Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:78 Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Georgien Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 februari 1997 Göran Persson Lena Hjelm-Wallén (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Georgien å andra sidan. Syftet med avtalet är att skapa ett forum för en politisk dialog, att främja handel och investeringar, att stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Georgien samt att ge en ram för ett bredare samarbete mellan parterna. Vidare är syftet med avtalet att skapa förutsättningar för etableringsfrihet, tjänstehandel och kapitalrörelser. Genom avtalet inrättas vissa gemensamma organ som skall övervaka avtalets tillämpning. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Ärendet och dess beredning................................. 3 3 Bakgrund................................................... 3 4 Utvecklingen i Georgien.................................... 4 5 Sverige och Georgien....................................... 4 6 Avtalets innehåll.......................................... 5 6.1 Ingressen........................................... 5 6.2 Syftet.............................................. 5 6.3 Allmänna principer.................................. 5 6.4 Politisk dialog..................................... 6 6.5 Varuhandel.......................................... 6 6.6 Affärsverksamhet och investeringar.................. 7 6.7 Löpande betalningar och kapital..................... 8 6.8 Skydd av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt 8 6.9 Lagstiftningssamarbete.............................. 9 6.10 Ekonomiskt samarbete................................ 9 6.11 Demokrati och mänskliga rättigheter................. 10 6.12 Samarbete för att förhindra olaglig verksamhet och förhindra och kontrollera illegal invandring.................. 10 6.13 Kulturellt samarbete................................ 10 6.14 Finansiellt samarbete............................... 11 6.15 Institutionella bestämmelser, allmänna bestämmelser och slutbestämmelser.................................... 11 7 Godkännande av avtalet..................................... 12 Bilaga Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Georgien........................................ 15 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1997 153 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Georgien å andra sidan. 2 Ärendet och dess beredning Kommissionen inledde förhandlingar med Georgien i oktober 1995 om ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Georgien å den andra. Sverige har deltagit aktivt i förhandlingarna och har därvid löpande inhämtat synpunkter från den närmast berörda myndigheten Kommerskollegium. Avtalet undertecknades den 22 april 1996. Innan avtalet kan träda i kraft skall det godkännas av parterna. Avtalet i svensk text fogas som bilaga till propositionen. 3 Bakgrund När Sovjetunionen upplöstes, det kalla kriget upphörde och en ny Europakarta trädde fram blev det för gemenskapen en viktig uppgift att utforma en ny politik för relationerna med de nya staterna som uppstod i det forna Sovjetunionen. Ett avtal om handel och ekonomiskt- och kommersiellt samarbete som undertecknades av EG och Sovjetunionen den 18 december 1989 har tillämpats övergångsvis. Med länderna i Central- och Östeuropa har EG ingått s.k. Europaavtal, vilka är associeringsavtal som syftar till medlemskap i Europeiska unionen (EU). Sådana avtal har tecknats med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern samt med Estland, Lettland och Litauen. Partnerskapsavtalen För de länder som numera ingår i Oberoende staters samvälde (OSS) har gemenskapen valt en annorlunda avtalsmodell än Europaavtalen. Avtalen kallas partnerskaps- och samarbetsavtal (s.k. partnerskapsavtal). De syftar inte till en associering eller medlemskap, men innehåller i övrigt i stort samma element som återfinns i Europaavtalen. I avtalen finns föreskrifter om politisk dialog, varuhandel, affärsverksamhet och investeringar, betalningar och kapital, konkurrens- och immaterialrättsliga regler samt brottsförebyggande, kulturellt, ekonomiskt och finansiellt samarbete. I det handelspolitiska avsnittet tillerkänner parterna varandra mest-gynnad-nationsbehandling, dock med sedvanliga undantag. Partnerskapsavtalen är anpassade efter OSS-ländernas ekonomiska och politiska utvecklingsnivå. Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Moldova kommer därför att få de mest avancerade avtalen. I dessa avtal finns en bestämmelse om att ett framtida upprättande av ett frihandelsområde mellan gemenskapen och respektive land skall övervägas. Övriga OSS-länder utgör en grupp med enklare avtal. För tiden fram till dess att avtalen träder i kraft kan interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor komma att tillämpas. Interimsavtalen reglerar frågor inom gemenskapens kompetens, främst områdena varuhandel, betalningar och konkurrensregler. Interimsavtalen ingås därför mellan EG och tredje land. Interimsavtalet med Georgien undertecknades den 5 oktober 1996 men har ännu inte trätt i kraft. 4 Utvecklingen i Georgien Georgien har sedan självständigheten, liksom övriga OSS-länder drabbats av ekonomiska svårigheter. Dessa accentuerades genom att två regioner, Abchasien och Sydossetien, försökte bryta sig loss. Strider bröt ut och abchasiska separatister erövrade hela Abchasien. Separatisterna proklamerade självständighet och tvingade en kvarts miljon georgier på flykt. Georgien stod inför ett politiskt sammanbrott och statsledningen begärde hjälp från den ryska ledningen för att stabilisera situationen. I samband med att Georgien begärde medlemskap i OSS erhöll man den begärda hjälpen. Eldupphör förhandlades fram och en fredsbevarande rysk OSS-styrka sattes in. I Sydossetien fick man också, med hjälp av Ryssland, till stånd ett eldupphör och en fredsbevarande rysk-ossetisk- georgisk styrka sattes in. De två konflikterna har ännu inte fått någon lösning. Eldupphör råder men någon politisk uppgörelse vad gäller de två regionernas status har ännu inte nåtts. Georgiens ekonomiska och politiska utveckling har dock efter hand konsoliderats. Statsledningen driver ett demokratiskt och ekonomiskt reformarbete och tecken på ljusning kan skönjas i ekonomin. Antagandet av en ny konstitution år 1995 öppnade vägen för president- och parlamentsval i november samma år. Valen visade på ett starkt stöd för den sittande presidenten och den förda politiken. Georgien är medlem i Förenta nationerna och Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE). Landet har långtgående samarbetsavtal med Ryssland och samarbetar regionalt såväl med Armenien som med Azerbajdzjan. 5 Sverige och Georgien De bilaterala relationerna med Georgien har hittills varit begränsade. Det finns emellertid ett intresse av att utveckla relationen. 6 Avtalets innehåll Genom avtalet upprättas ett partnerskap mellan Georgien å ena sidan och EG och deras medlemsländer å den andra. Avtalet innehåller föreskrifter om samarbete på en rad områden, bl.a. inom politik, ekonomi och handel. Ett samarbetsråd upprättas för att förvalta avtalet. Partnerskapsavtalet omfattar sammanlagt 105 artiklar, fem bilagor och ett protokoll om tullsamarbete. Bilagorna och protokollet utgör en integrerad del av avtalet. Dessutom har avgivits sex gemensamma förklaringar och en ensidig förklaring från Frankrike. Parterna har beaktat en skriftväxling mellan gemenskapen och Georgien om bolagsetablering. Förklaringarna och skriftväxlingen har bilagts slutakten. Gemenskapen har dessutom, utom avtalet, avgivit en förklaring om att gemenskapen åtar sig att tillhandahålla visst tekniskt bistånd. 6.1 Ingressen I avtalets ingress hänvisas bl.a. till parternas gemensamma värderingar, deras åtagande att stärka politisk och ekonomisk frihet och att befrämja internationell fred och säkerhet. Vidare hänvisas till samarbetet för att förebygga och kontrollera illegal invandring som ett av de primära målen i avtalet. Parterna förbinder sig att liberalisera handeln i enlighet med principerna i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). 6.2 Syftet Artikel 1 Den första bestämmelsen anger att ett partnerskap mellan Georgien å ena sidan och gemenskapen och dess medlemsländer å den andra upprättas genom avtalet. Dess syfte är att skapa en struktur för politisk dialog mellan parterna, främja handel och de ekonomiska förbindelserna, lägga grunden bl.a. för ekonomiskt, socialt, finansiellt och kulturellt samarbete samt stödja Georgiens strävan att konsolidera demokratin och fullfölja övergången till marknadsekonomi. 6.3 Allmänna principer Artiklarna 2-4 Bestämmelser om respekten för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och marknadsekonomiska principer utgör viktiga beståndsdelar i avtalet. Parterna ser det som viktigt att de nya stater som uppstått genom upplösningen av Sovjetunionen bibehåller och utvecklar ett inbördes samarbete. Ett samarbetsråd skall granska hur avtalet tillämpas och hur Georgien genomför ekonomiska reformer. 6.4 Politisk dialog Artiklarna 5-8 Den politiska dialogen skall främja Georgiens förbindelser med gemenskapen och dess medlemsstater, ökad samstämmighet på områden som rör säkerheten och stabiliteten i Europa och respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Dialogen skall föras på ministernivå i samarbetsrådet, genom diplomatiska kanaler, samt på parlamentarisk nivå i den s.k. parlamentariska kommittén. Dialogen kan även föras på regional nivå i syfte att bidra till lösningen av regionala konflikter och spänningar. 6.5 Varuhandel Artikel 9 Enligt denna artikel skall parterna ge varandra den allmänna behandling som mest gynnad nation som avses i artikel I i GATT. Bestämmelserna i artikel I gäller inte för fördelar som beviljats till förmån för vissa utvecklingsländer i enlighet med internationella överenskommelser, fördelar som beviljats i syfte att skapa en tullunion eller frihandelsområde samt fördelar som ges till grannländer för att underlätta gränstrafiken. Vidare har Georgien rätt att, under en övergångsperiod som löper ut samma dag som Georgien ansluter sig till GATT eller i annat fall senast den 31 december 1998, bevilja andra medlemmar i OSS förmåner utan att behöva utsträcka dessa förmåner till gemenskapen. Förmånerna definieras i bilaga 1 till avtalet. Artiklarna 10-13 Principen om transiteringsfrihet för parternas varor är ett grundläggande villkor i avtalet. Inte heller får varor med ursprung i endera partens tullområde bli föremål för kvantitativa restriktioner utom vad gäller de undantag som anges i artiklarna 14, 17 och 18 i avtalet. Marknadsmässiga priser skall också tillämpas i handeln mellan parterna. Artiklarna 14-16 Avtalet ger parterna möjlighet att vidta lämpliga åtgärder, om en ökning av importen av en produkt orsakar eller hotar att orsaka betydande skada för tillverkare av liknande varor hos den importerande motparten. Åtgärder av detta slag får endast vidtas i undantagsfall och då efter samråd med motparten. Åtgärder mot dumpad import kan vidtas i enlighet med artikel VI i GATT. Parterna åtar sig att under vissa omständigheter, t.ex. vid Georgiens anslutning till världshandelsorganisationen WTO, överväga att utveckla avtalets bestämmelser. Avtalet hindrar inte heller parterna från att tillämpa förbud eller restriktioner som motiveras av bl.a. hänsyn till allmän moral, ordning och säkerhet, skydd för människors och djurs hälsa och liv, bevarande av växter, skydd för vissa nationella kulturella tillgångar samt skydd för immateriella rättigheter. Artiklarna 17-19 Handel med textilvaror omfattas inte av avtalet. Dessa varor omfattas av ett särskilt avtal mellan gemenskapen och Georgien som paraferades den 22 december 1995 och som tillämpas provisoriskt fr.o.m. den 1 januari 1996. Kol- och stålprodukter omfattas av avtalet utom vad gäller de bestämmelser om kvantitativa restriktioner som anges i artikel 12. Handel med nukleärt material omfattas inte av detta avtal utan av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Vid behov skall ett särskilt avtal slutas mellan Euratom och Georgien. 6.6 Affärsverksamhet och investeringar Arbetsvillkor Artiklarna 20-22 I kapitlet om arbetsvillkor utfäster sig gemenskapen och Georgien att inte diskriminera varandras medborgare på grund av nationalitet då det gäller arbetsförhållanden och villkor för ersättning och avskedande. Villkor som påverkar etablering och drift av företag Artiklarna 23-29 I kapitlet om villkor för etablering och drift av företag ger gemenskapen och Georgien varandras företag nationell behandling, dvs. företag som vill etablera sig på den andra partens territorium beviljas en behandling som inte är mindre gynnsam än den som ges till inhemska företag eller företag från tredje land. Detta ges med förbehåll för parternas lagar och andra författningar. Bestämmelserna tillämpas emellertid inte på lufttransport, transport på inre vattenvägar och sjötransport. Inte heller är parterna förhindrade att vidta åtgärder av försiktighetsskäl eller för att säkra det ekonomiska systemets integritet och stabilitet. Gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster Artiklarna 30-33 I kapitlet om gränsöverskridande tjänstehandel åtar sig parterna att ge varandras tjänsteproducerande företag nationell behandling. Samarbetet inom detta område syftar till att utveckla en marknadsorienterad tjänstesektor i Georgien. Principen om obegränsat tillträde på kommersiella grunder till den internationella sjöfartsmarknaden skall tillämpas. Allmänna bestämmelser Artiklarna 34-40 I kapitlet om allmänna bestämmelser anges vissa förbehåll och allmänna föreskrifter till bestämmelserna om företag och investeringar. Bland annat kan avvikelser från bestämmelserna tillåtas med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller folkhälsa. Bestämmelserna gäller inte heller för verksamheter som har samband med utövande av offentlig myndighet. Allmän behandling som mest gynnad nation skall inte tillämpas på skattefördelar som beviljas i samband med dubbelbeskattningsavtal eller andra skatteförfarande. Slutligen får parterna inte på grundval av detta avtal ge varandra bättre behandling än vad som beviljats enligt Allmänna tjänstehandelsavtalet, GATS. 6.7 Löpande betalningar och kapital Artikel 41 Parterna åtar sig att tillåta alla betalningar i fritt konvertibel valuta inom bytesbalansen mellan personer bosatta i gemenskapen och i Georgien i samband med varurörelser och rörlighet för tjänster eller personer. Vidare får inga nya valutarestriktioner införas i fråga om kapitalrörlighet och löpande betalningar mellan parternas medborgare. Dock gäller att Georgien får tillämpa valutarestriktioner under exceptionella omständigheter till dess den georgiska valutan blivit helt konvertibel. Vidare får Georgien respektive gemenskapen, om kapitalrörelser dem emellan orsakar eller hotar att orsaka allvarliga svårigheter för parternas monetära politik eller för en fungerande växelkurspolitik, vidta tillfälliga skyddsåtgärder. 6.8 Skydd av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt Artikel 42 Enligt avtalet skall Georgien fortsätta att förbättra skyddet av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt så att man fem år efter det att avtalet har trätt i kraft har nått en skyddsnivå som motsvarar gemenskapens. Vid samma tidpunkt skall Georgien ha anslutit sig till de multilaterala konventioner på området som anges i bilaga 2 till avtalet. 6.9 Lagstiftningssamarbete Artiklarna 43-44 För att parternas ekonomiska förbindelser skall kunna stärkas är det enligt avtalet också viktigt att en gradvis tillnärmning sker av Georgiens lagstiftning till gemenskpens regelverk. Tillnärmningen skall omfatta följande områden: bolagsinvesteringar, tullagstiftning, bolagsrätt, bankrätt, bolagsredovisning och bolagsbeskattning, immaterialrätt, skydd för arbetstagare på arbetsplatsen, finansiella tjänster, konkurrensbestämmelser, offentlig upphandling, skydd av människors och djurs liv och hälsa, växtskydd, miljöskydd, konsumentskydd, indirekt beskattning, tekniska föreskrifter och standarder, lagstiftning om kärnenergi samt transport. Gemenskapen skall ge Georgien tekniskt bistånd för att genomföra dessa åtgärder. Gemenskapen skall även tillhandahålla tekniskt bistånd till Georgien för utformningen av och för att genomföra konkurrenslagstiftningen. 6.10 Ekonomiskt samarbete Artiklarna 45-70 Parterna skall etablera ett ekonomiskt samarbete i syfte att stärka en hållbar ekonomisk och social utveckling i Georgien. Samarbetet kommer att ta full hänsyn till miljöaspekten och inriktas på följande områden: samarbete inom handel med varor och tjänster, industriellt samarbete, främjande och skydd av investeringar, offentlig upphandling, tekniska standarder och bedömning av överensstämmelse, gruvdrift och råvaror, vetenskap och teknik, utbildning och yrkesutbildning, jordbruk och den agroindustriella sektorn, energi, miljö, transport, posttjänster och telekommunikation, finansiella tjänster, regional utveckling, socialt samarbete, turism, små och medelstora företag, information och kommunikation, konsumentskydd, tull, statistiskt samarbete, penningpolitik och ekonomi. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åtgärder för att befordra samarbete mellan de oberoende staterna och andra grannländer för att stimulera en harmonisk utveckling av regionen. Georgien kommer att erhålla tekniskt bistånd från gemenskapen för att genomföra samarbetet. Samarbetet inom tullens område skall i huvudsak ske inom ramen för det protokoll om tullsamarbete som ingår i avtalet. I protokollet förbinder sig parterna att ge varandra administrativt bistånd för att förebygga, upptäcka och utreda överträdelser av tullagstiftningen vad gäller import, export och transitering av varor. Biståndet kan ske efter begäran och omfattar överlämnande av information. Biståndet omfattar dessutom bl.a. övervakning av personer, varurörelser och transportmedel. Information om misstänkt illegal verksamhet, nya medel och metoder samt varuslag som är föremål för smuggling skall däremot lämnas spontant. Protokollet kompletterar eventuella andra mellan parterna ingångna tullsamarbetsavtal, vilka får vara mer långtgående. 6.11 Demokrati och mänskliga rättigheter Artikel 71 Enligt avtalet skall parterna samarbeta i alla frågor som har betydelse för att upprätta eller förstärka demokratiska institutioner. Detta samarbete skall ske genom tekniska biståndsprogram som är avsedda att bl.a. underlätta att utarbeta och genomföra lagstiftning på området. 6.12 Samarbete för att förhindra olaglig verksamhet och förhindra och kontrollera illegal invandring Artiklarna 72-75 Parterna skall inleda samarbete i syfte att förhindra olaglig verksamhet som t.ex. korruption, illegal handel, penningtvätt och förfalskning. Georgien kan erhålla tekniskt och administrativt bistånd från gemenskapen för att genomföra samarbetet. Parterna skall samarbeta för att bekämpa olaglig framställning, tillhandahållande av och handel med narkotika. Medlemsstaterna och Georgien skall samarbeta för att förhindra och kontrollera illegal invandring. Samarbetsrådet skall undersöka vilka gemensamma insatser, utöver de som anges i avtalet, som kan göras i detta syfte. 6.13 Kulturellt samarbete Artikel 76 Parterna åtar sig att främja, uppmuntra och underlätta kulturellt samarbete. Gemenskapens olika program för kulturellt samarbete eller medlemsländernas motsvarande program får om så är lämpligt omfattas av samarbetet. Ytterligare aktiviteter av ömsesidigt intresse kan också utvecklas. 6.14 Finansiellt samarbete Artiklarna 77-80 För att uppnå målen i avtalet om att påskynda Georgiens ekonomiska omvandling skall gemenskapen ge Georgien tillfälligt ekonomiskt bistånd i form av bidrag. Biståndet skall ges inom ramarna för TACIS-programmet. Parterna skall enas om ett åtgärdsprogram där målen och områdena för det ekonomiska biståndet fastställs. Gemenskapens bidrag skall ges i nära samordning med bidrag från andra källor. 6.15 Institutionella bestämmelser, allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Artiklarna 81-89 Ett samarbetsråd inrättas som skall övervaka avtalets genomförande. Det skall sammanträda på ministernivå minst en gång per år. Rådet skall fatta beslut på de områden som anges i avtalet och behandla tvister om avtalets tillämpning eller tolkning. Samarbetsrådet skall biträdas av en samarbetskommitté. En av kommitténs uppgifter är att förbereda samarbetsrådets möten. Rådet kan också delegera befogenheter till samarbetskommittén. En parlamentarisk kommitté inrättas. Den skall vara ett forum där ledamöterna i det georgiska parlamentet och Europaparlamentet kan utbyta åsikter. Artiklarna 90-96 I artiklarna regleras bl.a åtgärder med syfte att skydda parternas säkerhetsintressen, handel och produktion av krigsmateriel. Dessutom berörs frågor om bl.a. underlåtenhet att fullgöra åtagandena enligt avtalet. Artiklarna 97-105 Partnerskapsavtalet ingås för en period av tio år. Det förnyas automatiskt varje år om inte någon part skriftligen säger upp avtalet senast sex månader innan det upphör att gälla. Enligt en bestämmelse i avtalet får lämpliga åtgärder vidtas om en part har underlåtit att fullgöra åtaganden enligt avtalet. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att parterna har anmält till generalsekreteraren för Europeiska unionens råd att de i enlighet med sina respektive förfaranden har godkänt avtalet. Det ersätter avtalet om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete som undertecknades av EG och Sovjetunionen den 18 december 1989. 7 Godkännande av avtalet ------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet om | | partnerskap och samarbete mellan Europeiska | | gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och | | Georgien å andra sidan. | ------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Stabiliteten i Östersjöområdet har sedan Sovjetunionens fall fått en ökad betydelse för Sverige. Partnerskapsavtalen syftar till att ge en ny dimension till gemenskapens och medlemsstaternas relationer med republikerna i det forna Sovjetunionen och att understödja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Avtalet ger ramar för en politisk dialog, definierar ett brett spektrum av samarbetsområden och skapar förutsättningar för ökad handel mellan parterna. Ur svensk synvinkel är det med hänsyn till de allt intensivare politiska, ekonomiska och kulturella relationerna med länderna i det forna Sovjetunionen av stor vikt att ett partnerskapsavtal ingås och att ytterligare ett steg därmed tas för att främja stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling i Georgien. Genom avtalet underlättas även bilateral handel. I avtalet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsländerna som är avtalsparter på den ena sidan. Det är därmed fråga om ett s.k blandat avtal. Avtalet reglerar bl.a. frågor inom den gemensamma handelspolitiken och gränsöverskridande tjänstehandel. Enligt artikel 113 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och EG-domstolens praxis har gemenskapen exklusiv kompetens när det t.ex. gäller dessa områden. Kompetensen att ingå associeringsavtal är också i princip exklusiv. Det nu aktuella avtalet reglerar emellertid också förhållanden som ligger utanför gemenskapens kompetens och därmed inom medlemsstaternas kompetens. Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som innebär åtaganden för medlemsstaterna och därmed också för Sverige. Detta gäller bl.a. inom områdena politisk dialog, socialt och finansiellt samarbete samt brottsbekämpning. Som har redovisats tidigare (avsnitt 6.10) innehåller partnerskapsavtalet ett protokoll om ömsesidigt bistånd mellan administrativa myndigheter i tullfrågor. Information som lämnas eller erhålls med stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara konfidentiell (artikel 10 i tullsamarbetsprotokollet). Enligt 9 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100, aktuell lydelse 1992:1775) gäller sekretess i sådan verksamhet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i den mån riksdagen har godkänt avtal om det med främmande stat eller mellanfolklig organisation. En anslutning till avtalet föranleder därför inte några lagändringar för Sveriges del när det gäller dessa frågor. Avtalet är enligt regeringens bedömning av större vikt. Sekretess för ömsesidig information i tullsamarbete gäller ämne i vilket riksdagen skall besluta. Avtalet skall därför enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén Regeringen beslutar proposition 1996/97:78 Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Georgien.