Post 6232 av 7156 träffar
Propositionsnummer ·
1996/97:143 ·
Hämta Doc ·
Partnerskaps- och samarbetsavtal med Ukraina
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Prop. 143
Regeringens proposition
1996/97:143
Partnerskaps- och samarbetsavtal med Ukraina
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 24 april 1997
Lena Hjelm-Wallén
Pierre Schori
(Utrikesdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner anpassningsprotokollet till
avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och
deras medlemsstater å ena sidan och Ukraina å andra sidan samt en förklaring om
provisorisk tillämpning av protokollet.
Syftet med anpassningsprotokollet är att de nya medlemsländerna i Europeiska
unionen, dvs. Sverige, Finland och Österrike, skall bli parter i avtalet om
partnerskap och samarbete mellan EG, deras medlemsländer och Ukraina.
Partnerskaps- och samarbetsavtalet finns fogat som en bilaga till
anpassningsprotokollet.
Partnerskaps- och samarbetsavtalet innehåller bestämmelser om former för
politisk dialog och främjande av handel och investeringar. Avtalet syftar till
att stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Ukraina och
ger en ram för ett bredare samarbete mellan parterna.
Genom avtalet inrättas vissa gemensamma organ som skall övervaka avtalets
tillämpning.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3
2 Ärendet och dess beredning................................. 3
3 Bakgrund................................................... 3
4 Utvecklingen i Ukraina..................................... 4
5 Sverige och Ukraina........................................ 5
6 Anpassningsprotokollets innehåll ......................... 5
6.1 Anpassningsprotokollet.............................. 5
6.2 Partnerskapsavtalet................................. 6
6.2.1 Ingressen.................................... 6
6.2.2 Syftet....................................... 6
6.2.3 Allmänna principer........................... 6
6.2.4 Politisk dialog.............................. 7
6.2.5 Varuhandel .................................. 7
6.2.6 Affärsverksamhet och investeringar........... 8
6.2.7 Löpande betalningar och kapital.............. 9
6.2.8 Konkurrens, skydd av immateriell, industriell
och kommersiell äganderätt och samarbete
i lagstiftningsfrågor........................ 10
6.2.9 Ekonomiskt samarbete......................... 10
6.2.10 Kulturellt samarbete......................... 11
6.2.11 Finansiellt samarbete........................ 11
6.2.12 Institutionella bestämmelser, allmänna
bestämmelser och slutbestämmelser............ 11
6.3 Ikraftträdande och provisorisk tillämpning.......... 12
7 Godkännande av anpassningsprotokollet...................... 13
Bilaga 1 Anpassningsprotokollet till partnerskaps- och
samarbetsavtalet............................. 17
Bilaga 2 Förklaringen om provisorisk tillämpning..... 149
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 april 1997.. 151
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet som upprättar
ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena
sidan och Ukraina å andra sidan och förklaringen om provisorisk tillämpning av
protokollet.
2 Ärendet och dess beredning
Efter förhandlingar mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och Ukraina
undertecknades den 14 juni 1994 ett avtal om partnerskap och samarbete mellan EG
och deras medlemsstater å ena sidan och Ukraina å den andra. Avtalet träder i
kraft när parterna har underrättat generalsekreteraren för Europeiska unionens
råd om att de konstitutionella kraven för ikraftträdande har uppfyllts.
Till följd av Sveriges, Finlands och Österrikes anslutning till Europeiska
unionen (EU) den 1 januari 1995 och efter förhandlingar som kommissionen har
fört i samråd med medlemsstaterna har ett anpassningsprotokoll till avtalet om
partnerskap och samarbete upprättats. Genom protokollet blir de nya
medlemsländerna parter i detta avtal. Synpunkter har inhämtats från den närmast
berörda myndigheten Kommerskollegium. Protokollet undertecknades den 10 april
1997. Partnerskaps- och samarbetsavtalet finns fogat som en bilaga till
protokollet. Enligt artikel 4 i protokollet skall det godkännas av parterna i
enlighet med deras respektive förfaranden och träda i kraft den första dagen i
den andra månaden efter den dag då parterna anmäler till varandra att de
nödvändiga förfarandena har slutförts.
Anpassningsprotokollet i svensk text finns som bilaga 1 till propositionen.
Inom EU har utarbetats en förklaring om provisorisk tillämpning av
anpassningsprotokollet. Förklaringen i svensk text finns som bilaga 2 till
propositionen.
3 Bakgrund
När Sovjetunionen upplöstes, det kalla kriget upphörde och en ny Europakarta
trädde fram blev det för gemenskapen en viktig uppgift att utforma en ny politik
för relationerna med de nya staterna i Oberoende staters samvälde (OSS). Ett
avtal om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete som undertecknades av
EG och Sovjetunionen den 18 december 1989 har tillämpats övergångsvis men skall
upphöra att gälla då partnerskaps- och samarbetsavtalet träder i kraft.
Med länderna i Central- och Östeuropa har gemenskaperna ingått s.k.
Europaavtal. Dessa är associeringsavtal som syftar till medlemskap i EU. Sådana
avtal har tecknats med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien,
Tjeckien och Ungern samt med Estland, Lettland och Litauen.
Partnerskapsavtalen
För de länder som numera ingår i OSS har EG valt en annorlunda avtalsmodell än
Europaavtalen. Avtalen kallas partnerskaps- och samarbetsavtal (s.k.
partnerskapsavtal). De syftar inte till en associering eller medlemskap, men
innehåller i övrigt i stort sett samma element som återfinns i Europaavtalen. I
avtalen finns bestämmelser om politisk dialog, varuhandel, affärsverksamhet och
investeringar, betalningar och kapital, konkurrens- och immaterialrättsliga
regler samt brottsförebyggande, kulturellt, ekonomiskt och finansiellt
samarbete. I det handelspolitiska avsnittet tillerkänner parterna varandra mest-
gynnad-nationsbehandling, dock med sedvanliga undantag.
Partnerskapsavtalen är anpassade efter OSS-ländernas ekonomiska och politiska
utvecklingsnivå. Ukraina, Ryssland, Vitryssland och Moldova kommer därför att få
de mest avancerade avtalen. I dessa avtal finns en bestämmelse om att ett
framtida upprättande av ett frihandelsområde mellan gemenskapen och respektive
land skall övervägas. Övriga OSS-länder utgör en grupp med enklare avtal.
För tiden fram till dess att avtalet träder i kraft kan interimsavtal om
handel och handelsrelaterade frågor komma att tillämpas. Interimsavtalen
reglerar frågor inom gemenskapens kompetens, främst inom områdena varuhandel,
betalningar och konkurrens. Interimsavtalen ingås därför mellan EG och tredje
land. Interimsavtalet med Ukraina trädde i kraft den 1 februari 1996.
4 Utvecklingen i Ukraina
Sedan självständigheten har Ukraina genomgått en rad avgörande politiska och
ekonomiska förändringar. Landet för en reformpolitik som syftar till demokrati,
marknadsekonomi och liberalisering av utrikeshandeln. Radikala ekonomiska
reformer inleddes under år 1994 och har nu börjat generera resultat. Landets
målsättning för de närmaste åren är att befästa självständigheten och genomföra
det ekonomiska reformarbetet.
Sedan självständigheten har Ukraina arbetat för att utveckla en egen politisk
identitet som fredlig, alliansfri och kärnvapenfri europeisk stat. Ukraina är,
inte minst från säkerhetspolitisk utgångspunkt, en nyckelstat i Europa, och kan
genom sitt geopolitiska läge bli en stabiliserande tillgång i den europeiska
säkerhetsstrukturen.
Ukraina har sedan självständigheten tagit flera viktiga steg mot ett
demokratiskt styrelseskick. I juli 1994 hölls de första allmänna valen till
presidentposten och till parlamentet. Partiväsendet har emellertid inte hunnit
utvecklas till fullo och det politiska systemet får fortfarande anses vara under
uppbyggnad. I juni 1996 antogs en ny författning.
Före självständigheten spelade Ukraina, som en av de mest industrialiserade
republikerna, en viktig roll i Sovjetunionens industriförsörjning genom att stå
för stora delar av järn- och stålindustrin. Efter Sovjetunionens fall har en
stor del av det ekonomiska utbytet mellan Ryssland och Ukraina fallit bort. I
dag kännetecknas de ekonomiska relationerna länderna emellan främst av den stora
energiskuld Ukraina har till Ryssland.
Ukraina har i övrigt goda förbindelser med sina grannar och söker sedan en tid
aktivt ett närmare samarbete med de centraleuropeiska länderna.
Landet är med i Partnerskap för fred-programmet, Förenta nationerna (FN),
Europarådet och Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE).
Förhandlingar om medlemskap i världshandels-organisationen WTO pågår.
5 Sverige och Ukraina
Diplomatiska förbindelser mellan Sverige och Ukraina upprättades i januari 1992
och den svenska ambassaden i Kiev öppnade en månad senare. Sverige var ett av de
första länderna att erkänna Ukrainas självständighet efter Sovjetunionens
upplösning. Sverige har med Ukraina ingått ett dubbelbeskattningsavtal och ett
investeringsskyddsavtal. Ett luftfartsavtal mellan Ukraina och Sverige har
paraferats men ännu inte undertecknats. Överläggningar om ett
polissamarbetsavtal förs.
Det svenska utvecklingssamarbetet med Ukraina har ökat betydligt de senaste
åren och sker i dag genom flera kanaler. Multilateralt sker samarbetet genom
Världsbanken och Internationella valutafonden, EG:s utvecklingsprogram TACIS,
Europeiska utvecklingsbanken samt genom olika FN-organs verksamhet. Sveriges
bilaterala utvecklingssamarbete kanaliseras genom Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete, Sida, som i dag driver flera projekt i Ukraina. Det är
främst områdena lantmäteri, fastighetsregistrering och kommunal förvaltning som
har fått stöd. Sida arbetar aktivt för att öka svenskt utvecklingssamarbete med
Ukraina. Vidare har Utrikesdepartementet, i samarbete med Sida, formulerat en
strategi avseende det svenska samarbetet med Ukraina.
Den svensk-ukrainska handeln är ännu mycket begränsad men har ökat kraftigt de
senaste åren - dock från en mycket låg nivå.
6 Anpassningsprotokollets innehåll
6.1 Anpassningsprotokollet
Genom anpassningsprotokollet blir Sverige part i partnerskaps- och
samarbetsavtalet mellan EG, deras medlemsländer och Ukraina.
Anpassningsprotokollet innebär att Sverige på samma sätt som gemenskapens övriga
medlemsstater skall anta och beakta avtalstexten, de gemensamma och ensidiga
förklaringar och de skriftväxlingar som utgör bilagor till slutakten.
Avtalstexten, slutakten och alla handlingar som utgör bilagor till denna har
upprättats på svenska. De utgör bilagor till protokollet och har lika giltighet
som de andra språk på vilka avtalstexten, slutakten och alla handlingar som
utgör bilagor till denna har upprättats.
Anpassningsprotokollet skall godkännas av parterna i enlighet med deras
interna förfaranden.
6.2 Partnerskapsavtalet
Genom avtalet upprättas ett partnerskap med Ukraina å ena sidan och EG och deras
medlemsländer å andra sidan. Avtalet innehåller bestämmelser om samarbete på en
rad områden, bl.a. inom politik, ekonomi och handel. Ett samarbetsråd upprättas
för att förvalta avtalet.
Partnerskapsavtalet omfattar sammanlagt 109 artiklar, fem bilagor och ett
protokoll om tullsamarbete. Bilagorna och protokollet utgör en integrerad del av
avtalet. Dessutom har avgivits sju gemensamma förklaringar och en ensidig
förklaring från Frankrike. Parterna har beaktat en skriftväxling mellan
gemenskapen och Ukraina om etablering av bolag. Förklaringarna och
skriftväxlingen har bilagts slutakten.
6.2.1 Ingressen
I avtalets ingress hänvisas bl.a. till parternas gemensamma värderingar, deras
åtagande att stärka politisk och ekonomisk frihet och att befrämja
internationell fred och säkerhet. Parterna förbinder sig att liberalisera
handeln i enlighet med principerna i det allmänna tull- och handelsavtalet GATT.
6.2.2 Syftet
Artikel 1
Den första artikeln slår fast att ett partnerskap mellan Ukraina å ena sidan och
gemenskapen och dess medlemsländer å den andra upprättas genom avtalet. Dess
syfte är att skapa en struktur för politisk dialog mellan parterna, främja
handeln och de ekonomiska förbindelserna, lägga grunden bl.a. för ekonomiskt,
socialt, finansiellt och kulturellt samarbete samt stödja Ukrainas strävan att
konsolidera demokratin och fullfölja övergången till marknadsekonomi.
6.2.3 Allmänna principer
Artiklarna 2-5
I artikel 2 slås fast att respekten för demokratiska principer, mänskliga
rättigheter och marknadsekonomiska principer utgör viktiga beståndsdelar i
avtalet. Parterna ser det som viktigt att de nya stater som uppstått genom
upplösningen av Sovjetunionen bibehåller och utvecklar ett inbördes samarbete.
Parterna åtar sig att, när Ukraina gjort ytterligare framsteg i den ekonomiska
reformprocessen, överväga upprättandet av ett frihandelsområde parterna emellan.
Ett samarbetsråd skall regelbundet granska hur avtalet tillämpas och hur Ukraina
genomför ekonomiska reformer.
6.2.4 Politisk dialog
Artiklarna 6-9
Den politiska dialogen skall främja Ukrainas förbindelser med gemenskapen och
dess medlemsstater, ökad samstämmighet på områden som rör säkerheten och
stabiliteten i Europa och respekten för demokratiska principer och mänskliga
rättigheter. Samråd skall vid behov hållas på högsta politiska nivå. Dialogen
skall föras på ministernivå i samarbetsrådet och även med unionens trojka
(föregående, sittande och kommande ordförandeland), genom diplomatiska kanaler,
samt på parlamentarisk nivå i den s.k. parlamentariska kommittén.
6.2.5 Varuhandel
Artikel 10
Enligt denna artikel skall parterna ge varandra den allmänna behandling som mest
gynnad nation som avses i artikel I i GATT. Bestämmelserna i artikel I gäller
inte för fördelar som beviljats till förmån för vissa utvecklingsländer i
enlighet med internationella överenskommelser, fördelar som beviljats i syfte
att skapa en tullunion eller frihandelsområde samt fördelar som ges till
grannländer för att underlätta gränstrafiken.
Artiklarna 11-17
Principen om transiteringsfrihet för parternas varor är ett grundläggande
villkor i avtalet. Undantag för principerna om transiteringsfrihet anges i
bilaga 2 till avtalet. Produkter som importeras från en part till en annan får
inte beläggas med interna skatter eller avgifter utöver de som läggs på
likvärdiga inhemska varor. Dessa produkter får dessutom inte åtnjuta en
behandling som är mindre gynnsam än den som ges inhemska produkter i fråga om
alla lagar, bestämmelser och krav som berör affärsverksamhet. Inte heller får
varor med ursprung i endera partens tullområde bli föremål för kvantitativa
restriktioner utom vad gäller de undantag som anges i artiklarna 18, 21 och 22 i
avtalet. Marknadsmässiga priser skall också tillämpas i handeln mellan de två
parterna. Vidare har Ukraina rätt att, under en övergångsperiod som löper ut
samma dag som Ukraina ansluter sig till GATT eller i annat fall senast den 31
december 1998, bevilja andra medlemmar i OSS förmåner utan att behöva utsträcka
dessa förmåner till gemenskapen. Förmånerna definieras i bilaga 1 till avtalet.
Artiklarna 18-20
Avtalet ger parterna möjlighet att vidta lämpliga åtgärder om en ökning av
importen av en produkt orsakar eller hotar att orsaka betydande skada för
tillverkare av liknande varor hos den importerande motparten. Åtgärder av detta
slag får endast vidtas i undantagsfall och då efter samråd med motparten.
Åtgärder mot dumpad import kan vidtas i enlighet med artikel VI i GATT.
Avtalet hindrar inte heller parterna från att tillämpa förbud eller
restriktioner som motiveras av bl.a. hänsyn till allmän moral, ordning och
säkerhet, skydd för människors och djurs hälsa och liv, bevarande av växter,
skydd för vissa nationella kulturella tillgångar samt skydd för immateriella
rättigheter.
Artiklarna 21-23
Handel med textilvaror omfattas inte av avtalet. Dessa varor omfattas av ett
särskilt avtal mellan gemenskapen och Ukraina om handel med textilvaror som
tillämpas provisoriskt sedan den 1 januari 1993.
Kol- och stålprodukter omfattas av avtalet utom när det gäller de bestämmelser
om kvantitativa restriktioner som anges i artikel 14.
Handel med nukleärt material omfattas inte av detta avtal utan skall omfattas
av ett särskilt avtal som skall ingås mellan Europeiska atomenergigemenskapen
(Euratom) och Ukraina.
6.2.6 Affärsverksamhet och investeringar
Arbetsvillkor
Artiklarna 24-29
I kapitlet om arbetsvillkor utfäster sig gemenskapen och Ukraina att inte
diskriminera varandras medborgare på grund av nationalitet då det gäller
arbetsförhållanden och villkor för ersättning och avskedande. Parterna åtar sig
också att ingå avtal för att samordna sina sociala trygghetssystem för ukrainska
medborgare som är lagligen anställda i något av gemenskapens medlemsländer,
liksom för medborgare i gemenskapen som är lagligen anställda i Ukraina, för att
sådan anställning skall tillgodoräknas deras pensioner och livräntor.
Samarbetsrådet skall undersöka vilka gemensamma åtgärder som kan vidtas för att
kontrollera illegal invandring.
Villkor som påverkar etablering och drift av företag
Artiklarna 30-36
I kapitlet om villkor för etablering och drift av företag ger gemenskapen och
Ukraina varandras företag nationell behandling, dvs. företag som vill etablera
sig på den andra partens territorium beviljas en behandling som inte är mindre
gynnsam än den som ges till inhemska företag eller företag från tredje land.
Detta ges med förbehåll för parternas lagar och andra författningar.
Bestämmelserna tillämpas emellertid inte på lufttransport, transport på inre
vattenvägar och sjötransport. Inte heller är parterna förhindrade att vidta
åtgärder av försiktighetsskäl eller för att säkra det ekonomiska systemets
integritet och stabilitet.
Gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster
Artiklarna 37-40
I kapitlet om gränsöverskridande tjänstehandel åtar sig parterna att vidta
nödvändiga åtgärder för att i tilltagande omfattning möjliggöra
tillhandahållande av tjänster som utförs av gemenskapsbolag eller ukrainska
bolag som är etablerade i en annan part än den där den person för vilken
tjänsterna är avsedda finns. Parterna åtar sig vidare att tillämpa principen om
obegränsat tillträde på kommersiella grunder till den internationella
sjöfartsmarknaden. Samarbetet inom detta område syftar till att utveckla en
marknadsorienterad tjänstesektor i Ukraina.
Allmänna bestämmelser
Artiklarna 41-47
I kapitlet om allmänna bestämmelser anges vissa förbehåll till bestämmelserna om
företag och investeringar. Bland annat kan avvikelser från bestämmelserna
tillåtas med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller folkhälsa.
Bestämmelserna gäller inte heller för verksamheter som har samband med utövande
av offentlig myndighet.
Allmän behandling som mest gynnad nation skall inte tillämpas på
skattefördelar som beviljas i samband med dubbelbeskattningsavtal eller andra
skatteförfaranden. Slutligen får parterna inte på grundval av detta avtal ge
varandra förmånligare avtal än vad som beviljats enligt Allmänna
tjänstehandelsavtalet, GATS.
6.2.7 Löpande betalningar och kapital
Artikel 48
Parterna åtar sig att tillåta alla betalningar i fritt konvertibel valuta inom
bytesbalansen mellan personer bosatta i gemenskapen och i Ukraina i samband med
varurörelser och rörlighet för tjänster eller personer. Vidare får inga nya
valutarestriktioner införas i fråga om kapitalrörlighet och löpande betalningar
mellan parternas medborgare. Enligt avtalet får emellertid Ukraina tillämpa
valutarestriktioner under exceptionella omständigheter till dess den ukrainska
valutan blivit helt konvertibel.Ukraina respektive gemenskapen får vidare enligt
bestämmelsen, om kapitalrörelser dem emellan orsakar eller hotar att orsaka
allvarliga svårigheter för parternas monetära politik eller för en fungerande
växelkurspolitik, vidta tillfälliga skyddsåtgärder.
6.2.8 Konkurrens, skydd av immateriell, industriell ochkommersiell äganderätt
och samarbete ilagstiftningsfrågor
Artiklarna 49-51
Parterna åtar sig att lindra eller undanröja konkurrensbegränsningar i fall
dessa påverkar handeln mellan gemenskapen och Ukraina. Vidare skall parterna
undvika att ge offentligt stöd åt vissa företag eller viss varuproduktion.
Undantag görs emellertid för råvaror enligt GATT och tillhandahållande av
tjänster som snedvrider konkurrensen i handeln mellan parterna.
Enligt avtalet skall Ukraina förbättra skyddet av immateriell, industriell och
kommersiell äganderätt så att man fem år efter det att avtalet har trätt i kraft
nått en skyddsnivå som motsvarar gemenskapens. Vid samma tidpunkt skall Ukraina
ha anslutit sig till de multilaterala konventioner på området som anges i bilaga
3 till avtalet. För att parternas ekonomiska förbindelser skall kunna stärkas är
det också viktigt att en tillnärmning sker av Ukrainas lagstiftning till
gemenskapens regelverk. Tillnärmningen skall omfatta följande områden:
tullagstiftning, bolagsrätt, banklagstiftning, redovisning, immaterialrätt,
utbildning, skydd för arbetstagare på arbetsplatsen, finansiella tjänster,
konkurrensregler, offentlig upphandling, skydd av liv och hälsa, miljöskydd,
konsumentskydd, indirekt beskattning, tekniska föreskrifter och standarder,
kärnenergi samt transporter. Gemenskapen skall ge Ukraina tekniskt bistånd för
att genomföra dessa åtgärder.
6.2.9 Ekonomiskt samarbete
Artiklarna 52-79
Parterna skall etablera ett ekonomiskt samarbete i syfte att stärka en hållbar
ekonomisk och social utveckling i Ukraina. Samarbetet kommer att ta full hänsyn
till miljöaspekten och inriktas på följande områden: industriellt samarbete,
främjande och skydd av investeringar, offentlig upphandling, tekniska
standarder, gruvdrift och råvaror, vetenskap och teknik, utbildning, jordbruk
och den agroindustriella sektorn, energi, miljöfrågor, transporter,
telekommunikationer, finansiella tjänster, penningpolitik, regional utveckling,
socialt samarbete, turism, små och medelstora företag, information och
kommunikation, konsumentskydd, tull, statistiksamarbete, bekämpande av droger,
den civila kärnsektorn rymdforskning och penningtvätt.
Särskild uppmärksamhet skall ägnas åtgärder för att befordra samarbete mellan
de oberoende staterna och andra grannländer för att stimulera en harmonisk
utveckling av regionen. Ukraina kommer att få tekniskt bistånd från gemenskapen
för att genomföra samarbetet.
Samarbetet inom tullens område skall i huvudsak ske inom ramen för det
protokoll om tullsamarbete som ingår i avtalet. I protokollet förbinder sig
parterna att ge varandra administrativt bistånd för att förebygga, upptäcka och
utreda överträdelser av tullagstiftningen vad gäller import, export och
transitering av varor. Biståndet kan ges efter begäran och omfattar överlämnande
av information. Biståndet omfattar dessutom bl.a. övervakning av personer,
varurörelser och transportmedel. Information om misstänkt illegal verksamhet,
nya medel och metoder samt varuslag som är föremål för smuggling skall däremot
lämnas spontant. Protokollet kompletterar eventuella andra mellan parterna
ingångna tullsamarbetsavtal, vilka får vara mera långtgående.
6.2.10 Kulturellt samarbete
Artikel 80
Parterna åtar sig att främja, uppmuntra och underlätta kulturellt samarbete.
Gemenskapens olika program för kulturellt samarbete eller medlemsländernas
motsvarande program får om så är lämpligt omfattas av samarbetet. Ytterligare
aktiviteter av ömsesidigt intresse kan också utvecklas.
6.2.11 Finansiellt samarbete
Artiklarna 81-84
För att uppnå målen i avtalet om att påskynda Ukrainas ekonomiska omvandling
skall gemenskapen ge Ukraina tillfälligt tekniskt bistånd i form av bidrag.
Biståndet skall ges inom ramarna för TACIS-programmet. Parterna skall enas om
ett åtgärdsprogram där målen och områdena för det ekonomiska biståndet
fastställs. Gemenskapens tekniska bistånd skall ges i nära samordning med bidrag
från andra källor.
6.2.12 Institutionella bestämmelser, allmänna bestämmelser
och slutbestämmelser
Artiklarna 85-93
Ett samarbetsråd inrättas som skall övervaka avtalets genomförande. Det skall
sammanträda på ministernivå minst en gång per år. Rådet skall fatta beslut på de
områden som anges i avtalet och behandla tvister om avtalets tillämpning eller
tolkning. Samarbetsrådet skall biträdas av en samarbetskommitté. En av
kommitténs uppgifter är att förbereda samarbetsrådets möten. Rådet kan också
delegera befogenheter till samarbetskommittén. En parlamentarisk kommitté
inrättas. Den skall vara ett forum där ledamöterna i det ukrainska parlamentet
och Europaparlamentet kan utbyta åsikter.
Artiklarna 94-100
I artiklarna regleras bl.a åtgärder med syfte att skydda parternas
säkerhetsintressen, handel och produktion av krigsmateriel. Enligt avtalet får
var och en av de två parterna hänskjuta eventuella tvister angående tolkningen
eller tillämpningen av avtalet till samarbetsrådet.
Artiklarna 101-109
Partnerskapsavtalet ingås för en period av tio år. Det förnyas automatiskt varje
år om inte någon part skriftligen säger upp avtalet senast sex månader innan det
upphör att gälla.
Enligt en bestämmelse i avtalet får lämpliga åtgärder vidtas om en part har
underlåtit att fullgöra åtaganden enligt avtalet.
Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att
parterna har anmält till generalsekreteraren för Europeiska unionens råd att de
i enlighet med sina respektive förfaranden har godkänt avtalet. Det ersätter
avtalet om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete som undertecknades
av EG och Sovjetunionen den 18 december 1989.
6.3 Ikraftträdande och provisorisk tillämpning
Partnerskapsavtalet undertecknades, som tidigare nämnts, i juni 1994. Avtalet
skall godkännas av parterna i enlighet med deras interna förfaranden (artikel
108). Den interna godkännandeproceduren tar i vissa EU-medlemsstater lång tid,
dvs. minst ett år eller längre. Partnerskapsavtalet har därför ännu inte trätt i
kraft.
Eftersom Sverige, Finland och Österrike inte var medlemmar i EU då
partnerskapsavtalet framförhandlades och då frågan om de nya medlemsstaternas
bundenhet av partnerskapsavtalet inte reglerades i Anslutningsfördraget den 24
juni 1994 mellan EU:s medlemsstater och Norge, Österrike, Finland och Sverige om
dessa staters anslutning till EU upprättade kommissionen i samråd med
medlemsstaterna under våren 1996 ett anpassningsprotokoll. I
anpassningsprotokollet togs sedvanliga ikraftträdandebestämmelser in. Av
protokollets slutbestämmelse (artikel 4) framgår att protokollet skall godkännas
av parterna i enlighet med deras interna förfaranden. Protokollet träder sedan i
kraft den första dagen i den andra månaden efter det att alla parter har anmält
att de har godkänt protokollet.
Bland medlemsstaterna och i rådets generalsekretariat spred sig efter hand en
oro då man förstod att partnerskapsavtalet, även om alla de tidigare parterna
hade godkänt det, på grund av rättsliga hinder inte borde träda i kraft förrän
samtliga parter även hade godkänt anpassningsprotokollet. Det var uppenbart att
detta skulle leda till ytterligare tidsutdräkt vad gällde partnerskapsavtalets
ikraftträdande. Mot bakgrund av det politiska önskemålet hos samtliga
avtalsparter av ett snabbt ikraftträdande av såväl partnerskapsavtalet som
anpassningsprotokollet sökte rådets generalsekretariat och EU-medlemsstaterna
att finna en lösning på problemet och ett alternativ till att omförhandla
protokollets ikraftträdandebestämmelser.
Enligt Wienkonventionen den 23 maj 1969 om traktaträtten (SÖ 1975:1) kan en
internationell överenskommelse tillämpas provisoriskt i avvaktan på dess
ikraftträdande dels om överenskommelsen föreskriver det, dels om parterna på
annat sätt har överenskommit om detta (artikel 25.1). En provisorisk tillämpning
av en internationell överenskommelse innebär således att avtalet tillämpas under
det att de interna godkännandeprocedurerna genomförs, dvs. i avvaktan på att
överenskommelsen kan träda i kraft.
Sverige har varit drivande vad gäller att finna en lösning för ett snabbt
ikraftträdande av anpassningsprotokollet och har aktivt medverkat i utarbetandet
av den förklaring om provisorisk tillämpning av protokollet som fogats till
propositionen som bilaga 2.
I samband med att anpassningsprotokollet undertecknades av parterna avgav
såväl rådet som EU-medlemsstaternas regeringsrepresentanter församlade i rådet
förklaringen om provisorisk tillämpning. Enligt förklaringen, som måste
betraktas som en internationell överenskommelse i förenklad form, villkoras den
provisoriska tillämpningen av att Ukraina lämnar en liknande utfästelse.
Parterna skall sedan underrätta varandra när de nödvändiga interna förfarandena
har fullgjorts för att anpassningsprotokollet skall kunna tillämpas
provisoriskt. Den provisoriska tillämpningen förutsätter samtliga parters
godkännande och enligt förklaringen kan den därför inte bli gällande förrän den
första dagen i den andra månaden efter den dag då samtliga parter har lämnat en
underrättelse om godkännandet. Ikraftträdandet av partnerskapsavtalet skall
enligt förklaringen samordnas med den provisoriska tillämpningen av
anpassningsprotokollet. Det ankommer i första hand på gemenskapen att tillse att
så sker.
Med anledning av att vissa EU-medlemsstaters rättsordningar inte accepterar
möjligheten av att tillämpa en internationell överenskommelse provisoriskt har
det till rådets interna mötesprotokoll fogats vad som närmast kan betraktas som
tolkningsförklaringar från dessa stater, varigenom det framgår att ett
godkännande av anpassningsprotokollet innebär att staten kan tillämpa
anpassningsprotokollet även om protokollet inte har hunnit att träda i kraft.
7 Godkännande av anpassningsprotokollet
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Riksdagen godkänner anpassningsprotokollet |
| till partnerskaps- och samarbetsavtalet som upprättar ett |
| partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras |
| medlemsstater å ena sidan och Ukraina å andra sidan och |
| förklaringen om provisorisk tillämpning av |
| anpassningsprotokollet.Skälen för regeringens förslag: |
| Stabiliteten i Östersjöområdet har sedan Sovjetunionens fall fått|
| en ökad betydelse för Sverige. Partnerskapsavtalen syftar till |
| att ge en ny dimension till gemenskapens relationer med |
| republikerna i det forna Sovjetunionen och att understödja den |
| politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. |
| Inom ramen för dessa ansträngningar är 1994 års partnerskapsavtal|
| med Ukraina - liksom avtalen med Ryssland, Vitryssland och |
| Moldova - ett steg på vägen för möjligheterna att etablera ett |
| frihandelsområde mellan gemenskapen och respektive land. |
| Avtalet ger ramar för en politisk dialog, definierar ett brett |
| spektrum av samarbetsområden och skapar förutsättningar för ökad|
| handel mellan parterna. Ur svensk synvinkel är det med hänsyn |
| till Ukrainas geografiska läge samt de allt intensivare |
| politiska, ekonomiska och kulturella relationerna med länderna |
| i Öst- och Centraleuropa av stor vikt att ett partnerskapsavtal |
| ingås och att ytterligare ett steg därmed tas för att främja |
| stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling i |
| Ukraina. Genom avtalet underlättas även bilateral handel. |
| I och med att Sverige, Finland och Österrike blev medlemmar i |
| den europeiska unionen den 1 januari 1995 upprättades ett |
| anpassningsprotokoll till 1994 års partnerskapsavtal med |
| Ukraina. Genom anpassningsprotokollet blir de nya |
| medlemsländerna parter i 1994 års avtal som ännu inte har trätt i|
| kraft. Detta avtal finns fogat som en bilaga till |
| anpassningsprotokollet. |
| I anpassningsprotokollet är det Europeiska gemenskapen, |
| Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska |
| atomenergigemenskapen och medlemsländerna som är avtalsparter på|
| den ena sidan. Det är därmed fråga om ett s.k blandat avtal. |
| Protokollet, jämte partnerskapsavtalet, reglerar bl.a. frågor |
| inom den gemensamma handelspolitiken och gränsöverskridande |
| tjänstehandel. Enligt artikel 113 i Fördraget om upprättandet av|
| Europeiska gemenskapen och EG-domstolens praxis har |
| gemenskapen exklusiv kompetens när det t.ex. gäller dessa |
| områden. Kompetensen att ingå associeringsavtal är också i princip|
| exklusiv. |
| Det nu aktuella anpassningsprotokollet reglerar emellertid också|
| förhållanden som ligger utanför gemenskapens kompetens och därmed|
| inom medlemsstaternas kompetens. Avtalet innehåller sålunda |
| bestämmelser som innebär åtaganden för medlemsstaterna och därmed|
| också för Sverige. Detta gäller bl.a. inom områdena polititisk |
| dialog, socialt och finansiellt samarbete samt |
| brottsbekämpning. |
| Som har redovisats tidigare (avsnitt 6.2.6) innehåller avtalet |
| bestämmelser om olika sociala frågor (artiklarna 25-29). |
| Parterna åtar sig bl.a. att ingå avtal om social trygghet för |
| ukrainska arbetstagare. Dessa avtal skall grundas på principer |
| om sammanläggning av kvalifikationstider och export av |
| pensioner. Den förpliktelse som Sverige sålunda genom |
| partnerskapsavtalet (artikel 25) ikläder sig kan komma att |
| föranleda kostnader för Sverige. Storleken av dessa kostnader |
| kan för dagen inte uppskattas. Regeringen avser att återkomma |
| till riksdagen då frågan aktualiseras. |
| Som också har redovisats tidigare (avsnitt 6.2.9) innehåller |
| partnerskapsavtalet ett protokoll om ömsesidigt administrativt |
| bistånd i tullfrågor. Information som lämnas eller erhålls med stöd|
| av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara konfidentiell |
| (artikel 10 i tullsamarbetsprotokollet). Enligt 9 kap. 3 § |
| sekretesslagen (1980:100, aktuell lydelse 1992:1775) gäller |
| sekretess i dylik verksamhet för enskilds personliga eller |
| ekonomiska förhållanden i den mån riksdagen har godkänt avtal om|
| det med främmande stat eller mellanfolklig organisation. En |
| anslutning till avtalet föranleder därför inte några lagändringar|
| för Sveriges del när det gäller dessa frågor. |
| För svenskt vidkommande finns det ett stort intresse av att |
| anpassningsprotokollet kan tillämpas provisoriskt under det att |
| de interna godkännandeprocedurerna genomförs, dvs. i avvaktan på|
| att protokollet kan träda i kraft. |
| Anpassningsprotokollet är enligt regeringens bedömning av större|
| vikt. Protokollet och förklaringen om provisorisk tillämpning av|
| detta skall därför enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av|
| riksdagen. |
--------------------------------------------------------------------
| Utrikesdepartementet |
| Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 april 1997 |
| |
| Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden |
| Peterson, Freivalds, Wallström, Schori, Blomberg, Andersson, |
| Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, |
| Östros, Messing |
| |
| Föredragande: statsrådet Schori |
| |
| |
| |
| Regeringen beslutar proposition 1996/97:143 Partnerskaps- och |
| samarbetsavtal med Ukraina. |
| |
| |
| |
| |