Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:144 Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Slovenien Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars 1997 Lena Hjelm-Wallén Pierre Schori (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan (ett s.k. Europaavtal). I avtalet konstateras att Sloveniens slutmål är att bli medlem i Europeiska unionen (EU) och att en associering genom detta avtal enligt parternas mening kommer att hjälpa Slovenien att nå detta mål. Associeringens mål är bl.a. att skapa ett ramverk för den politiska dialogen och för Sloveniens gradvisa integration med EU samt att främja en utökad handel och harmoniska ekonomiska förbindelser. Ett viktigt element i denna process är det interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor mellan EG och Slovenien som trädde i kraft i februari 1997. Europaavtalet lägger också grunden till finansiellt, kulturellt och socialt samarbete samt samarbete för att förhindra brottslig verksamhet, liksom för gemenskapens bistånd till Slovenien. Genom avtalet inrättas vissa gemensamma organ som skall övervaka avtalets tillämpning. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Ärendet och dess beredning 3 3 Bakgrund 3 4 Utvecklingen i Slovenien 4 5 Sverige och Slovenien 5 6 Avtalets innehåll 5 6.1 Ingressen 5 6.2 Syftet 6 6.3 Allmänna principer 6 6.4 Politisk dialog 6 6.5 Fri rörlighet för varor 7 6.6 Arbetstagares rörlighet, etablering och tillhandahållande av tjänster 9 6.7 Betalningar, kapital, konkurrensbestämmelser och andra ekonomiska bestämmelser samt tillnärmning av lagar 10 6.8 Ekonomiskt samarbete 11 6.9 Förhindrande av olaglig verksamhet 12 6.10 Kulturellt samarbete 12 6.11 Ekonomiskt samarbete 13 6.12 Bestämmelser om Osimoavtalen och om ekonomiskt samarbete mellan Slovenien och Italien 13 6.13 Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser 14 7 Godkännande av avtalet 15 Bilaga Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Slovenien å andra sidan 16 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997 434 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, som handlar inom ramen för Europeiska unionen, å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan. 2 Ärendet och dess beredning Efter förberedande kontakter i december 1994 inledde kommissionen förhandlingar med Slovenien i mars 1995 om ett Europaavtal mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Slovenien å den andra. Sverige har under förhandlingarna inhämtat synpunkter från den närmast berörda myndigheten Kommerskollegium. Europaavtalet undertecknades den 10 juni 1996. Innan avtalet kan träda i kraft skall det godkännas av parterna. Avtalet i svensk text fogas som bilaga till propositionen. 3 Bakgrund Berlinmurens fall och enandet av de två tyska staterna, det kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning innebar att det framstod som möjligt att förverkliga visionen av en europeisk union som omfattade demokratiska stater i hela Europa. För dåvarande EG:s medlemsländer blev det ett första rangens intresse att stärka stabiliteten och freden i Europa genom att främja de central- och östeuropeiska staternas integration med en europeisk gemenskap. Dessa stater gjorde också mycket tidigt klart att medlemskap i dåvarande EG var ett av de främsta politiska målen. Ett första steg var att EG år 1990 erbjöd länderna i Central- och Östeuropa att ingå traditionella handels- och samarbetsavtal med gemenskapen, s.k. första generationens avtal. År 1990 upprättades också ett särskilt program för tekniskt bistånd för Polen och Ungern, PHARE- programmet. Detta kom sedan att successivt utvidgas till övriga Central- och Östeuropa. Nu omfattar PHARE-programmet 13 länder, inklusive de baltiska staterna, Albanien, Bosnien-Herzegovina och Makedonien. Den politiska utvecklingen gjorde snabbt förstagenerationsavtalen föråldrade genom att gemenskapen måste vidta mer långtgående åtgärder. Utöver krav på mer omfattande frihandelsavtal förelåg också önskemål av inte minst säkerhetspolitiska skäl från länderna i Central- och Östeuropa om en formell politisk dialog med gemenskapen. Mot denna bakgrund fick kommissionen år 1990 ett mandat att inleda förhandlingar med Polen, Ungern och dåvarande Tjeckoslovakien (fr.o.m. år 1993 Tjeckien och Slovakien) om associeringsavtal, s.k. Europaavtal. Mandatet utvidgades senare till att omfatta övriga Central- och Östeuropa. Europaavtalen med Bulgarien, Polen, Rumänien Slovakien Tjeckien och Ungern har nu trätt i kraft och Europaavtal med Estland, Lettland, Litauen och Slovenien är under godkännande av parterna. För Slovenien är Europaavtalet av mycket stor betydelse både politiskt och ekonomiskt. Det är ett avgörande steg mot en integration med den västeuropeiska gemenskapen. Syftet med avtalet är Sloveniens medlemskap i Europeiska unionen (EU). Slovenien ansökte år 1996 om medlemskap i EU. Avtalet innebär också att Slovenien omfattas av den särskilda förmedlemskapsstrategi som Europeiska rådet antog i Essen i december 1994. Strategin omfattar bl.a. deltagande vid sidan av ministerrådsmöten (den strukturerade dialogen) samt bistånd till medlemskapsförberedelser och till EU-anpassning. Särskilt viktig är anpassningen till gemenskapens inre marknad, för vilken kommissionen har utarbetat en vitbok där färdriktningen för kandidatländernas anpassningsarbete är angiven. 4 Utvecklingen i Slovenien I december 1990 hölls en folkomröstning i Slovenien om självständighet. Nästan nittio procent röstade för detta och ett halvår senare, den 25 juni 1991, utropade landet sin självständighet. Två dagar senare angreps Slovenien av den jugoslaviska armén. Efter starkt slovenskt motstånd upphörde stridshandlingarna efter mindre än två veckor. Slovenien brukar föras fram som exempel på ett land som framgångsrikt genomfört en ekonomisk övergångspolitik. Landet har i dag en bruttonationalprodukt per capita som placerar Slovenien bland de främsta kandidatländerna. Tillväxten har varit hög men mattats av något under de senaste två åren. Slovenien har hållit parlamentsval två gånger och presidentval en gång. Landets regering har uttalat en klar målsättning att integreras i den västeuropeiska värdegemenskapen. Den reformpolitik som genomförs präglas av marknadsekonomi, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Regeringen har förutom medlemskap i EU uttalat önskemål om att bli medlem i Nato. 5 Sverige och Slovenien Sverige upprättade diplomatiska förbindelser med Slovenien i mitten av januari 1992, samtidigt med dåvarande EG:s medlemsstater. De bilaterala förbindelserna mellan Sverige och Slovenien är goda. Sveriges handel med Slovenien är mycket blygsam än så länge. Fram till år 1994 hade Sverige handelsunderskott, men sedan har den svenska exporten till Slovenien ökat kraftigt. År 1996 uppgick exporten till 660 miljoner kronor och importen till 393 miljoner kronor, vilket ger ett handelsöverskott på 267 miljoner kronor. Sverige säljer främst verkstadsprodukter och pappersmassa och importerar främst hushållsmaskiner, möbler och sängkläder. 6 Avtalets innehåll Genom Europaavtalet upprättas en associering mellan de europeiska gemenskaperna och deras medlemsländer å ena sidan och Slovenien å andra sidan. Avtalet innehåller bestämmelser om samarbete på en rad områden, bl.a. politik, ekonomi och handel. Europaavtalet omfattar sammanlagt 132 artiklar, 13 bilagor och sex protokoll. Bilagorna och protokollen utgör en integrerad del av avtalet. I slutakten anges att parterna har godkänt 21 gemensamma förklaringar och beaktat en ensidig förklaring av Frankrikes regering och en ensidig förklaring av Sloveniens regering. 6.1 Ingressen I avtalets ingress hänvisas bl.a. till de band som redan finns mellan parterna och de värderingar som de delar. Vidare erinras om avtalets betydelse för att stärka dessa band, vilket skulle göra det möjligt för Slovenien att delta i den europeiska integrationsprocessen. Vidare åtar sig parterna att helt genomföra den europeiska säkerhetskonferensens principer. Man önskar upprätta en regelbunden politisk dialog. Parterna åtar sig att bedriva frihandel grundad på principerna i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och världshandelsorganisationen WTO. Sloveniens slutmål är att bli medlem i EU. 6.2 Syftet Artikel 1 Genom avtalet upprättas en associering mellan EG och deras medlemsstater å ena sidan och Slovenien å den andra. Dess syfte är att skapa ett ramverk för den politiska dialogen mellan parterna, främja handeln och de ekonomiska förbindelserna, upprätta ett frihandelsområde, stödja Sloveniens ansträngningar att utveckla sin ekonomi samt skapa ett ramverk för dess gradvisa integration med EU. 6.3 Allmänna principer Artiklarna 2 och 3 Respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter liksom marknadsekonomiska principer skall utgöra väsentliga beståndsdelar i avtalet. Avtalet omfattar en övergångsperiod på högst sex år uppdelad i en etapp på fyra år och en på två. Ett associeringsråd skall regelbundet granska tillämpningen av avtalet och Sloveniens genomförande av de ekonomiska reformerna. 6.4 Politisk dialog Artiklarna 4-7 Den politiska dialogen skall främja Sloveniens fullständiga integration med de demokratiska nationernas gemenskap och gradvisa närmande till EU, ett bättre samarbete inom områden som omfattas av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt en gemensam syn på säkerheten och stabiliteten i Europa. Dialogen skall föras i följande fora: på ministernivå i associeringsrådet, på parlamentarisk nivå i den parlamentariska associeringskommittén, vid möten mellan högre tjänstemän, genom diplomatiska kanaler och genom sådana möten som regelbundet informerar om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. 6.5 Fri rörlighet för varor Artikel 8 Ett frihandelsområde mellan gemenskapen och Slovenien upprättas under en övergångsperiod på sex år räknat från det datum avtalet träder i kraft. Industriprodukter Artiklarna 9-18 Alla industriprodukter, utom de som anges i bilaga I till avtalet, omfattas av avtalet. När avtalet träder i kraft avskaffar gemenskapen importtullar, kvantitativa restriktioner och åtgärder med motsvarande verkan för industriprodukter med ursprung i Slovenien med undantag för dem som anges i bilaga II till avtalet och protokoll 1 (teko) och 2 (stål). När avtalet träder i kraft avskaffar Slovenien å sin sida importtullarna för industriprodukter med ursprung i gemenskapen med undantag för dem som anges i bilagorna III och IV till avtalet. För bilaga III skall tullarna vara avskaffade den 1 januari 2000 och för bilaga IV den 1 januari 2001. Kvantitativa restriktioner och åtgärder med motsvarande verkan avskaffas när avtalet träder i kraft. För varorna i bilaga II till avtalet sker avvecklingen inom ramen för årliga tulltak och denna skall vara avslutad den 1 januari 2000. I protokoll 1 regleras närmare handeln med tekovaror. I protokoll 2 regleras handeln med stålvaror, i protokoll 3 regleras handeln med bearbetade jordbruksprodukter och i protokoll 4 definieras ursprungsreglerna. I protokoll 5 regleras tullsamarbetet mellan parterna. Samarbetet inom tullens område skall i huvudsak ske inom ramen för det protokoll om tullsamarbete som ingår i avtalet. I protokollet förbinder sig parterna att ge varandra administrativt bistånd för att förebygga, upptäcka och utreda överträdelser av denna tullagstiftningen vad gäller import, export och transitering av varor. Biståndet kan ges efter begäran och omfattar överlämnande av information. Biståndet omfattar dessutom övervakning av fysiska och juridiska personer, varurörelser och varulager, samt transportmedel. Information om misstänkt illegal verksamhet, nya medel och metoder samt varuslag som är kända som föremål för smuggling skall däremot lämnas på eget initiativ. Protokollet kompletterar och skall inte hindra tillämpningen av eventuella andra mellan parterna ingångna tullsamarbetsavtal. Parterna förklarar sig villiga att sänka sina tullar i snabbare takt om den ekonomiska situationen tillåter detta. Jordbruk och fiske Artiklarna 19-24 När avtalet har trätt i kraft avskaffas alla kvantitativa restriktioner på jordbruksvaror mellan parterna. I bilagorna VI och VIII till avtalet redovisas de koncessioner för jordbruksprodukter som gemenskapen och Slovenien beviljar varandra. I bilagorna VIa respektive VIIa till avtalet återfinns gemenskapens och Sloveniens koncessioner på fiskeområdet. Parterna åtar sig att undersöka möjligheterna att bevilja varandra ytterligare koncessioner. Enligt avtalet ges parterna en möjlighet att vidta de åtgärder som de bedömer nödvändiga om handeln orsakar allvarliga störningar på den egna marknaden. Gemensamma bestämmelser Artiklarna 25-37 När avtalet har trätt i kraft får i handeln mellan gemenskapen och Slovenien inga nya import- eller exporttullar, eller kvantitativa import- eller exportrestriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan införas. Ej heller får befintliga tullar höjas respektive befintliga åtgärder göras mer restriktiva. Parterna förbinder sig att inte vidta någon åtgärd av intern fiskal natur som innebär att varor med ursprung på ena partens område diskrimineras i förhållande till liknande produkter i den andra partens territorium. Associeringsavtalet hindrar inte parterna från att upprätta tullunioner, frihandelsavtal eller ordningar för gränshandel utom när de ändrar den handelsregim som fastställs i detta avtal. Samråd skall äga rum i associeringsrådet i dessa frågor, särskilt om ett tredje land ansluter sig till gemenskapen. Skyddsåtgärder m.m. Slovenien får under en begränsad tid om fem år vidta undantagsåtgärder i form av höjda tullar. Dessa gäller endast för nyetablerade industrier eller vissa sektorer som genomgår omstrukturering eller befinner sig i allvarliga svårigheter, särskilt om de medför svåra sociala problem. De tullar som införs får inte vara högre än 25 procent av värdet och skall innehålla en preferensdel för varor med ursprung i gemenskapen och de får inte omfatta mer än 15 procent av totalimporten av industriprodukter från gemenskapen. De får inte tillämpas mer än tre år efter att tullar, kvantitativa restriktioner m.m. har avskaffats för produkten i fråga. Slovenien skall underrätta associeringsrådet om planerade undantagsåtgärder och samråda om dessa om gemenskapen så begär. Vid dumpning kan lämpliga åtgärder vidtas enligt artikel VI i GATT. Om en produkt importeras i så kraftigt ökade mängder att den orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada för inhemska producenter av samma eller direkt konkurrerande varor hos mottagarparten kan denne vidta lämpliga åtgärder. Detsamma gäller om ökningen orsakar allvarliga störningar inom någon ekonomisk sektor eller orsakar svårigheter som kan leda till en allvarlig försämring av den ekonomiska situationen i regionen. Parterna får vidta skyddsåtgärder om en exportvara riskerar att vidare- exporteras till ett land mot vilket den som ursprungligen exporterade varan har exportbegränsningar eller om exporten riskerar en allvarlig brist på en vara som är väsentlig för denne. EU:s medlemsländer och Slovenien skall gradvis anpassa eventuella statliga handelsmonopol så att det, fyra år efter det att avtalet har trätt i kraft, inte föreligger någon diskriminering mellan medborgarna i medlemsstaterna och medborgarna i Slovenien. Innan någon av parterna vidtar skyddsåtgärder skall denne förse associeringsrådet med alla relevanta upplysningar i syfte att nå en för båda parter godtagbar lösning. Kommer associeringsrådet inom 30 dagar inte fram till en lösning får åtgärderna vidtas. De skall dock begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att råda bot på de uppkomna svårigheterna. Avtalet hindrar inte parterna från att tillämpa förbud eller restriktioner som grundas på bl.a. hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller säkerhet, skydd för människors och djurs liv och hälsa, bevarande av växter, naturresurser, bevarande av nationella kulturella tillgångar samt skydd av immaterialrättigheter. 6.6 Arbetstagares rörlighet, etablering och tillhandahållande av tjänster Artiklarna 38-61 En arbetstagare med slovensk nationalitet som är lagligen anställd i ett medlemsland skall, om inte annat följer av de villkor som gäller i vart och ett av medlemsländerna, behandlas på samma sätt som de egna medborgarna i fråga om arbetsförhållanden, lön eller avskedande. Arbetstagarens lagligen bosatta make och barn har med vissa undantag tillträde till medlemslandets arbetsmarknad. Motsvarande gäller för medborgare i en medlemsstat som är lagligen anställd i Slovenien. Slovenska arbetstagares möjligheter till anställning i medlemsländerna bör bevaras och om möjligt förbättras om arbetsmarknadssituationen tillåter det. Vidare bör rörligheten förbättras. Associeringsrådet skall avge rekommendationer i detta avseende. Associeringsrådet skall anta lämpliga bestämmelser för att uppnå en samordning av de sociala trygghetssystemen för slovenska arbetstagare som arbetar i en medlemsstat. Bestämmelserna skall grunda sig på de EG- rättsliga principerna om sammanläggning av försäkringsperioder och export av avgiftsfinansierade pensioner. Vidare skall gemenskapen ge tekniskt bistånd för inrättandet av ett socialt trygghetssystem i Slovenien, som är anpassat till de nya sociala och ekonomiska krav som följer av den ekonomiska omstruktureringen i Slovenien. Under avtalets övergångsperiod skall Slovenien underlätta för bolag och medborgare i gemenskapen att etablera sig på landets territorium. Slovenien skall, med angivna undantag, inte behandla gemenskapsbolagen sämre än landets egna bolag eller bolag från tredje land. Gemenskapen för sin del åtar sig att på motsvarande sätt, med vissa undantag, underlätta för och behandla företag från Slovenien. Ovanstående gäller inte för lufttransporttjänster, transporttjänster på inre vattenvägar och sjötransporter i form av cabotage. Vidare innehåller avtalet bestämmelser om personal och dess rättigheter. Slovenien får också övergångsvis under fyra år vidta åtgärder som avviker från avtalet i fråga om gemenskapsföretag som etablerar sig i Slovenien om vissa inhemska industrigrenar genomgår omstrukturering, har allvarliga svårigheter, står inför svår förlust eller minskning av marknadsandel eller är industrier som håller på att växa fram i landet. Parterna förpliktar sig att stegvis och i ökande omfattning göra det möjligt att tillhandahålla tjänster hos varandra. Associeringsrådet skall senast åtta år efter det att avtalet har trätt i kraft vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra detta. Vidare får parterna inte vidta åtgärder som i märkbar omfattning begränsar villkoren för parternas bolag eller medborgare att tillhandahålla tjänster i jämförelse med den situation som rådde på dagen före avtalets ikraftträdande. För transporttjänster gäller vissa särbestämmelser. I avtalet hänvisas bl.a. till 1993 års transportavtal mellan EG och Slovenien och transittrafiken genom Österrike. Dessutom anges att bestämmelserna om tjänster och deras tillhandahållande skall gradvis anpassas, särskilt mot bakgrund av de krav som uppkommer på grund av artikel V i Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS). 6.7 Betalningar, kapital, konkurrensbestämmelser och andra ekonomiska bestämmelser samt tillnärmning av lagar Artiklarna 62-72 Parterna åtar sig att tillåta alla betalningar på betalningsbalansens av- räkningskonto i fritt konvertibel valuta för de transaktioner som gäller varors, tjänsters eller personers rörlighet mellan parterna. Fri rörlighet för kapital garanteras vid direkta investeringar och vid omvandling till likvida medel eller återförande till hemlandet av avkastning på dessa investeringar och eventuell vinst. Vidare garanteras fri rörlighet för kapital i samband med krediter vid affärstransaktioner, tillhandahållande av tjänster och för finansieringskrediter. Likaså garanteras fri rörlighet för kapital i samband med portföljinvesteringar från och med det fjärde året efter det att avtalet har trätt i kraft. Under de fyra första åren som avtalet gäller skall parterna skapa nödvändiga villkor för en gradvis tillämpning av gemenskapens regler om fri rörlighet av kapital. Följande förfaranden strider mot detta avtals syfte att främja handeln mellan gemenskapen och Slovenien: konkurrensbegränsande avtal mellan företag, företagssammanslutningar och samordnade förfaranden mellan företag, ett eller flera företags missbruk av dominerande ställning och alla offentliga stödåtgärder som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller produkter. Sådana förfaranden skall utvärderas på grundval av artiklarna 85, 86 och 92 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget). Under en övergångstid på fyra år skall Slovenien betraktas som en region där levnadsstandarden är särskilt låg eller där allvarlig brist på sysselsättning råder (artikel 92.3 a i EG-fördraget). Associeringsrådet kan förlänga denna period. Parterna skall årligen för varandra redovisa det totala beloppet och fördelningen av de offentliga stödåtgärderna. Införande av restriktiva åtgärder, inklusive åtgärder mot import, i betalningsbalanssyfte skall där så är möjligt undvikas. Parterna får dock vidta tidsbegränsade skyddsåtgärder som skall följa reglerna i WTO- avtalet. Dessa åtgärder får inte tillämpas på överföringar vid investeringar, återförande av medel som investerats eller avkastning av investeringar. När avtalet har trätt i kraft skall Slovenien skydda immateriell, industriell och kommersiell äganderätt på en skyddsnivå som motsvarar gemenskapens. Innan avtalet har trätt i kraft skall Slovenien ansluta sig till vissa i bilaga X till avtalet angivna multilaterala konventioner och överenskommelser. Parterna åtar sig också att ge den andra partens bolag tillträde till den andra partens upphandlingsförfaranden. För Sloveniens integrering med gemenskapen är tillnärmningen av landets nuvarande och framtida lagstiftning till gemenskapens en viktig förutsättning. Landet skall därför sträva efter att lagstiftningen gradvis anpassas till gemenskapens. Snabba framsteg bör göras främst på områden som den inre marknaden, konkurrens, arbetar-, miljö- och konsumentskydd. I övrigt bör tillnärmningen omfatta områden som tullagar, bolagsrätt, bankrätt, försäkringsrätt, bolagsredovisning och bolagsbeskattning, finansiella tjänster, konkurrensregler, offentlig upphandling, skydd av människors hälsa och liv, bevarande av växter, indirekt beskattning, tekniska föreskrifter och standarder, lagar och andra författningar om kärnkraft, transporter och telekommunikation. Gemenskapen åtar sig att ge Slovenien tekniskt bistånd för att genomföra detta. 6.8 Ekonomiskt samarbete Artiklarna 73-97 Parterna skall etablera ekonomiskt samarbete som syftar till att bidra till att stärka Sloveniens utveckling och tillväxtmöjligheter samt stärka de befintliga ekonomiska förbindelserna. Samarbetet skall bidra till en hållbar ekonomisk och social utveckling i Slovenien. Särskilt uppmärksamhet bör ägnas åt åtgärder som gynnar samarbetet mellan Slovenien och länderna i Central- och Östeuropa. I avtalet räknas följande samarbetsområden upp: industriellt samarbete, främjande och skydd av investeringar, standarder och bedömning av överensstämmelse, tekniskt-vetenskapligt samarbete, utbildning och yrkesutbildning, jordbruk och jordbrukets förädlingsindustri, energi, kärnsäkerhet, miljö och skydd mot naturkatastrofer, transport, post och telekommunikationer, bank- och försäkringsväsenden och andra finansiella tjänster, penningpolitik, förhindrande av penningtvätt, regional utveckling, socialt samarbete, turism, små och medelstora företag, information och kommunikation, konsumentskydd, tull, statistiskt samarbete, ekonomisk politik samt bekämpning av narkotikamissbruk. 6.9 Förhindrande av olaglig verksamhet Artikel 98 Enligt avtalet skall parterna samarbeta för att förhindra olaglig verksamhet, bl.a. dold invandring, olaglig närvaro på den andra partens territorium, olaglig ekonomisk verksamhet, främst korruption, olaglig handel med varor, narkotika och motorfordon, organiserad brottslighet samt handel med radioaktivt och nukleärt material. Samarbetet skall vara föremål för ömsesidigt samråd och nära samordning. Det skall omfatta tekniskt och administrativt bistånd på följande områden: utarbetande av nationell lagstiftning för att förhindra olaglig verksamhet, inrättande av informationscentra, höjning av effektiviteten hos de brottsförhindrande institutionerna, utbildning och metodutveckling samt utarbetande av ömsesidigt godkända åtgärder för att förhindra olaglig verksamhet. 6.10 Kulturellt samarbete Artikel 99 Parterna förpliktar sig att främja det kulturella samarbetet. Det skall särskilt omfatta: översättningar av litterära verk, utbyte av icke- kommersiella konstverk och konstnärer, bevarande och restaurering av monument och historiska platser, utbildning av kulturellt verksamma personer, kulturevenemang, samarbete för att främja den audiovisuella industrin i Europa. Parterna skall samordna och när så är lämpligt harmonisera sin regleringspolitik för gränsöverskridande radio- och televisionssändningar. 6.11 Ekonomiskt samarbete Artiklarna 100-106 För att uppnå avtalets mål skall Slovenien erhålla tillfälligt ekonomiskt bistånd av gemenskapen i form av bidrag och lån. Biståndet ges antingen inom PHARE-programmet eller som lån från Europeiska investeringsbanken. Parterna skall i ett vägledande åtgärdsprogram fastställa målen och områdena för biståndet. Vid speciella behov kan tillfälligt bistånd lämnas för att stödja strukturanpassningsinsatser (bl.a. betalningsbalansstöd) och åtgärder för att upprätthålla den slovenska valutans konvertibilitet och för att säkerställa de slovenska utlandskontonas livskraft. För att få biståndet måste Slovenien lägga fram stabiliseringsprogram för sin ekonomi som är godkända av Internationella valutafonden och gemenskapen. Slovenien måste vidare hålla fast vid programmen och snabbt gå över till att stödja sig på privat finansiering. Gemenskapens bidrag samordnas med andra källor som Internationella valutafonden, Världsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. 6.12 Bestämmelser om Osimoavtalen och om ekonomiskt samarbete mellan Slovenien och Italien Artiklarna 107-109 Gemenskapen och Slovenien skall vid sitt samarbete ägna särskild uppmärksamhet åt sådan verksamhet som täcks av Osimoavtalen mellan Italien och Jugoslavien från år 1975. Dessa avtal reglerar frågor om gränsdragning och ekonomisk kompensation till Italien för förlorade områden efter andra världskriget. Särskild uppmärksamhet skall även ägnas åt de gränsöverskridande samarbetsinitiativ som ingår i den allmänna ramen för ekonomiskt samarbetet mellan Italien och Slovenien. Slovenien och gemenskapen skall också ge alla produkter som är ursprungsprodukter enligt protokoll 4 fritt tillträde till de fria gränszoner som kan skapas genom överenskommelse mellan Italien och Slovenien.. 6.13 Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser Artiklarna 110-132 Ett associeringsråd inrättas med uppgift att övervaka hur avtalet tillämpas. Det sammanträder minst en gång om året. Det skall fatta beslut inom de områden som anges i avtalet och behandla tvister om avtalets tillämpning eller tolkning. Besluten fattas i samförstånd mellan båda parterna och är bindande för parterna. Rådet biträds i sitt arbete av en associeringskommitté som består av företrädare för ministerrådet och kommissionen å ena sidan och företrädare för slovenska regeringen å andra sidan. En av kommitténs uppgifter är att förbereda associeringsrådets sammanträden. Rådet får delegera alla eller vissa av sina befogenheter till kommittén. Rådet får inrätta andra särskilda kommittéer och organ för att bistå det. En parlamentarisk associeringskommitté inrättas. Dess uppgift är att vara ett diskussionsforum för medlemmarna i det slovenska parlamentet och Europaparlamentet. Kommittén bestämmer själv hur ofta den skall sammanträda. Artiklarna 119-132 Avtalet reglerar bl.a. åtgärder för att skydda parternas säkerhetsintressen, handel med och produktion av krigsmateriel. Vidare berörs frågor om icke-diskriminering. Enligt en bestämmelse i avtalet får lämpliga åtgärder vidtas om en part har underlåtit att fullgöra åtaganden enligt avtalet. Associeringsavtalet ingås på obestämd tid. Det kan sägas upp av endera parten. Uppsägningstiden är sex månader. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då parterna till varandra anmäler att de har godkänt det. Det ersätter då samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Slovenien av den 5 april 1993 och avtalet mellan Europeiska kol- och stålgemenskapen och dess medlemsstater och Slovenien av den 5 april 1993. 7 Godkännande av avtalet Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan. Skälen för regeringens förslag: Europaavtalen är en central del av gemenskapens politik gentemot länderna i Central- och Östeuropa. De lägger grunden för ett omfattande samarbete med syfte att dessa länder kommer närmare EU på en rad områden och att de till slut blir medlemmar i unionen. Sloveniens närmande till EU är ett viktigt led i denna integrationsprocess och ett väsentligt bidrag till strävan efter stabilitet, fred och en positiv ekonomisk och social utveckling i regionen. Ur svensk synvinkel är det därför av stor vikt att Europaavtalet med Slovenien ingås. I avtalet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsländerna som är avtalsparter på den ena sidan. Avtalet är därför ett s.k. blandat avtal. Avtalet reglerar bl.a. frågor inom den gemensamma handelspolitiken och gränsöverskridande tjänstehandel. Enligt artikel 113 i EG-fördraget och EG-domstolens praxis har gemenskapen exklusiv kompetens att sluta avtal på dessa områden. Kompetensen att ingå associeringsavtal är också i princip exklusiv. Europaavtalet med Slovenien reglerar emellertid också förhållanden som ligger utanför gemenskapens kompetens och därmed inom medlemsstaternas kompetens. Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som innebär åtaganden för dessa och därmed också för Sverige. Bland annat gäller detta inom områdena politisk dialog, socialt och finansiellt samarbete samt brottsbekämpande verksamhet. Som redovisats tidigare (avsnitt 6.5) innehåller protokoll 5 i Europa- avtalet bestämmelser om ömsesidigt bistånd i tullfrågor mellan administrativa myndigheter. Information som lämnas eller erhålls med stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara konfidentiell (artikel 10 i protokollet). Enligt 9 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100, aktuell lydelse 1992:1775) gäller sekretess i dylik verksamhet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i den mån riksdagen har godkänt avtal om detta med främmande stat eller mellanfolklig organisation. En anslutning till Europaavtalet föranleder därför ingen lagändring för Sveriges del när det gäller dessa frågor. Avtalet är enligt regeringens bedömning av större vikt och skall därför enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen. Prop. 1996/97:144 15 1