Post 6231 av 7374 träffar
                
                
            
                    Propositionsnummer ·
                    1997/98:150 ·
                    
                
                
                
                    1998 års ekonomiska vårproposition
                
                
                
                    Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
                
                
                
                    Dokument: Prop. 150/14
                
                
                
                Bilaga 6
Redovisning av 
skatteavvikelser
 
.
Innehållsförteckning
1	Beskrivning av jämförelsenorm
och redovisningsprinciper	5
2	Beräkningsresultat	6
3	Beskrivning av enskilda skatteavvikelser	20
3.1	Inkomst av tjänst	20
3.2	Kostnader i tjänst och allmänna avdrag	21
3.3	Intäkter i näringsverksamhet	21
3.4	Kostnader i näringsverksamhet	22
3.5	Intäkter och kostnader i kapital samt
	skattereduktioner	23
3.6	Intäkter av kapital	23
3.7	Kostnader i kapital	24
3.8	Skattereduktion	24
3.9	Skattskyldighet	24
3.10	Arbetsgivaravgifter	25
3.11	Särskild löneskatt	25
3.12	Mervärdesskatten	25
3.13	Skatteförmåner inom punktskatteområdet	26
3.14	Skattesanktioner	27
3.15	Icke saldopåverkande avvikelser	28
Redovisning av skatteavvikelser
1	Beskrivning av jämförelsenorm 
och redovisningsprinciper 
I denna bilaga redovisar regeringen en 
sammanställning av skatteavvikelser för inkomståren 
1995–1999.
För att identifiera en skatteavvikelse måste det 
existerande skattesystemet sättas i relation till en 
jämförelsenorm. Den jämförelsenorm som har använts 
vid beräkningen av skatteavvikelserna i denna bilaga 
baserar sig i huvudsak på principen om en enhetlig 
beskattning av olika ekonomiska aktiviteter, vilket 
också var en av grundpelarna i 1990 års skattereform. 
Avvikelser från en enhetlig beskattning kan uppfattas 
som en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av 
skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i 
förhållande till den enhetliga normen eller som en 
skattesanktion vid ett "överuttag" av skatt. En förmån 
av samma storlek som den som erhålls genom 
avvikelsen från en enhetlig beskattning skulle i princip 
kunna uppnås med hjälp av en offentlig transferering. 
En norm som baserar sig på principen om enhetlig 
beskattning underlättar därför analysen av 
skattesystemet utifrån ett budgetperspektiv. Någon 
fullständig genomgång av skattelagstiftningen har 
inte gjorts med avseende på skattesanktioner. Enbart 
enstaka sanktioner finns redovisade. Syftet med 
redovisningen är primärt att redovisa de 
skatteförmåner  som är direkt jämförbara med 
transfereringar på  budgetens utgiftssida. 
De skatteförmåner som i redovisningen 
klassificeras som saldopåverkande utgörs av stöd på 
budgetens inkomstsida där ett avskaffande av 
förmånen skulle leda till en budgetförstärkning för 
offentlig sektor. Icke saldopåverkande 
skatteavvikelser utgörs huvudsakligen av olika 
offentliga transfereringar som helt eller delvis är 
skattebefriade. Om dessa skatteavvikelser slopades 
skulle visserligen skatteintäkterna öka  men samtidigt 
skulle de offentliga utgifterna öka vid oförändrade 
politiska mål.
Skatteavvikelserna redovisas dels som 
nettoberäknade skatteavvikelser, dels som 
bruttoberäknade skatteavvikelser. Den 
nettoberäknade skatteavvikelsen visar storleken på 
den skattefria transferering som fullt ut kompenserar 
den skattskyldige om skatteavvikelsen tas bort. Den 
bruttoberäknade skatteavvikelsen visar storleken på 
motsvarande skattepliktiga transferering.  För icke 
saldopåverkande skatteavvikelser beräknas endast en 
bruttoavvikelse som visar hur mycket utgifterna på 
den ifrågavarande transfereringen skulle behöva öka 
för att lämna hushållens disponibla opåverkade vid en 
skattebeläggning av transfereringen. De 
skatteavvikelser som presenteras baserar sig på en 
periodiserad redovisning. 
Jämförelsenormen för inkomstbeskattningen 
innebär att den inkomst som skall beskattas skall 
utgöras av summan av konsumtionsutgifterna och 
nettoförmögenhetens förändring under beskattnings-
perioden. Beskattningsperiodens längd skall vara ett 
kalenderår eller ett räkenskapsår. För 
inkomstbeskattningen har bl.a. följande preciseringar 
gjorts av normen:
–	Inget sparande får ske med obeskattade medel
–	Värdestegring skall beskattas när den uppkommer 
och inte vid realisationstillfället
–	Värdet av hushållsarbete och fritid skall inte ingå i 
skattebasen
–	Offentliga transfereringar skall utgöra skattepliktig 
inkomst
–	Den implicita avkastning i form av boendetjänster 
som egnahemsägaren eller 
bostadsrättsinnehavaren erhåller skall utgöra 
skattepliktig inkomst
–	Avskrivningar i näringsverksamhet skall hanteras 
efter ekonomisk livslängd
Olika grad av progressivitet i skatteskalan är förenlig 
med jämförelsenormen under förutsättning att 
individer med lika höga inkomster betalar lika mycket 
skatt. Sambeskattning och särbeskattning är båda 
förenliga med normen.
Enligt normen för socialavgifter och särskild 
löneskatt skall ersättningar för utfört arbete som är 
förmånsgrundande för olika socialförsäkringar ingå i 
underlaget för socialavgifter medan ersättningar för 
utfört arbete som inte är förmånsgrundande skall ingå 
i underlaget för särskild löneskatt.
Normen för mervärdesskatten innebär att all 
yrkesmässig omsättning av varor och tjänster skall 
beskattas med normalskattesatsen. 
Destinationsprincipen skall tillämpas vid 
internationella transaktioner. Offentlig 
myndighetsutövning skall inte vara skattepliktig. 
Varor och tjänster som subventioneras med offentliga 
medel skall inte heller vara skattepliktiga, under 
förutsättning att en mervärdesskattebeläggning av 
den subventionerade varan eller tjänsten leder till en 
försvagning av de offentliga finanserna.
För punktskatterna anses förekomsten av 
miljöstyrande skatter och olika skatteuttag beroende 
på ändamål (t.ex. transport eller uppvärmning) eller 
utsläppsgrad vara förenlig med normen. Den lägre 
koldioxidskattesats som tillämpas för vissa delar av 
näringslivet anses utgöra en del av normen eftersom 
ett avskaffande av nedsättningen skulle kunna leda till 
större utsläpp av koldioxid i omvärlden. I den 
redovisning av skatteavvikelser som presenterades i 
1997 års ekonomiska vårproposition betraktades 
emellertid den lägre koldioxidskattesatsen för vissa 
delar av näringslivet i stället som en skatteförmån. För 
punktskatter på energi som huvudsakligen införts av 
fiskala skäl (t.ex. energiskatten) bör skatten vara 
proportionell mot energiinnehållet. Den nedsättning 
av energiskatten som tillämpas för vissa delar av 
näringslivet betraktas därför som en skatteförmån.
I utredningen Förmåner och sanktioner (SOU 
1995:36) och i 1997 års ekonomiska vårproposition 
finns en mer uttömmande beskrivning av de 
jämförelsenormer och beräkningsmetoder som 
tillämpas för skatteavvikelserna.
2	Beräkningsresultat 
I tabell 1 redovisas enskilda skatteavvikelser 
uppdelade på skatteområden för åren 1995–1999. 
Dessutom redovisas de totala skatteavvikelserna för 
olika skatteslag. De icke saldopåverkande 
skatteavvikelserna är samlade i slutet av tabellen. I 
anslutning till tabellen ges en  kortfattad beskrivning 
av  de enskilda skatteavvikelserna. Avvikelsens 
nummer i denna beskrivning svarar mot numret i den 
första kolumnen i tabell 1.
De saldopåverkande bruttoberäknade 
skatteavvikelserna förväntas uppgå till totalt 150 
miljarder kronor inkomståret 1999, vilket är omkring 25 
miljarder mer än inkomståret 1995.  Av det totala 
beloppet på 150 miljarder avser 63 miljarder kronor in-
komstskatt och fastighetsskatt, 7 miljarder kronor 
socialavgifter och särskild löneskatt, 38 miljarder 
kronor mervärdesskatten och 43 miljarder kronor 
punktskatter. 
Skatteavvikelserna i tjänsteinkomstbeskattningen, 
som totalt uppgår till 11 miljarder kronor brutto år 
1999, ökar med ett par miljarder kronor under perioden 
1995–1999. Avdrag för resor till och från arbetet utgör 
den största saldopåverkande skatteavvikelsen i 
tjänsteinkomstbeskattningen med en bruttoförmån 
som förväntas uppgå till omkring 7 miljarder kronor år 
1999. Skatteavvikelsen pensionskostnader för 
arbetstagare, som beror på att den marginalskatt som 
tjänstepensioner träffas av vid utbetalningstillfället i 
genomsnitt avviker från den marginalskatt som den 
försäkrades förvärvsinkomster träffas av vid den 
tidpunkt då arbetsgivarens kostnader för tryggandet 
av pensionen uppkommer, förväntas uppgå till 1,6 
miljarder kronor år 1999. I denna redovisning har den 
genomsnittliga marginalskatt som tjänstepensioner 
beräknas träffas av vid utbetalningstillfället 
korrigerats i förhållande till den marginalskatt som 
användes vid beräkningen av skatteavvikelsen i 1997 
års ekonomiska vårproposition. Detta har medfört att 
den redovisade skatteavvikelsen för arbetstagares 
pensionskostnader nu är betydligt lägre än i 1997 års 
ekonomiska vårproposition.
I beskattningen av näringsverksamhet orsakas de 
största skatteförmånerna av överavskrivningar av 
inventarier och av reglerna om avsättningar till 
periodiseringsfonder. Vid en bruttoberäkning uppgår 
dessa skatteavvikelser till mer än 7 miljarder kronor 
vardera inkomståret 1999. Totalt förväntas 
skatteförmånerna i beskattningen av 
näringsverksamhet uppgå till 18 miljarder år 1999, 
vilket är 1 miljard kronor mer än inkomståret 1995. 
De bruttoberäknade skatteförmånerna i 
kapitalinkomstbeskattningen beräknas minska med 
omkring 15 miljarder kronor under perioden 1995-1999. 
Den främsta orsaken till denna minskning är en skärpt 
beskattning av fastigheter till följd av höjd 
fastighetsskatt och en lägre implicit avkastning av 
egnahem och bostadsrätter. Andra stora 
skatteförmåner i kapitalbeskattningen orsakas av att 
värdeökning på aktier beskattas vid 
realisationstillfället och inte när värdeökningen äger 
rum och av att avkastningsskatten på pensionsmedel 
uppgår till 15% av en schablonberäknad avkastning i 
stället för 30% av verklig avkastning. Totalt förväntas 
de bruttoberäknade skatteförmånerna inom 
kapitalbeskattningen uppgå till 46 miljarder kronor år 
1999. Skattesanktionerna inom kapitalbeskattningen 
förväntas under perioden 1995–1999 öka med 4 
miljarder kronor, främst till följd av att fastighetsskatt 
har införts på lokaler och industrienheter under denna 
period. 
De saldopåverkande skatteförmåner som härrör 
från socialavgifterna har ökat med ett par miljarder 
kronor under de senaste åren – främst till följd av den 
nedsättning av socialavgifterna med inriktning mot 
mindre företag som införts fr.o.m. inkomståret 1997.
Av de totala förväntade skatteförmånerna inom 
mervärdesskatteområdet på 38 miljarder kronor brutto 
inkomståret 1999 beror 23 miljarder kronor på den 
reducerade beskattningen av livsmedel. Höjningen av 
de totala skatteförmånerna inom 
mervärdesskatteområdet på 18 miljarder kronor brutto 
under perioden 1995–1999 förklaras till största delen 
av den sänkning av livsmedelsmomsen som ägde rum 
1996.
De största skatteförmånerna inom 
punktskatteområdet avser energiskatten. Befrielsen 
från att betala energiskatt på bränsle och el i industrin 
och växthusnäringen ger upphov till en förväntad 
bruttoberäknad skatteförmån på 14 miljarder kronor år 
1999. Andra stora skatteavvikelser inom 
punktskatteområdet är skatten på diesel och 
skattebefrielsen för biobränslen som ger upphov till  
bruttoberäknade förmåner på vardera 8 miljarder 
kronor år 1999 och det differentierade skatteuttaget på 
fossila bränslen som ger en beräknad skatteförmån på 
6 miljarder kronor.  Totalt beräknas skatteförmånerna 
inom punktskatteområdet öka med 16 miljarder kronor 
under perioden 1995–1999. Denna ökning beror till 
stor del på att normalskattesatsen för el, som utgör 
normen för skattesatserna på olika fossila bränslen 
och för beskattningen av industrins användning av 
elektrisk kraft, har höjts under perioden. 
De icke saldopåverkande avvikelserna beräknas 
uppgå till 48 miljarder kronor inkomståret 1999 
(brutto), vilket är omkring 15 miljarder kronor mindre 
än inkomståret 1995. Sänkningen beror till stor del på 
att pensionsgrundande transfereringar fullt ut kommer 
att beläggas med avgifter för ålderspension fr.o.m. 
inkomståret 1999. 
I tabell 2 redovisas skatteavvikelserna fördelade på 
utgiftsområden.  Avvikelser som ej kunnat hänföras 
till något enskilt utgiftsområde redovisas som 
generella avvikelser. I bruttoredovisningen återfinns 
de största skatteavvikelserna inom utgiftsområdena 
ekonomisk trygghet vid ålderdom, ekonomisk 
trygghet för familjer och barn samt näringsliv. Andra 
större områden är kommunikationer, 
samhällsplanering,  bostadsförsörjning och byggande 
samt stöd till kultur m.m.. De saldopåverkande 
bruttoavvikelserna är störst inom utgiftsområdena 
näringsliv (40 miljarder kronor år 1999), ekonomisk 
trygghet vid ålderdom (19 mdkr), kommunikationer (13 
mdkr), samhällsplanering m.m. (8 mdkr) och kultur m.m. 
(10 mdkr).
Regeringen avser att i budgetpropositionen för 
1999 redovisa de mest betydande skatteavvikelserna 
inom respektive utgiftsområde. Denna redovisning 
kommer att ge en bättre bild av det totala stödet till 
olika samhällssektorer eftersom budgetpropositionen 
även innehåller information om det stöd som utgår 
från budgetens utgiftssida.
TABELL: 1 SKATTEAVVIKELSER FÖRDELADE PÅ SKATTEOMRÅDEN
NAMN PÅ AVVIKELSEN
SKATTEAVVIKELSE BRUTTO
SKATTEAVVIKELSE NETTO
mdkr 
(u = upphört)
mdkr
1995
1996
1997
1998
1999
1995
1996
1997
1998
1999
Inkomst av tjänst
1
Stipendier
2
Hittelön
3
Ersättning för blod m.m.
0,03
0,03
0,03
0,03
0,03
0,02
0,02
0,02
0,02
0,02
4
Intäkter vid försäljning av vilt 
växande bär
5
Utlandstillägg
6
Kostnadsersättning personal 
SIPRI
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
7
Kostnadsersättning till 
utländska forskare
8
Tjänsteinkomster vistelse 
utomlands
9
Tjänsteinkomster utländska 
fartyg
10
Pensionskostnader för 
arbetstagare
0,00
1,19
1,77
2,69
1,59
0,00
0,66
0,97
1,47
0,90
11
Ersättning pga politisk 
förföljelse
12
Ersättning till 
neurosedynskadade
13
Arbetsgivares utgifter för 
personalsjukvård
0,43
u
0,24
u
14
Personalrabatter m.m.
15
Förmån av fri resa 
anställningsintervju
16
Eu-parlamentarikers rese- 
och kostnadsersättning
17
Förmån av fri utbildning vid 
personalavveckling m.m.
18
Löneunderlaget i 
fåmansaktiebolag
0,26
0,30
0,30
0,16
0,17
0,17
19
Förmån av lånedator
Summa
0,46
1,22
2,06
3,02
1,92
0,26
0,68
1,15
1,66
1,09
Kostnader i tjänst och allmänna 
avdrag
20
Underskott i litterär m.m. 
verksamhet
21
Avdrag för dubbel bosättning
0,71
0,75
0,79
0,82
0,79
0,40
0,42
0,44
0,45
0,45
22
Avdrag för resor till och från 
arbetet
5,67
6,00
6,24
7,03
6,66
3,20
3,36
3,44
3,84
3,76
23
Avdrag för hemresor
24
Avdrag för pensionspremier
1,30
1,72
1,91
2,14
1,89
0,74
0,97
1,05
1,17
1,07
25
Kvittning av underskott i 
aktiv näring
0,07
0,05
0,05
0,05
0,04
0,03
0,03
0,03
Summa
7,68
8,54
8,99
10,0
4
9,39
4,34
4,79
4,96
5,49
5,31
Intäkter av näringsverksamhet
26
Uttag av bränsle m.m.
0,31
0,30
0,34
0,36
0,34
0,18
0,18
0,20
0,21
0,20
27
Avverkningsrätt till skog
28
Näringsbidrag
29
Avgångsvederlag till 
jordbrukare
30
Avyttring av näringsfastighet 
och         liknande
Summa
0,31
0,30
0,34
0,36
0,34
0,18
0,18
0,20
0,21
0,2
Kostnader i 
näringsverksamhet
31
Anläggning av skog m.m.
0,31
0,35
0,42
0,43
0,42
0,18
0,21
0,25
0,25
0,25
NAMN PÅ AVVIKELSEN
SKATTEAVVIKELSE BRUTTO
SKATTEAVVIKELSE NETTO
mdkr 
(u = upphört)
mdkr
1995
1996
1997
1998
1999
1995
1996
1997
1998
1999
32
Skogsavdrag
33
Substansminskning
34
Avdrag för arbetsresor,  
näringsidkare
35
Bidrag till regional 
utvecklingsfond
36
Nedskrivning av lager och 
pågående     arbete
1,33
1,33
1,39
1,43
1,45
0,99
0,99
1,02
1,05
1,06
37
Kärnkraftsanläggning
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
38
Avgifter VPC
0,04
0,03
0,03
u
0,03
0,02
0,02
u
39
Dubbelbeskattningsavtal, 
matching      credit
40
Koncernbidragsdispens
41
Skadeförsäkringsföretag
0,54
0,61
0,63
0,63
0,63
0,40
0,45
0,46
0,46
0,46
42
Rabatt från ekonomiska 
föreningar m.m.
0,07
0,07
0,07
0,07
0,07
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
43
Skogs- och 
upphovsmannakonto
0,09
0,08
0,08
0,09
0,08
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
44
Avsättning till 
personalstiftelse (Pension)
45
Återföring 
skatteutjämningsreserv
0,82
0,66
0,52
0,34
0,16
0,61
0,49
0,38
0,25
0,12
46
Överavskrivningar avseende 
inventarier
7,62
7,67
7,87
7,87
7,87
5,67
5,67
5,78
5,78
5,78
47
Periodiseringsfonder
5,67
5,30
6,39
6,21
7,28
4,19
3,92
4,69
4,56
5,36
48
Direktavskrivningar
0,37
2,95
u
0,28
2,21
u
Summa
16,8
7
19,0
6
17,4
1
17,0
8
17,9
7
12,4
6
14,0
7
12,7
1
12,4
6
13,1
4
Intäkter och kostnader i kapital samt  
skattereduktioner
49
Generationsskifte vid 
räntefördelning
50
EU-bidrag
51
Avkastning småhus
28,8
4
19,9
8
12,5
6
10,0
9
14,0
6
20,1
9
13,9
9
8,79
7,06
9,84
52
Avkastning bostadsrätter
9,07
5,68
4,33
3,26
3,83
6,35
3,98
3,03
2,29
2,98
53
Realisationsvinst, aktier
5,19
6,32
6,42
6,76
6,88
3,80
4,57
4,64
4,73
4,82
54
Utdelning aktier m.m.
2,93
3,33
3,41
2,05
2,33
2,40
55
Uppskov 
realisationsbeskattning          
fastigheter
1,64
1,64
1,64
1,64
1,64
1,15
1,15
1,15
1,15
1,15
56
Uttag av aktier
57
Allemansfond
0,71
0,73
u
0,50
0,51
u
58
Avkastningsskatt
14,8
2
17,4
8
17,1
9
16,2
5
15,9
2
10,3
7
12,2
3
12,0
3
11,3
7
11,1
4
59
Avkastningsskatt K-
försäkringar
0,17
0,22
0,21
0,19
0,19
0,12
0,16
0,14
0,14
0,13
Summa
60,4
4
52,0
5
45,2
8
41,5
2
45,9
3
42,4
8
36,5
9
31,8
3
29,0
7
32,4
6
Kostnader i kapital
60
Riskkapitalavdrag
0,07
u
0,05
u
61
Konsumtionskrediter
62
Reaförluster, aktier
63
Marknadsnoterade fordringar
Summa
0
0,07
0
0
0
0
0,05
0
0
0
NAMN PÅ AVVIKELSEN
SKATTEAVVIKELSE BRUTTO
SKATTEAVVIKELSE NETTO
mdkr 
(u = upphört)
mdkr
1995
1996
1997
1998
1999
1995
1996
1997
1998
1999
Skattereduktion m.m.
64
ROT-reduktioner
0,00
1,84
3,27
2,32
1,40
0,00
1,20
2,10
1,50
0,92
Skattskyldighet
65
Akademier m.m.
66
Företagarförening m.m.
67
Erkända arbetslöshetskassor 
m.m.
68
Ideella föreningar
69
Kyrkor
0,19
0,16
0,16
0,16
0,16
0,14
0,12
0,12
0,12
0,12
70
Ägare av vissa fastigheter
Summa
0,19
0,16
0,16
0,16
0,16
0,14
0,12
0,12
0,12
0,12
Arbetsgivaravgifter
71
Lag om nedsättning av 
socialavgifter
0,72
0,63
0,57
0,56
0,42
0,54
0,47
0,42
0,41
0,31
72
Lag om tillf. avvikelse från 
lagen om soc.avg.
2,08
2,40
u
1,56
1,80
u
73
Anställningsstöd RAS
0,80
0,40
u
0,60
0,30
u
74
Nedsättning inriktning mindre 
företag
5,51
6,40
6,70
4,05
4,70
4,92
Summa
3,6
3,43
6,08
6,96
7,12
2,7
2,57
4,47
5,11
5,23
Särskild löneskatt
75
Utländska artister
0,05
0,05
0,06
0,06
0,06
0,04
0,04
0,05
0,05
0,05
76
Ersättning 
skiljemannauppdrag
77
Ersättning till idrottsutövare
78
Bidrag från Sveriges 
författarfond
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
79
Vinstandelsstiftelser
0,10
0,10
u
0,10
0,10
u
Summa
0,15
0,15
0,06
0,06
0,06
0,14
0,14
0,05
0,05
0,05
Mervärdesskatt, undantag från skatteplikt
80
Försäljning av tomtmark och 
byggnader
0,12
0,12
0,12
0,13
0,14
0,09
0,09
0,09
0,10
0,10
81
TV-licenser
1,80
1,85
1,94
2,02
2,12
1,33
1,36
1,42
1,49
1,55
82
Allmänna nyhetstidningar
2,45
u
1,81
u
83
Periodiskt medl.blad m.m.
84
Annan periodisk publikation
85
Internationell 
personbefordran
0,15
0,13
0,14
0,15
0,15
0,11
0,10
0,10
0,11
0,11
86
Upphovsrätter
0,09
0,09
u
0,07
0,07
u
87
Försäljning av bildkonst
88
Biografer
0,21
0,11
u
0,16
0,08
u
89
Ej subventionerad teater, 
konserter m.m.
0,18
0,18
u
0,13
0,13
u
90
Läkemedel
0,91
0,93
0,98
1,07
1,16
0,67
0,69
0,72
0,79
0,85
91
Lotterier
3,98
4,08
4,25
4,44
4,64
2,94
3,01
3,12
3,26
3,41
92
Idrottsevenemang
0,06
0,06
u
0,04
0,04
u
93
Ej subv utbildning
0,10
0,10
u
0,08
0,08
u
Summa
10,0
5
7,65
7,43
7,81
8,21
7,43
5,65
5,45
5,75
6,02
NAMN PÅ AVVIKELSEN
SKATTEAVVIKELSE BRUTTO
SKATTEAVVIKELSE NETTO
mdkr 
(u = upphört)
mdkr
1995
1996
1997
1998
1999
1995
1996
1997
1998
1999
Mervärdesskatt, skattesats
94
Livsmedel
5,90
21,2
3
20,7
8
21,7
3
22,7
1
4,42
15,9
2
15,2
6
15,9
6
16,6
8
95
Rumsuthyrning
0,49
0,50
0,52
0,55
0,57
0,37
0,37
0,39
0,40
0,42
96
Persontransporter
2,45
2,51
2,67
2,79
2,92
1,83
1,88
1,96
2,05
2,14
97
Skidliftar
0,08
0,09
0,09
0,10
0,10
0,06
0,07
0,07
0,07
0,07
98
Allmänna nyhetstidningar
1,78
1,89
1,98
2,07
1,33
1,39
1,45
1,52
99
Biografföreställningar
0,10
0,20
0,21
0,22
0,07
0,15
0,16
0,16
100
Konserter, teatrar m.m.
0,19
0,20
0,20
0,14
0,14
0,15
101
Kommersiell idrott
0,31
0,33
0,34
0,23
0,24
0,25
102
Upphovsrätter
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
Summa
8,92
26,2
1
26,6
6
27,9
0
29,1
4
6,68
19,6
4
19,6
0
20,4
8
21,4
0
Mervärdesskatt, undantag från 
skyldighet
103
Ideella föreningar (exkl. 
konserter,        idrott, 
utbildning)
0,05
0,06
0,06
0,07
0,07
0,04
0,04
0,05
0,05
0,05
Mervärdesskatt, 
redovisningsperiod
104
Tidpunkt för inbetalning i 
byggnadsrörelse
0,34
0,25
0,14
0,18
0,23
0,25
0,18
0,10
0,13
0,17
Mervärdesskatt, avdrag för ingående skatt
105
Ingående skatt på 
jordbruksarrende
Punktskatter
Energiskatt
106
Skatt på diesel
7,35
7,58
7,76
7,96
8,31
5,43
5,60
5,70
5,85
6,10
107
Skattebefrielse bandrift
1,25
1,29
1,38
1,43
1,46
0,95
0,95
1,01
1,05
1,07
108
Skattebefrielse inrikes 
sjöfart
0,43
0,44
0,47
0,46
0,47
0,32
0,33
0,34
0,34
0,34
109
Elförbrukning i 
norrlandskommuner
0,75
0,68
0,92
0,72
0,75
0,55
0,51
0,67
0,53
0,55
110
Skatt på el för gas- värme- 
vatten och elförsörjning
0,26
0,23
0,26
0,26
0,25
0,19
0,17
0,19
0,19
0,18
111
Differentierat skatteuttag på 
fossila bränslen
2,42
3,42
3,87
5,44
5,56
1,79
2,53
2,84
3,99
4,09
112
Skattebefrielse biobränslen
3,81
4,81
5,83
7,42
7,68
2,82
3,56
4,28
5,45
5,64
113
Bidrag till värmevärk med 9 
öre/kWh 
0,47
0,40
u
0,35
0,29
u
114
Halvt avdrag för allmän 
energiskatt på bränsle
0,20
0,25
0,17
0,22
0,23
0,15
0,19
0,13
0,17
0,17
115
Bränsle som åtgår vid 
produktion av     elkraft
0,54
1,25
0,74
0,77
1,29
0,40
0,92
0,55
0,56
0,95
116
Bränsleförbrukning inom 
industrin, energiskatt
1,93
2,23
2,44
2,63
2,71
1,45
1,65
1,79
1,93
1,99
117
Bränsleförbrukning inom 
växthus-         näringen
0,06
0,08
0,09
0,10
0,10
0,04
0,06
0,07
0,07
0,07
118
Elförbrukning inom industrin
6,30
7,04
8,87
10,9
4
11,2
9
4,66
5,21
6,52
8,03
8,29
119
Elförbrukning inom 
växthusnäringen
0,19
0,22
0,27
0,33
0,33
0,14
0,16
0,20
0,24
0,24
NAMN PÅ AVVIKELSEN
SKATTEAVVIKELSE BRUTTO
SKATTEAVVIKELSE NETTO
mdkr 
(u = upphört)
mdkr
1995
1996
1997
1998
1999
1995
1996
1997
1998
1999
Koldioxidskatt
120
Metallurgiavdrag
0,16
0,17
0,25
0,34
0,34
0,12
0,12
0,19
0,24
0,25
121
Nedsättning av CO2-skatt för 
industrin
0,06
0,06
0,13
0,27
0,27
0,05
0,05
0,10
0,20
0,20
122
Skattebefrielse för inrikes 
sjöfart
0,11
0,11
0,11
0,12
0,12
0,08
0,08
0,08
0,08
0,09
123
Bränsle som åtgår vid 
produktion av elkraft
0,31
0,69
0,52
0,67
1,18
0,23
0,51
0,38
0,50
0,87
Övrigt
124
Undantag från svavelskatt
1,79
1,85
1,73
1,81
2,15
1,32
1,37
1,27
1,33
1,58
Summa
28,3
9
32,8
35,8
1
41,8
9
44,4
9
21,0
4
24,2
6
26,3
1
30,7
5
32,6
7
Skattesanktioner
Kapital
125
Ränteutgifter - 21 % 
reduktion
-0,26
-0,26
-0,26
-0,17
-0,17
-0,19
-0,19
-0,19
-0,12
-0,12
126
Begränsning kapitalreduktion
-0,44
-0,44
-0,44
-0,64
-0,64
-0,31
-0,31
-0,31
-0,45
-0,45
127
Ränteutgifter 
bostadsrättsföreningar
-7,02
-5,14
-3,75
-3,20
-3,27
-4,92
-3,60
-2,62
-2,24
-2,29
128
Fastighetsskatt på hyreshus, 
bostadsdelen
-3,02
-3,50
-4,15
-4,75
-4,99
-2,23
-2,58
-3,05
-3,49
-3,66
129
Fastighetsskatt på lokaler
-2,65
-3,24
-3,34
-3,46
-1,96
-2,38
-2,45
-2,54
130
Fastighetsskatt på 
industrienhet (exkl. 
markvärdet på 
elproduktionsenheter)
-1,80
-1,44
-1,45
-1,45
-1,33
-1,06
-1,06
-1,07
131
Fastighetsskatt på 
markvärdet på 
elproduktionsenheter
-2,43
-1,57
-0,36
-1,79
-1,15
-0,26
Summa
-10,7
-13,8
-15,7
-15,1
-14,3
-7,7
-10,0
-11,4
-11,0
-10,4
Punktskatter 
132
Skatt på viss elektrisk kraft
-1,30
-2,22
u
-0,96
-1,64
u
133
Särskild skatt för elektrisk 
kraft från kärnkraftverk
-0,18
-1,48
-2,06
-2,10
-2,04
-0,13
-1,09
-1,51
-1,54
-1,50
Summa
-1,5
-3,7
-2,1
-2,1
-2,0
-1,1
-2,7
-1,5
-1,5
-1,5
Ej saldopåverkade avvikelser
Intäkter av tjänst
134
Flyttningsbidrag
135
Värnpliktigas förmåner
136
Socialbidrag
4,71
5,07
   
5,92
   
5,24
   
5,22
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
137
Barnbidrag m.m.
12,1
7
10,7
1
  
10,7
6
  
12,9
0
  
11,5
4
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
138
Bidragsförskott
2,29
2,30
   
2,04
   
1,96
   
1,29
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
139
Handikappersättning m.m.
1,22
1,23
1,23
   
1,24
   
1,22
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
140
Bidrag till adoption
0,03
0,03
   
0,02
0,02
   
0,02
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
141
Engångsbidrag vid 
arbetsplacering av flyktingar
142
Bostadstillägg pensionärer 
BTP
4,07
3,90
   
3,84
   
3,96
   
3,82
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
143
Bostadsbidrag
4,70
4,35
   
2,93
   
2,96
   
2,67
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
144
Studiebidrag
4,14
5,48
   
5,48
   
7,03
   
6,73
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
146
Andra transfereringar enl 
LAF
Summa
33,3
3
33,0
7
32,2
2
35,3
1
32,5
1
0
0
0
0
0
NAMN PÅ AVVIKELSEN
SKATTEAVVIKELSE BRUTTO
SKATTEAVVIKELSE NETTO
mdkr 
(u = upphört)
mdkr
1995
1996
1997
1998
1999
1995
1996
1997
1998
1999
Kostnader i tjänst, allmänna 
avdrag
147
Särskilt grundavdrag 
pensionärer
16,0
4
16,4
5
15,7
3
15,6
2
15,2
8
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Tilläggspensionsavgift
148
Sjukpenning
2,48
2,11
1,96
1,09
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
149
Föräldrapenning
2,34
1,85
1,77
1,92
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
150
Vårdbidrag
0,18
0,20
0,20
0,10
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
151
Dagpenning
5,23
5,24
4,92
2,14
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
152
Kontant arbetsmarknadsstöd
0,39
0,31
0,21
u
0,00
0,00
0,00
u
153
Utbildningsbidrag
1,38
1,24
1,95
0,98
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
154
Vuxenstudiebidrag
0,45
0,30
0,60
1,12
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
155
Delpension
0,32
0,24
0,15
0,04
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
156
Dagpenning reputbildning
u
u
157
Utbildningsbidrag för 
doktorander
0,02
0,02
0,02
0,01
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
158
Timersättning komvux, 
särvux och sfi
0,01
0,02
0,01
0,01
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
159
Arbetsskada, livränta
0,82
0,80
0,76
0,37
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
160
Startbidrag egen rörelse
u
161
Ersättning för 
närståendevård
0,00
0,00
0,00
0,00
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
Summa
13,6
2
12,3
3
12,5
5
7,78
0
0
0
0
0
0
162
Statens lönesumma
0,29
u
0,00
u
Summa saldopåverkande 
avvikelser 
1995–99
125,
2
136,
3
136,
1
142,
2
150,
1
89,4
97,5
96,2
100,
3
106,
9
Summa ej saldopåverkande 
avvikelser
63,3
61,9
60,5
58,7
47,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Summa skatteavvikelser 
188,
5
198,
2
196,
6
200,
9
197,
9
89,4
97,5
96,2
100,
3
106,
9
TABELL: 2 FÖRDELNING PÅ UTGIFTSOMRÅDE 
NAMN PÅ AVVIKELSEN
SKATTEAVVIKELSE BRUTTO
SKATTEAVVIKELSE NETTO
mdkr 
(u = upphört)
mdkr
1995
1996
1997
1998
1999
1995
1996
1997
1998
1999
2. Samhällsekonomi och 
statsförvaltning
38
Avgifter VPC
0,04
0,03
0,03
u
0,03
0,02
0,02
u
Summa
0,04
0,03
0,03
0,03
0,02
0,02
varav saldopåverkande 
avvikelser
0,04
0,03
0,03
0,03
0,02
0,02
6. Totalförsvaret
135
Värnpliktigas förmåner
156
Dagpenning reputbildning
u
u
Summa
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
varav saldopåverkande 
avvikelser
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
8. Invandrare och flyktingar
11
Ersättning p.g.a. politisk 
förföljelse
141
Engångsbidrag vid 
arbetsplacering av flyktingar
Summa
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
varav saldopåverkande 
avvikelser
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
9. Hälsovård, sjukvård och 
social omsorg
13
Arbetsgivares utgifter för 
personalsjukvård
0,43
u
0,24
u
90
Läkemedel
0,91
0,93
0,98
1,07
1,16
0,67
0,69
0,72
0,79
0,85
136
Socialbidrag
4,71
5,07
   
5,92
   
5,24
   
5,22
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
161
Ersättning för 
närståendevård
0,00
0,00
0,00
0,00
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
Summa
6,05
6,00
6,9
6,31
6,38
0,91
0,69
0,72
0,79
0,85
varav saldopåverkande 
avvikelser
1,34
0,93
0,98
1,07
1,16
0,91
0,69
0,72
0,79
0,85
10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 
handikapp
12
Ersättning till 
neurosedynskadade
139
Handikappersättning m.m.
1,22
1,23
1,23
   
1,24
   
1,22
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
148
Sjukpenning
2,48
2,11
1,96
1,09
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
150
Vårdbidrag
0,18
0,20
0,20
0,10
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
159
Arbetsskada, livränta
0,82
0,80
0,76
0,37
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
Summa
4,70
4,34
4,15
2,80
1,22
0
0
0
0
0
varav saldopåverkande 
avvikelser
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
11. Ekonomisk trygghet vid 
ålderdom
10
Pensionskostnader för 
arbetstagare
0,00
1,19
1,77
2,69
1,59
0,00
0,66
0,97
1,47
0,90
24
Avdrag för pensionspremier
1,30
1,72
1,91
2,14
1,89
0,74
0,97
1,05
1,17
1,07
44
Avsättning till 
personalstiftelser (pension)
58
Avkastningsskatt
14,8
2
17,4
8
17,1
9
16,2
5
15,9
2
10,3
7
12,2
3
12,0
3
11,3
7
11,1
4
142
Bostadstillägg pensionärer 
BTP
4,07
3,90
   
3,84
   
3,96
   
3,82
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
147
Särskilt grundavdrag 
pensionärer
16,0
4
16,4
5
15,7
3
15,6
2
15,2
8
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
NAMN PÅ AVVIKELSEN
SKATTEAVVIKELSE BRUTTO
SKATTEAVVIKELSE NETTO
mdkr 
(u = upphört)
mdkr
1995
1996
1997
1998
1999
1995
1996
1997
1998
1999
155
Delpension
0,32
0,24
0,15
0,04
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
Summa
36,5
5
40,9
8
40,5
9
40,7
38,5
11,1
1
13,8
6
14,0
5
14,0
1
13,1
1
varav saldopåverkande 
avvikelser
16,1
2
20,3
9
20,8
7
21,0
8
19,4
11,1
1
13,8
6
14,0
5
14,0
1
13,1
1
12. Ekonomisk trygghet för familjer och 
barn
137
Barnbidrag m.m.
12,1
7
10,7
1
  
10,7
6
  
12,9
0
  
11,5
4
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
138
Bidragsförskott
2,29
2,30
   
2,04
   
1,96
   
1,29
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
140
Bidrag till adoption
0,03
0,03
   
0,02
0,02
   
0,02
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
149
Föräldrapenning
2,34
1,85
1,77
1,92
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
Summa
16,8
3
14,8
9
14,5
9
16,8
0
12,8
5
0
0
0
0
0
varav saldopåverkande 
avvikelser
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
13. Ekonomisk trygghet vid 
arbetslöshet
67
Erkända arbetslöshetskassor 
m.m.
151
Dagpenning
5,23
5,24
4,92
2,14
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
152
Kontant arbetsmarknadsstöd
0,39
0,31
0,21
u
0,00
0,00
0,00
u
Summa
5,62
5,55
5,13
2,14
0
0
0
0
0
0
varav saldopåverkande 
avvikelser
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
14. Arbetsmarknad och 
arbetsliv
15
Förmån av fri resa 
anställningsintervju
17
Förmån av fri utbildning vid 
personalavveckling m.m.
72
Lag om tillf. avvikelse från 
lagen om soc.avg.
2,08
2,40
u
1,56
1,80
u
73
Anställningsstöd RAS
0,80
0,40
u
0,60
0,30
u
134
Flyttningsbidrag
160
Startbidrag egen rörelse
153
Utbildningsbidrag
1,38
1,24
1,95
0,98
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
Summa
4,26
4,04
1,95
0,98
0
2,16
2,10
0
0
0
varav saldopåverkande 
avvikelser
2,88
2,80
0
0
0
2,16
2,10
0
0
0
16. Utbildning och 
universitetsforskning
6
Kostnadsersättning personal 
SIPRI
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
7
Kostnadsersättning till 
utländska forskare
93
Ej subventionerad utbildning
0,10
0,10
u
0,08
0,08
u
144
Studiebidrag
4,14
5,48
   
5,48
   
7,03
   
6,73
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
154
Vuxenstudiebidrag
0,45
0,30
0,60
1,12
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
157
Utbildningsbidrag för 
doktorander
0,02
0,02
0,02
0,01
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
158
Timersättning komvux, 
särvux och sfi
0,01
0,02
0,01
0,01
u
0,00
0,00
0,00
0,00
u
19
Förmån av lånedator
Summa
4,72
5,92
6,11
8,17
6,73
0,08
0,08
0
0
0
varav saldopåverkande 
avvikelser
0,1
0,1
0
0
0
0,08
0,08
0
0
0
NAMN PÅ AVVIKELSEN
SKATTEAVVIKELSE BRUTTO
SKATTEAVVIKELSE NETTO
mdkr 
(u = upphört)
mdkr
1995
1996
1997
1998
1999
1995
1996
1997
1998
1999
17. Kultur, medier, 
trossamfund och fritid
20
Underskott i litterär m.m. 
verksamhet
65
Akademier m.m.
68
Ideella föreningar
69
Kyrkor
0,19
0,16
0,16
0,16
0,16
0,14
0,12
0,12
0,12
0,12
75
Utländska artister
0,05
0,05
0,06
0,06
0,06
0,04
0,04
0,05
0,05
0,05
77
Ersättning till idrottsutövare
78
Bidrag från Sveriges 
författarfond
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
81
TV-licenser
1,80
1,85
1,94
2,02
2,12
1,33
1,36
1,42
1,49
1,55
82
Allmänna nyhetstidningar
2,45
u
1,81
u
83
Periodiska medl.blad m.m.
84
Annan periodisk publikation
86
Upphovsrätter
0,09
0,09
u
0,07
0,07
u
87
Försäljning av bildkonst
88
Biografer
0,21
0,11
u
0,16
0,08
u
89
Ej subventionerad teater, 
konserter m.m.
0,18
0,18
u
0,13
0,13
u
91
Lotterier
3,98
4,08
4,25
4,44
4,64
2,94
3,01
3,12
3,26
3,41
92
Idrottsevenemang
0,06
0,06
u
0,04
0,04
u
97
Skidliftar
0,08
0,09
0,09
0,10
0,10
0,06
0,07
0,07
0,07
0,07
98
Allmänna nyhetstidningar
1,78
1,89
1,98
2,07
1,33
1,39
1,45
1,52
99
Biografföreställningar
0,10
0,20
0,21
0,22
0,07
0,15
0,16
0,16
100
Konserter, teatrar m.m.
0,19
0,20
0,20
0,14
0,14
0,15
101
Kommersiell idrott
0,31
0,33
0,34
0,23
0,24
0,25
102
Upphovsrätter
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
103
Ideella föreningar (exkl. 
konserter,        idrott, 
utbildning)
0,05
0,06
0,06
0,07
0,07
0,04
0,04
0,05
0,05
0,05
Summa
9,14
8,61
9,16
9,58
9,99
6,76
6,36
6,75
7,04
7,34
varav saldopåverkande 
avvikelser
9,14
8,61
9,16
9,58
9,99
6,76
6,36
6,75
7,04
7,34
18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 
byggande
51
Avkastning småhus
28,8
4
19,9
8
12,5
6
10,0
9
14,0
6
20,1
9
13,9
9
8,79
7,06
9,84
52
Avkastning bostadsrätter
9,07
5,68
4,33
3,26
3,83
6,35
3,98
3,03
2,29
2,68
55
Uppskov 
realisationsbeskattning          
fastigheter
1,64
1,64
1,64
1,64
1,64
1,15
1,15
1,15
1,15
1,15
64
ROT-reduktioner
0,00
1,84
3,27
2,32
1,40
0,00
1,20
2,10
1,50
0,92
80
Försäljning av tomtmark och 
byggnader
0,12
0,12
0,12
0,13
0,14
0,09
0,09
0,09
0,10
0,10
104
Tidpunkt för inbetalning i 
byggnadsrörelse
0,34
0,25
0,14
0,18
0,23
0,25
0,18
0,10
0,13
0,17
127
Ränteutgifter 
bostadsrättsföreningar
-7,02
-5,14
-3,75
-3,20
-3,27
-4,92
-3,60
-2,62
-2,24
-2,29
128
Fastighetsskatt på hyreshus, 
bostadsdelen
-3,02
-3,50
-4,15
-4,75
-4,99
-2,23
-2,58
-3,05
-3,49
-3,66
129
Fastighetsskatt på lokaler
-2,65
-3,24
-3,34
-3,46
-1,96
-2,38
-2,45
-2,54
130
Fastighetsskatt på 
industrienhet (exkl. 
markvärdet på 
elproduktionsenheter)
-1,80
-1,44
-1,45
-1,45
-1,33
-1,06
-1,06
-1,07
NAMN PÅ AVVIKELSEN
SKATTEAVVIKELSE BRUTTO
SKATTEAVVIKELSE NETTO
mdkr 
(u = upphört)
mdkr
1995
1996
1997
1998
1999
1995
1996
1997
1998
1999
143
Bostadsbidrag
4,70
4,35
   
2,93
   
2,96
   
2,67
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Summa
34,6
7
20,7
7
12,4
1
7,84
10,8
0
20,8
8
11,1
2
6,15
2,99
5,30
varav saldopåverkande 
avvikelser
29,9
7
16,4
2
9,48
4,88
8,13
20,8
8
11,1
2
6,15
2,99
5,30
19. Regional utjämning och 
utveckling
35
Bidrag till regional 
utvecklingsfond
71
Lag om nedsättning av 
socialavgifter
0,72
0,63
0,57
0,56
0,42
0,54
0,47
0,42
0,41
0,31
109
Elförbrukning i 
norrlandskommuner
0,75
0,68
0,92
0,72
0,75
0,55
0,51
0,67
0,53
0,55
Summa
1,47
1,31
1,49
1,28
1,17
1,09
0,98
1,09
0,94
0,86
varav saldopåverkande 
avvikelser
1,47
1,31
1,49
1,28
1,17
1,09
0,98
1,09
0,94
0,86
20. Allmän miljö- och naturvård
112
Skattebefrielse biobränslen
3,81
4,81
5,83
7,42
7,68
2,82
3,56
4,28
5,45
5,64
Summa
3,81
4,81
5,83
7,42
7,68
2,82
3,56
4,28
5,45
5,64
varav saldopåverkande 
avvikelser
3,81
4,81
5,83
7,42
7,68
2,82
3,56
4,28
5,45
5,64
21. Energi
37
Kärnkraftsanläggning
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
110
Skatt på el för gas- värme- 
vatten och elförsörjning
0,26
0,23
0,26
0,26
0,25
0,19
0,17
0,19
0,19
0,18
111
Differentierat skatteuttag på 
fossila bränslen
2,42
3,42
3,87
5,44
5,56
1,79
2,53
2,84
3,99
4,09
113
Bidrag till värmevärk med 9 
öre/kWh 
0,47
0,40
u
0,35
0,29
u
114
Halvt avdrag för allmän 
energiskatt på bränsle
0,20
0,25
0,17
0,22
0,23
0,15
0,19
0,13
0,17
0,17
115
Bränsle som åtgår vid 
produktion av     elkraft
0,54
1,25
0,74
0,77
1,29
0,40
0,92
0,55
0,56
0,95
123
Bränsle som åtgår vid 
produktion av elkraft, co2
0,31
0,69
0,52
0,67
1,18
0,23
0,51
0,38
0,50
0,87
124
Undantag från svavelskatt
1,79
1,85
1,73
1,81
2,15
1,32
1,37
1,27
1,33
1,58
130
Skatt på viss elektrisk kraft
-1,30
-2,22
u
-0,96
-1,64
u
133
Särskild skatt för elektrisk 
kraft från kärnkraftverk
-0,18
-1,48
-2,06
-2,10
-2,04
-0,13
-1,09
-1,51
-1,54
-1,50
131
Fastighetsskatt på 
markvärdet på 
elproduktionsenheter
-2,43
-1,57
-0,36
-1,79
-1,15
-0,26
Summa
4,52
4,40
2,81
5,51
8,27
3,35
3,26
2,07
4,06
6,10
varav saldopåverkande 
avvikelser
4,52
4,40
2,81
5,51
8,27
3,35
3,26
2,07
4,06
6,10
22. Kommunikationer
85
Internationell 
personbefordran
0,15
0,13
0,14
0,15
0,15
0,11
0,10
0,10
0,11
0,11
96
Persontransporter
2,45
2,51
2,67
2,79
2,92
1,83
1,88
1,96
2,05
2,14
106
Skatt på diesel
7,35
7,58
7,76
7,96
8,31
5,43
5,60
5,70
5,85
6,10
107
Skattebefrielse bandrift
1,25
1,29
1,38
1,43
1,46
0,95
0,95
1,01
1,05
1,07
108
Skattebefrielse inrikes 
sjöfart
0,43
0,44
0,47
0,46
0,47
0,32
0,33
0,34
0,34
0,34
NAMN PÅ AVVIKELSEN
SKATTEAVVIKELSE BRUTTO
SKATTEAVVIKELSE NETTO
mdkr 
(u = upphört)
mdkr
1995
1996
1997
1998
1999
1995
1996
1997
1998
1999
122
Skattebefrielse för inrikes 
sjöfart, CO2-skatt
0,11
0,11
0,11
0,12
0,12
0,08
0,08
0,08
0,08
0,09
Summa
11,7
4
12,0
6
12,5
3
12,9
1
13,4
3
8,72
8,94
9,19
9,48
9,85
varav saldopåverkande 
avvikelser
11,7
4
12,0
6
12,5
3
12,9
1
13,4
3
8,72
8,94
9,19
9,48
9,85
23. Jord- och skogsbruk, fiske 
med anslutande näringar
26
Uttag av bränsle m.m.
0,31
0,30
0,34
0,36
0,34
0,18
0,18
0,20
0,21
0,20
27
Avverkningsrätt till skog
29
Avgångsvederlag till 
jordbrukare
31
Anläggning av skog m.m.
0,31
0,35
0,42
0,43
0,42
0,18
0,21
0,25
0,25
0,25
32
Skogsavdrag
43
Skogs- och 
upphovsmannakonto
0,09
0,08
0,08
0,09
0,08
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
105
Ingående skatt på 
jordbruksarrende
117
Bränsleförbrukning inom 
växthus-         näringen
0,06
0,08
0,09
0,10
0,10
0,04
0,06
0,07
0,07
0,07
119
Elförbrukning inom 
växthusnäringen
0,19
0,22
0,27
0,33
0,33
0,14
0,16
0,20
0,24
0,24
Summa
0,96
1,03
1,20
1,31
1,27
0,59
0,66
0,77
0,82
0,81
varav saldopåverkande 
avvikelser
0,96
1,03
1,20
1,31
1,27
0,59
0,66
0,77
0,82
0,81
24. Näringsliv
9
Tjänsteinkomster utländska 
fartyg
18
Löneunderlaget i 
fåmansaktiebolag
0,26
0,30
0,30
0,16
0,17
0,17
25
Kvittning av underskott i 
aktiv näring
0,07
0,05
0,05
0,05
0,04
0,03
0,03
0,03
28
Näringsbidrag
30
Avyttring av näringsfastighet 
och liknande
33
Substansminskning
36
Nedskrivning av lager och 
pågående     arbete
1,33
1,33
1,39
1,43
1,45
0,99
0,99
1,02
1,05
1,06
40
Koncernbidragsdispens
41
Skadeförsäkringsföretag
0,54
0,61
0,63
0,63
0,63
0,40
0,45
0,46
0,46
0,46
45
Återföring 
skatteutjämningsreserv
0,82
0,66
0,52
0,34
0,16
0,61
0,49
0,38
0,25
0,12
46
Överavskrivningar avseende 
inventarier
7,62
7,67
7,87
7,87
7,87
5,67
5,67
5,78
5,78
5,78
47
Periodiseringsfonder
5,67
5,30
6,39
6,21
7,28
4,19
3,92
4,69
4,56
5,36
48
Direktavskrivningar
0,37
2,95
u
0,28
2,21
u
49
Generationsskifte vid 
räntefördelning
50
EU-bidrag
60
Riskkapitalavdrag
0,07
u
0,05
u
66
Företagarförening m.m.
74
Nedsättning inriktning mindre 
företag
5,51
6,40
6,70
4,05
4,70
4,92
76
Ersättning 
skiljemannauppdrag
95
Rumsuthyrning
0,49
0,50
0,52
0,55
0,57
0,37
0,37
0,39
0,40
0,42
116
Bränsleförbrukning inom 
industrin, energiskatt
1,93
2,23
2,44
2,63
2,71
1,45
1,65
1,79
1,93
1,99
118
Elförbrukning inom industrin
6,30
7,04
8,87
10,9
4
11,2
9
4,66
5,21
6,52
8,03
8,29
NAMN PÅ AVVIKELSEN
SKATTEAVVIKELSE BRUTTO
SKATTEAVVIKELSE NETTO
mdkr 
(u = upphört)
mdkr
1995
1996
1997
1998
1999
1995
1996
1997
1998
1999
120
Metallurgiavdrag
0,16
0,17
0,25
0,34
0,34
0,12
0,12
0,19
0,24
0,25
121
Nedsättning av CO2-skatt för 
industrin
0,06
0,06
0,13
0,27
0,27
0,05
0,05
0,10
0,20
0,20
Summa
25,2
9
28,6
6
34,8
3
37,9
6
39,6
2
18,7
9
21,2
2
25,5
6
27,8
0
29,0
5
varav saldopåverkande 
avvikelser
25,2
9
28,6
6
34,8
3
37,9
6
39,6
2
18,7
9
21,2
2
25,5
6
27,8
0
29,0
5
30. Generell skatteförmån
8
Tjänsteinkomster vistelse 
utomlands
39
Dubbelbeskattningsavtal, 
matching      credit
42
Rabatt från ekonomiska 
föreningar m.m.
0,07
0,07
0,07
0,07
0,07
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
53
Realisationsvinst, aktier
5,19
6,32
6,42
6,76
6,88
3,80
4,57
4,64
4,73
4,82
54
Utdelning aktier m.m.
2,93
3,33
3,41
2,05
2,33
2,40
59
Avkastningsskatt K-
försäkringar
0,17
0,22
0,21
0,19
0,19
0,12
0,16
0,14
0,14
0,13
62
Reaförluster, aktier
63
Marknadsnoterade fordringar
70
Ägare av vissa fastigheter
79
Vinstandelsstiftelser
0,10
0,10
u
0,10
0,10
u
94
Livsmedel
5,90
21,2
3
20,7
8
21,7
3
22,7
1
4,42
15,9
2
15,2
6
15,9
6
16,6
8
162
Statens lönesumma
0,29
u
0,00
u
Summa
11,7
2
27,9
4
30,4
1
32,0
8
33,2
6
8,49
20,8
0
22,1
4
23,2
1
24,0
8
varav saldopåverkande 
avvikelser
11,4
3
27,9
4
30,4
1
32,0
8
33,2
6
8,49
20,8
0
22,1
4
23,2
1
24,0
8
301. Generell skatteförmån till 
hushåll
1
Stipendier
2
Hittelön
3
Ersättning för blod m.m.
0,03
0,03
0,03
0,03
0,03
0,02
0,02
0,02
0,02
0,02
4
Intäkter vid försäljning av vilt 
växande bär
5
Utlandstillägg
14
Personalrabatter m.m.
16
Eu-parlamentarikers rese- 
och kostnadsersättningar
21
Avdrag för dubbel bosättning
0,71
0,75
0,79
0,82
0,79
0,40
0,42
0,44
0,45
0,45
22
Avdrag för resor till och från 
arbetet
5,67
6,00
6,24
7,03
6,66
3,20
3,36
3,44
3,84
3,76
23
Avdrag för hemresor
34
Avdrag till arbetsresor,  
näringsidkare
57
Allemansfond
0,71
0,73
u
0,50
0,51
u
61
Konsumtionskrediter
125
Ränteutgifter - 21 % 
reduktion
-0,26
-0,26
-0,26
-0,17
-0,17
-0,19
-0,19
-0,19
-0,12
-0,12
126
Begränsning kapitalreduktion
-0,44
-0,44
-0,44
-0,64
-0,64
-0,31
-0,31
-0,31
-0,45
-0,45
Summa
6,42
6,81
6,36
7,07
6,67
3,62
3,81
3,40
3,74
3,66
varav saldopåverkande 
avvikelser
6,42
6,81
6,36
7,07
6,67
3,62
3,81
3,40
3,74
3,66
3	Beskrivning av enskilda 
skatteavvikelser
3.1	Inkomst av tjänst
1.	Stipendier är skattefria enligt 
kommunalskattelagen när de är avsedda för 
mottagarens utbildning m.m. och inte utgör 
ersättning för arbete. Skatteavvikelsen avser 
inkomstskatt och särskild löneskatt.
2.	Hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall 
räddat person eller  egendom  i fara eller bidragit 
till avslöjande eller gripande av person som 
begått brott är i princip ersättning för prestation. 
Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild 
löneskatt.
3.	Ersättningar för blod. Enligt samma princip som 
för hittelön är ersättning till den som lämnat 
organ, blod eller modersmjölk skattefri. 
Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild 
löneskatt.
4.	Intäkter av försäljning av vilt växande bär. 
Försäljning av vilt växande bär och svamp samt 
kottar är skattefri upp till en ersättning på 5 000 
kr. Eftersom inkomsten utgör ersättning för 
arbete avser skatteavvikelsen inkomstskatt och 
särskild löneskatt.
5.	Kostnadsersättning i form av utlandstillägg. 
Nämnda ersättningar och därmed likställda 
förmåner såsom fri bostad och bostadskost-
nadsersättning är ej skattepliktiga för utanför 
Sverige stationerad personal vid  utrikesförvalt-
ningen eller i svensk biståndsverksamhet. 
Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild 
löneskatt för den del av ersättningen som 
överstiger merkostnaden.
6.	Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI. 
Ersättningar avseende ökade levnadsomkost-
nader och skolavgifter för barn samt fri bostad är 
ej skattepliktig när ersättningen anvisats av 
styrelsen för SIPRI till vissa utländska forskare. 
Skattefriheten har motiverats med svårigheter att 
rekrytera forskare. Skatteavvikelsen avser 
inkomstskatt och särskild löneskatt för den del 
av ersättningen som överstiger merkostnaden. 
7.	Kostnadsersättning till utländska forskare. 
Enligt lagen om beskattning av utländska 
forskare vid tillfälligt arbete i Sverige stadgas 
skattefrihet för vissa kostnadsersättningar. 
Särskilt beslut fordras av forskarskattenämnd. 
Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild 
löneskatt för den del av ersättningen som 
överstiger merkostnaden.
8.	Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse 
utomlands. Den s k ettårsregeln medger 
skattefrihet i Sverige, även om ingen beskattning 
skett utomlands. Om anställningen varat minst 
ett år i samma land och i allmänhet avsett 
anställning hos annan än svenska staten eller 
svensk kommun medges befrielse från skatt även 
om ingen beskattning skett i verksamhetslandet. 
Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild 
löneskatt. 
9.	Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska 
fartyg. Skattefrihet föreligger för anställning 
ombord på utländskt fartyg om anställningen 
och vistelsen utomlands varat minst sex månader 
och avsett anställning hos arbetsgivare som är 
svensk juridisk person eller fysisk person bosatt 
i Sverige. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt 
och särskild löneskatt.
10.	Arbetsgivares kostnader för arbetstagares 
pension. Enligt kommunalskattelagen skall 
arbetsgivarens kostnader inte tas upp till 
beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna 
avser tryggande av pension genom avsättning 
eller pensionsförsäkring inom vissa ramar. Efter-
som avsättningen utgör ersättning för utfört 
arbete ligger ersättningen till grund för särskild 
löneskatt. Skatteavvikelsen vad gäller inkomst-
skatten beror på skillnaden i marginalskatter vid 
avsättning och utbetalning av pensionen. 
11. 	Ersättningar p g a politisk förföljelse o dyl. 
Ersättningar som kommer från utlandet och som 
avser ersättning på grund av politisk förföljelse 
och liknande har undantagits från beskattning. 
Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.
12. 	Ersättning till neurosedynskadade. 
Ersättningen är ej skattepliktig. Skatteavvikelsen 
avser inkomstskatt.
13.	Företagssjukvård. Arbetsgivarens kostnader för 
personalens sjukvård (i detta sammanhang lika 
med ersättning för patientavgifter och recept-
kostnader) är till vissa delar avdragsgilla. 
Ersättningen till den anställde var skattefri t.o.m. 
1995. Skatteavvikelsen avsåg inkomstskatt och 
särskild löneskatt. 
14.	Personalrabatter m.m. Personalrabatter 
beskattas inte. Fria resor för anställda inom flyg 
eller järnväg schablonbeskattas istället för att 
beskattas som andra förmåner. ”Frequent flyer” 
rabatter är numera ej undantagna från skatteplikt. 
15.	Anställningsintervju. Förmån av fri resa till eller 
från anställningsintervju eller kostnadsersättning 
för sådan resa är ej skattepliktig.
16.	EU-parlamentariker. EU-parlamentarikernas 
rese- och kostnadsersättning från EU-parla-
mentet är ej skattepliktig.
17.	Utbildning vid personalavveckling. Förmån av 
fri utbildning vid personalavveckling m.m. är ej 
skattepliktig.
18.	Löneunderlag aktiva delägare i 
fåmansaktiebolag. Genom reglerna i 3 § 12 mom 
SIL för beskattning av aktiva delägare i 
fåmansaktiebolag och närstående till dessa, 
beskattas avkastning på arbetskraft i 
inkomstslaget kapital. Avkastning på arbete är 
lön, som bör beskattas i inkomstslaget tjänst. 
Avvikelsen består i skillnaden mellan tjänste- 
och kapitalinkomstbeskattningen.
19.	Förmån av dator. Den privata förmån som en 
arbetstagare har av att ha tillgång till en dator i 
det egna hemmet som arbetsgivaren bekostar tas 
inte upp till förmånsbeskattning i det fall datorn i 
huvudsak används för utförande av 
arbetsuppgifter. I de fall arbetstagaren hyr 
datorn av arbetsgivaren enbart för privat bruk 
och hyran betalas i form av ett bruttolöneavdrag, 
utgår varken inkomstskatt eller särskild 
löneskatt. Eftersom dessa förmåner kan betraktas 
som ersättning för utfört arbete avser 
skatteavvikelsen både inkomstskatt och särskild 
löneskatt.
3.2	Kostnader i tjänst och allmänna 
avdrag 
20.	Underskott i litterär verksamhet. Underskott i 
en förvärvskälla får normalt inte kvittas mot 
överskott i en annan. Underskott i förvärvskälla 
som avser aktiv näringsverksamhet avseende 
litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får 
kvittas mot inkomst av tjänst till  den del 
underskottet avser samma  år. Detta är en 
avvikelse i inkomstskatten. Eftersom 
underskottet i annat fall kan sparas för att kvittas 
mot framtida intäkter av litterär verksamhet är 
skatteavvikelsen även en skattekredit inom 
näringsverksamhet. 
21.	Dubbel bosättning. Avdrag för dubbel 
bosättning medges i vissa fall skattskyldig om 
dubbel bosättning är skälig p g a makes eller 
sambos förvärvsverksamhet, svårighet att 
anskaffa fast bostad på verksamhetsorten eller 
annan särskild omständighet. Avdraget moti-
veras med att det främjar rörligheten på 
arbetsmarknaden. Skatteavvikelsen avser in-
komstskatt.
22.	Avdrag för resor till och från arbetet. Kostnader 
som överstiger 7000 kronor (6000 kronor 
inkomståren 1995–1997) är avdragsgilla vid 
inkomsttaxeringen. Kostnaden är egentligen 
privat levnadskostnad, varför avdraget utgör en 
skatteavvikelse avseende inkomstskatt.
23.	Hemresor. Skattskyldig som har sitt arbete på 
annan ort än sin hemort äger i vissa fall rätt till 
avdrag för hemresor. Även detta avdrag 
motiveras med ökad rörlighet på arbets-
marknaden. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 
24.	Avdragsrätt för pensionspremier. Avdrag får 
görs för erlagda pensionspremier. Avdragen är 
begränsade beloppsmässigt och får i normalfallet 
ej överstiga ett halvt basbelopp eller 10 procent 
av inkomsten. Om marginalskatten vid ut-
betalningen av pensionen är lägre än vid inbetal-
ningen av premien uppstår en avvikelse. 
Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.
25. 	Underskott av aktiv näringsverksamhet. 
Underskott av aktiv näringsverksamhet får 
kvittas mot tjänsteinkomster under de fem första 
verksamhetsåren. Avdragsrätten är belagd med 
olika restriktioner för att förhindra handel med 
avdragsrätt och att avdragsrätt för samma för-
värvskälla kan uppkomma för flera femårspe-
rioder. Kvittning medgavs inte för inkomståret 
1995.
3.3	Intäkter i näringsverksamhet
26. 	Uttag av bränsle. Enligt huvudregeln (KL 22 § 4 
st 1 p) är uttag ur näringsverksamhet 
skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning 
är dock undantaget från  skatteplikt om 
fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. 
Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild 
löneskatt.
27. 	Avverkningsrätt till skog mot betalning som 
skall erläggas under flera år. Enligt god 
redovisningssed uppkommer intäkten när 
bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstift-
ning (KL 24 § 5 st p1 anv) tilllämpas dock i detta 
fall kontantprincipen, vilket innebär att beskatt-
ningen uppskjuts, varför en räntefri kredit 
uppstår i näringsverksamhet. Räntan på krediten 
bör utgöra underlag för särskild löneskatt.
28. 	Näringsbidrag. Med näringsstöd avses stöd 
som lämnas av stat eller  kommun. Beroende på 
hur stödet hanteras i näringsverksamheten blir 
effekten olika. Om bidraget används för 
finansiering av en icke avdragsgill utgift är 
bidraget i sin helhet att betrakta som en 
avvikelse. Om bidraget däremot används för 
finansiering av en tillgång som enligt allmänna 
regler får skrivas av med årliga värdeminsk-
ningsavdrag är avvikelsen enbart en skattekredit. 
Bidraget fungerar i dessa fall såsom en 
direktavskrivning. Skatteavvikelsen avser 
inkomstskatt. 
29. 	Avgångsvederlag till jordbrukare. I vissa fall är 
avgångsvederlag till jordbrukare inte 
skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser inkomst-
skatt och särskild löneskatt.
30. 	Näringsfastighet och bostadsrätter i 
näringsverksamhet. Vinster vid avyttring av 
näringsfastigheter skall beskattas i kapital enligt 
reavinstreglerna, såvida fastigheterna inte är att 
anse som omsättningstillgångar. Under 
innehavstiden har kostnaderna varit avdragsgilla 
i inkomstslaget näringsverksamhet, vilket 
reducerat underlaget för inkomstskatt och 
socialavgifter. Vid beräkning av reavinst återförs 
värdeminskningsavdrag och avdrag för 
värdehöjande reparationer i den mån de gjorts 
efter 1 januari 1991. Skatteavvikelsen avser 
inkomstskatt och socialavgifter på de avdrag för 
värdehöjande reparationer som gjorts före denna 
tidpunkt.
3.4	Kostnader i näringsverksamhet
31. 	Anläggning av ny skog. Utgifter för anläggning 
av ny skog och dikning som främjar skogsbruk 
får omedelbart kostnadsföras. Samma 
avdragsmöjligheter gäller även för bär- och 
fruktodlingar för inköp och plantering av träd 
och buskar. Skatteavvikelsen utgörs av 
ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen. 
Räntan på krediten bör beräknas utgöra underlag 
för särskild löneskatt. 
32. 	Skogsavdrag. Vid avyttring av skog får fysisk 
person under innehavstiden avdrag med högst 
50 procent av anskaffningsvärdet, medan 
avdraget för juridiska personer är begränsat till 
25 procent. Vid taxeringen för ett visst beskat-
tningsår medges avdrag med högst halva den 
avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med 
avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag 
från beskattning. Å andra sidan saknas 
anledning att medge avdrag när värdeökningen 
på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. 
Skatteavvikelsen uppkommer genom den 
schablon som är vald för beräkning av avdragets 
storlek och avser inkomstskatt och särskild 
löneskatt.
33. 	Substansminskning. Huvudregeln vad gäller 
avdrag för substansminskningar är ingen 
skatteavvikelse. Enligt en alternativregel kan 
dock avdraget uppgå till 75 procent av 
täktmarkens allmänna saluvärde då utvinningen 
påbörjades. Skatteavvikelsen utgörs av 
ränteeffekten på den snabbare avskrivningen.
34. 	Avdrag för kostnader för resor till och från 
arbetet. Se under kostnader i tjänst. 
35. 	Bidrag till regional utvecklingsfond. Avdrag får 
göras för bidrag som lämnas till regional 
utvecklingsfond. Skatteavvikelsen avser in-
komstskatt och särskild löneskatt.
36. 	Lagernedskrivning och pågående arbeten. 
Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej fas-
tigheter) tas upp till 97 procent av det samlade 
anskaffningsvärdet. Olika bestämmelser finns för 
pågående arbeten som utförs på löpande räkning 
och arbeten som utförs till fast pris. För arbeten 
på löpande räkning kan samma alternativregel 
som ovan användas. Skatteavvikelsen utgörs av 
ränteeffekten på den skattelättnad som 
lagernedskrivningen medför. Eftersom räntan på 
krediten inte är förmånsgrundande skall den 
utgöra underlag för särskild löneskatt.
37. 	Kärnkraftsanläggning. Företag som driver 
kärnkraftsanläggning får avdrag för belopp som i 
räkenskaperna sätts av för framtida hantering av 
utbränt kärnbränsle. Detta förfarande gäller även 
företag som mot förskottsbetalning åtagit sig att 
svara för hantering av nämnda slag. Skatteeffek-
ten utgörs av ränteeffekten på den skattelättnad 
som det omedelbara avdraget medför.
38. 	Avgifter till VPC. Enligt lag är avgifter som 
aktiebolag erlägger till VPC att betrakta som 
avdragsgill kostnad. Avgiften är i skattehänse-
ende, trots att registerföring vid VPC inte är 
frivillig för aktiebolagen, att betrakta som 
medlemsavgift. Medlemsavgifter är enligt KL inte 
avdragsgilla. Skatteavvikelsen avser 
inkomstskatt. Skatteavvikelsen upphör fr.o.m. år 
1998.
39. 	Matching credit klausuler i olika dubbelbe-
skattningsavtal. I vissa fall kan en skattskyldig 
få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i 
det andra avtalslandet även om sådan skatt inte 
har erlagts. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.
40. 	Koncernbidragsdispens. Regeringen kan i vissa 
fall medge avdrag för lämnade bidrag trots att 
reglerna för koncernbidrag ej är uppfyllda. Detta 
förutsätter dels att avdraget redovisas öppet, 
dels att den verksamhet som bedrivs av berörda 
företag skall vara av samhällsekonomiskt 
intresse. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.
41. 	Skadeförsäkringsföretag. I vissa fall har 
skadeförsäkringsföretag möjlighet att göra extra 
avsättningar till säkerhetsreserven. Skatteav-
vikelsen utgörs av ränteeffekten på skillnaden i 
skatt som det extra avdraget medför.
42. 	Rabatter och liknande från ekonomiska 
föreningar. Ekonomiska föreningar får göra 
avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att 
dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren. 
Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.
43.	Skogs- och upphovsmannakonto. 
Skogskontolagen ger möjlighet till uppskov av 
beskattning av de intäkter som är hänförliga till 
skogsbruk. De medel som sätts in på skogskonto 
utgör underlag för avdrag vid taxeringen. Av-
sättningen begränsas i tid till 10 år på 
skogskonto och 20 år på skogsskadekonto. 
Avkastningen på skogskonto beskattas med 15 
procent. Skatteavvikelsen avser räntan på 
skattekrediten. Räntan på krediten bör utgöra 
underlag för särskild löneskatt.
44. 	Avsättning till personalstiftelse. Arbetsgivare 
får rätt att göra avdrag för medel som avsatts till 
personalstiftelse för tryggande av pensionsut-
fästelse. Visst undantag finns för fåmansföretag 
med mindre än 30 årsarbetskrafter. Stiftelsen är 
mer förmånligt beskattad än näringsidkaren. 
Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.
45. 	Återföring av skatteutjämningsreserv. 
Avsättning till skatteutjämningsreserv upphörde 
1993 (1994 års taxering). 9/10 av beloppet skall  
återföras till beskattning i princip i lika delar 
under en period om sju år, varför skatte-
avvikelsen kvarstår. En definitiv skattelättnad 
avseende skatten på 10 procent av den totala 
avsättningen uppkommer därvid. I redovis-
ningen har antagits att denna lättnad uppkommer 
år 1994.  
46. 	Överavskrivningar. Den bokföringsmässiga 
avskrivningstiden bestäms av tillgångens livstid 
i bolaget, medan den skattemässiga avskriv-
ningstiden bestäms enligt lag. Detta innebär att 
bokföringsmässiga och skattemässiga avskriv-
ningar endast undantagsvis överensstämmer. 
Skatteregeln medger att en tillgång skrivs av 
snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat. 
Skatteavvikelsen avser ränteeffekten på skatte-
krediten. Eftersom denna inte är förmåns-
grundande skall den ligga till grund för beräk-
ning av särskild löneskatt. 
47. 	Periodiseringsfonder. Periodiseringsfond är en 
vinstanknuten reserveringsmöjlighet där 
näringsidkaren/bolaget kan reservera medel 
under högst fem år. Inkomståren 1994–1996 
medgavs avsättning med högst 25%. Detta tak 
sänktes fr.o.m. år 1997. I prop. 1997/98:150 
föreslås att enskilda näringsidkare får göra 
avsättning med högst 25% av inkomsten. 
Reserveringsmöjligheten innebär en skattekredit 
på det reserverade beloppet. 
48. 	Direktavskrivningar. För kostnader som är 
nedlagda i näringsfastigheter mellan 1 november 
1994 och 31 maj 1996 erhålls ett direktavdrag med 
50 procent. Avdrag skall i första hand ske mot 
återföring av periodiseringsfond och 
survavsättning.
3.5	Intäkter och kostnader i kapital samt 
skattereduktioner 
49. 	Generationsskifte vid räntefördelning.  
Förvärvas en näringsfastighet genom arv, 
testamente, bodelning med anledning av makes 
död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva 
kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning 
till den del det negativa fördelningsunderlaget är 
hänförligt till förvävet.
50. 	EU-bidrag. Se näringsbidrag.
3.6	Intäkter av kapital
51. 	Avkastning småhus. Avkastning från eget hem 
behöver ej tas upp till beskattning. Däremot 
utgår fastighetsskatt med 1,7 procent av 
taxeringsvärdet. Skatteavvikelsen utgörs av 
skillnaden mellan skatten (30 procent) på räntan 
på fastighetens marknadsvärde och 
fastighetsskatten.
52. Avkastning bostadsrätt. Enligt gällande regler 
skall bostadsrättsföreningen årligen ta upp en 
intäkt om 3 procent av fastighetens 
taxeringsvärde. Därutöver utgår fastighetsskatt 
på 1,7 procent av taxeringsvärdet. 
Skatteavvikelsen utgörs av skillnaden mellan 
skatten (30 procent) på räntan på det 
sammanlagda marknadsvärdet av 
bostadsrätterna och den skatt som betalas enligt 
gällande regler.
53. 	Reavinst. Beskattning av värdeökning på aktier 
sker först vid realisationstillfället. Räntan på 
denna skattekredit är en skatteavvikelse
54.	Utdelning på aktier. Från och med inkomståret 
1997 uppkommer en avvikelse genom 
lättnadsreglerna för delägare i onoterade bolag. 
En avkastning om 65 procent (70% fr.o.m. 1998 
enligt förslag i prop. 1997/98:150) av statslåne-
räntan på ett speciellt definierat underlag 
undantas från beskattning i inkomstslaget 
kapital. Skatteavvikelsen avser skatt på 
kapitalinkomst.
55. Reavinst på eget hem och bostadsrätt. Endast 
halva reavinsten som eventuellt uppstår vid 
försäljning av eget hem eller bostadsrätt tas upp 
till beskattning i inkomstslaget kapital. Från och 
med den 8 september 1993 kan också reavinsten 
under vissa omständigheter skjutas upp. Vid 
sidan av att bara halva reavinsten tas upp, 
motsvarar skatteavvikelsen, vad avser 
möjligheten till uppskov, en räntefri kredit.
56. 	Utdelning av aktier. Utdelning av aktier i ett 
annat aktiebolag kan under vissa omständigheter 
vara skattefri, trots att en utdelning av detta slag 
enligt huvudregeln således är att anse som 
skattepliktig. 
57. 	Allemansfond. Reavinster på allemansfonder 
beskattades tidigare till 20 procent medan 
reavinster på andra fondandelar beskattas till 30 
procent. Skatteavvikelsen upphörde från och 
med beskattningsåret 1997. Skatteavvikelsen 
avser skatt på kapitalinkomst. 
58. 	Avkastningsskatt på pensionsmedel. 
Avkastningen på medel reserverade för 
pensionsändamål beskattas lägre än annan 
avkastning på kapital. Avvikelsen uppkommer 
dels i näringsverksamhet, genom bolagens egna 
reserveringar och fonderingar i försäkringsbolag, 
dels i kapital genom det individuella 
pensionssparandet. Skattesatsen är satt till 15 
procent på en schablonberäknad avkastning.  
59. 	Avkastningsskatt K-försäkringar. 
Avkastningsskatten på K-försäkringskapitalet är 
justerat för den fördröjning i avskattning av 
kvarhållen vinst som uppkommer vid 
direktägande. En räntefri skattekredit uppkommer 
genom detta.
3.7	Kostnader i kapital
60. 	Riskkapitalavdrag. Fysiska personer som 
investerar i onoterat bolag får i inkomst av 
kapital dra av 10000–100000 kronor vid köp av 
nyemitterade aktier (upphörde 1996).
61. 	Konsumtionskrediter. Enligt gällande 
regelsystem är samtliga ränteutgifter avdrags-
gilla. Enligt normen är endast ränteutgifter för lån 
till investeringar och boende avdragsgilla, vilket 
innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är 
en skatteavvikelse. Skatteavvikelsen avser skatt 
på kapitalinkomst.
62. 	Reaförluster vid avyttring av aktier och andra 
finansiella instrument. Förluster vid avyttring av 
marknadsnoterade aktier m.m. får dras av från 
reavinst på marknadsnoterad sådan tillgång utan 
den begränsning som i andra fall gäller avdrag 
för reaförluster. En motsvarande kvittningsrätt 
gäller för vinster och förluster på ej 
marknadsnoterade aktier o.d. I prop. 1997/98:150 
föreslås att reaförlusten på onoterade aktier får 
kvittas mot vinster på marknadsnoterade aktier 
fr.o.m. inkomståret 1998. Avdragsbegränsningen 
för fysiska personer är i övrigt 70 procent av den 
faktiska reaförlusten. Skatteavvikelsen avser 
skatt på kapitalinkomst.
63. 	Marknadsnoterade fordringar. Reavinst och 
reaförlust behandlas i skattehänseende som 
ränteintäkt respektive ränteutgift. Detta innebär 
att de är kvittningsbara mot varandra till 
100 procent. Dessa regler tillämpas inte på ej 
marknadsnoterade fordringar. Skatteavvikelsen 
avser skatt på kapitalinkomst.
3.8	Skattereduktion 
64. ROT-reduktioner. Den 15 april 1996 återinfördes 
möjligheten att få skattereduktion på 
löneandelen av reparations- och 
förbättringskostnader på hyreshus och egna 
hem. Till skillnad från 1993 och 1994 gäller 
reduktionen även för bostadsrättsinnehavare. 
Möjligheten till ROT-reduktion skulle ha upphört 
den 31 december 1998 men i propositionen 
1997/1998:119 föreslås att perioden förlängs till 
och med den 31 mars 1999 samt att storleken på 
den maximala skattereduktion som kan erhållas 
höjs.
3.9	Skattskyldighet
65.	Akademier. Akademier, allmänna under-
visningsverk, studentnationer och sam-
arbetsorgan för studentnationer är befriade från 
skatteplikt för all inkomst utom inkomst av 
fastighet.
66.	Företagareföreningar. All inkomst utom 
inkomst av fastighet är skattefri för 
företagareförening som erhåller statsbidrag, 
regional utvecklingsfond och regleringsförening 
på jordbrukets och fiskets områden.
67. 	Erkända arbetslöshetskassor m.m. All inkomst 
utom inkomst av fastighet är skattefri för erkända 
arbetslöshetskassor, personalstiftelser med 
verksamhet att lämna understöd vid 
arbetslöshet, allmänna försäkringskassor m fl.
68. 	Ideella föreningar. Enbart skatteplikt för inkomst 
av fastighet och vissa rörelseinkomster för 
allmännyttiga ideella föreningar.  
69. 	Kyrkor, allmännyttiga stiftelser m.fl. Enbart 
skatteplikt för inkomst av fastighet eller rörelse.
70. 	Ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2–4 §§ 
fastighetstaxeringslagen. Ägare av sådan 
fastighet är frikallade från skattskyldighet för 
vissa typer av  inkomster från sådan fastighet. 
Undantaget gäller bl.a. nationalparker, 
utbildnings- och vårdanstalter.
3.10	Arbetsgivaravgifter
71. 	Lag om nedsättning av socialavgifter. Vissa 
arbetsgivare med fast driftställe i stödområde 1 
och i den norra delen av stödområde 2 erhåller 
under ett antal år en nedsättning av arbets-
givaravgifterna. Nedsättningen gäller inte stat 
och kommun. Nedsättningen är 8 procentenheter 
fr.o.m. 1/1 1997 och omfattar både arbetsgivare 
och egenföretagare. Fr.o.m. 1 januari 1999 skall 
vissa branscher upphöra att vara 
nedsättningsberättigade enligt förslag i prop. 
1997/98:62. Denna skatteavvikelse budgeteras på 
budgetens utgiftssida genom ett anslag under 
utgiftsområde 19 som täcker bortfallet av 
avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av 
denna nedsättning.
72. 	Lag om tillfällig avvikelse från lagen om 
socialavgifter. För att främja utbildning fick  
arbetsgivare som lät anställd deltaga i utbildning 
på arbetstid göra avdrag med 500 kr per 
arbetsdag (400 kr fr.o.m. 1/7 1996)  från det 
belopp som skall betalas i arbetsgivaravgifter. 
Avdrag fick även göras med 75 kr/tim (35 kr efter 
1/7 1996) för anställda som deltar i fortbildning. 
Totalkostnaden per person är begränsad till 40 
000 (20000) kronor. Stödet är även förknippat 
med diverse villkor. Skatteavvikelsen har 
upphört fr.o.m. 1997.
73. 	Riktat anställningsstöd (RAS). Under 1995 
medgavs ett riktat anställningsstöd (RAS) för 
nyanställningar som gjordes mellan mars och 
juni 1995. För dessa nyanställningar erhålls hela 
arbetsgivaravgiften, dock max 6 000 kr per 
månad, i reduktion under högst tolv månader. 
Stödet gällde enbart arbetsgivare med färre än 
500 anställda. 
74. 	Nedsättning med viss inriktning på mindre 
företag. Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får 
en arbetsgivare göra ett avdrag på 5 procent av 
lönesumman. Den maximala lönesumma som 
medgav nedsättning uppgick år 1997  till 600 000 
kronor per år. Fr.o.m. år 1998 har den maximala 
lönesumma som medger nedsättning höjts till 852 
000 kronor.
3.11	Särskild löneskatt
75. 	Utländska artister. Vid uppdrag i Sverige betalar 
utländska artister en speciell artistskatt. Däremot 
behöver ej sociala avgifter eller särskild löneskatt 
erläggas. Eftersom inkomsten inte är 
förmånsgrundande avser skatteavvikelsen 
särskild löneskatt. 
76.	Ersättning skiljemannauppdrag. Ersättningen 
ingår inte i underlaget för socialavgifter om 
parterna är av utländsk nationalitet. Skatteavvi-
kelsen avser särskild löneskatt. 
77. 	Ersättning till idrottsutövare. Ersättningar som 
inte överstiger ett halvt basbelopp är undantaget 
från socialavgifter. Eftersom ersättningen inte är 
förmånsgrundande utgörs avvikelsen av särskild 
löneskatt. 
78. 	Bidrag från Sveriges författarfond och 
konstnärsnämnden. Ersättningen finansieras 
med statliga medel och är pensionsgrundande. 
Eftersom ersättningen är pensionsgrundande bör 
den betraktas som ersättning för utfört arbete. 
Ersättningarna är belagda med tilläggspen-
sionsavgift (fr.o.m. år 1999 föreslås att 
ersättningarna i stället beläggs med statlig 
ålders-pensionsavgift). Avvikelsen utgörs av 
särskild löneskatt med avdrag för den delen av 
ATP-avgiften som ej grundar förmån.
79. 	Bidrag till vinstandelsstiftelser. Vinstandels-
stiftelser belastas tidigare inte med 
arbetsgivaravgifter vid avsättningen till 
stiftelsen eller vid uttaget. Eftersom ersättningen 
inte är förmånsgrundande bör särskild löneskatt 
utgå. Skatteavvikelsen upphör fr.o.m. 1997.
3.12	Mervärdesskatten
Undantag från skatteplikt
80. 	Omsättning av nybyggda fastigheter. 
Skatteavvikelsen gäller  försäljning av tomtmark 
till icke-skattskyldiga och den obeskattade 
vinstmarginalen på byggnader som byggts i 
egen regi med uttagsbeskattning och som sålts 
vidare till en icke skattskyldig person.
81. 	TV-licenser. Viss verksamhet för produktion och 
utsändning av radio- och televisionsprogram. 
Innebär bl.a. att TV-avgiften inte belastas med 
mervärdesskatt. 
82. 	Allmänna nyhetstidningar. Allmänna 
nyhetstidningar var kvalificerat undantagna från 
mervärdesskatt t.o.m. 1995.
83. 	Periodiska medlemsblad och periodiska 
personaltidningar. Undantaget gäller även 
införande av annonser, tryckning m.m.
84. 	Annan periodisk publikation. Avser 
publikationer av organisationer med huvudsak-
ligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfräm-
jande, politiskt, miljövårdande m.fl. ändamål.
85. 	Internationell personbefordran. Som export 
räknas transport till eller från utlandet. Detta 
innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i 
utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt. 
Skattebefrielsen gäller både luft-, vatten- och 
landtransporter. Beloppen i tabellen avser inrikes 
del av utrikes buss- och tågtransporter. 
86. 	Immateriella rättigheter. Undantaget gäller 
upplåtelse och överlåtelse av vissa rättigheter 
enligt upphovsrättslagen.  Skatteavvikelsen 
upphörde fr.o.m. 1997.
87. 	Försäljning av alster av bildkonst som ägs av 
upphovsmannen eller dennes dödsbo. 
Undantaget gäller om försäljningssumman 
understiger 300 000 kronor per år. Fr.o.m den 1 
november år 1995 är skattesatsen 12 procent om 
försäljningssumman överstiger 300 000 kronor 
per år. Tidigare var även denna försäljning 
undantagen. Vid omsättning av annan utgår full 
beskattning.
88. 	Biografföreställningar. Biografföreställningen 
var tidigare befriad från mervärdesskatt. Fr.o.m. 1 
juli 1996 beskattas bio med en skattesats om 6 
procent. 
89. 	Konserter och cirkusföreställningar m.m. 
Teater-,  opera- och balettföreställningar och 
andra entréavgiftsbelagda evenemang var 
undantagna från skatteplikt t.o.m. 1996.
90. 	Läkemedel. Läkemedel som utlämnas enligt 
recept eller säljs till sjukhus är kvalificerat 
undantaget från mervärdesskatt. Däremot utgår 
mervärdesskatt vid försäljning av icke receptbe-
lagda läkemedel.
91. 	Lotterier.  All beskattning sker i form av 
punktskatt.
92. 	Idrottsevenemang. Idrottsevenemang som 
anordnas av en allmännyttig ideell förening, stat 
eller kommun är undantaget från skatteplikt. 
93. 	Kommersiell utbildning. Utbildning var 
undantagen från mervärdesskatt t.o.m. 1996.
Skattesats
94. 	Livsmedel.  För livsmedel är skattesatsen numera 
nedsatt till 12 procent. Före 1/1 1996 uppgick 
skattesatsen till 21 procent. Som livsmedel 
räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, 
vin och starköl samt tobaksvaror. 
95-97. Rumsuthyrning,  personbefordran samt trans-
port i skidliftar. Skattesatsen är 12 procent.
98. 	Allmän nyhetstidning. Från den 1 januari 1996 
utgår mervärdesskatt med en skattesats om 6  
procent. Tidigare var nyhetstidningar kvalificerat 
undantagna från skatteplikt. 
99. 	Biografföreställningar. Fr.o.m. 1 juli 1996 
beskattas bio med en skattesats om 6 procent. 
100. 	Entréavgiftsbelagda 
kulturevenemang. Dessa beskattas med 6 
procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1 1997.
101. Avgifter för idrottsutövning eller till 
idrottsevenemang som tillhandahålls 
kommersiellt. Beskattas med 6 procent 
mervärdesskatt fr.o.m. 1/1 1997.
102.	Upphovsrätter. Upphovsrätter beskattas med  6 
procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1 1997.
Undantag från skattskyldighet
103. Allmännyttiga ideella föreningar. Omsättning 
av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas 
inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen 
är befriad från inkomstskatt enligt lagen om 
statlig inkomstskatt för omsättningen ifråga.
Redovisningsperiod
104. 	Tidpunkten för 
redovisningsskyldighetens inträde i byggnads- 
och annan entreprenadverksamhet. 
Redovisningsskyldigheten inträder två månader 
efter det att fastigheten tagits i bruk. 
Skatteavvikelsen avser räntan på skattekrediten.   
Avdrag för ingående skatt
105. 	Ingående skatt på jordbruksarrende. 
Avdragsrätten omfattar hela den ingående 
skatten på jordbruksarrende, även om i arrendet 
ingår värdet av bostad.
3.13	Skatteförmåner inom punktskatte-om-
rådet
Energiskatt
106. 	Skatt på dieselbränsle i 
motorfordon. Skattesatsen för diesel i olika 
miljöklasser jämförs med skattesatsen för bensin 
i miljöklass 2, vilken utgör normen på hela 
transportområdet. Under 1998 är den 
genomsnittliga skattesatsen för bensin i den 
främsta miljöklassen 41 öre/kWh medan diesel 
beskattas med 16 öre/kWh i miljöklass 1, 19 
öre/kWh i miljöklass 2 och 22 öre/kWh i 
miljöklass 3.  
107. 	Skattebefrielse för elförbrukning vid 
bandrift.  Befrielsen gäller elförbrukning för 
järnväg och tunnelbana. Skatteavvikelsen 
uppgår till 41 öre/kWh. 
108. 	Skattebefrielse på bränsle för inrikes 
sjöfart. Avvikelsen uppgår till 41 öre/kWh.
109. 	Elförbrukning i vissa kommuner. 
Normen för skatt på elektrisk kraft utgörs av den 
skattesats som merparten av de svenska 
hushållen betalar. Den uppgår till 15,2 öre/kWh 
under 1998. I Norrbottens, Västebottens och 
Jämtlands län samt Sollefteå, Ånge, Örn-
sköldsviks, Amlung, Mora, Orsa, Älvdalen, 
Ljusdals och Torsby kommuner är dock 
skattesatsen nedsatt till 9,6 öre/kWh. Avvikelsen 
i skattesatser utgörs av skillnaden mellan 15,2 
öre och 9,6 öre/kWh.
110. 	El för gas- värme-, vatten och 
elförsörjning. Skattesatsen för dessa förbrukare 
uppgår till 12,9 öre/kWh i de kommuner som inte 
har ovannämnda nedsättning till 9,6 öre/kWh. 
Skatteavvikelsen uppgår till 3,3 öre/kWh och  har 
störst betydelse för produktion av fjärrvärme.
111. 	Differentierat skatteuttag på fossila 
bränslen. Skatteavvikelserna beräknas som 
skillnaden mellan skattesatserna på de olika 
energislagen och normalskattesatsen på elektrisk 
kraft.  Under 1998 uppgår skatteavvikelserna för 
gasol till 14,1 öre/kWh, för naturgas 13,0 
öre/kWh, för kol 11,0 öre/kWh, för tung 
eldningsolja 8,3 öre/kWh samt för villaolja 7,7 
öre/kWh. 
112. 	Skattebefrielse för biobränslen. 
Ingen skatt utgår på biobränslen, vilket innebär 
en avvikelse på 15,2 öre/kWh 1997.
113.	Bidrag till värmeverk. För värme som levereras 
till industrin erhåller producenten ett bidrag om 9 
öre/kWh. Skatteavvikelsen upphörde år 1997.
114.	Kraftvärmeanläggningar. För bränsle som 
förbrukas vid samtidig produktion av värme och 
skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanlägg-
ning medges avdrag med halva energiskatten.
115.	Produktion av elkraft. De fossila bränslen som 
används som insatsvaror vid produktion av 
elkraft är skattebefriade. Man undviker därmed 
en dubbelbeskattning eftersom elkraften 
beskattas i konsumtionsledet.
116.	Bränsleförbrukning inom industrin. 
Industrisektorn är skattebefriade för all 
användning av fossila bränslen. Normen utgörs 
av full skattesats på dessa bränslen.
117.	Bränsleförbrukning inom växthusnäringen. 
Från och med 1996 är växthusnäringen 
skattebefriade för all användning av fossila 
bränslen. Före 1996 debiterades 15 procent av 
energiskattesatserna. Normen utgörs av full 
skattesats på dessa bränslen.
118.	Elförbrukning inom industrin. Industrisektorn 
är skattebefriad för all användning av elektrisk 
kraft. Normen utgörs av normalskattesatsen på 
el. 
119. 	Elförbrukning inom 
växthusnäringen. Växthusnäringen är 
skattebefriad för all användning av elektrisk 
kraft. Normen utgörs av normalskattesatsen på 
el.
Koldioxidskatt
120. 	Metallurgiska processer. Avdrag 
medges för koldioxidskatt för bränslen som 
används för metallurgiska processer. 
121.	Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på 
bränslen inom energiintensiv industri. Från och 
med 1 juli 1997 får den energiintensiva sektorn en 
nedsättning så att skattebelastningen begränsas 
till 24 procent av den koldioxidskatt som 
överstiger 0,8 procent av det enskilda företagets 
omsättning. Företag inom cement-, kalk-, glas- 
stenindustri är dock skattebefriade för 
koldioxidskatten över 1,2 procent av 
omsättningen.  Denna regel avser dock endast 
förbrukning av naturgas och kol.
122.	Skattebefrielse för inrikes sjöfart. Skattebefrielse 
föreligger för såväl energi- som koldioxidskatt. 
123.	Produktion av elkraft. För bränsle som åtgår vid 
produktion av elkraft utgår ingen koldioxidskatt. 
Enligt normen bör skatteuttaget utgöra 
50 procent av de gällande skattesatserna, dvs 
den skattesats som gäller för de 
konkurrensutsatta sektorerna.
Övrigt
124.	Undantag från svavelskatt. Bränslen som 
används för att producera cement, kalk och sten 
är befriade från svavelskatt liksom bränslen i 
sodapannor inom skogsindustrin. Svavelskatten 
utgår med 30 kr per kg svavelinnehåll i andra 
bränslen än ovanstående.
3.14	Skattesanktioner
Kostnader i kapital
125.  Ränteutgifter. Enligt normen skall samtliga 
ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser 
investeringar. Dock finns en begränsning i 
lagstiftningen vilket innebär att avdragseffekten 
är 21 procent i de fall nettoränteutgiften (kapital-
inkomster fråndragna) överstiger 100 000 kr.
126. 	Begränsning av skattereduktion. I 
reglerna om skattereduktion för underskott av 
kapital finns en regel som begränsar reduktionen 
till summa andra skatter. Skatterestitution 
medges inte. Avvikelsen avser skatt på 
kapitalinkomst.
127. 	Räntekostnader för 
bostadsrättsföreningar. Avdragsrätten för 
räntor är begränsad och får ej överstiga den 
intäkt på 3 procent av taxeringsvärdet som 
föreningen skall ta upp till beskattning. 
128. 	Fastighetsskatt på hyresfastigheter 
(bostadsdelen). Fastighetsskatten på 
hyreshusfastigheter  (bostadsdelen) är en 
objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. 
Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av 
näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som 
är avdragsgill mot intäkterna), till den del den 
inte reducerar skatten, en skatteavvikelse.
129.	Fastighetsskatt på lokaler. Fastighetsskatten på 
lokaler är en objektskatt som enbart träffar 
fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas 
som inkomst av näringsverksamhet, utgör 
fastighetsskatten (som är avdragsgill mot 
intäkterna), till den del den inte reducerar 
skatten, en skatteavvikelse. Fastighetsskatten på 
lokaler infördes 1996 som en delfinansiering av 
EU-avgiften.
130.	Fastighetsskatt på industrienheter. 
Fastighetsskatten på industrienheter är en 
objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. 
Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av 
näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten (som 
är avdragsgill mot intäkterna), till den del den 
inte reducerar skatten, en skatteavvikelse. 
Fastighetsskatten på industrienheter infördes 
1996 som en delfinansiering av EU-avgiften.
131.	Fastighetsskatt på elproduktionsenhets mark-
värde. Fastighetsskatten på elproduktionsenhets 
markvärde är en objektskatt som enbart träffar 
fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas 
som inkomst av näringsverksamhet, utgör 
fastighetsskatten (som är avdragsgill mot 
intäkterna), till den del den inte reducerar 
skatten, en skatteavvikelse. Fastig-hetsskatten 
på elproduktionsenhets markvärde infördes 1997 
i samband med att skatt på viss elektrisk kraft 
avskaffades. I prop. 1997/98:150 föreslås att 
skattesatsen sänks fr.o.m. inkomståret 1999.
Punktskatter 
132.	Skatt på viss elektrisk kraft. Före 1 januari 1997 
utgick en produktionsskatt på elkraft som 
produceras i vattenkraftverk. Den var 
differentierad beroende på vattenkraftverkets 
ålder. Skatten kan likställas med en extra in-
komstskatt som lagts på vissa företag och är 
därför att betrakta som en skattesanktion. 
Eftersom elkraften även beskattas i 
konsumtionsledet utgör denna skattesanktion en 
slags dubbelbeskattning. Produktionsskatten på 
el som produceras i vattenkraftverk har fr.o.m. 
den 1 januari 1997 ersatts av en fastighetsskatt 
av samma storlek.
133. 	Särskild skatt för elektrisk kraft från 
kärnkraftverk. För elkraft som produceras i 
kärnkraftverk utgår en särskild skatt om 2,2 
öre/kWh under 1998. Skatten kan likställas med 
en extra inkomstskatt som lagts på vissa företag 
och är därför att betrakta som en skattesanktion. 
Dessutom utgör skatten en dubbelbeskattning 
av el som har producerats vid kärnkraftsverk.
3.15	Icke saldopåverkande avvikelser
134. 	Flyttningsbidrag som utgår p.g.a att 
den anställde flyttar till ny bostadsort och fått 
särskild ersättning av arbetsgivaren eller det 
allmänna är i allmänhet   skattefri. Om ersätt-
ningen väsentligt överstiger belopp som gäller 
för befattningshavare i offentlig tjänst är det 
överskjutande beloppet skattepliktigt. Skatteav-
vikelsen avser inkomstskatt.
135. 	Värnpliktigas förmåner i form av naturaförmåner, 
dagersättning, befattningspremie, 
avgångsvederlag, utbildningspremie, familjebi-
drag m.m. är skattefri inkomst. Näringsbidrag 
utgör dock skattepliktig inkomst. Skatteav-
vikelsen avser inkomstskatt.
136. 	Socialbidrag och annan hjälp enligt 
socialtjänstlagen. Socialbidrag, begrav-
ningshjälp samt underhåll som lämnats till 
intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på 
sjukhus är ej skattepliktiga, varför inkomstskatt 
ej utgår.
137. 	Allmänt barnbidrag. Barnbidrag och 
förlängt barnbidrag samt barnpension enligt 
lagen om allmän försäkring till den del pensionen 
efter avliden förälder ej överstiger 0,4 basbelopp 
är ej skattepliktiga. Skattefriheten för barnpen-
sion är begränsad till den garantinivå som gäller 
för bidragsförskott. Skatteavvikelsen avser 
inkomstskatt. 
138. Bidragsförskott är inte skattepliktigt. 
139. 	Handikappersättning. 
Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag 
som utgör ersättning för merkostnader, merut-
gifter för resor, särskilt pensionstillägg för 
långvarig vård av sjukt barn samt hem-
sjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som utgår 
av kommunala eller landstingskommunala medel 
är skattefria. Skatteavvikelsen avser 
inkomstskatt.
140. 	Bidrag till adoption. Bidrag vid 
adoption av utländska barn är skattefritt. 
Skatteavvikelsen avser inkomstskatt
141. 	Engångsbidrag i samband med 
arbetsplacering av flyktingar. Ersättningen 
betalas ut vid den första arbetsplaceringen och 
bidraget är anpassat till de normer som gäller 
inom socialtjänsten. Skatteavvikelsen avser 
inkomstskatt.
142. 	Bostadstillägg till pensionärer. 
Ersättningen är skattefri. Skatteavvikelsen avser 
inkomstskatt.
143. 	Bostadsbidrag. Ersättningen är 
skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.
144. 	Studiebidrag. Studiestöd enligt 
studiestödslagen.
146. 	Ersättning som tillfaller försäkrad enligt lagen 
(1962:381) om allmän försäkring. Skattefri-
heten gäller enbart ersättningar som inte grundar 
sig på förvärvsinkomster. Skatteavvikelsen avser 
inkomstskatt.
147. 	Grundavdrag för pensionärer. Grundavdraget 
för skattskyldiga med folkpension (förtids-
pension, änkepension mm) avviker från det grun-
davdrag som aktiva skattskyldiga är berättigade 
till. Det särskilda grundavdraget är  lika med 
folkpension plus pensionstillskott och reduceras 
med ökad  pensionsinkomst. Avdraget kan dock 
aldrig vara lägre än det avdrag som  aktiva 
skattskyldiga erhåller. Syftet med avdraget är att 
garantera pensionären ett visst belopp efter 
skatt. Avvikelsen avser inkomstskatt.
148-161. Sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig 
föräldrapenning, vårdbidrag, dagpenning, 
kontant arbetsmarknadsstöd, utbildnings-
bidrag, generationsväxling, kommunansvar för 
ungdomar mellan 20–24 år, vuxenstudiebidrag, 
delpension, dagpenning vid repetitionsövning, 
utbildningsbidrag för doktorander, timersät-
tning vid kommunal vuxenutbildning, livränta 
vid arbetsskada, startbidrag för egen rörelse, 
ersättning vid närståendevård. Samtliga dessa 
ersättningar är skattepliktiga och pensionsgrun-
dande. Skatteavvikelsen avser den del av arbets-
givaravgifterna som avser allmän tillägg-
spension. I prop. 1997/98:151 föreslås att statlig 
ålderspensionsavgift införs på dessa förmåner 
fr.o.m. 1 januari 1999 varför skatteavvikelsen 
upphör fr.o.m. detta datum.
162. Statliga löneutbetalningar. På löner och andra 
förmåner utgår normalt fulla arbetsgivaravgifter. 
Vad gäller utbetalningar från staten betalades 
före 1 juli 1995 ej avgift till arbetsskadeförsäk-
ringen. 
PROP. 1997/98:150 BILAGA 6
	PROP. 1997/98:150 BILAGA 6
	28
	25