Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1997/98:17 Domstolsfrågor i anledning av den ändrade länsindelningen i västra Sverige Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Sundsvall den 11 september 1997 Göran Persson Thage G Peterson (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Riksdagen har beslutat att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner skall läggas samman till ett län, Västra Götalands län, den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:108, bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228). Habo och Mullsjö kommuner skall vid samma tidpunkt föras till Jönköpings län. Länsindelningen är styrande för bl.a. länsrätterna. Enligt lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar finns det en länsrätt i varje län. I propositionen föreslår regeringen att den nuvarande organisationen med tre länsrätter i västra Sverige behålls i avvaktan på resultatet av den pågående översynen av domstolsväsendets organisation (dir. 1995:102 och dir. 1997:50). Förslaget föranleder ändringar i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och följdändringar i ett antal författningar. Regeringen anser att länsrätterna bör behålla sina nuvarande verksamhetsområden med undantag för Habo och Mullsjö kommuner, som kommer att höra till Länsrätten i Jönköpings län. Regeringen avser att justera verksamhetsområdena för fastighetsdomstolarna. Till följd av det föreslås i propositionen en ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål när det gäller val av nämndeman. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext 5 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål 5 2.2 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) 6 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar 7 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter 9 2.5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 10 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:313) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) 11 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. 12 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter 13 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. 14 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare 15 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:206) om viten 16 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 17 2.13 Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472) 18 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. 19 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård 20 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken 21 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 22 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 23 2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet 24 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 25 3 Ärendet och dess beredning 26 4 Bakgrund och utgångspunkter 26 5 Länsrätterna 27 6 Fastighetsdomstolarna 28 7 Kostnader 29 8 Författningskommentar 29 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål 29 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar 30 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. 30 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. 30 8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 31 8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 31 8.7 Övriga förslag till lagändringar 31 Bilaga 1 Sammanfattning av Domstolsverkets förslag 32 Bilaga 2 Domstolsverkets lagförslag 33 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1997 52 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1 lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål, 2 lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 3 lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, 4 lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, 5 lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 6 lag om ändring i lagen (1997:313) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), 7 lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skatte- fordringar m.m., 8 lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 9 lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m., 10 lag om ändring i lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 11 lag om ändring i lagen (1985:206) om viten, 12 lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 13 lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472), 14 lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m., 15 lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, 16 lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken, 17 lag om ändring i lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, 18 lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., 19 lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, 20 lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § Nämndeman i fastighetsdomstol skall vara folkbokförd i länet. I övrigt har bestämmelserna i 4 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken motsvarande tillämpning på nämndeman i fastighetsdomstol. Nämndeman i fastighetsdomstol skall vara folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till fastighetsdomstolen. I övrigt har bestämmelserna i 4 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken motsvarande tillämpning på nämndeman i fastighetsdomstol. _________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.2 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Härigenom föreskrivs att 23 § kupongskattelagen (1970:624) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 23 § Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan beskattningsmyndigheten förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet. Försuttet vite utdömes efter anmälan av beskattningsmyndigheten av länsrätten i det län där bolagets styrelse har sitt säte. Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan beskattningsmyndigheten förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet. Försuttet vite utdömes efter anmälan av beskattningsmyndigheten av den länsrätt inom vars domkrets bolagets styrelse har sitt säte. I fråga om vite enligt första stycket gäller i övrigt 6 kap. 2 § samt 7 kap. 1 och 2 §§ taxeringslagen (1990:324). Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Härigenom föreskrivs att 1, 14 och 20 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm. Kammarrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under Regeringsrätten. Kammarrätterna är Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall och Kammarrätten i Jönköping. Länsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. I varje län finns en länsrätt. Länsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. I varje län finns en länsrätt. Regeringen kan bestämma att det i ett visst län skall finnas fler än en länsrätt. Regeringen förordnar om länsrätternas domkretsar. 14 § Om det i lag eller annan författning föreskrivs att talan skall väckas vid eller överklagas till allmän förvaltningsdomstol, skall det göras vid en länsrätt. Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars län ärendet först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål föreskriver något annat. Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål föreskriver något annat. Förekommer det vid mer än en länsrätt flera mål som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av länsrätterna om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om överlämnande av mål mellan länsrätter meddelas av regeringen. 20 § Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare, som är folkbokförd i länet och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare som är folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till kammarrättens eller länsrättens domkrets och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Anställd vid domstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket får inte vara nämndeman. Detsamma gäller lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta samt ledamot av skattenämnd eller socialförsäkringsnämnd. Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt. Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år. Rätten prövar självmant den valdes behörighet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 20 § Mål om betalningssäkring prövas av länsrätten i det län där gäldenären hade sin hemortskommun den 1 november året före det kalenderår då framställning om betalningssäkring görs. Vid bestämmande av hemortskommun gäller bestämmelserna i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i tillämpliga delar. Finns inte behörig domstol enligt vad som nu har sagts, prövas målet av länsrätten i det län, där verkställigheten kan äga rum. Mål om betalningssäkring prövas av den länsrätt inom vars domkrets gäldenären hade sin hemortskommun den 1 november året före det kalenderår då framställning om betalningssäkring görs. Vid bestämmande av hemortskommun gäller bestämmelserna i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i tillämpliga delar. Finns inte behörig domstol enligt vad som nu har sagts, prövas målet av den länsrätt inom vars domkrets verkställigheten kan äga rum. Behörig att föra det allmännas talan är skattemyndigheten i det län där behörig länsrätt finns. Vad som föreskrivs i 6 kap. 15 och 16 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i mål om betalningssäkring. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.5 2.5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Härigenom föreskrivs att 18 kap. 30 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 kap. 30 § Länsrätten i det län där fastigheten är belägen beslutar om besiktning på framställning av skattemyndigheten. Den länsrätt inom vars domkrets fastigheten är belägen beslutar om besiktning på framställning av skattemyndigheten. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:313) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) Härigenom föreskrivs att 36 § socialtjänstlagen (1980:620) i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:313) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 36 § Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte betalar godvilligt för ekonomisk hjälp som avses i 33 eller 33 a § eller för kostnad som kommunen har haft enligt 34 § första eller andra stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnad uppkom. Talan väcks vid länsrätten i det län där den enskilde är bosatt. Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte betalar godvilligt för ekonomisk hjälp som avses i 33 eller 33 a § eller för kostnad som kommunen har haft enligt 34 § första eller andra stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnad uppkom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 § Ansökan om förlängning av preskriptionstid enligt 7 eller 8 § görs av den kronofogdemyndighet hos vilken målet om indrivning av fordringen är anhängigt. Mål om sådan förlängning prövas av länsrätten i det län, där den sökande myndigheten har sin verksamhet. Ansökan om förlängning av preskriptionstid enligt 7 eller 8 § görs av den kronofogdemyndighet hos vilken målet om indrivning av fordringen är anhängigt. Mål om sådan förlängning prövas av den länsrätt inom vars domkrets målet om indrivning av fordringen handläggs. Ansökningen skall ha kommit in till länsrätten före utgången av preskriptionstid som gäller enligt 3-6 eller 8 §§. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 a § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 15 a § En skriftlig begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling, skall ges in till länsrätten i det län där den enskilde är bosatt, tillsammans med föreläggandet och den begärda handlingen eller uppgiften. En skriftlig begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling, skall ges in till den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt, tillsammans med föreläggandet och den begärda handlingen eller uppgiften. Om den reviderade begär att en handling skall undantas från revision skall handlingen, om beskattningsmyndigheten anser att den bör granskas, omedelbart förseglas och överlämnas till länsrätten. Länsrätten skall utan dröjsmål pröva om handlingen eller uppgiften skall undantas från kontrollen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 § Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska centralbyrån prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av Statistiska centralbyrån prövas av den länsrätt inom vars domkrets uppgifts- skyldigheten skall fullgöras. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare Härigenom föreskrivs att punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2. Beslut som har fattats av skattemyndigheten med stöd av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riks- skatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län överklagas till Länsrätten i Göteborgs och Bohus län. 2. Beslut som har fattats av skattemyndigheten med stöd av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riks- skatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län överklagas till Länsrätten i Göteborg. 3. Ärenden som före ikraftträdandet överklagats hos Sjömansskattenämnden men inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall handläggas av Länsrätten i Göteborgs och Bohus län. 3. Ärenden som före ikraftträdandet överklagats hos Sjömansskattenämnden men inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall handläggas av Länsrätten i Göteborg. 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:206) om viten Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1985:206) om viten skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 § Frågor om utdömande av viten prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet eller, om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföreläggande, av den myndighet som har prövat denna fråga i första instans. Ansökan om utdömande görs hos länsrätten i det län där myndigheten är belägen. Vad som har sagts nu gäller dock ej i fall som avses i andra stycket eller 7 §. Frågor om utdömande av viten som har förelagts av regeringen prövas av länsrätten i Stockholms län på ansökan av justitiekanslern. Frågor om utdömande av viten prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet eller, om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföreläggande, av den myndighet som har prövat denna fråga i första instans. Ansökan om utdömande görs hos den länsrätt inom vars domkrets myndigheten är belägen. Vad som har sagts nu gäller dock ej i fall som avses i andra stycket eller 7 §. Frågor om utdömande av viten som har förelagts av regeringen prövas av Länsrätten i Stockholms län på ansökan av Justitiekanslern. Frågor om utdömande av viten som har förelagts en part eller någon annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång eller i annat motsvarande förfarande prövas utan särskild ansökan av den myndighet som har utfärdat föreläggandet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Härigenom föreskrivs att 47 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 47 § Med socialnämnden avses i denna lag socialnämnden i den kommun som enligt 3 § socialtjänstlagen (1980:620) har ansvaret för att den enskilde får det stöd och den hjälp som han behöver. Att överflyttning av ärenden till en annan socialnämnd kan ske i vissa fall framgår av 72 § socialtjänstlagen. Beslut om tvångsvård enligt 5 § och med anledning av omhändertagande enligt 13 § fattas av länsrätten i det län där den ansvariga kommunen är belägen. Den länsrätt som meddelade beslutet om vård beslutar också i frågor som avses i 44 § första stycket. Beslut om tvångsvård enligt 5 § och med anledning av omhändertagande enligt 13 § fattas av den länsrätt inom vars domkrets den ansvariga kommunen är belägen. Den länsrätt som meddelade beslutet om vård beslutar också i frågor som avses i 44 § första stycket. _________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 2.13 Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472) Härigenom föreskrivs att 55 § smittskyddslagen (1988:1472) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 55 § Frågor som ankommer på länsrätt enligt denna lag prövas av länsrätten i det län där den som har beslutat i frågan eller ansökt om åtgärden har sin verksamhet. Frågor som ankommer på länsrätt enligt denna lag prövas av den länsrätt inom vars domkrets den som har beslutat i frågan eller ansökt om åtgärden har sin verksamhet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 § Myndighets beslut överklagas hos länsrätten i det län där myndigheten är belägen. Myndighets beslut överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets beslutet har fattats. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård samt punkt 9 i övergångsbestämmelserna till den lagen skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 34 § Frågor som ankommer på länsrätt enligt denna lag prövas av länsrätten i det län där sjukvårdsinrättningen är belägen. Frågor som skall prövas av länsrätt enligt denna lag prövas av den länsrätt inom vars domkrets sjukvårdsinrättningen är belägen. 9. Ärenden hos en utskrivningsnämnd som inte har avgjorts före ikraftträdandet och ärenden i vilka beslut enligt meddelad fullföljdshänvisning därefter överklagas hos nämnden skall efter ikraftträdandet prövas av länsrätten i det län som omfattar utskrivningsnämndens verksamhets-område. 9. Ärenden hos en utskrivningsnämnd som inte har avgjorts före ikraftträdandet och ärenden i vilka beslut enligt meddelad fullföljdshänvisning därefter överklagas hos nämnden skall efter ikraftträdandet prövas av den länsrätt vars domkrets omfattar utskrivningsnämndens verksamhets-område. _________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1992:889) om den officiella statistiken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 § Frågor om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 § andra stycket prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. Frågor om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 § andra stycket prövas av den länsrätt inom vars domkrets uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos länsrätten i det län där skatte- myndigheten är belägen inom tre veckor från det att han fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos nämnda länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos den länsrätt inom vars domkrets beslutet har fattats, inom tre veckor från det att han fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos samma länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden, får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar Riksskatteverket skall det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten. Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 § Invandrarverkets eller socialnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Invandrarverkets beslut får överklagas hos länsrätten i det län där utlänningen vistades när beslutet fattades. Invandrarverkets beslut får överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets utlänningen vistades när beslutet fattades. Beslut i fråga om bistånd enligt denna lag gäller omedelbart. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 28 § Ansökan om åtgärd, granskningsledarens beslut enligt 15 § och begäran om undantagande enligt denna lag prövas av länsrätten i det län där den som åtgärden avser hade sin hemortskommun den 1 november året före det kalenderår då framställningen görs. Vid bestämmande av hemortskommun gäller bestämmelserna i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i tillämpliga delar. Om det inte finns någon sådan länsrätt är länsrätten i det län behörig där beslut om åtgärd skall verkställas eller har verkställts. Ansökan om åtgärd, granskningsledarens beslut enligt 15 § och begäran om undantagande enligt denna lag prövas av den länsrätt inom vars domkrets den som åtgärden avser hade sin hemortskommun den 1 november året före det kalenderår då framställningen görs. Vid bestämmande av hemortskommun gäller bestämmelserna i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i tillämpliga delar. Om det inte finns någon sådan länsrätt är den länsrätt behörig inom vars domkrets beslut om åtgärd skall verkställas eller har verkställts. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos länsrätten i det län där skattemyndigheten är belägen inom tre veckor från det sökanden fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos samma länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos den länsrätt inom vars domkrets beslutet har fattats, inom tre veckor från det sökanden fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos samma länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden, får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar Riksskatteverket skall det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten. Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 3 Ärendet och dess beredning Den 3 april 1997 gav regeringen Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag till de åtgärder som krävdes i fråga om domkretsindelning m.m. i västra Sverige med anledning av regeringens förslag att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborgs län, utom Habo och Mullsjö kommuner, läggs samman till ett län den 1 januari 1998. I riktlinjerna för uppdraget angav regeringen att Domstolsverket skulle analysera olika alternativ samt ange vilka lösningar som verket förordade. I fråga om länsrätterna innebar uppdraget att Domstolsverket skulle redovisa lagtekniska och andra konsekvenser samt för- och nackdelar som är förenade med dels ett bibehållande av den nuvarande organisationen med tre länsrätter i västra Sverige, dels en sammanslagning av dem till en domstol med verksamhet på flera orter. Domstolsverket redovisade i juni 1997 rapporten Domkretsindelning m.m. i Västra Götalands län (DV rapport 1997:4). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1. Domstolsverkets lagförslag finns i bilaga 2. Domstolsverket har gett de domstolar, andra myndigheter och organisationer som närmast berörs av förslaget tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. En sammanställning av synpunkterna finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju 97/2485). De domstolar och andra myndigheter som närmast berörs av förslaget har beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till proposition. En sammanställning av synpunkterna finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju 97/2485). Lagförslaget innebär i huvudsak en justering av länsrätternas domkretsar. De ändringar som föreslås är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Bakgrund och utgångspunkter Riksdagen har beslutat att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner skall läggas samman till ett län, Västra Götalands län, den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:108, bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228). Habo och Mullsjö kommuner skall vid samma tidpunkt föras till Jönköpings län. Bildandet av Västra Götalands län aktualiserar flera frågor om såväl domstolars som andra myndigheters verksamhetsområden i västra Sverige. Länsindelningen ligger bl.a. till grund för länsrättsorganisa- tionen, som är reglerad i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. I samband med bildandet av Skåne län redovisade regeringen sin principiella syn i fråga om verksamhetsområden för regionala offentliga organ vid en sammanläggning av län (prop. 1995/96:224 s. 41). Regeringen uttalade att utgångspunkten bör vara att en förändrad länsindelning också kommer till uttryck i en motsvarande justering av verksamhetsområdena för offentliga organ i regionen med länet som indelningsgrund. En utredning, 1995 års domstolskommitté (Ju 1995:05, dir. 1995:102 och dir. 1997:50), gör för närvarande en översyn av den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet. En annan utgångspunkt bör därför vara att de lösningar som väljs skall vara så flexibla att andra lösningar kan väljas sedan kommittén har redovisat sitt uppdrag. När det gäller de frågor om indelning i domkretsar och andra verksamhetsområden som regleras i förordning anser regeringen att den nuvarande indelningen i huvudsak bör behållas oförändrad tills vidare. Det innebär bl.a. att nuvarande Skaraborgs län bör höra till Kammarrätten i Jönköping, medan övriga delar av Västra Götalands län bör höra till Kammarrätten i Göteborg. Habo och Mullsjö kommuner, som kommer att höra till Jönköpings län, bör dock föras från domkretsen för Falköpings tingsrätt till domkretsen för Jönköpings tingsrätt. När det gäller tryckfrihets- och yttrandefrihetsmålen bör dessa enligt huvudregeln i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen koncentreras till en tingsrätt i det nya länet. Regeringens bedömning i dessa delar kräver justeringar i ett antal förordningar. 5 Länsrätterna Regeringens förslag: Bestämmelserna i 1 och 20 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ändras dels så att det blir möjligt att ha flera länsrätter i varje län, dels så att kravet på nämndemännens anknytning till kammarrätternas och länsrätternas domkretsar bevaras. Förslaget att det skall vara möjligt med flera länsrätter i ett län föranleder följdändringar i ett antal författningar. Domstolsverkets förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Myndigheter som har yttrat sig över Domstolsverkets rapport: Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Länsrätten i Älvsborgs län samt Länsrätten i Skaraborgs län anser att den nuvarande ordningen med tre länsrätter bör behållas. De anser vidare att benämningen länsrätt kan behållas även om inte domstolarnas verksamhetsområden utgörs av län. Skälen för regeringens förslag: I samband med bildandet av Skåne län uttalade regeringen följande när det gällde länsrätterna (prop. 1995/96:224 s. 42). För närvarande pågår en översyn av den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet (dir. 1995:102). Enligt direktiven skall utredningen – 1995 års domstolskommitté (Ju 1995:05) – i en första etapp senast den 1 december 1996 lämna förslag till en ny organisation för domstolsväsendet som helhet. En av de övergripande utgångspunkterna är att samverkan mellan olika slag av domstolar på samma nivå, t.ex. mellan tingsrätter och länsrätter, skall utvecklas betydligt. Med tanke på kommitténs uppdrag är den lösning som nu väljs med avseende på länsrätterna i Kristianstads och Malmöhus län den mest flexibla. Lösningen innebär att det endast kommer att finnas en länsrätt i Skåne län, men att verksamheten även i fortsättningen kommer att bedrivas i såväl Malmö som Kristianstad. Detta innebär att det finns möjlighet att på längre sikt, sedan kommittén har redovisat sitt uppdrag, välja en annan lösning. Efter sammanläggningen av länsrätterna i Skåne har regeringen i mars 1997 beslutat om tilläggsdirektiv till 1995 års domstolskommitté (dir. 1997:50). Enligt dessa får kommittén även överväga lösningar som innebär att tingsrätter och länsrätter läggs samman. Enligt regeringens mening bör man när det gäller länsrätterna i västra Sverige avvakta med att eventuellt ändra organisationen till dess ställning har tagits till de förslag som 1995 års domstolskommitté kommer att lämna. De nuvarande tre länsrätterna i västra Sverige bör därför behållas tills vidare. Den föreslagna lösningen förutsätter att länsrätternas domkretsar uttryckligen regleras. Detta bör ske i förordning. Normalt utgör länet länsrättens domkrets. För de tre länsrätterna i Västra Götalands län kan länsrätternas respektive verksamhetsområde anges genom en uppräkning av de kommuner som ingår i länsrätternas domkretsar. Detta innebär inte någon annan skillnad jämfört med en länsindelning än att indelningen inte kommer att vara enhetlig för samtliga länsrätter i landet. Den lösningen hindrar inte heller att andra lösningar väljs sedan 1995 års domstolskommitté har redovisat sitt uppdrag. Domkretsarna för länsrätterna i Västra Götalands län bör omfatta de kommuner – med undantag för Habo och Mullsjö kommuner – som vid utgången av år 1997 ingår i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län res- pektive Skaraborgs län. Regeringen gör bedömningen att den nuvarande målfördelningen mellan länsrätterna inte i någon större omfattning kommer att påverkas av att respektive domkrets utgörs av del av län. Länsrätterna i Västra Götalands län bör benämnas Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Vänersborg och Länsrätten i Mariestad. Förslaget att det skall bli möjligt med flera länsrätter i samma län föranleder ändringar i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings- domstolar. Det krävs bl.a. en ändring i 20 § i den nämnda lagen för att nämndemännens anknytning till kammarrätternas och länsrätternas domkretsar skall säkerställas. Dessutom krävs ändringar av mer lagteknisk karaktär i ett antal författningar. 6 Fastighetsdomstolarna Regeringens bedömning: Göteborgs tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt och Mariestads tingsrätt bör behållas som fastighetsdomstolar i Västra Götalands län. Regeringens förslag: Bestämmelsen i 7 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål ändras så att kravet på nämndemännens anknytning till fastighetsdomstolarnas verksamhetsområden bevaras. Domstolsverkets bedömning och förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Myndigheter som har yttrat sig över Domstolsverkets rapport: Vänersborgs tingsrätt föreslår att Göteborgs tingsrätt och Vänersborgs tingsrätt behålls som fastighetsdomstolar. Borås tingsrätt har inte något emot att fastighetsmålen förs från tingsrätten. Göteborgs tingsrätt och Mariestads tingsrätt anser att den nuvarande organisationen bör behållas. Skälen för regeringens bedömning och förslag: Det framgår av 1 och 2 §§ kungörelsen (1971:549) om fastighetsdomstol vilka tingsrätter som är fastighetsdomstolar. Regeringen anser att det inte finns skäl att göra någon mera ingripande ändring i organisationen av fastighets- domstolarna så länge den organisatoriska strukturen inom domstols- väsendet övervägs av 1995 års domstolskommitté. Göteborgs tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt och Mariestads tingsrätt bör därför även i fortsättningen vara fastighetsdomstolar. När det gäller fastighetsdomstolen vid Borås tingsrätt handläggs i dag ett mycket begränsat antal fastighetsmål där; endast 6 sådana mål kom in till tingsrätten år 1996. Det är därför inte motiverat att låta Borås tingsrätt behålla sin behörighet i fråga om sådana mål. Regeringen avser att ändra kungörelsen om fastighetsdomstol i det avseendet. Med den föreslagna lösningen kommer verksamhetsområdet för respektive fastighetsdomstol i västra Sverige att utgöras av en del av ett län. Regeringen har för avsikt att göra de förordningsändringar som detta föranleder. För att nämndemännens anknytning till verksamhetsområdet för fastighetsdomstolarna skall säkerställas krävs en ändring i 7 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål. I övrigt krävs inte några lagändringar, eftersom den justering av verksamhetsområdena som regeringen avser att göra kan ske i förordning med stöd av 1 § i den nämnda lagen. 7 Kostnader Förslaget att det skall finnas tre länsrätter i Västra Götalands län medför inte några ökade kostnader. 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål 7 § Av ändringen framgår att nämndeman i fastighetsdomstol skall vara folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till fastighetsdomstolen. Därigenom behålls kravet på nämndemännens anknytning till fastighetsdomstolarnas verksamhetsområden även i de fall verksamhetsområdet utgörs av en del av ett län. Ändringen föranleds av regeringens bedömning att det bör finnas tre fastighetsdomstolar i Västra Götalands län. 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar 1 § Ändringen i fjärde stycket innebär att det öppnas en möjlighet för regeringen att bestämma att det skall finnas fler än en länsrätt i samma län. Ändringen föranleds av regeringens förslag att det skall finnas tre länsrätter i Västra Götalands län men innebär att motsvarande lösning också kan väljas i andra sammanhang. Ändringen innebär vidare att det överlämnas till regeringen att bestämma om länsrätternas domkretsar. 14 § Ändringen i andra stycket föranleds av den nya ordningen att det kan finnas fler än en länsrätt i ett visst län. Domkretsindelningen kommer att framgå av förordning (se vid 1 §). 20 § Av ändringen i första stycket framgår att valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är den som är folkbokförd i det län eller den del av länet som ingår i domstolens domkrets. Genom ändringen behålls kravet på nämndemännens anknytning till länsrätternas och kammarrätternas domkretsar även i de fall domkretsen utgörs av en del av ett län. Ändringen föranleds av att det kommer att finnas tre länsrätter i Västra Götalands län. 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. 13 § Ändringen i första stycket innebär att mål som avses i paragrafen prövas av den länsrätt inom vars domkrets det lokala kontor hos kronofogdemyndigheten som handlägger målet om indrivning är beläget. 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. 10 § Ändringen innebär att beslut som avses i paragrafen överklagas till den länsrätt inom vars domkrets beslutet har fattats. Styrande för vilken länsrätt som skall pröva överklagandet är alltså var det skattekontor eller – i förekommande fall – det länsskattekontor som har fattat beslutet ligger. Syftet med ändringen är att undvika att dessa mål koncentreras till en av länsrätterna i Västra Götalands län. 8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 13 § Ändringen i första stycket har samma innebörd och motiveras av samma skäl som anförs i avsnitt 8.4. Bestämmelsen har dessutom ändrats i redaktionellt hänseende. 8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 13 § Ändringen i första stycket har samma innebörd och motiveras av samma skäl som anförs i avsnitt 8.4. 8.7 Övriga förslag till lagändringar Ändringarna är av lagteknisk eller redaktionell karaktär och innebär i huvudsak att orden ”länsrätten i det län” ersätts med orden ”den länsrätt inom vars domkrets”. Sammanfattning av Domstolsverkets förslag DV föreslår att följande bör gälla från den 1 januari 1998: - De tre länsrätterna i Göteborg, Vänersborg och Mariestad bibehåller sina nuvarande domkretsar. Som grund för domkretsindelningen anges de kommuner som ingår i de nuvarande länen, med undantag för Habo och Mullsjö kommuner som förs över från Skaraborgs län till Jönköpings län. Domstolarna bör benämnas Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Vänersborg och Länsrätten i Mariestad. En justering av domkretsarna för de tre länsrätterna bör ankomma på Domstols- kommittén att föreslå. - Nuvarande Skaraborgs län bör alltjämt ingå i domkretsen för Kammarrätten i Jönköping respektive Göta hovrätt. - Habo och Mullsjö kommuner bör ingå i domkretsen för Jönköpings tingsrätt. - Falköpings tingsrätts domkrets bör bestå av Falköpings och Tidaholms kommuner. Domstolskommittén bör ta ställning till Falköpings tingsrätts framtid. - Göteborgs tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt och Skövde tingsrätt bör alltjämt handlägga utsökningsmål. - Tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål bör i det nya länet handläggas endast vid tingsrätten i den ort där länsstyrelsen har sitt säte. - Fastighetsdomstolen i Borås bör läggas ned. - Fastighetsdomstolarna i Göteborg, Vänersborg och Mariestad bör ha oförändrade domkretsar, vilka bör anges genom ett angivande av kommuner. - Hyresnämnden/Arrendenämnden i Jönköping bör behålla sitt nuvarande verksamhetsområde. Verksamhetsområdet bör anges genom angivande av kommuner. Domstolsverkets lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Härigenom föreskrivs att 1, 14 och 20 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm. Kammarrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under regeringsrätten. Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping. Länsrätterna är allmänna förvalt- ningsdomstolar närmast under kam- marrätterna. I varje län finns en länsrätt. Länsrätterna är allmänna förvalt- ningsdomstolar närmast under kam- marrätterna. I varje län finns en länsrätt förutom i Västra Götalands län där det finns tre länsrätter. Om länsrätternas i Västra Götalands län domkretsar förordnar rege- ringen. 14 § Om det i lag eller annan författning föreskrivs att talan skall väckas vid eller överklagas till allmän förvaltningsdomstol, skall det göras vid en länsrätt. Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars län ärendet först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål föreskriver något annat. Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål föreskriver något annat. Förekommer det vid mer än en länsrätt flera mål som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av länsrätterna om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om överlämnande av mål mellan länsrätter meddelas av regeringen. Lag (1994:435). 20 § Valbar till nämndeman i kam- marrätt och länsrätt är svensk medborgare, som är folkbokförd i länet och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Valbar till nämndeman i kam- marrätt och länsrätt är svensk medborgare, som är folkbokförd i länet eller den del därav som hör till kammarrättens eller länsrättens domkrets, och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Anställd vid domstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa eller Riks- försäkringsverket får inte vara nämndeman. Detsamma gäller lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta samt ledamot av skattenämnd eller social- försäkringsnämnd. Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kam- marrätt. Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år. Rätten prövar självmant den valdes behörighet. Lag (1995:21). Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Härigenom föreskrivs att 23 § kupongskattelagen (1970:624) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 23 § Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan beskattnings- myndigheten förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet. Försuttet vite utdömes efter anmälan av beskattnings- myndigheten av länsrätten i det län där bolagets styrelse har sitt säte. Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan beskattnings- myndigheten förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet. Försuttet vite utdömes efter anmälan av beskattnings- myndigheten av den länsrätt inom vars domkrets bolagets styrelse har sitt säte. I fråga om vite enligt första stycket gäller i övrigt 6 kap. 2 § samt 7 kap. 1 och 2 §§ taxeringslagen (1990:324). Lag (1993:463). Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Härigenom föreskrivs att 20 § i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 20 § Mål om betalningssäkring prövas av den länsrätt som är behörig i fråga om gäldenärens taxering till skatt enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för det beskatt- ningsår, då framställning om betal- ningssäkring görs. Finns inte behörig domstol enligt vad som nu sagts, prövas målet av länsrätten i det län där verkställigheten kan äga rum. Mål om betalningssäkring prövas av den länsrätt som är behörig i fråga om gäldenärens taxering till skatt enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för det beskatt- ningsår, då framställning om betal- ningssäkring görs. Finns inte behörig domstol enligt vad som nu sagts, prövas målet av den länsrätt inom vars domkrets verkställig- heten kan äga rum. Behörig att föra det allmännas talan är den skattemyndighet som är belägen inom länsrättens domkrets. Vad som föreskrivs i 6 kap. 15 och 16 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i mål om betalningssäkring. Lag (1990:372). Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 4 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Härigenom föreskrivs att 18 kap. 30 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 kap. 30 § Länsrätten i det län där fastigheten är belägen beslutar om besiktning på framställning av skattemyndigheten. Lag (1993:1193). Den länsrätt inom vars domkrets fastigheten är belägen beslutar om besiktning på framställning av skattemyndigheten. Lag (1993:1193). Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 5 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) Härigenom föreskrivs att 36 § socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 36 § Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte betalar godvilligt för ekonomisk hjälp som avses i 33 § eller för kostnad som kommunen har haft enligt 34 § första eller andra stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnad uppkom. Talan väcks vid länsrätten i det län där den enskilde är bosatt. Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte betalar godvilligt för ekonomisk hjälp som avses i 33 § eller för kostnad som kommunen har haft enligt 34 § första eller andra stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnad uppkom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 § Ansökan om förlängning av preskriptionstid enligt 7 eller 8 §§ görs av den kronofogdemyndighet hos vilken målet om indrivning av fordringen är anhängigt. Mål om sådan förlängning prövas av länsrätten i det län där den sökande myndigheten har sin verksamhet. Ansökan om förlängning av preskriptionstid enligt 7 eller 8 §§ görs av den kronofogdemyndighet hos vilken målet om indrivning av fordringen är anhängigt. Mål om sådan förlängning prövas av den länsrätt inom vars domkrets den sökande myndigheten har sin verksamhet. Ansökningen skall ha kommit in till länsrätten före utgången av preskriptionstid som gäller enligt 3-6 eller 8 §§. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 a § lagen (1984:151) om punkt- skatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 15 a § En skriftlig begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling, skall ges in till länsrätten i det län där den enskilde är bosatt, tillsammans med föreläggandet och den begärda handlingen eller uppgiften. En skriftlig begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling, skall ges in till den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt, tillsammans med föreläggandet och den begärda handlingen eller uppgiften. Om den reviderade begär att en handling skall undantas från revision skall handlingen, om beskattningsmyndigheten anser att den bör granskas, omedelbart förseglas och överlämnas till länsrätten. Länsrätten skall utan dröjsmål pröva om handlingen eller uppgiften skall undantas från kontrollen. Lag (1994:474). Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 § Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska centralbyrån prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska centralbyrån prövas av den länsrätt inom vars domkrets uppgifts- skyldigheten skall fullgöras. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 9 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare Härigenom föreskrivs att punkterna 2 och 3 övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1339) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2. Beslut som har fattats av skattemyndigheten med stöd av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riks- skatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län överklagas till Länsrätten i Göteborgs och Bohus län. 2. Beslut som har fattats av skattemyndigheten med stöd av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riks- skatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Västra Götalands län* överklagas till Länsrätten i Göteborg. 3. Ärenden som före ikraft- trädandet överklagats hos Sjömans- skattenämnden men inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall handläggas av Länsrätten i Göteborgs och Bohus län. 3. Ärenden som före ikraft- trädandet överklagats hos Sjömans- skattenämnden men inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall handläggas av Länsrätten i Göteborg. * Förutsatt att skattemyndigheten placeras i Göteborg Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 10 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:206) om viten Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1985:206) om viten skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 § Frågor om utdömande av viten prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet eller, om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföreläggande, av den myndighet som har prövat denna fråga i första instans. Ansökan om utdömande görs hos länsrätten i det län där myndigheten är belägen. Vad som har sagts nu gäller dock ej i fall som avses i andra stycket eller 7 §. Frågor om utdömande av viten som har förelagts av regeringen prövas av länsrätten i Stockholms län på ansökan av justitiekanslern. Frågor om utdömande av viten prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet eller, om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföreläggande, av den myndighet som har prövat denna fråga i första instans. Ansökan om utdömande görs hos den länsrätt inom vars domkrets myndigheten är belägen. Vad som har sagts nu gäller dock ej i fall som avses i andra stycket eller 7 §. Frågor om utdömande av viten som har förelagts av regeringen prövas av länsrätten i Stockholms län på ansökan av justitiekanslern. Frågor om utdömande av viten som har förelagts en part eller någon annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång eller i annat motsvarande förfarande prövas utan särskild ansökan av den myndighet som har utfärdat föreläggandet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 11 Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472) Härigenom föreskrivs att 55 § smittskyddslagen (1988:1472) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 55 § Frågor som ankommer på länsrätt enligt denna lag prövas av läns- rätten i det län där den som har beslutat i frågan eller ansökt om åtgärden har sin verksamhet. Frågor som ankommer på länsrätt enligt denna lag prövas av den länsrätt inom vars domkrets den som har beslutat i frågan eller ansökt om åtgärden har sin verk- samhet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 12 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 § Myndighets beslut överklagas hos länsrätten i det län där myn- digheten är belägen. Lag (1994:470). Myndighets beslut överklagas hos den länsrätt inom vars dom- krets myndigheten är belägen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 13 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1992:889) om den officiella statistiken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 § Frågor om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 § andra stycket prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. Frågor om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 § andra stycket prövas av den länsrätt inom vars domkrets uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos läns- rätten i det län där skattemyndig- heten är belägen inom tre veckor från det att han fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos nämnda länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos den länsrätt inom vars domkrets skatte- myndigheten är belägen inom tre veckor från det att han fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos nämnda länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden, får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i läns- rätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar Riksskatte- verket skall det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten. Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 15 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 § Invandrarverkets eller socialnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Invandrarverkets beslut får över- klagas hos länsrätten i det län där utlänningen vistades när beslutet fattades. Beslut i fråga om bistånd enligt denna lag gäller omedelbart. Invandrarverkets beslut får över- klagas hos den länsrätt inom vars domkrets utlänningen vistades när beslutet fattades. Beslut i fråga om bistånd enligt denna lag gäller omedelbart. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 16 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet Härigenom föreslås att 28 § lagen (1994:466) om särskilda tvångs- åtgärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 28 § Ansökan om åtgärd, gransknings- ledarens beslut enligt 15 § och begäran om undantagande enligt denna lag prövas av den länsrätt som för det år då framställningen görs, skall pröva taxering till skatt enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för den som åtgärden avser. Om det inte finns någon sådan länsrätt är länsrätten i det län behörig där beslut om åtgärd skall verkställas eller har verkställts. Ansökan om åtgärd, gransknings- ledarens beslut enligt 15 § och begäran om undantagande enligt denna lag prövas av den länsrätt som för det år då framställningen görs, skall pröva taxering till skatt enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för den som åtgärden avser. Om det inte finns någon sådan länsrätt är den länsrätt behörig inom vars domkrets beslut om åtgärd skall verkställas eller har verkställts. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 17 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos läns- rätten i det län där skattemyndig- heten är belägen inom tre veckor från det sökanden fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos samma länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos den länsrätt inom vars domkrets skatte- myndigheten är belägen inom tre veckor från det sökanden fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos samma länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden, får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i läns- rätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar Riksskatte- verket skall det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten. Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 18 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § I varje län skall finnas en fastighetsdomstol. Regeringen kan dock föreskriva att annat område än län skall utgöra domkrets för fastig- hetsdomstol eller att flera fastig- hetsdomstolar skall finnas för samma område. Fastighetsdomstol upptager mål eller ärende enligt vad som föreskrives i särskild lag eller författning. Sådant mål eller ärende benämnes i denna lag fastighetsmål. Om flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område, bestämmer regeringen hur skilda slag av fastighetsmål skall fördelas mellan domstolarna. I varje län skall finnas en fastighetsdomstol. I Västra Göta- lands län får det finnas tre fastig- hetsdomstolar. Regeringen kan dock föreskriva att annat område än län skall utgöra domkrets för fastighetsdomstol eller att flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område. Fastighetsdomstol upptager mål eller ärende enligt vad som föreskrives i särskild lag eller författning. Sådant mål eller ärende benämnes i denna lag fastighetsmål. Om flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område, bestämmer regeringen hur skilda slag av fastighetsmål skall fördelas mellan domstolarna. 7 § Nämndeman i fastighetsdomstol skall vara folkbokförd i länet. I övrigt har bestämmelserna i 4 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken mot- svarande tillämpning på nämnde- män i fastighetsdomstol. Nämndeman i fastighetsdomstol skall vara folkbokförd i länet eller den del därav som hör till fastig- hetsdomstolen. I övrigt har bestäm- melserna i 4 kap. 6 och 8 §§ rätte- gångsbalken motsvarande tillämp- ning på nämndemän i fastighets- domstol. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Peterson, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Peterson Regeringen beslutar proposition 1997/98:17 Domstolsfrågor i anledning av den ändrade länsindelningen i västra Sverige. Senaste lydelse 1991:512. Senaste lydelse 1993:463. Senaste lydelse 1986:1285. Senaste lydelse 1994:435. Senaste lydelse 1995:21. Senaste lydelse 1997:489. Senaste lydelse 1993:1193. Senaste lydelse 1994:474. Senaste lydelse 1994:96. Senaste lydelse 1994:470. Senaste lydelse 1995:1728. Senaste lydelse 1997:503. Prop. 1997/98:17 5 1 Prop. 1997/98:17 6 Prop. 1997/98:17 8 Prop. 1997/98:17 7 Prop. 1997/98:17 9 Prop. 1997/98:17 10 Prop. 1997/98:17 11 Prop. 1997/98:17 12 Prop. 1997/98:17 13 Prop. 1997/98:17 14 Prop. 1997/98:17 15 Prop. 1997/98:17 16 Prop. 1997/98:17 17 Prop. 1997/98:17 18 Prop. 1997/98:17 19 Prop. 1997/98:17 20 Prop. 1997/98:17 21 Prop. 1997/98:17 22 Prop. 1997/98:17 23 Prop. 1997/98:17 24 Prop. 1997/98:17 25 Prop. 1997/98:17 31 Prop. 1997/98:17 32 Prop. 1997/98:17 Bilaga 1 Prop. 1997/98:17 Bilaga 2 49 Prop. 1997/98:17 Bilaga 2 33 52 1 Prop. 1997/98:17