Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1997/98:22 Företagshypoteks ställning efter avregistrering av aktiebolag Prop. 1997/98:22 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 september 1997 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lägger regeringen fram förslag som syftar till att skydda borgenärer med säkerhet i företagshypotek i samband med att de aktiebolag som inte före utgången av år 1997 har anmält beslut om höjning av aktiekapitalet till minst 100 000 kronor upplöses. När egendom i vilken förtagshypotek gäller övergår från ett aktiebolag till dess aktieägare på grund av att bolaget har upplösts, skall en borgenär som har företagshypotek i bolagets verksamhet till säkerhet för sin fordran under en övergångstid behålla den förmånsrätt i egendomen som följer med företagshypoteket. Borgenären skall vidare ha rätt att söka betalning ur egendomen trots att fordran inte är förfallen till betalning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) 4 3 Ärendet och dess beredning 6 4 Bakgrund 6 4.1 1994 års ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385) 6 4.2 Allmänt om företagshypotek 7 4.3 Företagshypotekshavares ställning vid upplösning av aktiebolag 9 5 Behovet av ändrade regler 11 6 Reglernas utformning 12 7 Ikraftträdande 16 8 Kostnader 16 9 Författningskommentar 17 Bilaga 1 Promemorians lagförslag 20 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser m.m. 21 Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag 22 Bilaga 4 Lagrådets yttrande. 24 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 september 1997 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385). 2 Förslag till lag om ändring i aktiebolags- lagen (1975:1385) Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385) att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i nämnda lag skall införas två nya punkter, 15 och 16, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15. Om ett företagshypotek har upplåtits i ett aktiebolags verk- samhet och den intecknade verk- samheten och egendom som omfattas av företagshypoteket därefter övergår från aktiebolaget till dess aktieägare enligt punkten 6, tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket lagen (1984:649) om företagshypotek. Bestämmelserna tillämpas också i sådana fall där verksamheten och egendomen därefter övergår från det upplösta aktiebolagets aktieägare till ett handelsbolag eller ett aktiebolag som aktie- ägarna är delägare i eller till en ekonomisk förening som de är medlemmar i. Borgenären förlorar sin rätt enligt första stycket, om han inte inom den tid som anges i tredje stycket väcker talan mot för- värvaren om betalning ur egen- domen och anmäler detta till inskrivningsmyndigheten. Talan och anmälan enligt andra stycket skall ske inom sex månader från det att det upplösta aktiebolagets styrelse eller förvärvaren har underrättat borgenären om aktiebolagets avregistrering och senast inom arton månader från avregistreringen. Vad som sägs om förvärvaren gäller också hans dödsbo. 16. Om ett företagshypotek har upplåtits i en verksamhet som har drivits av ett aktiebolag som har upplösts enligt punkten 6, har borgenären rätt att söka betalning ur egendom som omfattas av hypoteket trots att hans fordran inte är förfallen till betalning. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 3 Ärendet och dess beredning Riksdagen beslutade i juni 1994 att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag skulle höjas från 50 000 kr till 100 000 kr (se SFS 1994:802). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1995. Enligt punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall ett aktiebolag vars aktiekapital understiger 100 000 kr och som inte före utgången av år 1997 har anmält beslut om höjning av aktiekapitalet till minst 100 000 kr avregistreras och därmed anses upplöst. Frågan om vilken verkan upplösningen av ett aktiebolag får för företagshypotek som har gällt i det upplösta aktiebolagets verksamhet behandlades inte i samband med 1994 års ändringar i aktiebolagslagen. Svenska Bankföreningen har i en skrivelse som inkom till Justitiedepartementet den 12 juni 1997 påpekat att det finns en risk att banker och andra innehavare av företagshypotek kan komma att lida rättsförluster, om frågan om vad som skall gälla beträffande förmånsrätten för företagshypotek efter ett aktiebolags upplösning inte regleras i lag. Inom Justitiedepartementet har det därefter utarbetats en promemoria med förslag som syftar till att skydda innehavare av företagshypotek i den aktuella situationen. Promemorian har behandlats vid ett remissmöte den 25 augusti 1997. De myndigheter och organisationer som inbjudits till remissmötet har dessutom beretts tillfälle att yttra sig skriftligen. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över promemorian och en förteckning över deltagarna i remissmötet finns i bilaga 2. Minnesanteckningar från remissmötet finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Ju97/2929). Lagrådet Regeringen beslutade den 4 september 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet, vars yttrande finns i bilaga 4, har föreslagit en ändring i lagtexten. Regeringen har följt Lagrådets förslag. 4 Bakgrund 4.1 1994 års ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385) Sedan den 1 januari 1995 gäller att aktiekapitalet i privata aktiebolag skall uppgå till minst 100 000 kr i stället för som tidigare minst 50 000 kr (se prop. 1993/94:196, bet. 1993/94:LU32, rskr. 1993/94:422 och SFS 1994:802). Tidigare bildade bolag har dock medgetts en treårig övergångstid. Detta innebär att ett bolag som har ett aktiekapital understigande 100 000 kr trots detta kan bestå som juridisk person till utgången av år 1997. Enligt punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall ett aktiebolag vars aktiekapital understiger 100 000 kr och som inte före utgången av år 1997 har anmält beslut om höjning av aktiekapitalet till minst 100 000 kr avregistreras och skall därmed anses upplöst. Av punkten 5 i övergångsbestämmelserna följer att en sådan avregistrering kan komma till stånd även vid en tidigare tidpunkt än punkten 6 föreskriver, under förutsättning att aktieägarna, styrelsen och den verkställande direktören begär det före utgången av oktober 1997. Sedan bolaget har avförts ur aktiebolagsregistret svarar aktieägarna, styrelseledamöterna och den verkställande direktören solidariskt för bolagets förpliktelser. För en aktieägare som inte har varit styrelseledamot eller verkställande direktör gäller dock detta ansvar endast i förhållande till hans eller hennes andel i aktiekapitalet. Det avregistrerade bolagets tillgångar övergår till aktieägarna och dessa inträder i bolagets ställe som part i de avtal som bolaget har slutit med tredje man. I den mån bolaget enligt lag eller annan författning har varit skyldigt att vidta åtgärd eller lämna uppgift skall detta i stället fullgöras av styrelsen. De angivna bestämmelserna överensstämmer i sak med de övergångsbestämmelser som tillkom med anledning av att lägsta tillåtna aktiekapital år 1973 höjdes från 5 000 kr till 50 000 kr (se punkterna 4 och 5 i övergångsbestämmelserna till lagen, 1973:303, om ändring i lagen, 1944:705, om aktiebolag i deras lydelse enligt SFS 1981:460). Det kan förutses att ett inte obetydligt antal verksamheter som hittills har bedrivits i aktiebolagsform efter utgången av år 1997 kommer att drivas i annan form, t.ex. under enskild firma eller såsom handelsbolag. Särskilda skatteregler har tillkommit för att underlätta detta (se lagen, 1996:761, om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek). 4.2 Allmänt om företagshypotek Regler om företagsinteckning och företagshypotek finns i lagen (1984:649) om företagshypotek. Företagshypotek är en form av företrädesrätt. Det medför bl.a. särskild förmånsrätt enligt 5 § förmånsrättslagen (1970:979) och berättigar till betalning ur hypoteksegendomen i konkurs eller vid utmätning. En näringsidkare som vill upplåta företagshypotek i sin näringsverksamhet har rätt att få inskrivning i verksamheten av ett visst penningbelopp (företagsinteckning). Bevis om inskrivningen kallas företagshypoteksbrev (se 1 kap. 2 §). Ett företagshypotek upplåts genom att näringsidkaren överlämnar företagshypoteksbrevet som säkerhet för en fordran (se 1 kap. 3 §). Ett företagshypotek gäller i näringsidkarens lösa egendom i den mån egendomen hör till den intecknade verksamheten. Viss egendom är undantagen, bl.a. kassa- och banktillgodohavanden (se 2 kap. 1 §). Om verksamheten överlåts, gäller hypoteket i överlåtarens fordran på ersättning såvitt denna avser egendom som omfattades av hypoteket vid överlåtelsen (se 2 kap. 2 §). Den principiella utgångspunkten är att företagshypoteket omfattar endast egendom som tillhör den näringsidkare som har upplåtit hypoteket. I princip upphör företagshypoteket att gälla om den intecknade verksamheten övergår i en ny ägares hand. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Ett undantag är att, om en näringsidkare avlider, dödsboet utan vidare träder i hans ställe som näringsidkare (se 1 kap. 4 § andra stycket). Ett annat undantag är reglerna om den s.k. förföljelserätten i 2 kap. 3 och 4 §§. Dessa regler har följande innebörd. Om den intecknade verksamheten överlåts och det i överlåtelsen ingår egendom som omfattas av företagshypotek, gäller hypoteket i denna egendom hos förvärvaren. Om förvärvaren överlåter egendomen eller upplåter särskild rätt i denna eller om egendomen skadas eller tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande, omfattar hypoteket förvärvarens fordran på ersättning (s.k. surrogation). Hypoteket ger företräde till betalning framför ett företagshypotek i samma egendom som grundar sig på upplåtelse av förvärvaren (se 2 kap. 3 § första stycket). Förföljelserätten är emellertid förenad med en tidsmässig begränsning. Borgenären förlorar sin rätt om han inte inom sex månader från det överlåtaren eller förvärvaren har underrättat honom om överlåtelsen och senast inom arton månader från det verksamheten frånträddes väcker talan mot förvärvaren om betalning ur egendomen och anmäler detta till inskrivningsmyndigheten (se 2 kap. 3 § andra stycket). Bestämmelserna tillämpas också om den intecknade verksamheten och egendom som omfattas av företagshypotek övergår till någon annan genom skifte av handelsbolags tillgångar eller genom bodelning av någon annan anledning än näringsidkarens död (se 2 kap. 4 §). Någon förföljelserätt anses däremot inte föreligga då ett aktiebolags tillgångar övergår i någon annans hand genom skifte eller fusion (se Walin, Om företagshypotek, 1995, s. 110, även NJA 1990 s. 3). I dessa situationer har borgenärerna ansetts vara tillräckligt skyddade genom reglerna i 13 och 14 kap. aktiebolagslagen, vilka för ändamålet föreskriver ett kungörelseförfarande och betalning av kända skulder eller avsättning av medel för sådan betalning. En borgenär som har företagshypotek till säkerhet för sin fordran har ett särskilt skydd genom de bestämmelser som finns i 2 kap. 7 § om rätt till förtida betalning ur egendomen. Bestämmelserna innebär att borgenären i vissa situationer har rätt att begära betalning ur egendomen trots att fordrans förfallotidpunkt ännu inte har inträtt. En sådan rätt till förtida betalning inträder bl.a. om den intecknade verksamheten eller en väsentlig del av den överlåts eller upphör eller övergår till någon annan genom skifte av handelsbolags tillgångar eller genom bodelning av annan anledning än näringsidkarens död. En rätt till förtida betalning inträder också om egendomen till följd av vanvård eller naturhändelse eller av någon annan därmed jämförlig orsak försämras eller minskas så att säkerhetens värde går ned väsentligt. 4.3 Företagshypotekshavares ställning vid upplösning av aktiebolag Fråga har uppkommit om vilken verkan reglerna om upplösning av aktiebolag får för innehavare av de företagshypotek som har gällt i det upplösta aktiebolagets verksamhet. Fordringarna kan visserligen alltid göras gällande mot styrelsen eller, med vissa begränsningar, aktieägarna. Men kan någon förmånsrätt göras gällande på grund av företagshypoteket? I samband med 1994 års ändringar i aktiebolagslagen gjordes inga ändringar i lagstiftningen om företagshypotek. Förarbetena innehåller inte heller några uttalanden om vilken verkan upplösningen av ett aktiebolag får för borgenärer med företagshypotek som säkerhet. I anslutning till 1973 års ändringar i aktiebolagslagen gjordes den bedömningen att en ändring av företagsform inte rubbade säkerhet i form av företagsinteckning (se nedan). I den nu gällande lagen om företagshypotek är emellertid den principiella utgångspunkten att ett företagshypotek upphör att gälla, om den intecknade verksamheten övergår i en ny ägares hand. Detta har bekräftats i bl.a. rättsfallet NJA 1990 s. 3, som gällde en fråga om företagsintecknings bestånd efter övergång till annan av en persons hela förmögenhet (s.k. universalsuccession). Högsta domstolen konstaterade att ett företags- hypotek som hade beviljats i ett dotterbolag hade upphört att gälla sedan dotterbolaget genom fusion uppgått i moderbolaget. Den angivna utgångspunkten får anses gälla även vid den äganderättsövergång som sker när ett företag går över från en företagsform till en annan. Endast beträffande en typ av universalsuccession innehåller lagen särskilda bestämmelser som innebär att företagshypoteket består. Enligt 1 kap. 4 § andra stycket gäller nämligen att, om en näringsidkare avlider, dödsboet skall träda i hans ställe som näringsidkare. Mot bakgrund av lagstiftningens utformning och 1990 års rättsfall måste slutsatsen bli att, om ett aktiebolag upplöses enligt 1994 års bestämmelser och den intecknade egendomen därvid övergår på bolagets aktieägare, detta påverkar företagshypotekets bestånd. En annan fråga är om företagshypoteket likväl kan åberopas enligt bestämmelserna om förföljelserätt. Särskilda bestämmelser om detta finns, som har framgått ovan, i 2 kap. 3 och 4 §§ lagen om företags- hypotek. Äganderättsövergång i samband med upplösning av aktiebolag omfattas emellertid inte av ordalydelsen i dessa bestämmelser. Positivt stöd för att tillämpa bestämmelserna analogt i den nu aktuella situationen saknas. Frågans bedömning i tidigare lagstiftningsärende I sammanhanget kan också erinras om hur frågan om företagshypoteks ställning bedömdes i samband med det lagstiftningsarbete som skedde på 1970-talet när gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital höjdes från 5 000 till 50 000 kr. Frågan diskuterades då dels i förarbetena till den ändring som år 1973 gjordes i 1944 års aktiebolagslag och genom vilken lägsta tillåtna aktiekapital bestämdes till 50 000 kr (se prop. 1973:168 s. 17 och 18), dels i förarbetena till vissa ändringar som år 1975 gjordes i lagen (1966:454) om företagsinteckning (se prop. 1975/76:12 s. 35 f.). Lagen om företagsinteckning innehöll bestämmelser som liknar de bestämmelser om företagshypotek och förföljelserätt som nu finns i lagen om företagshypotek. I prop. 1973:168 kom föredragande statsrådet till slutsatsen att en företagsinteckning inte rubbades av att ett aktiebolag avregistreras. En ändring av företagsform var, sades det, inte att anse som överlåtelse av verksamhet. Överföringen av aktiebolagets egendomsmassa till aktieägarna betecknades i stället som ett slag av universalsuccession. I prop. 1975/76:12 vidhöll föredragande statsrådet uppfattningen att det var fråga om ett slag av universalsuccession som inte rubbade företagsinteckningen. Men han påpekade samtidigt att ytterligare ett led tillkom om verksamheten därefter drevs vidare såsom handelsbolag, nämligen övergången från aktieägarkollektivet till ett handelsbolag. Denna äganderättsövergång utgjorde inte en universalsuccession utan fick närmast bedömas som ett tillskott till bolag. Effekten av detta var att företagsinteckningen upphörde att gälla i verksamheten och att borgenärerna endast kunde göra gällande en förföljelserätt i den konkreta egendom som hade förts över från aktieägarkollektivet till handelsbolaget. Dessa konsekvenser ansågs i och för sig inte vara något avgörande skäl för att överväga en ändring i de 1973 beslutade övergångsbestämmelserna till aktiebolagslagstiftningen. Det konstaterades dock att vissa praktiska inskrivningsrättsliga komplikationer skulle uppstå i och med att inskrivningsböckerna enbart skulle redovisa företagsinteckningarna under det avregistrerade aktiebolagets firma och att detta någon gång kunde leda till rättsförluster. Föredragande statsrådet anslöt sig därför slutligen till förslaget från utredningen angående företagsinteckning att borgenärerna borde tillgodoses genom regler om förföljelserätt och rätt att begära förtida uppsägning av inteckningslån. I lagen om företagsinteckning infördes därför särskilda bestämmelser om förföljelserätt vid upplösning av aktiebolag. Bestämmelserna var tillämpliga dels vid äganderättsövergången från aktiebolaget till aktieägare, dels vid en äganderättsövergång från aktieägare till handelsbolag. Vidare infördes en bestämmelse om att borgenären i en sådan situation skulle ha rätt till förtida betalning ur egendomen. En konsekvens av 1975 års lagstiftning blev att företagsinteckningen inte längre ansågs bestå orubbad efter aktiebolagets avregistrering; borgenärernas rätt skulle ju i stället vara en förföljelserätt. Frågan om borgenärerna kunde hävda en sådan rätt på grund av 10 § lagen om företagsinteckning (motsvarande 2 kap. 3 § i lagen om företagshypotek) i vart fall gentemot aktieägarna när dessa drev verksamheten vidare såsom enskild firma diskuterades inte. Det förhållandet att man införde en särskild bestämmelse om förföljelserätt som gällde även i denna situation får emellertid uppfattas så att man inte ansåg att den dittills gällande lagstiftningen gav någon sådan rätt i dessa fall. Slutsats om rättsläget Mot den nu angivna bakgrunden får övervägande skäl anses tala för att ett företagshypotek över huvud taget inte kan göras gällande efter det att det aktiebolag som upplåtit företagshypoteket har avregistrerats. 5 Behovet av ändrade regler Regeringens förslag: Det skall införas lagregler som skyddar borgenärer med säkerhet i företagshypotek i samband med att det aktiebolag i vars verksamhet företagshypoteket gäller upplöses. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har instämt i promemorians förslag eller inte haft några invändningar. Skälen för regeringens förslag: Av punkterna 5 och 6 i övergångsbestämmelserna till 1994 års ändringar i aktiebolagslagen följer att aktiebolagets borgenärer efter bolagets avregistrering kan göra sina fordringar gällande gentemot det upplösta bolagets styrelse och, med vissa begränsningar, aktieägare. För borgenärerna kan det emellertid också vara av stor betydelse att de fortfarande är tillförsäkrade den förmånsrätt som de har haft i bolagets egendom. Såsom har framgått av tidigare avsnitt kan det antas att företagshypotek som gäller i verksamhet bedriven av ett aktiebolag som upplöses enligt övergångsbestämmelserna till 1994 års ändringar i aktiebolagslagen upphör att gälla i och med avregistreringen. Borgenären kan inte ens göra gällande någon sådan förföljelserätt som annars kan göras gällande vid överlåtelse av verksamhet. Företagshypotekshavarna har haft vissa möjligheter att tillgodose sina intressen genom de bestämmelser om likvidation som har tagits in i punkten 4 i övergångsbestämmelserna till 1994 års ändringar i aktiebolagslagen. Dessa bestämmelser har gett bl.a. borgenärerna rätt att t.o.m. den 31 mars 1997 begära att bolag med aktiekapital som understiger 100 000 kr försätts i likvidation. Härigenom har företagshypotekshavarna kunnat framtvinga en avveckling av bolagets skulder där företagshypoteket kunnat beaktas. Ofta torde emellertid sådana likvidationsförfaranden för såväl borgenärer som bolag ha framstått som opraktiska och kostsamma sätt att avveckla bolaget. Under alla förhållanden står möjligheten att framtvinga likvidation inte längre öppen. I det praktiska rättslivet torde företagshypotekshavarna normalt ändå kunna tillgodose sina intressen ganska väl. Lån och krediter som har lämnats med företagshypotek som säkerhet är ofta förenade med villkor som ger borgenären möjlighet att säga upp lånet eller krediten om den lämnade säkerheten inte längre är betryggande. Om ett företagshypotek upphör att gälla på grund av att det aktiebolag i vars verksamhet inteckningen har gällt upplöses, bör det därför i flertalet fall vara möjligt för företagshypotekshavarna att avveckla skuldförhållandet. Mot bakgrund härav torde förhandlingssituationen vara sådan att, om verksamheten skall drivas vidare i annan företagsform, ny säkerhet kommer att upplåtas i verksamheten i dess nya form. Det kan därför förutsättas att företagshypotekshavarnas mellanhavanden med bolag som upplöses enligt de nu berörda bestämmelserna i stor utsträckning kommer att lösas genom frivilliga uppgörelser. Det måste trots detta antas att det kommer att inträffa ett antal fall där frivilliga uppgörelser inte kommer till stånd. I dessa fall kan avregistreringen av aktiebolaget leda till rättsförluster för enskilda företagshypotekshavare. Det bör därför införas lagregler som tillvaratar företagshypotekshavarnas intressen i samband med att de aktiebolag som inte kommer att höja sitt aktiekapital till 100 000 kr upplöses. 6 Reglernas utformning Regeringens förslag: När egendom i vilken företagshypotek gäller övergår från ett aktiebolag till dess aktieägare på grund av att bolaget avregistreras, skall borgenären under en övergångstid efter avregistreringen behålla den förmånsrätt i egendomen som följer med företagshypoteket. Detsamma skall gälla om egendomen därefter övergår till ett handelsbolag eller ett aktiebolag som aktieägarna i det upplösta aktiebolaget är delägare i eller till en ekonomisk förening som de är medlemmar i. Denna rätt skall dock upphöra om borgenären inte inom sex månader från det att han underrättades om avregistreringen och senast arton månader efter avregistreringen väcker talan mot den som har övertagit verksamheten om betalning ur egendomen och underrättar inskrivningsmyndigheten om detta. Borgenären skall vidare ha rätt att söka betalning ur egendomen trots att fordran inte är förfallen till betalning. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag, dock att promemorieförslaget inte omfattar det fallet att egendom övergår från aktieägarna i det upplösta aktiebolaget till ett annat aktiebolag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt godtagit förslaget. Finansinspektionen har dock ifrågasatt om en förföljelserätt inte också borde gälla om aktieägarna överför egendomen till andra juridiska personer än handelsbolag och ekonomiska föreningar. Skälen för regeringens förslag: Det enklaste sättet att skydda borgenärernas rätt kan synas vara att utforma lagstiftningen så att företagshypoteket utan vidare belastar verksamheten hos den som har övertagit verksamheten efter avregistreringen. En sådan lösning skulle emellertid vara förenad med olika svårigheter. Enligt inskrivnings- registret skulle företagshypoteket fortfarande avse det upplösta aktiebolagets näringsverksamhet trots att företagshypoteket de facto skulle ge förmånsrätt i en näringsverksamhet som drivs av ett annat rättssubjekt. Ett gravationsbevis avseende den näringsidkare som övertagit verksamheten skulle å andra sidan inte uppta företagsinteck- ningar som skrivits in i det avregistrerade aktiebolagets näringsverksamhet. Möjligheten att med hjälp av inskrivningsregistret skaffa en bild av vilka företagshypotek som kan belasta näringsverksamheten skulle därmed avsevärt försämras. Den som överväger att bevilja en näringsidkare kredit mot säkerhet i företagshypotek skulle bli tvungen att räkna med möjligheten av att verksamheten är belastad med en ”tyst” inteckning. I någon utsträckning skulle olägenheterna för kreditväsendet minska om inskrivningsmyndigheten ålades att självmant föra över företagsinteckningar från upplösta aktiebolag till den som övertagit bolagets verksamhet. Det kan emellertid antas att sådana saneringsåtgärder skulle vara synnerligen arbetskrävande för myndigheten. Denna torde för övrigt ofta sakna tillgång till de uppgifter om avregistrering av aktiebolag och om verksamheternas övertagare som sådana åtgärder skulle förutsätta. Det skulle alltså knappast vara någon acceptabel lösning. Till detta kommer att ett system i vilket företagshypoteket belastar även näringsverksamheten hos den övertagande näringsidkaren skulle innebära särskilda risker för inteckningskollisioner. Om den som övertar verksamheten - t.ex. den ende aktieägaren i det avregistrerade bolaget - har drivit en annan näringsverksamhet under enskild firma och upplåtit företagshypotek i denna, kan en och samma egendom komma att omfattas av olika företagshypotek utan att företrädesrätten dem emellan är klargjord. Ett liknande kollisionsfall inträder om en och samma person har ägt del i flera avregistrerade aktiebolag i vars verksamheter företagshypotek har upplåtits. Dessa och liknande situationer kan inte heller hanteras inom ramen för ett sådant saneringsförfarande hos inskrivningsmyndigheten som nyss har berörts. Från den allmänna omsättningens synpunkt synes i stället den lämpligaste lösningen vara att nya företagshypotek upplåts i näringsverksamheten hos den övertagande näringsidkaren efter ett sedvanligt inskrivningsförfarande och att de företagsinteckningar som belastar det avregistrerade bolagets verksamhet samtidigt dödas. Härigenom kommer inskrivningsregister och gravationsbevis att svara mot de företagsinteckningar som faktiskt finns. Vidare får frågan om företrädesrätt mellan olika inteckningar i de ovan angivna kollisionsfallen då en given lösning. Nya företagsinteckningar och nya företagshypotek är inte beroende av någon ny lagstiftning. Det fordras emellertid lagregler som skapar incitament för den övertagande näringsidkaren att upplåta företagshypotek i samma omfattning som har gällt i det avregistrerade aktiebolagets rörelse. Det behövs också lagregler som kan garantera att borgenärerna inte förlorar sin förmånsrätt på grund av det tidigare företagshypoteket innan nya företagshypotek har upplåtits. Sådana regler kan lämpligen utformas med utgångspunkt i de befintliga reglerna om förföljelserätt i 2 kap. 3 § lagen om företagshypotek och ges i huvuddrag följande utformning. Om företagsintecknad egendom i och med avregistreringen av ett aktiebolag övergår till det upplösta bolagets aktieägare, skall hypoteket under en övergångstid kunna göras gällande i egendomen och ge företräde till betalning framför ett företagshypotek i samma egendom som grundar sig på en upplåtelse av den övertagande näringsidkaren. Borgenären skall förlora rätten att göra hypoteket gällande, om han inte inom sex månader från det att han underrättats om att aktiebolaget avregistrerats och senast inom arton månader från det att aktiebolaget avregistrerades väcker talan mot aktieägarna om betalning ur egendomen och anmäler detta till inskrivningsmyndigheten. Reglerna bör kompletteras med bestämmelser som ger en borgenär med företagshypotek i ett avregistrerat aktiebolags verksamhet rätt till betalning ur egendomen trots att fordran inte är förfallen till betalning. Även mot en lösning av detta slag kan det visserligen riktas vissa invändningar. Också med denna modell kommer inskrivningsregistret under den tid som förföljelserätten består att ge en ofullständig bild av de företagshypotek som kan belasta en viss verksamhet. Problemet kommer dock med den här modellen att vara av övergående art. Det kan också invändas att modellen för med sig praktiska olägenheter. Det förfarande som måste iakttas för att rätten att göra gällande företagshypoteket inte skall gå förlorad - talan vid domstol jämte anmälan till inskrivningsmyndigheten - torde visserligen behöva tillämpas endast i de undantagssituationer då parterna inte på egen hand kan komma överens. Men även det förfarande som torde bli det normala - dödning av företagsinteckningen i det avregistrerade aktiebolaget och samtidig nyfastställelse av företagsinteckning i den övertagande näringsidkarens verksamhet - kan givetvis innebära en del besvär. Detta torde emellertid få accepteras. Det kan tilläggas att en reglering av detta slag överensstämmer med de bestämmelser som under 1970-talet infördes i lagen om företagsinteckning i samband med höjningen av det lägsta tillåtna aktiekapitalet från 5 000 kr till 50 000 kr. Såvitt är känt fungerade den regleringen då på ett tillfredsställande sätt. En särskild fråga är om förföljelserätten bör utsträckas till att omfatta även de situationer då verksamheten och egendomen efter avregistreringen av aktiebolaget övergår till en juridisk person som aktieägarna är delägare eller medlemmar i. Det kan antas att fortsatt drift i handelsbolagsform kommer att bli vanlig. Även fortsatt drift genom en ekonomisk förening eller genom ett annat aktiebolag kan komma att förekomma. Detta gäller särskilt som det har tillkommit särskilda skatteregler som syftar till att underlätta att verksamheten drivs vidare i någon av dessa tre företagsformer (se lagen [1996:761] om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek m.m.). Om förföljelserätten inte utsträcks till att gälla i dessa fall, finns det en risk för att borgenärerna gör rättsförluster. När egendom tillförs ett handelsbolag torde sålunda reglerna om surrogation (se s. 8) innebära att borgenärerna inte kan göra hypoteket gällande i det vederlag (bolagsandelen) som aktieägarna får då egendomen tillförs handelsbolaget (se Walin, Om företagshypotek, 1995, s. 102 och 94). Det torde förhålla sig på samma vis om egendomen tillförs en ekonomisk förening eller ett aktiebolag. Regeringen anser därför att förföljelserätten bör utsträckas så att hypoteket följer egendomen inte bara när den förs över till aktieägarkollektivet i samband med avregistreringen utan också när egendomen förs vidare från aktieägarkollektivet till ett handelsbolag, en ekonomisk förening eller ett aktiebolag. Något praktiskt behov av att - som Finansinspektionen har ifrågasatt - utsträcka förföljelserätten till att gälla även när verksamheten övergår till andra slag av juridiska personer kan däremot inte anses föreligga. Stämpelskatt Enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (stämpelskattelagen) erläggs stämpelskatt för förvärv av fast egendom och tomträtt och vid beviljande av inteckningar. När det gäller företagsinteckningar är skattesatsen en procent av det belopp som intecknas (se 24 § första stycket 2 stämpelskattelagen). Det kan ifrågasättas om stämpelskatt bör utgå när ett avregistrerat aktiebolags verksamhet har övertagits av aktiebolagets ägare och nya företagsinteckningar måste tas ut. Frågeställningen har, såvitt gäller fastigheter, berörts i förarbetena till den inledningsvis nämnda lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek. I prop. 1995/96:168 s. 20 uttalade regeringen att den i och för sig ansåg att företagaren borde slippa stämpelskatt när en fastighet förs över från ett avregistrerat aktiebolag till den nya verksamheten men att det är svårt att lösa frågan genom generell lagstiftning. Regeringen konstaterade emellertid att Kammarkollegiet – om det föreligger synnerliga skäl – kan medge befrielse från eller återbetalning av stämpelskatt (se 42 § stämpelskattelagen och förordningen [1979:293] om befrielse från eller återbetalning av viss stämpelskatt). Bestämmelserna i 42 § stämpelskattelagen och i 1979 års förordning gäller inte bara stämpelskatt vid förvärv av fast egendom utan all stämpelskatt. Regeringens ställningstagande i fråga om stämpelskatt vid förvärv av fast egendom är därför relevant också när det gäller stämpelskatt som avser företagsinteckningar. Skyldigheten att betala stämpelskatt påverkas också av det ovan angivna förslaget om förföljelserätt. Enligt 22 § stämpelskattelagen föreligger, om nyinteckning och dödning sker på grund av samtidig ansökan, skatteplikt endast för skillnaden mellan det nyintecknade beloppet och beloppet av de inteckningar som dödas. Den bestämmelsen kan inte tillämpas om den gamla företagsinteckningen vid tidpunkten för nyfastställelsen redan har förlorat sin verkan och alltså inte kan bli föremål för dödning (jfr NJA 1990 s. 3). I propositionens förslag ligger emellertid att företagsinteckningen i bolagets verksamhet äger viss verkan även sedan bolaget har avregistrerats. Så länge förföljelserätten består kan företagsinteckningen därför bli föremål för dödning. Det medför att bestämmelsen i 22 § stämpelskattelagen kan tillämpas. Mot den nu angivna bakgrunden finns det inte något behov av att komplettera lagstiftningen om stämpelskatt vid uttagande av företagsinteckningar. 7 Ikraftträdande Regeringens förslag: Den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 1998. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot den tidpunkt då de nya reglerna föreslås träda i kraft. Skälen för regeringens förslag: De regler som föreslås syftar till att undanröja vissa negativa effekter som kan uppstå för borgenärer med säkerhet i företagshypotek i samband med att aktiebolag avregistreras enligt punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen. De nya reglerna bör därför träda i kraft vid den tidpunkt efter vilken de berörda aktiebolagen skall avregistreras, dvs. den 1 januari 1998. 8 Kostnader Den omläggning av företagsinteckningar från avregistrerade aktiebolag till övertagande näringsidkare som detta förslag förutsätter torde leda till en inte oväsentlig ökning av antalet företagsinteckningsärenden hos inskrivningsmyndigheten i Malmö. Hur omfattande merarbete detta kommer att medföra beror på hur många bolag som kommer att avregistreras och i vilken utsträckning de belastas av företagsinteckningar som måste läggas om. Enligt uppgift från Patent- och registreringsverket hade i juni 1997 cirka 130 000 aktiebolag med ett aktiekapital understigande 100 000 kr ännu inte vidtagit några åtgärder med anledning av de nya reglerna om lägsta tillåtna aktiekapital. Det är inte känt hur stor andel av dessa bolag som kommer att avregistreras och hur många som har upplåtit företagshypotek i sin verksamhet. Det får antas att ett inte obetydligt antal bolag kommer att beröras av de nya reglerna. Den ökade ärendetillströmningen torde emellertid bli endast tillfällig. Inskrivningsmyndighetens merkostnader för den ökade ärende- mängden torde täckas genom att avgiftsintäkterna ökar. Det kan på goda grunder antas att de nya reglerna framför allt kommer att leda till att borgenärerna och näringsidkarna träffar överenskommelser om upplåtelse av ny säkerhet. Reglerna om att borgenären skall väcka talan vid domstol för att inte förlora sin rätt torde därför komma att tillämpas endast undantagsvis. Någon beaktansvärd ökning av domstolarnas arbetsbörda är mot den bakgrunden inte att förvänta. 9 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) Till övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring av aktiebolagslagen har fogats två nya punkter, 15 och 16. Punkterna innehåller särskilda bestämmelser om sådana företagshypotek som har belastat verksamheten i aktiebolag som har upplösts enligt punkten 6 i övergångsbestämmelserna. 15. Om ett företagshypotek har upplåtits i ett aktiebolags verksamhet och den intecknade verksamheten och egendom som omfattas av företagshypoteket därefter övergår från aktiebolaget till dess aktieägare enligt punkten 6, tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket lagen (1984:649) om företagshypotek. Bestämmelserna tillämpas också i sådana fall där verksamheten och egendomen därefter övergår från det upplösta aktiebolagets aktieägare till ett handelsbolag eller ett aktiebolag som aktieägarna är delägare i eller till en ekonomisk förening som de är medlemmar i. Borgenären förlorar sin rätt enligt första stycket, om han inte inom den tid som anges i tredje stycket väcker talan mot förvärvaren om betalning ur egendomen och anmäler detta till inskrivningsmyndigheten. Talan och anmälan enligt andra stycket skall ske inom sex månader från det att det upplösta aktiebolagets styrelse eller förvärvaren har underrättat borgenären om aktiebolagets avregistrering och senast inom arton månader från avregistreringen. Vad som sägs om förvärvaren gäller också hans dödsbo. Huvudregeln i 2 kap. 1 § lagen om företagshypotek är att ett företagshypotek kan göras gällande endast i egendom tillhörande den näringsidkare som har upplåtit hypoteket och att ett företagshypotek upphör att besvära en intecknad verksamhet när denna övergår till en ny innehavare. Punkten 15, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller vissa undantag från denna huvudregel. Bestämmelserna avser den situationen att egendom som omfattas av ett företagshypotek övergår från ett aktiebolag till dess aktieägare som en följd av att bolaget upplöses därför att det inte har höjt sitt aktiekapital till den nya miniminivån, 100 000 kr (se punkten 6 i övergångsbestämmelserna). Genom en hänvisning till 2 kap. 3 § första stycket lagen om företagshypotek (se första stycket) görs bestämmelserna i det stycket om s.k. förföljelserätt vid överlåtelse av intecknad verksamhet tillämpliga på den aktuella situationen. Förföljelserätten innebär att borgenären, trots att verksamheten och hypoteksegendomen har övergått till det upplösta aktiebolagets ägare, fortfarande i viss mån kan göra hypoteket gällande i egendomen. Rätten gäller i den bestämda, av företagshypoteket omfattade egendom som hörde till verksamheten i aktiebolaget vid den tidpunkt då bolaget upplöstes. Däremot gäller den inte i egendom som har tillförts verksamheten därefter. Därigenom skiljer sig förföljelserätten från den rätt som annars följer med ett företagshypotek och som avser ett från tid till annat föränderligt egendomskollektiv. Den tidpunkt då borgenärens rätt omvandlas till en förföljelserätt är den då verksamheten och egendomen faktiskt byter innehavare, dvs. den tidpunkt då det aktiebolag som har upplåtit företagshypoteket avregistreras. Bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket lagen om företagshypotek skall tillämpas även i det fall då verksamheten och hypoteksegendomen förs vidare från aktieägarkollektivet till ett handelsbolag, ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som aktieägarna är delägare eller medlemmar i. Hänvisningen till 2 kap. 3 § första stycket lagen om företagshypotek innebär sålunda att allt vad som sägs i det stycket om förvärvare i tillämpliga delar kommer att gälla såväl för det upplösta bolagets aktieägare som för ett handelsbolag, ett aktiebolag eller ekonomisk förening som aktieägarna är delägare eller medlemmar i och till vilket det upplösta bolagets egendom har förts över. Det har under remissbehandlingen ifrågasatts om det är lämpligt att - i likhet med vad som gäller enligt 2 kap. 3 § lagen om företagshypotek - uppställa något krav på att verksamheten övergår för att en förföljelserätt skall kunna göras gällande. Det har emellertid ansetts lämpligt att utforma de nya bestämmelserna i nära anslutning till vad som allmänt gäller om förföljelserätt. Bestämmelserna förutsätter alltså att såväl den intecknade verksamheten som egendomen övergår till det upplösta bolagets aktieägare Detta innebär inte att borgenärerna förlorar möjligheten att göra förföljelserätten gällande i de fall då det bolag som upplöses vid tidpunkten för avregistreringen inte längre bedriver någon aktiv verksamhet eller då aktieägarna inte avser att driva verksamheten vidare efter bolagets upplösning. Verksamheten får i detta sammanhang anses bestå så länge bolaget - eller, efter avregistreringen, aktieägarkollektivet - fortfarande har tillgångar och skulder som är hänförliga till bolagets tidigare näringsaktiviteter. Bestämmelserna i andra och tredje styckena motsvarar i huvudsak 2 kap. 3 § andra stycket lagen om företagshypotek. Av bestämmelserna följer att förföljelserätten är tidsbegränsad. Rätten går förlorad om borgenären inte inom viss tid dels väcker talan om betalning ur hypoteksegendomen, dels anmäler detta till inskrivningsmyndigheten. Talan skall normalt väckas mot de aktieägare som har övertagit äganderätten till egendomen. Har egendomen övergått till ett handelsbolag, ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, måste dock talan i stället väckas mot bolaget eller föreningen. I första hand löper en sexmånadersfrist. Denna frist skall räknas från den tidpunkt då styrelsen för det avregistrerade bolaget, dess aktieägare eller företrädare för ett handelsbolag, ett aktiebolag eller en ekonomisk förening till vilken verksamheten övergått underrättar borgenären om att aktiebolaget har avregistrerats. Även om någon sådan underrättelse inte lämnas måste borgenären alltid agera inom arton månader från Patent- och registreringsverkets beslut att avregistrera bolaget. Fjärde stycket motsvarar 2 kap. 3 § tredje stycket lagen om företagshypotek. 16. Om ett företagshypotek har upplåtits i en verksamhet som har drivits av ett aktiebolag som har upplösts enligt punkten 6, har borgenären rätt att söka betalning ur egendom som omfattas av hypoteket trots att hans fordran inte är förfallen till betalning. Punkten innehåller en bestämmelse om rätt till förtida betalning ur egendom som omfattas av företagshypotek i verksamhet som har drivits av ett avregistrerat aktiebolag. Bestämmelsen innebär följande. Om ett aktiebolag som har upplåtit företagshypotek i sin verksamhet upplöses enligt punkten 6, har innehavaren av företagshypoteket rätt att få betalt ur den egendom som omfattas av hypoteket trots att hans fordran inte har förfallit till betalning. Bestämmelsen, som är av samma slag som de bestämmelser om förtida betalning ur egendomen som finns i 2 kap. 7 § första stycket lagen om företagshypotek, ger inte rätt till förtida betalning till den del fordran överstiger värdet av egendomen. Bestämmelsen utgör ett komplement till de nya reglerna i punkten 15. De torde få betydelse främst då låne- eller kreditavtalet saknar villkor som ger borgenären möjlighet att säga upp lånet eller krediten i förtid. Även i de fall då sådana villkor visserligen finns men det är osäkert om de är tillämpliga, kan borgenären kräva förtida betalning med stöd av de nya bestämmelserna. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) Härigenom föreskrivs att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall införas två nya punkter, 15 och 16, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15. Om ett företagshypotek har upplåtits i ett aktiebolags verksamhet och om den intecknade verksamheten och egendom som omfattas av företagshypoteket därefter övergår från aktiebolaget till dess aktieägare enligt punkten 6, tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3 § lagen (1984:649) om företagshypotek. Också om verksamheten och egendomen därefter övergår från det upplösta aktiebolagets aktieägare till ett handelsbolag eller en ekonomisk förening som aktieägarna är delägare i, tillämpas de angivna bestämmelserna. Den tid inom vilken talan senast skall väckas och anmälas till inskrivningsmyndig- heten räknas från det att aktiebolaget avfördes ur aktie- bolagsregistret. 16. Om ett företagshypotek har upplåtits i en verksamhet som har drivits av ett aktiebolag vilket har upplösts enligt punkten 6, har borgenären rätt att söka betalning ur egendom som omfattas av hypoteket trots att hans fordran inte är förfallen till betalning. __________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Förteckning över remissinstanser Remissyttranden över Justitiedepartementets promemoria Företags- hypoteks ställning efter avregistrering av aktiebolag har avgetts av Finansinspektionen, Sveriges Industriförbund, Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Sveriges Köpmannaförbund, Grossistförbundet Svensk Handel och Finansbolagens Förening. Förteckning över deltagare vid Justitiedepartementets remissmöte den 25 augusti 1997 I remissmötet deltog företrädare för följande: Justitiedepartementet, Kammarkollegiet, Malmö tingsrätt, Patent- och registreringsverket, Lantmäteriverket, Svenska Bankföreningen, Svenska Kreditmannaföreningen, Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges advokatsamfund Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385) att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i nämnda lag skall införas två nya punkter, 15 och 16, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15. Om ett företagshypotek har upplåtits i ett aktiebolags verk- samhet och den intecknade verk- samheten och egendom som omfattas av företagshypoteket därefter övergår från aktiebolaget till dess aktieägare enligt punkten 6, tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket lagen (1984:649) om företagshypotek. Bestämmelserna tillämpas också i sådana fall där verksamheten och egendomen därefter övergår från det upplösta aktiebolagets aktieägare till ett handelsbolag eller ett aktiebolag som aktie- ägarna är delägare i eller till en ekonomisk förening som de är medlemmar i. Borgenären förlorar sin rätt enligt första stycket, om han inte inom den tid som anges i tredje stycket väcker talan mot för- värvaren om betalning ur egen- domen och anmäler detta till inskrivningsmyndigheten. Talan och anmälan enligt andra stycket skall ske inom sex månader från det att det upp- lösta aktiebolagets styrelse, dess aktieägare eller förvärvaren har underrättat borgenären om aktiebolagets avregistrering och senast inom arton månader från avregistreringen Vad som sägs om förvärvaren gäller också hans dödsbo. 16. Om ett företagshypotek har upplåtits i en verksamhet som har drivits av ett aktiebolag som har upplösts enligt punkten 6, har borgenären rätt att söka betalning ur egendom som omfattas av hypoteket trots att hans fordran inte är förfallen till betalning. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-09-09 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg. Enligt en lagrådsremiss den 4 september 1997 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Monica Kämpe. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: Systematiskt har den föreslagna regleringen ett närmare samband med reglerna om företagshypotek än med aktiebolagsrätten. Lagrådet har därför ifrågasatt om de föreslagna bestämmelserna inte borde införas i lagen (1984:649) om företagshypotek i likhet med vad som gjordes under 1970-talet, då det lägsta tillåtna aktiekapitalet höjdes från 5 000 kr till 50 000 kr (se bl.a. prop. 1975/76:12). Den omständigheten att den föreslagna regleringen såsom sådan är av tidsbegränsat intresse talar å andra sidan mot att tynga lagen om företagshypotek med dessa föreskrifter. Härtill kommer att de borgenärer, som skall skyddas, i betydande utsträckning utgörs av banker och andra kreditinstitut, som torde vara väl medvetna om problematiken. Det allmänna intresset av att reglera detta övergångsvis gällande skyddet för borgenärerna just i lagen om företagshypotek skulle därmed inte vara så stort. Lagrådet har därför accepterat att de föreslagna bestämmelserna tas in i övergångsbestämmelser till aktiebolagslagen. Punkt 15 i lagförslaget innehåller föreskrifter om verkan av att egendom som omfattas av företagshypotek övergår från ett upplöst aktiebolag till dess aktieägare eller därefter till ett handelsbolag eller ett aktiebolag som aktieägarna är delägare i eller en ekonomisk förening som de är medlemmar i. Det är alltså någon av dessa kategorier som är förvärvaren när bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket lagen om företagshypotek skall tillämpas. I tredje stycket av den föreslagna punkt 15 talas om det upplösta aktiebolagets aktie- ägare eller förvärvaren, trots att även de förra är förvärvare. I fjärde stycket talas om förvärvarens dödsbo, trots att i tredje stycket talas om aktieägarna eller förvärvaren. Svårigheterna kan undvikas om i tredje stycket orden "dess aktieägare" får utgå. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 september 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Åhnberg, Messing Föredragande: statsrådet Freivalds Regeringen beslutar proposition 1997/98:22 Företagshypoteks ställning efter avregistrering av aktiebolag. Prop. 1997/98:22 2 1 Prop. 1997/98:22 Prop. 1997/98:22 Bilaga 1 23 Prop. 1997/98:22 Bilaga 2 25 Prop. 1997/98:22 Bilaga 3 Prop. 1997/98:22 Bilaga 4 Prop. 1997/98:22