Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:177 Partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 augusti 1997 Göran Persson Pierre Schori (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner anpassningsprotokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Ryssland å andra sidan samt en förklaring om provisorisk tillämpning av protokollet. Syftet med anpassningsprotokollet är att de nya medlemsstaterna i Europeiska unionen, dvs. Sverige, Finland och Österrike, skall bli parter i avtalet om partnerskap och samarbete mellan EG, deras medlemsstater och Ryssland. Partnerskaps- och samarbetsavtalet finns fogat som en bilaga till anpassningsprotokollet. Partnerskaps- och samarbetsavtalet innehåller bestämmelser om former för politisk dialog och främjande av handel och investeringar. Avtalet syftar till att stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Ryssland och ger en ram för ett bredare samarbete mellan parterna. Målet för partnerskapet är att skapa förutsättningar för ett framtida frihandelsområde mellan gemenskapen och Ryssland. Genom avtalet inrättas vissa gemensamma organ som skall övervaka avtalets tillämpning. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Ärendet och dess beredning................................. 3 3 Bakgrund................................................... 3 4 Utvecklingen i Ryssland.................................... 4 5 Sverige och Ryssland....................................... 5 6 Anpassningsprotokollets innehåll........................... 6 6.1 Anpassningsprotokollet.............................. 6 6.2 Partnerskapsavtalet................................. 6 6.2.1 Ingressen..................................... 6 6.2.2 Syftet........................................ 7 6.2.3 Allmänna principer............................ 7 6.2.4 Politisk dialog............................... 7 6.2.5 Varuhandel.................................... 8 6.2.6 Affärsverksamhet och investeringar............ 9 6.2.7 Betalningar och kapital....................... 10 6.2.8 Konkurrens, skydd för immateriell, industriell och kommersiell äganderätt och lagstiftningssamarbete ....................... 10 6.2.9 Ekonomiskt samarbete.......................... 11 6.2.10Samarbete för att förhindra olaglig verksamhet 12 6.2.11Kulturellt samarbete.......................... 12 6.2.12Finansiellt samarbete......................... 12 6.2.13Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser.............................. 12 6.3 Ikraftträdande och provisorisk tillämpning.......... 13 7 Godkännande av anpassningsprotokollet...................... 15 Bilaga 1 Anpassningsprotokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet.............................. 17 Bilaga 2 Förklaringen om provisorisk tillämpning...... 207 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 augusti 1997............................................. 208 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete somupprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och derasmedlemsstater å ena sidan och Ryska federationen å andra sidan ochförklaringen om provisorisk tillämpning av protokollet. 2 Ärendet och dess beredning Efter förhandlingar mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och Ryssland undertecknades den 24 juni 1994 ett avtal om partnerskap och samarbete mellan EG och deras medlemsstater å ena sidan och Ryssland å den andra. Avtalet träder i kraft när parterna har underrättat varandra om att de konstitutionella kraven för ikraftträdande har uppfyllts. Till följd av Sveriges, Finlands och Österrikes anslutning till Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 och efter förhandlingar som kommissionen har fört i samråd med medlemsstaterna har ett anpassningsprotokoll till avtalet om partnerskap och samarbete upprättats. Genom protokollet blir de nya medlemsstaterna parter i detta avtal. Synpunkter har inhämtats från den närmast berörda myndigheten Kommerskollegium. Protokollet undertecknades den 21 maj 1997. Partnerskaps- och samarbetsavtalet finns fogat som en bilaga till protokollet. Enligt artikel 4 i protokollet skall det godkännas av parterna i enlighet med deras respektive förfaranden och träda i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då parterna anmäler till varandra att de nödvändiga förfarandena har slutförts. Anpassningsprotokollet i svensk text finns som bilaga 1 till propositionen. Inom EU har det utarbetats en förklaring om provisorisk tillämpning av anpassningsprotokollet. Förklaringen i svensk text finns som bilaga 2 till propositionen. 3 Bakgrund När Sovjetunionen upplöstes, det kalla kriget upphörde och en ny Europakarta trädde fram blev det för gemenskapen en viktig uppgift att utforma en ny politik för relationerna med de nya staterna i Oberoende staters samvälde (OSS). Ett avtal om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete som undertecknades av EG och Sovjetunionen den 18 december 1989 har tillämpats övergångsvis men skall upphöra att gälla då partnerskaps- och samarbetsavtalet träder i kraft. Med länderna i Central- och Östeuropa har gemenskaperna ingått s.k. Europaavtal. Dessa är associeringsavtal som syftar till medlemskap i EU. Sådana avtal har tecknats med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern samt med Estland, Lettland och Litauen. Partnerskapsavtalen För de länder som numera ingår i OSS har EG valt en annorlunda avtalsmodell än Europaavtalen. Avtalen kallas partnerskaps- och sam-arbetsavtal (s.k. partnerskapsavtal). De syftar inte till associering eller medlemskap, men innehåller i övrigt i stort sett samma element som återfinns i Europaavtalen. I avtalen finns bestämmelser om politisk dialog, varuhandel, affärsverksamhet och investeringar, betalningar och kapital, konkurrens- och immaterialrätt samt brottsförebyggande, kulturellt, ekonomiskt och finansiellt samarbete. I det handelspolitiska avsnittet tillerkänner parterna varandra mest-gynnad- nationsbehandling, dock med sedvanliga undantag. Partnerskapsavtalen är anpassade efter OSS-ländernas ekonomiska och politiska utvecklingsnivå. Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Moldova kommer därför att få de mest avancerade avtalen. I dessa avtal finns en bestämmelse om att ett framtida upprättande av ett frihandelsområde mellan gemenskapen och respektive land skall övervägas. Övriga OSS-länder utgör en grupp med enklare avtal. För tiden fram till dess att avtalet träder i kraft kan interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor komma att tillämpas. Interimsavtalen reglerar frågor inom gemenskapens kompetens, främst inom områdena varuhandel, betalningar och konkurrens. Interimsavtalen ingås därför mellan EG och tredje land. Interimsavtalet med Ryssland trädde i kraft den 1 februari 1996. 4 Utvecklingen i Ryssland Efter Sovjetunionens sammanbrott år 1991 har Ryska federationen genomgått en omfattande samhällsomvandling. Ryssland har på kort tid tagit väsentliga steg från planekonomi till marknadsekonomi. Politiskt har de viktigaste av demokratins normer och institutioner etablerats. Vägen till demokrati har lagts fast genom den konstitution som antogs år 1993 och har ytterligare konsoliderats genom de val till parlamentet och presidentposten som sedermera har genomförts. Flertalet politiska grupperingar stödjer inriktningen mot marknadsekonomi och demokrati. Svagheter i det politiska systemet och den politiska kulturen för emellertid med sig problem i genomförandet av förändringarna. Den omfattande privatiseringen, som resulterat i att tre fjärdedelar av bruttonationalprodukten härrör från den privata sektorn, har sannolikt bidragit till att befästa reformerna. Uppbyggnaden av den ryska rättsstaten pågår, men mycket arbete återstår för att stärka och utveckla dess infrastruktur. Demokratiska metoder för konfliktlösning och respekt för mänskliga rättigheter har ännu inte fast etablerats i Ryssland. Trots de många svårigheterna har dock förändringar åstadkommits sedan år 1991. Reformerna är i dag att betrakta som oåterkalleliga. Utvecklingen i Ryssland är av central betydelse för det europeiska integrationsarbetet och framväxten av nya säkerhetsstrukturer. Fullföljandet av det ryska demokratiska och ekonomiska reformarbetet är den enskilt viktigaste faktorn för framväxten av ett nytt samarbets- och säkerhetsmönster i Europa. Ryssland är medlem i Partnerskap för fred-programmet, (PFF), Förenta nationerna, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) och Europarådet. Nyligen har ett samarbetsavtal med NATO ingåtts. Förhandlingar om medlemskap i världshandelsorganisationen WTO pågår. 5 Sverige och Ryssland De svenska förbindelserna med Ryssland är intensiva och det förs länderna emellan en öppen och förtroendefull dialog. Det svenska besöksutbytet med Ryssland är i dag omfattande. Sverige för gentemot Ryssland en politik som bygger på samarbete, dialog och stöd för reformsträvandena. I EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik arbetar Sverige för ett breddat och fördjupat samarbete med Ryssland. En viktig säkerhetspolitisk fråga för Sverige och Europa är för överskådlig framtid den omvandling som Ryssland genomgår. Sverige arbetar för att ytterligare intensifiera det regionala samarbetet där målet är att skapa ett tätt nätverk av samarbete och dialog mellan Östersjöregionens länder. Det svenska bilaterala utvecklingssamarbetet med Ryssland inleddes i begränsad omfattning under år 1992 och har sedan dess ökat kraftigt. Regeringen tog i juni 1996 beslut om en landstrategi för samarbetet med Ryssland. Ryssland är i dag den enskilt största samarbetspartnern vad avser svenskt stöd till reformprocessen i Central- och Östeuropa. Större delen av det svenska stödet har t.o.m. juni 1995 förmedlats av Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) och Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (Swedcorp). Därefter har stödet förmedlats av Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete (Sida). Det svenska samarbetet har i huvudsak inriktats på nordvästra Ryssland. Insatserna har syftat till att stödja den pågående omvandlingen i riktning mot demokrati och marknadsekonomi. De har främst bedrivits i form av utbildning och rådgivning inom strategiskt viktiga områden och näringslivsutveckling. Vidare har fastighetsregistrering, landreformverk-samhet samt kärnsäkerhet och kärnforskning fått stöd. Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete med Ryssland kanaliseras bl.a. genom gemenskapens utvecklingsprogram Tacis, Världsbanken, Europeiska utvecklingsbanken och Europarådet. Sverige har med Ryssland ingått dubbelbeskattningsavtal, investeringsskyddsavtal och tullsamarbetsavtal. Den svensk-ryska handeln är ännu begränsad. Den har dock ökat kraftigt de senaste åren - men från en mycket låg nivå. Handeln är inte problemfri utan förknippad med svårigheter till följd av bl.a. bristande öppenhet och förutsägbarhet i den ryska rättsordningen liksom nyckfullhet i tillämpningen av densamma. Vidare är Rysslands kreditvärdighet alltjämt dålig varför möjligheterna till exportkreditgarantier är begränsade. En rysk-svensk styrkommitté har bildats som ett av flera forum för att diskutera möjligheter och problem i de svensk-ryska handelsförbindelserna. 6 Anpassningsprotokollets innehåll 6.1 Anpassningsprotokollet Genom anpassningsprotokollet blir Sverige part i partnerskapsavtalet mellan EG, deras medlemsstater och Ryssland. Anpassningsprotokollet innebär att Sverige på samma sätt som gemenskapens övriga medlemsstater skall anta och beakta avtalstexten, de gemensamma och ensidiga förklaringar och de skriftväxlingar som utgör bilagor till slutakten. Avtalstexten, slutakten och alla handlingar som utgör bilagor till denna har upprättats på svenska. De utgör bilagor till protokollet och har lika giltighet som bilagorna på de andra språk på vilka avtalstexten, slutakten och alla handlingar som utgör bilagor till denna har upprättats. Anpassningsprotokollet skall godkännas av parterna i enlighet med deras interna förfaranden. 6.2 Partnerskapsavtalet Genom avtalet upprättas ett partnerskap mellan Ryska federationen å ena sidan och EG och deras medlemsstater å andra sidan. Avtalet innehåller bestämmelser om samarbete på en rad områden, bl.a. inom politik, ekonomi och handel. Ett samarbetsråd upprättas för att förvalta avtalet. Partnerskapsavtalet omfattar sammanlagt 112 artiklar, 10 bilagor, ett protokoll om inrättandet av en kontaktgrupp för kol- och stålfrågor samt ett protokoll om tullsamarbete. Bilagorna och protokollen utgör en integrerad del av avtalet. Dessutom har det avgivits 33 gemensamma förklaringar, två ensidiga förklaringar från gemenskapen samt en ensidig förklaring från Ryssland. Parterna har beaktat två skriftväxlingar mellan gemenskapen och Ryssland. Förklaringarna och skriftväxlingarna har bilagts slutakten. 6.2.1 Ingressen I avtalets ingress hänvisas det bl.a. till parternas historiska band och gemensamma värderingar, deras åtagande att stärka politisk och ekonomisk frihet och att befrämja internationell fred och säkerhet. Hänvisning görs till slutakten från Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) samt till Parisdeklarationen för ett nytt Europa. Parterna förbinder sig att liberalisera handeln i enlighet med principerna i det allmänna tull- och handelsavtalet GATT. 6.2.2 Syftet Artikel 1 Den första artikeln slår fast att ett partnerskap mellan Ryssland å ena sidan och gemenskapen och dess medlemsstater å den andra upprättas genom avtalet. Dess syfte är att skapa en struktur för politisk dialog mellan parterna, främja handel, investeringar och ekonomiska förbindelser, stärka den politiska och ekonomiska friheten, stödja Rysslands strävan att konsolidera demokratin och fullfölja övergången till marknadsekonomi, lägga en grund för ekonomiskt, socialt, finansiellt och kulturellt samarbete, tillhandahålla en lämplig struktur för en gradvis integrering mellan Ryssland och ett större europeiskt samarbetsområde samt att skapa de nödvändiga villkoren för att i framtiden upprätta ett frihandelsområde mellan gemenskapen och Ryssland. 6.2.3 Allmänna principer Artiklarna 2-5 I artikel 2 slås fast att respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter ligger till grund för parternas utrikespolitik och utgör viktiga beståndsdelar i avtalet. Parterna åtar sig att överväga att vidareutveckla avtalet i syfte att mellan sig upprätta ett frihandelsområde. Under år 1998 skall parterna gemensamt undersöka om omständigheterna medger att förhandlingar påbörjas om att upprätta ett sådant område. Vidare skall parterna se över avtalet främst med hänsyn till den situation som uppstår vid Rysslands anslutning till GATT/WTO. Ryssland får vidare inom fem år efter att avtalet har trätt i kraft bevilja förmåner till andra OSS-medlemmar utan att behöva utsträcka förmånerna till gemenskapen. Förmånerna definieras i bilaga 1 till avtalet. 6.2.4 Politisk dialog Artiklarna 6-9 Enligt artikel 6 skall den politiska dialogen ledsaga och konsolidera Rysslands förbindelser med gemenskapen och dess medlemsstater, stödja de pågående ryska politiska och ekonomiska förändringarna och bidra till att upprätta nya samarbetsformer. Dialogen skall föras på högsta nivå mellan ordförandena i ministerrådet och kommissionen och Rysslands president två gånger om året, på ministernivå i samarbetsrådet, på hög tjänstemannanivå mellan gemenskapens trojka (föregående, sittande och kommande ordförandeland) och höga ryska tjänstemän två gånger om året, genom diplomatiska kanaler samt på parlamentarisk nivå i den parlamentariska samarbetskommittén. 6.2.5 Varuhandel Artikel 10 Enligt denna artikel skall parterna ge varandra den allmänna behandling som mest gynnad nation som avses i artikel I i GATT. Bestämmelserna i artikel I gäller inte för fördelar som beviljas till förmån för vissa utvecklingsländer i enlighet med internationella överenskommelser, fördelar som beviljats i syfte att skapa en tullunion eller frihandelsområde samt fördelar som ges till grannländer för att underlätta gränstrafiken. Artiklarna 11-16 Principen om transiteringsfrihet för parternas varor är ett grundläggande villkor i avtalet. Produkter som importeras från en part till en annan får inte beläggas med interna skatter eller avgifter utöver de som läggs på likvärdiga inhemska varor. Dessa produkter får inte heller åtnjuta en behandling som är mindre gynnsam än den som ges inhemska produkter i fråga om alla lagar, bestämmelser och krav som berör affärsverksamhet. Inte heller får varor med ursprung i endera partens tullområde bli föremål för kvantitativa restriktioner utom vad gäller de undantag som anges i artiklarna 17, 20 och 21 i avtalet. Artikel V i GATT om transiteringsfrihet äger tillämpning. Parterna skall samråda i samarbetskommittén om sin importpolitik, särskilt före en ökning av tullskyddet. Artiklarna 17-19 Avtalet ger parterna möjlighet att vidta lämpliga åtgärder om en ökning av importen av en produkt orsakar eller hotar att orsaka betydande skada för tillverkare av liknande varor hos den importerande motparten. Åtgärder av detta slag får endast vidtas i undantagsfall och då efter samråd med motparten. Åtgärder mot dumpad import kan vidtas i enlighet med artikel VI i GATT. Avtalet hindrar inte heller parterna från att tillämpa förbud eller restriktioner som motiveras av bl.a. hänsyn till allmän moral, ordning och säkerhet, skydd för människors och djurs hälsa och liv, bevarande av växter, skydd för vissa nationella kulturella tillgångar samt skydd för immateriella rättigheter. Ryssland får dock vid synnerliga omständigheter införa icke-diskriminerande kvantitativa restriktioner, dock tidigast ett år efter det att partnerskapsavtalet har trätt i kraft. Detta regleras närmare i bilaga 2 till avtalet. Artiklarna 20-22 Handel med textilvaror omfattas inte av avtalet. Dessa varor omfattas av ett särskilt avtal mellan Ryssland och gemenskapen om handel med textilvaror som tillämpas med retroaktiv verkan fr.o.m. den 1 januari 1993. Kol- och stålprodukter omfattas av avtalet utom när det gäller de bestämmelser om kvantitativa restriktioner som anges i artikel 15. En särskild kontaktgrupp för kol- och stålfrågor kommer att tillsättas. Handel med nukleärt material regleras särskilt i avtalet. Parterna har rätt att införa kvantitativa restriktioner. Enligt avtalet skall parterna före den 1 januari 1997 ha nått en uppgörelse för handel med kärnmaterial. 6.2.6 Affärsverksamhet och investeringar Arbetsvillkor Artiklarna 23-27 I kapitlet om arbetsvillkor utfäster sig gemenskapen och Ryssland att inte diskriminera varandras medborgare på grund av nationalitet då det gäller arbetsförhållanden och villkor för ersättning och avskedande. Parterna åtar sig också att ingå avtal för en ömsesidig samordning av sina sociala trygghetssystem så att ryska medborgare som är lagligen anställda i någon av gemenskapens medlemsstater, eller medborgare i gemenskapen som är anställda i Ryssland, skall kunna tillgodoräkna sig anställningstiden som underlag till pensioner och livräntor. Villkor som påverkar etablering och drift av företag Artiklarna 28-35 I kapitlet om villkor som påverkar etablering och drift av företag ger gemenskapen och Ryssland varandras företag nationell behandling, dvs. företag som vill etablera sig på den andra partens territorium beviljas en behandling som inte är mindre gynnsam än den som ges till inhemska företag eller företag från tredje land. Detta ges med förbehåll för parternas lagar och andra författningar. Parterna åtar sig också att inte anta någon lagstiftning eller vidta några åtgärder vad gäller etablering av den andra partens bolag som skulle leda till eller öka diskrimineringen jämfört med det förhållande som rådde då partnerskapsavtalet undertecknades. Bestämmelserna tillämpas emellertid inte på lufttransport, transport på inre vattenvägar och sjötransport. Gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster Artiklarna 36-43 I kapitlet om gränsöverskridande tjänstehandel åtar sig gemenskapen och Ryssland att ge varandras tjänsteproducerande företag nationell behandling. I fråga om sjötransporter åtar sig parterna att tillämpa principen om obegränsat tillträde på kommersiella grunder till den internationella sjöfartsmarknaden. Parterna skall eftersträva att främja handel med mobila satellitkommunikationer och även i framtiden överväga att bevilja varandra behandling som mest gynnad nation inom området. Parterna får också ingå särskilda avtal om villkoren för ömsesidigt tillträde till marknader och tillhandahållandet av tjänster inom transportsektorn. Allmänna bestämmelser Artiklarna 44-51 I kapitlet om allmänna bestämmelser anges vissa förbehåll till bestämmelserna om företag och investeringar. Bland annat kan avvikelser från bestämmelserna tillåtas med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller folkhälsa. Bestämmelserna gäller heller inte för verksamhet som har samband med utövandet av offentlig myndighet. Allmän behandling som mest gynnad nation skall inte tillämpas på skattefördelar som beviljas i samband med dubbelbeskattningsavtal eller andra skatteförfaranden. Slutligen får parterna inte på grundval av detta avtal ge varandra förmånligare avtal än vad som beviljats enligt Allmänna tjänstehandelsavtalet, GATS. 6.2.7 Betalningar och kapital Artikel 52 Parterna åtar sig att tillåta löpande betalningar i fri konvertibel valuta mellan personer bosatta i gemenskapen och i Ryssland i samband med varurörelser och rörlighet för tjänster eller personer. Fri rörlighet garanteras för direkta investeringar i företag för personer bosatta i gemenskapen och i Ryssland. Ryssland får dock tillämpa restriktioner för direkta investeringar i utlandet som görs av personer bosatta i Ryssland. Fem år efter det att avtalet har trätt i kraft skall parterna se över dessa restriktioner. Enligt avtalet får emellertid Ryssland tillämpa valutarestrik-tioner under exceptionella omständigheter till dess den ryska valutan blivit helt konvertibel. Ryssland respektive gemenskapen får vidare enligt bestämmelsen vidta tillfälliga skyddsåtgärder, om kapitalrörelser dem emellan orsakar eller hotar att orsaka allvarliga svårigheter för parternas monetära politik eller för en fungerande växelkurspolitik. Slutligen skall parterna ge varandra mest-gynnad- nationsbehandling för löpande betalningar, kapitalrörelser och betalningsmetoder. 6.2.8 Konkurrens, skydd för immateriell, industriell ochkommersiell äganderätt och lagstiftningssamarbete Artiklarna 53-55 Parterna åtar sig att lindra eller undanröja konkurrensbegränsningar i fall dessa påverkar handeln mellan gemenskapen och Ryssland. Vidare skall man undvika att ge offentligt stöd åt vissa företag eller viss varuproduktion. Undantag görs emellertid för råvaror enligt GATT och tillhandahållande av tjänster som snedvrider konkurrensen i handeln mellan parterna. Enligt avtalet skall Ryssland förbättra skyddet av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt så att man fem år efter det att avtalet har trätt i kraft nått en skyddsnivå som motsvarar gemenskapens. Vid samma tidpunkt skall Ryssland ha anslutit sig till de multilaterala konventioner på området som anges i bilaga 10 till avtalet. För att parternas ekonomiska förbindelser skall kunna stärkas är det också viktigt att en tillnärmning sker av Rysslands lagstiftning till gemenskapens regelverk. Tillnärmningen skall omfatta följande områden: bolagsrätt, banklagstiftning, bolagsredovisning och bolagsbeskattning, skydd för arbetstagare på arbetsplatsen, finansiella tjänster, konkurrensregler, offentlig upphandling, skydd för människors och djurs liv och hälsa, växtskydd, miljöskydd, konsumentskydd, indirekt beskattning, tullagstiftning, tekniska föreskrifter och standarder, lagstiftning om kärnenergi samt transporter. 6.2.9 Ekonomiskt samarbete Artiklarna 56-83 Gemenskapen och Ryssland skall främja ett omfattande ekonomiskt samarbete i syfte att bidra till expansion inom sina respektive ekonomier och att främja Rysslands integrering i ett vidare samarbetsområde i Europa. Samarbetet kommer att ta hänsyn till miljöaspekten och inriktas på följande områden: industriellt samarbete, främjande och skydd av investeringar, offentlig upphandling, konsumentskydd, gruvdrift och råvaror, vetenskap och teknik, utbildning och yrkesutbildning, jordbruket och den agroindustriella sektorn, energi, kärnenergisektorn, rymdforskning, byggsektorn, miljön, transport, posttjänster och telekommunikation, finansiella tjänster, regional utveckling, sociala frågor, turism, små och medelstora företag, kommunikations-, informatik- och informationsinfrastruktur, tullverksamhet, statistiksamarbete, ekonomi, penningtvätt, narkotika och reglering av kapitalrörelser och betalningar i Ryssland. Samarbetet på tullområdet skall i huvudsak ske inom ramen för det protokoll om tullsamarbete som ingår i avtalet (protokoll 2). I protokollet förbinder sig parterna att ge varandra administrativt bistånd för att förebygga, upptäcka och utreda överträdelser av tullagstiftningen vad gäller import, export och transitering av varor. Biståndet kan ske efter begäran och omfattar överlämnande av information. Biståndet omfattar dessutom bl.a. övervakning av personer, varurörelser och transportmedel. Information om misstänkt illegal verksamhet, nya medel och metoder samt varuslag som är föremål för smuggling skall däremot lämnas spontant. Protokollet kompletterar eventuella andra mellan parterna ingångna tullsamarbetsavtal, vilka får vara mer långtgående. 6.2.10 Samarbete för att förhindra olaglig verksamhet Artikel 84 Parterna skall upprätta ett samarbete med syfte att hindra olaglig verksamhet såsom illegal invandring, olaglig ekonomisk verksamhet, förfalskning och olaglig handel med narkotika. 6.2.11 Kulturellt samarbete Artikel 85 Parterna åtar sig att främja kulturellt samarbete i syfte att förstärka de existerande banden mellan sina folk och att uppmuntra ömsesidig kunskap om sina olika språk och kulturer och samtidigt respektera det fria skapandet och den ömsesidiga tillgången till kulturella värden. Samarbetet skall särskilt omfatta utbyte av erfarenheter, kulturellt utbyte och översättning av litterära verk. 6.2.12 Finansiellt samarbete Artiklarna 86-89 För att uppnå målen för partnerskapsavtalet skall Ryssland tillfälligt erhålla finansiellt stöd från gemenskapen genom tekniskt bistånd. Biståndet skall ges inom ramarna för gemenskapens utvecklingsprogram Tacis. Parterna skall enas om ett åtgärdsprogram där målen och områdena för det ekonomiska biståndet fastställs. Gemenskapens tekniska bistånd skall lämnas i nära samordning med bidrag från andra källor. 6.2.13 Institutionella och allmänna bestämmelser samtslutbestämmelser Artiklarna 90-97 Ett samarbetsråd inrättas som skall övervaka avtalets genomförande. Rådet skall granska alla större frågor som uppkommer inom ramen för avtalet och alla andra bilaterala eller internationella frågor av ömsesidigt intresse. Det skall sammanträda på minister- och kommissionärsnivå minst en gång om året. Samarbetsrådet skall biträdas av en samarbetskommitté. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att förbereda samarbetsrådets möten. Rådet kan också delegera befogenheter till samarbetskommittén och inrätta ytterligare kommittéer. En parlamentarisk kommitté inrättas. Den skall vara ett forum där ledamöterna i det ryska parlamentet och Europaparlamentet kan utbyta åsikter. Artiklarna 98-100 Parterna åtar sig att säkerställa att deras fysiska och juridiska personer utan att diskrimineras har tillgång till behöriga domstolar och administrativa organ för att kunna hävda sina rättigheter till person och egendom, inbegripet de rättigheter som rör immateriell, industriell och kommersiell äganderätt. Vidare ges parterna rätt att vidta åtgärder för att skydda sina säkerhetsintressen, fissionsmaterial (kärnmaterial), produktion av och handel med krigsmateriel, inre säkerhet och åtaganden enligt internationella förpliktelser. Artiklarna 101-102 Var och en av de två parterna får hänvisa tvister om tolkningen eller tillämpningen av avtalet till samarbetsrådet. Kan tvisten inte lösas i samarbetsrådet får parterna hänskjuta tvisten till förlikningsmän. Artiklarna 103-112 Partnerskapsavtalet ingås för en period av tio år. Det förnyas automatiskt varje år om inte någon part skriftligen säger upp avtalet senast sex månader innan det upphör att gälla. Enligt en bestämmelse i avtalet får lämpliga åtgärder vidtas om en part har underlåtit att fullgöra åtaganden enligt avtalet. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att alla parter har anmält att de har godkänt avtalet. Det ersätter avtalet om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete som undertecknades av EG och Sovjetunionen i Bryssel den 18 december 1989. 6.3 Ikraftträdande och provisorisk tillämpning Partnerskapsavtalet undertecknades, som tidigare nämnts, i juni 1994. Avtalet skall godkännas av parterna i enlighet med deras interna förfaranden. Den interna godkännandeproceduren tar i vissa EU-medlemsstater lång tid, dvs. minst ett år eller längre. Partnerskapsavtalet har därför ännu inte trätt i kraft. Eftersom Sverige, Finland och Österrike inte var medlemmar i EU när partnerskapsavtalet framförhandlades och eftersom frågan om de nya medlemsstaternas bundenhet av partnerskapsavtalet inte reglerades i Anslutningsfördraget den 24 juni 1994 mellan EU:s medlemsstater och Norge, Österrike, Finland och Sverige om dessa staters anslutning till EU upprättade kommissionen i samråd med medlemsstaterna under våren 1996 ett anpassningsprotokoll. I anpassningsprotokollet togs sedvanliga ikraftträdandebestämmelser in. Av protokollets slutbestämmelse (artikel 4) framgår att protokollet skall godkännas av parterna i enlighet med deras interna förfaranden. Protokollet träder sedan i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att alla parter har anmält att de har godkänt protokollet. Bland medlemsstaterna och rådets generalsekretariat spred sig efter hand en oro för att partnerskapsavtalet, även om alla de tidigare parterna hade godkänt det, på grund av rättsliga hinder inte borde träda i kraft förrän samtliga parter även hade godkänt anpassningsprotokollet. Det var uppenbart att detta skulle leda till ytterligare tidsutdräkt vad gällde partnerskapsavtalets ikraftträdande. Mot bakgrund av det politiska önskemålet hos samtliga avtalsparter av ett snabbt ikraftträdande av såväl partnerskapsavtalet som anpassningsprotokollet sökte rådets generalsekretariat och EU-medlemsstaterna att finna en lösning på problemet och ett alternativ till att omförhandla protokollets ikraftträdandebestämmelser. Enligt Wienkonventionen den 23 maj 1969 om traktaträtten (SÖ 1975:1) kan en internationell överenskommelse tillämpas provisoriskt i avvaktan på dess ikraftträdande dels om överenskommelsen föreskriver det, dels om parterna på annat sätt har överenskommit om detta (artikel 25.1). En provisorisk tillämpning av en internationell överenskommelse innebär således att avtalet tillämpas under det att de interna godkännandeprocedurerna genomförs, dvs. i avvaktan på att överenskommelsen kan träda i kraft. Sverige har varit drivande vad gäller att finna en lösning för ett snabbt ikraftträdande av anpassningsprotokollet och har aktivt medverkat i utarbetandet av den förklaring om provisorisk tillämpning av protokollet som fogats till propositionen som bilaga 2. I samband med att anpassningsprotokollet undertecknades av parterna avgav såväl rådet som EU-medlemsstaternas regeringsrepresentanter församlade i rådet förklaringen om provisorisk tillämpning. Enligt förklaringen, som måste betraktas som en internationell överenskommelse i förenklad form, villkoras den provisoriska tillämpningen av att Ryssland lämnar en liknande utfästelse. Parterna skall sedan underrätta varandra när de nödvändiga interna förfarandena har fullgjorts för att anpassningsprotokollet skall kunna tillämpas provisoriskt. Den provisoriska tillämpningen förutsätter samtliga parters godkännande och enligt förklaringen kan den därför inte bli gällande förrän den första dagen i den andra månaden efter den dag då samtliga parter har lämnat en underrättelse om godkännandet. Ikraftträdandet av partnerskapsavtalet skall enligt förklaringen samordnas med den provisoriska tillämpningen av anpassningsprotokollet. Det ankommer i första hand på gemenskapen att se till att så sker. Vissa EU-medlemsstaters rättsordningar accepterar inte möjligheten av att tillämpa en internationell överenskommelse provisoriskt. Till rådets interna mötesprotokoll har därför fogats vad som närmast kan betraktas som tolkningsförklaringar från dessa stater, varigenom det framgår att ett godkännande av anpassningsprotokollet innebär att staten kan tillämpa anpassningsprotokollet även om det inte har hunnit träda i kraft. 7 Godkännande av anpassningsprotokollet -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet till | | avtalet om partnerskap och samarbete som upprättar ett | | partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras | | medlemsstater å ena sidan och Ryska federationen å andra sidan | | och förklaringen om provisorisk tillämpning av protokollet. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Stabiliteten i Östersjöområdet har sedan Sovjetunionens fall fått en ökad betydelse för Sverige. Partnerskapsavtalen syftar till att ge en ny dimension till gemenskapens relationer med republikerna i f.d. Sovjetunionen och att understödja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Inom ramen för dessa ansträngningar är 1994 års partnerskapsavtal med Ryssland - liksom avtalen med Ukraina, Vitryssland och Moldova - ett steg på vägen för möjligheterna att etablera ett frihandelsområde mellan gemenskapen och respektive land. Avtalet ger ramar för en politisk dialog, definierar ett brett spektrum av samarbetsområden och skapar förutsättningar för ökad handel mellan parterna. Ur svensk synvinkel är det med hänsyn till Rysslands geografiska läge samt de allt intensivare politiska, ekonomiska och kulturella relationerna med länderna i Öst- och Centraleuropa av stor vikt att ett partnerskapsavtal ingås och att ytterligare ett steg därmed tas för att främja stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling i Ryssland. Genom avtalet underlättas även bilateral handel. I och med att Sverige, Finland och Österrike blev medlemmar i den europeiska unionen den 1 januari 1995 upprättades ett anpassningsprotokoll till 1994 års partnerskapsavtal med Ryssland. Genom anpassningsprotokollet blir de nya medlemsstaterna parter i 1994 års avtal som ännu inte har trätt i kraft. Detta avtal finns fogat som en bilaga till anpassningsprotokollet. I anpassningsprotokollet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsstaterna som är avtalsparter på den ena sidan. Det är därmed fråga om ett s.k. blandat avtal. Protokollet, jämte partnerskapsavtalet, reglerar bl.a. frågor inom den gemensamma handelspolitiken och gränsöverskridande tjänstehandel. Enligt artikel 113 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och EG-domstolens praxis har gemenskapen exklusiv kompetens när det t.ex. gäller dessa områden. Kompetensen att ingå associeringsavtal är också i princip exklusiv. Det nu aktuella anpassningsprotokollet reglerar emellertid också förhållanden som ligger utanför gemenskapens kompetens och därmed inom medlemsstaternas kompetens. Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som innebär åtaganden för medlemsstaterna och därmed också för Sverige. Detta gäller bl.a. inom områdena politisk dialog, socialt och finansiellt samarbete samt brottsbekämpning. Som har redovisats tidigare (avsnitt 6.2.6) innehåller partnerskapsavtalet bestämmelser om olika sociala frågor (artiklarna 24-27). Parterna åtar sig bl.a. att ingå avtal om social trygghet för ryska arbetstagare. Dessa avtal skall grundas på principer om sammanläggning av kvalifikationstider och export av pensioner. Sveriges förpliktelser enligt partnerskapsavtalet (artikel 24) kan komma att föranleda kostnader för Sverige. Storleken av dessa kostnader kan för dagen inte uppskattas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen då frågan aktualiseras. Som också har redovisats tidigare (avsnitt 6.2.9) innehåller partnerskapsavtalet ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd för en riktig tillämpning av tullagstiftningen (protokoll 2). Information som lämnas eller erhålls med stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara konfidentiell (artikel 9 i tullsamarbetsprotokollet). Enligt 9 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100, aktuell lydelse 1992:1775) gäller sekretess i dylik verksamhet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i den mån riksdagen har godkänt avtal om det med främmande stat eller mellanfolklig organisation. En anslutning till avtalet föranleder därför inte några lagändringar för Sveriges del när det gäller dessa frågor. För svenskt vidkommande finns det ett stort intresse av att anpassningsprotokollet kan tillämpas provisoriskt under det att de interna godkännandeprocedurerna genomförs, dvs. i avvaktan på att protokollet kan träda i kraft. Anpassningsprotokollet är enligt regeringens bedömning av större vikt. Protokollet och förklaringen om provisorisk tillämpning av detta skall därför enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 augusti 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Ulvskog, Lindh, Johansson, Åhnberg, Pagrotsky Föredragande: statsrådet Schori Regeringen beslutar proposition 1996/97:177 Partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland.