Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:178 Partnerskaps- och samarbetsavtal med Moldova Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 augusti 1997 Göran Persson Pierre Schori (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner anpassningsprotokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Moldova å andra sidan samt en förklaring om provisorisk tillämpning av protokollet. Syftet med anpassningsprotokollet är att de nya medlemsstaterna i Europeiska unionen, dvs. Sverige, Finland och Österrike, skall bli parter i avtalet om partnerskap och samarbete mellan EG, deras medlemsstater och Moldova. Partnerskaps- och samarbetsavtalet finns fogat som en bilaga till anpassningsprotokollet. Partnerskaps- och samarbetsavtalet innehåller bestämmelser om former för politisk dialog och främjande av handel och investeringar. Avtalet syftar till att stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Moldova och ger en ram för ett bredare samarbete mellan parterna. Genom avtalet inrättas vissa gemensamma organ som skall övervaka avtalets tillämpning. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Ärendet och dess beredning................................. 3 3 Bakgrund................................................... 3 4 Utvecklingen i Moldova..................................... 4 5 Sverige och Moldova........................................ 5 6 Anpassningsprotokollets innehåll........................... 5 6.1 Anpassningsprotokollet.............................. 5 6.2 Parnerskapsavtalet.................................. 5 6.2.1 Ingressen.................................... 6 6.2.2 Syftet....................................... 6 6.2.3 Allmänna principer........................... 6 6.2.4 Politisk dialog.............................. 7 6.2.5 Varuhandel................................... 7 6.2.6 Affärsverksamhet och investeringar........... 8 6.2.7 Löpande betalningar och kapital.............. 9 6.2.8 Konkurrens, skydd av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt samt samarbete i lagstiftningsfrågor........................ 9 6.2.9 Ekonomiskt samarbete......................... 10 6.2.10 Kulturellt samarbete......................... 11 6.2.11 Finansiellt samarbete........................ 11 6.2.12 Institutionella bestämmelser, allmännabestämmelser samt slutbestämmelser........................ 11 6.3 Ikraftträdande och provisorisk tillämpning.......... 12 7 Godkännande av anpassningsprotokollet...................... 13 Bilaga 1 Anpassningsprotokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet............................. 17 Bilaga 2 Förklaringen om provisorisk tillämpning..... 149 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 augusti 1997............................................. 150 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Moldova å andra sidan och förklaringen om provisorisk tillämpning av protokollet. 2 Ärendet och dess beredning Efter förhandlingar mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och Moldova undertecknades den 28 november 1994 ett avtal om partnerskap och samarbete mellan EG och deras medlemsstater å ena sidan och Moldova å den andra. Avtalet träder i kraft när parterna har underrättat generalsekreteraren för Europeiska unionens råd om att de konstitutionella kraven för ikraftträdande har uppfyllts. Till följd av Sveriges, Finlands och Österrikes anslutning till Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 och efter förhandlingar som kommissionen har fört i samråd med medlemsstaterna har ett anpassningsprotokoll till avtalet om partnerskap och samarbete upprättats. Genom protokollet blir de nya medlemsstaterna parter i detta avtal. Synpunkter har inhämtats från den närmast berörda myndigheten Kommerskollegium. Protokollet undertecknades den 15 maj 1997. Partnerskaps- och samarbetsavtalet finns fogat som en bilaga till protokollet. Enligt artikel 4 i protokollet skall det godkännas av parterna i enlighet med deras respektive förfaranden och träda i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då parterna anmäler till varandra att de nödvändiga förfarandena har slutförts. Anpassningsprotokollet i svensk text finns som bilaga 1 till propositionen. Inom EU har det utarbetats en förklaring om provisorisk tillämpning av anpassningsprotokollet. Förklaringen i svensk text finns som bilaga 2 till propositionen. 3 Bakgrund När Sovjetunionen upplöstes, det kalla kriget upphörde och en ny Europakarta trädde fram blev det för gemenskapen en viktig uppgift att utforma en ny politik för relationerna med de nya staterna i Oberoende staters samvälde (OSS). Ett avtal om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete som undertecknades av EG och Sovjetunionen den 18 december 1989 har tillämpats övergångsvis men skall upphöra att gälla då partnerskaps- och samarbetsavtalet träder i kraft. Med länderna i Central- och Östeuropa har gemenskaperna ingått s.k. Europaavtal. Dessa är associeringsavtal som syftar till medlemskap i EU. Sådana avtal har tecknats med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern samt med Estland, Lettland och Litauen. Partnerskapsavtalen För de länder som numera ingår i OSS har EG valt en annorlunda avtalsmodell än Europaavtalen. Avtalen kallas partnerskaps- och samarbetsavtal (s.k. partnerskapsavtal). De syftar inte till associering eller medlemskap, men innehåller i övrigt i stort sett samma element som återfinns i Europaavtalen. I avtalen finns bestämmelser om politisk dialog, varuhandel, affärsverksamhet och investeringar, betalningar och kapital, konkurrens- och immaterialrätt samt brottsförebyggande, kulturellt, ekonomiskt och finansiellt samarbete. I det handelspolitiska avsnittet tillerkänner parterna varandra mest-gynnad- nationsbehandling, dock med sedvanliga undantag. Partnerskapsavtalen är anpassade efter OSS-ländernas ekonomiska och politiska utvecklingsnivå. Moldova, Ryssland, Vitryssland och Ukraina kommer därför att få de mest avancerade avtalen. I dessa avtal finns en bestämmelse om att ett framtida upprättande av ett frihandelsområde mellan gemenskapen och respektive land skall övervägas. Övriga OSS-länder utgör en grupp med enklare avtal. För tiden fram till dess att avtalet träder i kraft kan interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor komma att tillämpas. Interimsavtalen reglerar frågor inom gemenskapens kompetens, främst inom områdena varuhandel, betalningar och konkurrens. Interimsavtalen ingås därför mellan EG och tredje land. Interimsavtalet med Moldova trädde i kraft den 1 maj 1996. 4 Utvecklingen i Moldova Moldova blev självständigt i augusti 1991. Landet har sedan dess genomgått en rad politiska och ekonomiska förändringar. Statsledningen har fört en klart uttalad politik med ambition att genomföra reformer som syftar till demokrati, marknadsekonomi och en liberalisering av utrikeshandeln. Trots att reformarbetet endast pågått några år, har Moldova av de internationella organisationerna i många avseenden kommit att betraktas som en "mönsterelev". Landet har med hjälp av bl.a. Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och Förenta nationernas utvecklingsprogram UNDP fått en stabil valuta i dag. Detta har dock skett till priset av ekonomisk stagnation, vilken fått svåra effekter för befolkningen. Det första fria parlamentsvalet ägde rum sommaren 1994. I valet deltog ett tjugotal partier av mer eller mindre utvecklat slag. Hösten 1996 genomfördes presidentval. Den nye presidenten väntas föra en politik som syftar till en fortsatt balansgång mellan öst och väst. En prioritering är dock att vårda förbindelserna med Moskva. Presidenten bekänner sig till ett slags europeisk socialdemokrati. En komplicerande inrikespolitisk faktor är den konflikt som alltsedan Moldova blev självständigt pågått kring den s.k. transnistriska republiken som utropat sig som självständig. I maj 1977 undertecknade dock parterna ett avtal som markerar en vilja att komma överens och som innebär ett steg framåt i den hittills så låsta fredsprocessen. Moldovas status på den internationella arenan har konsoliderats genom medlemskap i Förenta nationerna, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) och Europarådet. Moldova är medlem i Partnerskap för fred- programmet och i NATO:s samarbetsråd för Östeuropa, NACC. 5 Sverige och Moldova De bilaterala relationerna med Moldova har hittills varit begränsade. Diplomatiska förbindelser upprättades i juni 1992. Svenskt bistånd till Moldova går främst multilateralt genom Förenta nationernas utvecklingsprogram UNDP. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har genomfört vissa mindre bilaterala biståndsinsatser. Biståndsinsatser genomförs också via gemenskapens utvecklingsprogram Tacis. Handeln mellan Sverige och Moldova är ännu försumbar. Svensk export till Moldova uppgick under år 1996 till 28 miljoner kronor och importen uppgick till 3 miljoner kronor. Ett investeringsskyddsavtal är under förhandling. 6 Anpassningsprotokollets innehåll 6.1 Anpassningsprotokollet Genom anpassningsprotokollet blir Sverige part i partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EG, deras medlemsstater och Moldova. Anpassningsprotokollet innebär att Sverige på samma sätt som gemenskapens övriga medlemsstater skall anta och beakta avtalstexten, de gemensamma och ensidiga förklaringar och de skriftväxlingar som utgör bilagor till slutakten. Avtalstexten, slutakten och alla handlingar som utgör bilagor till denna har upprättats på svenska. De utgör bilagor till protokollet och har lika giltighet som bilagorna på de andra språk på vilka avtalstexten, slutakten och alla handlingar som utgör bilagor till denna har upprättats. Anpassningsprotokollet skall godkännas av parterna i enlighet med deras interna förfaranden. 6.2 Partnerskapsavtalet Genom avtalet upprättas ett partnerskap mellan Moldova å ena sidan och EG och deras medlemsstater å den andra. Avtalet innehåller bestämmelser om samarbete på en rad områden, bl.a. inom politik, ekonomi och handel. Ett samarbetsråd upprättas för att förvalta avtalet. Partnerskapsavtalet omfattar sammanlagt 106 artiklar, fem bilagor och ett protokoll om tullsamarbete. Bilagorna och protokollet utgör en integrerad del av avtalet. Dessutom har det avgivits åtta gemensamma förklaringar och en ensidig förklaring från Frankrike. Parterna har beaktat en skriftväxling mellan gemenskapen och Moldova om bolagsetablering. Förklaringarna och skriftväxlingen har bilagts slutakten. 6.2.1 Ingressen I avtalets ingress hänvisas det bl.a. till parternas gemensamma värderingar, deras åtagande att stärka politisk och ekonomisk frihet och att befrämja internationell fred och säkerhet. Parterna förbinder sig att liberalisera handeln i enlighet med principerna i det allmänna tull- och handelsavtalet GATT. 6.2.2 Syftet Artikel 1 Den första artikeln slår fast att ett partnerskap mellan Moldova å ena sidan och gemenskapen och dess medlemsstater å den andra upprättas genom avtalet. Dess syfte är att skapa en struktur för politisk dialog mellan parterna, främja handeln och de ekonomiska förbindelserna, lägga grunden bl.a. för ekonomiskt, socialt, finansiellt och kulturellt samarbete samt stödja Moldovas strävan att konsolidera demokratin och fullfölja övergången till marknadsekonomi. 6.2.3 Allmänna principer Artiklarna 2-5 I artikel 2 slås fast att respekten för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och marknadsekonomiska principer utgör viktiga beståndsdelar i avtalet. Parterna ser det som viktigt att de nya stater som uppstått genom upplösningen av Sovjetunionen bibehåller och utvecklar ett inbördes samarbete. Parterna åtar sig att, när Moldova gjort ytterligare framsteg i den ekonomiska reformprocessen, överväga upprättandet av ett frihandelsområde parterna emellan. Ett samarbetsråd skall regelbundet granska hur avtalet tillämpas och hur Moldova genomför ekonomiska reformer. 6.2.4 Politisk dialog Artiklarna 6-9 Den politiska dialogen skall främja Moldovas förbindelser med gemenskapen och dess medlemsstater, ökad samstämmighet på områden som rör säkerheten och stabiliteten i Europa och respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Samråd skall vid behov hållas på högsta politiska nivå. Dialogen skall föras på ministernivå i samarbetsrådet, genom diplomatiska kanaler, samt på parlamentarisk nivå i den s.k. parlamentariska kommittén. 6.2.5 Varuhandel Artikel 10 Enligt denna artikel skall parterna ge varandra den allmänna behandling som mest gynnad nation som avses i artikel I i GATT. Bestämmelserna i artikel I gäller inte för fördelar som beviljats till förmån för vissa utvecklingsländer i enlighet med internationella överenskommelser, fördelar som beviljats i syfte att skapa en tullunion eller frihandelsområde samt fördelar som ges till grannländer för att underlätta gränstrafiken. Vidare har Moldova rätt att, under en övergångsperiod som löper ut samma dag som Moldova ansluter sig till GATT eller i annat fall senast den 31 december 1998, bevilja andra medlemmar i OSS förmåner utan att behöva utsträcka dessa förmåner till gemenskapen. Förmånerna definieras i bilaga 1 till avtalet. Artiklarna 11-16 Principen om transiteringsfrihet för parternas varor är ett grundläggande villkor i avtalet. Undantag för principerna om transiteringsfrihet anges i bilaga 2 till avtalet. Produkter som importeras från en part till en annan får inte beläggas med interna skatter eller avgifter utöver de som läggs på likvärdiga inhemska varor. Dessa produkter får inte heller åtnjuta en behandling som är mindre gynnsam än den som ges inhemska produkter i fråga om alla lagar, bestämmelser och krav som berör affärsverksamhet. Inte heller får varor med ursprung i endera partens tullområde bli föremål för kvantitativa restriktioner utom vad gäller de undantag som anges i artiklarna 20, 21 och 22 i avtalet. Marknadsmässiga priser skall också tillämpas i handeln mellan de två parterna. Artiklarna 17-19 Avtalet ger parterna möjlighet att vidta lämpliga åtgärder om en ökning av importen av en produkt orsakar eller hotar att orsaka betydande skada för tillverkare av liknande varor hos den importerande motparten. Åtgärder av detta slag får endast vidtas i undantagsfall och då efter samråd med motparten. Åtgärder mot dumpad import kan vidtas i enlighet med artikel VI i GATT. Avtalet hindrar inte heller parterna från att tillämpa förbud eller restriktioner som motiveras av bl.a. hänsyn till allmän moral, ordning och säkerhet, skydd för människors och djurs hälsa och liv, bevarande av växter, skydd för vissa nationella kulturella tillgångar samt skydd för immateriella rättigheter. Artiklarna 20-22 Handel med textilvaror omfattas inte av avtalet. Dessa varor omfattas av ett särskilt avtal mellan gemenskapen och Moldova om handel med textilvaror som tillämpas provisoriskt sedan den 1 januari 1993. Kol- och stålprodukter omfattas av avtalet utom när det gäller de bestämmelser om kvantitativa restriktioner som anges i artikel 13. Handel med nukleärt material omfattas inte av detta avtal utan av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget). Vid behov skall ett särskilt avtal slutas mellan Euratom och Moldova. 6.2.6 Affärsverksamhet och investeringar Arbetsvillkor Artiklarna 23-28 I kapitlet om arbetsvillkor utfäster sig gemenskapen och Moldova att inte diskriminera varandras medborgare på grund av nationalitet då det gäller arbetsförhållanden och villkor för ersättning och avskedande. Parterna åtar sig också att ingå avtal för att samordna sina sociala trygghetssystem för moldoviska medborgare som är lagligen anställda i någon av gemenskapens medlemsstater, liksom för medborgare i gemenskapen som är lagligen anställda i Moldova, för att sådan anställning skall tillgodoräknas deras pensioner och livräntor. Samarbetsrådet skall undersöka vilka gemensamma åtgärder som kan vidtas för att kontrollera illegal invandring. Villkor som påverkar etablering och drift av företag Artiklarna 29-35 I kapitlet om villkor för etablering och drift av företag ger gemenskapen och Moldova varandras företag nationell behandling, dvs. företag som vill etablera sig på den andra partens territorium beviljas en behandling som inte är mindre gynnsam än den som ges till inhemska företag eller företag från tredje land. Detta ges med förbehåll för parternas lagar och andra författningar. Bestämmelserna tillämpas emellertid inte på lufttransport, transport på inre vattenvägar och sjötransport. Inte heller är parterna förhindrade att vidta åtgärder av försiktighetsskäl eller för att säkra det ekonomiska systemets integritet och stabilitet. Gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster Artiklarna 36-39 I kapitlet om gränsöverskridande tjänstehandel åtar sig parterna att vidta nödvändiga åtgärder för att i tilltagande omfattning möjliggöra tillhandahållande av tjänster som utförs av gemenskapsbolag eller moldoviska bolag som är etablerade på en annan parts territorium än där den person för vilken tjänsterna är avsedda finns. Parterna åtar sig vidare att tillämpa principen om obegränsat tillträde på kommersiella grunder till den internationella sjöfartsmarknaden. Samarbetet inom detta område syftar till att utveckla en marknadsorienterad tjänstesektor i Moldova. Allmänna bestämmelser Artiklarna 40-46 I kapitlet om allmänna bestämmelser anges vissa förbehåll till bestämmelserna om företag och investeringar. Bland annat kan avvikelser från bestämmelserna tillåtas med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller folkhälsa. Bestämmelserna gäller inte heller för verksamheter som har samband med myndighetsutövning. Allmän behandling som mest gynnad nation skall inte tillämpas på skattefördelar som beviljas i samband med dubbelbeskattningsavtal eller andra skatteförfaranden. Slutligen får parterna inte på grundval av detta avtal ge varandra förmånligare avtal än vad som beviljats enligt Allmänna tjänstehandelsavtalet, GATS. 6.2.7 Löpande betalningar och kapital Artikel 47 Parterna åtar sig att tillåta alla betalningar i fritt konvertibel valuta inom bytesbalansen mellan personer bosatta i gemenskapen och i Moldova i samband med varurörelser och rörlighet för tjänster eller personer. Vidare får inga nya valutarestriktioner införas i fråga om kapitalrörlighet och löpande betalningar mellan parternas medborgare. Enligt avtalet får emellertid Moldova tillämpa valutarestriktioner under exceptionella omständigheter till dess den moldoviska valutan blivit helt konvertibel. Moldova respektive gemenskapen får vidare enligt bestämmelsen vidta tillfälliga skyddsåtgärder, om kapitalrörelser dem emellan orsakar eller hotar att orsaka allvarliga svårigheter för parternas monetära politik eller för en fungerande växelkurspolitik. 6.2.8 Konkurrens, skydd av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt och samarbete i lagstiftningsfrågor Artiklarna 48-50 Parterna åtar sig att lindra eller undanröja konkurrensbegränsningar i fall dessa påverkar handeln mellan gemenskapen och Moldova. Vidare skall man undvika att ge offentligt stöd åt vissa företag eller viss varuproduktion. Undantag görs emellertid för råvaror enligt GATT och tillhandahållande av tjänster som snedvrider konkurrensen i handeln mellan parterna. Enligt avtalet skall Moldova förbättra skyddet av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt så att man fem år efter det att avtalet har trätt i kraft nått en skyddsnivå som motsvarar gemenskapens. Vid samma tidpunkt skall Moldova ha anslutit sig till de multilaterala konventioner på området som anges i bilaga 3 till avtalet. För att parternas ekonomiska förbindelser skall kunna stärkas är det också viktigt att en tillnärmning sker av Moldovas lagstiftning till gemenskapens regelverk. Tillnärmningen skall omfatta följande områden: tullagstiftning, bolagsrätt, banklagstiftning, bolagsredovisning och bolagsbeskattning, immateriell äganderätt, skydd för arbetstagare på arbetsplatsen, finansiella tjänster, konkurrensregler, offentlig upphandling, skydd av människors och djurs liv och hälsa, växtskydd, miljöskydd, konsumentskydd, indirekt beskattning, tekniska föreskrifter och standarder, lagstiftning om kärnenergi samt transporter. Gemenskapen skall ge Moldova tekniskt bistånd för att genomföra dessa åtgärder. 6.2.9 Ekonomiskt samarbete Artiklarna 51-76 Parterna skall etablera ett ekonomiskt samarbete i syfte att stärka en hållbar ekonomisk och social utveckling i Moldova. Samarbetet kommer att ta full hänsyn till miljöaspekten och inriktas på följande områden: industriellt samarbete, främjande och skydd av investeringar, offentlig upphandling, gruvdrift och råvaror, vetenskap och teknik, utbildning och yrkesutbildning, jordbruk och den agroindustriella sektorn, energi, miljöfrågor, transporter, telekommunikationer, finansiella tjänster, penningtvätt, penningpolitik, regional utveckling, socialt samarbete, turism, små och medelstora företag, information och kommunikation, konsumentskydd, tull, statistiksamarbete, ekonomi och bekämpandet av droger. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åtgärder för att befordra samarbete mellan de oberoende staterna och andra grannländer för att stimulera en harmonisk utveckling av regionen. Moldova kommer att få tekniskt bistånd från gemenskapen för att genomföra samarbetet. Samarbetet inom tullens område skall i huvudsak ske inom ramen för det protokoll om tullsamarbete som ingår i avtalet. I protokollet förbinder sig parterna att ge varandra administrativt bistånd för att förebygga, upptäcka och utreda överträdelser av tullagstiftningen vad gäller import, export och transitering av varor. Biståndet kan ges efter begäran och omfattar överlämnande av information. Biståndet omfattar dessutom bl.a. övervakning av personer, varurörelser och transportmedel. Information om misstänkt illegal verksamhet, nya medel och metoder samt varuslag som är föremål för smuggling skall däremot lämnas spontant. Protokollet kompletterar eventuella andra mellan parterna ingångna tullsamarbets- avtal, vilka får vara mera långtgående. 6.2.10 Kulturellt samarbete Artikel 77 Parterna åtar sig att främja, uppmuntra och underlätta kulturellt samarbete. Gemenskapens olika program för kulturellt samarbete eller medlemsstaternas motsvarande program får om så är lämpligt omfattas av samarbetet. Ytterligare aktiviteter av ömsesidigt intresse kan också utvecklas. 6.2.11 Finansiellt samarbete Artiklarna 78-81 För att uppnå målen i avtalet om att påskynda Moldovas ekonomiska omvandling skall gemenskapen ge Moldova tillfälligt tekniskt bistånd i form av bidrag. Biståndet skall ges inom ramarna för Tacis-programmet. Parterna skall enas om ett åtgärdsprogram där målen och områdena för det ekonomiska biståndet fastställs. Gemenskapens tekniska bistånd skall ges i nära samordning med bidrag från andra källor. 6.2.12 Institutionella bestämmelser, allmännabestämmelser samt slutbestämmelser Artiklarna 82-90 Ett samarbetsråd inrättas som skall övervaka avtalets genomförande. Det skall sammanträda på ministernivå minst en gång per år. Rådet skall fatta beslut på de områden som anges i avtalet och behandla tvister om avtalets tillämpning eller tolkning. Samarbetsrådet skall biträdas av en samarbetskommitté. En av kommitténs uppgifter är att förbereda samarbetsrådets möten. Rådet kan också delegera befogenheter till samarbetskommittén. En parlamentarisk kommitté inrättas. Den skall vara ett forum där ledamöterna i det moldoviska parlamentet och Europaparlamentet kan utbyta åsikter. Artiklarna 91-97 I artiklarna regleras bl.a åtgärder med syfte att skydda parternas säkerhetsintressen, handel och produktion av krigsmateriel. Dessutom berörs frågor om bl.a. underlåtenhet att fullgöra åtaganden enligt avtalet. Artiklarna 98-106 Partnerskapsavtalet ingås för en period av tio år. Det förnyas automatiskt varje år om inte någon part skriftligen säger upp avtalet senast sex månader innan det upphör att gälla. Enligt en bestämmelse i avtalet får lämpliga åtgärder vidtas om en part har underlåtit att fullgöra åtaganden enligt avtalet. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att parterna har anmält till generalsekreteraren för Europeiska unionens råd att de i enlighet med sina respektive förfaranden har godkänt avtalet. Det ersätter avtalet om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete som undertecknades av EG och Sovjetunionen den 18 december 1989. 6.3 Ikraftträdande och provisorisk tillämpning Partnerskapsavtalet undertecknades, som tidigare nämnts, i november 1994. Avtalet skall godkännas av parterna i enlighet med deras interna förfaranden (artikel 105). Den interna godkännandeproceduren tar i vissa EU-medlemsstater lång tid, dvs. minst ett år eller längre. Partnerskapsavtalet har därför ännu inte trätt i kraft. Eftersom Sverige, Finland och Österrike inte var medlemmar i EU när partnerskapsavtalet framförhandlades och eftersom frågan om de nya medlemsstaternas bundenhet av partnerskapsavtalet inte reglerades i Anslutningsfördraget den 24 juni 1994 mellan EU:s medlemsstater och Norge, Österrike, Finland och Sverige om dessa staters anslutning till EU upprättade kommissionen i samråd med medlemsstaterna under våren 1996 ett anpassningsprotokoll. I anpassningsprotokollet togs sedvanliga ikraftträdandebestämmelser in. Av protokollets slutbestämmelse (artikel 4) framgår att protokollet skall godkännas av parterna i enlighet med deras interna förfaranden. Protokollet träder sedan i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att alla parter har anmält att de har godkänt protokollet. Bland medlemsstaterna och rådets generalsekretariat spred sig efter hand en oro för att partnerskapsavtalet, även om alla de tidigare parterna hade godkänt det, på grund av rättsliga hinder inte borde träda i kraft förrän samtliga parter även hade godkänt anpassningsprotokollet. Det var uppenbart att detta skulle leda till ytterligare tidsutdräkt vad gällde partnerskapsavtalets ikraftträdande. Mot bakgrund av det politiska önskemålet hos samtliga avtalsparter av ett snabbt ikraftträdande av såväl partnerskapsavtalet som anpassningsprotokollet sökte rådets generalsekretariat och EU-medlemsstaterna att finna en lösning på problemet och ett alternativ till att omförhandla protokollets ikraftträdandebestämmelser. Enligt Wienkonventionen den 23 maj 1969 om traktaträtten (SÖ 1975:1) kan en internationell överenskommelse tillämpas provisoriskt i avvaktan på dess ikraftträdande dels om överenskommelsen föreskriver det, dels om parterna på annat sätt har överenskommit om detta (artikel 25.1). En provisorisk tillämpning av en internationell överenskommelse innebär således att avtalet tillämpas under det att de interna godkännandeprocedurerna genomförs, dvs. i avvaktan på att överenskommelsen kan träda i kraft. Sverige har varit drivande vad gäller att finna en lösning för ett snabbt ikraftträdande av anpassningsprotokollet och har aktivt medverkat i utarbetandet av den förklaring om provisorisk tillämpning av protokollet som fogats till propositionen som bilaga 2. I samband med att anpassningsprotokollet undertecknades av parterna avgav såväl rådet som EU-medlemsstaternas regeringsrepresentanter församlade i rådet förklaringen om provisorisk tillämpning. Enligt förklaringen, som måste betraktas som en internationell överenskommelse i förenklad form, villkoras den provisoriska tillämpningen av att Moldova lämnar en liknande utfästelse. Parterna skall sedan underrätta varandra när de nödvändiga interna förfarandena har fullgjorts för att anpassningsprotokollet skall kunna tillämpas provisoriskt. Den provisoriska tillämpningen förutsätter samtliga parters godkännande och enligt förklaringen kan den därför inte bli gällande förrän den första dagen i den andra månaden efter den dag då samtliga parter har lämnat en underrättelse om godkännandet. Ikraftträdandet av partnerskapsavtalet skall enligt förklaringen samordnas med den provisoriska tillämpningen av anpassningsprotokollet. Det ankommer i första hand på gemenskapen att se till att så sker. Vissa EU-medlemsstaters rättsordningar accepterar inte möjligheten av att tillämpa en internationell överenskommelse provisoriskt. Till rådets interna mötesprotokoll har därför fogats vad som närmast kan betraktas som tolkningsförklaringar från dessa stater, varigenom det framgår att ett godkännande av anpassningsprotokollet innebär att staten kan tillämpa anpassningsprotokollet även om det inte har hunnit träda i kraft. 7 Godkännande av anpassningsprotokollet -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet till | | partnerskaps- och samarbetsavtalet som upprättar ett | | partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras | | medlemsstater å ena sidan och Moldova å andra sidan och | | förklaringen om provisorisk tillämpning av protokollet. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Stabiliteten i Östersjöområdet har sedan Sovjetunionens fall fått en ökad betydelse för Sverige. Partnerskapsavtalen syftar till att ge en ny dimension till gemenskapens relationer med republikerna i f.d. Sovjetunionen och att understödja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Inom ramen för dessa ansträngningar är 1994 års partnerskapsavtal med Moldova - liksom avtalen med Ryssland, Vitryssland och Ukraina - ett steg på vägen mot att etablera ett frihandelsområde mellan gemenskapen och respektive land. Avtalet ger ramar för en politisk dialog, definierar ett brett spektrum av samarbetsområden och skapar förutsättningar för ökad handel mellan parterna. Ur svensk synvinkel är det med hänsyn till Moldovas geografiska läge samt de allt intensivare politiska, ekonomiska och kulturella relationerna med länderna i Öst- och Centraleuropa av stor vikt att ett partnerskapsavtal ingås och att ytterligare ett steg därmed tas för att främja stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling i Moldova. Genom avtalet underlättas även bilateral handel. I och med att Sverige, Finland och Österrike blev medlemmar i den europeiska unionen den 1 januari 1995 upprättades ett anpassningsprotokoll till 1994 års partnerskapsavtal med Moldova. Genom anpassningsprotokollet blir de nya medlemsstaterna parter i 1994 års avtal som ännu inte har trätt i kraft. Detta avtal finns fogat som en bilaga till anpassningsprotokollet. I anpassningsprotokollet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsstaterna som är avtalsparter på den ena sidan. Det är därmed fråga om ett s.k. blandat avtal. Protokollet, jämte partnerskapsavtalet, reglerar bl.a. frågor om den gemensamma handelspolitiken och gränsöverskridande tjänstehandel. Enligt artikel 113 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och EG-domstolens praxis har gemenskapen exklusiv kompetens när det gäller dessa områden. Kompetensen att ingå associeringsavtal är också i princip exklusiv. Det nu aktuella anpassningsprotokollet reglerar emellertid också förhållanden som ligger utanför gemenskapens kompetens och därmed inom medlemsstaternas kompetens. Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som innebär åtaganden för medlemsstaterna och därmed också för Sverige. Detta gäller bl.a. inom områdena polititisk dialog, socialt och finansiellt samarbete samt brottsbekämpning. Som har redovisats tidigare (avsnitt 6.2.6) innehåller avtalet bestämmelser om olika sociala frågor (artiklarna 24-28). Parterna åtar sig bl.a. att ingå avtal om social trygghet för moldoviska arbetstagare. Dessa avtal skall grundas på principer om sammanläggning av kvalifikationstider och export av pensioner. Sveriges förpliktelser enligt partnerskapsavtalet (artikel 24) kan komma att föranleda kostnader för Sverige. Storleken av dessa kostnader kan för dagen inte uppskattas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen då frågan aktualiseras. Som också har redovisats tidigare (avsnitt 6.2.9) innehåller partnerskapsavtalet ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd mellan administrativa myndigheter i tullfrågor. Information som lämnas eller erhålls med stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara konfidentiell (artikel 10 i tullsamarbetsprotokollet). Enligt 9 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100, aktuell lydelse 1992:1775) gäller sekretess i dylik verksamhet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i den mån riksdagen har godkänt avtal om det med främmande stat eller mellanfolklig organisation. En anslutning till avtalet föranleder därför inte några lagändringar för Sveriges del när det gäller dessa frågor. För svenskt vidkommande finns det ett stort intresse av att anpassningsprotokollet kan tillämpas provisoriskt under det att de interna godkännandeprocedurerna genomförs, dvs. i avvaktan på att protokollet kan träda i kraft. Anpassningsprotokollet är enligt regeringens bedömning av större vikt. Protokollet och förklaringen om provisorisk tillämpning av detta skall därför enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 augusti 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Ulvskog, Lindh, Johansson, Åhnberg, Pagrotsky Föredragande: statsrådet Schori Regeringen beslutar proposition 1996/97:178 Partnerskaps- och samarbetsavtal med Moldova.