Regeringskansliets rättsdatabaser

Utbildning och universitetsforskning 16 . Förslag till statsbudget för år 1998 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 9 2 Lagtext 13 2.1 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) 13 3 Inledning 15 3.1 Omfattning/ändamål 15 3.2 Resultatbedömning m.m. 16 3.3 Revisionens iakttagelser 17 3.4 Utgiftsutvecklingen 18 4 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning 21 4.1 Omfattning/ändamål 21 4.2 Utgiftsutvecklingen 21 4.3 Resultatbedömning och slutsatser 22 4.3.1 Inledning 22 4.3.2 Prioritering av kärnverksamheten 24 4.3.3 Staten tillskjuter mer resurser 24 4.3.4 Pågående utredningsarbete inom barnomsorg och skola 25 4.3.5 Vuxenutbildning i förändring 26 4.3.6 Åtgärder för att säkra kvaliteten 27 4.3.7 Jämställdhet 27 4.3.8 Kompetensutveckling och lärarförsörjning 28 4.3.9 Internationellt samarbete 28 4.3.10 Skoldatanät 29 4.4 Regeringens bedömningar med anledning av revisionens iakttagelser 29 4.5 Anslag 30 A 1. Statens skolverk 30 A 2. Utveckling av skolväsende och barnomsorg 31 A 3. Forskning inom skolväsendet 33 A 4. Genomförande av skolreformer 33 A 5. Statens institut för handikappfrågor i skolan 34 A 6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 35 A 7. Specialskolor och resurscenter 36 A 8. Särskilda insatser på skolområdet 36 A 9. Sameskolstyrelsen 37 A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola 38 A 11. Bidrag till svensk undervisning i utlandet 39 A 12. Statens skolor för vuxna 40 A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxen- utbildning 41 A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna 42 A 15. Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling 44 5 Universitet och högskolor 45 5.1 Högre utbildning och forskning 45 5.1.1 Den nya högskolan 45 5.1.2 Allmänt om högre utbildning och forskning 49 5.1.2.1 Anslagsutvecklingen inom verksamhets- området 49 5.1.2.2 Resultatbedömning och slutsatser 50 5.1.3 Kvalitet och förnyelse 54 5.1.4 Studenter 57 5.2 Grundläggande högskoleutbildning 59 5.2.1 Fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen 59 5.2.2 Vårdutbildningar 62 5.2.2.1 Läkar- och tandläkarutbildningar 62 5.2.2.2 Ersättning för klinisk utbildning och forskning 63 5.2.2.3 Apotekarutbildning 64 5.2.2.4 Kvalitets- och huvudmannaskapsfrågor inom vårdhögskoleutbildningarna 65 5.2.3 Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar 66 5.2.4 Lärarutbildningar 72 5.2.5 Konstnärliga utbildningar 74 5.2.6 Kompetensutveckling i arbetslivet 76 5.2.7 IT och högskolan 78 5.3 Nya högskolor 80 5.3.1 Malmö högskola 80 5.3.2 Högskola på Gotland 82 5.4 Resurser för forskning och forskarutbildning 83 5.4.1 Inledning 83 5.4.2 Resurser 85 5.4.3 Rekryteringsmål för ökad jämställdhet 88 5.5 En reformerad forskarutbildning 90 5.5.1 Ärendet och dess beredning 90 5.5.2 Vetenskapligt kompetensbehov inför 2000-talet 90 5.5.3 Behörighet, forskarutbildningens längd, licentiatexamen 91 5.5.4 Examensmål 92 5.5.5 Examination och resurser 96 5.5.6 Antagning 96 5.5.7 Studiefinansiering 98 5.5.8 Utbildningens uppläggning, handledning m.m. 101 5.5.9 Doktorsavhandlingen m.m. 103 5.5.10 Genomförande 103 5.6 Jämställdhet i högskolan 104 5.7 Miljöfrågor 105 5.7.1 Miljöfrågorna inom den högre utbildningen och forskningen 105 5.7.2 Miljöarbete vid universitet och högskolor 106 5.8 Internationella perspektiv 107 5.8.1 Inledning 107 5.8.2 EU-samarbete inom högre utbildning 107 5.8.3 Östersjösamarbetet 108 5.8.4 Gästforskare/gästlärare utomlands 109 5.8.5 Övriga frågor 109 5.9 Professorers anställningsskydd 109 5.10 Anslagstekniska frågor m.m. 113 5.10.1 Anslagsberäkningar för universitet och högskolor 113 5.10.2 Justering av per capita-ersättningar 114 5.10.3 Anslagssystem 114 5.10.4 Lokalförsörjning och investeringar 115 5.11 Utbildningsuppdragen 116 5.12 Anslag 118 B 1. Uppsala universitet: Grundutbildning 118 B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskar- utbildning 119 B 3. Lunds universitet: Grundutbildning 119 B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 121 B 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning 121 B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 122 B 7. Stockholms universitet: Grundutbildning 123 B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 124 B 9. Umeå universitet: Grundutbildning 125 B 10. Umeå universitet: Forskning och forskar- utbildning 126 B 11. Linköpings universitet: Grundutbildning 126 B 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 128 B 13. Karolinska institutet: Grundutbildning 128 B 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 129 B 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 130 B 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning 131 B 17. Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 131 B 18. Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning 132 B 19. Danshögskolan: Grundutbildning 133 B 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning 134 B 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning 134 B 22. Högskolan Dalarna: Grundutbildning 135 B 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundut- bildning 136 B 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 138 B 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 139 B 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grund- utbildning 140 B 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning 141 B 28. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning 142 B 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning 143 B 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grund- utbildning 144 B 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning 144 B 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning 145 B 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grund- utbildning 146 B 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundut- bildning 147 B 35. Konstfack: Grundutbildning 148 B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 148 B 37. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 149 B 38. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 150 B 39. Mitthögskolan: Grundutbildning 151 B 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning 152 B 41. Operahögskolan i Stockholm: Grund- utbildning 153 B 42. Södertörns högskola: Grundutbildning 154 B 43. Teaterhögskolan i Stockholm: Grund- utbildning 154 B 44. Enskilda och kommunala hög- skoleutbildningar m.m. 155 B 45. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 159 B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 160 B 47. Sunet 161 B 48. Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 162 6. Högskolemyndigheter 163 C 1. Högskoleverket 163 C 2. Verket för högskoleservice 164 C 3. Centrala studiestödsnämnden 165 7 Nationella och internationella forskningsresurser 167 7.1 Omfattning/ändamål 167 7.2 Resultatinformation 173 7.3 Utgiftsutvecklingen 177 7.4 Bemyndiganden 178 7.5 Anslag 179 D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskarinformation 179 D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 179 D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet: Forskning: 179 D 4. Humanistik-samhällsvetenskapliga forsk ningsrådet: Förvaltning 180 D 5. Medicinska forskninsrådet: Forskning 181 D 6. Medicinska forskninsrådet: Förvaltning 182 D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 182 D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 183 D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 183 D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: För- valtning 184 D 11. Rymdforskning 184 D 12. Kungl. biblioteket 184 D 13. Statens Psykologisk-pedagogiska bibliotek 185 D 14. Institutet för rymdfysik 185 D 15. Polarforskningssekretariat 186 D 16. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU 186 D 17. Särskilda utgifter för forskningsändamål 187 D 18. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 188 8 Gemensamma ändamål 189 8.1 Omfattning/ändamål 189 8.2 Utgiftsutvecklingen 189 E 1. Kostnader för Sveriges medlemsskap i Unesco m.m. 189 E 2. Utvecklingsarbete inom Utbildnings- departementets område m.m. 190 Bilaga 191 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434), 2. godkänner att av det för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Fortbildning m.m. får användas högst 6 800 00 år 1998 och högst 800 000 kr år 1999 för svensk undervisning i utlandet, 3. godkänner det som regeringen förordar om omfattningen och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1998-2000 (avsnitt 5.2.1), 4. godkänner vad regeringen förordar om läkarutbildningen (avsnitt 5.2.2.1), 5. godkänner vad regeringen förordar om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar (avsnitt 5.2.3), 6. godkänner vad regeringen förordar om lärarutbildningar (avsnitt 5.2.4), 7. godkänner vad regeringen förordar om konstnärliga utbildningar (avsnitt 5.2.5), 8. godkänner vad regeringen förordar om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten i Malmö (avsnitt 5.3.1), 9. godkänner vad regeringen förordar om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten på Gotland (avsnitt 5.3.2), 10. godkänner vad regeringen förordar om satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor (avsnitten 5.4.1 och 5.4.2), 11. godkänner principerna för uppställande av examensmål för forskarutbildningen (avsnitt 5.5.4), 12. godkänner vad regeringen förordar om stöd till gästforskare/gästlärare utomlands (avsnitt 5.8.4), 13. godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen förordar för de olika utbildningsområdena för budgetåret 1998 (avsnitt 5.10.2), 14. godkänner vad regeringen förordar om generellt utbildningsuppdrag (avsnitt 5.11), 15. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1, 16. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lunds universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 3, 17. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Göteborgs universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 5, 18. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Umeå universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 9, 19. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Linköpings universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 11, 20. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Luleå tekniska universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 17, 21. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Dalarna skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 22, 22. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Gävle/Sandviken skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 23, 23. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Halmstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 24, 24. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Kalmar skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 25, 25. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Karlstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 27, 26. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Kristianstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 28, 27. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Växjö skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 31, 28. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Örebro skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 32, 29. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lärarhögskolan i Stockholm skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 38, 30. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Mitthögskolan skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 39, 31. godkänner förslaget att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg (avsnitt 7.1), 32. godkänner vad regeringen förordat om högpresterande datorsystem (avsnitt 7), 33. bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsrssurser som innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordar under avsnittet 4, 34. godkänner regeringens förslag angående användningen av anslagssparande som förordas under anslaget D 17. Särskilda utgifter för forskningsändamål, 35. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning: ANSLAG ANSLAGSTYP ANSLAGSBELOPP (TUSENTAL KRONOR) A 1. Statens skolverk ramanslag 236 995 A 2. Utveckling av skolväsende och barnomsorg ramanslag 163 360 A 3. Forskning inom skolväsendet ramanslag 7 873 A 4. Genomförande av skolreformer ramanslag 83 971 A 5. Statens institut för handikappfrågor i skolan ramanslag 116 623 A 6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handi- kapp ramanslag 20 936 A 7. Specialskolor och resurscenter ramanslag 418 943 A 8. Särskilda insatser på skolområdet ramanslag 258 336 A 9. Sameskolstyrelsen ramanslag 33 714 A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasie- skola ramanslag 118 091 A 11. Bidrag till svensk undervisning i utlandet ramanslag 67 108 A 12. Statens skolor för vuxna ramanslag 38 155 A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning ramanslag 134 236 A 14. Särkilda utbildningsinsatser för vuxna ramanslag 3 474 333 A 15. Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveck- ling ramanslag 9 066 B 1. Uppsala universitet: Grundutbildning ramanslag 766 767 B 2. Uppsala universitet; Forskning och forskarutbildning ramanslag 952 889 B 3. Lunds universitet: Grundutbildning ramanslag 1 165 260 B 4. Lunds universitet; Forskning och forskarutbildning ramanslag 977 689 B 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning ramanslag 926 126 B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 784 320 B 7. Stockholms universitet: Grundutbildning ramanslag 647 173 B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 776 182 B 9. Umeå universitet: Grundutbildning ramanslag 677 386 ANSLAG ANSLAGSTYP ANSLAGSBELOPP (TUSENTAL KRONOR) B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 522 150 B 11. Linköpings universitet ramanslag 638 344 B 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 343 420 B 13. Karolinska institutet: Grundutbildning ramanslag 295 824 B 14: Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 603 168 B 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning ramanslag 676 183 B 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning ramanslag 506 043 B 17. Luleå tekniska universitet: Grundutbildning ramanslag 351 662 B 18. Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 178 285 B 19. Danshögskolan: Grundutbildning ramanslag 22 248 B 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning ramanslag 53 284 B 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning ramanslag 168 506 B 22. Högskolan Dalarna: Grundutbildning ramanslag 186 586 B 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning ramanslag 186 991 B 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning ramanslag 127 659 B 25. Högskolan i Kalmar; Grundutbildning ramanslag 201 819 B 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby; Grundutbildning ramanslag 127 406 B 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning ramanslag 274 584 B 28. Högskolan Kristianstad: Grundutbildning ramanslag 150 031 B 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning ramanslag 126 990 B 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla ramanslag 94 030 B 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning ramanslag 225 300 B 32. Högskolan i Örebro, Grundutbildning ramanslag 273 355 B 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning ramanslag 40 725 B 34. Idrottshögskolan i Stockholm; Grundutbildning ramanslag 33 997 B 35. Konstfack, Grundutbildning ramanslag 96 727 B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning ramanslag 45 749 B 37. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 81 574 B 38. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 280 765 B 39. Mitthögskolan; Grundutbildning ramanslag 351 669 B 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning ramanslag 267 925 B 41. Operahögskolan i Stockholm, Grundutbildning ramanslag 13 352 B 42. Södertörns högskola; Grundutbildning ramanslag 99 006 B 43. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 21 924 B 44. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. ramanslag 1 462 630 B 45. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. ramanslag 350 984 B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor ramanslag 438 686 B 47. Sunet ramanslag 37 292 B 48. Ersättningar för klinisk utbildning och forskning ramanslag 1 568 174 C 1. Högskoleverket ramanslag 127 667 C 2. Verket för högskoleservice ramanslag 9 892 C 3. Centrala studiestödsnämnden ramanslag 253 924 D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation ramanslag 88 858 D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning ramanslag 21 205 D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Forskning ramanslag 205 750 D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning ramanslag 10 239 ANSLAG ANSLAGSTYP ANSLAGSBELOPP (TUSENTAL KRONOR) D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning ramanslag 332 272 D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning ramanslag 9 806 D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning ramanslag 709 769 D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning ramanslag 19 714 D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning ramanslag 237 692 D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning ramanslag 8 048 D 11. Rymdforskning ramanslag 118 925 D 12. Kungl. biblioteket ramanslag 193 061 D 13. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek ramanslag 8 183 D 14. Insitutet för rymdfysik ramanslag 37 296 D 15. Polarforskningssekretariatet ramanslag 22 237 D 16. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU ramanslag 9 654 D 17. Särskilda utgifter för forskningsändamål ramanslag 124 095 D 18. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning ramanslag 62 799 E 1. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. ramanslag 36 365 E 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. ramanslag 22 524 Summa 27 050 554 . 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) skall upphöra att gälla den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas i fråga om den som före den 1 januari 1999 har fått en tjänst som professor utan tidsbegränsning. 3 Inledning 3.1 Omfattning/ändamål Utgiftsområdet avser skola och barnomsorg, vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, högskoleutbildning och forskning samt centrala myndigheter inom utbildningsdepartementets område. UTGIFTSUTVECKLINGEN MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER) 1995/96 1996 1997 1998 1999 2000 35 326 24 366 25 563 27 051 28 133 29 402 Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Inom barnomsorgen nådde 90-95 % av kommunerna behovstäckning 1996. Av barnen i åldern 1-6 år var 75% inskrivna i någon form av barnomsorg. Av skolbarnen i åldern 7-12 år var 38% inskrivna i skolbarnsomsorg. Av sexåringarna deltog 94 % i förskolan. Övriga sexåringar var inskrivna i skolan. Grundskolans och gymnasieskolans resultat är i väsentliga avseenden goda och internationellt sett ofta mycket goda. Flera rapporter visar dock att vissa elever i grundskolan inte får tillräckligt stöd i skolan. Läsåret 1995/96 avslutade något över 100 000 elever årskurs 9 i grundskolan. Av dem saknade 5,8% betyg i något ämne. 98% fortsatte direkt till gymnasieskolan. Av eleverna på nationella program som började i gymnasieskolan hösten 1992 slutförde 87% sin utbildning inom fyra år. Inom gymnasieskolan pågår en successiv utveckling av den reform som genomförts under 90-talet. Tillströmningen av sökande till vuxenutbildningen är mycket stor till följd av regeringens satsning, kunskapslyftet, och flertalet kommuner anger att de mer än väl kommer att nå sina uppsatta volymmål. Regeringen har i maj 1997 fördelat statsbidrag motsvarande 104 000 årsstudieplatser inom kunskapslyftet. Inom den grundläggande högskoleutbildningen var antalet studenter 286 000 läsåret 1995/96 vilket är en ökning med 6% från föregående läsår. Inför hösten 1997 har antalet sökande till högskoleutbildning nått rekordnivåer. Examensmålen för både generella examina och yrkesexamina har i stort sett uppnåtts utom för vissa lärarutbildningar. Både antalet sökande och antagna till de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna har fortsatt att öka. Högskolans roll i den regionala utvecklingen har förstärkts genom att mindre och medelstora högskolor har prioriterats vid fördelningen av tillkommande platser. Verksamheten inom forskningsområdet utvecklas enligt de mål och riktlinjer som fastställts. Besparingarna inom forskningsrådens verksamhet under innevarande budgetår har i huvudsak kunnat kompenseras genom insatser från forskningsstiftelser. Större genomförda förändringar Inom ramen för ökningen av statsbidragen till kommuner och landsting ges kommunerna möjlighet att förstärka resurserna för elever med behov av särskilt stöd och till lärares kompetensutveckling i miljö, naturvetenskap och teknik. Inom vuxenutbildningen har beslut fattats om det femåriga kunskapslyftet, som berör samtliga landets kommuner. Kunskapslyftet omfattar hösten 1997 111 500 platser varav 10 000 platser avser folkbildningen (utgiftsområde 17). Platsantalet inbegriper även kvalificerad yrkesutbildning. Beslut har fattats om utbyggnad av högskoleutbildningen med 15 000 permanenta platser hösten 1997 och ytterligare 15 000 permanenta platser hösten 1999. Nya överskådliga och rättssäkra regler för tillträde och urval gäller fr.o.m. hösten 1997. De mindre och medelstora högskolorna har tillförts fasta forskningsresurser. Genom ändring av stifelselagen har ett demokratiskt inflytande över forskningsstiftelserna möjliggjorts. Mål för utgiftsområdet i sammanfattning Att ge barn stöd och stimulans för sin utveckling och att underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete eller studier med vård och ansvar för barn. Att alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden skall ha lika tillgång till likvärdig utbildning och ges förutsättningar att nå målen i skollagen, läroplanerna och kursplanerna. Att ge vuxna tillfälle att komplettera sin utbildning med utgångspunkt från dels den enskildes önskemål, dels behov av att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Att erbjuda utbildning av hög och likvärdig kvalitet vid universitet och högskolor i alla delar av landet och genom forskning vid alla landets högskolor bidra till en regionalt balanserad utveckling. Att genom forskning främja kritiskt tänkande och vetenskapliga förhållningssätt och bidra med ny väsentlig kunskap till förmån för hälsa, kultur, välfärd, miljö, ekonomisk utveckling, sysselsättning och omställning mot en hållbar utveckling. Prioriteringar för 1998 Ett gemensamt synsätt på barns och ungdomars utveckling och lärande från tidig ålder skall utvecklas. I en särskild proposition föreslås att bestämmelserna om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen förs in i skollagen samt att sexårsverksamheten i förskolan skall bilda en egen frivillig skolform, förskoleklass. Arbetet med att utveckla verksamhetens innehåll fortsätter, bl.a. genom den pågående översynen av läroplanen. Regeringen prioriterar arbetet med att utveckla utbildningens kvalitet och likvärdighet i skolan. Inriktningen på dett arbete presenterade regeringen i utvecklingsplanen för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112). Vuxenutbildningen byggs ut till totalt 124 300 platser inom kunskapslyftet för 1998 varav 10 000 platser avser folkbildningen (utgiftsområde 17). Utbyggnaden innefattar även en utbyggnad av den kvalificerade yrkesutbildningen till totalt 8 800 platser höstterminen 1998. Med anledning av den stora efterfrågan på den kvalificerade yrkesutbildningen och utbildningens betydelse för att tillgodose arbetslivets efterfrågan föreslår regeringen att utbyggnaden tidigareläggs med 1 000 platser redan under våren 1998. Högskolan byggs ut med ytterligare 15 000 permanenta platser från 1 januari 1998 huvudsakligen vid de mindre och medelstora högskolorna. Kvaliteten inom forskning och forskarutbildning förstärks. Forskarutbildningen reformeras. Organisationen inom högskolan förnyas. En plan presenteras för hur de redan beslutade besparingarna inom forskningsområdet skall genomföras genom en kontinuerlig avvägning mellan nationella och internationella forskningsresurser. 3.2 Resultatbedömning De mål som i det föregående angivits i sammanfattning gäller enligt tidigare beslut. De resultat som uppnås inom utgiftsområdet måste bedömas utifrån de angivna målen och i perspektivet av de konkreta utmaningar som utbildningen och forskningen står inför i dagens samhälle. Välfärden och tillväxten är ytterst beroende av de kunskaper och färdigheter som den svenska befolkningen bär. Det framväxande kunskapssamhället ställer både individen och samhället inför allt snabbare förändringar. Individernas förmåga att bidra till och möta dessa förändringar utgör basen för tillväxt och utveckling i hela samhället. Kraven från arbetsmarknaden, liksom från ett samhällsliv där den enskilde medborgaren tar en allt aktivare roll, innebär att kraven på en längre formell utbildning stegras. Den samlade utbildningspolitiken är ett av regeringens viktigaste reformområden. Insatserna inom barnomsorgen, skolan, vuxenutbildningen och den högre utbildningen innebär sammantaget att Sverige nu genomgår en av de största utbildningssatsningarna någonsin. För att Sverige framgent skall kunna vara en av världens bästa kunskapsnationer krävs att utbildningssystemets alla delar fortsätter att utvecklas. Samtidigt är satsningar på utbildning och kompetensutveckling en av de viktigaste åtgärderna när det gäller att nå regeringens mål om en halverad öppen arbetslöshet till år 2000. Uppgiften att medverka i kampen mot arbetslösheten ställer stora krav på hela utbildningssystemet. Utbildningen har också en viktigt uppgift att fylla för utvecklingen av demokratin. Tillgång till utbildning av hög kvalitet innebär ökade möjligheter att få vara med och forma framtiden. Medborgarnas krav på, och möjligheter till, delaktighet och inflytande ökar. En hög utbildningsnivå hos befolkningen är därför en viktig drivkraft för en fortsatt demokratisk utveckling. Samtidigt som delar av befolkningen får allt större möjlighet att påverka utvecklingen riskerar andra att hamna i ett utanförskap. Utbildningsväsendet måste medverka till att dessa risker undanröjs. I förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet. En integration av förskola, grundskola och skolbarnsomsorg pågår. Kommunerna ges genom detta ökade möjligheter till effektivare användning av resurserna samtidigt som kvaliteten förbättras. Gymnasieskolan befinner sig sedan ett antal år i ett intensivt förändrings- och utvecklingsskede. Satsningarna på kunskapslyftet inom vuxenutbildningen och på utbyggnaden av högskolan med ytterligare permanenta platser är de hörnstenar i utbildningspolitiken som har störst betydelse för budgetförslagen inom utgiftsområdet. Erfarenheterna hittills av kunskapslyftet visar att tillströmningen är mycket god och att förnyelsen och utvecklingen av vuxenutbildningen har tagit fart. Det krävs nu att förnyelsen av både pedagogiken, organisationen och innehållet inom vuxenutbildningen ges prioritet. Utökningen av kvalificerad yrkesutbildning som bygger på gymnasieskolans treåriga program utgör en viktig del av utbildningssatsningen. Regeringen har nyligen tillsatt en arbetsgrupp inom regeringskansliet för att förbereda ett regeringsförslag om den kvalificerade yrkesutbildningens framtid. För högskolans del är sökandetrycket större än någonsin. På högskolan ställs kravet att både kunna tillgodose ungdomars behov av utbildning och att kunna medverka till det livslånga lärandet genom att erbjuda fortbildning och vidareutbildning. Utbildningen måste anpassas till olika gruppers behov. Samverkan med det övriga samhället krävs i ökad utsträckning. Resultaten hittills av det omfattande reformarbetet visar på att det offentliga utbildningsväsendet väl tillgodoser de krav som det framväxande kunskapssamhället ställer både på individen och samhället. Den nya gymnasieskolan, utvecklingen av vuxenutbildningen och expansionen av högskolan samt kvarlitetsarbetet på alla nivåer är faktorer som medverkar i uppfyllandet av kraven. Det är således regeringens samlade bedömning att de resultat som uppnås inom verksamheterna inom utgiftsområdet väl svarar mot uppsatta mål och dagens behov. Detta motsäger inte att det inom många områden finns behov av åtgärder för att nå bättre resultat. Mest tydligt är detta inom grundskolan, där kvalitetsförbättringar behöver ske och alla elevers rätt till undervisning är väl avpassad till de individuella behoven, behöver beaktas bättre. Förutsättningarna för detta har förbättrats genom riksdagens beslut till följd av 1997 års vårproposition att öka statsbidragen till kommuner och landsting med 4 miljarder kronor för 1997 och 8 miljarder kronor fr.o.m. 1998. Under utgiftsområde 25 tar regeringen upp ytterligare tillskott till kommuner och landsting om 4 miljarder kronor för år 1999 och ytterligare 4 miljarder kronor år 2000 i syfter att öka sysselsättningen och förbättra kvaliteten i vården, omsorgen och skolan. Regeringen har för avsikt att återkomma i vårpropositionen 1998 om hur resurstillskottet bör tillföras kommuner och landsting. 3.3 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar att dokumenten i de avlämnade årsredovisningarna har förbättrats jämfört med förra året även om det finns brister. Kravet att avge delårsrapporter, som reviderats av RRV, har sannolikt bidragit till förbättringen. I alltför många fall håller dock, enligt RRV, den av styrelsen fastställda årsredovisningen inte tillfredsställande kvalitet. RRV uppmärksammar regeringen på att det fortfarande finns behov av insatser och ökade krav i syfte att förbättra den administrativa kompetensen och skapa fungerande rutiner i samband med framtagandet av årsredovisning och delårsrapporter. Årsredovisningarna visar att verksamheten i huvudsak genomförts i enlighet med gällande regler, regleringsbrev samt regeringens prioriteringar. Samtliga universitet och högskolor, med undantag för två lärosäten, har infört och genomfört internrevision. Regeringen fattar denna dag beslut med anledning av RRV:s revisionsberättelser och rapporter beträffande årsredovisningarna. Regeringens huvudsakliga ställningstaganden därvid framgår av följande redovisning. RRV har lämnat invändning i revisionsberättelsen för Södertörns högskola då det finns väsentliga brister i den interna kontrollen och i redovisningen av helårsstudenter och helårsprestationer. Regeringen förutsätter att Södertörns högskola vidtar åtgärder i syfte att förbättra sina rutiner i enlighet med RRV:s rekommendationer. Verket för högskoleservice (VHS) har i efterhand gjort betydande ändringar av den av styrelsen fastställda årsredovisningen. Trots de genomförda ändringarna uppvisar VHS årsredovisning enligt RRV väsentliga brister. Regeringen anser det vara viktigt att bristerna i rutinerna åtgärdas. Högskolan Dalarna, Högskolan i Örebro, Danshögskolan samt Statens skola för vuxna i Norrköping visar betydande underskott i sina resultat för budgetåret 1995/96. Regeringen anser att det är av stor vikt att kostnaderna hålls i nivå med de årliga resurserna och att åtgärder vidtas för att komma till rätta med situationen. RRV har lämnat en revisionsrapport beträffande Svenska EU-programkontorets årsredovisning för räkenskapssåret 1995/96. De ekonomiadministrativa rutinerna för styrning och kontroll är i ett flertal avseenden i behov av förbättring. Regeringen delar RRV:s bedömning. RRV har i revisionsrapporter för Humanistisk- Samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) samt för Karolinska Institutet (KI) påpekat att dessa myndigheters resultatredovisningar till stora delar inte uppfyller regleringsbrevets krav på återrapportering. Regeringen understryker vikten av att HSFR och KI förbättrar och utvecklar resultatredovisningen i enlighet med RRV:s rekommendationer. RRV har i ett flertal rapporter i övrigt lämnat synpunkter på olika rutiner inom myndigheterna. Regeringen konstaterar att myndigheterna i flertalet fall har påbörjat åtgärder i överensstämmelse med RRV:s påpekanden. Regeringen vill stryka under att det ankommer på varje högskola och övriga myndigheter att tillse att upphandling, finansiering och återrapportering sker i enlighet med givna föreskrifter. Det är också viktigt att högskolor och andra myndigheter arbetar fram rutiner i samband med bokslut så att formella krav på årsredovisningen uppfylls, att internrevision genomförs och att efterhandskompletteringar av årsredovisningarna inte behöver förekomma. Resultatredovisningen behöver förbättras. Detsamma gäller för kopplingen mellan verksamhet och ekonomi och för den ekonomiska uppföljningen. Berörda myndigheter skall i särskilda rapporter redovisa sina åtgärder för regeringen. Rapporternas innehåll skall också verifieras av RRV. Regeringen avser att beakta innehållet i rapporterna inför beslut om regleringsbrev för 1998 3.4 Utgiftsutvecklingen för de i utgiftsområde 16 ingående verksamhetsområdena UTGIFT 1995/96 DÄRAV 1996 ANVISAT 1997 UTGIFTSPROG NOS 1997 FÖRSLAG 1998 BERÄKNAT 1999 BERÄKNAT 2000 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning 3 990 2 811 4 481 4 606 5 182 6 233 6 237 Universitet och högskolor 27 191 18 660 18 2891 18 432 19 199 19 191 20 381 Högskolemyndigheter 518 338 429 492 391 368 378 Nationella och internationella forsknings- resurser 3 560 2 495 2 307 2 462 2 220 2 281 2 345 Gemensamma ändamål 66 62 57 51 59 60 61 Totalt för utgiftsområde 16 35 325 24 366 25 5631 26 043 27 051 28 133 29 402 1. Därutöver har i tilläggsbudget föreslagits en höjning om 159,5 miljoner kronor SVERIGES UTBILDNINGSVÄSENDE (Uppgifter avseende läsåret 1995/96) Doktor 4 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning 4.1 Omfattning/ändamål Verksamhetsområdet omfattar anslag till skolmyndigheter, utveckling och forskning inom skolområdet, de statliga skolorna (sameskolorna, specialskolorna och statens skolor för vuxna) samt svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling. Bidrag lämnas till särskilda insatser för elever med handikapp i skolan, viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet, driften av fristående skolor (främst kompletterande skolor) samt till svensk undervisning i utlandet. Vidare ingår i området den särskilda vuxenutbildningssatsningen (kun- skapslyftet) och försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. Sedan den 1 juli 1996 handläggs frågor om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inom Utbildningsdepartementet. Det är kommunerna, och i vissa fall landstingen, som har verksamhetsansvaret för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare. Kommunerna får ett generellt statsbidrag från staten som till en del täcker kostnaderna för verksamheten. Resterande kostnader täcks till övervägande del av kommunalskattemedel. År 1995 utgjorde kostnaderna för dessa verksamheter 50 % av de totala nettokostnaderna i kommunerna, dvs. ca 110 miljarder kronor. Skolväsendet och barnomsorgen representerar härmed en betydande del av kommunsektorn både när det gäller budgetbelastning och sysselsättning. Statsbidraget redovisas inom utgiftsområde 25. Allmänna bidrag till kommunerna. 4.2 Utgiftsutvecklingen MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER) 1995/96 1996 1997 1998 1999 2000 3 990 2 811 4 606 5 182 6 233 6 237 Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall och ekonomiska utfall Andelen barn i åldern 1-6 år inskrivna i någon form av barnomsorg utgjorde år 1996 totalt 75 % av samtliga barn i den åldern. Andelen inskrivna i barnomsorgen i åldern 1-5 år var 70 % av alla barn. Av samtliga 6- åringar deltog 94 % i förskolan. Övriga 6-åringar var inskrivna i skolan. Barnomsorgen har under 1990-talet varit utsatt för stort förändringstryck då resurserna minskat samtidigt som antalet barn ökat. Av de elever som lämnade grundskolan år 1996 gick 98 % vidare till studier i gymnasieskolan. De senaste åren har 87 % av eleverna i gymnasieskolans nationella program slutfört sin utbildning inom fyra år. Antalet elever i kommunal vuxenutbildning (komvux) läsåret 1995/96 var ca 210 000. Omräknat till heltidsstuderande innebär det drygt 100 000 elever. De flesta av dem deltar i gymnasial vuxenutbildning. Under 1990-talet har kommunerna gjort neddragningar i sina verksamhetsområden och därmed även inom skolan. Dessa har främst påverkat kostnaderna för undervisningen. Kostnaderna för undervisning per elev minskade i grundskolan med 17 % i fasta priser under perioden 1991-1995. Större förändringar Regleringen av barnomsorgen flyttas från socialtjänstlagen (1980:620) till skollagen (1985:1100). Från och med den 1 januari 1998 förs ansvaret för uppföljning, utvärdering och tillsyn av barnomsorgen över från Socialstyrelsen till Statens skolverk. Förskolans roll som det första steget i ett livslångt lärande tydliggörs. Den 1 juli 1997 startade regeringens vuxenutbildningssatsning, kunskapslyftet. Redan före kunskapslyftet omfattar kommunal vuxenutbildning, som angivits ovan, drygt 100 000 heltidsstuderande. Satsningen omfattar fullt utbyggd 140 000 årsstudie- platser år 2000, vilket motsvarar över 3 % av arbetskraften. Detta innebär en av de största satsningarna på vuxenutbildning både i Sverige och i en internationell jämförelse. Kunskapslyftet är också ett led i en stegvis förnyelse och reformering av vuxenutbildningen. Som ett led i kunskapslyftet sker en kraftig utbyggnad av den kvalificerade yrkesutbildningen i syfte att utveckla nya vägar att tillgodose de utbildningsbehov som ett snabbt föränderligt arbetsliv ställer på kvalificerad yrkesutbildad personal. Prioriteringar för 1998 Regeringen har i skrivelse till riksdagen Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning -kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112) redogjort för sin grundläggande syn på verksamhetsområdet och angivit vilka områden som kommer att prioriteras under den kommande tvåårsperioden. Regeringen anger också inriktningen av förändringsarbetet inom området. Regeringen prioriterar arbetet med att stärka utbildningens kvalitet och att säkra likvärdigheten. Ett led i detta arbete är integrationen av förskolans s.k. sexårsverksamhet, skolan och skolbarnsomsorgen. Syftet med integrationen är att skapa en pedagogisk helhet som stärker barns och ungdomars utveckling och lärande från tidig ålder. Ett annat angeläget område är att öka antalet elever inom det tekniska och naturvetenskapliga området. Den mest angelägna satsningen nu är en kvalitetshöjning i grundskolan, så att alla elever får möjlighet att nå grundskolans mål. Alla elever måste få sådana kunskaper att de kan hävda sig väl i samhället och skaffa sig ytterligare kunskaper genom utbildning i gymnasieskolan. Gymnasieskolans uppgift är att kvalificera eleverna i tre avseenden - för deltagande i ett demokratiskt samhällsliv, för ett utvecklande arbetsliv och för vidare studier. För att alla elever i gymnasieskolan skall nå målen och vara förberedda för ett livslångt lärande krävs även här, som regeringen redovisat i utvecklingsplanen, insatser för att höja kvaliteten. I utvecklingsplanen redovisas inriktningen på det fortsatta förändringsarbetet avseende gymnasieskolan. Den kraftiga expansionen av vuxenutbildningen som nu sker till följd av kunskapslyftssatsningen måste också omfatta en successiv förnyelse av vuxenutbildningen såväl organisatoriskt och pedagogiskt som innehållsmässigt. För år 1998 kommer därför verksamheten inom vuxenutbildningsområdet att koncentreras kring att stödja och stimulera detta utvecklingsarbete. 4.3 Resultatbedömning och slutsatser 4.3.1 Inledning Målet för barnomsorgen är att genom pedagogisk gruppverksamhet stimulera barns utveckling och bidra till goda uppväxtvillkor. Barn med behov av särskilt stöd skall ges den omsorg de behöver. Verksamheten skall utformas i samarbete med föräldrarna och underlätta för dem att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Målet för skolan är att alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden skall ha lika tillgång till likvärdig utbildning. Alla barn och unga skall ges förutsättningar att nå målen i skollagen, läroplanerna och kursplanerna. Målet för vuxenutbildningen är, i enlighet med vad som anges i skollag och läroplan, att överbrygga utbildningsklyftorna, medverka till arbetslivets förändring, bidra till full sysselsättning och tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter och ge dem tillfälle att komplettera ungdomsutbildningen. Hög kvalitet i förskola, skola och vuxenutbildning är en fråga om likvärdighet och rättvisa och en förutsättning för såväl individens som samhällets utveckling. De yttre betingelserna för skolan har under senare år lagts fast. Nu måste fokus riktas mot skolans inre arbete och utbildningens kvalitet. Kraven ökar på att skolan förmår ge sina elever en utbildning som motsvarar de nationella målen. Skolans uppdrag vad gäller arbetet med värdegrundsfrågor, som exempelvis elevinflytandefrågor, måste betonas mera i kvalitetsarbetet än vad som hittills skett. Lärarna är den grupp som har störst betydelse för skolans utveckling. Regeringen har för avsikt att under innevarande budgetår genomföra en särskild satsning på att utveckla och stärka lärarna, bl.a. genom stimulans av regionala pedagogiska utvecklingscentra. Grunden för det livslånga lärandet läggs i förskolan. Genom att integrera förskola, skola och skolbarnsomsorg skapas nya förutsättningar som stärker barnens möjligheter till lärande under deras första viktiga år i förskolan och grundskolan. Regeringen lämnar i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6) bl.a. förslag om hur bestämmelserna om barnomsorg i socialtjänstlagen (1980:620) kan inarbetas i skollagen (1985:1100). Vidare föreslås att den sexårsverksamhet som bedrivs inom ramen för förskolan skall bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. I propositionen behandlas även frågor om mobbning, avgiftsfri skolmat i grundskolan samt ändring i grundskolans timplan. Av de resultat som redovisats i regeringens skrivelse till riksdagen om utvecklingen i den kommunala sektorn (skr. 1996/97:118) framgår att grundskolans och gymnasieskolans resultat är i väsentliga avseenden goda och internationellt sett ofta mycket goda. Internationella undersökningar visar bl.a. att förmågan att läsa är mycket god hos eleverna i grundskolan liksom den skriftliga förmågan. Även kunskapsnivån i engelska är god. Kunskaperna i matematik och naturvetenskap når inte upp till samma nivå som läsförmågan utan behöver bli bättre. Den internationella undersökningen TIMSS (the Third International Mathematics and Science Study) om 13-åriga elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett 25-tal länder har dock visat att svenska elevers kunskaper i dessa ämnen har förbättrats väsentligt jämfört med tidigare resultat. Av de elever som lämnade grundskolan våren 1996 har drygt 94 % fullständiga slutbetyg, vilket var oförändrat jämfört med året innan. De vanligaste orsakerna till ofullständiga betyg var att eleven har anpassad studiegång, inte följt ämnet på grund av hemspråksundervisning (numera benämnd modersmålsundervisning) och/eller svenska som andraspråk eller har stor frånvaro. Det nya målrelaterade betygssystemet för grundskolan samt avstämning av elevens kunskaper i årskurs 5 innebär att grundskolans resultat blir synliga på ett helt annat sätt än tidigare, vilket gör det lättare att vidta åtgärder för att stödja elever med svårigheter. Även utvecklingssamtalen är viktiga i detta sammanhang. En allt större andel av de elever som lämnar grundskolan går direkt vidare till studier i gymnasieskolan: 87 % år 1991 och 98 % år 1995. 87 % av de elever som påbörjade nationella program hösten 1992 fullföljde sin utbildning inom fyra år. Av nedanstående tabell framgår bl.a. att intresset för det naturvetenskapliga programmet ökade - andelen elever ökade med ca 9 % - mellan läsåren 1995/96 och 1996/97. Andelen flickor på naturvetenskapliga programmet har också ökat kraftigt. Det ökade intresset för det naturvetenskapliga programmet står väl i linje med de intentioner att öka intresset för naturvetenskap och teknik som riksdag och regering uttalat. Det är angeläget att öka antalet elever som studerar naturvetenskap och teknik i skolan och går vidare till fortsatta studier i dessa ämnen. Av tabellen framgår ytterligare förändringar mellan åren, andelen elever på specialutformade program ökade medan andelen elever på individuella program minskade. ANTALET OCH ANDELEN ELEVER I ÅRSKURS 1 PÅ GYMNASIESKOLANS PROGRAM LÄSÅREN 1995/96 OCH 1996/97 LÄSÅRET 1995/96 LÄSÅRET 1996/97 PROGRAM ANTAL ELEVER, ÅK 1, 15 OKT % ANTAL ELE- VER, ÅK 1, 15 OKT % Samhällsvetenska p 26 192 21,9 26 419 21, 9 Naturvetenskap 20 231 16,9 22 182 18, 4 Barn- och fritid 7 932 6,6 7 456 6,2 Handels och adm. 6 717 5,6 6 204 5,1 Estetiska 5 407 4,5 5 541 4,6 Hotell och restaurang 4 890 4,1 5 239 4,3 El 4 855 4,1 4 970 4,1 Omvårdnad 4 751 4,0 4 321 3,6 Fordon 4 464 3,7 4 532 3,8 Medie 3 640 3,0 3 705 3,1 Industri 3 414 2,9 3 224 2,7 Bygg 2 927 2,5 2 691 2,2 Naturbruk 2 508 2,1 2 536 2,1 Hantverk 1 433 1,2 1 502 1,2 Energi 935 0,8 916 0,8 Livsmedel 793 0,7 859 0,7 Specialutformade 3 178 2,7 4 396 3,6 Individuella 15 165 12,7 13 781 11, 4 Samtliga program 119 432 100 120 474 10 0 Källa: Den nya gymnasieskolan - Steg för steg (SOU 1997:1) och Skolverkets rapport nr 130, Skolan i siffror 1997:Del 2. I komvux fanns läsåret 1995/96 över en miljon kursdeltagare registrerade. Över 800 000 deltog i gymnasial vuxenutbildning och 77 % av dem slutförde kursen under läsåret. Av dessa fick 42 % betyget Godkänd och 51 % fick högre betyg. En utförligare redovisning av hur såväl barnomsorgen som skolan och vuxenutbildningen utvecklats i förhållande till de nationella mål som statsmakterna satt upp för verksamheten lämnades i våras i regeringens skrivelse till riksdagen om utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 1996/97:118). 4.3.2 Prioritering av kärnverksamheten Sverige har ett gott utgångsläge när det gäller grundläggande utbildning. Skolan är dock en verksamhet som har varit föremål för stora besparingar de senaste åren, vilket riskerar att få konsekvenser för skolans möjlighet att ge alla elever en likvärdig utbildning med god kvalitet. Flera rapporter visar att elever med behov av särskilt stöd har fått minskat stöd genom de nedskärningar som gjorts av undervisningen i skolan. Enligt en av Skolverket genomförd undersökning har andelen elever i grundskolan som anser att det inte är så lätt att få den hjälp de behöver ökat på tre år (1992-1995) från 42 % till 48 %. Under samma period har andelen som tycker att de nästan alltid får hjälp minskat från 84 % till 75 %. Dessutom uppges att allt fler elever kräver särskilda insatser. De tysta eleverna, elever med läs- och skrivsvårigheter, elever med dolda funktionshinder och elever med allmänna skolsvårigheter tillhör den grupp elever som inte får tillräckligt stöd i skolan. Hur skolan förhåller sig till de elever som har svårast att tillägna sig undervisning är ett viktigt mått på skolans kvalitet och likvärdighet. Resurstillskottet till kommunerna bör leda till att elever med behov av särskilt stöd ges förstärkta resurser. Regeringen anser att det är viktigt att dessa elevers behov tillgodoses. Skolan kommer att få ett ökat elevtryck de närmaste åren med anledning av att de aktuella åldersgrupperna ökar (diagram 4.1). Gymnasieskolan har främst under de senaste åren befunnit sig i ett intensivt förändrings- och utvecklingsskede vilket ställt stora krav på kommuner, lärare och skolledare. I utvecklingsplanen har regeringen redovisat vilka områden som kommer att prioriteras under den kommande tvåårsperioden. Det gäller främst att utveckla kvaliteten på de gymnasiala programmen med yrkesförberedande kurser. Ambitionerna för den nya gymnasieskolan skall vara fortsatt höga. Därför kommer målen för programmen och kursplanerna i bl.a. kärnämnena att ses över. Inom Utbildningsdepartementet har en arbetsgrupp bildats för att fortsätta att bereda den inriktning av gymnasieskolans utveckling som redovisades i utvecklingsplanen. Arbetsgruppen kommer att behandla principiella och övergripande frågor som kan komma att ställa krav på förändringar i nuvarande lagstiftning samt förslag som kräver överläggningar med arbetsmarknadens parter och intresseorganisationer på central nivå. Skolverket ansvarar för de förändringar i programmål och kursplaner som erfordras med anledning av gymnasieskolans vidareutveckling. För programmen med yrkesämnen bör samråd i detta arbete ske med berörda branscher. Regeringen har i utvecklingsplanen även presenterat bakgrunden och ramarna för en ny och modern lärlingsutbildning inom gymnasieskolans nationella program med yrkesämnen. Arbetsgruppen inom Utbildningsdepartementet bereder för närvarande förutsättningarna för en lärlingsutbildning enligt dessa ramar, en beredningsprocess som även inkluderar överläggningar med arbetsmarknadens parter och intresseorganisationer. Som ett led i utvecklingsarbetet med en ny modern lärlingsutbildning har samtliga kommuner och landsting inbjudits att medverka i pilotprojekt för att utveckla erfarenheter som skall ligga till grund för den slutliga utformningen av lärlingsutbildningen. Ett 80-tal kommuner har besvarat inbjudan. Utformningen av pilotprojekten sker i dialog med berörda kommuner. Regeringen kommer under hösten 1997 att fatta beslut om start av pilotprojekt. Regeringen avser att stimulera starten av pilotprojekt genom att ge ett startbidrag till de deltagande kommunerna. Medel härför beräknas under ramanslaget A 4. Genomförande av skolreformer. För vuxenutbildningen är målet att ge alla vuxna möjlighet att få ny kunskap och komplettera brister i tidigare utbildning. Vuxenutbildningen behöver förnyas för att kunna tillgodose såväl individens som arbetslivets och samhällets krav på ett livslångt lärande. Ett utvecklingsarbete har inletts i kommunerna inom kunskapslyftet och genom försöksverksamheterna med kvalificerad yrkesutbildning och med distansutbildning, som sammantaget kommer att innebära en successiv reformering av vuxenutbildningen de kommande åren. 4.3.3 Staten tillskjuter mer resurser Det statsfinansiella läget och de ökade problemen i den kommunala ekonomin har lett till att kommuner tvingas till besparingar. Detta har också påverkat kostnaderna för kärnverksamheter som skola, vård och omsorg. Mot bakgrund av detta föreslog regeringen i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) en betydande ökning av statsbidragen för kommuner och landsting. Bidragen ökar med 4 000 miljoner kronor för år 1997 och 8 000 miljoner kronor fr.o.m. år 1998. Regeringens uttryckliga önskemål är att satsningen skall komma skola, vård och omsorg till del. För skolans del bör elever med behov av särskilt stöd prioriteras vid kommunernas fördelning av de extra resurserna, liksom en särskild satsning på lärares kompetensutveckling i miljö, naturvetenskap och teknik. Resurstillskottet ger kommunerna ökade förutsättningar att ge alla elever en god utbildning. De ökade bidragen kan också bidra till att ge positiva sysselsättningseffekter. Regeringen har begärt en redovisning av varje kommun och landsting om vilka åtgärder som planeras med hjälp av det extra bidraget. Kommunerna har redovisat hur stor andel av bidraget som avses tillföras grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt övriga verksamheter. Uppgifterna har lämnats för åren 1997 och 1998. Kommunerna har enligt redovisningen för avsikt att tilldela de prioriterade områdena drygt hälften av det generella bidraget. En stor del av medlen planeras komma skolan till del och då framför allt grundskolan. En sammanfattning av resultaten finns under utgiftsområde 25. Allmänna bidrag till kommuner. 4.3.4 Pågående utredningsarbete inom barnomsorg och skola Det inre arbetet i skolan står i fokus. Ett antal utredningar har i uppdrag att följa utvecklingen i skolan och lämna förslag till hur det inre arbetet kan stimuleras och utvecklas. Arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten i undervisningen är ett led i denna utveckling. Den av regeringen tillsatta kommittén, Skolkommittén (dir. 1995:19 och 1997:2), som har i uppdrag att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen, skall lämna sina förslag senast den 1 november 1997. Regeringen anser att all pedagogisk verksamhet som syftar till att stödja barn och ungdomar i deras utveckling bör ses som en helhet. Kvalitet och likvärdighet i verksamheten skall främjas genom ett gemensamt måldokument för barn och ungdom i åldrarna 6-16 år. Barnomsorg och skolakommittén (dir. 1996:61), som haft i uppdrag att utarbeta ett sådant dokument, har i februari 1997 lämnat sitt betänkande. Kommittén har i tilläggsdirektiv (dir. 1997:30) också fått i uppdrag att utarbeta förslag till måldokument för förskolan samt göra en översyn av skollagen utifrån de krav integrationen av förskola, skola och skolbarnsomsorg ställer. Uppdraget skall vara slutfört den 1 november 1997. En arbetsgrupp med uppgift dels att inventera det arbete som sker på myndighetsnivå och rör skolans värdegrund, dels att föreslå hur det kan samordnas och anpassas till skolans vardagsarbete har nyligen lämnat sin rapport En värdegrundad skola - idéer om samverkan och möjligheter (Ds 1997:57). Arbetsgruppen har bestått av representanter från olika departement och myndigheter. En del av rapportens förslag behandlas i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6). I övrigt berör arbetsgruppens förslag i huvudsak Skolverkets ansvarsområde. Den av regeringen tillsatta utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134) har bl.a. till uppgift att kartlägga samhällets nuvarande insatser för funktionshindrade elever i skolan samt beskriva hur dessa insatser tillgodoser deras behov av samhälleligt stöd. Kommittén skall utifrån detta analysera hur ansvaret skall fördelas mellan stat, kommun och landsting för utbildning av funktionshindrade och deras omvårdnad i anslutning till utbildningen. Kommittén har lämnat delbetänkandet Gymnasieutbildning för vissa ungdomar med funktionshinder (SOU 1996:167). Regeringen avser att på begäran av kommittén förlänga tiden för kommitténs arbete till den 15 mars 1998. Läs- och skrivkommittén (dir. 1996:60) skall redovisa viktiga utgångspunkter för arbetet med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter samt föreslå åtgärder i förebyggande och avhjälpande syfte. Uppdraget skall slutföras under september månad 1997. Kommittén (dir. 1994:29 och 1994:128) med uppdrag att följa den pågående utvecklingen inom gymnasieskolan kommer inom kort att lämna sitt slutbetänkande Den nya gymnasieskolan - problem och möjligheter (SOU 1997:107). Inom Utbildningsdepartementet har, som tidigare nämnts, en arbetsgrupp bildats för att bereda och utarbeta förslag för en fortsatt utveckling av gymnasieskolan enligt den inriktning som presenterats i regeringens utvecklingsplan. Kommittén (dir. 1997:55) för uppföljning av resursfördelningen till fristående grundskolor skall följa och utvärdera kommunernas tillämpning av de nya bidragsreglerna för fristående grundskolor under läsåren 1997/98 och 1998/99. Kommittén skall belysa effekterna för såväl fristående grundskolor som för kommuner. En delrapport skall lämnas senast den 1 oktober 1998. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 oktober 1999. Kultur i skolan, en interdepartemental arbetsgrupp mellan Utbildnings- och Kulturdepartementen, har tillsatts för att stärka kulturen i skolan. Arbetsgruppen skall behandla tre områden: skolan som kulturmiljö, kulturarbetet i undervisning samt delaktighet och eget skapande. Arbetet skall vara avslutat den 1 oktober 1998. Regeringen har givit Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) i uppdrag att, i samråd med Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet, göra en analys av vilken kompetens lärare för olika teckenspråksutbildningar för barn och vuxna behöver. I uppdraget ingår också att göra en kartläggning av behovet av utbildning i teckenspråk för andra yrkeskategorier än lärare. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 1998. 4.3.5 Vuxenutbildning i förändring Vuxenutbildningen befinner sig för närvarande i ett intensivt expansions- och förnyelseskede som sammantaget kommer att innebära en omfattande successiv reformering av vuxenutbildningen de kommande åren. Grunden för denna reformering är den femåriga vuxenutbildningssatsning (kunskapslyftet) som nu har inletts i landets samtliga kommuner. Kunskapslyftet är också ett viktigt inslag i regeringens strävan att halvera arbetslösheten. Fullt utbyggd kommer expansionen av vuxenutbildningen att motsvara minst 3 % av arbetskraften. Kunskapslyftet har fått ett starkt gensvar både från kommunerna som ansvariga för satsningen och från målgruppen för satsningen, lågutbildade arbetslösa och anställda. Riksdagen beslutade i samband med 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150, bet.1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) om en utökning med ytterligare 10 000 platser i kunskapslyftet redan från hösten 1997 och regeringen fördelade i maj 1997 statsbidrag till kommunerna motsvarande 104 000 årstudieplatser. Såvitt nu kan bedömas efter kontakter med kommunerna är tillströmningen mycket god. Antalet ansökningar om vuxenstudiestöd pekar i samma riktning. Riksdagen beslutade också i samband med vårpropositionen 1997 att av de tillkommande platserna för hösten 1997 skall även ett begränsat antal kommuner kunna få bidrag för en utökning av vuxenutbildningen på grundskolenivå. Bakgrunden var att satsningen på kunskapslyftet lett till kraftigt ökad efterfrågan också på grundskoleutbildning för vuxna, som särskilt kommuner med hög andel invandrare och hög arbetslöshet har svårt att fullt ut tillgodose med egna kommunala medel. Regeringen fastställde i juni 1997 kriterierna för fördelningen av bidraget och att det för hösten 1997 skulle motsvara 5 000 årstudieplatser. Den delegation regeringen tillsatt för att leda arbetet med kunskapslyftet kommer att följa utvecklingen i direkt dialog med kommunerna fram till dess Skolverket tar över ansvaret den 1 juli 1998. Regeringen har också givit Skolverket i uppdrag att i samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden och Statistiska centralbyrån ansvara för uppföljning och insamling av data från kommunerna för kunskapslyftet. Rapporteringen skall ske halvårsvis och redovisas senast den 15 december respektive den 15 maj. Regeringen beräknar i budgeten för 1998, i enlighet med riksdagens beslut, medel för en fortsatt expansion av kunskapslyftet under år 1998. Vuxenutbildningen byggs ut till totalt 124 300 platser, varav 10 000 platser avser folkbildningen (UO 17). Utbyggnaden innefattar även en utbyggnad av den kvalificerade yrkesutbildningen. Samtidigt måste nu ökad tyngdpunkt läggas på att också utveckla och förnya vuxenutbildningen både vad gäller pedagogik, organisation och innehåll. För att kunskapslyftet skall kunna leda till en reformering av vuxenutbildningen behöver förnyelsen av utbildningen bli en allt viktigare del i alla kommuners arbete. Vid delegationens kontakter med kommunerna har framkommit att kunskapslyftet redan inneburit starka incitament till förnyelse på en lång rad områden. Samtidigt har kommunerna givetvis kommit olika långt i fråga om utvecklingen av vuxenutbildningen. Delegationen för kunskapslyftet kommer tillsammans med Skolverket att under 1997 och 1998 - då delegationens uppgifter övertas av Skolverket - verka för att stödja utvecklingsarbetet i kommunerna, bl.a. genom ökat erfarenhetsutbyte mellan kommunerna och genom insatser för att stimulera kommunernas fortbildnings- och utvecklingsinsatser inom vuxenutbildningsområdet. Kunskapslyftskommittén har i uppdrag att lägga förslag om framtida vuxenutbildning (dir.1995:67). Regeringen har också givit Kunskapslyftskommittén i uppdrag att särskilt följa utvecklingsarbetet i kommunerna och till regeringen våren 1998 och våren 1999 lämna delrapporter (dir.1996:71). Hela uppdraget skall vara slutfört senast den 1 mars år 2000. Avsikten med delrapporterna är att regeringen successivt skall kunna vidta åtgärder som bidrar till att påskynda förnyelsen av vuxenutbildningen. Som ett led i förnyelsen av vuxenutbildningen och den högre utbildningen utökas också under 1998 försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (KY). Försöksverksamheten kommer under hösten 1998 att totalt omfatta 8 800 platser. Med anledning av den stora efterfrågan på den kvalificerade yrkesutbildningen och utbildningens betydelse för att tillgodose arbetslivets efterfrågan föreslår regeringen att utbyggnaden tidigareläggs med 1 000 platser redan under våren 1998. Försöksverksamheten utgör en väsentlig del i regeringens strävan att utveckla nya vägar att tillgodose de utbildningsbehov som ett snabbt föränderligt arbetsliv ställer på kvalificerad yrkesutbildad personal. Kommittén som leder försöksverksamheten (dir. 1996:41) skall slutföra arbetet före utgången av 1999. Regeringen har nyligen tillsatt en arbetsgrupp inom regeringskansliet som bl.a. med utgångspunkt från försöksverksamheten skall förbereda ett regeringsförslag om den kvalificerade yrkesutbildningens framtid. Distansutbildning kommer att få en allt större betydelse i hela utbildningsväsendet inte minst inom vuxenutbildning och folkbildning. Inom ramen för kunskapslyftet utvecklas nu i kommunerna nya metoder att med informationsteknik kombinera nät- och mediaburen utbildning med handledning via lokala lärcentra. Statens skolor för vuxna (SSV) har en strategisk roll för att utveckla distansundervisningen och som stöd för att bredda kommunernas användning av distansutbildning. Regeringen har i detta syfte avdelat särskilda resurser för ett gemensamt utvecklingsarbete vid SSV vad gäller läromedel, pedagogik och metodutveckling. Arbetet kommer att ske i nära samverkan med den distansutbildningskommitté (DUKOM) som regeringen gett i uppdrag att senast i maj 1998 lämna förslag som kan främja en ökad användning av distansmetoder i utbildningen. Regeringen avser att efter det att DUKOM presenterat sitt slutbetänkande och med utgångspunkt i det utvecklingsarbete som inleds inom ramen för kunskapslyftet återkomma till riksdagen om SSV:s framtida utveckling och roll inom utbildningsväsendet. I 1997 års budgetproposition anmälde regeringen att det fanns ett behov av att se över vilka kompletterande skolor som skall få del av offentligt stöd. Regeringen har tillsatt en särskild utredare (dir.1997:42) med uppgift att se över det statliga stödet till kompletterande skolor. Uppdraget skall vara slutfört den 31 december 1997. Regeringen har för avsikt att inom kort utfärda tilläggsdirektiv till Kunskapslyftskommittén (U 1995:09) att se över funktionshindrade elevers situation inom alla former av vuxenutbildning. 4.3.6 Åtgärder för att säkra kvaliteten En likvärdig utbildning kräver att arbetet med att bedöma, värdera och utveckla kvaliteten i skolväsendet stärks på alla nivåer. För att säkra utbildningens kvalitet avser regeringen att i samarbete med berörda myndigheter och organisationer ta fram riktlinjer för särskilda kvalitetsgranskningar av skolan. Dessa skall ha till syfte dels att kontrollera och redovisa skolans resultat och föreslå förändringar, dels att ge stöd till kvalitetsutvecklingen lokalt. Kommunernas ansvar för det offentliga skolväsendet förutsätter att varje kommun uppfyller de krav på uppföljning och utvärdering samt vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa utbildningens kvalitet i enlighet med de nationella målen. I enlighet med utvecklingsplanen bör en skyldighet finnas för huvudmännen och för varje skola att regelbundet upprätta kvalitetsredovisningar. Dessa blir ett komplement till de årsredovisningar som enligt kommunallagen skall göras av kommunerna. Enligt regeringens bedömning skall huvudansvaret för att genomföra kvalitetsgranskningarna och den nationella redovisningen ligga på Skolverket. Det blir komplement till den tillsyn, uppföljning och utvärdering som Skolverket kontinuerligt ansvarar för. Skolverket har fått en tydligare roll i arbetet att följa upp, utvärdera och säkra utbildningens kvalitet. De särskilda kvalitetsgranskningar, som kommer att genomföras av statliga utbildningsinspektörer, är ett led i detta arbete. Förutom att göra en bedömning av verksamheten i ett nationellt perspektiv kommer utbildningsinspektörerna att stödja arbetet med kvalitetssäkring lokalt i dialog med de ansvariga. Skolverket skall också i andra former stödja detta. Regeringen avser inom kort att ändra instruktionen för Skolverket och förtydliga arbetsuppgifter och ansvar. 4.3.7 Jämställdhet Kvinnors och mäns, flickors och pojkars lika rättigheter och möjligheter till utbildning är en väsentlig del av jämställdhetspolitiken. Skolans värdegrund betonar jämställdhet mellan kvinnor och män och i skollagens s.k. portalparagraf (1 kap. 2 §) slås fast att alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, skall ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. I skollagen sägs också att alla som verkar inom skolan skall främja jämställdhet mellan könen. Jämställdhetsarbetet i skolan är en fråga om kunskap om flickors och pojkars villkor, intressen, utveckling, sätt att arbeta m.m. Det blir härigenom även en pedagogisk fråga för läraren hur undervisningen skall läggas upp för att på bästa sätt passa både flickor och pojkar. Ett grundläggande arbete för att säkerställa att flickor och pojkar, kvinnor och män får utveckla alla sina möjligheter, får likvärdig utbildning och likvärdiga chanser i livet måste ske i skolan. Det är viktigt att jämställdhetsperspektivet genomsyrar skolans arbete. Lärarna måste ha goda kunskaper om jämställdhetsfrågorna och dess betydelse för samhällslivet och hur jämställdhetsarbetet kan bedrivas på ett bra sätt i skolan, så att både flickor och pojkar får de bästa förutsättningar att utvecklas kunskapsmässigt och i sin personliga utveckling. Vuxenutbildningen och då särskilt regeringens satsning, kunskapslyftet, kan ha en särskilt betydelsefull roll för kvinnor och män i yrken och branscher som drabbas av konjunktur- och strukturförändringar, t.ex. inom kontor, vård och tillverkningsindustri. De kan genom vuxenutbildning få möjlighet till en ny yrkesinriktning. Därvid kommer satsningen på vuxenutbildning också aktivt att bidra till att bryta den könsmässiga snedfördelningen på arbetsmarknaden. I förslag till instruktionsändring för Skolverket har verkets ansvar för att inom sitt verksamhetsområde aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter lyfts fram. 4.3.8 Kompetensutveckling och lärarförsörjning Regeringen har under ett antal år genomfört olika insatser för att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik. Det femåriga NOT-projektet i Högskoleverkets och Skolverkets regi, det s.k. basåret och nationella resurscentra i fysik, kemi och teknik liksom stöd till lärarfortbildning i samarbete med teknik- och naturvetenskapscentra (Science centers) i landet är några exempel på detta. Intresset för det naturvetenskapliga programmet har ökat kraftigt. Antalet elever som valde programmet ökade med 9 % mellan åren 1995 och 1996. Utbildningen inom hela det naturvetenskapliga och tekniska området och de alltmer betydelsefulla miljöfrågorna måste även fortsättningsvis stärkas för att möta framtidens krav. Genom det tidigare redovisade resurstillskottet till kommunerna har dessa fått ökade förutsättningar att satsa på kompetensutveckling av lärare inom dessa områden. De tre nationella resurscentra i fysik, kemi och teknik som finns är uppskattade och efterfrågade av lärare och elever inom skolväsendet. Samtliga centra bör för sin verksamhet erhålla en ekonomisk förstärkning. Regeringen återkommer till frågan vad avser centret i teknik under ramanslaget A 2. Utveckling av skolväsende och barnomsorg. Resurs- centra i fysik och kemi behandlas under verksamhetsområdet B. Universitet och högskolor. Stor uppmärksamhet måste ägnas åt lärarförsörjningen, bl.a. med anledning av de kraftigt ökade barnkullarna. Lärarförsörjningen är en fråga om både tillgång på och kompetensutveckling av lärare liksom om skolan som en attraktiv arbetsmiljö. När det gäller tillgång på lärare bedömer regeringen att dimensioneringen av lärarutbildningen för grundskollärare med inriktning mot årskurserna 4-9 och gymnasielärare bör öka under perioden 2000-2002. En viss brist riskerar annars att uppstå i vissa regioner. Under perioden 2003-2005 bör utbildningen av gymnasielärare fortsätta att öka medan utbildningen av grundskollärare med inriktning mot årskurserna 4-9 bör minska. Dimensioneringen av lärarutbildningen måste också beakta det lärarbehov som blir en följd av vuxenutbildningssatsningen med kunskapslyftet. Tillgången på förskollärare och fritidspedagoger för skola och barnomsorg bör säkras genom i dagsläget oförändrad examination. Behovet av specialpedagogisk utbildning behöver uppmärksammas. Skolorna bör försäkra sig om specialpedagogisk kompetens för att kunna ge god hjälp och stöd till alla elever och framför allt elever med behov av särskilt stöd. Dimensioneringen av lärarutbildningen behandlas under verksamhetsområdet B. Universitet och högskolor. Det är viktigt att innehållet i lärarutbildningen både kunskapsmässigt och i andra avseenden motsvarar de krav som ställs på lärare i dagens skola. Den nyligen tillsatta lärarutbildningsutredningen (dir. 1997:54) har i uppdrag att behandla bl.a. innehåll, dimensionering och rekrytering avseende olika lärarutbildningar. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har på uppdrag av regeringen gjort en översyn av lärarbehovet vid specialskolorna. Resultatet av översynen visar bl.a. att specialskolorna kommer att få ett stort behov av lärare under de närmaste tio åren beroende på stora pensionsavgångar. Regeringen avser att överlämna SIH:s rapport till den nämnda lärarutbildningsutredningen. Kompetensutveckling av lärare efter grundutbildningen är ett ansvar för kommunen som arbetsgivare. Staten har dock ett ansvar för att det finns tillgång till likvärdig fortbildning i alla delar av landet. Regeringen har tidigare redovisat en ökning av statsbidragen till kommuner och landsting. Satsningen ger ökade möjligheter till skapandet och vidmakthållandet av en likvärdig skola för alla. 4.3.9 Internationellt samarbete Sverige deltar på skolområdet i internationellt samarbete, t.ex. inom EU, OECD, Europarådet, Unesco samt i Nordiska ministerrådet. EU Sverige deltar 1997/98 för tredje året i EU:s samarbetsprogram Sokrates, vilket omfattar all utbildning från förskolan till högskolan. Det främsta syftet är att bidra till att höja kvaliteten inom all utbildning och göra den tillgänglig för fler. En viktig del är att främja kontakter mellan elever och lärare i olika länder. Under budgetåret 1995/96 deltog svenska skolor i över 300 projekt inom skolprogrammet Comenius och språkprogrammet Lingua. Inemot 500 lärare och skolledare har fått EU-stöd till besök och fortbildning i andra EU-länder. Leonardo da Vinci-programmet syftar till att utveckla yrkesutbildningen inom medlemsländerna genom satsning på kvalitet och nytänkande. Även i detta ramprogram finns viktiga delar på skolans område. Under budgetåret 1995/96 fick över 300 svenska elever och unga yrkesarbetande möjlighet att praktisera i ett annat EU-land. Ett fyrtiotal utbildare deltog i utbyten med andra EU-länder. Svenska utbildningsanordnare samordnade 10 och deltog i 100 projekt för att förbättra den grundläggande yrkesutbildningen. EU-kommissionen har nyligen påbörjat förberedelserna för nästa generation utbildningsprogram. Kommissionen kommer att lämna ett förslag som sedan skall underställas Ministerrådet och EU-parlamentet för ställningstagande. OECD Sverige deltar aktivt inom ramen för OECD:s arbete på utbildningsområdet. Därigenom ges vidgade möjligheter till sådana internationella perspektiv som får allt större betydelse för utvecklingen av den svenska skolan. Av stort intresse är OECD:s rapporter, t.ex. när det gäller översikter av nationell utbildningspolitik eller olika aspekter av utbildningssystemen. I sammanhanget bör också nämnas OECD:s arbete med att utveckla utvärderingsindikatorer inom utbildningsområdet (det s.k. INES-projektet). Arbetet bedrivs i projektform. Sverige spelar en aktiv roll i detta arbete. Årligen presenteras en rapport, Education at a Glance, med de mest aktuella indikatorerna. Sverige deltar för närvarande i projektet Alternative Approaches to Financing Lifelong Learning som syftar till att kartlägga och finna nya vägar att finansiera det livslånga lärandet. Utbildningsdepartementet arrangerade i samarbete med OECD upptaktskonferensen till detta projekt i Stockholm den 6-7 mars 1997. Europarådet Sverige har under många år deltagit i Europarådets projekt inom utbildningsområdet, t.ex. projekt om språkundervisning, sekundärutbildning m.m. Europarådets fortbildningsprogram gör det möjligt för lärare, skolledare, lärarutbildare m.fl. att delta i gemensamma fortbildningsaktiviteter i Europarådets medlemsländer Unesco Sveriges samarbete på utbildningsområdet inom Unesco består bl.a. i att delta i och att medverka vid världsomspännande konferenser på området och i att anordna möten och konferenser tillsammans med Unesco. Under det gångna året har Sverige bl.a. deltagit i internationella utbildningskonferenser om lärarnas arbetssituation, vuxenutbildning och miljöundervisning. Sverige ingår fr.o.m. 1997 i Unescos styrelse för en fyraårsperiod. Nordiska ministerrådet Sverige deltar i det nordiska samarbetet under Nordiska ministerrådet och är aktivt i ett flertal projekt inom olika områden exempelvis språksamarbete, entreprenörskap inom skolans område, IT i undervisningen, bl.a. det nordiska skoldatanätet, utbildning för små hantverksyrken m.m. 4.3.10 Skoldatanät En följd av den snabba förändring som teknik och samhällsliv för närvarande genomgår är att hela skolområdet utsätts för ett starkt förändringstryck. Den nya informationstekniken förändrar förutsättningarna för lärandet, t.ex. när det gäller arbetssätt, arbetsredskap och arbetsmiljö. Allt fler skolelever söker sig fram i Internet - bl.a. med det svenska skoldatanätet som utgångspunkt - och i databaser och skaffar på detta sätt information och kunskaper. Det svenska skoldatanätet, som byggts upp inom Skolverket, är ett virtuellt nätverk och är baserat på Internet och webb. Innehåll och användande av nätet bygger i allt väsentligt på brukarnas, dvs. skolornas, intresse och ambitioner. Expansionen sedan starten har varit framgångsrik. Innehållet i skoldatanätet behöver ständigt utvecklas och hållas aktuellt. Det fortsatta utvecklingsarbetet för det svenska skoldatanätet fokuseras på tre huvudområden: information till skolor, utveckling av informationsstrukturer i nätet och olika särskilda pedagogiska utvecklingsprojekt kring användning av Internet. På svenskt initiativ har EU:s samtliga medlemsländer samt Island, Norge och Schweiz gemensamt påbörjat ett arbete att skapa ett europeiskt skoldatanät. Det europeiska skoldatanätet, vars syfte är att underlätta, fördjupa och öka antalet internationella kontakter för elever, lärare och skolledare, har mött stort internationellt intresse. Det svenska initiativet har väckt stor uppmärksamhet och har fått starkt stöd i EU- kommissionen. Under hösten 1997 kommer en första version av det gemensamma nätet att tas i bruk, finansierad och skapad av Sverige. Med hjälp av medel från kommissionen kommer därefter en treårig uppbyggnadsprocess att inledas. 4.4 Regeringens bedömningar med anledning av revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket bedömer att årsredovisningarna inom verksamhetsområdet i allt väsentligt är rättvisande. Samtliga myndigheter har således fått s.k. ren revisionsberättelse. Några myndigheter har dock i revisionsrapporter fått påpekanden om vissa formella brister. 4.5 Anslag A 1. Statens skolverk 1995/96 Utgift 328 711 Anslags- sparande 72 598 Därav 1996 Utgift 224 085 1997 Anslag 242 340 Utgifts- prognos 255 000 1998 Förslag 236 995 1999 Beräkna t 252 675 2000 Beräkna t 250 146 Beloppen anges i tusental kronor Statens skolverk är statlig sektorsföreträdare på skolområdet. Effektmålet för Skolverket är att genom uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkringsarbete, särskilda utvecklingsinsatser, tillsyn samt nyttjande av forskningsresultat aktivt verka för att de mål och riktlinjer förverkligas för skola och vuxenutbildning, som riksdagen och regeringen har fastställt. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1995/96 visar ett överskott på 72 598 000 kr. Överskottet beror på att Skolverket successivt byggt upp sin organisation och under ett antal år haft ett flertal vakanta tjänster. Omorganisationen av Skolverkets fältorganisation har också bidragit till överskottet. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett överskott på 59 938 000 kr. Regeringens överväganden Resultatinformation Skolverkets organisation består av en central del i Stockholm och en fältorganisation som täcker landet. Skolverket hade 240 fast anställda den 31 december 1996, varav 101 personer arbetar inom fältorganisationen. Härtill kommer experter och konsulttjänster. Skolverket har i sin årsredovisning redovisat målen för samtliga verksamhetsgrenar och vilka prestationer man använt för att nå målen. I årsredovisningen redovisas utvärderingar och mätningar som skett av Skolverkets verksamhet. Redovisning av uppnådda resultat är inte lika utförlig. Bland annat behandlas kvalitetsaspekter översiktligt. Detta arbete, liksom arbetet att säkra kvalitet och likvärdighet i undervisningen, bör utvecklas. Skolverkets rapporter, referensmaterial, statistik m.m. är enligt verket lästa och uppskattade men bör nå ut i skolorganisationen i kommunerna i större utsträckning. Skolverket söker finna sätt att effektivt och i konkurrens med det stora flödet av information nå ut till olika målgrupper med den kunskap som Skolverket producerar, så att den bidrar till en positiv utveckling av svensk skola. Regeringen finner det angeläget att metoder utvecklas så att informationen når skolans personal och får avsett resultat. Skolverket stöder kompetensutveckling av lärare inom strategiska områden, bristområden etc. Det är ett angeläget och av målgrupperna uppskattat stöd. Skolverket behöver dock i större utsträckning än i dag följa upp, utvärdera och till regeringen återrapportera hur kompetensutvecklingen av skolans personal fullgörs i kommunerna. Skolverket har strävat efter att öka sitt tillsynsarbete, vilket är positivt. Under verksamhetsåret har Skolverket tagit ett mer samlat grepp inom sex områden som bedömts vara nationella brist- och/eller nyckelområden. Ett decentraliserat mål- och resultatstyrt skolsystem kräver en stark central myndighet som aktivt följer upp och hävdar utbildningens likvärdighet och kvalitet. Regeringen har i skrivelse Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112) beskrivit en förändrad roll för Skolverket. Bland annat bör Skolverkets tillsynsarbete, genom den nya roll Skolverket föreslås få i utvecklingsplanen, utvecklas ytterligare och bli tydligare och bredare. Den tillsyn som Skolverket bedriver kommer att kompletteras genom särskilda kvalitetsgranskningar, som avses utföras av statliga utbildningsinspektörer knutna till Skolverket. Kvalitetssäkring av undervisningen är ett område som regeringen ger stor prioritet. Som en följd av Skolverkets förändrade roll och arbetsuppgifter med anledning av utvecklingsplanen avser regeringen att inom kort ändra instruktionen för Skolverket och därvid förtydliga arbetsuppgifter och ansvar. Skolverkets fältorganisation har omorganiserats och koncentrerats till elva regionkontor. I den instruktionsändring som regeringen avser att besluta om, föreslås att Skolverket självt får avgöra om verket önskar ha en regional organisation. Skolverket och Socialstyrelsen har gemensamt redovisat sitt uppdrag att överföra ansvaret för barnomsorgen från Socialstyrelsen till Skolverket. Överföringen beräknas ske den 1 januari 1998. Myndigheterna har utarbetat förslag till gränsdragningar för myndigheterna, ändringar i instruktionerna för myndigheterna, organisation av tillsyn över förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt belyst särskilda övergångsfrågor. Myndigheterna har också inventerat vilka resurser som berörs av överföringen och gemensamt föreslagit att 1,9 miljoner kronor i personalkostnader förs till detta anslag och 3,5 miljoner kronor i utvecklingsmedel förs till ramanslaget A 2. Utveckling av skolväsende och barnomsorg från utgiftsområde 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg, ramanslaget D 1. Socialstyrelsen. Regeringen har inga invändningar mot myndigheternas bedömning i ovan nämnda avseenden. Slutsatser Skolverket ges en förändrad roll och ett kraftigt utvidgat ansvarsområde i och med att de nya ansvarsområdena förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tillförs verket. Regeringen föreslår i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6) bl.a. att ansvaret för barnomsorgen överförs från Socialstyrelsen till Skolverket den 1 januari 1998. I sin nya roll skall Skolverket aktivt påverka skolans och förskolans utveckling i kraft av sina kunskaper. Arbetet med att utvärdera och säkra utbildningens kvalitet blir en nyckelfråga och avses bl.a. att ske genom ett system med återkommande kvalitetsredovisningar och statliga utbildningsinspektörer knutna till Skolverket. Elevens rätt till en utbildning av god kvalitet är central och måste kunna få stöd i en aktiv tillsyn. Uppföljningssystemen behöver utvecklas. Skolverket har också fått ett omfattande uppdrag angående uppföljning och rapportering av den femåriga vuxenutbildningssatsningen, kunskapslyftet. Skolverkets arbetsuppgifter med anledning av kunskapslyftet beräknas även i övrigt att öka under budgetåret 1998. Den delegation för kunskapslyftet, som regeringen inrättade i augusti 1996 för att leda och följa arbetet med kunskapslyftet, kommer fr.o.m. den 1 juli 1998 att avsluta sin verksamhet. Delegationens uppgifter kommer då att övertas av Skolverket. Övertagandet kommer dock att ske successivt genom en nära samverkan mellan Skolverket och delegationens sekretariat. Sammantaget innebär regeringens bedömning att de mål som fastlagts för Skolverket i huvudsak bör gälla även under 1998, dock med de instruktionsändringar som blir en följd av förändrad roll och vidgat ansvarsområde för Skolverket. Verksamheten bör i ökad utsträckning inriktas på uppföljning, kontroll, utvärdering och kvalitetssäkring av resultat, liksom på att utveckla metoder så att informationen når ut till personalen och får avsett resultat. Den ökade internationaliseringen ställer också krav på bättre samordning mellan Skolverket och Utbildningsdepartementet. Skolverket redovisar även för år 1997 ett betydande överskott. Skolverket har begärt resursförstärkning med anledning av att verket övertar ansvaret för barnomsorgen. Regeringen anser att Skolverket bör få använda vissa delar av sitt ekonomiska överskott för det arbete som verket nu övertar med att integrera barnomsorg och skola, uppföljning, utvärdering, tillsyn m.m. Vidare har regeringen räknat med en ytterligare neddragning av anslaget med 6 miljoner kronor. Det är regeringens bedömning att Skolverkets ökade arbete med kvalitetssäkring av undervisningen, bl.a. genom statliga utbildningsinspektörer, och engagemanget med anledning av vuxenutbildningssatsningen ryms inom befintliga medel. Regeringen avser att återkomma i regleringsbrevet för år 1998 för Skolverket beträffande de områden inom skolväsendet som utbildningsinspektörerna i sitt inledningsskede bör prioritera. Regeringen föreslår att medel överförs från detta anslag till ramanslaget A 5. Statens institut för handikappfrågor i skolan för en halv administratörslön. Skolverket bör även för budgetåret 1998 få rätten att disponera medel under sitt ramanslag för att stödja forskning under ramanslaget A 3. Forskning inom skolväsendet. En besparing på 3 % föreslås tas ut på Skolverkets anslag som en del av det treåriga effektivitetskrav som riksdagen tidigare beslutat om. Anslaget beräknas för år 1999 uppgå till 252 675 000 kr och för år 2000 till 250 146 000 kr. A 2. Utveckling av skolväsende och barnomsorg1 1995/962 Utgift 176 118 Reserva- tion 104 970 Därav 1996 Utgift 129 200 1997 Anslag 161 228 Utgifts- prognos 202 000 1998 Förslag 163 360 1999 Beräkna t 167 115 2000 Beräkna t 170 971 Beloppen anges i tusental kronor 1. År 1997 ramanslaget A 2. Skolutveckling 2. Avser äldre anslagen från budgetåret 1995/96 A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet och A 6. Fortbildning m.m. Syftet med anslaget är att ge stöd och stimulans till utveckling av skolväsendet mot de nationella målen. Från anslaget bekostas dels rektorsutbildning och kompetensutveckling för skolväsendets personal, dels utvecklingsarbete (kursplaner, betygskriterier), visst produktionsstöd till läromedel, särskilda utvecklingsinsatser för finskspråkiga elever och bidrag till vissa organisationer. Medlen används också till övergripande projekt inom områden såsom IT, jämställdhet och miljö. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1995/96 visar att tilldelade medel under reservationsanslagen A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet (reservation 50 941 000 kr) och A 6. Fortbildning m.m. (reservation 54 029 000 kr) inte till fullo utnyttjats. Det beror delvis på att samtliga de områden inom ramen för projektet Skola i utveckling, som Skolverket valt att stödja särskilt under en tvåårsperiod, inte hunnit starta. En stor del av den uppkomna reservationen beräknas komma att tas i anspråk under detta budgetår, bl.a. till följd av att de olika projekten kommer i gång. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser De statliga insatserna för att stödja skolutveckling inriktas mot att — utveckla de nationella mål- och styrdokumenten så att de fortlöpande svarar mot krav på aktualitet och funktionalitet samt lämna förslag om förändringar i mål eller regelsystem där så bedöms nödvändigt, — stödja reformering av skolväsendet med särskild tonvikt på områden som bedöms som kritiska i reformeringen eller där svårigheter uppstått, — främja skolväsendets utveckling mot de nationella målen inom områden som antingen utifrån analys av undersökningsresultat är eller kan bli problem- områden, eller som bör samordnas nationellt eller som särskilt lyfts fram i läroplanerna. En utgångspunkt för verksamheten är det nära samarbetet mellan kompetensutveckling och skolutveckling. En annan är att såväl form som innehåll i de kompetensutvecklingsinsatser som Skolverket stödjer skall formas utifrån kommuners och skolors behov. Skolverkets insatser skall utgå från ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Decentralisering som strategi för skolutveckling uttrycker en tilltro till skolledares och lärares egen kompetens att ta ansvar för skolans utveckling i ett öppet samspel med politiker, föräldrar och elever. Det innebär samtidigt ett stort behov av att staten genom Skolverket aktivt stödjer skolutveckling genom medvetna och stimulerande insatser. Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att kartlägga kompetensutvecklingsbehovet hos lärarna och hur detta tillgodoses av kommunerna. Det är väsentligt att integerera och se lokal skolutveckling och personalens kompetensutveckling som en helhet. Skolverket skall stödja utvecklingen av en dialog och ett samspel mellan högskola och universitet, skolor och kommuner i frågor om kompetensutveckling och skolutveckling, bl.a. genom att stödja utvecklingen av regionala pedagogiska utvecklingscentra. Ett omfattande reformarbete pågår inom skolområdet. Reformarbetet omfattar främst integrationen skola - förskola, gymnasieskolan, ny lärlingsutbildning samt vuxenutbildningen. Inom ramen för tilldelade medel bör Skolverket på olika sätt stödja detta reformarbete. Verksamheten under anslaget bör oförändrat stödja skolutveckling och kompetensutveckling av personal och fr.o.m. år 1998 även omfatta barnomsorgen. Vidare bör medlen användas för utveckling av utlandsundervisningen, bl.a. distansundervisningen. I en särskild skrivelse till riksdagen redovisar regeringen i dag läget i arbetet för ekologiskt hållbar utveckling och hur Sverige skall vara en pådrivande kraft och föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Skrivelsens avsnitt för förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning innehåller åtgärder som avser att stärka miljöfrågorna bl.a. genom ett uppdrag till Skolverket att utarbeta kriterier för miljömärkning av skolor. Skolverket bör inom ramen för anslaget stödja arbetet med att utveckla miljöundrvisningen. Från anslaget utgår bidrag till det nationella resurscentrumet i teknik, Centrum för tekniken i skolan (CETIS). Regeringen avser öka bidraget till denna verksamhet med 500 000 kr för budgetåret 1998. Till anslaget har i beräkningarna förts de 3,5 miljoner kronor i utvecklingsmedel för barnomsorgen, som bör överföras från Socialstyrelsen till Skolverket i enlighet med redovisningen under ramanslaget A 1. Skolverket. Med anledning därav har anslagets benämning ändrats. Vidare föreslås att 1,5 miljoner kronor förs över från detta anslag till ramanslaget A 15. Svenska EU- programkontoret för utbildning och kompetensutveckling. Från anslaget utgår medel till Lärarhögskolan i Stockholm, som fått i uppdrag att verka som ett nationellt centrum för svenska som andraspråk och svenskundervisning för invandrare (sfi). För åren 1999 och 2000 beräknas anslaget till oförändrad nivå i förhållande till år 1998. A 3. Forskning inom skolväsendet 1995/96 Utgift 34 746 Reserva- tion 6 8451 Därav 1996 Utgift 21 546 1997 Anslag 7 708 Utgifts- prognos 9 000 1998 Förslag 7 873 1999 Beräkna t 8 030 2000 Beräkna t 8 191 Beloppen anges i tusental kronor 1. Avser äldre anslag från budgetåret 1995/96 Skolverkets forskningsprogram skall på vetenskaplig grund öka kunskapen om det svenska skolväsendets förutsättningar och resultat samt nyttiggörandet av denna kunskap. När det gäller stöd till forskning beträffande skolsituationen för elever med funktionshinder skall det ges i samråd med Statens institut för handikappfrågor i skolan. Från anslaget fördelas medel till forskning inom skol- och utbildningsområdet. Skolverket stöder vidare etablering av nätverk av forskare liksom publicering och nyttjandet av forskningsresultat. Arbetet att genomföra forskningsprojekt och fördelning av medel för forskning har bedrivits i samarbete med den av regeringen tillsatta forskningsnämnden och Skolverkets forskningsråd. Eftersom anslaget fr.o.m. år 1997 är ett ramanslag har reservationen om 6 845 000 kr, som fanns på anslaget vid utgången av budgetåret 1995/96, förts upp som ett äldre anslag. En del av den uppkomna reservationen kommer att tas i anspråk detta budgetår. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser Skolverkets anslag för forskning var föremål för en kraftig besparing i 1997 års budget. Skolverket har efter regeringens medgivande bedrivit fortsatt forskningsverksamhet med utnyttjande av andra tillgängliga medel inom Skolverket. I verkets årsredovisning redovisas en bred forskningsverksamhet, där nätverk av forskare etablerats på ett sätt som upplevs konstruktivt. Internationellt samarbete är på väg att byggas upp inom vissa områden. Forskning är en verksamhet som ofta förutsätter långsiktig planering och genomförande, vars resultat endast kan bedömas på lång sikt. Skolforskningen är viktig och har hög aktualitet. Forskningsanknytningen till skolan har diskuterats mot bakgrund av den förändrade lärarrollen och förutsättningar för utveckling av skolans verksamhet, men även forskningens betydelse för lärarutbildningen och som en del i utvecklingen av regionala pedagogiska utvecklingscentra. Regeringen ser positivt på den forskningsverksamhet som Skolverket redovisar. Regeringen tillstyrker Skolverkets förslag att 8,3 miljoner kronor från ramanslaget A 1. Skolverket får användas för forskningsändamål samt att i stort sett oförändrat belopp, ca 7,9 miljoner kronor, anvisas under detta anslag för år 1998. Beloppet motsvarar kostnader för pågående verksamhet och redan gjorda åtaganden, som måste kunna avslutas på ett tillfredsställande sätt, samt vissa kunskapsöversikter. För åren 1999 och 2000 beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå i förhållande till år 1998. A 4. Genomförande av skolreformer 1995/96 Utgift 114 454 Reserv a- tion 67 9371 Därav 1996 Utgift 64 184 1997 Anslag 122 494 Utgifts - progno s 140 000 1998 Förslag 83 971 1999 Beräkna t 45 565 2000 Beräkna t 44 757 Beloppen anges i tusental kronor 1. Avser äldre anslag från budgetåret 1995/96 Anslaget skall användas för information och fortbildning om nya läroplaner och betygssystem för skolväsendet. Anslaget skall vidare användas för insatser i samband med genomförandet av den nya gymnasieskolan. Bidrag lämnas till kommunerna för utbildning av handledare i den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala utbildningen samt för utrustning till skolor som startar program med yrkesämnen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Skolverket disponerar medel för anordnande av kompetensutveckling inom områden där behovet är särskilt stort, bl.a. inom områdena läs- och skrivsvårigheter, miljö, naturvetenskap-teknik. Vidare kan medlen användas för att på olika sätt stimulera IT i undervisningen. Medlen kan även användas för informationsinsatser i samband med integreringen mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1995/96 visar att det finns en reservation om 67 937 000 kr på anslaget. Eftersom anslaget fr.o.m. år 1997 är ett ramanslag har reservationen förts upp under ett äldre anslag. Reservationen beror delvis på att vissa planerade insatser inte genomförs förrän budgetåret 1997. Prognosen för innevarande budgetår visar att en del av den uppkomna reservationen kommer att tas i anspråk detta budgetår. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser Anslaget infördes budgetåret 1993/94. Avsikten var att 100 miljoner kronor skulle anvisas årligen under en femårsperiod för kostnader i samband med införandet av den nya gymnasieskolan. Ytterligare medel har under åren tillförts anslaget, bl.a. för insatser vid införandet av nya läroplaner, kursplaner och betygssystem. Den treåriga gymnasieskolan är införd. År 1997 är det sista året som utbetalning sker av genomföranderesurs enligt förordningen (SKOLFS 1993:16) om statsbidrag till kommunerna för planering och information vid införande av de nya programmen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Regeringen föreslår därför att en minskning sker av anslaget. Vissa insatser behöver dock fortfarande göras, där analyser och utvärderingar visar på fortsatt behov av utveckling av verksamheten. Även insatser för kvalitetssäkring behövs. Vidare behövs medel för informationsinsatser m.m. i samband med integreringen förskola, skola och skolbarnsomsorg enligt vad som föreslås i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6). I regeringens skrivelse till riksdagen Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdíghet (skr. 1996/97:112) redogörs för regeringens syn på utvecklingen av bl.a. gymnasieskolan. I samband med den fortsatta utvecklingen kan medel för informationsinsatser m.m. behövas. Regeringen har tidigare under inledningen till detta verksamhetsavsnitt redovisat hur ett pilotprojekt med lärlingsutbildning skall genomföras. För genomförande av dels lärlingsprogrammet, dels praktikprogrammet har regeringen i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) inom utgiftsområde 16. Utbildning och universitetsforskning beräknat resurser för genomförande av nämnda program. Regeringen har för ändamålet räknat med totalt 27 030 000 kr för år 1998, 40 290 000 kr år 1999 och 38 250 000 kr år 2000. Regeringen föreslår att 620 000 kr förs över från detta anslag till ramanslaget A 15. Svenska EU- programkontoret för utbildning och kompetensutveckling. Regeringen räknar med en fortsatt minskning av anslaget för år 1999. Anslaget beräknas för år 1999 uppgå till 45 565 000 kr och för år 2000 till 44 757 000 kr. A 5. Statens institut för handikappfrågor i skolan 1995/96 Utgift 166 280 Anslags- sparande 10 864 Därav 1996 Utgift 115 317 1997 Anslag 114 375 Utgifts- prognos 124 624 1998 Förslag 116 623 1999 Beräkna t 120 107 2000 Beräkna t 122 333 Beloppen anges i tusental kronor Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ge specialpedagogisk rådgivning och stöd till kommunerna och till sådana fristående skolor som står under statlig tillsyn. SIH skall också utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda elever. Effektmålet för SIH:s verksamheter är att minimera de svårigheter som kan uppstå för elever med funktionshinder i en utbildningssituation. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1995/96 visar att myndigheten detta år hade ett anslagssparande på 10 864 000 kr. Enligt myndighetens prognos kommer anslagssparandet, som bl.a. beror på vakanser och senarelagda projekt, i stort sett att tas i anspråk detta budgetår. Regeringens överväganden Resultatinformation SIH framhåller i sin årsredovisning att en ökad samverkan mellan konsulenterna bl.a. lett till en minskad fokusering på diagnosgrupper, vilket i sin tur ökat såväl kompetensen som kvaliteten i konsulenternas insatser. Antalet barn och elever med funktionshinder har, enligt myndigheten, varit relativt konstant över ett antal år. Behovet av specialpedagogisk rådgivning och stöd från konsulenterna har emellertid ökat. Konsulenterna har mött den ökade efterfrågan genom att i ökad utsträckning ge stöd till personal av olika kategorier i grupp. Behovstäckningen vad gäller specialpedagogiska läromedel har ökat i det avseendet att antalet produkter som SIH tillhandahåller har ökat. Särskilt markant är ökningen vad gäller produktionen av programvaror och videokassetter. I egenskap av central förvaltningsmyndighet för specialskolorna har SIH under budgetåret bl.a. haft i uppdrag att i samarbete med specialskolorna arbeta fram och föreslå verksamhetsmål och resultatmått för specialskolorna samt Tomtebodaskolans resurscenter inför kommande årsredovisningar. Uppdraget, som till en del redovisats till Utbildningsdepartementet, kommer att slutföras under september månad 1997. Slutsatser Sammantaget innebär bedömningen att de mål som lagts fast för SIH bör gälla även under år 1998. Regeringen understryker vikten av att myndigheten vidareutvecklar produktivitets- och effektivitetsmått. SIH bör under det kommande budgetåret vidareutveckla den pågående samordningen av konsulentverksamhetens samlade kompetens för att höja kvaliteten i insatserna och i så hög utsträckning som möjligt svara mot behoven av specialpedagogisk rådgivning och stöd. I övrigt föreslår regeringen att medel för en halv administratörstjänst förs över från ramanslaget A 1. Skolverket till detta anslag. Regeringen har i propositionen Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar (prop.1996/97:162) föreslagit att SIH skall besluta om och utbetala statsbidrag till utbildningsanordnare av teckenspråks- utbildning för föräldrar, s.k. TUFF-utbildning. Under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag, bedömer regeringen att kostnaderna för att administrera det föreslagna TUFF-bidraget ryms inom nuvarande kostnadsram. Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (U1995:14) kan komma att föranleda förslag från regeringens sida inom det aktuella området. I avvaktan på resultatet av utredningen beräknas anslaget uppgå till 120 107 000 kr för år 1999 och till 122 333 000 kr för år 2000. A 6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 1995/96 Utgift 32 561 Reserv a- tion 4 1721 Därav 1996 Utgift 24 344 1997 Anslag 20 467 Utgifts - progno s 24 529 1998 Förslag 20 936 1999 Beräkna t 21 512 2000 Beräkna t 22 105 Beloppen anges i tusental kronor 1. Avser äldre anslag från budgetåret 1995/96 Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av, samt information om läromedel för elever med funktionshinder. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta tjänster för denna verksamhet. Vidare bekostas av anslaget olika utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH). Effektmålet är att framställa läromedel och hjälpmedel i nödvändigt antal och av god kvalitet för att tillgodose målgruppens behov. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1995/96 visar en reservation om 4 172 000 kr. Eftersom anslaget fr.o.m. år 1997 är ett ramanslag har reservationen förts upp under ett äldre anslag. Inkomster från försäljning av läromedel uppgick under budgetåret till 16 673 000 kr, vilket omräknat till en tolvmånadersperiod är en mindre ökning i förhållande till föregående budgetår. Medlen disponeras av SIH. Prognosen för innevarande budgetår visar att den uppkomna reservationen kommer att tas i anspråk detta budgetår. Regeringens överväganden Resultatinformation SIH redovisar en ökad behovstäckning under budgetåret. Såvitt gäller de gravt synskadade eleverna bedömer SIH, utifrån en fördjupad behovsinventering, att tillgången på läromedel i basämnena är relativt god. I andra ämnen finns alltjämt brister. De omfattande satsningar som nu genomförs i många kommuner och skolor beträffande datorer i undervisningen samt det faktum att många funktionshindrade elever har en dator som ett personligt och pedagogiskt hjälpmedel har, enligt SIH, lett till ett stort intresse för dataprogram. Det ökade intresset visar sig dessutom i den, i förhållande till föregående budgetår, ökade produktionen och försäljningen av program. Slutsatser Den redan tidigare nämnda utredningen om funktionshindrade elever i skolan har bl.a. i uppgift att kartlägga den statliga läromedelsproduktionen och föreslå hur denna kan effektiviseras. Efter att utredningen redovisat sina förslag och dessa remissbehandlats, kan regeringen komma att föreslå åtgärder på området. För åren 1999 och 2000 beräknas, mot denna bakgrund, nivån på anslaget vara oförändrad i förhållande till år 1998. A 7. Specialskolor och resurscenter 1995/96 Utgift 563 302 Anslags- sparande 59 455 Därav 1996 Utgift 385 872 1997 Anslag 414 840 Utgifts- prognos 448 000 1998 Förslag 418 943 1999 Beräkna t 431 868 2000 Beräkna t 444 645 Beloppen anges i tusental kronor Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn och ungdomar med synskada, dövhet, hörsel- eller talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Resurscentren skall genom utredning och träning främja den allsidiga utvecklingen hos elever i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt informera och fortbilda föräldrar, lärare och övrig personal. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1995/96 visar ett anslagssparande på 59 455 000 kr. Enligt specialskolornas prognos beräknas anslagssparandet detta år att uppgå till 26 295 000 kr. Regeringens överväganden Resultatinformation Specialskolornas och Tomtebodaskolans resurscenters (TRC) årsredovisningar uppvisar, trots vissa förbättringar, alltjämt en skiftande utformning, vilket försvårar en jämförelse mellan skolorna. Flera skolor redovisar någon form av genomförda utvärderingar. Antalet elever uppgick under läsåret 1996/97 till 789, vilket var en ökning jämfört med föregående läsår då antalet inskrivna elever uppgick till 766. Omräknat till heltidstjänster tjänstgjorde 290 lärare under läsåret l996/97. Andelen lärare per 100 elever var under samma läsår 36,8. Av årsredovisningarna framgår att nyrekryteringsbehovet av lärare fortfarande är stort. Flertalet av regionskolorna redovisar en relativt hög andel elever med invandrarbakgrund, som högst ca 35 % av elevunderlaget. Dessa elevers stora behov av extra stöd när det gäller den kommunikativa utvecklingen och de krav som detta ställer på skolorna framhålls i flera av årsredovisningarna. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande mål för verksamheten bör ligga fast. Regeringen förväntar sig att det arbete som pågår vad gäller att vidareutveckla verksamhetsmål och effektivitetsmått leder till en betydligt högre grad av jämförbarhet mellan skolorna i och med nästföljande årsredovisning. Regeringen bedömer att kostnaderna för den beräknade elevökningen ryms inom nuvarande kostnadsram. Enligt 7 kap. 7 § skollagen (1985:1100) skall hemkommunen betala ersättning till staten för den som är elev i specialskolan. Ersättningen skall tillföras inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. För budgetåret 1998 beräknas dessa inkomster till 11 000 000 kr. I den tidigare nämnda utredningen om funktionshindrade elever i skolan, ingår i uppdraget att undersöka om ansvaret för specialskolorna helt kan föras över till kommunerna eller om staten skall vara fortsatt huvudman. Även det stöd som ges av resurscentren omfattas av utredningsuppdraget. Resultatet av utredningen kan komma att föranleda åtgärder från regeringens sida. För år 1999 beräknas mot denna bakgrund anslaget uppgå till 431 868 000 kr och för år 2000 till 444 645 000 kr. A 8. Särskilda insatser på skolområdet 1995/96 Utgift 352 359 Därav 1996 Utgift 224 244 1997 Anslag 243 856 Utgifts - progno s 243 856 1998 Förslag 258 336 1999 Beräkna t 269 337 2000 Beräkna t 279 641 Beloppen anges i tusental kronor De utgifter som belastar anslaget är kostnader — enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet, — för ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever (Rh) från hela landet, — till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade elever, — för särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands respektive Västmanlands landsting samt Örebro kommun om bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning. Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på området är antalet elever. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1995/96 visar ett överskott om 5 614 000 kr till följd av att en utbetalning belastat fel budgetår. Anslagsprognosen för innevarande budgetår däremot pekar på att utgiften stämmer överens med anvisat anslag. Regeringens överväganden Den av regeringen tillsatta utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134) skall även utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera verksamheten. De ändamål för vilka stöd ges ur detta anslag kan därvid komma att påverkas. Elevantalet vid riksgymnasierna för döva och hörselskadade i Örebro har läsåret 1996/97 varit något högre än året dessförinnan och beräknas omfatta ca 400 läsåret 1997/98. Elevantalet i Rh-anpassad utbildning har ökat till 165 elever (+9) läsåret 1997/98 och beräknas ligga på denna nivå även läsåren 1998/99 och 1999/2000. Regeringen räknar med ett utökat behov av elevplatserna för Rh-anpassad gymnasieutbildning. Detta har beaktats vid medelsberäkningen. I avvaktan på förslag från nämnda utredning beräknar regeringen ingen förändring av övriga medel under anslaget. Med hänsyn till det ovan anförda beräknas medelsbehovet under anslaget för år 1998 till 258 336 000 kr, för år 1999 till 269 337 000 kr och för år 2000 till 279 641 000 kr. A 9. Sameskolstyrelsen1 1995/96 Utgift 49 831 Anslags - sparand e 3 779 Därav 1996 Utgift 35 582 1997 Anslag 33 246 Utgifts- prognos 35 533 1998 Förslag 33 714 1999 Beräkna t 34 646 2000 Beräkna t 35 564 Beloppen anges i tusental kronor 1. Tidigare ramanslaget A 9. Sameskolor Sameskolstyrelsen är en styrelse för sameskolorna, integrerad samisk undervisning och samisk förskole- och fritidsverksamhet. Utbildningen vid sameskolorna och den integrerade samiska undervisningen har som effektmål att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen genom att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning. Utbildningen skall i övrigt för sameskolan motsvara utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och för den integrerade samiska undervisningen t.o.m. årskurs 9 i grundskolan. Sameskolstyrelsen skall som särskild uppgift utveckla, framställa och distribuera läromedel för samisk undervisning. Sameskolstyrelsen får även efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskole- och fritidshemsverksamheten för samiska barn. Från detta anslag utbetalas även bidrag till Samernas folkhögskola. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1995/96 visar ett anslagssparande om 3 779 000 kr. Av årsredovisningen framgår att ersättningen till staten från hemkommunen för elevs undervisning i sameskolan har uppgått till 10 429 000 kr. Prognosen för innevarande budgetår visar på ett anslagssparande om ca 1 492 000 kr. Regeringens överväganden Resultatinformation Sameskolstyrelsens resultatredovisning innehåller en god kvantitativ redovisning av kostnader, intäkter etc. Verksamhetsmål och prestationer har delvis presenterats. En kvalitativ analys där målsättningar sätts i relation till prestationer och resultat saknas dock. Regeringen har därför i regleringsbrevet för 1997 fokuserat verksamhetsmålen på kvalitet och likvärdighet och bl.a. gett Sameskolstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Skolverket utarbeta förslag på kvalitetsmått. Det finns sex sameskolor. Integrerad samisk undervisning bedrivs inom kommunal grundskola i nio kommuner. I sameskolan gick under läsåret 1996/97 143 elever, jämfört med 133 elever 1995/96. Den integrerade verksamheten omfattade 141 elever. Sedan den 1 januari 1996 leds varje sameskola av en rektor. Vidare har produktionen av samiska läromedel överlåtits på ett förlag. Sameskolstyrelsen ansvarar dock för den långsiktiga planeringen och för de pedagogiska delarna av verksamheten. Under budgetåret har ett nordiskt samarbete om samiska läromedel och ett projekt inom ramen för Sokrates för användning av multimedia i språkundervisningen bedrivits. Samernas folkhögskola har i sin årsredovisning redovisat ett överskott för 1995/96. Slutsatser Sameskolstyrelsen bör i sina resultatredovisningar till regeringen mer inrikta sig på kvalitativ analys. Regeringen anser att en av de viktigaste uppgifterna för styrelsen under budgetåret 1998 bör vara att fullfölja det kvalitetssäkringsarbete som påbörjats under innevarande budgetår. Det behov av kompetensutveckling för förskollärare och lärare som föreligger enligt Sameskolstyrelsen förutsätts kunna finansieras inom ramen för tilldelade medel. Regeringen föreslår i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6) att Sameskolstyrelsen skall få rätt att anordna förskoleklasser och aviserar i samma proposition att förändringar kommer att genomföras i same- skolförordningen (1995:205) som en följd därav. Sameskolstyrelsen och kommunen bör även i fortsättningen i avtal avgöra den kommunala ersättningens storlek per barn i samisk förskoleklass. För att underlätta integrationen mellan samiska förskoleklasser och sameskolan bör resurserna kunna användas mer flexibelt. Regeringen föreslår därför att Sameskolstyrelsen tillåts utnyttja ramanslaget tillsammans med den kommunala ersättningen för den integrerade verksamheten. Enligt 8 kap. 7 § skollagen skall hemkommunen betala ersättning till staten för den som är elev i sameskolan. Ersättningen skall tillföras inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. För budgetåret 1998 beräknas dessa inkomster till 7 395 000 kr. Regeringen beräknar anslaget för år 1999 till 34 646 000 kr och för år 2000 till 35 564 000 kr. A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola 1995/96 Utgift1 57 289 Därav 1996 Utgift 37 115 1997 Anslag2 113 812 Utgifts- prognos 113 812 1998 Förslag 118 091 1999 Beräkna t 121 633 2000 Beräkna t 125 282 Beloppen anges i tusental kronor 1. Anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m, anslagsposterna 1-3 2. Nytt anslag Under detta anslag beräknar regeringen medel för — särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar, — bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB- utbildning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, —- ersättning till kommun och landsting för merkostnader för nordiska elever på gymnasial nivå, — ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning, — statsbidrag till riksinternatskolor samt till internationella grund- och gymnasieskolor (1995/96: anslaget A 15), — bidrag enligt förordningen (1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på området är antalet elever. Regeringens överväganden Medelsberäkningen för riksinternatskolor, internationella grund- och gymnasieskolor och internationell utbildning på gymnasienivå (IB-utbildning) utgår från en ram av årselevplatser som riksdagen fastställt. Under innevarande budgetår lämnas statsbidrag till de tre riksinsternatskolorna, sex internationella grundskolor och två internationella gymnasieskolor samt till IB-utbildning i Göteborg, Sigtuna respektive Stockholm. Regeringen beräknar i huvudsak oförändrad omfattning för budgetåren 1998- 2000. Från detta anslag utbetalas också bidrag till en kommun för elever från annat nordiskt land enligt överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Ett visst ökat intresse har kunnat noteras de senaste åren. Vid medelsberäkningen har en uppskattning gjorts av medelsbehovet utifrån tidigare års belastning. Mot bakgrund av vad som anförts beräknar regeringen medelsbehovet för åren 1998, 1999 och 2000 till oförändrad nivå i förhållande till år 1997. A 11. Bidrag till svensk undervisning i utlandet 1995/96 Utgift 111 821 Därav 1996 Utgift 72 576 1997 Anslag 81 391 Utgifts - progno s 75 000 1998 Förslag 67 108 1999 Beräkna t 71 156 2000 Beräkna t 72 619 Beloppen anges i tusental kronor Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Bestämmelserna innebär i korthet att statsbidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandsskola, distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid utländsk skola (internationell skola). Från anslaget bekostas även löneförmåner m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid Europaskolorna. Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1995/96 visar ett överskott på 14 095 000 kr. Dessutom visar prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår ett överskott på 6 391 000 kr. Regeringens överväganden Resultatinformation Anslaget är beroende av elevutvecklingen. Antalet elever i reguljär utbildning uppgick läsåret 1996/97 till 1 150. Antalet elever som deltog i distansundervisning med handledning var 89 och i kompletterande svensk undervisning 2 994. Antalet elever i svenska sektioner vid internationella skolor utgjorde 179. Inom Europaskolorna finns svenska sektioner i Bryssel och Luxemburg med nationellt anställda lärare. Svenska elever finns även i övriga Europaskolor, men ingår då i någon annan språksektion. Det totala antalet svenska elever vid Europaskolorna var 179 läsåret 1996/97, varav vid den svenska sektionen i Bryssel 65 och i Luxemburg 46. Antalet nationellt anställda lärare utgjorde 10. Slutsatser I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) föreslog regeringen att en besparing skulle göras på svensk undervisning i utlandet med 20 miljoner kronor fr.o.m. år 1998. Riksdagen hade inga invändningar mot förslaget (bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Förslaget var föranlett av det statsfinansiella läget. Även om de svenska utlandsskolorna och den kompletterande svenskundervisningen är viktiga för de svenskar som vistas utomlands, anser regeringen, att med hänsyn de kraftiga besparingar som skett inom många områden i Sverige - inte minst inom skolan - för att sanera landets ekonomi, kan inte heller detta område undantas från besparingar. Svenska utlandsskolors förening (SUF) har dock påtalat svårigheterna för skolorna att göra hela besparingen på en gång och dessutom under löpande läsår. Skolorna fastställer såväl budget som elevavgifter läsårsvis. Regeringen har förståelse för de problem skolorna ställs inför och föreslår därför att ändringar i statsbidragssystemet genomförs först från den 1 juli 1998 för att skolorna skall få viss tid att anpassa verksamheten till ett lägre statligt bidrag. För att uppnå besparingen avser regeringen att genomföra följande ändringar när det gäller bidragen. Elevbidraget till grundskolorna sänks per elev fr.o.m. den 1 juli 1998 med 6-8 % i förhållande till bidraget för 1997. Bidraget för skolor med högst tio elever beräknas till 53 000 kr per elev och bidraget för skolor med över 55 elever till 26 000 kr per elev. En successiv avtrappning däremellan sker av bidraget med 600 kr per elev. Lokalkostnadsbidraget sänks från 75 % till 60 % av årskostnaderna för de lokaler som behövs för utbildningen från den 1 juli 1998 samt till 50 % från den 1 juli 1999. Handledararvodet vid distansutbildning halveras från den 1 juli 1998. Arvodet varierar i dag mellan 8 190 kr - 19 450 kr per elev beroende på elevantal. Utöver handledararvodet betalar staten materialet vid distansutbildning för de elever som uppfyller kraven för behörighet enligt 3 § förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Den kompletterande svenskundervisningen har ökat under senare år. Kostnaden härför beräknas för närvarande till ca 10 miljoner kronor. Regeringen är medveten om att den kompletterande svenskundervisningen utgör ett viktigt komplement för att många svenska elever i internationella eller nationella skolor skall kunna upprätthålla sina kunskaper i det svenska språket och kulturen. Ett stort ansvar för detta åvilar dock föräldrarna. Regeringen föreslår att bidraget för kompletterande svensk undervisning sänks från nuvarande 3 070 kr per elev till 1 500 kr per elev från den 1 juli 1998. Vidare föreslås att bidraget till Riksföreningen Sverigekontakt sänks med 75 000 kr från år 1998 och med ytterligare 75 000 kr från år 1999. Besparingarna beräknas till 13 200 000 kr för år 1998, ytterligare 6 000 000 kr för år 1999 och ytterligare 800 000 kr för år 2000. Neddragningen görs med 20 miljoner kronor under detta anslag redan fr.o.m. år 1998. För att finansiera det treåriga utlägget föreslås att en ej utnyttjad reservation under det för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget Fortbildning m.m. får disponeras för att täcka de kostnader som inte ryms inom detta anslag. I samband med Sveriges medlemsskap i EU anslöt sig Sverige också till konventionen med stadga för Europaskolorna. Utifrån antalet sektioner, klasser och elever bestämmer styrelsen för Europaskolorna hur många lärare som skall anställas. Medlemslandet anställer de nationella lärarna och betalar lön till dem. Regeringen bedömer att antalet elever vid Europaskolorna kommer att öka och beräknar därför en ökning av medlen för dessa såväl för år 1998 som för år 1999. För år 1999 beräknas anslaget uppgå till 71 156 000 kr och för år 2000 till 72 619 000 kr. A 12. Statens skolor för vuxna 1995/96 Utgift 60 558 Anslags- sparande 9 443 Därav 1996 Utgift 44 282 1997 Anslag 38 411 Utgifts- prognos 47 854 1998 Förslag 38 155 1999 Beräkna t 39 244 2000 Beräkna t 40 366 Beloppen anges i tusental kronor Effektmålet för Statens skolor för vuxna (SSV) i Norrköping och Härnösand är att öka tillgängligheten av vuxenutbildning genom att erbjuda och utveckla motsvarande kommunal vuxenutbildning i form av distansutbildning. Under budgetåret 1995/96 innehållande 18 månader redovisade SSV i Norrköping en omsättning på 47 miljoner kronor och 10 605 kursdeltagare och SSV i Härnösand redovisade en omsättning på 45 miljoner kronor och 8 715 kursdeltagare. Anslaget tillförs inkomster för uppdragsutbildning, avgifter för studiematerial och andra hjälpmedel samt ansökningsavgifter och prövningsavgifter. En jämförelse mellan anslag och utfall budgetåret 1995/96 visar att verksamheten vid skolorna totalt sett genererat ett underskott, bl.a. till följd av intäktsbortfall i verksamheten med uppdragsutbildning i Norrköping. BUDGET FÖR UPPDRAGSVERKSAMHET I NORRKÖPING (TKR) UPPDRAGSVERK -SAMHET INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT INTÄKT-KOSTNAD KOSTNADS- TÄCKNING UPPDRAGSGIVAR E STATEN % UPPDRAGSGIVAR E ÖVRIGA % Utfall 1995/96 9 641 14 917 -5 276 65 % 25 75 Varav 1996 Prognos 1997 5 900 6 400 500 92 % 30 70 Budget 1998 8 000 7 500 500 107% 25 75 Beräknat 1999 10 000 Beräknat 2000 10 000 BUDGET FÖR UPPDRAGSVERKSAMHET I HÄRNÖSAND (TKR) UPPDRAGSVERK- SAMHET INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT INTÄKT- KOSTNAD KOSTNADS- TÄCKNING UPPDRAGSGIVAR E STATEN % UPPDRAGSGIVAR E ÖVRIGA % Utfall 1995/96 11 171 12 752 -1 581 88 % 50 50 Varav 1996 6 532 7 396 -864 88% 50 50 Prognos 1997 13 000 12 500 500 104% 60 40 Budget 1998 16 000 15 500 500 103% 65 35 Beräknat1999 17 000 Beräknat 2000 18 000 Regeringens överväganden Resultatinformation Anslaget redovisas oförändrat med indexerad uppräkning och regeringen gör bedömningen att medlen kommer att förbrukas. Skolorna har också tillförts medel som en del i regeringens satsning på ett nationellt kunskapslyft genom regeringsbeslut. De medel som kommer skolorna till del inom ramen för kunskapslyftet avser utbildning av egna elever men även utvecklingsarbete vid skolorna som kommer att ske i samverkan med Kunskapslyftsdelegationen. Regeringen gör bedömningen att skolornas utvecklingsarbete avseende läromedel och pedagogik bör samordnas i syfte att uppnå största möjliga effekt av verksamheten. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) har haft invändningar på det uppkomna underskottet under budgetåret 1995/96 i uppdragsutbildning vid skolan i Norrköping. RRV har därvidlag i sin revisionsrapport uppmärksammat styrelsen på vikten av att prioritera budgetarbetet och uppföljningen. Regeringens bedömning är att det uppkomna underskottet i uppdragsverksamheten måste avhjälpas så att fullständig kostnadstäckning erhålls. Regeringen kommer inom kort att ge SSVN i uppdrag att inkomma med en redovisning av vilka åtgärder skolan kommer att vidta för att komma till rätta med det uppkomna underskottet. Regeringen konstaterar att Skolverket vid sin tillsyn uppmärksammat brister i förhållande till gällande förordning för verksamheten i de båda skolorna. Slutsatser Regeringen har med anledning av genomförd revision och tillsyn påbörjat ett översynsarbete för att klargöra skolornas framtida utveckling och roll i utbildningssystemet. Inom ramen för detta översynsarbete kommer gällande föreskrifter avseende bl.a. uppdragsutbildning samt verksamhet i utlandet att ses över. SSV har en strategisk roll för att utveckla distansundervisningen. Verksamheten måste utvecklas ytterligare så att SSV kan bli moderna distansutvecklingscentra med väl fungerande interaktivitet. De extra resurser som kommer SSV till del genom kunskapslyftet bör i ett första steg ge utrymme för metod- och materialutveckling i syfte att sprida distansutbildningsidéerna till kommunerna, folkbildningen och andra utbildningsanordnare samt för att skräddarsy utbildning i enlighet med kraven hos olika aktörer. För år 1999 beräknas utgifterna uppgå till 39 244 000 kr och för år 2000 till 40 366 000 kr. A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning 1995/961 Utgift 253 955 Därav 1996 Utgift 164 649 19972 Anslag 130 336 Utgifts- prognos 130 336 1998 Förslag 134 236 1999 Beräkna t 136 920 2000 Beräkna t 139 659 Beloppen anges i tusental kronor 1. Anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor 2. Nytt anslag Från anslaget bekostas statsbidrag till — kompletterande skolor enligt förordningen (1996:1206) om fristående skolor, — Katrineholms Tekniska skola enligt förordningen (SKOLFS 1991:52) om statsbidrag för riksrekryterande teknisk vuxenutbildning vid Katrineholms Tekniska skola, — Nordiska scenografiskolan i Skellefteå, — Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande kursverksamhet anordnad länsvis i samverkan med de regionala hemslöjdsföreningarna, — försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet enligt särskilda regeringsbeslut. Regeringens överväganden Enligt 4 kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor kan fristående skolor vars utbildningar anses särskilt värdefulla från nationell synpunkt (kompletterande skolor) ställas under statlig tillsyn och i vissa fall tilldelas statsbidrag. Under budgetåret 1997 lämnas bidrag till 36 kompletterande skolor. I budgetpropositionen för år 1997 anmälde regeringen att det fanns ett behov av att se över vilka kompletterande skolor som skall få del av offentligt stöd. Regeringen tillkallade därför i mars 1997 en särskild utredare (U 1997:04) med uppdrag att se över det statliga stödet till kompletterande skolor (dir. 1997:42). Uppdraget skall vara slutfört den 31 december 1997. Regeringen föreslår i avvaktan på resultatet av översynen av stödet till de kompletterande skolorna att ramen för år 1998 för stöd till dessa skolor hålls oförändrad. Regeringen anser att verksamheten vid Katrineholms Tekniska skola även fortsättningsvis skall fungera som riksrekryterande och beräknar oförändrad medelstilldelning för verksamheten. Under anslaget har även medel beräknats för Nordiska scenografiskolan i Skellefteå samt Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande kursverksamhet. Regeringen beräknar för budgetåret 1998 särskilda medel liksom för innevarande budgetår, för försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet. Resurserna skall främst användas för att påskynda den pedagogiska utvecklingen som sker inom ramen för den femåriga kunskapslyftssatsningen. Vidare föreslås att 1 miljon kronor förs över från detta anslag till ramanslaget A 15. Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling. För år 1999 beräknas utgifterna uppgå till 136 920 000 kr och för år 2000 till 139 659 000 kr. A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna 1995/961 Utgift 1 684 250 Därav 1996 Utgift 1 264 205 19972 Anslag 2 751 798 Utgifts- prognos 2 751 798 1998 Förslag 3 474 333 1999 Beräkna t 4 504 413 2000 Beräkna t 4 474 563 Beloppen anges i tusental kronor 1. Anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. anslagsposten 4 och anslaget A 18. Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning 2. Nytt anslag Från anslaget bekostas statsbidrag enligt förordningen (1996:1502) om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning av vuxna. Under anslaget beräknas också bidrag till försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning enligt förordningen (1996:372) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning. Målet för den särskilda vuxenutbildningssatsningen är att, genom utökad gymnasial vuxenutbildning som anordnas utöver sådan utbildning som anordnas med kommunala medel, åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft för i första hand arbetslösa vuxna, som saknar treårig gymnasiekompetens (prop. 1995/96:222). Detta görs i syfte att öka sysselsättning och tillväxt. Satsningen skall bidra till att utveckla nya former för att möta vuxnas utbildningsbehov i framtiden och därmed vara ett aktivt bidrag i reformeringen av vuxenutbildningen så att den anpassas till de krav som individen, arbetslivet och samhället ställer. I regeringens skrivelse till riksdagen Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112) beskriver regeringen sin syn på utvecklingen av vuxenutbildningen. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1995/96 visar att tilldelade medel under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m., anslagsposten 4. Bidrag för särskilda utbildningsinsatser i gymnasieskolan och komvux m.m. (2 436 855 000 kr) inte till fullo har utnyttjats. Det beror på att den verksamhet som bedrevs av kommunerna inte nådde upp till beräknade volymer. Inte heller ramanslaget A 18. Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning (51 000 000 kr) utnyttjades till fullo under budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Resultatinformation Särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa våren 1997 Den särskilda vuxenutbildningssatsningen inleddes den 1 juli i år vilket har inneburit att vårterminen 1997 har varit en övergångstermin. Syftet var att kurser som startade höstterminen 1996 skulle kunna fullföljas under 1997 samtidigt som vissa nya kurser skulle kunna påbörjas. Under första halvåret 1997 anvisades därför under detta anslag bidrag för särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa inom kom- vux och i studieförbund. Till komvux fördelades totalt 59 500 heltidsplatser till en beräknad kostnad av högst 841,5 miljoner kronor. Skolverket har den 1 september 1997 redovisat resultatet i en rapport. Av rapporten framgår att 56 500 heltidsplatser har anordnats till en kostnad av 790 miljoner kronor, vilket innebär att 94 % av anslaget utnyttjats. Till studieförbunden anvisades 45 miljoner kronor för studieverksamhet för arbetslösa. Folkbildningsrådet har den 31 augusti 1997 redovisat resultatet som visar att studieförbunden under första halvåret 1997 kunnat upprätthålla en verksamhetsvolym motsvarande andra halvåret 1996. Kunskapslyftet Den femåriga satsningen på vuxenutbildning som benämns kunskapslyftet inleddes den 1 juli 1997 och ersatte de särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa som bedrivits i komvux t.o.m. vårterminen 1997. Kunskapslyftet har mötts av stort intresse och engagemang från kommunerna. Samtliga 288 kommuner har ansökt om medel för vuxenutbildningssatsningen. Kommunernas ansökningar visade ett betydligt större behov av utbildningsplatser än de planerade. Riksdagen beslutade efter förslag i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) om ytterligare medel på tilläggsbudget för budgetåret 1997 motsvarande 10 000 utbildningsplatser. Regeringen har också beräknat utgifter för ytterligare 10 000 utbildningsplatser per år under 1998, 1999 och 2000. Regeringen beslutade den 15 maj 1997 om fördelning till kommunerna av det statliga stödet till vuxenutbildningssatsningen. Som grund för fördelningen till kommunerna har andelen arbetslösa, utbildningsnivån samt den planerade verksamheten i kommunerna legat. Den verksamhet som planeras i landets kommuner för hösten 1997 och för 1998 utgörs till ca 10 % av orienteringskurser, ca 30 % kurser i yrkesämnen och ca 60 % kurser i allmänna ämnen. Av de tillkommande platserna skall till ett begränsat antal kommuner även bidrag kunna ges till vuxenutbildning på grundskolenivå, för att säkerställa att kunskapslyftet kommer särskilt utsatta grupper till del. Regeringen fastställde den 12 juni 1997 belopp per årsstudieplats samt turordning mellan kommuner för fördelning av statligt stöd till grundläggande vuxenutbildning inom ramen för kunskapslyftet. Kunskapslyftskommittén (dir. 1996:71) skall följa utformningen av den särskilda vuxenutbildningssatsningen och har också ansvar för att fristående nationella utvärderingar genomförs samt ett samordningsansvar för utvärderingen av kunskapslyftet. Regeringen har uppdragit åt Kunskapslyftskommittén att svara för nationella utvärderingar av vuxenutbildningssatsningen och medel har avsatts för detta. Kunskapslyftskommittén skall göra en årlig avrapportering till regeringen senast den 1 april åren 1998 och 1999 för att möjliggöra en successiv reformering av vuxenutbildningen. Regeringen har även uppdragit åt Skolverket att i samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden och Statistiska centralbyrån ansvara för uppföljning och insamling av data från kommunerna om kunskapslyftet. Denna rapport skall ske halvårsvis senast den 15 december respektive den 15 maj. Under åren 1998 och 1999 skall Skolverket och Kunskapslyftskommittén samordna sina respektive rapporteringar till regeringen. Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning Medel anvisas till försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning fr.o.m. den 1 juli 1996. Försöksverksamheten leds av Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning. Målet med försöksverksamheten är att pröva nya eftergymnasiala utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Utbildningen skall förena praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Under en tredjedel av utbildningstiden genomförs utbildningen i form av lärande i arbete på en arbetsplats. För läsåret 1996/97 har kommittén fördelat 1 700 platser, vilka fördelar sig på 65 utbildningar. Till de två intagen hösten 1996 och hösten 1997 har långt fler ansökningar inkommit än kommittén haft resurser att fördela. Ansökningarna har innehållit välmotiverade förslag till utbildning som svarar mot efterfrågan i arbetslivet. Riksdagen har därför efter förslag från regeringen i 1997 års ekonomiska vårproposition beslutat (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) om ytterligare medel på tilläggsbudget för år 1997 motsvarande ytterligare 1 500 platser i försöksverksamheten med den kvalificerade yrkesutbildningen fr.o.m. år 1997. Regeringen har också beräknat utgifter för ytterligare utbildningsplatser för treårsperioden 1998-2000 som innebär att den kvalificerade yrkesutbildningen kan omfatta 8 800 platser höstterminen 1998. Med anledning av den stora efterfrågan på den kvalificerade yrkesutbildningen och utbildningens betydelse för att tillgodose arbetslivets efterfrågan, avser regeringen tidigarelägga utökningen med 1 000 platser av de 8 800 redan under våren 1998. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning skall svara för uppföljning av verksamheten samt att en från kommittén oberoende utvärdering kommer till stånd. Kommittén har träffat avtal om utvärdering av försöksverksamheten och en slutrapport kommer att avges senast den 1 september 1999. Regeringen har nyligen tillsatt en arbetsgrupp inom regeringskansliet som bl.a. med utgångspunkt i försöksverksamheten skall förbereda ett regeringsförslag om den kvalificerade yrkesutbildningens framtid. Slutsatser Medel under detta anslag beräknas till 3 474 333 000 kr i enlighet med den i 1997 års ekonomiska vårproposition redovisade fördelningen av platser. Under anslaget ingår också medel för administration, information och utvärdering av försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. För år 1999 beräknas utgifterna uppgå till 4 504 413 000 kr och för år 2000 till 4 474 563 000 kr. A 15. Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling 1995/96 Utgift 3 322 Därav 1996 Utgift 3 322 1997 Anslag 4 700 Utgifts - progno s 4 700 1998 Förslag 9 066 1999 Beräkna t 9 267 2000 Beräkna t 8 303 Beloppen anges i tusental kronor Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och kompetensutveckling m.m. - Svenska EU-programkontoret - utgör svenskt programkontor för de EU-program inom utbildning och kompetensutveckling som regeringen bestämmer. Effektmålen för Programkontoret är att — aktivt främja och stödja utvecklingsprocesser inom utbildning och kompetensutveckling inom ramen för Europasamarbetet, — aktivt medverka till att svenska skolor, företag och organisationer ges bästa möjliga förutsättningar för att tillvarata de olika möjligheter som Europasamarbetet inom utbildning och kompetensutveckling erbjuder, — verka som en sambandsorganisation mellan Sverige och EU inom områdena utbildning och kompetensutveckling. För närvarande handhar Programkontoret EU-program dels inom Utbildningsdepartementets område (Leonardo, Cedefop och delar av Sokrates), dels inom Arbetsmarknadsdepartementets område (Adapt, Employment samt Europeiska socialfondens Mål 4). De delar av Sokratesprogrammet som berör högskolesektorn ansvarar Högskoleverket för. Dessutom ansvarar Programkontoret för programmet ”Ett år i Frankrike”. Högskoleverket ansvarar tillsammans med Programkontoret för de program som syftar till ökat samarbetet mellan EU och Kanada samt EU och USA inom utbildningsområdet. Sedan april 1997 handhar Programkontoret även Svenska IASTE (internationellt praktikprogram för teknologer) samt från oktober 1997 de s.k. Interpraktikstipendierna, som ersätter de s.k. Europastipendierna, ett praktikprogram för arbetslösa ungdomar. Programkontoret har fått 9,4 miljoner kronor från anslag under utgiftsområde 14. Arbetsmarknad och arbetsliv för budgetåret 1997. Bidrag har utbetalats under budgetåret 1995/96 med 9,7 miljoner kronor från EU. Överföringen av EU-medel är beroende av bl.a. undertecknandet av överenskommelser och avtal. Regeringens överväganden Enligt förordningen (1995:963) med instruktion för Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och kompetensutveckling m.m. skall delegationen utgöra programkontor längst t.o.m. den 31 december 1999. Programkontoret har det senaste året fått en rad ytterligare uppgifter från regeringen som delvis ändrat myndighetens karaktär. Vissa av uppgifterna är inte knutna till EU-program och dessas nuvarande tidsbegränsning till utgången av år 1999. Regeringen avser därför att ta bort tidsbegränsningen. I detta sammanhang avser regeringen även att ändra namnet från Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och kompetensutveckling m.m. till det myndigheten dagligdags kallas för, nämligen Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling. Regeringen kommer att ge Statskontoret i uppdrag att analysera och utvärdera effekterna av Programkontorets verksamhet. Därefter kommer regeringen att ta ställning till hur de kommande EU- programmen och närliggande verksamhet bör administreras och organiseras för framtiden. Östersjösatsningen Genom resultaten av regeringschefsmötet i Visby i maj 1996 fick Sveriges statsminister i uppdrag att tills vidare koordinera Östersjösamarbetet. Ett av de fem prioriterade områdena inom Östersjösamarbetet är ömsesidigt kunskapsutbyte. Mot denna bakgrund har regeringen gett ett särskilt uppdrag till Programkontoret att genom olika insatser bistå de stater som, utan att ännu vara medlemmar av EU, under de närmaste två åren kan beräknas komma att börja delta i EUs samarbetsprogram på utbildningsområdet, Sokrates och Leonardo da Vinci. Dessa program sträcker sig för närvarande t.o.m. år 1999. Lettland bör, inom Östersjöområdet, ges särskild uppmärksamhet från svensk sida. Slutsatser Under budgetåret 1997 beräknades ramanslaget för Programkontoret till 4,7 miljoner kronor. Dessutom beräknades sammanlagt 2,245 miljoner kronor från anslaget B 45. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. anslagsposten 13. Regeringen föreslår att samtliga medel från Utbildningsdepartementet läggs under detta anslag. Mot bakgrund av det ökade ansvaret samt ytterligare arbetsuppgifter för Programkontoret som här redovisats beräknar regeringen en medelsförstärkning genom omfördelning inom verksamhetsområdet med 2 miljoner kronor. För år 1999 beräknas utgifterna uppgå till 9 267 000 kr och för år 2000 till 8 303 000 kr. 5.12 Anslag B 1. Uppsala universitet: Grundutbildning 1995/96 Anslag 1 092 63 2 därav 1996 727 874 1997 Anslag 763 015 1998 Förslag 766 767 1999 Beräkna t 798 077 2000 Beräkna t 829 809 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Uppsala universitet har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 155 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 450 560 Gymnasielärarexamen 500 540 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 996 1900 2200 2200 Civilingenjörsexamen 313 550 550 700 Grundskollärarexame n 4-9 316 530 560 380 Gymnasielärarexamen 319 470 540 580 Apotekarexamen 226 280 350 370 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 6 000. Av dessa skulle minst 350 avse civilingenjörsexamen, minst 310 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 480 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 450 avse gymnasielärarexamen och minst 290 avse läkarexamen. Utbildningsuppdraget har fullgjorts för samtliga examina med undantag för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 och grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, där drygt 80 % respektive 70 % har fullgjorts. De särskilda åtagandena har fullgjorts med undantag av åtagandet att anordna s.k. NT-utbildning. Antalet registrerade studenter under läsåret 1995/96 var 26 000, vilket motsvarar 19 340 helårsstudenter. Detta är en ökning av antalet helårsstudenter med 11 % jämfört med läsåret 1993/94. Uppsala universitet är ett utpräglat ungdomsuniversitet och nybörjarnas ålder sjunker stadigt. Av studenterna är 54 % kvinnor. Utbildningsutbudet har ändrats under 1990-talet. Områdena teknik och naturvetenskap samt lärarutbildningarna har ökat sin andel av utbildningsutbudet, medan områdena samhällsvetenskap och juridik har minskat sina andelar. Samhällsvetenskap dominerar dock fortfarande med 25 % av alla helårsstudenter. För att främja samarbetet över fakultetsgränserna i frågor som gäller miljö, utveckling och andra gränsöverskridande framtidsfrågor inrättades år 1996 ett centrum för miljö- och utvecklingsstudier. Detta centrum skall utgöra en bas för ämnesöverskridande kurser och seminarier. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 733 182 000 kronor, därav 8 007 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 33 585 000 kronor. Av ersättningen för särskilda åtaganden avser 27 156 000 kronor s.k. NT-utbildning. B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 1995/96 Anslag 1 349 21 9 därav 1996 899 119 1997 Anslag 906 412 1998 Förslag 952 889 1999 Beräkna t 981 904 2000 Beräkna t 1 011 306 Beloppen anges i tusental kronor Regeringens överväganden De mål och riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) och budgetpropositionen (prop. 1996/97:1 bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) för treårsperioden 1997-1999 skall ligga fast. För treårsperioden 1997-1999 gäller preliminärt att minst 22 % av de nyrekryterade professorerna vid universitetet skall vara kvinnor (avsnitt 5.4.3). Resurser Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: FAKULTET M.M. (TUSENTAL KRONOR) 1998 ANSLAG 1998 STUDIEFINANSIE RING Humanistisk 115 006 31 194 Teologisk 19 626 4 953 Juridisk 19 308 4 495 Samhällsvetenskaplig 127 658 29 101 Medicinsk 132 805 19 544 Farmaceutisk 39 454 12 812 Teknisk -naturvetenskaplig 290 390 81 051 Ersättning för lokalhyror, m.m. 208 642 Summa 952 889 I anslagsposten samhällsvetenskaplig fakultet ingår medel för Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS). För att täcka kostnader för verksamheten, som tidigare har finansierats av Humanistisk-samhällsve-tenskapliga forskningsrådet, tilldelas universitetet 9,2 miljoner kronor. Utöver detta tillförs anslagsposten 0,4 miljoner kronor för Torgny Segerstedts gästprofessur, som tidigare har finansierats av Rådet för forskning om universitet och högskolor. Anslagsposten ersättning för lokalhyror m.m. har tillförts 0,5 miljoner kronor för att täcka ökade lokalhyror för Gustavianum. Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller ytterligare 0,5 miljoner kronor för lokalkostnader för Gustavianum år 1999. Resultatinformation Antalet avlagda doktorsexamina ökar stadigt. Under läsåret 1995/96 examinerades 266 doktorer, vilket var 4 % fler än läsåret 1994/95 och den högsta examinationen någonsin. Andelen kvinnliga disputerade läsåret 1995/96 var 32 %. Antalet forskarstuderande som ägnade mer än 10 % av normal heltid åt forskarutbildningen var i stort sett detsamma som läsåret 1994/95 och uppgick till 2 400. Under läsåret 1995/96 uppgick antalet professorer, omräknat till heltid, till 279. Av dessa var 6 % kvinnor. Inom ramen för regeringens särskilda satsningar på professurer och forskarassistenttjänster för underrepresenterat kön har fem professurer och tio forskarassistentjänster placerats vid Uppsala universitet. B 3. Lunds universitet: Grundutbildning 1995/96 Anslag 1 810 72 9 därav 1996 1 205 62 3 1997 Anslag 1 228 53 5 1998 Förslag 1 165 26 0 1999 Beräkna t 1 108 679 2000 Beräkna t 1 149 865 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Lunds universitet har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 40 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Med anledning av överflyttningen av huvudmannaskapet för lärarutbildningarna vid universitetet till den blivande högskolan i Malmö (avsnitt 5.3.1) ändras utbildningsuppdragets inriktning för Lunds universitet. Den del i utbildningsuppdraget som rör lärarutbildningar upphör att gälla. I övrigt gäller utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100). Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96 och tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 905 1800 2100 2100 Civilingenjörsexamen 1531 1700 1940 2140 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 8 400. Av dessa skulle minst 1 520 avse civilingenjörsexamen, minst 610 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 580 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 1 000 gymnasielärarexamen, minst 500 läkarexamen samt minst 30 tandläkarexamen. Utbildningsuppdraget för samtliga examina har i stort fullgjorts med undantag för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 och gymnasielärarexamen där 70 % respektive 80 % har fullgjorts. Utbildningsuppdraget för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 har fullgjorts till knappt 50 %. Grundutbildningen har fortsatt att öka, främst inom de tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena. Antalet registrerade studerande under läsåret 1995/96 var cirka 34 000, motsvarande 27 600 helårsstudenter, vilket innebär en ökning med cirka 1 000 helårsstudenter jämfört med läsåret 1994/95. Hälften av studenterna var kvinnor. Antalet avlagda magisterexamina ökade med 30 % mellan läsåren 1994/95 och 1995/96. Ett sekretariat har inrättats med uppgift att stimulera och medverka till utveckling av kurser för fortbildning och vidareutbildning vid universitetet. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid universitetet (Högskoleverkets rapportserie 1997:23 R). Lunds universitet var bland de första universiteten i Sverige med att systematiskt granska kvaliteten med en egeninitierad utvärdering år 1991. Lunds universitet har, enligt Högskoleverkets bedömning, en tydlig strategi i sitt övergripande kvalitetsarbete. Det övergripande kvalitetsarbetet bedrivs på ett målmedvetet och systematiskt sätt och ger ett positivt intryck. Universitetets olika områden har nått olika långt med kvalitetsarbetet, men ett övergripande intryck är att arbetet bedrivs ambitiöst av målmedvetna ledningar och engagerade lärare. Det påpekas bl.a. att det är angeläget att universitetets ledning visar ett tydligt ledarskap och för ut särskilt angelägna kvalitetsfrågor i organisationen, att universitetet utvecklar det akademiska ledarskapet på olika nivåer samt att bristen på återkoppling av kursutvärderingar från studenterna åtgärdas. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 1 075 108 000 kronor, därav 8 414 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som har redovisats under avsnitt 5.2.1 samt de förändringar som föreslås i samband med den blivande högskolan i Malmö (avsnitt 5.3.1). Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 90 152 000 kronor. Av ersättningen för särskilda åtaganden avser 34 906 000 kronor s.k. NT- utbildning och 55 247 000 kronor avser ersättning för tandvårdscentralen, nationellt resurscentrum i fysik och för trafikflygarutbildning. B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 1995/96 Anslag 1 394 25 5 därav 1996 932 100 1997 Anslag 941 950 1998 Förslag 977 689 1999 Beräkna t 1 009 673 2000 Beräkna t 1 040 097 Beloppen anges i tusental kronor Regeringens överväganden De mål och riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) och budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) för treårsperioden 1997-1999 skall ligga fast. För treårsperioden 1997-1999 gäller preliminärt att minst 19 % av de nyrekryterade professorerna vid universitetet skall vara kvinnor (avsnitt 5.4.3). Resurser Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: FAKULTET M.M. (TUSENTAL KRONOR) 1998 ANSLAG 1998 STUDIEFINANSIE RING Humanistisk 100 946 28 685 Teologisk 18 021 4 630 Juridisk 14 950 3 435 Samhällsvetensk. 96 786 27 018 Medicinsk 153 676 22 115 Odontologisk 25 189 4 319 Matem.-naturvet. 192 387 56 478 Teknisk 171 076 51 789 Konstn. utv. 4 243 Ersättning för lokalhyror, m.m. 200 412 Summa 977 689 I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för Skissernas museum med 0,5 miljoner kronor. I anslagsposten ersättning för lokalhyror, m.m. ingår 4 miljoner kronor för ökade hyreskostnader för nya och ombyggda lokaler för Biomedicinskt centrum. Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller ytterligare medel för Skissernas museum med 2,5 miljoner kronor för 1999. Vidare bör gälla att universitetet erhåller medel till ökade hyreskostnader för nya och ombyggda lokaler för Biomedicinskt centrum för 1999 med 9 miljoner kronor. Resultatinformation Forskarutbildningen fortsätter att expandera. Läsåret 1995/96 antogs drygt 600 studerande till forskarutbildningen. Andelen kvinnor bland de nyantagna har ökat till 43 % för läsåret 1995/96 jämfört med 38 % för föregående läsår. Sammantaget finns drygt 3 100 studenter som ägnar forskarutbildningen mer än 10 % av normal heltid. Antalet avlagda doktorsexamina var under läsåret 1995/96 detsamma som under föregående läsår, d.v.s. cirka 280. Av de disputerade var 27 % kvinnor. Antalet licentiatexamina ökade till cirka 100, varav 36 % avlades av kvinnor. Antalet professorer, omräknat till heltid, uppgick läsåret 1995/96 till 344. Av dessa var 9 % kvinnor. B 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning 1995/96 Anslag 1 315 25 5 därav 1996 876 940 1997 Anslag 926 538 1998 Förslag 926 126 1999 Beräkna t 960 185 2000 Beräkna t 996 178 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Göteborgs universitet har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 191 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 410 500 Gymnasielärarexamen 650 720 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 937 2000 2400 2400 Grundskollärarexame n 4-9 410 840 500 330 Gymnasielärarexamen 650 670 720 770 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 6 800. Av dessa skulle minst 730 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 1 100 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 1 000 gymnasielärarexamen, minst 272 läkarexamen samt minst 170 tandläkarexamen. Utbildningsuppdraget har fullgjorts med undantag för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 där nära 90 % har fullgjorts, grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 där nära 40 % har fullgjorts och gymnasielärarexamen där nära 70 % har fullgjorts. Den låga genomströmningen inom lärarutbildningarna har analyserats av en arbetsgrupp inom Göteborgs universitet. Arbetsgruppens åtgärdsförslag prövas och utvecklas för närvarande av universitetet. Antalet registrerade studenter under läsåret 1995/96 var 29 500 vilket motsvarar 22 200 helårsstudenter. Det är en ökning med 4 % jämfört med föregående läsår. 60 % av studenterna var kvinnor. Volymökningen är fördelad på samtliga utbildningsområden med tyngdpunkt på de samhällsvetenskapliga, humanistiska och naturvetenskapliga områdena. Rekryteringen sker alltjämt i stor utsträckning från Västsverige. Antalet nybörjare på program har minskat med närmare 1 000 på tre år, medan de fristående kursernas andel av det totala kursutbudet har ökat från 40 % till närmare 50 % sedan läsåret 1992/93. Den andel studenter som läser på fördjupningskurser fortsätter att öka något och motsvarar för närvarande drygt 15 %. I samverkan med närliggande högskolor har ett omfattande utvecklingsarbete initierats i syfte att främja och öka utbudet av distansutbildning med hjälp av modern informationsteknologi. De särskilda åtagandena har i stort fullgjorts med undantag för aspirantutbildning. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 891 540 000 kronor, därav 8 414 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 34 586 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 1995/96 Anslag 1 078 54 1 därav 1996 716 838 1997 Anslag 723 664 1998 Förslag 784 320 1999 Beräkna t 805 441 2000 Beräkna t 827 168 Beloppen anges i tusental kronor Regeringens överväganden De mål och riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) samt budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) för treårsperioden 1997-1999 skall ligga fast. För treårsperioden 1997-1999 gäller preliminärt att 22 % av nyrekryterade professorer vid universitetet skall vara kvinnor (avsnitt 5.4.3). Resurser Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: FAKULTET M.M. (TUSENTAL KRONOR) 1998 ANSLAG 1998 STUDIEFINANSIERIN G Humanistisk 102 896 27 634 Samhällsvetensk. 131 301 34 503 Medicinsk 153 246 21 272 Odontologisk 19 893 4 234 Matem.-naturvet. 129 218 37 549 Sekretariat för genusforskning 5 066 Konstn. utv. 6 903 Bot. trädgården 4 854 Ersättning för lokalhyror, m.m. 230 943 Summa 784 320 I anslagsposterna humanistisk fakultet och samhällsvetenskaplig fakultet ingår en resursförstärkning för tvärvetenskaplig, gränsöverskridande forskning och forskarutbildning. I anslagsposten matematisk-naturvetenskaplig fakultet ingår medel med 715 000 kronor för förre rektorn vid Högskolan Kristianstads forskningsverksamhet. I anslagsposten ersättning för lokalhyror, m.m. ingår 30,4 miljoner kronor till ökade hyreskostnader för Centrum för experimentell biomedicin. Resultatinformation Antalet avlagda doktorsexamina har ökat med 20 % sedan läsåret 1994/95 och uppgick läsåret 1995/96 till 218, varav cirka 35 % hade avlagts av kvinnor. Antalet studerande som ägnade mer än 10 % av normal heltid åt forskarutbildningen uppgick under hösten 1996 till drygt 2 000, vilket är samma nivå som under de senaste åren. Andelen kvinnliga forskarstuderande har under det senaste året ökat från 40 % till 42 %. Antalet professorer, omräknat till heltid, uppgick hösten 1996 till 239. Av dessa var cirka 10 % kvinnor, vilket motsvarar en mindre ökning jämfört med hösten 1995. B 7. Stockholms universitet: Grundutbildning 1995/96 Anslag 903 440 därav 1996 601 620 1997 Anslag 631 848 1998 Förslag 647 173 1999 Beräkna t 676 104 2000 Beräkna t 704 185 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Stockholms universitet har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 139 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96 och tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÄL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 734 2200 2600 2600 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 5 100. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Antalet registrerade studenter under läsåret 1995/96 var knappt 31 000, vilket motsvarar knappt 21 000 helårsstudenter, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Nära 60 % av studenterna var kvinnor. Ökningen inom grundutbildningen har under den senaste femårsperioden varit störst procentuellt sett inom den matematisk- naturvetenskapliga fakulteten. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts, med undantag för åtagandet att anordna basår. Allt fler studenter läser på fördjupningskurser. Den mest påtagliga förändringen är ökningen av andelen helårsstudenter på 80-poängsnivån inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet. Antalet helårsstudenter på fördjupningskurs har ökat med 20 % sedan läsåret 1992/93. En kontinuerlig förändring och förnyelse av kursutbudet pågår, både genom revidering av befintliga kurser men även genom tillskapandet av nya kurser. Mot bakgrund av erfarenheter från utländska universitet med samarbetsinriktad och samhällsorienterad utbildning i matematik, har man inom matematisk-naturvetenskapliga fakulteten startat en ny utbildningslinje, projektlinjen i matematik, fysik och matematisk statistik 120-160 poäng. Målet för denna linje är att försöka uppnå en jämnare könsfördelning genom att rekrytera fler kvinnor. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 604 129 000 kronor, därav 8 414 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 43 044 000 kronor. Av ersättningen för särskilda åtaganden avser 20 559 000 kronor s.k. NT-utbildning och 22 485 000 kronor avser nationellt resurscentrum för kemi, kompletteringsutbildning för socialarbetare med utländsk examen, Tolk- och översättarinstitutet, teckentolkning samt kostnader för studenter med funktionshinder. B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 1995/96 Anslag 1 096 03 4 därav 1996 728 806 1997 Anslag 743 788 1998 Förslag 776 182 1999 Beräkna t 797 615 2000 Beräkna t 820 729 Beloppen anges i tusental kronor Regeringens överväganden De mål och riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) samt budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) för treårsperioden 1997-1999 skall ligga fast. För treårsperioden 1997-1999 gäller preliminärt att 21 % av nyrekryterade professorer vid universitetet skall vara kvinnor (avsnitt 5.4.3). Resurser Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: FAKULTET M.M. (TUSENTAL KRONOR) 1998 ANSLAG 1998 STUDIEFINANSIE RING Humanistisk 120 205 32 104 Juridisk 23 249 3 783 Samhällsvetensk. 135 806 30 459 Matem.-naturvet. 294 822 62 170 Int.meteorolog inst. 1 667 Ersättning för lokalhyror, m.m. 200 433 Summa 776 182 I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för forskningsområdet svenska för döva med 0,9 miljoner kronor, för forskning och vård av Tage Erlanders arkiv med 250 000 kronor. I anslagsposten samhällsvetenskaplig fakultet ingår medel för forskning vid Centrum för Invandrarforskning med 1 miljon kronor. Planeringsförutsättning för 1999 Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller ersättning tillsammans med Kungl. Tekniska högskolan för ökade hyreskostnader med totalt 16 miljoner kronor vardera i samband med inflyttning i det med Kungl. Tekniska högskolan gemensamma Fysikcentrum. Resultatinformation Vid universitetet avlades läsåret 1995/96 sammanlagt 212 examina inom forskarutbildningen, varav 140 doktorsexamina och 72 licentiatexamina. Antalet licentiatexamina har ökat med 33 % jämfört med läsåret 1994/95. Andelen kvinnor av dem som disputerade inom humanistiskt forskningsområde 1995/96 var knappt 50 %. Motsvarande siffra för matematiskt-naturvetenskapligt forskningsområde var cirka 30 %. Antalet nyantagna till forskarutbildningen läsåret 1995/96 uppgick till drygt 300. Antalet studerande som ägnade mer än 10 % av normal heltid åt forskarutbildning uppgick till cirka 1 900. Antalet doktorandtjänster uppgick läsåret 1995/96 till 562. Antalet professorer omräknat till heltid uppgick till 197 hösten 1996. Av dessa var 14 % kvinnor. B 9. Umeå universitet: Grundutbildning 1995/96 Anslag 913 782 därav 1996 607 450 1997 Anslag 634 097 1998 Förslag 677 386 1999 Beräkna t 716 901 2000 Beräkna t 754 677 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Umeå universitet har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 15 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 530 630 Gymnasielärarexamen 370 400 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 562 2000 2300 2300 Civilingenjörsexamen 45 150 180 370 Grundskollärarexame n 4-9 289 500 630 420 Gymnasielärarexame n 326 350 400 430 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 3 900. Av dessa skulle minst 75 avse civilingenjörsexamen, minst 410 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 430 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 500 gymnasielärarexamen, minst 269 läkarexamen samt minst 130 tandläkarexamen. Utbildningsuppdraget för samtliga examina har uppfyllts med undantag för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärarexamen vilka uppfyllts till drygt 65 % samt civilingenjörsexamen som uppfyllts till 60 %. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. Grundutbildningen har expanderat kraftigt under treårsperioden. Ökningen omfattar i stort sett alla områden, men har varit särskilt stor inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Antalet registrerade studenter under läsåret 1995/96 var cirka 18 800, motsvarande drygt 14 200 helårsstudenter, vilket innebär en ökning med drygt 10 % jämfört med läsåret 1994/95. Knappt hälften av studenterna var kvinnor. Umeå universitet har en omfattande distansutbildning och utlokaliserad utbildning. Totalt var cirka 6 500 personer registrerade på distanskurser vid Umeå universitet. Drygt 60 % av dessa var kvinnor. 75 % av de som studerade på distanskurser var äldre än 25 år. Påfallande är att antalet distansstuderande på fördjupningskurser har ökat. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 658 037 000 kronor, därav 17 679 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitten 5.2.1 och 5.2.5 samt med hänsyn till utökningen av läkarutbildningen under avsnitt 5.2.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 19 349 000 kronor. Av ersättningen för särskilda åtaganden avser 17 549 000 kronor s.k. NT-utbildning och 1 798 000 kronor avser lektorat i samiska och Bildmuséet. B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 1995/96 Anslag 742 419 därav 1996 494 364 1997 Anslag 500 155 1998 Förslag 522 150 1999 Beräkna t 551 698 2000 Beräkna t 567 724 Beloppen anges i tusental kronor Regeringens överväganden De mål och riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) samt budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) för treårsperioden 1997-1999 skall ligga fast. För treårsperioden 1997-1999 gäller preliminärt att 22 % av de nyrekryterade professorerna vid universitetet skall vara kvinnor (avsnitt 5.4.3). Resurser Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: FAKULTET M.M. (TUSENTAL KRONOR) 1998 ANSLAG 1998 STUDIEFINANSIERI NG Humanistisk 54 091 12 154 Samhällsvetenskap 90 571 16 838 Medicinsk 126 61 2 14 269 Odontologisk 24 152 3 404 Matem.-naturvet. 146 45 0 28 808 Konstn. utv. 820 Ersättning för lokalhyror, m.m. 79 454 Summa 522 150 Planeringsförutsättning för 1999 Som planeringsförutsättning för 1999 bör gälla att universitetet erhåller ersättning med 14 miljoner kronor för ökade lokalkostnader för kemiskt-biologiskt centrum. Resultatinformation Antalet avlagda doktorsexamina läsåret 1995/96 var drygt 80, vilket i stort är oförändrat jämfört med föregående år. Knappt 30 licentiatexamina avlades läsåret 1995/96. 28 % av examina inom forskarutbildningen avlades av kvinnor. Under läsåret 1995/96 antogs cirka 210 studenter till forskarutbildningen, varav 29 % var kvinnor. Sammanlagt fanns det läsåret 1995/96 drygt 1 000 studerande som ägnade mer än 10 % av normal heltid åt forskarutbildningen. Under läsåret 1995/96 uppgick antalet professorer omräknat till heltid till 143, varav 7 % var kvinnor. B 11. Linköpings universitet: Grundutbildning 1995/96 Anslag 793 665 därav 1996 528 419 1997 Anslag 577 673 1998 Förslag 638 344 1999 Beräkna t 690 767 2000 Beräkna t 741 622 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Linköpings universitet har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 39 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 330 440 Gymnasielärarexamen 250 270 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 586 900 1100 1100 Civilingenjörsexamen 1414 1500 1700 1900 Grundskollärarexame n 4-9 204 315 440 290 Gymnasielärarexamen 131 250 270 290 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 3 500. Av dessa skulle minst 1 250 avse civilingenjörsexamen, minst 290 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 390 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 250 gymnasielärarexamen samt minst 150 läkarexamen. Utbildningsuppdraget har fullgjorts med undantag för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärarexamen, där drygt 50 % har fullgjorts. Grundutbildningen har fortsatt att öka. Antalet registrerade studerande under läsåret 1995/96 uppgick till drygt 14 000, vilket motsvarar cirka 12 000 helårsstudenter. Det innebär en ökning av antalet helårsstudenter med 11 % jämfört med föregående läsår. Hälften av studenterna läsåret 1995/96 var kvinnor. Universitetet karaktäriseras av att studenterna till stor del består av ungdomsstuderande. Något fler studenter än föregående år läser på fördjupningskurser. Andelen fördjupningskurser utgör 23 % av det totala utbudet. Antalet kvinnor har ökat på de tekniska utbildningarna. De nya utbildningsprogrammen Informationsteknologi, Industriell ekonomi med internationell inriktning och Teknisk biologi har en stor andel kvinnor, 40 % eller mer. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. I juni 1996 beslutade riksdagen att Linköpings universitet skulle erhålla 2 300 platser, av den beslutade utbyggnaden om 30 000 platser 1997 och 1999. Merparten av dessa nya platser skulle förläggas till Norrköping. Under budgetåret 1995/96 började universitet därför planera den största samlade utbyggnaden av utbildning och forskning som universitet genomfört efter sin tillkomst. Fyra utvecklingskommittéer har till uppgift att utveckla utbildning och forskning vid Campus Norrköping inom teknik och naturvetenskap, kultur och medier, sociala och kulturella förändringsprocesser samt lärande. Grundtankar bakom utvecklingen av Campus Norrköping är en ökad rekrytering från grupper med svaga studietraditioner och/eller personer med invandrarbakgrund samt en breddad och fördjupad omvärldskontakt. Från och med den 1 januari 1996 bedriver Linköpings universitet vårdutbildning på uppdrag av Östergötlands läns landsting. Inom ramen för detta uppdrag bedrevs vårdutbildning för drygt 900 helårsstudenter under kalenderåret 1996. Dessa helårsstudenter tillkommer utöver de tidigare redovisade helårsstudenterna. Linköpings universitet har erhållit rätt att utfärda teologie kandidatexamen om 140 poäng. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 613 750 000 kronor, därav 16 009 000 kronor som engångsersättning. I takbeloppet är medel beräknade för 30 helårsstudenter i yrkesteknisk högskoleutbildning inom träteknik. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 24 594 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning med särskilt vuxenstudiestöd. B 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 1995/96 Anslag 487 320 därav 1996 324 952 1997 Anslag 323 203 1998 Förslag 343 420 1999 Beräkna t 362 114 2000 Beräkna t 371 036 Beloppen anges i tusental kronor Regeringens överväganden De mål och riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) samt budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) för treårsperioden 1997-1999 skall ligga fast. För treårsperioden 1997-1999 gäller preliminärt att 17 % av de nyrekryterade professorerna vid universitetet skall vara kvinnor (avsnitt 5.4.3). Resurser Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: FAKULTET M.M. (TUSENTAL KRONOR) 1998 ANSLAG 1998 STUDIEFINANSIE RING Filosofisk 13 077 5 190 Medicinsk 74 388 7 518 Teknisk 116 333 36 508 Tema 56 744 10 752 Ersättning för lokalhyror, m.m. 82 878 Summa 343 420 I anslagsposten Tema ingår medel för ett nytt tema, tema Etnicitet, med 4 miljoner kronor samt medel för en generell resursförstärkning med för uppbyggnad av tvärvetenskaplig forskarutbildning i Norrköping. Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som planeringsförutsättning för 1999 bör gälla att universitetet erhåller medel för kostnader förknippade med Himmel och hav, som är ett teknik och naturvetenskapscentrum som universitetet uppför, med 10 miljoner kronor. Resultatinformation Under läsåret 1995/96 har 114 doktorsexamina och 83 licentiatexamina utfärdats, vilket innebär en fördubbling jämfört med läsåret 1990/91. Sammantaget finns cirka 1 100 studerande som ägnade mer än 10 % av normal heltid åt forskarutbildningen. Under budgetåret 1995/96 antogs 173 studenter till forskarutbildningen, varav 47 kvinnor. Andelen kvinnor bland det totala antalet forskarstuderande är 32 %, en liten ökning jämfört med läsåret 1994/95. Antalet professorer omräknat till heltid uppgick läsåret 1995/96 till 137. Av dessa var 9 kvinnor, vilket var lika många som föregående år. Andelen kvinnliga lektorer är nu 22 %, en ökning jämfört med läsåret 1994/95. Den externa forskningsfinansieringen har fortsatt att öka. B 13. Karolinska institutet: Grundutbildning 1995/96 Anslag 475 139 därav 1996 318 002 1997 Anslag 307 388 1998 Förslag 295 824 1999 Beräkna t 301 316 2000 Beräkna t 310 542 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för Karolinska institutet. Karolinska institutet har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade institutet helårsprestationer motsvarande 22 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 1 100. Av dessa skulle minst 740 avse läkarexamen och minst 240 tandläkarexamen. Utbildningsuppdraget har i stort fullgjorts. Antalet registrerade studenter i grundläggande högskoleutbildning läsåret 1995/96 uppgick till cirka 4 200, vilket motsvarar knappt 2 600 helårsstudenter. Det är i stort sett oförändrat antal helårsstudenter jämfört med föregående läsår. För de nya utbildningarna, inom biomedicin samt yrkesutbildningarna till tandtekniker och optiker, finns en dominans av kvinnliga studenter. Denna är dock inte lika uttalad som för bl.a. sjukgymnast- och logopedutbildningarna. Inom läkar- och tandläkarutbildningarna har könsfördelningen varit jämn sedan många år. Utbudet av fristående kurser som tidigare var mycket begränsat vid Karolinska institutet har utökats från 35 helårsplatser läsåret 1991/92 till 350 helårsplatser läsåret 1995/96. När det gäller fristående kurser har institutets strävan i första hand varit att tillgodose behovet av påbyggnadsutbildningar knutna till de yrkesinriktade grundutbildningarna, exempelvis på nivån för magisterutbildning. I andra hand har man strävat efter att tillgodose behov av fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma inom de yrken institutets egna grundutbildningar leder till och att stimulera uppbyggnad av kurser inom institutets profilområden. Institutet har i samband med införandet av nya utbildningsplaner i olika utbildningsprogram initierat ett pedagogiskt förändringsarbete. Riktade insatser för pedagogisk utbildning som en del av lärarnas professionella kompetensutveckling har genomförts. Medel för att förbättra tillgången på vetenskapligt meriterade lärare har i huvudsak styrts till universitetsadjunkterna inom sjukgymnast- och logopedutbildningarna. Detta har under läsåret 1995/96 resulterat i fyra magisterexamina, två registreringar som doktorander och en doktorsavhandling. En väsentlig del av kvalitetsutvecklingsarbetet är de regelmässiga utvärderingar som genomförs på samtliga kurser och inom alla utbildningar. Karolinska institutet har fr.o.m. den 1 januari 1997 beteckningen universitet. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 232 558 000 kronor, därav 2 613 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden uppgår till 63 267 000 kronor, varav 61 524 000 kronor avser ersättning för tandvårdscentralen. B 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 1995/96 Anslag 759 358 därav 1996 507 732 1997 Anslag 558 025 1998 Förslag 603 168 1999 Beräkna t 624 171 2000 Beräkna t 642 736 Beloppen anges i tusental kronor Regeringens överväganden De mål och riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) samt budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) för treårsperioden 1997-1999 skall ligga fast. För treårsperioden 1997-1999 gäller preliminärt att 23 % av de nyrekryterade professorerna vid universitetet skall vara kvinnor (avsnitt 5.4.3). Resurser Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: FAKULTET M.M. (TUSENTAL KRONOR) 1998 ANSLAG 1998 STUDIEFINANSIE RING Medicinsk 337 062 41 535 Odontologisk 32 922 6 540 Ersättning för lokalhyror, m.m. 233 184 Summa 603 168 I anslagsposten medicinsk fakultet ingår medel för studiefinansiering i forskarutbildningen – för doktorander som undervisar och handleder vid Södertörns högskola med 6 miljoner kronor samt medel för Centrum för idrottsforskning med 5,4 miljoner kronor. I anslagsposten ersättning för lokalhyror, m.m. ingår 28,2 miljoner kronor till ökade hyreskostnader med anledning av upprustningen av Karolinska institutets lokaler. Resultatinformation Vid Karolinska institutet bedrivs såväl grundläggande biomedicinsk forskning som mer tillämpad patientrelaterad medicinsk och odontologisk forskning. Institutet strävar mot att bredda forskningsprofilen genom att lyfta fram forskning inom folkhälsovetenskap och vårdvetenskap. Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet har gemensamt startat en biomedicinsk forskarskola. Skolan som anordnar ett forskningsförberedande år, riktar sig främst till studerande med minst 100 högskolepoäng från en grundutbildning som anknyter till det biomedicinska området. Läsåret 1995/96 antogs drygt 300 studerande till forskarutbildningen. Höstterminen 1995 fanns sammantaget 960 studerande, som ägnade mer än 10 % av normal heltid åt forskarutbildningen, registrerade vid Karolinska institutet. 183 doktorsexamina och 30 licentiatexamina avlades under läsåret 1995/96. Antalet professorer omräknat till heltid uppgick läsåret 1995/96 till 165. Av dessa var knappt 7 % kvinnor. B 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 1995/96 Anslag 865 903 därav 1996 576 711 1997 Anslag 622 837 1998 Förslag 676 183 1999 Beräkna t 711 664 2000 Beräkna t 744 242 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Kungl. Tekniska högskolan har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat ett outnyttjat takutrymme motsvarande 15,4 miljoner kronor av takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96 och tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Civilingenjörsexamen 2791 3300 3600 3750 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 2 900. Av dessa skulle minst 2 750 avse civilingenjörsexamen. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Antalet registrerade studerande i grundutbildning under läsåret 1995/96 var cirka 12 000, motsvarande drygt 9 400 helårsstudenter. Detta är en ökning med 5 % jämfört med läsåret 1994/95. Knappt en fjärdedel av studenterna var kvinnor, vilket är en liten ökning jämfört med läsåret 1994/95. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. Kungl. Tekniska högskolan har under budgetåret 1995/96 fått extra medel för att förbättra tillgången på vetenskapligt meriterade lärare och för pedagogisk utveckling. Flera pedagogiska förnyelseprojekt pågår. Det kvalitetsråd som bildades 1994 har under läsåret 1995/96 avslutat arbetet med att ta fram ett kvalitetsprogram för högskolan och förankring av programmet har skett bl.a. genom seminarier och diskussioner. Under läsåret 1995/96 har högskolan deltagit i utvärderingar av flera civilingenjörsprogram, som lett till bl.a. att delfakulteternas ansvar och befogenheter skall klargöras samt att den matematiskt-naturvetenskapliga delen anpassas mera till respektive utbildningsprogram. Antalet helårsstudenter i anslagsfinansierad fortbildning och vidareutbildning var 200 kalenderåret 1996 och har ökat med 79 % jämfört med läsåret 1994/95. Den avgiftsfinansierade utbildningen har expanderat från 19 miljoner kronor 1994/95 till 36 miljoner kronor 1996. Distansutbildningen vid högskolan har utökats och under läsåret 1995/96 har 26 distanskurser genomförts. Flera forskningsprojekt pågår för att förbättra tekniken i pedagogikens tjänst. Kungl. Tekniska högskolan har fr.o.m. den 1 januari 1997 beteckningen universitet. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 627 507 000 kronor, därav 18 290 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 48 676 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. B 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning 1995/96 Anslag 732 139 därav 1996 487 897 1997 Anslag 487 667 1998 Förslag 506 043 1999 Beräkna t 529 547 2000 Beräkna t 542 946 Beloppen anges i tusental kronor Regeringens överväganden De mål och riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) samt budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) för treårsperioden 1997-1999 skall ligga fast. För treårsperioden 1997-1999 gäller preliminärt att 6 % av de nyrekryterade professorerna vid högskolan skall vara kvinnor (avsnitt 5.4.3). Resurser Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: FAKULTET M.M. (TUSENTAL KRONOR) 1998 ANSLAG 1998 STUDIEFINANSIE RING Teknisk 316 688 66 710 Ersättning för lokalhyror, m.m. 189 355 Summa 506 043 I anslagsposten teknisk fakultet ingår medel för professor Åke E. Anderssons forskningsverksamhet inom infrastrukturens ekonomi med 458 000 kronor (halvår). Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som planeringsförutsättning bör gälla att högskolan tillsammans med Stockholms universitet erhåller ersättning för ökade hyreskostnader med totalt 16 miljoner kronor vardera i samband med inflyttning i det med Stockholms universitet gemensamma Fysikcentrum. Högskolan bör från 1999 erhålla särskild ersättning om 10 miljoner kronor för ökade hyreskostnader för det nya biblioteket. Resultatinformation Efter några år med i princip oförändrat antal nyantagna till forskarutbildningen har en ökning med drygt 14 % skett läsåret 1995/96 då 325 personer antogs. Andelen kvinnor bland de nyantagna är oförändrat 22 %. Sammantaget ägnade knappt 1 400 studenter mer än 10 % av normal heltid åt forskarutbildning. Av dessa var 21 % kvinnor, vilket är en oförändrad andel jämfört med föregående läsår. Antalet avlagda doktorsexamina ökade under läsåret 1995/96 till 120. 15 % av de disputerade var kvinnor. Även antalet licentiatexamina ökade till 120. Av de personer som avlade licentiatexamen var 20 % kvinnor. Antalet professorer omräknat till helårsarbetande uppgick läsåret 1995/96 till 154. Av dessa var 2 % kvinnor. B 17. Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 1995/96 Anslag 447 371 därav 1996 297 686 1997 Anslag 322 002 1998 Förslag 351 662 1999 Beräkna t 373 930 2000 Beräkna t 393 212 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Luleå tekniska universitet har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat ett outnyttjat takutrymme motsvarande 3 miljoner kronor av takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 160 190 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 47 325 335 335 Civilingenjörsexamen 786 1100 1100 1260 Grundskollärarexame n 4-9 8 40 190 120 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 1 400. Av dessa skulle minst 800 avse civilingenjörsexamen, minst 300 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 60 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Utbildningsuppdraget har i stort sett fullgjorts med undantag för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. De särskilda åtagandena har i stort fullgjorts, med undantag för åtagandet att anordna aspirantutbildning. Grundutbildningen har expanderat kraftigt under treårsperioden. Ökningen omfattar alla områden, men är störst inom det samhällsvetenskapliga området. Antalet registrerade studenter under läsåret 1995/96 var drygt 7 200, motsvarande cirka 6 000 helårsstudenter, vilket innebär en ökning med cirka 600 helårsstudenter jämfört med läsåret 1994/95. Knappt hälften av studenterna var kvinnor. Universitetet håller fortfarande en förhållandevis hög nivå när det gäller antal kvinnliga studenter på mansdominerande utbildningar. 25 % av nybörjarna på civilingenjörsutbildningarna höstterminen 1996 var kvinnor. Universitetet har fortsatt att systematiskt arbeta för att skapa en god miljö när det gäller kvinnor och teknik. Luleå tekniska universitet har en omfattande distansutbildning och utlokaliserad utbildning. Under läsåret 1995/96 anordnades totalt 70 distanskurser varav 33 på annan ort än Skellefteå och Piteå. På dessa kurser användes traditionella undervisningsformer till tre fjärdedelar. Användningen av informationsteknologi har ökat. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 335 650 000 kronor, därav 10 788 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 16 012 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. B 18. Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning 1995/96 Anslag 245 733 därav 1996 163 521 1997 Anslag 166 997 1998 Förslag 178 285 1999 Beräkna t 183 029 2000 Beräkna t 187 909 Beloppen anges i tusental kronor Regeringens överväganden De mål och riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) samt budgetpropositionen (prop. 1996/97:1 bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) för treårsperioden 1997-1999 skall ligga fast. För treårsperioden 1997-1999 gäller preliminärt att 8 % av de nyrekryterade professorerna vid universitetet skall vara kvinnor (avsnitt 5.4.3). Resurser Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: FAKULTET M.M. (TUSENTAL KRONOR) 1998 ANSLAG 1998 STUDIEFINANSIERIN G Filosofisk 8 498 1 867 Teknisk 126 714 16 778 Konstn. utv. 844 Ersättning för lokalhyror, m.m. 42 229 Summa 178 285 I anslagsposten filosofisk fakultet ingår en resursförstärkning för forskning och forskarutbildning med 3 miljoner kronor. Planeringsförutsättning för 1999 Som planeringsförutsättning för 1999 bör gälla att universitetet erhåller ytterligare 3 miljoner kronor för uppbyggnad av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning inom ramen för filosofisk fakultet. Resultatinformation Forskningen och forskarutbildningen har huvudsakligen varit koncentrerad till den tekniska fakulteten. Under läsåret 1996/97 fanns det drygt 50 ämnen inom vilka det bedrevs forskning och forskarutbildning. Under läsåret 1995/96 hade universitetet 50 anställda professorer varav en var kvinna. Antalet studerande som ägnade mer än 10 % av normal heltid åt forskarutbildningen var läsåret 1995/96 cirka 320. Under läsåret antogs cirka 70 studenter till forskarutbildningen, varav 33 % var kvinnor. Antalet avlagda doktorsexamina var 26 läsåret 1995/96 och antalet avlagda licentiatexamina var 36. Cirka 20 % av samtliga examina avlades av kvinnor. B 19. Danshögskolan: Grundutbildning 1995/96 Anslag 28 772 därav 1996 19 140 1997 Anslag 21 995 1998 Förslag 22 248 1999 Beräkna t 23 106 2000 Beräkna t 23 756 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Danshögskolan. Danshögskolan har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 1 miljon kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 80 poäng skulle uppgå till minst 60. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Antalet sökande till utbildningarna var läsåret 1995/96 liksom tidigare år stort. Totalt var det 320 sökande till 88 utbildningsplatser. Antalet registrerade studenter under läsåret 1995/96 var cirka 140, vilket motsvarar cirka 100 helårsstudenter. Det är i stort sett oförändrat antal helårsstudenter jämfört med föregående läsår. Av helårsstudenterna var 90 % kvinnor. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid Danshögskolan (Högskoleverkets rapportserie 1997:21 R). Enligt bedömningen bedriver högskolan i många avseenden ett gott kvalitetsarbete. Det informella umgängessättet inom högskolan bidrar på ett positivt sätt till korta beslutsvägar och en god lyhördhet för åsikter och synpunkter. Den bästa indikatorn för kvalitet vid Danshögskolan är framgången hos tidigare studenter. Högskoleverket pekar på att en mer systematisk utveckling av en sådan uppföljning skulle kunna vara en mycket effektiv informations- och inspirationskälla. Vidare pekas på vikten av att skriftlig dokumentation inte försummas. Klara och tydliga måldokument bör tas fram och en systematisk utvärdering med god dokumentation göras. Det tycks finnas vissa barriärer och hinder mellan olika utbildningar, inriktningar och personalgrupper som bör kunna minskas. Slutligen framhålls vikten av användandet av modern informationsteknik som utgångspunkt för bl.a. en berikande omvärldsanalys. Implementering av IT och en policy för denna utveckling bör vara en viktig angelägenhet som Danshögskolan borde prioritera. En anslutning till SUNET skulle inte bara förenkla och effektivisera kommunikationsprocessen inom högskolan och med andra universitet och högskolor utan skulle också kunna vara ett verkningsfullt redskap i internationaliseringsprocessen. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 22 248 000 kronor. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.5. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 632 000 kronor. B 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning 1995/96 Anslag 69 030 därav 1996 45 645 1997 Anslag 52 273 1998 Förslag 53 284 1999 Beräkna t 55 707 2000 Beräkna t 57 218 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för Dramatiska institutet. Dramatiska institutet har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade institutet helårsprestationer motsvarande drygt 0,5 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Dramatiska institutet ges som ett särskilt åtagande att i samarbete med Marionetteatern genomföra en dockspelar- och maskutbildning om 120 poäng. Antagning förutsätts ske vart tredje år och skall omfatta maximalt tre helårsstudenter. Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 80 poäng skulle uppgå till minst 75. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Antalet sökande läsåret 1995/96 till institutets utbildningar var i likhet med tidigare år stort. Till film/TV- utbildningarna fanns 1 016 sökande till 24 utbildningsplatser, till teaterutbildningarna 547 sökande till 23 utbildningsplatser och till radioutbildningen 144 sökande till 4 platser. Antalet registrerade studenter i grundläggande högskoleutbildning läsåret 1995/96 uppgick till 326, vilket motsvarar 112 helårsstudenter. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 53 284 000 kronor. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.5. Ersättningen för det särskilda åtagandet ingår i takbeloppet. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 228 000 kronor. B 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning 1995/96 Anslag 149 867 därav 1996 99 037 1997 Anslag 125 528 1998 Förslag 168 506 1999 Beräkna t 178 761 2000 Beräkna t 190 457 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Högskolan i Borås har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 55 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96 och tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av nya examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 42 200 275 275 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 400. Utbildningsuppdraget för generella examina har fullgjorts. Grundutbildningen har fortsatt att öka. Under läsåret 1995/96 var cirka 4 000 studenter registrerade vid högskolan. Av dessa var drygt 60 % kvinnor. Antalet helårsstudenter var läsåret 1995/96 drygt 2 900 vilket är en ökning med 27 % jämfört med läsåret 1993/94. Huvuddelen av ökningen har skett under det senaste läsåret. Utbildningsutbudet domineras av teknik, ekonomi, informatik samt biblioteks- och informationsvetenskap. De textila utbildningarna hör till de mest eftersökta vid högskolan. Allt fler studenter läser fördjupningskurser. Omvandlingen av grundutbildningen som inleddes under 1993/94 har resulterat i att ett stort antal studenter examinerats från kurser på både 60- och 80-poängsnivån. För att underlätta kontakterna mellan högskolan och det omgivande samhället inrättades under 1996 ett Kunskapsforum. Det skall bl.a. ge stöd för studenter som vill starta egna företag med utgångspunkt från idéer som har utvecklats inom ramen för examensarbeten. Omfattningen av forskning och forskarutbildning har ökat från 5,2 miljoner kronor 1993/94 till 10,9 miljoner kronor 1995/96 (inkl. externa medel). Högskolan lägger särskild vikt vid att bereda så många lärare som möjligt utrymme att bedriva forskarstudier. Antalet disputerade lärare vid högskolan har ökat från 10 läsåret 1992/93 till 34 läsåret 1996/97. Detta motsvarar 25 % av lärarkåren. Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 137 662 000 kronor, därav 13 950 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitten 5.2.1 och 5.2.5. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 27 028 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Högskolan erhåller en tillfällig ökning av anslagsbeloppet med 3 816 000 kronor på grund av extraordinära hyreskostnader för de textila utbildningarna. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 9 212 000 kronor. B 22. Högskolan Dalarna: Grundutbildning 1995/96 Anslag 195 708 därav 1996 129 612 1997 Anslag 166 828 1998 Förslag 186 586 1999 Beräknat 207 638 2000 Beräknat 227 349 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Högskolan Dalarna har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 8 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 340 440 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 0 60 150 150 Grundskollärarexame n 4 -9 0 90 440 290 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 400. Av dessa skulle minst 270 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Utbildningsuppdraget för generella examina har fullgjorts. Uppdraget för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 har fullgjorts till drygt 80 %. Grundutbildningen har fortsatt att öka. Antalet registrerade studerande under läsåret 1995/96 var cirka 4 600, vilket motsvarar cirka 3 500 helårsstudenter. Det är en ökning med drygt 20 % jämfört med föregående år. Andelen kvinnor bland studenterna var cirka 55 % läsåret 1995/96. Utbildningsutbudet domineras fortsatt av lärarutbildningar och högskoleingenjörsutbildningar. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts, med undantag av åtagandet att anordna s.k. NT-utbildning. 86 lärare har under läsåret deltagit i forskarutbildning jämfört med 67 föregående år. Av de forskarstuderande var 28 % kvinnor under 1995/96. Av högskolans lärare har cirka 11 % doktorsexamen. Det ekonomiska utfallet av verksamheten vid högskolan har för budgetåret 1995/96 visat på ett underskott. Detta får konsekvenser bl.a. för omfattning och inriktning av utbildningsutbudet vid högskolan. Högskolestyrelsen har beslutat om ett handlingsprogram för den kommande perioden med en rad åtgärder för att nå balans i verksamheten. Högskoleverket har granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid Högskolan Dalarna (Högskoleverkets rapportserie 1997:6 R). Ett gott kvalitetsarbete pågår inom högskolan där utformning och genomförande präglas av olika enheters ämnesanknytning och den kultur som råder vid respektive enhet. Högskolan har dock problem som kan hänföras till tidigare år. Omvandlingen från tidigare läroanstalter till en högskola för akademisk utbildning och forskning har varit problematisk. Ett hinder för att skapa en nödvändig helhetssyn för högskolan är att föregångarna till högskolan bibehållit sin identitet. Det saknas t.ex. ett systematiskt kvalitetsarbete på en övergripande nivå. Anknytningen mellan grundutbildningen och de relativt självständiga forskningscentrumen är påfallande svag vilket påverkar det önskvärda kvalitetsarbetet. Det påpekas att ett för högskolan samlat kvalitetsutvecklingsprogram med tydlig ansvarsfördelning bör tas fram. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 170 958 000 kronor, därav 9 968 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 15 628 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 25 168 000 kronor. B 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning 1995/96 Anslag 184 156 därav 1996 122 403 1997 Anslag 166 145 1998 Förslag 186 991 1999 Beräkna t 210 077 2000 Beräkna t 224 656 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Högskolan i Gävle/Sandviken har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 2 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör öka. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 90 120 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 17 120 180 180 Grundskollärarexame n 4-9 0 15 120 80 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 350 och av dessa skulle minst 300 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Grundutbildningen har fortsatt att öka. Under läsåret 1995/96 var knappt 4 600 studenter registrerade vid högskolan. Av dessa var 58 % kvinnor liksom föregående år. Antalet helårsstudenter var läsåret 1995/96 cirka 3 400 vilket är en ökning med 25 % jämfört med läsåret 1993/94. Andelen registrerade studenter på distansutbildningar utgör 23 % av samtliga studenter, motsvarande 13 % av totala antalet helårsstudenter. Två tredjedelar av de distansstuderande var kvinnor läsåret 1995/96. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. Utbildningsutbudet har under treårsperioden 1993/94-1995/96 förskjutits mot mer utbildning inom naturvetenskap och teknik. Närmare 40 % av högskolans helårsstudenter finns inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Samtidigt har utbildningsutbudet minskat inom förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna. Allt fler studenter läser på fördjupningskurser och allt fler kurser ges på 60- och 80-poängsnivå. Ett mål är att bereda så många lärare som möjligt utrymme att bedriva forskarstudier. Antalet lektorer vid högskolan omräknat till årsarbetande har ökat från 33 läsåret 1993/94 till 51 läsåret 1995/96 och utgör nu 35 % av samtliga lärare. Omfattningen av forskning och forskarutbildning har ökat vid högskolan från 7 miljoner kronor 1993/94 till 20,8 miljoner kronor budgetåret 1995/96. Högskoleverket har granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid högskolan (Högskoleverkets rapportserie 1997:15 R). Verket framhåller högskolans framgångsrika utveckling av forskningsverksamhet med anknytning till grundutbildningen, men påpekar behovet av en tydlig plan för forskningens kvalitetsutveckling. Enligt bedömningen finns det förutsättningar för att bedriva ett systematiskt övergripande kvalitetsarbete vid högskolan. Det påpekas dock att den nuvarande organisationens matrisstruktur bör ses över för att skapa en tydligare ansvars- och arbetsfördelning samt att pedagogisk utveckling verkar få för lite centralt stöd och uppmuntran. Vidare framhålls behovet av ett systematiskt kvalitetsarbete för internationaliseringen och för arbetet med jämställdhet. Sedan höstterminen 1995 bedriver högskolan sin verksamhet samlat i de nya lokalerna på Kungsbäck. Genom flytten till de nya lokalerna har lokalytan fördubblats. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 156 569 000 kronor, därav 6 293 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 30 423 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 14 877 000 kronor. B 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 1995/96 Anslag 101 473 därav 1996 67 353 1997 Anslag 100 710 1998 Förslag 127 659 1999 Beräkna t 142 091 2000 Beräkna t 154 258 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Högskolan i Halmstad har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 35 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 40 60 Gymnasielärarexamen 40 50 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 72 200 300 300 Grundskollärarexame n 4-9 0 0 60 40 Gymnasielärarexamen 0 0 50 50 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skulle uppgå till minst 150. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Grundutbildningen har fortsatt att öka. Antalet registrerade studerande under läsåret 1995/96 var cirka 4 200, vilket motsvarar cirka 2 700 helårsstudenter. Antalet helårsstudenter har ökat med 16 % jämfört med föregående läsår. Drygt hälften av studenterna var kvinnor. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. En förändring av programutbudet har skett. Förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna har ersatts av ett utökat antal platser inom främst teknik och ekonomi. Sedan den 1 juli 1995 anordnar högskolan vårdutbildningar på uppdrag av Landstinget Halland. Högskolan har fått nya examensrättigheter för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärarexamen. Omfattningen av forskning och forskarutbildning har ökat vid högskolan från cirka 14 miljoner kronor 1993/94 till 45,3 miljoner kronor 1995/96. Större delen av forskningen utförs vid centrumbildningar. Vid utgången av 1996 var tolv centrumbildningar verksamma. Högskolans forskning ingår i såväl nationella som internationella nätverk. Drygt 40 av högskolans lärare följer forskarutbildning. Högskoleverket har beslutat om rätt att inrätta sex professurer. I högskolans arbete med den s.k. tredje uppgiften har aktiviteter som projektsamverkan med arbetslivet, uppdragsutbildning liksom nybildning av företag fortsatt prioriterats. Högskoleverket har granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid högskolan (Högskoleverkets rapportserie 1997:24 R). Högskoleverket har i sin bedömning av kvalitetsarbetet bl.a. framhållit att Högskolan i Halmstad präglas av ett dynamiskt och intensivt arbetssätt som har vunnit erkänsla och beundran. De resultat som har kommit fram är goda exempel på vad en högskola kan åstadkomma på olika nivåer. För att högskolan skall kunna fortsätta denna positiva utveckling fordras emellertid att högskolan med dess styrelse och ledning i spetsen prioriterar och genomför ett långsiktigt kvalitetsarbete med tydlig målsättning som täcker hela högskolan. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 114 017 000 kronor, därav 12 586 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden uppgår till 13 642 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 21 190 000 kronor. B 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 1995/96 Anslag 213 480 därav 1996 143 054 1997 Anslag 172 385 1998 Förslag 201 819 1999 Beräkna t 225 958 2000 Beräkna t 248 943 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Högskolan i Kalmar har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 7 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 150 190 Gymnasielärarexamen 65 80 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 9 100 150 150 Grundskollärarexame n 4-9 0 30 190 120 Gymnasielärarexamen 0 10 80 100 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 500. Av dessa skulle minst 300 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Grundutbildningen har fortsatt att öka i omfattning. Antalet registrerade studenter i grundläggande högskoleutbildning läsåret 1995/96 uppgick till nära 4 000, vilket motsvarar knappt 3 000 helårsstudenter. Antalet helårsstudenter har ökat med 6 % jämfört med föregående läsår. Något mer än hälften av studenterna var kvinnor. Högskolan har utökat sitt utbud av icke programanknutna kurser och därmed möjliggjort för studenterna att framför allt i sina kandidat- och magisterexamina välja andra ämnen än de som ingår i programmen. Intresset för deltidskurser, som vänder sig till yrkesverksamma personer som vill fortbilda och vidareutbilda sig, har ökat markant – antalet studenter har tredubblats under perioden. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. Stora satsningar har gjorts på ny teknik under verksamhetsåret för att öka tillgängligheten till högre utbildning. Högskolans kontakter med näringsliv och samhälle har ökat väsentligt under perioden och resulterat i en snabbt växande uppdragsverksamhet. Vid högskolan bedrivs såväl intradisciplinär forskning inom olika ämnesområden nära kopplade till högskolans grundutbildningar som tvärvetenskaplig forskning inom vissa s.k. profilerade forskningsområden. Under verksamhetsperioden bedrev sammanlagt 38 personer anställda vid högskolan forskarutbildning. Av dessa innehade 12 doktorandtjänst. Antalet lärare vid högskolan uppgick till 160. Av dessa hade 49 doktorsexamen eller motsvarande. Forskningsvolymen var under perioden störst inom det naturvetenskapliga området. Högskolan har fått tillstånd att inrätta en professur i teknisk miljövetenskap. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid Högskolan i Kalmar (Högskoleverkets rapportserie 1997:25 R). Enligt bedömningen råder det utmärkt goda förutsättningar för att bedriva ett systematiskt övergripande kvalitetsarbete vid högskolan, vilket inte minst visar sig i den imponerande och breda insats som lagts ned i arbetet med självvärderingen. Det förutsätter dock att högskolan snabbt tar fram övergripande målsättningar och strategier. Det påpekas att högskolan bör utveckla en mer genomgripande strategi för rekrytering av personal och kompetensutveckling än vad som finns idag. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 182 895 000 kronor, därav 9 805 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 18 924 000 kronor. Av ersättningen för särskilda åtaganden avser 11 785 000 kronor s.k. NT-utbildning och 7 140 000 kronor avser fortbildning av journalister. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 21 189 000 kronor. B 26. Högskolan i Karlskrona/ Ronneby: Grundutbildning 1995/96 Anslag 91 23 9 därav 1996 60 44 7 1997 Anslag 96 55 4 1998 Förslag 127 4 06 1999 Beräknat 147 177 2000 Beräknat 166 369 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Högskolan i Karlskrona/Ronneby har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 12 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96 och tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 9 100 150 150 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94 - 1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skulle uppgå till minst 100. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Antalet registrerade studerande under läsåret 1995/96 var 2 200, vilket motsvarar cirka 1 600 helårsstudenter. Antalet helårsstudenter har ökat med 13 % jämfört med läsåret 1994/95. Andelen kvinnliga studenter har ökat något jämfört med föregående läsår och var cirka 40 %. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. Nya utbildningsprogram har startats. Som ett försök att öka andelen kvinnor i de tekniska utbildningarna påbörjades programmet Datateknisk utbildning för kvinnor under hösten 1996. Samtliga studeranden på programmet är kvinnor. Högskolan har fått examensrättighet på magisternivå i ämnet historia. Omfattningen av forskning har ökat vid högskolan från 9,3 miljoner kronor 1993/94 till 49,2 miljoner kronor 1995/96. Högskoleverket har beslutat att ge rätt till inrättande av sex professurer. En forskarskola i teleinformatik har inrättats i samarbete med Kungl. Tekniska högskolan och Mitthögskolan. Under 1995/96 har bland högskolans personal 4 avlagt doktorsexamen och 4 licentiatexamen. Den s.k. tredje uppgiften är väl representerad i högskolans verksamhet. Högskolan har ett relativt omfattande samarbete med omvärlden. Näringslivet har satsat lika mycket som högskolan i de gemensamma projekten. Genom bl.a. Kunskapsbron har kontaktverksamheten i regionen utvecklats och ett femtontal företag har därigenom fått hjälp med kvalificerad produktutveckling. Högskoleverket har granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid högskolan (Högskoleverkets rapportserie 1997:24 R). Högskoleverket har i sin bedömning av kvalitetsarbetet bl.a. framhållit att Högskolan i Karlskrona/Ronneby, trots att den endast har varit verksam under mindre än ett decennium, har blivit en dynamisk kraft för den lovande utvecklingen i Blekinge av tillämpningar av informationsteknik inom mjukvaruområdet och telekommunikation. Den effektiva utåtriktade informationsinsatsen om högskolans målsättning och visioner saknar emellertid en motsvarighet i en inre process för att sprida information om kvalitetsarbetet och därigenom åstadkomma en förankring genom allas delaktighet i kvalitetsarbetet. Det är därför angeläget att finna systematiska och långsiktiga metoder för kvalitetsarbetet. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 100 315 000 kronor, därav 9 805 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden uppgår till 25 619 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Högskolan erhåller en tillfällig ökning av anslagsbeloppet med 1 473 000 kronor på grund av tillfälliga extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 21 259 000 kronor. B 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning 1995/96 Anslag 316 277 därav 1996 210 264 1997 Anslag 247 545 1998 Förslag 274 584 1999 Beräknat 299 410 2000 Beräknat 324 050 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Högskolan i Karlstad har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 34 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 400 500 Gymnasielärarexamen 280 310 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 111 200 260 260 Grundskollärarexame n 4-9 210 370 500 330 Gymnasielärarexamen 77 250 310 340 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 1 700. Av dessa skulle minst 500 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 300 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 samt minst 100 gymnasielärarexamen. Utbildningsuppdraget har fullgjorts med undantag för grundskollärarexamina med inriktning mot undervisning mot årskurserna 4-9 och för gymnasielärarexamina där 77 respektive 70 % har fullgjorts. Högskolans särskilda åtaganden har i stort fullföljts med undantag för åtagandet att anordna basårsutbildning. Grundutbildningen har fortsatt att öka i omfattning. Antalet registrerade studenter i grundläggande högskoleutbildning läsåret 1995/96 uppgick till 8 100, vilket motsvarar cirka 6 500 helårsstudenter. Antalet helårsstudenter har ökat med 3 % jämfört med föregående läsår. Utbildningsutbudet domineras av kurser inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Andelen NT-studenter är konstant vid en jämförelse mellan läsåren 1994/95 och 1995/96 medan antalet NT-studenter under samma period har ökat. Allt fler studenter läser på fördjupningskurser. Antalet helårsstudenter inom fortbildning och vidareutbildning har minskat under de tre senaste åren. Högskolan har intensifierat kvalitetsarbetet med utgångspunkt i Högskoleverkets granskning av kvalitetsarbetet vid högskolan. Varje institution har genomfört en självvärdering som berör olika delar av både grundutbildning och forskning. Ett omfattande organisationsförändringsarbete har också påbörjats. Högskolan har bedrivit forskning inom det humanistiska, samhällsvetenskapliga, matematisk-naturvetenskapliga samt det tekniska vetenskapsområdet. Av forskningsvolymen räknat i antal personår sker 70 % inom ramen för det humanistiska och samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Under budgetåret 1995/96 fanns 165 aktiva doktorander, varav andelen kvinnor uppgick till 40 %. Högskolan har fått tillstånd att inrätta sju professurer. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 252 220 000 kronor, därav 9 479 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen hösten 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för det särskilda åtagandet av genomförande av s.k. NT-utbildning har beräknats till 21 648 000 kronor. Högskolan erhåller en tillfällig ökning av anslagsbeloppet med 716 000 kronor på grund av tillfälliga extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 42 612 000 kronor. B 28. Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 1995/96 Anslag 146 903 därav 1996 97 641 1997 Anslag 126 461 1998 Förslag 150 031 1999 Beräknat 162 568 2000 Beräknat 172 682 Beloppen anges i tusentals kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Högskolan Kristianstad har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 7 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 280 380 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 0 50 100 100 Grundskollärarexame n 4-9 0 0 380 250 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 560. Av dessa skulle minst 400 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. Grundutbildningen har fortsatt att öka. Antalet registrerade studenter under läsåret 1995/96 var cirka 3 600, vilket motsvarar cirka 2 600 helårsstudenter. 63 % av studenterna var kvinnor. Under den gångna treårsperioden har grundutbildningsprogrammen omstrukturerats, särskilt inom teknikområdet. Lärarutbildningarna utgör fortfarande den dominerande delen av utbildningsutbudet följt av tekniska och ekonomiska utbildningar. Neddragningen på barn- och ungdomspedagogiska programmet har skett till fördel för grundskollärarprogrammet med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Detta har bl.a. inneburit en jämnare könsfördelning vid högskolan. Högskolan har fått examensrättigheter för grundskollärarutbildning med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. För budgetåret 1995/96 har högskolan bl.a. beslutat om inrättande av s.k. temaforskning. Antalet studerande på forskarutbildningen har ökat från 9 läsåret 1994/95 till 16 läsåret 1995/96. Man kan numera notera en jämn fördelning mellan kvinnor och män när det gäller forskarutbildning. Högskoleverket har granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid högskolan (Högskoleverkets rapportserie 1997:3 R). Högskoleverket har i sin bedömning av kvalitetsarbetet bl.a. framhållit att högskolan är mitt uppe i en intensiv utvecklingsfas som kommer att ha betydelse för högskolans framtid. Kontakterna med den kringliggande regionen tycks vara goda, särskilt gäller detta på skolområdet för lärarutbildningen. Ledarskapet har emellertid haft brister som har inverkat negativt på kvaliteten i verksamheten. Kvalitetsarbetet kom vidare i gång sent. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 133 059 000 kronor, därav 12 586 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden uppgår till 16 973 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 13 689 000 kronor. B 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning 1995/96 Anslag 99 470 därav 1996 65 398 1997 Anslag 95 901 1998 Förslag 126 990 1999 Beräknat 143 594 2000 Beräknat 158 106 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Högskolan i Skövde har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 20 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96 och tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 19 50 80 80 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 120. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. De särskilda åtagandena har fullgjorts. Grundutbildningen har fortsatt att öka. Antalet registrerade studenter under läsåret 1995/96 var 2 700, vilket motsvarar cirka 2 400 helårsstudenter. Andelen kvinnor bland högskolans nybörjare har ökat, från drygt 30 % hösten 1992 till 52 % hösten 1996. Detta är ett resultat av en strävan att öka rekryteringen av kvinnliga studenter genom att kombinera teknikvetenskapliga ämnen med humanvetenskapliga. Omkring 60 % av prestationerna inom grundutbildningen utförs inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Fördelningen mellan de olika utbildningsområdena har inte förändrats under de senaste två läsåren. Högskolans forskning har sin tyngdpunkt inom naturvetenskaplig och teknisk fakultet; särskilt omfattande är forskningen inom informationsteknik med kärnområdet datavetenskap. Under budgetåret 1995/96 fanns 35 aktiva doktorander, varav 7 kvinnor. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 107 679 000 kronor, därav 12 586 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 19 214 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Högskolan erhåller en tillfällig ökning av anslagsbeloppet med 97 000 kronor på grund av tillfälliga extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 12 997 000 kronor. B 30. Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla: Grundutbildning 1995/96 Anslag 79 887 därav 1996 53 060 1997 Anslag 80 533 1998 Förslag 94 030 1999 Beräknat 119 799 2000 Beräknat 137 217 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget har beräknats all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat så många helårsprestationer som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 100. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. Grundutbildningen har fortsatt att öka. Antalet registrerade studenter läsåret 1995/96 var 2 300, vilket motsvarar 1 500 helårsstudenter. Det är en ökning med nästan 10 % jämfört med föregående läsår. Drygt hälften av studenterna var kvinnor. Efterfrågan på såväl grundutbildning som fortbildning och vidareutbildning har varit större än tillgången på utbildningsplatser. En tendens till ökad efterfrågan på teknisk och naturvetenskaplig utbildning kan ses. Flera utbildningsprogram har utvecklats till treåriga utbildningar och anpassats till COOP-metoden dvs. teoretiska studier varvade med arbetsperioder, där studenterna får lön. Högskolan har i COOP skapat en profil som på ett positivt sätt gjort högskolan känd samt bidragit till att utveckla utbildningarna. Utbildningsformen leder bl.a. till att ett omfattande kontaktnät skapas mellan högskolan och arbetslivet, vilket ökar högskolans möjligheter att medverka i regionens utveckling. Omfattningen på forskarutbildningen har under det gångna året ökat jämfört med året innan, men är fortfarande blygsam. Vid högskolan finns sju doktorander och 15 lärare i forskarutbildning. Resurser för år 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 81 220 000 kronor, därav 1 798 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 12 809 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 8 467 000 kronor. B 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning 1995/96 Anslag 239 515 därav 1996 158 871 1997 Anslag 197 693 1998 Förslag 225 300 1999 Beräknat 250 663 2000 Beräknat 274 754 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Högskolan i Växjö har under treårsperioden 1 juli 1993 - 30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 19 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 240 310 Gymnasielärarexamen 175 195 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 133 300 450 450 Grundskollärarexame n 4-9 49 290 310 210 Gymnasielärarexamen 59 120 195 190 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 1 300. Av dessa skulle minst 370 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 160 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och minst 60 gymnasielärarexamen. Utbildningsuppdraget för generella examina har fullgjorts. Utbildningsuppdragen för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 och gymnasielärarexamen har i stort fullgjorts, medan uppdraget avseende grundskollärarutbildning med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 har fullgjorts till cirka 40 %. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. Högskolan hade läsåret 1995/96 cirka 6 900 registrerade studenter vilket motsvarar drygt 5 200 helårsstudenter. Det är en ökning med 4 % jämfört med föregående läsår. Ett fortsatt arbete har bedrivits under året för att öka lärarnas pedagogiska kompetens. Antalet disputerade lärare fortsätter att öka. Andelen lärare med doktorsexamen var läsåret 1995/96 38 %. På forskningssidan har utvecklingen varit stark. Forskning bedrivs vid bl.a. det nyinrättade Centrum för forskning inom barn- och ungdomskultur. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 206 983 000 kronor, därav 10 694 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitten 5.2.1 och 5.2.5. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 18 318 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 52 723 000 kronor. B 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning 1995/96 Anslag 292 925 därav 1996 194 865 1997 Anslag 232 609 1998 Förslag 273 355 1999 Beräkna t 304 597 2000 Beräkna t 334 718 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Högskolan i Örebro har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 41 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 160 190 Gymnasielärarexamen 75 85 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina för treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 97 300 540 540 Grundskollärarexame n 4-9 36 130 190 130 Gymnasielärarexamen 0 50 85 100 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 1 600. Av dessa skulle minst 110 vara grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Målet för generella examina har uppnåtts. För grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurs 4-9 har drygt 30 % av målet uppnåtts. Samtliga särskilda åtaganden har i stort sett fullföljts. Intresset för studier vid högskolan är fortsatt högt. Grundutbildningen har fortsatt att öka. Läsåret 1995/96 var cirka 8 700 studenter registrerade vid högskolan vilket motsvarar 5 860 helårsstudenter. Detta är 10 % fler än föregående läsår. Huvuddelen av studenterna läser inom olika program. Fr.o.m. den 1 juli 1995 bedriver högskolan vårdutbildning på uppdrag av Örebro läns landsting. Forskningen vid högskolan bedrivs inom ramen för olika centrumbildningar. Tio sådana forskningscentrum är verksamma. Större delen av forskningen sker ännu inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska området. Högskolan har under det gångna året fått rätt att inrätta egna professurer och har för närvarande tretton professorer. Vid högskolan finns ett hundratal doktorander. Högskoleverket har under 1996 granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid högskolan (Högskoleverkets rapportserie 1997:5 R). Enligt bedömningen strävar högskolan aktivt mot att förbättra kvaliteten på utbildningarna. Högskolans mål att bli ett universitet i början av 2000-talet genomsyrar hela verksamheten på ett positivt sätt. Högskolan bör dock sträva efter att hitta en bättre balans mellan de tre uppgifterna utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. Det ekonomiska utfallet för verksamheten vid Högskolan i Örebro har för verksamhetsåret 1995/96 visat på ett underskott. En plan för vilka åtgärder som skall vidtas för att uppnå balans i ekonomin senast till budgetåret 1999 har redovisats. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 249 066 000 kronor, därav 11 109 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 24 289 000 kronor. Av ersättningen för särskilda åtaganden avser 21 136 000 kronor s.k. NT-utbildning och 2 900 000 kronor som särskild ersättning för lokalisering av verksamhet till Grythyttan. Vidare har 253 000 kronor beräknats för nätverksadministration och utveckling av skolledarutbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 52 833 000 kronor. B 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning 1995/96 Anslag 26 0 42 därav 1996 17 2 94 1997 Anslag 31 9 18 1998 Förslag 40 7 25 1999 Beräknat 56 691 2000 Beräknat 68 747 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Högskoleutbildning på Gotland. Organisationskommittén för en ny högskola på Gotland skall driva verksamheten och fungera som uppdragsgivare till dess en självständig högskola har inrättats. Högskoleutbildning på Gotland har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade Högskoleutbildning på Gotland helårsprestationer motsvarande 0,4 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Resultatinformation Läsåret 1995/96 anordnades utbildning för cirka 640 helårsstudenter. Utbildningen har ända sedan starten varit inriktat mot ämnesområdena teknik, ekonomi/systemvetenskap och kulturvetenskap. Arkeologi är det största ämnet i utbudet av kulturvetenskapliga utbildningar. Högskoleingenjörsutbildningarna har förlängts till tre år. Sommaruniversitetet, basårsutbildningarna och de s.k. NT-utbildningarna har varit populära och har därigenom starkt bidragit till den expansion som skett. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. Resurser för år 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 30 613 000 kronor. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättning för särskilda åtaganden har beräknats till 10 112 000 kronor. Av ersättningen avser 8 646 000 kronor s.k. NT-utbildning och 1 466 000 kronor avser kompensation för merkostnader med anledning av att verksamheten är inrättad som en beställarorganisation. Resurser för forskning har beräknats under B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 1 992 000 kronor. B 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1995/96 Anslag 50 534 därav 1996 33 617 1997 Anslag 33 396 1998 Förslag 33 997 1999 Beräknat 35 515 2000 Beräknat 36 497 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Idrottshögskolan i Stockholm har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 6 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 250. Uppdraget har uppfyllts till drygt 80 %. Antalet registrerade studenter läsåret 1995/96 uppgick till 451, vilket motsvarar cirka 370 helårsstudenter. Knappt hälften av studenterna var kvinnor. Högskolans kvalitetsutvecklingsprogram har under perioden utvärderats och därefter reviderats. Den internationella utvärderingen av idrottslärarprogrammet (EURIP), som avslutades 1995, har fått stor betydelse för lärarnas intresse för kvalitetsfrågor. En omvärldsanalys utfördes hösten 1995. Flera av de slutsatser som framkom har påverkat Idrottshögskolans långsiktiga planering av verksamheten och även till viss del lett fram till den omorganisation som trädde i kraft den 1 juli 1996. Det nätverk för forskning och forskarutbildning som etablerats mellan Idrottshögskolan i Stockholm, Karolinska institutet, Lärarhögskolan i Stockholm och Stockholms universitet har för Idrottshögskolan, som saknat fasta forskningsresurser, haft stor betydelse. Forskningsverksamheten fördelade sig på knappt 70 % inom medicinsk fakultet och drygt 30 % inom samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet. Huvudinriktningen var idrottsrelaterad forskning. Idrottshögskolan har fått tillstånd att inrätta en professur i rörelselära med inriktning mot idrott. Professuren är under tillsättning. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 33 997 000 kronor. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 4 363 000 kronor. B 35. Konstfack: Grundutbildning 1995/96 Anslag 139 021 därav 1996 92 525 1997 Anslag 95 437 1998 Förslag 96 727 1999 Beräknat 100 571 2000 Beräknat 103 306 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Konstfack har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 10 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 80 poäng skulle uppgå till minst 300. Utbildningsuppdraget har fullgjorts till 90 %. Intresset för Konstfacks utbildningar har fortsatt att öka. Knappt 9 % av de sökande kan antas. Läsåret 1995/96 uppgick antalet sökande till 1 948. Antalet registrerade studenter under läsåret 1995/96 uppgick till drygt 510, vilket motsvarar knappt 500 helårsstudenter. Av dessa var 66 % kvinnor. Konstfack utbildar studenter inom områdena konst, design och formgivning, konsthantverk och bildpedagogik. Utbildningen ges inom elva olika utbildningsprogram varav måleriprogrammet och programmet för grafisk design och illustration är populärast, med 36 respektive 17 sökande per utbildningsplats vid senaste antagningen. Konstfack har i dag avtal om internationella studentutbyten med 54 skolor i 21 olika länder, samt flera projekt för internationella lärarutbyten. Under läsåret 1995/96 har satsningar på IT-utbildning genomförts för att tillgodose kommande behov av konstnärlig kompetens inom exempelvis multimedia, tredimensionell grafik, design och arkitektur. Ett särskilt åtagande att undersöka förutsättningarna för att införa en utbildning i klädformgivning har fullgjorts och en sådan utbildning har utformats. Flera nya konstnärliga påbyggnadsutbildningar har genomförts bl.a. i nära samarbete med andra högskolor och med näringslivet. Vidare har Konstfack tillsatt ett antal nya lektorat med ämnesutvecklingsansvar. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 96 727 000 kronor. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.5. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 641 000 kronor. B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 1995/96 Anslag 67 054 därav 1996 44 605 1997 Anslag 45 377 1998 Förslag 45 749 1999 Beräknat 47 190 2000 Beräknat 48 338 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för Kungl. Konsthögskolan. Kungl. Konsthögskolan har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 5 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 80 poäng skulle uppgå till minst 70. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Det särskilda åtagandet har fullgjorts. Antalet sökande till utbildningarna är stort. Läsåret 1995/96 var antalet sökande 33 per utbildningsplats i fri konst. Till vidareutbildningen i fri konst kan en ökning med 15 % noteras. Antalet sökande till påbyggnadsutbildningen i arkitektur har däremot sjunkit något jämfört med föregående läsår. Antalet registrerade studenter läsåret 1995/96 var 249, vilket motsvarar 220 helårsstudenter. Det är en ökning med närmare 30 helårsstudenter jämfört med tidigare läsår. Mer än hälften av studenterna var kvinnor. Kungl. Konsthögskolan har fått magisterexamensrätt i fri konst. Högskolan har en omfattande vidareutbildning i fri konst. Påbyggnadsutbildningen för arkitekter har två inriktningar: dels arkitektur, dels restaurering. Under 1997 kommer en påbyggnadsutbildning för arkitekter, konstnärer och tekniker i vägars, broars och övriga trafikmiljöers konstnärliga gestaltning att anordnas. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 45 715 000 kronor. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.5. Ersättningen för det särskilda åtagandet uppgår till 34 000 kronor. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 1 253 000 kronor. B 37. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1995/96 Anslag 116 559 därav 1996 77 564 1997 Anslag 80 450 1998 Förslag 81 574 1999 Beräknat 85 074 2000 Beräknat 87 614 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 2 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 80 poäng skulle uppgå till minst 325. Utbildningsuppdraget har i stort sett fullgjorts. De särskilda åtagandena har i stort sett fullgjorts. Högskolan genomför ett stort antal musiklärar- och musikerutbildningar, inklusive olika påbyggnadsprogram. Antalet registrerade studenter läsåret 1995/96 uppgick till 590, vilket motsvarar 540 helårsstudenter. Det är en minskning med knappt 5 % jämfört med tidigare läsår. Antalet sökande till högskolan har under lång tid varit stort. Hösten 1996 uppgick antalet sökande till nästan 1 900 samtidigt som antalet nybörjare uppgick till 180, dvs drygt tio sökande per nybörjare. Antalet sökande har i jämförelse med hösten 1995 ökat med drygt 13 %. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid Kungl. Musikhögskolan (Högskoleverkets rapportserie 1997:22 R). Musikhögskolan har ett gott utgångsläge för att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete genom sin medvetenhet om kvalitet och dess betydelse för Musikhögskolans framgång. Bland de områden för kvalitetsutveckling som bör ägnas uppmärksamhet för att åstadkomma en förbättring är jämställdhet, internationalisering och IT-policy. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 77 975 000 kronor. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.5. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 2 905 000 kronor och avser dirigentutbildning, utbildning i elektronmusikkomposition och medel för utbetalning av bidrag till Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation. Parterna på det statliga kollektivavtalsområdet har i ramavtal om löner m.m. för perioden 1995-1998 avsatt ett verksamhetsutrymme att fördelas fr.o.m. januari 1997. Vid fördelning av detta har 694 000 kronor inkl. lönekostnadspålägg fördelats till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 697 000 kronor. B 38. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1995/96 Anslag 405 816 därav 1996 268 601 1997 Anslag 275 532 1998 Förslag 280 765 1999 Beräknat 289 579 2000 Beräknat 297 964 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som skall gälla för Lärarhögskolan i Stockholm. Lärarhögskolan har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade Lärarhögskolan helårsprestationer motsvarande 39 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 850 1000 Gymnasielärarexamen 865 940 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 10 200 300 300 Grundskollärarexame n 4-9 488 810 1000 710 Gymnasielärarexamen 722 780 940 1010 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 3 300. Av dessa skulle minst 750 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, 980 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och 1 070 avse gymnasielärarexamen. Uppdraget för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 har fullgjorts. För grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 har 60 % fullgjorts och för gymnasielärarexamen har 70 % fullgjorts. Samtliga särskilda åtaganden har i stort sett fullgjorts. Under läsåret 1995/96 var 8 200 studenter registrerade vid högskolan, vilket motsvarar 5 900 helårsstudenter. Detta är en ökning av antalet helårsstudenter med 9 % jämfört med läsåret 1994/95. Andelen män är fortsatt låg, cirka 20 % av det totala antalet studerande. Männen söker främst till grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärarutbildningen, där närmare 35 % av nybörjarna är män. Inom forskarutbildningen finns 110 forskarstuderande, vilket är en ökning med 9 % jämfört med föregående läsår. Av dessa är en tredjedel män. Under budgetåret har sju studerande avlagt doktorsexamen och fyra licentiatexamen vilket innebär en ökning jämfört med föregående år. Det ekonomiska utfallet för verksamheten vid Lärarhögskolan i Stockholm har för verksamhetsåret 1995/96 visat på ett underskott. Ett antal åtgärder har vidtagits av högskolan bl.a. organisatoriska för att uppnå balans i ekonomin under budgetåret 1998. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 259 057 000 kronor, därav 2 993 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 9 334 000 kronor. Av ersättningen för särskilda åtaganden avser 6 981 000 kronor s.k. NT-utbildning och 1 752 000 kronor för utveckling av lärarutbildning för döva och hörselskadade m.m. samt 601 000 kronor för rekryteringsinsatser för lärarstudenter med invandrarbakgrund. Lärarhögskolan erhåller för innevarande treårsperiod en tillfällig ökning av anslagsbeloppet med 12 374 000 kronor på grund av att det nya campusområdet ännu inte är färdigt att tas i anspråk för en samlad lokalisering av högskolan. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 13 389 000 kronor. B 39. Mitthögskolan: Grundutbildning 1995/96 Anslag 365 090 därav 1996 242 216 1997 Anslag 304 044 1998 Förslag 351 669 1999 Beräknat 414 452 2000 Beräknat 456 783 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som skall gälla för högskolan. Mitthögskolan har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 52 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) gäller med undantag för nedan angivna examensmål som bör höjas. För treårsperioden 2000-2002 bör följande examensmål preliminärt gälla. EXAMEN TIDIGARE NYTT Grundskollärarexamen 4-9 100 120 Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002 samt föreslagna nya examensmål för lärarexamina för treårsperioden 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 167 600 1100 1100 Grundskollärarexame n 4-9 0 10 120 80 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 1 500. Av dessa skulle minst 370 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. De särskilda åtagandena har i stort sett fullgjorts. Grundutbildningen har fortsatt att öka i omfattning. Antalet registrerade studenter läsåret 1995/96 uppgick till 10 500, vilket motsvarar 7 100 helårsstudenter. Antalet helårsstudenter är i stort sett oförändrat jämfört med föregående läsår. Drygt hälften av studenterna var kvinnor. Antalet NT-studenter har ökat med cirka 7 % i jämförelse med läsåret 1994/95. Allt fler studenter läser på fördjupningskurser. Mitthögskolan har ökat distansutbildningen. Under läsåret 1995/96 studerade 5 800 studenter på distans. Det motsvarar drygt 2 000 helårsstudenter och drygt 1 600 helårsprestationer. Examinationsgraden på distanskurserna har ökat med omkring 10 %. Mitthögskolan har under året varit föremål för Högskoleverkets granskning och bedömning av kvalitetsarbetet. Rapporten kommer att publiceras under hösten. Under läsåret 1995/96 hade högskolan en adjungerad professor med inriktning mot jämställdhetsfrågor. Detta har resulterat i att jämställhetsarbetet har intensifierats. Högskolan bedriver forskning främst inom de samhällsvetenskapliga, matematisk-naturvetenskapliga och tekniska vetenskapsområdena. Den totala forskningsvolymen har minskat med 6 personår läsåret 1995/96 jämfört med föregående läsår. Minskningen förklaras med minskade regionala medel och med den förlängda verksamhetsperioden i samband med övergången till kalenderår som redovisningsår. Under budgetåret 1995/96 fanns 116 forskarstuderande. Av dessa var 36 % kvinnor. Högskolan har haft tre professorer anställda under läsåret 1995/96. Efter prövning av Högskoleverket har Mitthögskolan fått rätt att inrätta ytterligare 12 professurer. Därutöver har högskolan under läsåret 1995/96 haft 6 biträdande professorer anställda, varav 2 är kvinnor. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 328 228 000 kronor. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Ersättningen för det särskilda åtagandet av genomförande av s.k. NT-utbildning har beräknats till 23 441 000 kronor. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 52 329 000 kronor. B 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning 1995/96 Utgift 219 484 därav 1996 146 822 1997 Anslag 203 776 1998 Förslag 267 925 1999 Beräknat 301 264 2000 Beräknat 309 649 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Mälardalens högskola har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat ett outnyttjat takutrymme motsvarande 6 miljoner kronor av takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Planeringsförutsättning för 1999 och 2000 Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i det följande antalet avlagda examina för treårsperioden 1993/94-1995/96 och tidigare fastställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräkningar av examensmål för treårsperioden 2003-2005. EXAMEN UTFALL 1993/9 4- 1995/9 6 MÅL 1997- 1999 MÅL 2000- 2002 MÅL 2003- 2005 Magisterexamen 1 150 300 300 Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 180. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Läsåret 1995/96 var cirka 7 200 studenter registrerade vid högskolan, vilket motsvarar cirka 4 000 helårsstudenter. Det är en ökning med 11 % jämfört med föregående år. Den största ökningen ligger inom NT- området. Antalet studenter som läser längre utbildningsprogram har ökat kraftigt liksom antalet studenter som läser på 60- eller 80-poängsnivå. Högskolan har utökat sitt utbud av distansutbildning. Andelen kvinnliga studenter har ökat från 41 till 52 % under den gångna treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Inom områdena teknik och naturvetenskap har andelen kvinnor ökat från 21 till 28 %. Ökningen har främst skett på ingenjörsutbildningar. Samtliga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. Ett program för intern självvärdering har fastställts och vissa externa utvärderingar har gjorts. 44 % av högskolans lärare är disputerade eller deltar i forskarutbildning. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid Mälardalens högskola (Högskoleverkets rapportserie 1997:20 R). I bedömningen konstateras att Mälardalens högskola fungerar väl på de flesta områden. Högskolan befinner sig i ett strategiskt viktigt skede då en väl genomtänkt handlingsplan byggd på allas medverkan och grundad i en vision för högskolan kan vara nyckeln till fortsatta framgångar som inkluderar ett fortsatt gott kvalitetsarbete. I bedömningen pekas på åtgärder som bör vidtas för att åstadkomma förbättringar. Utvecklingen bör påskyndas genom en klart uttalad och realiserad policy med syfte att exploatera informationsteknikens möjligheter att underlätta för framtidens högre utbildning. Samarbetet med tekniska högskolor och universitet bör utvidgas för att bidra till den förstärkning av den akademiska miljön som är påkallad vid högskolan. En översyn och förstärkning av ledningsstrukturen bör ske med framför allt ett starkare akademiskt ledarskap som mål. Den pedagogiska nivån inom lärarkåren bör höjas genom fortbildning och kompetensutveckling för lärarna. Studenterna bör i högre utsträckning användas som den resurs som medarbetare i högskolan de utgör. Högskolan har under budgetåret 1995/96 haft intäkter på totalt 26 miljoner kronor för forskning och forskningsanknuten utveckling. Stora satsningar görs inom området datateknik med inriktning mot realtidssystem, där den första egna professuren nyligen inrättats. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 244 227 kronor, därav 7 128 000 kronor som engångsersättning. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitten 5.2.1 och 5.2.5. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 23 698 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 21 211 000 kronor. B 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1995/96 Anslag 19 890 därav 1996 13 237 1997 Anslag 13 165 1998 Förslag 13 352 1999 Beräknat 13 930 2000 Beräknat 14 349 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Operahögskolan har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 0,4 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 80 poäng skulle uppgå till minst 25. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Intresset för Operahögskolans utbildningar fortsätter att öka. Under läsåret 1995/96 fanns det 156 sökande till den musikdramatiska utbildningens 9 platser. Under läsåret 1995/96 hade högskolan 86 registrerade studenter, vilket motsvarar 39 helårsstudenter. Drygt 60 % av de registrerade studenterna utgörs av kvinnor. Kärnan i Operahögskolans grundutbildning består av den musikdramatiska sångarutbildningen. Härutöver ger högskolan utbildning för operarepetitörer och operaregissörer. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid Operahögskolan (Högskoleverkets rapportserie 1997:7 R). Enligt Högskoleverket finns det vid Operahögskolan en stark medvetenhet om kvaliteten som fundamental för verksamheten. Där finns en klar uppfattning om vad kvaliteten innebär och en säkerhet och samsyn när det gäller att bedöma den. Högskoleverkets bedömargrupp efterlyser dock bl.a. ett tydligare och mer systematiskt kvalitetsarbete med inriktning på vidareutveckling av verksamheten, och med fler inslag av analytisk dokumentation, utvärdering och uppföljning av utbildningens olika moment. Därvid skulle regelbundna utvecklingssamtal med studenterna kunna bli betydelsefulla. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 13 352 000 kronor. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.5. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, och uppgår till 2 126 000 kronor. B 42. Södertörns högskola: Grundutbildning 1997 Anslag 75 975 1998 Förslag 99 006 1999 Beräknat 148 630 2000 Beräknat 152 767 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Södertörns högskola inrättades den 1 januari 1997. Anslaget har således endast funnits under 1997. Under perioden 1 juli 1995 till 31 december 1995 fungerade Organisationskommittén om en ny struktur för högre utbildning i Stockholm som uppdragsgivare avseende grundutbildning som anordnades av andra universitet och högskolor. Under budgetåret 1995/96 avräknades organisationskommitténs medel under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning, anslagspost 8. Organisationskommittén om en ny struktur för högre utbildning i Stockholm. Under budgetåret 1995/96 har organisationskommittén redovisat färre helårsprestationer än vad som kan ersättas inom den beslutade anslagsposten. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Resultatinformation Organisationskommittén har under budgetåret 1995/96 anordnat en arkitekttävling vilken syftade till att föreslå blivande högskolebyggnader. Hösten 1996 utsågs det vinnande förslaget. Innan den första etappen av högskolans utbyggnad är färdig bedrivs verksamheten i provisoriska lokaler som renoverades under våren 1996. Hösten 1996 antogs de första studenterna. Högskolan övertog dels utbildningar som sedan tidigare bedrivits på Södertörn av Stockholms universitet, dels kurser som Stockholms universitet tidigare bedrivit på campus. Utöver ovanstående utbildning antogs studenter till fem nyskapade program samt ett antal fristående kurser. Samtliga kurser under hösten 1996 har köpts av andra universitet och högskolor. Omkring 5 500 personer sökte till 1 200 platser höstterminen 1996. Antalet registrerade studenter under andra halvåret 1996 var 1154, motsvarande 457 helårsstudenter. Två tredjedelar av de antagna var kvinnor. Inom de naturvetenskapliga utbildningarna var andelen kvinnor 82 %. Södertörns högskola har rätt att utfärda högskoleexamen samt kandidatexamen med ämnena etnologi, historia, tyska, företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi, statsvetenskap, kemi och molekylärbiologi som huvudämnen. Högskolan har under budgetåret 1995/96 ej erhållit anslagsmedel för forskning. Högskolan har dock erhållit medel från Östersjöstiftelsen för uppbyggnad av bl.a. viss forskningsanknuten infrastruktur motsvarande 6,7 miljoner kronor. En policy har antagits innebärande att varje lärare skall bedriva forskning respektive utbildning minst 25 % av sin heltidstjänstgöring vid högskolan. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 99 006 000 kronor. Ersättningen har beräknats i enlighet med den tidigare beslutade utbyggnaden av Södertörns högskola (prop. 1994/95:100, bet. 1994/95:UbU11, rskr. 1994/95:359) samt med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.1. Regeringen avser att i särskild ordning besluta om 20 000 000 kronor för år 1998 som ersättning för extra kostnader vid uppbyggnaden av en ny högskola. Motivet för tillskottet är att marginalkostnaden är högre än de genomsnittliga kostnaderna för samtliga utbildningar. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 12 138 000 kronor. Resurser för cirka 20 doktorander som skall handleda och undervisa vid Södertörns högskola har beräknats under anslaget B 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning. B 43. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1995/96 Anslag 32 854 därav 1996 21 863 1997 Anslag 21 743 1998 Förslag 21 924 1999 Beräknat 22 707 2000 Beräknat 23 352 Beloppen anges i tusental kronor Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Teaterhögskolan. Teaterhögskolan har under treårsperioden 1 juli 1993-30 juni 1996 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av treårsuppdraget den 30 juni 1996 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 2 miljoner kronor över takbeloppet. Regeringens överväganden Utbildningsuppdraget för treårsperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) skall fortsatt gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1993/94-1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 80 poäng skulle uppgå till minst 30. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Antalet sökande är fortsatt högt, 1 100 sökande läsåret 1995/96, och endast 1 % av de sökande antas. Antalet helårsstudenter för läsåret 1995/96 uppgick till 76. De resurser för konstnärligt utvecklingsarbete som Teaterhögskolan erhållit under läsåret 1995/96 har, bortsett från kostnaderna för en professur i scenisk gestaltning, använts för att stödja ett antal mindre projekt. Resurser för 1998 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 21 924 000 kronor. Ersättningen har beräknats med hänsyn till dimensioneringsökningen 1998 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.2.5. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 246 000 kronor. B 44. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. 1995/96 Anslag 1 986 6 14 därav 1996 1 321 9 65 1997 Anslag 1 379 8 37 1998 Förslag 1 462 6 30 1999 Beräknat 1 517 815 2000 Beräknat 1 568 462 Beloppen anges i tusental kronor Under detta anslag beräknas medel bl.a. med anledning av avtal som staten ingått med enskilda utbildningsanordnare samt statsbidrag till kommuner och landsting. Regeringens överväganden Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. ANSLAGSPOST (TUSENTAL KRONOR) 1. Chalmers tekniska högskola AB - grundutbildning 493 827 - forskning och forskarutbildning 344 873 2. Handelshögskolan i Stockholm 54 398 3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping - grundutbildning 183 747 - forskning och forskarutbildning 19 867 4. Teologiska Högskolan i Stockholm 1 768 5. Örebromissionen/Örebro Missionsskola 1 106 6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen/ Johannelunds Teologiska Institut 885 7. Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut 4 208 8. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut 7 307 9. Ericastiftelsen 5 189 10. Stiftelsen Stora Sköndal för Ersta- Sköndal Högskola 3 939 11. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan 2 661 12. Momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och 76 343 Stiftelsen Högskolan i Jönköping 13. Kommunala högskoleutbildningar - Utbildning för vårdyrken 238 674 - Ingesunds musikhögskola 21 016 14. Till regeringens disposition 2 824 SUMMA 1 462 630 Anslagsposterna beräknas i de flesta fall som det högsta belopp som kan betalas ut, motsvarande takbeloppet för statliga universitet och högskolor. Ersättning utgår för helårsstudenter och helårsprestationer samt i vissa fall för forskning och forskarutbildning. Enskilda utbildningsanordnare 1. Chalmers tekniska högskola AB Med tillämpning av 6 kap. 4 a § i stiftelselagen har stiftelseförordnandet för Stiftelsen Chalmers tekniska högskola ändrats med innebörden att ledamöterna i stiftelsens styrelse skall utses av regeringen. Statsbidraget till Chalmers tekniska högskola AB regleras i ett särskilt avtal med staten från den 1 juli 1994. De examina som Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har rätt att utfärda för Chalmers tekniska högskola AB anges i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. För avtalsperioden 1994/95 - 1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 1 600. Av dessa skulle minst 1 470 avse civilingenjörsexamen. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Antalet registrerade studenter uppgick under läsåret 1995/96 till cirka 8 200 vilket motsvarar cirka 6 900 helårsstudenter, en ökning av antalet helårsstudenter med 2,5 % jämfört med läsåret 1994/95. Av de registrerade studenterna var cirka 20 % kvinnor. De särskilda åtagandena har fullgjorts. Det högsta belopp som bör kunna utgå för budgetåret 1998 beräknas för – grundutbildning till 493 827 000 kronor, därav 11 758 000 kronor som engångsersättning. – forskning och forskarutbildning till 344 873 000 kronor. Som planeringsförutsättning för 1999 bör gälla att Chalmers tekniska högskola erhåller ersättning med 37 miljoner kronor för ökade lokalkostnader för mikroelektroniskt centrum. 2. Handelshögskolan i Stockholm De examina som Handelshögskolan i Stockholm har rätt att utfärda anges i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. Det avtal mellan staten och Handelshögskolan i Stockholm som godkändes av regeringen i juni 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni 2009 innebär att det högsta belopp som kan utgå är 50 000 000 kronor per år (inkl. bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen samt ersättning per avlagd doktorsexamen). Enligt avtalet skall årlig korrigering av bidraget ske med hänsyn till förändringar i basbeloppet sedan föregående år. Regeringen beräknar det maximala bidrag som kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm för budgetåret 1998 till 54 398 000 kronor. 3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping Med tillämpning av 6 kap. 4 a § i stiftelselagen har stiftelseförordnandet för Stiftelsen Högskolan i Jönköping ändrats med innebörden att ledamöterna i stiftelsens styrelse skall utses av regeringen. Statsbidraget till Stiftelsen Högskolan i Jönköping regleras i ett särskilt avtal med staten från den 1 juli 1994. De examina som Stiftelsen Högskolan i Jönköping har rätt att utfärda för Internationella Handelshögskolan i Jönköping AB, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB och Ingenjörshögskolan i Jön- köping AB anges i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. För avtalsperioden 1994/95 - 1995/96 gällde att antalet avlagda examina som omfattade minst 120 poäng skulle uppgå till minst 370. Av dessa skulle minst 240 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Utbildningsuppdraget har fullgjorts. Antalet registrerade studenter uppgick under läsåret 1995/96 till cirka 4 000 vilket motsvarar cirka 3 400 helårsstudenter, en ökning av antalet helårsstudenter med 13 % jämfört med läsåret 1994/95. Av de registrerade studenterna var cirka 55 % kvinnor. De särskilda åtagandena har fullgjorts. Det högsta belopp som bör kunna utgå för budgetåret 1998 beräknas för – grundutbildning till 183 747 000 kronor, därav 8 175 000 kronor som engångsersättning. – forskning och forskarutbildning till 19 867 000 kronor. 4. Teologiska högskolan i Stockholm Teologiska Högskolan i Stockholm har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning och teologie kandidatexamen 140 poäng. Det avtal mellan staten och Teologiska Högskolan i Stockholm som godkändes av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till Teologiska Högskolan i Stockholm är 1 720 000 kronor i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Regeringen beslutade den 19 december 1996 att lämna statsbidrag till Teologiska Högskolan i Stockholm för en särskild satsning under 1997 i form av kurser om sammanlagt 40 poäng i demokratifrågor och mänskliga rättighetsfrågor. Bidraget motsvarar maximalt 25 helårsstudenter. Det högsta belopp som kan utgå till Teologiska Högskolan i Stockholm budgetåret 1998 beräknas till 1 768 000 kronor. 5. Örebromissionen för Örebro Missionsskola Örebromissionen har för Örebro Missionsskola enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. Det avtal mellan staten och Örebromissionen som godkändes av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå till Örebro Missionsskola är 1 075 000 kronor per år i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Det högsta belopp som kan utgå till Örebromissionen för Örebro Missionsskola 1998 beräknas till 1 106 000 kronor. 6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska Institut Evangeliska Fosterlands Stiftelsen har för Johannelunds Teologiska Institut enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. Det avtal mellan staten och Evangeliska Fosterlands Stiftelsen som godkänts av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till Johannelunds Teologiska Institut är 860 000 kronor i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Det högsta belopp som kan utgå till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska Institut beräknas budgetåret 1998 till 885 000 kronor. 7. Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut Vid stiftelsen ges utbildning på högskolenivå med kammarmusikalisk inriktning. Stiftelsen har ingen examensrätt och har heller inte ansökt om sådan. En särskild utredare (Uppdrag att ge förslag till samverkan mellan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut, U 1997:C) har haft Utbildningsdepartementets uppdrag att ge ett förslag på en framtida samorganisering och samlokalisering av Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut med Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Utredaren inkom med sitt förslag den 30 maj 1997. Förslaget har överlämnats till utredningen om samlokalisering och eventuell verksamhetsmässig integrering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm (avsnitt 5.2.5). Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut beräknas budgetåret 1998 till 4 208 000 kronor. 8. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa ex- amina rätt att utfärda högskoleexamen, musikpedagogisk utbildning 80 och 120 poäng. Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut beräknas budgetåret 1998 till 7 307 000 kronor. 9. Ericastiftelsen Ericastiftelsen har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda psykoterapeutexamen. Stiftelsen bedriver också viss annan utbildning. Det högsta belopp som kan utgå till Ericastiftelsen beräknas budgetåret 1998 till 5 189 000 kronor. 10. Stiftelsen Stora Sköndal för Ersta-Sköndal Högskola Stiftelsen Stora Sköndal har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda socionomexamen och högskoleexamen, kyrkomusikalisk utbildning. Ersta Diakonisällskap har enligt samma förordning för Ersta högskola rätt att utfärda sjuksköterskeexamen. Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakonisällskap sammanför utbildningen vid Stiftelsen Stora Sköndal och utbildningen vid Ersta högskola den 1 januari 1998 och den sammanslagna högskolan avses heta Ersta-Sköndal Högskola. Ersta Diakonisällskap erhåller statsbidrag för utbildning till sjuksköterskeexamen via statsbidraget till Stockholms läns landsting under anslagsposten 13. Kommunala högskoleutbildningar nedan. Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stora Sköndal för Ersta-Sköndal Högskola beräknas budgetåret 1998 till 3 939 000 kronor. 11. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan har inte rätt att utfärda någon av de examina som finns upptagna i högskoleförordningen. Regeringen anser att de fristående grund- och gymnasieskolorna utgör ett viktigt komplement till det kommunala skolväsendet. Det finns bl.a. fristående skolor med waldorfpedagogisk inriktning. Lärare vid alla typer av grund- och gymnasieskolor bör dock uppfylla de krav som ställs för de lärarexamina som regleras i högskoleförordningen. Det är därför viktigt att det finns lärare med lärarexamen enligt högskoleförordningen som har kvalificerad kunskap om waldorfpedagogik. Regeringen har genom ett särskilt beslut i april 1996 tilldelat Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan statsbidrag för en påbyggnadsutbildning om 40 poäng i waldorfpedagogik för maximalt 100 helårsstudenter som har fullföljt en utbildning som leder fram till en lärarexamen enligt högskoleförordningen. Maximalt 10 av dessa kan alternativt ha fullföljt en grundläggande eurytmiutbildning vid Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan. Påbyggnadsutbildningen startade hösten 1996. Riksdagen beslutade med anledning av budgetpropositionen för budgetåret 1997 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) om statsbidrag för perioden den 1 januari 1997 - den 30 juni 1997. Regeringen beslutade i ett särskilt beslut den 26 juni 1997 om statsbidrag för perioden den 1 juli 1997 - den 31 december 1997. För perioden den 1 januari 1998 - den 30 juni 1998 beräknas det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan till 2 661 000 kronor. Regeringen avser uppdra åt Högskoleverket att i samarbete med företrädare för Lärarhögskolan i Stockholm och Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan utarbeta en utbildningsplan för en grundskollärarutbildning vars examen uppfyller villkoren för anställning både i den svenska grundskolan och i fristående skolor med Waldorfinriktning. Se avsnitt 5.2.4 Lärarutbildningarna. 12. Momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping Under anslaget har beräknats momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med det ramavtal som ingåtts mellan staten och respektive högskola. Enligt avtalen skall staten ersätta högskolorna för de momskostnader, dvs. den mervärdesskattepliktiga delen av omsättningen, som uppkommer i den grundläggande högskoleutbildningen och forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Regeringen beräknar 76 343 000 kronor för ersättning för momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Regeringen har gett Riksrevisionsverket i uppdrag att lämna förslag till ett system för hur mervärdesskatt skall hanteras för myndigheter inom universitets- och högskoleområdet som erhåller externa medel (Fi97/1730). I Riksrevisionsverkets uppdrag ingår även att granska huruvida konkurrensneutralitet råder vad avser Chalmers tekniska högskola AB samt Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Riksrevisionsverket skall redovisa uppdraget senast den 1 december 1997. 13. Kommunala högskoleutbildningar 13.1. Utbildning för vårdyrken Anslagsposten avser statsbidrag för grundläggande vårdhögskoleutbildning för vilka dels landstingen eller kommunerna är huvudmän, dels universitet eller högskolor är huvudmän och genom ram- och överflyttningsavtal godkända av regeringen ger vårdutbildningar på uppdrag av landsting. Examensrätten publiceras i Högskoleverkets författningssamling. För den kommunala och landstingskommunala högskolan fastställs i det nuvarande systemet för statsbidrag inte ett takbelopp per kommun eller landsting. I stället fastställs ett maximalt antal statsbidragsberättigade årsstudieplatser för varje kommun eller landsting. Ramen är oförändrad i jämförelse med den ram som gällde under treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Högskoleverket gav i utredningen Högskoleutbildningar inom vård och omsorg - en utredning (Högskoleverkets rapportserie 1997:2 R) förslag till ett statsbidragssystem liknade det gällande för statliga universitet och högskolor. Då regeringens mål är att samtliga vårdhögskoleutbildningar skall kunna ingå på lika villkor i den nationella universitets- och högskolestrukturen avstår regeringen från att nu ändra statsbidragssystem (avsnitt 5.2.2.4 Kvalitets- och huvudmannaskapsfrågor inom vårdhögskoleutbildningarna). För budgetåret 1997 bör fastställas följande högsta antal bidragsberättigade årsstudieplatser för kommunal högskoleutbildning: LANDSTING/KOMMUN BUDGETÅRET 1998 Stockholms läns landsting 3 123 Landstinget i Uppsala län 1 011 Landstinget Sörmland 401 Landstinget i Östergötlands län 966 Landstinget i Jönköpings län 1 034 Landstinget Kronoberg 453 Landstinget i Kalmar län 348 Landstinget Blekinge 334 Landstinget, Kristianstads län 509 Malmöhus läns landsting 1 148 Landstinget Halland 305 Bohuslandstinget 226 Landstinget i Älvsborg 698 Landstinget Skaraborg 494 Landstinget i Värmland 432 Örebro läns landsting 935 Landstinget Västmanland 335 Landstinget Dalarna 455 Landstinget Gävleborg 496 Landstinget Västernorrland 591 Jämtlands läns landsting 284 Västerbottens läns landsting 1 256 Norrbottens läns landsting 665 Göteborgs Stad 1 588 Malmö Stad 800 Gotlands kommun 54 Summa 18 923 13.2. Ingesunds musikhögskola Enligt Högskoleverkets författningssamling, HSVFS 1997:2, har Landstinget i Värmland för Ingesunds Musikhögskola rätt att utfärda musiklärarexamen. Det högsta belopp som kan utgå till Ingesunds Musikhögskola beräknas budgetåret 1998 till 21 016 000 kronor. B 45. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 1995/96 Anslag 645 340 därav 1996 380 997 1997 Anslag 534 155 1 1998 Förslag 350 984 1999 Beräknat 525 734 2000 Beräknat 877 052 Beloppen anges i tusental kronor 1. Därutöver har i tilläggsbudget föreslagits en höjning av anslaget med 159,5 miljoner kronor Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilket medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser även bidrag till Svenska studenthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer. Regeringens överväganden Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp. ANSLAGSPOST (TUSENTAL KRONOR) 1. Svenska studenthemmet i Paris 1 233 2. Finansiering av lånekostnader m.m1 3. Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer 185 4. Distansutbildning 7 529 5. Utveckling av lärarutbildning 26 556 6. Utveckling av naturvetenskap och teknik 16 137 7. Jämställdhet 69 823 8. Gästforskare/gästlärare i utlandet 6 639 9. Designsatsning 4 086 1 0. Övrig forskning 10 057 1 1. Malmö högskola 171 130 1 2. Till regeringens disposition 37 609 Summa 350 984 1. Anslagssparande från 1997. Svenska studenthemmet i Paris Bidraget har pris- och löneomräknats. Finansiering av lånekostnader m.m. Riksdagen har tidigare beslutat om investeringar i inredning och utrustning för universitet och högskolor enligt regeringens förslag i propositionerna Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) och Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU22, rskr. 1992/93:390) samt i vissa fall enligt förslag i äldre propositioner vilka riksdagen beslutat om. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 finansieras sådana investeringar genom att universitet och högskolor tar upp lån i Riksgäldskontoret. De tidigare avsatta medlen för investeringar finansierar i stället lånekostnaderna. Under denna anslagspost har beräknats medel för sådana tidigare beslutade ändamål som kommer att realiseras under kommande budgetår. Anslagsposten tillförs nu endast anslagssparande från föregående år. Medlen kommer att fördelas till universitet och högskolor genom särskilda regeringsbeslut. Utveckling av lärarutbildning För kompetensutveckling av lärarutbildare har beräknats en minskning med 5 000 000 kronor och för forskningsanknytning av lärarutbildningen har beräknats en ökning med 8 000 000 kronor i förhållande till 1997 (avsnitt 5.2.4). Utveckling av naturvetenskap och teknik Under anslagsposten har medel beräknats till natur- och teknikvetenskapscentrum (avsnitt 5.2.3). Regeringen uppdrog den 23 maj 1996 åt Linköpings universitet att, i samverkan med andra universitet och högskolor, genomföra ett treårigt projekt syftande till en förnyelse av högskoleingenjörs- och civilingenjörs- utbildningarna. För projektet har för år 1998 beräknats 1 637 000 kronor. Regeringen uppdrog den 15 juli 1993 åt Statens skolverk och Högskoleverket (dåvarande Verket för högskoleservice) att under en period av fem år från och med den 1 juli 1993 initiera åtgärder inom skolan och den högre utbildningen i syfte att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik (det s.k. NOT-projektet). Projektet skall avslutas under 1998 varför en minskning med 1 800 000 kronor har beräknats. Jämställdhet För insatser som följer av propositionen (prop. 1995/96:164, bet. 1995/96:UbU18, rskr. 1995/96:405) Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet ingår medel i anslagsposten 7 för postdoktorala stipendier, för gästprofessurer, för nya professurer och för doktorandtjänster (avsnitt 5.6). Gästforskare/gästlärare i utlandet Regeringen har beräknat 1,5 miljoner kronor för att främja undervisningen i svenska i utlandet och om svenska förhållanden (avsnitt 5.8). Övrig forskning Medel för forskning inom IT-området har förts till denna anslagspost (avsnitt 5.2.7) liksom vissa medel avsedda för det tekniska forskningsinstitutet i Göteborg (avsnitt 7.1). Malmö högskola Regeringen tillsatte i oktober 1996 Organisationskommittén för Malmö högskola (dir. 1996:74; U 1996:06). Kommitténs uppdrag är att planera verksamheten vid en ny högskola i Malmö och att göra de förberedelser som krävs samt, under förutsättning av riksdagens beslut, starta verksamheten och därvid fungera som uppdragsgivare avseende grundutbildning som anordnas av andra universitet och högskolor. Regeringen har beräknat medel för budgetåret till 171 130 000 kronor (avsnitt 5.3.1). Medlen disponeras av Organisationskommittén för Malmö högskola (U 1996:06) intill dess en statlig högskola inrättas. Resurser för forskning har beräknats under B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 21 225 000 kronor. B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 1995/96 Anslag 251 504 därav 1996 167 670 1997 Anslag 295 196 1998 Förslag 438 686 1999 Beräknat 404 721 2000 Beräknat 416 101 Beloppen anges i tusental kronor Under detta anslag beräknas all ersättning – inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning – som är förenad med forskning vid vissa högskolor samt konstnärligt utvecklingsarbete vid konstnärliga högskolor. Regeringens överväganden De mål och riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) samt budgetpropositionen (prop. 1996/97:1 bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) för treårsperioden 1997-1999 skall ligga fast. För treårsperioden 1997-1999 gäller preliminära rekryteringsmål för nyanställda vid högskolorna i Karlstad, Växjö och Mitthögskolan (avsnitt 5.4.3). Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. HÖGSKOLA ANSLAG (TUSENTAL KRONOR) 1 Högskolan i Karlstad 42 612 2 Högskolan i Växjö 52 723 3 Högskolan i Örebro 52 833 4 Mitthögskolan 52 329 5 Högskolan i Borås 9 212 6 Högskolan Dalarna 25 168 7 Högskolan i Gävle/Sandviken 14 877 8 Högskolan i Halmstad 21 190 9 Högskolan i Kalmar 21 189 10 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 21 259 11 Högskolan Kristianstad 13 689 12 Högskolan i Skövde 12 997 13 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 8 467 14 Mälardalens högskola 21 211 15 Södertörns högskola 12 138 16 Idrottshögskolan i Stockholm 4 363 17 Lärarhögskolan i Stockholm 13 389 18 Danshögskolan 2 632 19 Dramatiska institutet 2 228 20 Konstfack 2 641 21 Kungl. Konsthögskolan 1 253 22 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 2 697 23 Operahögskolan i Stockholm 2 126 24 Teaterhögskolan i Stockholm 2 246 25 Malmö 21 225 26 Gotland 1 992 Summa 438 686 Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under anslagen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt Luleå tekniska universitet. Resultatbedömning Högskolorna har för budgetåret 1997 anvisats permanenta forskningsresurser. Utöver dessa har högskolorna lyckats erhålla betydande externa forskningsresurser. Detta vittnar om en hög kvalitet i forskningen, som är i ett skede av stark utveckling. Det finns även en begynnande profilering av forskningen vid dessa högskolor. Forskningen bedrivs i flera fall vid olika typer av centrumbildningar eller forum. Under budgetåret 1995/96 har flera högskolor givits rätt av Högskoleverket att inrätta professurer. Detta innebär en kvalitetsförstärkning av forskningen. Högskolorna har en påtaglig betydelse för utvecklingen av det regionala näringslivet, för tekniköverföring och forskningsinformation, men också för den regionala rekryteringen till högre utbildning och tillgången till kvalificerad arbetskraft i regionen. Forskningsresurserna har också en avgörande betydelse för kvaliteten inom den högre utbildningen. Det konstnärliga utvecklingsarbetet är en mycket väsentlig del av de konstnärliga högskolornas verksamhet och höjer grundutbildningens kvalitet. Resurser Resurserna för forskning vid högskolorna uppgår budgetåret 1998 till 422,9 miljoner kronor. Resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna uppgår budgetåret 1998 till 15,8 miljoner kronor. (För konstnärligt utvecklingsarbete utgår 12,9 miljoner kronor.) Det är väsentligt att utbyggnaden av forskningsresurserna vid högskolorna fortsätter. Regeringen föreslår därför en fortsatt utbyggnad av de permanenta forskningsresurserna till högskolorna. Därutöver föreslår regeringen för 1998 vissa engångssatsningar. Några sådana medel är emellertid inte beräknade för åren 1999 och 2000. Medel under anslagsposterna för de nya högskolorna i Malmö och på Gotland disponeras av respektive organisationskommitté intill dess att en självständig högskola har etablerats. Regeringen har erfarit att medel från forskningsstiftelserna kommer att tillskjutas samtliga högskolor för budgetåret 1998. Den totala nivån på resurser för respektive högskola redovisas i tabellen, avsnitt 5.4.1. B 47. Sunet 1995/961 Utgift 58 005 Anslagsspara nde 75 933 därav 1996 45 578 19972 Anslag 100 000 Utgiftsprogno s 100 000 1998 Förslag 37 29 2 1999 Beräkna t 34 953 2000 Beräkna t 35 652 Beloppen anges i tusental kronor 1. Medlen för SUNET anvisades under anslaget C51 Högskoleverket. 2. Nytt anslag. Högskoleverket svarar för administrationen av universitetsdatornätet Swedish University Computer Network (SUNET). Högskoleverket svarar även för in- och utbetalningar som rör SUNET samt att anslagsframställning och årsredovisning för SUNET bifogas Högskoleverkets anslagsframställning och årsredovisning. Under innevarande budgetår har 100 miljoner kronor anvisats till SUNET. Av beloppet avser 38 miljoner kronor medel för driften av SUNET för universitetens och högskolornas del och för de statliga museerna. 62 miljoner kronor, som anvisats engångsvis, skall användas för att stödja en anslutning av huvudbibliotek, länsbibliotek och länsmuséer till SUNET under en inledande period av högst två år. Därutöver har statsmakterna anvisat ett engångsbelopp om 66 miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 för uppgradering av SUNET. Medlen är avsedda att förbrukas under minst en treårsperiod. För närvarande pågår upphandling av både en uppgradering av SUNET och en utbyggnad av nätet till bibliotek och museer som statsmakterna beslutade om för innevarande budgetår. Regeringens överväganden Under anslaget har under innevarande budgetår anvisats resurser för en uppgradering av SUNET. Ryggradsnätet – som omfattar universitetsorterna – kommer att uppgraderas till 155 Mbit/s. Högskolor i övrigt kommer att anslutas med 10-34 Mbit/s. Kungl. biblioteket och statliga museer ansluts med normalt högst 2 Mbit/s. Uppgradering av de statliga delarna av SUNET pågår och beräknas vara genomfört senast under 1998. Anslutning av huvudbibliotek, länsbibliotek och länsmuséer förutsätts genomföras successivt med början hösten 1997. Högskoleverket/SUNET har i uppdrag att erbjuda högskolestuderande förbindelse med SUNET lokalt för studieändamål, bl.a. i samband med distansutbildning. En högskolestuderande skall oavsett bostadsort kunna kommunicera inom SUNET och Internet, genom uppringd förbindelse till låg taxa och utan att behöva bekosta ett eget internetabonnemang. Målsättningen är att studiemöjligheterna skall göras mer oberoende av bostadsort. För driften av SUNET för universitetens och högskolornas del och för de statliga muséerna beräknas 37,3 miljoner kronor för 1998. Regeringen beräknar att tidigare anvisade engångsmedel vilka Högskoleverket/SUNET disponerar genom anslagssparande kommer att utnyttjas även under 1998. I förra årets budgetproposition anmälde regeringen att för de kostnader för driften av det uppgraderade nätet som inte täcks genom medel från anslaget skall Högskoleverket/SUNET ta ut avgifter av myndigheterna med undantag för de konstnärliga högskolorna och de statliga museerna. B 48. Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 1995/96 Anslag 3 051 9 95 därav 1996 2 286 6 79 1997 Anslag 1 549 9 46 1998 Förslag 1 568 1 74 1999 Beräknat 537 7511 2000 Beräknat 553 884 Beloppen anges i tusental kronor 1. Av beräkningstekniska skäl redovisas här en besparing i enlighet med vad som framgår av avsnitt 5.10.1. Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m. Regeringens överväganden Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp. MEDICINSK UTBILDNING OCH FORSKNING (TUSENTAL KRONOR) Uppsala universitet 184 709 Lunds universitet 297 779 Göteborgs universitet 306 514 Umeå universitet 148 968 Linköpings universitet 114 956 Karolinska institutet 428 212 ODONTOLOGISK UTBILDNING OCH FORSKNING (TUSENTAL KRONOR) Göteborgs universitet 49 918 Umeå universitet 37 118 Summa 1 568 174 Regeringen tillkallade den 2 juni 1997 en utredare med uppdrag att biträda Utbildningsdepartementet med att genomföra en översyn och omförhandling av avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m. (Se vidare under avsnitt 5.2.2.2). 5 Universitet och högskolo 5.1 Högre utbildning och forskning 5.1.1 Den nya högskolan Högskolan har en nyckelroll i satsningar på kunskap och utbildning. Den skall erbjuda kvalificerad utbildning för ett rikt och varierat arbetsliv, utföra forskning av hög kvalitet men även främja personlig utveckling och samhällets kulturella miljö. Högskolan ansvarar för praktiskt taget hela den eftergymnasiala utbildningen i landet. All högskoleutbildning vilar på vetenskaplig grund och den är inriktad såväl mot arbetsmarknaden utanför högskolan som mot fortsatt verksamhet inom högskolan. En sammanhållen högskola ger en god garanti för en fruktbar växelverkan mellan vetenskapens, samhällets och yrkeslivets krav. Samhället och arbetslivet förändras i allt hastigare takt. Ny teknik introduceras ständigt och med kortare intervall än tidigare. Dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver alltmer kvalificerad utbildning - och återkommande utbildning. Nya och kvalificerade arbetsuppgifter som förutsätter högskoleutbildning tillkommer. Snabba förändringar inom såväl näringslivet som den offentliga sektorn ställer krav på förmåga hos medborgarna att ta till sig ny kunskap och nya insikter. Det livslånga lärandet har fått en ny innebörd och är idag en förutsättning för en utveckling av samhälls- och arbetslivet. Ett samhälle där allt fler skaffar sig högskoleutbildning kan också bli ett kulturellt rikare och mer kreativt samhälle. Både för de enskilda och samhället är satsningar på utbildning en god investering. Utbildning ger välstånd och är samtidigt ett mått på vårt välstånd. Ett samhälle som satsar på utbildning satsar på framtiden. Utbildning har en nyckelroll i den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen. Kunskapen vidgar samhällets gränser, investeringarna blir annorlunda och efterfrågan förändras. Allt fler söker sig till högskolan. Större delen av en årskull genomgår i dag gymnasieskolan och är behörig till studier vid högskolan. Detta är ett viktigt skäl till att efterfrågan på högskoleutbildning ökar. Ett annat skäl är arbetslivets förändrade villkor. Efterfrågan på högskoleutbildning har aldrig varit så stor som nu. Regeringen har prioriterat utbyggnaden av högskolan. Riksdagen har beslutat att öka antalet högskoleplatser med 30 000 permanenta platser fram till år 1999. Till antagningen hösten 1996 fick närmare 35 000 behöriga sökande inte plats i högskolan. För att möta den fortsatt stora efterfrågan satsas nu ytterligare resurser, motsvarande 30 000 permanenta platser fram till år 2000. Det betyder att sammanlagt 60 000 permanenta nya platser kommer att tillföras högskolan under åren 1997-2000. Till detta kommer 9 000 platser inom ramen för naturvetenskaplig utbildning med särskilt vuxenstudiestöd, s.k. NT-utbildning. Ökningen innebär att kön till högskolan kan halveras. Utbyggnaden av den högre utbildningen innebär att högskolan tillförs ytterligare 4 miljarder kronor under fyra år, varav en miljard i studiestöd. Samtidigt vidtas åtgärder för att ytterligare höja kvaliteten i utbildningen. Universitet och högskolor erhåller sammanlagt en kvarts miljard kronor för att fler skall avlägga doktorsexamen och för kompetensutveckling av lärare genom utökade möjligheter till egen forskning. Statsmakterna har redan tidigare beslutat att från och med budgetåret 1997 tilldela samtliga högskolor permanenta och förstärkta resurser för egen forskning. Utbyggnaden av forskningsresurserna vid högskolorna fortsätter. Utbyggnaden av högskolan innebär att annorlunda krav i allt snabbare takt ställs på utbildning och forskning. Högskolan måste förnya sig och anpassa sig till nya krav och förväntningar. Statsmakterna garanterar att högskolans undervisning och forskning är obunden och skapar förutsättningar för att högskolan skall kunna utvecklas. Förändringsarbetet sker framför allt inom högskolan själv i dialog med samhället utanför högskolan. Högskolorna är statliga myndigheter men inslaget av kollegiala beslut inom dem är påtagligt. Därför har högskolans ledning, lärare och studenter ett stort ansvar för att utbildning och forskning förändras i kontakt med samhället i övrigt. En sammanhållen högskola Utbildning och forskning måste höra samman. All högskoleutbildning i Sverige skall ske i nära kontakt med forskning och forskande lärare skall delta i undervisningen. Utbyggnaden av de permanenta forskningsresurserna vid högskolorna är viktig i detta perspektiv. Varje högskola skall ha möjlighet att kunna utveckla sina egna profilområden. Den nyligen genomförda OECD-granskningen av den högre utbildningen i Sverige betonar också vikten av att samarbetet utvecklas mellan olika högskolor. Högskolans uppgifter är traditionellt utbildning och forskning. Inom det akademiska livet har forskning värderats högre än undervisning. Detta avspeglas bl.a. i värderingen av meriter vid anställning som lärare i högskolan. Det är viktigt att en kvalitativt god undervisning utvecklas inom högskolan och att pedagogiska meriter värderas högre än i dag. Regeringen har därför i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/1997:141) föreslagit att alla lärare i högskolan bör medverka i grundutbildningen. I propositionen föreslår regeringen vidare att de pedagogiska meriterna skall tillmätas större betydelse vid anställning. Högskolans tredje uppgift Samverkan med det omgivande samhället är, vid sidan av utbildning och forskning, högskolans ”tredje uppgift”. För att understryka betydelsen av att högskolan samverkar med det omgivande samhället har riksdagen, på regeringens förslag, beslutat att i högskolelagen (1 kap. 2§ ) införa en föreskrift om detta. Högskolan behöver stimulans utifrån. Ny kunskap växer fram inte bara inom det vetenskapliga systemet utan också som svar på frågor och problem som formuleras utanför högskolan - av det allmänna, företag, organisationer, medier och medborgare. Lika väl som samhället är beroende av den kunskap som skapas inom högskolan är forskarna beroende av samhället. Forskningsinformation är en viktig del av den tredje uppgiften. Högskoleverket har regeringens uppdrag att samordna ett system för forskningsinformation på Internet. Systemet skall erbjuda allmänheten, utbildningsväsendet och näringslivet tillgång till forskningsinformation. I syfte att förstärka forskningsinformationen har regeringen även uppdragit åt Forskningsrådsnämnden att ansvara för ett kostnadsfritt nyhetsbrev med information om den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor. En högskola öppen för alla Högskolan skall vara öppen för alla. Den är och skall förbli avgiftsfri. Både unga och äldre skall uppmuntras att skaffa sig högskoleutbildning. Andelen av befolkningen som har högskoleutbildning skall höjas. Målet är att alla behöriga sökande skall kunna beredas plats i högskolan. Alla ansträngningar skall göras för att bryta den sociala snedrekrytering till högre studier som fortfarande finns. En viktig del av denna politik är att högskolan byggs ut över hela landet och att den tidigare traditionella centraliseringen av högre utbildning till några få orter har brutits. Det tidigare antagningssystemet skapade stor osäkerhet och oro framför allt bland gymnasieeleverna som inte visste hur deras betyg skulle räknas vid antagningen till högskolan. Riksdagens och regeringens beslut år 1996 om nya bestämmelser för antagning och urval till högskoleutbildning samt Högskoleverkets föreskrifter om tillämpningen av de nya bestämmelserna har givit ett överblickbart och rättssäkert antagningssystem som gäller över hela landet. Med tanke på det stora antalet sökande och de nya antagningsreglerna har antagningen till högskolan hösten 1997 fungerat förhållandevis väl. Vissa problem har emellertid uppmärksammats bl.a. avseende urvalet till högskolan för vissa kvotgrupper. Högskoleverket har påbörjat en uppföljning av indelningen i kvotgrupper och av urvalet av sökande vid samtliga universitet och högskolor. Högskoleverket skall på regeringens uppdrag följa upp antagningen i dess helhet och redovisa resultatet för regeringen. Detta skall ske i samråd med Statens skolverk och Verket för högskoleservice. Vissa justeringar kan därefter komma att göras i antagningssystemet. Jämställdhet Jämställdhet är inte bara en rättvisefråga utan även en kvalitetsfråga. Om bägge könens erfarenheter, synsätt och problemformuleringar speglas i tillräcklig omfattning i utbildningen och forskningen påverkar det verksamhetens kvalitet positivt. En ökad andel kvinnor ökar den ämnesmässiga bredden både i forskningen och dess tillämpningsområden. Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att påskynda utvecklingen mot ökad jämställdhet. (prop. 1995/96:164, bet.1995/96:UbU18, rskr. 1995/96:405). Bland åtgärderna kan nämnas särskilda resurser för anställning av forskarassistenter och professorer av underrepresenterat kön, samt anställning som doktorand, postdoktorala stipendier och gästprofessurer för kvinnor. Vidare har genusforskningen fått en förstärkning genom resurser till professurer, forskarassistenter och doktorander med inriktning mot genusforskning. Inrättandet av ett sekretariat för genusforskning vid Göteborgs universitet och uppbyggnaden av ett nytt tvärvetenskapligt forskningstema med inriktning mot genusforskning vid Linköpings universitet är exempel på andra åtgärder. Regeringen har vidare i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) föreslagit att samtliga universitet skall ges mål avseende könsfördelningen bland nyrekryterade professorer. Invandrare och den högre utbildningen Högskolan skall på alla lämpliga sätt medverka i kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Högskolan skall stärka de många kulturer som finns i det svenska samhället. Det är viktigt att ta till vara den kompetens som invandrare tillför landet. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att underlätta för studenter som har invandrat att framgångsrikt bedriva högskoleutbildning. Högskolan skall ta hänsyn till att invandrade studenter kan behöva särskilt stöd, t.ex. i det svenska språket. Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för år 1997 beslutat om särskilda insatser för att öka rekryteringen av invandrare till lärarutbildningarna. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden ges i högskolan särskilda praktiska och teoretiska utbildningar, s.k. aspirantutbildning. Södertörns högskola och den blivande högskolan i Malmö har givits en mångkulturell profil. Särskilda resurser har satsats på forskning om svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. I denna proposition föreslår regeringen (avsnitt 5.4) en särskild satsning på forskning inom ett nytt tema vid Linköpings universitet, Tema Etnicitet. Lärarutbildningen Lärarutbildningen med närmare 35 000 studenter är en av de viktigaste och mest omfattande uppgifterna för högskolan. Lärarutbildningens kvalitet och inriktning är viktig för att upprätthålla nationella mål och en över hela landet likvärdig kvalitet inom förskola, skola och vuxenutbildning. En rad insatser har beslutats för att utveckla lärarutbildningarna. Resurser har avsatts för lärarutbildningarnas forskningsanknytning och för lärarutbildarnas kompetensutveckling. Alla lärare som examineras från och med år 1998 skall ha utbildning i hur datorer och andra informationstekniska hjälpmedel kan användas i undervisningen. Regeringen har den 3 april 1997 tillsatt en parlamentarisk utredning, Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54), som skall lämna förslag till förbättringar av lärarutbildningen. Naturvetenskap och teknik Efterfrågan på personer med kompetens inom naturvetenskap och teknik är stor och kommer enligt prognoser att öka. Tyngdpunkten i expansionen av den högre utbildningen under åren 1997-2000 ligger inom områdena naturvetenskap och teknik. Antalet utexaminerade högskoleingenjörer och civilingenjörer kommer att fördubblas under perioden 1993-1999, från cirka 4 500 till cirka 9 000 per år. År 2000 kommer Sverige att ha dubbelt så många tekniker och naturvetare som år 1985. Stora ansträngningar görs för att locka flera ungdomar, särskilt flickor, till de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Detta har givit resultat. Antalet ungdomar som söker sig till gymnasiets naturvetenskapliga program har ökat. Antalet elever på naturvetenskapligt program i årskurs 1 ökade med 9 % från läsåret 1995/96 till läsåret 1996/97, och omfattar nu drygt 22 000. I syfte att öka rekryteringen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar har en behörighetsgivande förutbildning införts, s.k. basår. Denna utbildning finns både inom kommunal vuxenutbildning och inom högskolan. Läsåret 1995/96 fanns det totalt 4 600 basårsplatser. Drygt hälften av studenterna inom basåret är kvinnor. Satsningen på att ge personer i åldrarna 28 till 48 år möjlighet att genomgå tekniska och naturvetenskapliga utbildningar med ett särskilt förmånligt studiestöd, s.k. NT- utbildning, har varit lyckad. Efter sista antagningen kommer sammanlagt 9 000 personer att ha påbörjat en utbildning med detta stöd. Regeringen har även uppdragit åt Linköpings universitet att i samverkan med andra högskolor förnya högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna. Förnyelsen skall dels stimulera rekryteringen till dessa utbildningar, dels höja kvaliteten. Distansutbildning Behovet av distansutbildning är stort och redan i dag studerar var tionde student på distans. Rätt utnyttjad kan den nya teknologin med sina möjligheter till interaktivt lärande och kunskapssökande innebära en omvälvning både i högskolans undervisning och dess räckvidd. En växande distansundervisning med utnyttjande av IT kan inte bara nå nya grupper utan också stimulera till förbättringar i all undervisning. Högskolorna kan därmed också bli samhällets mest betydelsefulla informationscentrum, där kunskapen inte bara lagras utan också sorteras och bearbetas till nytta för hela samhället. Regeringen tillsatte våren 1995 en kommitté, distansutbildningskommittén (dir 1995:69), som bedriver försöksverksamhet med ett hundratal projekt. Dessa skall ge underlag för kommitténs slutsatser och förslag om en framtida strategi för den samlade distansutbildningen i Sverige. Kommittén skall redovisa sina förslag till regeringen i maj 1998. För att öka medborgarnas tillgång till kunskap och information på både det nationella och internationella datanätet har regeringen beslutat att utveckla universitetsdatanätet SUNET till att också omfatta landets folkbibliotek, statliga museer och statsunderstödda museer. Totalt satsas 100 miljoner kronor under år 1997 för detta ändamål. Högskoleverket I och med 1993 års högskolereform lades Universitets- och högskoleämbetet ned. Därmed fanns inte längre någon central sektorsmyndighet för högskoleområdet. Behovet av en central myndighet visade sig dock snabbt vara stort. Riksdagen beslutade därför år 1994 att inrätta Högskoleverket med ansvar för utvärdering och uppföljning, förnyelse och kvalitet, information samt internationella kontakter. Rättssäkerheten inom högskolan har stärkts genom att verket har en tillsynsfunktion som tidigare saknades inom högskolesystemet. Högskoleverket är vidare en mycket viktig resurs i högskolornas kvalitetsarbete. Ny organisation och struktur Högskolans former för ledning och för anställning av lärare moderniseras. Regeringen har därför i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) som överlämnades till riksdagen våren 1997 lämnat förslag om förändrade villkor för högskolans ledning, anställning av lärare och förändrade villkor för forskning och forskarutbildning. Förslagen innebär bl.a. att nya former för anställning som lärare inom högskolan införs vilket kommer att befrämja rekryteringen till undervisning och forskning. Vidare föreslås högskolorna få större frihet att själva besluta om sin inre organisation. Högskolans ledning föreslås bli förstärkt genom att regeringen till ordförande utser en person som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskolan. Högskolan som förebild Högskolan skall vara öppen mot det omgivande samhället och svara mot såväl studenternas som personalens krav på en god studie- och forskningsmiljö. Nya högskolor placeras ofta centralt och är en gemensam angelägenhet för region, kommun och medborgare. Karakteristiskt för de nya högskolorna är att de ofta präglas av god arkitektur. Högskolans byggnader kan därför i många fall tjäna som förebild för annan byggnation. Högskolorna är viktiga offentliga miljöer som skall främja forskning och högre utbildning samt möten mellan högskola och samhällsliv. Internationella utvärderingar 1. Om högre utbildning i Sverige Under våren 1997 har OECD i en rapport presenterat omdömen om de första åren i den svenska högre utbildningen. Sverige är ett av tio länder som har deltagit i en internationell jämförande studie om tendenser, utveckling och frågeställningar i anslutning till de första åren i den eftergymnasiala utbildningen. I rapporten framhålls att denna utbildning befinner sig i en livskraftig tillväxt och utveckling genom kraftfulla statliga satsningar. Där understryks att "landets genomtänkta och vanligen väl underbyggda metoder förväntas erbjuda andra länder nyttig vägledning vid deras försök att utarbeta strategier för den eftergymnasiala utbildningens vidare utveckling." Men där framhålls också att det behövs radikalare förändringar för att motverka den sociala snedrekryteringen och för att rekrytera fler begåvningstyper, med olika intressen och socio- ekonomiska bakgrundförhållanden. Rapporten uttalar i detta sammanhang en förväntan på att Sverige " med sitt starka engagemang och sina erfarenheter av arbetet med att ta fram fördelningspolitiska program och skapa genomtänkta politiska ramar på nationell nivå, att Sverige ligger bra till för att fungera som förebild på det internationella planet". Rapporten framhåller även att den svenska högskolan, till skillnad från åtskilliga andra OECD-länder, inte tar ut några terminsavgifter. Sverige anses även stå sig bra i jämförelse med andra länder när det gäller att engagera vuxenstuderande. Behovet av ett mer systematiskt samarbete och en arbetsfördelning mellan högskolor lyfts fram. Högskolorna bör uppmuntras att eftersträva kvalitet och relevans i sin verksamhet. Inga ansträngningar bör sparas för att bibehålla mångfald och variation i undervisning och forskning men strävan bör även vara att utbildningen och forskningen vid olika högskolor kompletterar varandra. Rapporten redovisar kritik från studenthåll om att undervisningen i alltför hög grad liknar skolundervisningen, att det existerar föråldrade undervisningsmetoder och att det finns en brist på ämnens anknytning till aktuell samtid. Därför betonas i rapporten det angelägna i att utforma examinationsformerna så att de intellektuella kvaliteter och den kompetens som vanligtvis framhålls som universitetsutbildningens förtjänster och mål stimuleras. Genom att de svenska studenterna i allmänhet är äldre än studenterna i en del andra OECD-länder framstår krav på utveckling i dessa avseenden som särskilt angelägna. Rapporten avslutar med att konstatera att den svenska utbildningen har en stolt historia av framgångsrikt nytänkande och anpassning till förändringar. Nästa decennium av eftergymnasial utbildning kommer att behöva ännu mer sakkunskap, engagemang och resursberedskap. 2. Aktuella frågor inom högre utbildning i 10 OECD- länder I april 1997 presenterade OECD en omfattande jämförande studie över första åren av den högre utbildningen. Den bygger på en närmare analys av situationen i 10 OECD-länder, men även på erfarenheter från betydligt fler länder samt på aktuell forskning. Där betonas att det i många länder pågår en anmärkningsvärd tillväxt av den högre utbildningen. En allt högre andel av befolkningens alla åldersgrupper deltar. Detta innebär att utbildningen utvecklas från att tidigare ha varit en angelägenhet för ett fåtal utvalda till att angå en stor del av samhället. Det är en mycket viktig utmaning som länderna står inför och som är avgörande för hur framtiden kommer att kunna bemästras. I rapporten framförs även ett stort antal rekommendationer varav några återges i det följande. Det är nödvändigt att utveckla nya flexibla former för att svara mot den mångfald behov som studerande och samhälle uppvisar. Politiker, högskoleledningar och lärare måste skapa en utveckling som medför att de barriärer och statusskillnader inom den högre utbildningens olika former övervinns så att studenter kan få möjlighet att kombinera olika slag av ämnen och utbildningar. Frågor om kvalitet och relevans blir allt viktigare liksom det legitima kravet från alla delar av samhället på ökad insyn, kvalitetssäkring och redovisning. Studenternas medverkan i utvärderingarna av undervisning i Sverige omnämns vara av större värde än många andra former för kvalitetsarbete. Allt viktigare blir även frågan om ojämlikhet vad gäller socio-ekonomiska förutsättningar för tillträde och obalansen mellan kön och etniska grupper. Demokratisering och deltagande från breda grupper har påverkat lärosätena, men vissa delar av den högre utbildningen har envist motstått förändringar bort från en struktur som favoriserar grupper "som redan har". Alltför lite uppmärksamhet riktas mot de studerande som misslyckas inom utbildningen. Kunskapen om orsaker till misslyckande är låg. Det finns därför ett behov av att skapa sig en bättre bild av detta och formulera tydliga mål för att motverka misslyckanden. Lärosätena måste ägna större uppmärksamhet åt förändringar på arbetsmarknaden och anpassa program och kurser efter dessa och visa större intresse för erfarenheter från arbetslivet och samarbete med det omgivande samhället. Informationsteknologins möjligheter är enligt rapporten inte särskilt väl utnyttjade. De mycket spännande möjligheter som ligger i IT måste ägnas mycket större intresse för att den potential som finns där skall kunna utnyttjas fullt ut. I rapporten uppmärksammas även problemen med de överfyllda universitet och högskolor som finns i större västeuropeiska länder. Där uttrycks också oro över ökade terminsavgifter till den högre utbildningen och den betydelse detta kan få när det gäller rekryteringen av nya, mindre studievana grupper. I rapporten framhålls särskilt att vid besöket i Sverige hos riksdagens utbildningsutskott blev besökarna imponerade av ledamöternas djupa kunskap och intresse. Regeringen vill understryka att det ligger ett mycket stort värde i att OECD på detta sätt kan granska den svenska högre utbildningen. Det är av särskilt värde att bedömningen denna gång gjorts samtidigt med bedömningar av 9 andra länders högre utbildning och därmed möjliggjort vissa jämförelser. Rapportens slutsatser ligger helt i linje med regeringens politik. Regeringen vill särskilt understryka rapportens kritik av undervisningens form och behovet av utveckling av denna samt att högskolorna utvecklar sina egna specialiteter i ett system präglat av både konkurrens och samverkan. 5.1.2 Allmänt om högre utbildning och forskning En väsentlig del av det nationella utbildningssystemet utgörs av landets universitet och högskolor. Grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning bedrivs vid tio universitet - Uppsala, Lunds, Göteborgs, Stockholms, Umeå, Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som sorterar under Jordbruksdepartementet. Sedan år 1997 är det regeringen som har att besluta om vilka lärosäten som skall benämnas universitet. Mitthögskolan har ansökt om att få benämnas universitet. Ansökan har remitterats till Högskoleverket för yttrande. För närvarande förbereder ytterligare tre högskolor inlämnande av ansökan. Det finns 16 högskolor i landet, inklusive Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm, samt sju konstnärliga högskolor i Stockholm. Konstnärlig utbildning bedrivs även vid Lunds, Göteborgs, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Härutöver bedrivs högskoleutbildning på Gotland. Riksdagen har beslutat (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) att en självständig högskola skall inrättas på Gotland. Hösten 1997 påbörjas verksamheten vid en ny högskola i Malmö. Vidare finns 19 landstingskommunala vårdhögskolor. Genom avtal har sju tidigare landstingskommunala vårdhögskolor inordnats i statliga lärosäten. Till detta kommer enskilda utbildningsanordnare, bl.a. Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Även dessa lärosäten finansieras huvudsakligen med offentliga medel. 5.1.2.1 Anslagsutvecklingen inom verksamhetsområdet ÅR MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER) 1995/96 (18 mån.) 27 762 1996 18 6601 1997 18 289 1998 19 199 1999 19 191 2000 20 381 1. Inklusive resurser för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl, motsvarande cirka 500 miljoner kronor kalenderåret 1996. 2. Av bokföringstekniska skäl redovisas en besparing på 1 miljard kronor för 1999 under detta verksamhetsområde (se avsnitt 5.10.1) Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall – Satsningen på den högre utbildningen har fortsatt. Antalet studenter inom högskolan var läsåret 1996/97 närmare 300 000. Även forskarutbildningen och forskningens omfattning har fortsatt att öka. Större förändringar – De mindre och medelstora högskolornas andel av den högre utbildningen har ökat och alla högskolor har fått egna permanenta resurser för forskning. Nya regler för antagning till högskolan har införts. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att påskynda utvecklingen mot ökad jämställdhet inom högskolan. Betydande satsningar har gjorts på naturvetenskap och teknik. Prioriteringar för 1998 – Utbyggnaden av högskolan skall fortsätta. Den högre utbildningen tillförs 15 000 nya permanenta platser, huvudsakligen vid de mindre och medelstora högskolorna. Kvaliteten inom forskarutbildning och forskning förstärks genom ytterligare resurser om 236 miljoner kronor och genom fortsatta insatser från forskningsstiftelserna. – Forskarutbildningen reformeras. Organisationen inom högskolan förnyas. Nya former för resurs- tilldelning och styrning av högskolan införs. Anslagen till universitet och högskolor under Utbildningsdepartementet uppgick kalenderåret 1996 till 18,33 miljarder kronor, varav cirka 500 miljoner kronor avsåg tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl. Budgetåret 1997 beräknades anslagen till universitet och högskolor under Utbildningsdepartementet till 18,3 miljarder kronor. Till detta kommer bidrag till högre utbildning och forskning från andra finansieringskällor t.ex. forskningsstiftelser och sektorforskningsorgan. De sammanlagda intäkterna till högskolesektorn uppgick kalenderåret 1996 till 28,3 miljarder kronor. Av intäkterna utgjorde anslagsmedel 64 %, bidrag (från näringsliv, kommuner, landsting) 26 % och avgifter och andra ersättningar 10 %. De totala kostnaderna för högskolesektorn kalenderåret 1996 uppgick till närmare 29 miljarder kronor (exklusive studiemedel). Verksamhetsutfallet för kalenderåret 1996 visade således ett underskott, cirka 700 miljoner kronor. En orsak till verksamhetsutfallet är att kostnadsökningarna med anledning av expansionen av högre utbildning slår igenom först i ett senare skede. Universitet och högskolor har tidigare under treårsperioden redovisat överskott avseende myndighetskapital. Det ackumulerade myndighetskapitalet finansierar underskottet för kalenderåret 1996. Fördelning av de totala kostnaderna för högskolesektorn kalenderåret 1996 i miljoner kronor Universitet (inkl. KTH, KI och SLU) 21 700 Högskolor 3 600 Enskilda utbildningsanordnare (inkl. Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Handelshögskolan)i Stockholm) 2 200 Landstingskommunal högskoleutbildning 1 000 Konstnärliga högskolor 300 Centrala myndigheter 200 Totalt 29 000 Källa: Högskoleverkets årsrapport 1995/96 5.1.2.2 Resultatbedömning och slutsatser Grundläggande högskoleutbildning Intresset för högre utbildning fortsätter att ligga på en hög nivå. Läsåret 1995/96 studerade totalt nära 286 000 personer vid universitet och högskolor, vilket motsvarar cirka 233 000 helårsstudenter, inklusive cirka 10 000 helårsstudenter i uppdragsutbildning. Det är en ökning med sex procent jämfört med läsåret 1994/95. Enligt preliminära uppgifter studerade totalt närmare 300 000 personer vid universitet och högskolor under läsåret 1996/97. Andelen kvinnor var 57 % läsåret 1995/96, en nivå som i stort sett varit konstant sedan början av 1980-talet. Intresset för högskolestudier ökar för varje år bland ungdomar i 18-19-årsåldern. Detta mönster gäller för både kvinnor och män. Övergångsfrekvensen inom tre år från gymnasieskolan till högskolan har för avgångskullarna fram till läsåret 1987/88 legat på drygt 20 %. Därefter har andelen ökat och läsåret 1992/93 uppgick andelen till 35 %. Enligt regeringens bedömning kommer minst 50 % av dagens 20- åringar att ha studerat vid högskolan när de fyllt 35 år. FAKTA OM HÖGSKOLESEKTORN LÄSÅRET 1995/96 1995/961 FÖRÄNDRIN G JÄMFÖRT 1994/95 ANDEL KVINNOR 1995/96 ANDEL KVINNOR 1994/95 Antal högskolenybörjare 66 300 5% 56% 56% Antal registrerade studenter i grundutbildning 286 000 6% 57% 57% Antal examina i grundutbildningen 31 600 -8% 58% 59% Antal nyantagna till forskarutbildning 3 100 0% 40% 40% Antal aktiva studerande i forskarutbildning 15 600 0,5% 38% 37% Antal doktorsexamina 1 600 5% 32% 33% Antal licentiatexamina 825 17% 30% 27% Antal helårsstudenter totalt (inkl. uppdragsutbildning) 233 000 6% 55% varav vid Universitet (inkl. KTH, KI och SLU) 151 000 6% 51% Högskolor 63 000 14% 57% Konstnärliga högskolor 2 000 0% 58% Vårdhögskolor 17 000 -16% 88% Källa: Högskoleverkets årsrapport 1995/96 1. avrundade uppgifter ANTAL HELÅRSSTUDENTER PER LÄROSÄTE UNIVERSITET/HÖGSKOLA EXKLUSIVE UPPDRAGSUTBILDNING PROGNOS TOTALT ANTAL HELÅRSSTUDENTER. BUDGETÅRET 1997 TOTALT ANTAL HELÅRSSTUDENTER. LÄSÅRET 1995/961 TOTALT ANTAL HELÅRSSTUDENTER. LÄSÅRET 1994/95 Uppsala universitet 19 000 19 340 18 936 Lunds universitet 27 500 27 575 26 476 Göteborgs universitet 21 500 22 196 21 394 Stockholms universitet 20 500 20 763 20 762 Umeå universitet 14 500 14 218 12 596 Linköpings universitet 13 000 12 070 10 832 Karolinska institutet 3 000 2 566 2 845 Kungl. Tekniska högskolan 10 000 9 498 9 056 Luleå tekniska universitet 6 600 5 918 5 345 Danshögskolan 110 101 105 Dramatiska institutet 137 112 137 Högskolan i Borås 2 700 2 914 2 499 Högskolan Dalarna 3 300 3 514 2 880 Högskolan i Gävle Sandviken 3 200 3 352 3 017 Högskolan i Halmstad 2 600 2 668 2 297 Högskolan i Kalmar 3 700 2 987 2 818 Högskolan i Karlskrona/ Ronneby 1 800 1 623 1 435 Högskolan i Karlstad 6 200 6 449 6 240 Högskolan Kristianstad 2 800 2 615 2 299 Högskolan i Skövde 2 300 2 434 1 890 Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla 1 900 1 520 1 397 Högskolan i Växjö 5 400 5 263 5 039 Högskolan i Örebro 6 300 5 862 5 788 Högskoleutbildning på Gotland 700 640 468 Idrottshögskolan i Stockholm 354 370 484 UNIVERSITET/HÖGSKOLA EXKLUSIVE UPPDRAGSUTBILDNING PROGNOS TOTALT ANTAL HELÅRSSTUDENTER. BUDGETÅRET 1997 TOTALT ANTAL HELÅRSSTUDENTER. LÄSÅRET 1995/96* TOTALT ANTAL HELÅRSSTUDENTER. LÄSÅRET 1994/95 Konstfack 573 533 600 Kungl. Konsthögskolan 215 220 191 Lärarhögskolan i Stockholm 6 000 5 867 4 874 Mitthögskolan 8 100 7 079 7 119 Kungl. Musikhögskolan 560 539 569 Mälardalens högskola 4 600 3 918 3 522 Operahögskolan i Stockholm 36 39 47 Södertörns högskola 1 600 Malmö 300 Teaterhögskolan i Stockholm 69 76 73 Stiftelsen högskolan i Jönköping 3 400 3 418 3 005 Chalmers tekniska högskola AB 7 100 6 911 6 747 Sveriges lantbruksuniversitet 3 100 2 354 2 058 Handelshögskolan i Stockholm 1 500 1 477 1 421 Övr. enskilda utbildningsanordnare 700 654 606 Landstingskommunala vårdhögskolor 15 000 15 159 17 651 Summa: prognos helårsstudenter 1998: 252 000 cirka 232 000 224 8121 215 518 Källa: Högskoleverkets årsrapport 1995/96 samt delårsrapporter från universitet och högskolor för 1997 1. Inklusive resurser för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl motsvarande cirka 10 000 helårsstudenter. Trots en expansion av antalet platser i högskolan under de senaste åren har inte alla sökande kunnat erbjudas plats. Antalet sökande som inte tidigare studerat vid högskolan ökade hösten 1995 med drygt 10 %. Denna grupp har fortsatt att öka och inför hösten 1996 uppgick antalet sökande som inte tidigare studerat i högskolan till närmare 113 000. I den samordnade antagningen som sköttes av VHS inför hösten 1997 fortsatte det totala antalet sökande att öka till nya rekordnivåer. I den samordnade antagningen, som svarade för omkring hälften av all antagning inkl. utbildningarna vid vårdhögskolorna, sökte 139 000 personer till hösten 1997 vilket är en ökning med 13 % jämfört med hösten 1996. Av dessa har närmare 47 000 studenter antagits. Under läsåret 1995/96 var antalet högskolenybörjare 66 300, vilket är en ökning med närmare 6 % från föregående läsår. Ökningen av de permanenta platserna de kommande åren innebär att ett utrymme skapas för ytterligare minst 20 000 nybörjare i högskolan. För varje universitet och högskola har riksdagen fastställt ett utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. I dessa uppdrag ingår bl.a. krav på att vissa examensmål skall uppnås. I det följande anges utfallet för den gångna treårsperioden. EXAMEN MINSTA ANTAL EXAMINA ENL. UPPDRAG REDOVISAT ANTAL EXAMINA Examina om minst 120 poäng 54 560 63 809 Examina om minst 80 poäng 885 864 Civilingenjörsexamen 8 945 9 110 Grundskollärarexamen 1- 7 6 270 6 035 Grundskollärarexamen 4- 9 4 590 2 291 Gymnasielärarexamen 4 430 3 057 Läkarexamen 2 221 2 253 Tandläkarexamen 570 562 Målen har i huvudsak uppnåtts för samtliga examina med undantag för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 där 50 % har uppnåtts och för gymnasielärarexamen där 70 % har uppnåtts. Den lägre måluppfyllelsen kan delvis förklaras av att de flesta universitet och högskolor har haft problem att rekrytera till den ettåriga praktisk- pedagogiska utbildningen, som infördes av den förra regeringen. Prognoser som ställdes upp för examensmålen byggde på att ett relativt stort antal ämneskompetenta studenter skulle söka sig till den ettåriga utbildningen. Regeringens insatser och åtgärder för att främja rekryteringen till olika lärarutbildningar redovisas i avsnitt 5.2.4. För treårsperioden 1997-1999 har statsmakterna fastställt examensmål för magisterexamen i stället för mål för examina om minst 120 poäng. Vidare har statsmakterna givit uttryck för den önskvärda utvecklingen för treårsperioden vad gäller vissa program som leder till yrkesexamen. Bl.a. skall civilingenjörsutbildningen, grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärarutbildningen öka. De barn- och ungdomspedagogiska utbildningarna och tandläkarutbildningen skall minska. Utvecklingen av antalet nybörjare vid dessa utbildningar överensstämmer väl med den av statsmakterna önskade utvecklingen. Antalet nybörjare vid civilingenjörsprogrammet har ökat kraftigt under den gångna treårsperioden, medan nybörjarna på de barn- och ungdomspedagogiska utbildningarna har minskat med nästan 70 %. De senaste åren har intresset för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar ökat. Antalet sökande och antagna fortsatte att öka under budgetåret 1995/96 och i den samordnade antagningen till hösten 1997 har denna positiva trend fortsatt. Antalet studenter inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna har också ökat under senare år. Andelen helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har tillsammans ökat till 28 % av samtliga helårsstudenter vid landets universitet och högskolor. Bland annat har antalet nybörjare på högskoleingenjörsutbildningarna ökat betydligt under den gångna treårsperioden och fortsätter att öka. Det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet står dock fortfarande för den enskilt största andelen av helårsstudenterna läsåret 1995/96 med 28 % av samtliga helårsstudenter vid landets universitet och högskolor. Majoriteten av studenterna vid högskolans civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningar är män. Andelen kvinnor bland nybörjarna vid civilingenjörsutbildningarna har dock ökat från 15 till 23 % mellan läsåren 1980/81 och 1995/96. Inom högskoleingenjörsutbildningarna har andelen kvinnor bland nybörjarna ökat något till 19 % läsåret 1995/96. Riksdagen beslutade år 1995 att ge möjlighet för 9 000 studerande i åldrarna mellan 28 och 48 år att läsa en teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning med en förmånligare studiefinansiering (vuxenstudiestöd) än normalt, s.k. NT-utbildning. Inom ramen för denna satsning har vissa universitet och högskolor genomfört särskilda rekryteringsåtgärder bl.a. riktade till kvinnor. Den behörighetsgivande förutbildningen är en viktig rekryteringsbas till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, för såväl kvinnor som män. Regeringens åtgärder för att främja rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar redovisas i avsnitt 5.2.3. En viktig uppgift för högskolan är fortbildning och vidareutbildning. Högskolan har goda förutsättningar att tillgodose detta samhällsbehov. En betydande del av högskolornas kursutbud kan användas för fortbildnings- och vidareutbildningssyfte. Detta gäller framför allt fristående kurser på halv- eller kvartsfart (långsammare studietakt) och kurser som ges som distansutbildning. Andelen kurser som ges i långsammare studietakt uppgick läsåret 1995/96 till 24 % av samtliga kurser vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Distansutbildning är en användbar utbildningsform för att möta dagens och framtidens behov av fortbildning och vidareutbildning. Regeringen har gjort en rad insatser för att främja distansutbildningen. Regeringen tillsatte våren 1995 en kommitté, distansutbildningskommittén (dir 1995:69), som bedriver försöksverksamhet med ett hundratal projekt. Dessa skall ge underlag för kommitténs slutsatser och förslag om en framtida strategi för den samlade distansutbildningen i Sverige. Kommittén skall redovisa sina förslag till regeringen i maj 1998. Under läsåret 1995/96 bedrev 27 000 eller 10 % av samtliga studenter studier på distans. Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1997 ställt krav på universitet och högskolor att de skall erbjuda distansutbildning i minst samma omfattning som tidigare. Regeringens insatser inom området redovisas i avsnittet 5.2.7. Ökningen av antalet studenter som läser utomlands fortsätter. Läsåret 1995/96 läste omkring 20 000 studenter utomlands. Av dessa deltog 25 % i något studentutbytesprogram, i första hand i EU-programmet Erasmus. USA, Storbritannien och Frankrike är de populäraste länderna för utlandsstudier. Det vanligaste utbildningsområdet är humaniora (huvudsakligen språkämnen) följt av konstnärliga och samhällsvetenskapliga ämnen (huvudsakligen ekonomiämnen). Antalet gäststudenter och utländska studenter vid svenska universitet och högskolor var vid samma period drygt 5 000. Forskarutbildning och forskning Studenternas intresse för forskarutbildning är fortsatt stort. Våren 1996 fanns närmare 20 000 registrerade doktorander av vilka nära 16 000 avsatte mer än 10 % av normal heltid till forskarstudier. Antalet nyantagna till forskarutbildningen läsåret 1995/96 var i stort oförändrat jämfört med föregående år (drygt 3 100). Hälften av dessa antogs till de båda största fakulteterna, den medicinska och den tekniska. Andelen kvinnor bland nyantagna var i stort sett oförändrat läsåret 1995/96 jämfört med föregående läsår och uppgick till 40 %. Däremot har det skett en viss ökning av antalet nyantagna kvinnor till de tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna. Antalet doktorsexamina fortsatte läsåret 1995/96 att öka och var drygt 1 600, vilket är en ökning med 5 % jämfört med föregående år. Antalet licentiatexamina läsåret 1995/96 var 825, vilket är en ökning med 17 % jämfört med föregående år. Största antalet doktorsexamina avlades vid medicinsk fakultet (478), följt av teknisk fakultet (358) och matematisk-naturvetenskaplig fakultet (208). Regeringen lämnar i denna proposition förslag till en reformering av och ökade resurser till forskarutbildningen (avsnitten 5.4 och 5.5). Läsåret 1995/96 var 32 % av de nyblivna doktorerna kvinnor vilket är en procentenhet lägre än föregående år. Läsåret 1995/96 var 22 % av lektorerna vid universitet och högskolor och 8 % av professorerna kvinnor. Det är i stort sett oförändrade siffror sedan föregående år. Under läsåret 1995/96 fanns det 2 255 professurer. Flest professurer återfinns inom medicinsk fakultet (cirka 570), följd av teknisk fakultet (cirka 480) och samhällsvetenskaplig fakultet (cirka 310). Sedan den 1 juli 1995 kan Högskoleverket ge tillstånd att inrätta professurer vid de mindre och medelstora högskolorna. Drygt 100 prövningar har genomförts eller inletts. Högskoleverket har givit nio högskolor rätt att inrätta sammanlagt 51 professurer. Av dessa var 22 professurer inom områdena naturvetenskap, teknik och data, 18 inom det samhällsvetenskapliga området och 10 inom det humanistiska området. En professur avsåg det idrottsliga området. Regeringen föreslår i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/1997:141) att de mindre och medelstora högskolorna skall fr.o.m. 1999 ha rätt att själva besluta om vilka professurer som skall inrättas. ANTALET ÅRSVERKEN LÄSÅRET 1995/96 VID SAMTLIGA UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR PROFESSOR LEKTOR ADJUNKT FORSKARASS ANNAN FORSKANDE/U NDERVISANDE PERSONAL ANSTÄLLNIN G SOM DOKTRAND (TIDIGARE DOKTORAND TJÄNST) TEKNISK ADMINISTRATIV PERSONAL BIBLIOTEKS- PERSONAL SUMMA Universitet (inkl. KTH, KI och SLU) 11 681 4 063 6 034 13 462 1 133 36 373 Högskolor 3 097 307 115 1 699 219 5 437 Konstnärliga högskolor 346 9 211 13 579 Vårdhögskolor 1 523 5 21 412 72 2 033 Summa 16 647 4 384 6 170 15 784 1 437 44 422 Under läsåret 1995/96 utfördes sammanlagt 44 400 årsverken av personalen vid samtliga universitet och högskolor vilket är en ökning med 8 % jämfört med läsåret 1993/94. Antalet registrerade studenter inom högskolan ökade under samma period med 11 %. Ökningen av antalet årsverken var störst vid högskolorna som ökade med 27 % jämfört med föregående läsår. Denna kraftiga ökning förklaras delvis av att vissa vårdhögskolor inordnats i högskolorna. 21 000 årsverken utfördes av lärare, inkl. gäst- och timlärare och annan undervisande och forskande personal. 6 170 årsverken utfördes av innehavare av doktorandtjänster. Av det totala antalet helårsverken utfördes 82 % vid universiteten och 12 % vid högskolorna. De konstnärliga högskolorna svarade för 1 % och vårdhögskolorna för 5 %. 5.1.3 Kvalitet och förnyelse Under de senaste åren har frågor kring den högre utbildningens och forskningens kvalitet alltmera kommit i förgrunden. Detta är en allmän trend i västvärlden. Orsakerna till detta står främst att finna i den successiva insikten om den högre utbildningens centrala betydelse för ekonomisk, social och kulturell utveckling men också i de kostnader verksamheten medför. Högskolan måste därför kunna visa att de investerade medlen ger goda resultat. Den förda debatten, såväl internationellt som i Sverige, visar att kvalitet är ett mångdimensionellt begrepp som endast blir meningsfullt när det relateras till speciella företeelser såsom undervisning, examination, programuppbyggnad, ledningsstrukturer och beslutsfattande. Generella definitioner av kvalitet har visat sig vara oanvändbara när det gäller det dagliga kvalitetsarbetet och kvalitetssäkringsarbetet. I den allmänna debatten påstås ofta att högskoleutbildningen i Sverige håller en allmänt låg kvalitet och att kvaliteten under de senaste åren skulle ha försämrats. Dessa svepande påståenden saknar all empirisk grund. Den svenska högskolan har varit föremål för internationella utvärderingar och jämförelser. Nu senast har OECD gjort en jämförelse av den högre utbildningen i ett antal länder, däribland Sverige (se avsnitt 5.1.1). Jämförelsen visar att den svenska högskolan och dess utbildning håller en god kvalitet internationellt sett. Det är regeringens uppfattning, grundad dels på Högskoleverkets rapporter och dels på internationella jämförelser, att den svenska högskoleutbildningen och den svenska högskolan håller en allmänt hög kvalitet. Detta konstaterande utesluter självfallet inte att förbättringar kan göras i olika avseenden. I det följande lämnas exempel på angelägna förbättringsåtgärder. I anslutning till kvalitetsdiskussionen har samtliga högskolor under de senaste åren påbörjat ett intensivt arbete med att utveckla och säkra kvaliteten i utbildning och forskning. Detta har hos studenter, lärare och högskoleledningar resulterat i fördjupad insikt om vikten av ett ständigt pågående kvalitetsarbete. Ansvaret för kvalitetsarbetet Statsmakternas uppgift är att understödja och kontrollera att kvaliteten inom olika områden av utbildning och forskning upprätthålls. Högskoleverkets utvärderingar och tillsynsansvar är ett led i detta. Högskolans ledning har ett övergripande ansvar för att utbildning och forskning håller en hög kvalitet. Högskolan har en lång tradition av kvalitetskontroll. Kvalitetskontroll genom granskning av kollegor (peer review) blev tidigt praxis vid de första universiteten. Än i dag utgör granskningen av kollegor den viktigaste kvalitetsgarantin för forskningen. När det gäller den grundläggande utbildningen har den interna kvalitetskontrollen inte utvecklats lika väl. Av årsredovisningarna framgår att universitet och högskolor under budgetåret 1995/96 genomfört ett antal utvärderingar av större eller mindre omfattning, allt ifrån kursvärderingar till utvärderingar av enstaka utbildningar eller samtliga program. Flera lärosäten har inrättat särskilda ledningsgrupper för kvalitetsarbetet. Andra högskolor har anställt högskolepedagoger i syfte att stödja och utveckla undervisningen eller för att genomföra pedagogisk fortbildning av lärarna. Den grundläggande utbildningen byggs för närvarande ut i en omfattning som aldrig förr. Under åren 1997-2000 kommer antalet permanenta platser i högskolan att öka ytterligare. Denna utbyggnad måste ske med bibehållen kvalitet. Det är enligt regeringens uppfattning väsentligt att kvalitetsarbetet intensifieras när det gäller den grundläggande utbildningen. Högskolornas ledningar måste på ett aktivt och kreativt sätt arbeta för att förbättra kvaliteten på undervisning och examination. Det pedagogiska reformarbetet måste ges högsta prioritet. All personal måste göras delaktig i arbetet med att förbättra utbildningens kvalitet. Både studenter och samhället ställer krav på kvalitet i utbildningen. Varje enskild högskola har ansvar för att säkra och utveckla kvaliteten i sin verksamhet. Studenternas roll i kvalitetsarbetet Studenterna har en central roll i högskolans kvalitets- arbete. Av Högskoleverkets rapporter och högskolornas årsredovisningar framkommer att studenternas medverkan i kvalitetsarbetet inte alltid är självklar. Studenterna måste engageras i större omfattning i högskolans kvalitetsarbete och studenterna själva måste ta ett aktivt ansvar såväl på kursnivå som på mer övergripande nivåer. Högskolans ledning har också skyldighet att bereda möjlighet för studenterna att aktivt medverka i detta. Högskoleverkets roll i kvalitetsarbetet Högskoleverket har det yttersta ansvaret för granskningen av högskolornas kvalitetsarbete. Verkets rapporter om granskningen av kvalitetsarbetet vid enskilda lärosäten är en viktig del i det fortsatta kvalitetsarbetet. För närvarande genomför verket en översyn av examinationen vid högskolan och en nationell utvärdering av läkarutbildningen. Därutöver har verket i januari 1997 anordnat en konferens om kvalitets- och förbättringsarbete vid universitet och högskolor. Under budgetåret 1995/96 har kvalitetsarbetet vid fem lärosäten bedömts. Därutöver har Högskoleverket nyligen genomfört granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Lunds universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Örebro, Mälardalens högskola, Danshögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Operahögskolan i Stockholm. Bedömningarna visar att kvalitetsarbetet har olika inriktning och utformning vid de utvärderade lärosätena, men också att man har kommit olika långt. Många högskolor har utarbetat omfattande planer för kvalitetsarbetet, men högskolornas ledningar bör engagera sig ytterligare i detta. Genomgången av samtliga universitets och högskolors årsredovisningar visar dock på en generell intensifiering av arbetet med och diskussionerna kring kvalitetsutveckling under budgetåret. Några av lärosätena redogör i sina årsredovisningar också för påbörjade eller planerade åtgärder som en följd av Högskoleverkets bedömningar. Högskoleverkets nationella utvärderingar utgör en viktig del i kvalitetsarbetet på program- och ämnesnivå. Under läsåret 1995/96 har verket gjort översyner av grundskollärarutbildningen, vårdutbildningar i högskolan samt språkvetenskaplig forskarutbildning. Högskoleverket har dessutom bidragit till finansieringen av den nationella utvärderingen av grundutbildningen inom etnologiämnet. Grundutbildningsrådet har en central roll när det gäller pedagogisk försöksverksamhet och utvecklingen av nya pedagogiska former. Rådet stöder pedagogiska utvecklingsprojekt inom högskolan. Utvärdering av program och kurser Ett led i kvalitetssäkringen av utbildningarna inom högskolan är den av regeringen fastställda examens- ordningen (Högskoleförordningen 1993:100, bil. 3) som reglerar kraven för generella examina och yrkesexamina. Utvärderingar av utbildningar bör därför utgå från dessa krav. Regeringen har för avsikt att genomföra en översyn av examensordningen under år 1998. För att säkra utbildningens kvalitet måste högskoleledningarna tillse att kursutvärderingar, utvärderingar av sammanhållna program och utbildningar genomförs och att resultaten från dessa utvärderingar tas till vara i det fortsatta arbetet med utbildningen. I utvärderingsarbetet bör även synpunkter från studenter som examinerats från högskolan och som nu är verksamma i yrkeslivet tas till vara. Det är vidare viktigt att en dialog förs med arbetsgivare och det övriga samhället om utbildningens relevans och kvalitet. Lärarnas pedagogiska kompetens En avgörande faktor för utbildningens kvalitet är att lärarna är kunniga, engagerade och besitter pedagogisk kompetens. Regeringen har i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) föreslagit att alla lärare med lägst doktorsexamen skall medverka i såväl utbildning som forskning. Vidare föreslår regeringen att den pedagogiska meriteringen skall tillmätas större betydelse vid anställning av samtliga lärare i högskolan. Med fler forskande universitetslärare kommer utbildningens kvalitet och forskningsanknytning att öka. För att bereda fler lärare möjlighet att forska föreslår regeringen i denna proposition (avsnitt 5.4) att medel anslås till lärarnas kompetensutveckling. Högskolorna måste därutöver ta ett ansvar för att utbilda sina lärare i pedagogiska frågor och i jämställdhetsfrågor. Regeringen har redan i budgetpropositionen för år 1997 framhållit detta och givit Högskoleverket i uppdrag att följa upp hur detta sker. Uppdraget skall redovisas den 1 februari 1998. Undervisnings- och examinationsformer Pedagogiskt utvecklingsarbete är ett reguljärt inslag i de flesta högskolors verksamhet. Högskoleverket stödjer en del av denna verksamhet. Verket genomför för närvarande ett rikstäckande projekt om utvärdering av examinationen i högskolan. Högskolorna måste aktivt arbeta med att utveckla och förändra undervisnings- och examinationsformer. Mer uppmärksamhet bör inriktas på att utveckla examinationen som ett instrument för kvalitetsutveckling. Detta förhållande betonas även i OECD:s rapport över högskoleutbildningen i Sverige. I rapporten framhålls det angelägna i att examinationsformerna utformas så att de premierar de intellektuella kvaliteter och den kompetens som så ofta framhålls som universitetsutbildningens speciella förtjänst. Därigenom kommer fokus mer att förflyttas mot lärandet i stället för undervisningen. Informationsteknologins möjligheter måste bättre tas till vara. Både nationella projekt och internationella utvärderingar visar att arbetet med att utnyttja informationsteknologin i undervisning och examination går mycket långsamt. En bidragande orsak till detta är att lärarna ofta har en bristfällig utbildning om informationsteknologin i undervisningen. Forskning och forskarutbildning Utvärdering och kvalitetssäkring av forskning är intimt förknippade med det europeiska universitetsväsendets framväxt. Forskarutbildningens kvalitet har kunnat avläsas främst i doktorsavhandlingarnas kvalitet. Undervisnings- och handledningsfrågor har inte ansetts som lika viktiga. Det är väsentligt att hela forskarutbildningen håller en hög kvalitet. Regeringen lämnar i denna proposition (avsnitt 5.5) förslag om en effektivare forskarutbildning. I förslaget behandlas flera åtgärder för att förbättra forskarutbildningen bl. a. vad avser handledning. Den viktigaste kvalitetskontrollen av forskning och forskarutbildning är emellertid den vetenskapliga granskningen av avhandlingar och forskningsrapporter som utförs av kollegor. Forskningsråden har ett särskilt ansvar för att i ett internationellt perspektiv upprätthålla kvaliteten på den svenska forskningen. Enligt regeringens uppfattning är det därför viktigt att samtliga forskningsråd genomför utvärderingar av den forskning som finansieras av forskningsråden men även av den forskning som finansieras via högskolornas fakultetsanslag och anslag för forskning vid mindre och medelstora högskolor. De ämnesutvärderingar som forskningsråden tidigare har genomfört är ett viktigt inslag i kvalitetssäkringen av forskningen. Den senaste tiden har en debatt förts kring forskningsetiska frågeställningar men även frågorna om fusk och vetenskaplig oredlighet. Regeringen har därför tillkallat en kommitté (dir. 1997:68) med uppgift att analysera etiska frågor som uppstår i forskningsprocessen. Kommittén skall även beakta problematiken rörande fusk och vetenskaplig oredlighet. Högskoleverkets rapport Kvalitet och förändring För att följa upp den offentliga debatten om kvaliteten på den svenska högskoleutbildningen har regeringen givit Högskoleverket i uppdrag att genomföra en utvärdering av hur utbildningskvaliteten inom några stora nybörjarämnen vid universitet och högskolor har utvecklats under en 20-årsperiod. Enligt uppdraget skulle utvärderingen omfatta ett år vardera ur decennierna 1970, 1980 och 1990 och avse ämnena engelska, matematik, kemi och statskunskap. I uppdraget ingick att belysa de förändringar som skett beträffande studenternas förkunskaper, ämnesinnehållet i de första 20 poängen, examinationsformerna, kravnivån vid skriftlig examination, tentamensresultatet för de första 20 poängen, kravnivån på examensarbeten om 41-60 poäng samt andelen studenter som fortsätter till en högre nivå i ämnet. Lärare vid universitet och högskolor har anlitats för att genomföra kvalitetsbedömningen. Högskoleverket sammanfattade utredningens resultat i rapporten Kvalitet och förändring (Högskoleverkets rapportserie 1997: 8 R). Verket har studerat kvalitetsutvecklingen vid fem lärosäten. I rapporten redovisas resultatet av ett tvärsnitt i efterhand bedömda uppsatser på 60-poängsnivå inom ämnena engelska och statskunskap. Uppsatser på denna nivå kan anses utgöra en god effektvariabel eftersom de ger en bild av i vilken utsträckning studenterna förmått tillägna sig det metodologiska kunnande och analytiska förhållningssätt som kännetecknar vetenskaplig verksamhet, samtidigt som de stundom reflekterar utvecklingsmönster i svenskt arbetsliv. Inom ämnena matematik och kemi förekommer inte uppsatser på 60-poängsnivå i samma utsträckning. För dessa ämnen bygger rapporten istället på institutionernas egna beskrivningar av hur utbildningskvaliteten har utvecklats under åren. Undersökningen visar på en tendens till kvalitetsökning inom ämnena engelska och statskunskap, i synnerhet under det senaste decenniet, medan det beträffande ämnena matematik och kemi är svårare att uttala sig om hur kvaliteten har utvecklats. Högskoleverket understryker att rapporten inte gör några anspråk på att utgöra en fullständig utvärdering av universitets- och högskoleutbildningens kvalitetsutveckling och att generella antaganden på dess grund inte kan göras. De av regeringen ställda frågorna om studenternas förkunskaper, ämnesinnehållet i de första 20 poängen och examinationsformerna har endast delvis belysts i rapporten. Rapporten har remitterats till högskolorna. Initiativet till utvärderingen välkomnas av högskolorna. Majoriteten av remissinstanserna framhåller att det är angeläget att utvärderingar av utbildningskvalitetens förändring över tiden kontinuerligt företas i större skala. Kvalitetsbegreppet är mångtydigt och används på olika sätt i skilda sammanhang. Det är därför svårt att göra generella bedömningar och uttalanden om kvalitetsförändring för enskilda ämnen och än mer för hela högskolan. Enligt regeringens uppfattning är det emellertid möjligt att följa upp och belysa förändringar inom begränsade områden såsom undervisningsformer, examination m. m. Regeringen avser att även i fortsättningen uppmärksamt följa dessa frågor och initiera undersökningar. 5.1.4 Studenter Antalet högskolestudenter har ökat kraftigt de senaste åren och expansionen fortsätter. En stor andel av högskolans studenter är således nybörjare. Högskolorna har ett stort ansvar för att hjälpa dessa nya studenter med att finna sig väl tillrätta i högskolemiljön och att ge dem goda förutsättningar för att lyckas i sina studier. Utbyggnaden av den högre utbildningen har resulterat i att nya grupper av studenter har kommit till högskolan. Högskolans utökade roll i det livslånga lärandet förstärker denna utveckling och den tidigare ganska homogena studentgruppen blir allt mer heterogen. Allt fler studenter kommer från studieovana hem, är äldre eller har invandrarbakgrund. Detta är positivt för såväl högskolan som för samhället som helhet. Men utvecklingen går alltför långsamt. Trots att en rad olika insatser har gjorts för att motverka den sociala snedrekryteringen till högskolan har fortfarande den sociala bakgrunden stor betydelse för benägenheten att läsa på högskolan. I en nyligen framlagd doktorsavhandling vid Göteborgs universitet konstateras att 50 procent av tidigare identifierade studiebegåvade ungdomar vid 25 års ålder inte har gått vidare till högskolan. Det är därför angeläget att högskolan överväger vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stimulera fler studiebegåvade personer att - oavsett bakgrund - söka till högskolan. I budgetpropositionen för år 1997 föreslog regeringen en satsning på SUNET och uppkoppling av folkbiblioteken till Internet. Regeringen föreslår (avsnitt 5.2.7) att den ökade tillgängligheten till Internet runt om i landet bör utnyttjas för att på Internet lägga upp en preparandkurs om högskolestudier. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att ta fram en studievägledning om högskolestudier. Internets stora spridning över landet och lättillgänglighet via inte minst skolor och folkbibliotek bör användas för att öka överblickbarheten och kunskapen om högre utbildning. Kursen kan vidare fungera som en förberedelse för dem som planerar att studera någon datorbaserad distansutbildning. Bra boende och en god studiesocial miljö är viktiga grundförutsättningar för framgångsrika studier. Det är kommunernas ansvar att se till att det finns tillgång till bra bostäder för dem som flyttar till studieorten. Med anledning av den snabba utbyggnaden av de mindre och medelstora högskolorna anvisade riksdagen medel för ett tillfälligt investeringsbidrag för byggande av studentbostäder (prop. 1996/97:1 finansplan m.m. avsnitt 6.10 A2, bet. 1996/97:FiU11, rskr. 1996/97:51). Investeringsstöd om totalt högst 300 miljoner kronor skall kunna utgå under perioden 1997- 1999. Bidrag kan lämnas för upp till 15 000 studentbostäder. Studentkårernas huvudsakliga uppgift är att bevaka utbildningen och ha hand om den studiesociala verksamheten. Studentkårerna skapar förutsättningar för studenternas medinflytande i universitetens och högskolornas beslutande organ och ger studenterna erfarenhet och träning i demokratiskt arbete. Flertalet studenter befinner sig relativt kort tid vid ett lärosäte. För att skapa förutsättningar för studenternas inflytande är det centralt att kontinuiteten i såväl utbildningsbevakning som studiesocialt arbete säkras. Detta möjliggörs bl.a. genom det s.k. kårobligatoriet (prop. 1994/95:96, bet. 1994/95:UbU5, rskr. 1994/95:135). Kårobligatoriet förtydligar att studenterna har ett gemensamt ansvar för betydelsefulla uppgifter vid universitet och högskolor. Studentkårerna bör arbeta för att ta tillvara det engagemang som det stora antalet nya studenter visar för sin utbildning. Studentkårerna bör intensifiera sitt arbete med att få en större andel studenter att aktivt engagera sig för kvaliteten i utbildningen och den studiesociala miljön. Studenterna har enligt 3 kap. 11 § högskoleförordningen rätt att vara representerade med minst två ledamöter i alla beslutsorgan vid högskolan som behandlar utbildningsfrågor. Studentkårerna bör se till att denna möjlighet till inflytande utnyttjas. Det är vidare av betydelse för kvaliteten i utbildningen att varje enskild student tar ett aktivt ansvar för utbildningens innehåll och genomförande. Alla studenter bör delta i det kontinuerliga förnyelsearbetet på institutionsnivå. Ett ansvar vilar även på lärare och prefekter att utveckla former för att ta till vara studenternas erfrenheter och önskemål och att aktivt involvera studenterna i utvecklingen av högskolans verksamhet. En särskild form av studentinflytande representeras av verksamheten vid t.ex. Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (CEMUS) vid Uppsala universitet, där studenterna själva tar initiativ till undervisningens innehåll och praktiska genomförande, medan lärarna ansvarar för examinationen. Denna form bör kunna utvecklas även vid andra lärosäten för att det skall vara möjligt att vinna ytterligare erfarenhet av olika grader av studentinflytande. Ansvaret för studenthälsovården ligger på universiteten och högskolorna och det tidigare statsbidraget för studenthälsovården ingår i universitetens och högskolornas anslag för grundutbildning. Det är viktigt att universiteten och högskolorna avsätter tillräckligt med resurser för att kunna bedriva studenthälsovård av hög kvalitet i tillräcklig omfattning. För framgång i studierna och för den egna personlighetsutvecklingen är även miljön utanför högskolan av mycket stor betydelse. Ett kulturellt och socialt rikt föreningsliv på studieorten bidrar till att berika och komplettera de perspektiv som studierna ger. Utrikespolitiska föreningar, politiska föreningar, miljöföreningar, film-, teater- och litteraturklubbar m.m. på högskoleorter har genom åren kommit att betyda mycket för att vårt lands politiska och kulturella liv. Det är därför angeläget att det enskilda lärosätet och dess studentorganisationer på olika sätt försöker stimulera och genomföra kulturella aktiviteter i syfte att skapa och vidmakthålla ett sådant föreningsliv. Vid alla lärosäten finns utländska studenter som bedriver sina studier under kortare eller längre tid på olika nivåer. Dessa studenter representerar erfarenheter och kunskaper om sina hemländers sociala, kulturella och politiska förhållanden som kan vara av mycket stort värde för inhemska studenter. Om deras studietid i vårt land av dem upplevs som utvecklande och positiv kan detta även betyda mycket för spridandet av de grundläggande värden som utmärker vår demokrati. Det borde således finnas ett starkt ömsesidigt intresse för att utländska studenter skall få möta generositet och goda möjligheter till inblick i det svenska samhället. Ansvaret för det bör inte bara åvila dem som i särskild ordning utsetts för detta, utan delas av alla studenter och lärare. Insatser inom detta område är av stor betydelse för att internationalisera den svenska högskolan. Under år 1998 kommer FN:s deklaration om mänsk- liga rättigheter att särskilt uppmärksammas eftersom det då är 50 år sedan den antogs. Där finns bestämmelser om åsikts-, yttrande- och informationsfrihet vilka är förutsättningen för all verklig kunskap och kunskapsförmedling. Uppmärksammandet av denna FN-deklaration bör också kunna ses som ett led i internationaliseringen av högskolan. Studenters personskadeskydd Som ett led i statens riskhantering har en arbetsgrupp bestående av representanter från universitet och högskolor samt Kammarkollegiet kartlagt studenters personskadeskydd. Enligt arbetsgruppen har högskolestudenter ett lågt skydd vad gäller personskador i förhållande till andra grupper i samhället. Universitet och högskolor har endast möjlighet att försäkra studenter vid deltagande i undervisningsmoment med särskild risk för arbetsskada. Majoriteten av studenterna omfattas inte av denna arbetsskadeförsäkring och den enskilda högskolan får inte teckna kollektiva olycksfallsförsäkringar för studenter. Studenter har möjlighet att själva teckna olycksfallsförsäkringar men långt ifrån alla studenter gör detta. Kammarkollegiet menar i en skrivelse till regeringen att det är mycket otillfredsställande att en enskild student som drabbas av ett olycksfall i samband med studierna skall hamna i en situation som förutom personskador också kan leda till förlängning av studietiden eller definitivt studieavbrott med bestående ekonomiska följder. Kammarkollegiet hemställer därför att regeringen överväger frågan om förbättrat personskadeskydd för studenter. Regeringen tillkallade sommaren 1997 en särskild utredare med uppgift att se över arbetsskadeförsäkringen (dir. 1997:91). Mot bakgrund av Kammarkollegiets skrivelse ingår i utredarens uppdrag att se över arbetsskadeskyddet för studenter. Uppdraget skall vara avslutat den 30 januari 1998. 5.2 Grundläggande högskoleutbildning 5.2.1 Fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen Regeringens förslag: Högskolan skall fortsätta att expandera. Utöver den redan beslutade utbyggnaden med 15 000 permanenta platser (helårsstudenter) vardera hösten 1997 och 1999 skall den högre utbildningen byggas ut i hela landet med ytterligare 30 000 nya permanenta platser (helårsstudenter) under perioden fram till år 2000. Den nya utbyggnaden sker hösten 1998 och hösten 2000 med vardera 15 000 permanenta platser (helårsstudenter). Därutöver skall en tidigareläggning göras av merparten av de nya permanenta platserna hösten 1998 redan våren 1998. Utbyggnadens tyngdpunkt skall ligga inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Skälen för regeringens förslag: Sverige har, vid en internationell jämförelse, en välutbildad befolkning. Andelen av befolkningen med en eftergymnasial utbildning är förhållandevis hög, vilket är ett resultat av utbyggnaden av den högre utbildningen under 1960- talet. Den åldersgrupp som i genomsnitt hittills varit bäst utbildad är den som föddes mellan 1945 och 1950. Utbyggnaden av den högre utbildningen väntas leda till att av personer födda på 1960- och 1970-talen kommer en minst lika stor eller större andel av dem att skaffa sig en högskoleutbildning. Inom några år kommer också andelen högskoleutbildade att vara jämnare fördelad mellan olika åldersgrupper. En fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen är på sikt avgörande för att vi skall kunna behålla vår välfärd och konkurrenskraft - hela befolkningens utbildningsnivå måste höjas. En allmän slutsats i samtliga utredningar som gjorts under senare år visar på behovet av ökad kunskap och utbildning på den svenska arbetsmarknaden. Enligt en undersökning av Kommunförbundet år 1996 om behovet av arbetskraft i kommunerna under åren 1995 till 2005 framgår att en betydande förändring i efterfrågan på olika typer av kompetens kommer att uppstå. Enligt undersökningen behöver kommunerna rekrytera mer än 500 000 personer under perioden. Krav på en hög utbildningsnivå kommer att ställas på de personer som skall utföra dessa arbeten. Detta innebär att andelen högutbildade kommer att öka på bekostnad av de lågutbildade. Ofta kan det dock röra sig om samma personer som genom vidareutbildning skaffat sig ytterligare kompetens. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) bedömningar (Ura 1996:14) kan antalet nyanställningar totalt sett på arbetsmarknaden under 1997 komma att uppgå till cirka 980 000, varav cirka 300 000 anmäls till arbetsförmedlingarna. Många av dessa arbeten ställer höga krav på utbildning och kompetens, bl.a. kunskaper i data, ny teknik och goda kunskaper i utländska språk. Ett expansivt område där bristen på arbetskraft är stor är dataområdet. Efterfrågan är mycket stark och väntas fortsätta. Efterfrågan på utbildade inom det tekniska området bedöms också bli fortsatt stor. Det kommer att behövas fler civilingenjörer och högskoleingenjörer inom elektronik och data, systemerare, programmerare m.fl. Undersökningen visar även att behovet av olika lärarkategorier kommer att vara stort (se avsnitt 5.2.4). Utbildningssystemet måste vara flexibelt och kunna anpassas till förändringar i såväl de studerandes efterfrågan på utbildning som till samhällets behov av kompetens. Regeringen förutsätter att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor utformas bl.a. utifrån en nära dialog med näringslivet och den offentliga sektorn. Högskolan bör anpassa sitt utbud till utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden bl.a. inom biovetenskap, informations- och kommunikationsområdet samt språk. Arbetslivets olika krav på kompetenser gör att kombinationsutbildningar, t.ex. mellan språk, teknik och ekonomi ofta ger goda förutsättningar på den kommande arbetsmarknaden för studenterna. Behovet av att öka antalet personer med teknisk och naturvetenskaplig utbildning innebär att dessa utbildningar bör fortsätta att expandera under ett antal år. Ett problem är dock att rekryteringsbasen fortfarande är för liten. Ungdomarnas intresse för naturvetenskap och teknik i skolan har varit svagt. Detta problem måste få ytterligare uppmärksamhet och åtgärder vidtas för att bryta denna utveckling, t.ex. fortsatt satsning på basåret, pedagogisk förnyelse m.m. Många högskoleutbildningar har förlängts och antalet studenter med fördjupade kunskaper inom olika ämnesområden på 60- och 80-poängsnivån har ökat. Många studenter skaffar sig längre utbildningar än tidigare, vilket begränsar utrymmet för nybörjare. Den ökade efterfrågan på arbetsmarknaden som skett i takt med att Sveriges ekonomi har förbättrats kommer att bidra till ett ökat utflöde från högskolan. Antalet personer på arbetsmarknaden med akademisk examen kommer att bli fler och allt mer välutbildade än tidigare. Fler platser kommer samtidigt att bli lediga för nybörjare. Utbyggnaden av den högre utbildningen tillsammans med en starkare efterfrågan på arbetsmarknaden kommer att ge betydligt bättre möjligheter för såväl yngre som äldre att studera i högskolan. För närvarande finns en kö av personer som vill ha en plats i högskolan, men som inte kommer in. Dessa uppskattades till cirka 35 000 hösten 1996. Av dessa beräknades cirka två tredjedelar vara under 25 år och de hade inte tidigare läst vid högskolan. En tredjedel hade viss högskoleutbildning sedan tidigare. För att bereda fler personer möjlighet att studera i högskolan föreslås en fortsatt utbyggnad. Tidigareläggning av platser 1998 Intresset för högre studier är fortsatt mycket stort. Enligt preliminära uppgifter från såväl Verket för högskoleservice (VHS) som universitet och högskolor är antalet behöriga sökande hösten 1997 fler än någonsin tidigare. Många har därför inte kunnat få en plats i högskolan. Hösten 1998 föreslås ytterligare 15 000 permanenta platser i högskolan. Eftersom så många behöriga sökande inte kunnat erbjudas plats i högskolan föreslår regeringen en tidigareläggning av merparten av de nya permanenta platserna för hösten 1998 att läggas ut redan våren 1998. Kriterierna för fördelning av de permanenta platserna framgår av det följande. Fördelningen av de tidigarelagda platserna, sammanlagt drygt 10 000 helårsstudenter, följer i huvudsak samma kriterier som för de permanenta platserna. Kriterier för fördelning Regeringen föreslog i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) att högskolan skulle tillföras resurser motsvarande 15 000 nya permanenta platser (helårsstudenter) år 1998 respektive år 2000 utöver den redan pågående utbyggnaden med 15 000 permanenta platser vardera åren 1997 och 1999. Fördelningen av nya platser hösten 1998 föreslås följa i princip samma kriterier som gällde för år 1997 och 1999. Fördelningen av antalet platser och deras fördelning på olika utbildningsområden grundades på flera faktorer bl.a. studenternas efterfrågan på utbildning vid olika högskolor, näringslivets behov av ökad kompetens inom naturvetenskap och teknik, möjligheten för olika högskolor att ta emot studenter samt en generell prioritering av de mindre och medelstora högskolorna för att bidra till en utveckling av alla regioner i landet. Av olika planeringsunderlag för de kommande åren från universitet och högskolor framgår att den sammanlagda kapaciteten långt överstiger de nu föreslagna nya platserna. De fyra största högskolorna - Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro, Mitthögskolan samt Högskolan i Karlstad – har särskilt beaktats, bl.a. för att göra det möjligt för dem att inom en snar framtid kunna uppfylla kriterierna för benämningen universitet. Utöver ovan nämnda kriterier har också regioner som haft svårigheter i samband med omstruktureringen av näringslivet de senaste årtiondena prioriterats, liksom nya högskolor och de som byggs ut på andra orter. Detta gäller t.ex. Linköpings universitet/Campus Norrköping, Luleå tekniska universitet med högskoleutbildning i bl.a. Skellefteå, Södertörns högskola och den planerade Malmö högskola. Söderhamn tillhör en region som berörts av omstruktureringen av näringsliv och arbetsmarknad. Regeringen har vid fördelningen av de nya platserna beaktat detta, t.ex. vad avser platser till Mitthögskolan och Högskolan i Gävle/Sandviken. Utvecklingen av distansutbildning (avsnitt 5.2.7) borde ge goda förutsättningar att bedriva utbildning i dessa regioner. Förslag till fördelning av de ytterligare 15 000 permanenta platserna år 2000 kommer att läggas i den ekonomiska vårpropositionen 1998, då ytterligare analyser av lärosätenas kapacitet och av omvärldssituationen har kunnat göras. Följande fördelning föreslås för de nya permanenta platserna under perioden 1997-1999 UNIVERSITET/HÖGSKOLA BESLUTAT 1997 FÖRSLAG 1998 BESLUTAT 1999 SUMMA 1997-1999 Uppsala universitet 250 400 250 900 Lunds universitet 250 400 250 900 Göteborgs universitet 350 400 350 1 100 Stockholms universitet 250 400 250 900 Umeå universitet 500 800 500 1 800 Linköpings universitet/Norrköping 1 150 700 1 150 3 000 Karolinska institutet 0 100 0 100 Kungl. Tekniska högskolan 400 700 400 1 500 Luleå tekniska universitet 300 600 300 1 200 Högskolan i Borås 300 700 300 1 300 Högskolan Dalarna 550 500 550 1 600 Högskolan i Gävle/Sandviken 300 700 300 1 300 Högskolan i Halmstad 500 700 300 1 500 Högskolan i Kalmar 500 500 600 1 600 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 500 500 600 1 600 Högskolan i Karlstad 700 500 700 1 900 Högskolan Kristianstad 250 700 250 1 200 Högskolan i Skövde 350 700 350 1 400 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 400 500 600 1 500 Högskolan i Växjö 800 500 800 2 100 Högskolan i Örebro 900 500 1 000 2 400 Högskoleutbildning på Gotland 250 200 450 900 Idrottshögskolan i Stockholm 0 10 0 10 Lärarhögskolan i Stockholm 0 150 0 150 Mitthögskolan 1 800 7001 2 500 4 300 Mälardalens högskola 1 200 1 000 1003 2 200 Södertörns högskola2 1 000 1 400 1 000 3 400 Malmö 1 500 300 1 500 3 300 Konstnärliga högskolor i Sthlm 0 40 0 40 Chalmers Tekniska högskola AB 250 450 250 950 Stiftelsen Högskolan i Jönköping 300 500 300 1 100 Sveriges lantbruksuniversitet4 200 450 200 850 Summa (permanenta platser) 16 000 16 000 16 000 48 000 1. Engångsmedel för 1998 motsvarande 700 platser. 2. Södertörns högskola har tilldelats 1000 platser vardera åren 1997, 1998 och 1999 enligt tidigare beslut. 3. Engångsmedel för 1999 motsvarande 100 platser. 4. Anvisas under UO23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, anslaget G1. Sveriges lantbruksuniversitet Följande fördelning föreslås för de tidigarelagda platserna 1998: UNIVERSITET/HÖGSKOLA FÖRSLAG 1998 Uppsala universitet 326 Lunds universitet 326 Göteborgs universitet 326 Stockholms universitet 326 Umeå universitet 653 Linköpings universitet/Norrköping 571 Karolinska institutet 82 Kungl. Tekniska högskolan 571 Luleå tekniska universitet 490 Högskolan i Borås 571 Högskolan Dalarna 408 Högskolan i Gävle/Sandviken 286 Högskolan i Halmstad 571 Högskolan i Kalmar 408 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 408 Högskolan i Karlstad 408 Högskolan Kristianstad 571 Högskolan i Skövde 571 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 82 Högskolan i Växjö 408 Högskolan i Örebro 408 Lärarhögskolan 122 Mälardalens högskola 245 Chalmers Tekniska högskola AB 367 Stiftelsen Högskolan i Jönköping 408 Sveriges lantbruksuniversitet 367 5.2.2 Vårdutbildningar 5.2.2.1 Läkar- och tandläkarutbildningar Regeringens förslag: Antalet examina på läkarutbildningen vid Umeå universitet skall på sikt öka med tio. Regeringens bedömning: Antalet examina på tandläkarutbildningen bör på sikt minska med fem vid vardera Lunds, Göteborgs och Umeå universitet samt vid Karolinska institutet. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Läkarutbildningen Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att utbildningen för yrken inom hälso- och sjukvården dimensioneras så att det finns tillräckligt med välutbildad personal. Läkarutbildning bedrivs vid sex universitet, Uppsala, Lunds, Göteborgs, Umeå och Linköpings universitet samt vid Karolinska institutet. Regeringen föreslog i förra årets budgetproposition att en viss fortsatt neddragning skulle ske av läkarutbildningen. De medel som därmed frigjordes skulle användas till andra vårdutbildningar, farmaceutiska utbildningar och biomedicinska utbildningar. Samtidigt som nyexaminerade läkare kan ha svårt att få allmäntjänstgöring rapporteras från de fyra norrlandslänen svårigheter att rekrytera läkare med specialistkompetens. För närvarande beräknas antalet vakanser uppgå till omkring 200. I rapporten Den framtida efterfrågan på läkare m.m. (Ds 1994:57) redovisas en långsiktig beräkning över tillgång och efterfrågan på läkare. Enligt rapporten är åldersfördelningen inom läkarkåren sådan att pensionsavgångarna successivt kommer att öka och omkring år 2010 överstiga antalet nyexaminerade. Någon ytterligare neddragning av utbildningen bör därför inte göras. För att möta de särskilda problem som finns i norrlandslänen föreslår regeringen att läkarutbildningen skall öka vid Umeå universitet. Regeringen beräknar medel under anslaget B 9. Umeå universitet: Grundutbildning för en utökning som motsvarar en ökad examination av tio studenter. Högskoleverket har i dagarna avslutat en utvärdering av läkarutbildningen fram till legitimation. Rapporten visar att grundutbildningen för läkare håller en hög standard i ett internationellt perspektiv. Den svenska läkarutbildningen karaktäriseras av en stark klinisk förankring och en bra samverkan med de lokala sjukvårdsmyndigheterna. Vid alla universiteten pågår ett arbete med förnyelse av utbildnings- och kursplaner för grundutbildningen. Högskoleverkets utvärdering visar också att grundutbildningen ger en bra förberedelse för den vidareutbildning som allmäntjänstgöringen (AT) utgör och som är ett villkor för att få legitimation som läkare. Emellertid har också framkommit att det finns stora brister när det gäller handledning av AT-läkarna och att det finns behov att skärpa bestämmelserna om AT. Regeringen föreslår därför i propositionen om läkarnas vidareutbildning (prop. 1997/98:5) att landstingen skall ha en lagstadgad skyldighet att anordna allmäntjänstgöring och att handledningen måste förbättras. Samtidigt föreslås en viss neddragning av AT – från 21 månader till minst 18 månader. Tandläkarutbildningen Tandhälsan bland såväl barn och ungdomar som vuxna har förbättrats under en lång följd av år. Samtidigt har tandvården omstrukturerats och andra personalgrupper i tandvården har fått en mer självständig roll gentemot patienten. Detta har inneburit att efterfrågan på tandläkare har minskat. Tandläkarutbildningen bedrivs vid fyra universitet, Lunds, Göteborgs och Umeå universitet samt vid Karolinska institutet. Vid samtliga lärosäten utom vid Lunds universitet har tidigare neddragningar av utbildningen ägt rum (prop. 1993/94:150, bil. 8, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:456). Regeringen bedömer att antalet examina på tandläkarutbildningen på sikt bör minska med fem vid vardera Lunds, Göteborgs och Umeå universitet samt vid Karolinska institutet. 5.2.2.2 Ersättning för klinisk utbildning och forskning Bakgrund Staten är huvudman för den grundläggande utbildningen för läkare och tandläkare samt för den forskning och forskarutbildning som bedrivs inom det medicinska och odontologiska området. Landstingen samt vissa kommuner är huvudmän för den offentliga sjukvården och för folktandvården. Den kliniska delen av läkar- och tandläkarutbildningen samt den kliniska forskningen kan endast bedrivas där sjukvård eller tandvård bedrivs. Därför har staten och de berörda landstingen och kommunerna slutit avtal om samverkan som innebär att statlig utbildning och forskning får tillgång till respektive landstings/kommuns sjukvårds- och tandvårdsorganisation samt att dessa vid planering av sjukvården och tandvården skall beakta utbildningens och forskningens behov. Avtal har slutits med sex landsting och med Göteborgs och Malmö stad avseende samarbete om läkarutbildning och medicinsk forskning, samt med landstinget i Västerbotten och Göteborgs och Malmö stad avseende samarbete om tandläkarutbildning och odontologisk forskning. Tandläkarutbildningen och den odontologiska forskningen vid Lunds universitet och Karolinska institutet har en egen statlig tandvårdsorganisation som finansieras under resp. anslag. Avtalet som avser läkarutbildningen och den medicinska forskningen slöts den 19 december 1989 och godkändes av riksdagen i samband med behandlingen av propositionen Om forskning (prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:UbU25, rskr. 1989/90:328). Avtalet om tandläkarutbildningen och den odontologiska forskningen slöts den 25 september 1992 och godkändes av regeringen den 3 juni 1993. Båda avtalen gäller tills vidare och har en uppsägningstid på fem år. Avtalen innebär att staten ersätter landstingen årligen med ett visst belopp i form av driftsersättningar som kompensation för de kostnader som dessa får genom att utbildning och forskning bedrivs inom landstingens/kommunernas organisation. I en bilaga till respektive avtal bestäms ekonomisk reglering av kostnadsnivåförändringarna samt förändringar som föranleds av förändringar i utbildningens dimensionering och volymförändringar i forskningen. Medlen anvisas till universiteten som direkt överför dessa till den lokala huvudmannen. Avtalen förutsätter att det berörda lärosätet och landstinget/kommunen träffar särskilda avtal med lokalt anpassade bestämmelser för samarbetet. Riksdagen har i samband med behandlingen av en motion rörande en översyn av avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning framhållit att det är angeläget med en mer rättvis fördelning mellan lärosätena avseende dessa medel samt ett ökat inflytande från lärosätena avseende styrningen av medlen (bet. 1996/97:UbU9). Uppdrag om översyn av avtalen Sedan avtalen ingicks har mål och resultatstyrning samt ett nytt resurstilldelningssystem införts för den statliga högskolan vilket gör väsentliga delar av avtalen obsoleta, bland annat formerna för pris- och löneomräkning och förändringar i ersättningsbeloppen med avseende på volymförändringar. Regeringen har sedan en tid diskuterat frågan med Landstingsförbundet, som företräder de berörda landstingen, och tillkallade den 2 juni 1997 en utredare med uppdrag att biträda Utbildningsdepartementet med att genomföra en översyn och omförhandling av avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m. Beräkning av ersättning för klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1998 Ersättningen till vissa landsting respektive kommuner har beräknats enligt gällande avtal. Utgångspunkten för beräkning av ersättningarnas storlek och fördelning mellan landstingen respektive kommunerna är de belopp som enligt de gällande avtalen utgick för 1989 respektive 1992. Ersättningsbeloppen har räknats om varje år med dels den pris- och löneomräkning som tillämpas för grundutbildnings- och forskningsanslag inom hela den statliga högskolan, dels med hänsyn till av riksdagen beslutade volymförändringar, i enlighet med tidigare styrning av högskolan då riksdagen fattade beslut om antalet nybörjarplatser. Omräkningar vad gäller volymförändringen utgår från kostnaderna i 1989 års prisläge för en helårsstudent, vilket var 170 000 kronor för en helårsstudent i läkarutbildningen och 150 000 kronor för en helårsstudent i tandläkarutbildningen. Även denna ersättning har räknats om varje år med tidigare nämnda pris- och löneomräkning. Vid volymförändringar skall enligt avtalen en tredjedel av denna ersättning tillföras respektive dras bort från anslagen årligen under en treårsperiod. Vid övergången till kalenderbudgetår 1995/96 anvisades dels medel i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353), dels i vårpropositionen (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). Medlen i budgetpropositionen avsåg kalenderåret 1995 samt perioden 1 januari 1996-30 juni 1996. Medlen i vårpropositionen avsåg perioden 1 juli 1996-31 december 1996. Vid övergången till kalenderbudgetår tillämpade staten samma pris- och löneomräkning under hela 18-månadersperioden för all grundläggande högskoleutbildning, forskning samt ersättningar för klinisk utbildning och forskning. Vid kontakterna med Landstingsförbundet har framkommit att skilda åsikter föreligger avseende avtalets bestämmelser om pris- och löneomräkning. Ersättningen för klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1998 är beräknad i enlighet med de gällande avtalen. Den ersättning som respektive lärosäte erhöll under budgetåret 1997 är uppräknad med gällande pris- och löneomräkning om 2,14 %. Därefter har den minskning av volymen på läkar- och tandläkarutbildningen som riksdagen beslutade om i enlighet med kompletteringspropositionen 1993/94:150 (bil. 8, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:456) medfört motsvarande neddragning av anslagsposterna. Volymminskningen påverkar anslagsposterna för medicinsk forskning och utbildning till och med år 2000 och anslagsposterna för odontologisk utbildning och forskning till och med år 1999. 5.2.2.3 Apotekarutbildning Bakgrund Regeringen gav den 3 juli 1997 Högskoleverket i uppdrag dels att utreda om det finns behov av att apotekarutbildning anordnas vid ytterligare en högskola, dels att undersöka möjligheterna att bedriva apotekarutbildning vid Lunds universitet. Anledningen till detta uppdrag var framförda krav på fler utbildade apotekare, oaktat den kraftiga utökningen av utbildningen under 1990-talet. Uppdraget redovisades den 15 augusti 1997. Det aktuella utbildningsutbudet Apotekarutbildning ges för närvarande vid Uppsala universitet. Flera andra utbildningsprogram med läkemedelsindustrin som avnämare har startat de senaste åren. Dessa utbildningar finns såväl inom det farmaceutiska som inom de matematisk- naturvetenskapliga, medicinska och tekniska fakultetsområdena. Vid Uppsala universitet ges två civilingenjörsutbildningar (180 poäng), där de studerandes framtida arbetsmarknad i viss utsträckning är läkemedelsindustrin. Vid Kungl. Tekniska högskolan och vid Lunds universitet har studenterna vid kemiteknikutbildningen möjlighet att specialisera sig mot läkemedelsteknik. Södertörns högskola har startat en utbildning till farmacie kandidatexamen som är tänkt att leda till arbete med läkemedelsutveckling i industrin eller på vissa myndigheter. Under 1990-talet har biomedicinska program (160/180 poäng) utvecklats vid ett antal lärosäten. De biomedicinska utbildningarna skiljer sig från de rent farmaceutiska genom att de inte har en uttalad läkemedelsinriktning. De kombinerar en bred teoretisk och molekylärbiologiskt inriktad naturvetenskaplig bas med medicinska och farmaceutiska ämnen. Det finns utrymme för cirka 270 studenter att påbörja de biomedicinska utbildningarna varje år. Sammanlagt är det årligen ett stort antal studenter som börjar de ovan beskrivna utbildningarna. Många av dessa personer har efter avlagd examen dels en utbildningsprofil som lämpar sig för läkemedelsindustrin, dels behörighet till forskarutbildning vid farmaceutisk fakultet utan omfattande kompletteringar. Utöver dessa är ett stort antal studerande med naturvetenskaplig utbildning av mer utpräglad teoretisk molekylärbiologisk och kemisk inriktning intressanta för läkemedelsindustrin. Framtida behov av apotekarutbildade De slutsatser Högskoleverket drar angående den framtida tillgången och det framtida behovet av apotekarutbildade är en sammanvägning av ett framtaget kvantitativt material och ett antal kontakter med företrädare för läkemedelsbolag, myndigheter, fackliga organisationer m.fl. Högskoleverket konstaterar att det för närvarande råder en stor efterfrågan i relation till utbudet vad gäller denna yrkeskategori och att utbudet ökar kraftigt de kommande decennierna. Detta utesluter inte, enligt verket, att det vore lämpligt att ännu fler examineras från apotekarutbildningen. Verket framhåller att det är mycket svårt att dra några slutsatser om hur behovet av apotekarutbildade kommer att utvecklas efter sekelskiftet och följaktligen inte möjligt att dra några slutsatser om hur den framtida balansen mellan tillgång och efterfrågan ser ut. Apotekarutbildning vid ytterligare en högskola Högskoleverket framhåller att det kan finnas fler skäl än den totala balansen mellan tillgång och behov av apotekarutbildade för att anordna apotekarutbildning vid ytterligare en högskola. En ökad spridning av utbildningen ökar den geografiska tillgängligheten både för studenter och arbetsgivare. Företrädare för läkemedelsindustrin har framfört att de har svårigheter att rekrytera apotekare, med hänvisning till att utbildningen endast ges vid ett lärosäte. Göteborgs universitet Göteborgs universitet har i skrivelse till Högskoleverket den 25 juli 1997 presenterat sitt biovetenskapliga program med läkemedelsinriktning samt framfört skäl för att Göteborgs universitet är en lämplig anordnare av apotekarutbildning. Universitetet har samtidigt ansökt om rätt att utfärda apotekarexamen, vilket regeringen välkomnar. Lunds universitet Av Högskoleverkets utredning framgår att det finns förutsättningar att bygga upp en apotekarutbildning vid Lunds universitet. Universitetet har redovisat de goda förutsättningar som redan finns för en uppbyggnad av utbildningen. De kompetenser som inte finns vid universitetet kan kompletteras genom samarbete med framför allt Danmarks Farmaceutiske Højskole men också med Københavns Universitet. Utbildningen kan påbörjas tidigast hösten 1999. Regeringen har erfarit att Lunds universitet avser att ansöka om rätt att utfärda apotekarexamen. 5.2.2.4 Kvalitets- och huvudmannaskapsfrågor inom vårdhögskoleutbildningarna Bakgrund Regeringen föreslog i proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning – kvalitet och konkurrenskraft att utrymme skulle skapas för alternativa samarbets- och huvudmannaskapsformer för vårdhögskoleutbildningarna. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 1993/94:UbU13, rskr. 1993/1994:400). Utskottet framhöll att ett statligt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningarna skulle vara värdefullt. Särskilt viktigt ansåg utskottet det vara att utbildningen får forskningsanknytning. Frågan har därefter behandlats i kompletteringspropositionen Reviderad finansplan m.m. 1994/95 (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:UbU22, rskr. 1994/95:434) samt i budgetpropositionen för budgetåret 1997 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100). Utbildningsdepartementet granskar för närvarande de avtal som slutits mellan högskolor och landsting. Dessa avtal slöts 1995 och avser överenskommelser mellan staten och sju landsting – Jämtlands, Västernorrlands, Östergötlands, Västmanlands, Sörmlands, Örebro och Hallands läns landsting respektive Mitthögskolan, Linköpings universitet, Mälardalens högskola, Högskolan i Örebro och Högskolan i Halmstad. Utbildningsdepartementet bereder för närvarande beslut angående avtal gällande Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting, Göteborgs stad och Bohuslandstinget respektive Karolinska institutet, Umeå universitet och Göteborgs universitet. Samtliga avtal granskas i avsikt att utröna huruvida de är kostnadsneutrala för staten. Granskningen av redan slutna avtal omfattar även en bedömning av förändringen av innehållet i de berörda utbildningarna efter övertagandet. De flesta landsting har visat ett mycket stort intresse för möjligheten att överflytta huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildning till staten. Högre utbildning är en nationell angelägenhet och staten har ett ansvar för att högre utbildning av hög kvalitet ges inom alla samhällssektorer. Staten har vidare ett särskilt ansvar för att bygga upp starka miljöer för forskning och utveckling. Regeringens målsättning är att vårdutbildningarna skall ingå på lika villkor i den nationella universitets- och högskolestrukturen. Omfattande kvalitetsutvecklingsarbete Vård- och omsorgsområdet är en samhällssektor inom vilken stora omvälvningar ägt rum. Stora förändringar har skett inom vården, både genom utvecklade diagnos- och behandlingsmetoder och genom förändrad sjukvårdsstruktur, styrning och organisation. Kommunerna har givits ett allt större ansvar för vård och omsorg. Dessa förändringar har inneburit större krav på många yrkesgrupper inom sektorn. Regeringen anser att det är av stor vikt att dessa grupper får yrkesrelevanta utbildningar av hög kvalitet och konstaterar därför med tillfredsställelse att det pågår ett intensivt kvalitetsutvecklingsarbete inom vårdhögskoleutbildningarna. Regeringen anser även att behovet av kompetensutveckling av personalen inom vård- och omsorgssektorn är av stor betydelse. Regeringens syn på detta redovisas under avsnitt 5.2.6 samt under Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Enligt regeringens uppfattning kommer ett ökat samarbete mellan vårdhögskolorna och andra delar av högskolan att underlätta en naturlig anknytning till forskarutbildning inom vårdområdet. Detta innebär att de traditionellt kvinnodominerade utbildningarna ges ökade möjligheter till akademisk karriär. Vidare främjas kvaliteten genom ökade möjligheter till större jämställdhet då tillgången till ett ökat utbud vid lärosätena gör det lättare att rekrytera män till utbildningarna inom vård och omsorg. Ett ökat samarbete mellan landsting, kommuner, sjukhus m.fl. skulle underlätta samstämmighet mellan utbildning och krav som ställs från yrkeslivet, liksom en ökad integrering av utbildningarnas teoretiska och praktiska delar. Högskoleverkets uppdrag Regeringen gav den 1 augusti 1996 Högskoleverket i uppdrag att lämna underlag för beslut om hur en nationell struktur för vårdhögskoleutbildningen bör utformas. Uppdraget redovisades den 23 januari 1997 i utredningen Högskoleutbildningar inom vård och omsorg - en utredning (Högskoleverkets rapportserie 1997:2 R). Högskoleverkets förslag och rekommendationer Högskoleverket menar att en bedömning av vårdhögskoleutbildningarnas nationella struktur, geografiska fördelning och dimensionering måste utgå från en utvärdering av utbildningarnas kvalitet. Högskoleverket hänvisar till den kvalitetsuppföljning verket avser att genomföra inom den närmaste treårsperioden. Högskoleverket rekommenderar regeringen att inleda förhandlingar med de landsting som önskar överföra huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna till staten. Verket anser att detta skulle gynna den pågående kvalitetsutvecklingen. En sådan överflyttning innebär, enligt verket, att flera av de förslag till kvalitetshöjande åtgärder - däribland kårobligatorium och forskningsanknytning - automatiskt skulle förverkligas genom att utbildningarna kommer att ingå i den statliga universitets- och högskolestrukturen. Högskoleverket föreslår även att resurstilldelningssystemet för vårdhögskolorna skall ändras så att det överensstämmer med det som gäller för statliga universitet och högskolor. Remissinstanserna Högskoleverkets rapport har varit föremål för remissbehandling. Remissammanställningen finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet (dnr U97/218/UH). Remissinstanserna, med undantag för ett fåtal landsting, är positiva till ett statligt huvudmannaskap. Landstingen instämmer i att detta gynnar den pågående kvalitetsutvecklingen inom vårdhögskoleutbildningarna. Remissinstanserna tillstyr- ker även förslagen om kårobligatorium och forskningsanknytning. Likaså instämmer remissinstanserna i att resurstilldelningssystemet bör överensstämma med det som idag gäller för de statliga universiteten och högskolorna. Regeringens överväganden Regeringen avvaktar den pågående granskningen inom Utbildningsdepartementet som skall avslutas den 30 september 1997. Enligt regeringens uppfattning krävs att ett samlat ställningstagande om huvudmannaskapet görs. Regeringens avsikt är att genom granskningsarbetet finna former för överflyttande av huvudmannaskapet för vårdutbildningarna som är kostnadsneutrala, för såväl staten som landstingen och kommunerna. Genom ett fördjupat underlagsmaterial kan regeringen ta ställning till i vilka former och vid vilken tidpunkt ett övertagande kan ske. Strävan är att beredningsarbetet skall vara avslutat före utgången av år 1997. Ett förändrat huvudmannaskap skulle stärka det kvalitetshöjande arbete som nu pågår vid vårdhögskolorna bland annat genom ökade förutsättningar för samarbete med andra delar av högskolan och möjligheter till en ökad forskningsanknytning. En förutsättning för ökad kvalitet inom vårdhögskolorna är dock att den nuvarande kvalitetsutvecklingen fortgår oavsett vem som är huvudman. Med anledning av det anförda avser inte regeringen att nu föreslå några förändringar i principerna för statsbidrag till vårdhögskolorna. Översyn av examensbeskrivningar Regeringen avser att under innevarande riksmöte lämna förslag till ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område med anledning av förslagen i den s.k. Behörighetskommitténs betänkande (Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område m.m. SOU 1996:138). I det sammanhanget kommer en översyn att göras över berörda examina och examensbeskrivningar på hälso- och sjukvårdens område. 5.2.3 Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar Regeringens förslag: – Verksamheten vid det nationella resurscentrumet i fysik vid Lunds universitet och det nationella resurscentrumet i kemi vid Stockholms universitet skall permanentas och förstärkas. – I samband med att huvudmannaskapet för den civila trafikflygarutbildningen flyttas till Lunds universitet överförs för ändamålet 17 400 000 kronor från utgiftsområde 6 Totalförsvar till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. – Ytterligare en antagning skall göras till de s.k. NT- utbildningarna under år 1998. Regeringens bedömning: – Preliminära examensmål för civilingenjörer anges för perioden 2003-2005. – Som planeringsförutsättning för år 1999 bör gälla att Linköpings universitet anvisas medel motsvarande 10 miljoner kronor för teknik- och naturvetenskapscentrumet Himmel och Hav. Skälen för regeringens förslag och bedömningar: Bakgrund Sedan flera år tillbaka har omfattande satsningar gjorts på de naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningarna. Antalet utbildningsplatser har ökat kraftigt och förnyelseprojekt har startats för att ytterligare förbättra utbildningarnas kvalitet. Dessa satsningar kommer att fortsätta. Sverige är beroende av utvecklingen i omvärlden och det svenska näringslivet måste hävda sig på världsmarknaden. Detta kräver medarbetare med goda kunskaper i naturvetenskap och teknik. För en allsidig utveckling behövs fler kvinnor till dessa områden. Kunskap är också en demokratifråga. Den snabba tekniska utvecklingen innebär att allt fler av de beslut som fattas på olika nivåer i samhället kräver teknisk och naturvetenskaplig allmänbildning. Dimensionering av tekniska utbildningar Tyngdpunkten i den pågående utbyggnaden av högskolan ligger på naturvetenskap och teknik. Utbildningsområdena har expanderat kraftigt under 1990-talet. Antalet utexaminerade högskoleingenjörer och civilingenjörer väntas öka mycket snabbt fram till sekelskiftet. Andelen tekniker och naturvetare bland personer med eftergymnasial utbildning kommer således att öka successivt. Statistiska centralbyrån uppskattade i en yrkesprognos våren 1996 behovet av arbetskraft med teknisk högskoleutbildning. Bedömningen var att det tekniska området var ett av de yrkesområden som skulle komma att öka kraftigast fram till år 2010. Av de nya permanenta utbildningsplatserna som regeringen satsat på för åren 1997 och 1999 skall tyngdpunkten ligga på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Eftersom de mindre och medelstora högskolorna prioriterades vid fördelningen av platserna var det framför allt högskoleingenjörsutbildningarna som byggdes ut. Samtidigt har dessa utbildningars kvalitet förbättrats genom att flertalet lärosäten som utbildar högskoleingenjörer har gjort utbildningarna treåriga. Som en följd av detta har arbetsmarknadens efterfrågan på högskoleingenjörer ökat vilket har gjort utbildningarna allt populärare. Under de närmaste åren kommer därför antalet högskoleingenjörer att öka. Utbytbarheten mellan civilingenjörer och högskoleingenjörer på arbetsmarknaden är relativt stor och förväntas öka som en följd av att högskoleingenjörsutbildningarna numera är treåriga och den stora omfattningen av påbyggnadskurser för högskoleingenjörer. Den pågående utbyggnaden av högskolan bör dock inte resultera i att andelen civilingenjörer av det totala antalet ingenjörer på arbetsmarknaden förändras. Företrädare för industrin har uttalat behov av fler utbildade som har de fördjupade kunskaper som civilingenjörsutbildningarna ger. Därför måste antalet civilingenjörer som utexamineras under de kommande åren fortsätta att öka. Undersökningar visar att civilingenjörer har en något större tendens att flytta utomlands efter avslutad utbildning än högskoleingenjörer. Även om flertalet av de utflyttade civilingenjörerna flyttar tillbaka till Sverige efter några år bör detta tas med i beräkningen av examensmålen för civilingenjörer. Riksdagen fattade med anledning av budgetpropositionen för år 1997 beslut om en höjning av målen för antalet civilingenjörsexamina för perioderna 1997-1999 och 2000-2002. Som en följd av den ytterligare ökningen av antalet platser skärper regeringen ytterligare kravet på antalet examinerade genom att, som planeringsförutsättning, sätta upp preliminära examensmål för perioden 2003-05. EXAMENSMÅL M.M. FÖR CIVILINGENJÖRER 1993/94- 2005 PERIOD 1993/94- 1995/96 1997-1999 2000-2002 2003-2005 Examensm ål 8 945 10 700 11 670 12 870 Utfall 9 110 Kvalitet och förnyelse Regeringens satsningar har inneburit ett kraftigt ökat antal utbildningsplatser i naturvetenskap och teknik vid universitet och högskolor. Minst lika viktiga är dock de stimulansåtgärder som har genomförts för att öka intresset för och skapa positiva attityder till teknik och naturvetenskap i samhället som helhet och hos barn och ungdomar i synnerhet. Dessa satsningar har redan visat sig ha positiva effekter på rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar. Antalet sökande har ökat och de sökande utgör en mer heterogen grupp genom att en större andel sökande är kvinnor, kommer från studieovana hem eller har invandrarbakgrund. Det är angeläget att intresset för studier i teknik och naturvetenskap stärks ytterligare. Utvecklingsprojekt Linköpings universitet fick våren 1996 regeringens uppdrag att i samverkan med andra universitet och högskolor genomföra ett utvecklingsprojekt syftande till förnyelse av högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar. Projektet skall pågå under åren 1996-1998 och slutrapport skall lämnas till regeringen den 1 mars 1999. Utvecklingsprojektet har valt en arbetsform som innebär att utvecklingsprocesser startas vid olika lärosäten. Det är väsentligt att dessa processer fortsätter, att de utvärderas och att erfarenheterna tas till vara. Projektgruppen har prioriterat fem områden inom vilka förändringsbehoven analyseras och förnyelseprojekt stöds. Områdena är: vad en ingenjör skall behärska; lärande och undervisning; utbildningens innehåll och organisation; relationer mellan högskolan och samhället samt rekrytering. Gruppen planerar dessutom att starta projekt som syftar till att öka kontakterna mellan gymnasieskolan och högskolan. Projektgruppen har vidare tagit initiativ till bildandet av en nationell referensgrupp inom vilken de 22 lärosäten som bedriver högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar utbyter erfarenheter av förnyelsearbete. Kunskapsutvecklingen inom det tekniska området är mycket snabb och näringslivsföreträdare framför ofta önskemål om att fler högskoleingenjörer och civilingenjörer skall examineras. Vidare ställer såväl industrin som studenterna krav på förändrade kunskaper och färdigheter. Teknologerna måste bli bättre på att arbeta i grupp, kommunicera, samverka, vara kreativa och flexibla. Den sociala förmågan betonas – en stor del av de yrkesverksamma högskole- och civilingenjörerna arbetar i projekt och måste kunna kommunicera med andra yrkesgrupper såsom ekonomer, vårdpersonal, konstnärer, psykologer, samhällsvetare m.fl. Vidare blir företagen allt mer internationella vilket kräver att ingenjörerna har kunskap om och förmåga att kommunicera med människor från andra länder och kulturer. För att uppnå detta måste inte endast utbildningen utvecklas. Även rekryteringen måste breddas för att skapa en större mångfald inom såväl ingenjörsutbildningarna som inom ingenjörskåren. De tekniska utbildningarna skall vara utbildningar som passar hela samhället och som utbildar ingenjörer för hela samhället. Högskolan har sedan årsskiftet ett lagstadgat ansvar att i ökad utsträckning samverka med det övriga samhället (1 kap. 2 § högskolelagen). I detta ansvar ingår att utveckla utbildningarna utifrån de behov av kompetens som studenternas framtida arbetsgivare har. Företag och organisationer har en viktig roll att fylla när det gäller att vara tydliga mot lärosätena om vilka behov de har och vilka krav de ställer på sin framtida arbetskraft. NOT-projektet Sedan år 1993 har Högskoleverket och Statens skolverk ett femårigt uppdrag från regeringen som innebär att verken skall vidta åtgärder som syftar till att öka ungdomars intresse och förutsättningar för studier i naturvetenskap och teknik. Detta uppdrag genomförs under namnet NOT-projektet där NOT står för naturvetenskap och teknik. Projektet bedrivs i samarbete med skolor, högskolor och övriga samhället. Inom ramen för delprojektet HögskoleNOT bedrivs mellan 15 och 20 projekt syftande till konkreta förändringar av högskolans undervisning i naturvetenskap, teknik och matematik. NOT-projektet skall slutrapporteras till regeringen år 1998. Samverkan mellan konstnärliga och tekniska utbildningar Samhällets ökade teknikberoende innebär att tekniker har ett allt större inflytande i samhället och den estetiska aspekten i dessa yrkesgruppers arbete blir allt viktigare. Det är därför viktigt att konstnärskap i ökad omfattning tas till vara inom teknisk utbildning och forskning. Regeringen har avsatt medel för konstnärers medverkan i den högre naturvetenskapliga, tekniska och medicinska utbildningen. Medlen fördelas av Högskoleverket. Regeringens mening är att ansvaret för att föra in konstnärliga infallsvinklar i de tekniska utbildningarna bör ligga på högskolorna själva. Varje lärosäte bör som en naturlig del i den ständigt pågående förnyelsen och utvecklingen arbeta för att finna former för hur konstnärlighet skall bli en del av de tekniska utbildningarna. Syftet är att med konstnärliga infallsvinklar inspirera till förnyelse i utbildningarna och näringslivet för att bidra till utvecklingen av konkurrenskraften hos svensk design. Som ett exempel kan nämnas Malmö högskola vilken är under uppbyggnad. Där planeras utbildningar som skall skapa kreativa och lärande möten mellan områdena konst och kommunikation, som skall vara mångvetenskapliga, som skall samspela med näringslivet och som utnyttjar modern informationsteknologi både som arbetsredskap och som studieobjekt. Regeringen har vidare tilldelat Göteborgs universitet, Umeå universitet och Konstfack medel för samarbetsprojekt mellan de konstnärliga och de tekniska högskoleutbildningarna och näringslivet. Projekten är ett led i regeringens satsning på formgivning och arkitektur. De skall utformas så att erfarenheterna kan tas till vara långsiktigt i högskolans verksamhet. Nationella resurscentrum vid universiteten Nationella resurscentrum för ämnena fysik, kemi och teknik finns knutna till universiteten i Lund, Stockholm respektive Linköping. Dessa centrum verkar för att undervisningen i naturvetenskap och teknik i grundskolan och i gymnasieskolan skall bedrivas på ett stimulerande, intressant och pedagogisk sätt. Lärare får hjälp att koppla sin undervisning i dessa ämnen till såväl vardagliga händelser som verkligheten inom industrin idag. Såväl resurscentrum för fysik som för kemi har utvärderats av Högskoleverket och Statens skolverk och befunnits vara mycket uppskattade och efterfrågade av landets grundskol- och gymnasielärare. Centrumen bedriver fortbildning och möten för lärare inom både grundskola och gymnasieskola. Centrumen bidrar vidare till att förnya grundskolans och gymnasieskolans undervisning genom Internetbaserade frågespalter för elever och lärare, möjligheter till distanslaborationer, produktion av laborationskompendier med intresseväckande experiment etc. Verksamheten vid resurscentrumen för fysik och kemi har hittills bedrivits som en försöksverksamhet som varar till utgången av år 1997. De respektive centrumen har sedan budgetåret 1994/95 erhållit drygt 1 miljon kronor årligen. Regeringen föreslår att verksamheten skall permanentas och förstärkas med 0,5 miljoner kronor. Regeringen förutsätter att de universitet och högskolor som i dag bidrar till centrumens finansiering även fortsättningsvis bidrar i minst samma omfattning. Resurscentrum för teknik inrättades våren 1996 och gavs redan från början permanent karaktär. Regeringen har erfarit att centrumen för fysik och för kemi har svårigheter att få tillräcklig finansiering från näringslivet, vilket förutsattes när det första centrumet bildades. Kemi- och fysikcentrum bildades bl.a. på initiativ från näringslivet. Inför bildandet av det första nationella resurscentrumet konstaterade den dåvarande regeringen att en verksamhet av detta slag skulle kunna utgöra en fruktbärande länk mellan forskning, skola och näringsliv och övervägde att medverka i finansieringen under förutsättning av näringslivets engagemang (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399). Näringslivsföreträdare lyfter ofta fram sitt stora rekryteringsbehov av naturvetare och tekniker. En förutsättning för att ytterligare öka rekryteringen till högskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildningar är att grundskolans och gymnasieskolans undervisning är stimulerande och engagerande. Här fyller de nationella resurscentrumen en viktig funktion och regeringen förutsätter att näringslivet tar ett större ansvar för finansieringen framöver. Vidare anser regeringen att det är rimligt att kommunerna bidrar till centrumens finansiering eftersom en stor del av centrumens verksamhet handlar om fortbildning av grundskolans och gymnasieskolans lärare. Teknik- och naturvetenskapscentrum Riksdagen fattade med anledning av budgetpropositionen för år 1997 beslut om statligt stöd till teknik- och naturvetenskapscentrum. I takt med att samhället blir allt mer teknikberoende och att allt mer resurser satsas på naturvetenskap och teknik är det en demokratifråga att allmänheten har grundläggande kunskaper för att kunna delta i debatten. En sådan viktig folkbildande insats görs vid de s.k. teknik- och naturvetenskapscentrum som från och med i år har möjlighet att söka permanent verksamhetsbidrag hos Högskoleverket enligt Förordning om statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum (SFS 1997:153). Intresset för dessa interaktiva presentationer av teknik och naturvetenskapliga fenomen har ökat och antalet teknik- och naturvetenskapscentrum ökar stadigt. De fyller också en viktig funktion när det gäller att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik hos skolungdomar. Högskoleverket har för år 1997 fördelat medel till 11 teknik- och naturvetenskapscentrum. Regeringen föreslår som planeringsförutsättning för år 1999 att Linköpings universitet bör erhålla medel motsvarande 10 miljoner kronor för projektet Himmel och Hav - ett teknik och naturvetenskapscentrum som universitetet tillsammans med Norrköpings kommun planerar att etablera i Norrköping. Centrumet skall öka intresset för naturvetenskap och teknik både för skolungdomar och allmänheten. Linköpings universitetets utbildningar kommer att samverka med Himmel och Hav och en forskarutbildning inriktad mot forskningsinformation kommer att skapas. Basår För att öka rekryteringen av studerande till högskolans tekniska och naturvetenskapliga utbildningar finns behörighetsgivande förutbildning, även kallad basår. Basåret finns både inom kommunal vuxenutbildning, komvux och inom högskolan. Läsåret 1995/96 fanns det 1 500 basårsplatser inom komvux och läsåret 1996/97 fanns det 4 000 basårsplatser. Fr.o.m. läsåret 1997/98 bestämmer kommunerna själva i vilken omfattning basår skall anordnas i komvux. Inom högskolan fanns det 2 800 platser läsåret 1995/96 och nära 3 100 platser läsåret 1996/97. Drygt hälften av studenterna är kvinnor. Mellan 60 och 70 % av dem som varit registrerade på basåret i högskolan återfinns på en naturvetenskaplig eller teknisk högskoleutbildning året därpå. När det gäller lärarutbildningarnas matematisk- naturvetenskapliga inriktningar är basåret den viktigaste rekryteringskällan. NT-utbildningen Riksdagen beslutade år 1995 (prop. 1994/95:139, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353) att ge möjlighet för 9 000 studerande i åldrarna mellan 28 och 48 år att läsa en teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning med en förmånligare studiefinansiering (vuxenstudiestöd) än normalt, s.k. NT-utbildning. Antagningen fördelar sig på tre tillfällen, höstarna 1995, 1996 och 1997. Efter antagningen hösten 1996 har omkring 4 500 studerande givits plats. Regeringen följer fortlöpande utvecklingen av antalet sökande och antagna till NT-utbildningarna. Bl.a. har analyser gjorts av universitets och högskolors kapacitet att anordna NT-utbildningar och deras insatser för att rekrytera studenter. För att utnyttja resurserna effektivt har regeringen utifrån gjorda analyser beslutat om vissa förändringar i fördelningen av antalet nybörjarplatser till lärosätena. Antalet behöriga sökande har vid samtliga antagningar varit stort, mellan 7000 och 9000 per antagning. Att därefter verkligen påbörja studier är för de sökande ett stort steg, eftersom många är studieovana, har anställning och ekonomiska förpliktelser. Till den första antagningen var tiden kort att informera om satsningen. Efterhand har informationen nått ut till presumtiva sökande och intresset för NT-utbildning har ökat kontinuerligt. Erfarenheter hittills från uppföljningar gjorda av Högskoleverket visar att de äldre studenterna har haft positiva effekter på undervisningens innehåll och kvalitet eftersom de bl.a. har bidragit med sin arbetslivserfarenhet. Inför antagningen hösten 1997 är, enligt uppgifter från universitet och högskolor, intresset för NT- utbildningarna fortsatt stort. Regeringen bedömer dock att de avsatta resurserna inte fullt ut kommer att utnyttjas efter antagningen hösten 1997. Utifrån det stora och ökade intresset från både studerande och högskolan samt de positiva erfarenheter satsningen hittills visat föreslår regeringen att antagning till NT- utbildningen skall kunna ske både våren och hösten 1998. Med anledning av hur resurserna tidigare har beräknats för NT-utbildningen bör antagningen under budgetåret 1998 ske endast till treåriga naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar. Möjligheten skall fortfarande finnas till behörighetsgivande förutbildning. För antagning under 1998 skall resurser för outnyttjade nybörjarplatser användas. Efter en analys av antagningen hösten 1997 kommer regeringen att fördela platserna för 1998. Högskoleverket har i uppdrag att följa NT- utbildningen och skall lämna en rapport till regeringen senast den 1 december 1997. Trafikflygarutbildning Den civila trafikflygarutbildningen bedrivs sedan år 1984 genom Försvarsmakten vid Trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed. TFHS inrättades under Försvarsdepartementet med syftet att minska avgången av piloter från flygvapnet och samtidigt tillgodose främst SAS behov av svenska piloter. Under budgetåren 1987/88 - 1992/93 lydde TFHS under Kommunikationsdepartementet. Ett flertal utredare (bl.a. dåvarande Chefen för flygvapnet och Lunds universitet) har på regeringens uppdrag utrett utbildningen och huvudmannaskapet. Samtliga utredningar har föreslagit en ändring av huvudmannaskapet. Försvarsutskottet uttalade i samband med 1996 års försvarsbeslut (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:110-112) att det behövs en civil trafikflygarutbildning, men att det inte kan vara Försvarsmaktens uppgift att driva eller bekosta en sådan samt att verksamheten bör flyttas till en annan huvudman än Försvarsmakten. Försvarsutskottet anslöt sig till regeringens uppfattning i propositionen att TFHS i dess nuvarande form borde läggas ned senast den 1 juli 1997. Regeringen har uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa ett fullständigt förslag om överförande av utbildningen av civila trafikflygare - TFHS - till annan huvudman och att senast den 1 juli 1997 upphöra med sin utbildning av civila trafikflygare. Försvarsmakten redovisade uppdraget i en rapport den 17 mars 1997. Regeringen har den 12 juni 1997 givit Lunds universitet och Försvarsmakten i uppdrag att förbereda ändrat huvudmannaskap för den civila trafikflygarutbildningen vid Trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed fr.o.m. den 1 januari 1998. Åt Försvarsmakten uppdrogs samtidigt att vidmakthålla verksamheten t.o.m. den 31 december 1997. En redovisning av uppdragen skall lämnas till regeringen senast den 1 februari 1998. Behovet av trafikflygare är svårt att förutsäga. Luftfartsverkets långsiktiga prognos pekar på en årlig tillväxt av den reguljära flygtrafiken i Sverige fram till år 2010 mätt i antal passagerare med 3,7 % per år. Mot bakgrund av att sambandet mellan passagerartillväxten och pilotbehovet är komplicerat och med tanke på de kortsiktiga konjunktursvängningar som tidigare inträffat bör trafikflygarutbildningen dimensioneras utifrån en basnivå. Regeringen anser att verksamheten bör dimensioneras utifrån de ekonomiska ramar som givits. Det ändrade huvudmannaskapet ger verksamheten helt nya förutsättningar att utvecklas vad avser utbildningens inriktning och innehåll. Tillgången till Lunds universitets resurser och närheten till relevanta forskningsmiljöer skapar möjligheter att anpassa utbildningen till annan högskoleutbildning. I uppdraget till Lunds universitet ingår också att beakta de resurser med anknytning till flygverksamhet som finns t.ex. vid Linköpings universitet. Det ändrade huvudmannaskapet ger även förutsättningar och möjligheter att samverka med andra utbildningsanordnare som t.ex. SAS Flight Academy samt att ge uppdragsutbildning åt flygbolag och andra uppdragstagare både inom och utom landet. Via samarbetsavtal och uppdragsverksamhet kan kapacitet och lärarresurser utnyttjas på ett effektivt sätt vilket även kan fungera som en länk mellan utbildningen och branschen. Om ytterligare kapacitet finns utöver den föreslagna basnivån för trafikflygarutbildningen bör de goda förutsättningarna för uppdragsutbildning utnyttjas. Det nya huvudmannaskapet innebär även att universitetet ges ett nationellt samordningsansvar för att etablera former för samverkan mellan olika myndigheter, organisationer och företag med anknytning till trafikflygarutbildningen. Den civila trafikflygarutbildningen bör huvudsakligen förläggas till flygplatsen i Ljungbyhed och den nuvarande Trafikflygarhögskolan (TFHS). Betydande investeringar har under åren gjorts och flygplatsen vid Ljungbyhed har en fungerande utbildningsorganisation, rullbanor, hangarer, utbildningslokaler och andra goda förutsättningar som krävs. För den civila trafikflygarutbildningen har regeringen beräknat 17,4 miljoner kronor, inklusive lokal- och kapitalkostnader, under anslaget B 3. Lunds universitet: Grundutbildning. Sjöfartsutbildning Sjöfartsverket skall, enligt regleringsbrev, bedöma det samlade behovet av utbildning för yrken inom sjöfarten och årligen till regeringen lämna rapport om detta. Kraven på yrken inom sjöfarten regleras i den internationella konventionen Standards for Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers (STCW). 1995 års tillägg till STCW-konventionen trädde i kraft den 1 februari 1997. Kraven är mycket långtgående vad gäller sjöfartsutbildningarnas innehåll och uppläggning. Sjöfartsverket har gett en särskild utredare i uppdrag att klarlägga dels behovet av utbildning för yrken inom sjöfarten, dels vissa andra utbildnings- och samordningsfrågor. Härvid skulle EU:s direktiv beträffande harmonisering av certifiering (behörig- hetsbevis) beaktas. I mitten av juli 1997 överlämnade utredaren Rapport angående vissa aspekter på svensk sjöbefälsutbildning m.m. till Sjöfartsverket. Av rapporten framgår att bristen på kvalificerade sjöbefäl globalt förvärras snabbt. I Sverige har det under senare år varit brist särskilt på maskinbefäl. I motsats till förhållandena på kontinenten är dock tillströmningen till sjöfartsutbildningarna god och antalet utbildningsplatser har ökat kraftigt, särskilt vid Högskolan i Kalmar. Mitthögskolan har ansökt om examensrättigheter för maskintekniker- och sjöingenjörsexamen. Utredaren framhåller att den svenska sjöfartspolitiken åter går mot en period av osäkerhet och att många tecken tyder på att antalet fartyg under svensk flagg kommer att minska. Utredaren anser bl.a. därför att utbildningen av sjöbefäl bör bibehållas på nuvarande nivå och att några särskilda åtgärder för att stimulera nyrekryteringen inte behöver vidtas. Sjöfartsverket kommer inom kort att överlämna sin bedömning till regeringen. Regeringen avser att uppdra till Högskoleverket att, med beaktande av 1995 års tillägg till STCW- konventionen och efter samråd med Sjöfartsverket, ge förslag till nya målbeskrivningar (krav för examina) för sjöbefälsutbildningarna. Regeringen har vidare erfarit att Högskoleverket avser att utvärdera sjöbefälsutbildningarna. 5.2.4 Lärarutbildningar Regeringens förslag: För lärarutbildningarnas forskningsanknytning avsätts ytterligare resurser för budgetåret 1998, utöver dem som riksdagen har beslutat om för budgetåret 1997. För lärarutbildares kompetensutveckling avsätts resurser även för budgetåret 1998. Examensmålen för grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärare skall höjas under perioden 2000-2002. Regeringens bedömning: För budgetåret 1999 bör planeringsförutsättningen vara att lärarutbildningarna erhåller ytterligare medel för forskningsanknytning. För budgetåret 1999 bör planeringsförutsättningen vara att lärarutbildningarna erhåller medel för kompetensutveckling av lärarutbildare. Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att utarbeta en utbildningsplan för en grundskollärarutbildning som är gemensam för grundskolan och Waldorfskolan. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Den utveckling av lärarutbildningarna som påbörjades i och med förslagen i budgetpropositionen för år 1997 fortsätter och intensifieras under år 1998. Forskningsanknytning av lärarutbildningen Med anledning av budgetpropositionen för år 1997 beslutade riksdagen att 8 miljoner kronor skulle avsättas för forskningsanknytning av lärarutbildningen. Som en planeringsförutsättning angavs att ytterligare 8 miljoner kronor skulle avsättas för år 1998 och ytterligare 9 miljoner kronor för år 1999. Regeringen föreslår att utöver de tidigare beslutade medlen avsätts 8 miljoner kronor för 1998. Medlen har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., anslagsposten 5. Utveckling av lärarutbildning. Som planeringsförutsättning bör gälla att ytterligare 9 miljoner kronor avsätts för 1999. Kompetensutveckling av lärarutbildare Med anledning av budgetpropositionen för år 1997 beslutade riksdagen att 15 miljoner kronor skulle avsättas för kompetensutveckling av lärarutbildare. Som en planeringsförutsättning angavs att 10 miljoner kronor skulle avsättas för år 1998 och 5 miljoner kronor för år 1999. Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor avsätts för 1998 för kompetensutveckling av lärarutbildare. Medlen har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., anslagsposten 5. Utveckling av lärarutbildning. Som en planeringsförutsättning bör gälla att 5 miljoner kronor avsätts för 1999. Regeringen har uppdragit åt Högskoleverket att fördela medlen för forskning och kompetensutveckling i enlighet med de kriterier som angavs i budgetpropositionen och regleringsbrevet för år 1997. Högskoleverket har inbjudit de lärosäten som bedriver lärarutbildningar att söka medel för genomförande av forskningsprojekt och kompetensutvecklingsprogram. En viss egenfinansiering förutsätts för forskningsprojekten. Lärarutbildningarna utreds Riksdagen anförde vid sin behandling av förslagen om lärarutbildning i budgetpropositionen för år 1997 att en parlamentarisk utredning skulle tillkallas för att komma med ytterligare förslag till förnyelse av lärarutbildningen (bet. 1996/97:UbU1 sid. 65). Regeringen beslutade den 3 april 1997 om direktiv för en utredning om lärarutbildningarna. (Lärarutbildningen dir. 1997:54). Enligt direktiven skall utredningen komma med förslag som utgår från de senaste årens förändringar i förskola, skola, vuxenutbildning, högskola och i övriga samhället. I uppdraget ingår också att analysera behovet av specialpedagogisk kompetens i samtliga skolformer. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 2 juni 1998. Lärarutbildning vid Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan Vid behandlingen av budgetpropositionen för år 1997 tillkännagav riksdagen som sin mening (bet. 1996/97: UbU1 sid.66) att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag om innehåll och finansiering av en fullständig lärarutbildning med alternativ pedagogik vid Rudolf Steinerhögskolan. En förutsättning för förslaget skall enligt utskottet vara att Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan även fortsättningsvis är huvudman för skolan. Utskottet framhåller också det angelägna i att lärarutbildningen och det pedagogiska arbetet bedrivs i samverkan med andra lärarutbildningar. Under den gångna våren har en utredare lämnat förslag till hur den fortsatta utbildningen av lärare vid Rudolf Steinerhögskolan skulle kunna bedrivas. Regeringen avser att mot bakgrund av förslaget från den särskilde utredaren uppdra åt Högskoleverket att i samarbete med företrädare för Lärarhögskolan i Stockholm och Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan utarbeta en utbildningsplan för en grundskollärarutbildning vars examen uppfyller villkoren för anställning både i den svenska grundskolan och fristående skolor med Waldorfinriktning. Därmed tillförsäkras studenterna möjligheten att efter genomgången utbildning även söka anställning i grundskolan. Utbildningsplanen skall innehålla moment från den gängse grundskollärarutbildningen och från lärarutbildningen med alternativ pedagogik vid Rudolf Steinerhögskolan. Examensrätten för denna grundskollärarutbildning skall tillkomma Lärarhögskolan i Stockholm medan ansvaret för genomförandet av momenten om alternativ pedagogik skall tillkomma Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan. Högskoleverket skall redovisa uppdraget till regeringen senast den 15 november 1997. Regeringen har i ett särskilt beslut den 26 juni 1997 tilldelat Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan statsbidrag för en påbyggnadsutbildning i waldorfpedagogik för perioden 1 juli 1997 - 31 december 1997. Vidare för perioden 1 januari 1998 - 30 juni 1998 beräknats ett högsta belopp som kan utgå till stiftelsen under anslaget B 44. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., anslagsposten 11. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan. Regionala utvecklingscentrum för lärarutbildning Regionala utvecklingscentrum för lärarutbildning har till uppgift att stärka de praktiska och teoretiska delarna i lärarutbildningarna, skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan skola, högskola, kommun och andra intressenter i det omgivande samhället samt att stärka möjligheterna till vidareutbildning och fortbildning för lärare. Vid flera lärosäten har regionala utvecklingscentrum för lärarutbildning inrättats. Regeringen ser detta med stor tillfredsställelse. I budgetpropositionen för år 1997 framhöll regeringen sin avsikt att stödja centrumen bl. a. genom att utnyttja dessa för särskilda uppdrag. Ett regionalt centrum vid Lärarhögskolan i Stockholm har fått i uppdrag att verka som ett nationellt centrum för utveckling av svenska som andraspråk och svenskundervisning för invandrare. Ett centrum med uppgiften att bedriva forskning om svenska som andra språk och utveckling av undervisning i svenska för invandrare har inrättats vid Göteborgs universitet. Översyn av examensbeskrivningar I budgetpropositionen för år 1997 aviserade regeringen sin avsikt att noga följa konsekvenserna av de förändringar i examensbeskrivningen för gymnasielärare som beslutades i september 1996. Regeringen uppdrog den 3 april 1997 åt Högskoleverket att göra en översyn av examensbeskrivningarna för lärarexamina. Regeringen har vidare uppdragit åt verket att kartlägga högskolornas tillämpning av målbeskrivningarna för samtliga lärarexamina i högskoleförordningen (1993:100) och utreda om det föreligger skillnader mellan högskolornas tillämpning särskilt vad gäller gymnasielärarexamen. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 1997. IT-kunnande bland de nyexaminerade lärarna Regeringen har kompletterat målbeskrivningarna för lärarexamina i högskoleförordningen (1993:100) med krav på förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen. Kraven gäller för lärare som examineras från och med år 1998. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att följa upp hur universitet och högskolor uppfyller kraven. För att utveckla lärarutbildarnas kunskap inom IT-området och för att bibringa studenterna nödvändiga färdigheter och ett utvecklingsinriktat och kritiskt förhållningssätt har regeringen genom beslut den 19 december 1996 och den 7 juli 1997 anvisat medel till Högskoleverket att fördela till dessa ändamål. Högskoleverket skall redovisa huvuddelen av sitt uppdrag i mars 1999. Den del av uppdraget som avser forskning om IT-pedagogik skall redovisas senast i mars 2000. Lärarutbildningarnas organisatoriska ställning i högskolan Regeringen framhöll i budgetpropositionen för år 1997 vikten av att varje högskoleledning säkerställer en väl sammanhållen lärarutbildning. Förslag har i olika sammanhang framförts om en särskild fakultetsorganisation för lärarutbildningen. Regeringens förslag i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) innebär att varje lärosäte beslutar om sina fakultetsnämnder. Dimensionering av lärarutbildningarna Lärarutbildningarna utgör en stor del i högskolans verksamhet med närmare 35 000 studenter. En kraftig satsning behöver dock göras på lärarutbildningen särskilt inom naturvetenskap och teknik för att inte brist på lärare skall uppstå in på 2000-talet. För att på kort sikt påverka lärartillgången krävs att högskolan vidtar särskilda åtgärder. På lång sikt har högskolan stora möjligheter att anpassa sin utbildningsvolym av lärare för det aktuella behovet. Behovet av nya lärare styrs av barnkullarnas storlek, men också av ålderssammansättning, tjänstgöringsgrad m.m. i den befintliga lärarkåren. De för närvarande låga födelsetalen som börjar ge genomslag i grundskolan om 6-7 år och den samtidiga ökningen av ungdomskullarna i gymnasieskolåldern bör särskilt uppmärksammas för den fortsatta dimensioneringen. Andelen arbetslösa lärare har under det senaste året ökat något. En stor del av de arbetslösa lärarna är deltidsarbetslösa. Det förekommer också att lärare undervisar i andra ämnen än det ämne de är utbildade för. Lärarbehovet har beräknats med utgångspunkt från Statistiska Centralbyråns (SCB) och Statens skolverks senaste prognoser. En prognos har gjorts för perioden 2003-2005. Räknat från år 1997 kan högskolornas beslut om dimensioneringen av lärarutbildningen påverka examinationen av lärare i högskolornas program för lärarutbildning tidigast år 2001-2002. Om examensmålen från innevarande planeringsperiod och den därpå följande perioden uppnås kommer tillgången på nyutexaminerade lärare att förbättras. Trots detta kommer behovet att vara fortsatt stort av grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärare. Behovet av grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 bedöms vara fortsatt minskande. Mot bakgrund av förändringar i behovet av lärare bör examensmålen för perioden 2000-2002 sättas högre. EXAMENSMÅL OCH PLANERINGSINRIKTNING FÖR LÄRARUTBILDNINGARNA ÅR EXAMINA 1997-99 2000-02 REVIDER AT 2003-05 Grundskollärare 4-9 4440 6240 4200 Gymnasielärare 3720 4485 4830 Planeringsinriktning: Grundskollärare 1-7 7500 5600 3000 Regeringen bedömer att examensmålet för grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 jämfört med tidigare beslut, tillfälligt bör höjas med 1180 under treårsperioden 2000-2002 åtföljt av en minskning under treårsperioden 2003-2005. Regeringen bedömer att examensmålet för gymnasielärarexamen jämfört med tidigare beslut, bör höjas med 415 under treårsperioden 2000-2002, åtföljt av en fortsatt ökning under treårsperioden 2003-2005. Hänsyn har härvid tagits till såväl maximumantalet elever i gymnasieåldrarna som till regeringens satsning på vuxenutbildning. För de båda planeringsperioderna 2000-2002 och 2003-2005 gäller att utbildningen av lärare i matematik, naturorienterande ämnen och teknik skall prioriteras. En viss minskning av antalet examinerade grundskollärare med inriktning mot årskurserna 1-7 bör ske under de båda kommande perioderna. Regeringen bedömer att utbildningen av grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 bör minska med motsvarande 1900 lärare under treårsperioden 2000-2002 och att minskningen bör fortsätta under treårsperioden 2003-2005. Minskningen skall främst ske i lärarutbildningen med inriktning på svenska -samhällsorientering. Beträffande dimensioneringen av utbildningen för barn- och ungdomspedagoger återkommer regeringen under våren 1998 med förslag grundade på en översyn av hela barnomsorgsområdet. Mot bakgrund härav bedömer regeringen att det för närvarande inte finns skäl för högskolorna att ändra dimensioneringen av utbildningen för blivande barn- och ungdomspedagoger. Åtgärder för att öka examinationen Ändring av examensmålen för grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärare under innevarande treårsperiod 1997- 1999 och nästa planeringsperiod kräver aktiva insatser från högskolan. Ett sätt kan vara att rekrytera studenter med ämneskunskaper till en praktisk-pedagogisk utbildning som ledet till en lärarexamen. Ett annat kan vara att erbjuda kompletterande vidareutbildning till deltidsarbetslösa lärare för att göra dessa mera efterfrågade på arbetsmarknaden. Fortbildning kan erbjudas lärare som önskar ändra inriktning Högskolorna bör anstränga sig för att rekrytera personer med annan yrkesbakgrund till lärarutbildningen. Dessa skulle tillföra skolan värdefulla erfarenheter och impulser från andra samhällssektorer. Erfarenheterna av de särskilda insatser som några högskolor har gjort för att rekrytera militärer som önskar bli lärare har hittills varit mycket positiva. Rekryteringen av militärer innebär också att fler män kommer in i skolan. Lärare och skolans kvalitet Rekryteringen av kompetenta lärare är en förutsättning för skolans utveckling och kvalitet. Detta förutsätter att kommunerna tar sitt ansvar som arbetsgivare och gör skolan till en attraktiv arbetsplats med en bra arbetsmiljö och goda utvecklingsmöjligheter. Andelen disputerade lärare i skolan är mycket liten och det skulle befrämja kvaliteten om fler disputerade lärare kom in i skolan. Kvinnodominansen i lärarutbildningen och läraryrket är mycket stor. Det är angeläget att högskolorna vidtar åtgärder för att öka andelen manliga lärarstudenter. Denna fråga behandlas också av Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54) liksom frågan om hur övriga jämställdhetsaspekter skall tillgodoses i lärarutbildningen. 5.2.5 Konstnärliga utbildningar Konstnärlig utbildning bedrivs vid sju konstnärliga högskolor i Stockholm, nämligen Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm. Vidare bedrivs konstnärlig utbildning vid Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt vid Luleå tekniska universitet. Inom den nya högskolan i Malmö planeras utbildningar inom området konst och kommunikation. Regeringens förslag De konstnärliga högskolorna i Stockholm föreslås erhålla medel för ytterligare 40 helårsstudenter fr.o.m. hösten 1998 enligt följande fördelning: Danshögskolan 2, Dramatiska institutet 5, Konstfack 14, Kungl. Konsthögskolan 3, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 14, Operahögskolan i Stockholm 1 och Teaterhögskolan i Stockholm 1 helårsstudent. 4 miljoner kronor föreslås för fortsatta satsningar på de samarbetsprojekt som startats mellan de konstnärliga och de tekniska utbildningarna och näringslivet. Högskolorna i Borås och Växjö, Mälardalens högskola och Malmö högskola föreslås få tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet design. Skälen för regeringens förslag: Den konstnärliga utbildningen är av stor betydelse för kulturlivet i landet och för samhället som helhet. Det är viktigt att den konstnärliga utbildningen återspeglar det samhälle den verkar i och att ett informations- och meningsutbyte sker mellan utbildningen och samhället. Samtidigt är det viktigt att de konstnärliga utbildningarna samarbetar och utbyter kunskaper och erfarenheter med andra former av högre utbildning. Därmed understryks den viktiga roll som den konstnärliga utbildningen har i vårt samhälle. Detta utgör sammantaget dels en fortsättning på de strävanden för de konstnärliga utbildningarna som regeringen uttryckte i budgetpropositionen för budgetåret 1997, dels en del av den tredje uppgiften - högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället. Kvalitet inom konstnärlig utbildning samt utökad fortbildning och vidareutbildning för yrkesaktiva konstnärer De konstnärliga högskolorna i Stockholm föreslås erhålla medel för ett utökat antal helårsstudenter inom den expansion som föreslås för högskolan under budgetåret 1998 (avsnitt 5.2.1). Medlen avses finansiera en fortsatt förstärkning av kvaliteten samt fortbildning och vidareutbildning av yrkesaktiva konstnärer. Tilldelningen avser sammanlagt medel motsvarande 40 helårsstudenter. Respektive högskola erhåller medel i enlighet med ersättningsbeloppet för tillämpligt utbildningsområde. Motsvarande medelstilldelning för övriga konstnärliga utbildningar i landet får ske inom ramen för de platser som tilldelats Lunds, Göteborgs och Umeå universitet, samt Luleå tekniska universitet. Följande fördelning mellan högskolorna föreslås: Danshögskolan 2, Dramatiska institutet 5, Konstfack 14, Kungl. Konsthögskolan 3, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 14, Operahögskolan i Stockholm 1 och Teaterhögskolan i Stockholm 1 helårsstudent. Medel har beräknats under respektive anslag. Design- och konstutbildning Som ett led i regeringens satsning på formgivning och arkitektur ingår olika insatser till stöd för utveckling av utbildningen inom designområdet. Insatser föreslogs bl.a. i budgetpropositionen för 1997. Inslaget av konst och design bör öka i flera utbildningar, men främst inom ingenjörs- och ekonomutbildningarna. Syftet är att skapa förståelse för betydelsen av god design inom varuproduktion samt att öka inslaget av design och formgivning inom tillverkningsindustrin och därmed göra svenska produkter mer konkurrenskraftiga. Ersättningsbelopp Vissa av högskolorna erbjuder utbildning inom designområdet utan att ha tilldelats rätten att tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet design. Utbildningarna vid Högskolan i Borås (textil formgivning), Högskolan i Växjö (glasformgivning) och Mälardalens högskola (teknisk illustration) är särskilt lovvärda. Regeringen föreslår att Högskolorna i Borås och Växjö, Mälardalens högskola och Malmö högskola skall få tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet design. Högskolan i Borås erhåller maximalt ersättning för 23 helårsstudenter, Högskolan i Växjö 15 helårsstudenter, Mälardalens högskola 15 helårsstudenter och Malmö högskola 8 helårsstudenter. Högskolorna skall finansiera berörda utbildningar inom ramen för tillgängliga medel. Samarbetsprojekt I budgetpropositionen för budgetåret 1997 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) avsattes 4 miljoner kronor för samarbetsprojekt mellan de konstnärliga och de tekniska utbildningarna och näringslivet. Som planeringsförutsättning angavs samma belopp för budgetåren 1998 och 1999. En särskild utredare har på uppdrag av Utbildningsdepartementet lämnat förslag om fördelning av medlen för budgetåren 1997-99. Regeringen har fördelat medlen till tre lärosäten för fyra projekt i enlighet med utredarens förslag. Göteborgs universitet har tilldelats medel för ett projekt i samarbete med två kommuner i Västsverige för att öka designintresset hos mindre företag i kommunen. Umeå universitet har tilldelats medel för ett projekt som syftar till att ergonomiskt anpassa bärbara datorer till användarnas behov och arbetsmiljö. Konstfack har tilldelats medel för ett projekt som syftar till att skapa en bättre ljusmiljö i staden. Konstfack har vidare tilldelats medel för ett projekt som skall utforska gaturummets gestaltningsfrågor samt skapa nya gatumöbler, belysning, informationstavlor m.m. Projekten skall genomföras så att erfarenheterna långsiktigt kan tas tillvara i högskolans verksamhet. Arbetsgrupp för arkitektur och formgivning Regeringen har tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp för arkitektur och formgivning. Arbetsgruppen skall lämna sina förslag den 15 oktober 1997. Förslagen skall därefter remissbehandlas och regeringen avser att återkomma till riksdagen våren 1998 med ett handlingsprogram. Teaterutbildning Dockspelar- och maskutbildning En treårig dockspelar- och maskutbildning har föreslagits av Dramatiska institutet. Regeringen avser att fr.o.m. 1998 ge Dramatiska institutet ett särskilt åtagande att i samarbete med Marionetteatern genomföra en dockspelar- och maskutbildning om 120 poäng. Antagning förutsätts ske vart tredje år och skall omfatta maximalt tre helårsstudenter. Kulturprojekt Kulturhuvudstadsåret 1998 Stockholm har av EU:s kulturministrar utsetts att under år 1998 vara EU:s kulturhuvudstad. I budgetpropositionen för budgetåret 1997 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97 UbU1, rskr. 1996/97:100) föreslogs att de konstnärliga högskolorna i Stockholm skulle erhålla sammanlagt 10 miljoner kronor för gemensamma projekt under Kulturhuvudstadsåret 1998 med kulturinstitutionerna i Stockholm och för att möjliggöra ett utbyte med motsvarande högskolor i Europa. Andra högskolor i Sverige skall också kunna delta i projekten. Regeringen har fattat beslut om att tilldela Dramatiska institutet medlen. Dramatiska institutet skall samordna fördelningen av medlen mellan de projekt som de konstnärliga högskolorna i Stockholm kommer överens om. Dramatiska institutet skall senast den 1 april 1999 redovisa hur medlen har använts och resultaten av projekten. Konstnärligt perspektiv berikar naturvetenskap, teknik och medicin Regeringen avsatte budgetåret 1995/96 samt i budgetpropositionen för budgetåret 1997 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97 UbU1, rskr. 1996/97:100) medel för projekt avsedda för konstnärers engagemang i den högre utbildningen särskilt inom områdena naturvetenskap, teknik och medicin. Medlen har fördelats av Högskoleverket. Högskolorna bör själva beakta att ett sådant erfarenhetsutbyte bör ingå som ett reguljärt inslag och själva finna former för hur konstnärer skall kunna inspirera till förnyelse i utbildningarna. Regeringen har erfarit att vid den nya högskolan i Malmö planeras utbildningar som skall medföra erfarenhetsutbyte mellan områdena konst och kommunikation. Utbildningarna skall utifrån ett mångvetenskapligt arbetssätt samspela med näringslivet och utnyttja modern informationsteknologi. De konstnärliga högskolorna i Stockholm Regeringen har i juni 1997 givit en särskild utredare i uppdrag att i samråd med de konstnärliga högskolorna i Stockholm, Kungl. Konsthögskolan undantagen, analysera lokalbehovet och föreslå en lämplig samlokalisering av dessa högskolor (Utredning om samlokalisering och eventuell verksamhetsmässig integrering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm, dir. 1997:47). Utredaren skall också överväga en eventuell verksamhetsmässig integrering av utbildningarna. Syftet med uppdraget är att genom en samlokalisering och eventuell integrering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm skapa förutsättningar för ett nytt konstnärligt kraftcentrum. För att ge tyngd åt ett sådant kraftcentrum är det av vikt att så många som möjligt av berörda högskolor kan samlas till ett område. Med anledning av högskolornas relativt omfattande publika verksamhet är det också av vikt att lokaliseringen underlättar samverkan med andra kulturinstitutioner. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag under år 1998. Som planeringsförutsättning bör gälla att de konstnärliga högskolorna i Stockholm vid en eventuell samlokalisering och verksamhetsmässig integrering bör erhålla 8,3 miljoner kronor för ökade hyreskostnader. Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut En särskild utredare har haft Utbildningsdepartementets uppdrag (U 1997:C) att ge ett förslag till en framtida samorganisering och samlokalisering av Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut med Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Utredaren inkom med sitt förslag den 30 maj 1997. Förslaget har överlämnats till utredningen om samlokalisering och eventuell verksamhetsmässig integrering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm (dir. 1997:47). 5.2.6 Kompetensutveckling i arbetslivet Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) beslutat om generella utbildningsuppdrag för högskolorna. Detta uppdrag omfattar distansutbildning samt fortbildning och vidareutbildning. Högskolorna skall i årsredovisningarna redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka och utveckla kompetensutveckling av yrkesverksamma. Arbetslivet präglas av att kunskap snabbt blir inaktuell och att krav på flexibilitet och förmåga att överblicka komplexa sammanhang ökar. Högskolorna bör därför ha en pådrivande roll när det gäller att utveckla och erbjuda utbildningar som är attraktiva för yrkesverksamma, både till innehåll och form. Regeringens mål att pedagogiken vid högskolorna skall utvecklas ger möjligheter till kreativa former av kompetensutveckling. Pedagogik som i ökad utsträckning bygger på att integrera arbetslivets praktiska problem med högskolans teoretiska problem ger kompetens och kunskaper som är utvecklande för både lärare/forskare och praktiker. Även forskningsverksamheten bör utveckla förmågan att bidra till kompetensutveckling. Högskolans roll för kompetensutveckling måste även ses i ett större sammanhang. Andra organisationer och aktiviteter i samhället stödjer också kompetensutveckling. Det är viktigt att högskolans insatser samordnas med dessa så att arbetet blir så effektivt som möjligt. Ett exempel på sådana aktiviteter är Växtkraft - Mål 4 som finansieras av EU:s strukturfonder. Ett syfte med Växtkraft - Mål 4 är att stödja kompetensutvecklingen av lågutbildade kvinnor i vård och omsorg. Dessutom skall småföretagens arbetsorganisation och kompetens utvecklas. Krav på att högskolan skall samverka med det omgivande samhället, högskolans tredje uppgift, har införts i 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434). Inom ramen för tredje uppgiften bör begreppet kompetensutveckling få en vidare innebörd än tidigare. Kompetensutveckling kan sägas vara överordnat fortbildning och vidareutbildning. I det avseendet blir även högskolornas uppdragsutbildning ett bidrag till kompetensutveckling i arbetslivet. Olika former av forskningssamverkan utgör andra kompetensutvecklande insatser i den mån de bidrar till yrkesverksammas lärande. Högskolans roll i fortbildning och vidareutbildning Högskolan har i flera decennier erbjudit möjligheter för fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma med grundläggande högskoleutbildning. Omfattningen har i allmänhet varit relativt blygsam och varierat mycket mellan olika lärosäten. Det är inte heller i dag helt lätt att teckna en rättvisande bild av omfattningen och inriktningen av högskolans roll i kompetensutvecklingen. Motiven för yrkesverksamma att för kortare eller längre tid göra ett avbrott i sitt förvärvsarbete är av olika slag. De kunskaper som gymnasieutbildningen givit är kanske inte nog för att kunna utföra de arbetsuppgifter som den enskilde vill ta på sig. Gymnasieutbildningen kan behöva kompletteras med kurser på högskolenivå. En grundläggande högskoleutbildning kan behöva kompletteras genom breddning av kunskaper till nya yrkesområden. För många finns också ett stort behov av att fördjupa och aktualisera sina kunskaper på högskolenivå i det specifika yrkesområde som man befinner sig inom. En stor del av kompetensutvecklingen vid högskolan sker i form av distansutbildning. Denna gör det möjligt att på ett flexibelt sätt erbjuda utbildning vid tidpunkt och på plats som i hög grad styrs av den enskildes egna önskemål. Den största delen av kompetensutvecklingen sker dock genom att yrkesverksamma deltar i kurser som huvudsakligen består av studerande med inriktning på en grundläggande högskoleexamen. Detta bidrar till en viss svårighet att mera exakt ange andelen högskolestuderande där studierna mera kan ses som ett led i en kompetensutveckling än som en första grundläggande högskoleutbildning. Till svårigheten i en sådan bedömning bidrar även det förhållandet att många yngre studenter medvetet varvar perioder med förvärvsarbete och studier för en grundexamen. En undersökning från 1997 (University Continuing Education in Sweden, Mälardalens Högskola) pekar på att närmare 40 000 personer med anställning varje år deltar i någon form av högskolestudier. Andelen kvinnor bland dessa är högre än bland de studerande i grundutbildningen, sannolikt ända upp till 75 %, med undantag för kurser inom teknik. Många utbildningar genomförs på distans eller på kvällstid. En stor del av kurserna genomförs som uppdragsutbildning och betalas således av arbetsgivarna. De största grupperna av studerande kommer från den offentliga sektorn, i första hand från utbildningsväsendet och från hälso- och sjukvården. Vid många lärosäten har utbildning som särskilt riktar sig till personer i arbetslivet en relativt svag ställning och anses ofta ha en lägre status än den mer omfattande grundutbildningen. Det finns starka skäl att försöka förändra detta synsätt i synnerhet mot bakgrund av det starkt ökade behovet av sådan utbildning och den expansion högskolan genomgår nu och de närmaste åren. Regeringen bedömer det angeläget att universitet och högskolor ökar volymen av utbildning riktad mot yrkesverksamma som en del i en önskvärd kompetensutveckling. Ökningen av denna utbildning bör minst vara proportionell mot den totala volymökningen vid respektive lärosäte. Innehåll, form och längd på kurserna i detta utbud av utbildning bör utvecklas i nära kontakt med företag och myndigheter och med god kännedom om de behov som finns i omgivande samhälle. Särskilt bör behovet av utbildning inom naturvetenskap och teknik liksom språk uppmärksammas. Regeringen anser även att kompetensutveckling av personalen i vård- och omsorgssektorn är av stor vikt. Regeringen redogör för detta under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Distansutbildning och informationsteknik bör utnyttjas i större utsträckning än vad som sker i dag. Samarbete mellan lärosäten bör utvecklas liksom med t.ex. lärcentrum i kommuner. Det är angeläget att en sammanhållen organisation skapas för denna typ av utbildning. Högskolans ledning får därmed större möjligheter att styra och utveckla denna verksamhet. Högskolans fortbildning och vidareutbildning sker i ökad utsträckning som uppdragsutbildning, d.v.s. betald av arbetsgivaren. Denna utveckling är i grunden positiv men regeringen vill understryka att uppdragsutbildningen inte får inkräkta på annan utbildning. Det kan tilläggas att det numera krävs regeringens tillstånd för att anordna uppdragsutbildning åt utländsk uppdragsgivare. Regeringen avser att under hösten 1997 ta ställning till Högskoleverkets rapport (Poänggivande uppdragsutbildning i högskolan) och därmed sammanhängande frågor. När det gäller högskolornas forskningsverksamhet bör den utvecklas mot en mer nära kontakt med företag och förvaltningar. Forskningsprojekt inom lämpliga ämnesområden bör så långt det är möjligt utformas så att de bidrar till ett lärande i de organisationer som berörs. Genom ett närmare samarbete med företag och förvaltningar ökar möjligheterna att göra forskning och forskningsprojekt tillgängliga, så att de blir intressanta och utvecklande för de yrkesverksamma som berörs av projekten. Det finns många olika exempel på hur högskolor redan idag arbetar för att forskningen skall bidra mer direkt till kompetensutveckling. Ett sätt att organisera möten mellan forskare och praktiker kan exemplifieras med de Regionala utvecklingscentrum för lärarutbildning som inrättats vid flera högskolor i landet (se avsnitt 5.2.4). Verksamhet av detta slag bör utvecklas vidare. 5.2.7 IT och högskolan Allmänt Högskolan har en nyckelroll när det gäller att stödja utnyttjandet av informationsteknikens (IT) möjligheter i samhället i allmänhet. Detta gäller inte minst för den betydelsefulla roll högskolan spelar för den regionala utvecklingen i Sverige. Bland de lyckosamma satsningar som under de senaste åren gjorts för samarbetet mellan högskola och regionalt näringsliv med hjälp av IT kan nämnas den utbildning som startat i Pajala. I Pajala har man en hög arbetslöshet samtidigt som man har en växande elektronikindustri med svårigheter att rekrytera kvalificerad arbetskraft. För att klara rekryteringsbehoven bedriver Umeå universitet i samarbete med bl.a. kommunen i dag en ingenjörsutbildning i elektronik och informationsteknik. Utbildningen har medfört möjlighet till kvalificerad kompetensutveckling på hemorten med hjälp av IT. Vidare är det viktigt att högskolan utvecklar metoder för att med informationsteknik främja nya satsningar inom utbildningsväsendet. Teknikens möjligheter att ge ökad tillgänglighet underlättar också rekryteringen av studenter genom att information och pedagogiskt material kan nå ungdomar och redan yrkesverksamma som annars inte skulle komma i direkt kontakt med högskolan. Universitet och högskolor skall vid utformandet av utbildningsutbudet särskilt beakta behovet av utbildade inom det informationsteknologiska området. För forskningens del öppnar informationstekniken ständigt nya perspektiv genom att den möjliggör informationstillgång och kontakter mellan forskare både regionalt, nationellt och globalt. Vikten av kontinuerlig kompetensutveckling i form av fortbildning framhålls i alla sammanhang och gäller alla nivåer inom utbildningsområdet. Det ökande antalet studenter har medfört att studentgruppen har blivit alltmer heterogen med avseende på t.ex. förkunskaper, ålder, yrkeserfarenhet och deltidsarbete parallellt med studierna. Detta kräver ökad flexibilitet i undervisningen varvid informationstekniken är ett viktigt hjälpmedel. Studier som har utförts av RRV talar för att högskolorna behöver intensifiera sina ansträngningar att utnyttja IT i utbildningen. Vidare visar studierna att det behövs en ökad satsning på att ge universitets- och högskolelärarna kompetens inom IT-området. För att kunna undervisa effektivt i dagens högskola krävs att läraren kan hantera IT. En faktor som försvårar när det gäller att i större utsträckning använda datorstöd som inlärningshjälpmedel är den bristande tillgången på programvara. I början utvecklades många av de specialgjorda programmen av enstaka lärare. I takt med att programmen blivit alltmer sofistikerade är det inte längre möjligt att med en rimlig arbetsinsats konstruera program på detta sätt. I dag måste många kompetenser utnyttjas vilket förutsätter att flera personer samarbetar. Samtidigt har kostnaderna ökat för att utveckla programmen. En åtgärd som delvis förbättrat förutsättningarna är bildandet av särskilda resurscentrum där personer med olika kompetenser gemensamt kan utveckla nya programvaror. Centrum av denna typ har bildats vid flera svenska universitet och högskolor. I samband med uppbyggnaden av nya högskolor tas också särskild hänsyn till de fördelar IT för med sig. Ett exempel härpå är Malmö högskola som kommer att integrera modern informationsteknologi för ett effektivt datorstöd i lärandet. Avsikten är att IT skall användas i stor omfattning både inom utbildning och administration. Preparandkurs på Internet En praktisk användning av IT, som också visar på en möjlighet att utnyttja den ökade tillgängligheten genom Internet runt om i landet, skulle kunna vara en preparandkurs inför högskolestudier förmedlad på Internet. Det finns exempel där man har tagit fram och lagt ut en studievägledning omfattande ett antal avsnitt om vad man bör tänka på när det gäller framtida högre utbildning och vad högskolestudier innebär. Genom den stora spridning över landet och den lättillgänglighet som skapas genom Internet via inte minst skolor och folkbibliotek skulle överblicken och kunskapen om högre utbildning öka genom en preparandkurs av nämnt slag. Kursen skulle kunna fungera som en förberedelse för den som planerar att påbörja en högskoleutbildning. Genom Internets spridning i världen skulle kursen, översatt till engelska, innebära en möjlighet för intresserade från andra länder att snabbt skaffa sig information om svensk högre utbildning. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att utveckla och marknadsföra en Internetbaserad preparandkurs för högskolestudier på såväl svenska som engelska. Lärcentrum De flesta kommuner i landet har etablerat lärcentrum eller motsvarande. Uppgifterna för lärcentrumen kan vara många, men gemensamt för dem är att de tillhandahåller moderna tekniska metoder för olika slags utbildningar. En stor del av högskolans distansutbildning förmedlas till studenterna via lärcentrum där en kvalificerad handledare förutsätts finnas till hands för studenterna. Det förekommer också samarbete mellan ett antal lärcentrum i nätverk som gemensamt beställer en högskolekurs som kan sändas samtidigt till ett flertal orter och därmed skapas en större studentgrupp. Det ständigt växande antalet studenter vid universitet och högskolor talar för att en utbyggnad av verksamheten vid lärcentrumen bör ske och att större volymer av distansutbildning koncentreras dit. En spridning av utbildning av alla slag till fler orter främjar även högskolans tredje uppgift genom att små och medelstora företag på skilda orter kan få ökad tillgång till skräddarsydd utbildning. Med tanke på den försöksverksamhet som pågår inom ramen för Distansutbildningskommittén (se nedan) finns det anledning för regeringen att återkomma till riksdagen i denna fråga när kommittén redovisat sina förslag, vilket beräknas ske i maj 1998. Särskilda satsningar Lärarutbildning I och med den ökande IT-användningen förändras lärarnas roll. Det är av största vikt att lärarna har erforderlig kompetens inom området. 15 miljoner kronor har anvisats för att utveckla lärarutbildarnas kompetens och för att bibringa studenterna nödvändiga färdigheter i IT-användning. Medlen fördelas av Högskoleverket till olika projekt som främjar användningen av IT i lärarutbildningen. Projekten påbörjas under 1997 och resultaten skall redovisas våren 1999. Spridning av tillgång till information Den kompetens och de möjligheter som finns inom Swedish University Computer Network (SUNET) har utnyttjats för att sprida tillgången till information. Högskoleverket har fått i uppdrag att erbjuda alla kommuner att ansluta länsbiblioteken, länsmuseerna och huvudbiblioteken med god kapacitet till SUNET. De flesta kommunerna har uttryckt intresse för anslutningen till SUNET. Distansutbildning med IT Den särskilde utredare, Distansutbildningskommittén (U 1995:07), som tillsattes av regeringen våren 1995, driver inom ramen för sitt arbete försöksverksamhet med ett 100-tal projekt som skall ge underlag för kommitténs slutsatser och förslag om en framtida strategi för den samlade distansutbildningen i Sverige. Särskilda resurser har anvisats för dessa projekt. Kommittén skall redovisa sina förslag i maj 1998. I mars 1997 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till kommittén (dir. 1997:49) enligt vilka kommittén, i anslutning till sitt ursprungliga uppdrag, skall analysera möjligheterna att utveckla den organisation, den pedagogik och de läromedel som universiteten och högskolorna tillämpar respektive använder vid undervisning med hjälp av IT. Uppdraget gäller såväl reguljär undervisning på högskoleorten som undervisning på distans. Avsikten är att erfarenheterna från försöksprojekten skall ligga till grund för belysning av dels framsteg och hinder inom distansutbildningsområdet, dels den inriktning framtida åtgärder bör ha. De erfarenheter man hittills har gjort är att den nya tekniken inneburit att man nått nya målgrupper för studier, ny pedagogik behöver utvecklas samt att tekniken och metodiken ofta höjer aktiviteten hos den studerande vilket inneburit en förbättrad inlärning. Tekniken möjliggör också kontinuerlig kontakt med läraren under studietiden. En mer utförlig utvärdering av projekten kommer att ske under hösten 1997 med en slutlig rapport under våren 1998. Högskoleverket har även i uppdrag att erbjuda högskolestudenter förbindelse med SUNET lokalt för studieändamål, bl.a. i samband med distansutbildning. 5.3 Nya högskolor Generellt sett är utbildningsnivån högre i storstadskommuner och på universitetsorterna än i övriga landet. Orter och regioner med högskoleutbildning har ett expansivt näringsliv. Den allmänna utbildningsnivån hos befolkningen är hög och övergången från gymnasieskola till universitet är god. Enda undantaget bland storstadskommunerna är Malmö. Ett led i regeringens politik att göra högskoleutbildning mer tillgänglig för alla medborgare är etableringen av nya högskolor i Malmö och på Gotland. 5.3.1 Malmö högskola Regeringens förslag: – Den blivande Malmö högskola tillförs resurser motsvarande 300 helårsstudenter. – Den lärarutbildning och den tekniska utbildning samt övrig verksamhet som Lunds universitet bedriver vid enheterna Lärarhögskolan i Malmö samt vid Lunds Tekniska Högskola i Malmö (LTH- Malmö) förs över till Malmö högskola i samband med att denna blir en självständig statlig högskola. Resurser motsvarande sammanlagt 3 800 helårsstudenter inom utbildningsområdena teknik och naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora, teologi samt undervisning förs per den 1 juli 1998 från anslag B 3. Lunds universitet: Grundutbildning till anslaget B 45. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., anslagsposten 11. Malmö högskola. – Den blivande Malmö högskola tillförs såväl permanenta som engångsvisa forskningsresurser. Regeringens bedömning: – Som planeringsförutsättning bör gälla att odontologiska fakulteten vid Lunds universitet, även kallad Tandvårdshögskolan, förs över till den blivande Malmö högskola. Överföringen skall ske under förutsättning att detta skulle gagna utbildningen och forskningen vid såväl Malmö högskola som Tandvårdshögskolan samt vara till nytta för regionen. – I enlighet med riksdagens beslut med anledning av 1997 års budgetproposition bör som planeringsförutsättning vidare gälla att Malmö högskola tilldelas ytterligare resurser motsvarande 1 500 helårsstudenter år 1999. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Bakgrund Riksdagen beslutade med anledning av förslag i budgetpropositionen för år 1997 att en ny högskola skulle inrättas i Malmö och tillföras resurser motsvarande 3 000 helårsstudenter för budgetperioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100). Regeringen tillsatte i oktober 1996 Organisationskommittén för Malmö hög- skola (dir. 1996:74; U 1996:06). Kommitténs uppdrag är att planera verksamheten vid en ny högskola i Malmö och att göra de förberedelser som krävs samt, under förutsättning av riksdagens beslut, starta verksamheten och därvid fungera som uppdragsgivare avseende grundutbildning som anordnas av andra universitet och högskolor. Verksamheten vid Malmö högskola skall präglas av förnyelse avseende såväl grundläggande högskoleutbildning som forskning. Kurser och program skall vara förankrade i ett samhällsbehov och med pedagogiskt nytänkande i undervisningen. Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i förra årets budgetproposition fattat beslut om huvudsaklig inriktning av verksamheten vid den nya högskolan. Organisationskommittén planerar och har startat utbildningar inom följande områden: Teknik och ekonomi, Lärarutbildning, Hälsa och samhälle, Konst och kommunikation, Natur- och resurshushållning, Internationell migration och etniska relationer (IMER) samt Centrum för kompetensutveckling. De tre sistnämnda områdena skall dessutom tillsammans med Europakunskap samt Jämställdhet och genuskunskap utgöra profilområden för hela verksamheten. Utbildningen har utvecklats och planerats i nära kontakt med det omgivande samhället i syfte att den kunskap och kompetens utbildningen ger skall bidra till att lösa långsiktiga samhällsproblem. För att åstadkomma förnyelse och gränsöverskridande kommer verksam- heten att indelas i flervetenskapliga och tvärvetenskapliga områden som inte följer de traditionella ämnesgränserna. Organisationskommittén har enligt direktiven lämnat ett förslag till regeringen hur de enheter vid Lunds universitet som idag bedriver verksamhet i Malmö bör organiseras efter år 1997. Lunds universitet har beretts tillfälle att yttra sig över organisationskommitténs förslag. För att ge bästa tänkbara förutsättningar för samarbete bör enligt organisationskommitténs mening samtliga högskoleutbildningar i Malmö lokaliseras till antingen Universitetsholmen eller till Universitetssjukhuset MAS. En arkitekttävling är utlyst med denna utgångspunkt och de tävlandes förslag skall behandlas av en jury under hösten 1997. De första nya byggnaderna skall enligt planerna vara inflyttningsklara hösten år 2000. Vidare förbereder kommittén anställning av lärare och rektor samt ansökningar till Högskoleverket om rätt att utfärda vissa examina. Organisationskommitténs arbete bedrivs så att en statlig högskola kan inrättas i Malmö senast den 1 juli 1998. Resurser Grundutbildning Malmö högskola skall byggas upp successivt. För år 1997 har beräknats ett anslag för grundutbildningen om 33 013 000 kronor och organisationskommittén har utlyst närmare 850 utbildningsplatser till hösten 1997. Antalet förstahandssökande var drygt 4 000 och enligt preliminära uppgifter har 1 000 studenter antagits till kurser inom utbildningsområdena Teknik och ekonomi, Natur och resurshushållning, IMER, Hälsa och samhälle samt Centrum för kompetensutveckling. Studenterna har antagits till utbildningar vid Lunds universitet, Vårdhögskolan i Malmö, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad och Sveriges lantbruksuniversitet, som på uppdrag av organisationskommittén anordnar kurser vid den blivande Malmö högskola. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget i 1997 års budgetproposition att Malmö högskola skall tilldelas resurser motsvarande 3 000 helårsstudenter för perioden 1997-1999. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag i 1997 års ekonomiska vårproposition om ytterligare nya utbildningsplatser för budgetåret 1998 (prop. 1996/97:150 utg.omr. 16, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Regeringen föreslår att 300 av dessa förläggs till Malmö högskola. För år 1998 har regeringen beräknat 171 130 000 kronor för Malmö högskola. Intill dess att en statlig högskola inrättas disponeras medlen av Organisationskommittén för Malmö högskola (U 1996:06). Den nya högskolan skall byggas upp i samarbete med de redan existerande högskoleenheterna i området. Regeringen föreslog i 1997 års budgetproposition att Lunds universitets nuvarande verksamhet i Malmö del- vis skall ingå i den nya högskolan och gav organisationskommittén i uppdrag att utreda frågan om hur samarbete med, respektive integration av, dessa befintliga högskoleutbildningar skall ske. Organisationskommittén föreslår i den skrivelse som lämnades till regeringen den 1 augusti 1997 att ingenjörsutbildning och lärarutbildning som idag bedrivs vid Lunds universitet och övrig verksamhet vid enheterna Lärarhögskolan i Malmö och LTH-Malmö vid Lunds universitet skall sammanföras med Malmö högskola den 1 juli 1998. Undantag från principen att samtliga utbildningar i Malmö – förutom de medicinska och odontologiska utbildningarna – bör ha sin organisatoriska hemvist i Malmö högskola görs nu för de konstnärliga utbildningarna. Dessa föreslås även i fortsättningen tillhöra Lunds universitet. Enighet råder dock med Lunds universitet om att verksamheten vid Teaterhögskolan, Musikhögskolan och Konsthögskolan bör samlokaliseras med Malmö högskola för att underlätta ett nära samarbete. Vidare föreslår organisationskommittén, under förutsättning att huvudmannaskapet för Vårdhögskolan i Malmö överflyttas till staten, att den överförs till Malmö högskola. Regeringen delar organisationskommitténs uppfattning och föreslår att resurser motsvarande 3 800 helårsstudenter inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, undervisning och övrigt förs från Lunds universitet till Malmö högskola per den 1 juli 1998 avseende ingenjörs- och lärarutbildningarna. Regeringen har vidare erfarit att Lunds universitet och Organisationskommittén för Malmö högskola har slutit avtal om finansieringen av samlokaliseringen av verksamheten vid Teaterhögskolan, Musikhögskolan och Konsthögskolan med Malmö högskola. Innehållet i avtalet innebär att Lunds universitet ersätter Malmö högskola med hyresmedel för de tre konstnärliga utbildningarna som skall lokaliseras till Universitetsholmen. Odontologiska fakulteten vid Lunds universitet, även kallad Tandvårdshögskolan, har visat intresse för att ingå som en del i Malmö högskola. Regeringens principiella inställning är att Tandvårdshögskolan bör föras över till Malmö högskola. Det slutgiltiga beslutet bör dock göras beroende av en analys av vilken organisatorisk tillhörighet som bäst gagnar såväl Malmö högskolas planerade utbildningar som den odontologiska utbildningen och forskningen samt av vilken lösning som är till störst nytta för regionen. Kommittén En ny högskola i Malmö framhöll i sitt betänkande Högskolan i Malmö (SOU 1996:120) att Malmö högskola, inklusive Lunds universitets verksamhet i Malmö, skulle kunna omfatta drygt 14 000 helårsstudenter några år in på 2000-talet. Regeringen anser att omfattningen av utbyggnaden måste bli beroende av den finansiering som kan åstadkommas. Forskning Forskningen vid Malmö högskola skall bedrivas i projektform med en permanent grundorganisation finansierad med statliga medel. En intressant forskningsmiljö kan skapas genom att forskningsresurser förs samman till en flervetenskaplig struktur med en problemorienterad ansats för verksamheten. Den grundläggande princip som slogs fast av kommittén En ny högskola i Malmö var att forskningen skall inriktas mot den grundläggande högskoleutbildningens behov av forskningsanknytning för att främja kvaliteten och kunskapsutvecklingen inom högskolans områden för utbildning. Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna har stor betydelse för grundutbildningens kvalitet och för lärarnas kompetensutveckling. Regeringen framhöll i budgetpropositionen för budgetåret 1997 att det vid de mindre och medelstora högskolorna finns goda miljöer för forskning och föreslog att permanenta forskningsresurser skulle tilldelas de mindre och medelstora högskolorna (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100). Dessa skulle fritt kunna disponeras av respektive högskola för att högskolan skall kunna utveckla forskningen under eget ansvar. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. För år 1998 föreslås Malmö högskola tilldelas forskningsmedel om sammanlagt 26,2 miljoner kronor varav 10,2 miljoner kronor permanent vilka har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Intill dess att en statlig högskola inrättas disponeras medlen av Organisationskommittén för Malmö högskola (U 1996:06). Som planeringsförutsättning bör gälla att Malmö högskola på sikt tilldelas ökade permanenta forskningsresurser. Särskilda kostnader Regeringen konstaterade redan när det gällde Södertörns högskola att uppbyggnaden av en ny högskola innebär stora svårigheter att finansiera planerings- och utbildningskostnaderna inom de ordinarie ersättningsbeloppen för olika utbildningsområden. En högskola som har varit verksam under ett antal år har möjlighet att vid en ny utbildningssatsning omprioritera medel från andra verksamheter, vilket inte en högskola under uppbyggnad kan göra. Uppbyggnaden av en ny högskola medför dessutom lånekostnader för investeringar som ej kan täckas av de ordinarie ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer. Total nyanskaffning av all inredning och utrustning medför betydligt högre lånekostnader än vad som gäller för etablerade högskolor, vilka förnyar sin inredning och utrustning kontinuerligt. En högskola under uppbyggnad kan dessutom inte maximalt utnyttja lokaler, inredning och utrustning för att på det sättet generera ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer. För kostnader för planering, utveckling och uppbyggnad av högskolan och dess verksamhet har Organisationskommittén för Malmö högskola erhållit 25 miljoner kronor under budgetåret 1997. Som ett ytterligare bidrag till de särskilda uppbygg- nadskostnaderna, för att bygga upp ett sekretariat för administrativ samordning av forskningsprojekt och för projekt som förenar forskning rörande konsekvenserna av brobygget över Öresund med forskning kring europafrågor, beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag i 1997 års ekonomiska vårproposition att tilldela Organisationskommittén för Malmö högskola 18 323 000 kronor (prop. 1996/97:150 utg.omr. 16, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). 5.3.2 Högskola på Gotland Regeringens förslag En ny högskola på Gotland tillförs resurser för ytterligare 200 helårsstudenter hösten 1998, vilket innebär ett sammanlagt tillskott av resurser för 900 helårsstudenter under perioden 1997-1999. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen behandlade med anledning av budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) frågan om inrättande av en självständig högskola på Gotland. Regeringen aviserade i budgetpropositionen att en organisationskommitté skulle tillsättas för att förbereda omorganisationen av Högskoleutbildning på Gotland till en självständig högskola. Regeringen tillsatte organisationskommittén den 7 januari 1997. Enligt direktiven (dir. 1996:96) är organisationskommitténs huvuduppgift att organisera om den nuvarande högskoleutbildningen på Gotland till en självständig högskola. Vidare skall organisationskommittén under ett övergångsskede driva verksamheten och fungera som uppdragsgivare när det gäller den grundutbildning som anordnas av andra universitet och högskolor. Organisationskommitténs arbete Organisationskommittén har i skrivelse i anslutning till budgetunderlaget för 1998 redogjort för huvudinriktningen för den framtida verksamheten. En framtida högskola på Gotland har enligt kommittén möjligheter att utveckla intressanta utbildningar med unika kombinationer mellan t.ex. humanistisk och konstnärlig utbildning och utbildning inom teknik eller andra områden. Kommittén menar att en högskola på Gotland har goda förutsättningar att utveckla flerdisciplinära program med inriktning mot Östersjöregionen. Den ingenjörs- och lärarutbildning liksom den speciella utbildning i företagsekonomi med inriktning mot IT som idag ges bör även fortsättningsvis bedrivas på Gotland. Vidare arbetar kommittén med att utveckla utbildningar inom det humanistiska/kulturvetenskapliga området, bl.a. inom områdena kulturarv och samhälle, byggnadsrestaurering/ekologiskt byggande, inom området samhällssäkerhet och det ekologiska området med tonvikt på för Östersjöregionen särskilt relevant ekologi. Fortbildning och vidareutbildning inom olika efterfrågade ämnesområden skall kunna erbjudas. Vissa utbildningar kommer även fortsättningsvis att bedrivas i samarbete med andra universitet och högskolor, reglerade i avtal med berörda lärosäten. Det s.k. sommaruniversitetet har hittills varit en framgångsrik verksamhet. Den bör kunna utvecklas ytterligare såväl till innehåll som omfattning. Regeringen har erfarit att organisationskommittén under hösten kommer att ansöka om examensrättigheter hos Högskoleverket. Målet bör vara att verksamheten i slutet av budgetperioden 1997-1999 skall omfatta 1 200 helårsstudenter. Enligt organisationskommittén bör målet vara att verksamheten vid slutet av nästa budgetperiod år 2002 skall omfatta omkring 2 200 helårsstudenter. Planeringen för högskoleutbildningen på Gotland är inriktad mot att en självständig högskola skall kunna inrättas senast den 1 juli 1998. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga under våren 1998. Resurser Uppbyggnaden av en ny högskola innebär initialt svårigheter att finansiera planerings- och utbildningskostnaderna inom ordinarie ersättningsbelopp. I likhet med vad som beskrivits under avsnitt 5.3.1 Malmö högskola krävs särskilda medel för uppbyggnad av en högskola på Gotland. För 1998 har regeringen beräknat medel under anslaget B 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning med 40,7 miljoner kronor. Intill dess att en statlig högskola inrättas disponeras medlen av Organisationskommittén för en ny högskola på Gotland (U 1997:01). 5.4 Resurser för forskning och forskarutbildning 5.4.1 Inledning Riksdagen har med anledning av regeringens budgetproposition för år 1997 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) beslutat om ökade resurser för forskning och forskarutbildning. Beslutet har bl.a. inneburit att de mindre och medelstora högskolorna tilldelats ökade och permanenta forskningsresurser. Denna utbyggnad bidrar, enligt regeringens uppfattning, till att några av de mindre och medelstora högskolorna under budgetperioden 1997- 1999 kan komma att uppfylla kriterierna för benämningen universitet (prop. 1996/97:1 Utgifts område 16, sid 77). Mitthögskolan har till regeringen inkommit med en ansökan om att få benämnas Mittuniversitetet. Ansökan prövas för närvarande av Högskoleverket. Regeringen har erfarit att ytterligare tre högskolor förbereder ansökningar om rätten att benämnas universitet. Utbyggnaden av de mindre och medelstora högskolornas permanenta forskningsresurser innebär att dessa högskolor år 1997 förfogar över cirka 5 % av det belopp som riksdagen anslår till forskning vid universitet och högskolor. Denna utbyggnad måste fortsätta vid alla högskolor. I takt med att de mindre och medelstora högskolornas forskningsresurser byggs ut ökar deras möjligheter att rekrytera kvalificerade forskare och kontakterna med näringslivet fördjupas. Utbyggnaden av forskningen är även ett led i att stärka kvaliteten inom grundutbildningen. Regeringen avser att följa upp hur högskolorna utnyttjar de tilldelade resurserna så att frågan blir belyst i ett övergripande forskningspolitiskt sammanhang och kan utgöra grund för en framtida fördelning av resurserna. Denna uppföljning bör kunna ske inom ramen för den parlamentariska forskningsutredningen och ligga till grund för att komplettera resurstilldelningssystemet för högre utbildning med kriterier för de permanenta forskningsresursernas fördelning till de mindre och medelstora högskolorna. Sådana kriterier bör bygga på att högskolorna kan visa upp en kvalificering och en viss grad av specialisering, som kommer till uttryck i bland annat godkända magisterutbildningar, professorsprogram, egen forskning inom vissa områden samt goda infrastrukturella förutsättningar för forskning och utbildning. Regeringen har i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) föreslagit att anslag för forskning och forskarutbildning till universiteten och de högskolor som riksdagen beslutar skall ges till fyra vetenskapsområden: humanistisk- samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt. För vart och ett av lärosätena skall riksdagen besluta om anslagets storlek och vilka av ovan nämnda vetenskapsområden som skall anvisas resurser för forskning och forskarutbildning. För varje lärosäte som tilldelas resurser för ett vetenskapsområde kommer regeringen att föreslå särskilda uppdrag för forskning. De särskilda uppdragen skall bl.a. vid behov säkerställa att forskning bedrivs vid något eller några lärosäten inom ämnesområden som är av nationellt intresse. I samma proposition föreslår regeringen vidare att de mindre och medelstora högskolorna själva skall, utan beslut av Högskoleverket, besluta vilka professorer som skall anställas. Propositionens förslag i denna del föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. Under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag kommer regeringen i budgetpropositionen hösten 1998 att lämna förslag om resurser till vetenskapsområden. I syfte att få en helhetssyn på den svenska forskningspolitiken tillsatte regeringen den 22 maj 1997 en parlamentarisk kommitté (dir. 1997:67). Kommittén har till uppdrag att analysera de svenska statliga forskningsinsatserna med utgångspunkt från samhällets behov och forskningens möjligheter samt ansvarsfördelningen mellan statsmakterna och myndigheter, mellan myndigheter och andra finansiärer liksom mellan myndigheterna inbördes. Kommittén skall vidare lämna förslag om övergripande och långsiktig inriktning av de statliga forskningsinsatserna samt förslag om forskningsorganisation och ansvarsfördelning mellan berörda organ och hur samverkan och kunskapsöverföring skall ske mellan universitet och högskolor och samhällslivet i övrigt. I det följande föreslår regeringen resurser för satsningar på angelägna forskningsområden vid universiteten. Vidare föreslås satsning på vetenskaplig kompetensutveckling. De resurser som regeringen föreslår möjliggör även en ökad anställning av professorer eller forskare inom området. Det ankommer emellertid på respektive lärosäte att bedöma de olika behoven. Vidare föreslås satsningar på forskarutbildning. Förstärkningarna har beräknats under respektive lärosätes anslag. I fördjupade anslagsframställningar för perioden 1997-1999, i budgetunderlag för år 1998 samt i skrivelser och vid uppvaktningar har företrädare för högskolorna framfört önskemål om forskningssatsningar inom en rad områden. Dessa förslag har endast delvis kunnat beaktas i denna proposition. Det är emellertid regeringens uppfattning att det bör vara möjligt för högskolorna själva att genomföra de förslag som bedöms som angelägna genom omprioriteringar inom ramen för ordinarie anslag. Regeringen föreslår vidare att de mindre och medelstora högskolorna, Lärarhögskolan i Stockholm, Idrottshögskolan i Stockholm, Teaterhögskolan i Stockholm, Malmö högskola samt högskoleutbildning på Gotland erhåller fortsatt ökning av permanenta forskningsresurser. Vid sidan av de satsningar som regeringen föreslår i denna proposition kommer forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna att förstärkas med fleråriga satsningar från några av forskningsstiftelserna. Den sammanlagda utbyggnaden av forskningen vid landets högskolor framgår av nedanstående tabell. De totala nivåer som redovisas förutsätter fortsatta insatser från forskningsstiftelserna. ANSLAG ANSLAG ANSLAG TOTAL NIVÅ 1997 1998 19981 B 2 Uppsala 906 412 952 889 952 88 9 B 4 Lund 941 950 977 689 977 68 9 B 6 Göteborg 723 664 784 320 784 32 0 B 8 Stockholm 743 788 776 182 776 18 2 B 10 Umeå 500 155 522 150 522 15 0 B 12 Linköping 323 203 343 420 343 42 0 B 14 KI 558 025 603 168 603 16 8 B 16 KTH 487 667 506 501 510 50 12 B 18 Luleå 166 997 178 285 183 28 5 Summa universitet 5 351 862 5 644 6 04 5 653 6 04 B 46: 1 Karlstad 30 304 42 612 57 612 2 Växjö 30 414 52 723 57 723 3 Örebro 30 523 52 833 63 833 4 Mitthögskolan 30 025 52 329 61 3292 5 Borås 6 154 9 212 19 212 6 Dalarna 21 901 25 168 30 168 7 Gävle /Sandviken 11 745 14 877 19 877 8 Halmstad 17 975 21 190 31 190 9 Kalmar 17 974 21 189 26 189 10 Karlskrona/Ronne by 18 043 21 259 39 2592 11 Kristianstad 5 638 13 689 18 689 12 Skövde 9 889 12 997 22 997 13 Trollhättan/Uddev alla 5 418 8 467 18 467 14 Mälardalens högskola 17 996 21 211 26 211 15 Södertörns högskola 11 000 12 138 17 138 16 Idrottshögskolan 3 327 4 363 4 363 17 Lärarhögskolan i Stockholm 12 234 13 389 13 389 18 Danshögskolan 2 597 2 632 2 632 19 Dramatiska institutet 2 199 2 228 2 228 20 Konstfack 2 606 2 641 2 641 21 Kungl. Konsthögskolan 1 237 1 253 1 253 22 Kungl. Musikhögskolan 2 662 2 697 2 697 23 Operahögskolan 2 098 2 126 2 126 24 Teaterhögskolan 1 237 2 246 2 246 25 Malmö högskola 21 225 26 225 26 Gotland 1 992 6 992 Summa högskolor 295 19 6 438 686 576 68 6 B44 :1 Chalmers 334 17 3 344 873 344 87 3 B44 :3 Jönköping 17 461 19 867 19 867 Summa CTH och HJ 351 634 364 740 364 74 0 Totalt 5 998 692 6 448 03 0 6 595 0 30 1. Inklusive insatser från forskningsstiftelserna. Från KK-stiftelsen 102 miljoner kronor; från CTH 30 miljoner kronor 2. Inklusive Forskarskola i teleinformatik, 4 milj kr för KTH resp Mitthögskolan samt 7 milj kr för Högskolan i Karlskrona/Ronneby 5.4.2 Resurser I det följande presenteras regeringens förslag beträffande satsningar på forskning och forskarutbildning samt förslag till satsningar på olika forskningsområden. Medlen har beräknats under respektive lärosätes anslag. Regeringens förslag: – Universiteten samt högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro, Mitthögskolan, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, högskolorna i Gävle/Sandviken, Halmstad, Kalmar, Karlskrona/Ronneby, Högskolan Kristianstad, högskolorna i Skövde, Trollhättan/Uddevalla, Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Idrottshögskolan i Stockholm, Lärarhögskolan i Stockholm, Teaterhögskolan i Stockholm, Malmö högskola, Högskoleutbildning på Gotland, Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping skall erhålla medel för vetenskaplig kompetensutveckling av högskolans lärare och förstärkning av studiefinansieringen i forskarutbildningen. – Uppsala universitet skall erhålla medel för lokalkostnader för Gustavianum. – Uppsala universitet skall erhålla medel för Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS). – Uppsala universitet skall erhålla medel för Torgny Segerstedts gästprofessur. – Lunds universitet skall erhålla medel för verksamheten vid Skissernas museum. – Lunds universitet skall erhålla medel till ökade hyreskostnader för Biomedicinskt centrum. – Göteborgs universitet skall erhålla medel för tvärvetenskaplig, gränsöverskridande forskning och forskarutbildning inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. – Göteborgs universitet skall erhålla medel till ökade hyreskostnader för Centrum för experimentell biomedicin. – Göteborgs universitet skall erhålla medel för forskning inom området oorganisk kemi. – Stockholms universitet skall erhålla medel för forskning vid Centrum för invandrarforskning. – Stockholms universitet skall erhålla medel för forskningsområdet svenska för döva. – Stockholms universitet skall erhålla medel för forskning och vård av Tage Erlanders arkiv. – Linköpings universitet skall erhålla medel för ett nytt tema, Tema Etnicitet. – Linköpings universitet skall erhålla medel för uppbyggnad av tvärvetenskaplig forskarutbildning. – Kungl. Tekniska högskolan skall erhålla medel för forskning om infrastrukturens ekonomi. – Karolinska institutet skall erhålla medel för ökade hyreskostnader med anledning av upprustningen av institutets lokaler. – Luleå tekniska universitet skall erhålla ytterligare medel för forskning och forskarutbildning inom filosofisk fakultet. Regeringens bedömning: För 1999 bör planeringsförutsättningen vara att – Uppsala universitet erhåller ytterligare medel för lokalkostnader för Gustavianum. – Lunds universitet erhåller ytterligare medel för verksamheten vid Skissernas museum. – Lunds universitetet erhåller medel till ökade hyreskostnader för nya och ombyggda lokaler för Biomedicinskt centrum. – Stockholms universitet bör tillsammans med Kungl. Tekniska högskolan erhålla medel för hyreskostnader för Fysikcentrum. – Umeå universitet erhåller medel för hyreskostnader för kemiskt-biologiskt centrum. – Kungl. Tekniska högskolan bör tillsammans med Stockholms universitet erhålla medel för hyreskostnader för Fysikcentrum. – Kungl. Tekniska högskolan erhåller medel för hyreskostnader för ett nytt bibliotek. – Luleå tekniska universitet erhåller ytterligare medel för uppbyggnad av forskning och forskarutbildning inom filosofisk fakultet. – Chalmers tekniska högskola AB erhåller medel för mikroelektroniskt centrum. Förslag har också lämnats enligt följande – För lärarutbildningarnas forskningsanknytning föreslås resurser (avsnitt 5.2.4) – För ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg (avsnitt 7.1) Planeringsförutsättning för 1999 har också lämnats enligt följande – Linköpings universitet erhåller medel för Himmel och hav - ett teknik- och naturvetenskapscentrum (avsnitt 5.2.3) Skälen för regeringens förslag och bedömning: Kompetensutveckling av högskolelärare samt förstärkning av studiefinansieringen i forskarutbildningen I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) förordar regeringen en jämnare fördelning av arbetsuppgifterna mellan de anställda högskolelärarna. Det är därför naturligt att medel tillskjuts för högskolelärarnas vetenskapliga kompetensutveckling. Den reformering av forskarutbildningen som föreslås i förevarande proposition (avsnitt 5.5) bör åtföljas av förstärkta resurser för studiefinansieringen. Riksdagen beslutade med anledning av regeringens förslag i vårpropositionen (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) att avsätta 236 miljoner kronor för högskolelärares kompetensutveckling, bl.a. genom utökade möjligheter till forskning i tjänsten, samt för förstärkning av studiefinansieringen i forskarutbildningen. Detta är en viktig satsning som kommer att främja kvaliteten i högskolans utbildning. Tillskottet innebär enligt regeringens bedömning en förstärkning motsvarande cirka 350 anställningar som doktorand. Utöver denna satsning har Riksbankens Jubileumsfond delat ut medel för cirka 100 anställningar som doktorand. Flera forskningsstiftelser avser att dela ut betydande medel för anställningar som doktorand och till utbildningsbidrag. Enligt uppgifter som regeringen inhämtat kommer medel för studiefinansiering för ytterligare upp emot 1 000 doktorander att delas ut av forskningsstiftelserna. Totalt innebär dessa insatser att ytterligare cirka 1 500 forskarstuderande kommer att kunna erhålla anställning som doktorand under 1997 och 1998. Utöver dessa satsningar kommer forsknings- stiftelserna att tilldela samtliga mindre och medelstora högskolor samt Luleå tekniska universitet fleråriga resurser för forskning. Uppsala universitet, Gustavianum En omfattande restaurering av Gustavianum vid Uppsala universitet har genomförts. Ett universitetshistoriskt museum har inrättats. Riksdagen beslutade med anledning av budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) att anslå 0,5 miljoner kronor för universitetets ökade hyreskostnader för Gustavianum. Regeringen föreslår att Uppsala universitet för år 1998 tilldelas ytterligare 0,5 miljoner kronor för täckande av ökade hyreskostnader. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättning för år 1999 Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller ytterligare 0,5 miljoner kronor för ändamålet budgetåret 1999. Uppsala universitet, SCASSS Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) har sedan år 1995 funnits som en särskild inrättning vid Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) med Uppsala universitet som värduniversitet. SCASSS bedriver flerdisciplinär grundforskning. Oklarheter har förelegat beträffande ansvarsfördelningen mellan SCASSS, HSFR och universitetet när det gäller den administrativa hanteringen. HSFR har föreslagit att den organisatoriska knytningen med SCASSS skall upphävas. Enligt regeringens mening bör SCASSS fortsätta att vara en nationell inrättning men vid Uppsala universitet. Uppsala universitet föreslås erhålla 9,1 miljoner kronor, som överförs från HSFR, för täckande av kostnader för verksamheten. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning. (Se vidare under anslaget D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning). Uppsala universitet, Torgny Segerstedts gästprofessur Rådet för forskning om universitet och högskolor, som upphör fr.o.m. den 1 januari 1998, har inrättat och finansierat Torgny Segerstedts gästprofessur: universitet, kunskap och lärande i samhället. Gästprofessuren administreras av SCASSS. Regeringen föreslår att Uppsala universitet tillförs 0,4 miljoner kronor för gästprofessuren. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning. Lunds universitet, Skissernas museum Skissernas museum har en i världen unik samling av skisser och modeller till monumentalkonst och offentlig konst. Samlingen består även av ett betydande bibliotek och ett omfattande bild- och klipparkiv. Lunds universitetet har ett särskilt ansvar för dessa samlingar. Riksdagen beslutade med anledning av budgetproposition för år 1997 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) att anslå medel för forskning kring offentlig konst och monumentalkonst. Regeringen föreslår att universitetet för år 1998 erhåller ytterligare 0,5 miljoner kronor för detta ändamål. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättning för år 1999 Som planeringsförutsättning för år 1999 bör gälla att universitetet erhåller ytterligare 2,5 miljoner kronor för ändamålet. Lunds universitet, Biomedicinskt centrum Lunds universitet bygger om och bygger nya lokaler för Biomedicinskt centrum. Regeringen föreslår att universitetet erhåller 4 miljoner kronor för ökade hyreskostnader. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättning för år 1999 Som planeringsförutsättning för år 1999 bör gälla att universitetet erhåller ytterligare 9 miljoner kronor för ändamålet. Lunds universitet, forskning kring arbetets och arbetarrörelsens historia Lunds universitet har tidigare fått ett engångsbelopp för uppbyggnad av forskning kring arbetets och arbetarrörelsens historia. Regeringen bedömer att denna forskning fortsättningsvis kan finansieras inom ramen för universitetets ordinarie anslag. Göteborgs universitet, tvärvetenskaplig forskning och forskarutbildning i framför allt humaniora och samhällsvetenskap Vid Göteborgs universitet finns det en lång tradition att arbeta gränsöverskridande mellan olika fakulteter. Ett exempel på denna verksamhet är samarbetet inom idé- och lärdomshistoria och socialt arbete inom Forum för studier av samtidskulturen. Vid universitetet har ett samarbete kring temat globalisering, migration och transkulturella relationer vuxit fram. Det är ett samarbete som sträcker sig över de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna samt det konstnärliga området. Regeringen föreslår att Göteborgs universitet erhåller extra resurser ur den särskilda satsningen för kompetensutveckling och för forskarutbildning, för utveckling av gränsöverskridande forskning och forskarutbildning inom området. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning. Göteborgs universitet, Centrum för experimentell biomedicin Regeringen föreslår att Göteborgs universitet erhåller 30,4 miljoner kronor för ökade hyreskostnader till Centrum för experimentell biomedicin. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning Göteborgs universitet, forskning inom området oorganisk kemi Regeringen föreslår att Göteborgs universitet erhåller 0,7 miljoner kronor för docent Clas Helgessons forskning inom området oorganisk kemi. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning. Stockholms universitet, Centrum för invandrarforskning Centrum för invandrarforskning (CEIFO) vid Stockholms universitet bedriver en omfattande forskning kring invandring och invandrare. Regeringen föreslår att Stockholms universitet för år 1998 tilldelas 1 miljon kronor som en engångssatsning för verksamheten vid CEIFO. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning. Stockholms universitet, Svenska för döva Vid Stockholms universitet bedrivs sedan länge undervisning i teckenspråk. Det saknas däremot möjligheter till forskning inom området. Regeringen föreslår därför att Stockholms universitet tilldelas 0,9 miljoner kronor för forskning (professur) i området svenska för döva. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning. Stockholms universitet, Forskning kring och vård av Tage Erlanders arkiv Tage Erlander har spelat en central roll i svensk politik. Både som aktör och iakttagare av den politiska utvecklingen hade Erlander en unik position. Han har efterlämnat ett mycket omfattande arkiv som endast i ringa utsträckning har kunnat utnyttjas av den vetenskapliga forskningen. En förutsättning för att arkivet skall bli tillgängligt för forskningen är att det katalogiseras av kunnig arkivpersonal. Regeringen föreslår att Stockholms universitet erhåller 250 000 kronor för forskning kring och för vård av detta arkiv i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättning för 1999 Som planeringsförutsättning bör gälla att Stockholms universitet tillsammans med Kungl. Tekniska högskolan erhåller ersättning för ökade hyreskostnader med totalt 16 miljoner kronor i samband med inflyttning i det med Kungl. Tekniska högskolan gemensamma Fysikcentrum. Umeå universitet, kemiskt-biologiskt centrum Planeringsförutsättning för 1999 Som planeringsförutsättning bör gälla att Umeå universitet erhåller 14 miljoner kronor för hyreskstnader för kemiskt-biologiskt centrum Linköpings universitet, Tema Etnicitet och tvärvetenskaplig forskning I Norrköping gör nu Linköpings universitet en stor utbildningssatsning. Inom ett fåtal år kommer Norrköping att ha omkring 5 000 nya studenter inom olika utbildningsområden. Många av utbildningarna är nya och integrerar nya idéer och pedagogiska former. Exempelvis har en tvärvetenskaplig kulturutbildning samt tre nya civilingenjörsutbildningar startats. Linköpings universitet har inrättat fyra centrumbildningar i Norrköping - centrum för sociala och kulturella förändringsprocesser, centrum för kultur och media, centrum för teknik och naturvetenskap samt centrum för lärande. Inom ramen för det först nämnda centrumet avser universitetet att bedriva forskning om internationell migration och etniska relationer. I Norrköpings forskningsmiljö finns förutom universitetet flera statliga verk och kulturinstitutioner, bl.a. Invandrarverket. Regeringen föreslår att Linköpings universitet tilldelas – ett anslag om 4 miljoner kronor för forskning inom ett nytt tema, Tema Etnicitet, – en extra resursförstärkning inom ramen för ovan nämnda satsning på forskarutbildning och kompetensutveckling avsedd för uppbyggnad av tvärvetenskaplig forskning för att stärka utbildningen inom de nämnda centrumbildningarna. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning. Kungl. Tekniska högskolan, Infrastrukturens ekonomi Regeringen föreslår att Kungl. Tekniska högskolan tilldelas medel för professor Åke E. Anderssons forskning inom infrastrukturens ekonomi fr.o.m. den 1 juli 1998. 458 000 kronor har beräknats under anslaget B 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättning för 1999 Som planeringsförutsättning bör gälla att högskolan tillsammans med Stockholms universitet erhåller ersättning för ökade hyreskostnader med totalt 16 miljoner kronor i samband med inflyttning i det med Stockholms universitet gemensamma Fysikcentrum. Högskolan bör vidare för 1999 erhålla 10 miljoner kronor för hyreskostnader för det nya biblioteket. Karolinska institutet, ersättning för ökade lokalkostnader Regeringen föreslår att Karolinska institutet tilldelas 28,2 miljoner kronor för ökade lokalkostnader med anledning av upprustning av institutets lokaler. Luleå tekniska universitet, forskning och forskarutbildning inom filosofisk fakultet Riksdagen beslutade med anledning av budgetpropositionen för år 1997 att Luleå tekniska universitet skulle erhålla ytterligare medel år 1998 för uppbyggnad av forskning och forskarutbildning vid filosofisk fakultet. Regeringen föreslår att Luleå tekniska universitet skall erhålla ytterligare 3 miljoner kronor för fortsatt uppbyggnad av forskning och forskarutbildning. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 18. Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättning för år 1999 Som planeringsförutsättning för år 1999 bör gälla att Luleå tekniska universitet skall erhålla ytterligare 3 miljoner kronor för uppbyggnad av forskning inom det filosofiska området. Forskningssatsningar vid mindre och medelstora högskolor Flera mindre och medelstora högskolor har framfört förslag om angelägna forskningssatsningar. Regeringen har under avsnitt 5.4.1 redovisat förslag om förstärkning av de mindre och medelstora högskolornas resurser för forskning och forskarutbildning. De särskilda forskningssatsningar som föreslagits vid högskolorna bör enligt regeringens bedömning kunna inrymmas i de betydande resurstillskott som erhålls i och med förslagen i denna proposition och tilldelningen från forskningsstiftelserna. Chalmers tekniska högskola AB Planeringsförutsättning för år 1999 Som planeringsförutsättning bör gälla att Chalmers tekniska högskola AB erhåller ersättning med 37 miljoner kronor för ökade lokalkostnader för Mikroelektroniskt centrum. 5.4.3 Rekryteringsmål för ökad jämställdhet Regeringens bedömning: Följande preliminära mål avseende könsfördelningen bland nyrekryterade profes- sorer bör gälla för treårsperioden 1997-1999. Definitiva mål anges, efter samråd med lärosätena, i regleringsbrev. HÖGSKOLA LÄGSTA ANDEL KVINNOR BLAND NYREKRYTERADE PROF 1997-1999 Uppsala universitet 22% Lunds universitet 19% Göteborgs universitet 22% Stockholms universitet 21% Umeå universitet 22% Linköpings universitet 17% Karolinska institutet 23% Kungl. Tekniska högskolan 6% Luleå tekniska universitet 8% Högskolan i Karlstad 18% Högskolan i Växjö 21% Högskolan i Örebro 21% Mitthögskolan 18% Chalmers tekniska högskola AB 6% Stiftelsen Högskolan i Jönköping 20% Sveriges lantbruksuniversitet 26% Skälen för regeringens bedömning: Som tidigare framhållits råder det en stor obalans mellan könen i den akademiska världen. För att påskynda utvecklingen bl.a. mot en jämnare könsfördelning bland högskolans lärare lade regeringen år 1995 fram propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildnings- området (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95:UbU18, rskr. 1994/95:405). Regeringen anmälde i nämnda proposition sin avsikt att sätta upp mål för lärosätena för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer. Sådana mål är ägnade att stimulera ett långsiktigt och systematiskt jämställd- hetsarbete på alla nivåer. För att ett lärosäte skall kunna uppnå sitt mål måste åtgärder vidtas såväl inom grund- utbildning och forskarutbildning som inom den fortsatta akademiska karriären. I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) gav regeringen förslag till principer för uppställande av rekryteringsmål. Preliminära mål bör nu sättas upp för andelen nyrek- ryterade professorer av underrepresenterat kön vid Uppsala, Lunds, Göteborgs, Stockholms, Umeå och Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro, Mitthögskolan, Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen Högskolan i Jönköping och Sveriges lantbruksuniversitet. Målen bör gälla för perioden 1997- 1999 och bör kunna höjas inför efterföljande treårspe- rioder i takt med att andelen kvinnor ökar i rekry- teringsunderlaget. I följande tabell anges de preliminära rekryterings- målen för perioden 19971999. Dessa mål är beräknade efter den uppskattning av rekryteringsunderlaget som ges i Högskoleverkets rapport 1997:9 R, Rekryterings- mål för kvinnliga professorer, dvs. efter dels andelen kvinnor respektive män bland det totala antalet docent- kompetenta lektorer vid fakulteterna i landet, dels den nuvarande fördelningen av respektive lärosätes pro- fessorer över fakulteterna (resp. lektorer för de fyra medelstora statliga högskolorna). Som jämförelse anges även andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer under tidigare perioder. Uppgifterna är hämtade bl.a. ur Högskoleverkets rapport. PRELIMINÄRA MÅL FÖR ANDEL KVINNOR BLAND NYREKRYTERADE PROFESSORER PROFESSORER 1996 % KVINNOR AV NYREKRYT PROF HÖGSKOLA TOTA LTANT AL % KVINNOR 85- 92 93- 95 MÅL 97- 99 Uppsala universitet 261 5 3 14 22 Lunds universitet 323 9 8 16 19 Göteborgs universitet 223 10 3 16 22 Stockholms universitet 203 16 18 10 21 Umeå universitet 143 7 6 4 22 Linköpings universitet 131 6 14 0 17 Karolinska institutet 152 7 10 4 23 Kungl. Tekniska högskolan 150 2 1 15 6 Luleå tekniska universitet 49 2 0 0 8 Högskolan i Karlstad 4 0 - 0 18 Högskolan i Växjö 4 0 - 0 21 Högskolan i Örebro 8 25 - 25 21 Mitthögskolan 3 0 - 0 18 Chalmers tekniska högskola AB 107 4 8 4 6 Stiftelsen Högskolan i Jönköping 8 0 - 0 20 Sveriges lantbruksuniversit et 143 10 7 21 26 Universiteten och högskolorna kommer att beredas tillfälle att yttra sig över de preliminära målen. De definitiva målen anges sedan i regleringsbrev. Här- igenom kan målen anpassas till lärosätenas långsiktiga planering, bl.a. vad gäller antalet professorer som kan förutses bli anställda inom olika områden. I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation redovisas ekonomiska åtgärder som regeringen kan komma att vidta i det fall ett lärosäte inte uppfyller sitt mål vad avser andel kvinnor bland nyrekryterade professorer. Lärosätena kommer vidare i regleringsbrev att få i uppdrag att sätta upp egna mål för könsfördelningen bland nyrekryterade inom övriga lärarkategorier. 5.5 En reformerad forskarutbildning År 1969 genomfördes en stor reform av forskarutbildningen. Dåvarande licentiatexamen och doktorsgraden avskaffades och en ny examen, doktorsexamen, infördes. Statsmakterna hade ambitionen att få till stånd en väl planerad forskarutbildning som inte bara skulle förbereda för en forskarkarriär utan också för kvalificerade insatser i yrkeslivet utanför högskolan. Studierna för den nya examen skulle läggas upp så att den effektiva studietiden kunde begränsas till fyra år. En genomtänkt, systematiskt planerad utbildningsgång skulle läggas upp för varje enskild doktorand. Inslaget av metodisk undervisning och handledning skulle öka väsentligt. Denna uppläggning av forskarutbildningen, som enligt statsmakternas intentioner skall gälla också i dag, finns i stort sett vid fakulteter med laborativ eller klinisk inriktning men har bara i begränsad utsträckning förverkligats vid övriga fakulteter. Under de senaste åren har emellertid en förändring inträtt på många håll även vid dessa senare fakulteter och som följd av detta har bl.a. examinationsfrekvensen ökat. Regeringen anser det angeläget att befästa och förstärka dessa positiva tendenser och ämnar därför vidta ett antal åtgärder som sammanfattas nedan. Kvantitativa mål för examinationen föreslås bli införda. Graden av måluppfyllelse kommer att utgöra ett underlag för statsmakternas beslut om resurser för forskning och forskarutbildning. De nu gällande reglerna för antagning skärps vad avser studiefinansieringen. Doktorander som har utbildningsbidrag skall erbjudas anställning som doktorand senast när två år återstår av studierna. Möjligheterna att utnyttja studiemedel under forskarutbildning begränsas. De åtgärder som presenteras i detta avsnitt är ägnade att effektivisera forskarutbildningen vid samtliga fakulteter. I syfte att ytterligare höja examinationen föreslås vidare i denna proposition (avsnitt 5.4) en särskild satsning om 100 miljoner kronor för studiefinansiering för doktorander. 5.5.1 Ärendet och dess beredning På uppdrag av regeringen den 3 augusti 1995 har Högskoleverket gjort en översyn av studiefinansieringssystemet i forskarutbildningen. Uppdraget redovisades i en rapport i december 1995. Regeringen tillkallade den 2 februari 1996 en särskild utredare för att göra en översyn av studiefinansieringen i forskarutbildningen. Uppdraget redovisades i rapporten Studiefinansiering och examina i forskarutbildningen (Ds 1996:35). Rapporten har remissbehandlats och en sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr U96/2109/UH). Utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform (RUT-93) överlämnade i februari 1996 betänkandet Reform och förändring (SOU 1996:21). I detta avsnitt berörs endast den del av utredningens uppdrag som gällde att analysera formerna för resurstilldelning till forskning och forskarutbildning. Betänkandet har remissbehandlats och en samman- fattning av remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr U96/788/UH). Riksrevisionsverket (RRV) har inkommit med rapporten Samhällsvetenskaplig forskarutbildning, RRV-rapport 1996:52. Högskoleverket har inkommit med rapporterna Forskarutbildningen inom det språkvetenskapliga området, Högskoleverkets rapportserie 1996:9 R, och Förfarande med inaktiva doktorander, Högskoleverkets rapportserie 1996:29 R. Utbildningsdepartementet tillkallade i januari 1997 en referensgrupp bestående av lärare vid universitet och högskolor samt av företrädare för Sveriges Universitets- lärarförbund och Sveriges Förenade Studentkårer, att biträda departementet med synpunkter på den framtida forskarutbildningen. Gruppen har sammanträtt fyra gånger under våren 1997. Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Utbildningsdepartementet utfört en omfattande statistisk databearbetning avseende forskarutbildningen och behovet av forskarutbildade. Materialet finns tillgängligt i Utbildningsdepartementet och kommer att presenteras i departementsserien. Utbildningsdepartementet har inhämtat synpunkter på forskarutbildningen från regeringens forsknings- beredning vid ett möte den 26 februari 1997, från företrädare för universitet och högskolor vid ett möte den 19 mars 1997 samt från universitets- och högskole- rektorer vid ett möte den 9 juni 1997. 5.5.2 Vetenskapligt kompetensbehov inför 2000-talet Samhället har ett stort och växande behov av personer med vetenskaplig kompetens. Inom snart sagt varje samhällssektor ställs det kraftigt ökade kompetenskrav på alla nivåer. Därmed ökar bl.a. behovet av arbetskraft som kan utföra uppgifter inom forskning och utveck- lingsarbete respektive avancerat utredningsarbete. Fler personer med forskarkompetens i samhället kan markant påskynda utvecklingen, medan en brist på sådana personer riskerar att hindra den. Mer forskning och utvecklingsarbete i näringslivet, även i mindre och medelstora företag, kan ge upphov till nyskapande och en tillväxt som i sin tur kräver ännu fler personer med vetenskaplig kompetens. Företag med liten satsning på forskning och utvecklingsarbete riskerar däremot att komma efter i den allt hårdare internationella konkurrensen. Regeringen anser att det är väsentligt för näringslivets konkurrenskraft och för hela samhället att fler personer med forskarutbildning verkar i samhället utanför högskolan. Dessa personer kommer, förutom att tillföra kompetens, att skapa naturliga och värdefulla kontaktytor mellan högskolan och det omgivande samhället. Enligt de bedömningar som redovisas i avsnitt 5.5.4 kommer behovet av forskarutbildade redan på relativt kort sikt att överstiga tillgången. Enligt regeringens mening bör statsmakterna inte invänta att en brist- situation skall uppstå utan redan i dag sätta in åtgärder för att ytterligare öka examinationen i forskarutbildningen. Forskarutbildningen och högskolan Forskarutbildningen är av central betydelse för högskolan. I fördjupade studier ökas inslagen av vetenskaplig metodik, kritisk analysförmåga och självständighet. Inom forskarutbildningen skaffar sig doktoranderna självständigt större överblickar och metodkunskap inom sitt forskningsområde samtidigt som de närmar sig forskningsfronten inom de problemområden som de koncentrerar sig på. Dokto- rander deltar i en stor del av forskningen och arbetar även i viss mån i grundutbildningen. Endast drygt hälften av lärarna i högskolan totalt sett har doktorsexamen. Vid universiteten har drygt 60 % av lärarna doktors- eller licentiatexamen, medan motsvarande andel för de mindre och medelstora högskolorna endast är knappt 30 %. Det råder även stora skillnader mellan olika fakulteter och utbildnings- områden i detta avseende; samhällsvetenskaplig fakultet har relativt låg andel, medan matematisk-naturveten- skaplig och medicinsk fakultet har mycket hög andel lärare med doktorsexamen. Lärarutbildningar och medellånga vårdutbildningar har genomgående låg andel lärare med doktorsexamen. Redan i nuläget finns således ett stort behov av forskarutbildade lärare, vilket närmare redovisas i avsnitt 5.5.4. Under en lång tid, fram till mitten av 1980-talet, avlades endast cirka 800 doktorsexamina per år. De senaste åren har examinationen dock ökat och läsåret 1995/96 utfärdades 1 600 doktorsexamina. Därav var 110 inom humanistisk, 160 inom samhällsvetenskaplig, 480 inom medicinsk, 305 inom naturvetenskaplig och 360 inom teknisk fakultet. Ett omfattande lokalt arbete med forskarutbildningsfrågor inom olika fakulteter har haft ett stort inflytande på utvecklingen. Den viktigaste orsaken till den stigande examinationen torde dock vara den kraftigt ökade studiefinansieringen, främst i form av anställningar som doktorand (tidigare doktorandtjänst). Det kvarstår alltjämt problem med forskarutbild- ningens effektivitet, framför allt inom de humanistiska, teologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna, som kan motverka den önskvärda ytterligare ökningen av examinationen. Vid dessa fakulteter präglas forskarutbildningen i många ämnen av långa studietider, låg examinationsfrekvens, dvs. andelen av de antagna som sedermera tar examen är låg, och hög ålder vid disputationen. Dessa fakulteter svarade läsåret 1995/96 för 19 % (300) av de nyexaminerade doktorerna men för 32 % (3 800) av de minst halvtidsstuderande doktoranderna. De som disputerar vid dessa fakulteter uppvisar brutto- studietider, dvs. tiden från antagning till examen, om i medeltal cirka tio år. De problem som dessa siffror illustrerar har de senaste åren angripits med olika åtgärder vid flera lärosäten och goda resultat har redan nåtts. Statistik från Uppsala universitet visar t.ex. att läget där har förbättrats de senaste åren men samtidigt att examinationsfrekvensen vid de aktuella fakulteterna fortfarande ligger klart under vad som gäller vid övriga fakulteter vid universitetet. Det är önskvärt att en forskarutbildning kan avslutas inom rimlig tid, eftersom de enskildas möjligheter att finna arbete efter avlagd examen därmed ökar. Långt utdragna eller avbrutna studier innebär också att samhällets resurser utnyttjas ineffektivt. Som ovan framhållits är det angeläget att statsmakterna understöder de positiva tendenser som börjat visa sig. Nya resurser för anställningar som doktorand (tidigare benämnda doktorandtjänster) föreslås i avsnitt 5.4. Enligt uppgift kommer också forskningsstiftelserna att dela ut betydande belopp till lärosätena för anställningar som doktorand. Forskar- utbildningen bör även effektiviseras och lärosätenas och fakultetsnämndernas ansvar förtydligas. Regeringen presenterar i det följande ett antal åtgärder i detta syfte. 5.5.3 Behörighet, forskarutbildningens längd, licentiatexamen Regeringens bedömning: Den allmänna behörigheten för tillträde till forskarutbildningen samt forskar- utbildningens omfattning bör inte ändras. Framdeles bör den allmänna behörigheten dock benämnas ”grundläggande” behörighet. Licentiatexamen bör behållas. Utredningsförslag: I betänkandet Studiefinansiering och examina i forskarutbildningen föreslås att den allmänna behörigheten för forskarutbildningen höjs från 120 till 160 poäng, att forskarutbildningens omfattning minskas från 160 till 120 poäng samt att licentiatexamen avskaffas. Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna avstyrker förslagen. De anser att utredningens förslag skulle gå ut över kvaliteten i forskarutbildningen och avhandlingarna. En fyraårig utbildning behövs för att hålla en internationellt sett acceptabel kvalitet på den svenska doktorsexamen. Skälen för regeringens bedömning: För att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande har dels allmän behörighet, dels den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit samt att den sökande bedöms ha den förmåga i övrigt som behövs för att gå igenom utbildningen. Allmän behörighet har den som har gått igenom grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng. Forskarutbildningen omfattar 160 poäng och avslutas med doktorsexamen. En etapp i forskarutbildningen om minst 80 poäng kan avslutas med licentiatexamen. I likhet med flertalet remissinstanser anser regeringen att den nuvarande nivån för allmän behörighet för forskarutbildningen samt forskarutbild- ningens längd är väl avvägda. Några förändringar i dessa avseenden bör därför inte göras. I propositionen Tillträde till högre utbildning m.m. (prop. 1995/96:184, bet. 1995/96:UbU11, rskr. 1995/96:264) ändrades emellertid för den grundläggande högskoleutbildningen benämningen ”allmän behörighet” till ”grundläggande behörighet”. Motsvarande ändring bör göras för forskarutbildningen. Den särskilda behörigheten bör inte regleras centralt närmare än vad som i dag görs i högskoleförordningen. Regeringen utgår från att fakultetsnämnden inte beslutar om krav för särskild behörighet som reser onödiga hinder för sökande från t.ex. lärarutbildningar, medel- långa vårdutbildningar eller högskoleingenjörsutbild- ningar. I likhet med flertalet remissinstanser anser regeringen att möjligheten att avlägga licentiatexamen bör behållas. Såsom framhålls av åtskilliga remiss- instanser skulle licentiatexamen i framtiden även kunna ges en yrkesinriktning - det skulle t.ex. kunna finnas både en akademiskt inriktad och en yrkesinriktad teknologie licentiatexamen respektive licentiatexamen i medicinsk vetenskap. Det vetenskapliga arbetet skall dock alltid omfatta minst 40 poäng. En licentiatexamen av detta slag skall vara en etapp på vägen mot doktors- examen men bör även svara mot ett behov i samhället och vara ett mål i sig. Inom högskoleförordningens ramar kan varje lärosäte utforma en utbildning med en sådan inriktning. 5.5.4 Examensmål Regeringens förslag: Ett forskarutbildningsuppdrag skall ges till varje universitet och högskola som har rätt att utfärda doktorsexamen, utom Handelshögskolan i Stockholm. Uppdraget skall innehålla mål för examinationen inom forskarutbildningen under två treårsperioder. Mål skall anges för varje vetenskaps- område som anvisas resurser för forskning och forskarutbildning vid lärosätet. Sveriges lantbruks- universitet skall dock ges ett samlat mål. Målen skall anges med utgångspunkt i de allmänna budgetperioderna inom statsförvaltningen och alltså fastställas för tre år åt gången. Målen skall fastställas i det regleringsbrev som avser det första året i en treårsperiod. Ändringar skall dock kunna ske under en påbörjad period. Målen skall fastställas för varje universitet eller högskola och för varje aktuellt vetenskapsområde. Målen skall preciseras efter samråd med respektive universitet och högskola. Regeringens bedömning: Den första treårsperioden avser åren 1997-1999. Mål för denna period för varje lärosäte och vetenskapsområde (för åren 1997-1998 motsvarande grupper av fakulteter) bör anges i regleringsbrevet för år 1998. Liksom hittills bör anges den minsta andel av anslagsposten för forskning och forskarutbildning för varje vetenskapsområde vid lärosätena som skall avsättas för studiefinansiering i forskarutbildningen. En preliminär bedömning av det samlade målet för examinationen inom forskarutbildningen (inklusive licentiatexamina) vid alla universitet och högskolor utom Sveriges lantbruksuniversitet anges nedan för perioderna 1997-1999 och 2000-2002. Som en planeringsförutsättning anges också målen för den följande treårsperioden, 2003-2005. VETENSKAPSOMRÅDE ANTAL EXAMINA UNDER PERIODEN (PREL.) (EXKL. SLU) 1997-1999 2000-2002 2003-2005 Humanistisk- samhällsvetenskapli gt 1154 1445 1526 Medicinskt 1693 1979 2075 Naturvetenskapligt 1172 1477 1530 Tekniskt 1640 2038 2120 RIKET TOTALT (inkl. SLU) 5949 7285 7592 Utredningsförslag: I rapporten Studiefinansiering och examina i forskarutbildningen föreslår utredaren att systemet med öronmärkta belopp inom fakultetsanslagen för studiefinansiering i forskar- utbildningen skall upphöra. Statsmakterna bör i stället mer direkt ange examensmål för forskarutbildningen. Målen bör anges för varje lärosäte och ha formen av krav på minsta antal examina inom fyra vetenskaps- områden – kulturvetenskap, naturvetenskap, teknik och medicin. Dessutom bör minsta antal nyantagna heltids- doktorander inom lärosätet anges. Remissinstanserna: Endast ett fåtal instanser, varav bara en högskola, kommenterar förslaget. Dessa instanser är positiva. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Prognos för antalet doktorsexamina Enligt SCB:s bedömning kommer antalet doktors- examinerade att öka från cirka 1 600 läsåret 1995/96 till knappt 1 900 per år under perioden 2003-2005. SCB har i denna prognos självfallet inte kunnat ta hänsyn till effekterna av de effektivitetshöjande åtgärder och de resursökningar för forskarutbildningen som föreslås i denna proposition och inte heller till ökade medel från forskningsstiftelser och fonder. Behovet av forskarutbildade Sveriges befolkning är välutbildad. Både den offentliga och den privata tjänstesektorn har en större andel högutbildade än flertalet av OECD:s större medlemsländer och enligt de flesta bedömningar är ar- betskraftens kompetens en av Sveriges stora kon- kurrensfördelar. En förstärkning av den svenska ekonomin och en utveckling av befolkningens välfärd förutsätter emellertid en ytterligare ökning av kompetensen på alla utbildningsnivåer och i hela samhället. Behovet av forskarutbildade växer därmed. Inte minst industri- sektorn, som fortfarande har en förhållandevis låg andel högutbildade, behöver ett kraftigt tillskott av forskar- kompetens. Expansionen av den grundläggande högskoleutbild- ningen under perioden 1997-2001 ställer krav på en ökad rekrytering av högskolelärare. En betydande andel av dessa nyrekryterade lärare bör vara disputerade för att kvaliteten i utbildningen skall kunna upprätthållas på minst nuvarande nivå. Om samma antal studerande per lärare i högskolans grundutbildning som i dag skall kunna bevaras, måste antalet lärare öka med ungefär 4 000 (omräknat till heltid) under perioden 1997-2001. Det stigande antalet pensionsavgångar och en förväntad ökning av lärarnas arbete inom forskning och hand- ledning medverkar även till att den totala efterfrågan på nyexaminerade från forskarutbildningen blir större än tillgången, redan med oförändrad rekrytering av forskarutbildade till arbete utanför högskolan. Sammanlagt kan högskolans egna behov av doktorer inom samtliga fakulteter under perioden 1997-1999 upp- skattas motivera en examination av drygt 1 950 doktorer per år, vilket är drygt 350 fler per år än ovan nämnda prognos. För perioderna 2000-2002 och 2003-2005 beräknas behovet öka ytterligare. I en skrift från Sveriges universitets- och högskoleförbunds kompetens- kommitté (Får vi nog av doktorer?, augusti, 1997) görs en liknande bedömning. Den planerade expansionen av grundutbildningen leder således till ett större examina- tionsbehov än vad som kunde förutses bara för några år sedan (Ds 1994:79, Lärarkåren vid universitet och högskolor under 1990-talet). Industrisektorn bör enligt flera bedömare öka andelen forskarutbildade bland sina anställda relativt kraftigt för att stärka sin konkurrenskraft gentemot utlandet. Branschsammansättningen och attityderna till att anställa forskarutbildade är emellertid faktorer som kan verka återhållande på efterfrågan. För ett stort antal företag, däribland många mindre, är forskarutbildade personer fortfarande inte någon etablerad rekryterings- kategori. I samband med den pågående strukturomvand- lingen inom industrin sker inte desto mindre nu en viss uppgradering av företagens utbildningsnivå. Det är emellertid en process som hittills varit ganska långsam. Utgångsläget är dessutom ofördelaktigt, eftersom den svenska industrisektorn, med undantag för bl.a. läkemedelsindustrin och de högteknologiska företagen, har en mindre andel högutbildade än motsvarande sektorer i flertalet andra större industriländer. Det har gjorts många analyser av behovet av forskarutbildade på arbetsmarknaden utanför högskolan under senare år. Flertalet av dessa, t.ex. Industri- förbundets analyser (Kompetens – Industrins kärna, 1996) pekar åt samma håll; inom näringslivet väntas efterfrågan på forskarutbildade öka i allt snabbare takt. Denna ökning är en effekt av företagens behov av att stärka sin konkurrenskraft, men också av att gruppen högre utbildade inom företagen skapar en ökad efterfrågan på vetenskapligt skolad personal. Dessutom etablerar allt fler forskarutbildade nya kunskapsintensiva företag, vilket ger en ökad sysselsättning. Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, har i betänkandet Aktiv arbetsmarknadspolitik (SOU 1996:34) bedömt att behovet av forskarutbildade utanför högskolan motiverar en mycket kraftig ökning av antalet nyexaminerade. Enligt NUTEK kommer betydligt fler forskarutbildade att efterfrågas enbart av arbetsmarknaden utanför högskolan än vad som enligt prognosen förväntas bli examinerade under kommande år. Allt fler inom högskolan studerar på 60- och 80- poängsnivåerna och antalet examinerade från längre grundutbildningar ökar. Efter högskolereformen år 1977 har många utbildningar tillkommit som blivit nya vägar till forskarutbildning vid sidan av de traditionella. Basen för rekrytering till forskarutbildning har således ökat och väntas öka än mer de närmaste åren. Detta torde leda till ett ökat intresse för forskarutbildningen. Av samtliga forskarutbildade på arbetsmarknaden finns för närvarande ungefär 45 % inom högskole- området, vilket är en större andel än i början av 1990- talet. Denna utveckling bör inte fortsätta. En oförändrad eller helst ökad andel av de forskarutbildade bör i framtiden vara verksam utanför högskolan. Sammanfattningsvis kan konstateras att högskolans och det övriga samhällets behov av forskarutbildade ökar kraftigt de närmaste åren enligt de flesta bedömningar. De examensmål som föreslås nedan motsvarar en ambitionsnivå som är realistisk med hänsyn till det statsfinansiella läget och till forskarutbild- ningens kapacitet. Målen har satts betydligt högre än dagens examination. Examensmålen är beräknade med hänsyn till dels den resursförstärkning om 100 miljoner kronor som föreslås i avsnitt 5.4, dels kända och förväntade ökade resurser från bl.a. forsknings- stiftelserna, dels beslutade besparingar. Dessutom förutsätts en viss effektivitetshöjning i forskarutbildningen, bl.a. som resultat av de åtgärder som presenteras i det följande. Därtill kommer en ökning av forskningsresurserna vid de mindre och medelstora högskolorna. Mål för examinationen Statsmakternas styrning av forskarutbildningens volym och inriktning har hittills huvudsakligen skett genom regleringsbrevet, där regeringen anger vilka minimi- belopp som av varje fakultetsanslag skall avsättas för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Vidare anges i den gällande lydelsen av regleringsbrevets gemensamma bestämmelser för alla lärosäten det allmänna målet att antalet doktorsexamina skall öka. Fram t.o.m. budgetåret 1992/93 påverkade regering och riksdag dimensioneringen och inriktningen av forskarutbildningen även genom beslut om inrättande av flertalet professurer. Enligt regeringens mening bör statsmakternas prio- riteringar anges tydligare än i dag. Regeringen föreslår därför att ett särskilt uppdrag avseende forskarutbild- ningen skall ges till varje lärosäte med rätt att utfärda doktorsexamen, med undantag för Handelshögskolan i Stockholm som inte anvisas något anslag för forskning och forskarutbildning. Detta uppdrag skall innehålla kvantitativa mål för examinationen inom forskar- utbildningen. Härigenom tydliggörs statsmakternas förväntningar och ambitioner och lärosätenas olika grad av måluppfyllelse blir synlig. Genom att mätbara mål sätts upp skapas också bättre förutsättningar för uppföljning såväl av lärosätena själva som av stats- makterna. För att inte normala variationer av examinationen inom olika ämnesområden i alltför stor utsträckning skall påverka möjligheterna att nå målen föreslås dessa avse de fyra stora vetenskapsområden som regeringen har föreslagit för resurstilldelning i propositionen Hög- skolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141), nämligen humanistisk-samhällsveten- skapligt vetenskapsområde (inkluderande teologisk, juridisk och filosofisk fakultet), medicinskt (inkluderande odontologisk och farmaceutisk fakultet), naturvetenskapligt respektive tekniskt vetenskaps- område. I nämnda proposition föreslås att de nya reglerna för resurstilldelningen skall träda i kraft den 1 januari 1999. Till dess bör examinationsmålen gälla motsvarande grupper av fakulteter. Forskarutbildningen omfattar vid heltidsstudier fyra år. Många doktorander bedriver dock studierna på mindre än heltid. Målen bör därför anges i form av det lägsta antal doktorsexamina som bör avläggas under en längre period än fyra år. Regeringen föreslår därför att examensmål anges för två på varandra följande treårs- perioder. Varje lärosäte som har rätt att utfärda doktorsexamen skall ges mål för examinationen inom varje vetenskapsområde som anvisas resurser för forskning och forskarutbildning. Sveriges lantbruks- universitet skall dock ges ett samlat examensmål. Licentiatexamen bör vid beräkningen av examinationen räknas som en halv doktorsexamen; om doktoranden därefter även tar en doktorsexamen räknas den som ytterligare en halv doktorsexamen. Det bör understrykas att målen givetvis inte skall ange en övre utan en undre gräns för examinationen. Som nyss angivits överstiger ju det verkliga behovet av forskarutbildade de examensmål som regeringen anser det realistiskt att ställa upp. Regeringen föreslår vidare att treårsperioderna skall sammanfalla med de allmänna budgetperioderna inom statsförvaltningen. Examensmålen skall preciseras efter samråd med respektive universitet eller högskola och skall fastställas i det regleringsbrev som avser det första året i en treårsperiod. Ändringar skall dock kunna ske under en påbörjad period. De första målen bör gälla för 1997-1999, även om det första året nu inte kan påverkas och trots att den hittillsvarande fakultetsindelningen lever kvar ännu under år 1998. Forskarutbildningens längd gör att en ökad antagning av doktorander inte kan ge någon påtagligt höjd examination förrän under efterföljande treårsperiod. Lärosätena kan dock öka examinationen under perioden 1997-1999 genom att vidta åtgärder för att examinationsfrekvensen skall förbättras bland de redan antagna doktoranderna. Följande preliminära mål (inklusive licentiatexamina) bör gälla för examinationen i forskarutbildningen under perioden 1997-1999 respektive 2000-2002 för de olika vetenskapsområdena, totalt för landet, med undantag för Sveriges lantbruksuniversitet. Som en planeringsförut- sättning anges även mål för åren 2003-2005. PRELIMINÄRA EXAMENSMÅL (INKL. LICENTIAT- EXAMINA) VETENSKAPSOMRÅDE ANTAL EXAMINA UNDER PERIODEN (EXKL. SLU) UTFA LL PRELIMINÄRA MÅL 93/94 - 95/96 1997- 1999 2000- 2002 2003- 2005 Humanistisk- samhällsvetenskapli gt 110 8 1154 1445 1526 Medicinskt 157 4 1693 1979 2075 Naturvetenskapligt 981 1172 1477 1530 Tekniskt 123 8 1640 2038 2120 RIKET TOTALT (inkl. SLU) 516 7 5949 7285 7592 Dessa mål baseras på den bedömning som nu kan göras av lärosätenas samlade kapacitet inom forskarutbild- ningen och av det förväntade nationella behovet av forskarutbildade inom olika delar av samhället. Varje lärosäte kommer att få lämna förslag till egna mål. Innan slutliga examensmål sätts för varje lärosäte, kommer regeringen således att samråda med lärosätena och därutöver göra dels en ytterligare bedömning av varje lärosätes kapacitet, dels en mer noggrann analys av det förväntade behovet av forskarutbildade. De slutliga målen för varje lärosäte, uppdelade på veten- skapsområden, för perioden 1997-1999 kommer att anges i regleringsbrev för år 1998, liksom preliminära mål, uppdelade på lärosäten och vetenskapsområden, för perioden 2000-2002. Regeringen kan även i regleringsbrev komma att ange ämnesområden av nationellt intresse där forskarutbildning skall bedrivas. Särskilda områden där antalet doktorer bör öka och som därför bör prioriteras av lärosätet kan också anges. Styrelsen för en högskola har i dag möjlighet att överföra högst 3 % av en anslagspost för en fakultet till övriga fakulteter. På samma sätt bör det finnas en möjlighet till justeringar av examensmålen mellan vetenskapsområdena efter lokala överväganden. Styrelsen bör därför få överföra högst 3 % av ett angivet mål för ett vetenskapsområde till övriga områden. Forskarutbildning bedrivs i allt större utsträckning vid de mindre och medelstora högskolorna. Doktoranderna är i dessa fall antagna av och examineras vid ett universitet (eller en enskild högskola med rätt att utfärda doktorsexamen) men de finansieras oftast av den högskola där de i praktiken bedriver merparten av sina studier. Regeringen har i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) föreslagit att en mindre eller medelstor högskola skall kunna ansöka hos Högskoleverket om att få ett eller flera vetenskaps- områden och därmed få rätt att själv utfärda doktors- examen inom dessa områden. Mindre och medelstora högskolor som får sådan rätt kommer att ges egna mål för examinationen i forskarutbildningen. För att garantera en viss miniminivå för studiefinansieringen vid lärosätena kommer regeringen, liksom i dag, att ange den minsta andel av anslagsposten för varje fakultet som skall avsättas för studiefinan- siering i forskarutbildningen. Motsvarande bör gälla för varje vetenskapsområde, när dessa införs. Andelen kvinnor inom forskarutbildningen skiljer sig mellan olika vetenskapsområden, men utvecklingen går mot ökad jämställdhet. Andelen kvinnor bland de nyantagna har ökat successivt från cirka 25 % i början av 1970-talet, till 40 % år 1996. Även andelen kvinnor bland nyexaminerade doktorer har ökat och uppgick år 1996 till 32 %. I avsnitt 5.4.3 anges preliminära rekryteringsmål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer vid universitet och högskolor. Sådana rekryteringsmål är ägnade att verka pådrivande för jämställdhetsarbetet på alla nivåer inom högskolan. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av andelen kvinnor bland nyantagna respektive examinerade i forskarutbildningen inom samtliga fyra vetenskapsområden. De examensmål för forskarutbildningen som regeringen avser att införa är ägnade att ge incitament till en effektivisering av forskarutbildningen och bör ge en god bild av den förväntade examinationen inom de olika vetenskapsområdena. Om behovet av doktorer och licentiater inom ett vetenskapsområde skulle visa sig i alltför hög grad överstiga examensmålet, kan en omför- delning av resurser till detta område bli aktuell. De resurser som behövs för en doktorand kan då schablon- mässigt beräknas till en anställning som doktorand (tidigare doktorandtjänst - se avsnitt 5.5.7), kurser och handledning motsvarande 10 % av en anställning som lektor eller professor samt lokaler och övriga resurser. Kostnaderna för en doktorand, med dagens genomsnitts- löner, blir därmed totalt cirka 470 000 kronor per år. Kravet på examinationsfrekvens i utbildningen bör sättas till minst 80 %. Kostnaden för en ytterligare doktorsexamen blir därmed densamma som för högst fem års forskarstudier eller cirka 2 400 000 kronor. Inom kliniska och experimentella ämnen kan dock denna kostnad bli väsentligt större, om det ökade antalet doktorander kräver exempelvis nya laboratorier. 5.5.5 Examination och resurser Regeringens bedömning: Graden av måluppfyllelse för examinationen i forskarutbildningen inom ett veten- skapsområde vid ett lärosäte bör utgöra ett underlag för statsmakternas beslut om resurser för forskning och forskarutbildning. Utredningsförslag: I betänkandet Studiefinansiering och examina i forskarutbildningen berörs systemet för resurstilldelning bara indirekt, i samband med förslaget om examensmål. Utredningen för uppföljning av 1993 års högskolereform (RUT-93) anför i sitt betänkande Reform och förändring att ett resurstilldelningssystem liknande det för grundutbildningen bör kunna utformas för forskarutbildningen. Remissinstanserna: Endast ett fåtal instanser tar upp frågan. I sina yttranden över Studiefinansiering och examina i forskarutbildningen tillstyrker Riksrevisionsverket, Statskontoret och Högskolan i Växjö att resurserna till forskarutbildningen prestations- relateras. Skälen för regeringens bedömning: Det är viktigt att skapa incitament för lärosätena och fakultets- nämnderna att öka examinationen inom forskarutbild- ningen. Enligt regeringens bedömning kommer de examensmål inom forskarutbildningen som föreslås i avsnitt 5.5.4 att utgöra sådana incitament. Statsmakternas uppföljning av hur examensmålen uppfylls är av största vikt. Denna uppföljning bör naturligtvis inspirera till en intern uppföljning vid varje lärosäte. Det finns i dag ingen direkt koppling mellan å ena sidan resurstilldelningen för forskning och forskarutbild- ning och å andra sidan lärosätenas resultat. Med anledning av propositionen Utbildning och forskning; kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) beslutade riksdagen att fördela 5 % av fakultetsanslagen i förhållande till examinationen inom forskarutbildningen fr.o.m. budgetåret 1995/96. I budgetpropositionen för 1995/96 (prop. 1994/95:100, bil. 9, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353) anfördes emellertid att en sådan koppling skulle medföra en omfördelning av resurser mellan lärosätena, som kunde få negativa konsekvenser för vissa fakulteter som tillkommit på senare år. Regeringen föreslog därför att systemet inte skulle införas men anmälde samtidigt sin avsikt att noga överväga alternativa möjligheter att tilldela resurser för forskning och forskarutbildning på ett sådant sätt att det bidrar till en ökning av antalet avlagda forskarexamina. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag. Flera fakultetsnämnder vid olika lärosäten har i dag interna, prestationsrelaterade resurstilldelningssystem, som synes fungera bra och leda till ökad examination. Regeringen anser att en viss, mindre del av anslags- posterna för forskning och forskarutbildning inom de olika vetenskapsområdena nu bör kunna göras beroende av examinationen inom forskarutbildningen. Härigenom premieras god måluppfyllelse och lärosätena ges ett tydligt incitament att effektivisera forskarutbildningen och öka examinationen. Bristande måluppfyllelse kommer dock inte att medföra omfördelningar av resurser mellan lärosätena. Om examensmålet för ett vetenskapsområde vid ett lärosäte inte skulle uppnås och statsmakternas uppdrag således inte har utförts, kommer lärosätet att ges tillfälle att yttra sig över måluppfyllelsen. Efter detta samråd kan regeringen antingen besluta att inte vidta någon åtgärd eller också föreslå riksdagen att lärosätets anslag för forskning och forskarutbildning skall minskas för kommande budgetår. Det kan även bli aktuellt att sänka målet för kommande treårsperioder. Det är självklart positivt om lärosätena överträffar sina mål. Om så sker, kommer lärosätena dock inte automatiskt att ges ytterligare anslag, men examinationens storlek kommer att ingå i underlaget för statsmakternas prioriteringar inför kommande år. När det gäller resurser för forskning och forskar- utbildning vid Chalmers tekniska högskola AB respektive Stiftelsen Högskolan i Jönköping, som drivs i privaträttsliga former genom stiftelser och bolag, följer den ekonomiska regleringen i förhållande till staten föreskrifter som preciseras genom avtal. En övergripande målsättning i avtalen är att staten skall ge ersättning för prestationer och beräkna andra anslag för dessa högskolor på samma sätt och efter samma grunder som gäller för universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap. 5.5.6 Antagning Regeringens bedömning: Till forskarutbildning bör endast få antas studenter som är behöriga och lämpade, som kan erbjudas handledning och som har studiefinan- siering enligt något av följande två alternativ. 1. Studenten får anställning som doktorand eller beviljas utbildningsbidrag. 2. Studenten har någon annan form av studie- finansiering. Studenten får i detta fall antas bara om fakultetsnämnden, eller det organ till vilket antagningsbeslut har delegerats, bedömer att studenten kommer att ha sin försörjning säkrad under hela utbildningen och kan ägna en så stor andel av sin tid åt doktorandstudierna att dessa kan slutföras inom åtta år. Högskoleverket bör få i uppdrag att följa upp och utvärdera antagningarna enligt alternativ 2. Rapporter: Flera rapporter, t.ex. RRV:s Samhälls- vetenskaplig forskarutbildning och Högskoleverkets Forskarutbildningen inom det språkvetenskapliga området, har konstaterat att högskoleförordningens bestämmelse att doktorander skall erbjudas "godtagbara villkor" tolkas på ett mycket varierande sätt vid olika fakulteter, särskilt vad gäller studiefinansieringen. I dessa rapporter framhålls att effektiviteten och därmed på sikt även examinationen bör kunna öka om antalet doktorander anpassas till resurserna för studiefinan- siering, handledning m.m. och det understryks att forskarutbildningen bör vara en väl planerad utbildning för detta mindre antal doktorander. Skälen för regeringens bedömning: I såväl 1987 års som 1990 års forskningspropositioner (prop. 1986/87:80 och prop. 1989/90:90) betonades vikten av god studiefinansiering för doktoranderna. Redan år 1988 infördes i högskoleförordningen regeln (nuvarande 10 kap. 1 §) att endast det antal doktorander får antas som kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt, samt att fakultets- nämnden får besluta om begränsningar i antagningen. Denna regel efterlevs inte alltid och det finns institutioner där varje behörig student som söker till forskarutbildningen antas, oberoende av de ekonomiska studievillkor som kan erbjudas. Doktorandernas och handledarnas tid liksom övriga resurser inom forskarutbildningen bör utnyttjas effektivt. Det är också önskvärt att studieavbrotten blir färre. Handledning och övriga resurser bör därför koncentreras till de doktorander som bedöms vara bäst lämpade för forskarutbildning och som kan erbjudas godtagbara studievillkor. Ett av de viktigaste av dessa studievillkor är utan tvekan tillgången till studie- finansiering. Regeringen anser därför att reglerna på denna punkt bör ges ett tydligare och mer precist innehåll. En student som antas skall givetvis även i fortsätt- ningen, utöver att uppfylla kraven på allmän (grund- läggande) och särskild behörighet, ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara forskarutbildningen. Därutöver bör gälla att endast den får antas som kan erbjudas handledning och som har studiefinansiering enligt något av följande två alternativ. 1. Studenten får anställning som doktorand (tidigare doktorandtjänst - se avsnitt 5.5.7) eller beviljas utbild- ningsbidrag. Som framgår av avsnitt 5.5.7 kan anställning som doktorand bara avse arbete på heltid, och utbildningsbidrag bör beviljas med minst 80 procent av fullt bidrag. 2. Studenten har någon annan form av studiefinansiering. Studenten får i detta fall antas bara om fakultetsnämnden (eller det organ till vilket antagningsbeslut har delegerats) bedömer att studenten kommer att ha sin försörjning säkrad under hela utbild- ningen och kan ägna en så stor andel av sin tid åt doktorandstudierna att dessa kan slutföras inom åtta år. Antagning enligt alternativ 1 bör ske samtidigt som anställning som doktorand, respektive beviljande av utbildningsbidrag. Alternativ 2 avser t.ex. högskoleadjunkter samt anställda inom sjukvården och näringslivet (se vidare avsnitt 5.5.7). Doktorander av detta slag kan således utgöra ett väsentligt inslag i högskolans samverkan med det övriga samhället, den s.k. tredje uppgiften. Högskoleverket bör få i uppdrag att följa upp och utvärdera antagningarna enligt alternativ 2. Vid urval mellan sökande som uppfyller ovanstående krav skall de mest lämpade väljas. I det sällsynta undantagsfall, då en person har ett färdigt avhandlingsmanuskript och i övrigt uppfyller kraven för avläggande av doktorsexamen, bör det vara möjligt för den sökande att få manuskriptet bedömt. Fakultetsnämnden (eller det organ till vilket antagningsbeslut har delegerats) kan då, efter bl.a. denna bedömning, välja att tillämpa alternativ 2 och anta den sökande som doktorand i direkt anslutning till disputationen. De olika formerna av studiefinansiering behandlas närmare i avsnitt 5.5.7. Doktorander kan under utbildningens gång byta studiefinansieringsform. Den doktorand som inlett studierna med finansiering enligt alternativ 2 och sedan anställs som doktorand eller får utbildningsbidrag skall naturligtvis fortsätta enligt sin studieplan men då på heltid eller minst 80 procent av heltid. Den maximala tiden för innehav av anställningen/bidraget skall dock förkortas motsvarande den nettostudietid som förflutit fram till tillträdet av anställningen/bidraget. Med netto- studietid avses den tid som en doktorand enligt uppgift från lärosätet ägnar åt studierna; två års studier på halvtid motsvarar således ett års nettostudietid (brutto- studietiden är två år). Denna begränsning av antagningen till doktorander med adekvat studiefinansiering kommer att medföra omställningsproblem för vissa fakulteter och institutioner. En koncentration av resurser för studie- finansiering och handledning samt av övriga resurser till de studenter som bedöms mest lämpade att genomföra studierna främjar dock, enligt statistik och erfarenhet, en effektiviserad utbildning och ökad examination. Omsorgsfullt utvalda doktorander som har sin försör- jning ordnad och som med stöd av god handledning kan ägna sig åt studierna på heltid (eller minst halvtid) medför dessutom sannolikt en vitalisering av institu- tionernas forskning och hela arbete. Doktorander från länder utanför Norden och EU Antalet utländska medborgare bland doktoranderna har fördubblats de senaste tjugo åren. Enligt statistik från år 1993 hade 2 560, eller 17 %, av doktoranderna utländskt medborgarskap. Av dessa kom 570 från Norden och 609 från övriga Europa (inklusive Ryssland). Sammanlagt 741 doktorander kom från Asien, varav 475 från Kina. Medicinsk fakultet hade flest utländska doktorander, följd av teknisk fakultet. Från studenthåll har ett flertal gånger framhållits risken av att ett stort antal utländska doktorander, som kommer till Sverige enbart för studierna och återvänder till hemlandet omedelbart efter examen, gör att resurserna för övriga doktorander kan bli otillräckliga. Inom EU och Norden finns det avtal om student- rörlighet. När det gäller övriga länder finns det också överenskommelser direkt mellan lärosäten. Internationellt utbyte inom forskningen är naturligtvis viktigt och ömsesidigt berikande. En person som erhållit forskarutbildning vid ett svenskt universitet behåller dessutom ofta goda kontakter med Sverige även efter utbildningen. Det kan dock inte uteslutas att det generösa utbildningssystemet i Sverige, med kostnadsfri forskarutbildning även i mycket resurskrävande ämnen och goda möjligheter till studiefinansiering, kan komma att utnyttjas i alltför stor utsträckning. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att närmare utreda dessa frågor. 5.5.7 Studiefinansiering Regeringens bedömning: Anställning som doktorand bör liksom nu avse arbete på heltid. Minst 80 procent av arbetstiden bör dock avse den egna forskar- utbildningen. Utbildningsbidrag bör inte få lämnas med del av bidrag som understiger 80 procent. En doktorand som har utbildningsbidrag bör erbjudas anställning som doktorand senast när två år återstår av studierna enligt den individuella studieplanen. Under utgiftsområde 15 finns följande förslag med avseende på forskarutbildningen. Studiemedel får lämnas till en doktorand för forskar- utbildning endast om följande två villkor är uppfyllda. 1. Det sammanlagda antalet år med studiemedel inom grundutbildning och forskarutbildning överskrider inte det högsta antal år, dvs. sex år, som studiemedel utan särskilda skäl får lämnas. 2. Doktoranden är inte och har inte varit anställd som doktorand samt innehar inte och har inte innehaft utbildningsbidrag. Skälen för förslaget lämnas i detta avsnitt. Skälen för regeringens bedömning och förslag: I det följande beskrivs de olika formerna för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Anställning som doktorand (tidigare doktorandtjänst) och utbildningsbidrag kan finansieras på olika sätt - över fakultetsanslag, med forskningsrådsmedel eller med övriga externa medel. Antalet forskarstuderande med anställning som doktorand var våren 1996 över 6 000 av totalt cirka 16 000 registrerade (med minst 10 % aktivitetsgrad). Det finns emellertid många andra försörjningssätt. Nästan 3 000 forskarstuderande hade någon form av tjänst inom högskolan, 1 850 hade studiemedel eller stipendier och 1 260 hade utbildningsbidrag. Övriga 3 850 doktorander hade ett arbete med forskningsanknytning eller annan typ av försörjning. Utbildningsbidrag och anställning som doktorand Inledningsvis skall konstateras att tjänstebegreppet successivt har tagits bort i olika författningar. I de regler som gäller för offentliga universitet och högskolor har detta begrepp dock funnits kvar. I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) ersattes begreppet tjänst i princip av ordet anställning. Doktorandtjänst benämns därför nu anställning som doktorand. Anställning som doktorand är alltid en heltidsanställning. I de flesta avseenden är detta den bästa formen av studiefinansiering. Den är dock dyr för statsmakterna och lärosätena. Utbildningsbidragen återinfördes den 1 juli 1995 som en tillfällig åtgärd i avvaktan på ett nytt system för studiefinansieringen inom forskarutbildningen. Enligt regeringens mening bör det fortsatt vara möjligt för lärosätena att använda utbildningsbidrag som studiefinansieringsform men vissa begränsningar bör införas. En doktorand med utbildningsbidrag skall ha rätt att få anställning som doktorand under minst de två sista åren i en utbildning som enligt doktorandens individuella studieplan syftar till doktorsexamen. Denna rätt skall dock inte gälla om fakultetsnämnden beslutar att studiefinansieringen skall avbrytas i förtid (se även avsnitt 5.5.8). En sådan kombination av utbildningsbidrag och anställning som doktorand innebär att doktoranden under den avslutande delen av studietiden blir berättigad till de sociala förmåner som en anställning ger. Doktoranden kommer genom anställningen också att uppfylla det arbetsvillkor som finns för rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen efter utbild- ningen. Utbildningsbidraget ger underlag för allmän tjänstepension (ATP) och kan förlängas upp till två år (på lärosätets bekostnad) vid föräldraledighet och sjukdom. Arbetsskadeskyddet för studenter, inklusive doktorander som inte har anställning, är nu i allmänhet bristfälligt. I uppdraget till en särskild utredare som regeringen nyligen tillkallat (dir. 1997:91) för att göra en översyn av arbetsskadeförsäkringen ingår därför att se över detta skydd. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 januari 1998. En i högskoleförordningen reglerad koppling av bidrag och anställning av det slag som beskrivits ovan ger således avsevärda fördelar från doktorandernas synpunkt jämfört med dagens utbildningsbidrag. Samtidigt bevaras en betydande flexibilitet för lärosätena eftersom proportionerna mellan bidrag och anställning kan variera inom angivna gränser, beroende på lokala behov och förutsättningar. En fakultetsnämnd kan självfallet också, liksom i dag, välja att inte använda utbildningsbidrag över huvud taget utan ge samtliga doktorander anställning som doktorand redan från början av forskarutbildningen. Utbildningsbidrag kan i dag splittras upp i små delar. Med hänsyn till vad som ovan framhållits om vikten av att doktoranderna kan koncentrera sig på sina studier avser regeringen att införa en bestämmelse om att utbildningsbidraget inte får lämnas med del av bidrag understigande 80 %. I de fall där doktorander har sådant reducerat bidrag bör det normalt kompletteras med anställning som assistent. Motiveringen härför är för det första att arbete inom grundutbildning och administration är berikande för doktoranderna, så länge det inte blir alltför omfattande. För det andra innebär gällande kollektivavtal att assistenter får rätt till samma sociala avtalsförmåner som andra anställda i den mån anställningen omfattar minst 20 % av heltid. I dag har en doktorand rätt att behålla sitt utbildningsbidrag vid bl.a. ledighet i samma omfattning som enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt till föräldrapenningförmåner. Denna rätt skall självfallet fortsätta att gälla. Därtill bör doktoranden, på egen begäran och för högst ett år i taget, kunna få sitt utbildningsbidrag reducerat till 50 % av helt bidrag under förutsättning av att resterande tid används för vård av barn tills barnet fyllt åtta år. Detta innebär att utbildningsbidraget i detta avseende ger en längre gående möjlighet till ledighet än vad som finns vid anställning som doktorand, för vilken föräldraledighetslagen (1995:584) gäller. Utbildningsbidraget utgår för närvarande med 11 590 kronor per månad. Beloppet har varit oförändrat sedan den 1 juli 1995. Med hänsyn till den allmänna löne- utveckling som skett sedan dess bör bidraget höjas. För anställning som doktorand gäller i dag att minst två tredjedelar av arbetstiden skall ägnas åt den egna forskarutbildningen. Resterande tid får ägnas åt arbete inom grundutbildningen och övrigt institutionsarbete. Studentorganisationer har anfört att doktorander ibland överutnyttjas inom institutionerna och att de då får alltför liten tid till den egna forskarutbildningen. Arbete inom grundutbildningen är, som regeringen framhållit ovan, berikande men bör inte inkräkta alltför mycket på den huvudsakliga uppgiften, nämligen studierna. Därför bör minst 80 % av arbetstiden inom en anställning som doktorand avse den egna forskarutbildningen. Som tidigare nämnts kan anställning som doktorand finansieras på olika sätt. Det är dock alltid lärosätet som anställer doktoranderna. Det ligger i samhällets och lärosätenas intresse att åtminstone de anställningar som doktorand och de utbildningsbidrag som finansieras av lärosätenas anslag för forskning och forskarutbildning annonseras nationellt. I regleringsbrev för år 1997 har regeringen angivit att minst 75 % av de medel som lärosätena använder för studiefinansiering inom fakultetsanslagen skall avse anställningar som doktorand. Denna regel bör gälla även i fortsättningen. Annan anställning med anknytning till forskarutbildningen Det är relativt vanligt att doktorander har någon annan anställning (än anställning som doktorand) inom eller utom högskolan med anknytning till forskarutbild- ningen. Det gäller t.ex. högskoleadjunkter samt anställda inom sjukvården eller näringslivet med tidsutrymme för forskarstudier. Dessa doktorander bör dock enligt de regler som föreslås ovan ha ett sådant utrymme för studierna att dessa kan slutföras inom åtta år. Studiemedel Studiemedel kan beviljas för studier på högskolenivå under sex år och för ytterligare tid om det finns särskilda skäl. För forskarutbildningen har en generös praxis utvecklats och som regel beviljas studiemedel så länge studierna bedrivs i normal takt. Även studietakten tenderar att bedömas mycket generöst. Detta innebär att doktorander i praktiken kan få studiemedel under hela forskarutbildningen även om tidsgränsen sex år för studiemedel väsentligt överskrids. De flesta som får studiemedel för doktorandstudier kan på grund av höga sammanlagda studieskulder förmodas få en stor del av lånen avskrivna till sist. Om nuvarande praxis för beviljande av studiemedel för forskarutbildning behålls, blir en bestämmelse om begränsning av antagningen till studerande med adekvat studiefinansiering och koncentration av handlednings- resurser m.m. till dessa studerande verkningslös. Regeringen avser därför införa följande begränsningar. Studiemedel bör få lämnas för forskarutbildning endast om följande två villkor är uppfyllda. 1. Det sammanlagda antalet år med studiemedel inom grundutbildning och forskarutbildning överskrider inte det högsta antal år (för närvarande sex) som studiemedel enligt huvudregeln, dvs. utan särskilda skäl, får lämnas. 2. Doktoranden är inte och har inte varit anställd som doktorand samt innehar inte och har inte innehaft utbildningsbidrag. Ett förslag till ändring av studiestödslagen med denna innebörd finns under utgiftsområde 15. Det första villkoret motiveras av att skuldbördan inte bör tillåtas bli alltför tung. Vid tillämpningen av sexårsregeln bör forskarutbildning således inte få utgöra särskilda skäl. Studiemedlen bör primärt användas för en bred grundutbildning med inslag av olika ämnen. Därmed ökar studenternas möjligheter att få arbete också utanför högskolan efter examen. Den andra begränsningen avser att förhindra att studiemedel utnyttjas för att finansiera ett regelmässigt ”femte år” inom forskarutbildningen. Finansiering utöver de stipulerade fyra åren bör endast i undantags- fall vara nödvändig; denna bör i så fall tillskjutas av fakulteten eller institutionen. Vid antagningen till forskarutbildning skall fakultets- nämnden bedöma om studenten har sin försörjning säkrad under hela utbildningen. Eftersom studiemedel endast skall kunna lämnas för sammanlagt sex år inklusive grundutbildningen, måste således anslutande studiefinansiering finnas. En doktorand med helt studiemedel skall betecknas som heltidsstuderande vid beräkning av nettostudietiden. De doktorander som redan i dag får studiemedel bör omfattas av övergångsregler vad gäller rätten att uppbära studiemedel. Stipendier m.m. En doktorands studier kan helt eller delvis vara finansierade på annat sätt än de ovan nämnda, t.ex. genom stipendier från privata fonder. Ett stipendium kan ge möjlighet för t.ex. en läkare eller en högskoleadjunkt att på deltid ägna sig åt forskarutbild- ning. Stipendier ger inte några sociala förmåner. Om en doktorand finansierar heltidsstudier med stipendium kan därför problem uppkomma, bl.a. vid långvarig sjukdom och vid behov av föräldraledighet. Lärosätena bör därför vara uppmärksamma på dessa problem. Som nämnts tidigare görs för närvarande en översyn av arbetsskadeförsäkringen, varvid bl.a. studenters skydd behandlas. Doktorander som uppbär stipendier ingår självfallet i denna översyn. Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering bör inte finansieras med statsmedel. Redan antagna doktorander utan godtagbar studiefinansiering I dag finns ett stort antal doktorander utan den finansiering som regeringen anser bör vara en förut- sättning för antagning och som beskrivits i avsnitt 5.5.6. Cirka 1 500 doktorander har t.ex. endast studiemedel som finansiering. I denna proposition, avsnitt 5.4, föreslår regeringen därför en särskild satsning om 100 miljoner kronor avseende studiefinansiering för doktorander. En del av dessa medel bör avse nyantagna doktorander, men under en övergångsperiod, 1998 och 1999, bör lärosätena kunna använda en stor del av medlen till att underlätta för många doktorander utan godtagbar finansiering att slutföra sin utbildning inom de närmaste åren. De doktorander som på detta sätt erhållit utbild- ningsbidrag före den 1 januari 1999 bör omfattas av övergångsregler vad gäller rätten till anställning som doktorand de sista två åren. Om det fram till nya reglers ikraftträdande skulle ske en onormalt stor antagning av doktorander utan adekvat studiefinansiering vid någon institution, bör detta inte premieras vid fakultetsnämndens fördelning av medlen. Det kan nämligen hävdas att en antagning av doktorander som inte kan ges godtagbara villkor vad gäller studiefinansiering är oförenlig med 10 kap. 1 § högskoleförordningen redan i dess nuvarande lydelse. Riksbankens jubileumsfond beslutade i mars 1997 att anslå 60 miljoner kronor över en tvåårsperiod för att stödja icke finansierade doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap, vilka befinner sig i slutskedet av sin utbildning och som vid en adekvat insats skulle kunna slutföra sina studier inom de närmaste två åren. Detta stöd tillsammans med regeringens ovan nämnda satsning bör göra det möjligt för majoriteten av de doktorander, som i dag inte har tillfredsställande finansiering men som vid en koncentrerad tvåårig insats skulle kunna slutföra sina studier, att avlägga examen. Denna samlade satsning kommer dessutom att underlätta för lärosätena att erbjuda nytillkommande doktorander den studiefinansiering som krävs för antagning enligt de nya regler som beskrivs ovan. 5.5.8 Utbildningens uppläggning, handledning m.m. Regeringens bedömning: Varje fakultetsnämnd bör utse en studierektor för forskarutbildningen som skall ha ett övergripande ansvar för – forskarutbildningens uppläggning, – samordning av forskarutbildningskurser, – eventuella forskarskolor, samt – utbildning av handledare. Studierektorn bör även utöva allmän tillsyn över forskarutbildningen. Den individuella studieplanen för varje doktorand bör upprättas vid antagningen och bör ange doktorandens och fakultetsnämndens åtaganden. Studie- planen bör följas upp varje år. En fakultetsnämnd bör kunna besluta att en doktorand som i väsentlig mån åsidosatt sina åtaganden i den individuella studieplanen inte längre skall ha rätt till handledning och övriga resurser. En doktorand bör dock ha rätt till handledning och övriga resurser under den tid han eller hon är anställd som doktorand eller har utbildningsbidrag. En doktorand som inte längre har tillgång till hand- ledning eller andra resurser bör under vissa förutsättningar kunna återfå dessa efter ansökan hos fakultetsnämnden. Utredning och rapporter: I betänkandet Studiefinansiering och examina i forskarutbildningen föreslås att doktorandkontrakt, innehållande en individuell studieplan samt doktorandens och institu- tionens åtaganden, skall upprättas vid antagningen av doktoranden. I Högskoleverkets rapport Forskarutbild- ningen inom det språkvetenskapliga området förordas att den individuella studieplanen skall uppfattas som ett avtal mellan doktoranden och handledaren. RRV fram- håller i sin rapport Samhällsvetenskaplig forskarutbildning att fakultetsnämnderna bör ta ett större ansvar för kontinuerlig uppföljning av bl.a. individuella studieplaner. I de ovannämnda rapporterna och betänkandet liksom i Högskoleverkets rapport Förfarande med inaktiva doktorander framförs förslag om att doktorander skall kunna avregistreras från utbildningen och därmed avstängas från handledning efter viss tid. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser anser att avregistrering av doktorander bör kunna ske efter viss tid. Ett stort antal tillstyrker införande av ett doktorandkontrakt. Högskoleverket avstyrker ett formellt kontrakt. Verket föreslår att en funktion som ”studierektor för forskarutbildningen ” införs. Skälen för regeringens bedömning: Samhällets stigande behov av vetenskapligt utbildade personer leder till krav på bättre effektivitet i forskarutbildningen. Detta medför i sin tur ökat intresse för och större krav på forskarutbildningens organisation och handledningens kvalitet. Det är fakultetsnämndernas ansvar att leva upp till detta och att organisera utbildning och erfarenhetsutbyte för handledarna. För den närmare organisationen av utbildningen ansvarar självfallet de enskilda institutionerna eller ämnena. Enligt 9 kap. 7 § högskoleförordningen skall det för varje doktorand utses en handledare, och doktoranden har rätt till handledning under sammanlagt den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 160 poäng. Vidare föreskrivs att kraven på kunskaper för varje doktorand skall preciseras i en individuell studieplan. Enligt rapporter från Högskoleverket och RRV efterlevs denna regel i mycket varierande utsträck- ning. De individuella studieplanerna får ofta föga uppmärksamhet och uppföljningen uppvisar inte sällan stora brister. Forskarutbildningens karaktär av en systematiskt planerad utbildningsgång, den pedagogiska uppläggningen av utbildningen och handledarnas ansvar är ofta allt för litet betonade. Inom många ämnes- områden kommer en stor del av de disputerade att arbeta vidare inom högskolan. Forskarutbildningen bör därför i allmänhet planeras så att doktoranden även förbereds för en framtida verksamhet som högskole- lärare. Omfattningen av handledningen liksom av kvaliteten och intensiteten i handledningen kan likaså variera mellan fakulteterna. Studierna blir lidande om handled- ningen inte fungerar. Doktoranderna är i en beroende- ställning i förhållande till handledare och institution, vilket kan innebära stora svårigheter och kräva stöd från lärosätet. Även de som tar på sig rollen som handledare behöver stöd bl.a. i form av utbildning och erfarenhets- utbyte. Bl.a. för att minska doktorandens beroende av en handledare har många institutioner infört en ordning med flera handledare eller handledargrupper. Vid sidan om en ansvarig huvudhandledare utses biträdande hand- ledare. Om dessa har en kompletterande kompetens kan doktoranden få en ämnesmässigt bredare handledning. Vid vissa lärosäten förekommer försöksverksamhet med externa mentorer för doktorander. Det förekommer även att forskare utomlands fungerar som biträdande handledare eller mentorer för doktorander i Sverige. Om man väljer att utse biträdande handledare även från andra lärosäten, från myndigheter eller från näringsliv får doktoranden tillgång till ett nätverk av externa kontakter. Dessa kan få stor betydelse också för tiden efter disputationen och leda till en post-doc-vistelse eller vara inledningen till en karriär inom näringsliv eller offentlig verksamhet. Vid många institutioner finns handledarkommittéer eller handledarkollegier. Dessa utgör naturliga fora för den årliga uppföljningen av de individuella studieplanerna, som närmare beskrivs nedan. Detaljer i utformningen av handledningen i forskar- utbildningen varierar givetvis och frågan om handledar- kommittéer bör därför inte regleras av statsmakterna genom en författning. Det finns dock skäl att betona det angelägna i att fakultetsnämnderna kontinuerligt följer upp och utvecklar formerna för handledning. Flera fakultetsnämnder har på olika sätt inlett ett arbete med att förbättra forskarutbildningen. De har exempelvis givit ut handböcker med råd och anvisningar om handledningen. Många institutioner har, som nämnts, handledarkollegier för planering och upp- följning av forskarutbildningen. Vid flera lärosäten finns större s.k. forskarskolor, där utbildningen ofta är mer organiserad. Vissa forskarskolor har en mer tvärveten- skaplig karaktär och då ofta med ett större inslag av samverkan med t.ex. näringslivet. Regeringen anser att forskarutbildningens betydelse inom fakultetsnämndens ansvarsområde bör ytterligare betonas. Som ett led i detta avser regeringen föreskriva att varje fakultetsnämnd skall utse en studierektor för forskarutbildningen. Studierektorsfunktionen bör normalt vara ett uppdrag för en lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde. Vid de fakulteter som redan i dag har en särskild forskarutbildnings- nämnd eller motsvarande skulle t.ex. ordföranden för nämnden kunna utses till studierektor. Studierektorn bör ha det övergripande ansvaret för forskarutbildningens uppläggning, för samordning av forskarutbildnings- kurser, för eventuella forskarskolor och för utbildning av handledare. Studierektorn bör även utöva allmän tillsyn över forskarutbildningen. Det bör framhållas att det direkta ansvaret för forskarutbildningen även i fortsättningen måste åvila de enskilda institutionerna eller ämnena. Den individuella studieplanens utformning och upp- följning bör ägnas närmare uppmärksamhet. Studie- planen bör upprättas vid antagningen och klart ange dels doktorandens, dels fakultetsnämndens åtaganden, t.ex. vad gäller doktorandens tillgång till handledning och övriga resurser. Det bör på lämpligt sätt dokumenteras att både handledare och doktorand tagit del av den individuella studieplanen för att inskärpa betydelsen av den. Studieplanen bör följas upp varje år. I det normala fallet, då studierna fortskridit på ett tillfredsställande sätt, torde endast mindre justeringar av planen behövas. Om allvarliga problem har uppstått bör dock uppföljningen också kunna ge underlag för en bedömning av i vilken mån doktoranden i fortsättningen bör ha tillgång till handledning och övriga resurser. Universitetens och högskolornas resurser skall enligt 1 kap. 4 § högskolelagen utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Lagens krav på effektivt resursutnyttjande måste kunna ligga till grund för ett beslut om begränsningar av en doktorands rätt till handledning och andra resurser. Denna uppfattning har kommit till uttryck i ett ärende hos Justitiekanslern (JK) (se JK-beslut 1996 A.5 s. 42 ff.). Av JK:s beslut i ärendet får det anses framgå att ett universitet under vissa förutsättningar kan avföra en inaktiv doktorand från forskarutbildning utan annat lagstöd än 1 kap. 4 § högskolelagen. JK har i beslutet fäst avgörande vikt vid att den avförde doktoranden hade kvar rätten att avlägga doktorsexamen. Med anledning av JK:s avgörande har Högskoleverket inom ramen för sin tillsynsverksamhet gjort en kartläggning av behovet för universitet och högskolor att kunna vidta åtgärder mot inaktiva doktorander. Högskoleverket har i rapporten ”Förfarande med inaktiva doktorander” föreslagit att det i högskoleförordningen införs regler som förtydligar universitetens och högskolornas befogenheter när det gäller att avföra inaktiva doktorander. Det bör alltså vara möjligt att besluta att en doktorand inte längre skall få ta högskolans resurser i anspråk, om doktoranden skulle ha mycket liten framgång i studierna, och detta inte beror på orsaker som föräldraledighet, sjukdom, militärtjänst eller liknande. Om doktoranden i väsentlig mån har misslyckats med att uppfylla sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, bör fakultetsnämnden kunna besluta att doktoranden inte längre skall ha rätt till handledning, arbetsplats och övriga resurser, och det även innan den tid gått som motsvarar 160 poäng. Fakultetsnämndens beslut skall föregås av ingående samtal mellan handledaren och doktoranden och beslutet skall fattas på grundval av redogörelser från dem. Vid dessa samtal skall doktoranden erinras om allvaret i situationen och normalt bör det inte komma i fråga att dra in resurserna förrän doktoranden fått en chans att försöka förbättra sitt studieresultat. Ett beslut att dra in resurserna skall vara motiverat. Vid bedömningen skall vägas in i vilken mån fakultetsnämndens åtaganden enligt studieplanen uppfyllts, t.ex. vad gäller handledningen. För doktorander som har anställning eller utbildningsbidrag kan ett beslut att dra in resurserna självfallet bli aktuellt endast vid anställningstidens respektive bidragstidens slut. Enligt förvaltningslagen kan ett universitet eller en högskola som finner att ett meddelat beslut är uppenbart oriktigt ändra beslutet. Doktoranden har möjlighet att begära en sådan omprövning när resurserna har dragits in. Det bör framhållas att det förhållandet att en doktorand har fråntagits rätten till resurser inte är detsamma som ett avskiljande. Doktoranden kan studera vidare men då helt på egen hand. Doktoranden är fortfarande antagen och kan exempelvis, på samma sätt som en doktorand med tillgång till resurser, ansöka om att få lägga fram en avhandling. Doktoranden kan vidare ansöka hos fakultetsnämnden om att åter få tillgång till handledning och andra resurser. Om doktoranden gör sannolikt att han eller hon nu har förmåga att gå igenom utbildningen bör resurserna kunna återfås. Detta borde kunna ske exempelvis om doktoranden på egen hand har kunnat driva studierna vidare i beaktansvärd omfattning. Det bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter i de frågor som här har redovisats. Eventuell ytterligare reglering, t.ex. rörande ansökan om studieuppehåll eller registrering av doktorander med tillgång till resurser, bör fattas lokalt av fakultetsnämnden eller något annat organ hos lärosätet, i likhet med vad som gäller för grundutbildningen. 5.5.9 Doktorsavhandlingen m.m. Regeringens bedömning: Förordningen (1970:276) om doktorsavhandlingar bör upphävas. Doktorsavhandlingar bör framställas med mindre kostsam teknik och endast i en liten upplaga före disputationen. Rapporter: Högskoleverket föreslår i rapporten Forskarutbildningen inom det språkvetenskapliga området att en utredning tillsätts för att utarbeta förslag till ändrade former för disputationen och publiceringen av avhandlingen. RRV förordar i rapporten Samhällsvetenskaplig forskarutbildning sammanlägg- ningsavhandlingar. Remissinstanserna: Vitterhetsakademien tar i sitt remissyttrande över rapporten Studiefinansiering och examina i forskarutbildningen upp problemen med tryckta monografiavhandlingar. I yttrandet sägs bl.a.: ”Vad handledarna men framför allt studenterna mäter sina prestationer mot torde alltjämt vara de bästa gradualavhandlingarna före 1969 års reform och dessas internationella motsvarigheter. Men då förbiser man det betydelsefulla faktum, att dissertationer i England och USA normalt inte trycks utan hålls tillgängliga via andra media. Det fåtal som anses värda trycket har ofta genomgått en grundlig omarbetning, och författaren har då bl.a. kunnat tillgodogöra sig den kritik som kommit fram vid ventileringen. Det var ett motsvarande system som [de svenska] reformkonstruktörerna på 1960-talet tänkte sig, men av olika skäl bjöd de inhemska traditionerna ett övermäktigt motstånd. Det råder nog ingen tvekan om att publiceringsformerna spelar en stor roll för att förlänga studietiderna, inte minst inom det språkvetenskapliga ämnesområdet.” Skälen för regeringens bedömning: De långa studietiderna inom humanistisk, teologisk, juridisk och delar av samhällsvetenskaplig fakultet har flera orsaker. Förutom tillgången till adekvat studiefinansiering och möjligheterna till arbete inom och utanför högskolan har ämnestraditionerna en mycket stor betydelse. Inom de nämnda fakulteterna är doktorsavhandlingen vanligen en monografi, som ofta trycks till avsevärd kostnad före disputationen. Inom övriga fakulteter är avhandlingen vanligen en sammanläggning av flera uppsatser, med en analyserande sammanfattning, tryckt med mindre kostsam teknik i en mindre upplaga. Regeringen delar Vitterhetsakademiens åsikt att publiceringsformerna spelar en stor roll för studietidens längd och vill anlägga liknande synpunkter i övrigt på den problematik det här är fråga om. Monografi- avhandlingar och även andra avhandlingar bör därför framställas med mindre kostsam teknik och endast i en begränsad – men tillräcklig – upplaga före disputationen. Ansvaret för detta bör åvila fakultets- nämnden, som har att bedöma vad som är lämpligt i varje enskilt fall med tillämpande av de grundläggande regler om disputation och avhandlingens tillgänglighet som finns i högskoleförordningen. Mot denna bakgrund avser regeringen att upphäva förordningen (1970:276) om doktorsavhandlingar. De förändringar som här förordas förhindrar på intet sätt att avhandlingen får en lämplig utformning för examinationen, eftersom ett manuskript med dagens teknik liknar en typsatt text. Avhandlingen kan spridas till en vidare krets genom att t.ex. vara utlagd inom högskolans elektroniska forskningsinformationssystem (på Internet). 5.5.10 Genomförande De nya reglerna rörande studiemedel bör avse dem som påbörjar forskarutbildning efter den 1 årsskiftet 1997/1998. I övrigt bör de nya reglerna träda i kraft den 1 april 1998. I samband med det kommande förordningsarbetet finns det anledning att närmare ta ställning till vilka övergångsregler som kan behövas. 5.6 Jämställdhet i högskolan Jämställdhet inom den högre utbildningen och forskningen är inte endast en rättvisefråga, utan en demokrati- och kvalitetsfråga. Jämställdhet ger en ökad kvalitet i högskolans verksamhet genom att undervis- ningen och forskningen blir mera mångsidig och intressant, engagerar studenterna i ökad utsträckning, ger unga kvinnor förebilder och synliggör kvinnor såväl inom högskolan som i samhället. Regeringen har sedan hösten 1994 arbetat aktivt för att komma till rätta med den bristande jämställdheten inom högre utbildning och forskning. För att påskynda utvecklingen föreslog regeringen ett antal åtgärder (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95:UbU18, rskr. 1994/95:405 samt prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100). Bland förslagen kan nämnas resurser för doktorandtjänster, forskarassistenttjänster, postdoktorala stipendier, gästprofessurer och professurer. Regeringens förslag har även inneburit en avsevärd resursförstärkning till genusforskning. 18 tjänster med inriktning mot genusforskning har inrättats, fördelade så att en professur, en forskarassistenttjänst och en doktorandtjänst inrättas i samma ämne vid samma lärosäte. Regeringen fördelade sommaren 1997 medel till följande lärosäten och ämnesområden: Uppsala universitet för fysikundervisningens didaktik, Stockholms universitet för sociologi, Umeå universitet för samhällsmedicin, Göteborgs universitet för litteraturvetenskap, Högskolan i Karlskrona/Ronneby för informationsteknologi (i samverkan med Kungl. Tekniska högskolan) och Luleå tekniska universitet för människa-maskin. Vidare har medel anvisats för ett nationellt sekretariat för genusforskning. Sekretariatet är en särskild inrättning vid Göteborgs universitet och skall enligt förordningen (SFS 1997:61) främja genusforskning och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning. I sekretariatets uppgifter ingår bl.a. att överblicka genusforskningen i Sverige och att aktivt främja spridningen av dess resultat och att analysera behovet av genusforskning inom alla vetenskapsområden. Regeringen har anvisat medel för ett nytt tvärvetenskapligt forskningstema med inriktning mot genusforskning vid Linköpings universitet. Universitetet bygger för närvarande upp en organisation som skall bedriva forskning och forskarutbildning om könstillhörighetens betydelse och om hur föreställningar om kvinnlighet och manlighet skapas. Utvecklingen när det gäller könsfördelningen inom den högre utbildningen och bland lärare/forskare i högskolan framgår av nedanstående tabeller. TABELL: 1 ANDELEN KVINNOR PÅ OLIKA NIVÅER 1991 1996 ANTAL TOTALT % KV. ANTAL TOTALT % KV. Professorer 2 025 6,3 2 274 8,5 Högskolelektorer 4 463 19,0 5 629 23,1 Doktorsexaminerade 1 175 28,4 1 604 32,0 Nyantagna till forskarutbildningen 2 491 34,1 3 122 40,0 Examinerade, 120 p. eller längre 12 578 48,3 26 281 58,9 Nybörjare, högskoleutbildning 51 114 57,0 66 330 56,0 Källa: SCB TABELL: 2 ANDEL KVINNOR BLAND NYANSTÄLLDA PROFESSORER VID DE FEM STÖRSTA FAKULTETERNA M.M (EXKL. KONSTNÄRLIGA OCH ADJUNGERADE PROFESSORER) FAKULTET PROFESSORER TOTALT NYA PROFESSORER DOC.KOMP. LEKT. 1996 1985-92 1993-95 1996 ANTAL ANDEL KV ANDEL KV ANDEL KV. ANTAL ANDEL KV. Humaniora 179 19 % 19 % 16 % 335 35 % Samhällsvetenskap 248 8 % 14 % 11 % 431 20 % Medicin 502 6 % 6 % 8 % 408 23 % Naturvetenskap 277 6 % 3 % 10 % 425 12 % Teknik 413 3 % 3 % 7 % 411 6 % Samtliga fakulteter 1942 7,7 % 7,3 % 11,7 % 2192 19,1 % Källa: SCB I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) har regeringen lagt fram förslag till nya regler för anställning, rekrytering och befordran av lärare. Dessa förslag kommer att leda till en betydande ökning av antalet professorer. Vidare har i nämnda proposition föreslagits principer för rekryteringsmål för lärosätena i syfte att öka andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer. Regeringens förslag innebär att regeringen kan, om ett lärosäte inte uppfyller sitt mål, föreslå att medel skall reserveras inom lärosätets anslag för forskning och forskarutbildning. Dessa medel skall endast kunna användas för kostnader för ytterligare nyanställda professorer av underrepresenterat kön. I avsnitt 5.4.3 i förevarande proposition anges de konkreta rekryteringsmål som regeringen avser sätta upp för enskilda lärosäten. Dessa mål kommer att verka pådrivande för jämställdhetsarbetet, inte minst inom de medicinska, humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna, vilka, som framgår av tabell 2, är långt ifrån att utnyttja rekryteringsunderlaget i form av kvinnliga docentkompetenta lektorer. Arbetsgruppen för jämställdhet i högre utbildning och forskning (JÄST-gruppen) har bedrivit ett aktivt arbete sedan år 1992. Den 30 juni i år avlämnade gruppen sin slutrapport (Ds 1997:56) till Utbildningsdepartementet. I rapporten konstateras att det finns åtminstone tre viktiga skäl för jämställdhet: rättvisa, samhällsekonomi och kvalitet. Gruppen diskuterar de olika former av jämställdhetsarbete som bedrivits av lärosäten och andra myndigheter, liksom de ideologier som legat till grund. Det framhålls att för att principen om ”mainstreaming” (jämställdhet skall genomsyra all verksamhet), som nu ofta är vägledande i jämställdhetsarbetet, skall fungera måste den högsta ledningen i respektive organisation ge jämställdhetsarbetet legitimitet och ett uttalat stöd. Utan sådant stöd kommer jämställdhetsarbetet att ”drunkna i huvudfåran”. JÄST-gruppen lämnar i rapporten även ett antal förslag till nya konkreta åtgärder. Förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet. För att få till stånd en varaktig förändring av strukturen inom högskolan kan inte jämställdhetsarbetet vara beroende av att regeringen vidtar särskilda åtgärder och tillskjuter nya resurser. Genom det förslag till ändring av högskolelagen som regeringen har föreslagit i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation understryker regeringen att det åvilar alla lärosäten att arbeta aktivt för att inte bara iaktta utan även främja jämställdhet mellan kvinnor och män (1 kap. 5 § första stycket högskolelagen). Införandet av rekryteringsmål skärper kravet på ett långsiktigt och systematiskt jämställdhetsarbete på alla nivåer i högskolan och måluppfyllelsen kommer att noga följas av regeringen. Högskoleverket skall enligt regeringens instruktion främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Verket bör enligt regeringens mening intensifiera detta arbete och överta den pådrivande och stödjande roll JÄST-gruppen har haft. Uppdraget till samtliga forskningsråd att bilda en samverkansgrupp för att främja jämställdhet, genusforskning och tvärvetenskaplig forskning är också avsett att förbättra kvinnors villkor inom forskningen (se avsnitt 7.1). Slutligen kommer även det nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, genom sitt arbete med att lyfta fram genusforskningens bidrag inom olika vetenskapsområden, att spela en viktig roll i arbetet med att förverkliga en jämställd högre utbildning och forskning. Under åren 2000-2008 kommer ett stort antal professorer, varav det övervägande flertalet är män, att avgå med pension. Mot denna bakgrund och som en följd av regeringens kraftsamling på jämställdhetsfrågorna och lärosätenas fortsatta ansträngningar bör andelen kvinnor bland det totala antalet professorer i landet kunna öka under den kommande tioårsperioden från nuvarande cirka 8 procent till cirka 25 procent. Andelen kvinnliga professorer kan således komma att tredubblas till år 2008 vilket även bör innebära en ökad andel kvinnor på samtliga anställningsnivåer inom högskolan. 5.7 Miljöfrågor Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör ha som mål att behandla miljöfrågorna i sina utbildningar i sådan omfattning och med sådan inriktning som motiveras av den verksamhet utbildningen förbereder för. Universitet och högskolor bör påbörja arbetet med att införa miljöledningssystem under år 1998. 5.7.1 Miljöfrågorna inom den högre utbildningen och forskningen Den svenska högskolan har som forum för den högre utbildningen och forskningen en mycket betydelsefull roll och ett stort ansvar i arbetet med att utveckla och förnya vårt samhälle. Målen för forskningen innebär bl.a. att forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, samhället och kulturen samt att bidra till samhällets omställning till en hållbar utveckling. Högskolan skall inte bara erbjuda kvalificerad utbildning, utföra forskning och utvecklingsarbete utan också främja en ekologiskt hållbar utveckling. Högskolan är samhällets viktigaste resurs när det gäller att skapa och förmedla kunskap. Högskolans omfattning – både som lärosäte, forskningsinstans och arbetsplats – samt dess verksamhet är av stor betydelse för att identifiera och lösa många av de miljörelaterade problem som vi står inför. I syfte att uppnå en hållbar utveckling bör statens arbete utvecklas och samhällssektorernas ansvar för miljön tydliggöras. Detta bör göras bl.a. genom att integrera miljöhänsyn och resurshushållning i den ordinarie verksamheten – vilket i stor utsträckning redan sker vid många universitet och högskolor. Varje lärosäte har att besluta om grundutbildningarnas inriktning och innehåll. Integreringen av miljöhänsyn och resurshushållning i universitetens och högskolornas verksamhet bör därför inte i första hand ske genom utfärdande av lagar och förordningar utan bäras upp och drivas framåt av högskolans egna studenter, lärare, forskare och anställda. I slutet av år 1996 invigdes exempelvis ett centrum för miljö- och utvecklingsstudier vid Uppsala universitet som drivs helt i regi av studenterna. Det finns också goda möjligheter för lärosätena att profilera sig och verka för ett brett utbud av utbildningar inom miljöområdet. Många högskolor satsar också på utbildningar inom miljöområdet. I höst startar t.ex. den nya högskolan i Malmö ett kretsloppsprogram för blivande kretsloppsexperter. Vidare har lärarutbildningarna en nyckelroll för skolans möjligheter att i framtiden arbeta med miljöfrågor men behovet av goda kunskaper och en stark medvetenhet om miljö och utvecklingsfrågorna är generellt för i princip alla framtida roller i arbetsliv och som samhällsmedborgare. Inom ramen för Högskoleverkets verksamhet har Rådet för grundläggande högskoleutbildning under budgetåret 1995/96 fullgjort regeringsuppdraget som rådet fick budgetåret 1994/95 om att integrera miljöinslag i den högre utbildningen. Rådet har en referensgrupp som i dialog med berörda lärosäten bidragit till att utforma projekten. Under budgetåret 1995/96 har rådet beviljat sammanlagt 4,6 miljoner kronor till tio projekt. Inom ramen för miljöuppdraget har rådet även finansierat en särskild satsning på högskolornas bibliotek och bibliotekspersonal. Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att även fortsättningsvis, inom ramen för sitt ordinarie uppdrag och finansiering, verka för en integration av miljöaspekter i högskoleutbildningar. I mars 1995 tillkallade regeringen en särskild utredare för att utreda frågan om hur miljömålet i konsumentpolitiken ska uppnås samt att lägga fram förslag till en åtgärdsinriktad handlingsplan. Utredningen överlämnade i juni 1996 betänkandet Konsumenterna och miljön (SOU 1996:108). Utredningen föreslår bl.a. att högskolelagens (1992:1434) portalparagraf skall kompletteras med att utbildningen skall förmedla kunskaper om miljön. Utredaren föreslår också att Högskoleverket skall inrikta befintliga utvecklingsanslag på integrerade miljöinslag i utbildningar inom information, journalistik och media. Relativt få remissinstanser har yttrat sig över förslagen. Fem remissinstanser är positiva till en lagändring och fyra instanser stödjer förslaget om utvecklingsanslagen men är kritiska till utredningens förslag att inrikta åtgärderna mot nämnda utbildningar. Universitet och högskolor har en viktig roll i att bidra till att stärka omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Detta bör tydligt återspeglas i högskolans olika verksamheter. Regeringen har dock inte funnit skäl att föreslå någon ändring av högskolelagen bland annat eftersom en grundläggande princip i reformerna av den högre utbildningen är att varje lärosäte har att besluta om utbildningarnas inriktning och innehåll. Formulering av mål och återrapporteringskrav i regleringsbrev bedöms också som både lämpligare och effektivare för att styra högskolornas miljöinriktade verksamhet. Målet bör vara att högskolorna behandlar miljöfrågorna i sina utbildningar i sådan omfattning och med sådan inriktning som motiveras av den verksamhet utbildningen förbereder för. Miljöfrågor är till sin karaktär tvärvetenskapliga och arbetet med dessa frågor bör därför vara både disciplin- och fakultetsöverskridande. Utöver de särskilda miljökurser och miljöutbildningar som finns på många håll i högskolan är det av stor vikt att integrera miljö- och utvecklingsfrågor även i andra mer generella kurser och utbildningsprogram av annan inriktning. 5.7.2 Miljöarbete vid universitet och högskolor Miljövårdsberedningen har på regeringens uppdrag i betänkandet Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen (SOU 1996:112) lämnat förslag till hur miljöarbetet bör följas upp och hur myndigheterna konkret måste gå tillväga för att inordna miljöarbetet i sin verksamhet. Utredningen föreslår bl.a. att miljöledningssystem bör införas i statliga myndigheter. Med miljöledningssystem avses att myndigheterna skall göra en miljöutredning, ta fram förslag till en miljöpolicy samt utarbeta en handlingsplan för fortsatt integration av miljöhänsyn i myndighetens verksamhet. Regeringen beslutade i december 1996 vilka 26 myndigheter som skall ingå i pilotprojektet Miljöledningssystem i statlig förvaltning. Projektet syftar till att öka miljömedvetande och agerande inom statliga myndigheter samt att vara en förebild för resten av samhället. Inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde ingår Lunds universitet och Stockholms universitet som pilotmyndigheter. Projektet innebär att nämnda universitet ges i uppdrag att inleda utvecklingen av miljösystem som en integrerad del i sin ordinarie verksamhet. Universiteten skall under 1997 göra en miljöutredning, ta fram förslag till en miljöpolicy samt påbörja och så långt som möjligt utarbeta en handlingsplan för fortsatt integration av miljöhänsyn i sin verksamhet. Arbetet med miljöledningssystem skall redovisas i samband med årsredovisningen för budgetåret 1997. Avsikten är att i framtiden, utifrån erfarenheter från universiteten och de övriga pilotmyndigheterna, involvera ytterligare universitet och högskolor i detta arbete. Regeringen avser därför att återkomma med generella riktlinjer till högskolorna när den pågående verksamheten har följts upp. Universitet och högskolor bör dock, inom ramen för sina ordinarie uppdrag och finansiering, påbörja arbetet med att införa miljöledningssystem redan under budgetåret 1998. 5. 8 Internationella perspektiv 5.8.1 Inledning Forskning och utbildning är i grunden internationella aktiviteter. Utbyte och samarbete med forskare och lärare från olika delar av världen är naturliga inslag i dagens svenska högre utbildning och forskning. Behovet av att internationalisera högskolan framfördes i utredningen Utbildningens internationalisering, slutbetänkande från UKÄ:s internationaliseringsutredning (UKÄ-rapport nr 21, 1974). Mot bakgrund av högskolans allmänna funktion i samhället formulerade utredningen ett övergripande mål för internationalisering av utbildningen. Det betonades särskilt att utbildningen skulle främja internationellt samarbete och internationell solidaritet. Detta skulle tillgodoses genom att utbildningen skulle skapa global öppenhet, medvetenhet och handlingsberedskap samt förståelse och respekt för andra folk och kulturer. Utredningen och de satsningar som följde i dess spår ledde till att värdet av internationalisering accepterades allmänt inom högskolan. Internationalisering av utbildning och forskning anses numera som ett viktigt inslag i högskolans kvalitetsarbete. De flesta högskolor har upprättat internationaliseringsplaner och har som regel en eller flera handläggare för frågor rörande internationalisering. De internationella kontakterna inom den högre utbildningen och forskningen är svåra att kartlägga i sin helhet. Endast en del av de internationella kontakterna redovisas i lärosätenas årsredovisningar. Den svenska högskolans internationella kontakter präglas i dag i hög grad av den Europeiska unionens särskilda satsningar på studentutbyte och forskningssamarbete. De särskilda medel som anslagits för att främja samarbetet inom Östersjöområdet har medfört att högskolorna har utvecklat omfattande kontakter med framför allt länderna i det forna Östeuropa. Regeringen har fördelat 120 miljoner kronor ur den s.k. Östersjömiljarden för att detta samarbete skall utvecklas ytterligare. De svenska högskolornas internationella samarbete är omfattande. Det är emellertid i huvudsak koncentrerat till industriländer inom OECD-gruppen samt i viss omfattning till Östeuropa. Därutöver finns sporadiska insatser, delvis finansierade av Sida. Utbildning, forskning och internationellt samarbete med inriktning mot Afrika, Asien och Latinamerika förekommer även, men sker av allt att döma i begränsad omfattning. Behovet av kunskap om världen utanför Europa och USA ökar av såväl politiska som ekonomiska och kulturella skäl. Vid svenska lärosäten finns det institutioner och forskargrupper som bedriver forskning och utbildning med inriktning mot länder utanför Europa, men i begränsad omfattning. På regeringens initiativ i budgetpropositionen för år 1997 har vissa resursförstärkningar gjorts. Sålunda har Lunds universitet erhållit särskilda resurser för forskningsinsatser med inriktning mot Ost- och Sydostasien och Göteborgs universitet har erhållit resurser för en professur i afrikanska språk. Stiftelsen Svenska Institutets stipendier för samarbete inom forskning och utbildning samt STINT:s insatser utgör väsentliga bidrag till internationaliseringen av den svenska högskolan. Det är inte möjligt att vid Sveriges högskolor bedriva självständig undervisning och forskning som täcker hela världens kulturer och språk. Högskolorna bör här kunna utveckla ett samarbete och en ansvarsfördelning mellan olika lärosäten. Regeringen vill i detta sammanhang även betona vikten av att samarbete sker mellan olika lärosäten i Norden. Det finns även två nordiska institutioner som bör kunna utgöra stöd åt och samarbeta med högskolorna, Nordiska Institutet för Asienstudier i Köpenhamn och Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala. Regeringen anser att de internationella frågorna inom utbildning och forskning är viktiga. Regeringen avser därför att uppdra åt Högskoleverket att i samarbete med Sida kartlägga högskolans utbildning och forskning i detta avseende samt att komma med förslag till hur förbättringar skall ske. 5.8.2 EU-samarbete inom högre utbildning Det europeiska multilaterala samarbetet när det gäller högre utbildning sker framför allt inom ramen för EU:s utbildningsprogram Sokrates. Sokrates är ett sammanhållet program för hela utbildningsväsendet, från förskola till högskola. Programmet omfattar perioden 1995-1999 och har en budget om cirka 7 miljarder kronor. Under år 1997 sker förberedelser för att Sokrates skall kunna utsträckas till att även omfatta de associerade Öst- och Centraleuropeiska länderna samt Cypern. Förberedelserna har kommit längst när det gäller Cypern, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern, som samtliga förväntas delta fullt ut i programmet fr.o.m. nästa år. Under 1996/97 har EG-kommissionens s.k. grönbok Grundutbildning - vidareutbildning - forskning: hinder för rörlighet över gränserna behandlats inom olika organ. I grönboken föreslås åtgärder för att undanröja hindren för rörlighet för personer inom EU och Efta/EES-området. Sverige har överlämnat en nationell rapport till kommissionen, där de svenska ställningstagandena till grönboken redovisas. Grönboken diskuteras nu inom ministerrådet och kommer att föranleda beslut och ställningstaganden i skilda sammanhang. För den högre utbildningen finns inom Sokrates delprogrammet Erasmus. Med hjälp av detta program finansieras framför allt studentutbyte men även olika aktiviteter som främjar den europeiska dimensionen inom utbildningen vid de deltagande ländernas lärosäten. Antalet svenska studenter som med hjälp av Erasmus-stipendier studerar vid universitet och högskolor i andra EU-länder har ökat kontinuerligt och uppgick läsåret 1995/96 till nästan 3 000. Antalet utländska Erasmus- stipendiater vid svenska lärosäten var nästan lika många. Erasmus-budgeten har kritiserats för att vara alltför låg. De ansökningar om samarbetsavtal (s.k. institutional contracts) med EG-kommissionen och tillhörande medelsäskanden som de europeiska universiteten och högskolorna har sänt in till kommissionen inför läsåret 1997/98 har endast i begränsad utsträckning kunnat beviljas. För närvarande pågår beredningen av ett förslag från kommissionen om ett tillskott till Sokrates-programmets rambudget. EU:s utbildnings- och forskningssamarbete med länder i Öst - och Centraleuropa samt med republikerna i det forna Sovjetunionen bedrivs till stor del inom ramen för Tempus-programmet, som ingår i EU:s särskilda biståndsprogram för dessa stater. Sverige prioriterar sådana Tempus-projekt som berör länderna i Östersjöområdet. Tempus-programmet har förlängts t.o.m. år 2000. Sverige har deltagit i detta program sedan år 1991. Under år 1996 deltog svenska universitet och högskolor i 57 Tempus-projekt, vilket motsvarar 10 % av samtliga projekt inom programmet. Svenskt deltagande domineras av projekt inom områdena naturvetenskap och teknik. EG- kommissionen har låtit utvärdera Tempus-programmet för tiden 1990-1996. Utvärderingsrapporten framhåller den viktiga uppgift som Tempus-projekten fyller när det gäller att modernisera den högre utbildningens struktur i de Öst- och Centraleuropeiska länderna. Konvention om erkännande av examina Ett stort steg mot enhetlighet i fråga om erkännandet av examina avlagda vid universitet och högskolor i hela europaregionen togs i och med undertecknandet av en ny konvention (Convention on the recognition of qualifications concerning higher education in the European region) i april 1997. Under ett antal år har förberedelsearbetet pågått inom FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) och Europarådet med att utarbeta en gemensam konvention som ersätter de två organisationernas tidigare sammanlagda fem konventioner på området. Konventionsutkastet remissbehandlades grundligt i samtliga undertecknande länder och svenska universitet och högskolor uttalade under remissbehandlingen sin tillfredsställelse med att en ny konvention träder i kraft. 5.8.3 Östersjösamarbetet Samarbetet med länder inom Östersjöregionen är av central betydelse för hela regionens utveckling. Svenska universitet och högskolor har ett omfattande samarbete med Sveriges grannländer kring Östersjön. På uppdrag av regeringen har Högskoleverket utvärderat högskolornas användning av den särskilda resursen för bilateralt samarbete med Östeuropa som upphörde i och med utgången av budgetåret 1995/96. Under perioden 1991/92-1995/96 har regeringen anvisat sammanlagt 107 miljoner kronor för bilateralt samarbete med Östeuropa. Totalt har över 1 500 projekt genomförts under perioden. Mer än två tredjedelar av projekten har varit forskningsprojekt. Lärarutbyte står för cirka 10 % av projekten och i periodens början företogs flera kontaktresor, som har utgjort cirka 20 av samtliga projekt. De huvudsakliga och mest betydande samarbetsländerna har varit Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland. Samarbete har förekommit inom samtliga fakultetsområden. Med anledning av propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000 (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:UbU7y, FiU15, rskr. 1995/96:307) har riksdagen beslutat att avsätta 1 miljard kronor för att ytterligare stärka samarbetet, bland annat kunskapsutbytet, inom Östersjöregionen. Regeringen har beslutat att avsätta 120 miljoner kronor för samarbete inom högre utbildning och forskning mellan svenska lärosäten och lärosäten i Estland, Lettland, Litauen, Polen samt nordvästra Ryssland. Stiftelsen Svenska Institutet har fått i uppdrag att fördela medlen. Det är även viktigt att förstärka samarbetet inom den grundläggande utbildningen. Riksdagen har därför beslutat med anledning av regeringens proposition En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop. 1995/96:25, bet. 1995/96:UbU2, FiU1, rskr. 1995/96:131-134) att 100 miljoner kronor skall anslås för att utveckla och stärka de mellanfolkliga förbindelserna kring Östersjön bl.a. genom att bereda möjligheter för svenska studenter vid högskolan att studera i andra Östersjöländer samt att ge studenter från dessa länder möjligheter att studera i Sverige. Stiftelsen Svenska Institutet har fått i uppdrag att fördela medlen. 5.8.4 Gästforskare/gästlärare utomlands Regeringens förslag: Som ett led i att förstärka undervisningen i svenska språket, om svenska förhållanden samt för att fördjupa kontakterna mellan svenska och utländska lärosäten förelås att undervisningen i svenska språket och om svenska förhållanden förstärks vid några utländska lärosäten. Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för år 1997 föreslog regeringen att medel skulle anslås för att bereda yngre svenska akademiker med lägst docentkompetens inom humaniora och samhällsvetenskap möjlighet att verka vid utländska universitet för att bland annat undervisa om svenska samhälls- och kulturförhållanden. Det är regeringens uppfattning att det är angeläget att kunskaperna om vårt land utökas, breddas och fördjupas. Undervisningen om Sverige, svenska förhållanden och svenska språket har i många länder minskat av ekonomiska skäl. Undervisningen i skandinavistik har under de senaste åren i allt större utsträckning kommit att omfatta andra områden än rent språkliga, såsom samhälls- och kulturförhållanden. Regeringen avser därför att uppdra till Stiftelsen Svenska Institutet att i framför allt Tyskland, Frankrike och USA på lämpligt sätt ytterligare främja undervisningen i svenska och om svenska förhållanden. Regeringen föreslår att ett belopp om 1,5 miljoner kronor anslås för år 1998. Medlen har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor. 5.8.5 Övriga frågor Nordiskt samarbete Inom ramen för det nordiska utbildningssamarbetet infördes 1988 ett studentutbytesprogram inom Norden, Nordplus. Under de första åtta åren har mer än 18 000 utbytesstipendier tilldelats studenter och lärare. Efterfrågan är emellertid betydligt större och endast omkring 20 % av de som söker har möjlighet att få stöd från programmet, som administreras av Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn. Behov av tolkar och översättare Sveriges medlemskap i EU har ökat behovet av kvalificerade tolkar och översättare i de stora europeiska språken. Medlemskapet innebär även att stora krav ställs på språklig kompetens hos svenska politiker och tjänstemän. På uppdrag av regeringen har Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet gjort en kartläggning av utbildningen i moderna europeiska språk och utbildningen av tolkar och översättare. Kartläggningen visar att utbildning i moderna europeiska språk förekommer vid många lärosäten. De språk som dominerar är engelska, tyska, franska och spanska. Endast de större universiteten har en målsättning att erbjuda utbildning i samtliga EU- språk. Under de två senaste läsåren (1994/95 och 1995/96) kan en ökning märkas av antalet studenter som läser fördjupningskurser i språk. Översättarutbildning sker endast vid ett par lärosäten och tolkutbildningen sker uteslutande vid Tolk- och översättarinstitutet. Eftersom behovet av goda språkkunskaper ökar, är regeringens uppfattning att högskolorna bör eftersträva att öka antalet helårsstudenter och helårsprestationer i framför allt fördjupningskurser i moderna europeiska språk. Utbildning av översättare och konferenstolkar i EU-språk bör öka. Regeringen avser att i regleringsbrevet för år 1998 återkomma med närmare anvisningar. 5.9 Professorers anställningsskydd Sammanfattning Högskolelagens särregler om anställningsskydd för professorer med tillsvidareanställning slopas. I stället skall allmänt tillämpliga regler i främst lagen om anställningsskydd gälla också för professorer. Det föreslås att ändringen träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser skall dock gälla för den som har tillsvidareanställts som professor före den tidpunkten. Ärendet och dess beredning Med stöd av regeringens bemyndigande den 25 januari 1996 tillkallade chefen för Utbildningsdepartementet en särskild utredare för att utreda tjänsteorganisationen för lärare vid statliga universitet och högskolor. I direktiven (dir. 1996:3) angavs bl.a. att en utgångspunkt för utredningsarbetet borde vara att antalet tjänster på professorsnivå utökades och att utredaren härvid skulle analysera konsekvenserna av det särskilt starka anställningsskydd som 3 kap. 4 § högskolelagen ger professorer. Utredningen, som antog namnet Högskollärarutredningen, överlämnade i december 1996 sitt betänkande Lärare för högskola i utveckling (SOU 1996:166). Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr U96/4073/UH). Huvuddelen av utredningens förslag har behandlats i regeringens proposition Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141), som överlämnades till riksdagen den 26 maj 1997. Den del av utredningens betänkande som behandlar frågan om professorers anställningsskydd togs också upp i propositionen (s. 28 ff.). Regeringen anförde därvid att särreglerna i 3 kap. 4 § högskolelagen om professorers anställningsskydd borde upphävas. Det lades dock inte fram något förslag om detta i propositionen. Ett förslag av den innebörden fick nämligen anses vara av sådan beskaffenhet att det skulle underställas Lagrådet för granskning. Efter vad som sades i propositionen, skulle en lagrådsremiss presenteras inom kort. Lagrådet Regeringen beslutade den 7 augusti 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i högskolelagen. Det förslag som lades fram i lagrådsremissen är detsamma som läggs fram i förevarande proposition. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran (protokoll vid sammanträde 1997-08-28). Lagrådets yttrande finns i en bilaga till utgiftsområdet. Bakgrund Förslagets omfattning Anställning som professor är den främsta anställningen som lärare vid statliga universitet och högskolor (3 kap. 2 § första stycket högskolelagen /1992:1434/). Vid anställning av en professor ställs de högsta behörighetskraven, och professorer har till stor del ett ansvar för att forskning och utbildning vid högskolan håller en hög kvalitativ nivå. Statliga universitet och högskolor omfattas av regleringen i högskolelagen. Ytterligare regler ges bl.a. i högskoleförordningen (1993:100) och i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet. Det bör dock tilläggas att professorer kan vara anställda också vid andra myndigheter, t.ex. forskningsråden, enligt särskilda regler (se bl.a. 2 och 3 §§ förordningen /1986:364/ om tjänster vid forskningsråd; senast ändrad genom SFS 1996:1578). Det förslag som nu läggs fram avser emellertid bara professorer som omfattas av bestämmelserna i högskolelagen, dvs. professorer vid statliga universitet och högskolor. Högskolelagen gäller också för högskolor under kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap. Förslagen tar dock inte sikte på sådana högskolor. Av 12 kap. 5 § högskoleförordningen framgår nämligen att en kommun eller ett landsting som bedriver högskoleutbildning inte får anställa en lärare som professor. Rättsutvecklingen och högskolelagens regler om anställningsskydd Enligt 3 kap. 3 § högskolelagen tillsätts tjänster som professor med förordnande tills vidare utan tidsbegränsning. Tjänster som professor får dock tillsättas för en bestämd tid, om det är fråga om konstnärlig verksamhet eller adjungering till en högskola av någon som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskoleväsendet. (Det förslag till ny lydelse av 3 kap. 3 § som läggs fram i prop. 1996/97:141 har i huvudsak samma innehåll. Enligt förslaget skall en tidsbegränsning dock vara tillåten också vid anställning som gästlärare av en person som uppfyller behörighetskraven för professor, s.k. gästprofessor.) Den som har fått en tjänst som professor med förordnande tills vidare har ett särskilt långtgående anställningsskydd enligt 3 kap. 4 § högskolelagen. Enligt paragrafen kan en professor skiljas från tjänsten endast om professorn genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av tjänsteåligganden har visat sig uppenbart olämplig att inneha tjänsten eller har uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är skyldig att avgå med pension. Bestämmelsen infördes i högskolelagen den 1 juli 1993 och bör ses mot bakgrund av de regler om inrättande och tillsättande av tjänster som professor som gällde innan dess. Före den 1 juli 1993 tillsattes flertalet tjänster som professor vid de statliga högskoleenheterna av regeringen med fullmakt. Dessa tjänster inrättades av regeringen efter bemyndigande från riksdagen i varje enskilt fall. De högskolor som hade en fakultetsorganisation kunde också inrätta professurer, som tillsattes av rektorsämbetet med förordnande. Detta gällde också tidsbegränsade förordnanden som adjungerad professor. Professurer vid t.ex. forskningsråden tillsattes av regeringen med förordnande. Professorer kunde således tidigare anställas antingen med fullmakt eller med förordnande. Skillnaden mellan dessa anställningsformer var att en fullmaktsanställd professor inte kunde sägas upp enligt bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd. En fullmaktsanställd kunde emellertid liksom andra arbetstagare entledigas i vissa fall med stöd av regler i den tidigare lagen (1976:600) om offentlig anställning, t.ex. vid uppnådd pensionsålder eller nedsatt arbetsförmåga. En fullmaktsanställd kunde också – till skillnad från andra arbetstagare – entledigas om han eller hon inte kunde fullgöra sin tjänst tillfredsställande och det återstod högst fem år till uppnådd pensionsålder. En fullmaktshavare kunde förflyttas till annan statlig tjänst som också tillsattes med fullmakt. Den 1 juli 1993 överfördes rätten att inrätta och tillsätta professurer vid statliga universitet och högskolor från regeringen till de högskolor till vilka fakultetsorganisation är knuten samt till de högskolor där konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs (4 kap. 2 och 3 §§ högskoleförordningen). I och med att professorerna anställdes av högskolorna och inte av regeringen kom fullmaktssystemet inte längre att tillämpas vid tillsättning av professorstjänster. En rätt för regeringen att inrätta professurer av nationellt intresse vid universitet och högskolor återinfördes dock den 1 juli 1995. Samtidigt fick även högskolor utan fakultetsorganisation möjlighet att inrätta professurer efter tillstånd av Högskoleverket. I högskolelagen infördes de aktuella bestämmelserna om professorers anställningsskydd i 3 kap. 4 §. Paragrafen angavs ha sin grund i önskemålet att ge dem som anställdes som professor vid universitet och högskolor den anställ- ningstrygghet som ansågs vara väsentlig för integriteten i forskning och undervisning. Paragrafen utformades efter mönster av 11 kap. 5 § regeringsformen, där det anges under vilka förhållanden en ordinarie domare kan skiljas från tjänsten. Någon rätt att, såsom gäller för domare, förflytta professorer finns dock inte. Grunderna för att skilja en professor från tjänsten ansluter nära till de regler som gällde för direkt avsked av arbetstagare hos staten enligt den tidigare lagen om offentlig anställning. Regeringens överväganden Professorers anställningsskydd Regeringens förslag: Särreglerna i 3 kap. 4 § högskolelagen om anställningsskydd för professorer som fått en tjänst utan tidsbegränsning skall upphävas. I stället skall allmänt tillämpliga regler i främst lagen om anställningsskydd tillämpas. Utredningens förslag: Högskollärarutredningen framhöll att den enligt sina direktiv skulle pröva om särregleringen i högskolelagen av professorers anställningsskydd kunde bevaras vid en ökning av antalet befattningar på professorsnivån. Utredningen föreslog att det skulle införas en ny befattningskategori – biträdande professor – och förutsatte att denna kategori skulle omfattas av allmänt tillämpliga regler om anställningsskydd. Enligt förslaget skulle särreglerna i högskolelagen således inte omfatta de biträdande professorerna. Mot den bakgrunden ansåg utredningen att högskolelagens regler om professorer kunde bevaras och föreslog inte någon ändring i denna del. Remissinstanserna: Frågan om professorers anställningsskydd har uttryckligen berörts av några remissinstanser. Riksrevisionsverket anför att utredaren borde ha berört frågan om professorers anställningsvillkor mer utförligt. Verket anser det inte självklart att professorer skall ha en fortsatt särskild anställningstrygghet och menar att man bör diskutera att väsentligt utvidga möjligheten med tidsbegränsade professorsförordnanden. Sveriges universitetslärarförbund (SULF) anser att det särskilda anställningsskyddet bör bevaras. Flera andra remissinstanser har emellertid menat att utredningen inte tillräckligt behandlat frågan om professorers anställningstrygghet och möjligheten att anställa professorer på begränsad tid. Lunds universitet, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Högskolan i Gävle/Sandviken och Medicinska forskningsrådet förordar t.ex. en möjlighet att tidsbegränsa en anställning som professor. Flera studentkårer samt Sveriges Förenade Studentkårer anser att det särskilda anställningsskyddet för professorer borde ha analyserats närmare av utredningen och sätter i fråga om anställningsskyddet skall bevaras. Skälen för regeringens förslag: Professorer vid statliga universitet och högskolor har, som anförts i föregående avsnitt, ett särskilt långtgående anställningsskydd enligt 3 kap. 4 § högskolelagen. Paragrafen har motiverats med att den särskilda tryggheten har en väsentlig betydelse för integriteten i forskning och utbildning. Vid remissbehandlingen av det förslag (Ds 1992:1) som föregick införandet av högskolelagen år 1993 framfördes emellertid också synpunkten att professorer inte borde ha ett så starkt anställningsskydd som föreslagits. Enligt regeringens uppfattning finns det nu flera skäl att ompröva frågan. Ett skäl är att det i propositionen om högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141 s. 25 ff.) läggs fram förslag om rätt till befordran till en anställning som professor och detta utan att det sker någon uppdelning i flera kategorier av professorer såsom utredningen föreslagit. Ett genomförande av förslaget i propositionen kommer att leda till att det anställs många fler professorer än i dag. Det vore enligt regeringens mening orimligt att en så stor del av lärarkåren skulle åtnjuta ett anställningsskydd som avviker från allmänt tillämpliga regler på arbetsmarknaden. Ytterligare ett skäl är att inte bara professorer utan även andra lärare skall ta del i och ha ansvar för att en hög kvalitet nås i såväl forskning som undervisning. Det är självfallet angeläget att de högskoleanställda som arbetar med forskning och utbildning är skyddade mot godtyckliga åtgärder som direkt eller indirekt kan beskära den vetenskapliga friheten eller lärarens integritet vid utbildningen. Principen om forskningens frihet har därför kommit till uttryck i 1 kap. 6 § högskolelagen. Det sägs där att forskningsproblem får väljas fritt, att forskningsmetoder får utvecklas fritt och att forskningens resultat får publiceras fritt. Av betydelse är förstås också vilket skydd de anställda har mot ogrundade uppsägningar. I praktiken skulle deras integritet kunna begränsas, om arbetsgivaren hade rättsliga möjligheter att vidta uppsägningar i syfte att på ett otillbörligt sätt påverka de anställda i deras arbete med forskning och utbildning. Uppsägningar av den naturen måste emellertid anses oförenliga med den allmänt tillämpliga lagen om anställningsskydd. Enligt den lagen kan en tillsvidareanställning sägas upp av arbetsgivaren bara om det finns saklig grund för åtgärden (7 §), och ett avskedande förutsätter att arbetstagaren har grovt åsidosatt sina åligganden (18 §). Lagen om anställningsskydd hindrar alltså godtyckliga eller annars obefogade uppsägningar och avskedanden. Det torde vara naturligt att tolka lagens krav på saklig grund för uppsägning och på laga grund för avskedande mot bakgrund av de förhållanden som råder på ett visst område. Att forskningens frihet har slagits fast i högskolelagen får därmed betydelse också för synen på innehållet i anställningsavtalet och på anställningsskyddet. Det torde därför inte bli aktuellt att överväga att skilja arbetstagare från anställningen av den anledningen att de har begagnat sig av den frihet som högskolelagen garanterar. Det finns skäl att i detta sammanhang peka också på de fri- och rättigheter, t.ex. yttrandefrihet och tryckfrihet, som varje medborgare är garanterad gentemot det allmänna enligt grundlagarna. För statliga myndigheter – som är skyldiga att iaktta saklighet i sin verksamhet – gäller att de måste respektera den enskilda arbetstagarens grundlagsskyddade rättigheter och att de inte får vidta några åtgärder som har karaktären av bestraffning eller något slags sanktion mot arbetstagaren för att han eller hon har utnyttjat sin rätt (se t.ex. AD 1991 nr 106). Under förarbetena till den tidigare lagen om anställningsskydd har det också förutsatts att en uppsägning inte kan anses sakligt grundad när den enbart beror på arbetstagarens politiska uppfattning eller sysslande med offentliga uppdrag (SOU 1973:7 s. 149 ff. och prop. 1973:129 s. 127, där det anges vissa undantag från principen som dock får anses sakna bäring på den nu aktuella situationen; jfr AD 1994 nr 79). Som skäl för detta angavs att det här är fråga om grundläggande medborgerliga rättigheter. Det har också antagits vara en utgångspunkt att ett anställningsavtal i princip inte utgör något hinder för en arbetstagare att ta del i debatter som rör frågor av allmänt intresse, där det kan finnas olika uppfattningar utan att någon uppfattning kan betecknas som oriktig (AD 1994 nr 79, jfr AD 1982 nr 110, 1986 nr 95 och 1997 nr 57). Vissa gränser finns det dock för vad som ryms inom ramen för anställningsavtalet och det krav på lojalitet gentemot arbetsgivaren som anses ligga på arbetstagaren enligt avtalet. Exempelvis brott mot en lagstadgad tystnadsplikt eller handlingar som vidtas med det direkta och kanske enda syftet att skada arbetsgivaren kan således komma i konflikt med anställningsavtalet. Var gränserna mer exakt skall dras är dock frågor som får besvaras med ledning av rättstillämpningen. Lagen om anställningsskydd innehåller garantier för en objektiv prövning av en uppsägning eller ett avskedande. Den fackliga organisationen har möjlighet att begära överläggningar och förhandlingar med arbetsgivaren om en medlem skilts från anställningen av orsaker som är hänförliga till arbetstagaren personligen eller om arbetsgivaren överväger att vidta en sådan åtgärd. Ytterst kan saken föras till domstol, och arbetsgivaren måste då bevisa att det funnits laga grund för att säga upp eller avskeda arbetstagaren. Domstolen har möjlighet att ogiltigförklara rättsstridiga avskedanden och uppsägningar som är hänförliga till arbetstagarens person. En arbetsgivare som bryter mot anställningsskyddslagen ådrar sig också en skyldighet att betala skadestånd. Lagen om anställningsskydd kompletteras av regler om uppsägningsskydd i särskild lagstiftning, se t.ex. 16 § föräldraledighetslagen (1995:584), 20 § jämställdhetslagen (1991:433) och 12 § lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering. Det kan också tilläggas att de särregler som tidigare gällt vid avskedande av offentligt anställda i många fall har tagits bort under senare år. Ett motiv för ändringarna har då varit att bedömningsgrunderna egentligen har varit desamma enligt de reglerna och enligt de allmänna bestämmelser som finns i lagen om anställningsskydd (prop. 1993/94:65 s. 92 ff.). De flesta särreglerna har slopats vid tillkomsten av 1994 års lag om offentlig anställning (SFS 1994:260). Dessutom är anställningsskyddslagens bestämmelser om avskedande tillämpliga på arbetstagare som är anställda med fullmakt, se 7 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning. Allmänt tillämpliga regler på arbetsmarknaden ger alltså ett skydd mot godtyckliga uppsägningar och avskedanden, och reglerna garanterar en objektiv prövning i fall där arbetstagaren har skilts från anställningen. Gällande rätt innehåller också spärrar mot olika former av kringgåenden av lagens skyddsregler. Det kan här skjutas in att det principiellt sett finns två typer av omständigheter som kan läggas till grund för en uppsägning enligt lagen om anställningsskydd. Det är fråga dels om förhållanden som är hänförliga till arbetstagaren personligen, dels om arbetsbrist, med den särskilda betydelse som uttrycket har inom arbetsrätten. Ett slags kringgående som har behandlats i rättspraxis är att arbetsgivaren åberopar arbetsbrist som grund för att säga upp enstaka arbetstagare som arbetsgivaren i själva verket vill få bort av helt andra skäl, som kanske inte skulle räcka för en uppsägning, s.k. fingerad arbetsbrist. Om uppsägningen rent faktiskt har förestavats av skäl som är hänförliga till arbetstagarens person, betyder det att åtgärden skall godtas bara om skäl av det slaget är så starka att de utgör saklig grund i lagens mening (SOU 1993:32 s. 338). För att bevissvårigheter inte skall hindra en arbetstagare från att med framgång angripa en uppsägning som han eller hon anser grundad på en fingerad arbetsbrist, har Arbetsdomstolen lagt fast principer för en mer nyanserad bevisbedömning än som annars är fallet. (Se om behandlingen av fingerad arbetsbrist i rättspraxis bl.a. AD 1976 nr 26, 1978 nr 118, 1980 nr 133, 1983 nr 94 och 118, 1985 nr 79, 1986 nr 55 och 158, 1987 nr 34, 1988 nr 32, 1989 nr 47, 1991 nr 136, 1993 nr 80, 1995 nr 149 samt 1996 nr 7.) Förflyttningar inom ramen för en bestående anställning får bedömas mot bakgrund av arbetsgivarens arbetsledningsrätt, gällande kollektivavtal och arbetstagarsidans rätt till medinflytande enligt lag eller avtal men också med beaktande av vad som kan anses förenligt med god sed i arbetsrättsliga sammanhang. Varaktiga förflyttningar med särskilt ingripande verkningar för en arbetstagare har i vissa fall kunnat prövas rättsligt och har då uppfattats som brott mot aktuellt kollektivavtal, om åtgärden vidtagits utan godtagbara skäl (se om denna frågeställning bl.a. AD 1978 nr 89, 1981 nr 6, 1982 nr 29 och 112, 1983 nr 174, 1991 nr 106 samt 1993 nr 34). Och en förflyttning som innebär ett ingripande mot en offentliganställd för att han eller hon har utnyttjat sina grundlagsskyddade rättigheter har ansetts strida mot lag och god sed; det har dock antagits att det kan finnas fall där en omplacering med hänsyn till omständigheterna måste anses godtagbar (AD 1991 nr 106, jfr 1983 nr 46). Mot den nu angivna bakgrunden får de allmänt tillämpliga reglerna på svensk arbetsmarknad, främst reglerna i lagen om anställningsskydd, anses utgöra en fullt tillräcklig garanti för att uppsägningar och avskedanden liksom andra åtgärder inte kan genomföras på ett sätt som hotar integriteten i forskning eller utbildning. Regeringen anser därför att särreglerna i 3 kap. 4 § högskolelagen skall upphävas. Ikraftträdande Regeringens förslag Särreglerna i 3 kap. 4 § högskolelagen skall upphöra att gälla den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas för den som har fått en tjänst som professor utan tidsbegränsning före den tidpunkten. Skälen för regeringens förslag: Som framgår av det närmast föregående avsnittet har förslaget att slopa regeln i 3 kap. 4 § högskolelagen samband med propositionen om högskolans ledning, lärare och organisation och de förslag som där läggs fram om rätt till befordran till en anställning som professor. Förslaget i propositionen innebär att de nya reglerna om professorer skall träda i kraft den 1 januari 1999. De förslag som nu presenteras bör träda i kraft vid samma tidpunkt. Förslagen bör dock bara gälla för professorer som tillsvidareanställs utan tidsbegränsning efter det att särreglerna slopas, dvs. den 1 januari 1999 eller därefter. Någon förändring av rättsläget bör således inte ske med avseende på den som dessförinnan har fått en tjänst som professor utan tidsbegränsning. 5.10 Anslagstekniska frågor m.m. 5.10.1 Anslagsberäkningar för universitet och högskolor Anslag till universitet och högskolor återfinns samlat per lärosäte i det följande. Resurser för forskning och forskarutbildning vid de mindre och medelstora högskolorna samt för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna beräknas under ett gemensamt anslag B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, där respektive högskola disponerar en egen anslagspost. Under anslaget B 45. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., anslagsposten 11, beräknas medel för verksamheten vid den blivande högskolan i Malmö. Denna anslagspost disponeras av Organisationskommittén för Malmö högskola tills dess högskolan inrättats. Anslagen för grundutbildning till respektive universitet och högskola består av takbelopp, dvs. den högsta möjliga ersättningen som kan erhållas för helårsstudenter och helårsprestationer och i vissa fall även ersättning för särskilda åtaganden. Medel för de s.k. NT-utbildningarna - utbildningar som kommer att pågå under ett antal år framöver - har beräknats inom ersättningen för särskilda åtaganden. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden inkluderar vissa lärosätens anslag dessutom ersättning för extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar m.m. Resurser för de 15 000 nya platserna hösten 1998 samt tidigareläggning av platser 1998 (avsnitt 5.2.1) liksom fortsättningen av de 15 000 nya platserna från hösten 1997 har beräknats under respektive universitets och högskolas anslag och ingår i takbeloppen. De besparingar som riksdagen tidigare beslutat om av statsfinansiella skäl (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353) uppgår till 174 miljoner kronor i 1998 års prisläge. Till detta kommer besparingar enligt 1997 års vårproposition (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) på totalt 127 miljoner kronor, varav 43 miljoner kronor är en engångsbesparing. Av de totala besparingarna har knappt 209 miljoner kronor beräknats på grundutbildningsanslagen och knappt 51 miljoner kronor på fakultetsanslagen. Resterande del av besparingarna har gjorts genom indragningar av reservationer. Besparingarna på grundutbildnings- och fakultetsanslagen har beräknats på anslagen i dess helhet inklusive angivna resursökningar. I besparingarna ingår, såväl i grundutbildningsanslagen som i fakultetsanslagen, den reduktion som är föranledd av justeringen av ersättning för hyror. Grundutbildnings- och forskningsanslagen har pris- och löneomräknats med 2,14 %. Övriga anslagsförändringar framgår under respektive anslag. Vid beräkning av grundutbildningsanslagen till universitet och högskolor för budgetåret 1998 har regeringen utgått från följande genomsnittliga ersättningsbelopp för olika utbildningsområden. UTBILDNINGSOMRÅD E GENOMSNITTLIGT ERSÄTTNINGSBELOP P Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 24 099 Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt, vård 64 047 Odontologiskt 70 371 Medicinskt 98 301 Undervisnings 56 153 Övrigt 53 995 Design 169 445 Konst 215 197 Musik 148 026 Opera 346 013 Teater 314 786 Media 381 943 Dans 228 735 Idrott 112 923 Regeringen lämnar förslag till justering av per-capitaersättning i avsnitt 5.10.2. För samtliga universitet och högskolor anges under respektive avsnitt ett beräknat anslagsbelopp (i löpande priser) för åren 1999 och 2000. Dessa anslagsbelopp är beräknade exklusive de av riksdagen tidigare beslutade nedjusteringarna av anslagen med anledning av utvecklingen på hyresmarknaden för år 1999 och år 2000. De beslutade nedjusteringarna för år 1999 uppgår till totalt 18,5 miljoner kronor och för år 2000 till 104 miljoner kronor i 1998 års prisläge. Dessa nedjusteringar har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för dessa år. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för budgetåret 1999 med förslag till hur nedjusteringarna skall fördelas på respektive lärosätes anslag. Regeringen redovisade föregående år att en besparing om 1 000 miljoner kronor skall genomföras år 1999. Av rent tekniska skäl har denna besparing - i likhet med förra året - lagts under anslaget B 48. Ersättningar för klinisk utbildning och forskning. 5.10.2 Justering av per capita-ersättningar Regeringens förslag: Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer skall för budgetåret 1998 vara: UTBILDNINGSOMRÅD E ERSÄTTNING FÖR EN HELÅRSSTUDENT (KR) ERSÄTTNING FÖR EN HELÅRSPRESTATI ON (KR) Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 13 343 13 968 Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt, vård 36 037 32 953 Odontologiskt 32 724 40 921 Medicinskt 44 025 57 740 Undervisnings 25 781 32 658 Övrigt 30 274 26 067 Design 107354 68 989 Konst 153 087 69 011 Musik 92 441 61 762 Opera 220 689 139 248 Teater 213 882 112 115 Media 216 324 184 021 Dans 150 012 87 470 Idrott 78 563 38 178 Skälen för regeringens förslag: Samtliga ersättningsbelopp har räknats upp med 2,14 % (pris- och löneomräkning) och därefter reducerats med de besparingar som redovisats i det föregående. De ovan redovisade förändringarna av- seende grundutbildningsanslagen innebär således att ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer har räknats om på motsvarande sätt. 5.10.3 Anslagssystem Regeringen uppdrog i september 1996 åt Högskoleverket att följa upp vissa delar av resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen. Uppföljningen skulle avse en översyn av dels nivåerna för per capita- ersättningarna för olika utbildningsområden, dels om utbildningsutbudet hade förskjutits från vissa ämnesområden och kurser vars kostnader är relativt höga. I uppdraget ingick också att klargöra huruvida vissa utbildningar har missgynnats av det befintliga systemet samt att utarbeta ett återredovisningssystem för universitet och högskolor och att redovisa en metod för att regelbundet följa upp de faktiska kostnaderna i förhållande till per capitaersättningen. Vidare ingick i arbetet att pröva den metod som Högskoleverket och Riksrevisionsverket (RRV) har redovisat i en gemensam rapport; Redovisning vid universitet och högskolor (Reg.nr 60-660-96). Högskoleverket skulle enligt uppdraget också föreslå vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att justera det befintliga systemet. Högskoleverket har redovisat uppdraget i rapporten Uppföljning av resurstilldelningssystemet (reg. nr 60-2999-96). Rapporten har nyligen remissbehandlats. När det gäller kostnadsuppföljning och metoder för detta innehåller Högskoleverkets rapport ett förslag till återrapporteringssystem där grundutbildningens kostnader skall ställas i relation till antalet helårsstudenter. Detta mått skall kompletteras med kvantitativa nyckeltal. Vidare har riksdagens utbildningsutskott låtit göra en utredning av samma frågor (Grundläggande högskoleutbildning 1996/97:URD4). Som framgår av avsnittet 5.10.4 har även ”lokaldelen” i högskoleanslagen varit föremål för utredning. Universitet och högskolor har stor frihet att utforma sitt eget utbildningsutbud och att fördela de resurser som statsmakterna ställer till förfogande. Regeringen anser att det är rimligt att redovisningen av kostnader är sådan att jämförelser kan göras mellan tilldelade och förbrukade resurser. Regeringen anser också att det är av stor vikt att underlaget för budgetdialogen mellan regeringen och respektive lärosäte innehåller uppföljning av kostnadsutvecklingen. Det är viktigt att kostnaderna för grundutbildning och forskning/forskarutbildning kan belysas mer ingående inför budgetdialogen. Vidare är det väsentligt att redovisningsprinciperna är och tillämpas lika så att uppgifterna är jämförbara lärosätena emellan. Regeringen avser att senare ta ställning till Högskoleverkets rapport. I de delar som avser kostnadsuppföljning kommer regeringen att initiera ytterligare utredningsarbete. Från och med budgetåret 1997 anvisas samtliga universitet och högskolor medel för grundläggande högskoleutbildning samt för forskning och forskarutbildning i form av ramanslag. Ersättningen från anslagen för grundläggande högskoleutbildning relateras till de prestationer som har utförts. Den slutliga ersättningen för grundutbildning som universitet och högskolor erhåller från statsbudgeten fastställs därför efter det aktuella budgetårets slut. I det fall ersättningen för redovisade helårsstudenter och helårsprestationer understiger takbeloppet, redovisas mellanskillnaden som ett anslagssparande. Om universitetet eller högskolan redovisar fler prestationer än vad som kan ge ersättning inom takbeloppet kan sådana överskjutande prestationer sparas till följande budgetår för att då berättiga till ersättning. Behovet av flexibilitet och svårigheten att exakt planera antalet helårsstudenter och helårsprestationer motiverar att såväl helårsprestationer som outnyttjat takbelopp (anslagssparande), upp till ett värde av tio procent av takbeloppet, skall kunna överföras fortlöpande från ett budgetår till nästa utan begränsning till olika budgetperioder. 5.10.4 Lokalförsörjning och investeringar Lokalförsörjning Från och med budgetåret 1994/95 ingår medel för den grundläggande högskoleutbildningens lokalhyror under respektive lärosätes anslag för sådan utbildning. För forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor med fakultetsanslag anvisas varje berört lärosäte ett anslag med en särskild anslagspost för ersättningen för lokalhyror. För forskning och forskarutbildning vid de mindre och medelstora högskolorna, samt konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna, anvisas varje berört lärosäte en anslagspost i vilken både ersättningen för lokalhyror och ersättningen för forskningsverksamheten m.m. ingår. Universitet och högskolor redovisade för kalenderåret 1996 lokalkostnader som sammanlagt uppgår till drygt 4 miljarder kronor vilket motsvarar drygt 14 % av de sammanlagda verksamhetskostnaderna. Av högskolornas årsredovisningar framgår att andelen lokalkostnader av de sammanlagda kostnaderna har minskat med 0,14 procentenheter vid en jämförelse mellan budgetåret 1994/95 och kalenderåret 1996. Universitet och högskolor skall i likhet med andra myndigheter enligt Förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning upprätta och fortlöpande hålla en plan över myndighetens behov av lokaler m.m. aktuell. Av de universitet och högskolor som inlämnat en lokalförsörjningsplan till Statens lokalförsörjningsverk planerar huvuddelen att utöka sin lokalarea med hänvisning till en expansion av verksamheten på grund av såväl redan genomförd som en förväntad framtida expansion. Med anledning av utvecklingen på hyresmarknaden har regeringen för de sista sex månaderna av budgetåret 1995/96 samt för budgetåret 1997 nedjusterat ersättningen för lokalhyror till universiteten och högskolorna. Regeringen avser att fullfölja nedjusteringen tills dess att medlen för lokalhyror inom anslagen minskats med 15 % i förhållande till nivån budgetåret 1994/95. För budgetåret 1998 uppgår nedjusteringen till 35,3 miljoner kronor fördelat på både grundutbildning samt forskning och forskarutbildning. Av den sammanlagda nedjusteringen återstår därefter 18,5 miljoner kronor för budgetåret 1999 samt 104 miljoner kronor för budgetåret 2000. Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare (Fi 1996:26) att utvärdera ombildningen av Byggnadsstyrelsen. I ett delbetänkande (SOU 1996:187) har utredningen bl.a. lämnat förslag avseende de organisatoriska formerna för det statliga ägandet av ändamålsfastigheter; vilka hyressättningsprinciper som bör gälla mellan statliga myndigheter och statliga fastighetsägare samt hur styrningen av lokalanskaffningen bör vara utformad. Utredningen redovisade i juni 1997 slutbetänkandet Lokalförsörjning och fastighetsägande (SOU 1997:96). Statens lokalförsörjningsverk har i en utvärdering av lokalförsörjningsreformen (rapport 1996:43) lämnat förslag som bl.a. berör hyressättningen i statligt ägda ändamålsfastigheter. Även Riksdagens revisorer har i en skrivelse till riksdagen (1995/96:RR11) behandlat myndigheternas lokalförsörjning. Revisorerna efterlyser bl.a. en tolkning av de principer för hyressättning av ändamålslokaler som förvaltas av Akademiska Hus och Vasakronan, som accepteras av såväl fastighetsbolag som hyresgäster. Regeringen avser att samlat överväga förslagen i ovan nämnda utredningar efter det att utvärderingen av Byggnadsstyrelsens ombildning har remissbehandlats. Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare (dir. 1997:47) att i samråd med de konstnärliga högskolorna i Stockholm dels analysera lokalbehovet och föreslå en lämplig samlokalisering av dessa högskolor, dels överväga en eventuell verksamhetsmässig integrering av utbildningarna. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga under år 1998. Investeringar I lagen (1996:1059) om statsbudgeten finns bestämmelser om finansiering av investeringar. De statliga universiteten och högskolorna disponerar låneramar i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar. Lånemodellen regleras i kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) och omfattar samtliga anläggningstillgångar som används i verksamheten i såväl anslagsfinansierad som avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet. I samband med utbyggnaden av högskolan med sammanlagt 60 000 platser under perioden 1997-2000 planerar högskolorna att öka omfattningen av sina investeringar i anläggningstillgångar. Av högskolornas budgetunderlag framgår att nyupplåningen beräknas uppgå till mellan 1,9 och 1,7 miljarder kronor per år under åren 1997 till 2000. De kvarstående lånen beräknas under samma fyraårsperiod att öka från 2,9 till 4,1 miljarder kronor per år. De statliga universitetens och högskolornas beräknade investeringar framgår av nedanstående tabell (miljoner kr): 1997 1998 1999 2000 Nyupplåning 1 908 1 788 1 852 1 776 Amorteringar 1 009 1 263 1 397 1 649 Kvarstående lån 2 925 3 511 3 941 4 097 Räntekostnade r 166 212 242 264 5.11 Utbildningsuppdragen Regeringens förslag: I det generella uppdraget skall ingå att universitet och högskolor vid utformandet av utbildningsutbudet skall beakta behovet av utbildade inom det informationstekniska området. Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för år 1997 angav regeringen nya utbildningsuppdrag för samtliga universitet och högskolor för treårsperioden 1997-1999. Vidare angavs ett generellt utbildningsuppdrag för samtliga universitet och högskolor vad gäller distansutbildning, fortbildning, vidareutbildning, studenter med invandrarbakgrund, jämställdhet och rekrytering. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag vad gäller såväl omfattning som inriktning av utbildningsuppdragen. Mot bakgrund härav fastställde regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1997 utbildningsuppdrag för samtliga universitet och högskolor för treårsperioden 1997-1999. I utbildningsuppdragen fastställdes examensmål för treårsperioden 1997-1999 och för treårsperioden 2000-2002 omfattande följande examina: grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, gymnasielärarexamen, civilingenjörsexamen samt apotekarexamen. Vad gäller generella examina faställdes examensmål för magisterexamen. Utbildningsuppdragen innehåller vidare fastställda mål för lägsta antal helårsstudenter samt därav mål för lägsta antal helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Grundutbildning Utbildningsuppdragen föreslås fortsättningsvis få följande utformning. I likhet med vad som tidigare angivits för treårsperioden 1997-1999 kommer utbildningsuppdragen för flertalet universitet och högskolor att bestå av examensmål, styrning av utbildningsuppdragets inriktning, takbelopp och i vissa fall särskilda åtaganden. Regeringen föreslår att det generella utbildningsuppdraget kompletteras med att universitet och högskolor vid utformande av utbildningsutbudet skall beakta det stora behovet av utbildade inom det informationstekniska området. Bakgrunden är bl.a. bristen på högutbildad arbetskraft inom området (se avsnitt 5.2.1 och avsnitt 5.2.3). Riksdagen har beslutat om resurser för en fortsatt ökning av antalet platser (helårsstudenter) till högskolan även för budgetåren 1998 och 2000 (avsnitt 5.2.1). Utbildningsuppdragen avseende grundutbildningens inriktning och omfattning bör ändras i enlighet härmed. Därför kommer i regleringsbrevet att fastställas nya mål för lägsta antalet helårsstudenter per universitet och högskola, samt därav ett mål för lägsta antal helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Respektive universitets och högskolas takbelopp förändras i enlighet med ovan nämnda förändringar. I enlighet med de förändringar av dimensioneringen av olika lärarutbildningar (avsnitt 5.2.4) som regeringen föreslår bör examensmålen höjas för treårsperioden 2000-2002 vad avser grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärarexamen. Dessa kommer senare att fastställas i regleringsbrevet för 1998. I övrigt gäller faställda examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002. Planeringsförutsättningar anges även för treårsperioden 2003-2005 för att universitet och högskolor skall ges möjlighet att genom förändrad antagning påverka antalet examinerade under denna senare period. Nedanstående tabell visar sammantaget antalet avlagda examina under treårsperioden 1993/94-1995/96, fastställda, föreslagna och planerade examensmål för innevarande och kommande treårsperioder för olika examina. EXAMEN EXAMENSMÅL UTFALL 93/94- 95/96 1997- 1999 2000- 2002 2003- 2005 Magisterexamen 5 551 14 155 17 920 17 920 Civilingenjörsexa men 9 110 10 700 11 670 12 870 Grundskollärarexa men med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 2 291 4 440 6 260 4 200 Gymnasielärarexa men 3 057 3 720 4 485 4 830 Apotekarexamen 226 280 350 370 Forskning och forskarutbildning De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade om med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) samt budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) för treårsperioden 1997-1999 skall ligga fast. Regeringen föreslår i denna proposition att mål fastställs för andelen kvinnor av nyrekryterade professorer under treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 (avsnitt 5.4.3) samt att preliminära mål skall gälla för examinationen inom forskarutbildningen (avsnitt 5.5.4). 6 Högskolemyndigheter C 1. Högskoleverket 1995/96 Utgift 197 533 Anslags- sparande 108 467 därav 1996 132 043 1997 Anslag 143 671 1 Utgifts- prognos 192 000 1998 Förslag 127 667 2 1999 Beräknat 130 835 2000 Beräknat 134 089 Beloppen anges i tusental kronor 1. Därutöver har i tilläggsbudget föreslagits en engångsvis minskning med 22 miljoner kronor 2. P.g.a. tidigare beslutad besparing framför allt inom grundutbildningsrådet Högskoleverkets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1995:945) med instruktion för Högskoleverket. Högskoleverket är central myndighet för frågor som rör universitet och högskolor med offentlig huvudman samt enskilda anordnare av utbildning på högskolenivå vilka får statsbidrag eller har tillstånd att utfärda examina. Resultat Högskoleverket inrättades den 1 juli 1995 och har på ett förtjänstfullt sätt fullgjort sin uppgift som central myndighet för högskolesektorn. Under de första åren har verket utfört ett flertal regeringsuppdrag som utgjort värdefullt underlag för regeringens ställningstagande. Verket har bidragit till att lyfta fram vissa utbildningspolitiska frågor till en öppen och allsidig diskussion. Vidare har arbetet med kvalitets- och förnyelsefrågor stimulerats inom högskolesektorn och belysts i en öppen dialog. Högskoleverket har också genom sitt arbete med tillsynsfrågor inom högskolan ökat rättssäkerheten för främst studenterna. Högskoleverket har inom verksamhetsgrenen nationella kvalitetsbedömningar prövat ett stort antal ansökningar om examensrätt samt rätten att få inrätta professurer. Vidare pågår ett arbete med att granska och bedöma kvalitetsarbetet vid samtliga statliga universitet och högskolor, vilket skall slutföras under en treårsperiod. Verket har också genomfört fyra stora nationella utvärderingar, bl.a. av grundskollärarutbildningen och de medellånga vårdutbildningarna. Högskoleverket har statistikansvaret för hela högskolesektorn och redovisar varje år en årsrapport för högskolan, vilket är en viktig uppgift inom verksamhetsgrenen beskrivning och analys. En viktig del i denna uppgift är att följa universitets och högskolors arbete med jämställdhet. I sin uppgift som tillsynsmyndighet har verket bl.a. granskat principerna för avgifter inom högskolan samt reglerna kring uppdragsutbildning. Vidare har verket fastställt föreskrifter om bl.a. behörighet och urval för högskolestudier. Därmed har goda förutsättningar skapats för att öka rättssäkerheten för de enskilda – och då främst studenterna – inom högskolan. BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET UPPDRAGS- VERKSAMHET INTÄKTER KOSTNAD ER RESULT AT KOSTNADS - TÄCKNING % Utfall 1995/96 25 900 26 389 -489 98 Varav 1996 19 800 20 137 -337 98 Prognos 1997 17 575 19 553 -1 978 90 Budget 1998 17 575 19 480 -1 905 90 Beräknat 1999 17 575 19 407 -1 832 91 Beräknat 2000 17 575 18 400 -425 98 Prognosen för 1997 och budget för 1998 pekar på en kostnadstäckning om endast 90 %, vilket beror på att Högskoleverket utnyttjar tidigare anslagssparande. Verket planerar att utnyttja dessa medel till och med år 2000. C 2. Verket för högskoleservice 1995/96 Anslag 1 1997 Anslag 10 000 1998 Förslag 9 892 1999 Beräknat 10 137 2000 Beräknat 10 389 Beloppen anges i tusental kronor Verket för högskoleservice (VHS) arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1995:943) med instruktion för Verket för högskoleservice. VHS skall på uppdrag av universitet och högskolor biträda vid antagning av studenter, juridisk rådgivning och service, rådgivning och service i fråga om administrativ utveckling och ADB samt vid upphandling av i första hand utrustning. VHS är under budgetåret 1997 i huvudsak avgifts- finansierat. Som en följd av beslutade förändringar i verksamheten tilldelades VHS ett ramanslag år 1997. Resultat Verket för högskoleservice ombildades den 1 juli 1995. Detta skedde som en direkt följd av att Högskoleverket inrättades (prop. 1994/95:165) och då bl.a. övertog de myndighetsuppgifter som förut åvilat det tidigare VHS. Den samordnade antagningen som VHS ansvarar för omfattar omkring hälften av alla nybörjarplatser i högskolan. Antalet sökande till dessa utbildningar har ökat mycket kraftigt. Till vårterminen 1996 var antalet sökande 21 000 och till höstterminen 1996 sökte 109 745, det senare var en ökning från föregående år med 13 %. Till höstterminen 1997 fortsatte ökningen och antalet sökande var omkring 139 000. VHS sköter nu för första gången också utbildningarna vid vårdhögskolorna, som tidigare Landstingsförbundets antagningsnämnd ansvarade för. Trots den kraftiga ökningen av antalet sökande och stora förändringar vad gäller nya regler för behörighet för högskolestudier och meritvärdering av betygen från gymnasieskolan har urvalet till höstterminen 1997 kunnat fullföljas på ett förtjänstfullt sätt under den fastställda tiden och närmare 47 000 studenter har antagits genom den samordnade antagningen. Även upphandlingsverksamheten har ökat kraftigt. Värdet av de upphandlingar som VHS genomförde ökade från 147 miljoner kronor 1995 till 273 miljoner kronor 1996. Upphandlingsverksamheten har kunnat genomföras som planerat. Konsultverksamheten har under de senaste åren successivt övergått från anslagsfinansiering till full kostnadsfinansiering. BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET UPPDRAGS- VERKSAMHET INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT KOSTNADSTÄCKNING1 % UPPDRAGSGIVARE STATEN % UPPDRAGSGIV ARE ÖVRIGA % Utfall 1995/96 60 759 62 145 -1 386 98 100 0 Varav 1996 43 733 42 960 772 102 100 0 Prognos 1997 45 900 53 500 -7 600 86 90 10 Budget 1998 44 300 52 800 -8 500 84 90 10 Beräknat 1999 47 800 57 100 -9 300 84 90 10 Beräknat 2000 49 300 59 200 -9 900 84 90 10 1. VHS verksamhet finansieras med avgifter med undantag för finansieringen av systemutveckling och systemunderhåll av datorbaserade system, för vilka VHS disponerar anslagsmedel. C 3. Centrala studiestödsnämnden 1995/96 Utgift 294 260 Anslag s- sparan de 588 därav 1996 206 257 1997 Anslag 276 7271 Utgifts - progno s 277 300 1998 Förslag 253 924 1999 Beräkna t 227 369 2000 Beräkna t 233 456 Beloppen anges i tusental kronor 1. Därutöver har i tilläggsbudget föreslagits en engångsvis ökning med 22 miljoner kronor Centrala studiestödsnämnden är central förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. Myndighetens arbetsuppgifter framgår av förordningen (1996:502) med instruktion för Centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN fullgör också uppgifter enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar samt administrerar bidrag till döva och hörselskadade elever vid Rh-anpassad utbildning enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan. De övergripande målen för CSN är att som förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor – följa upp och utvärdera studiestödssystemen, – ta fram underlag och förslag för utveckling av det studiesociala området, – på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt svara för beviljning av studiestöd och för verksamheten med återbetalning av studielån, – hantera ärenden så snabbt som möjligt med iakttagande av kravet på rättssäkerhet, – bedriva sin verksamhet så att studerande och låntagare ges en, utifrån deras utgångspunkt, tillfredsställande service. Regeringens överväganden CSN:s årsredovisning för budgetåret 1995/96 visar att myndigheten i stort uppfyllt de för verksamheten uppställda målen. Målet om tre veckors handläggningstid för ansökningsärenden har uppnåtts trots att volymerna har ökat med cirka 10 % jämfört med föregående budgetår. Även då det gäller telefonservicen har CSN klarat det uppställda målet om 80 % svarsfrekvens. CSN har effektiviserat handläggningen och telefonservicen genom investeringar i avancerad telefon- och datorteknik. Möjligheterna att bättre utnyttja IT har utvecklats. Detta har lett till att lokalkontoren kan samarbeta på ett helt nytt sätt. De kapacitetsproblem som tidigare uppstått vid de hårt belastade terminsstarterna har därmed kunnat reduceras. De besparingskrav som ålagts myndigheten är genomförda. Under hösten 1997 har emellertid pressen på organisationen ökat kraftigt till följd av införandet av det särskilda utbildningsbidraget och ökningen av antalet studerande vid eftergymnasiala utbildningar. De nya grupper som har rekryterats i och med Kunskapslyftet är många gånger i stort behov av personlig rådgivning och antalet telefonanrop och besök hos CSN ökar stadigt. Antalet personer som får studiestöd beräknas 1997 uppgå till mer än 800 000 och antalet låntagare är sammanlagt cirka 1,2 miljoner. Kraven på studiestödsadministrationen har ökat och förväntas öka. Det särskilda utbildningsbidraget skall bibehållas under hela Kunskaplyftet. CSN bör tillföras 25 miljoner kronor under 1998 för administrationen av detta stöd. Återbetalningsverksamhetens administrationskostnader skall i princip täckas av intäkter från avgifter. Intäkterna för budgetåret 1998 beräknas till 168 miljoner kronor men endast 147 miljoner kronor beräknas inflyta. Kostnaderna för administrationen beräknas bli 163 miljoner kronor. Avseende underskottet i återbetalningsverksamheten och kompensation för volymökningar för 1998 hänvisas till förslag i tilläggsbudget för budgetåret 1997. I frågan om en mer permanent lösning av likviditetsproblemen inom CSN:s återbetalningsverksamhet avser regeringen att återkomma under 1998. Inkomster till CSN avseende uppläggningsavgifter, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till 103 miljoner kronor. 7 Nationella och internationella forskningsresurser 7.1 Omfattning/ändamål Verksamhetsområdet omfattar anslag till nationell och internationell forskning avseende medel för bl.a. forskningsråd, vissa forskningsinstitut, nationella forskningsbibliotek och europeiskt forskningssamarbete. I propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 99) presenterade regeringen för första gången förslag om mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken för perioden 1997-1999. Riksdagen antog regeringens förslag. Målen är bl.a. att forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, samhället och kulturen och att den skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur, välfärd och miljö. Den skall bidra till ekonomisk utveckling samt till samhällets omställning till en hållbar utveckling och därigenom främja sysselsättning och välfärd. Forskningen skall vidare främja en hög allmän utbildningsnivå, kritiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt i samhället samt bidra till internationellt samarbete, fred och till lösningar av globala problem. Riktlinjerna för forskningspolitiken anger enligt vilka principer såväl regering och riksdag som andra berörda inom forskningssystemet skall bedriva det forskningspolitiska arbetet. Riktlinjerna avser vetenskaplig kvalitet, forskningens nytta och relevans samt samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället. Vidare omfattas forskningsetiska frågor, jämställdhet och genusperspektiv i forskningen. Sambandet mellan utbildning och forskning och principen om egna forskningsresurser till alla universitet och högskolor lyfts fram. Riktlinjerna omfattar den svenska forskningens roll och bidrag i ett globalt perspektiv. Regeringen framförde i nämnda proposition en rad förslag till åtgärder som svarar mot målen för forskningen och riktlinjerna för forskningspolitiken. Regeringen har bl.a. förnyat vissa verksamhetsmål för myndigheter inom verksamhetsområdet och beslutat om ett antal uppdrag som berör verksamhetsområdet. Forskningsråden, Forskningsrådsnämnden (FRN) och Rymdstyrelsen har fått som verksamhetsmål att ägna ökad uppmärksamhet åt forskningens samhällsrelevans samt att stödja forskning som är strategisk för såväl forskningens utveckling som samhällets behov. Därmed får forskarsamhället ett ökat ansvar för samhällets samlade forskningsprioriteringar. För att främja förnyelsen inom forskningen har myndigheterna fått i uppdrag att gemensamt utarbeta ett program för ökat stöd till yngre forskare. I propositionen Forskning och samhälle fäste regeringen vidare stor vikt vid en utvecklad forskningsinformation och har givit forskningsråden och Rymdstyrelsen i uppdrag att utarbeta en strategi för hur forskningsinformationen skall bedrivas. Regeringen har även givit FRN, Glesbygdsverket, Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) samt Statens institut för regional forskning i uppdrag att utarbeta ett FoU- program rörande landsbygdsutveckling. FRN har fått i uppdrag att utveckla och konkretisera det svenska programmet för forskning till stöd för en hållbar utveckling. När det gäller jämställdhet och forskning med genusperspektiv föreslog regeringen i den aktuella propositionen bl.a. att 18 nya tjänster skulle inrättas med inriktning mot genusforskning, inom ämnena litteraturvetenskap, sociologi, människa - maskin, informationsteknologi, folkhälsovetenskap och fysikundervisningens didaktik. Regeringen har i juni 1997 beslutat om placering av tjänsterna efter förslag från berörda forskningsråd. Med anledning av propositionen Forskning och samhälle lämnade regeringen i mars 1997 ett uppdrag till berörda forskningsråd att i samråd med Högskoleverket och vissa statliga högskolor lämna förslag om fem icke- laborativa professurer som skall inrättas av statliga högskolor till vilka fakulteter inte är knutna. Professurerna skall inrättas inom ämnen där en förstärkning är motiverad från forskningens och forskarutbildningens utgångspunkter och där könsför- delningen bland professurerna är ojämn. Regeringen skall sedan välja och besluta om medel till två av dessa fem professurer. Råden har lämnat sitt förslag och frågan är nu under beredning. Regeringen har också inrättat en samverkansgrupp för tvärvetenskap och jämställdhet med representanter från forskningsråden, FRN och andra forskningsfinansierande myndigheter. Myndigheterna skall i samråd främja och samordna sin forskningsstödjande verksamhet vad gäller tvärvetenskaplig forskning, ett ökat genusperspektiv i forskningen samt insatser för jämställdhet. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en ändring av stiftelselagen, vilken möjliggör ett demokratiskt inflytande över forskningsstiftelserna (prop. 1996/97:22, bet. 1996/97:LU2, rskr. 1996/97:62). Härigenom har ökade förutsättningar skapats för ett nära samarbete mellan stiftelser, forskningsråd och sektorsorgan samt universitet och högskolor. Vid en av Utbildningsutskottet anordnad hearing den 29 april 1997 bekräftades att samarbetet mellan myndigheter och forskningsstiftelser har intensifierats efter riksdagens beslut och att det fungerar väl. Redan utvecklingen under första halvåret av år 1997 ger exempel på detta. T.ex. utgör de beslut som Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) fattade i början av år 1997 en betydande avlastning av forskningsrådens och sektorsorganens åtaganden. Stiftelsen har beslutat att göra nya åtaganden om ca 500 miljoner kronor under den innevarande treårsperioden 1997-1999. Det sker främst genom att stiftelsen övertar ansvaret för de materialkonsortier som byggts upp av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) samt för ett mikroelektronikprogram som NUTEK tidigare svarat för. Stiftelsen har även beslutat att finansiera andra riktade satsningar av projektkaraktär inom strategiska områden inom forskningsrådens och Rymdstyrelsens verksamhets-områden. Inom Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) planeras finansiering av verksamhet inom främst NUTEK:s och de mindre och medelstora högskolornas område. KK- stiftelsen har t.ex. beslutat att satsa totalt 195 miljoner kronor under en tvåårsperiod så att de nya högskolornas forskningsverksamhet kan utvecklas snabbare. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) fattade redan under förra året beslut om att överta ansvaret för nya stipendier inom de postdoktorsprogram som hittills finansierats av forskningsråden. STINT beslutade i mars 1997 att 200 - 300 miljoner kronor skall avsättas för tilläggsfinansiering inom EU:s fjärde ramprogram. STINT:s tidigare krav på statlig motfinansiering avskaffas. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) har beslutat att utvidga sitt ansvarsområde med anledning av bortfallet av Naturvårdsverkets forskningsanslag. Detta sker dels genom en fortsatt satsning på MISTRA-program, vilka kan komma att innehålla större inslag eller domineras av effektorienterad forskning, dels genom en ny satsning på MISTRA-projekt, dvs. enskilda projekt eller samarbetsprojekt mellan flera forskare. MISTRA har totalt avsatt 120 miljoner kronor för år 1997 respektive 287 miljoner kronor för år 1998 för forskningsstöd. Stiftelsen för vård- och allergiforskning (Vårdalstiftelsen) beräknar att dela ut forskningsstöd uppgående till ca 120 miljoner kronor under år 1997 respektive 100 miljoner kronor under år 1998. Vårdalstiftelsen har bl.a. beslutat om ett program för kompetensutveckling av vårdhögskolornas lärare. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har, från den kulturvetenskapliga donationen, beslutat att under 1997 anvisa 185 miljoner kronor till stöd för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av de anvisade medlen avser 60 miljoner stöd för forskarrekrytering i form av doktorandtjänster och postdoktorala tjänster. Riksbankens Jubileumsfond beräknar att fördela ca 140 miljoner kronor ur den kulturvetenskapliga donationen under år 1998. TABELL: ÖVERSIKT ÖVER VISSA FORSKNINGSSTIFTELSERS OCH RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDS (KULTURVETENSKAPLIGA DONATIONEN) RESURSER. (UPPSKATTADE BELOPP I MILJONER KRONOR)1 STIFTELSE UR- SPRUNGLI GT KAPITAL MARKNADSVÄRD E ANGIVET JAN- SEPT 1997 BIDRAGSRAM 1997 BIDRAGSRAM 1998 (PROGNOS) SSF 6 000 10 031 550 750 MISTR A 2 500 3 877 120 287 KK 3 599 6 486 2210 2168 STINT 1 057 1 690 339 108 Vårdal 529 795 120 100 RJ 1 500 1 973 185 140 Summa 15 185 24 852 1 524 1 553 1 I dessa siffror ingår inte medel från de övriga stiftelser som bildades med löntagarfondsmedel. 2 Avser endast KK:s satsningar inom FoU-området. Delar av stiftelsernas och Riksbankens Jubileumsfonds beräknade bidragsramar år 1997 respektive år 1998 kan innefatta resurser som kommer att användas senare än de angivna åren. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg Regeringens förslag: Regeringen föreslår att ett tekniskt forskningsinstitut med huvudsaklig inriktning mot mikroelektronikbaserade system inrättas i Göteborg. Grundprincipen bör vara att institutet erhåller statlig basfinansiering, men den huvudsakliga finansieringen bör, efter ett inledande uppbyggnadsskede, utgöras av uppdragsforskning med medel från näringslivet. Bakgrund I den forskningspolitiska propositionen, Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5), har regeringen redovisat sina motiveringar till att ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med bred tvärvetenskaplig inriktning inrättas. I budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU11, rskr. 1996/97:49) med förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 anmälde regeringen sin avsikt att utreda möjligheterna att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut. Riksdagen beslutade att en engångssumma om 100 miljoner kronor skulle ställas till förfogande varav 50 miljoner kronor anvisades på tilläggsbudget och 50 miljoner kronor fick användas av redan anvisade medel under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. budgetåret 1995/96. Utredarens förslag Regeringen tillsatte hösten 1996 en särskild utredare för att undersöka möjligheterna att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut av nytt slag med bred tvärvetenskaplig inriktning. Den modell som utredaren skulle pröva var ett institut fristående från högskolan men med nära anknytning till universitet och högskolor och till näringslivet. De s.k. Fraunhoferinstituten, som med framgång har prövats i Tyskland, skulle vara förebild för institutet enligt direktiven. Modellen innebär bl.a. att institutet i första hand skall ägna sig åt uppdragsforskning och även ta emot uppdrag att utveckla nya produkter och processer, från idé till färdig prototyp. Utredaren har överlämnat betänkandet Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg (SOU 1997:37) till regeringen. Där föreslås att institutet skall bedriva tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom området mikroelektronikbaserade system. Forskningen skall bedrivas i projektform och företrädesvis på uppdrag från näringslivet. Utredaren beräknar att driftskostnaderna för institutet efter den första uppbyggnadstiden kommer att uppgå till ca 50 miljoner kronor, varav staten bör stå för ca 30 miljoner kronor. Resten bör kunna finansieras av näringslivet. Den fortsatta expansionen skall därefter helt ske med medel från näringslivet. Verksamheten skall utvärderas efter uppbyggnadsskedet. För budgetåret 1998 beräknas kostnaderna för staten uppgå till 8 miljoner kronor, för budgetåret 1999 till 18 miljoner kronor och för budgetåret 2000 till 28 miljoner kronor. Utredarens förslag innebär att statens andel är större under ett uppbyggnadsskede för att på sikt minska. Utredaren föreslår att den engångssumma som staten ställt till förfogande företrädesvis används till investeringar. Remissinstanserna En majoritet av remissinstanserna är positiva till förslaget om ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg och allmänt framhålls att inriktningen mikroelektronikbaserade system är av stor betydelse för svenskt näringsliv. Institutet bedöms få en stor betydelse för samverkan mellan högskoleforskningen och näringslivet och då särskilt för de små och medelstora företagen. Flertalet instanser betonar dock att institutets roll och uppgift måste ses i ett nationellt perspektiv och att verksamheten skall komplettera andra redan genomförda satsningar vid högskolor och industriforskningsinstitut. Remissammanställning finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Regeringens överväganden Regeringen delar utredarens förslag beträffande institutets inriktning. Regeringen avser att under hösten 1997 tillsätta en organisationskommitté med en sammansättning som avspeglar institutets föreslagna inriktning. Organisationskommittén skall utreda frågan om associationsform och fortsatt finansiering av institutets driftskostnader och fördelningen av finansieringsansvaret mellan staten och näringslivet. En utgångspunkt är att de 100 miljoner kronor som staten ställt till förfogande skall användas för investeringar och initiala drifstkostnader. Kommittén bör vidare i sitt arbete särskilt uppmärksamma frågor om institutets roll i det svenska FoU-systemet liksom hur institutet skall kunna bli en resurs för de små och medelstora företagen. Organisationskommittén skall efter riksdagens beslut kunna fungera som interimsstyrelse för institutet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan om den långsiktiga finansieringen av institutet. Informationsteknologifrågor Regeringen har tagit upp frågor som avser forskningens viktiga roll för utvecklingen av informationssamhället i IT-propositionen (prop. 1995/96:125), i propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) samt i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1) för 1997. En målsättning, som ligger i linje med regeringens syfte att bredda och utveckla användningen av informationsteknik, är att ge allmänheten i alla delar av landet bättre tillgång till information. Det uppdrag som regeringen givit Kungl. biblioteket (KB) att utveckla ett modernt bibliotekssystem spelar här en viktig roll. Genom att KB utvecklar ett Internet-baserat system med lätthanterade användargränssnitt skapas största möjliga spridning och radikalt förbättrade praktiska sökmöjligheter. Genom det uppdrag regeringen givit till Högskoleverket, att erbjuda alla kommuner anslutning av huvudbiblioteket i kommunen till SUNET och därmed Internet med god kapacitet, förbättras möjligheterna ytterligare. En ytterligare åtgärd är riksdagens beslut att forskande myndigheter skall svara för att information om forskningsaktiviteter (för allmänhet, skolor, företag m.fl.) skall finnas tillgänglig på Internet fr.o.m. år 1998. Forskningssamarbete inom EU EU:s nästa program för forskning och utveckling, det femte i ordningen, avser perioden 1998-2002. Kommissionen lämnade sitt slutliga förslag till utformning av ramprogrammet i april 1997. Sverige har, liksom andra medlemsländer, lämnat synpunkter på förslaget och kommissionens tidigare arbetsdokument. Sverige har bl.a. föreslagit ett utvidgat program för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Detta förslag syftar till att synliggöra att social och kulturell utveckling utgör en viktig del av utvecklingen av de europeiska samhällena. Vidare föreslår Sverige att ett särskilt miljöprogram och ett särskilt energiforskningsprogram inrättas samt att forskningen om skog och landtransporter förstärks. Genom EU:s fjärde ramprogram för forskning och utveckling, som löper mellan åren 1994 och 1998, får svenska forskare och svenskt näringsliv möjligheter att ansöka om medel ur den totala ramen om cirka 30 miljarder kronor per år under fem år. För medverkan i FoU-projekten krävs emellertid ungefär lika stora resurser från deltagarna själva. Ramprogrammens andel av EU:s budget har ökat successivt under åren och det fjärde ramprogrammets budget på 13,1 miljarder ECU utgör 3,7 % av EU:s totala budget. Avgiften för det svenska deltagandet i fjärde ramprogrammet ingår som en del av den svenska medlemsavgiften och uppgår till ca 700 miljoner kronor per år. Det svenska deltagandet har ökat kraftigt under det fjärde ramprogrammet; redan nu har deltagandet fördubblats i jämförelse med det tredje ramprogrammet. Sverige deltar för närvarande med totalt cirka 1 100 forskargrupper inom det fjärde ramprogrammet, varav 450 tillhör högskolesektorn. Stora variationer föreligger mellan de olika särprogrammen i fråga om ekonomisk storlek och graden av svenskt deltagande. I relativa termer är det svenska deltagandet störst i det socio- ekonomiska programmet (TSER), och i transport- och biomedicinprogrammen, medan det budgetmässigt är störst inom IT-, telematik-, materialteknik- och miljöprogrammen. Totalt beräknas ca 300 miljoner kronor per år utbetalas till svenska högskoleforskare ur det fjärde ramprogrammet, vilket dock endast motsvarar mellan två och tre procent av de samlade svenska forskningsresurserna vid universitet och högskolor. Eftersom uppgiftslämnandet släpar efter kan emellertid EU-bidragen vara något större. EG-kommissionen bidrar i princip endast med hälften av projektanslagen. Universitet och högskolor behöver därför söka kompletteringsfinansiering från andra svenska finansiärer, själva skjuta till motsvarande medel eller gå in i projekt där man redan har verksamhet och därmed förstärka tidigare nationella projekt. STINT avsätter, som tidigare beskrivits, betydande medel för tilläggsfinansiering. Forskningsråden, FRN och Rymdstyrelsen har fått i uppdrag att utarbeta och redovisa en strategi för att utnyttja de fördelar som en samplanering med EU:s program för forskning och utveckling kan ge. Myndigheterna skall även i samarbete med EU/FoU- rådet sammanställa uppgifter över omfattningen av EU- samarbetet. Sverige har nyligen förstärkt representationen i Bryssel för utbildnings- och forskningsfrågor i samband med förhandlingarna kring det femte ramprogrammet och inför det kommande ordförandeskapet i EU. Avvägning mellan internationella och nationella forskningsresurser Bakgrund Vetenskapen är internationell till sin karaktär och den svenska forskningen har generellt sett en god internationell förankring. Detta avspeglas bl.a. i att svenska forskare i hög grad publicerar sina resultat i internationella tidskrifter och i det ökande samarbetet med forskare i andra länder. Det internationella samarbetet utgörs främst av forskningsprojekt som initieras och fortlöper på ad- hoc-basis, forskare och institutioner emellan. Därutöver deltar Sverige i EU:s forskningssamarbete, vilket har beskrivits ovan, och i ett flertal internationella forskningsorganisationer där deltagandet är reglerat genom avtal på internationell nivå. Den största av dessa är den europeiska kärnforskningsorganisationen CERN för grundforskning inom ämnesområdet högenergifysik. Sverige deltar även i det europeiska sydobservatoriet ESO, den europeiska synkrotronljuskällan ESRF, det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL, det internationella institutet för tillämpad systemanalys IIASA, det europeiska rymdforskningssamarbetet ESA m.fl. Flertalet av dessa forskningsorganisationer avser naturvetenskaplig och teknisk forskning inom sådana områden där forskningen är så komplicerad och kostsam att internationellt samarbete krävs. Utredningen I propositionen Forskning och samhälle (prop.1996/97:5) aviserades en översyn av Sveriges engagemang i storskaliga, internationella forskningsorganisationer. I november 1996 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att väga de internationella åtagandena inom storskaligt formaliserat forskningssamarbete mot behov och insatser för annan grundforskning inom samtliga discipliner. Förslagen skulle bygga på de ekonomiska förutsättningar som redovisats i forskningspropositionen och i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1) där besparingar om ca 150 miljoner kronor beräknades för år 1998. Utredningen har i sitt betänkande Besparingar i stort och smått (SOU 1997:69) lämnat förslag till riktade besparingar avseende internationell och nationell forskning. På vetenskapliga och forskningspolitiska grunder avvisar utredningen ett svenskt utträde ur den europeiska kärnforskningsorganisationen CERN. Utredaren avvisar på samma grunder ett utträde ur samtliga övriga forskningsorganisationer. I stället föreslås ett flertal riktade besparingar inom olika områden, både avseende internationella åtaganden och nationella satsningar. Förslagen innefattar en kombination av kort- och långsiktiga åtaganden där ett med tiden ökande sparbeting läggs på medlemsbidrag till de internationella forskningsorganisationerna. Detta sparbeting pareras tidsmässigt av att vissa kostnader för dyrbar vetenskaplig utrustning senareläggs genom en omläggning av finansieringssystemet. Vidare föreslår utredaren att medlemskapen i IIASA och EMBL avslutas och att finansieringen av vissa nationella satsningar, bl.a. medel för forskarutbyte med utlandet, tas över av alternativa forskningsfinansiärer. En minskning av resurserna till den nationella fusionsforskningen föreslås också. Remissbehandling Remissinstanserna anser att utredningen har lämnat ett gott underlag och visar förståelse för att det internationella engagemanget måste prövas mot de nationella satsningarna. Flera remissinstanser skulle självfallet föredra att besparingar inte gjordes just inom deras område, i varje fall inte för tillfället. Remissinstanserna skulle föredra att förslag från den nyligen tillsatta parlamentariska forskningsutredningen kunde avvaktas innan riktade besparingar genomförs. Remissinstanserna delar utredningens uppfattning att det skulle medföra alltför negativa konsekvenser att lämna CERN, alternativt att lämna samtliga övriga internationella forskningsorganisationer. Ett sammansatt sparbeting utgör enligt remissinstan-serna ett bättre förslag. En samstämmig remiss-opinion anser att Sverige av vetenskapliga skäl bör stanna som medlem i EMBL, men även medlemskapet i IIASA har starkt stöd bland remissinstanserna. De flesta remissinstanser är positiva till förslaget om en ändrad finansieringsmodell för dyrbar vetenskaplig utrustning. Remissammanställning finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Regeringens överväganden Internationellt forskningssamarbete Utredningen har på kort tid lämnat ett värdefullt underlag för ett ställningstagande till Sveriges engagemang i storskaliga forskningsanläggningar. Regeringen delar utredningens uppfattning att ett svenskt utträde ur CERN för närvarande inte är möjligt. Även utträde ur övriga internationella forskningsorganisationer skulle inverka menligt på den svenska forskningen, varför konsekvenserna bör övervägas noga innan beslut fattas. Vid CERN bedrivs avancerad grundforskning av främst teoretiskt intresse. Flera medlemsländer är emellertid starkt oroade över de mycket höga kostnaderna. Dessa kostnader måste nationellt vägas mot andra angelägna behov. Medlemskapet i EMBL har stor betydelse för den svenska forskningen inom biologi och medicin. Det har också ett värde för den svenska läkemedelsindustrin. Vid IIASA bedrivs ett tvärvetenskapligt, främst samhällsvetenskapligt, forskningssamarbete kring bl.a. miljöfrågor. Institutet ger vissa forskningsmöjligheter för svenska forskare genom det kontaktnät som IIASA har etablerat med länderna i Öst- och Centraleuropa. Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna (MRI) har nyligen inrättats och utgör ett tillskott till såväl svensk forskning som till den regionala strukturen. Regeringen avser att fullfölja sitt tidigare beslutade finansieringsåtagande, varför det ej är aktuellt att genomföra besparingar på resurserna till MRI under budgetåren 1998 och 1999. Det är emellertid nödvändigt att kostnaderna för internationellt samarbete minskar och regeringen kommer fortlöpande att pröva hur detta skall uppnås. Dessutom behövs förbättrade möjligheter till en kontinuerlig avvägning mellan kostnaderna för nationell forskning och för internationella åtaganden. I detta syfte föreslår regeringen en förändrad anslagskonstruktion fr.o.m. budgetåret 1998 som möjliggör för de myndigheter som utgör svenska kontaktorgan för de olika forskningsorganisationerna att göra denna avvägning. I enlighet med riksdagens beslut med anledning av förslag i budgetpropositionen för år 1997 kommer en besparing om ca 150 miljoner kronor att genomföras på resurserna till forskning. Av detta bör 77 miljoner kronor avse resurserna för medlemskapen i de internationella organisationerna. Medel för de kostnader som är förenade med medlemskap i de internationella organisationerna bör fr.o.m. budgetåret 1998 anvisas under de ansvariga myndigheternas forskningsanslag, varvid respektive myndighet ges ansvar för bedömningen av det vetenskapliga värdet i det internationella engagemanget i relation till nationella satsningar. Ovan nämnda besparing på resurserna till internationella organisationer kommer emellertid under budgetåren 1998 och 1999 att kompenseras genom att ansvarig myndighet ges dispositionsrätt till anslagssparande från det tidigare anslaget D.18 Europeisk forskningssamverkan. Vissa myndigheter har dessutom uppgivit att det föreligger ett minskat behov av medel motsvarande totalt ca 17 miljoner kronor för budgetåret 1998. Inom de närmaste åren bör betydande minskningar av kostnaderna för deltagande i internationella forskningsorganisationer ha uppnåtts. Om detta ej skett bör frågorna underkastas en förnyad prövning bl.a. i ljuset av de förslag som kommer att presenteras av den parlamentariska forskningsutredning som regeringen tillsatt (se nedan). Regeringen avser att uppdra åt de ansvariga myndigheterna att årligen lämna en bedömning av avvägningen mellan internationella och nationella åtaganden. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning Resurser för dyrbar vetenskaplig utrustning fördelas av FRN och avser utrustning som kostar mer än två miljoner kronor. Medel för stöd till nationell spetsberäkningskapacitet fördelas av Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-rådet) som finansieras med särskilda medel från TFR:s anslag. HPD-rådets medel avser ändamål som liknar FRN:s medel för dyrbar vetenskaplig utrustning även om HPD-rådet har valt att använda en relativt stor andel av medlen för kompetenshöjande åtgärder, t.ex. lektorat och personalkostnader för driften av anläggningarna i Stockholm, Linköping och Umeå. Regeringen anser att det under en uppbyggnadsperiod varit motiverat med en särskild organisatorisk struktur för högpresterande datorresurser. Det föreligger emellertid enligt regeringens bedömning ett ökat behov av att kunna göra avvägningar mellan investeringar för olika utrustningsändamål. HPD-rådet bör därför avvecklas i och med utgången av år 1997 och de medel som disponerats av TFR och utbetalats i enlighet med av HPD-rådet fattade beslut bör fr.o.m. budgetåret 1998 beräknas under anslaget för dyrbar vetenskaplig utrustning. Därmed kan behovet av medel för högpresterande datorsystem vägas mot andra angelägna utrustningsbehov. FRN ansvarar - i de fall så erfordras - för fullföljandet av de insatser som beslutats av HPD-rådet. FRN bör också, om så behövs, svara för fortsatta insatser för att utveckla kompetensen inom området högpresterande datorer. De erfarenheter och den kunskap som TFR och HPD-rådet har byggt upp när det gäller behov, kompetens och överblick bör noggrant tas tillvara i den nya strukturen. FRN:s medel för dyrbar vetenskaplig utrustning är ett värdefullt instrument för att upprätthålla en god utrustningsstandard inom svensk forskning. Regeringen bedömer att svenska forskningsinstitutioner för närvarande har en så god utrustningsstandard att en viss minskning av anslaget kan ske. Fr.o.m. budgetåret 1998 bör därför resurserna för dyrbar vetenskaplig utrustning minskas med 68 miljoner kronor. Större delen av denna minskning följer emellertid av en omläggning av finansieringssystemet för dyrbar vetenskaplig utrustning och medför ej minskade möjligheter till utrustningsanskaffning. Regeringen kommer även att ge FRN i uppdrag att föreslå samordnings- och effektiviseringsåtgärder samt att upprätta en plan för underhåll och uppgradering av utrustning. Sedan år 1994 tillämpar universitet och högskolor kapitalförsörjningsförordningens regler om lånefinansiering av investeringar i anläggningstillgångar, vilket innebär att investeringar finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. Då utrustningsbidrag ges från FRN skall dessa finansiera lånekostnaden. Medlen sätts in på den mottagande högskolans räntekonto för att i efterhand betala räntor och amorteringar. Det nuvarande systemet innebär att FRN i normalfallet betalar hela investeringskostnaden i förväg. Regeringen delar utredningens uppfattning att detta system bör läggas om fr.o.m. budgetåret 1998 så att FRN, i stället för att betala hela lånekostnaden i förväg för utrustningsanskaffning, betalar den årligt uppkomna ränte- och amorteringskostnaden. Denna omläggning av systemet innebär att universitet och högskolor inte behöver bygga upp en stor likviditet i Riksgäldskontoret för att finansiera utrustningslånen utan detta kan regleras genom FRN. FRN:s långsiktiga ansvarstagande för utrustningen främjas. Systemet medför även ökade möjligheter att uppgradera utrustning i stället för att köpa ny, vilket leder till bättre kapitalutnyttjande. Omläggningen innebär även en tillfällig minskning av resursbehovet genom att kostnader senareläggs. Sammanfattningsvis kommer således omläggningen av finansieringssystemet för dyrbar vetenskaplig utrustning och ett anslagssparande att kunna utnyttjas för att mildra effekterna av den beslutade besparingen. Dessa åtgärder ger emellertid endast ett temporärt resurstillskott. På sikt måste kostnaderna för medlemskapen i de internationella organisationerna minska. Ställningstagande till den samlade forskningsfinansieringen kommer inför år 2000 att kunna göras mot bakgrund av bedömningar och förslag från den parlamentariska forskningsutredningen som redovisas nedan. Övrigt Forskningsrådens program för forskarutbyte med utlandet innebär värdefulla möjligheter för svenska forskare att inhämta kunskap och knyta kontakter. Genom tillkomsten av nya forskningsfinansiärer har forskarutbytet med utlandet fått betydligt bättre förutsättningar. Mot denna bakgrund föreslås för budgetåret 1998 en minskning av forskningsrådens anslag med totalt 5 miljoner kronor. Utredningar om den svenska forskningspolitiken, forskningsetik och bioteknik Riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Forskning och samhälle innebär förändringar av forskningspolitiken och nya förutsättningar för forskningen. Dessutom har nya finansiärer tillkommit. Det är enligt regeringens mening bl.a. mot denna bakgrund angeläget att genomföra en samlad analys och bedömning av forskningens roll i samhället och av dess villkor, inriktning och organisation. Regeringen har därför tillsatt en parlamentarisk kommitté som skall lämna förslag om den framtida svenska forskningspolitiken (dir. 1997:67). Uppdraget skall redovisas till regeringen den 1 november 1998. Kommittén skall analysera de svenska statliga forskningsinsatserna med utgångspunkt från samhällets behov och forskningens möjligheter och ansvarsfördelningen mellan statsmakterna, myndigheter och andra finansiärer, lämna förslag rörande utformning av forskningsorganisation samt förslag som främjar nära samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte mellan högskolor och samhället i övrigt. I enlighet med regeringens riktlinjer för forskningspolitiken i propositionen Forskning och samhälle aviserades också en utredning för en allsidig belysning av forskningsetiska frågor. Utredningen skulle tillsättas med hänsyn till de forskningsetiska frågornas stora betydelse för forskning och samhälle och den snabba utvecklingen inom vetenskapen. Dessa frågor har ytterligare aktualiserats genom den senaste tidens debatt i Sverige och andra länder om konsekvenserna av utvecklingen inom cell- och molekylärbiologin. Regeringen har därför tillsatt en parlamentarisk kommitté för att utreda etiska frågor i forskningen (dir. 1997:68). Uppdraget skall redovisas till regeringen den 1 februari 1999. Kommittén skall analysera vilka etiska frågor som uppstår i forskningsprocessen och med denna utgångspunkt granska utbildningen i forskningsetik och även överväga andra åtgärder som kan öka medvetenheten om etiska frågor i forskningen. Kommittén skall vidare analysera problematiken kring forskningsfusk och vetenskaplig oredlighet, se över det nuvarande systemet för forskningsetisk granskning och föreslå utformning av forskningsetisk granskning av sådana projekt som innefattar användning av personnummer. Utvecklingen i andra länder skall belysas och konsekvenser för Sverige av internationella konventioner skall beaktas. Bioteknikområdet, som är stort och mångfasetterat, genomgår en snabb utveckling och påverkar därvid en rad politikområden. Det föreligger ett stort behov av överblick och underlag för att stödja en utveckling av den svenska politiken på området. FRN har fått i uppdrag att göra en kunskapsöversikt över den moderna biotekniken och dess tillämpning inom olika samhällsområden. Vidare skall FRN identifiera viktiga frågeställningar och problem som bioteknikens användning aktualiserar. Regeringen avser att tillkalla en kommitté med representanter från riksdagspartierna som, bl.a. med utgångspunkt från FRN:s kunskapsöversikt, skall lämna förslag till en övergripande svensk politik för den moderna bioteknikens tillämpning. Kommittén skall arbeta i ett framtidsperspektiv både med avseende på bioteknikens möjligheter och dess risker. Kommittén skall bedöma Sveriges möjligheter när det gäller industriell utveckling inom bioteknikområdet och granska den nuvarande myndighetsorganisationen för tillsyn, tillståndsgivning och information. En viktig fråga är hur behovet av kunskap och diskussion om etiska aspekter av biotekniken bättre skall kunna tillgodoses i framtiden. Utredningen skall arbeta öppet och bl.a. anordna debatter och ”hearings”. 7.2 Resultatinformation I det följande redovisas resultatinformation avseende forskningsråden, Forskningsrådsnämnden och Rymdstyrelsen. Resultatbedömningen av övriga myndigheters verksamhet, Kungl. biblioteket, Statens psykologisk- pedagogiska bibliotek, Institutet för rymdfysik, Polarforskningssekretariatet och EU/FoU-rådet görs under respektive myndighets anslagsavsnitt. Forskningsråden, FRN och Rymdstyrelsen har som gemensamt övergripande mål att i ett internationellt jämförande perspektiv stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet som bas för kompe- tensuppbyggnad, kunskapsöverföring och tillämpningar i samhället och därigenom främja kulturell utveckling och kritiskt tänkande. Råden skall även främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids. Råden skall utvärdera den forskning till vilken råden har fördelat medel och därvid särskilt bedöma forskningens kvalitet och dess relevans för samhället och forskningens utveckling. Råden skall också undersöka vilka forskningsbehov som är angelägna inom olika samhällsområden, redovisa resultaten av dessa undersökningar samt ta initiativ till och främja forskning som behövs för att tillgodose sådana behov. FRN har till uppgift att ta initiativ till och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt, bl.a. tvärvetenskaplig forskning, samt främja information om forskning och forskningens roll i samhället. FRN skall även främja jämställdhet, kvinno- och genusforskning. Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärr- analysverksamheten, särskilt för forskning och utveckling. Rymdstyrelsens övergripande mål är att bidra till utvecklingen av svensk rymdforskning och näringsverksamhet till högsta internationella nivå. För budgetåret 1997 infördes vissa nya verksamhetsmål för råden, FRN och Rymdstyrelsen. Myndigheterna skall t.ex. ägna ökad uppmärksamhet åt forskningens samhällsrelevans samt stödja forskning som är strategisk för såväl forskningens utveckling som samhällets behov. Myndigheterna skall även stödja tvärvetenskaplig forskning, både över ämnes- och sektorsgränser. Myndigheterna skall sedan tidigare prioritera förnyelsen inom forskningen, rikta särskild uppmärksamhet mot den internationella anknytningen, öka antalet internationella utvärderingar av svensk forskning, förstärka informationen om forskning och forskningsresultat samt verka för jämställdhet vid granskning av ansökningar och fördelning av forskningsmedel. Resultatbedömning och slutsatser Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 ställt mer långtgående och preciserade återrapporteringskrav än tidigare budgetår. Myndigheterna har i varierande utsträckning uppfyllt dessa krav. Detta beror dels på att råden har kommit olika långt vad gäller utvecklingen av resultatredovisningen, dels att myndigheterna valt delvis olika angreppssätt som bl.a. beror på skilda förutsättningar inom respektive vetenskapsområde. Regeringen har i regleringsbrevet för år 1997 på en rad punkter ytterligare skärpt kraven på redovisning i forskningsrådens årsredovisningar vad avser myndigheternas arbete med kvalitetssäkring, jämställdhet, samhällsrelevans m.m. Regeringen gör bedömningen att myndigheternas resultatredovisningar kan vidareutvecklas. Regeringen förutsätter att myndigheternas redovisningar fortsättningsvis görs utifrån de av regeringen fastställda resultatindikatorerna. En enhetlig redovisningsmodell skall eftersträvas som medger överblick och jämförelser mellan myndigheterna. Detta förutsätter ett samarbete mellan myndigheterna. Nedan följer en sammanfattande redovisning och bedömning av forskningsrådens, FRN:s och Rymd- styrelsens redovisningar utifrån verksamhetsmålen för budgetåret 1995/96. Vetenskaplig kvalitet, utvärderingar av forskning. Svensk forskning håller i ett internationellt perspektiv hög kvalitet, vilket bl.a. framgår av forskningsrådens internationella utvärderingar av forskning och bibliometriska analyser. En väsentlig kvalitetskontroll av den forskning till vilken rådens stöd går sker då ansökningar granskas och prioriteras av experter. Granskningen och prioriteringen genomförs med hjälp av yttranden från internationella och nationella experter, s.k.”peer reviews”, samt i disciplinärt eller tvärvetenskapligt indelade beredningsgrupper. Detta förfaringssätt är sannolikt det bästa tillgängliga men är inte fritt från svagheter. Dessa svagheter behöver därför uppmärksammas och minimeras genom aktiva åtgärder. MFR har under våren 1997 med utgångspunkt bl.a. från en rapport från National Institutes of Health (NIH) i USA modifierat de bedömningskriterier och den poängskala rådet använder. Det är naturligtvis angeläget att alla statliga forskningsfinansiärer följer upp och utvecklar sina bedömningsmetoder på motsvarande sätt. En viktig kvalitetskontroll sker också inom ramen för de utvärderingar av svensk forskning som råden kontinuerligt utför inom olika ämnen. Under budgetåret 1995/96 har t.ex. FRN genomfört två utvärderingar - den ena avser forskning om självmord och den andra avser temaområdet naturresurs- och miljöforskning. MFR har utarbetat ett program för internationella utvärderingar av rådets olika forskningsområden. NFR planerar fyra nya ämnesutvärderingar samt en utvärdering av de nationella anläggningarna. NFR påbörjade under år 1996 en utvärdering av den svenska rymd- och plasmafysiken. Regeringen anser att rådens utvärderingar är mycket värdefulla och förutsätter att de i ökad utsträckning också leder fram till förändringsförslag och konkreta åtgärder. Regeringen har i innevarande års regleringsbrev uppdragit åt myndigheterna att redovisa hur arbetet med kvalitetssäkring bedrivs, med avseende på granskningen av ansökningar. En sammanfattning av de utvärderingar som genomförts samt åtgärder med anledning härav skall lämnas av råden i årsredovisningarna. I regleringsbrevet för år 1997 infördes ett nytt verksamhetsmål som avser forskningens samhällsrelevans. Redan nu kan regeringen konstatera att några råd har inlett en översyn av sina arbetsformer i syfte att stärka kontakterna med forskningens avnämare i samhället. Detta har skett såväl genom förstärkta informationsinsatser som en utveckling av ansökningsprocedurer. Det är angeläget att forskningsråden fortsätter dessa ansträngningar så att forskningen i ökad utsträckning kan nyttiggöras i samhället. Förnyelse inom forskningen När det gäller rådens och FRN:s förnyelsearbete sker detta bl.a. genom stöd till forskarrekrytering och yngre forskare, åtgärder för att åstadkomma ökad rörlighet av forskare och genom bidrag till ökat samarbete mellan forskare. FRN redovisar bl.a. att 17 % av de projekt som stöds av nämnden omfattar forskare från flera högskolor. Den ämnesmässiga rörligheten är relativt god i FRN-stödda projekt, främst därför att de just är tvärvetenskapliga till sin karaktär. Åldersfördelningen bland FRN-stödda forskare är relativt jämn, med en viss övervikt för yngre forskare. HSFR har under budgetåret givit ett betydande stöd såväl till unga disputerade forskare som till doktorander. HSFR anser sig i mycket liten grad kunna påverka rörligheten i forskarsamhället genom sina projektbidrag. Däremot kan rådet stimulera till rörlighet genom att stödja verksamheter som innebär ökade kontakter mellan forskare på olika orter, genom t.ex. stöd till konferenser, områdesgrupper och nätverk. Rådet har även beslutat inrätta stipendier för kvinnliga forskare för att främja rörlighet inom landet. Det vanliga är att sådana stipendier annars gäller utlandsvistelser. Av MFR:s redovisning framgår att yngre forskares möjlighet till kompetensutveckling har prioriterats genom en satsning på rörliga forskarassistenter, postdoktorstipendier för kvinnor, bidrag för metodikstudier för doktorander och bidrag för forskning i utlandet. Antalet bidrag till yngre forskare har ökat. NFR:s stöd till förnyelse av forskningen sker genom stöd till forskarrekrytering (anställning som doktorand, postdoktorstipendier, anställning som forskarassistent) samt genom bidrag till nya forskare och nya forskningsinriktningar. Rörligheten premieras genom bidrag till från utlandet hemvändande postdoktorer som söker sig till en ny ort. NFR visar hur forskningen förnyas bl.a. genom att cirka en tredjedel av beviljade projekt under året är nya projekt. Fördelningen av rådets stöd till olika forskningsområden är emellertid oförändrat mellan åren. Införandet av insatsområden för gränsöverskridande forskning med en budget utanför de ordinarie utskotten är här ett positivt inslag. Antalet forskarrekryteringstjänster har sjunkit i antal under 1995/96. Rådet har beslutat om en ökning av antalet forskarassistenttjänster för år 1997. TFR använder sig av flera anslagsformer, t.ex. postdoktorala stipendier och stipendier till doktorander från utlandet, för förnyelse av forskningen och till att öka rörligheten mellan institutioner och mellan lärosäten. Rådets stöd till postdoktorer har ökat sedan 1994/95. Rådet beslutade under 1995/96 om 44 nya postdoktorstipendier. För att stimulera rörligheten mellan industri och universitet/högskola har TFR sedan år 1993 ett industridoktorandprogram, som fortfarande är under uppbyggnad. Under 1995/96 gavs stöd till 33 industridoktorandprojekt och nio nya beviljades inför år 1997. Stödet till yngre forskare sker främst genom s.k. TFR-doktorander, doktorander i projekt, TFR- forskarassistenter, postdoktorer, doktorander från utlandet och industridoktorander. Rymdstyrelsen beaktar speciellt behovet inom forskarutbildningen och behovet av meriteringstjänster för yngre forskare vid tilldelning av tjänster. Forskningsverksamhetens karaktär gör dock att yngre medarbetare redan tidigt i sin karriär får erfarenhet av internationell verksamhet, både utomlands och vid hemmainstitutionen, varför några riktade insatser beträffande forskarrörligheten inte bedömts nödvändiga. Regeringens bedömning är att myndigheterna bör prioritera arbetet med förnyelsen inom forskningen. I innevarande års regleringsbrev har regeringen uppdragit åt myndigheterna att i samråd med Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) gemensamt utarbeta ett program för ökat stöd till yngre forskare. Internationell anknytning Flera av myndigheternas arbete är starkt kopplat till internationella samarbetsprojekt, internationella organisationer och EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Myndigheterna har fasta åtaganden i olika internationella organisationer och flera av dem är kontaktorgan för olika EU-forskningsprogram inom resp. vetenskapsområden. Rådens insatser för internationell bevakning och uppföljning har ökat under de senaste åren, inte minst med anledning av EU:s forskningsprogram. Bland övrig internationell verksamhet märks bl.a. att vissa myndigheter under budgetåret har haft program för postdoktorala stipendier som syftar till att bereda yngre forskare möjlighet att under ett år bedriva forskning utomlands. Råden främjar även internationella forskarkontakter t.ex. genom gästprofessurer och genom utbytesavtal med akademier och forskningsråd i andra länder. Den svenska rymdforskningen genomförs i stor utsträckning i internationell samverkan, framför allt inom den europeiska rymdorganisationen ESA men även tillsammans med utomeuropeiska forskargrupper. Även EU uppmärksammar rymdfrågor och förväntas stärka sin roll som användare av satellitdata. Jämställdhet Myndigheternas redovisningar av jämställdhetsarbete visar vissa positiva inslag. Av FRN:s redovisning framgår att 400 forskare under 1995/96 har finansierats genom bidrag från FRN. Av dessa var 51 % kvinnor jämfört med 45% av antalet ansökningar. I FRN:s programkommittéer är 39 % kvinnor. För att öka stödet till kvinnliga forskare har HSFR inrättat tjänster och stipendier särskilt avsedda för kvinnor. MFR:s redovisning visar att andelen beviljade nya ansökningar har ökat markant bland de kvinnliga forskarna under perioden 94/95 till 95/96. Trots denna utveckling går endast 14% av rådets allmänna projektbidrag till kvinnliga forskare. Den kraftiga skillnaden mellan män och kvinnor i andelen beviljade forskarassistenter för 1994/95 minskade under 1995/96. Rådet tillsatte 39 forskarassistenter varav 15 med kvinnliga sökande. Av rådets totalt 126 forskarassistenter var således 36 kvinnor. Vid tilldelning av motsvarande anställningar för 1997 gick lika många tjänster till kvinnor som till män. En översyn av prioriteringskommittéernas sammansättning har resulterat i att antalet kvinnor bland prioriteringskommittéernas ledamöter har ökat från sex till 16 av totalt 60. NFR:s analys visar ett stort behov av åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Rådet har under budgetåret fördelat de särskilda medel för kvinnliga postdoktorer och gästprofessurer som disponerats och ett jämställdhetsprogram har antagits under år 1995. Antalet behandlade och beviljade ansökningar från kvinnor har ökat från 10 % till 12 %. TFR arbetar enligt en fastställd handlingsplan för att öka stödet till kvinnor inom sitt ansvarsområde. Effekten av detta arbete syns bl.a. i den växande andelen beviljade ansökningar för kvinnliga sökande. Av samtliga beviljade ansökningar budgetåret 1994/95 avsåg 3 % kvinnliga sökande och motsvarande siffra för budgetåret 1995/96 är 6 %. Av 44 beviljade postdoktorala stipendier gick under året 18 till kvinnor. Rymdstyrelsen uppmärksammar att det kvinnliga inslaget i verksamheten är relativt litet, ca 10% räknat i antalet verksamma personer på rymdområdet. Jämställdhet är en högt prioriterad fråga i regeringens arbete. Ett flertal åtgärder för att påskynda utvecklingen mot en ökad jämställdhet inom forskning och forskarutbildning har vidtagits. En samlad redovisning ges i avsnitt 5.6. Arbetsgruppen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning, JÄST-gruppen finansierade 1995 en analys om poängsättning vid tjänstetillsättningar vid MFR. Analysen publicerades senare i tidskriften Nature. I analysen framgår att kön och personliga kontakter i hög grad påverkat tillsättningen av forskarassistenttjänster. JÄST-gruppen har kontaktat och initierat en dialog med samtliga statliga forskningsråd m.fl. JÄST-gruppen konstaterar att forskningsråden fortfarande har låga kvinnoandelar bland dem som söker respektive beviljas forskningsanslag och forskartjänster. Vid samtliga forskningsråd finns dock en hög grad av medvetenhet om att det råder en oacceptabel könsmässig snedfördelning. Den debatt som förts kring MFR:s meritvärdering har starkt bidragit till att öka denna medvetenhet. Vissa reformer har skett inom forskningsråden men åtgärderna synes otillräckliga. Den ovan redovisade studien och JÄST-gruppens rapport (Ds 1997:56) tyder på att kvinnliga forskare fortfarande diskrimineras. Regeringen kommer att uppdra till forskningsråden att inkomma med en särskild redovisning avseende vilka åtgärder som vidtagits med anledning av denna och liknande rapporter samt redovisa planerade åtgärder. Forskningsinformation FRN har ett särskilt ansvar för forskningsinformation och finansierade forskningsinformationsinsatser för totalt ca 19 miljoner kronor under 1995/96. I den praktiska verksamheten ingår populärvetenskaplig publicering, t.ex. Källa och Forskningens frontlinjer, möten mellan barn/ungdom och forskning, information om genusforskning, vetenskapsveckor, telefonsluss, vetenskapsteater, Rosénpriset, projektstöd m.m. Rådens informationsinsatser omfattar bl.a. tidskrifter, årsböcker, publiceringsstöd, stipendier och deltagande vid mässor och konferenser. Av rådens redovisningar framgår t.ex. att NFR och MFR har kommit långt i arbetet med forskningsinformation. Även övriga råd har vidtagit åtgärder för att förbättra forskningsinformationen. Vissa av råden har beslutat att utvärdera sitt arbete med forskningsinformation och resultatspridning. Myndigheternas redovisningar visar att en utveckling av arbetet med forskningsinformation initierades redan under budgetåret 1995/96. Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen och budgetpropositionen för budgetåret 1997 framhållit vikten av att forskningsinformationen förbättras och har betonat att forskningsråden och FRN bör utveckla sitt arbete med forskningsinformation. Omfattningen av myndigheternas informationsverksamheter varierar starkt. I regleringsbrevet för år 1997 gav regeringen forskningsråden och Rymdstyrelsen i uppdrag att i samråd med FRN utarbeta en strategi för hur forskningsinformationsfrågorna skall bedrivas. För att förstärka forskningsinformationen har regeringen även uppdragit åt FRN att ansvara för ett nyhetsbrev om den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor. Regeringens bedömningar med anledning av revisionens iakttagelser RRV:s revisionsberättelser för myndigheterna inom verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser innehåller inga invändningar. Övriga frågor Rådet för forskning om universitet och högskolor avvecklas fr.o.m. budgetåret 1998. Enligt förslag i budgetproposition 1994/95:100 bör den verksamhet som rådet finansierar fr.o.m budgetåret 1998 tillgodoses genom stöd från forskningsorgan som finansierar forskning av liknande slag och vägas mot andra angelägna ändamål inom berörda forskningsområden. Verksamhet motsvarande den som Rådet för forskning om universitet och högskolor bedriver bör särskilt kunna stödjas av HSFR och Högskoleverket. Anslaget för Arkivet för ljud och bild redovisas under utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid. 7.3 Utgiftsutvecklingen MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER) 1995/96 1996 1997 1998 1999 2000 3 524 2 495 2 308 2 220 2 281 2 345 Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Verksamheten inom forskningsområdet utvecklas enligt de målsättningar och riktlinjer som fastställts. Besparingarna inom forskningsrådens verksamhet under innevarande budgetår har i huvudsak kunnat kompenseras genom en förbättrad samverkan mellan råd och forskningsstiftelser. Forskningssystemet har tillförts ytterligare resurser genom forskningsstiftelsernas verksamhet. Större förändringar Mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken har införts. Förbättrade möjligheter för ett nära samarbete mellan stiftelser, forskningsråd, sektorsorgan samt universitet och högskolor har skapats. Forskningens samhällsrelevans, jämställdhet inom forskning och forskarutbildning, förnyelse inom forskningen lyfts fram särskilt. Utredningar om den svenska forskningspolitiken och forskningsetik har tillsatts. Prioriteringar för 1998 Ett effektivt utnyttjande av offentliga forskningsresurser, bl.a. genom ökad samverkan mellan forskningsfinansiärer. Kontinuerlig avvägning mellan internationella och nationella forskningsresurser. 7.4 Bemyndiganden Forskningsråden och FRN bör ges fortsatt möjlighet att åtaga sig mer långsiktigt projektstöd. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden enligt följande uppställning (miljoner kronor) ANSLAG År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 D1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation 67 44 27 18 9 D3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 154 103 62 41 21 D5. Medicinska forskningsrådet: Forskning 249 166 100 66 33 D7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 532 355 213 142 71 D9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 178 119 71 48 24 D18. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 47 31 19 13 6 Summa 1 227 818 492 328 164 7.5 Anslag D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forsknings- information 1995/96 Utgift 128 438 Reserv a-tion 7 630 Därav 1996 Utgift 94 000 1997 Anslag 83 276 Utgifts - progno s 87 080 1998 Förslag 88 858 1999 Beräkna t 91 348 2000 Beräkna t 85 461 Beloppen anges i tusental kronor. FRN:s huvuduppgifter är att initiera och stödja forskning som är angelägen från samhällets synpunkt, bl.a. tvärvetenskaplig forskning, samt främja information om forskning och forskningens roll i samhället. Sedan år 1996 har FRN ansvar för Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1995/96 visar att Forskningsrådsnämnden detta år hade en reservation om 7,6 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 3,8 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser Forskningens kvalitet och relevans redovisas fortlöpande i FRN:s verksamhet. Rörligheten och stöd till yngre forskare har utvecklats och jämställdheten har vunnit framsteg i FRN:s verksamhet. FRN:s årsredovisning visar att nämnden har förstärkt arbetet med forskningsinformationsfrågor. Regeringen föreslår att medel förs från FRN:s forskningsanslag till nämndens förvaltningsanslag för finansiering av förvaltningskostnader i samband med produktion av ett nyhetsbrev om svensk forskning. Enligt avsnitt 7.1 har medel för svenskt deltagande i IIASA tillförts förevarande anslag. D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 1995/96 Utgift 13 703 Anslag s- sparan de 591 Därav 1996 Utgift 9 000 1997 Anslag 18 318 Utgifts - progno s 18 909 1998 Förslag 21 205 1999 Beräkna t 21 772 2000 Beräkna t 22 355 Beloppen anges i tusental kronor. Medlen avser Forskningsrådsnämndens (FRN) förvaltning. En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar ett anslagssparande om 591 000 kronor. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att medel förs från FRN:s forskningsanslag till nämndens förvaltningsanslag för finansiering av förvaltningskostnader i samband med produktion av ett nyhetsbrev om svensk forskning. Under anslaget beräknas medel för administration av bidrag till högpresterande datorsystem som under innevarande budgetår beräknas under anslaget D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning. D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 1995/96 Utgift 315 862 Reserv a-tion 82 971 Därav 1996 Utgift 199 600 1997 Anslag 210 444 Utgifts - progno s 250 971 1998 Förslag 205 750 1999 Beräkna t 211 517 2000 Beräkna t 217 464 Beloppen anges i tusental kronor. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) uppgift är att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning inom humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetensskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner och forskningsområden. HSFR fördelar resurser till projektanslag, inrättar tjänster samt anslår medel till utrustning. En allt viktigare uppgift för rådet är att undersöka forskningsbehov inom olika forsknings- och samhällsområden och utifrån resultatet av undersökningarna initiera angelägen forskning. HSFR skall vidare informera om forskning och samverka med andra forskningsfinansiärer. HSFR är det svenska kontaktorganet för ett flertal nordiska och internationella forskningsorganisationer. Rådet har tillsammans med Forskningsrådsnämnden (FRN) programansvar för EU:s socio-ekonomiska forskningsprogram TSER (Targeted Socio-Economic Research). HSFR är också svensk huvudman för samverkan med Europeiska universitetsinstitutet (European University institute, EUI) i Florens. Institutet har inrättats av medlemsstaterna i EU för forskning och forskarutbildning inom humaniora, rättsvetenskap samt vissa samhällsvetenskaper. HSFR är huvudman för Kollegiet för samhällsforskning (The Swedish Collegium for Advanced Study in the Social Sciences, SCASSS). SCASSS är en nationell resurs utan särskild fakultetsanknytning. Vid kollegiet bedrivs avancerade studier och forskning inom samhällsvetenskap och humaniora. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1995/96 visar att Humanistisk-samhälls-vetenskapliga forskningsrådet (HSFR) detta år hade en reservation om 82 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 42 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser HSFR har främjat forskning av god vetenskaplig kvalitet genom nationella och internationella utvärderingar samt kvalitets- och effektivitetskontroll av rådets forskningsområden, internationell och europeisk forskningssamverkan, ökade resurser till yngre forskare och kvinnliga forskare, internationell rörlighet och postdoktorrörlighet. Rådet genomför under den kommande perioden en översyn av sitt arbete med forskningsinformation och resultatspridning. Riksdagen godkände hösten 1996 (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut (EUI) samt konventionen från år 1992 om ändring av konventionen. Riksdagen antog också lagändring i Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall så att den även omfattar EUI. Sverige går därmed in som medlem i EUI den 1 oktober 1997. HSFR har som uppgift att vara svenskt kontaktorgan och ansvarar för det löpande samarbetet med EUI. Anslaget har beräknats för kostnader som uppkommer i och med medlemskapet i EUI. Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) har sedan år 1995 funnits som en särskild inrättning under Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet med Uppsala universitet som värduniversitet. Oklarheter har förelegat om ansvarsfördelningen och den administrativa hanteringen av SCASSS mellan SCASSS, HSFR och Uppsala universitet. HSFR har efter samråd med övriga berörda samt Riksrevisionsverket föreslagit regeringen att Kollegiet administrativt förs över till Uppsala universitet. Regeringen delar rådets bedömning. SCASSS skall emellertid fortfarande vara en nationell resurs utan särskild fakultetsanknytning och med Uppsala universitet som värduniversitet. Kollegiets uppgifter skall även fortsättningsvis vara att främja avancerade studier inom samhällsvetenskaperna. Medel till SCASSS har tidigare anvisats under förevarande anslag. Från och med budgetåret 1998 kommer medel för SCASSS att beräknas som en egen anslagspost under anslaget B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning I enlighet med vad som framförts i tidigare avsnitt bör HSFR även stödja forskning om universitet och högskolor. Anslaget minskar med hänvisning till den omföring av medel som regeringen föreslår under anslaget D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning. Med hänsyn till de ökade möjligheter till forskarutbyte med utlandet som tillkommit genom nya finansiärer bl.a. STINT, föreslås en minskning av HSFR:s anslag med 0,8 miljoner kronor. D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1995/96 Utgift 14 097 Anslag s- sparan de 2 329 Därav 1996 Utgift 10 000 1997 Anslag 7 795 Utgifts - progno s 9 000 1998 Förslag 10 239 1999 Beräkna t 10 543 2000 Beräkna t 10 857 Beloppen anges i tusental kronor. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1995/96 visar att Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) detta år hade ett anslagssparande om 2,3 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 1,1 miljoner kronor. Regeringens överväganden Riksrevisionsverket har i en rapport påtalat vissa brister vad gäller resultatredovisningen i HSFR:s årsredovisning. Mot bakgrund av det projekt om årsredovisning och resultatredovisning som påbörjats inom HSFR under hösten 1997 förutsätter regeringen att myndighetens resultatredovisning väsentligt kommer att förbättras. Efter beslut av regeringen skall HSFR redovisa utformning och uppläggning av årsredovisningen avseende år 1997. Rådet fick i regleringsbrevet för budgetåret 1997 i uppgift att se över sitt förvaltningsanslag med anledning av att forskningsråden tidigare har haft ett generellt undantag i regleringsbrevet för att finansiera lönekostnader för fast anställd personal vid rådens kanslier. HSFR:s förvaltningsanslag tillförs med anledning av denna översyn 2,2 miljoner kronor. Anslaget D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning minskar med samma belopp. D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning 1995/96 Utgift 543 844 Reserv ation 30 588 Därav 1996 Utgift 390 200 1997 Anslag 326 533 Utgifts - progno s 334 336 1998 Förslag 332 272 1999 Beräkna t 341 585 2000 Beräkna t 351 190 Beloppen anges i tusental kronor. Medicinska forskningsrådets (MFR) uppgift är att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, främja jämställdhet mellan kvinnor och män, informera om forskning och samverka med andra myndigheter inom forskningens område. MFR fördelar resurser för medicinsk forskning inklusive de farmaceutiska, odontologiska och veterinärmedicinska områdena. En allt viktigare uppgift för rådet är att undersöka forskningsbehov inom olika forsknings- och samhällsområden och utifrån resultatet av undersökningarna initiera angelägen forskning. Verksamheten syftar till att genom stöd till forskning öka kunskaperna om orsakerna till sjukdom och härigenom förbättra förutsättningarna för att förebygga, diagnosticera och behandla sjukdomar. De tre största målområdena är nervsystemet och dess sjukdomar, grundläggande cell- och molekylärbiologi samt mikrobiologi och infektionssjukdomar. Rådet bidrar med ca 10% av de offentliga medlen till medicinsk forskning. MFR stödjer forskning huvudsakligen genom bidrag till projekt och utrustning samt finansiering av forskartjänster. Vid sidan av direkt forskningsstöd bedriver MFR forskningsinformation t.ex. genom Internet och tryckta publikationer och genom att arrangera utställningar och föreläsningsserier. MFR ger också ekonomiskt stöd och bedriver rådgivning inom försöksdjursområdet. MFR är nationell programansvarig myndighet för det biomedicinska programmet inom EU:s ramprogram för forskning och utveckling. En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar en reservation om 30 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 22 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser Svensk medicinsk forskning har en stark internationell ställning. MFR:s kvalitets- och utvecklingsarbete har inriktats mot fler internationella utvärderingar av rådets forskningsområden, ökade resurser till yngre forskare och internationell rörlighet och ett ökat antal kvinnor bland prioriteringskommittéernas ledamöter. Vidare har rådet förstärkt forskningsinformationen om aktuella medicinska forskningsområden för att i ökad omfattning nå ut till allmänhet, sjukvårdspersonal och lärare. Under den kommande perioden avser rådet bl.a. att se över prioriteringskommittéernas sammansättning och arbetsformer och att vidareutveckla samfinansieringsformer mellan råd och stiftelser. Reumatologisk forskning De reumatiska sjukdomarna är vanliga, kroniska och ofta invalidiserande sjukdomar med stora konsekvenser både för den enskilde och för samhällsekonomin. Under åttiotalet förstärktes reumatologisk forskning bl.a. genom att ett antal forskarassistenttjänster och senare även forskartjänster inrättades för kompetensuppbyggnad. På grund av dessa tjänster och följdeffekter av satsningen fick området ett kraftigt uppsving. Ett särskilt viktigt resultat är den kombination av grundläggande forskning och klinisk verksamhet som vuxit fram. MFR bidrar med endast ca 10 procent av det samlade offentliga stödet till medicinsk forskning, men har indirekt ett betydande inflytande över svensk medicinsk forsknings inriktning och innehåll. Regeringen anser att det är angeläget att MFR utnyttjar sin centrala roll i forskningssystemet och, i samverkan med andra berörda forskningsstödjande organ, ägnar fortsatt stor uppmärksamhet åt forskningen om reumatiska sjukdomar. Med hänsyn till de ökade möjligheter till forskarutbyte med utlandet som tillkommit genom nya finansiärer bl.a. STINT, föreslås en minskning av MFR:s anslag med 1,2 miljoner kronor. D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning 1995/96 Utgift 17 603 Anslag s- sparan de 5 082 Därav 1996 Utgift 13 100 1997 Anslag 9 771 Utgifts - progno s 11 014 1998 Förslag 9 806 1999 Beräkna t 10 088 2000 Beräkna t 10 380 Beloppen anges i tusental kronor Medlen avser Medicinska forskningsrådets (MFR) förvaltning. En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar ett anslagssparande om 5 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 3,8 miljoner kronor. Regeringens överväganden Regeringen finner ej anledning att föreslå några förändringar av anslaget. D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 1995/96 Utgift 868 323 Reserv ation 73 580 Därav 1996 Utgift 598 200 1997 Anslag 525 426 Utgifts - progno s 531 980 1998 Förslag 709 769 1999 Beräkna t 729 663 2000 Beräkna t 750 181 Beloppen anges i tusental kronor. Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) uppgift är att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, främja jämställdhet mellan kvinnor och män, informera om forskning och samverka med andra myndigheter inom forskningens område. NFR fördelar medel till forskning inom biologi, fysik, geovetenskaper, kemi och matematik. Genom olika stödformer som projektanslag, tjänster och medel till utrustning stöder rådet dels etablerad forskning av hög kvalitet, dels forskning inom nya betydelsefulla områden. Rådet skall också informera om forskning och genomföra kvalitetsgranskning av forskning genom utvärderingar. En allt viktigare uppgift för rådet är att undersöka forskningsbehov inom olika forsknings- och samhällsområden och utifrån resultatet av undersökningarna initiera angelägen forskning. Rådet ansvarar vidare för medelsfördelning till nationella forskningsanläggningar och till energirelaterad grundforskning. NFR är svenskt kontaktorgan för flera internationella forskningsorganisationer och har programansvar för vissa av EU:s forskningsprogram. En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar en reservation om 73 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 67 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation Naturvetenskaplig forskning är mycket internationell till sin karaktär och rådets verksamhet präglas i hög grad av den internationella förankringen. Svensk naturvetenskaplig forskning har genomgående givits goda betyg i internationella utvärderingar. Utvärdering av forskning inom olika ämnesområden har sedan lång tid tillbaka varit en väl utvecklad del av NFR:s arbete och NFR har de senaste åren utvecklat utvärderingsinstrumentet till bredare översikter av hela forskningsfält. Rådet utvecklar även jämställdhetsarbetet och forskningsinformationen. Forskningens förnyelse främjas genom stöd till forskarrekrytering samt bidrag till nya forskare och projekt. Slutsatser I enlighet med vad som föreslås i avsnittet Avvägning mellan internationella och nationella forskningsresurser har medel för kostnader avseende medlemskapet i den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO), den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM), det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi (EMBL), den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF) och den europeiska fusionsforskningsanläggningen (JET) för budgetåret 1998 beräknats under förevarande anslag. Regeringen har i energipropositionen (prop. 1996/97:84) redovisat sitt förslag att överföra det statliga bidraget till driften av den s.k. R2-reaktorn i Studsvik från utgiftsområde 21 Energi till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Överföringen motiveras av att det statliga driftbidraget främst avser reaktorns användning för grundforskning och utbildning. Regeringen aviserade en överföring mellan utgiftsområdena i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Regeringen beräknar 35 miljoner kronor för bidrag till driften av R2-reaktorn under NFR:s anslag. I enlighet med beslut i regleringsbrev för budgetåret 1997 om att kostnader för fast anställd personal skall finansieras från forskningsrådens förvaltningsanslag har 450 000 kronor avseende sådana kostnader överförts till anslaget D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning. Med hänsyn till de ökade möjligheter till forskarutbyte med utlandet som tillkommit genom nya finansiärer bl.a. STINT, föreslås en minskning av NFR:s anslag med 2 miljoner kronor. D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1995/96 Utgift 28 828 Anslag s- sparan de - 256 Därav 1996 Utgift 19 700 1997 Anslag 18 773 Utgifts - progno s 18 700 1998 Förslag 19 714 1999 Beräkna t 20 303 2000 Beräkna t 20 911 Beloppen anges i tusental kronor. Medlen avser Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) förvaltning. En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar ett utnyttjande av anslagskrediten om 256 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett utnyttjande av anslagskrediten om 183 000 kronor. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget ökas med 450 000 kronor avseende kostnader för fast anställd personal. D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 1995/96 Utgift 474 965 Reserv ation 58 007 Därav 1996 Utgift 338 400 1997 Anslag 272 237 Utgifts - progno s 306 669 1998 Förslag 237 692 1999 Beräkna t 244 354 2000 Beräkna t 251 225 Beloppen anges i tusental kronor. Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR) uppgift är att stärka och bygga upp svensk teknisk grundforskning och forskarutbildning, främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt informera om forskning och samverka med andra myndigheter inom forskningens område. TFR skall göra långsiktiga insatser för kunskapsuppbyggande forskning inom teknik- och vetenskapsområden som har relevans för svenskt näringsliv och andra samhällssektorer. En allt viktigare uppgift för rådet är att undersöka forskningsbehovet inom olika forsknings- och samhällsområden och utifrån resultatet av undersökningarna initiera angelägen forskning. En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar en reservation om 58 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen för innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 23,5 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser TFR arbetar aktivt för att åstadkomma ökad jämställdhet inom sitt ansvarsområde, som bl.a. resulterat i en växande andel beviljade ansökningar till kvinnliga sökande, något som senare kan komma att leda till tillsättning av fler kvinnliga professorer och forskarassistenter. TFR arbetar också för att främja en ökning av den tvärvetenskapliga forskningen, inte bara mellan olika teknikområden utan även mellan skilda fakultets- och samhällsområden. För detta ändamål har rådet inrättat en särskild beredningsgrupp. TFR arbetar för att främja en internationellt stark teknikvetenskaplig grundforskning inom landet, stärka och förnya den tekniska forskarutbildningen samt inrikta förnyelsearbetet på att stödja strategiskt viktiga men eftersatta områden och expansiva områden av betydelse för dagens och morgondagens svenska tillväxtindustri. Medel för högpresterande datorresurser har från och med 1998 förts till anslaget D 18. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning. Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-rådet) avvecklas i och med utgången av år 1997. Med hänsyn till de ökade möjligheter till forskarutbyte med utlandet som tillkommit genom nya finansiärer bl.a. STINT, föreslås en minskning av TFR:s anslag med 1 miljon kronor. D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1995/96 Utgift 10 493 Anslag s- sparan de 10 018 Därav 1996 Utgift 7 500 1997 Anslag 9 244 Utgifts - progno s 8 584 1998 Förslag 8 048 1999 Beräkna t 8 286 2000 Beräkna t 8 531 Beloppen anges i tusental kronor. Medlen avser Teknikvetenskapliga forskningsrådets förvaltning. En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar ett anslagssparande om 10 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 10,6 miljoner kronor. Regeringens överväganden Medel för administration av stöd till högpresterande datorresurser har från och med år 1998 förts till anslaget D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning. D 11. Rymdforskning 1995/96 Utgift 65 143 Anslag s- sparan de 230 Därav 1996 Utgift 48 900 1997 Anslag 38 837 Utgifts - progno s 38 837 1998 Förslag 118 925 1999 Beräkna t 122 258 2000 Beräkna t 125 696 Beloppen anges i tusental kronor Anslaget avser kostnader för grundforskning inom Rymdstyrelsens verksamhetsområde. Rymd-styrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och utveckling. Rymdstyrelsens övergripande mål är att bidra till utvecklingen av svensk rymdforskning och näringsverksamhet till högsta internationella nivå. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1995/96 visar ett anslagssparande om 230 000 kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser Rymdstyrelsen har redovisat hur den svenska rymdforskningen sedan länge bedrivs i internationell samverkan. Svenska forskargrupper deltar i ett flertal internationella forskningsprogram och projekt. Ett stort antal vetenskapliga och tekniska artiklar har publicerats samtidigt som en god grund har lagts för den framtida forskningsverksamheten. Rymdstyrelsens forskningsprogram leder också till en positiv industriutveckling i Sverige genom att industrin ges tillfälle att leverera konkurrenskraftiga rymdprodukter och rymdtjänster. Från anslaget bekostas också, i enlighet med tidigare riksdagsbeslut (prop. 1964:69, bet. 1964:SU 109, rskr. 1964:247 och prop. 1972:48, bet. 1972:NU 37, rskr. 1972:216), ersättning till vissa samebyar och samefonden för skador och olägenheter som verksamheten vid Esrange kan förorsaka. Enligt avsnitt 7.1 har medel för svenskt deltagande i, dels den europeiska rymdorganisationen ESA:s vetenskapliga program, dels ESA:s projekt vid Esrange, tillförts förevarande anslag. D 12. Kungl. biblioteket 1995/96 Utgift 213 541 Anslag s- sparan de 84 029 Därav 1996 Utgift 151 000 1997 Anslag 190 162 Utgifts - progno s 225 473 1998 Förslag 193 061 1999 Beräkna t 198 312 2000 Beräkna t 203 714 Beloppen anges i tusental kronor. Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB skall främja svensk informationsförsörjning genom att samla, bevara och tillhandahålla det svenska trycket och förvärva utländsk litteratur, framställa nationalbibliografiska produkter samt stödja svenskt biblioteksväsen med centrala insatser. Inom KB:s område finns Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet, som har såväl nationell som internationell kvalificerad verksamhet. En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar ett anslagssparande om 84 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen för innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 48 miljoner kronor. Det prognostiserade anslagssparandet består dels av att utgifter för vissa beslutade projekt och investeringar uppkommer under budgetåret 1998, dels av att vissa hyreskostnader blivit lägre än tidigare beräknat eller uteblivit genom om- och tillbyggnadsarbeten. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser KB:s årsredovisning visar att verksamheten fungerat väl under den om- och tillbyggnad som skett. De nya lokalerna invigdes i juni 1997. Det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS skall inom en tvåårsperiod moderniseras, göras mer användarvänligt och utvecklas till ett nationellt informationsförsörjningssystem. Inom ramen för KB:s verksamhet att planera och samordna informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning har KB ansvarat för en central upphandling så att svenska studenter och forskare får tillgång till de tre största internationella forskningsdatabaserna. KB medverkar i europeiska utvecklingsprojekt inom biblioteksområdet. Under verksamhetsperioden har KB, förutom internationella åtaganden, även administrerat det statliga biståndet till nationalbiblioteken i några centralamerikanska stater. En utredning om översyn av Pliktleveranslagen (dir. 1996:92) har tillsatts. Resultatet av utredningen förväntas föreligga i september 1998. D 13. Statens Psykologisk-pedagogiska bibliotek 1995/96 Utgift 12 091 Anslag s- sparan de 13 Därav 1996 Utgift 8 000 1997 Anslag 8 029 Utgifts - progno s 8 042 1998 Förslag 8 183 1999 Beräkna t 8 417 2000 Beräkna t 8 659 Beloppen anges i tusental kronor. Statens Psykologisk-pedagogiska bibliotek, SPPB, är ett nationellt forskningsbibliotek och ansvarsbibliotek inom ämnesområdena psykologi, pedagogik och folkbildningsforskning. SPPB:s övergripande mål är att med beaktande av förutsättningarna inom resp. område, samla beskriva, bevara och tillhandahålla svenska och utländska skrifter och annat informationsmaterial inom sina ämnesområden. En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar ett anslagssparande om 13 000 kronor. Regeringens överväganden Resultainformation och slutsatser SPPB redovisar i sin årsredovisning en kvantitativ och kvalitativ analys av sin verksamhet i olika verksamhetsgrenar. Sedan 1993 gör SPPB årligen användarundersökningar. Mätningarna för 1995/96 visar att de flesta av bibliotekets besökare är studenter och andelen forskare ligger mellan 15 och 20 procent. De flesta besökarna anger psykologi som sitt ämnesområde. SPPB har noterat en nedgång i antalet litteratursökningar i biblioteket. En förklaring till nedgången som myndigheten anger, kan vara att bibliotekets katalog finns tillgänglig på Internet och litteratursökningar kan göras utan att uppsöka SPPB. Antalet lokala besökare och antalet lokala lån och fjärrlån har dock ökat. Under verksamhetsåret har SPPB bl.a. sammanställt en psykoanalytisk bibliografi samt fortsatt utvecklingsarbetet med databasen Svensk folkbildningsbibliografi. Myndigheten har också påbörjat ett arbete för att uveckla en svensk tesaurus vad avser de befintliga samlingarna. SPPB deltar i ett tesaurusarbetet inom Europarådets European Education Thesaurus och den samnordiska basen PEPSY. Regeringen konstaterar att kvaliteten på verksamheten förefaller vara god och att etableringen av det nya ansvarsområdet folkbildningsforskning har fallit väl ut D 14. Institutet för rymdfysik 1995/96 Utgift 55 206 Anslag s- sparan de 7 460 Därav 1996 Utgift 37 100 1997 Anslag 36 434 Utgifts - progno s 39 895 1998 Förslag 37 296 1999 Beräkna t 38 399 2000 Beräkna t 39 537 Beloppen anges i tusental kronor. Institutets för rymdfysik (IRF) uppgift är att bedriva och främja forskning, utbildning och utvecklingsarbete samt mät- och registreringsverksamhet inom främst området rymdfysik. IRF medverkar även i den forskarutbildning som anordnas bl.a. vid universiteten i Uppsala och Umeå. IRF är värd för ett av de fyra forskningsprogram inom det nya Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna (MRI) som delvis finansieras från EU:s strukturfonder. IRF:s MRI-program riktas huvudsakligen mot ozonforskning. Cirka 10 forskare har anställts för att genomföra programmet. En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar ett anslagssparande om 7,4 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 4 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser Institutets verksamhet ligger långt framme inom rymdforskningsområdet, speciellt vad avser experimentell forskning från rymdfarkoster/satelliter, men även på marksidan inom radarområdet. Forskare vid IRF har deltagit i ett flertal internationella projekt och antalet publicerade vetenskapliga rapporter per forskare vid IRF har ökat. Under budgetåret 1998 planerar IRF att göra investeringar i såväl ny utrustning som byggnader uppgående till 6,5 miljoner kronor. Prognosen för investeringskostnader under budgetåret 1997 är 3 miljoner kronor och motsvarande investeringskostnader för budgetåren 1999 och 2000 beräknas bli 10,5 miljoner kronor respektive 3,6 miljoner kronor. D 15. Polarforskningssekretariatet 1995/96 Utgift 28 485 Anslag s- sparan de 9 216 Därav 1996 Utgift 25 700 1997 Anslag 21 850 Utgifts - progno s 26 016 1998 Förslag 22 237 1999 Beräkna t 22 754 2000 Beräkna t 23 285 Beloppen anges i tusental kronor. Polarforskningssekretariatets uppgift är att främja och samordna svensk polarforskning på hög internationell nivå. Polarforskningssekretariatet planerar och genomför expeditioner till polarområdena och bevakar den internationella utvecklingen på området. Polarforskningssekretariatet skall dessutom verka för ett förbättrat skydd av miljön i polartrakterna. Sedan 1 juli 1994 är sekretariatet även tillståndsmyndighet för svenskars vistelse och verksamhet i Antarktis. Under den kommande perioden planeras två större expeditioner där forskningen huvudsakligen rör miljö- och klimatrelaterade frågor av betydelse för den globala miljön. En jämförelse mellan budget och utfall för år 1995/96 visar ett anslagssparande om 9,2 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 5 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resultatredovisning och slutsatser Regeringen anser att Polarforskningssekretariatets expeditionsverksamhet och forskningsplanering har varit framgångsrik, då ett stort antal forskare givits möjlighet att utföra sin forskning i polartrakterna. Under året har ett flertal expeditioner genomförts huvudsakligen till Arktis. En omfattande planering har genomförts inför en större nordisk Antarktisexpedition 1997/98 under svensk ledning. Även miljöarbetet har fungerat väl i ett komplicerat uppbyggnadsskede. Informationen om polarforskning har i hög grad nått allmänheten. D 16. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU 1995/96 Utgift 8 144 Anslag s- sparan de 3 757 Därav 1996 Utgift 7 900 1997 Anslag 9 506 Utgifts - progno s 10 898 1998 Förslag 9 654 1999 Beräkna t 9 920 2000 Beräkna t 10 195 Beloppen anges i tusental kronor. Rådets övergripande mål är att svara för samordning inom landet av det samarbete mellan Sverige och EU som avser forskning och teknisk utveckling. Rådet skall vara ett nationellt kontaktorgan för samarbetet. En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar ett anslagssparande om 3,7 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 2,3 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser Av EU/FoU-rådets årsredovisning framgår att den information rådet producerat har varit mycket efterfrågad. Informationen har anpassats och utvecklats från att under de första åren koncentrerats på mer allmän information till att under budgetåret 1995/96 inriktats mot mer detaljerad information i form av guider. Även rådgivningsverksamheten har förskjutits från generell rådgivning till mer specifik rådgivning. För att få en överblick av det svenska deltagandet i EU:s forskningsprogram behövs kartläggning och analys. Genom de sammanställningar som EU/FoU-rådet gör ges möjlighet att jämföra utfallet mellan olika program och därmed kunna identifiera såväl styrkeområden som svagare sidor. Rådets samverkansfunktion är betydelsefull i ett nationellt perspektiv och i förberedelserna inför det femte ramprogrammet. D 17. Särskilda utgifter för forskningsändamål 1995/96 Utgift 115 329 Anslag s- sparan de 78 272 Därav 1996 Utgift 74 800 1997 Anslag 104 366 Utgifts - progno s 117 000 1998 Förslag 124 095 1999 Beräkna t 127 050 2000 Beräkna t 138 562 Beloppen anges i tusental kronor. Anslaget avser bidrag till forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Anslaget avser att finansiera följande verksamheter: 1. Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien 2. Bidrag till Svenska institutet i Rom 3. Bidrag till Svenska institutet i Athen 4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul 5.Bidrag till Nämnden för svensk-amerikanskt fors- karutbyte, Fulbright-kommissionen 6. Bidrag till Institutet för framtidsstudier 7. Bidrag till Svenska Institutet 8. Bidrag till EISCAT 9. Till regeringens disposition Kungl. Vetenskapsakademien som stiftades år 1789 har till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis i matematik och naturvetenskap. Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Istanbul är enligt sina stadgar primärt vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning som huvuduppgifter. De skall främja svensk forskning, främst inom de klassiska vetenskaperna, men också andra vetenskapsområden kan inrymmas. Det Svenska institutet i Athen äger och finansierar tillsammans med motsvarande institut i Danmark, Finland och Norge det Nordiska biblioteket i Athen. Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte, Fulbright-kommissionen, etablerades år 1952. Dess verksamhet innebär huvudsakligen utdelande av stipendier. Institutet för framtidsstudier är en stiftelse med uppgift att bedriva framtidsstudier, långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet. Svenska Institutet har till uppgift att informera om Sverige i utlandet. En viktig uppgift för institutet är också att utdela stipendier till svenska och utländska akademiker och att ge stöd till internationella akademiska konferenser och symposier. Utöver de medel som årligen anvisas institutet från anslag under Utbildningsdepartementets huvudtitel, disponerar institutet genom en engångssatsning år 1995 särskilda medel för anordnande av internationella vetenskapliga konferenser och symposier. Anslagsposten till regeringens disposition har bl.a. använts för framtagande av en forskningsstatistikbok och särskilt projektstöd för organisationen Academia Europaea och Nordiska institutet för Asienstudier (NIAS). En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar ett anslagssparande om 78 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 65 miljoner kronor. Regeringens överväganden Bidragen till Kungl. Vetenskapsakademien, de svenska instituten i Rom, Athen och Istanbul, Nämnden för svenskt- amerikanskt forskarutbyte, institutet för framtidsstudier samt Svenska institutet har prisomräknats. Utgifter för tull och mervärdesskatt på varor och tjänster för European Incoherent Scatter Facility (EISCAT) skall från budgetåret 1998 beräknas under förevarande anslag. Anslaget avser dessutom utgifter för särskilda undersökningar och insatser inom FoU-området samt vissa utgifter för europeisk forskningssamverkan. Under anslaget beräknas även medel för tjänster för forskning med ett genusperspektiv. När tjänsterna är tillsatta kommer medlen att ställas till berörda högskolors disposition. Anslaget avser även vissa extraordinära utgifter för verksamhet inom forskningsområdet. Anslagssparande från det för budgetåret 1997 upprättade anslaget D 18. Europeisk forskningssamverkan bör, vid utgången av innevarande budgetår, föras till anslaget D 17. Särskilda utgifter för forskningsändamål. Anslagssparandet bör kunna finansiera åtaganden i samband med bidragen till internationella forskningsorganisationer, samt för eventuella kostnader i samband med föreslagna förändringar av finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning, vilket beskrivs i avsnitt 7.1. Regeringen har i januari 1997 beslutat att etablera en forskarskola i teleinformatik genom ett samarbete mellan Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Kungl. Tekniska högskolan och Mitthögskolan. Regeringen har anvisat 15 miljoner kronor till högskolorna för ändamålet. De sammanlagda resurser som regeringen beräknar för ändamålet utgör 15 miljoner kronor per år i tre år fr.o.m. budgetåret 1997, dvs. totalt 45 miljoner kronor. Regeringen redovisade i propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) sin avsikt att etablera en forskarskola i teleinformatik. Regeringen har för år 1998 beräknat medel för forskarskolan under förevarande anslag. Medel för Torgny Segerstedts gästprofessur har förts till anslaget B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning. Regeringen planerar att fördela anslaget enligt följande: 1. Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien 29 835 2. Bidrag till Svenska institutet i Rom 6 643 3. Bidrag till Svenska institutet i Athen 2 501 4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul 1 781 5. Bidrag till Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte Fulbrightkommissionen, 2 694 6. Bidrag till Institutet för framtidsstudier 12 118 7. Bidrag till Svenska Institutet 24 747 8. EISCAT 1 439 9. Till regeringens disposition 42 337 D 18. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 1995/96 Utgift 149 757 Anslag s- sparan de 11 530 Därav 1996 Utgift 107 100 1997 Anslag 90 978 Utgifts - progno s 99 530 1998 Förslag 62 799 1999 Beräkna t 64 559 2000 Beräkna t 66 374 Beloppen anges i tusental kronor. Medlen avser dyrbar vetenskaplig utrustning och fördelas av Forskningsrådsnämnden (FRN). FRN skall i samverkan med andra forskningsfinansiärer fördela medel för vetenskaplig utrustning som kostar mer än två miljoner kronor. En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar ett anslagssparande om 11,5 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 2,9 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser Anslaget används för att anskaffa och bygga upp forskningsutrustning med ett värde över två miljoner kronor. Huvuddelen av ansökningarna och bidragen avser utrustning och anläggningar för teknisk och naturvetenskaplig forskning. Ansökningarna bereds genom ett omfattande remissförfarande med forskningsråden och samråd sker även med fonder och stiftelser som finansierar forskningsutrustning. Det grundläggande kravet för att medel för investering i utrustning skall beviljas är att de forskningsprojekt som motiverar investeringen bedöms hålla hög kvalitet av den sakkunniggrupp som bereder ansökningarna. Andra krav är att utrustningen skall vara en förutsättning för att projekten skall kunna genomföras samt att investeringen är motiverad med hänsyn till koncentration och profilering av forskningsresurserna nationellt och regionalt. Enligt avsnitt 7.1 avvecklas HPD-rådet i och med utgången av år 1997 och medel för högpresterande datorresurser beräknas under förevarande anslag. Dessa resurser anvisas under innevarande budgetår under anslaget D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning. HPD-rådets uppgift har varit att finansiera högpresterande datorsystem för forskning vid framför allt universitet och högskolor. HPD-rådet har under budgetåret 1995/96 fullgjort sin uppgift främst genom stöd till nationell spetsberäkningskapacitet men även genom stöd till kompetensuppbyggnad, liksom till viss annan utrustning och verksamhet. Insatserna har varit nationella och långsiktiga. Rådet har gjort stora insatser vid Parallelldatorcentrum vid KTH och Nationellt Superdatorcentrum vid Linköpings Universitet. Det bör ankomma på FRN att - i den mån så erfordras - fullfölja åtaganden som har gjorts av HPD-rådet. Fortsatta insatser för kompetensuppbyggnad m.m. inom området högpresterande datorsystem bör bekostas från förevarande anslag. 8 Gemensamma ändamå 8.1 Omfattning/ändamål Under detta verksamhetsområde finns två anslag till gemensamma ändamål för utbildning och forskning. Det är medel för dels Sveriges medlemskap i Unesco, dels utvecklingsarbete m.m. inom Utbildningsdepartementets område. 8.2 Utgiftsutvecklingen MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER) 1995/96 1996 1997 1998 1999 2000 66,0 61,9 52,51 58,9 60,1 61, 4 1. I beloppet ingår medel som föreslås i tilläggsbudget Resultatbedömning Svenska Unescorådet har under budgetåret 1995/96 tillsammans med andra organisationer och myndigheter arbetat med en rad projekt i linje med Unesco:s program och informerat om Unesco:s verksamhet. Medlen under anslaget Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartements område m.m. har under budgetåret 1995/96 använts i första hand till försöksverksamheter med distansutbildning, utveckling av system för antagning av studenter till högskoleutbildningar med utnyttjande av modern informationsteknik och framtagning av statistik inom utbildningsområdet . E 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 1995/96 Utgift 35 593 Reserv a- tion 0 Därav 1996 Utgift 34 588 1997 Anslag 35 8281 Utgifts - progno s 37 500 1998 Förslag 36 365 1999 Beräkna t 37 162 2000 Beräkna t 38 012 Beloppen i tusental kronor 1. Därutöver föreslås att 10 miljoner kronor anvisas på tilläggsbudget Den stora delen av anslaget avser medlemsavgiften till Unesco. En mindre del avser medlemsavgifter till konventionen om världens natur och kulturarv och det internationella centret för konservering i Rom (ICCROM). Avgiften till Unesco betalas dels i franska franc dels i dollar. Det innebär att anslaget till mycket stor del påverkas av valutaförändringarna. Förutom avgifterna till Unesco och konventionerna ingår även medel för de administrativa kostnaderna för Svenska Unescorådet. För innevarande budgetår är dessa kostnader beräknade till 2 587 000 kronor. Regeringens överväganden För budgetåret 1998 beräknas anslaget till 36 365 000 kronor. Den ökning av anslaget som föreslås är endast relaterad till prisutvecklingen. Unesco:s generaldirektör har i program- och budgetförslag för 1998-1999 aviserat en ökning av budgeten med ca 5 % motsvarande pris- och löneökningar. Den aviserade höjningen av årsavgiften till Unesco kompenseras till en del av att Sveriges andel av medlemsländernas samlade avgifter minskar på grund av Storbritanniens återinträde i organisationen. Beslut om Unescos budget fattas vid höstens generalkonferens, oktober - november 1997. Den svenska regeringen har åtagit sig att anordna en konferens om kultur, politik och utveckling under våren 1998 i Stockholm. Konferensen utgör en uppföljning av den rapport som presenterades av Världskommissionen för kultur och utveckling. Svenska Unescorådet har ansvaret för planeringen och genomförandet av konferensen. Regeringen har denna dag på tilläggsbudget för budgetåret 1997 föreslagit riksdagen att ett belopp om 10 miljoner kronor förs upp under detta anslag för att disponeras av Svenska Unescorådet för genomförande av konferensen. Vissa medel behövs under innevarande budgetår för planeringen av konferensen. Genom anslagssparandet kan medlen disponeras även under 1998 i samband med genomförandet av konferensen. E 2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. 1995/96 Utgift 30 429 Reserv a- tion 17 453 Därav 1996 Utgift 27 329 1997 Anslag 18 947 Utgifts - progno s 15 000 1998 Förslag 22 524 1999 Beräkna t 22 974 2000 Beräkna t 23 433 Beloppen anges i tusental kronor De utgifter som belastar anslaget avser utvecklingen av system som skall leda till effektiviseringar och kostnadsminskningar i myndigheternas verksamhet eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt samt viss övergripande statistik. Anslaget kan även tas i anspråk för vissa andra myndighetsövergripande verksamheter av tillfällig art. I nu gällande ansvarfördelning för officiell statistik inom Utbildningsdepartementets område finansieras den officiella skolstatistiken via anslag till Skolverket och högskolestatistiken via anslag till Högskoleverket. Den statistik som gäller utbildningsväsendet som helhet finansieras via anslag till Statistiska Centralbyrån (SCB). Från detta anslag finansieras särskilda översiktspublikationer och gemensam utbildningsstatistik. För innevarande budgetår anvisades 1 120 000 kronor för dessa ändamål. Vidare finns under anslaget särskilda medel avsatta för barnomsorgsundersökningar. Regeringens överväganden Höjningen av anslaget - utöver prisomräkningen - sammanhänger med att de medel som engångsvis fördes bort från anslaget för budgetåret 1997 återförs till anslaget 1998. Regeringen räknar med att en någon större andel av anslaget behöver tas i anspråk för statistik under nästa budgetår. Under anslaget har medel beräknats bl.a. till SCB för svensk anpassning till den internationella utbildningsklassifieringen (ISCED) som Unesco väntas fastställa vid sin generalkonferens och för vissa specialanalyser. Vidare räknar regeringen behov av medel för utvecklingsinsatser rörande ekonomisk uppföljning, prognoser och särskilda utvärderingar. Regeringen föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett belopp om 22 524 000 kronor. Bilaga Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-08-28 Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam. Enligt en lagrådsremiss den 7 augusti 1997 (Utbildningsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434). Förslaget har inför Lagrådet föredragit av rättschefen Gudmund Toijer. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 16 Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 16 12 11 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 16 17 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 18 19 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 38 37 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 114 113 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 122 123 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 130 129 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 172 171 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 186 187 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 188 189 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 202 201 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 218 219 Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 16 Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 16 224 223