Post 6162 av 7374 träffar
                
                
            
                    Propositionsnummer ·
                    1998/99:1 ·
                    
                    Hämta Doc ·
                    
                
                
                
                    Budgetpropositionen för 1999
                
                
                
                    Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
                
                
                
                    Dokument: Prop. 1/16A
                
                
                
                
Studiestöd
15
 
Förslag till statsbudget för 1999
Studiestöd
Innehållsförteckning
1	Förslag till riksdagsbeslut	5
2	Inledning	7
2.1	Omfattning/ändamål	7
2.2	Resultatbedömning m.m.	8
2.3	Utgiftsutveckling	9
2.4	Anslag	10
A1	Studiehjälp m.m.	10
A2	Studiemedel m.m.	11
A3	Vuxenstudiestöd m.m.	12
A4	Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss 
föräldrautbildning i teckenspråk	14
A5	Bidrag till vissa studiesociala ändamål	14
A6	Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 
lärarutbildningar	15
A7	Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar	15
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner att under år 1999 lån tas upp i 
Riksgäldskontoret för det samlade behovet 
för studielån om 81,8 miljarder kronor (se 
avsnitt 2.4, anslag A 2 Studiemedel m.m.),
2. bemyndigar regeringen att för Talboks- och 
punktskriftsbiblioteket beställa sådan 
produktion av studentlitteratur, som 
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför 
utgifter efter år 1999, om högst 1 000 000 
kronor (avsnitt 2.4, anslag A 5 Bidrag till 
studiesociala ändamål)
3. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under 
utgiftsområde 15 Studiestöd enligt följande 
uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
Anslagsbelopp
A1
Studiehjälp m.m.
ramanslag
2 104 730
A2
Studiemedel m.m.
ramanslag
9 956 780
A3
Vuxenstudiestöd m.m.
ramanslag
9 690 878
A4
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss 
föräldrautbildning i teckenspråk
ramanslag
65 718
A5
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
ramanslag
23 534
A6
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 
lärarutbildningar
ramanslag
66 238
A7
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
ramanslag
539 197
Summa
22 447 075
2 Inledning
2.1 Omfattning/ändamål
Utgiftsområdet omfattar kostnader för olika 
former av ekonomiskt stöd till enskilda under 
studier. Kostnader för förvaltningen av studie-
stöden, som sköts av Centrala 
studiestödsnämnden (CSN), redovisas under 
utgiftsområde 16 Utbildning och 
universitetsforskning.
Inom utgiftsområdet anslås medel för dels 
studiehjälp i form av studiebidrag, 
inackorderingstillägg m.m., dels studiemedel i 
form av studiebidrag, räntor och avskrivning av 
studielån. Vidare ingår olika former av 
vuxenstudiestöd samt bidrag för studiesociala 
ändamål. Utgiftsområdet består av beviljning och 
utbetalning av stöd samt återbetalning av 
studielån.
Vissa studiestöd är rättighetsstyrda. Detta 
innebär att anslagsbelastningen är beroende av 
bl.a. antalet utbildningsplatser samt av de 
studerandes studieinriktning och val av 
studiestöd. Bestämmelserna som reglerar rätten 
till studiestöd och återbetalningen av studielån 
finns bl.a. i studiestödslagen (1973:349) och i 
studiestödsförordningen (1973:418) samt i 
CSN:s tillämpningsföreskrifter.
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen
Miljoner kronor (löpande priser)
UTFALL
1997
ANSLAG
1998 1
UTGIFTS-
PROGNOS
1998
FÖRSLAG
ANSLAG
1999
BERÄKNAT
ANSLAG
2000
BERÄKNAT
ANSLAG
2001
15 983
21 274
21 610
22 447
23 741
25 354
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i 
samband med den ekonomiska vårpropositionen.
Sammanfattande kommentar till 
verksamhetsutfall budgetåret 1997
Under budgetåret 1997 fick nästan en miljon 
personer någon form av studiestöd. Omkring 
390 000 studerande under 20 år i gymnasieskolan 
och i andra gymnasiala utbildningar har fått 
studiehjälp. Ca 385 000 studerande har fått 
studiemedel varav 101 000 personer för studier 
på gymnasial nivå. Vuxenstudiestöd har beviljats 
till omkring 152 000 studerande. Möjligheten till 
studielån i de olika systemen har utnyttjats av 
omkring 347 000 personer. Mellan åren 1996 och 
1997 har det totala antalet studiestödstagare ökat 
med 10 %. Detta beror på regeringens pågående 
satsning inom både den gymnasiala 
vuxenutbildningens område och 
högskoleområdet. Antalet låntagare uppgick den 
1 januari 1998 till knappt 1,2 miljoner personer.
Större förändringar
Den 1 januari 1998 höjdes studiebidraget i 
studiehjälpen från 640 kronor till 750 kronor per 
månad motsvarande det allmänna barnbidraget. 
Med anledning av vårpropositionen 1998 
(1997/98:150) har riksdagen beslutat att förlänga 
möjligheten att få särskilt utbildningsbidrag. En 
arbetslös studerande som erhållit särskilt 
utbildningsbidrag i 12 månader kan från hösten 
1998 få ytterligare stöd för fortsatta studier, dock 
högst i 20 månader och som längst fram till den 
30 juni 1999. Särskilt vuxenstudiestöd för 
arbetslösa (svuxa) skall fr.o.m. höstterminen 
1998 kunna lämnas för två års studier på 
gymnasial nivå. Den särskilda NT-satsningen 
med möjlighet till vuxenstudiestöd för studier 
vid vissa naturvetenskapliga och tekniska 
utbildningar har förlängts med en fjärde och sista 
antagning hösten 1998.
I avvaktan på den aviserade propositionen om 
ett reformerat studiestödssystem föreslår 
regeringen inte några förändringar inom 
studiestödsområdet för det kommande 
budgetåret.
Mål för utgiftsområdet
Studiestödet är en viktig del av 
utbildningspolitiken och skall bidra till att de 
övergripande målen för detta område uppnås. 
Studiestödet skall verka rekryterande och 
därmed bidra till högt deltagande i utbildningen 
samt ha en utjämnande verkan mellan individer 
och grupper inom befolkningen och därmed 
bidra till ökad social rättvisa.
Prioriteringar för 1999
Resurser avsätts för ett ökat antal studiestöd som 
svarar mot utbyggnaden av antalet 
utbildningsplatser inom högskolan och 
vuxenutbildningen. 
Under utgiftsområde 12 redovisas att 
regeringen avser att senare föreslå riksdagen en 
höjning av det allmänna barnbidraget med 100 
kronor per barn och månad i två steg åren 2000 
och 2001. Som en följd av det avser regeringen 
även att föreslå riksdagen en höjning av 
studiebidraget i studiehjälpen med motsvarande 
belopp för respektive år. Detta förutsätter att de 
offentliga finanserna ger utrymme för sådana 
åtgärder.
2.2 Resultatbedömning m.m.
Tabell 3.2 Antal studerande och utbetalade belopp 1997
ANSLAGSNAMN
ANTAL
STUDERANDE
UTBETALDA
BELOPP (MKR)
BIDRAG
UTBETALDA
BELOPP (MKR)
LÅN
Studiehjälp
389 800
1 695
0
Studiemedel
384 650
4 810
10 119
- gymnasial nivå
101 000
1 066
2 102
- högskolenivå
256 000
3 453
6 972
- utlandsstudier
27 700
291
1 045
Korttidsstudiestöd 
och internatbidrag
17 900
50
0
Svux1
25 8003
881
212
Svuxa2
43 200
1 025
214
Särskilt 
utbildningsbidrag
61 500
2 103
0
Timersättning
3 800
76
0
Svux till studerande 
vid vissa 
lärarutbildningar
1 400
43
5
NT-svux
7 200
331
86
Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN)
1 Särskilt vuxenstudiestöd
2 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
3 Vavar 1 200 erhöll svux för högskolestudier (YTH)
Antalet studerande som fått studiehjälp under år 
1997 är i stort sett oförändrat mot tidigare år. 
Antalet studerande som fick det behovsprövade 
extra tillägget minskade i förhållande till 
föregående år.
De senaste årens utbildningssatsningar på 
gymnasieskole- och högskolenivå har inneburit 
att antalet studerande och antalet 
studiestödstagare ökat kraftigt. Det totala antalet 
studerande som fick studiemedel steg med 8 % 
under år 1997. Den största ökningen bland 
studiemedelstagarna har skett på högskolenivå. 
Ca 56 % av studiestödstagarna på högskolenivå 
är kvinnor. Nära 50 % av de studerande inom 
högskolan är under 25 år. Den 
internationaliseringsvåg som genomsyrar 
samhället har under senare år lett till en stor 
ökning av antalet studerande utomlands. Antalet 
studerande uppgick till 28 000 under år 1997.
Regeringens satsning på kunskapslyftet och 
det särskilda utbildningsbidraget som startade 
höstterminen 1997 har inneburit en stor ökning 
av studerande på grundskole- och 
gymnasieskolenivå. Inom 
vuxenstudiestödsområdet har antalet studerande 
med studiestöd ökat med 65 % jämfört med år 
1996, vilket främst beror på att det nya 
studiestödet särskilt utbildningsbidrag slog 
igenom under höstterminen 1997 med 61 500 
studiestödstagare. Det särskilda 
utbildningsbidraget har aktivt bidragit till att 
rekrytera arbetslösa till vuxenutbildning. Antalet 
studerande med särskilt vuxenstudiestöd för 
arbetslösa (svuxa) har minskat med ca 20 % 
medan antalet studiestödstagare med särskilt 
vuxenstudiestöd (svux, NT-svux och Lärarsvux) 
har ökat med 22 % under år 1997. Drygt 7 000 
studerande fick NT-svux under år 1997.
Från hösten 1998 har arbetslösa studerande 
fått möjlighet att söka särskilt utbildningsbidrag 
för ett andra år. Till och med september år 1998 
har ca 32 000 arbetslösa utnyttjat denna 
möjlighet. Under sommaren 1998 fick 
kommunerna möjlighet att anordna 
sommarkurser inom ramen för kunskapslyftet. 
Enligt CSN:s redovisning har ca 15 000 personer 
fått studiestöd för sommarkurser under denna 
period. Även under år 1999 kommer antalet 
utbildningsplatser inom kunskapslyftet att öka. 
Detta, tillsammans med beslutet om ett andra år 
med särskilt utbildningsbidrag och svuxa, 
innebär att efterfrågan på studiestöd bedöms 
stiga.
Knappt 1,2 miljoner personer har för 
närvarande studielån. Låntagarnas skuld till CSN 
har ett sammanlagt värde av ca 104,8 miljarder 
kronor, varav lån beviljade fr.o.m. år 1989 
motsvarar 71,3 miljarder kronor. Vid utgången 
av år 1999 beräknas skuldstocken för lån tagna 
fr.o.m. år 1989 vara 81,8 miljarder kronor varav 
11,3 miljarder är nyupplåning för kommande 
budgetår. Föregående år fick ca 300 000 låntagare 
anstånd med sin återbetalning. Av de anstånd 
som beviljades för lån tagna efter år 1989 är nära 
60 % på grund av fortsatta studier. 
I det nuvarande lånesystemet finns det risk för 
framtida avskrivningar. Avskrivningarnas 
omfattning är dock svår att förutsäga. Av CSN:s 
årsredovisning framgår att om antaganden görs 
om en god ekonomisk utveckling bedömer CSN 
att de osäkra fordringarna främst finns för lån 
över 400 000 kronor. De osäkra fordringarna 
beräknas för närvarande uppgå till ca 2 miljarder 
kronor utifrån nuvarande skuldstock.
En parlamentariskt sammansatt kommitté 
lämnade under år 1996 betänkandet 
Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90). Som 
riksdagen tidigare informerats om i 
budgetpropositionen för år 1998 avser 
regeringen att återkomma avseende ett nytt 
återbetalningssystem för studielånen grundat på 
utredningens förslag kombinerat med en 
prövning av bidragsandelens storlek för 
genomförande år 2000. 
2.3 Utgiftsutveckling
Utgiftsutvecklingen inom området präglas av 
de stora utbildningssatsningar som genomförs 
inom både vuxenutbildningen och högskolan. 
Intresset för det särskilda utbildningsbidraget är 
mycket stort. Prognosen för utgiftsområdet visar 
på ett överskridande. 
Tabell 3.3
UTGIFT
1996/97
DÄRAV
1997
ANVISAT
1998
UTGIFTSPROGNOS
1998
FÖRSLAG
1999
BERÄKNAT
2000
BERÄKNAT
2001
Totalt för utgiftsområde 15
17 469
15 926
21 274
21 610
22 447
23 741
25 353
2.4 Anslag
A1	Studiehjälp m.m.
Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1997
Utfall
1 900 240
Anslags-
sparande
21 165
1998
Anslag
2 139 056
Utgifts-
prognos
2 139 100
1999
Förslag
2 104 730
2000
Beräknat
2 427 150
2001
Beräknat
2 733 977 
De utgifter som belastar anslaget är studiebidrag, 
inackorderingstillägg och extra tillägg enligt 3 
kap. studiestödslagen (1973:349). Vidare 
bekostas från anslaget - enligt särskild 
författning (CSNFS 1983:17) - ersättning till 
svenska elever utomlands för dagliga resor. 
Under anslaget redovisades under budgetåret 
1997 medel till stipendier för studerande som 
genomfört basårsutbildning inom komvux eller 
vid statens skola för vuxna. Utgifterna på 
området är främst beroende av antalet 16- till 20-
åringar som studerar i gymnasieskolor och 
motsvarande skolformer.
En jämförelse mellan anvisade medel för 
budgetåret 1997 och utfall visar ett överskott på 
drygt 20 miljoner kronor beroende på att 
utflödet av det behovsprövade exta tillägget 
under år 1997 blev något mindre än beräknat 
samt att kostnaden för stipendier till studerande 
efter genomfört basår inom kommunal 
vuxenutbildning blev lägre.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Studiebidrag
Studiehjälp lämnas för den del av läsår under 
vilken den studerande bedriver studier. 
Studiebidrag betalas i allmänhet ut för nio 
månader under ett år. Studiebidraget utbetalades 
med 640 kronor per månad under budgetåret 
1997. Riksdagen beslutade (prop. 1997/98:1, 
utg.omr. 12, bet. 1997/98:SfU1, rskr. 
1997/98:111) om en höjning av det allmänna 
barnbidraget från 640 kronor till 750 kronor per 
månad från och med den 1 januari 1998. 
Studiebidraget, som beloppsmässigt följer det 
allmänna barnbidraget, höjdes därför till 
motsvarande belopp.
Under budgetåret 1997 betalades studiebidrag 
ut till ca 389 800 studerande. För budgetåret 
1998 beräknar regeringen att ca 400 000 elever 
kommer att få studiebidrag. 
Under utgiftsområde 12 redovisas att 
regeringen avser att senare föreslå riksdagen en 
höjning av det allmänna barnbidraget med 100 
kronor per barn och månad i två steg åren 2000 
och 2001. Som en följd av det avser regeringen 
även att föreslå riksdagen en höjning av 
studiebidraget med motsvarande belopp för 
respektive år. Detta förutsätter att de offentliga 
finanserna ger utrymme för sådana åtgärder.
Extra tillägg
Extra tillägg beviljas med 855 kronor, 570 kronor 
eller 285 kronor i månaden beroende på 
familjens ekonomiska situation. Extra tillägg 
lämnas liksom studiebidrag normalt för nio 
månader under ett år. Under budgetåret 1997 
betalades extra tillägg ut till 29 800 studerande, 
en minskning med 11 % i förhållande till 
föregående år. 
Inackorderingstillägg och kostnader för dagliga 
resor för studerande utomlands
Inackorderingstillägget beviljas i huvudsak till 
studerande utanför det offentliga skolväsendet 
(folkhögskolor, fristående skolor, 
riksinternatskolor m.fl.) med lägst 1 190 kronor 
och högst 2 350 kronor per månad beroende på 
avståndet mellan hemmet och skolan. Under 
budgetåret 1997 fick 4 500 elever 
inackorderingstillägg. 
Stipendier för basår
Studerande som genomgått ett basår inom 
kommunal och statlig vuxenutbildning för vilket 
särskilt statsbidrag respektive extra medel 
betalats ut och uppnått godkänt resultat kunde 
för läsåret 1997 få ett stipendium på 10 000 
kronor. Under budgetåret 1997 har 2 720 
studerande slutfört sådan basårsutbildning. Till 
dessa har sammanlagt 27,2 miljoner kronor 
utbetalats. Under budgetåret 1998 kan 
studerande som är under 20 år och genomgår 
naturvetenskaplig eller teknisk basårsutbildning 
inom komvux eller statens skola för vuxna få ett 
stipendium på 10 000 kronor efter slutförd 
utbildning. Medel för detta ändamål redovisas 
under anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m.
Slutsatser
Enligt SCB:s befolkningsstatistik beräknas 
antalet 16- till 20-åringar vara i stort sett 
oförändrat under kommande budgetår.
 Mot bakgrund av ovanstående beräknas 
kostnaden för budgetåret 1999 för studiebidraget 
till 1 898,6 miljoner kronor och för det extra 
tillägget till 161,7 miljoner kronor. 
Medelsbehovet för inackorderingstillägget 
beräknas till 43,9 miljoner kronor. Kostnader för 
dagliga resor till och från skolan för studerande 
utomlands beräknas till 398 000 kronor under 
budgetåret 1999.
A2	Studiemedel m.m.
Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1997
Utfall
9 515 508
Anslags-
sparande
9 478
1998
Anslag
9 930 570
Utgifts-
prognos
10 170 690
1999
Förslag
9 956 780
2000
Beräknat
10 334 434
2001
Beräknat
11 338 891
Anslaget omfattar kostnader för dels 
studiemedel i form av studiebidrag, dels räntor 
och avskrivningar av studielån som ingår i 
studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och 
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa). 
Dessutom belastas anslaget av avskrivningar av 
studielån som ingått som en del i studiehjälpen 
enligt äldre bestämmelser samt av kostnader för 
avskrivning och inlösen av vissa studielån med 
statlig kreditgaranti i enlighet med kungörelsen 
(1961:384) om avskrivning av lån för studier eller 
på grund av att låntagaren avlidit eller varit 
varaktigt betalningsoförmögen.
Studiemedelsanslaget är rättighetsstyrt och 
belastningen är beroende bl.a. av antalet 
studerande och lånebenägenheten. Även faktorer 
som konjunkturläget, ränteutvecklingen och 
basbeloppet styr utgifterna på området. 
Ränteutgifterna styrs också av den ingående 
fordran som staten har på låntagarna. Antalet 
låntagare har ökat kraftigt under de senaste åren.
En jämförelse mellan anvisade medel och 
utfall för budgetåret 1997 visar ett underskott på 
9,5 miljoner kronor. Prognosen för innevarande 
år visar att utgifterna kommer att bli ca 240 
miljoner kronor högre än vad som tidigare 
beräknats på grund av högre räntekostnader.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Under år 1997 fick nära 385 000 studerande 
studiemedel. Detta är en ökning med 8 % i 
förhållande till föregående år. Det maximala 
beloppet för studiemedel är för närvarande 7 098 
kronor per månad, varav 1 973 kronor är bidrag.
Under fyraårsperioden 1997-2000 kommer 
universitet och högskolor att utökas med 68 000 
permanenta platser. Samtidigt fortsätter 
satsningen på vuxenutbildningen inom 
kunskapslyftet på grundskole- och 
gymnasieskolenivå. Under år 1998 tycks inte 
antalet studiemedelstagare öka i samma takt som 
antalet platser inom högskoleområdet men det 
finns en viss eftersläpning i systemet. Först 
under kommande budgetår förväntas 
utbyggnaden inom högskolan slå igenom helt på 
studiemedelsområdet. Enligt prognosen för 
innevarande år kommer ca 32 500 studerande att 
beviljas studiemedel för studier utomlands vilket 
innebär en ökning med ca 8,5 % jämfört med 
föregående år. 
Slutsatser
Studiemedelsanslaget följer utvecklingen inom 
utbildningssektorn. Anslaget påverkas av de 
satsningar regeringen gör inom området. Under 
år 1999 utökas antalet högskoleplatser med 
15 000 vilket ger ett ökat utflöde på 
studiemedelsanslaget. Under år 2000 kommer 
antalet högskoleplatser att utökas med 20 000. 
Även satsningen inom kunskapslyftet leder i viss 
mån till en ökning av utflödet av studiemedel. 
Kostnaden för studiebidraget beräknas uppgå till 
5,5 miljarder kronor under år 1999. En stor del 
av anslagsbelastningen utgörs av räntekostnader 
till följd av att den totala skuldstocken ökar varje 
år och att återbetalningarna ännu är relativt små. 
Utgiften för räntor och avskrivningar beräknas 
uppgå till 4,4 miljarder kronor. Anslaget 
beräknas totalt till 9 956,8 miljoner kronor år för 
1999. För år 2000 beräknas anslaget till 10 334,4 
miljoner kronor och år 2001 till 11 338,9 
miljoner kronor.
CSN:s totala upplåning från 
Riksgäldskontoret beräknas bli ca 70,5 miljarder 
kronor vid utgången av år 1998 för studielån 
tagna fr.o.m. år 1989. För budgetåret 1999 
beräknas ytterligare 11,3 miljarder kronor lånas 
upp för studielån. Det samlade lånebehovet 
uppgår därmed till 81,8 miljarder kronor för det 
kommande budgetåret.
A3	Vuxenstudiestöd m.m.
Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1997
Utfall
4 002 184
Anslags-
sparande
686 000
1998
Anslag
8 596 7801
Utgifts-
prognos
8 675 577
1999
Förslag
9 690 878
2000
Beräknat
10 408 378
2001
Beräknat
10 882 442
1 Varav – 27 500 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska 
vårpropositionen 1998
De utgifter som belastar anslaget är 
korttidsstudiestöd, internatbidrag, särskilt 
vuxenstudiestöd (svux), särskilt vuxenstudiestöd 
för arbetslösa (svuxa), timersättning vid särvux, 
särskilt utbildningsbidrag och stipendier för 
basår till ungdomar under 20 år. 
En jämförelse mellan anvisade medel och 
utfall för budgetåret 1997 visar att anslaget har 
underskridits med 1 020 miljoner kronor. 
Överskottet uppstår under anslagsposten för 
svuxa som inte utnyttjats i den omfattning som 
förväntats. Anledningen är främst att de 
arbetslösa i stället har valt att utnyttja det 
särskilda utbildningsbidraget som infördes 
fr.o.m. hösten 1997 eftersom det är ett 
ekonomiskt mer fördelaktigt studiestöd. 
Dessutom har många vuxenstuderande i stället 
utnyttjat studiemedel.
Riksdagen har beslutat (prop. 1997/98:150, 
bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) att 
arbetslösa som studerar med det särskilda 
utbildningsbidraget skall ges möjlighet att 
fortsätta studera med samma bidrag ett andra år 
under hösten 1998 och våren 1999. Vidare beslöt 
riksdagen att svuxa skall kunna lämnas för två års 
studier på gymnasieskolenivå. Regeringen har 
beräknat att besluten ryms inom utgiftsområdets 
ramar. 
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Särskilt vuxenstudiestöd
Särskilt vuxenstudiestöd (svux) kan beviljas för 
studier på grundskole- och gymnasieskolenivå 
samt för yrkesteknisk högskoleutbildning 
(YTH). Svux är i första hand avsett för 
vuxenstuderande med kort tidigare utbildning 
som tar ledigt från sitt arbete för att studera. 
Under budgetåret 1997 fick nära 26 000 personer 
svux. I förhållande till år 1996 var det en ökning 
med ca 14 %.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
För rätt till särskilt vuxenstudiestöd för 
arbetslösa (svuxa) är det grundläggande villkoret 
att sökanden är helt eller delvis arbetslös. Antalet 
studerande som fick svuxa under budgetåret 
1997 var drygt 43 000 personer, en minskning 
med knappt 20 % i förhållande till föregående år. 
Detta beror som ovan nämnts dels på att 
studerande i högre grad sökt särskilt 
utbildningsbidrag, dels att vissa grupper inom 
kunskapslyftet söker studiemedel.
Som konsekvens av att riksdagen beslutat att 
arbetslösa skall ges möjlighet att fortsätta studera 
med särskilt utbildningsbidrag ett andra år skall 
också svuxa kunna beviljas ett andra år fr.o.m. 
hösten 1998. 
Särskilt utbildningsbidrag
Särskilt utbildningsbidrag beviljas fr.o.m. 
höstterminen 1997 till arbetslösa mellan 25 och 
55 år för studier på grundskole- eller 
gymnasieskolenivå. Bidraget motsvarar 
ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen vid 
arbetslöshet. Även anställda kan under vissa 
förutsättningar få stödet. För många av 
deltagarna i kunskapslyftet krävs mer än ett års 
studier för att få kompetens motsvarande treårigt 
gymnasium. Riksdagen har därför som tidigare 
nämnts beslutat att arbetslösa skall ges möjlighet 
att fortsätta studera med samma bidrag ett andra 
år fr.o.m. hösten 1998 och t.o.m. 30 juni 1999 
dock längst i 20 månader. För tiden därefter får 
frågan prövas utifrån bl.a. sysselsättningsläget. 
Under hösten 1997 fick ca 61 400 personer det 
särskilda utbildningsbidraget varav ca 86 % var 
arbetslösa. Intresset för det särskilda 
utbildningsbidraget har varit stort och medlen 
utnyttjades under föregående år till drygt 95 %. 
Vårterminen 1998 ökade antalet studerande med 
särskilt utbildningsbidrag till 80 000 personer. 
Antalet studerande med särskilt 
utbildningsbidrag förväntas att stiga ytterligare 
hösten 1998 till 88 000 personer varav 32 000 
andraårsstuderande. 
Korttidsstudiestöd och internatbidrag
Korttidsstudiestöd får beviljas till arbetstagare 
som deltar i studiecirklar, kurser inom komvux 
och statens skolor för vuxna samt i vissa s.k. 
korta kurser vid folkhögskolor. Stöd kan lämnas 
för studier i svenska, engelska och matematik på 
grundskole- och gymnasieskolenivå, för studier i 
samhällskunskap som motsvarar sådana moment 
som ingår i den kommunala vuxenutbildningen 
samt för studier som syftar till att utveckla 
handikappades färdigheter och kunskaper om 
handikappet. Korttidsstudiestödet ersätter 
förlorad arbetsförtjänst och uppgår till 75 kronor 
per timme. 
Internatbidrag kan beviljas till deltagare i korta 
kurser vid folkhögskolor och vid statens skolor 
för vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget, 
som kan beviljas både till arbetstagare och icke 
arbetstagare, är 327 kronor per dygn. Under 
budgetåret 1997 betalades korttidsstudiestöd och 
internatbidrag ut till nära 18 000 personer. 
Timersättning
Efter förslag i budgetpropositionen för år 1998 
(prop. 1997/98:1, utg. omr. 15) beslutade 
riksdagen om borttagande av timersättning till 
deltagare i svenskundervisning för invandrare 
(sfi) från och med budgetåret 1998 (bet. 
1997/98:UbU2, rsk. 1997/98:110). 
Fr.o.m. innevarande budgetår beviljas 
timersättning endast till en studerande som 
deltar i vuxenutbildning för utvecklingsstörda 
(särvux) och som förlorar arbetsinkomst eller 
arbetslöshetsersättning på grund av detta. År 
1997 var antalet deltagare i särvux med 
timersättning 215 personer, vilket är en 
minskning med 25 % sedan föregående år.
Stipendier för basår till ungdomar under 20 år
Stipendier betalades för läsåret 1996/97 ut till 
dem som med godkänt resultat genomgått ett 
basår med inriktning mot naturvetenskap eller 
teknik för vilket 
särskilt statsbidrag respektive extra medel 
utbetalats. Våren 1998 beslöt regeringen i 
förordningen (1998:52) om stipendium efter 
genomfört basår inom gymnasial 
vuxenutbildning, att stipendier skall kunna ges 
för alla som under läsåret 1997/98 genomfört ett 
basår med inriktning mot naturvetenskap och 
teknik inom kommunal vuxenutbildning och 
statens skola för vuxna. Till och med juli 1998 
har 340 personer fått stipendiet. CSN beräknar 
att ytterligare 110 personer kommer att ansöka 
om stipendiet under innevarande budgetår.
Regeringen anser stipendier skall kunna 
lämnas även för läsåret 1998/99.
Slutsatser
Kunskapslyftet har medfört att antalet 
studerande inom vuxenutbildningen ökat och 
därmed har även efterfrågan på vuxenstudiestöd 
ökat under budgetåret 1998. Den fortsatta 
utbyggnaden med 10 000 studieplatser år 1999 
påverkar volymen av studiestöd vilket regeringen 
tagit hänsyn till i budgetberäkningen. För 
budgetåret 1999 beräknas att ca 98 000 
helårsstuderande kan få särskilt 
utbildningsbidrag, 33 000 helårsstuderande svuxa 
och 21 000 helårsstuderande svux. Antalet 
personer som faktiskt beviljas stöd blir högre 
eftersom alla inte läser heltid och inte under hela 
året. Utfallet för år 1997 och prognosen för 
innevarande år visar på svårigheten att bedöma 
om medlen för de olika vuxenstudiestöden 
motsvarar efterfrågan.
För budgetåret 1999 beräknar regeringen 
medel för svux med 926 miljoner kronor, för 
svuxa med 1 245 miljoner kronor och för särskilt 
utbildningsbidrag med 7 350 miljoner kronor. 
Medel för korttidsstudiestöd och internatbidrag 
beräknas med 40 miljoner kronor, för tim-
ersättningen vid särvux med 4,6 miljoner kronor 
och för stipendier för basår till ungdomar yngre 
än 20 år med 10 miljoner kronor. 
Anslaget A 3 belastas från och med år 1999 
med statliga ålderspensionsavgifter (se bilaga 5, 
volym 1).
A4	Bidrag till kostnader vid viss 
gymnasieutbildning och vid viss 
föräldrautbildning i teckenspråk
Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1997
Utfall
114 785
Anslags-
sparande
4 492
1998
Anslag
63 773
Utgifts-
prognos
68 265
1999
Förslag
65 718
2000
Beräknat
66 835
2001
Beräknat
68 171
 
Under detta anslag beräknar regeringen medel 
för
1. bidrag enligt förordningen (1995:667) om 
bidrag till vissa funktionshindrade elever i 
gymnasieskolan för kostnader för resor och 
boende för döva och hörselskadade elever vid 
riksgymnasierna i Örebro samt elever vid Rh-
anpassad gymnasial utbildning i Göteborg, 
Kristianstad, Stockholm och Umeå,
2. utgifter enligt förordningen (1997:1158) 
om statsbidrag för teckenspråksutbildning för 
vissa föräldrar för kostnader för dels 
anordnandet av sådan utbildning, dels deltagande 
i sådan utbildning. 
De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna 
på området är antalet elever.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Utredningen om funktionshindrade elever i 
skolan (dir. 1995:134) har under våren 1998 
lämnat sitt slutbetänkande FUNKIS - 
funktionshindrade elever i skolan (SOU 
1998:66). Förslaget remissbehandlas för 
närvarande. 
Verksamhet som berättigar till stöd enligt 
förordningen (1997:1158) om statsbidrag för 
teckenspråksutbildning för vissa föräldrar har 
ännu inte gett erfarenheter som ger grund för ny 
bedömning av medelsbehovet.
Slutsats
Mot bakgrund av det anförda beräknar 
regeringen medelsbehovet under anslaget för 
åren 1999, 2000 och 2001 till oförändrad nivå i 
förhållande till år 1998.
 Anslaget A 4 belastas från och med år 1999 
med statliga ålderspensionsavgifter (se bilaga 5, 
volym 1).
A5	Bidrag till vissa studiesociala 
ändamål
Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1997
Utfall
18 459
Anslags-
sparande
677
1998
Anslag
23 073
Utgifts-
prognos
23750
1999
Förslag
23 534
2000
Beräknat
23 934
2001
Beräknat
24 412
 
Anslaget omfattar utgifter för stöd till 
produktion av studielitteratur för 
högskolestuderande som är synskadade, 
rörelsehindrade eller dyslektiker. Anslaget 
disponeras av Talboks- och 
punktskriftsbiblioteket (TPB) som i samverkan 
med andra bibliotek skall förse synskadade och 
andra läshandikappade med litteratur. Anslaget 
är beroende av studerandeantalet.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1997 
visar ett överskott om ca 4 miljoner kronor. 
Antalet läshandikappade högskolestuderande 
ökade kraftigt med 46 % år 1997 i förhållande till 
föregående år. Antalet platser stiger även 
fortsättningsvis vilket innebär att fler 
handikappade studenter kommer att behöva 
litteratur.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Antalet studerande med behov av anpassad 
studielitteratur har ökat avsevärt under senare år. 
Regeringen har under föregående budgetår 
anpassat medelstilldelningen till det ökade 
studerandeantalet. Prognosen för innevarande 
budgetår visar att antalet synskadade och 
funktionshindrade högskolestuderande förväntas 
fortsätta att stiga. Kostnader för produktion av 
studielitteratur för studerande som är 
synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker 
beräknas till 23,5 miljoner kronor för budgetåret 
1998. TPB bör få bemyndigande att beställa 
sådan produktion av studentlitteratur som 
förfaller till betalning under budgetåret 2000 till 
ett belopp av 1 miljon kronor.
Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
Utfall
1997
Prognos
1998
Beräkn
1999
Beräkn
2000
Beräkn
2001
Utestående 
förpliktelser vid 
årets början
-
864
1000
Nya förpliktelser
22 241
23 000
Infriade 
förpliktelser
-22 105
- 23 000
- 1 000
Utestående 
förpliktelser vid 
årets slut
864
1 000
1 000 
Erhållet/före-
slaget bemyn-
diganderam
6 000
6 000
1 000
Slutsatser
Resursbehovet förväntas vara stabilt under 
treårsperioden. Anslaget beräknas till 23,5 
miljoner kronor år 1999, till 23,9 miljoner 
kronor år 2000 och till 24,4 miljoner år 2001.
A6	Särskilt vuxenstudiestöd till 
studerande vid vissa 
lärarutbildningar
Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1997
Utfall
43 171
Anslags-
sparande
1 722
1998
Anslag
61 632
Utgifts-
prognos
58 300
1999
Förslag
66 238
2000
Beräknat
68 274
2001
Beräknat
68 620
Anslaget omfattar utgifter för vuxenstudiebidrag 
till studerande vid utbildning som leder till 
specialpedagogexamen samt vid 
påbyggnadsutbildning till sådan examen. 
Studerande som antas till utbildningen har i 
princip rätt till stödet. En jämförelse mellan 
budget och utfall år 1997 visar att 
utbetalningarna och antalet studerande varit 
något lägre än beräknat. Prognosen för år 1998 
visar också att anslaget inte kommer att utnyttjas 
helt.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Under budgetåret 1997 erhöll omkring 1 400 
studerande särskilt vuxenstudiestöd vid vissa 
lärarutbildningar. Antalet studerande har varit i 
princip oförändrat under de senaste åren. 
Anslaget för år 1999 är beräknat för samma antal 
studerande motsvarande 66,2 miljoner kronor.
Slutsatser
Studerandeantalet bedöms ligga stadigt även de 
kommande budgetåren och anslaget är beräknat 
utifrån detta.
 Anslaget A 6 belastas från och med år 1999 
med statliga ålderspensionsavgifter (se bilaga 5, 
volym 1).
A7	Särskilt vuxenstudiestöd till 
studerande vid vissa 
naturvetenskapliga och tekniska 
utbildningar
Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1997
Utfall
331 445
Anslags-
sparande
15 767
1998
Anslag
491 371
Utgifts-
prognos
474 638
1999
Förslag
539 197
2000
Beräknat
412 936
2001
Beräknat
237 002
Anslaget omfattar kostnader för vuxenstudiestöd 
enligt förordningen (1995:819) om vissa 
naturvetenskapliga och tekniska 
högskoleutbildningar med särskilt 
vuxenstudiestöd m.m. Endast studerande som 
har rätt till särskilt vuxenstudiestöd kan antas till 
utbildningarna. Utfallet för år 1997 visar ett 
överskott då antalet platser ej kunnat fyllas. 
Prognosen för år 1998 visar dock att anslaget 
kommer att utnyttjas helt.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Under hösten 1998 sker den fjärde och sista 
antagningen till s.k. NT-utbildning. Riksdagen 
beslutade att förlänga NT-satsningen med ett år 
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:UbU2, rsk. 
1997/98:110) eftersom alla platser inte fyllts i 
och med antagningen 1997. Samtliga 9 000 
nybörjarplatser inom NT-satsningen förväntas 
ha utnyttjats i och med den sista antagningen 
hösten 1998. Antalet studerande minskar 
därefter successivt.
Slutsatser
Anslaget styrs av antalet studerande med NT-
svux. Volymerna antas nå sin kulmen under år 
1999 för att därefter successivt avta till utgången 
av år 2002. Anslaget beräknas till 539 miljoner 
kronor år 1999, till 413 miljoner kronor år 2000 
och till 237 miljoner kronor år 2001.
Anslaget A 7 belastas från och med år 1999 
med statliga ålderspensionsavgifter (se bilaga 5, 
volym 1).
 
PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
4
5
PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
8
9
PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
16
17