Post 6036 av 7189 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:150 ·
Hämta Doc ·
1998 års ekonomiska vårproposition
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 150/3
3
Lagförslag
.
3 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
3.1 Förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 §, 3 kap. 10 §, 11 kap. 2 § och 22 kap. 15
§ lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
1 kap.
6 §2
Inom den allmänna försäkringen
skall de beräkningar, som anges i
denna lag, göras med anknytning
till ett basbelopp. Vissa
beräkningar skall dock göras enligt
vad som anges i tredje och femte
styckena.
Basbeloppet räknas fram genom
att bastalet 36 273 multipliceras
med ett jämförelsetal som minskats
med talet 1 och därefter
multiplicerats med 0,80, varefter
ett tillägg gjorts med talet 1.
Jämförelsetalet anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i juni
året före det som basbeloppet
avser och prisläget i juni 1996. Det
framräknade basbeloppet avrundas
till närmaste hundratal kronor och
fastställs för varje år av regeringen.
Det enligt andra stycket
fastställda beloppet skall minskas
med två procent vid beräkning av
a) folkpension i form av ålders-
pension, förtidspension och
efterlevandepension enligt 6-8
kap. samt änkepension,
barnpension och barntillägg som
uppbärs med stöd av
övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:881) om ändring i
denna lag,
b) allmän tilläggspension i
form av ålderspension,
förtidspension och
efterlevandepension enligt 12-14
kap. samt änkepension och
barnpension som uppbärs med
stöd av övergångsbestämmelserna
till lagen (1988:881) om ändring
i denna lag.
I fråga om efterlevandepension
som utgörs av barnpension skall
någon minskning enligt tredje
stycket inte göras när det gäller
den beloppsgräns som anges i 8
kap. 3 § andra meningen.
Vid beräkning av
pensionsgrundande inkomst och
tillgodoräknande av
pensionspoäng enligt 11 kap. 5
och 6 §§ skall det i andra stycket
angivna bastalet höjas till 36 992
och multipliceras med ett
jämförelsetal som inte minskats.
Det framräknade beloppet (förhöjt
basbelopp) avrundas till närmaste
hundratal kronor och fastställs för
varje år av regeringen.
Inom den allmänna försäkringen
skall de beräkningar, som anges i
denna lag, göras med anknytning
till ett basbelopp. Vissa
beräkningar skall dock göras enligt
vad som anges i tredje stycket.
Basbeloppet räknas fram genom
att bastalet 36 396 multipliceras
med det jämförelsetal som anger
förhållandet mellan det allmänna
prisläget i juni året före det som
basbeloppet avser och prisläget i
juni 1997. Det framräknade
basbeloppet avrundas till närmaste
hundratal kronor och fastställs för
varje år av regeringen.
Vid beräkning av
pensionsgrundande inkomst och
tillgodoräknande av
pensionspoäng enligt 11 kap. 5
och 6 §§ skall det i andra stycket
angivna bastalet höjas till 37 144
och multipliceras med samma
jämförelsetal. Det framräknade
beloppet (förhöjt basbelopp)
avrundas till närmaste hundratal
kronor och fastställs för varje år av
regeringen.
3 kap.
10 §3
För de första 14 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som sva-rar
mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under
förutsättning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han inte
hade varit sjuk. För en försäkrad som avses i 5 § tredje stycket 1 eller 3,
femte eller sjunde stycket skall vad som har sagts nu gälla även för tid
efter de första 14 dagarna av sjukperioden. För sjukpenningen skall 10 a
och 10 b §§ tillämpas.
Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs
1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade uppbär semes-
terlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan
begära att dag då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte
räknas som semesterdag,
2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,
3. ledighet under tid då den
försäkrade genomgår sådan
utbildning eller undervisning som
anges i 5 § tredje stycket 2 eller
uppbär korttidsstudiestöd enligt
studiestödslagen (1973:349), och
3. ledighet under tid då den
försäkrade genomgår sådan
utbildning eller undervisning som
anges i 5 § tredje stycket 2 eller
uppbär korttidsstudiestöd enligt
studiestödslagen (1973:349) eller
ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF), och
4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är
anställda inom utbildningsväsendet.
11 kap.
2 §4
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs
kostnadsersättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §
skattebetalningslagen (1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag.
Sådan skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som
utgår på grund av kundtrohet eller liknande, skall också anses som
inkomst av anställning, om den som slutligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig
för förmånen. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samma
arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till
sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som
anges i 1 § första stycket 2–6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har
utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande
inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader
och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst
av anställning anses även
a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt
sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund
av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för
försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader,
d) dagpenning från arbetslöshetskassa,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning samt ersättning vid
generationsväxling,
g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om
delpensionsförsäkring,
i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning enligt
de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid
vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux),
k) timersättning vid
vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) och
ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF),
l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse,
o) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till
32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst, om stipendiet
utbetalats av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk juridisk
person,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet om inte bedrivs
självständigt,
r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,
s) ersättning från semesterkassa.
I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för
utfört arbete i annan form än pension och ersättning från semesterkassa, i
fråga om ersättning till idrottsutövare från visst slag av ideell förening
samt i fråga om ersättning från vinstandelsstiftelse eller annan juridisk
person med motsvarande ändamål gäller i tillämpliga delar bestämmelserna
i 3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde styckena.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön
till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från
utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett
bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för
tilläggspensionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är
svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till
svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är
bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för
tilläggspensionsavgiften.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses som arbetsgivare.
22 kap.
15 §5
Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp den försäkrade
för samma tid får som
1. sjukpenning eller föräldrapenningförmån enligt denna lag,
2. sjukpenning eller livränta enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan
författning, dock inte livränta till efterlevande samt i övrigt endast till den
del ersättningen avser samma inkomstbortfall som
rehabiliteringspenningen är avsedd att täcka,
3. studiehjälp, studiemedel,
korttidsstudiestöd eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt studie-
stödslagen (1973:349), studiestöd
enligt lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa
eller särskilt utbildningsbidrag,
dock inte till den del studiestödet
är återbetalningspliktigt.
3. studiehjälp, studiemedel,
korttidsstudiestöd eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt studie-
stödslagen (1973:349), studiestöd
enligt lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,
särskilt utbildningsbidrag eller
ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF), dock inte till
den del studiestödet är
återbetalningspliktigt.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller även beträffande
motsvarande förmån som utges till den försäkrade på grundval av
utländsk lagstiftning.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1997:565. Ändringarna
innebär bl.a. att tredje och fjärde styckena
upphävs.
3 Senaste lydelse 1993:752.
4 Senaste lydelse 1997:1273.
5 Senaste lydelse 1996:1395.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
2. Reglerna i 1 kap. 6 § tillämpas första gången vid beräkning och
fastställande av basbelopp för år 1999. Under år 1999 skall bestämmelserna
i tredje och fjärde styckena tillämpas i deras lydelse före den 1 juli 1998
med den ändringen att det enligt andra stycket fastställda beloppet skall
minskas med en procent.
3.2 Förslag till ändring i
lagen (1969:205) om
pensionstillskott
Härigenom föreskrivs att 2–2 b §§ lagen (1969:205) om pensionstillskott
skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
2 §1
Om inte annat följer av
bestämmelserna i andra och tredje
styckena eller i 2 c § är
pensionstillskottet till
ålderspension femtiofem och en
halv procent av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring minskat enligt
tredje stycket samma lagrum.
Om inte annat följer av
bestämmelserna i andra och tredje
styckena eller i 2 c § är
pensionstillskottet till
ålderspension 55,5 procent av
basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare
än den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet
det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procent-
talet minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas
eller ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.
Pensionstillskottet till partiell ålderspension är motsvarande andel av
det pensionstillskott som angetts i första eller andra stycket.
2 a §2
Om inte annat följer av
bestämmelserna i andra stycket
eller i 2 c § är pensionstillskottet till
förtidspension etthundraelva och
en halv procent av basbeloppet
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring minskat
enligt tredje stycket samma
lagrum.
Om inte annat följer av
bestämmelserna i andra stycket
eller i 2 c § är pensionstillskottet till
förtidspension 111,5 procent av
basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
För den som har partiell förtidspension är pensionstillskottet
motsvarande andel av det pensionstillskott som anges i första stycket.
För den som får förtidspension för tid efter det att ålderspension upphört
att betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring skall
pensionstillskottet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen
minskas enligt 7 kap. 4 § andra stycket lagen om allmän försäkring.
2 b §3
Om inte annat följer av
bestämmelserna i andra stycket
eller i 2 c § är pensionstillskottet till
omställningspension, särskild
efterlevandepension eller
änkepension sextioen och en halv
procent av basbeloppet enligt 1
kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring minskat enligt tredje
stycket samma lagrum.
Om inte annat följer av
bestämmelserna i andra stycket
eller i 2 c § är pensionstillskottet till
omställningspension, särskild
efterlevandepension eller
änkepension 61,5 procent av
basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Pensionstillskottet till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid
utgången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det belopp som
framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas i
motsvarande mån. För den som har partiell särskild efterlevandepension
eller har änkepension, som med tillämpning av punkt 6 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring betalas ut med viss andel av en
oreducerad sådan pension, är pensionstillskottet motsvarande andel av
det pensionstillskott som angetts i första stycket.
1 Senaste lydelse 1996:1589.
2 Senaste lydelse 1996:1589.
3 Senaste lydelse 1996:1589.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Vid beräkning av pensionstillskott för år 1999 skall basbeloppet
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring minskas med en
procent.
3.3 Förslag till lag om
ändring i lagen (1979:84)
om delpensionsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
11 §1
Delpensionen fastställs till det
belopp som motsvarar 55 procent
av den försäkrades
pensionsunderlag.
Fastställd delpension anknyts
till basbeloppet och omräknas vid
förändring av detta. Därvid skall 1
kap. 6 § tredje stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
tillämpas.
Delpensionen fastställs till det
belopp som motsvarar 55 procent
av den försäkrades
pensionsunderlag.
Fastställd delpension anknyts
till basbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän
försäkring och omräknas vid
förändring av detta.
1Senaste lydelse 1994:742.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Vid beräkning av delpension för år 1999 skall basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring minskas med en procent.
3.4 Förslag till lag om
ändring i
kommunalskattelagen
(1928:370)
Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom., punkt 12 av anvisningarna till
32 §, punkt 6 av anvisningarna till 46 § och punkt 1 av anvisningarna till
48 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
46 §
2 mom.1 Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela
beskattningsåret, får dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den
utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;
3) för obligatoriska socialförsäkringsavgifter som den skattskyldige, på
grund av utfört arbete, enligt slutligt fastställd debitering eller liknande
skall betala i överensstämmelse med den konvention som avses i
förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15
juni 1992 om social trygghet eller till följd av att den skattskyldige enligt
rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpning av
systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras
familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen skall omfattas av ett annat
lands lagstiftning om social trygghet, i båda fallen under förutsättning att
den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i
Sverige;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret
för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av
arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;
7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har
gjort på pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av
anvisningarna.
Avdrag för avgift som avses i
första stycket 6 och för inbetalning
som avses i första stycket 7
medges endast i den mån avdrag
inte får ske från intäkt av särskild
förvärvskälla.
Avdrag för avgift som avses i
första stycket 6 och för inbetalning
som avses i första stycket 7,
utöver sådant avdrag som
beräknas på ett halvt basbelopp,
medges endast i den mån avdrag
inte får ske från intäkt av särskild
förvärvskälla.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av
beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper
på nämnda tid.
Anvisningar
till 32 §
12.2 Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om
förmånen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt
av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt
lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller
författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring.
Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet
för närståendevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger
enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av tjänst,
dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.
Korttidsstudiestöd och
vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349),
vuxenstudiebidrag enligt lagen
(1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,
utbildningsbidrag för doktorander,
särskilt utbildningsbidrag samt
timersättning vid vuxenutbildning
för utvecklingsstörda (särvux)
eller vid svenskundervisning för
invandrare (sfi) räknas som
skattepliktig intäkt av tjänst.
Korttidsstudiestöd och
vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349),
vuxenstudiebidrag enligt lagen
(1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,
utbildningsbidrag för doktorander,
särskilt utbildningsbidrag,
timersättning vid vuxenutbildning
för utvecklinsstörda (särvux) samt
ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF) räknas som
skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning från arbetslöshetskassa, statsbidrag motsvarande
dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som lämnas till den som startar
egen näringsverksamhet, och som avser att utgöra ett tillskott till
näringsidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten,
räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller ersättning vid generationsväxling samt dagpenning
som enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade
bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med
dem i fråga om sådant bidrag likställda.
Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som utges direkt eller
indirekt av Europeiska gemenskaperna räknas som skattepliktig intäkt av
tjänst.
till 46 §
6.3 Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om
försäkringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om
försäkringen förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål
om äktenskapsskillnad pågått.
Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på
pensionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av
1. den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv
näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag för
särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna
till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt
och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7 och
före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter och
2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §
1 mom. första stycket h och i.
Avdraget beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst som
avses i 1 och 2 och får uppgå till högst ett belopp som motsvarar hälften
av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för året
närmast före taxeringsåret och dessutom i fråga om
a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent
av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före
avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av
anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna
anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som
avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt
lagen om socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger
nämnda basbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda
inkomst som överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,
b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt
i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt
20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35
procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger
tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller
c. annan inkomst av tjänst, med
bortseende från sådan intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket
h och i, till högst 5 procent av den
del av inkomsten som överstiger
tio men inte tjugo gånger samma
basbelopp. – Avdrag enligt detta
stycke beräknas i sin helhet
antingen på inkomst som skall tas
upp till beskattning under
beskattningsåret eller på inkomst
året närmast dessförinnan. Om den
skattskyldige har inkomst av aktiv
näringsverksamhet från mer än en
förvärvskälla får avdrag beräknat
enligt detta stycke inte överstiga
det avdrag som kunnat göras om
inkomsten varit hänförlig till en
och samma förvärvskälla. Har den
skattskyldige inkomster som kan
grunda rätt till avdrag enligt detta
stycke både i inkomstslaget
näringsverksamhet och som
allmänt avdrag skall den del av
avdraget som beräknas på ett halvt
basbelopp fördelas efter
respektive avdragsgrundande
inkomsts andel av de
sammanlagda avdragsgrundande
inkomsterna.
c. annan inkomst av tjänst, med
bortseende från sådan intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket
h och i, till högst 5 procent av den
del av inkomsten som överstiger
tio men inte tjugo gånger samma
basbelopp. – Avdrag enligt detta
stycke beräknas i sin helhet
antingen på inkomst som skall tas
upp till beskattning under
beskattningsåret eller på inkomst
året närmast dessförinnan. Om den
skattskyldige har inkomst av aktiv
näringsverksamhet från mer än en
förvärvskälla får avdrag beräknat
enligt detta stycke inte överstiga
det avdrag som kunnat göras om
inkomsten varit hänförlig till en
och samma förvärvskälla. Har den
skattskyldige inkomster som kan
grunda rätt till avdrag enligt detta
stycke både i inkomstslaget
näringsverksamhet och som
allmänt avdrag får den
skattskyldige fritt fördela den del
av avdraget som beräknas på ett
halvt basbelopp mellan allmänt
avdrag och avdrag i
näringsverksamheten.
Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan
besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning
på pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av
bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För
skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast
av tjänst med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h och i men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får
avdrag medges högst med belopp, beräknat som för skattskyldig som
avses i andra stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning
i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett
betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp.
Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte
beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening
vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i
punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 §. Har skattskyldig, som
– själv eller genom förmedling av juridisk person – bedrivit
näringsverksamhet, upphört med driften i förvärvskällan och har han
under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får
avdrag beräknas även på inkomst av kapital som är hänförlig till
försäljning av förvärvskällan före avdraget, på inkomst av passiv
näringsverksamhet enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som avses
i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fall beräknas med
beaktande av det antal år den skattskyldige drivit näringsverksamheten,
dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek
tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till
avdrag för avgift och inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6
och 7. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som
driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om
allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvs-källan upphört och
ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som
inkomst av förvärvskällan i förekommande fall före avdraget, före avdrag
för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av
anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna
anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som
avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt
lagen om socialavgifter och sådan inkomst av kapital som är att hänföra till
vinst med anledning av överlåtelse av förvärvs-källan. Har
skattemyndigheten enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 §
medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger skattemyndigheten det
högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges.
Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag
för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla.
Skattemyndighetens beslut i fråga som avses i detta stycke får överklagas
hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2
mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller
inbetalningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna
i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det
påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp
som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år
överstiger vad som anges i andra stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för
avgift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte
med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av
inkomster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag,
som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det
beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får
utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter
betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som
återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.
Om avdrag medges enligt fjärde stycket sjätte meningen på grund av
att aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första
hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp
motsvarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp
som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del
avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i
inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i
fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget
kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.
till 48 §
1.4 Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt
iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller
vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den
skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller minst
en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension
behandlas även tillläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om
pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Ålders-, förtids-
eller efterlevandepension, som betalas ut enligt utländsk lagstiftning om
social trygghet och utgår enligt grunder som är jämförbara med vad som
gäller för folkpension, skall behandlas som folkpension om
skattskyldighet för utbetalningen föreligger i Sverige. Har folkpension
enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven
livränta skall vid tillämpning av första, andra respektive tredje stycket
första meningen b det särskilda grundavdraget beräknas med ledning av
den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.
För gift skattskyldig uppgår det
särskilda grundavdraget till 134,0
procent av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen om allmän
försäkring, minskat enligt tredje
stycket samma lagrum. För övriga
skattskyldiga uppgår avdraget till
151,5 procent av sistnämnda
belopp. Avdrag med 151,5 procent
av sistnämnda belopp tillkommer
också gift skattskyldig, som under
någon del av beskattningsåret
uppburit folkpension som
tillkommer ogift.
För gift skattskyldig uppgår det
särskilda grundavdraget till 134,0
procent av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen om allmän
försäkring. För övriga
skattskyldiga uppgår avdraget till
151,5 procent av sistnämnda
belopp. Avdrag med 151,5 procent
av sistnämnda belopp tillkommer
också gift skattskyldig, som under
någon del av beskattningsåret
uppburit folkpension som
tillkommer ogift.
Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga
a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret och
utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela
beskattningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension som
enligt fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt
b) för skattskyldig som inte avses i a eller som under beskattningsåret
uppburit folkpension i form av förtidspension, tre fjärdedels, halv eller en
fjärdedels ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som
avlidit: uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2
§ eller 2 a § lagen om pensionstillskott. För skattskyldig som har livränta
som avses i första stycket sista meningen tillämpas i stället för
bestämmelsen i föregående mening a bestämmelsen i föregående
meningen b om det är till fördel för den skattskyldige.
Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av
uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra
stycket gällande avdragsbeloppet. För skattskyldig som förutom
folkpension i form av förtidspension uppburit livränta enligt 4 kap. lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall erhållen sådan livränta likställas
med pension. Pension som utgår på grund av annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring eller från pensionssparkonto reducerar inte
det särskilda grundavdraget.
För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar
folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 procent
av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyldige
enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Oavsett vad som i det
föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt
grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i
grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället
hade tillämpats.
1 Senaste lydelse 1996:1331.
2 Senaste lydelse 1997:1272.
3 Senaste lydelse 1996:1331.
4 Senaste lydelse 1997:935.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 såvitt avser de nya
föreskrifterna i 46 § 2 mom., punkt 12 av anvisningarna till 32 § och punkt
6 av anvisningarna till 46 § och i övrigt den 1 januari 1999.
2. De nya föreskrifterna i 46 § 2 mom. och i punkt 6 av anvisningarna till
46 § tillämpas första gången vid 2000 års taxering.
3. De nya föreskrifterna i punkt 1 av anvisningarna till 48 § tillämpas
första gången vid 2001 års taxering.
4. Vid 2000 års taxering skall vid beräkning av det särskilda
grundavdraget basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring minskas med en procent.
3.5 Förslag till lag om
ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och
kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
2 kap.
6 §1
För den som inte haft inkomst
av aktiv näringsverksamhet eller
annan inkomst av tjänst än
folkpension och pensionstillskott
enligt 2 eller 2 b § lagen (1969:205)
om pensionstillskott eller allmän
tilläggspension som föranlett
avräkning av sådant
pensionstillskott gäller i stället för
vad som sägs i 4 § första stycket 1
följande. Skyldighet att lämna
självdeklaration föreligger endast
om den uppburna pensionen
överstiger för gift skattskyldig
134,0 procent och för annan
skattskyldig 151,5 procent av
basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring minskat enligt
tredje stycket samma lagrum.
Gränsen 151,5 procent av
sistnämnda belopp gäller också
gift skattskyldig som under någon
del av året uppburit folkpension
som ogift.
För den som inte haft inkomst
av aktiv näringsverksamhet eller
annan inkomst av tjänst än
folkpension och pensionstillskott
enligt 2 eller 2 b § lagen (1969:205)
om pensionstillskott eller allmän
tilläggspension som föranlett
avräkning av sådant
pensionstillskott gäller i stället för
vad som sägs i 4 § första stycket 1
följande. Skyldighet att lämna
självdeklaration föreligger endast
om den uppburna pensionen
överstiger för gift skattskyldig
134,0 procent och för annan
skattskyldig 151,5 procent av
basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Gränsen 151,5
procent av sistnämnda belopp
gäller också gift skattskyldig som
under någon del av året uppburit
folkpension som ogift.
Som folkpension räknas inte barnpension och vårdbidrag.
1 Senaste lydelse 1997:796.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första
gången vid 2001 års taxering.
2. Vid bedömandet av deklarationsskyldigheten vid 2000 års taxering
skall basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
minskas med en procent.
3.6 Förslag till lag om
ändring i lagen (1995:706)
om kommuners ansvar för
ungdomar
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1995:706) om kommuners ansvar för
ungdomar skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
1 §
En kommun får anordna praktik
eller annan verksamhet på heltid
för arbetslösa ungdomar som inte
genomgår gymnasieskola eller
liknande utbildning till och med
den 30 juni det år de fyller 20 år.
En kommun får anordna praktik
eller annan verksamhet på heltid
för arbetslösa ungdomar som inte
genomgår gymnasieskola eller
liknande utbildning till dess de
fyller 20 år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
3.7 Förslag till lag om
ändring i lagen (1997:1268)
om kommuners ansvar för
ungdomar mellan 20 och
24 år
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:1268) om kommuners ansvar
för ungdomar mellan 20 och 24 år skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
3 §
Kommunens skyldighet
omfattar ungdomar som står till
arbetsmarknadens förfogande och
gäller från och med den 1 juli det
år de fyller 20 år och till dess de
fyllt 25 år.
Kommunens skyldighet
omfattar ungdomar som står till
arbetsmarknadens förfogande och
gäller från och med den dag de
fyller 20 år och till dess de fyllt 25
år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
3.8 Förslag till lag om
ändring i semesterlagen
(1977:480)
Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha följande
lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
17 §1
Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om
1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under in-
tjänandeåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på
arbetsskada,
2. ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) dels under tid för
vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i
anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma
lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt,
inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder, 180 dagar, dels
under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10, 10 a, 11
och 11 a §§ samma lag,
3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbets-
tagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning
till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger
180 dagar,
4. ledighet för utbildning, som ej
enligt annan lag medför rätt till
semesterlön, om arbetstagaren
erhåller korttidsstudiestöd eller
vuxenstudiebidrag enligt studie-
stödslagen (1973:349) eller särskilt
utbildningsbidrag eller om
utbildningen till väsentlig del avser
fackliga eller med facklig
verksamhet sammanhängande
frågor, i den mån frånvaron under
intjänandeåret icke överstiger 180
dagar,
4. ledighet för utbildning, som ej
enligt annan lag medför rätt till
semesterlön, om arbetstagaren
erhåller korttidsstudiestöd eller
vuxenstudiebidrag enligt studie-
stödslagen (1973:349), särskilt
utbildningsbidrag eller ersättning
till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF) eller om
utbildningen till väsentlig del avser
fackliga eller med facklig
verksamhet sammanhängande
frågor, i den mån frånvaron under
intjänandeåret icke överstiger 180
dagar,
5. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller
repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om
frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar,
6. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svensk-
undervisning för invandrare, eller
7. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte över-
stiger 45 dagar.
Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit
frånvarande från arbetet utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i
en följd under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av
frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.
I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under
perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
3.9 Förslag till lag om
ändring i ellagen
(1997:857)
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 4 § samt 13 kap. 1 och 5 §§ ellagen
(1997:857) skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
12 kap.
4 §
Tillsynsmyndigheten får
1. förordna om rättelse på
vederbörandes bekostnad om
någon inte följer ett föreläggande
enligt 3 § som är påkallat av
elsäkerhetsskäl,
2. förbjuda användning av en
elektrisk anläggning som är i ett
sådant skick eller används på ett
sådant sätt att fara för person eller
egendom kan uppstå,
3. förbjuda tillhandahållande
eller användning av elektrisk
materiel som är i ett sådant skick
eller används på ett sådant sätt att
fara för person eller egendom kan
uppstå eller som inte är
kontrollerad, provad, besiktigad
eller dokumenterad enligt gällande
föreskrifter,
4. förbjuda tillhandahållande av
tjänster som innebär fara för
person eller egendom till följd av
bristfällig eller felaktig installation
av elektriska
starkströmsanläggningar.
Beslut enligt första stycket
gäller omedelbart och får
verkställas.
Tillsynsmyndigheten får
1. förordna om rättelse på
vederbörandes bekostnad om
någon inte följer ett föreläggande
enligt 3 § som är påkallat av
elsäkerhetsskäl,
2. förbjuda användning av en
elektrisk anläggning som är i ett
sådant skick eller används på ett
sådant sätt att fara för person eller
egendom kan uppstå,
3. förbjuda tillhandahållande
eller användning av elektrisk
materiel som är i ett sådant skick
eller används på ett sådant sätt att
fara för person eller egendom kan
uppstå eller som inte är
kontrollerad, provad, besiktigad
eller dokumenterad enligt gällande
föreskrifter,
4. förbjuda tillhandahållande av
tjänster som innebär fara för
person eller egendom till följd av
bristfällig eller felaktig installation
av elektriska
starkströmsanläggningar.
Beslut enligt första stycket
gäller omedelbart och får
verkställas.
Beslut enligt första stycket 2–4
får förenas med vite.
13 kap.
1 §
Till böter eller fängelse i högst
ett år döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet
1. bryter mot 2 kap. 1 eller 3 §,
2. bryter mot villkor som
meddelats med stöd av 2 kap. 11 §,
eller
3. bryter mot föreskrift som har
meddelats med stöd av 8 kap. 1 §
tredje stycket eller 9 kap. 1 § andra
stycket.
Till böter döms den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. bryter mot 2 kap. 22 § eller
2. inte gör anmälan enligt 6 kap.
1 § i rätt tid eller i sådan anmälan
lämnar oriktig uppgift.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Till böter eller fängelse i högst
ett år döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet
1. bryter mot 2 kap. 1 eller 3 §,
2. bryter mot villkor som
meddelats med stöd av 2 kap. 11 §,
eller
3. bryter mot föreskrift som har
meddelats med stöd av 8 kap. 1 §
tredje stycket eller 9 kap. 1 § andra
stycket.
Till böter döms den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. bryter mot 2 kap. 17 § eller
2. inte gör anmälan enligt 6 kap.
1 § i rätt tid eller i sådan anmälan
lämnar oriktig uppgift.
I ringa fall döms inte till ansvar.
13 kap.
5 §
Beslut av nätmyndigheten
enligt 2 kap. 23–25 §§, 3 kap. 3 §,
6–8 §§, 11, 12, 14 och 15 §§, 4 kap.
6, 7 och 10 §§ samt 5 kap. 7, 10 och
11 §§, beslut av en
tillsynsmyndighet enligt 12 kap. 2–
4 §§ samt beslut av den systeman-
svariga myndigheten om ersätt-
ning till den som enligt 8 kap. 2 §
beordrats öka eller minska pro-
duktionen av el får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Pröv-
ningstillstånd krävs vid över-
klagande till kammarrätten.
Regeringen får meddela
föreskrifter om överklagande av
andra beslut enligt denna lag eller
enligt föreskrifter som meddelats
med stöd av lagen.
Beslut av nätmyndigheten
enligt 2 kap. 18–20 §§, 3 kap. 3 §,
6–8 §§, 11, 12, 14 och 15 §§, 4 kap.
6, 7 och 10 §§ samt 5 kap. 7, 10 och
11 §§, beslut av en
tillsynsmyndighet enligt 12 kap. 2–
4 §§ samt beslut av den systeman-
svariga myndigheten om ersätt-
ning till den som enligt 8 kap. 2 §
beordrats öka eller minska pro-
duktionen av el får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Pröv-
ningstillstånd krävs vid över-
klagande till kammarrätten.
Regeringen får meddela
föreskrifter om överklagande av
andra beslut enligt denna lag eller
enligt föreskrifter som meddelats
med stöd av lagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
3.10 Förslag till lag om
ändring i lagen (1995:1514)
om generellt statsbidrag
till kommuner och
landsting
Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
5 §1
Skattemyndigheten fastställer statsbidragets storlek samt lämnar senast
den 25 januari bidragsåret uppgift till varje kommun och landsting om
storleken av dess bidrag.
För bidragsåret 1997 fastställer
skattemyndigheten statsbidragets
storlek samt lämnar senast den 25
juli uppgift till varje kommun och
landsting om storleken av dess
bidrag.
För bidragsåret 1998 fastställer
skattemyndigheten statsbidragets
storlek samt lämnar senast den 25
juli uppgift till varje kommun och
landsting om storleken av dess
bidrag.
6 §2
Statsbidraget skall betalas ut i samband med och på motsvarande sätt
som gäller för utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, m.m.
Bidrag som fastställs enligt 5 §
andra stycket får dock betalas ut
under tiden juli–december 1997.
Bidrag som fastställs enligt 5 §
andra stycket får dock betalas ut
under tiden juli–december 1998.
1 Senaste lydelse 1997:554.
2 Senaste lydelse 1997:554.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
3.11 Förslag till lag om
ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 3 § 1 b mom., 10 § samt 27 § 5 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
3 §
1 b mom.2 Det belopp som un-
dantas från skatteplikt (lättnads-
beloppet) beräknas som 65
procent av statslåneräntan vid
utgången av november året före
beskattningsåret multiplicerad med
summan av anskaffningskost-
naden för aktien och ett löne-
underlag beräknat enligt 12 d mom.
första stycket. Är aktien en sådan
kvalificerad aktie som avses i 12
mom. tillämpas även 12 d mom.
andra och tredje styckena.
1 b mom. Det belopp som un-
dantas från skatteplikt (lättnads-
beloppet) beräknas som 70
procent av statslåneräntan vid
utgången av november året före
beskattningsåret multiplicerad med
summan av anskaffningskost-
naden för aktien och ett löne-
underlag beräknat enligt 12 d mom.
första stycket. Är aktien en sådan
kvalificerad aktie som avses i 12
mom. tillämpas även 12 d mom.
andra och tredje styckena.
Har aktien förvärvats under beskattningsåret och har bolaget tidigare
under året lämnat utdelning, får den nye ägaren inte beräkna något lätt-
nadsbelopp.
Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha
använts vid beräkning av realisationsvinst, om aktien avyttrats vid tid-
punkten för utdelningen. För aktie som har förvärvats före ingången av år
1990 respektive ingången av år 1992 får bestämmelserna i 12 c mom. andra
respektive tredje styckena tillämpas.
10 §3
För fysiska personer beräknas
statlig inkomstskatt enligt följande.
Skatt på förvärvsinkomst utgör
200 kronor samt 20 procent av den
del av den beskattningsbara för-
värvsinkomsten som överstiger en
skiktgräns på 170 000 kronor vid
1992 års taxering. Vid följande
taxeringar uppgår skiktgränsen till
skiktgränsen för föregående taxe-
ringsår multiplicerad med det jäm-
förelsetal, uttryckt i procent, som
anger förhållandet mellan det all-
männa prisläget i juni andra året
före taxeringsåret och prisläget i
juni tredje året före taxeringsåret
med tillägg av två procentenheter.
Skiktgränsen fastställs av rege-
ringen före utgången av andra året
före taxeringsåret och avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.
För fysiska personer beräknas
statlig inkomstskatt enligt följande.
Skatt på förvärvsinkomst utgör
200 kronor,
20 procent av den del av den
beskattningsbara
förvärvsinkomsten som överstiger
en skiktgräns på 214 900 kronor
vid 1999 års taxering, och
fem procent av den del av den
beskattningsbara förvärvsinkoms-
ten som överstiger en skiktgräns
på 360 000 kronor vid 2000 års
taxering.
Vid följande taxeringar uppgår
skiktgränserna till skiktgränserna
för föregående taxeringsår multip-
licerade med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger för-
hållandet mellan det allmänna
prisläget i juni andra året före taxe-
ringsåret och prisläget i juni tredje
året före taxeringsåret med tillägg
av två procentenheter.
Skiktgränserna fastställs av rege-
ringen före utgången av andra året
före taxeringsåret och avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.
Skatt på kapitalinkomst utgör 30 procent av inkomsten av kapital enligt
3 § 14 mom.
För dödsbon beräknas skatten
enligt andra och tredje styckena
med följande undantag. Från och
med beskattningsåret efter det ka-
lenderår dödsfallet inträffade tas
det i andra stycket angivna be-
loppet 200 kronor ut bara om den
beskattningsbara förvärvsinkoms-
ten överstiger ett belopp som mot-
svarar grundavdrag enligt 48 § 2
mom. kommunalskattelagen
(1928:370). Från och med det fjärde
beskattningsåret efter det
kalenderår dödsfallet inträffade
utgör skatten på förvärvsinkomst
20 procent av den beskattnings-
bara förvärvsinkomsten. Om den
beskattningsbara förvärvsinkoms-
ten överstiger ett belopp mot-
svarande grundavdrag enligt 48 §
2 mom. kommunalskattelagen tas
dessutom 200 kronor ut.
För dödsbon beräknas skatten
enligt andra – fjärde styckena med
följande undantag. Från och med
beskattningsåret efter det kalen-
derår dödsfallet inträffade tas det i
andra stycket angivna beloppet
200 kronor ut bara om den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten
överstiger ett belopp som mot-
svarar grundavdrag enligt 48 § 2
mom. kommunalskattelagen
(1928:370). Från och med det fjärde
beskattningsåret efter det
kalenderår dödsfallet inträffade
utgör skatten på förvärvsinkomst
20 procent av den beskattnings-
bara förvärvsinkomsten. Om den
beskattningsbara förvärvsinkoms-
ten överstiger ett belopp mot-
svarande grundavdrag enligt 48 §
2 mom. kommunalskattelagen tas
dessutom 200 kronor ut.
27 §
5 mom.4 Förlust på marknads-
noterad tillgång som avses i
1 mom. får dras av från reali-
sationsvinst på marknadsnoterad
sådan tillgång. I fråga om andel i
värdepappersfond gäller detta en-
dast om värdet av fondens inne-
hav av sådana tillgångar som
avses i 1 mom. inte annat än till-
fälligtvis understigit tre fjärdedelar
av fondförmögenheten. Förlust på
aktie i svenskt aktiebolag som inte
är marknadsnoterad respektive på
andel i utländsk juridisk person
som inte är marknadsnoterad får
dras av från realisationsvinst på
sådan aktie eller andel. Av förlust
som inte dragits av mot vinst får 70
procent dras av.
5 mom. Förlust på marknads-
noterad tillgång som avses i
1 mom. får dras av från reali-
sationsvinst på marknadsnoterad
sådan tillgång. I fråga om andel i
värdepappersfond gäller detta en-
dast om värdet av fondens inne-
hav av sådana tillgångar som
avses i 1 mom. inte annat än till-
fälligtvis understigit tre fjärdedelar
av fondförmögenheten.
Förlust på aktie i svenskt aktie-
bolag som inte är marknadsnoterad
respektive på andel i utländsk
juridisk person som inte är mark-
nadsnoterad får dras av från reali-
sationsvinst på sådan aktie eller
andel samt från realisationsvinst
på sådan marknadsnoterad till-
gång som avses i första stycket.
Av förlust som inte dragits av
mot vinst får 70 procent dras av.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1996:1611.
3 Senaste lydelse 1996:691.
4 Senaste lydelse 1997:448.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas, såvitt avser
bestämmelserna i 10 §, första gången vid 2000 års taxering, och i övrigt
första gången vid 1999 års taxering.
3.12 Förslag till lag om
ändring i lagen (1993:1538)
om periodiseringsfonder
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder
skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
3 §1
För juridisk person får avdrag för avsättning till periodiseringsfond
uppgå till högst 20 procent av inkomsten för beskattningsåret före avdra-
get. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.
I fråga om fysisk person och
dödsbo får avdraget uppgå till
högst 20 procent av ett positivt
belopp som motsvarar inkomsten
eller underskottet av förvärvskäl-
lan enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt före avdrag för
avsättning till periodiseringsfond
med följande justeringar.
I fråga om fysisk person och
dödsbo får avdraget uppgå till
högst 25 procent av ett positivt
belopp som motsvarar inkomsten
eller underskottet av förvärvskäl-
lan enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt före avdrag för
avsättning till periodiseringsfond
med följande justeringar.
Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt
19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) och avdrag
på grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen (1993:1537) om
expansionsmedel.
Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,
återfört avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvis-
ningarna till 22 § kommunalskattelagen och intäkt på grund av minskning
av expansionsmedel.
1 Senaste lydelse 1996:1613.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid
1999 års taxering.
3.13 Förslag till lag om
omräkningstal för 1999 års
taxeringsvärden
Härigenom föreskrivs följande.
För sådan värderingsenhet som avses i 3 § första stycket b lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt för småhusenhet och småhus
med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet skall omräkningstalet enligt
16 A kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) för år 1999 vara det
omräkningstal som gäller för år 1998.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
3.14 Förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1563)
om tobaksskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om § lagen (1994:1563) om tobaksskatt
dels att 42 § skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 42 § skall utgå,
dels att 2 § skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
2 §1
Skatt på cigaretter tas ut med 85
öre per styck och 17,8 procent av
detaljhandelspriset.
Skatt på cigaretter tas ut med 20
öre per styck och 39,2 procent av
detaljhandelspriset.
Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger
9 centimeter men inte 18 centimeter anses som två cigaretter. Är
cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 9 centimeter
som en cigarett.
1 Senaste lydelse 1997:443.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1998.
3.15 Förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1564)
om alkoholskatt
Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall
upphöra att gälla samt att rubriken närmast före denna paragraf skall utgå.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1998.
3.16 Förslag till lag om
ändring i lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
3 §1
Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår
a) 1,7 procent av:
taxeringsvärdet avseende småhusenhet,
det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade
tomtmarksvärdet avseende småhus på lantbruksenhet,
75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,
b) 1,7 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser
värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under
uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa
bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är
obebyggd,
c) 1,0 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser
värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande
och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,
d) 0,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende
industrienhet med undantag av
markvärdet avseende sådan
elproduktionsenhet som utgörs av
taxeringsenhet med
vattenkraftverk och till detta
hörande andelar i utbyggda
regleringsanläggningar,
taxeringsenhet med outbyggt
vattenfall som enligt verkställbart
tillstånd får byggas ut samt
taxeringsenhet vars huvudsakliga
värde utgör värde av andels- eller
ersättningskraft,
e) 2,21 procent av:
markvärdet avseende sådan
elproduktionsenhet som utgörs av
taxeringsenhet med
vattenkraftverk och till detta
hörande andelar i utbyggda
regleringsanläggningar,
taxeringsenhet med outbyggt
vattenfall som enligt verkställbart
tillstånd får byggas ut samt
taxeringsenhet vars huvudsakliga
värde utgör värde av andels- eller
ersättningskraft.
d) 0,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende
industrienhet inklusive
elproduktionsenhet.
Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige,
bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det
fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen
fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra
följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem
kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma
gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte
har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår
motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått
inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.
För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall
fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i
41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om
samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.
Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund
av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under
viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte
kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den
omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så
varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon
nedsättning dock inte ske.
Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar
av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för
dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive
fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra
stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av
taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med
tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som
småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande
tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen
på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser
bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår
i samma taxeringsenhet som hyreshuset.
1 Senaste lydelse 1997:442.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första
gången vid 2000 års taxering.
2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre
regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet.
3.17 Förslag till lag om
ändring i lagen (1972:266)
om skatt på annonser och
reklam
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:266) om skatt på annonser
och reklam1
dels att 7, 14 och 23 §§ samt anvisningarna till 14 § skall upphöra att
gälla,
dels att 4, 5, 6, 9, 11, 13, 26, 32 och 33 §§ samt anvisningarna till 9 och
13 §§ skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
4 §
Skatteplikt föreligger ej för annons i
1. periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för
sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst,
nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller
försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller
arbetshindrade medlemmar,
2. publikation som ges ut på främmande språk för spridning
huvudsakligen utomlands,
3. publikation eller bilaga till publikation, när annonsen avser endast
publikationen eller annat nummer av denna eller, i fråga om bok, annan
bokutgivning av samme förläggare,
4. reklamtrycksak, när
annonsen avser utgivarens egen
verksamhet.
5 §
Skatteplikt föreligger, om ej
annat följer av 6 §, för
reklamtrycksak och för reklam
som återges
Skatteplikt föreligger, om inte
annat följer av 6 § för reklam som
återges
1. i s.k. ljustidning, i eller i anslutning till trafikmedel,
butikslokal, sportanläggning, teater eller liknande lokal, på fastighet
eller allmän plats eller på annat motsvarande sätt,
2. genom visning av film eller återgivning av ljud.
6 §
Skatteplikt föreligger ej för
1. reklamtrycksak, som är
avsedd att ingå som bilaga i
annan publikation än
reklamtrycksak, när reklamen
avser endast publikationen eller
annat nummer av denna eller, i
fråga om bok, annan
bokutgivning av samme
förläggare,
2. reklam som avses i 5 § 1, om
fråga är om reklam i eller utanför
företags butikslokal, arbetsplats,
trafikmedel eller liknande och
reklamen avser företaget, dess
verksamhet eller utrymmet för
reklamen,
3. reklam som aves i 5 § 2, om
reklamen avser kommande
verksamhet av det slag som
bedrives där reklamen
offentliggöres.
Skatteplikt föreligger inte för
1. reklam som avses i 5 § 1, om
fråga är om reklam i eller utanför
företags butikslokal, arbetsplats,
trafikmedel eller liknande och
reklamen avser företaget, dess
verksamhet eller utrymmet för
reklamen,
2. reklam som aves i 5 § 2, om
reklamen avser kommande
verksamhet av det slag som
bedrivs där reklamen offentliggörs.
9 §2
Skattskyldig är den som i
yrkesmässig verksamhet inom
landet offentliggör skattepliktig
annons eller skattepliktig reklam i
annan form än annons eller
framställer skattepliktig
reklamtrycksak.
Den som bedriver yrkesmässig
verksamhet inom landet är
skattskyldig för skattepliktig
reklamtrycksak som avser
verksamheten och som förts in till
landet utan att reklamskatt
betalats vid införseln. Den som i
yrkesmässig verksamhet
distribuerar annonsblad som förts
in till landet utan att reklamskatt
betalats vid införseln är likaså
skattskyldig.
(Se vidare anvisningarna)
Skattskyldig är den som i
yrkesmässig verksamhet inom
landet offentliggör skattepliktig
annons eller skattepliktig reklam i
annan form än annons.
Även den som i yrkesmässig
verksamhet distribuerar
annonsblad som förts in till landet
utan att reklamskatt betalats vid
införseln är skattskyldig.
(Se vidare anvisningarna).
11 §
Skattskyldigheten inträder när
1. skattepliktig annons offentliggörs,
2. skattepliktig reklamtrycksak
levereras till köpare eller annars
tas ut från rörelsen,
3. skattepliktig reklam i annan
form återges.
2. skattepliktig reklam i annan
form återges.
Erhåller den skattskyldige betalning i förskott inträder dock
skattskyldighet för betalningen när den sker.
13 §
Beskattningsvärdet utgöres i fall som avses i 3 § samt 5 § 1 och 2 av
vederlaget.
I fråga om reklamtrycksak
utgöres beskattningsvärdet av
den del av vederlaget som utgör
ersättning för den
tryckeritekniska framställningen
och för bokbinderiarbetet med
avdrag för däri ingående
vederlag för kliché, reprofilm eller
motsvarande. Har beställaren
ombesörjt för den tryckeritekniska
framställningen erforderligt
arbete eller tillhandahållit annan
materiel för trycksaken än kliché,
reprofilm eller motsvarande skall
värdet av arbetet eller materielen,
i den mån skatt icke erlägges i
annan ordning, inräknas i
beskattningsvärdet med ledning
av uppgifter från beställaren eller,
om sådana uppgifter ej lämnas,
enligt uppskattning efter vad som
är skäligt. Har arbete eller
materiel som nu nämnts endast
ringa värde behöver hänsyn icke
tagas härtill vid bestämningen av
beskattningsvärdet.
Utgår icke vederlag för skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i
annan form än annons eller understiger vederlaget uppenbarligen vad som
är skäligt, utgöres beskattningsvärdet av belopp som svarar mot skäligt
vederlag.
I beskattningsvärdet inräknas ej beloppet av reklamskatt eller annan
statlig skatt eller avgift.
26 §3
Införs till landet från tredje land
reklamtrycksak som är
skattepliktig enligt 5 § eller
annonsblad som har utgivits i
sådant land skall reklamskatt
betalas till tullmyndigheten. Därvid
gäller tullagen (1987:1065) och 9
kap. 4 § lagen (1984:151) om
punktskatter och
prisregleringsavgifter.
Reklamskatt vid införsel utgår
med 11 procent av
beskattningsvärdet eller, om
nedsättning har medgetts enligt
14 §, med det lägre belopp som
föranleds av nedsättningen. Som
beskattningsvärde anses varans
värde beräknat enligt 4 §
tulltaxelagen (1987: 1068). Visas
att detta värde innefattar kostnad
som inte ingår i
beskattningsvärde enligt 13 §
andra stycket, skall
beskattningsvärdet reduceras i
motsvarande mån.
Beskattningsvärdet för
annonsblad beräknas efter samma
grunder som gäller för
reklamtrycksak.
Införs till landet från tredje land
annonsblad som har utgivits i
sådant land skall reklamskatt
betalas till tullmyndigheten. Därvid
gäller tullagen (1994:1550) och 9
kap. 4 § lagen (1984:151) om
punktskatter och
prisregleringsavgifter.
Reklamskatt vid införsel utgår
med 11 procent av
beskattningsvärdet. Som
beskattningsvärde anses varans
värde beräknat enligt artikel 29 i
rådets förordning (EEG) nr
2913/92 av den 12 oktober 1992
om inrättandet av en tullkodex för
gemenskapen.
32 §4
Beslut enligt 10 § första stycket
eller 24 § andra eller tredje stycket
får överklagas hos
Riksskatteverket.
Riksskatteverkets beslut får inte
överklagas. Beslut enligt 7, 9 a och
14 §§ får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Beslut enligt 10 § första stycket
eller 24 § andra eller tredje stycket
får överklagas hos
Riksskatteverket.
Riksskatteverkets beslut får inte
överklagas. Beslut enligt 9 a § får
överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
33 §
Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.
Bestämmelserna i 3 kap. 5 §
nämnda lag om kontroll hos annan
än skattskyldig skall tillämpas på
varje näringsidkare här i landet för
vars räkning annons eller reklam i
någon annan form än annons
offentliggörs eller reklamtrycksak
framställs.
Bestämmelserna i 3 kap. 5 §
nämnda lag om kontroll hos annan
än skattskyldig skall tillämpas på
varje näringsidkare här i landet för
vars räkning annons eller reklam i
någon annan form än annons
offentliggörs.
Anv till 9 §5
Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten utgör inkomst av
näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt. Verksamhet som ej utgör
näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen eller lagen om statlig
inkomstskatt anses som yrkesmässig, när den innefattar ej enbart enstaka
tillhandahållande av skattepliktig annons eller skattepliktig reklam.
Har innehavare av publikation träffat avtal med annan om rätt för denne
att upplåta utrymme i publikationen för annons och uppbära vederlaget
härför, är endast den sistnämnde skattskyldig. Motsvarande gäller i fråga
om reklam enligt 5 §.
Har tryckeri åtagit sig att för
annans räkning framställa
reklamtrycksak och anlitas
underleverantör för uppdraget, är
underleverantören ej skattskyldig.
Den som självständigt utför
bokbinderiarbete är skattskyldig
för sådant arbete.
Anv till 13 §
Med vederlag avses det avtalade priset, däri inräknat avtalade
pristillägg enligt faktura eller annan handling.
Från vederlag får ej avräknas s.k. villkorlig rabatt som utgår vid
betalning i efterhand inom viss tid. Utställes växel eller annat skuldebrev
för betalningen, utgöres beskattningsvärdet av belopp enligt sådan
handling med tillägg av vederlag som därutöver kommit den skattskyldige
till godo. Avdrag får ej göras för diskonto vid diskontering av sådant
skuldebrev.
Utgår i fråga om
reklamtrycksak gemensamt
vederlag för prestationer som skall
inräknas i beskattningsvärdet och
för andra prestationer, bestämmes
beskattningsvärdet efter
uppdelning av vederlaget efter
skälig grund. Motsvarande gäller
när gemensamt vederlag utgår för
skattepliktig annons eller
skattepliktig rek-lam och annan
prestation.
Utgår gemensamt vederlag för
prestationer som skall inräknas i
beskattningsvärdet och för andra
prestationer, bestäms
beskattningsvärdet efter
uppdelning av vederlaget efter
skälig grund.
Skäligt värde enligt 13 § tredje stycket bestämmes enligt ortens pris
enligt samma grunder som föreskrives för saluvärde i
kommunalskattelagen (1928:370).
Beskattningsvärdet av särtryck
utgöres av den faktiska kostnaden
för framställning av särtrycket.
1 Lagen omtryckt 1984:156.
2 Senaste lydelse 1994:1566.
3 Senaste lydelse 1994:1566.
4 Senaste lydelse 1994:1566.
5 Senaste lydelse 1990:1438.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
3.18 Förslag till lag om
ändring i lagen (1996:1061)
om minskning i särskilda
fall av det generella
statsbidraget till
kommuner och landsting
åren 1997 och 1998
Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1996:1061) om minskning i
särskilda fall av det generella statsbidraget till kommuner och landsting
åren 1997 och 1998 samt lagen skall ha följande lydelse.
Lag om minskning i särskilda fall av det generella stats-
bidraget till kommuner och landsting åren 1997–1999
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
Om en kommun eller ett
landsting fastställer en högre
skattesats för år 1997 eller 1998 än
den som gällde för år 1996, skall
det generella statsbidraget till
kommunen eller landstinget enligt
lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och
landsting för samma år minskas
med ett belopp som motsvarar
hälften av den ökning av de
preliminära kommunalskattemedel
respektive landstingsskattemedel
som följer av skattehöjningen.
Om en kommun eller ett
landsting fastställer en högre
skattesats för år 1997, 1998 eller
1999 än den som gällde för år
1996, skall det generella
statsbidraget till kommunen eller
landstinget enligt lagen (1995:1514)
om generellt statsbidrag till
kommuner och landsting för
samma år minskas med ett belopp
som motsvarar hälften av den
ökning av de preliminära
kommunalskattemedel respektive
landstingsskattemedel som följer
av skattehöjningen.
Första stycket gäller inte för de kommuner som avses i 10 § lagen
(1995:1517) om införande av lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till
kommuner och landsting, lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till
kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för
kommuner och landsting.
Om skattesatsen höjs på grund av att landstinget och kommunerna
inom landstingsområdet har kommit överens om att fördela om uppgifterna
inom området, gäller inte första stycket den del av höjningen som
motsvaras av en sänkning av skattesatsen hos den som lämnar ifrån sig
uppgifter.
Denna lag träder ikraft den 1 juli 1998.
3.19 Förslag till lag om
ändring i lagen (1965:269)
med särskilda
bestämmelser om
kommuns och annan
menighets utdebitering av
skatt, m.m.
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,
m.m. skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
4 §1
Vad som i denna paragraf sägs om kommun och kommunalskattemedel
tillämpas också i fråga om landsting och landstingsskattemedel.
En kommun har rätt att under visst år (beskattningsåret) av staten
uppbära preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som motsvarar
produkten av de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomsterna i
kommunen enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 §
taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt
(skatteunderlaget) året före beskattningsåret, den skattesats som har
beslutats för beskattningsåret och de uppräkningsfaktorer enligt tredje
stycket som har fastställts senast i september året före beskattningsåret.
Senast i september varje år skall
regeringen, eller den myndighet
regeringen bestämmer, fastställa
två uppräkningsfaktorer som skall
svara mot den uppskattade
procentuella förändringen av
skatteunderlaget i riket. Den ena
skall avse förändringen mellan
andra och första året före
beskattningsåret. Den andra skall
avse förändringen mellan året före
beskattningsåret och
beskattningsåret.
Senast i september varje år skall
regeringen, eller den myndighet
regeringen bestämmer, fastställa
två uppräkningsfaktorer som skall
svara mot den uppskattade
procentuella förändringen av
skatteunderlaget i riket. Den ena
skall avse förändringen mellan
andra och första året före
beskattningsåret. Den andra skall
avse förändringen mellan året före
beskattningsåret och
beskattningsåret. Under år då
riksdagsval hålls i september, får
regeringen dock ändra redan
fastställda uppräkningsfaktorer.
Detta skall ske senast en vecka
efter att regeringen avlämnat
budgetpropositionen.
Innan skattemyndigheten betalar ut kommunalskattemedel till
kommunerna skall avräkning göras enligt 10 § lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting, 2 § lagen (1995:1518) om
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting och 16 kap. 8 §
skattebetalningslagen (1997:483). Vidare skall tillägg göras för bidrag
enligt 10 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och
landsting samt för bidrag enligt 1 och 2 §§ lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och landsting. Det belopp som framkommer skall
betalas ut med en tolftedel per månad den tredje vardagen räknat från den
17 i månaden, varvid dag som enligt 2 § lagen (1930:173) om beräkning av
lagstadgad tid jämställs med allmän helgdag inte skall medräknas. Är
kommunens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena i månaderna
januari och februari, skall utbetalningarna dessa månader grundas på
samma belopp som utbetalningen i december månad det föregående året.
När särskilda skäl föranleder det får skattemyndigheten dock förordna att
utbetalningen skall grundas på ett annat belopp. Om något av de belopp
som utbetalningen i månaderna januari, februari och mars grundats på inte
motsvarar en tolftedel av kommunens fordran, skall den jämkning som
föranleds av detta ske i fråga om utbetalningen i april eller, om det är fråga
om ett större belopp, fördelas på utbetalningarna i april, maj och juni
månader.
En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga
taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Därvid skall en
kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även
utgjorde ett landsting. Produkten av skatteunderlaget enligt den
taxeringen och den skattesats som har beslutats för beskattningsåret
utgör de slutliga kommunalskattemedlen. Om summan av dessa överstiger
summan av de preliminära kommunalskattemedlen enligt andra stycket
skall skillnaden betalas ut till kommunerna med ett enhetligt belopp per
invånare den 1 november året före beskattningsåret. I motsatt fall skall
skillnaden återbetalas av kommunerna med ett enhetligt belopp per
invånare den 1 november året före beskattningsåret. Utbetalning eller
återbetalning skall göras i januari andra året efter beskattningsåret.
1 Senaste lydelse 1997:1257.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
3.20 Förslag till lag med
särskilda bestämmelser
om utbetalning av
skattemedel år 1999
H@rigenom f`reskrivs f`ljande.
Vid utbetalning av en f`rsamlings eller en kyrklig samf@llighets fordran
enligt 4 a ' fj@rde stycket lagen (1965:269) med s@rskilda best@mmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., skall fordran
vid ingDngen av Dr 1999 minskas med 5,4 procent.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
3.21 Lag om ändring i
lagen (1994:1708) om EG:s
förordningar om miljö- och
strukturstöd
Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1994:1708) om EG:s
förordningar om miljö- och strukturstöd skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
1 §
I denna lag ges bestämmelser
som behövs för att de miljö- och
strukturstöd som ingår i EG:s
gemensamma jordbrukspolitik
skall kunna genomföras i Sverige.
I denna lag ges bestämmelser
som behövs för att EG:s miljö- och
strukturstöd skall kunna
genomföras i Sverige.
Med EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd avses i denna lag
EG:s förordningar om stöd till
1. gemenskapsinitiativ och
andra av gemenskapen
prioriterade mål för
strukturfonderna, med undantag
för stöd från Fonden för fiskets
utveckling.
1. miljövänliga
brukningsmetoder inom lantbruket
och bevarande av
odlingslandskapet,
2. miljövänliga
brukningsmetoder inom lantbruket
och bevarande av
odlingslandskapet,
2. skogliga åtgärder inom
jordbruket,
3. skogliga åtgärder inom
jordbruket, och
3. förtidspensionering av
jordbrukare,
4. bearbetning och avsättning
av jord- och
skogsbruksprodukter,
5. förbättring av strukturen
inom jordbruket, och
6. landsbygdsutveckling.
4. förtidspensionering av
jordbrukare.
3 §1
För tillsyn enligt denna lag har
tillsynsmyndigheten rätt att få
tillträde till områden, anläggningar,
byggnader, lokaler och andra
utrymmen som används i samband
med hantering av
jordbruksprodukter.
Tillsynsmyndigheten får göra de
undersökningar och ta de prover
som behövs för tillsynen utan att
ersättning lämnas.
För tillsyn enligt denna lag har
tillsynsmyndigheten rätt att få
tillträde till områden, anläggningar,
byggnader, lokaler och andra
utrymmen som används i sådan
verksamhet eller i samband med
hantering av sådana produkter
som stödet avser.
Tillsynsmyndigheten får göra de
undersökningar och ta de prover
som behövs för tillsynen utan att
ersättning lämnas.
Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och
handlingar som behövs för tillsynen. Myndigheten får meddela
förelägganden som kan förenas med vite för att få tillgång till
handlingarna. Den som är föremål för tillsyn skall tillhandahålla den hjälp
som behövs för att tillsynen skall kunna bedrivas.
Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid
tillsynen.
1 Senaste lydelse 1997:105.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
PROP. 1997/98:150
PROP. 1997/98:150
84
53