Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:91 Internationella adoptionsfrågor Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 februari 1997 Göran Persson Maj-Inger Klingvall (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att Sverige ratificerar 1993 års konvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, och att konventionen blir en del av svensk lagstiftning genom en särskild lag. Enligt förslaget skall Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) vara centralmyndighet i konventionens mening. Konventionen föranleder vissa ändringar i socialtjänstlagen (1980:620), sekretesslagen (1980:100) och lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap. Vissa ändringar föreslås i socialtjänstlagen och lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn för att förbättra effektivitet, insyn och rättssäkerhet i adoptionsprocessen. Vidare föreslås en ny lag om internationell adoptionsförmedling ersätta lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut........................4 2 Lagtext............................................4 2.1 Förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.................4 2.2 Förslag till lag om internationell adoptionsförmedling34 2.3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)....................................36 2.4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)39 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap.........................40 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn.........41 3 Ärendet och dess beredning........................42 4 Nuvarande ordning.................................43 5 Vissa regeländringar när det gäller internationella adoptioner49 5.1 Allmän bedömning..............................49 5.2 Förmedlingssättet vid internationella adoptioner50 5.3 Medgivande att ta emot ett barn för adoption..51 5.4 Organisationernas prövning....................52 5.5 Redovisningsfrågor och bidrag.................54 6 Haagkonventionen..................................56 6.1 Ratificering..................................56 6.2 Införlivande av konventionen med svensk rätt..59 6.3 Central adoptionsmyndighet m.m................60 6.4 Enskilda adoptioner...........................63 7 Förhållandet mellan 4 kap. föräldrabalken och Haagkonven- tionen............................................64 8 Socialt stöd till familjer med adoptivbarn........73 8.1 Kontroll av de tilltänkta adoptivföräldrarnas kunskaper om barn.......................................73 8.2 Uppföljning av barnens situation..............74 9 Sekretess.........................................74 10 Lagreglering......................................75 11 Kostnader.........................................76 12 Författningskommentar.............................76 12.1Förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och sam- arbete vid internationella adoptioner.........76 12.2Förslaget till lag om internationell adoptionsförmedling78 12.3Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)....................................82 12.4Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)....................................85 12.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap.........................85 12.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn.........86 Bilaga 1Adoptionslagstiftningsutredningens betänkande - sammanfattning................................87 Bilaga 2Remisslista..................................94 Bilaga 3Lagrådsremissens lagförslag..................95 Bilaga 4Lagrådets yttrande..........................105 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1997....................................121 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen dels godkänner den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, dels antar regeringens förslag till 1. lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, 2. lag om internationell adoptionsförmedling, 3. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), 4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 5. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap, 6. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner Härigenom föreskrivs följande. 1 § Den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner skall i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Originaltexterna skall ha samma giltighet. Originaltexterna finns tillsammans med en svensk översättning intagna som bilaga till denna lag. 2 § Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är centralmyndighet enligt konventionen och fullgör de uppgifter som ankommer på en sådan myndighet, om inte något annat följer av lag eller annan författning. NIA utfärdar intyg enligt artikel 23 i konventionen när adoptionen har ägt rum i Sverige eller när ett utländskt adoptionsbeslut har omvandlats här i landet enligt artikel 27 i konventionen och 5 § denna lag. 3 § Ansökningar som avses i artikel 14 i konventionen skall göras hos socialnämnden i sökandenas hemkommun. Socialnämnden skall a) sammanställa rapporter enligt artikel 15.1. i konventionen, b) pröva frågor om samtycke enligt artikel 17.c i konventionen, d) vidta åtgärder enligt artikel 21 i konventionen. I 25 § socialtjänstlagen (1980:620) finns bestämmelser om att socialnämnden prövar frågor om medgivande att i adoptionssyfte ta emot barn med hemvist utomlands. 4 § Om en auktoriserad sammanslutning har anlitats för förmedling av adoption, skall sammanslutningen a) i enlighet med artikel 15.2 i konventionen överlämna rapporter som avses i artikel 15.1, b) i enlighet med artikel 16.2 i konventionen ta emot rapporter som avses i artikel 16.1, c) vidta åtgärder som enligt artiklarna 18-20 i konventionen ankommer på centralmyndigheten. 5 § När en adoption som enligt konventionen erkänns i Sverige har beviljats i ursprungsstaten utan att det rättsliga förhållandet mellan barnet och dess ur- sprungliga familj har upphört, får adoptionen omvandlas till en adoption med den verkan som anges i 4 kap. 8 § föräldrabalken. Omvandling får ske endast om de samtycken som avses i artikel 27.1 b i konventionen och i 4 kap. 5 § föräldra- balken har lämnats. Allmän domstol beslutar om sådan omvandling på ansökan av adoptanten eller adoptanterna. 6 § När ett barn uppehåller sig i ett land som flykting eller i en flykting- liknande situation anses barnet vid tillämpning av denna lag ha sitt hemvist i det landet. Bilaga ------------------------------------------------------- KONVENTION OM CONVENTION SUR CONVENTION ON SKYDD AV BARN LA PROTECTION PROTECTION OF OCH SAMARBETE DES ENFANTS ET CHILDREN AND VID LA COOPÉRATION COOPERATION IN INTERNATIONELLA EN MATIÈRE RESPECT OF ADOPTIONER D'ADOPTION INTERCOUNTRY INTERNATIONALE ADOPTION De stater, som Les Etats The States har undertecknat signataires de la signatory to the denna konvention, présente Con- present Con- som erkänner att vention, vention, barn för att kunna Reconnaissant Recognizing uppnå en full- que, pour that the child, ständig och harmo- l'épanouissement for the full and nisk utveckling harmonieux de sa harmonious av sin personlig- personnalité, development of het bör växa upp i l'enfant doit his or her en familjemiljö, i grandir dans un personality, en omgivning av milieu familial, should grow up in lycka, kärlek och dans un climat de a family förståelse, bonheur, d'amour environment, in som erinrar om et de compré- an atmosphere of att varje stat hension, happiness, love som ett prio- and under- riterat mål bör Rappelant que standing, vidta lämpliga chaque Etat Recalling that åtgärder för att göradevrait prendre, each State should det möjligt för par priorité, des take, as a matter barn att stanna mesures of priority, ap- kvar i sin ur- appropriées pour propriate mea- sprungsfamiljs permettre le sures to enable vård, maintien de the child to l'enfant dans sa remain in the famille d'ori- care of his or gine, her family of origin, 3 ------------------------------------------------------- som erkänner att genom förhindra digheter som ett barn som inte bortförande av, skall ge sitt kan erhålla en försäljning av samtycke till lämplig familj i eller handel med adoption har sin ursprungsstat barn, fått den kan erbjudas för- c) säkerställa rådgivning som delen av en var- att de adoptioner behövs och aktig familj som genomförs i vederbörligen genom interna- enlighet med kon- underrättats om tionell adoption, ventionen erkänns verk-ningarna av de fördragsslu- av sina sam- tande staterna. tycken, fram- som är övertygade för allt om om nödvändigheten Artikel 2 huruvida en av att vidta adoption åtgärder för att sä-1. Denna kommer att kerställa att konvention skall leda till att internationella tillämpas då ett det rättsliga adoptioner barn med hemvist förhållandet genomförs med i en fördragsslu- mellan barnet beaktande av tande stat och dess ur- barnets bästa och (ursprungsstaten) sprungsfamilj med hänsyn till har överflyttats, upphör eller dess grundläggande överflyttas eller inte, rättigheter och förkommer att över- 2) sådana att förhindra flyttas till en personer, bortförande av, annan institutioner försäljning av fördragsslutande och myndig- eller handel med stat (den heter frivil- barn, mottagande sta- ligt har gett som önskar ten), antingen sitt samtycke utarbeta ge- efter adoption i i föreskriven mensamma bestäm- ursprungsstaten rättslig form melser i detta av makar eller av och att sam- syfte, med en person med tycket ut- beaktande av de hemvist i den tryckts eller principer som mottagande sta- bestyrkts i finns upptagna i ten, eller för en skrift, internationella sådan adoption i 3) samtyckena instrument, i den mot-tagande inte har synnerhet i staten eller i åstadkommits Förenta Nationer- ursprungsstaten. genom betal- nas konvention om 2. Konventionen ning eller barnets rättig- omfattar endast genom ersätt- heter av den 20 adoptioner som ning av något november 1989 och skapar ett varak- slag och inte Förenta Na- tigt föräldra- har återkal- tionernas förkla- barnförhållande. lats, och ring om sociala och rättsliga Artikel 3 4) moderns principer rörande samtycke, där skydd av och Denna konvention sådant krävs, omsorg om barn, upphör att gälla om har getts först särskilt med hänsynde samtycken som efter barnets till nationell anges i artikel födelse, samt och interna- 17.c inte har tionell placering lämnats innan d) med hänsyn i fosterhem och barnet uppnår till barnets ålder adoption arton års ålder. och mognad säker- (Generalförsam- ställt att lingens re- solution nr KAPITEL II - 1) barnet har fått 41/85, av den 3 VILLKOR FÖR rådgivning och december 1986), INTERNATIONELLA vederbörligen ADOPTIONER informerats om verkningarna har kommit av adoptionen överens om följandeArtikel 4 och av sitt bestämmelser - samtycke till En adoption inom adoptionen i KAPITEL I - konventionens de fall då KONVENTIONENS tillämpningsområde sådant samtycke TILLÄMPNINGS-OMRÅDEskall äga rum krävs, endast om de 2) hänsyn har Artikel 1 behöriga myndighe- tagits till terna i ur- barnets önskemål Ändamålet med dennasprungsstaten har och mening, konvention är att - a) fastställt 3) barnets a) upprätta att barnet kan samtycke till garantier för att adopteras, adoptionen, där säkerställa att sådant samtycke internationella b) beslutat att krävs, har adop-tioner sker en internationell getts med beaktande av adoption är till frivilligt i barnets bästa och barnets bästa, föreskriven med respekt för efter det att rättslig form dess grundläggande möjligheten att och har ut- rättigheter såsom placera barnet tryckts eller dessa erkänns i inom ursprungs- bestyrkts i internationell staten vederbör- skrift, rätt, ligen har b) upprätta ett beaktats, system för 4) sådant samtycke samarbete bland inte har åstad- de fördragsslu- c) säkerställt kommits genom tande staterna för att betalning att säkerställa att1) de personer, eller ersätt- dessa garantier institutioner ning av något beaktas och däri- och myn- slag. ------------------------------------------------------- 2. De skall verade själva vidta alla framställningar Artikel 5 lämpliga åtgärder ifrån andra syfte att - central- En adoption inom myndigheter eller konventionens a) offentliga organ tillämpningsområde tillhandahålla om att få infor- skall ske endast upplysningar om mation i ett om den mottagande de lagar i deras visst statens behöriga stater som rör adoptionsärende. myndigheter har adoption samt a) fastställt andra allmänna att de tilltänkta upplysningar, Artikel 10 adoptivföräldrarna såsom statistik är behöriga och och standardfor- Auktorisation får lämpade att adop- mulär, be-viljas och tera, b) hålla innehas endast av b) säkerställt varandra under- samman-slutningar att de tilltänkta rättade om hur som kan visa att adoptivföräldrarna konventionen de har erfor- har fått den råd- fungerar och, så derlig kompetens givning som kan långt möjligt, att genomföra de vara nödvändig, ochundanröja varje upp-drag som kan c) fastställt hinder för dess komma att att barnet har tillämpning. anförtros dem. eller kommer att få tillstånd att Artikel 11 resa in i och Artikel 8 stadigvarande En auktoriserad bosätta sig i den Centralmyndigheter sam-manslutning staten. skall, direkt skall - eller genom a) bedriva KAPITEL III - offentliga organ, endast icke CENTRALMYNDIG- vidta alla läm- vinstgivande ver- HETER OCH pliga åtgärder för ksamhet i AUKTORISERADE att förhindra enlighet med de SAMMANSLUT- otillbörlig ekono- villkor och inom NINGAR misk eller annan ramen för sådana vinst i samband begränsningar som Artikel 6 med en adoption fastställs av de och för att behöriga 1. Varje förhindra tillväga-myndigheterna i fördragsslutande gångssätt som stri-auktorisa- stat skall utse der mot tionsstaten, en central- konventionens b) ledas och myndighet som syften. bemannas av skall ha till personer som uppgift att Artikel 9 genom sina etiska fullgöra de skyl- normer och sin digheter som åläggsCentralmyndigheternautbildning eller sådana myndigheter skall, direkt erfarenhet är enligt denna eller genom kvalificerade att konvention. offentliga organ arbeta inom 2. Federala eller andra i området för stater, stater staten auk- internationella med mer än ett toriserade sam- adoptioner, och rättssystem eller manslutningar, c) vara föremål stater som har vidta alla för tillsyn av autonoma territo- lämpliga åtgärder förstatens behöriga riella enheter att framför allt - myndigheter vad har frihet att gäller dess sam- utse fler än en a) samla in, mansättning, centralmyndighet bevara och utbyta verksamhet och och att ange den information om finansiella territoriella barnets och de situation. eller den tilltänkta adop- personliga om- tivföräldrarnas Artikel 12 fattningen av situation, i den deras befogen- omfattning som En sammanslutning heter. Om en stat krävs för att som har har utsett fler än fullfölja auktoriserats i en central- adoptionen, en fördrags- myndighet skall b) underlätta slutande stat får den ange den och följa ärendet verka i en annan centralmyndighet samt verka för en fördragsslutande till vilken snabb behandling stat endast om de meddelanden kan av det i syfte båda staternas be- sändas för vidare- att adoptionen höriga myndigheter befordran till skall bli har gett sitt behörig central- genomförd, tillstånd till myndighet inom c) i sina det. den staten. stater främja rådgivning i adop- Artikel 13 tionsfrågor och Artikel 7 möjligheter till Varje hjälp och stöd fördragsslutande 1. efter adoption, stat skall lämna Centralmyndig- uppgift till heterna skall d) förse Haagkonferensens samarbeta med varandra med för internationell varandra och allmänna utvär- privaträtt perma- främja samarbetet deringsrapporter nenta byrå om mellan de behöriga om erfarenheterna utsedda cen- myndigheterna i av in- tralmyndigheter sina stater för ternationella och, där så är lämp- att skydda barn adoptioner, ligt, omfattning- och för att uppnå e) så långt derasen av deras de övriga målen medstaters lagar befogenheter samt denna konvention. medger det be- om namn och svara välmoti- adress på de ------------------------------------------------------- auktoriserade etniska, religiösa sammanslut- och kulturella Centralmyndigheterna ningarna. bakgrund, i båda staterna c) säkerställa skall vidta alla att samtycken har nödvändiga åtgärder KAPITEL IV - erhållits i en- för att barnet PROCEDURREGLER lighet med skall få tillstånd VID artikel 4, och att lämna ur- INTERNATIONELL d) fastställa, sprungsstaten och ADOPTION framför allt på att resa in i och grundval av stadigvarande bo- Artikel 14 rapporterna sätta sig i den rörande barnet och mottagande Personer med de tilltänkta staten. hemvist i en adoptivföräldrarna, fördragsslutande huruvida den tänk- Artikel 19 stat som önskar ta placeringen är adoptera ett barn till barnets 1. Överflyttning med hemvist i en bästa. av barnet till annan fördrags- den mottagande slutande stat 2. Den skall staten får ge- skall ansöka hos till cen- nomföras endast om centralmyndig- tralmyndigheten i kraven enligt heten i den stat den mottagande artikel 17 har där de har sitt staten överlämna uppfyllts. hemvist. sin rapport om barnet, och bevis 2. om att nödvändiga Centralmyndighe- Artikel 15 samtycken har terna i båda erhållits samt staterna skall sä- 1. Om redovisa skälen förkerställa att över- centralmyn- beslutet om flyttningen sker digheten i den placering, och på ett säkert och mottagande staten därvid vara noga lämpligt sätt och är övertygad om attmed att inte om möjligt i de sökande är avslöja moderns sällskap med behöriga och och faderns adoptivföräldrarna lämpade att adop- identitet, om eller de tera, skall den deras identitet tilltänkta ad- sammanställa en inte får röjas i optivföräldrarna. rapport som inne- ursprungsstaten. fattar upplys- 3. Om överflytt- ningar om deras Artikel 17 ning av barnet identitet, inte sker, skall behörighet och Ett beslut i de rapporter som lämplighet att ursprungsstaten avses i artik- adoptera, om att ett barn larna 15 och 16 bakgrund, skall överlämnas föråterlämnas till de familjeförhållandenvård hos tilltänktamyndigheter som och sjuk- adoptivföräldrar fårhar domshistoria, fattas endast om vidarebefordrat sociala miljö, - dem. motiv till adop- a) tion, förmåga att centralmyndighe- Artikel 20 ikläda sig an- ten i den staten svaret för en har säkerställt attCentralmyndigheterna internationell de tilltänkta skall hålla va- adoption, samt adoptivföräldrarna randra uppgifter om samtycker, underrättade om vilka barn som de b) adoptionsför- skulle vara centralmyndig- farandet och de kvalificerade att heten i den åtgärder som har ta hand om. mottagande staten vidtagits för att 2. Den skall har godkänt ett genomföra det överlämna rapportensådant beslut för- samt, i de fall då till centralmyn- utsatt att den en prövotid krävs, digheten i ur- statens lag eller hur placeringen sprungsstaten. centralmyndig- utvecklas. heten i ur- Artikel 16 sprungsstaten Artikel 21 kräver sådant god- 1. Om kännande, 1. I de fall då centralmyn- c) adoptionen skall digheten i centralmyndighe- äga rum efter att ursprungsstaten terna i båda barnet har har kommit fram staterna har sam- överflyttats till till att barnet är tyckt till att den mottagande tillgängligt för adoptionsför- staten och- adoption skall farandet får centralmyn- den - fortskrida, och digheten i den a) sammanställa staten finner att en rapport inne- d) det i en fortsatt fattande upplys- enlighet med placering av bar- ningar om barnets artikel 5 har net hos de till- identitet, till- fastställts att de tänkta adoptivfö- gänglighet för tilltänkta räldrarna inte är adoption, adoptivföräldrarna till barnets bakgrund, sociala är behöriga och bästa, skall cen- miljö och familje- lämpade att adop- tralmyndigheten historia samt om tera samt att vidta nödvändiga barnets och dess barnet har eller åtgärder för att familjs sjukdoms- kommer att få skydda barnet, i historia, och tillstånd att resa synnerhet - barnets särskilda in i och stadig- behov, varande bosätta a) se till att b) ta sig i den barnet tas från de vederbörlig hänsyn mottagande sta- tilltänkta till barnets ten. adoptivföräldrarna uppfostran samt och ombesörja till dess Artikel 18 tillfällig vård, ------------------------------------------------------- 3. En b) i samråd med fördragsslutande centralmyndig- stat som avger en heten i ur- förklaring enligt sprungsstaten punkt 2 skall utan dröjsmål hålla Haag- ombesörja en ny konferensens för placering av internationell barnet med sikte privaträtt perma- på adoption eller, nenta byrå un- om detta inte är derrättad om dessa lämpligt, ombesörjaorgans och en alternativ personers namn långsiktig vård; enoch adresser. adoption skall inte genomföras förrän cen- 4. En tralmyndigheten i fördragsslutande ursprungsstaten stat får avge en vederbörligen har förklaring till informerats om de depositarien för tilltänkta nya denna konvention adoptivföräldrarna,att adoptioner av c) som sista barn med hemvist utväg ombesörja attinom dess barnet återlämnas, territorium om barnets endast får intressen kräver genomföras om det. centralmyndighe- 2. Med beaktande ternas uppgifter framför allt av utförs i enlighet barnets ålder och med punkt 1. mognad skall barnet höras och, när så är lämpligt,5. Oavsett om dess samtycke in- någon förklaring hämtas avseende åt-har avgetts gärder som skall enligt punkt 2 vidtas enligt skall de rap- denna artikel. porter som avses i artiklarna 15 och 16 i samtliga fall sammanställas Artikel 22 under central- myndighetens 1. I den ut- eller andra sträckning som organs eller lagen i central- sammanslutningars myndighetens stat ansvar enligt medger får en punkt 1. centralmyndighets uppgifter enligt detta kapitel utföras av offent- liga organ eller av sam- manslutningar som är auktoriserade enligt kapitel KAPITEL V - III. ERKÄNNANDE 2. En OCH VERKAN AV fördragsslutande ADOPTIONEN stat får avge en förklaring till Artikel 23 depositarien för denna konvention att central- myndighetens uppgifter enligt artiklarna 15 till 21 får utföras i den staten, i den utsträckning som lagen medger och under tillsyn av behöriga myndigheter i den staten, även av organ eller personer som - a) uppfyller den statens krav på integritet, yrkeskompetens, erfarenhet och ansvar, och b) är, genom sin etiska standard och genom utbildning eller erfarenhet, kvalificerade att arbeta inom om- rådet internatio- nella adoptioner. ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- adoptivföräldrarnasadoption av ett 1. En adoption föräldraansvar för barn med hemvist som enligt intyg barnet, i den staten av den behöriga skall äga rum i myndigheten i den c) att det den staten eller stat där adoptio- tidigare rättsliga som förbjuder nen har ägt rum förhållandet mellanbarnets placering har genomförts i barnet och dess i eller överföring enlighet med mor och far upp- till den motta- denna konvention hört, om gande staten före skall erkännas i adoptionen har adoptionen. de övriga denna verkan i fördragsslutande den för- staterna omedel- dragsslutande bart på grund av stat där den ägde lag. Intyget rum. skall innehålla uppgifter om när 2. När en och av vem sam- adoption medför tycken har lämnats att ett tidigare enligt artikel rättsligt föräldra- 17.c. barnförhållande 2. Varje upphör, skall fördragsslutande barnet i den mot- stat skall vid tagande staten tiden för och i varje annan undertecknande, fördragsslutande ratifikation, stat där adop- godtagande, tionen erkänns godkännande eller åtnjuta rättigheter anslutning un- som är likvärdiga derrätta med dem som i var depositarien för och en av dessa denna konvention stater följer av om vilken myndig- adoptioner med het eller vilka den angivna myndigheter som effekten. har behörighet att 3. Ovanstående utfärda intyg samt punkter skall om sådan myn- inte hindra dighets eller så- tillämpningen av dana myndigheters någon bestämmelse befogenheter. Den som är mer gynnsam skall även under- för barnet och som rätta depositarien är i kraft i den om varje förändringfördragsslutande som gäller stat som erkänner utpekandet av adoptionen. sådana myndig- heter. Artikel 27 Artikel 24 1. När en adoption som är En beviljad i ur- fördragsslutande sprungsstaten stat kan vägra att inte medför att erkänna en ett tidigare adoption endast rättsligt föräldra- om adoptionen är barnförhållande uppenbart ofören- upphör, kan lig med grunderna adoptionen i den för rättsordningen mottagande stat i den staten, med som erkänner den hänsyn tagen till enligt barnets bästa. konventionen om- vandlas till en Artikel 25 adoption med sådan verkan - En fördragsslutande stat kan i en för- a) om lagen i klaring ställd den mottagande till depositarien staten medger för denna kon- detta, och vention ange att b) om de den inte, enligt samtycken som denna konvention, avses i artikel skall vara 4.c och 4.d har tvungen att lämnats eller erkänna adoptioner lämnas för en sådan som genomförts i adoption. enlighet med en överenskommelse som ingåtts genom 2. Artikel 23 tillämpning av skall tilllämpas på artikel 39.2. det beslut som omvandlar Artikel 26 adoptionen. 1. Erkännande av KAPITEL VI - en adoption inne- ALLMÄNNA fattar erkännande BESTÄMMELSER av a) det rättsliga Artikel 28 föräldra-barnförhål- landet mellan Denna konvention barnet och dess inverkar inte på adoptivföräldrar, någon ursprungs- stats lag som b) föreskriver att ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- 3. Ledning, heter eller till Artikel 29 administration offentliga organ och anställda i de i den staten Någon kontakt sammanslutningar anses avse sådana mellan de som medverkar vid myndigheter som är tilltänkta en adoption får bemyndigade att adoptivföräldrarna inte ta emot verka inom den och barnets för- ersättning som är berörda äldrar eller någon orimligt hög i för-territoriella annan person som hållande till enheten, har barnet i sin utförda tjänster. d) varje vård får inte hänvisning till förekomma förrän Artikel 33 auktoriserade kraven i artikel sammanslutningar 4.a-c och artikel En behörig i den staten 5.a har upp- myndighet som anses avse sam- fyllts, om inte finner att någon manslutningar som adoptionen äger bestämmelse i är auktoriserade i rum inom en denna konvention den berörda familj eller inte har beaktats territoriella kontakten är eller att det enheten. förenlig med de finns en stor villkor som har risk att den inte Artikel 37 uppställts av kommer att behörig myndighet beaktas, skall I förhållande till i ur- omedelbart en stat som i sprungsstaten. underrätta den fråga om adoption egna statens har två eller centralmyndighet. flera rättssystem Denna för olika centralmyndighet befolkningsgrup- Artikel 30 ansvarar för att per skall varje lämpliga åtgärder hänvisning till 1. En vidtas. lagen i den fördragsslutande staten anses avse stats behöriga det rättssystem myndigheter skall Artikel 34 som anges i den säkerställa att de statens lag. upplysningar om Om den behöriga barnets ursprung myndigheten i den som myndigheterna stat som är innehar bevaras, mottagare av ett Artikel 38 i synnerhet vad dokument kräver avser uppgifter det, skall en En stat inom om föräldrarnas översättning vilken olika identitet samt tillhandahållas territoriella en- sjukdomshistoria. med intyg att den heter har sina överensstämmer med egna regler om 2. De skall originalet. Om adoption skall säkerställa att inget annat inte vara förplik- barnet eller dess föreskrivs, skall tad att tillämpa ombud har tillgång de tilltänkta ad- denna konvention, till sådan infor- optivföräldrarna om en stat med mation, under betala ett enhetligt lämplig vägledning,kostnaderna för en rättssystem inte i den utsträckning sådan översättning.skulle vara som lagen i sta- förpliktad till ten medger det. Artikel 35 det. Artikel 31 De behöriga Artikel 39 myndigheterna i Utan att det de fördrags- 1. Denna påverkar artikel slutande staterna konvention inver- 30 skall person- skall handlägga kar inte på något uppgifter som adoptionsfrågorna internationellt samlats in eller snabbt. instrument som de överlämnats enligt fördragsslutande denna konvention, Artikel 36 staterna är parter i synnerhet i och som inne- uppgifter som av- I förhållande till håller bestämmelser ses i artiklarna en stat som i om frågor som 15 och 16, endast fråga om adoption regleras i kon- användas i de har två eller ventionen, såvida syften för vilka flera rättssystem inte en motsatt de samlats in tilllämpliga inom förklaring avges eller överlämnats. olika terri- av de stater som toriella enheter är parter i ett skall - sådant instrument. a) varje 2. En Artikel 32 hänvisning till fördragsslutande hemvist i den stat får ingå över- 1. Ingen får göra staten anses avse enskommelser med otillbörlig ekono- hemvistet inom en en eller flera misk eller annan territoriell andra för- vinst i samband enhet i den sta- dragsslutande med inter- ten, stater i syfte nationell adop- att förbättra till- tionsverksamhet. b) varje lämpningen av 2. Endast hänvisning till denna konvention kostnader och lagen i den i staternas utgifter, staten anses avse ömsesidiga förbin- inbegripet rim- gällande lag i den delser. Dessa liga yrkesmässiga berörda ter- överenskommelser arvoden till per- ritoriella får avvika endast soner som enheten, från bestämmelserna medverkar vid i artiklarna 14 adoptionen, får till 16 och 18 debiteras eller c) varje till 21. Stater betalas. hänvisning till som har ingått en behöriga myndig- sådan överenskom- ------------------------------------------------------- melse skall sända stater som inte ficerar, godtar en kopia till har gjort någon eller godkänner depositarien för invändning mot an- den eller denna konvention. slutningen inom ansluter sig till sex månader efter den, den första Artikel 40 det att underrät- dagen i den månad telsen i artikel som följer efter Inget förbehåll 48.b har utgången av tre skall tilllåtas mottagits. Stater månader efter det till denna kan göra en sådan att dess konvention. invändning även närratifikations-, de efter en godtagande-, Artikel 41 anslutning godkännande- eller ratificerar, anslutningsin- Denna konvention godtar eller strument depo- skall tillämpas på godkänner konven- nerades, varje fall då en tionen. b) i förhållande ansökan enligt Depositarien till en artikel 14 har skall underrättas territoriell mottagits efter om varje sådan enhet som kon- det att konven- invändning. ventionen har ut- tionen har trätt i sträckts till i kraft i den mot- enlighet med tagande staten artikel 45, den och i ursprungs- Artikel 45 första dagen i den staten. månad som följer 1. En efter utgången av Artikel 42 fördragsslutande tre månader efter stat som består av den underrättelse Generalsekreterarentvå eller flera som avses i den för Haagkonfe- territoriella artikeln. rensen för inter- enheter med olika nationell pri- rättssystem i Artikel 47 vaträtt skall med frågor som jämna mellanrum regleras i denna 1. En stat som är sammankalla en konvention får vid part i konven- specialkommission undertecknande, tionen får säga upp för att granska ratificering, den genom en den praktiska godtagande, skriftlig under- tillämpningen av godkännande eller rättelse ställd denna konvention. anslutning för- till de- klara att denna positarien. KAPITEL VII - konvention skall 2. Uppsägningen SLUTBESTÄM- omfatta alla dess gäller från den MELSER enheter eller en- första dagen i den dast en eller månad som följer Artikel 43 flera av dem och efter utgången av får när som helst tolv månader efter 1. Konventionen ändra sin det att deposita- är öppen för under-förklaring genom rien har mottagit tecknande av de att avge en ny underrättelsen. När stater som var förklaring. en längre uppsäg- medlemmar i ningstid anges i Haagkonferensen underrättelsen för internationell träder uppsägningen privaträtt vid i kraft efter tidpunkten för 2. Depositarien utgången av en dess sjuttonde skall underrättas sådan längre tid session och av om varje sådan efter det att andra stater som förklaring och i depositarien har deltog i denna förklaringen skall mottagit underrät- session. uttryckligen telsen. anges för vilka 2. Den skall territoriella en- ratificeras, heter konven- godtas eller god- tionen skall kännas och tillämpas. ratifikations-, 3. Om en stat Artikel 48 godtagande- eller inte avger någon godkännandeinstru- förklaring enligt Depositarien menten deponeras denna artikel, skall underrätta hos Utrikesmi- skall konventio- de stater som är nisteriet i nen omfattar alla medlemmar i Haag- Konungariket Ned- dess terri- konferensen för erländerna, som är toriella enheter. internationell depositarie för privaträtt, de konventionen. övriga stater som Artikel 46 deltog i den sjuttonde ses- Artikel 44 1. Konventionen sionen samt de träder i kraft den stater som har 1. Varje annan första dagen i anslutit sig till stat får ansluta den månad som konventionen i sig till konven- följer efter ut- enlighet med tionen efter att gången av tre må- artikel 44 om den har trätt i nader efter det följande - kraft i enlighet att det tredje a) de med artikel 46.1. ratifikations-, undertecknanden, 2. godtagande- eller ratifikationer, Anslutningsinstru- godkännandeinstru- godtaganden och mentet skall mentet som avses godkännanden som deponeras hos i artikel 43 har avses i artikel depositarien. deponerats. 43, 3. Anslutningen 2. Därefter träder b) de får verkan endast konventionen i anslutningar samt i förhållandet kraft de invändningar mellan den an- som har avgjorts slutande staten a) i förhållande mot anslutningar och de till varje stat som avses i fördragsslutande som senare rati- artikel 44, ------------------------------------------------------- c) dagen för konventionens ikraftträdande enligt artikel 46, d) de förklaringar och utpekanden som avses i artiklarna 22, 23, 25 och 45, e) de överenskommelser som avses i artikel 39, f) de uppsägningar som avses i artikel 47. Till bekräftelse härav har under- tecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat den- na konvention. ------------------------------------------------------- Upprättad i Reconnaissant tractants pour Haag, den que l'adoption assurer le 19 , på engelska internationale respect de ces och franska peut présenter garanties et språken, vilka bådal'avantage de prévenir ainsi texter är lika donner une l'enlèvement, la giltiga, i ett famille permanen- vente ou la enda exemplar som te à l'enfant pour traite d'enfants; skall deponeras i lequel une Konungariket famille appropriée c d'assurer la Nederländernas ne peut être reconnaissance regerings arkiv, trouvée dans son dans les Etats och av vilken en Etat d'orgine, contractants des bestyrkt kopia på Convaincus de adoptions réalisées diplomatisk väg la nécessité de selon la skall tillställas prévoir des Convention. varje stat som är measures pour medlem i garantir que les Haagkonferensen adoptions Article 2 för internationell internationales privaträtt vid aient lieu dans 1 La Convention tidpunkten för l'intérêt supérieurs'applique dess sjuttonde de l'enfant et le lorsqu'un enfant session samt till respect de ses résidant habitu- var och en av droits fondament- ellement dans un övriga stater som aux, ainsi que Etat contractant deltog i sessio- pour prévenir («l'Etat nen. l'enlèvement, la d'origine») a été, vente ou la est ou doit être traite d'enfants, déplacé vers un autre Etat Désirant établir àcontractant cet effet des («l'Etat dispositions d'accueil»), soit communes qui après son adoption tiennent compte dans l'Etat des principes d'origine par des reconnus par les époux ou une instruments personne résidant internationaux, habituellement notamment par la dans l'Etat d'ac- Convention des cueil, soit en Nations Unies sur vue d'une telle les droits de adoption dans l'enfant, du 20 l'Etat d'accueil novembre 1989, et ou dans l'Etat par la Déclaration d'origine. des Nations Unies 2 La Convention sur les principes ne vise que les sociaux et adoptions juridiques établissant un applicables à la lien de protection et au filiation. bien-être des enfants, envisagés surtout sous Article 3 l'angle des pratiques en La Convention matière d'adoption cesse de et de placement s'appliquer si familial sur les les acceptations plans national et visées à l'article international 17, lettre c, (Résolution de n'ont pas été l'Assemblée généraledonnées avant que 41/85, du 3 l'enfant n'ait décembre 1986), atteint l'âge de Sont convenus dix-huit ans. des dispositions suivantes: CHAPITRE II - CONDITIONS DES ADOPTIONS CHAPITRE I - INTERNATIONALES CHAMP D'APPLICATION DE LA CONVENTION Article 4 Article premier Les adoptions visées par la La présente Convention ne Convention a pour peuvent avoir objet: lieu que si les autorités compé- a d´établir des tentes de l'Etat garanties pour d'origine: que les adoptions a ont établi que internationales l'enfant est aient lieu dans adoptable; l'intérêt supérieur de l'enfant et b ont constaté, dans le respect après avoir dûment des droits fon- examiné les damentaux qui lui possibilités de sont reconnus en placement de droit l'enfant dans son international; Etat d'origine, b d'instaurer qu'une adoption un système de internationale coopération entre répond à l'intérêt les Etats con- supérieur de ------------------------------------------------------- l'enfant; été donné ou constaté par 1 Les Autorités c se sont écrit, et centrales doivent assurées 4) que ce coopérer entre 1) que les consentement elles et pro- personnes, n'a pas été mouvoir une institutions obtenu collaboration et autorités moyennant entre les autori- dont le paiement ou tés compétentes de consentement contrepartie leurs Etats pour est requis d'aucune assurer la pour l'adop- sorte. protection des tion ont été enfants et entourées des Article 5 réaliser les conseils autres objectifs nécessaires et Les adoptions de la Convention. dûment informéesvisées par la 2 Elles sur les Convention ne prennent conséquences de peuvent avoir directement leur con- lieu que si les toutes mesures sentement, en autorités compé- appropriées pour: particulier tentes de l'Etat a fournir des sur le d'accueil: informations sur maintien ou la la législation de rupture, en a ont constaté leurs Etats en raison d'une que les futurs matière d'adoption adoption, des parents adoptifs et d'autres liens de droit sont qualifiés et informations entre l'enfant aptes à adopter; générales, telles et sa famille que des d'origine, b se sont statistiques et 2) que celles-ci assurées que les formules types; ont donné futurs parents b s'informer librement leur adoptifs ont été mutuellement sur consentement entourés des le fonctionnement dans les conseils de la Convention formes légales nécessaires; et et, dans la requises, et c ont constaté mesure du que ce consen- que l'enfant est possible, lever tement a été ou sera autorisé à les obstacles à donné ou entrer et à son application. constaté par séjourner de façon écrit, permanente dans Article 8 3) que les cet Etat. consentements Les Autorités n'ont pas été CHAPITRE III - centrales obtenus mo- AUTORITÉS prennent, soit yennant paie- CENTRALES ET directement, soit ment ou ORGANISMES avec le concours contrepartie AGRÉÉS d'autorités d'aucune sorte publiques, toutes et qu'ils mesures n'ont pas été Article 6 appropriées pour retirés, et prévenir les gains 4) que le 1 Chaque Etat matériels indus à consentement contractant l'occasion d'une de la mère, désigne une adoption et s'il est Autorité centrale empêcher toute requis, n'a été chargée de pratique contrai- donné qu'après satisfaire aux re aux objectifs la naissance obligations qui de la Convention. de l'enfant; lui sont imposées et par la Article 9 d se sont Convention. assurées, eu égard à Les Autorités l'âge et à la centrales maturité de l'en- 2 Un Etat prennent, soit fant, fédéral, un Etat directement, soit dans lequel avec le concours 1) que celui-ci a plusieurs systèmes d'autorités été entouré de de droit sont en publiques ou conseils et vigueur ou un d'organismes dûment informé Etat ayant des dûment agréés dans sur les unités leur Etat, toutes conséquences de territoriales mesures l'adoption et autonomes est appropriées, de son libre de désigner notamment pour: consentement à plus d'une a rassembler, l'adoption, si Autorité centrale conserver et celui-ci est et de spécifier échanger des requis, l'étendue informations territoriale ou relatives à la 2) que les personnelle de situation de souhaits et leurs fonctions. l'enfant et des avis de L'Etat qui fait futurs parents l'enfant ont étéusage de cette adoptifs, dans la pris en faculté désigne mesure nécessaire à considération, l'Autorité cen- la réalisation de 3) que le trale à laquelle l'adoption; consentement toute b faciliter, de l'enfant à communication suivre et activer l'adoption, peut être adressée la procédure en lorsqu'il est en vue de sa vue de requis, a été transmission à l'adoption; donné libre- l'Autorité cen- ment, dans les trale compétente formes légales au sein de cet requises, et Etat. c promouvoir que son dans leurs Etats consentement a Article 7 le développement ------------------------------------------------------- de services de fonctions, ainsi personnelle et conseils pour que le nom et familiale, son l'adoption et l'adresse des passé médical et pour le suivi de organismes agréés, celui de sa l'adoption; sont communiqués famille, ainsi d échanger des par chaque Etat que sur ses be- rapports généraux contractant au soins parti- d'évaluation sur Bureau Permanent culiers; les expériences en de la Conférence b elle tient matière d'adoption de La Haye de dûment compte des internationale; droit conditions international d'éducation de e répondre, dans privé. l'enfant, ainsi la mesure permise que de son par la loi de origine ethnique, leur Etat, aux CHAPITRE IV - religieuse et demandes motivées CONDITIONS culturelle; d'informations PROCÉDURALES c elle s'assure sur une situation DE L'ADOPTION que les particulière INTERNATIONALE consentements d'adoption visés à l'article 4 formulées par Article 14 ont été obtenus; et d'autres Autorités d elle centrales ou par Les personnes constate, en se des autorités rési-dant fondant notamment publiques. habituellement sur les rapports dans un Etat concernant Article 10 contrac-tant, qui l'enfant et les désirent adopter futurs parents Peuvent seuls béné-un enfant dont la adoptifs, que le ficier de résidence placement envisagé l'agrément et le habituelle est est dans l'intérêt conserver les située dans un supérieur de l'en- organismes qui autre Etat fant. démontrent leur contractant, 2 Elle transmet à aptitude à remplir doivent l'Autorité correctement les s'adresser à centrale de missions qui l'Autorité l'Etat d'accueil pourraient leur centrale de son rapport sur être confiées. l'Etat de leur l'enfant, la résidence preuve des Article 11 habituelle. consentements requis et les Un organisme agréé Article 15 motifs de son doit: constat sur le a poursuivre 1 Si l'Autorité placement, en uniquement des centrale de veillant à ne pas buts non l'Etat d'accueil révéler l'indentité lucratifs dans considère que les de la mère et du les conditions et requérants sont père, si, dans limites fixées par qualifiés et aptes àl'Etat d'origine, les autorités adopter, elle cette identité ne compétents de établit un rapport peut pas être l'Etat d'agrément; contenant des divulguée. renseignements sur leur identité, b être dirigé et leur capacité géré par des légale et leur Article 17 personnes aptitude à qualifiées par adopter, leur Toute décision de leur intégrité situation person- confier un enfant à morale et leur nelle, familiale des futurs formation ou ex- et médicale, leur parents adoptifs périence pour agir milieu social, ne peut être prise dans le domaine les motifs qui dans l'Etat de l'adoption les animent, leur d'origine que internationale; aptitude à assumer a si l'Autorité et une adoption centrale de cet c être soumis à internationale, Etat s'est assurée la surveillance ainsi que sur les de l'accord des d'autorités enfants qu'ils futurs parents compétentes de cet seraient aptes à adoptifs; Etat pour sa com- prendre en b si l'Autorité position, son charge. centrale de fonctionnement et l'Etat d'accueil sa situation 2 Elle transmet a approuvé cette financière. le rapport à décision, lorsque l'Autorité la loi de cet Article 12 centrale de Etat ou l'Autorité l'Etat d'origine. centrale de Un organisme agréé l'Etat d'origine dans un Etat Article 16 le requiert; contractant ne pourra agir dans 1 Si l'Autorité c si les un autre Etat centrale de Autorités contractant que l'Etat d'origine centrales des si les autorités considère que deux Etats ont compétentes des l'enfant est accepté que la deux Etats l'ont adoptable, procédure en vue autorisé. de l'adoption se poursuive; et a elle établit d s'il a été un rapport constaté Article 13 contenant des conformément à renseignements l'article 5 que La désignation de sur l'identité de les futurs Autorités l'enfant, son parents adoptifs centrales et, le adoptabilité, son sont qualifiés et cas échéant, l'éten-milieu social, aptes à adopter et due de leurs son évolution que l'enfant est ------------------------------------------------------- ou sera autorisé à notamment: requises par cet entrer et à Etat; et séjourner de façon a de retirer b sont permanente dans l'enfant aux qualifiées par l'Etat d'accueil. personnes qui leur intégrité désiraient morale et leur l'adopter et d'en formation ou prendre soin pro- expérience pour Article 18 visoirement; agir dans le domaine de Les Autorités b en l'adoption centrales des consultation avec internationale. deux Etats l'Autorité centra- 3 L'Etat prennent toutes le de l'Etat contractant qui mesures utiles d'origine, fait la pour que l'enfant d'assurer sans déclaration visée reçoive l'auto- délai un nouveau au paragraphe 2 risation de placement de informe sortie de l'Etat l'enfant en vue régulièrement le d'origine, ainsi de son adoption Bureau Permanent que celle d'entrée ou, à défaut, une de la Conférence et de séjour prise en charge de La Haye de permanent dans alternative droit in- l'Etat d'accueil. durable; une ternational privé adoption ne peut des noms et Article 19 avoir lieu que si adresses de ces l'Autorité organismes et 1 Le déplacement centrale de l'E- personnes. de l'enfant vers tat d'origine a été l'Etat d'accueil dûment informée sur4 Un Etat ne peut avoir les nouveaux contractant peut lieu que si les parents adoptifs; déclarer auprès du conditions de dépositaire de la l'article 17 ont Convention que été remplies. c en dernier les adoptions ressort, d'enfants dont la 2 Les Autorités d'assurer le résidence ha- centrales des retour de bituelle est deux Etats l'enfant, si son située sur son veillent à ce que intérêt l'exige. territoire ne ce déplacement peuvent avoir s'effectue en 2 Eu égard lieu que si les toute sécurité, notamment à l'âge fonctions conférées dans des et à la maturité deaux Autorités cen- conditions appro- l'enfant, celui- trales sont exer- priées et, si pos- ci sera consulté cées conformément sible, en et, le cas échéant,au paragraphe compagnie des son consentement premier. parents adoptifs obtenu sur les 5 Nonobstant ou des futurs mesures à prendre toute déclaration parents adoptifs. conformément au effectuée 3 Si ce présent article. conformément au déplacement n'a paragraphe 2, les pas lieu, les rapports prévus rapports visés aux aux articles 15 articles 15 et 16 Article 22 et 16 sont, dans sont renvoyés aux tous les cas, éta- autorités 1 Les fonctions blis sous la expéditrices. conférées à responsabilité de l'Autorité cen- l'Autorité trale par le centrale ou présent chapitre d'autres autorités peuvent être ou organismes, Article 20 excercées par des conformément au autorités paragraphe premi- Les Autorités publiques ou par er. centrales se des organismes tiennent informées agrées conformément sur la procédure au chapitre III, d'adoption et les dans la mesure mesures prises prévue par la loi pour la mener à de son Etat. terme, ainsi que 2 Un Etat CHAPITRE V - sur le déroulement contractant peut RECONNAISSANCE de la période déclarer auprès du ET EFFETS DE probatoire, dépositaire de la L'ADOPTION lorsque celle-ci Convention que est requise. les fonctions Article 23 conférées à Article 21 l'Autorité 1 Une adoption centrale par les certifiée conforme à 1 Lorsque articles 15 à 21 la Convention par l'adoption doit peuvent aussi être l'autorité avoir lieu après exercées dans cet compétente de le déplacement de Etat, dans la l'Etat l'enfant dans mesure prévue par contractant où l'Etat d'accueil la loi et sous le elle a eu lieu et que l'Autorité contrôle des est reconnue de centrale de cet autorités plein droit dans Etat considère que compétentes de cet les autres Etats le maintien de Etat, par des contractants. Le l'enfant dans la organismes ou certificat famille d'accueil personnes qui: indique quand et n'est plus de son a remplissent par qui les intérêt supérieur, les conditions de acceptations cette Autorité moralité, de visées à l'article prend les mesures compétence 17, lettre c, ont utiles à la professionnelle, été données. protection de d'expérience et de l'enfant, en vue responsabilité ------------------------------------------------------- 2 Tout Etat l'enfant jouit, entre les futurs contractant, au dans l'Etat parents adoptifs moment de la d'accueil et dans et les parents de signature, de la tout autre Etat l'enfant ou toute ratification, de contractant où autre personne l'acceptation, de l'adoption est qui a la garde de l'approbation ou reconnue, des celui-ci ne peut de l'adhésion, droits équivalents àavoir lieu tant notifiera au ceux résultant que les dépositaire de la d'une adoption dispositions de Convention produisant cet l'article 4, l'identité et les effet dans chacun lettres a à c, et fonctions de de ces Etats. de l'article 5, l'autorité ou des lettre a, n'ont autorités qui, pas été respectées, dans cet Etat, 3 Les sauf si sont compétentes paragraphes l'adoption a lieu pour délivrer le précédents ne entre membres certificat. Il portent pas d'une même famille lui notifiera atteinte à ou si les con- aussi toute l'application de ditions fixées par modification dans toute disposition l'autorité la désignation de plus favorable à compétente de ces autorités. l'enfant, en l'Etat d'origine vigueur dans sont remplies. l'Etat contractant qui reconnaît l'adop- Article 30 tion. Article 24 1 Les autorités Article 27 compétentes d'un La reconnaissance Etat contractant d'une adoption ne 1 Lorsqu'une veillent à peut être refusée adoption faite conserver les dans un Etat dans l'Etat informations contractant que d'origine n'a pas qu'elles détien- si l'adoption est pour effet de nent sur les manifestement rompre le lieu origines de contraire à son préexistant de l'enfant, notam- ordre public, filiation, elle ment celles compte tenu de peut, dans l'Etat relatives à l'intérêt supérieurd'accueil qui l'identité de sa de l'enfant. reconnaît l'adop- mère et de son tion conformément àpère, ainsi que Article 25 la Convention, les données sur le être convertie en passé médical de Tout Etat une adoption l'enfant et de sa contractant peut produisant cet famille. déclarer au dépo- effet, 2 Elles sitaire de la assurent l'accès Convention qu'il de l'enfant ou de ne sera pas tenu a si le droit son représentant à de reconnaître en de l'Etat ces informations, vertu de celle-ci d'accueil le avec les conseils les adoptions permet; et appropriés, dans faites con- la mesure permise formément à un ac- b si les par la loi de cord conclu en consentements leur Etat. application de visés à l'article l'article 39, 4, lettres c et Article 31 paragraphe 2. d, ont été ou sont donnés en vue Sous réserve de d'une telle adop- l'article 30, les tion. données personnelles Article 26 2 L'article 23 rassemblées ou s'applique à la transmises 1 La décision de conformément à la reconnaissance de conversion. Convention, en l'adoption com- particulier porte celle celles visées aux a du lien de CHAPITRE VI - articles 15 et filiation entre DIPOSITIONS 16, ne peuvent l'enfant et ses GÉNÉRALES être utilisées à parents adoptifs; d'autres fins que Article 28 celles pour les- quelles elles ont b de la La Convention ne été rassemblées ou responsabilité déroge pas aux transmises. parentale des pa- lois de l'Etat rents adoptifs à d'origine qui Article 32 l'égard de requièrent que l'enfant; l'adoption d'un 1 Nul ne peut c de la rupture enfant résidant tirer un gain du lieu habituellement matériel indu en préexistant de dans cet Etat raison d'une filiation entre doive avoir lieu intervention à l'enfant et sa dans cet Etat ou l'occasion d'une mère et son père, qui interdisent adoption inter- si l'adoption le placement de nationale. produit cet effet l'enfant dans 2 Seuls peuvent dans l'Etat l'Etat d'accueil être demandés et contractant où ou son déplacement payés les frais et elle a eu lieu. vers cet Etat dépenses, y avant son compris les 2 Si l'adoption adoption. honoraires a pour effet de raisonnables des rompre le lieu Article 29 personnes qui préexistant de sont intervenues filiation, Aucun contact dans l'adoption. ------------------------------------------------------- 3 Les dirigeants, administrateurs et employés d'organismes intervenant dans une adoption ne peuvent recevoir une rémunération disproportionnée par rapport aux services rendus. Article 33 Toute autorité compétente qui constate qu'une des dispositions de la Convention a été méconnue ou risque manifeste- ment de l'être en informe aussitôt l'Autorité centrale de l'Etat dont elle relève. Cette Autorité centrale a la responsabilité de veiller à ce que les mesures utiles soient prises. ------------------------------------------------------- Article 34 de cet Etat vise ternational privé le système de convoque Si l'autorité droit désigné par périodiquement une compétente de le droit de Commission spé- l'Etat destina- celui-ci. ciale afin taire d'un Article 38 d'examiner le document le fonctionnnement requiert, une Un Etat dans pratique de la traduction lequel différentes Convention. certifiée conforme unités ter- doit être ritoriales ont CHAPITRE VII - produite. Sauf leurs propres CLAUSES dispense, les règles de droit en FINALES frais de matière d'adoption traduction sont à ne sera pas tenu la charge des d'appliquer la futurs parents Convention adoptifs. lorsqu'un Etat dont le système de droit est unifié ne serait pas tenu de Article 35 l'appliquer. Les autorités Article 39 compétentes des Etats con- 1 La Convention tractants ne déroge pas aux agissent rapi- instruments dement dans les internationaux procédures auxquels des d'adoption. Etats contractants sont Article 36 Parties et qui contiennent des Au regard d'un dispositions sur Etat qui connaît, les matières réglées en matière par la présente d'adoption, deux Convention, à ou plusieurs moins qu'une systèmes de droit déclaration applicables dans contraire ne soit des unités terri- faite par les toriales Etats liés par de différentes: tels instruments. a toute référence à2 Tout Etat la résidence contractant habituelle dans pourra conclure cet Etat vise la avec un ou résidence plusieurs autres habituelle dans Etats contrac- une unité territo- tants des accords riale de cet en vue de Etat; favoriser l'ap- plication de la b toute référence àConvention dans loi de cet Etat leurs rapports vise la loi en réciproques. Ces vigueur dans accords ne pour- l'unité ront déroger territoriale con- qu'aux cernée; dispositions des articles 14 à 16 et 18 à 21. Les c toute référenceEtats qui auront aux autorités conclu de tels compétentes ou aux accords en autorités transmettront une publiques de cet copie au Etat vise les dépositaire de la autorités habi- Convention. litées à agir dans l'unité territoriale con- Article 40 cernée; Aucune réserve à la d toute référenceConvention n'est aux organismes admise. agréés de cet Etat vise les Article 41 organismes agréés dans l'unité La Convention territoriale s'applique chaque concernée. fois qu'une demande visée à l'article 14 a été reçue après l'entrée Article 37 en vigueur de la Convention dans Au regard d'un l'Etat d'accueil Etat qui connaît, et l'Etat en matière d'origine. d'adoption, deux ou plusieurs systèmes de droit Article 42 applicables à des catégories diffé- Le Secrétaire rentes de général de la personnes, toute Conférence de La référence à la loi Haye de droit in- ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- clarer que la pré- dénoncer celle-ci Article 43 sente Convention par une s'appliquera à notification 1 La Convention toutes ses unités adressée par écrit est ouverte à la territoriales ou au dépositaire. signature des seulement à l'une 2 La Etats qui étaient ou à plusieurs dénonciation Membres de la d'entre elles, et prendra effet le Conférence de La pourra à tout mo- premier jour du Haye de droit ment modifier mois suivant international cette déclaration l'expiration privé lors de sa en faisant une d'une période de Dix-septième nouvelle déclara- douze mois après session et des tion. la date de autres Etats qui 2 Ces réception de la ont participé à déclarations notification par cette Session. seront notifiées le dépositaire. au dépositaire et Lorsqu'une période 2 Elle sera indique-ront plus longue pour ratifiée, acceptée expressément les la prise d'effet ou approuvée et unités de la dénonciation les instruments territoriales est spécifiée dans de ratification, auxquelles la la notification, d'acceptation ou Conven-tion la dénonciation d'approbation s'applique. prendra effet à seront déposés l'expiration de auprès du Ministère3 Si un Etat ne la période en des Affaires fait pas de question après la Etrangères du déclaration en date de réception Royaume des Pays- vertu du présent de la notifica- Bas, dépositaire article, la tion. de la Convention. Convention s'appliquera à Article 48 l'ensemble du Article 44 territoire de cet Le dépositarie Etat. notifiera aux 1 Tout autre Etats membres de Etat pourra Article 46 la Conférence de adhérer à la La Haye de droit Convention après 1 La Convention international son entrée en entrera en privé, aux autres vigueur en vertu vigueur le Etat qui ont de l'article 46, premier jour du participé à la Dix- paragraphe 1. mois suivant septième session, 2 L'instrument l'expiration ainsi qu'aux d'adhésion sera d'une période de Etats qui auront déposé auprès du trois mois après adhéré conformément dépositaire. le dépôt du aux dispositions troisième instru- de l'article 44: 3 L'adhésion ment de n'aura d'effet ratification, a les que dans les d'acceptation ou signatures, rati- rapports entre d'approbation fications, l'Etat adhérant et prévu par acceptations et les Etats l'article 43. approbations contractants qui 2 Par la visées à l'article n'auront pas élevé suite, la 43; d'objection à son Convention encontre dans les entrera en b les adhésions six mois après la vigueur: et les objections réception de la a pour chaque aux adhésions notification Etat ratifiant, visées à l'article prévue à l'article acceptant ou 44; 48, lettre b. Une approuvant telle objection postérieurement, c la date à pourra également ou adhérant, le laquelle la être élevée par toutpremier jour du Convention Etat au moment mois suivant entrera en d'une rati- l'expiration vigueur conformé- fication, d'une période de ment aux acceptation ou trois mois après dispositions de approbation de la le dépôt de son l'article 46; Convention, instrument de d les ultérieure à ratification, déclarations et l'adhésion. Ces d'acceptation, les désignations objections seront d'approbation ou mentionnées aux notifiées au d'adhésion; articles 22, 23, dépositaire. 25 et 45; b pour les e les accords unités mentionnés à territoriales l'article 39; Article 45 auxquelles la Convention a été f les 1 Un Etat qui étendue conformé- dénonciations comprend deux ou ment à l'article visées à l'articles plusieurs unités 45, le premier 47. territoriales jour du mois dans lesquelles suivant En foi de quoi, des systèmes de l'expiration les soussignés, droit différents d'une période de dûment autorisés, s'appliquent aux trois mois après ont signé la matières régies parla notification présente cette Convention visée dans cet Convention. pourra, au moment article. de la signature, de la ra- Article 47 Fait à La Haye, tification, de le l'acceptation, de 1 Tout Etat .................... l'approbation ou Partie à la 19.., en français de l'adhésion, dé- Convention pourra et en anglais, ------------------------------------------------------- les deux textes Recognizing faisant également that intercountry foi, en un seul adoption may exemplaire, qui offer the advan- sera déposé dans tage of a perma- les archives du nent family to a Gouvernement du child for whom a Royaume des Pays- suitable family Bas et dont une cannot be found copie certifiée in his or her conforme sera State of origin, remise, par la voie diplomati- Convinced of que, à chacun des the necessity to Etats membres de take measures to la Conférence de ensure that La Haye de droit intercountry international adoptions are privé lors de la made in the best Dix-septième interests of the session, ainsi child and with qu'à chacun des respect for his autres Etats or her fundamen- ayant participé à tal rights, and cette Session. to prevent the abduction, the sale of, or traffic in children, Desiring to establish common provisions to this effect, taking into account the principles set forth in interna- tional instruments, in particular the United Nations Convention on the Rights of the Child, of 20 November 1989, and the United Nations Decla- ration on Social and Legal Principles re- lating to the Protection and Welfare of Chil- dren, with Special Reference to Foster Placement and Adoption Nationally and Internationally (General Assembly Resolution 41/85, of 3 December 1986), Have agreed upon the fol- lowing provisions - ------------------------------------------------------- CHAPTER I - INTERCOUNTRY child; and SCOPE OF THE ADOPTIONS d have ensured, CONVENTION having regard to Article 4 the age and deg- ree of maturity Article 1 An adoption of the child, within the scope that The objects of of the Convention (1) he or she the present shall take place has been Convention are - only if the com- counselled a to establish petent and duly safeguards to authorities of informed of ensure that the State of the effects intercountry origin - of the ad- adoptions take option and place in the best a have of his or interests of the established that her consent child and with the child is to the ad- respect for his adoptable; option, or her fundamen- b have where such tal rights as determined, after consent is recognized in possibilities for required, international placement of the law; child within the (2) consideration b to establish State of origin has been a system of co- have been given given to the operation amongst due considera- child´s Contracting tion, that an wishes and States to ensure intercountry opinions, that those safe- adoption is in (3) the child´s guards are re- the child´s best consent to spected and interests; the adop- thereby prevent c have ensured tion, where the abduction, that such consent the sale of, or (1) the persons, is required, traffic in institutions has been children; and autho- given fre- rities whose ely, in the c to secure the consent is required recognition in necessary legal form, Contracting for and ex- States of adop- adoption, pressed or tions made in have been evidenced in accordance with counselled writing, and the Convention. as may be necessary (4) such consent Article 2 and duly has not been informed of induced by 1 The the effects payment or Convention shall of their compensation apply where a consent, in of any kind. child habitually particular resident in one whether or Contracting State not an Article 5 (‘the State of adoption origin’) has will result An adoption been, is being, in the within the scope or is to be moved termination of the Convention to another of the legal shall take place Contracting State relationship only if the com- (‘the receiving between the petent State’) either child and authorities of after his or her his or her the receiving adoption in the family of State - State of origin origin, by spouses or a a have person habitually (2) such determined that resident in the persons, in- the prospective receiving State, stitutions adoptive parents or for the and au- are eligible and purposes of such thorities suited to adopt; an adoption in have given b have ensured the receiving their con- that the prospec- State or in the sent freely, tive adoptive pa- State of origin. in the re- rents have been 2 The quired legal counselled as may Convention covers form, and be necessary; and only adoptions expressed or c have which create a evidenced in determined that perma-nent writing, the child is or parent-child (3) the consents will be relationship. have not authorized to been induced enter and reside Article 3 by payment permanently in or com- that State. The Convention pensation of ceases to apply any kind and if the agreements have not CHAPTER III - mentioned in been with- CENTRAL Article 17, sub- drawn, and AUTHORITIES AND paragraph c, have ACCREDITED not been given (4) the consent BODIES before the child of the attains the age mother, of eighteen where Article 6 years. required, has been 1 A Contracting CHAPTER II - given only State shall REQUIREMENTS after the designate a FOR birth of the Central Authority ------------------------------------------------------- to discharge the Convention. accreditation; duties which are b be directed imposed by the and staffed by Convention upon Article 9 persons qualified such authorities. by their ethical Central standards and by Authorities shall training or 2 Federal take, directly or experience to States, States through public work in the field with more than authorities or of intercountry one system of law other bodies duly adoption; and or States having accredited in autonomous their State, all c be subject to territorial units appropriate supervision by shall be free to measures, in competent appoint more than particular to - authorities of one Central that State as to Authority and to a collect, its composition, specify the preserve and operation and fi- territorial or exchange infor- nancial personal extent mation about the situation. of their func- situation of the tions. Where a child and the State has prospective adop- Article 12 appointed more tive parents, so than one Central far as is A body accredited Authority, it necessary to com- in one shall designate plete the Contracting State the Central adoption; may act in Authority to b facilitate, another which any follow and Contracting State communication may expedite procee- only if the be addressed for dings with a view competent aut- transmission to to obtaining the horities of both the appropriate adoption; States have Central Authority authorized it to within that c promote the do so. State. development of adoption Article 7 counselling and post-adoption Article 13 1 Central services in their Authorities shall States; The designation co-operate with of the Central each other and d provide each Authorities and, promote co- other with where appro- operation amongst general evalua- priate, the the competent tion reports extent of their authorities in about experience functions, as their States to with intercountry well as the names protect children adoption; and addresses of and to achieve the ac-credited the other objects e reply, in so bodies shall be of the far as it communicated by Convention. permitted by the each Contracting law of their State to the 2 They shall State, to Permanent Bureau take directly all justified of the Hague appropriate requests from Conference on measures to - other Central Private Authorities or International a provide public authori- Law. information as to ties for the laws of their information about CHAPTER IV - States concerning a particular PROCEDURAL adoption and adoption REQUIREMENTS IN other general situation. INTERCOUNTRY information, such ADOPTION as statistics and standard forms; Article 10 Article 14 b keep one Accreditation Persons another informed shall only be habitually about the granted to and resident in a operation of the maintained by Contracting Convention and, bodies demonstra- State, who wish as far as ting their to adopt a child possible, competence to habitually eliminate any carry out resident in ano- obstacles to its properly the ther Contracting application. tasks with which State, shall they may be apply to the Article 8 entrusted. Central Authority in the State of Central their habitual Authorities shall Article 11 residence. take, directly or through public An accredited authorities, all body shall - appropriate a pursue only Article 15 measures to non-profit prevent improper objectives ac- 1 If the financial or cording to such Central Authority other gain in conditions and of the receiving connection with within such State is an adoption and limits as may be satisfied that to deter all established by the applicants practices the competent are eligible and contrary to the authorities of suited to adopt, objects of the the State of it shall prepare ------------------------------------------------------- a report includ- father if, in the take place, the ing information State of origin, reports referred about their these identities to in Articles 15 identity, may not be dis- and 16 are to be eligibility and closed. sent back to the suitability to authorities who adopt, Article 17 forwarded them. background, family and Any decision in Article 20 medical history, the State of social envi- origin that a The Central ronment, reasons child should be Authorities shall for adoption, entrusted to keep each other ability to prospective informed about undertake an adoptive parents the adoption intercountry may only be made process and the adoption, as well if - measures taken to as the characte- a the Central complete it, as ristics of the Authority of that well as about the children for whom State has ensured progress of the they would be that the pro- placement if a qualified to spective adoptive probationary care. parents agree; period is b the Central required. Authority of the 2 It shall receiving State Article 21 transmit the has approved such report to the decision, where 1 Where the Central Authority such approval is adoption is to of the State of required by the take place after origin. law of that State the transfer of or by the Central the child to the Article 16 Authority of the receiving State State of origin; and it appears to 1 If the c the Central the Central Central Authority Authorities of Authority of the of the State of both States have State that the origin is agreed that the continued satisfied that adoption may pro- placement of the the child is ceed; and child with the adoptable, it prospective shall - d it has been adoptive parents determined, in is not in the a prepare a accordance with child´s best report including Article 5, that interests, such information about the prospective Central Authority his or her iden- adoptive parents shall take the tity, adopt- are eligible and measures neces- ability, suited to adopt sary to protect background, and that the the child, in social environ- child is or will particular - ment, family be authorized to a to cause the history, medical enter and reside child to be with- history including permanently in drawn from the that of the the receiving prospective adop- child´s family, State. tive parents and and any special to arrange needs of the Article 18 temporary care; child; b in consultation b give due con- The Central with the Central sideration to the Authorities of Authority of the child´s upbringing both States shall State of origin, and to his or her take all neces- to arrange wit- ethnic, religious sary steps to hout delay a new and cultural obtain permission placement of the background; for the child to child with a view c ensure that leave the State to adoption or, consents have of origin and to if this is not been obtained in enter and reside appropriate, to accordance with permanently in arrange Article 4; and the receiving alternative long- d determine, on State. term care; an the basis in adoption shall particular of the Article 19 not take place reports relating until the Central to the child and 1 The transfer Authority of the the prospective of the child to State of origin adoptive parents, the receiving has been duly whether the en- State may only be informed visaged placement carried out if concerning the is in the best the requirements new prospective interests of the of Article 17 adoptive parents; child. have been satis- c as a last 2 It shall fied. resort, to transmit to the 2 The Central arrange the Central Authority Authorities of return of the of the receiving both States shall child, if his or State its report ensure that this her interests so on the child, transfer takes require. proof that the place in secure necessary and appropriate 2 Having regard consents have circumstances in particular to been obtained and and, if possible, the age and the reasons for in the company of degree of maturi- its determination the adoptive or ty of the child, on the placement, prospective adop- he or she shall taking care not tive parents. be consulted and, to reveal the 3 If the where appropria- identity of the transfer of the te, his or her mother and the child does not consent obtained ------------------------------------------------------- in relation to reports provided to the depositary measures to be for in Articles of the Convention taken under this 15 and 16 shall, that it will not Article. in every case, be be bound under prepared under this Convention Article 22 the to recognize responsibility of adoptions made in 1 The functions the Central accordance with of a Central Authority or an agreement con- Authority under other authorities cluded by this Chapter may or bodies in application of be performed by accordance with Article 39, public paragraph 1. paragraph 2. authorities or by bodies accredited under Chapter III, to the Article 26 extent permitted by the law of its 1 The State. recognition of an adoption includes CHAPTER V - recognition of 2 Any RECOGNITION a the legal Contracting State AND EFFECTS OF parent-child may declare to THE ADOPTION relationship be- the depositary of tween the child the Convention Article 23 and his or her that the adoptive parents; functions of the 1 An adoption b parental Central Authority certified by the responsibility of under Articles 15 competent the adoptive to 21 may be authority of the parents for the performed in that State of the child; State, to the ex- adoption as tent permitted by having been made c the the law and in accordance termination of a subject to the with the pre-existing supervision of Convention shall legal the competent be recognized by relationship authorities of operation of law between the child that State, also in the other and his or her by bodies or Contracting Sta- mother and persons who - tes. The certifi- father, if the a meet the cate shall adoption has this requirements of specify when and effect in the integrity, by whom the ag- Contracting State professional reements under where it was competence, Article 17, sub- made. experience and paragraph c, were 2 In the case accountability of given. of an adoption that State; and 2 Each having the effect Contracting State of terminating a b are qualified shall, at the pre-existing by their ethical time of legal parent- standards and by signature, child training or ratification, relationship, the experience to acceptance, ap- child shall enjoy work in the field proval or in the receiving of intercountry accession, notify State, and in any adoption. the depositary of other Contracting the Convention of State where the 3 A Contracting the identity and adoption is State which makes the functions of recognized, the declaration the authority or rights equivalent provided for in the authorities to those result- paragraph 2 shall which, in that ing from keep the Perma- State, are adoptions having nent Bureau of competent to make this effect in the Hague the certifica- each such State. Conference on tion. It shall 3 The preceding Private also notify the paragraphs shall International Law depositary of any not prejudice the informed of the modification in application of names and the designation any provision addresses of of these more favourable these bodies and authorities. for the child, in persons. force in the 4 Any Contracting State Contracting State which recognizes may declare to Article 24 the adoption. the depositary of the Convention The recognition Article 27 that adoptions of of an adoption children habitu- may be refused in 1 Where an ally resident in a Contracting adoption granted its territory may State only if the in the State of only take place adoption is origin does not if the functions manifestly con- have the effect of the Central trary to its of terminating a Authorities are public policy, pre-existing performed in ac- taking into ac- legal parent- cordance with count the best child paragraph 1. interests of the relationship, it child. may, in the receiving State 5 which recognizes Notwithstanding Article 25 the adoption un- any declaraion der the made under Any Contracting Convention, be paragraph 2, the State may declare converted into an ------------------------------------------------------- adoption having such information, Unless otherwise such an effect - under appropriate provided, the a if the law of guidance, in so costs of such the receiving far as is permit- translation are State so permits; ted by the law of to be borne by and that State. the prospective b if the adoptive parents. consents referred Article 31 to in Article 4, sub-paragraphs c Without prejudice Article 35 and d, have been to Article 30, or are given for personal data The competent the purpose of gathered or author- ities of such an adoption. transmitted under the Contracting 2 Article 23 the Convention, States shall act applies to the especially data expeditiously in decision con- referred to in the process of verting the Articles 15 and adoption. adoption. 16, shall be used only for the Article 36 CHAPTER VI - purposes for GENERAL which they were In relation to a PROVISIONS gathered or State which has transmitted. two or more Article 28 systems of law with regard to The Convention adoption does not affect Article 32 applicable in any law of a different State of origin 1 No one shall territorial units which requires derive improper - that the adoption financial or a any reference of a child other gain from to habitual resi- habitually resi- an activity re- dence in that dent within that lated to an State shall be State take place intercountry construed as in that State or adoption. referring to which prohibits 2 Only costs habitual the child´s place- and expenses, residence in a ment in, or including territorial unit transfer to, the reasonable of that State; receiving State professional fees b any reference prior to of persons to the law of adoption. involved in the that State shall adoption, may be be construed as charged or paid. referring to the Article 29 law in force in 3 The the relevant There shall be no directors, ad- territorial unit; contact between ministrators and c any reference the prospective employees of to the competent adoptive parents bodies involved authorities or to and the child´s in an adoption the public parents or any shall not receive authorities of other person who remuneration that State shall has care of the which is be construed as child until the unreasonably high referring to tho- requirements of in relation to se authorized to Article 4, sub- services act in the paragraphs a to rendered. relevant c, and Article 5, territorial unit; sub-paragraph a, Article 33 d any reference have been met, to the accredited unless the adop- A competent bodies of that tion takes place authority which State shall be within a family finds that any construed as or unless the provision of the referring to contact is in Convention has bodies accredited compliance with not been in the relevant the conditions respected or that territorial unit. established by there is a the competent serious risk that authority of the it may not be re- Article 37 State of origin. spected, shall immediately in- In relation to a Article 30 form the Central State which with Authority of its regard to 1 The competent State. This adoption has two authorities of a Central Authority or more systems Contracting State shall be of law applicable shall ensure that responsible for to different information held ensuring that categories of by them appropriate persons, any concerning the measures are reference to the child´s origin, in taken. law of that State particular infor- shall be mation concerning Article 34 construed as the identity of referring to the his or her If the competent legal system parents, as well authority of the specified by the as the medical State of law of that history, is destination of a State. preserved. document so re- quests, a Article 38 2 They shall translation ensure that the certified as A State within child or his or being in which different her conformity with territorial units representative the original must have their own has access to be furnished. rules of law in ------------------------------------------------------- respect of CLAUSES accession declare adoption shall that this Con- not be bound to Article 43 vention shall ex- apply the tend to all its Convention where 1 The Convention territorial units a State with a shall be open for or only to one or unified system of signature by the more of them and law would not be States which were may modify this bound to do so. Members of the declaration by Hague Conference submitting Article 39 on Private In- another declara- ternational Law tion at any time. 1 The at the time of Convention does its Seventeenth not affect any Session and by 2 Any such international the other States declaration shall instrument to which be notified to which Contracting participated in the depositary States are that Session. and shall state Parties and which 2 It shall be expressly the contains ratified, territorial units provisions on accepted or to which the matters governed approved and the Convention by the instruments of applies. Convention, un- ratification, less a contrary acceptance or 3 If a State declaration is approval shall be makes no made by the deposited with declaration under States Parties to the Ministry of this Article, the such instrument. Foreign Affairs Convention is to of the Kingdom of extend to all 2 Any the Netherlands, territorial units Contracting State depositary of the of that State. may enter into Convention. agreements with one or more other Article 44 Article 46 Contracting States, with a 1 Any other 1 The view to improving State may accede Convention shall the application to the Convention enter into force of the Convention after it has en- on the first day in their mutual tered into force of the month relations. These in accordance following the agreements may with Article 46, expiration of derogate only paragraph 1. three months from the 2 The after the deposit provisions of instrument of of the third in- Article 14 to 16 accession shall strument of and 18 to 21. The be deposited with ratification, States which have the depositary. acceptance or concluded such an 3 Such approval referred agreement shall accession shall to in Article 43. transmit a copy have effect only 2 Thereafter to the depositary as regards the the Convention of the relations between shall enter into Convention. the acceding force - State and those a for each Contracting State ratifying, Article 40 States which have accepting or not raised an approving it sub- No reservation to objection to its sequently, or the Convention accession in the acceding to it, shall be six months after on the first day permitted. the receipt of of the month the notification following the Article 41 referred to in expiration of sub-paragraph b three months The Convention of Article 48. after the deposit shall apply in Such an objection of its instrument every case where may also be of ratification, an application raised by States acceptance, pursuant to at the time when approval or Article 14 has they ratify, accession; been received accept or approve after the the Convention Convention has after an b for a entered into accession. Any territorial unit force in the such objection to which the receiving State shall be notified Convention has and the State of to the deposi- been extended in origin. tary. conformity with Article 45, on Article 42 Article 45 the first day of the month The Secretary 1 If a State following the General of the has two or more expiration of Hague Conference territorial units three months on Private In- in which diffe- after the noti- ternational Law rent systems of fication referred shall at regular law are to in that intervals convene applicable in Article. a Special relation to Commission in matters dealt Article 47 order to review with in the the practical Convention, it 1 A State Party operation of the may at the time to the Convention Convention. of signature, may denounce it ratification, by a notification CHAPTER VII - acceptance, in writing FINAL approval or addressed to the ------------------------------------------------------- depositary. equally authen- 2 The tic, in a single denunciation copy which shall takes effect on be deposited in the first day of the archives of the month the Government of following the the Kingdom of expiration of the Netherlands, twelve months and of which a after the certified copy notification is shall be sent, received by the through depositary. Where diplomatic a longer period channels, to each for the of the States denunciation to Members of the take effect is Hague Conference specified in the on Private notification, the International Law denunciation at the date of takes effect upon its Seventeenth the expiration of Session and to such longer each of the other period after the States which par- notification is ticipated in that received by the Session. depositary. Article 48 The depositary shall notify the States Members of the Hague Conference on Private International Law, the other States which participated in the Seventeenth Session and the States which have acceded in accordance with Article 44, of the following - a the signatures, ratifications, acceptances and approvals re- ferred to in Article 43; b the accessions and objections raised to accessions referred to in Article 44; c the date on which the Conven- tion enters into force in accord- ance with Article 46; d the declarations and designations re- ferred to in Articles 22, 23, 25 and 45; e the agreements referred to in Article 39; f the denunciations referred to in Article 47. In witness whereof the undersigned, be- ing duly authorized there- to, have signed this Convention. Done at The Hague, on the ...... day of .......... 19.. in the English and French languages, both texts being ------------------------------------------------------- Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 6 2.2 Förslag till lag om internationell adoptionsförmedling Härigenom föreskrivs följande. Inledning 1 § Bestämmelserna i denna lag tillämpas när en underårig med hemvist utomlands skall adopteras av någon eller några med hemvist i Sverige. Internationell adoptionsförmedling 2 § Med internationell adoptionsförmedling avses verksamhet som har till syfte att skapa kontakt mellan den eller dem som önskar adoptera och myndigheter, organisationer, institutioner eller enskilda personer i det land där barnet har sitt hemvist samt att även i övrigt lämna den hjälp som behövs för att en adoption skall kunna genomföras. 3 § Adoptioner av barn från utlandet får förmedlas endast av sammanslutningar som är auktoriserade enligt denna lag. 4 § Den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet skall anlita en sammanslutning som avses i 3 §. Detta gäller dock inte enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad sammmanslutning. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) skall i sådana fall innan barnet lämnar landet pröva om förfarandet är godtagbart. De auktoriserade sammanslutningarna 5 § NIA avgör frågor om auktorisation och har tillsyn över de auktoriserade sammanslutningarna. 6 § Auktorisation får ges endast åt sammanslutningar som har till huvudsakligt syfte att förmedla internationella adoptioner. Auktorisation får ges endast om det står klart att sammanslutningen kommer att förmedla sådana adoptioner på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt, utan vinstintresse och med barnets bästa som främsta riktmärke. För auktorisation krävs vidare att sammanslutningen har stadgar, styrelse och revisorer. 7 § Auktorisationen skall vara tidsbegränsad. I beslutet om auktorisation skall det anges vilka länder som sammanslutningens verksamhet avser. Auktorisationen får även förenas med andra villkor, såsom vad som skall gälla om inbetalning av avgifter samt redovisning. För att täcka kostnaderna för verksamheten får en auktoriserad sammanslutning ta ut skäliga avgifter av dem som anlitar sammanslutningen för internationell adoptionsförmedling. 8 § NIA skall i samband med ett beslut om auktorisation utse minst två personer eller, om sammanslutningens verksamhet kan antas bli av ringa omfattning, en person att företräda allmänintresset i sammanslutningens arbete med in- ternationell adoptionsförmedling (samhällsrepresentanter). Samhällsrepresentan- ter skall ha särskild erfarenhet av barn- och ungdomsvård i stat eller kommun. 9 § De auktoriserade sammanslutningarna är skyldiga att på begäran tillhandahålla NIA de handlingar som rör verksamheten. 10 § Auktorisationen skall återkallas, om de förutsättningar som anges i 6 § inte längre finns. Detsamma gäller, om sammanslutningen inte uppfyller villkor som uppställts för auktorisationen eller inte rättar sig efter vad NIA begär med stöd av 9 §. 11 § När en auktoriserad sammanslutning prövar om en internationell adoption skall förmedlas, skall minst en samhällsrepresentant delta. 12 § Om en auktoriserad sammanslutning har vägrat adoptionsförmedling i ett visst fall, får NIA på begäran av den eller dem som söker adoption uppdra åt sammanslutningen att ändå förmedla adoptionen. Tystnadsplikt 13 § Den som är eller har varit verksam inom en auktoriserad sammanslutning får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid fått veta om enskildas personliga förhållanden. Överklagande 14 § NIA:s beslut enligt 4 § tredje meningen, 6 §, 7 § första stycket och 10 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. NIA:s beslut i övrigt får inte överklagas. Ansvar 15 § Den som förmedlar en internationell adoption i strid med 3 § döms till böter. Detsamma gäller den som i strid med 4 § låter föra ut ett barn från det land där det har sitt hemvist. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997, då lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp upphör att gälla. 2. Sammanslutningar som vid den nya lagens ikraftträdande har auktorisation enligt den upphävda lagen skall anses ha fått auktorisation enligt den nya lagen. 3. Om det vid den nya lagens ikraftträdande finns ett giltigt medgivande enligt 25 § socialtjänstlagen (1980:620), skall någon prövning inte göras enligt 4 § i den nya lagen. 7 2.3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) Härigenom föreskrivs att 25, 30, 31, 47, 73 och 75 §§ socialtjänstlagen (1980:620)1 skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 25 §2 En underårig får inte utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigva- rande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom. Som ett medgivande anses socialnämndens beslut att bereda den underårige vård i ett visst familjehem. Socialnämnden får inte lämna medgivande enligt första stycket utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda. ------------------------------------------------------- Är det fråga om att ta emot ett utländskt barn i syfte att adoptera det, skall medgivandet inhämtas innan barnet lämnar sitt hemland. Medgivandet upphör att gälla om inte barnet har tagits emot i hemmet inom ett år från det medgi- vandet lämnades. Innan socialnämnden beslutar i en fråga om medgivande som avses i tredje stycket, skall nämnden pröva om det förmedlingssätt som sökanden kommer att använda sig av är tillförlitligt eller ej. Nämnden skall i denna fråga inhämta 1 Lagen omtryckt 1988:871. 2 Senaste lydelse 1990:53. yttrande från statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA), om det inte är uppenbart obehövligt. Visar prövningen att det kan befaras att förmedlingssättet inte är tillförlitligt, skall socialnämnden vägra sitt medgivande. I ett beslut om medgivande skall soci- alnämnden ange för vilket förmedlingssätt medgivandet gäller. ------------------------------------------------------- Är det fråga om att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det, skall medgi- vandet inhämtas innan barnet lämnar det land där det har sitt hemvist. Medgivande får lämnas endast om den eller de som vill adoptera har till- fredsställande kunskaper om barn och deras behov och har blivit informerade om den planerade adoptionens innebörd. Medgivandet upphör att gälla, om inte barnet har tagits emot i hemmet inom två år från det medgi- vandet lämnades. Den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla till socialnämnden om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid medgivandet gäller. Medgivandet skall åter- kallas, om förutsättningarna för det inte längre före- ligger. Återkallelse kan ske även när barnet har tagits emot av sökandena, om en fortsatt vistelse hos dem inte är förenlig med barnets bästa. När ett visst barn har föreslagits för adoption, skall socialnämnden skyndsamt pröva om den skall ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Om det är fråga om ett adoptionsförfarande som omfattas av lagen (1997:000) med anledning av Sveriges tillträde till Haag- konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, skall därvid 3 § i den lagen tillämpas. 30 §3 Ett medgivande enligt 25 § första stycket meddelas av socialnämnden i vårdnadshavares hemkommun. Om nämndens prövning gäller ett hem i en annan kommun, skall nämnden rådgöra med socialnämnden i den kommunen innan den fattar sitt beslut. ------------------------------------------------------- Ett medgivande enligt Ett medgivande enligt 25 § tredje stycket 25 § tredje stycket och ett meddelas av socialnämnden i samtycke enligt 25 § femte de blivande adoptivför- stycket meddelas av äldrarnas hemkommun. socialnämnden i den eller de sökandes hemkommun. Den nämnd som har lämnat Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 25 § medgivande enligt 25 § fullgör skyldigheterna fullgör skyldigheterna enligt 26 §. enligt 26 §. I de fall samtycke enligt 25 § femte stycket lämnats av socialnämnden i en annan kommun fullgör i stället den nämnden skyldigheterna enligt 26 §. 31 § Enskilda personer eller sammanslutningar får inte bedriva verksamhet som syftar till att förmedla underåriga till hem som avses i 25 §. ------------------------------------------------------- Om rätt för auktoriserade Om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i sammanslutningar att i vissa fall lämna vissa fall förmedla barn förmedlingshjälp m.m. finns från utlandet för adoption bestämmelser i lagen finns bestämmelser i lagen (1979:552) om in- (1997:000) om internatio- ternationell nell adoptionsförmedling. adoptionshjälp. 47 §4 ------------------------------------------------------- Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som ankommer på nämnden enligt 25 och 28 §§ denna lag, 4 och 6 §§, 11 § första och andra styckena, 13 §, 14 § 3 Senaste lydelse 1990:53. 4 Senaste lydelse 1991:1667. tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. ------------------------------------------------------- Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som ankom- mer på nämnden enligt 25 § första - fjärde styckena och 28 § denna lag, 4 och 6 §§, 11 § första och andra styckena, 13 §, 14 § tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 13 § lagen (1988:870) om vård av miss- brukare i vissa fall. Första stycket gäller även i ärenden enligt 25 § femte stycket om samtycke vägras. 73 §5 ------------------------------------------------------- Socialnämndens beslut får Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut nämnden har meddelat beslut i fråga om i fråga om bistånd enligt 6 §, bistånd enligt 6 §, medgivande enligt 25 § medgivande, återkallelse förbud enligt 27 §, av medgivande eller om eller eftergift enligt samtycke enligt 25 §, 37 §. förbud enligt 27 §, eller eftergift enligt 37 §. Beslut i fråga om bistånd till annan får inte överklagas enligt första stycket. Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 75 §6 ------------------------------------------------------- Till böter döms den som Till böter döms den som 1. åsidosätter 1. åsidosätter bestämmelserna i 25 § eller bestämmelserna i 25 § eller 31 § första stycket, om inte 31 § första stycket, om inte gärningen i sistnämnda fall gärningen i sistnämnda fall är belagd med straff i är belagd med straff i lagen (1979:552) om lagen (1997:000) om internationell adop- internationell ad- tionshjälp, optionsförmedling, 2. överträder förbud som har meddelats med stöd av 27 §, 3. utan tillstånd driver ett sådant hem för vård eller boende som avses i 69 §, 4. i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 70 § fortsätter verk- samheten vid ett hem för vård eller boende. Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av socialnämnden, länsstyrel- sen eller Socialstyrelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 5 Senaste lydelse 1995:53. 6 Senaste lydelse 1990:53. 8 2.4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100)1 skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 15 §2 ------------------------------------------------------- Sekretess gäller hos Sekretess gäller hos domstol i äktenskapsmål samt domstol i äktenskapsmål samt mål och ärenden enligt mål och ärenden enligt föräldrabalken, liksom i mål föräldrabalken, liksom i mål enligt lagen (1989:14) om enligt lagen (1989:14) om erkännande och erkännande och verk- verkställighet av utländska ställighet av utländska vård- vårdnadsavgöranden m.m. och nadsavgöranden m.m. och om om överflyttning av barn, överflyttning av barn, för för uppgift om enskilds uppgift om enskilds personliga eller ekono- personliga eller ekono- miska förhållanden, om part miska förhållanden, om part begär det och det kan antas begär det och det kan antas att den enskilde eller att den enskilde eller någon honom närstående lider någon honom närstående lider skada eller men om upp- skada eller men om upp- giften röjs. I ärenden om giften röjs. I ärenden om anordnande av godmanskap adoption enligt 4 kap. för- enligt 11 kap. 4 § för- äldrabalken, anordnande av äldrabalken eller förvaltar- godmanskap enligt 11 kap. skap behövs dock inte 4 § föräldrabalken eller begäran av part. förvaltarskap behövs dock inte begäran av part. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 1 Lagen omtryckt 1992:1474. 2 Senaste lydelse 1994:1443. 9 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap Härigenom föreskrivs att 1 a och 13 a §§ lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap1 skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a §2 Ett barn som inte fyllt tolv år och som adopteras av svensk medborgare blir vid adoptionen svensk medborgare om 1. barnet adopteras i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge, eller ------------------------------------------------------- 2. barnet adopteras 2. barnet adopteras genom ett utländskt adop- genom ett utländskt adop- tionsbeslut som godkänts i tionsbeslut som godkänts i Sverige enligt lagen Sverige enligt lagen (1971:796) om (1971:796) om internationella internationella rättsförhållanden rörande rättsförhållanden rörande adoption. adoption eller som gäller här i landet enligt lagen (1997:000) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella ad- optioner. 13 a §3 I fråga om adoptivbarn gäller bestämmelserna i denna lag om barns förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap med anledning av att barnets adoptivfar eller adoptivmor förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap endast 1. om barnet adopterats i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge, ------------------------------------------------------- 2. om barnet adopterats 2. om barnet adopterats genom ett utländskt genom ett utländskt adoptionsbeslut som adoptionsbeslut som godkänts i Sverige enligt godkänts i Sverige enligt lagen (1971:796) om lagen (1971:796) om internationella rättsförhål-internationella rättsför- landen rörande adoption, hållanden rörande adoption eller eller som gäller här i landet enligt lagen (1997:000) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella ad- optioner, eller 3. om en far eller en mor adopterat sitt eget barn. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 1 Lagen omtryckt 1984:682. 2 Senaste lydelse 1992:392. 3 Senaste lydelse 1992:392. 10 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn dels att 5 § skall upphöra att gälla, dels att 2 och 4 §§ skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Bidrag lämnas till den eller de adoptivföräldrar som har fått tillstånd av svensk domstol till en adoption. ------------------------------------------------------- Med svensk domstols Med svensk domstols tillstånd jämställs beslut avtillstånd jämställs regeringen, eller av den 1. beslut av regeringen, myndighet som regeringen eller av den myndighet som har bestämt, om att ett regeringen har bestämt, om utomlands meddelat beslut att ett utomlands meddelat om adoption skall gälla här beslut om adoption skall i landet. gälla här i landet, och 2. ett utomlands meddelat beslut om adoption som gäller här i landet enligt lagen (1997:000) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. 4 §1 ------------------------------------------------------- För varje barn lämnas För varje barn lämnas bidrag bidrag med hälften av med 24 000 kronor. genomsnittskostnaden för en adoption från barnets ur- sprungsland, dock högst med 24 000 kronor. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfaran- de i fråga om barn, som kommit i adoptivföräldrarnas vård här i landet före ikraftträdandet. 1 Senaste lydelse 1991:235. 11 3 Ärendet och dess beredning Reglerna för den internationella adoptionsverksamheten fick i huvudsak sin nuvarande utformning i slutet av 1970-talet. En särskild arbetsgrupp lämnade år 1978 rapporten Internationella adoptioner (Ds 1978:6), med förslag till riktlinjer och organisation av verksamheten. Riksdagen beslutade i frågan på grundval av proposition 1978/79:108 (SoU 1978/79:41, rskr. 1978/79:346). Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) pekade i en skrivelse från den 29 maj 1991 på den utveckling som ägt rum inom adoptionsområdet och det behov av förändringar i regelsystemet som utvecklingen har föranlett. Vid Haagkonferensen för internationell privaträtt har utarbetats en konvention om internationella adoptioner, "1993 års konvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner". Sverige deltog i detta arbete. Regeringen tillsatte den 27 maj 1992 en utredning för att se över verksamheten med internationella adoptioner. Utredningen skulle i sitt arbete bl.a. beakta NIA:s skrivelse och pröva det behov av lagändringar som Haagkonventionen kunde föranleda. Utredningen har avlämnat betänkandet Internationella adoptionsfrågor, 1993 års Haagkonvention m.m. (SOU 1994:137). Utredningens sammanfattning av betänkandet återfinns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna återfinns i bilaga 2. En sammanställning av remissynpunkterna har gjorts och finns tillgänglig i Socialdepartementet (S95/2078/IFO). Lagrådet Regeringen beslutade den 23 januari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet har föreslagit att lagtexterna bör justeras på en rad punkter. Regeringen har följt Lagrådets förslag i dessa delar. Därutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexterna. I två avseenden föreslår Lagrådet i sak en annan lösning än den som föreslås i lagrådsremissen. Det gäller dels om socialnämnden skall lämna samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta även i fråga om adoptioner som inte omfattas av Haagkonventionen, dels om beslut i fråga om en auktorisation skall överklagas till regeringen eller allmän förvaltningsdomstol. Regeringen har inte följt Lagrådets förslag i fråga om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta men däremot i fråga om överklagande. Lagrådet har även föreslagit ändringar i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap och lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn. Regeringen anser dock att den frågan lämpligen övervägs i samband med att lagen om svenskt medborgarskap ses över enligt nyligen beslutat direktiv. Vi återkommer till Lagrådets synpunkter och förslag dels i avsnitt 6.3 dels i för- fattningskommentaren. 4 Nuvarande ordning Lagreglering Regler om adoption återfinns i många svenska författningar. De grundläggande materiella reglerna om adoption finns i 4 kap. föräldrabalken. Då det gäller adoption med utländsk anknytning finns i lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption bestämmelser bl.a. om svensk domsrätt, lagval och erkännande av utländska adoptionsbeslut. Till denna lag hör förordningen (1976:834) om prövning av utländskt beslut om adoption. Förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap innehåller särskilda regler om adoption när adoptionen genom den sökandes och barnets medborgarskap och hemvist har internordisk anknytning. Förordningen grundar sig på konventionen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap (6 februari 1931). Definitionen av internationell adoptionshjälp och regler härom återfinns i lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp. NIA:s funktioner regleras i förordningen (1988:1128) med instruktion för Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor. Vidare är flera centrala regler om adoption av utländska barn intagna i socialtjänstlagen (1980:620). Regler om bidrag vid adoption av utländska barn återfinns i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn jämte tillhörande förordning (1988:1464). Slutligen finns i andra författningar särbestämmelser angående adoptioner, t.ex. i sekretesslagen (1980:100) och i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap. De svenska adoptionsorganisationerna Verksamheten med att adoptera barn från utlandet startade på 1950-talet. Från början drevs verksamhet av enskilda personer. Efter hand reglererades den av samhället som också tog över vissa arbetsuppgifter i samband med adoptionerna. År 1969 bildades de första ideella organisationerna i syfte att ordna verksamheten på ett kontrollerat och rationellt sätt. Organisationerna fick då också ta över vissa uppgifter som tidigare legat på samhället. I Sverige finns för närvarande sex auktoriserade adoptionsorganisationer. Gemensamt för dem är att de alla är ideella organisationer som drivs av människor som känt ett starkt engagemang för föräldralösa barn i utlandet. I regel rör det sig om personer som själva adopterat och på så sätt fått kontakter i något land. Samtliga organisationer har internationell adoption som huvudsakligt syfte men arbetar dessutom med bistånd till andra länder. Antalet sökande har minskat under 1990-talet. I de flesta fall har organisationerna inte längre några väntetider innan en familjs handlingar kan sändas till ett annat land. Det förekommer även att organisationerna har för få sökande för vissa av sina utlandskontakter. Förbundet Adoptionscentrum (AC) bildades år 1969. År 1996 hade AC auktorisation att lämna adoptionshjälp för 24 länder och förmedlade under samma år ca 602 barn eller drygt 72 % av det totala antalet barn som detta år kom till Sverige genom auktoriserad organisations försorg. AC har ca 9 000 medlemmar och den 1 januari 1996 stod drygt 1 900 som sökande av adoptivbarn i organisationens register. De sökande har till oktober 1996 minskat till ca 1 700. Av dessa har ca 1 000 ännu inte fått medgivande av socialnämnden att ta emot ett barn för adoption. AC har lokalavdelningar över hela landet. Dessa bedriver bl.a. föreningsverksamhet, biståndsprojekt och föräldrautbildning. I syfte att kunna erbjuda blivande adoptivföräldrar en bra förberedelse inför adoptionen har AC utarbetat studiehandledningar och utbildar kontinuerligt cirkelledare. AC bedriver också en omfattande biståndsverksamhet, bl.a. med stöd av Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida). Familjeföreningen för Internationell Adoption (FFIA) har funnits som förening sedan år 1979 och har arbetat med internationell adoptionshjälp sedan år 1980. FFIA hade år 1996 auktorisation för sju länder och förmedlade samma år 120 barn. Det land från vilket det kom flest barn var Kina, som också är det land FFIA senast påbörjat ett samarbete med. FFIA har även förberedelse av blivande adoptivföräldrar, bl.a. ett studieprogram för distansutbildning. FFIA har drygt 900 medlemmar. FFIA:s biståndsverksamhet är en framträdande del av föreningens engagemang för barn i världen och drivs av en särskild biståndsgrupp. Föreningen stöder olika biståndsprojekt i sex länder. Barnen Framför Allt - Adoptioner (BFA-A) bildades år 1979 av ett antal personer, som själva adopterat från andra länder. Föreningen har haft auktorisation sedan år 1980. År 1996 hade BFA-A auktorisation för fem länder och förmedlade 48 barn. Föreningen har närmare 900 medlemmar. Förutom adoptionsverksamheten bedriver BFA-A biståndsverksamhet. Föreningen har bl.a. en fadderbarnsverksamhet som omfattar drygt 850 fadderbarn i tre olika länder. Barnens vänner - Internationell adoptionsförening (BV) bildades år 1979 under namnet Sri Lanka Barns Vänner - Internationell adoptions- och biståndsförening. Föreningen fick år 1980 auktorisation för att arbeta med adoptioner från Sri Lanka. Föreningen har under 1990-talet utvidgat sin verksamhet till flera länder, därav namnbytet. BV har nu auktorisation för tre länder. BV hade år 1996 drygt 500 medlemmar och förmedlade 28 barn. En separat förening som arbetar med bistånd till Sri Lanka har avskilts från BV. Ungdomar som kommit som adoptivbarn med hjälp av föreningen har bildat en egen ungdomsklubb. Adoptions-Gruppen Skaraborg (AGS) fick sin första auktorisation år 1991. Föreningen som har auktorisation för Polen har drygt hundratalet medlemmar och förmedlade år 1996 13 adoptivbarn. AGS har även biståndsverksamhet, som till stor del består av insamlat material som transporteras till Polen. Adoption & Child Care Association (ACCA) är den nyaste organisationen och fick auktorisation för Vietnam år 1994. Föreningen hade år 1996 ett nittiotal medlemmar och förmedlade 22 adoptivbarn. ACCA har även visst bistånd, bl.a. fadderbarnsverksamhet. NIA Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är en central förvaltningsmyndighet med ansvar för information, tillsyn och kontroll i frågor som rör internationella adoptioner. Instruktion för NIA finns i förordningen (1988:1128). Nämnden består av elva ledamöter, som förordnas av regeringen, och kansliet har nio anställda. NIA ansvarar för frågor enligt förordningen (1976:834) om prövning av utländskt beslut om adoption samt för frågor om auktorisation av organisationer enligt lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp. Nämnden beslutar också om fördelning av statsbidrag till sådana organisationer och fastställer årligen genomsnittskostnader att ligga till grund för beräkningen av bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn. NIA skall vidare, enligt 25 § socialtjänstlagen (1980:620), avge yttrande till socialnämnden om avsett förmedlingssätt är tillförlitligt när det är fråga om adoption av ett barn från utlandet utan medverkan av auktoriserad organisation, s.k. enskild adoption. Verksamhetens huvudsakliga inriktning är att underlätta adoptioner till Sverige av utländska barn. NIA skall därvid sträva efter att adoptioner sker till barnets bästa och i enlighet med gällande lagstiftning i barnets ursprungsland och i Sverige. NIA skall vidare upprätthålla och stödja verksamheten med internationella adoptioner på hög etisk nivå, följa utvecklingen på sitt område samt informera berörda samhällsorgan om regler för och innehåll i adoptionsverksamheten. Förmedlingssättet De flesta adoptivbarn som kommit till Sverige har förmedlats genom en auk- toriserad adoptionsorganisation. Antalet barn som förmedlats på detta sätt har emellertid varierat genom åren. På 1970-talet förmedlades 40-50 % av de barn som kom till Sverige genom enskilda kontakter. Efter införandet av lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp och ändringen i socialtjänstlagen år 1985, minskade emellertid antalet enskilda adoptioner. År 1986 t.ex. kom nästan 90 % av adoptivbarnen till Sverige genom auktoriserad organisations försorg. Andelen enskilda adoptioner har därefter ökat något, även om variationerna mellan åren är stora. År 1993 förmedlades ca 20 % av adoptivbarnen genom enskilda kontakter, medan siffran för år 1996 var nere i ca 8 %. Socialnämndens beslut om medgivande Den som vill adoptera ett utländskt barn måste ha ett beslut om medgivande från socialnämnden. Enligt 25 § socialtjänstlagen (1980:620) får inte en underårig tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom utan socialnämndens medgivande. En ansökan om sådant medgivande skall enligt 36 § socialtjänstförordningen (1981:750) innehålla vissa personuppgifter om de sökande. Enligt 37 § samma förordning behöver ansökan innehålla uppgifter om ett visst barn endast om sökandena kan lämna sådana uppgifter. Vidare skall i an- sökan uppges hur sökandena har kommit eller planerar att komma i förbindelse med ett utländskt barn. I det senare fallet skall också de särskilda önskemål som sökandena kan ha i fråga om barnets ålder anges. Till ansökan skall fogas läkarintyg beträffande sökandenas hälsotillstånd. Innan socialnämnden fattar beslut i frågan om medgivande skall enligt 25 § andra stycket socialtjänstlagen förhållandena i det enskilda hemmet och förut- sättningarna för vård i hemmet utredas. Kommunens handläggare gör en s.k. hemutredning. Bland annat för att ge vägledning om hur en sådan utredning skall gå till och vilka uppgifter som behövs om de adoptivsökande har NIA gett ut en detaljerad handbok för socialnämnderna. Det kan bli aktuellt för socialnämnden att inhämta yttrande från NIA innan beslut fattas om medgivande. Så kan fallet vara då någon av de sökande eller båda lider av sjukdom. Ibland kan en behandlande läkares utlåtande till socialnämnden vara svårt att tolka med avseende på vilka konsekvenser sjukdomen kan få för familjen. Läkaren som avgett utlåtandet företräder i första hand sin patient medan socialarbetaren måste företräda det okända barnet. Föreligger det tveksamhet om hur den aktuella sjukdomen kan komma att påverka den eller de sökandes förmåga att ta emot ett adoptivbarn kan socialnämnden för att förbättra sitt beslutsunderlag inhämta NIA:s uppfattning i frågan. Socialnämnden skall vidare, innan den fattar sitt beslut, enligt 25 § fjärde stycket socialtjänstlagen pröva om det förmedlingssätt som sökandena kommer att använda sig av är tillförlitligt. Socialnämnden skall i denna fråga inhämta ytt- rande från NIA om det inte är uppenbart obehövligt. Med uppenbart obehövligt avses t.ex. de fall då adoptionen förmedlas av en auktoriserad adoptionsorganisation. Visar prövningen att det kan befaras att förmedlingssät- tet inte är tillförlitligt skall socialnämnden vägra sitt medgivande. I ett beslut om medgivande skall socialnämnden ange för vilket förmedlingssätt med- givandet gäller. I 25 § tredje stycket socialtjänstlagen stadgas att ett beslut om medgivande skall inhämtas innan barnet lämnar sitt hemland. Medgivandet upphör att gälla om inte barnet har tagits emot i hemmet inom ett år från det medgivandet lämnades. Enligt 38 § socialtjänstförordningen skall den som har fått socialnämndens medgivande att i sitt hem ta emot ett barn från utlandet i syfte att adoptera det omedelbart anmäla till socialnämnden när barnet har anlänt till hemmet. Den som tar emot ett utländskt barn för adoption utan att inhämta medgivande från socialnämnden kan dömas till böter. Organisationens beslut om adoptionshjälp När de adoptionssökande har fått ett beslut från socialnämnden om medgivande vänder sig de flesta - om de inte redan gjort det - till en adoptionsorganisa- tion för att få hjälp med att finna ett barn. De får då hos organisationen an- söka om s.k. internationell adoptionshjälp. Härmed avses enligt 1 § lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp sådan verksamhet som har till syfte att förmedla kontakt mellan den som önskar adoptera ett utländskt barn och myn- digheter, organisationer eller enskilda personer i barnets hemland samt att även i övrigt lämna den hjälp som behövs för att adoptionen skall kunna genomföras. Internationell adoptionshjälp från enskild får, utom i enstaka fall, lämnas en- dast av ideella adoptionsorganisationer som är auktoriserade av NIA. Auktorisation Auktorisation får ges endast åt organisationer som har stadgar, styrelse och revisorer och vars huvudsakliga syfte är att lämna internationell adoptions- hjälp. Verksamheten skall drivas på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt utan vinstintresse och med barnens bästa som utgångspunkt. Ett beslut om auktorisation skall vara tidsbegränsat och ange de länder där organisationen får vara verksam. Auktorisationen får även förbindas med andra villkor. För att täcka kostnaderna för verksamheten får en auktoriserad organisation ta ut avgifter av dem som söker adoptionshjälp. NIA har tillsyn över de auktoriserade adoptionsorganisationerna. Dessa är skyldiga att på begäran tillhandahålla NIA de handlingar som rör verksamheten. Auktorisationen får återkallas bl.a. när de förutsättningar som varit villkor för auktorisation inte längre föreligger. Ett beslut om avslag på ansökan om auktorisation eller återkallelse av auktorisation kan överklagas till regering- en. I samband med beslut om auktorisation skall NIA utse minst två personer eller, om organisationens verksamhet kan antas bli av ringa omfattning, en person att företräda allmänintresset i organisationens arbete med internationell adoptionshjälp (samhällsrepresentant). Samhällsrepresentanterna skall ha sär- skild erfarenhet av barn- och ungdomsvård i stat eller kommun. När en organisation beslutar om adoptionshjälp skall lämnas eller ej skall enligt 8 § lagen om internationell adoptionshjälp minst en samhällsrepresentant delta. Om samhällsrepresentanten har en annan mening än sammanslutningen i frågan om adoptionshjälp, skall ärendet överlämnas till NIA för avgörande. Om sammanslutningen har vägrat adoptionshjälp i ett visst fall får NIA vidare på begäran av den som söker adoptionshjälp uppdra åt sammanslutningen att ändå lämna hjälpen. Den som lämnar internationell adoptionshjälp i strid med 1 § lagen om inter- nationell adoptionshjälp kan dömas till böter. Tingsrättens beslut om tillstånd till adoption, m.m. När de blivande adoptivföräldrarna har fått ett medgivandebeslut från social- nämnden, ett beslut om adoptionshjälp från en organisation och ett barn också har förmedlats återstår för de sökande att få ett beslut om själva adoptionen. Detta beslut kan fattas av svensk domstol. Enligt lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption skall ansökan om adoption upptas av svensk domstol om den eller de sökande har svenskt medborgarskap eller hemvist i Sverige eller om regeringen medgett det. I lagen föreskrivs vidare att ansökan skall prövas enligt svensk lag. Avser ansökan barn under 18 år skall särskilt beaktas om sökanden eller barnet genom medborgarskap eller hemvist eller på annat sätt har anknytning till främmande stat och det skulle medföra avsevärd olägenhet för barnet om adoptionen inte skulle bli gällande där. I lagen finns också bestämmelser om erkännande av ut- ländska adoptionsbeslut. Enligt förordningen (1976:834) om prövning av utländskt beslut om adoption prövar NIA frågan om godkännande av ett sådant beslut. Fråga är om autonom svensk lagstiftning, dvs. lagstiftning som inte grundar sig på en av Sverige ratificerad internationell konvention. När det gäller internordiska adoptioner finns speciella regler i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adop- tion och förmynderskap. Denna reglering grundar sig på konventionen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap från år 1931. De allmänna reglerna om förutsättningarna för adoption finns i 4 kap. föräld- rabalken. Huvudregeln är att adoptanten skall ha fyllt 25 år. Rätt att adoptera tillkom- mer även den som fyllt 18 men ej 25 år om adoptionen avser eget barn, makes barn eller makes adoptivbarn eller om det annars föreligger synnerliga skäl. Tillstånd att adoptera kan lämnas endast åt äkta makar gemensamt eller åt ensamstående. Endast i undantagsfall får en make adoptera ensam. Sammanboende kan inte adoptera gemensamt. Registrerade partner får varken gemensamt eller var för sig anta adoptivbarn. Har barnet fyllt 12 år skall det lämna samtycke till adoptionen. Adoption kan dock i vissa fall ske utan sådant samtycke, t.ex. om barnet är under 16 år och barnet skulle skadas om det tillfrågades. Vidare krävs, när barnet är omyndigt, att vårdnadshavarna lämnar samtycke till adoptionen. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Rätten skall pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adop- tionen. En adoption får inte ha karaktär av affärsuppgörelse. Har t.ex. som villkor för att adoption skall ske ersättning i någon form lämnats eller utlovats från någon sida kan tillstånd till adoption ej ges. Det är dock tillåtet att i samband med adoptionen utge ersättning för vårdkostnader och liknande som uppstått i barnets hemland. När det gäller adoptivbarnets ställning efter adoptionen skiljer man mellan svaga och starka adoptioner. En svag adoption innebär att en viss rättslig ank- nytning bibehålls mellan adoptivbarnet och dess biologiska släkt. Möjlighet kan också finnas till hävning av adoptionen. I Sverige tillämpas dock endast stark adoption vilket innebär att barnet efter adoptionen anses vara adoptantens barn i alla avseenden. Någon hävning av en sådan adoption är inte möjlig. Endast i de fall då barnet senare adopteras av annan än adoptantens make eller om adoptanten ingår äktenskap med den adopterade upphör all verkan av adoptionen. 5 Vissa regeländringar när det gäller internationella adoptioner 5.1 Allmän bedömning ------------------------------------------------------- |Regeringens bedömning: Adoptionsverksamheten fungerar| |i allt väsentligt väl i Sverige. | | Arbetsfördelningen mellan NIA, Socialstyrelsen, | |länsstyrelserna, kommunerna och | |adoptionsorganisationerna bör med något undantag förbli| |som den är. | | Adoptionsorganisationerna gör ett förtjänsfullt | |arbete. Deras självständighet och integritet är viktiga| |att bevara. Det gör att det finns anledning att vara | |återhållsam när det gäller regleringen av verksamheten| |med internationella adoptioner. Mot detta står att | |adoption är ett så viktigt inslag i människors liv att| |en hög grad av rättssäkerhet krävs vid behandlingen av| |adoptionsärenden. Det finns i dag en bra balans mellan| |dessa två principer. Det är angeläget att behålla denna| | | |balans. | ------------------------------------------------------- Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens i den mån utredningen berört frågorna. Remissinstanserna: I den mån frågorna tas upp ligger remissinstansernas synpunkter i linje med regeringens bedömning. Flera adoptionsorga- nisationer pekar på organisationernas ställning som fristående ideella föreningar. Förbundet Adoptionscentrum (AC) anser att Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) bör inordnas i Socialstyrelsen. Skälen för regeringens bedömning: Regeringens bedömning är att den internationella adoptionsverksamheten fungerar väl i Sverige. Även om utredningen har vissa förslag till tekniska förändringar finns det inte något i dess beskrivningar och förslag som motsäger att den internationella adoptionsverksamheten i Sverige fungerar väl. Utredningen har funnit att gällande arbetsfördelning mellan olika samhälleliga organ och ideella organisationer i allt väsentligt fungerar väl. På vissa punkter föreslås förändringar men i grunden menar utredningen att arbetsfördelningen bör ligga fast. Regeringen delar denna bedömning. Socialstyrelsen och NIA bör således inte slås ihop. Några adoptionsorganisationer tar i sina remissvar upp frågor om kontroll, byråkrati och effektivitet. Det är givetvis angeläget att organisationerna kan bedriva sin verksamhet så att inte kostnader uppstår på grund av onödiga statliga påbud. Det bör vara en strävan från olika statliga myndigheter att begränsa regelverket till det som verkligen behövs. Det bör dock påpekas att lagstiftningens syfte är att undvika oetiska adoptioner och att upprätthålla en rimlig rättssäkerhetsnivå i verksamheten. På dessa punkter måste en strikt linje upprätthållas. Även inom adoptionsorganisationerna måste det finnas en strävan mot kostnadseffektivitet för att hålla nere familjernas avgifter så mycket som möjligt. En särskild fråga som kommit upp i samband med remissen är om det går att förenkla arbetet med att utfärda visum för barnet. Frågan behandlas i Invandrarverkets föreskrifter. Enligt vad regeringen erfarit pågår arbete för att möjliggöra att utfärdandet av visum i vissa länder decentraliseras till de svenska ambassaderna i de berörda länderna. En sådan förenkling bedömer regeringen som angelägen. 5.2 Förmedlingssättet vid internationella adoptioner ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Statens nämnd för internationella| |adoptionsfrågor (NIA) skall ensam fatta beslut om | |förmedlingssättet är godtagbart vid enskilda adoptioner.| | NIA:s beslut skall kunna överklagas till länsrätten.| ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Instämmer i allmänhet med utredningens förslag. Skälen för regeringens förslag. Enligt nuvarande ordning yttrar sig NIA till socialnämnden om förmedlingssättets tillförlitlighet som ett led i bedömningen av familjens lämplighet att ta emot barn i adoptionssyfte. Syftet med bedömningen av förmedlingssättets tillförlitlighet är att undvika oönskade inslag i adoptionsverksamheten, till exempel barnhandel. Dessa bedömningar kräver en hög grad av kunskap om förhållandena i givarländerna och om vilka risker som är förknippade med internationella adoptioner. Givetvis har NIA i regel bättre kunskaper om dessa förhållanden än vad socialnämnderna har. Trots detta har det förekommit att socialnämnder lämnat ett medgivande även då NIA avstyrkt. Mot denna bakgrund bör i fortsättningen NIA:s bedömning leda till ett beslut, i stället för ett yttrande. En särskild fråga är i vilken ordning besluten bör tas. Utredningen utgår från att det först fattas beslut om de sökandes lämplighet att ta emot adoptivbarn och sedan om förmedlingssättets tillförlitlighet. Länsstyrelsen i Västernorrlands län är tveksam till ordningen i vilken besluten skall fattas och föreslår den omvända ordningen, dvs. att NIA först fattar beslut om förmedlingssättet. Vilken ordning man än väljer finns en risk att den första utredningen görs i onödan, om utredning nummer två leder fram till bedömningen att adoptionen inte bör genomföras. Med den begränsade omfattning som enskilda adoptioner kan antas få i framtiden är problemet i realiteten litet. Mot den bakgrunden ser regeringen inte några skäl att frångå utredningens bedömning. Utredningen föreslår att socialnämndens medgivande endast skall gälla under förutsättning att NIA bedömer förmedlingen som godtagbar. Länsrätten i Göteborgs och Bohus län har anmält att det strider mot vedertagna principer att låta en myndighets gynnande beslut bli beroende av en annan myndighets tillstånd. Regeringen finner det också lämpligare att det av lagtexten endast framgår att det vid enskilda adoptioner krävs såväl medgivande från socialnämnden som godkännande av förmedlingen av NIA innan barnet lämnar sitt hemland. I dag kan socialnämndens beslut om förmedlingssättets tillförlitlighet överklagas till länsrätt. Även i fortsättningen, när NIA fattar motsvarande beslut, bör möjligheten att överklaga till länsrätt finnas. 5.3 Medgivande att ta emot ett barn för adoption ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Giltighetstiden för medgivande från| |socialnämnden att ta emot ett barn för adoption | |utsträcks till två år. | | En skyldighet införs samtidigt för de sökande att | |anmäla om förändringar inträffat i förhållanden som kan| |antas påverka beslutet om medgivande. | | Medgivandet skall kunna återkallas om förutsättningar| |för det inte längre finns. | ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Sammanfaller med regeringens. Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser instämmer i ut- redningens förslag. Förbundet Adoptionscentrum (AC) pekar på att vissa givarländer vill ha aktuella beslut. Skälen för regeringens förslag: Vissa adoptionsärenden drar ut på tiden vilket har gjort att hemutredningar blivit äldre än ett år och därför behövt göras om. Det ger upphov till onödigt merarbete. En ny regel med en tvåårsgräns innebär att detta problem i allt väsentligt bortfaller. Med en tvåårsgräns ökar sannolikheten att det inträffar förändringar i de förutsättningar under vilka medgivandet givits. Därför bör en anmäl- ningsskyldighet införas. AC tar upp frågan om en socialnämnd skall ha skyldighet att förnya ett medgivande om ett givarland kräver att medgivandet skall vara nytt. Enligt regeringens mening är det givetvis viktigt att den sökande familjen har tillgång till dokument som fungerar i de länder barnen kommer ifrån. Något behov att nu lagfästa en skyldighet för kommunerna att förnya medgivandet ser dock inte regeringen. Att ta upp frågan på nytt i socialnämnden är en omfattande procedur, som bara bör tas till när det är nödvändigt. Ett intyg från hemutredaren att förhållandena är oförändrade borde vara tillräckligt i flertalet av dessa fall. Skulle det ändå visa sig nödvändigt med förnyat medgivande är den sökande oförhindrad att begära nytt sådant. Om förhållandena ändrats så att förutsättningar för medgivande inte längre föreligger skall det återkallas. En sådan återkallelse skall kunna ske även sedan barnet anlänt till sökandena, innan adoptionen ägt rum, om det är till barnets bästa. Om barnet kommit i familjens vård och anlänt till Sverige innebär detta att socialnämnden, i avvaktan på att i första hand finna en annan adoptivfamilj för barnet, måste ta hand om barnet och placera det på ett lämpligt sätt i enlighet med bestämmelserna om vård och omsorg om barn i socialtjänslagen eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Denna ordning stämmer överens med bestämmelserna i artikel 21 i Haagkonventionen. 5.4 Organisationernas prövning ------------------------------------------------------- |Regeringens bedömning: Organisationerna bör inte göra en| |ny prövning av de sökandes lämplighet efter det att en| |sådan gjorts av socialnämnden. Överprövningen av om en| |organisation skall lämna adoptionshjälp bör ligga kvar| |hos NIA. | | Det är viktigt att socialnämndernas beslut om de | |sökandes lämplighet håller hög kvalitet. | ------------------------------------------------------- Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Dock föreslår utredningen att en organisations beslut om förmedlingshjälp skall kunna överprövas i allmän förvaltningsdomstol. Remissinstanserna: Utredningens åsikt att organisationerna inte skall göra en egen självständig bedömning av de sökandes lämplighet efter det att en sådan gjorts av en socialnämnd eller en förvaltningsdomstol har väckt avsevärda reaktioner. Förslaget godtas visserligen av flertalet remissinstanser, men man pekar också på att förslaget, om det genomförs, ställer stora krav på kvaliteten i besluten hos socialnämnder och förvaltningsdomstolar. Skälen för regeringens bedömning: Av betänkandet och av remissvaren framgår att adoptionsorganisationer ibland gör en egen bedömning av de sökandes lämplighet som föräldrar trots att de har tillstånd enligt socialtjänstlagen att ta emot barn för adoption. Regeringen delar utredningens bedömning att det är principiellt olämpligt att adoptionsorganisationerna skall göra ytterligare en prövning efter att beslut om lämplighet fattats av socialnämnd, länsrätt, kammarrätt eller Regeringsrätten. Av remissvaren framgår också att det finns fall då organisationen inte har någon utlandskontakt som kan tänkas acceptera att lämna ett barn till vissa sökande på grund av olika omständigheter i deras situation, trots att de kan ha godkänts som lämpliga adoptivföräldrar av en socialnämnd i Sverige. Det är givet att om det inte finns barn för vissa sökande kan det inte bli en adoption. I det läget är det normalt att organisationen fattar ett beslut att inte förmedla barn till dessa sökande. Flera remissinstanser pekar på att om man inte tillåter organisationerna att göra ytterligare en prövning av de sökandes lämplighet som föräldrar försvagar man skyddet för barnet. Flera adoptionsorganisationer hävdar att det förekommer att socialnämnder och allmänna förvaltningsdomstolar släpper igenom klart olämpliga sökande. Om så är fallet är det givetvis inte godtagbart. Redan med gällande regler måste det finnas starka krav på kvaliteten i beslut om rätt att ta emot barn för adoption. Beslutsfattare får inte vara generösa i förvissning om att organisationerna gallrar olämpliga sökande. Länsstyrelsen i Västernorrlands län understryker vikten av bra utredningar samt att besluten om medgivande är väl grundade. Genom en intensifierad utbildning och information till handläggare och politiker samt genom den tillsyn länsstyrelserna utövar bör kunskapsnivån inom området ytterligare kunna höjas menar länsstyrelsen. Regeringen instämmer i bedömningen. Utgångspunkten för socialnämndernas och domstolarnas prövning av de sökandes lämplighet måste vara barnets bästa. Ledning för bedömningen kan socialnämnder och domstolar få i NIA:s handbok. Någon rätt att få adoptera barn existerar inte utan det är i stället en fråga om barnets rätt att få föräldrar. Genom regleringen av adoptionsinstitutet har samhället tagit på sig ett särskilt ansvar gentemot dessa barn. De flesta adoptivförhållanden utvecklas väl. Det hindrar inte att föräldraskapet till ett adoptivbarn innehåller både de vanliga påfrestningar ett föräldraskap innebär och många gånger särskilda problem kopplade till adoptionen. Inte minst har det visat sig att vuxenblivandet i tonåren ofta innebär kluvenhet och problem hos den unge. Prövningen av de sökandes lämplighet vid adoptionstillfället måste även innefatta en bedömning av deras förmåga att fungera som tonårsföräldrar. Detta innebär bl.a. att de sökandes ålder och hälsotillstånd måste ställas i relation till de krav som kan komma att ställas på dem om 15-20 år. Bakgrunden till den ytterligare prövning av de sökandes lämplighet som ibland sker i organisationerna kan sökas i det motivuttalande som gjordes i propositionen 1978/79:108, där en prövning av detta slag förutsågs. I och med den nya lagstiftning som föreslås i denna lagrådsremiss bör dock en sådan prövning inte längre anses vara en uppgift för adoptionsorganisationerna. Stockholms tingsrätt pekar i sitt remissvar på att utredningens förslag kan innebära en försvagning av barnets skydd vid adoptioner. Som motvikt föreslår tingsrätten att NIA ges möjlighet att överklaga positiva beslut. Liknande synpunkter framförs av Familjeföreningen för Internationell Adoption (FFIA). Flera remissinstanser uttrycker oro för att barnets skydd försvagas om organisationerna inte längre skall kunna göra en social prövning av de sökandes lämplighet. Å andra sidan finns det en bred uppslutning kring utredningens bedömning att socialnämnders och förvaltningsdomstolars beslut skall räcka och att de skall ha en sådan kvalitet som tillgodoser barnens skyddsbehov. Mot denna bakgrund är Stockholms tingsrätts förslag, att positiva beslut skall kunna överklagas, intressant. Frågan kräver emellertid ytterligare överväganden varför regeringen inte nu är beredd att lämna något förslag i frågan. Regeringen har för avsikt att uppdra åt Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) att ta fram ett tekniskt förslag till hur ett sådant system skulle kunna fungera. Ett flertal remissinstanser har riktat invändningar mot att en förvaltnings- domstol skall kunna pröva adoptionsorganisations beslut om organisationen skall medverka i förmedling av barn. Skälen till invändningarna har huvudsakligen varit att man ifrågasätter utredningens resonemang om adoptionsförmedling som en civil rättighet enligt den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Det har också invänts att förvaltningsdomstolarna inte har kompetens att avgöra om organisationen kan finna ett barn att förmedla. Inte heller regeringen anser att överprövningen bör läggas på förvalt- ningsdomstol. I den mån en överprövning blir nödvändig bör den göras av NIA som har expertkunskapen på området. 5.5 Redovisningsfrågor och bidrag ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: NIA får vid beslut om | |auktorisation förbinda den med villkor rörande | |principerna för inbetalning av avgifter och för redo-| |visning. | | Statsbidraget till adoptionsorganisationerna bör | |omfördelas så att de små organisationerna får en större| |andel av det samlade statsbidraget. | | Bidraget till enskilda vid internationell adoption | |lämnas | |med 24 000 kr (det nuvarande maximibeloppet) till | |alla. | | Regeringens bedömning: Det är angeläget att | |organisationerna tar tillvara alla möjligheter att | |hålla kostnaderna nere för den enskilde. Utredningens| |bedömningar kan tjäna som riktmärke för ett sådant arbete.| ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överenstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Förslaget att NIA skall kunna föreskriva redovis- ningsprinciper har fått ett blandat mottagande. NIA pekar på att kost- nadsökningarna framförallt hänför sig stigande administrationskostnader i Sverige. Förbundet Adoptionscentrum (AC) konstaterar att utredningen inte på någon punkt föreslår åtgärder som underlättar för familjer som adopterar. Förbundet avstyrker utredningens förslag. Förslaget om en omfördelning av statsbidraget till de små organisationernas förmån har i huvudsak fått ett positivt mottagande. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Utredningen har lagt ner ett omfattande arbete på att kartlägga och analysera adoptionsorganisationernas ekonomi. Detta har gjorts i syfte att begränsa de enskildas kostnader vid adoption. Utredningen föreslår inte några stora inskränkningar i organisationernas rörelsefrihet. Bakgrunden till detta är givetvis i hög grad att adoptions- organisationerna är självständiga ideella organisationer och inte myndigheter. Det förslag utredningen lämnar är att redovisningsprinciperna skall göras likformiga mellan organisationerna. Avsikten bakom förslaget är i huvudsak att möjliggöra för konsumenterna, de sökande, att jämföra kostnaderna mellan olika organisationer. Regeringen ser också detta som ett viktigt intresse och ansluter sig till förslaget. Regeringen förutsätter att de gemensamma redovisningsprinciperna utarbetas av NIA efter samråd med adoptionssorganisationerna. För att jämförelserna skall kunna bli rättvisande bör också en samordning ske av de tidpunkter när familjerna betalar sina avgifter till organisationerna. Utredningen föreslår att de sidoverksamheter organisationerna bedriver, framför allt biståndsverksamhet, skall skiljas ut bokföringsmässigt från den vanliga verksamheten med adoptionsförmedling. Utredningen föreslår bl. a. separata resultat- och balansräkningar. Regeringen ser det som viktigt att de olika grenarna i verksamheten i organisationerna hålls åtskilda såväl organisatoriskt, som personellt och ekonomiskt. Hur det skall gå till är en fråga för NIA och organisationerna. Utredningen redovisar också en omfattande fonduppbyggnad som skett i vissa organisationer, men lämnar inte några förslag i frågan. Organisationerna framhåller för sin del att svackor förekommer i verksamheten och att reservkapital därför behövs. Regeringen accepterar behovet av reservkapital, men vill samtidigt betona vikten av att organisationerna är försiktiga med att belasta de sökande familjerna med höga avgifter. Även i övrigt bör utredningens genomgång, analys och bedömningar, exempelvis när det gäller antalet utlandskontakter, användas i arbetet på att göra verksamheten så effektiv som möjligt. Statsbidraget till organisationerna fördelas av NIA enligt principer som myndigheten fastställer. Det nuvarande statsbidraget innehåller en bas- komponent och en rörlig del kopplad till hur många adoptioner organisationen förmedlar. Utredningen föreslår att basdelen av statsbidraget ökar på det rörliga bidragets bekostnad. Förslaget ger en viss omfördelning till de små orga- nisationernas förmån. Regeringen har inget att invända mot förslaget. Bidraget till enskilda vid adoptioner utgår i dag till hälften av de verkliga kostnaderna, dock högst 24 000 kr. Det har visat sig att kostnadsvariationerna är mycket mindre än vad som förutsågs när bidraget infördes. Även europeiska adoptioner kostar i regel mer än 48 000 kr, varför bidraget i allmänhet blir 24 000 kr. Det är därför rimligt att göra om systemet så att bidraget alltid utgår med 24 000 kr. Några adoptionsorganisationer föreslår i sina remissvar att adoptionskost- nadsbidraget höjs. Några förutsättningar för en sådan höjning finns inte i rådande statsfinansiella läge. 6 Haagkonventionen 6.1 Ratificering ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Sverige ratificerar efter | |riksdagens godkännande 1993 års Haagkonvention om skydd| |av barn och samarbete vid internationella adoptioner.| ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Förslaget har inte mött några invändningar. Skälen för regeringens förslag: Sverige har tidigt tagit ställning för att internationella adoptioner skall ske under ordnade former och på ett etiskt godtagbart sätt. Sverige har också aktivt verkat för konventionens tillkomst vid förberedelsearbetet i Haag. Det blir därmed naturligt att också ratificera konventionen. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner konventionen. Nedan följer en kort beskrivning av innehållet i konventionen. Kapitel I (artiklarna 1-3) beskriver ändamålet med konventionen och dess tillämpningsområde. I artikel 1 talas om säkerställande av att barnets bästa beaktas vid internationella adoptioner, att ett system för samarbete upprättas mellan staterna och att adoptioner som genomförs i enlighet med konventionen erkänns av de övriga konventionsstaterna. I artikel 2 beskrivs vad som i konventionen avses med en internationell adoption. Konventionen tillämpas då ett barn med hemvist i en konventionsstat har överflyttats, överflyttas eller kommer att överflyttas till en annan konventionsstat och omfattar bara adoptioner som leder till ett varaktigt föräldra-barnförhållande. I artikel 3 anges att konventionen upphör att gälla om vissa samtycken som krävs enligt artikel 17.c inte har getts innan barnet uppnår arton års ålder. Kapitel II (artiklarna 4 och 5) föreskriver vilka villkor som gäller för internationella adoptioner enligt konventionen genom en beskrivning av respektive stats åligganden. I artikel 4 behandlas de förutsättningar som skall vara uppfyllda på ursprungsstatens sida innan en internationell adoption får genomföras. Ursprungsstaten skall bl.a. ha fastställt att adoptionen är till barnets bästa och att samtycken lämnats i vederbörlig ordning. Artikel 5 behandlar de förutsättningar som skall vara uppfyllda från mottagarlandets sida för att en adoption skall få ske. Mottagarlandet skall bl.a. ha fastställt att de tilltänkta adoptivföräldrarna är lämpliga och att de erhållit den rådgivning som kan vara nödvändig. Kapitel III (artiklarna 6-13) beskriver ett system med centralmyndigheter, andra myndigheter samt godkända organ. Systemet bygger på att staterna själva i stor utsträckning skall kunna avgöra i vad mån en centralmyndighets uppgifter skall delegeras till något annat organ. I artikel 7 anges vissa övergripande funktioner som skall utföras av centralmyndigheten. I artiklarna 8 och 9 anges vissa andra uppgifter som kan delegeras till offentliga myndigheter eller godkända organ. Det gäller bl.a. uppgiften att vidta åtgärder för att förhindra otillbörlig vinst i samband med en adoption och att samla, bevara och utbyta information om barnets och de tilltänkta adoptivföräldrarnas situation. Kapitel IV (artiklarna 14-22) syftar till att utforma handläggningsregler som skyddar de grundläggande intressena hos alla inblandade, särskilt barnet, men också de biologiska föräldrarna och de tilltänkta adoptivföräldrarna. Procedurreglerna innehåller föreskrifter om bl.a. skyldighet för såväl ursprungsland som mottagarland att sammanställa och överlämna rapporter, vad ursprungslandet skall iaktta före beslutet om att ett barn får överlämnas för vård hos blivande adoptivföräldrar, vilka kontroller som skall genomföras före själva överflyttningen och vilka åtgärder som skall vidtas om de tilltänkta adoptivföräldrarna befinns olämpliga efter överflyttningen men innan adoptionen har genomförts. De uppgifter som centralmyndigheten har enligt detta kapitel kan även utföras av en offentlig myndighet eller ett godkänt organ i den utsträck- ning som landets lagar tillåter. Kapitel V (artiklarna 23-27) handlar främst om erkännande av adoptioner meddelade i en fördragsslutande stat (artiklarna 23-25) och fyller ett av de ändamål med konventionen som beskrivs i artikel 1, nämligen att säkerställa att de adoptioner som genomförs i enlighet med konventionen erkänns av de fördragsslutande staterna. Artikel 26 handlar om rättsverkan av en adoption. Artikel 27 behandlar omvandling av adoption från svag till stark. Kapitel VI (artiklarna 28-42) innehåller bestämmelser av vilka en del traditionellt förekommer i Haagkonventionerna, t.ex. sådana allmänna bestämmelser om stater med två eller flera rättssystem (artikel 36), för- hållandet till andra konventioner (artikel 39) samt möjligheten till reser- vationer (artikel 40). Kapitlet innehåller också vissa allmänna bestämmelser speciellt relaterade till internationella adoptioner såsom kontaktförbud i artikel 29 och regler som förbjuder otillbörlig vinning i samband med internationell adoptionsverksamhet (artikel 32). Kapitel VII (artiklarna 43-48) innehåller regler om undertecknande, rati- fikation, godtagande eller godkännande, anslutning, regler om konventionens tillämpningsområde när en konventionsstat består av flera territoriella enheter med olika rättssystem, ikraftträdande, uppsägning samt underrättelser som skall göras till depositarien. Såsom utredningen funnit är konventionsbestämmelserna i huvudsak överensstämmande med svensk rätt eller så innebär de utökad reglering för adoption mellan konventionsbundna stater utan att strida mot svensk lagstiftning. Regeringen kommer i det följande att föreslå att konventionen inkorporeras med svensk rätt genom en särskild lag. Vissa artiklar som föranleder att annan svensk lagstiftning bör kompletteras eller ändras, liksom artiklar som av annan anledning behöver kommenteras närmare, behandlas i följande avsnitt och avsnitt 5.3. I förhållande till de övriga nordiska länderna gäller särskilda regler i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap. Förordningen grundar sig på konventionen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap från 1931. Enligt Haagkonventionens artikel 39 inverkar konventionen inte på något internationellt instrument som de fördragsslutande staterna är parter i och som innehåller bestämmelser om frågor som regleras av konventionen. Den nordiska konventionen är ett sådant instrument som avses i artikel 39. Detta innebär att de internordiska adoptioner som faller in under den nordiska konventionen inte påverkas av Haagkonventionens reglering även om de båda berörda nordiska staterna skulle ha tillträtt Haagkonventionen. Den allmänt tillämpliga internationellt privaträttsliga regleringen i lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption, som inte grundar sig på något internationellt instrument, kommer däremot i förhållande till de övriga konventionsstaterna att få ge vika för Haagkonventionen i den mån som Haagkonventionen innehåller särskilda regler. Detta gäller särskilt Haagkonventionens regler om erkännande av utländska adoptionsbeslut som kommer att ersätta erkännandereglerna i 1971 års lag. Adoptionens rättsverkningar har däremot inte reglerats på ett uttömmande sätt i Haagkonventionen. I konventionens artikel 26.1 a-c anges vilka minimiverkningar som en konventionsenlig adoption alltid skall ges i de fördragsslutande staterna. Enligt artikel 26.3 är det dock fritt fram för en konventionsstat som erkänner adoptionen att tillämpa andra regler som är mer gynnsamma för barnet. Om det således visar sig att adoptionens rättsverkningar enligt bestämmelserna i 1971 års lag (4 §) innebär ett starkare skydd för barnet får dessa bestämmelser anses vara tillämpliga som en komplettering till skyddet enligt artikel 26 i Haagkonventionen. I kapitel 5 i betänkandet finns en noggrannare beskrivning av konventionen och vad den torde innebära för svensk del. 6.2 Införlivande av konventionen med svensk rätt ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Haagkonventionen blir del av | |svensk lagstiftning genom en särskild lag, s.k. | | | |inkorporering. | ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överenstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Förslaget har godtagits av det stora flertalet remiss- insstanser som berört frågan. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet avstyrker förslaget och menar att man istället borde ändra svensk lagstiftning så att den överenstämmer med konventionen, s.k transformation. Skälen för regeringens förslag: Det finns i huvudsak två metoder för att införliva konventioner i svensk lagstiftning; den ena, transformation, innebär att man ändrar svensk lagstiftning så att den överensstämmer med konventionen; den andra, inkorporering, innebär att man införlivar konventionen genom en särskild lag. Utredningen föreslår att den senare metoden väljs, dvs. konventionen införlivas i sin helhet i svensk lagstiftning genom en särskild lag. Under alla omständigheter kommer vissa skillnader att finnas i regelsystemen när det gäller barn som adopteras från konventionsstater i förhållande till de barn som kommer från icke-konventionsstater. De skillnaderna bör vara så små som möjligt. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet pekar på nackdelarna med metoden; framförallt att icke-juridiskt skolad personal måste tillämpa ett svåröverskådligt regelverk i sitt arbete. Fakulteten menar att med begränsade ändringar i den nuvarande lagtexten uppnår man samma effekt. Mot det kan man ställa de argument utredningen framför. Att bara ändra svensk lagstiftning på vissa punkter innebär risker att vissa delar av konventionen inte tas i beaktande. Det gäller då inte minst dess anda och mer subtila detaljer. Till skillnad från vissa andra konventioner innehåller denna konvention en omfattande och detaljrik reglering när det gäller procedurfrågor som lämpar sig för direkttillämpning. Såsom utredningen anför blir det således enklare, mer praktiskt och framförallt med största sannolikhet mer konkret att inkorporera konventionen med svensk rätt. När det gäller invändningen att en komplicerad konventionstext kan vara svår att använda för svenska myndigheter har den invändningen givetvis tyngd. Man kan dock konstatera att Sveriges inträde i den Europeiska unionen gjort situationen att olika myndigheter måste tillämpa icke-nationell lagstiftning vardaglig. I det perspektivet väger synpunkten inte längre lika tungt. Sammantaget finner regeringen att övervägande skäl talar för att inkorporera 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner genom en särskild lag. Oavsett vilken metod som väljs finns ett behov av ett regelsystem för konventionsbundna adoptioner och ett för adoptioner utanför konventionens tillämpningsområde. Haagkonventionens ratificering innebär således att svensk rätt kommer att innehålla tre olika regelsystem rörande internationella adoptioner; den svenska autonoma adoptionsregleringen, Haagkonventionsregleringen och den internordiska regleringen. Den svåröverskådlighet i regelsystemet som blir en följd av flera parallella regleringar kan dock inte nämnvärt minskas genom sättet för en konventions införlivande. Liksom utredningen anser regeringen att det autonoma icke konventionsbundna regelsystemet så långt möjligt bör vara likt Haagkonventionens reglering, vilket bör underlätta rättstillämpningen. Den internordiska regleringen berörs däremot inte av lagförslaget. 6.3 Central adoptionsmyndighet m.m. ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: NIA blir den centrala | |adoptionsmyndighet konventionen kräver. Av | |konventionen framgår att centralmyndigheten skall ha | |vissa uppgifter som NIA i dag inte har. | | Socialnämnden skall fatta det beslut om samtycke | |till att adoptionsförfarandet får fortsätta som | |konventionen kräver. | ------------------------------------------------------- Utredningen förslag: Sammanfaller med regeringens. Remissinstanserna: Att NIA blir centralmyndighet har inte mött några invändningar. Däremot har flertalet adoptionsorganisationer haft starka invändningar mot att socialnämnderna skall fatta det slutliga beslutet om att adoptionen får fullföljas. Man vill i stället att det beslutet skall läggas på adop- tionsorganisationerna. Ett viktigt skäl för organisationernas ställningstagande är att man befarar att om socialnämnderna skall fatta beslutet, det drar ut på tiden och försvårar eller äventyrar adoptionen. Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala har också haft invändningar mot förslaget. Man har i sitt remissyttrande tagit upp det juridiskt tveksamma i att beslutet skall fattas av en socialnämnd. Skälen för regeringens beslut: Enligt konventionen skall det i varje land finnas en central myndighet för adoptionsfrågor. På denna myndighet åvilar ett antal uppgifter. Vissa av dessa uppgifter skall utföras direkt av centralmyndigheten, de kan alltså inte delegeras. Andra uppgifter kan delegeras till andra myndigheter eller ideella organisationer. NIA är i dag centralmyndighet för internationella adoptioner. Det finns inte några skäl att ändra på detta i samband med ett införlivande av Haagkonventionen. En stor del av adoptionsverksamheten administreras i dag av andra organ än NIA. Det gäller bl.a. de uppgifter som sköts av socialnämnderna och de ideella adoptionsorganisationerna. Arbetsfördelningen går väl att förena med konventionen och bör inte förändras. NIA kommer att tillföras vissa arbetsuppgifter som nämnden inte har i dag. Det gäller de funktioner som centralmyndigheten i ett ursprungsland skall utföra i de fall barn adopteras från Sverige till ett annat konventionsland (art. 16). Om ett barn i dag står utan vårdnadshavare är det socialnämndens ansvar att ordna barnets situation. I vissa fall kan detta leda till att barnet får adopteras. Adoptioner av barn med hemvist i Sverige sker ofta till närstående. Närstående kan givetvis vara bosatta utomlands, vilket kan ge upphov till en internationell adoption. I sådana fall skall en rapport till mottagarlandets centralmyndighet rörande barnet upprättas och avsändas. Detta får ankomma på NIA. Vissa uppgifter när det gäller att informera ett utländskt givarland om barnens utveckling i Sverige kan i vissa fall komma att utföras av NIA (art. 20). NIA skall också ta emot rapporter från utländska centralmyndigheter om barn som skall komma till Sverige vid enskilda adoptioner (art. 16). Vid adoption genom en auktoriserad organisation bör denna ta emot rapporten. NIA skall även meddela Haagkonferensen om auktorisationer av svenska adoptionsorganisationer (art. 13). Slutligen skall NIA avsända rapporter till ursprungsstaten om tilltänkta adoptivfamiljer vid enskilda adoptioner (art. 15). I ett mycket begränsat antal fall kommer barn att adopteras från Sverige till ett annat konventionsland. Det torde i regel finnas särskild anknytning mellan barnet och de blivande föräldrarna i dessa fall, exempelvis släktskap. På samma sätt som sker i dag vid adoptioner av svenska barn inom landet eller till utlandet bör socialnämnden utreda barnets situation och om adoption är lämplig. Det följer av socialnämndens ansvar för barn enligt socialtjänstlagen (1980:620). NIA bör vara den som formellt upprättar och skickar den i konventionen förutsedda rapporten till landet i fråga. Konventionen medför sannolikt en viss ökad arbetsbelastning för NIA. Vissa arbetsuppgifter tillkommer eller ökar. Andra arbetsuppgifter kommer sannolikt att minska. Sammantaget torde arbetsbelastningen bli större. Frågan om NIA:s resurser bör bli föremål för nya överväganden vid behandlingen av nästa års budget. Då torde också finnas viss erfarenhet av hur konventionen påverkar NIA:s verksamhet. Konventionen föreskriver (art. 17) att innan ett barn får överlämnas till de tilltänkta adoptanterna, en sista avstämning görs i respektive land huruvida förutsättningarna för adoptionen är uppfyllda. Denna prövning aktualiseras först när ett visst barn i ursprungsstaten har föreslagits för adoption till vissa sökande i mottagarlandet och de tilltänkta adoptanterna samtycker till adoptionen. Därefter skall beslut fattas i båda länderna i frågan huruvida adoptionsförfarandet får fortsätta. Förutom att prövningen i de berörda staterna avser en bedömning av de sökandes behörighet och lämplighet att adoptera det föreslagna barnet är det väsentligen fråga om en rättslig kontroll av att det inte finns sådan bristande överensstämmelse mellan de berörda staternas lagar som kan utgöra hinder för adoptionens genomförande. Detta moment finns inte i den nuvarande svenska lagstiftningen utan innebär en nyhet. Frågan om vilket organ som skall fatta detta beslut har väckt starka reaktioner. Enligt konventionen sköts uppgiften i första hand av central- myndigheten men får delegeras till ett annat offentligt organ eller till auktoriserade sammanslutningar. Utredningen har föreslagit att socialnämnden skall fatta beslutet om adoptionsförfarandet får fortsätta. NIA tillstyrker förslaget och anser att det är viktigt att socialtjänsten ger detta tillstånd. Ett beslut att vägra tillstånd till att adoptionsprocessen får fortsätta torde kunna jämföras med ett beslut att vägra eller återkalla ett medgivande menar NIA. Adoptionsorganisationerna har framfört önskemål om att själva få fatta detta beslut medan företrädare för kommunerna - däribland Svenska kommunförbundet - anser att det är närmast till hands att de fattar också detta beslut. Enligt regeringens bedömning torde det bli ovanligt att adoptionen inte kan fullföljas. Det måste finnas starka och tydliga skäl för att stoppa adoptionen i detta skede i Sverige. Emedan konventionen inte anger under vilka förutsättningar som samtycke får vägras är det emellertid svårt att förutse hur restriktivt vetomöjligheten kommer att användas i de konventionsstater från vilka barn adopteras till Sverige. Mot bakgrund av att socialnämnden fattar beslut om familjens lämplighet att adoptera och att socialnämnden inte har några intressen i adoptionen bör även detta andra beslut fattas av socialnämnden. Beslutet har tydlig karaktär av myndighetsutövning. De farhågor adoptionsorganisationerna uttrycker om tidsutdräkt måste emellertid tas på stort allvar. Kommunerna får inte dröja med detta beslut, om inte väsentliga skäl för dröjsmål finns. Olika former av delegering inom kommunens socialtjänst bör övervägas. Det bör vara möjligt att till enskild tjänsteman delegera beslut att ge tillstånd till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Avslagsbeslut bör dock inte fattas av enskild tjänsteman. Det måste vidare förutsättas att socialnämnden eller den ansvarige tjänstemannen vid minsta tvekan angående de rättsliga förutsättningarna för adoptionens genomförande konsulterar den förmedlande adoptionsorganisationen och NIA. Lagrådet har ifrågasatt om det är nödvändigt att fatta ett beslut om att adoptionen får fullföljas - motsvarande artikel 17.c i konventionen - i de fall adoptionen inte omfattas av konventionen. Regeringen delar Lagrådets principiella syn att lagstiftningen inte skall göras mer omfattande än nödvändigt. I detta fall väger dock behovet av en något så när enhetlig hantering av olika adoptionsärenden tyngre. Konventionen är till för att stärka rättssäkerheten och barnets skydd vid internationella adoptioner. Artikel 17.c är ett viktigt moment i de strävandena. Det är därför rimligt att det i den svenska lagstiftning som reglerar adoptionsärenden som inte omfattas av konventionen finns en bestämmelse som motsvarar den i artikel 17.c i konventionen. Prövningen, som skall göras sedan ett visst barn har föreslagits, kommer dock inte att omfatta de specifikt konventionsbundna momenten, utan begränsas till huruvida svensk lagstiftning följts och om det föreligger förutsättningar i övrigt för att adoptionen skall kunna genomföras. De fall som inte omfattas av konventionen torde i framtiden bli få. Ur administrativ synpunkt torde det snarast vara en nackdel om ett fåtal adoptioner inte följde normalmönstret. Sverige bör avge en förklaring enligt artikel 22.4 att adoptioner av barn med hemvist på dess territorium endast får genomföras om centralmyndigheternas uppgifter utförs i enlighet med punkt 1 i samma artikel. Sverige bör inte avge någon förklaring enligt artikel 22.2. Den bestämmelsen innebär att en fördragsslutande stat kan förklara att centralmyndighetens uppgifter får utföras även av sammanslutningar som inte är auktoriserade eller av enskilda personer. Vidare bör Sverige göra en anmälan enligt artikel 23 till depositarien för konventionen att NIA är den myndighet som har rätt att utfärda det intyg som beskrivs i artikeln. Det saknas anledning för Sverige att avge en sådan förklaring som avses i artikel 25. Artikeln innebär att en fördragsslutande stat kan i en förklaring ange att den inte skall vara tvungen att erkänna adoptioner som genomförts i enlighet med en överenskommelse som ingåtts genom tillämpning av artikel 39.2. De överenskommelser som avses är överenskommelser mellan konventionsländer som ingåtts för att förbättra tillämpningen av konventionen. 6.4 Enskilda adoptioner ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Utrymmet för enskilda (privata) | |adoptioner begränsas till släktadoptioner och andra | |adoptioner där tilltänkta adoptivföräldrar och barn har| |en särskild relation redan före adoptionen. Adoption | |skall också kunna ske om de sökande har särskild anknyt-| |ning till ett visst land och därmed speciella skäl att| |vilja adoptera därifrån. | ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens, men går i viss mån längre när det gäller att begränsa de enskilda adoptionerna. Remissinstanserna: Utredningens förslag har inte mött några starka invändningar. Flera remissinstanser pekar dock på att Haagkonventionen inte självklart innebär den starka begränsning av de enskilda adoptionerna som utredningen föreslagit. NIA föreslår att området för enskilda adoptioner görs något vidare än vad utredningen föreslagit. Skälen för regeringens förslag: Antalet enskilda adoptioner varierar över åren och utgör 10-20 procent av samtliga adoptioner. Skälen till att man adopterar privat skiftar från fall till fall. Svenskar som arbetar utomlands och som adopterar barn från det landet är en grupp av enskilda adoptanter. En annan är människor bosatta i Sverige, men med ursprung i ett annat land, som adopterar barn från detta land. En tredje grupp väljer av olika skäl att adoptera vid sidan av adoptionsorganisationerna, exempelvis därför att de inte kan finna någon organisation som vill hjälpa dem eller att de finner att adoptioner genom organisationer ställer sig för dyra eller att de går för långsamt. Regeringen ställer sig i huvudsak bakom utredningens förslag att de enskilda adoptionerna bör begränsas med hänsyn till den myndighetsmedverkan som konventionen förutsätter vid enskilda adoptioner. Regeringen delar utredningens bedömning att, med den utformning som Haagkonventionen fått och de lösningar denna utformning leder till för svensk del, är det lätt att få uppfattningen att enskilda adoptioner som sker mellan konventionsbundna stater egentligen är statligt förmedlade adoptioner med en extra grad av säkerhet. Konventionen kräver nämligen att något organ förmedlar de nödvändiga adoptionshandlingarna från familjen till givarlandet. Något annat organ än NIA kan knappast tänkas för en sådan förmedling. Detta kommer dock inte att innebära att NIA i realiteten förmedlar och garanterar adoptionen. Det finns en uppenbar risk att NIA utåt kommer att framstå som en organisation som förmedlar adoptioner i konkurrens med de vanliga adoptionsorganisationerna. Detta är inte en önskvärd utveckling. De enskilda adoptionerna bör således begränsas till särskilda fall där det inte framstår som nödvändigt att anlita en adoptionsorganisation. Utredningen har föreslagit att till sådana fall skall räknas att de sökande bott och arbetat i givarlandet, eller har sitt ursprung där. Därutöver bör en enskild adoption tillåtas om det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad sammanslutning. Regeringen delar bedömningen att enskilda adoptioner skall kunna genomföras i sådana här situationer. NIA har i sitt remissvar framhållit att det kan finnas andra särskilda relationer till ett givarland och att kriterierna för när enskilda adoptioner kan tillåtas bör vidgas något. Regeringen menar att när man har någon annan speciell relation till landet kan det vara en sådan situation "där annars särskilda skäl föreligger", såsom det uttrycks i lagförslaget. De sökande som genom förslaget utesluts från möjligheten att adoptera enskilt, och som hänvisas till organisation, är de som i dag på egen hand letar fram ett barn i ett givarland och utan förmedling av en auktoriserad adoptionsorganisation genomför adoptionen. Sverige har i stort sett varit förskonat från skandaler kring adoptionsverksamheten. De oetiskt genomförda adoptioner som uppmärksammats internationellt har ofta handlat om enskilda adoptioner. Det finns alltså risker kopplade till denna typ av verksamhet. Mot denna bakgrund och med hänsyn tagen till effekterna av Haagkonventionen finner regeringen det rimligt att begränsa de enskilda adoptionerna på det sätt som föreslås här. 7 Förhållandet mellan 4 kap. föräldrabalken och Haagkonventionen ------------------------------------------------------- |Regeringens bedömning: Regleringen i 4 kap. | |föräldrabalken är förenlig med Haagkonventionen om skydd| |av barn och samarbete vid internationella adoptioner.| |Inga ändringar behöver därför nu göras i föräldrabalken.| ------------------------------------------------------- Skälen för regeringens bedömning: Utgångspunkter En ansökan om adoption vid svensk domstol skall enligt 2 § första stycket lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption alltid prövas enligt svensk lag. De materiella svenska reglerna om adoption finns i 4 kap. FB. Haagkonventionen blir emellertid genom inkorporeringen också del av svensk lag. Både FB:s regler och konventionens regler skall alltså beaktas av den svenska domstolen. En fråga som då uppstår är om FB:s regler behöver ändras med anledning av den nya konventionen eller om reglerna kan tillämpas parallellt. Haagkonventionen är i väsentliga hänseenden en s.k. minimiskyddskonvention. Det innebär att en fördragsslutande stat är skyldig att beakta vad som föreskrivs i konventionen, men staten har å andra sidan rätt att i många hänseenden ställa längre gående krav, t.ex. angående förutsättningarna för adoption. Det bör alltså inte ge upphov till några problem om det skulle visa sig att FB i vissa hänseenden ställer längre gående krav än Haagkonventionen. 4 kap. FB får nämligen då anses gälla fullt ut. Om i stället Haagkonventionens krav i något hänseende går längre än FB:s krav, är domstolen skyldig att tillämpa konventionens bestämmelser i den delen på sådana adoptioner som omfattas av konventionen. Domstolen måste då kontrollera att de villkor i Haagkonventionen som inte täcks av FB:s regler är uppfyllda. Sådana villkor finns framför allt i artiklarna 4 och 5. Oftast bör det vara en enkel procedur för domstolen, om centralmyndigheterna och övriga myndigheter vidtagit alla de åtgärder som enligt konventionen skall föregå domstolens prövning. Domstolen bör sålunda kunna förlita sig på det material som enligt artiklarna 15 och 16 skall sammanställas av centralmyndigheterna i mottagarstaten resp. ursprungsstaten samt på den bedömning som gjorts i samband med att samtycke getts enligt artikel 17.c att adoptionsförfarandet får fort- skrida. Nedan följer en genomgång av 4 kap. FB i förhållande till konventionens bestämmelser. Adoptantens ålder, 4 kap. 1 § FB Enligt 4 kap. 1 § FB skall en adoptivsökande ha fyllt 25 år för att få adoptera ett barn. Även den som har fyllt 18 år har rätt att adoptera om adoptionen avser eget barn, makes barn, eller om det annars föreligger synnerliga skäl. I Haagkonventionen uppställs inga uttryckliga krav när det gäller adop- tivsökandenas ålder. Ett sådant krav har emellertid att göra med de sökandes behörighet och lämplighet att adoptera. Det är därför en sådan förutsättning för adoption som den mottagande staten bör ansvara för (se artiklarna 5 och 15). I Sverige görs den behövliga kontrollen dels av socialnämnden innan medgivande enligt 25 § tredje stycket socialtjänstlagen lämnas och dels av domstolen när ansökan om adoption prövas. FB är visserligen inte formellt tillämplig på den prövning som skall göras av socialnämnden, men i praktiken torde det vara så att socialnämnderna kontrollerar att förutsättningarna för adoption enligt 4 kap. FB är uppfyllda. Det gäller oavsett om adoptionen är avsedd att bli genomförd i Sverige eller i ursprungsstaten. Även ursprungsstatens lag kan innehålla särskilda krav på adoptivsökandenas ålder. Om adoptionen kommer att genomföras i ursprungsstaten, är det viktigt att de tilltänkta adoptivföräldrarna uppfyller ålderskraven enligt båda de berörda staternas lagar. Här är det fråga om ett sådant moment som bör kunna kontrolleras i samband med det beslut som skall lämnas enligt artikel 17.c. Adoptera gemensamt, 4 kap. 3 och 4 §§ FB Enligt 4 kap. 3 § FB får makar inte adoptera annat än gemensamt. Vissa undantag gäller för bl.a. adoption av makes barn. I artikel 2 i Haagkonventionen definieras vilka adoptioner som omfattas av konventionen. Det förutsätts bl.a. att barnet adopteras av makar med hemvist i mottagarstaten eller av en person med hemvist där. Konventionen omfattar således även situationer där ett barn adopteras av en gift person. Det är enligt konventionen mottagarstaten som skall kontrollera att de tilltänkta adoptivföräldrarna är behöriga och lämpade att adoptera (se artiklarna 5 och 15). Om Sverige är mottagarstat torde inte en gift person få medgivande enligt 25 § tredje stycket socialtjänstlagen att ta emot ett barn i syfte att adoptera det, utom tillsammans med sin make/maka. FB är visserligen som nämnts ovan inte formellt tillämplig på den prövning som skall göras av socialnämnden, men i praktiken torde socialnämnderna följa FB:s behörighetsregler. Enligt 4 kap. 4 § FB får andra än makar inte adoptera gemensamt. I denna del synes Haagkonventionen helt överensstämma med FB. Samtycke av barnet till adoption, 4 kap. 5 § FB Enligt 4 kap. 5 § FB får ett barn som har fyllt tolv år inte adopteras utan eget samtycke (vissa undantag framgår av lagrummet). Något krav på samtycke av barnet finns inte i Haagkonventionen. I vilka fall som barnet skall samtycka till adoptionen avgörs i stället av ursprungsstatens lag. Enligt Haagkonventionen är det också ursprungsstaten som ansvarar för att barnet - med hänsyn till dess ålder och mognad - har erhållit rådgivning och att det vederbörligen har informerats om adoptionens verkningar och verkningarna av sitt samtycke till adoptionen i de fall där sådant samtycke krävs, se artikel 4.d 1. Det kan förekomma att ursprungsstatens lag inte ställer motsvarande krav som FB på samtycke av barnet. Det kan få betydelse i de fall ett barn som har fyllt tolv år skall adopteras till Sverige. Den kontroll som skall föregå beslutet om tillstånd till adoptionsförfarandets fortskridande enligt artikel 17.c spelar här en mycket viktig roll. Avsikten är att en prövning enligt artikel 17.c skall innefatta en prövning av om förutsättningarna är uppfyllda inte bara enligt Haagkonventionen utan även enligt de nationella reglerna. Om avsikten är att adoptionen skall genomföras vid svensk domstol, är det viktigt att barnet har samtyckt till adoptionen innan det kommer till Sverige för att adopteras här. Om det av någon anledning inte går att erhålla barnets samtycke bör det inte adop- teras till Sverige, och tillstånd till förfarandets fortskridande bör inte ges. Om adoptionen i stället genomförs i ursprungsstaten tillämpas där gällande lag. Ett adoptionsbeslut från den staten skall erkännas i Sverige trots att barnet inte har behövt ge sitt samtycke, om inte ett sådant erkännande anses strida mot reglerna om ordre public. Ursprungsstaten ansvarar också för att hänsyn har tagits till barnets önskemål och åsikter, se artikel 4.d 2, och att barnets samtycke, där sådant krävs, har givits frivilligt i föreskriven rättslig form och har uttryckts eller bestyrkts i skrift. Det finns inte i gällande svensk rätt några krav på att ett barn som skall adopteras med hänsyn till sin ålder och mognad skall få rådgivning och information om den planerade adoptionen och dess verkningar. Det krävs inte heller att barnets samtycke har givits i en viss form. Genom konventionen införs emellertid sådana regler. Den svenska domstolen måste därför kontrollera att kraven uppfyllts i ursprungslandet när Sverige är mottagarland och adoptionen skall beslutas av svensk domstol. Kontrollen kan bestå i att det av de handlingar som finns i ärendet framgår att villkoren i artikel 4 är uppfyllda, se ovan. I de få fall Sverige kan bli ursprungsland enligt Haagkonventionen är det Sverige som skall se till att villkoren i artikel 4 är uppfyllda. Samtycke av annan än barnet till adoption, 4 kap. 5 a § FB Enligt 4 kap. 5 a § första stycket FB skall föräldrarna samtycka till adoptionen, om barnet inte har fyllt arton år. Moderns samtycke skall ha lämnats först sedan hon har hämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Enligt praxis skall minst sex veckor ha förflutit från nedkomsten. Vissa undantag från kravet på samtycke framgår av andra stycket. Det finns inte något preciserat krav i Haagkonventionen på samtycke av föräldrar eller någon annan till en adoption. I vilka fall sådant samtycke skall lämnas skall bedömas i enlighet med ursprungsstatens lag. Enligt Haagkonventionen ansvarar ursprungsstaten för att nödvändiga samtycken har erhållits efter erforderlig rådgivning och information om den tilltänkta adoptionen och dess verkningar, se artikel 4.c 1. Konventionen föreskriver vidare att moderns samtycke, där sådant krävs, har givits först efter barnets födelse, se artikel 4.c 4. De erforderliga samtyckena skall ha givits i föreskriven rättslig form och uttryckts eller bestyrkts i skrift, se artikel 4.c 2. I denna del - särskilt vad gäller moderns samtycke och tidpunkten för det - finns det en uppenbar risk att lagen i ursprungsstaten inte stämmer överens med svensk lag. Särskild betydelse får det när adoptionen skall äga rum vid svensk domstol. Ansökan om adoption skall nämligen då alltid prövas enligt svensk lag, se ovan. Om ursprungsstatens lag inte är förenlig med svensk lag kan det finnas anledning för den behöriga svenska myndigheten att vägra ge sitt tillstånd enligt artikel 17.c till att förfarandet får fortskrida. Det kan vara fallet om det eller de samtycken som lämnats inte uppfyller de krav som ställs i FB; moderns samtycke har exempelvis lämnats direkt efter förlossningen. I likhet med vad som gäller för barnet finns det inte i gällande svensk rätt några krav på att barnets mor eller någon annan person som skall samtycka till adoptionen har fått erforderlig rådgivning och information om den planerade adoptionen och dess verkningar. Det krävs inte heller att samtycket har givits i en viss form. Som nämnts i föregående avsnitt vad gäller barnet införs sådana regler genom konventionen. Adoptionen skall vara till fördel för barnet, 4 kap. 6 § första stycket FB Enligt 4 kap. 6 § FB får tillstånd till adoption endast ges om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det, eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Syftet med Haagkonventionen är "att upprätta garantier för att säkerställa att internationella adoptioner sker med beaktande av barnets bästa och med respekt för dess grundläggande rättigheter såsom dessa erkänns i internationell rätt", se artikel 1.a. Huvudansvaret för att en adoption är förenlig med barnets bästa vilar enligt konventionen på ursprungsstaten, se artikel 4.b och 16.d. Om Sverige är den mottagande staten, skall enligt artikel 17.c en svensk myndighet samtycka till att adoptionsförfarandet får fortskrida. Det gäller även om avsikten är att adoptionen skall genomföras i ursprungsstaten. Vid den prövningen skall även barnets bästa beaktas. Om adoptionen i stället skall genomföras i Sverige, har svensk domstol det sista ordet angående adoptionens förenlighet med barnets bästa. Kravet på en sådan förenlighet framgår dels av konventionen och dels av 4 kap. 6 § FB. Teoretiskt sett finns det en möjlighet att domstolen vid sin prövning kommer fram till att ansökan skall avslås, trots att tillstånd till adoptionsförfarandets fortskridande enligt artikel 17.c har erhållits. I de allra flesta fall bör det dock inte råda någon tvekan om att kraven i 4 kap. 6 § FB är uppfyllda. Förbud mot vederlag, 4 kap. 6 § andra och tredje styckena FB Ansökan om adoption får enligt 4 kap. 6 § andra stycket FB inte bifallas, om det från någon sida har getts eller utlovats ersättning, eller om det har avtalats om bidrag till barnets underhåll. Ett avtal om ersättning eller underhåll, som borde ha medfört att ansökningen avslogs om rätten hade känt till avtalet, är enligt tredje stycket utan verkan även om ansökan bifalls. Om en ansökan om adoption prövas vid svensk domstol, måste domstolen alltid bevaka att vederlagsförbudet har efterlevts. Även Haagkonventionen utgår från att en adoption inte får ha karaktär av en affärsuppgörelse, se t.ex. artikel 1b. Både ursprungsstaten och mottagarstaten har ett ansvar i detta hänseende, se t.ex. artikel 8 och artikel 33. Det är ursprungsstaten som har ansvaret för att de för adoptionen erforderliga samtyckena inte har åstadkommits genom betalning av något slag, se artikel 4d punkt 4. Den kontroll som skall föregå beslutet enligt artikel 17c kan spela en viktig roll för att på ett så tidigt stadium som möjligt stoppa ett förfarande som har karaktär av affärsuppgörelse. Stadgandet i 4 kap. 6 § andra stycket FB kommer inte i konflikt med konventionens krav. Upphörande av adoptionens verkan, 4 kap. 7 § FB En svensk adoption kan inte hävas. Däremot kan verkan av adoptionen upphöra under de förutsättningar som anges i 4 kap. 7 § FB. Det gäller dels om adoptivbarnet adopteras av någon annan än adoptantens make och dels om adoptanten ingår äktenskap med adoptivbarnet. Haagkonventionen reglerar inte vilka händelser som medför att adoptionens verkan upphör. FB:s regler kan alltså inte komma i konflikt med konventionen. Adoptivbarnets ställning, 4 kap. 8 § FB I 4 kap. 8 § FB slås fast att vid tillämpning av lag eller annan författning som tillägger släktskap eller svågerlag rättslig betydelse adoptivbarn skall anses som adoptantens barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Undantag gäller dock enligt andra stycket i de fall där annat är särskilt föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur. Av störst intresse i detta sammanhang är artikel 26 i Haagkonventionen. Ett erkännande av en adoption innefattar enligt punkten 1 erkännande av det rättsliga föräldra-barnförhållandet mellan barnet och dess adoptivföräldrar och erkännande av adoptivföräldrarnas föräldraansvar för barnet. Vidare innefattar erkännandet upphörande av det tidigare rättsliga förhållandet mellan barnet och dess mor och far, om adoptionen har denna verkan i den fördragsslutande stat där den ägde rum. Det är fråga om verkningar som en konventionsenlig adoption alltid skall ges i de fördragsslutande staterna. I punkten 2 regleras verkningarna i övriga fördragsslutande stater av en stark adoption som beslutats i en fördragsslutande stat. Bestämmelsen i artikelns tredje punkt är av särskilt intresse för Sverige. Enligt bestämmelsen skall de tidigare punkterna i artikeln inte inverka menligt på tillämpningen av någon bestämmelse som är mer gynnsam för barnet och som är i kraft i den fördragsslutande stat som erkänner adoptionen. Alla adoptionsbeslut som meddelas av svensk domstol är starka. Genom bestämmelsen ges Sverige rätt att i alla rättsliga hänseenden behandla ett utomlands adopterat barn lika med ett barn vars adoption genomförts vid svensk domstol, oavsett om det utländska adoptionsbeslutet är starkt eller svagt. Däremot måste Sverige respektera att barnets rättsliga band till den biologiska familjen inte har skurits av vid en svag adoption. Det kan få betydelse i situationer där barnets biologiska släkt vill göra gällande rättigheter mot barnet i Sverige. Att Sverige i den meningen måste acceptera svaga adoptioner strider inte mot svensk rätt. Adoptionsorganisationerna bör emellertid informera sökandena om vad en sådan adoption kan innebära. Behörig domstol, 4 kap. 9 § FB Enligt 4 kap. 9 § FB är det domstolen i den ort där adoptanten har sitt hemvist som skall pröva en adoptionsansökan. Den internationella behörighetsregeln framgår av 1 § lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption, enligt vilken adoptanternas anknytning till Sverige grundar svensk domsrätt. Förmynderskaputredningen har i betänkandet Adoptionsfrågor (SOU 1989:100) föreslagit att även barnets hemvist i Sverige skall grunda svensk domsrätt. En sådan lagändring skulle få betydelse i de fall Sverige är ur- sprungsland. Betänkandet bereds i Justitiedepartementet. Haagkonventionen reglerar inte frågan i vilket land som adoptionen skall genomföras. Artikel 28 har emellertid ett visst intresse i sammanhanget. Enligt den artikeln inverkar inte konventionen på någon ursprungsstats lag som föreskriver att adoptionen av ett barn med hemvist i den staten skall äga rum i den staten eller som förbjuder barnets placering i, eller överföring till, den mottagande staten före adoptionen. Detta stadgande har bl.a. till syfte att se till att ursprungsstatens lag respekteras i de fall den föreskriver att adoptionen skall äga rum i den staten. Domstolens undersökningsplikt, 4 kap. 10 § FB När en adoption skall genomföras i Sverige skall rätten, enligt 4 kap. 10 § första stycket FB, inhämta upplysningar om barnet och sökanden samt upplysningar om huruvida ersättning eller bidrag till barnets underhåll har lämnats eller utlovats. Om barnet är under 18 år, skall yttrande inhämtas från socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbokförd och från socialnämnden i den kommun där den som har vårdnaden om barnet är folkbokförd. När Haagkonventionen blir tillämplig kommer de upplysningar som avser barnet och sökanden att huvudsakligen finnas i de konventionsenliga rapporterna (enligt artiklarna 15 och 16). Det är ursprungsstaten som ansvarar för upplysningarna om barnet och mottagarstaten som ansvarar för upplysningarna om de sökande. Det är vidare i första hand ursprungsstaten som har ett ansvar för att betalning eller ersättning inte har givits (se artikel 4.c 3 och 4.d 4), men även mottagarstaten har ett ansvar (se artikel 8). Om ursprungsstatens myndigheter har säkerställt att samtycke till adoption inte har åstadkommits genom betalning av något slag, bör den svenska domstolen i enlighet med vad som sagts ovan kunna förlita sig på detta. När ett barn har kommit till Sverige för att adopteras här kan yttrande enligt 4 kap. 10 § första stycket FB endast inhämtas från socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbokförd. Barnets juridiska vårdnadshavare har nämligen normalt sitt hemvist i ursprungsstaten. När Haagkonventionen blir tillämplig kommer emellertid även yttrande från ursprungslandet att finnas tillgängligt för domstolen genom den rapport som skall sammanställas enligt artikel 16. Enligt 4 kap. 10 § andra stycket FB skall far eller mor eller särskild vårdnadshavare vars samtycke inte behövs ändå höras, om det kan ske. När barnet kommer till Sverige för adoption skall domstolen undersöka om den bestämmelsen har efterlevts. Har personen eller personerna inte redan hörts, är det i praktiken ofta omöjligt att i efterhand höra dem. Någon bestämmelse om att höra föräldrar som inte skall samtycka finns inte i Haagkonventionen. Frågor av detta slag har överlämnats till nationell lag. Inte heller här behöver därför någon ändring göras i FB. Överklagande av adoptionsbeslut, 4 kap. 11 § FB Av 4 kap. 11 § FB framgår vilka som får överklaga ett beslut angående antagande av adoptivbarn. Denna fråga regleras inte av Haagkonventionen. Bestämmelsen får betydelse endast när adoptionen genomförs vid svensk domstol och gäller även i fråga om en adoption som omfattas av Haagkonventionen. Kontaktförbudet i artikel 29 i Haagkonventionen Förutom artiklarna 4 och 5 kan det finnas andra artiklar i konventionen som är av intresse vid domstolens bedömning. Det gäller t.ex. artikel 29 angående förbudet mot kontakt mellan de tilltänkta adoptivföräldrarna och barnets biologiska föräldrar eller andra vårdnadshavare. Svensk rätt innehåller inte något sådant förbud. Syftet med bestämmelsen är att undvika att samtycken till adoption lämnas mot ersättning, vilket strider mot vederlagsförbudet i artikel 4.c 3. Det torde inte kunna krävas att domstolen alltid skaffar sig försäkringar om att kontaktförbudet har efterlevts. Frågan är emellertid hur domstolen skall agera i de få fall där det först när ärendet är föremål för prövning vid domstolen framkommer att det har förekommit kontakter i strid med förbudet. Detta torde inte vara en sådan omständighet som alltid skall leda till att adoptionen inte beviljas men en prövning får göras från fall till fall. Sammanfattande överväganden Redogörelsen ovan visar att FB:s bestämmelser om adoption är förenliga med Haagkonventionen. Det finns därför ingen anledning att ta in särskilda regler om förhållandet mellan FB och konventionen i den lag varigenom Haagkonventionen införlivas med svensk rätt. Inte heller finns det anledning att göra några ändringar i FB med anledning av att konventionen införlivas. I vissa fall ställer dock FB krav som inte har någon motsvarighet i Haagkonventionen. I andra fall förutsätter Haagkonventionen något som saknar motsvarighet i FB och den övriga adoptionsregleringen i Sverige. Som tidigare sagts måste i sådana fall både FB:s och konventionens krav vara uppfyllda. Innan domstolen beslutar om adoption, måste den ha tillgång till tillförlitlig utredning som visar att kraven har uppfyllts. Genomgången visar att detta inte bör föranleda några stora problem. Sverige som ursprungsland En särskild fråga är vilka krav Sverige kan ställa när Sverige är ursprungsland men avsikten är att adoptionen skall genomföras i de tilltänkta adoptanternas hemviststat. Enligt den gällande regleringen i 1 § lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption är det adoptanternas anknytning till Sverige som grundar svensk domsrätt. Om sådan anknytning saknas kan svensk domstol bli behörig endast om regeringen ger dispens. Tillämplig lag för adoptionen bestäms av de lagvalsregler som gäller i domstolslandet. Det skulle kunna innebära att ett barn som har sitt hemvist i Sverige får adopteras i den främmande staten, trots att förutsättningarna för adoption inte är uppfyllda enligt 4 kap. FB. Det är dock Sverige som ursprungsland som bestämmer under vilka förutsättningar som ett barn med hemvist i Sverige är tillgängligt för adoption, se artikel 4. Förslag till placering av barn hos vissa sökande görs då också i Sverige, se artikel 16. Regler för under vilka förutsättningar ett barn skall anses vara tillgängligt för adoption saknas i Sverige. FB:s regler är inte heller tillämpliga i de situationer då Sverige uppträder som ursprungsland när adoptionsansökan inte prövas av svensk domstol. Konventionens regler skall emellertid tillämpas efter inkorporeringen och i övrigt torde myndigheterna i de få fall Sverige uppträder som ursprungsland få tillämpa oskriven rätt. Det finns då alltid en möjlighet att se till att de villkor som ställs i 4 kap. FB är uppfyllda, även om bestämmelserna formellt sett inte är tillämpliga annat än då svensk domstol skall besluta om adoptionen. Är villkoren inte uppfyllda kan adoptionen stoppas genom att samtycke enligt 17.c till att förfarandet kan fortskrida inte lämnas. 8 Socialt stöd till familjer med adoptivbarn 8.1 Kontroll av de tilltänkta adoptivföräldrarnas kunskaper om barn ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Socialnämnden skall kontrollera | |att de tilltänkta föräldrarna har tillfredsställande | |kunskaper om barn och deras behov och har blivit | |informerade om den planerade adoptionens innebörd. Det| |skall ske som ett led i bedömningen av deras lämplighet| |för att ta emot ett adoptivbarn. | ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Instämmer i huvudsak med utredningens förslag. Adoptionsorganisationen Barnen Framför Allt - Adoptioner (BFA-A) och Familjeföreningen för Internationell Adoption (FFIA) föreslår dock att föräldrarna skall kunna visa att de genomgått föräldrautbildning som villkor för att de skall få adoptera. Barnombudsmannen vill göra lagtexten starkare för att markera vikten av föräldrautbildning. Andra remissinstanser vill ha en klarare beskrivning av de föräldrakunskaper som behövs som villkor för adoption. Skälen för regeringens förslag: Det ligger redan i den nuvarande svenska lagstiftningens intentioner att de personer som adopterar skall ha goda kunskaper om barn. I Haagkonventionen (artikel 5.b) stadgas också att det skall vara säkerställt att de tilltänkta adoptivföräldrarna har erhållit den rådgivning som kan vara nödvändig. De tilltänkta adoptivföräldrarna själva är i regel också medvetna om behovet av barnkunskaper och ett stort antal av dem deltar i föräldrautbildning. För att förtydliga kravet på adoptivföräldrarnas kunskaper inför adoptionen, och för att tillgodose konventionens krav, föreslår utredningen att det i socialtjänstlagen införs ett uttryckligt krav på sådana kunskaper. Det får ankomma på NIA att närmare beskriva vilka kunskaper som behövs. Utredningen föreslår dock inte att föräldrautbildning i offentlig regi skall göras till ett obligatoriskt villkor för adoption. Skälet till det är bl.a.att adoptionsorganisationer och andra bedriver föräldrautbildning. Regeringen delar utredningens bedömning att socialnämnden i samband med hemutredningen bör bedöma om föräldrarnas kunskaper är tillräckliga. Är de inte det bör deltagande i föräldrautbildning före adoptionen vara en förutsättning för att adoptionen skall få genomföras. Utredningen diskuterar också hur adoptionsorganisationernas föräldrautbildning bör ordnas. Några skäl för statliga initiativ på denna punkt finns enligt regeringens bedömning för närvarande inte. 8.2 Uppföljning av barnens situation ------------------------------------------------------- |Regeringens bedömning: Frågan om socialnämndernas | |uppföljning av hur adoptivbarnen har det i Sverige | |efter adoptionen bör behandlas i samband med den | |översyn av socialtjänstlagen som pågår. | ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: En särskild bestämmelse införs i socialtjänslagen som ålägger kommunerna att följa upp adoptivbarnens situation. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. Det finns dock även tveksamma eller negativa svar. Skälen för regeringens bedömnig: Utredningen pekar på att FN:s över- vakningskommitté för barnkonventionen, Kommittén för barnets rätt, haft anmärkningar mot Sveriges sätt att följa upp adoptivbarnens situation. Detta är ett skäl för att klargöra ansvaret för uppföljningen. Vissa remissinstanser har dock pekat på risken att kommunernas socialtjänst åläggs att följa upp för många grupper av barn och ungdomar och att prioriteringarna styrs av lagstiftningen. Denna fråga hör samman med andra barn- och ungdomsfrågor som kommer att behandlas i den proposition om socialtjänstlagen som regeringen avser att lägga fram senare. Enligt regeringens mening är det inte lämpligt att nu bryta ut frågan om uppföljningen av adoptivbarnen utan ett samlat grepp bör i den kommande socialtjänstpropositionen tas om hela frågan. Därvid bör FN-kommitténs uttalande beaktas. 9 Sekretess ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: För att sekretess skall gälla hos| |domstol i ärende om adoption behövs inte begäran av | |part. | | Tystnadsplikt införs hos adoptionsorganisationerna.| ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Utredningen föreslår att det "raka" skaderekvisitet ersätts med ett "omvänt" skaderekvisit vid sekretessprövningen i adoptionsärenden hos NIA och domstolar. Utredningen föreslår också att det inte skall behövas en begäran från en part för att sekretess skall gälla hos domstol i ett adoptionsärende. Utredningen har inget förslag om tystnadsplikt hos adoptionsorganisationerna. Remissinstanserna: De remissinstanser som har synpunkter på utredningens förslag är positiva till det. Adoptionscentrum anser att det därutöver behövs regler om tystnadsplikt inom adoptionsorganisationerna. Skälen för regeringens förslag: I dag gäller enligt 7 kap. 29 § sekretesslagen (1980:100) sekretess hos NIA i ärende om adoptionsfrågor för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs (rakt skaderekvisit). Detsamma gäller enligt 9 kap. 15 § sekretesslagen hos domstol i adoptionsärenden. Utredningen har föreslagit att sekretessbestämmelserna skall skärpas med anledning av artikel 31 i konventionen. Huvudregeln bör enligt utredningen vara att sekretess gäller men att handlingarna kan lämnas ut då det står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (omvänt skaderekvisit). Enligt artikel 31 i konventionen får personuppgifter som samlats in eller överlämnats enligt konventionen endast användas i de syften för vilka de samlats in eller överlämnats. Bestämmelsen bör mot bakgrund av vad som kan utläsas om syftet med densamma tolkas på så sätt att den avser att säkerställa att konventionsstaterna har ett minimiskydd för att uppgifter som samlats in eller överlämnats enligt konventionen inte skall spridas otillbörligt. Enligt regeringens mening bör bestämmelserna i sekretesslagen och datalagen (1973:289) anses uppfylla de krav på minimiskydd som åsyftas. Några förstärkningar av sekretesskyddet bör dock ske. Adoptionsärenden avgörs normalt utan att det hålls någon muntlig förhandling i ärendet. Ett villkor för att sekretess skall gälla enligt 9 kap. 15 § sekretesslagen är att en part måste göra en framställning om sekretess innan domstolen skiljer ärendet från sig. Detta villkor, som rimmar illa med konventionens krav, bör såsom utredningen föreslagit tas bort. Såsom Adoptionscentrum påpekat är det otillfredsställande att tystnadsplikt inte gäller för den som arbetar inom en adoptionsorganisation. De uppgifter som en adoptionsorganisation får tillgång till i sin verksamhet kan vara minst lika känsliga som de som en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom socialtjänsten kan få tillgång till. I 71 a § socialtjänstlagen (1980:620) föreskrivs tystnadsplikt för den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt socialtjänstlagen. En motsvarande bestämmelse om tystnadsplikt bör införas för de auktoriserade adoptionsorganisationerna. 10 Lagreglering I avsnitt 6.2 har regeringen föreslagit att Haagkonventionen skall gälla som lag i Sverige. Som framgått av tidigare avsnitt bör därutöver flera av reglerna om adoptioner ändras såväl till sitt innehåll som språkligt. Utredningen föreslår att reglerna i lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption och lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp förs samman i en ny lag. Lagen om internationella rättsförhållanden rörande adoption innehåller internationellt privat- och processrättsliga bestämmelser om adoption. Det är bestämmelser som huvudsakligen är av annat slag än de som diskuteras i detta lagstiftningsärende. Den internationellt privat- och processrättsliga regleringen inom familjerätten är för närvarande föremål för en genomgripande översyn inom Justitiedepartementet. Allmänna frågor om jurisdiktion, lagval, erkännande och verkställighet vid adoptioner bör tas upp i det sammanhanget. Regeringen anser därför att det är mindre lämpligt att nu sammanföra sådana bestämmelser med reglerna i lagen om internationell adoptionshjälp. Lagen om internationell adoptionshjälp bör dock ersättas av en helt ny lag om internationell adoptionsförmedling. I övrigt föranleder förslagen ändringar i socialtjänstlagen, lagen om bidrag vid adoption av utländska barn, sekretesslagen samt lagen om svenskt medborgar- skap.- Utöver ovannämnd lagstiftning kommer viss reglering i förordning att behövas. 11 Kostnader Förslagen i lagrådsremissen torde endast ha marginella kostnadskonsekvenser. Även när det gäller måltillströmningen till de allmänna förvaltningdomstolarna torde den endast obetydligt påverkas av förslagen. 12 Författningskommentar 12.1 Förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner 1 § Enligt bestämmelsen skall 1993 års Haagkonvention gälla som lag här i landet. Därmed inkorporeras konventionen med svensk rätt. Konventionens engelska och franska originaltexter och en svensk översättning finns som bilagor till lagen. Konventionen har närmare redovisats i avsnitt 6. Paragrafen andra stycke har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Uppgift om vilka länder som ratificerat konventionen och i förhållande till vilka länder lagen således skall tillämpas får på sedvanligt sätt anges i ett tillkännagivande av regeringen. I avsnitt 9 redogörs för regeringens tolkning av artikel 31. 2 § I första stycket anges att NIA är centralmyndighet och att nämnden fullgör de uppgifter som ankommer på en sådan myndighet om inte något annat följer av lag eller annan författning. Enligt artikel 22 i konventionen kan centralmyndighetens uppgifter enligt artiklarna 14-21 utföras av myndigheter eller godkända organ i den utsträckning som lagstiftningen i staten medger detta. I 3 och 4 §§ har vissa sådana uppgifter uttryckligen lagts på socialnämnden eller de auktoriserade sammanslutningarna. Första stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I andra stycket anges särskilt vissa uppgifter enligt konventionen som ankommer på NIA. 3 § Enligt artikel 22 i konventionen kan centralmyndighetens uppgifter enligt artiklarna 14-21 utföras av myndigheter eller godkända organ, i den utsträckning som lagstiftningen medger detta. I enlighet med Lagrådets förslag föreskrivs i första och andra styckena att socialnämnden skall utföra vissa uppgifter enligt dessa artiklar. I tredje stycket erinras om att det i 25 § socialtjänstlagen finns bestäm- melser om att socialnämnden prövar frågor om medgivande att i adoptionssyfte ta emot barn med hemvist utomlands. 4 § Enligt artikel 22 i konventionen kan centralmyndighetens uppgifter enligt artiklarna 14-21 utföras av myndigheter eller godkända organ, i den utsträckning som lagstiftningen medger detta. I enlighet med Lagrådets förslag föreskrivs i denna paragraf att om en auktoriserad sammanslutning har anlitats för förmedling av adoption, skall sammanslutningen utföra vissa uppgifter enligt dessa artiklar. 5 § Enligt artikel 27 i Haagkonventionen får ett i ursprungsstaten meddelat adoptionsbeslut, som inte medförde upphörande av ett tidigare rättsligt föräldra-barnförhållande, omvandlas i den mottagande staten till en sådan adoption. Förutsättningen är att den mottagande staten erkänner adoptionen och att en sådan omvandling är tillåten enligt lagen i den mottagande staten. Det förutsätts vidare att de personer, institutioner och myndigheter som enligt konventionens art. 4.c och d skall samtycka till adoptionen har lämnat samtycke till här avsedd typ av adoption (s.k. stark adoption). Samtycket kan ha lämnats redan när barnet blev tillgängligt för adoption men det kan också införskaffas senare, exempelvis när adoptionens omvandling blir aktuell i mottagarstaten. Det kan dock vara svårt att i efterhand, när barnet redan har överflyttats till mottagarstaten och har fått hemvist där, inhämta det behövliga samtycket från ursprungsstaten. Det är för närvarande vanligt att i Sverige bosatta adoptanter som har erhållit ett utländskt beslut som innebär svag adoption, vänder sig till svensk domstol med ansökan om adoption. Sedan svensk domstol har gett tillstånd till den ansökta adoptionen finns det två adoptionsbeslut i samma ärende, dvs. det svenska beslutet som innebär stark adoption och det utländska beslutet som medförde svag adoption. Det följer av konventionens artikel 23 och artikel 27 att ett sådant förfarande inte är möjligt i de konventionsenliga ärendena. När förutsättningarna för det utländska beslutets omvandling enligt artikel 27 inte är uppfyllda kan barnets rättsskydd i Sverige ändå beaktas på ett tillfredsställande sätt genom konventionens artikel 26.3. Denna bestämmelse innebär att även när det adoptionsbeslut som erkänns i Sverige endast innebär svag adoption får man här tillämpa sådana rättsregler som är mer gynsamma för barnet. Paragrafen är motiverad som ett komplement till svensk lag som för närvarande inte reglerar omvandling av utländska adoptionsbeslut. Allmän domstol beslutar om den här avsedda omvandlingen på ansökan av adoptanterna. Av Haagkonventionens artikel 4.d följer att barnet med hänsyn till sin ålder och mognad skall erhålla rådgivning och information om omvandlingen och att det också skall samtycka till den i de fall där sådant samtycke krävs. Enligt 4 kap. 5 § föräldrabalken får den som har fyllt tolv år inte adopteras utan eget samtycke utom i vissa speciella i lagrummet angivna fall. Samma villkor skall gälla ifråga om omvandling av ett utländskt "svagt" adoptionsbeslut till ett sådant beslut som skär av de rättsliga banden till barnets ursprungliga familj. Andra stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. 6 § Paragrafen har tillkommit med anledning av Haagkonferensens för internationell privaträtt rekommendation den 21 oktober 1994 angående konventionens tillämpning på flyktingbarn. I rekommendationen sägs att vid konventionens tillämpning skall ett flykting- barn och ett barn som befinner sig i en flyktingliknande situation anses ha sitt hemvist i den konventionsstat i vilken barnet uppehåller sig. Avsikten är att även barn vilka på grund av oroligheter i sina respektive länder vistas i en annan konventionsstat skall omfattas av det skydd som konventionen ger. Enligt rekommendationen skall man samtidigt, när det gäller adoption av dessa barn, gå mycket varsamt tillväga. Innan ett adoptionsförfarande inleds skall alla rimliga åtgärder vidtas för att förena barnet med föräldrarna eller andra familjemedlemmar när barnet har skilts från dem. Det får dock inte innebära att barnet sänds till sitt ursprungsland om barnet därigenom skulle kunna fara illa. Medgivanden skall inhämtas och utredning i övrigt inhämtas i den mån det är möjligt. Särskild försiktighet skall därvid iakttas för att barnets familjemedlemmar inte skall fara illa i ursprungslandet. 12.2 Förslaget till lag om internationell adoptionsförmedling Inledning 1 § I paragrafen anges i vilka situationer lagen är tillämplig. I sak överensstämmer bestämmelsen med artikel 2 i Haagkonventionen. Paragrafen har utformats i enlig- het med Lagrådets förslag. Internationell adoptionsförmedling 2 § Denna paragraf motsvarar 1 § andra stycket lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp. En förändring som gjorts i texten är att begreppet adop- tionshjälp har bytts ut mot adoptionsförmedling. Utredningen uppger att den er- farit att begreppet adoptionshjälp skapat förvirring och bl.a. många gånger upp- fattas som en term för ekonomisk hjälp i samband med adoptioner. Detta begrepp har därför bytts ut mot ett annat som tydligare anger vad som avses. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, bl.a. har kontakter som en- skilda personer själv skapar vid s.k. enskilda adoptioner (dvs. i sådana fall då en auktoriserad sammanslutning inte anlitas), inte inordnats under begreppet "adoptionsförmedling". 3 § I paragrafen anges att internationell adoptionsförmedling får lämnas endast av en auktoriserad sammanslutning. Bestämmelsen motsvaras av 1 § första meningen lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp. 4 § Enligt bestämmelsen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, skall som huvudregel den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet anlita en auktoriserad sammanslutning. Enskilda adoptioner, dvs. adoptioner som genomförs utan att en auktoriserad sammanslutning anlitas, tillåts dock i vissa enstaka fall. Enligt den nuvarande lydelsen av 25 § fjärde stycket socialtjänstlagen (1980:620) är det socialnämnden som prövar frågan om förmedlingssättets tillförlitlighet, efter eventuellt hörande av NIA. Enligt sista meningen i förevarande paragraf skall dock framöver NIA, i stället för socialnämnden, vara det organ som gör denna prövning när den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet vill adoptera utan att anlita en auktoriserad sammanslutning. NIA:s prövning enligt den föreslagna regeln ersätter emellertid inte bara socialnämndens tidigare prövning av förmedlingssättets tillförlitlighet när fråga är om enskilda adoptioner, utan omfattar även frågan om en tilltänkt enskild adoption kan tillåtas utifrån bestämmelsen i andra meningen. Enligt den bestämmelsen kan ett barn endast i vissa enstaka fall adopteras från utlandet utan förmedling av en auktoriserad adoptionsorganisation. Det skall vara fråga om släktingbarn eller annars finnas särskilda skäl för förmedlingen, se närmare avsnitt 6.4. "Släktingbarn" bör ges en vid tolkning. Därmed bör inte bara avses biologiska släktningar utan också t.ex. ingifta släktingar. Hänsyn bör också tas till att släktingbegreppet kan vara vidare i andra rättssystem. Däremot skall i detta sammanhang inte ske någon prövning av familjens lämplighet eller om adoptionen är till barnets bästa. De auktoriserade sammanslutningarna 5 § Denna paragraf motsvaras i sak av 2 § lagen (1979:552) om internationell adop- tionshjälp. 6 § Innehållet i denna paragraf motsvaras av innehållet i 3 § lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp. Den enda ändring som föreslås, förutom redaktionella bearbetningar, är att begreppet adoptionshjälp byts ut mot förmedla adoption. Se närmare härom vid 2 §. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I kravet på att förmedlingen sköts på ett sakkunnigt sätt bör ingå att sammanslutningen i sin verksamhet följer såväl svensk lag som ursprungslandets regler. 7 § Första stycket motsvarar 4 § första stycket lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp. Som konstaterats i avsnitt 5.5 bör NIA ges en uttrycklig möjlighet att föreskriva att organisationerna måste följa vissa principer rörande inbetalning av avgifter samt redovisning m.m. Föreskrifter härom får NIA ta in i auktorisationsvillkoren. Andra stycket motsvarar 4 § andra stycket nämnda lag. Två ändringar har dock gjorts. Den första består i att ordet skäliga har lagts till framför avgifter. Denna markering beror på att det i artikel 32 i Haagkonventionen föreskrivs att ingen får göra en otillbörlig ekonomisk vinst i samband med internationell adoptionsförmedling. Den andra förändringen i det överflyttade stycket består i att termen adoptionshjälp bytts ut mot adoptionsförmedling. Se närmare härom vid 2 §. Andra stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. 8 § Innehållet i paragrafen har i sak överförts från 5 § lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp. Den enda ändring som gjorts är att även här begreppet adoptionshjälp bytts ut mot adoptionsförmedling. Se närmare härom vid 2 §. 9 § Denna paragraf motsvaras i sak av 6 § lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp. 10 § Denna paragraf motsvaras i sak av 7 § lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp. 11 § En förändring som gjorts beträffande denna paragraf, som överförts från 8 § första stycket lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp, är att begreppet adoptionshjälp bytts ut mot förmedla adoption. Se närmare härom vid 2 §. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. 12 § Paragrafen motsvarar 8 § tredje stycket lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp. I 8 § andra stycket lagen om internationell adoptionshjälp stadgas att om en samhällsrepresentant har en annan mening än sammanslutningen i fråga om adoptionshjälp frågan skall överlämnas till tillsynsmyndigheten för av- görande. Eftersom sammanslutningens beslut inte avses gälla frågan om sökandenas lämplighet och då NIA på begäran av den som söker adoption kan uppdra åt sammanslutningen att förmedla adoption, har denna regel inte längre ansetts nödvändig. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Tystnadsplikt 13 § Den som är eller har varit verksam inom en auktoriserad sammanslutning får enligt denna bestämmelse inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Paragrafen har sin förebild i 71 a § socialtjänstlagen (1980:620). Överklagande 14 § I första stycket införs en regel om rätt att överklaga NIA:s beslut enligt 4 § tredje meningen hos allmän förvaltningsdomstol. I enlighet med Lagrådets förslag skall också NIA:s beslut om auktorisation, villkor för auktorisationen och återkallelse av auktorisation överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I dag överklagas beslut om auktorisation och återkallelse av auktorisation hos regeringen. Preciseringen av vilka beslut i fråga om en auktorisation som skall kunna överklagas är också i överensstämmelse med Lagrådets förslag. Enligt andra stycket får tillsynsmyndighetens beslut i övrigt inte överklagas. Det innebär bl.a. att NIA:s beslut att uppdra åt en sammanslutning att förmedla adoption inte kan överklagas. Ansvar 15 § Enligt denna paragraf, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, kan den som förmedlar en internationell adoption utan att företräda en auktoriserad sammanslutning dömas till böter. Detsamma gäller den som adopterar enskilt utan att det finns ett beslut av NIA om att förfarandet är godtagbart. Övergångsbestämmelserna Lagen skall träda i kraft den 1 juli 1997. Samtidigt upphör lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp att gälla. Sammanslutningar som har auktorisation enligt den gamla lagen behöver inte söka ny auktorisation enligt den nya lagen. Vidare behöver den som vill adoptera enskilt och som har ett medgivande av socialnämnden som gäller enskild adoption, beslutat enligt den gamla lagen, inte begära NIA.s prövning av förmedlingssättet. Andra och tredje punkten har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. 12.3 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) 25 § De två första styckena i paragrafen, som är oförändrade, behandlar de fall då en underårig tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom. Dessa stycken är alltså inte enbart tilllämpliga vid adoption av utländska barn. Enligt första stycket får inte den underårige tas emot i hemmet utan att socialnämnden har gett sitt medgivande. I andra stycket stadgas att social- nämnden inte får lämna medgivande utan att förhållandena i hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda. I paragrafens övriga tre stycken finns särskilda regler för den situationen att ett barn adopteras från utlandet. Dessa stycken är i stort sett nya. Första punkten i tredje stycket skiljer sig inte i sak från lagrummets nuvarande lydelse men har förtydligats så att formuleringen motsvarar 1 § första stycket förslaget till lag om internationell adoptionsförmedling. Om det är fråga om att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det, skall medgivande inhämtas innan barnet lämnar det land där det har sitt hemvist (i konventionen kallat ursprungslandet). Tredje styckets andra punkt är däremot ny. I den anges att innan socialnämnden beslutar i en fråga om medgivande skall nämnden kontrollera att de sökande har tillfredsställande kunskaper om barn och deras behov och att de har blivit informerade om den planerade adoptionens innebörd. Något liknande krav har inte tidigare ställts i lagtexten. I socialnämndens prövning av de adoptionssökandes lämplighet får emellertid redan i dag anses ingå en kontroll av att de sökande har viss kunskap när det gäller barn och deras behov och av att de sökande bli- vit informerade om vad det innebär att adoptera. I artikel 5.b i Haagkon- ventionen stadgas uttryckligen att en behörig myndighet i mottagarlandet skall säkerställa att de tilltänkta adoptivföräldrarna har fått den rådgivning som kan vara nödvändig inför adoptionen. För att anpassa de svenska reglerna till konventionen införs den nu beskrivna regeln. Enligt gällande regler upphör medgivandet att gälla om inte barnet har tagits emot i hemmet inom ett år från det medgivandet gavs. Det har i praktiken visat sig att denna tidsgräns är något kort då det inte sällan tar mer än ett år innan de sökande får besked om ett visst barn till vilket de föreslås bli adoptivföräldrar och barnet kommer till Sverige. Sökandena måste då på nytt ansöka om medgivande och socialnämnden måste åter pröva frågan om lämplighet trots att det ofta inte har inträffat någon omständighet som föranleder en annan bedömning än tidigare. För att de sökande skall slippa denna andra omgång föreskrivs i tredje stycket tredje punkten att medgivandet skall gälla i två år. Under tiden medgivandet gäller kan det emellertid inträffa omständigheter som innebär en väsentlig förändring av de sökandes förhållanden. En sådan förändring kan göra det nödvändigt med en kompletterande utredning och ibland måste medgivandet återkallas. Beslutet om medgivande förenas enligt fjärde stycket (slutet av tredje stycket i lagrådsremissen) därför med en skyldighet för de adoptionssökande att till socialnämnden anmäla om omständigheterna mer väsentligt ändras under den tid beslutet om medgivande gäller. Förändringar som här kan bli aktuella är t.ex arbetslöshet, olika sjukdomar eller förändringar i familjebilden. I fjärde stycket föreskrivs också att medgivandet skall återkallas om förutsättningarna för det inte längre föreligger. Sådan återkallelse kan även ske när barnet har tagits emot av sökandena, om en fortsatt vistelse hos de sökande inte är förenlig med barnets bästa. Denna bestämmelse är ny. Det framstår som naturligt att socialnämnden skall kunna ändra på ett beslut om medgivande i en sådan situation. En sådan regel får anses stå väl i överensstämmelse med artikel 21 i Haagkonventionen. I artikeln stadgas att om det innan adoptionen ägt rum blir uppenbart att en fortsatt placering av barnet hos de tilltänkta adoptivföräldrarna inte är förenlig med barnets bästa så skall nödvändiga åtgärder vidtas, t.ex. genom att barnet tas från de tilltänkta adop- tivföräldrarna. En återkallelse innebär att adoptionsförfarandet avbryts, förutsättningar för det finns inte längre. Har socialnämnden tidigare, i enlighet med femte stycket, beslutat att förfarandet får fortsätta förlorar således även det beslutet sin betydelse. Tredje och fjärde styckena har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Enligt den nuvarande lydelsen av fjärde stycket skall socialnämnden pröva frågan om förmedlingssättets tillförlitlighet efter eventuellt hörande av NIA. Genom det nu föreliggande förslaget fråntas socialnämnden den uppgiften. I stället skall NIA i enlighet med 4 § i förslaget till lag om internationell adoptionsförmedling bl.a. pröva om den enskildes kontakter m.m. vid en enskild adoption är tillförlitliga. När det gäller adoptioner som inte skall förmedlas av en auktoriserad sammanslutning krävs alltså, utöver medgivande av socialnämnden, att NIA enligt 4 § lagen (1997:000) om internationell adoptionsförmedling bedömer förfarandet som godtagbart. En erinran om detta bör göras av socialnämnden i dess beslut. Hänvisningen i lagrådsremissens förslag till fjärde stycke i förevarande paragraf har dock, efter förslag av Lagrådet, strukits såsom onödig. Den föreslagna lydelsen av femte stycket har tillkommit mot bakgrund av artikel 17.c i Haagkonventionen. I denna artikel föreskrivs att ett beslut i ursprungslandet (det land i vilket barnet har sitt hemvist) om att ett barn skall överlämnas för vård hos tilltänkta adoptivföräldrar får fattas endast om centralmyndigheterna i de båda staterna har samtyckt till att adoptionsförfarandet kan fortskrida. Konventionen kräver alltså inte bara att ett organ beslutar om de tilltänkta adoptivföräldrarna är behöriga och lämpade att adoptera för att i artikel 15 avsedd rapport skall kunna överlämnas till den behöriga myndigheten i ursprungsstaten, utan ett organ skall också pröva om adoptionsförfarandet får fortsätta när ett placeringsförslag har gjorts i ursprungsstaten. För att uppfylla konventionens krav måste därför i Sverige införas en ny beslutsomgång som blir aktuell när ett visst barn föreslås för adoption av de tilltänkta adoptivföräldrarna av myndigheterna i det land i vilket barnet har sitt hemvist. Enligt Haagkonventionen kan denna prövning göras av andra myndigheter än centralmyndigheten eller av auktoriserade sammanslut- ningar. I avsnitt 6.3 anges närmare vad socialnämndens prövning innebär. Bestäm- melsen om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta har gjorts tillämplig även på adoptioner som faller utanför Haagkonventionen. Lagrådet har förordat att så inte skall vara fallet. I avsnitt 6.3 anges regeringens skäl för att i detta hänseende inte följa Lagrådets förslag. 30 § Ett beslut om medgivande meddelas av socialnämnden i de sökandes hemkommun. Sökandes hemkommun bör även pröva om adoptionsförfarandet skall fortsätta. Har sökanden sedan medgivandet lämnats flyttat till en ny kommun blir det socialnämnden i den nya kommunen som skall samtycka till att adoptionsförarandet får fortsätta. Beträffande Lagrådets förslag till ändrad lydelse av paragrafen se kommentaren till 25 § femte stycket. 31 § Ändringen är en följdändring till förslaget till en ny lag om internationell adoptionsförmedling. 47 § Ändringen i första stycket och förslaget till nytt andra stycke innebär att beslut om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta får delegeras till enskild tjänsteman. Om samtycke skall vägras måste dock nämnden eller ett utskott besluta om detta. Beträffande Lagrådets förslag till ändrad lydelse av paragrafen se kommentaren till 25 § femte stycket. 73 § Socialnämndens beslut om återkallande av medgivande och om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta skall, liksom medgivandebeslutet, kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beträffande Lagrådets förslag till ändrad lydelse av paragrafen se kommentaren till 25 § femte stycket. 75 § Ändringen är en följdändring till förslaget till en ny lag om internationell adoptionsförmedling. 12.4 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 9 kap. 15 § I första stycket har även beträffande adoptionsärenden tagits bort kravet på att part skall begära sekretess för att sådan skall gälla. 12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap 1 a och 13 a §§ Ändringarna i paragraferna är följdändringar på grund av tillträdet till Haag- konventionen. Lagrådet föreslår i sitt yttrande att ordet "godkänts" i första stycket byts ut mot "gäller". Bakgrunden till förslaget är att vissa utländska adoptionsbeslut enligt 3 § lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption gäller i Sverige efter särskilt godkännande medan andra enligt samma paragraf skall gälla utan särskilt godkännande. Enligt förarbetena till ifrågavarande paragrafer ville man skilja mellan ett adoptionsbeslut som meddelats eller godkänts i Sverige eller i de övriga nor- diska länderna och ett annat adoptionsbeslut som är giltigt här utan särskilt godkännande (prop. 1991/92:90 s. 12). Mycket talar för Lagrådets förslag, särskilt med beaktande av att vissa andra utländska adoptionsbeslut som enligt Haagkonventionen skall gälla i Sverige utan särskilt godkännande kommer att omfattas av bestämmelserna. Enligt regeringens mening saknas det dock nu underlag för att göra den ändringen som Lagrådet föreslår. Regeringen har nyligen beslutat om direktiv för en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över lagen om svenskt medborgarskap (dir. 1997:5). Frågan om en ändring i enlighet med Lagrådets förslag bör kunna övervägas i det sammanhanget. 12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn 2 § I denna paragraf görs ett tillägg som innebär att bidrag även skall utgå vid adoptioner där Haagkonventionen är tillämplig och adoptionsbeslutet fattas i ursprungslandet. Med anledning av vad som anförts under 1 a och 13 a §§ lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap bör någon ändring i förevarande paragraf i enlighet med Lagrådets förslag inte göras. 4 § Ett enhetligt belopp per barn införs för alla som är berättigade till bidrag enligt lagen. 5 § Denna paragraf upphör som en följd av att ett enhetligt bidrag införs. 42 Adoptionslagstiftningsutredningens betänkande - sammanfattning Utredningsuppdraget Utredningens uppdrag har varit att se över verksamheten med internationella adoptioner samt att överväga och föreslå åtgärder som kan vara till gagn för denna verksamhet. I direktiven (dir. 1992:69) anges ett antal områden där det finns skäl att överväga förändringar. Utredningen skall sålunda pröva den roll som Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) har i adoptionsverk- samheten. Inriktningen skall vara att - med bibehållande av enskilds möjlighet att adoptera utan medverkan av auktoriserad organisation - stärka NIA:s roll när det gäller att upprätthålla en verksamhet på hög etisk nivå till barnets bästa. Utredningen skall vidare överväga olika möjligheter att minska kostnaderna för internationella adoptioner utan att adoptionsorganisationernas arbetsmöjligheter begränsas. Även frågan om hur de små adoptionsorganisationerna kan stödjas, liksom olika hjälporganisationers och andra ideella sammanslutningars medverkan i samband med internationella adoptioner skall prövas. I utredningsuppdraget ingår dessutom att ta del av rådgivningsverksamhet i skilda former i samband med internationella adoptioner samt att lämna förslag till ändringar av svensk lag- stiftning till följd av bl.a. Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Utredningens uppdrag har i tilläggsdirektiv (dir. 1994:50) utökats med att även omfatta erkännanden av utländska adoptionsbeslut och därmed sammanhängande frågor. Betänkandets uppläggning Utredningens betänkande Internationella adoptionsfrågor; 1993 års Haagkonvention m.m. behandlar, efter ett inledande bakgrundsavsnitt, huvudsakligen sex områden. Dessa områden är: NIA:s roll i adoptionsverksamheten, Vissa frågor om adoptions- hjälp, Kostnader för internationella adoptioner, Internationella frågor, Förhållandet mellan adoptionsorganisationerna och andra organisa- tioner/sammanslutningar samt Rådgivning och uppföljning. Inom respektive område redovisas bakgrund, analys samt överväganden och eventuella förslag till åtgärder. De kostnadseffekter som följer av utredningens förslag jämte kommentarer till författningsförslag har samlats i avslutande avsnitt. Härtill kommer fem bilagor. I en av dessa presenteras ett utkast till svensk översättning av Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internatio- nella adoptioner. Inledning (Kapitel 1) Verksamheten med internationella adoptioner har pågått i Sverige i princip sedan 1950-talet. Från början kom de flesta barnen genom förmedling av svenska medborgare som arbetat utomlands eller genom familjer som adopterat själva. För att säkerställa offentlig kontroll över verksamheten inrättades Nämnden för internationella adoptionsfrågor - sedemera Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) - i början av 1970-talet. Nämnden förmedlade till en början även ansökningar i Sverige om adoption av utländska barn. Denna uppgift har sedemera kanaliserats till särskilda adoptionsorganisationer, som står under tillsyn och kontroll av det allmänna. I kapitlet presenteras de f.n. sex svenska adoptionsorganisationerna jämte vissa andra sammanslutningar, som är verksamma inom adoptionssektorn idag. Vidare redovisas i tabellform det antal utomnordiska barn som kommit till Sverige för adoption genom åren och det sätt på vilket dessa förmedlats. Efter en successiv ökning fram till år 1977, då nära 1 900 barn förmedlades, har antalet adoptioner minskat och är nu ca 1 000 årligen. Cirka 80 % av dessa förmedlas genom auktoriserad organisation. I kapitlet lämnas vidare en översikt över de tre olika beslutsleden i ett adoptionsärende. I det första ledet fattar socialnämnden ett s.k. medgivande- beslut om att sökanden är lämplig som adoptivförälder. Detta beslut skall föregås av en utredning av förhållandena i det enskilda hemmet och förut- sättningarna för vård där. Socialnämnden skall även pröva om det förmedlingssätt som sökandena avser att använda sig av är tillförlitligt eller ej. Det andra ledet avser adoptionsorganisationens beslut om huruvida adoptionshjälp skall lämnas eller ej. När en organisation beslutar om adoptionshjälp skall minst en samhällsrepresentant (en person som företräder allmänintresset i organisationens arbete) delta. Vägras adoptionshjälp kan NIA på begäran av sökanden uppdra åt organisationen att ändå lämna hjälpen. Det tredje ledet avser beslut om till- stånd till själva adoptionen. Detta beslut kan fattas av en myndighet i ursprungslandet för att sedan gälla i Sverige automatiskt eller efter god- kännande av NIA. Beslut om adoption kan också fattas av svensk domstol. NIA:s roll i adoptionsverksamheten (Kapitel 2) Utredningen föreslår att NIA ensam skall vara det organ som avgör frågan om förmedlingssättets tillförlitlighet när det gäller enskilda adoptioner. Vidare föreslås att giltighetstiden för socialnämndens beslut om medgivande förlängs från ett till två år och förenas med en skyldighet för de sökande att anmäla ändrade förhållanden som inträffar under beslutets giltighetstid. I kapitlet diskuterar utredningen rollfördelningen mellan NIA och ett antal skilda aktörer inom adoptionssektorn. Vad först gäller NIA:s roll i förhållande till socialnämnderna behandlas frågan om prövningen av förmedlingssättets till- förlitlighet. NIA har till regeringen påtalat att det förekommer vissa problem i samband med denna prövning. Det inträffar bl.a. att socialnämnderna ger medgivande för ett förmedlingssätt trots att NIA avstyrker eller att nämnderna underlåter att inhämta NIA:s yttrande i fall där det borde ske. Beträffande medgivandebeslutens giltighetstid har vissa adoptionsorganisationer påtalat att denna bör förlängas från f.n. ett år till två år, för att undvika ny prövning av socialnämnd i fall där adoptionen drar ut på tiden. Vad så gäller NIA:s roll i förhållande till Socialstyrelsen och länsstyrel- serna har enligt gällande bestämmelser de senare tillsynen över socialnämndernas handläggning av frågor som rör såväl sökandenas lämplighet som det tänkta förmedlingssättets tillförlitlighet. NIA å sin sida har tillsynen över de auktoriserade adoptionsorganisationerna. Denna uppdelning av tillsynsansvaret kan te sig komplicerad. Utredningens förslag om att NIA framgent ensam skall avgöra frågor om förmedlingssättets tillförlitlighet löser endast delvis detta problem. Starka skäl talar dock för att tillsynen av socialnämndernas prövning av sökandenas lämplighet bör ligga kvar hos Socialstyrelsen och länsstyrelserna. Vad slutligen gäller NIA:s roll i förhållande till de auktoriserade adoptions- organisationerna har utredningen funnit att samarbetet dem emellan över tid har utvecklats och fördjupats. Något behov av mer vittgående regelförändringar beträffande relationerna mellan nämnden och organisationerna finns därför inte. I kapitel 4 Kostnader för internationella adoptioner m.m. återkommer dock utredningen till vissa frågor om organisationernas redovisningssystem. Några frågor angående ärenden om adoptionshjälp (Kapitel 3) Utredningen föreslår att de auktoriserade adoptionsorganisationerna och NIA inte skall ha rätt att i ett ärende om adoptionshjälp "överpröva" socialnämndens beslut om de adoptivsökandes lämplighet. Utredningen föreslår vidare, med hänvisning till kravet på domstolsprövning i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, att länsrätten blir överinstans i ärenden om adoptionshjälp. Det förekommer i praktiken att adoptionsorganisationerna "överprövar" social- nämndens medgivandebeslut och gör en egen bedömning av de sökandes lämplighet att ta emot ett barn för adoption. En sådan prövning kan leda fram till en annan bedömning än socialnämndens och därigenom ett avslag på ansökan om adop- tionshjälp trots att socialnämnden funnit de sökande lämpliga. Vidare kan NIA i vissa fall komma att överpröva en fråga om adoption (om adoptionshjälp skall lämnas eller ej), i vilken NIA tidigare yttrat sig till socialnämnden (i samband med lämplighetsbedömningen av sökanden). NIA får på så sätt olika roller i samma adoptionsärende. Utredningen föreslår att adoptionsorganisationerna inte skall kunna "överpröva" socialnämndens beslut om sökandens lämplighet. Detta medför att NIA:s olika roller bortfaller. Adoptionsorganisationernas rätt att säga nej till adoptionshjälp då man saknar kontakter utomlands för vissa ärenden kvarstår. Utredningen finner att en överprövning av adoptionsorganisationernas beslut i denna del bör göras av länsrätt och ej av NIA. Detta mot bakgrund av vad som sägs i den europeiska kon- ventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna om att få sin sak prövad av domstol. Kostnader för internationella adoptioner m.m. (Kapitel 4) Utredningen föreslår att NIA ges en uttrycklig möjlighet att föreskriva vilka principer de auktoriserade adoptionsorganisationerna skall tillämpa vad gäller redovisning och inbetalning av avgifter m.m. Vidare föreslår utredningen att statsbidraget till organisationerna skall fördelas annorlunda än i dagsläget. Enligt direktiven skall utredningen överväga olika möjligheter att begränsa kostnaderna för internationella adoptioner, utan att adoptionsorganisationernas arbetsmöjligheter begränsas. Utredningen har därför genomfört en enkät som tillsänts fyra av de auktoriserade organisationerna (AC, BFA-A, FFIA och SLBV) för kartläggning och analys av kostnader m.m. i deras förmedlingsarbete. Enkäten återfinns i bilaga 4 till detta betänkande. Av enkätsvaren framgår att de stora kostnadsposterna redovisas mycket olika för de olika adoptionsorganisationerna. De kostnader som belastar organisationernas kanslier i Sverige resp. admini- strationskostnaderna i barnets ursprungsland fördelas också efter olika principer. Av enkätsvaren framgår också att rutinerna för inbetalning och slut- redovisning av föräldraförskotten skiljer sig åt. Dessa förhållanden sammantagna medför att en mer rättvisande jämförelse är svår att göra mellan de kostnader som den enskilde får vid anlitandet av olika organisationer. Utredningen föreslår därför att en för organisationerna gemensam redovisningsmodell utarbetas. Denna modell bör även omfatta en redovisning av storleken på organisationernas fonder och avsättningen till dessa. I syfte att stödja de små adoptionsorganisationerna föreslår utredningen vidare en begränsad omläggning av statsbidraget. Den innebär i huvudsak att en större andel av bidraget avsätts till organisationernas basadministration. Resterande del föreslås i princip fördelat efter antalet anlända barn närmast föregående år för resp. organisation. Internationella frågor (Kapitel 5) Utredningen föreslår att Sverige så snart som möjligt ratificerar 1993 års Haagkonvention. Denna bör inkorporeras med svensk rätt genom en särskild lag. NIA bör utses till den centralmyndighet som konventionen förutsätter. En effekt av ett antagande av konventionen blir att möjligheterna att adoptera enskilt minskar. Utredningen anser inte att EES- avtalet eller ett medlemskap i EU påverkar adoptionsverksamheten i Sverige. I detta kapitel diskuteras internationella frågor i tre delavsnitt. I det första avsnittet behandlas Konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Denna konvention antogs av Konferensen för interna- tionell privaträtt i Haag år 1993 och bygger på principen om barnets bästa. Ansvaret för adoptioner mellan länder skall enligt konventionen delas mellan ursprungs- och mottagarland. Inom resp. land skall sedan detta ansvar ligga på en centralmyndighet. Vissa uppgifter får dock delegeras. Avsikten är att ett system med samarbete kring internationella adoptioner skall införas mellan de stater som ansluter sig till konventionen. Detta skall bl.a förhindra handel med barn. I detta delavsnitt görs en genomgång av konventionens samtliga artiklar. Innehållet i varje artikel beskrivs kortfattat och jämförs med gällande svensk rätt. Utredningen har härvid funnit att det finns en stor överensstämmelse mellan Haagkonventionens materiella bestämmelser och de svenska reglerna om adoption. En ratificering av konventionen för Sveriges del kräver därför inte omfattande lagändringar. Dock medför konventionens krav på medverkan av myndighet eller godkänt organ att möjligheterna till enskilda adoptioner, dvs. sådana som inte sker genom auktoriserade organisationer, bör begränsas. I kapitlets andra delavsnitt behandlas FN:s konvention om barnets rättigheter. Denna antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och ratificerades av Sverige två år senare. I två artiklar behandlar konventionen de frågor som rör de adopterades särskilda behov och intressen. I det tredje avsnittet behandlas frågan om EES-avtalet och ett medlemskap i EU påverkar adoptionsverksamheten i Sverige. Mot bakgrund av att adoptionsför- medling eventuellt skulle kunna falla inom ramen för EES-avtalets och Romför- dragets bestämmelser rörande den fria etableringsrätten och den fria rörligheten av tjänster gås vissa artiklar i de båda fördragen igenom. Olika sammanslutningar inom adoptionssektorn (Kapitel 6) Utredningen föreslår ingen lagstiftningsåtgärd när det gäller förhållandet mellan de auktoriserade organisationerna utan hänvisar till kapitel 4 om kostnader för internationella adoptioner m.m. Vad gäller andra ideella samman- slutningar anser utredningen att deras kunskaper om adoptioner kan tas till vara på informell väg av NIA och de auktoriserade adoptionsorganisationerna. Varje auktoriserad adoptionsorganisation utför ett betydelsefullt arbete. Mångfalden är positiv och skapar valmöjligheter för de adoptionssökande. Andra ideella organisationer och sammanslutningar har genom sitt arbete i utlandet gedigna erfarenheter och kunskaper som kan föras vidare. Rådgivning och uppföljning (Kapitel 7) Utredningen föreslår att ett tillägg görs i 25 § socialtjänstlagen, som innebär att socialnämnden i samband med medgivandeprövningen kontrollerar att de blivande adoptivföräldrarna har fått nödvändig förberedelse inför adoptionen. Utredningen föreslår däremot inte en obligatorisk föräldrautbildning. Slutligen föreslås ett förtydligande av 12 § socialtjänstlagen där kommunens ansvar för adoptivbarn under deras uppväxt lyfts fram och betonas. Rådgivnings- och utbildningsverksamheten för blivande adoptivföräldrar i Sverige har vuxit fram sedan 1960-talet och lämnas i dag genom ett flertal instanser. NIA:s roll såsom huvud- och expertmyndighet inom adoptionsområdet är central när det gäller att förmedla information i adoptionsfrågor till berörda grupper. Nämnden anordnar regelmässigt kurser och konferenser i frågor om adoption för landets socialsekreterare. Den första offentliga instans de sökande möter är i de flesta fall socialnämn- den, som i samband med hemutredningen kan förbereda de sökande inför deras nya föräldraskap. Vissa socialförvaltningar anordnar särskilda förberedande gruppmöten (Stockholmsmodellen resp. Uddevallamodellen) för blivande adoptivföräldrar. I flera kommuner har inrättats särskilda samverkansgrupper kring förebyggande verksamhet för barn och ungdom. Vid sidan om socialtjänsten erbjuds ytterligare stödmöjligheter såsom barnhälsovården, som även har förberedande föräldrautbildning, psykolog- konsulenter och förskolepsykologer samt landstingens barnpsykiatriska verksamhet. Adoptionsrådgivningen i Stockholm erbjuder adoptivföräldrar och adopterade enskild rådgivning, gruppsamtal och terapi, främst i postadoptiva frågor. De auktoriserade adoptionsorganisationerna anordnar studiecirklar för blivande och nyblivna adoptivföräldrar, regelbundna möten kring adoptionsfrågor, tele- fonrådgivning och tillfällen till enskilda samtal m.m. FN:s kommitté för barnets rättigheter har påtalat att Sverige saknar ett särskilt system för uppföljning av hur det går för adopterade barn i Sverige. Vissa allmänna lagregler finns dock redan som har till syfte att skydda bl.a. adoptivbarn under deras uppväxt. Som svar på kommitténs påpekande föreslår utredningen ett tillägg till 12 § socialtjänstlagen där kommunernas ansvar under de adopterades uppväxt lyfts fram och betonas. Kostnadseffekter (Kapitel 8) Haagkonventionens tillämpning i Sverige kan leda till att NIA:s behov av resurser ökar. Utredningens förslag i övrigt innebär inte några kostnadsök- ningar. Författningskommentar (Kapitel 9) I detta kapitel kommenteras de förslag till författningsändringar som utredningen lämnar. Bestämmelser om adoption med internationell anknytning finns i dag spridda på flera ställen i svensk lagstiftning. Utredningen föreslår därför en helt ny lag, lagen om internationella adoptionsfrågor och en därtill hörande förordning. I övrigt föreslås ändringar i socialtjänstlagen (1980:620) och därtill hörande förordning (1981:750), förordningen (1988:1128) med instruktion för NIA, lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn och därtill hörande förordning (1988:1464), sekretesslagen (1980:100) samt lagen om svenskt medborgarskap (1950:382). Vidare föreslår utredningen en ny lag, lagen med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, i vilken Haagkonventionen upphöjs till lag i Sverige. 87 Remisslista Följande instanser har efter önskemål från regeringen besvarat remissen: Hovrätten för Nedre Norrland, Tingsrätten i Stockholm, Tingsrätten i Malmö, Kammarrätten i Jönköping, Länssrätten i Göteborg och Bohus län, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA), Barnombudsmannen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Statens Invandrarverk, Länsstyrelsen i Kronbergs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Göteborgs kommun, Skövde kommun, Skellefteå kommun, Svenska kommunförbundet, Försäkringskasseförbundet, Sveriges Domareförbund, Sveriges Advokatsamfund, Förbundet Adoptionscentrum (AC), Adoption & Child Care Association (ACCA), Adoptions-Gruppen Skaraborg (AGS), Barnen Framför Allt - Adoptioner (BFA-A), Barnens Vänner (BV), Familjeföreningen för Internationell Adoption (FFIA), Föreningen Vietnambarnens Vänner, Föreningen La Casa, Ensamstående Adoptivföräldrars Förening (EAF), Organiationen för vuxna adopterade och fosterbarn (AFO), Adoptionsrådgivningen i Stockholm Därutöver har följande organisationer lämnat synpunkter: Familjeföreningen Bolivias Barn, Samhällsrepresentanterna hos adop- tionsorganisationerna, Länsstyrelsernas socialtjänstförening (LSF), Aka- demikerförbundet SSR, Familjerättsbyrån inom Stockholms socialtjänst, Synskadades riksförbund, De auktoriserade adoptionsorganisationernas samverkansgrupp Ett antal skrivelser har också inkommit från enskilda med anledning av Adoptionslagstiftningsutredningens betänkande. 88 Lagrådsremissens lagförslag 1 Förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner Härigenom föreskrivs följande. 1 § Den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om skydd av barn och samar- bete vid internationella adoptioner skall i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Originaltexterna skall ha samma giltighet. Konventionens engelska och franska texter finns tillsammans med en svensk översättning intagen som bilaga till denna lag. 2 § Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är centralmyndighet enligt konventionen och fullgör de uppgifter som ankommer på en sådan myndighet, om det inte av lag eller annan författning eller av beslut av NIA följer att uppgiften skall fullgöras av socialnämnden eller de auktoriserade samman- slutningarna. NIA utfärdar intyg enligt artikel 23 i konventionen när adoptionen har ägt rum i Sverige eller när ett utländskt adoptionsbeslut har omvandlats här i landet enligt artikel 27 i konventionen och 5 § denna lag. 3 § Socialnämnden skall fullgöra de uppgifter enligt konventionen som framgår av 12 och 25 §§ socialtjänstlagen (1980:620). 4 § NIA får i villkor enligt 6 § lagen (1997:000) om internationell adop- tionsverksamhet uppdra åt en auktoriserad sammanslutning att fullgöra uppgifter enligt kapitel III i konventionen som inte enligt lag eller annan författning skall fullgöras av socialnämnden. 5 § När en adoption som enligt konventionen erkänns i Sverige har beviljats i ursprungsstaten utan att det rättsliga förhållandet mellan barnet och dess ur- sprungliga familj har upphört, får adoptionen omvandlas till en adoption med den verkan som anges i 4 kap. 8 § föräldrabalken. Omvandling får ske endast om de samtycken som avses i artikel 27.1 b i konventionen och i 4 kap. 5 § föräldra- balken har lämnats. Allmän domstol beslutar om sådan omvandling på ansökan av adoptanterna. 6 § När ett barn uppehåller sig i ett land som flykting eller i en flykting- liknande situation anses barnet vid tillämpning av denna lag ha sitt hemvist i det landet. - Bilagan utesluts här - Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 89 2 Förslag till lag om internationell adoptionsförmedling Härigenom föreskrivs följande. Inledning 1 § Bestämmelserna i denna lag tillämpas när barn som har hemvist i utlandet skall adopteras av någon med hemvist i Sverige. Internationell adoptionsförmedling 2 § Med internationell adoptionsförmedling avses verksamhet som har till syfte att skapa kontakt mellan den eller dem som önskar adoptera ett barn från utlandet och myndigheter, organisationer, enskilda personer eller institutioner i det land i vilket barnet har sitt hemvist samt att även i övrigt lämna den hjälp som behövs för att en adoption skall kunna genomföras. Med adoptionsförmedling avses även sådan kontakt som skapas av de adoptionssökande själva. 3 § Adoptioner av barn från utlandet får förmedlas endast av sammanslutningar som är auktoriserade enligt denna lag. Detta gäller dock inte enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad sammmanslutning. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) skall i sådana fall innan barnet lämnar landet pröva om förmedlingen är godtagbar. De auktoriserade sammanslutningarna 4 § NIA avgör frågor om auktorisation och har tillsyn över de auktoriserade sammanslutningarna. 5 § Auktorisation får ges åt en sammanslutning som har till huvudsakligt syfte att förmedla internationella adoptioner, om det står klart att sammanslutningen kommer att förmedla sådana adoptioner på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt, utan vinstintresse och med barnets bästa som främsta riktmärke. För aukto- risation krävs att sammanslutningen har stadgar, styrelse och revisorer. 6 § Auktorisationen skall vara tidsbegränsad. I beslutet om auktorisation skall det anges vilka länder som sammanslutningens verksamhet avser. Auktorisationen får även förenas med andra villkor, såsom vad som skall gälla om inbetalning av avgifter samt redovisning. För att täcka kostnaderna för verksamheten får en auktoriserad sammanslutning ta ut skäliga avgifter av dem som hos sammanslutningen söker internationell adoptionsförmedling. 7 § NIA skall i samband med ett beslut om auktorisation utse minst två personer eller, om sammanslutningens verksamhet kan antas bli av ringa omfattning, en person att företräda allmänintresset i sammanslutningens arbete med in- ternationell adoptionsförmedling (samhällsrepresentanter). Samhällsrepresentan- ter skall ha särskild erfarenhet av barn- och ungdomsvård i stat eller kommun. 8 § De auktoriserade sammanslutningarna är skyldiga att på begäran tillhandahålla NIA de handlingar som rör verksamheten. 9 § Auktorisationen skall återkallas om de förutsättningar som anges i 5 § inte längre finns. Detsamma gäller om sammanslutningen inte uppfyller villkor som uppställts för auktorisationen eller inte rättar sig efter vad NIA begär med stöd av 8 §. 10 § När en auktoriserad sammanslutning beslutar om den skall förmedla en inter- nationell adoption, skall minst en samhällsrepresentant delta. 11 § Om en auktoriserad sammanslutning har vägrat adoptionsförmedling i ett visst fall, får NIA på begäran av den som söker adoption uppdra åt sammanslutningen att ändå förmedla adoption. Tystnadsplikt 12 § Den som är eller har varit verksam inom en auktoriserad sammanslutning får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid fått veta om enskildas personliga förhållanden. Överklagande 13 § NIA:s beslut i fråga om auktorisation får överklagas hos regeringen. NIA:s beslut enligt 3 § tredje meningen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam- marrätten. NIA:s beslut i övrigt får inte överklagas. Ansvar 14 § Den som förmedlar en internationell adoption i strid med 3 § döms till böter. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997, då lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp upphör att gälla. 2. Den sammanslutning som vid lagens ikraftträdande har auktorisation enligt den upphävda lagen skall anses ha fått auktorisation enligt den nya lagen. 3. Om det finns ett giltigt medgivande enligt 25 § socialtjänstlagen (1980:620) vid lagens ikraftträdande skall någon prövning inte göras enligt 3 § den nya lagen. 90 3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) Härigenom föreskrivs att 25, 30, 31, 73 och 75 §§ socialtjänstlagen (1980:620)1 skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 25 §2 En underårig får inte utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigva- rande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom. Som ett medgivande anses socialnämndens beslut att bereda den underårige vård i ett visst familjehem. Socialnämnden får inte lämna medgivande enligt första stycket utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda. ------------------------------------------------------- Är det fråga om att ta Är det fråga om att ta emot ett utländskt barn i emot ett barn som inte har syfte att adoptera det, hemvist i Sverige i syfte skall medgivandet inhämtas att adoptera det, skall innan barnet lämnar sitt medgivandet inhämtas innan hemland. Medgivandet upphör barnet lämnar det land i att gälla om inte barnet vilket barnet har sitt har tagits emot i hemmet hemvist. Innan inom ett år från det medgi- socialnämnden beslutar i vandet lämnades. fråga om medgivande skall nämnden kontrollera att den eller de adoptionssökande har tillräckliga kunskaper inför den planerade adoptionen. Medgivandet upphör att gälla om inte barnet har tagits emot i hemmet inom två år från det medgivandet lämnades. De adoptionssökande är skyldiga att till socialnämnden an- mäla om deras omständigheter mer väsentligt ändras under den tid beslutet om medgi- vande gäller. Medgivandet skall återkallas om förutsättningarna för det inte längre föreligger. Sådan Innan socialnämnden återkallelse kan ske även när beslutar i en fråga om barnet har tagits emot av medgivande som avses i sökandena, om det är till tredje stycket, skall barnets bästa. nämnden pröva om det Enligt 3 § lagen förmedlingssätt som sökanden (1997:000) om internatio- kommer att använda sig av är nell adoptionsverksamhet tillförlitligt eller ej. skall, om adoptionen inte Nämnden skall i denna fråga skall förmedlas av en inhämta yttrande från auktoriserad sammanslut- statens nämnd för ning, Statens nämnd för internationella 1 Lagen omtryckt 1988:871. adoptionsfrågor (NIA) pröva 2 Senaste lydelse 1990:53. om förmedlingen är internationella godtagbar. adoptionsfrågor (NIA), om det inte är uppenbart obehövligt. Visar prövningen att det kan befaras att förmedlingssättet inte är tillförlitligt, skall socialnämnden vägra sitt medgivande. I ett beslut om medgivande skall soci- alnämnden ange för vilket förmedlingssätt medgivandet gäller. När ett visst barn har föreslagits för adoption till sökande som har hemvist i Sverige, skall socialnämnden skyndsamt pröva om den skall ge samtycke till att adop- tionsförfarandet får fort- sätta. Om lagen (1997:000) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkon- ventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner är tillämplig skall reglerna om samtycke i artikel 17.c tillämpas. 30 §3 Ett medgivande enligt 25 § första stycket meddelas av socialnämnden i vårdnadshavares hemkommun. Om nämndens prövning gäller ett hem i en annan kommun, skall nämnden rådgöra med socialnämnden i den kommunen innan den fattar sitt beslut. ------------------------------------------------------- Ett medgivande enligt Ett medgivande enligt 25 § tredje stycket 25 § tredje stycket och ett meddelas av socialnämnden i samtycke enligt 25 § femte de blivande adoptivför- stycket meddelas av äldrarnas hemkommun. socialnämnden i den eller de sökandes hemkommun. Den nämnd som har lämnat Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 25 § medgivande enligt 25 § fullgör skyldigheterna fullgör skyldigheterna enligt 26 §. enligt 26 §. I de fall samtycke enligt 25 § femte stycket lämnats av socialnämnden i en annan kommun fullgör i stället den nämnden skyldigheterna enligt 26 §. 31 § Enskilda personer eller sammanslutningar får inte bedriva verksamhet som syftar till att förmedla underåriga till hem som avses i 25 §. ------------------------------------------------------- Om rätt för auktoriserade Om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i sammanslutningar att i vissa fall lämna vissa fall förmedla barn förmedlingshjälp m.m. finns från utlandet för ad- be- 3 Senaste lydelse 1990:53. option finns bestämmelser i stämmelser i lagen lagen (1997:000) om inter- (1979:552) om in- nationell ad- ternationell adoptionshjälp. optionsverksamhet. 47 §4 ------------------------------------------------------- Uppdrag att besluta på Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får gessocialnämndens vägnar får åt en särskild avdelning som endast ges åt en särskild består av ledamöter eller avdelning som består av ersättare i nämnden i ärendenledamöter eller ersättare i som ankommer på nämnden nämnden i ärenden som enligt 25 och 28 §§ denna ankommer på nämnden enligt lag, 4 och 6 §§, 11 § första 25 § första stycket, 25 § och andra styckena, 13 §, femte stycket om fråga är om 14 § tredje stycket, 21, att inte ge samtycke och 22, 24, 26, 27 och 43 §§ 28 § denna lag, 4 och 6 §§, lagen (1990:52) med 11 § första och andra särskilda bestämmelser om styckena, 13 §, 14 § tredje vård av unga samt 13 § lagen stycket, 21, 22, 24, 26, (1988:870) om vård av 27 och 43 §§ lagen (1990:52) missbrukare i vissa fall. med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. 73 §5 ------------------------------------------------------- Socialnämndens beslut får Socialnämndens beslut får överklagas hos länsrätten, omöverklagas hos allmän nämnden har meddelat beslut förvaltningsdomstol, om i fråga om nämnden har meddelat beslut bistånd enligt 6 §, i fråga om medgivande enligt 25 § bistånd enligt 6 §, förbud enligt 27 §, eller medgivande, återkallelse eftergift enligt 37 §. av medgivande eller om samtycke enligt 25 §, förbud enligt 27 §, eller eftergift enligt 37 §. Beslut i fråga om bistånd till annan får inte överklagas enligt första stycket. Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 75 §6 ------------------------------------------------------- Till böter döms den som Till böter döms den som 1. åsidosätter 1. åsidosätter bestämmelserna i 25 § eller bestämmelserna i 25 § eller 31 § första stycket, om inte 31 § första stycket, om inte gärningen i sistnämnda fall gärningen i sistnämnda fall är belagd med straff i är belagd med straff i lagen (1979:552) om lagen (1997:000) om internationell adop- internationell ad- tionshjälp, optionsverksamhet, 4 Senaste lydelse 1991:1667. 5 Senaste lydelse 1995:53. 6 Senaste lydelse 1990:53. 2. överträder förbud som har meddelats med stöd av 27 §, 3. utan tillstånd driver ett sådant hem för vård eller boende som avses i 69 §, 4. i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 70 § fortsätter verk- samheten vid ett hem för vård eller boende. Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av socialnämnden, länsstyrel- sen eller Socialstyrelsen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 91 4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100)1 skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 15 §2 ------------------------------------------------------- Sekretess gäller hos Sekretess gäller hos domstol i äktenskapsmål samt domstol i äktenskapsmål samt mål och ärenden enligt mål och ärenden enligt föräldrabalken, liksom i mål föräldrabalken, liksom i mål enligt lagen (1989:14) om enligt lagen (1989:14) om erkännande och erkännande och verk- verkställighet av utländska ställighet av utländska vård- vårdnadsavgöranden m.m. och nadsavgöranden m.m. och om om överflyttning av barn, överflyttning av barn, för för uppgift om enskilds uppgift om enskilds personliga eller ekono- personliga eller ekono- miska förhållanden, om part miska förhållanden, om part begär det och det kan antas begär det och det kan antas att den enskilde eller att den enskilde eller någon honom närstående lider någon honom närstående lider skada eller men om upp- skada eller men om upp- giften röjs. I ärenden om giften röjs. I ärenden om anordnande av godmanskap adoption enligt 4 kap. för- enligt 11 kap. 4 § för- äldrabalken, anordnande av äldrabalken eller godmanskap enligt 11 kap. förvaltarskap behövs dock 4 § föräldrabalken eller inte begäran av part. förvaltarskap behövs dock inte begäran av part. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 1 Lagen omtryckt 1992:1474. 2 Senaste lydelse 1994:1443. 92 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap Härigenom föreskrivs att 1 a § och 13 a § lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap1 skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a §2 Ett barn som inte fyllt tolv år och som adopteras av svensk medborgare blir vid adoptionen svensk medborgare om 1. barnet adopteras i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge, eller ------------------------------------------------------- 2. barnet adopteras 2. barnet adopteras genom ett utländskt adop- genom ett utländskt adop- tionsbeslut som godkänts i tionsbeslut som godkänts i Sverige enligt lagen Sverige enligt lagen (1971:796) om (1971:796) om internationella internationella rättsförhållanden rörande rättsförhållanden rörande adoption. adoption eller som gäller här i landet enligt lagen (1997:000) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella ad- optioner. 13 a §3 I fråga om adoptivbarn gäller bestämmelserna i denna lag om barns förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap med anledning av att barnets adoptivfar eller adoptivmor förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap endast 1. om barnet adopteras i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge, ------------------------------------------------------- 2. om barnet adopteras 2. om barnet adopteras genom ett utländskt genom ett utländskt adoptionsbeslut som adoptionsbeslut som godkänts i Sverige enligt godkänts i Sverige enligt lagen (1971:796) om lagen (1971:796) om internationella rättsförhål-internationella rättsförhål- landen rörande adoption, landen rörande adoption eller eller som gäller här i landet enligt lagen (1997:000) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella ad- optioner, eller 3. om en far eller en mor adopterar sitt eget barn. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 1 Lagen omtryckt 1984:682. 2 Senaste lydelse 1992:392. 3 Senaste lydelse 1992:392. 93 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn dels att 5 § skall upphöra att gälla, dels att 2 § och 4 § skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Bidrag lämnas till den eller de adoptivföräldrar som har fått tillstånd av svensk domstol till en adoption. ------------------------------------------------------- Med svensk domstols Med svensk domstols tillstånd jämställs beslut avtillstånd jämställs regeringen, eller av den 1. beslut av myndighet som regeringen regeringen, eller av den har bestämt, om att ett myndighet som regeringen utomlands meddelat beslut har bestämt, om att ett om adoption skall gälla här utomlands meddelat beslut i landet. om adoption skall gälla här i landet, och 2. ett utomlands med- delat beslut om adoption som gäller här i landet enligt lagen (1997:000)- med anledning av Sveriges tillträde till Haag- konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adop- tioner. 4 §1 ------------------------------------------------------- För varje barn lämnas För varje barn lämnas bidrag med hälften av bidrag med 24 000 kronor. genomsnittskostnaden för en adoption från barnets ur- sprungsland, dock högst med 24 000 kronor. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfaran- de i fråga om barn, som kommit i adoptivföräldrarnas vård här i landet före ikraftträdandet. 1 Senaste lydelse 1991:235. 94 Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-02-11 Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam. Enligt en lagrådsremiss den 23 januari 1997 (Socialdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, 2. lag om internationell adoptionsverksamhet, 3. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), 4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 5. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap, 6. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Eva Hammar. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner I lagförslagets 1 § sägs bl.a. att den angivna Haagkonventionen skall gälla som lag här i landet. I de tre därpå följande paragraferna har tagits in bestämmelser om bl.a. vilka svenska organ som skall fullgöra de uppgifter som enligt olika artiklar i konventionen skall ankomma på en centralmyndighet. 2 § Huvudregeln enligt 2 § första stycket är att statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är centralmyndighet enligt konventionen. I lagrummet anges vidare att NIA skall fullgöra de uppgifter som ankommer på en centralmyndighet, om det inte av lag eller annan författning eller av beslut av NIA följer att uppgiften skall fullgöras av socialnämnden eller de auktoriserade sammanslut- ningarna. Enligt Lagrådets uppfattning bör det inte uteslutas att - utöver NIA - även andra organ än socialnämnder och auktoriserade adoptionssammanslutningar skall kunna fullgöra uppgifter som enligt konventionen ankommer på centralmyndighet. Det kan vidare ifrågasättas om NIA bör ha en sådan frihet att uppdra åt andra att fullgöra centralmyndighetsuppgifter som följer av den föreslagna lagbestäm- melsen. När det gäller 4 § - där enligt remissförslaget NIA ges möjlighet att uppdra åt auktoriserade sammanslutningar att fullgöra vissa uppgifter enligt konventionen - anser Lagrådet att det direkt i paragrafen bör föreskrivas att sammanslutningarna har vissa angivna uppgifter. På grund av det anförda förordar Lagrådet att 2 § första stycket utformas efter modell av motsvarande lagrum i det utredningsförslag som ligger till grund för lagrådsremissen (SOU 1994:137 s. 30). Det bör sålunda anges i 2 § första stycket att NIA är centralmyndighet enligt konventionen och fullgör de uppgifter som ankommer på en sådan myndighet, om inte något annat följer av lag eller annan författning. 3 § Enligt 3 § skall socialnämnden "fullgöra de uppgifter enligt konventionen som framgår av 12 och 25 §§ socialtjänstlagen". Enligt författningskommentaren innebär detta att socialnämnden dels skall ta emot sådana ansökningar som avses i artikel 14 i konventionen, dels skall fastställa att de tilltänkta adop- tivföräldrarna är behöriga och lämpade att adoptera m.m. enligt artiklarna 5 och 17 d, dels skall sammanställa den rapport som avses i artikel 15.1, dels skall lämna samtycke enligt artikel 17 c, dels skall vidta åtgärder enligt artikel 21. Enligt Lagrådets mening kan det inte utan vidare läsas ut ur 12 och 25 §§ socialtjänstlagen att socialnämnderna skall fullgöra de uppgifter enligt konventionen som anges i författningskommentaren. Detta gäller även om 25 § byggs ut i enlighet med remissförslaget. Även bortsett härifrån får det anses vara en bättre lagstiftningsteknik att direkt i den nu diskuterade lagen ange vilka uppgifter enligt konventionen som socialnämnderna skall utföra. En begränsning bör härvid göras, så att det bara talas om uppgifter som enligt konventionen ankommer på centralmyndighet. Lagrådet förordar alltså att det till en början föreskrivs i 3 § att ansök- ningar som avses i artikel 14 i konventionen skall göras hos socialnämnden. Det bör samtidigt anges att det skall vara fråga om socialnämnden i sökandens eller sökandenas hemkommun. I konventionens artikel 5 sägs att en adoption inom konventionens till- ämpningsområde får ske endast om den mottagande statens behöriga myndigheter bl.a. har fastställt att de tilltänkta adoptivföräldrarna är behöriga och lämpade att adoptera och att barnet har eller kommer att få inrese- och bosättningstillstånd. Artikel 17 innehåller en uppräkning av olika krav som skall vara uppfyllda för att det skall kunna fattas beslut i barnets ursprungs- stat om att barnet skall överlämnas för vård hos tilltänkta adoptivföräldrar. Till dessa krav hör, enligt artikel 17 d, att det i enlighet med artikel 5 har fastställts att de tilltänkta adoptivföräldrarna är behöriga och lämpade att adoptera och att barnet har eller kommer att få tillstånd att resa in och bosätta sig i mottagarlandet. Det ankommer alltså på den mottagande statens "behöriga myndigheter" att göra en prövning i de avseenden som nämns i artiklarna 5 och 17 d. Vilka dessa myndigheter är när det gäller Sverige torde inte behöva anges i den nu diskuterade lagen. Prövningen enligt artiklarna 5 och 17 d bör alltså inte nämnas i 3 §. Det finns däremot skäl att föreskriva att socialnämnden skall utföra den uppgift som enligt artikel 15.1 ankommer på centralmyndigheten i den mottagande staten och som går ut på att sammanställa en rapport med upplysningar om de adoptionssökandes identitet, behörighet och lämplighet att adoptera m.m. Det bör vidare föreskrivas att socialnämnden skall fullgöra sådana centralmyndighets- uppgifter som avses i konventionens artikel 21. Det är här fråga om att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda barnet i fall då det visar sig att en fortsatt placering hos de tilltänkta adoptivföräldrarna inte är till barnets bästa. Enligt artikel 17 c får ett barn inte överlämnas till de tilltänkta adoptiv- föräldrarna förrän centralmyndigheterna i båda staterna har samtyckt till att adoptionsförfarandet får fortskrida. I remissprotokollet beskrivs innehållet i artikeln så, att det skall göras en sista avstämning i respektive land om huruvida förutsättningarna för adoptionen är uppfyllda. Frågan vilket organ som skall fatta sådana beslut som avses i artikel 17 c har, enligt vad som anförs i remissprotokollet, väckt starka reaktioner. I det betänkande som ligger till grund för lagrådsremissen (SOU 1994:137) föreslogs att uppgiften skulle anförtros åt socialnämnden. NIA tillstyrkte förslaget och pekade härvid bl.a. på att ett beslut att vägra tillstånd till ett fortsatt adoptionsförfarande kunde jämföras med ett beslut att vägra eller återkalla ett medgivande enligt socialtjänstlagen. Kommunförbundet och andra företrädare för kommunerna ansåg också att beslut enligt artikel 17 c borde fattas inom kommunerna, medan adoptionsorganisationerna framförde önskemål om att själva få fatta sådana beslut. Som skäl för sin ståndpunkt anförde organisationerna bl.a. att det skulle bli en alltför stor tidsutdräkt, om socialnämnderna fick till uppgift att fatta besluten. Det remitterade förslaget går ut på att beslut enligt artikel 17 c fattas av socialnämnden. Till stöd för förslaget anförs i remissprotokollet bl.a. att besluten har tydlig karaktär av myndighetsutövning och att det ankommer på socialnämnden att fatta beslut om adoptivfamiljers lämplighet. Det understryks emellertid i remissprotokollet att kommunerna inte får dröja med sina beslut och att en enskild tjänsteman bör kunna få behörighet att samtycka till att adoptionsförfarandet fortsätter. Enligt vad som vidare framhålls i remiss- protokollet måste det förutsättas att socialnämnden eller den ansvarige tjänstemannen vid minsta tvekan angående de rättsliga förutsättningarna för adoptionens genomförande konsulterar den förmedlande adoptionsorganisationen och NIA. För att understryka vikten av att det inte uppstår något dröjsmål i samband med socialnämndernas prövning av frågor om samtycke enligt artikel 17 c föreslås i lagrådsremissen att det skall föras in en bestämmelse i 25 § socialtjänstlagen om att prövningen skall göras skyndsamt. Tre av de auktoriserade adoptionsorganisationerna, Förbundet Adoptionscentrum, Familjeföreningen för Internationell Adoption (FFIA) och Barnen Framför Allt - Adoptioner, har i skrivelser till Lagrådet fört fram synpunkter i den aktuella frågan. Adoptionscentrum och Barnen Framför Allt - Adoptioner har förespråkat att de auktoriserade organisationerna anförtros uppgiften att fatta beslut enligt artikel 17 c, medan FFIA har understrukit vikten av att frågan granskas synnerligen noggrant. Som skäl för sin ståndpunkt har Adoptionscentrum anfört bl.a. att artikel 17 c enbart tar sikte på frågan om det finns legala hinder för den tilltänkta ad- optionen och att det inte kan begäras att kommunernas socialsekreterare skall kunna kontrollera huruvida det finns sådana hinder. Adoptionscentrum har vidare understrukit att ett förfarande där kommunerna skall besluta kommer att ta tid och att varje fördröjning är till men för barnet i utlandet. Barnen Framför Allt - Adoptioner har fört fram liknande synpunkter. Lagrådet har för sin del begränsade möjligheter att ta ställning i den nu diskuterade frågan. Ett ställningstagande försvåras av att det inte är helt klart vad en prövning enligt artikel 17 c skall gå ut på. I remissprotokollet sägs att det - förutom en bedömning av de sökandes behörighet och lämplighet att adoptera det föreslagna barnet - väsentligen är fråga om en rättslig kontroll av att det inte finns en sådan bristande överensstämmelse mellan de berörda staternas lagar som kan utgöra hinder för adoptionens genomförande. I Haag- konferensens "Explanatory Report" beträffande konventionen görs ett liknande ut- talande. I rapporten sägs sålunda bl.a. (punkterna 337 och 338) att det gäller att förhindra genomförandet av en adoption, om någon av de inblandade staterna bedömer att det finns något väsentligt legalt hinder för adoptionen. Som exempel pekas på att det eventuellt skulle kunna uppstå problem i mottagarstaten när det gäller barnets ålder eller skillnaden i ålder mellan barnet och de tilltänkta adoptivföräldrarna. Ett beaktansvärt skäl för remissförslagets ståndpunkt är enligt Lagrådets mening att uppgiften att pröva frågor om samtycke enligt artikel 17 c får ses som en form av myndighetsutövning. Det får också förutsättas att de juridiska problem som kan uppstå är - åtminstone delvis - av ett slag som brukar hanteras av socialnämnderna. Samtidigt är det självfallet viktigt att frågan om samtycke prövas skyndsamt. Skulle det i ett ärende uppkomma frågor som kräver samråd med den förmedlande organisationen eller med NIA, är det angeläget att finna enkla och rationella former för samrådet. Sammanfattningsvis anser Lagrådet att det - utifrån de synpunkter som Lagrådet har att beakta - inte finns skäl att avstyrka det remitterade förslaget på den punkt som nu diskuteras. Skall socialnämnderna anförtros uppgiften att pröva frågor om samtycke enligt konventionens artikel 17 c, bör det emellertid finnas en uttrycklig bestämmelse härom i 3 § lagen med anledning av Sveriges tillträde till konventionen. Det kan samtidigt vara lämpligt att i 25 § socialtjänstlagen föra in en bestämmelse om att prövningen skall göras skyndsamt. Lagrådet återkommer till denna bestämmelse i det följande. I 3 § lagen med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen bör avslutningsvis tas in en erinran om bestämmelserna i 25 § social- tjänstlagen enligt vilka socialnämnden prövar frågor om medgivande att i adoptionssyfte ta emot barn med hemvist utomlands. 4 § Enligt remissförslaget får NIA genom denna paragraf bemyndigande att uppdra åt de auktoriserade adoptionssammanslutningarna att fullgöra sådana uppgifter enligt kapitel III i konventionen som inte enligt lag eller annan författning skall fullgöras av socialnämnden. Som Lagrådet tidigare har förutskickat bör det anges direkt i paragrafen vilka uppgifter som det är fråga om. Sammanslutningarna bör vidare få sitt uppdrag genom lagen och inte av NIA. De uppgifter som adoptionssammanslutningarna sålunda skall fullgöra är, enligt vad som har upplysts vid lagrådsföredragningen, uppgifter som nämns i kapitel IV i konventionen. Det är fråga om att a) i enlighet med artikel 15.2 i konventionen överlämna rapporter som avses i artikel 15.1, b) i enlighet med artikel 16.2 ta emot rapporter som avses i artikel 16.1, och c) vidta åtgärder som enligt artiklarna 18-20 ankommer på centralmyndigheten. Utöver de ändringar som Lagrådet nu har förordat bör förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen justeras i några andra hänseenden. Lagrådets förslag till lagtext framgår i dess helhet av bilaga 1 till lagrådsyttrandet. Förslaget till lag om internationell adoptionsverksamhet I den föreslagna lagen finns föreskrifter i första hand om auktorisation av sammanslutningar som har till huvudsakligt syfte att förmedla internationella adoptioner och om sådana sammanslutningars verksamhet. Därutöver innehåller lagen föreskrifter om adoption av barn med hemvist i utlandet utan medverkan av en sådan sammanslutning, om tystnadsplikt för personal i en auktoriserad samman- slutning och om straffansvar. Eftersom lagen huvudsakligen handlar om förmedling av internationella adoptioner bör i lagens rubrik ordet "adoptionsförmedling" användas i stället för "adoptionsverksamhet". 1 § I paragrafen anges att lagen skall tillämpas när barn som har hemvist i utlandet skall adopteras av någon med hemvist i Sverige. I konventionen används ordet "barn" för att beteckna dem vars adoption omfattas av konventionens bestämmelser. Även i svensk lag används detta ord utan närmare angivande av vid vilken ålder en person upphör att betecknas som barn (se t.ex. 4 kap. föräldrabalken och 12 § socialtjänstlagen). Olika skyldigheter och rättigheter görs i stället beroende av att barnet är under en viss ålder (se t.ex. 7 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken om föräldrarnas underhålls- skyldighet). Med hänsyn bl.a. till att vissa åtgärder som avser en internationell adoption kan föranleda straffansvar enligt 14 § i den föreslagna lagen bör enligt Lagrådets mening ordet "barn" ersättas med "underårig". Detta ord används också i 25 § socialtjänstlagen. Därigenom uppnås att det blir fråga om adoption av barn under arton år (se 9 kap. 1 § föräldrabalken). Vidare bör uttrycket "barn som har hemvist i utlandet" kunna ersättas med det kortare uttrycket "underårig med hemvist utomlands". Slutligen bör i denna paragraf markeras att ett barn kan adopteras av "någon eller några" med hemvist i Sverige. 2 och 3 §§ I 2 § definieras begreppet internationell adoptionsförmedling och i 3 § fö- reskrivs att adoptioner av barn från utlandet, med visst angivet undantag, får förmedlas endast av auktoriserade sammanslutningar. Definitionen av adoptionsförmedling i 2 § omfattar även "sådan kontakt som skapas av de adoptionssökande själva". Det är enligt Lagrådets uppfattning mindre träffande att tala om adoptionsförmedling i ett sådant fall. Såvitt framgår av den föreslagna lagtexten och av författningskommentaren skall adoptionssökande som regel kunna adoptera barn med hemvist utomlands endast genom förmedling av en auktoriserad sammanslutning. Om det är fråga om enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl, skall dock den eller de adoptionssökande kunna adoptera barn utan förmedling av en sådan sammanslutning. I sådant fall krävs att Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) prövar om förmedlingen är godtagbar. Lagrådet förordar att föreskrifterna i 2 och 3 §§ ges en annan struktur och ändras så att deras avsedda innebörd framgår tydligare. I en paragraf - 2 § - bör tas in definitionen av begreppet internationell adoptionsförmedling, med uteslutande av sådan kontakt som skapas av de adoptionssökande själva. I nästa paragraf - 3 § - bör anges att adoptioner av barn från utlandet får förmedlas endast av sammanslutningar som är auktoriserade enligt lagen. I 4 § bör anges att den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet skall vara skyldiga att anlita en auktoriserad sammanslutning, utom i enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl. I dessa senare fall bör anges att NIA skall pröva om "förfarandet" är godtagbart. Det bör påpekas att ordet "släktingbarn" inte är alldeles entydigt. Enligt Lagrådets mening är det önskvärt med ett uttalande om ordets innebörd. 13 § I paragrafen - som bör betecknas 14 § - finns bestämmelser om överklagande av beslut som har meddelats av NIA. Enligt första stycket får beslut i fråga om auktorisation överklagas hos re- geringen. Eftersom det inte föreligger något tvåpartsförhållande är det endast sammanslutningen som kommer att ha rätt att överklaga nämndens beslut och då endast om beslutet gått sammanslutningen emot. Det torde inte råda någon tvekan om att beslut som innebär att en begäran om auktorisation avslagits eller att en auktorisation återkallats är överklagbara enligt bestämmelsen i första stycket. Detsamma synes gälla beslut enligt 6 § första stycket om tidsbegränsning, beg- ränsning till vissa länder och föreskrivande av vissa villkor. Det framstår som mer tveksamt om beslut av nämnden enligt 7 § (8 § i Lagrådets förslag till lagtext) att utse en eller flera personer att företräda allmänintresset i sammanslutningens arbete kan anses utgöra "beslut i fråga om auktorisation". Det kan också ifrågasättas om nämndens beslut i detta avseende, oavsett dess innehåll, kan sägas gå sammanslutningen emot. För att undvika tveksamhet om vilka beslut som skall kunna överklagas bör enligt Lagrådets mening besluten uttryckligen anges i lagen. Därvid synes det inte finnas bärande skäl för att föreskriva att beslut enligt 7 § i remissförslaget skall kunna överklagas. I remissen föreslås att besluten enligt första stycket överklagas till rege- ringen. Dessa beslut synes till sin karaktär inte märkbart skilja sig från andra beslut om auktorisation o.d. som överklagas till allmän förvaltningsdomstol (se t.ex. 23 § första stycket yrkestrafiklagen [1988:263], 17 § lagen [1989:508] om försäkringsmäklare, 28 § första stycket läkemedelslagen [1992:859] och 9 § första stycket fastighetsmäklarlagen [1995:400]). Lagrådet ifrågasätter därför om inte även de nu diskuterade besluten, i den mån de är överklagbara, bör överklagas till allmän förvaltningsdomstol. 14 § Enligt paragrafen - 15 § enligt Lagrådets förslag - skall den som förmedlar en internationell adoption i strid med 3 § dömas till böter. Enligt remissens lagförslag avses, som tidigare behandlats, med adoptionsförmedling även sådan kontakt som skapas av de adoptionssökande själva. Detta innebär att böter kan dömas ut inte endast då adoptionsförmedling utförs av någon som inte är auk- toriserad enligt lagen utan också, som bestämmelsen får förstås, då den eller de adoptionssökande själva skapar kontakt utan föregående prövning av NIA. Om Lagrådets förslag till ändring av 2 och 3 §§ följs, krävs en ändring av ansvarsbestämmelsen, om den skall ha samma innebörd som i remissförslaget. Utöver de ändringar som Lagrådet nu har förordat bör vissa andra justeringar göras i förevarande lagförslag. Lagrådets förslag till lagtext framgår av bilaga 2 till lagrådsyttrandet. Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen 25 § I 25 § behandlas de fall då en underårig skall tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan vårdnadshavare. Enligt första stycket får inte den underårige tas emot i hemmet utan att socialnämnden har gett sitt medgivande. I andra stycket stadgas att socialnämnden inte får lämna medgivande utan att förhållandena i hemmet och förutsättningarna för vård är utredda. I lagrådsremissen föreslås inte några ändringar i dessa stycken medan paragrafens följande stycken föreslås få i stort sett ny lydelse. I tredje stycket första meningen stadgas i dag att, om det är fråga om att ta emot "ett utländskt barn" i syfte att adoptera det, medgivande skall inhämtas innan barnet lämnar sitt hemland. Lagrådet anser att man, i stället för uttrycket "utländskt barn", bör använda uttrycket "barn med hemvist utomlands" (jfr 1 § lagen om internationell adoptionsverksamhet). I tredje stycket andra meningen i remissförslaget föreslås att socialnämnden, innan den beslutar i en fråga om medgivande, skall kontrollera att den eller de adoptionssökande har tillräckliga kunskaper inför den planerade adoptionen. Något närmare besked om vilka kunskaper som avses ges inte i den föreslagna lagtexten. Förslaget skall enligt remissprotokollet ses som en anpassning till artikel 5 b i Haagkonventionen, där det sägs att en behörig myndighet i mottagarlandet skall säkerställa att de tilltänkta adoptivföräldrarna har fått den rådgivning som kan vara nödvändig. Inte heller här framgår det närmare vilket innehåll rådgivningen skall ha. Enligt Lagrådets mening kan det vara av värde att lagstifta - inte bara om kontroll av de sökandes kunskaper inför den förestående adoptionen - utan också om vad kunskaperna skall avse. Av remissprotokollet framgår att det i so- cialnämndens bedömning av de adoptionssökandes lämplighet hittills ingått att granska att de sökande har viss kunskap om barn och deras behov och att de sö- kande blivit informerade om vad det innebär att adoptera. Denna praxis bör komma till uttryck i lagtexten. Den föreslagna lydelsen att de adoptionssökande skall ha "tillräckliga kunskaper inför den planerade adoptionen" bör lämpligen ersättas med att de adoptionssökande har "tillfredsställande kunskaper om barn och deras behov" och att de sökande "har blivit informerade om den planerade adoptionens innebörd". Enligt vad som vidare föreskrivs i det föreslagna tredje stycket skall ett medgivande kunna återkallas, om förutsättningarna för det inte längre föreligger. Återkallelse kan ske även när ett barn har tagits emot av sökandena, om det är till barnets bästa. Den sistnämnda bestämmelsen avser sådana fall då ett barn vistas hos de tilltänkta adoptivföräldrarna i avvaktan på att adoptionsbeslut skall fattas. De situationer i vilka bestämmelsen kan bli tillämplig torde vara sådana där barnets fortsatta vistelse hos de sökande inte är förenlig med barnets bästa. Detta bör enligt Lagrådets mening framgå direkt av lagtexten. I fjärde stycket har tagits in en erinran om att i sådana fall då en adoption inte skall förmedlas av en auktoriserad adoptionsorganisation, NIA enligt 3 § lagen om internationell adoptionsverksamhet skall pröva om förmedlingen är godtagbar. Hänvisningen till sistnämnda lag framstår enligt Lagrådet som onödig och det föreslagna fjärde stycket kan därför utgå. I femte stycket har tagits in en bestämmelse om att, när ett visst barn har föreslagits för adoption till sökande med hemvist i Sverige, socialnämnden skyndsamt skall pröva om den skall ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Det sägs vidare i femte stycket att reglerna om samtycke i Haagkonventionens artikel 17 c skall tillämpas i fall då lagen med anledning av Sveriges tillträde till konventionen är tillämplig. Lagrådet har tidigare förslagit att, om socialnämnderna skall anförtros uppgiften att pröva frågor om samtycke enligt artikel 17 c i Haagkonventionen, så bör en särskild bestämmelse härom tas in i 3 § lagen med anledning av Sveriges tillträde till konventionen. I 25 § femte stycket socialtjänstlagen kan i så fall göras en hänvisning till 3 § i den angivna lagen. Dessutom bör, i enlighet med vad Lagrådet också föreslagit i det föregående, 25 § femte stycket socialtjänstlagen innehålla en bestämmelse om att prövningen av frågor om samtycke enligt arikel 17 c skall göras skyndsamt. Utformningen av 25 § femte stycket socialtjänstlagen innebär att social- nämnden, även i sådana adoptionsärenden som faller utanför konventionen, skall pröva om den skall ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Enligt Lagrådets mening kan det starkt ifrågasättas om en sådan ordning bör införas. Författningskommentaren ger vid handen att bestämmelsen har tillkommit mot bakgrund av artikel 17 c i konventionen. Det bör emellertid beaktas att avsikten med artikel 17 c är att begränsa handlingsfriheten för den myndighet i barnets ursprungsland som har att fatta beslut i frågan huruvida barnet skall överlämnas till de tilltänkta adoptivföräldrarna. Myndigheten får inte besluta om överlämnande förrän centralmyndigheterna i de berörda staterna har samtyckt till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Det kan emellertid inte gärna krä- vas att, när konventionen inte är tillämplig, den myndighet som beslutar om överlämnande av ett barn skall ta hänsyn till om det föreligger ett samtycke till fortsatt adoptionsförfarande från mottagarlandet eller ej. Om inte konventionen är tillämplig, kan alltså en samtyckesprövning hos socialnämden inte fylla samma funktion som enligt konventionen. Skulle ett barn ha överlämnats till de tilltänkta adoptivföräldrarna trots att detta inte, sett från socialnämndens synpunkt, är lämpligt, har socialnämden bl.a. möjlighet att återkalla ett tidigare lämnat medgivande och, om barnet finns i Sverige, besluta om dess omhändertagande. Med hänsyn till det anförda förordar Lagrådet att det inte förs in någon bestämmelse i 25 § femte stycket socialtjänstlagen om samtyckesprövning i sådana fall då konventionen inte är tillämplig. Lagrådet föreslår att 25 § fr.o.m. tredje stycket - efter vissa ytterligare justeringar av den föreslagna lagtexten - får följande lydelse: "Är det fråga om att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det, skall medgivandet inhämtas innan barnet lämnar det land där det har sitt hemvist. Medgivande får lämnas endast om den eller de som vill adoptera har tillfredsställande kunskaper om barn och deras behov och har blivit informerade om den planerade adoptionens innebörd. Medgivandet upphör att gälla, om inte barnet har tagits emot i hemmet inom två år från det medgivandet läm- nades. Den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla till socialnämnden om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid medgivandet gäller. Medgivandet skall åtekallas, om förutsättningarna för det inte längre föreligger. Återkallelse kan ske även när barnet har tagits emot av sökandena, om en fortsatt vistelse hos dem inte är förenlig med barnets bästa. Enligt 3 § första och andra styckena lagen (1997:000) med anledning av Sve- riges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner har socialnämnden vissa uppgifter som anges i konventionen. Prövningen av frågor om samtycke enligt artikel 17 c i konventionen skall göras skyndsamt." 30 § Som följd av vad Lagrådet föreslagit beträffande 25 § femte stycket bör i 30 § andra stycket formuleringen "samtycke enligt 25 § femte stycket" bytas ut mot "samtycke enligt artikel 17 c i Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner". En motsvarande ändring bör göras i 30 § tredje stycket. 47 § Lagrådets förslag beträffande 25 § femte stycket medför också vissa följdändringar i 47 §. Paragrafen bör ges följande lydelse: "Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som ankommer på nämnden enligt 25 § första stycket och 28 § denna lag, 4 och 6 §§, 11 § första och andra styckena, 13 §, 14 § tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Första stycket gäller även i ärenden om samtycke enligt artikel 17 c i Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, om samtycke vägras." 73 § Även i 73 § första stycket bör göras vissa följdändringar. Lagrådet föreslår att stycket utformas på följande sätt: "Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om bistånd enligt 6 §, medgivande eller återkallelse av medgivande enligt 25 § första-fjärde styckena, samtycke som avses i artikel 17 c i Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, förbud enligt 27 §, eller eftergift enligt 37 §." Förslaget till lag om ändring i lagen om svenskt medborgarskap 1 a § I paragrafen anges under vilka omständigheter ett barn som adopteras av svensk medborgare blir svensk medborgare vid adoptionen. Så är fallet bl.a. om barnet adopteras genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts i Sverige enligt lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption. Någon ändring föreslås inte i detta avseende i remissen. Enligt 3 § nämnda lag gäller vissa adoptionsbeslut utan särskilt godkännande här, medan andra gäller först efter särskilt godkännande. När det i 1 a § talas om adoptionsbeslut som godkänts i Sverige kan föreskriften tolkas så att den inte omfattar adoptionsbeslut som gäller här utan särskilt godkännande. Lagrådet förordar därför att ordet "godkänts" byts ut mot ordet "gäller". 13 a § I paragrafen bör göras samma ändring som föreslagits beträffande 1 a §. Förslaget till lag om ändring i lagen om bidrag vid adoption av utländska barn- 2 § andra stycket bör, i linje med vad som har föreslagits beträffande 1 a och 13 a §§ lagen om svenskt medborgarskap, formuleras om, så att det får följande lydelse: "Med svensk domstols tillstånd jämställs ett utomlands meddelat beslut om adoption som gäller här i landet enligt lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption eller enligt lagen (1997:000) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid interntionella adoptioner." Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Förslaget lämnas utan erinran. 95 Bilaga 1 Förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner 1 § Den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner skall i originaltexternas lydelse gälla som lag här i landet. Originaltexterna skall ha samma giltighet. Originaltexterna finns tillsammans med en svensk översättning intagna som bilaga till denna lag. 2 § Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är centralmyndighet enligt konventionen och fullgör de uppgifter som ankommer på en sådan myndighet, om inte något annat följer av lag eller annan författning. NIA utfärdar intyg enligt artikel 23 i konventionen när adoptionen har ägt rum i Sverige eller när ett utländskt adoptionsbeslut har omvandlats här i landet enligt artikel 27 i konventionen och 5 § denna lag. 3 § Ansökningar som avses i artikel 14 i konventionen skall göras hos socialnämnden i sökandens eller sökandenas hemkommun. Socialnämnden skall a) sammanställa rapporter enligt artikel 15.1 i konventionen, b) pröva frågor om samtycke enligt artikel 17 c i konventionen, c) vidta åtgärder enligt artikel 21 i konventionen. I 25 § socialtjänstlagen (1980:620) finns bestämmelser om att socialnämnden prövar frågor om medgivande att i adoptionssyfte ta emot barn med hemvist utomlands. 4 § Om en auktoriserad sammanslutning har anlitats för förmedling av adoption, skall sammanslutningen a) i enlighet med artikel 15.2 i konventionen överlämna rapporter som avses i artikel 15.1, b) i enlighet med artikel 16.2 i konventionen ta emot rapporter som avses i artikel 16.1, c) vidta åtgärder som enligt artiklarna 18-20 i konventionen ankommer på centralmyndigheten. 5 § När en adoption som enligt konventionen erkänns i Sverige har beviljats i ursprungsstaten utan att det rättsliga förhållandet mellan barnet och dess ursprungliga familj har upphört, får adoptionen omvandlas till en adoption med den verkan som anges i 4 kap. 8 § föräldrabalken. Omvandling får ske endast om de samtycken som avses i artikel 27.1 b i konventionen och i 4 kap. 5 § föräldrabalken har lämnats. Allmän domstol beslutar om sådan omvandling på ansökan av adoptanten eller adoptanterna. 6 § När ett barn uppehåller sig i ett land som flykting eller i en flyktingliknande situation anses barnet vid tillämpning av denna lag ha sitt hemvist i det landet. 96 Bilaga 2 2.2 Förslag till lag om internationell adoptionsförmedling Inledning 1 § Bestämmelserna i denna lag tillämpas när en underårig med hemvist utomlands skall adopteras av någon eller några med hemvist i Sverige. Internationell adoptionsförmedling 2 § Med internationell adoptionsförmedling avses verksamhet som har till syfte att skapa kontakt mellan den eller dem som önskar adoptera och myndigheter, organisationer, institutioner eller enskilda personer i det land där barnet har sitt hemvist samt att även i övrigt lämna den hjälp som behövs för att en adoption skall kunna genomföras. 3 § Adoptioner av barn från utlandet får förmedlas endast av sammanslutningar som är auktoriserade enligt denna lag. 4 § Den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet skall anlita en sam- manslutning som avses i 3 §. Detta gäller dock inte enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad sammanslutning. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) skall i sådana fall innan barnet lämnar landet pröva om förfarandet är godtagbart. Auktorisation m.m. 5 § NIA avgör frågor om auktorisation och har tillsyn över de auktoriserade sammanslutningarna. 6 § Auktorisation får ges endast åt sammanslutningar som har till huvudsakligt syfte att förmedla internationella adoptioner. Auktorisation får ges endast om det står klart att sammanslutningen kommer att förmedla sådana adoptioner på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt, utan vinstintresse och med barnets bästa som främsta riktmärke. För auktorisation krävs vidare att sammanslutningen har stadgar, styrelse och revisorer. 7 § Auktorisationen skall vara tidsbegränsad. I beslutet om auktorisation skall det anges vilka länder som sammanslutningens verksamhet avser. Auktorisationen får även förenas med andra villkor, såsom vad som skall gälla om inbetalning av avgifter samt redovisning. För att täcka kostnaderna för verksamheten får en auktoriserad sammanslutning ta ut skäliga avgifter av dem som anlitar sammanslutningen för internationell adoptionsförmedling. 8 § NIA skall i samband med ett beslut om auktorisation utse minst två personer eller, om sammanslutningens verksamhet kan antas bli av ringa omfattning, en person att företräda allmänintresset i sammanslutningens arbete med internationell adoptionsförmedling (samhällsrepresentanter). Samhällsrepresentanter skall ha särskild erfarenhet av barn- och ungdomsvård i stat eller kommun. 9 § De auktoriserade sammanslutningarna är skyldiga att på begäran tillhandahålla NIA de handlingar som rör verksamheten. 10 § Auktorisationen skall återkallas, om de förutsättningar som anges i 5 § inte längre finns. Detsamma gäller, om sammanslutningen inte uppfyller villkor som uppställts för auktorisationen eller inte rättar sig efter vad NIA begär med stöd av 9 §. 11 § När en auktoriserad sammanslutning prövar om en internationell adoption skall förmedlas, skall minst en samhällsrepresentant delta. 12 § Om en auktoriserad sammanslutning har vägrat adoptionsförmedling i ett visst fall, får NIA på begäran av den eller dem som söker adoption uppdra åt sammanslutningen att ändå förmedla adoptionen. Tystnadsplikt 13 § Den som är eller har varit verksam inom en auktoriserad sammanslutning får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid fått veta om enskildas personliga förhållanden. Överklagande 14 § NIA:s beslut enligt 4 § tredje meningen, 6 §, 7 § första stycket och 10 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten. NIA:s beslut i övrigt får inte överklagas. Ansvar 15 § Den som förmedlar en internationell adoption i strid med 3 § döms till böter. Detsamma gäller den som i strid med 4 § låter föra ut ett barn från det land där det har sitt hemvist. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997, då lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp upphör att gälla. 2. Sammanslutningar som vid den nya lagens ikraftträdande har auk torisation enligt den upphävda lagen skall anses ha fått auktorisation enligt den nya lagen. 3. Om det vid den nya lagens ikraftträdande finns ett giltigt medgivande enligt 25 § socialtjänstlagen (1980:62), skall någon prövning inte göras enligt 4 § i den nya lagen. 97 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Klingvall Regeringen beslutar proposition 1996/97:91 Internationella adoptionsfrågor. 98