Regeringskansliets rättsdatabaser

Invandrare och flyktingar 8 . Förslag till statsbudget för år 1998 Invandrare och flyktingar Innehållsförteckning 1 Förslag till regeringsbeslut 5 2 Inledning 7 2.1 Omfattning och ändamål 7 2.2 Resultatbedömningar och slutsatser 8 3 Migrationspolitik 8 3.1 Omfattning och ändamål 8 3.2 Resultatbedömningar och slutsatser 8 3.3 Anslag 11 A 1. Statens invandrarverk 11 A 2. Mottagande av asylsökande 11 A 3. Migrationspolitiska åtgärder 12 A 4. Utlänningsnämnden 13 A 5. Offentligt biträde i utlänningsärenden 13 A 6. Utresor för avvisade och utvisade 14 4 Integrationspolitik 4.1 Omfattning och ändamål 15 4.2 Resultatbedömningar 15 4.3 Anslag 19 B 1. Integrationsmyndigheten 19 B 2. Särskilda insatser i utsatta bostadsområden 19 B 3. Integrationsåtgärder 20 B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande 21 B 5. Hemutrustningslån 22 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt följande uppställning ANSLAG ANSLAGSTYP ANSLAGSBELOPP (TUSENTAL KRONOR) A 1. Statens invandrarverk ramanslag 452 402 A 2. Mottagande av asylsökande ramanslag 773 650 A 3. Migrationspolitiska åtgärder ramanslag 313 289 A 4. Utlänningsnämnden ramanslag 65 388 A 5. Offentligt biträde i utlänningsärenden ramanslag 60 295 A 6. Utresor för avvisade och utvisade ramanslag 83 210 B 1. Integrationsmyndigheten ramanslag 45 376 B 2. Särskilda insatser i utsatta bostadsområden ramanslag 200 000 B 3. Integrationsåtgärder ramanslag 57 860 B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande ramanslag 1 713 915 B 5. Hemutrustningslån ramanslag 98 549 Summa 3 863 934 . 2 Inlednin 2.1 Omfattning och ändamål Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor rörande flyktingpolitik, invandringen till Sverige, mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att vistas här samt internationellt samarbete på det migrationspolitiska området. Utgiftsområdet omfattar vidare integrationspolitik med frågor rörande invandrares introduktion i Sverige, delaktighet och inflytande, åtgärder mot etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism samt ersättning till kommunerna för mottagande av flyktingar. UTGIFTSUTVECKLINGEN MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER) 1995/96 1996 1997 1998 1999 2000 7 914,1 4 601,0 3 759,2 3 863,91 3 761,5 3 570,3 1 Regeringen har, jämfört med vårpropositionen, omfördelat 100 miljoner kronor till detta utgiftsområde från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall De stora utgifterna inom utgiftsområdet avser mottagande av asylsökande och statlig ersättning till kommunerna för flyktingar och vissa andra invandrare. Sedan antalet asylsökande minskat har kostnaderna gått ner. Ersättningen till kommunerna för äldre och handikappade ökar dock fortfarande. Större förändringar Under år 1997 har Statens invandrarverk tagit över ansvaret från polisen för ansökningar och grundutredningar i asylärenden, ansökningar och utredningar i övriga ärenden om uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap samt utlänningar som tagits i förvar enligt utlänningslagen. Mål för utgiftsområdet Migrationspolitikens mål är att i en värld präglad av ökad öppenhet, samverkan och utbyte på alla områden verka för att migration till och från vårt land kan ske i ordnade former samt att värna asylrätten och att upprätthålla den reglerade invandringen Detta skall ske på ett sätt som svarar mot kraven på öppenhet och utbyte och präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens mänskliga rättigheter. Integrationspolitikens mål skall, enligt regeringens förslag i propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (1997/98:16), vara lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund, samt en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga för. Prioriteringar för år 1998 Moderniseringen av handläggning och prövning av utlänningars rätt att vistas i Sverige fortsätter. Invandrarverkets roll som central utlänningsmyndighet stärks. Utlänningsnämnden får ökade resurser för att kunna förkorta handläggningstiderna. Satsningen under budgetåret 1997 på åtgärder för att främja frivillig återvandring fortsätter. I propositionen om integrationspolitik lägger regeringen fram förslag till mål för en ny integrationspolitik. En ny myndighetsstruktur för integrationsfrågor föreslås. Statens invandrarverks uppgifter koncentreras till migrationspolitik och medborgarskapsfrågor. Prognoser och uppföljning skall förbättras inom utgiftsområdet. 2.2 Resultatbedömningar och slutsatser Av det beslut om den framtida migrationspolitiken som riksdagen fattade i december 1996, enligt förslag från regeringen i propositionen Svensk migrationspolitik i ett globalt perspektiv (1996/97:25), framgår att politiken skall präglas av helhetssyn. Politikområdet omfattar även bistånds-, säkerhets-, försvars- och handelspolitiken. Statliga insatser på samtliga dessa områden påverkar invandringen till Sverige. Antalet asylsökande är nu förhållandevis lågt och ligger på samma nivå som i början av 1980-talet, dvs. 8 000 - 10 000 asylsökande per år. Bortsett från ökningen av antalet asylsökande i samband med krisen i f.d. Jugoslavien har utvecklingen under 1990-talet varit relativt stabil. Under år 1997 beräknas drygt 8 000 personer komma att söka asyl i Sverige. Snabba omvärldsförändringar kan dock inträffa och planeringsnivån för mottagandet av asylsökanden och prövningen av asylärenden bestäms till 13 350 asylsökande för budgetåret 1998. Kommunutflyttningarna av flyktingar kulminerade åren 1993 och 1994. Till årsskiftet 1997/98 bedöms de asylsökande som väntat länge på slutligt beslut om uppehållstillstånd ha fått sina ärenden avgjorda och kan ha fått avvisningsbeslut eller blivit kommunmottagna. Fr.o.m. budgetåret 1998 antas 7 000 utlänningar årligen tas emot i kommunerna och berättiga dessa till statlig ersättning. Den särskilda statliga ersättningen för äldre och handikappade utlänningar har ökat kraftigt. Det integrationspolitiska arbetet skall i enlighet med förslagen i regeringens proposition om integrationspolitik särskilt inriktas på att ge förutsättningar för individens egen försörjning och delaktighet i samhället. En ny myndighet för integrationsfrågor skall inrättas den 1 juni 1998. Som följd härav bör anslagsstrukturen för verksamhetsområde B 1. Integrationspolitik ändras. Förslag redovisas i avsnitt 4.3. UTGIFTSUTVECKLING FÖR DE I UTGIFTSOMRÅDET INGÅENDE VERSAMHETSOMRÅDENA UTGIFT 1995/96 DÄRAV 1996 ANVISAT 1997 UTGIFTSPROG NOS 1997 FÖRSLAG 1998 BERÄKNAT 1999 BERÄKNAT 2000 Migrationspolitik 2 884,6 1 980,0 2 000,8 2 045,4 1 748,2 1 723,2 1 717,8 Integrationspolitik 5 029,5 2 621,0 1 452,3 1 713,8 2 115,7 2 038,2 1 852,4 Totalt för utgiftsområde 8 7 914,1 4 601,0 3 453,1 3 759,2 3 863,9 3 761,5 3 570,3 3 Migrationspolitik 3.1 Omfattning och ändamål Verksamhetsområdet omfattar migrationspolitik med frågor rörande flyktingpolitik, invandringen till Sverige, mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att vistas här samt internationellt samarbete på det migrationspolitiska området. I verksamhetsområdet ingår Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden. I propositionen Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv (1996/97:25) framhölls att politiken skall utgå från en helhetssyn som inkluderar aktiva förebyggande åtgärder. Även samarbetet med andra stater framhölls. Betydelsen av EU-samarbetet kommer att öka till följd av att man i Amsterdamfördraget fört in invandrings- och flyktingfrågorna under första pelaren. Dublinkonventionen, som närmare reglerar vilket land som har ansvar för att pröva en asyl-ansökan, kommer att träda i kraft hösten 1997. Konventionen gäller mellan EU:s medlemsstater. En parlamentarisk kommitté har tillsatts för att utreda om utlännings- och medborgarskapsärenden skall prövas i tvåpartsprocess och om prövningen skall göras av domstolar, domstolsliknande organ eller renodlade förvaltningsmyndigheter. Kommittén skall även göra en i första hand språklig och redaktionell översyn av utlänningslagen så att lagens struktur blir tydligare och mer överskådlig. En utredning tillsattes under år 1997 med uppgift att föreslå framtida organisation och riktlinjer för verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut. Utredningen skall även föreslå andra åtgärder för att främja återvändande för personer som nekats uppehållstillstånd i Sverige. Likaså utreds metoder för den inre utlänningskontrollen. Förslagen från utredningen skall lämnas till regeringen senast den 30 september 1997. UTGIFTSUTVECKLINGEN MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER) 1995/96 1996 1997 1998 1999 2000 2 884,6 1 980,0 2 045,41 1 748,2 1 723,2 1 717,8 1 Varav 2,9 miljoner kronor utgörs av ett äldre anslag inom verksamhetsområdet. Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Kostnaderna för mottagande av asylsökande under år 1997 kommer liksom föregående budgetår att överstiga tilldelade medel. Anledningen till detta är främst att drygt 25 procent av de personer som är registrerade i mottagandesystemet är personer med lagakraftvunna avvisningsbeslut. Besluten har av olika anledningar inte kunnat verkställas. 3.2 Resultatbedömningar och slutsatser Invandringen till Sverige Målet för asylprövningen har inte uppfyllts under budgetåret 1995/96. Endast 35 % av asylärendena hos Statens invandrarverk har avgjorts inom verksamhetsmålets handläggningstid. Från dessa ärenden har exkluderats ärenden som berörts av verkställighetsstopp, avvaktar praxisbeslut eller generellt ligger utanför möjligheterna att klara målet på två månaders handläggningstid. Med flera omständigheter bortdefinierade och trots detta en låg måluppfyllelse riskerar verksamhetsmålet att bli alltför avlägset för att fylla en styrande funktion för verksamheten. För att uppnå bättre styrande effekter har regeringen omarbetat målen i Invandrarverkets regleringsbrev för budgetåret 1997. Under första kvartalet år 1997 var måluppfyllelsen 43 procent. Utlänningsnämnden har prioriterat handläggningen av överklaganden över beslut om avvisning eller utvisning. Handläggningstiderna i dessa ärendekategorier har blivit kortare medan handläggningstiderna för medborgarskapsärenden fortfarande är långa. Nämnden har alltsedan sin tillkomst haft stora ärendebalanser. Extraresurser har tidvis tillförts. För närvarande är det primära problemet den stora mängd nya ansökningar om uppehållstillstånd som måste handläggas med förtur. Utlänningsnämnden har sedan den 1 januari 1997 en ny typ av ärenden som avser överklagande av beslut om uppehållstillstånd där avvisnings- eller utvisningsbeslut inte är aktuellt. Efter ett drygt halvårs verksamhet är det ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser om resultatet av nämndens verksamhet i denna del. Hittills har ärendetypen varit resurskrävande. Enligt nämndens egen bedömning är en ökning av antalet ärenden att vänta. Mottagandet av asylsökande De beräkningar som gjordes av regeringen inför budgetåret 1997 om antalet personer i mottagandesystemet har inte hållit. Den främsta orsaken till detta är att ett förhållandevis stort antal utlänningar med avvisningsbeslut ännu inte har kunnat återvända hem. Regeringen kommer att fortsätta sina ansträngningar att söka träffa avtal med vissa länder om återvändande av personer som inte får uppehållstillstånd i Sverige. Ett resultat av dessa förhandlingar är bl.a. den principöverenskommelse som träffats med Förbundsrepubliken Jugoslavien om att dess medborgare skall kunna återvända hem. Den organiserade verksamheten för asylsökande har successivt ökat och breddats. Såväl måluppfyllelse och deltagande som det genomsnittliga antalet timmar per vecka har på många håll ökat i landet. Kvotflyktingar Genom organiserad överföring av kvotflyktingar tog Sverige under det 18 månader långa budgetåret 1995/96 emot 2 170 kvotflyktingar. Dessutom avsattes medel för medicinsk evakuering för vård i Sverige av sjuka och skadade bosnier som på grund av kriget inte kunde få vård i hemlandet samt medicinska alternativa återgärder för vård av bosnier i närområdet. I slutet av budgetåret 1995/96 avsattes 6,5 miljoner kronor till en fond som FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) administrerar. Fonden, som inrättades år 1997, är ett försöksprojekt under tre år. Syftet med fonden är huvudsakligen att vidga kretsen av länder som tar emot kvotflyktingar. Det finns ett fortsatt behov av en flyktingkvot. Återvandring Med återvandring avses att personer som har permanent uppehållstillstånd i Sverige frivilligt återvandrar till sitt hemland eller bosätter sig i ett annat land. Dessa personer kan erhålla ett kontantbidrag. Fr.o.m. den 1 maj 1997 har bidragen höjts. En vuxen person kan få 10 000 kronor medan upp till fyra barn kan få 5 000 kronor var. Tillsammans kan en familj få högst 40 000 kronor. Bidraget behovsprövas och kan endast betalas ut en gång per person. Under budgetåret 1995/96 ökade antalet ansökningar om bidrag för resor från Sverige för bosättning i annat land och 560 personer fick sådant bidrag, de flesta under kalenderåret 1996. T.o.m. juli 1997 har 750 personer beviljats bidrag. Av dessa var 530 medborgare i Bosnien-Hercegovina. Medel har också avsatts för förberedelser i Sverige inför bosniska flyktingars framtida återvandring samt för s.k. rekognoseringsresor för bosnier inför en eventuell återvandring. Resebidrag för rekognoseringsresor beviljades till drygt 8 000 personer under budgetåret 1995/96. Våren 1997 beslutade regeringen att avsätta medel till en ”återvandringsattaché” vid Sveriges ambassad i Sarajevo för att främja återvandring. En samrådsgrupp har även bildats med somalierna i Sverige. Denna disponerar vissa medel för förberedelser i Sverige för ett återvändande till Somalia. Återvändande Med återvändande avses att personer som inte fått uppehållstillstånd eller fått tidsbegränsat uppehållstillstånd återvänder till sitt hemland. Regeringen har för detta ändamål utfärdat en tidsbegränsad förordning om bidrag i vissa fall till utlänningar som vägrats uppehållstillstånd. Förordningen trädde i kraft den 1 maj 1997 och gäller till utgången av april 1998. Det innebär bl.a. att de kosovoalbaner som tvingats bli kvar mer än två år i Sverige på grund av att de inte tagits emot i sitt hemland, kan få ett visst ekonomiskt stöd om och när deras hemresa blir möjlig. Efterforskning Svenska röda korset bedriver efterforskning av försvunna anhöriga i fall där man förlorat kontakten på grund av krig, väpnad konflikt eller naturkatastrof. Organisationen arbetar även med utväxlandet av meddelanden mellan skyddade personer och deras familjemedlemmar samt till områden där postgången inte fungerar. Organisationen bedriver också arbete med familjeåterförening. Staten ger ett visst bidrag till verksamheten enligt ett avtal med Svenska röda korset. Internationell samverkan Regeringen disponerar medel för att bekosta vissa migrationspolitiska projekt och Sveriges deltagande i sådant internationellt samarbete som syftar till att utveckla och tillämpa nya flykting- och migrationspolitiska strategier. 3.3 Anslag A 1. Statens invandrarverk 1995/96 Utgift 586 500 Anslag s- sparan de 16 689 1996 Utgift 394 460 1997 Anslag 506 603 Utgifts - progno s 525 592 1998 Förslag 452 402 1999 Beräkna t 428 039 2000 Beräkna t 416 631 Beloppen anges i tusental kronor Anslaget avser förvaltningskostnader för Statens invandrarverk. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1995/96 visar att verket detta år hade ett anslagssparande på 16, 7 miljoner kronor. Innevarande budgetår visar anslagsprognosen att de sparade medlen kommer att tas i anspråk. Invandrarverket är central utlänningsmyndighet och ansvarar för utlännings-, invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån frågorna inte handläggs av någon annan myndighet. Invandrarverket skall utreda och pröva ansökningar om visering, up- pehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument samt om svenskt medborgarskap. Verket svarar också för mottagande av asylsökande, för överföring och mottagande av organiserat uttagna flyktingar samt har ansvar för de utlänningar som tas i förvar enligt utlänningslagen. Fr.o.m. den 1 juni 1998 kommer en ny myndighet att vara central förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. Dessa frågor flyttas därmed från Invandrarverket. Invandrarverket kommer fr.o.m. den 1 oktober 1997 att organisatoriskt delas upp i fem regioner. Den 30 juni 1997 var 1 368 personer anställda vid verket. Regeringens överväganden Resultatinformation och slutsatser Vid beräkning av medel görs bedömningen att antalet ärenden rörande uppehållstillstånd där asylskäl inte åberopas utgör 75 000, antalet viseringsärenden som prövas av Invandrarverket utgör 30 000 samt att antalet grundärenden i fråga om svenskt medborgarskap utgör 29 000. Även om antalet asylsökande är förhållandevis lågt bör Invandrarverket av beredskapsskäl ha kapacitet att handlägga ärenden motsvarande upp till 18 000 asylsökande. Avvecklingskostnader har funnits under budgetåret 1997 och kan även förutses under budgetåret 1998. Vilka kostnader som kan komma att belasta anslaget under året beror i hög grad på vilka uppsägningstider berörd personal har. Avvecklingen beror dels på att antalet asylsökande minskat, dels förändringar av verkets verksamhetsuppgifter. Vissa nya uppgifter kommer att tillföras medan andra kommer att avvecklas. Uppgifter som avvecklas hos Invandrarverket, och som i fortsättningen kommer att i oförändrad eller modifierad form ingå i Integrationsmyndighetens ansvarsområde, motiverar att 59,3 miljoner kronor på helårsbasis räknas av från anslaget A 1. och tillförs anslaget B 1. integrationsmyndigheten. För budgetåret 1998 skall dock 30,05 miljoner kronor ligga kvar på anslaget A 1. Eftersom växlingen av ansvarsområde sker den 1 juni 1998 och Invandrarverket dessutom kommer att ha avvecklingskostnader. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Riksrevisionsverkets granskning av Invandrarverket har visat att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande och uppfyller de krav som uppställs genom regeringsbeslut eller förordning. Regeringen ansluter sig till denna bedömning. A 2. Mottagande av asylsökande 1995/96 Utgift 1 869 647 1996 Utgift 1 195 264 1997 Anslag 922 000 Utgifts - progno s 993 600 1998 Förslag 773 650 1999 Beräkna t 773 650 2000 Beräkna t 773 650 Beloppen anges i tusental kronor Anslaget finansierar mottagandet av asylsökande och personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Från anslaget bekostas även asylsökandes resor från Sverige och kostnaderna för utlänningar som tagits i förvar enligt utlänningslagen (1989:529). Staten ersätter kommunerna för den ersättning som ges till vissa andra utlänningar än asylsökande medan de väntar på beslut om uppehållstillstånd. Ersättningen har tidigare finansierats över anslaget B 4. Kommunerersättningar vid flyktingmottagande. Fr.o.m. budgetåret 1998 kommer medlen att finnas på anslaget A 2. Mottagande av asylsökande. Kostnaden beräknas till 12 miljoner kronor för budgetåret 1998. Motsvarande medel förs över från B 4. till A 2. För budgetåret 1997 beräknas ett överskridande av anslaget med 71 miljoner kronor. Detta beror främst på att ett stort antal personer med lagakraftvunna avvisningsbeslut inte kunnat återsändas till sina hemländer samt att asylprövningen i vissa ärenden präglats av en allt högre komplexitet i ärendena med längre utredningstider som resultat. Statens invandrarverk organiserar mottagandet av asylsökande. De asylsökande kan antingen bo på en av verkets förläggningar eller få ersättning för eget boende. Invandrarverket ansvarar även för utlänningar som tagits i förvar enligt utlänningslagen. Enligt avtal mellan staten och Landstingsförbundet ger landstingen hälso- och sjukvård till asylsökande och försvarstagna. Såvitt avser funktionen Flyktingverksamhet inom det civila försvaret skall verksamheten bedrivas på sådant sätt att Invandrarverkets resurser och den beredskap som finns för att ta emot asylsökande även skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. Regeringens överväganden Resultatinformation I början av budgetåret 1997 var antalet registrerade personer i mottagandesystemet 17 302 varav 5 237 var barn under 16 år. Den genomsnittliga vistelsetiden för de ca 14 000 personer som var registrerade den 1 juli 1997 var ca två år och fyra månader. Detta speglar främst de svårigheter som funnits att återsända personer med avvisningsbeslut till sina hemländer, men även att måluppfyllelsen för handläggningstider i asylärenden varit låg. De långa vistelsetiderna innebär högre totalkostnader för mottagandet än beräknat. Däremot redovisas lägre dygnskostnader per person och dygn, 186 kronor mot beräknat 197 kronor. Detta beror främst på de stordriftsfördelar Invandrarverket kunnat nå med en hög beläggning i mottagandesystemet. En annan orsak till en lägre dygnskostnad är att mottagandet av asylsökande under senare år har ändrat karaktär. Från att tidigare uteslutande ha inneburit förläggningsboende i någon form, bor i dag nära 60 % av de asyl-sökande i eget boende. Slutsatser Vid utgången av år 1997 beräknas det finnas 11 500 personer i mottagandesystemet. När överenskommelsen med Förbundsrepubliken Jugoslavien träder i kraft, kommer huvuddelen av dessa att kunna lämna mottagandesystemet. Uppskattningsvis beräknas därmed den genomsnittliga beläggningen minskas till 9 500 personer från tidigare beräknade 9 800 personer. Förändringen avser endast personer som vistats i Sverige i mer än ett år. När antalet personer i mottagandesystemet minskar, försvinner stordriftsfördelarna delvis. Dygnskostnaden per person kan därför beräknas öka till 205 kronor. A 3. Migrationspolitiska åtgärder 1995/96 Utgift 337 786 1996 Utgift 330 518 1997 Anslag 311 319 Utgifts - progno s 309 488 1998 Förslag 313 289 1999 Beräkna t 314 602 2000 Beräkna t 315 842 Beloppen anges i tusental kronor Fr.o.m. år 1997 finns Internationell samverkan inom ramen för migrationspolitiken m.m. som ett äldre anslag inom verksamhetsområdet. Beloppet uppgår till 2 870 000 kronor. Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är vår beredskap att ta emot kvotflyktingar. Staten betalar ut ersättning till de kommuner som tar emot dessa flyktingar. Av medlen för kvotflyktingar genomförs även vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Staten kan även ge bidrag till åtgärder för frivillig återvandring av personer som efter att ha varit bosatta i Sverige under längre eller kortare tid väljer att återvandra till sitt ursprungliga hemland eller till annat bosättningsland. Genom en tidsbegränsad förordning kan vissa utlänningar som inte får stanna kvar i Sverige få bidrag i samband med utresan. Anhöriga till flyktingar i Sverige kan få bidrag till resan hit om de vill förena sig med sina anhöriga i Sverige. Medel anvisas även för att bekosta vissa migrationspolitiska projekt och Sveriges deltagande i internationellt samarbete inom flykting- och invandringsområdet. Likaså anvisas medel från detta anslag till Svenska röda korsets efterforskningsverksamhet. Regeringens överväganden Resultatinformation Anslagsmedel för budgetåret 1995/96 har i statsbudgeten avsatts för överföring av kvotflyktingar och mottagande av dem i kommunerna samt alternativa insatser och åtgärder motsvarande kostnader för 2 760 organiserat överförda flyktingar. Under budgetåret 1995/96 (18 månader) överfördes 2 170 kvotflyktingar till Sverige. Kostnaderna för denna verksamhet, inklusive kostnaderna till den fond som UNHCR administrerar samt ersättningen till de kommuner som tagit emot flyktingarna uppgick till 297,3 miljoner kronor. Under budgetåret 1997 har riksdagen anvisat medel motsvarande kostnader för 1 840 kvotöverförda flyktingar. Under första halvåret 1997 har 1 174 kvotflyktingar överförts till Sverige. Uttagningarna sker som regel i samarbete med UNHCR. Medlen används därutöver för att ge särskilt utsatta personer en fristad i Sverige. Inom ramen för anslagsmedlen har fem miljoner kronor avsatts till medicinska insatser och fem miljoner kronor till projektmedel för förberedelser i Sverige inför framtida återvandring till Bosnien-Hercegovina samt Somalia och övriga områden på Afrikas horn. Bidragen till flyktingars resor från Sverige, s.k. återvandringsbidrag, uppgick till 2,9 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. Av de anvisade medlen har inte allt utnyttjats bl.a. beroende på att ökningen av återvandringen inträffade under senare delen av perioden och att resorna gick till ett land nära Sverige. Under budgetåret 1995/96 uppgick kostnaderna för resor till Sverige för anhöriga till flyktingar till 998 000 kronor. Slutsatser Anslagsmedlen för år 1998 avseende mottagande av kvotflyktingar bör liksom innevarande budgetår få användas med viss flexibilitet och motsvara kostnaderna för 1 840 överförda flyktingar. Regeringen bedömer, liksom för innevarande budgetår, att många personer bl.a. från f.d. Jugoslavien kommer att vilja flytta hem och att medel kommer att tas i anspråk för detta. A 4. Utlänningsnämnden 1995/96 Utgift 85 141 Anslag s- kredit 2 746 1996 Utgift 57 797 1997 Anslag 66 675 Utgifts - progno s 66 675 1998 Förslag 65 388 1999 Beräkna t 60 561 2000 Beräkna t 62 392 Beloppen anges i tusental kronor En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1995/96 visar att av den beviljade anslagskrediten på 2,9 miljoner kronor hade ca 2,7 miljoner kronor utnyttjats. Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut som fattas av Invandrarverket avseende avvisningar och utvisningar samt ansökningar om uppehållstillstånd, flyktingförklaring, resedokument och svenskt medborgarskap. Nämnden prövar även s.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd. Sådan ansökan kan göras efter det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut vunnit lagakraft. Fr.o.m. den 1 december 1997 tillförs Utlänningsnämnden uppgiften att pröva överklagande beträffande offentliga biträden i utlänningsärenden. Nämnden består av 8 ordinarie ordföranden och 5 ersättare för dessa samt 30 ledamöter. Arbetet leds av en generaldirektör vilken också är en av nämndens ordinarie ordföranden. Den 30 juni 1997 var 127 personer anställda vid nämnden. Regeringens överväganden Resultatinformation Nedgången av antalet asylsökande har inte fullt ut slagit igenom i Utlänningsnämndens verksamhet. På grund av att så många avvisningsbeslut ännu inte verkställts är antalet nya ansökningar om uppehållstillstånd fortfarande stort. Regeringens bedömningar med anledning av revisionens iakttagelser Riksrevisionverkets granskning av Utlänningsnämnden har visat att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande och uppfyller de krav som uppställs genom regeringsbeslut eller förordning. Regeringen ansluter sig till denna bedömning. Slutsatser En översyn av Utlänningsnämndens arbetsformer och resursanvändning är påkallad. En bedömning bör därvid göras av vilka åtgärder som kan vidtas för att ytterligare förkorta handläggningstiderna. För att stödja nämnden i ett sådant arbete och för att få ner ärendebalansen tillförs anslaget fyra miljoner kronor fr.o.m. år 1998. A 5. Offentligt biträde i utlännings- ärenden 1995/96 Utgift 0 1996 Utgift 0 1997 Anslag 64 240 Utgifts - progno s 59 216 1998 Förslag 60 295 1999 Beräkna t 61 501 2000 Beräkna t 62 731 Beloppen anges i tusental kronor Anslaget nyinrättades budgetåret 1997. Anslagsprog- nosen för budgetåret 1997 visar att kostnaderna kommer att understiga tilldelade medel. Offentliga biträden förordnas för närvarande med stöd av rättshjälpslagen (1972:429) i ärenden enligt utlänningslagen (1989:529) där fråga uppkommit om avvisning eller utvisning. Fr.o.m. den 1 december 1997 återfinns bestämmelserna i 11 kap. utlännings-lagen samt lagen (1996:1620) om offentligt biträde. Regeringens överväganden Rätten att erhålla rättshjälp är viktig. Anslaget bör anpassas till antagandet om antalet asylsökande under bugetåret. A 6. Utresor för avvisade och utvisade 1995/96 Utgift 0 1996 Utgift 0 1997 Anslag 130 000 Utgifts - progno s 88 000 1998 Förslag 83 210 1999 Beräkna t 84 874 2000 Beräkna t 86 572 Beloppen anges i tusental kronor Anslaget nyinrättades budgetåret 1997. Från anslaget finansieras resor ut ur landet för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden med stöd av utlänningslagen (1989:529). Kriminalvårdens transporttjänst organiserar resor på uppdrag av verkställande myndighet. Innevarande budgetår visar anslags-prognosen att kostnaderna kommer att understiga tilldelade medel för budgetåret 1997. Regeringens överväganden Resultatinformation Färre avvisnings- och utvisningsbeslut förutses komma att bli verkställda under budgetåret 1997 än vad som beräknats i budgetpropositionen 1997. Detta beror dels på nedgången i antalet asylsökande, dels på de problem som uppstått i samband med att vissa länder inte tillåter sina medborgare att återvända hem sedan de avvisats eller utvisats från Sverige. Eftersom ett förhållandevis stort antal resor skett till närliggande länder har kostnaderna per återvändande legat på en lägre nivå än beräknat. Slutsatser Den principöverenskommelse som nu finns med Förbundsrepubliken Jugoslavien beräknas leda till att antalet verkställigheter av avvisningsbeslut ökar. Med hänsyn till att dessa resor bör kunna anordnas till förhållandevis låga kostnader finner regeringen att anslagets storlek kan bestämmas till en nivå i närheten av det prognostiserade utfallet för år 1997. 4 Integrationspolitik 4.1 Omfattning och ändamål Verksamhetsområdet omfattar integrationspolitik med frågor rörande invandrares introduktion i Sverige, delaktighet och inflytande, åtgärder mot etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism samt ersättning till kommunerna för flyktingmottagande. Fr.o.m. den 1 juni 1998 ingår, under förutsättning av riksdagens beslut, en ny myndighet för integrationsfrågor i verksamhetsområdet. UTGIFTSUTVECKLINGEN MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER) 1995/96 1996 1997 1998 1999 2000 5 029,5 2 621,0 1 713,8 2 115,7 2 038,2 1 852,4 Prioriteringar för 1998 om integrationspolitik I proposition Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (prop. 1997/98: 16) föreslår regeringen: att det integrationspolitiska arbetet skall särskilt inriktas på att - ge förutsättningar för individers egen försörjning och delaktighet i samhället, - förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism, - värna om grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter. att förverkligandet av de integrationspolitiska målen bör följas upp kontinuerligt. att en ny myndighet inrättas den 1 juni 1998 med ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag på olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera integrationsprocessen i samhället. En fortsatt satsning på särskilda insatser i utsatta bostadsområden skall ske. 4.2 Resultatbedömning och slutsatser Särskilda åtgärder i invandrartäta områden Genom ekonomiskt stöd får kommunerna möjlighet att bedriva utvecklingsarbete i syfte att förbättra livsmiljöerna i invandrartäta och utsatta bostadsområden i framför allt storstadsregionerna. Sedan stödet infördes budgetåret 1995/96 har åtta storstadskommuner upprättat särskilda handlingsplaner för sammanlagt tolv bostadsområden. Detta har hittills inneburit en mobilisering av de boende som har engagerat sig och aktiverats i handlingsplanerna. Nya kontakter har knutits och det sociala nätverket stärkts. Uppmärksamheten på de skillnader som finns mellan olika bostadsområden har ökat. För att tillföra erfarenheter från andra kommuner än storstadskommuner utsåg regeringen våren 1997 kommunerna Eskilstuna, Landskrona, Norrköping och Trollhättan att ingå i stödkretsen. Sammanlagt tolv kommuner skall därmed stimuleras till insatser som även skall kunna utgöra goda exempel för andra kommuner. Utvärderingarna sker lokalt och hösten 1997 förväntas de åtta storstadskommunerna redovisa sina första erfarenheter. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism Regeringen har under budgetåret 1997 lämnat stöd till olika projekt, varav 10 miljoner kronor till den svenska samordningskommittén för Europaåret mot rasism. Kommitténs direktiv föreskriver att aktiviteterna under Europaåret skall sikta till långsiktighet och lokalt engagemang. Regeringen har tillsatt en särskild utredare (dir. 1997:11) för att se över lagen mot etnisk diskriminering. Översynen skall redovisas senast den 1 december 1997. Kommunersättningar vid flyktingmottagande Krigen i f.d. Jugoslavien ledde till att 62 700 flyktingar togs emot i 272 kommuner under år 1994. Viseringsplikt och slut på striderna har sedan gjort att så få som 6 800 flyktingar togs emot i 243 kommuner år 1996. Kommunmottagandet under de senaste åren framgår av följande tabell: 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 18 840 18 550 25 220 62 990 15 920 6 800 12 7001 1. Prognos Statens invandrarverk har inte gjort några kontinuerliga mätningar av hur väl introduktionen av flyktingar i det svenska samhället fungerar. Olika utvärderingar har dock visat på ökade svårigheter att bli självförsörjande. Bara omkring tio procent av dem som bosatt sig i Sverige under senare år klarar sin egen försörjning genom lönearbete tre och ett halvt år efter kommunmottagandet. Detta beror framför allt på den höga arbetslösheten på den svenska arbetsmarknaden och på att flyktingarnas kunskaper i svenska och deras yrkeskvalifikationer inte motsvarar de krav som ställs. Kunskaperna i svenska språket har en nyckelroll för hur väl introduktionen skall lyckas. En stor andel av eleverna avbryter dock undervisningen i svenska för invandrare eller uppnår inte godkänt resultat. Detta gäller särskilt elever med ingen eller mycket kort utbildning i hemlandet och/eller med krigsupplevelser eller handikapp. Flyktingmottagandet åren 1991 och 1992 har följts upp med avseende på hur väl den statliga ersättningen täckt kommunernas kostnader. Ersättningsperioderna som studerats gäller åren 1991 - 1994 och 1992 - 1995. De flesta kommuner som tog emot flyktingar år 1991 har fått sina kostnader ersatta. Kommunmottagandet år 1992 har däremot medfört ett genomsnittligt underskott för kommunerna. Skillnaden i kostnadstäckningsgrad kan delvis förklaras med att ett särskilt konjunkturtillägg betalades ut för de flyktingar som togs emot under år 1991. Den bakomliggande orsaken till att den statliga ersättningen inte räckt till är emellertid att få flyktingar kommit ut i arbete och kunnat försörja sig. Kommunernas socialbidragskostnader har därför blivit större än beräknat. När det gäller såväl 1991 som 1992 års flyktingmottagning har det visat sig att kommuner som tog emot vidareflyttade flyktingar fick sämre kostnads- täckning än utflyttarkommunerna. Små kommuner, oberoende av geografiskt läge, är i allmänhet utflyttningskommuner och fick sina kostnader täckta med statsbidrag. Inflyttningskommunerna, som nästan alla är stora och medelstora kommuner i mellersta och södra Sverige, fick ingen schablonersättning för sådana flyktingar som flyttade från ursprungskommunen 18 månader efter det första kommunmottagandet. Utbetalningsreglerna är nu ändrade för att motverka denna effekt. Kommuner med stort flyktingmottagande har fått särskild kompensation åren 1996 och 1997 med sammanlagt 400 miljoner kronor från anslaget A 2. Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting under utgiftsområde 25. Regeringen avser att fördela ytterligare en viss del av detta anslag som bidrag till kommuner med höga kostnader för flyktingmottagande. Hemutrustningslån Under perioden 1994 - 1996 har antalet nya hemutrustningslån till flyktingar m.fl. utlänningar minskat kraftigt, vilket är en återspegling av att kommunutflyttningarna avtagit: 1994 1995 1996 Beviljade ansökningar 28 290 10 997 5 309 Utbetalade belopp, tkr 585 536 84 171 77 651 De genomsnittliga lånebeloppen har dessutom minskat från 20 600 kronor år 1994 till 14 600 kronor under 1996. Det kapital som Centrala studiestödsnämnden (CSN) lånar ut till flyktingarna finansieras med lån hos Riksgäldskontoret. Den totala lånestocken är stor och det är i första hand redan beviljade lån som styr anslagsutvecklingen de kommande åren. Anslaget B 5. Hemutrustningslån används till räntesubventionering av CSN:s låntagare samt eftergifter av lånebelopp. CSN:s totala skuld till Riksgäldskontoret har de senaste åren utvecklats på följande sätt (miljoner kronor): 1994 1995 1996 1 185,4 1 329,2 1 319,9 Under år 1996 skulle 193 miljoner kronor planenligt ha återbetalats till CSN, men det kom in endast 92,4 miljoner kronor. Orsakerna till att resterande 100,3 miljoner kronor inte betalades tillbaka är: Anstånd 57,1, varav kapitaliserad ränta 9,7 Eftergift 34,9, varav kapitaliserad ränta 2,9 Övrigt 8,3 varav kapitaliserad ränta 1,40 100,3 miljoner kronor Anstånd. Många invandrare har efter flera år i Sverige ännu inte kommit ut på arbetsmarknaden. Andelen anståndsansökningar har ökat med mer än 45 procent sedan år 1994. Eftergifter. Om låntagaren bedöms ha en varaktigt nedsatt betalningsförmåga kan lånet efterskänkas helt eller delvis. Vid dödsfall efterskänks skulden. Antalet ansökningar om eftergift har ökat under åren 1996 och 1997. Övrigt. Under år 1996 fanns 52 000 lån som förfallit till betalning. Drygt 4 000 lån betalades aldrig trots påminnelser. 4.2.1 En ny integrationspolitik I propositionen (1997/98:16) om integrationspolitik redovisar regeringen sina bedömningar och skäl för en ny integrationspolitik. Regeringen anser att samhällets etniska och kulturella mångfald bör tas som utgångspunkt för den generella politikens utformning och genomförande på alla samhällsområden och nivåer. Särlösningar som riktar sig specifikt till invandrare som grupp bör begränsas till insatser och åtgärder som kan behövas under den första tiden i Sverige. De mål som regeringen föreslår för integrationspolitiken tar fasta på samhällets mångfald och syftar till att motverka och förebygga en segregering och marginalisering som sammanfaller med etniska gränser. Integrationspolitikens genomförande och resultat föreslås bli föremål för kontinuerlig uppföljning. Som en konsekvens av den nya politiken skall också invandrarbegreppets användning i författningar ses över. Delaktighet och inflytande Regeringen framhåller i propositionen om integrationspolitik att särskilda insatser bör göras för att stimulera invandrares delaktighet i samhällsutvecklingen. Det är bl.a. viktigt att stimulera lokala initiativ. Vidare framhålls i propositionen att statliga och kommunala myndigheter bör svara för att samhällsinformation når alla i befolkningen, oavsett härkomst och etnisk bakgrund och att den är anpassad till mottagarnas skilda förutsättningar och behov. Det kan också behövas särskilda insatser för att tillgodose nyanlända invandrares behov av samhällsinformation. Däremot ifrågasätts om staten bör ge stöd till informations- och tidningsverksamhet på vissa språk och på lätt svenska i nuvarande form. Därför föreslår regeringen att det statliga stödet till Stiftelsen Invandrartidningen avvecklas. Regeringen föreslår också att bidragsgivningen till invandrarnas riksorganisationer m.fl. i större utsträckning bör resultatstyras. Särskilda insatser i utsatta bostadsområden Den generella politiken har hittills inte givit tillräckligt stöd för en utveckling som hindrar boendesegregationen att tillta och etnifieras. Att bryta segregationen är ett nationellt intresse där kommunerna har en nyckelroll. I propositionen om integrationspolitik framhåller regeringen att en fortsatt satsning på utsatta bostadsområden bör göras under de närmaste åren. Ett mindre antal bostadsområden som ingår i den satsning som gjorts under de senaste åren bör få möjlighet att vidareutveckla sitt arbete med hjälp av statligt stöd. Syftet är att åstadkomma en varaktig förbättring av situationen i dessa bostadsområden och att de skall kunna fungera som nationella exempel. En integrationsmyndighet För att de integrationspolitiska målen skall kunna fullföljas behövs ett övergripande ansvar för frågor med anknytning till samhällets etniska och kulturella mångfald och för att följa och utvärdera utvecklingen ur ett integrationspolitiskt perspektiv. Den ökade segregeringen och marginaliseringen i samhället måste med kraft motverkas. I propositionen om integrationspolitik föreslår regeringen att en ny myndighet för integrationsfrågor inrättas. Myndigheten skall bl.a. ansvara för att integrationspolitikens mål och synsätt får genomslag på olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera integrationsprocesserna i samhället. Särskilt viktiga uppgifter för myndigheten bör vara att verka för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism samt att se till att nyanlända invandrare får stöd för sin integration i det svenska samhället. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering skall inordnas i den nya myndighetens organisation med en i myndigheten självständig ställning. Introduktion av nyanlända invandrare Alla nyanlända invandrares behov av samhällsstöd bör uppmärksammas av statliga myndigheter och kommuner i syfte att underlätta deras försörjning och delaktighet i samhället. Behovet av stöd skiftar beroende på bakgrund och eventuella flyktorsaker. Därför är det viktigt att stödåtgärderna tar hänsyn till varje individs speciella behov och förutsättningar. Utgångspunkten är individens eget ansvar för att skapa sig en tillvaro i Sverige. Skyddsbehövandes behov av stöd under den första tiden i Sverige kan skilja sig från andra invandrares. För denna grupp lämnas också statlig ersättning till kommunerna. Regeringen framhåller i propositionen om integrationspolitik att nuvarande system med individuella introduktionsplaner och introduktionsprogram för skyddsbehövande kan behöva utvecklas. Den nya integrationsmyndigheten föreslås få ansvar för uppföljningen av introduktionen av skyddsbehövande. Slutsatser Som en följd av den nya integrationspolitiken föreslår regeringen i denna proposition en förändrad anslagsstruktur för verksamhetsområdet. Regeringens övriga bedömningar inom integrationspolitiken och skälen för den återfinns i regeringens proposition om integrationspolitik. 4.2.2 En ny anslagsstruktur Anslag budgetåret 1997 Innevarande budgetår finansieras verksamhetsområde B med följande anslag: B 1. Särskilda åtgärder i invandrartäta områden (ramanslag) Ändamål: Projektstöd till kommuner B 2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism (obetecknat anslag) Ändamål: I huvudsak projektstöd till organisationer B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (ramanslag) Ändamål: Myndighetsfinansiering av DO och Nämnden mot etnisk diskriminering B 4. Åtgärder för invandrare (obetecknat anslag) Ändamål: Statsbidrag till invandrares riksorganisationer, statsbidrag till Stiftelsen invandrartidningen samt projektstöd till organisationer B 5. Kommunersättningar vid flyktingmottagande (ramanslag) Ändamål: Statsbidrag till kommuner och landsting B 6. Hemutrustningslån (ramanslag) Ändamål: Räntesubventioner och avskrivningar av lån. Anslag budgetåret 1998 Förslagen i propositionen om integrationspolitik medför att anslagsstrukturen för år 1998 och kommande budgetår i stället bör vara: B 1. Integrationsmyndigheten (ramanslag) Ändamål: Myndighetsfinansiering av Integrations- myndigheten, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Nämnden mot etnisk diskriminering. Medel tillförs från nuvarande anslagen - A 1. Statens invandrarverk (i huvudsak nuvarande integrationsverksamhet) - B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering - B 4. Åtgärder för invandrare (del av statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen) - B 5. Kommunersättningar vid flyktingmottagande (medel för uppföljning) B 2. Särskilda insatser i utsatta bostadsområden (ramanslag) Oförändrat ändamål och finansiering B 3. Integrationsåtgärder (ramanslag) Ändamål: Projektstöd för att stimulera integrationsprocesserna i samhället samt för att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Informations- och uppföljningsprojekt som initieras av Integrationsmyndigheten, statsbidrag till organisationer samt regeringsinitiativ inom området. Medel tillförs från nuvarande anslagen - B 2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism - B 4. Åtgärder för invandrare (statsbidrag till invandrares riksorganisationer, projektstöd och del av statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen) - N 2. Stöd till demokratiutveckling, utgiftsområde 17 B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande (ramanslag) Ändamål: I huvudsak oförändrat ändamål och finansiering. Ersättningen för bistånd åt andra utlänningar än asylsökande skall dock föras till anslaget A 2. Mottagande av asylsökande. Uppföljningsverksamheten flyttas till det nya anslaget B 1. Integrationsmyndigheten. B 5. Hemutrustningslån (ramanslag) Oförändrat ändamål och finansiering. 4.3 Anslag B 1. Integrationsmyndigheten 1998 Nytt anslag 45 376 1999 Beräkna t 76 423 2000 Beräkna t 84 399 Beloppen anges i tusental kronor Integrationsmyndigheten skall fr.o.m. den 1 juni 1998 vara central förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor i enlighet med vad regeringen föreslår i propositionen om integrationspolitik. Regeringen har för avsikt att inom kort tillsätta en organisationskommitté som skall utreda den närmare organisationen av myndigheten, dess ledningsform samt ge förslag till namn på myndigheten. Under budgetåret 1998 kommer Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Integrationsmyndigheten att behöva ha delad dispositionsrätt till anslaget. Regeringens överväganden Anslagsöverföring från Statens invandrarverk Uppgifter som avvecklas hos Statens invandrarverk och som i fortsättningen kommer att i oförändrad eller modifierad form ingå i Integrationsmyndighetens ansvarsområde motiverar att 59,3 miljoner kronor på helårsbasis räknas av från anslaget A 1. Statens invandrarverk och tillförs Integrationsmyndigheten. För budgetåret 1998 skall dock 30 050 000 kronor ligga kvar hos Invandrarverket, eftersom växlingen av ansvarsområde sker den 1 juni 1998 och verket dessutom kommer att ha avvecklingskostnader. Anslagsöverföring från Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Det tidigare anslaget B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering avvecklas och de medel som tidigare beräknats för ändamålet, 4 889 000 kronor, förs i sin helhet över till anslaget B 1. Integrationsmyndigheten. Ombudsmannen förutsätts finansieras från det nya anslaget även under tiden 1 januari 1998 t.o.m. 30 maj 1998. Övriga anslagsöverföringar Medlen för uppföljning av den statliga ersättningen till kommunerna för flyktingmottagande - 1 miljon kronor - förs till Integrationsmyndigheten efter att tidigare ha finansierats över anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen, som avvecklas efter den 30 april 1998, fördelas mellan de nya anslagen B 1. Integrationsmyndigheten och B 3. Integrationsåtgärder. Av tidigare beräknat statsbidrag på 15 355 000 kronor skall 5 118 000 kronor användas till Stiftelsens verksamhet för perioden januari - april 1998 och finansieras inom anslaget B 3. Integrationsåtgärder. Resterande belopp som uppgår till 10 237 000 kronor tillförs Integrationsmyndigheten. SAMMANFATTANDE ANSLAGSBERÄKNING (TKR) FÖR INTEGRATIONSMYNDIGHETEN ÅR 1998 Medel från A 1. Statens invandrarverk avseende juni - december 1998 29 250 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering hela 1998 4 889 Medel från statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen avseende maj - december 1998 10 237 Utredningskostnader från anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 000 Summa Integrationsmyndigheten år 1998 45 376 Övrigt Etableringskostnaderna för den nya myndigheten, som beräknats till ca 4 miljoner kronor, ingår i anslagsbeloppet 45 376 000 kronor. B 2. Särskilda insatser i utsatta bostadsområden 1995/96 Utgift 28 363 Reser- vation 96 6372 Därav 1996 Utgift 28 266 1997 Anslag 125 000 Utgifts - progno s 151 6373 1998 Förslag 200 000 1999 Beräkna t 150 000 2000 Beräkna t 150 000 1. Beloppen anges i tusental kronor 2. Skillnaden mellan anvisade 125 000 tkr och utgiften 28 363 tkr beror på att utbetalningarna av beviljade medel till kommunerna sker successivt och löper över flera budgetår. 3. Härav 96 637 tkr från 1995/96:XD12. Särskilda insater i invandrartäta områden. Anslaget avser särskilda insatser för att främja utvecklingen i invandrartäta och utsatta storstadsområden samt bostadsområden med likartad situation. Regeringens överväganden Kommunernas utvecklingsarbete skall vara långsiktigt. Ett övergripande syfte med stimulansbidraget är att ge utrymme för uthålliga lokala processer. Som en följd av att ersättningarna till kommuner och landsting för flyktingmottagande innevarande budgetår beräknas överstiga anvisade medel, har regeringen i tilläggsbudget för år 1997 föreslagit att 70 miljoner kronor på anslaget B 1. Särskilda insatser i invandrartäta bostadsområden skall dras in. Denna indragning bedöms inte påverka kommunernas insatser under innevarande budgetår. I enlighet med vårpropositionen har riksdagen beslutat att utöka satsningen på utsatta bostadsområden under åren 1998 och 1999. Regeringen anser att denna ambitionshöjning är angelägen. Med hänsyn till de stigande kostnaderna för ersättning till kommunerna för flyktingmottagande och att det inte finns något ekonomiskt utrymme för att utöka utgiftsramen för 1998 bör ambitionshöjningen kunna genomföras under en längre tidsperiod. Därför föreslår regeringen en omfördelning av anslagsnivåerna för åren 1998 och 1999 i förhållande till de nivåer som angavs i vårpropositionen. Därigenom kan medel för utvecklingsarbete anslås också för år 2000 så att ett långsiktigt arbete blir möjligt. För att få ytterligare erfarenheter och effekter av de insatser som de tolv utsedda kommunerna genomför, anser regeringen att några bostadområden skall få möjlighet att vidareutveckla sitt arbete i syfte att åstadkomma en varaktig förbättring av situationen och kunna fungera som nationella exempel. En del av anslaget bör även detta år avsättas för uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning. Även admininistration av bidragen finansieras från anslaget. B 3. Integrationsåtgärder 1998 Nytt anslag 57 860 1999 Beräkna t 52 742 2000 Beräkna t 52 742 Beloppen anges i tusental kronor Anslaget disponeras för åtgärder för att stimulera integrationsprocessen i samhället samt för åtgärder som förebygger och motverkar diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Vidare disponeras anslaget för informationsinsatser samt för projekt med syfte att följa upp och utvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella mångfald. Anslaget disponeras också för bidrag enligt förordningen (1986:472) om statsbidrag till invandrares riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan för sådana riksorganisationer. Från anslaget finansieras också sådana bidrag som lämnas enligt förordningen (1990:632) om bidrag till avgränsade projekt. Under budgetåret 1998 kommer Regeringskansliet, Statens invandrarverk och Integrationsmyndigheten att ha delad dispositionsrätt till anslaget. Regeringens överväganden Medel från anslaget bör i enlighet med vad som anförts i propositionen om integrationspolitik användas av Integrationsmyndigheten, bl.a. för att stimulera dem som invandrat till ett ökat deltagande i samhällslivet samt för att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Vidare beräknas medel för vissa informationsinsater i samband med invandrares introduktion. För dessa åtgärder åtgår 36 477 000 kronor, varav 12 miljoner kronor skall finnas till regeringens disposition. Härav har 2 miljoner kronor beräknats för delfinansiering av ett planerat Forum för världskultur inom Kulturdepartementets ansvarsområde. Därtill skall 2 miljoner kronor utgöra bidrag till den verksamhet som bedrivs av intressentföreningen Sverige år 2000, vars syfte är att öka den mångkulturella kompetensen i arbetslivet, i enlighet med det avtal som finns mellan staten och intressentföreningen. Statsbidragsgivningen till Stiftelsen Invandrartidningen skall upphöra den 30 april 1998 då nuvarande avtal med stiftelsen löper ut. Av det tidigare beräknade statliga stödet har 10 237 000 kronor förts till Integrationsmyndigheten och 5 118 000 kronor skall användas till Stiftelsens verksamhet under perioden 1 januari t.o.m. den 30 april 1998. I propositionen om integrationspolitik redovisar regeringen sina skäl för att bidraget till invandrarnas riksorganisationer m.fl. skall resultatstyras. Regeringen aviserar i denna att en särskild utredare skall tillsättas som i samråd med bl.a. invandrarnas organisationer skall föreslå formerna för ett nytt bidragssystem. Det nya systemet skall börja införas år 1999 och vara fullt genomfört år 2001. Därför föreslås inga förändringar av statsbidragen till invandrares riksorganisationer för år 1998. Regeringen beräknar organisationsstödet budgetåret 1998 till 16 265 000 kronor. Den totala medelsberäkningen för anslaget uppgår därmed till 57 860 000 kronor. SAMMANFATTANDE ANSLAGSBERÄKNING (TKR) Förutvarande B 2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism 21 333 Medel från f.d. B 4. Åtgärder för invandrare 28 394 Förutvarande N 2. Stöd till demokratiutveckling (utgiftsområde 17) 8 133 Summa B 3. Integrationsåtgärder 57 860 B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1995/96 Utgift 4 702 431 Därav 1996 Utgift 2 404 597 1997 Anslag 1 160 591 Utgifts - progno s 1 386 000 1998 Förslag 1 713 915 1999 Beräkna t 1 666 590 2000 Beräkna t 1 474 292 Beloppen anges i tusental kronor Anslaget disponeras för statsbidrag till kommuner och landsting enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Under budgetåret 1998 kommer Statens invandrarverk och den nya integrationsmyndigheten att ha delad dispositionsrätt till anslaget. Utgifterna budgetåret 1995/96 understeg anvisat anslag med drygt 1 545 miljoner kronor, huvudsakligen beroende på att färre asylsökande kom till Sverige och fick uppehållstillstånd än vad som - mot bakgrund av krigen i f.d. Jugoslavien - kunde förutses när anslaget beräknades hösten 1994. Prognosen för anslagsbelastningen innevarande budgetår indikerar en medelsbrist på drygt 225 miljoner kronor. Underskottet utgör ett netto av över- och underutnyttjanden av de olika ersättningsformer som finansieras från anslaget. Grundproblemet är den snabbt växande omfattningen av ersättningarna till äldre och handikappade flyktingar. Dessa ersättningar, som kalenderårsvis i efterskott kompenserar kommunerna för utgifter enligt socialtjänstlagen (1980:620) och lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, var budgeterade till 180 miljoner kronor. Merparten av årets stödutbetalningar har nu verkställts och med stor sannolikhet beräknas stödformen komma att kosta staten 455 miljoner kronor år 1997. Regeringens överväganden Bedömningarna om medelsbehovet grundar sig på att så många som 12 700 flyktingar tas emot under år 1997. Detta stora kommunmottagande beror på att asylsökande, främst Kosovo-albaner, som väntat på besked om uppehållstillstånd nu får stanna i Sverige. Utbetalningarna av schablonersättningar m.m. till kommunerna faller emellertid till största delen ut under åren 1998 och 1999. Kommunmottagandet år 1998 bedöms omfatta 7 000 personer, inkluderande vissa anhöriga till flyktingar samt sådana flyktingar som överförts till Sverige efter särskild uttagning - s.k. kvotflyktingar. De kraftigt ökade ersättningarna till kommunerna för äldre och handikappade flyktingar skall analyseras. Det handlar om ett växande åliggande för staten, eftersom personer som berättigar kommunerna till ersättning i princip faller ifrån endast om de blir svenska medborgare, flyttar ut från Sverige eller avlider. Regeringen har beslutat att ge Invandrarverket i uppdrag att kartlägga kommunmottagandet under 1990- talet och att i samband härmed vidareutveckla sina anslagsprognoser. Verket skall speciellt analysera mottagandet av äldre och handikappade flyktingar och vilka statliga ersättningar till kommunerna som de närmarste åren kan förväntas för dessa personkategorier vid tillämpning av nuvarande ersättningsregler. I uppdraget ingår också att utreda om reglerna - där först helt schablonbidrag utgår och efter tolv månader och framgent särskild ersättning - innebär viss överkompensation för kommunerna. Föreligger överkompensation avser regeringen att efter överläggningar med Svenska kommunförbundet vidta erforderliga korrigeringar i förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. För att kunna möta utgiftsanspråken år 1998 har regeringen omfördelat 100 miljoner kronor som tidigare beräknats under utgiftsområde 25, anslaget A 2. Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. MEDELSBERÄKNING (TKR) ÄNDAMÅL 1997 BERÄKNAT UTFALL 1998 FÖRSLAG Grundersättning till kommuner 58 000 59 696 Schablonersättning 700 000 1 001 2191 Ersättning för äldre och handikappade 455 000 500 000 Barn utan egna vårdnadshavare 70 000 70 000 Extraordinära ersättningar 35 000 33 000 Sjukvårdskostnader 55 000 50 000 Ersättning för bistånd2 12 000 0 Uppföljning3 1 000 0 1 386 000 1 713 915 1 Härutöver har 243,5 miljoner kronor beräknats under anslaget A 3. Migrationspolitiska åtgärder för sådana schablonersättningar som avser kommunmottagande av 1 840 kvotflyktingar. 2 Ändamålet föreslås fr.o.m. år 1998 finansieras från anslaget A 2. Mottagande av asylsökande. 3 Ändamålet föreslås fr.o.m. år 1998 finansieras från anslaget B 1. Integrationsmyndigheten. B 5. Hemutrustningslån 1995/96 Utgift 210 759 Därav 1996 Utgift 137 908 1997 Anslag 101 906 Utgifts - progno s 101 910 1998 Förslag 98 549 1999 Beräkna t 92 478 2000 Beräkna t 91 015 Beloppen anges i tusental kronor Från anslaget finansieras räntesubventioner och eftergifter i låneverksamheten för hemutrustning till flyktingar och vissa andra utlänningar. . Regeringens överväganden Med de antaganden som gjorts om kommunmottagandet av flyktingar m.fl. utlänningar och mot bakgrund av de ökande utgifterna för eftergifter av lån beräknas anslagsbehovet till 98 549 000 kronor. Regeringen avser att se över regelverket för hem- utrustningslån bl.a. för att se om det behöver anpassas till de förändringar av socialtjänstlagen som genomförs den 1 januari 1998. PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 6 3 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 8 9 18 19