Post 6013 av 7189 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:171 ·
Hämta Doc ·
Filmavtalet
Ansvarig myndighet: Kulturdepartementet
Dokument: Skr. 171
Regeringens skrivelse
1997/98:171
Filmavtalet
Skr.
1997/98:171
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 14 maj 1998
Göran Persson
Marita Ulvskog
(Kulturdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för avtalet om förlängning av 1993 års
finansieringsavtal för Filminstitutet, förväntade effekter av detta avtal
och för den fortsatta beredningen av frågan om det framtida filmstödet.
Innehållsförteckning
1 Inledning 3
2 Bakgrund 3
3 Förändringar genom avtalet om förlängning 4
4 Förväntade effekter av avtalet om förlängning 5
5 Frågans fortsatta behandling 5
Bilaga Avtal om förlängning av 1993 års finansieringsavtal för
Filmintitutet 7
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 maj 1998 11
1 Inledning
Regeringen redogör i denna skrivelse för det avtal om förlängning av
1993 års finansieringsavtal för Stiftelsen Svenska Filminstitutet
(Filminstitutet) som träffats mellan staten, organisationer inom filmbran-
schen, Sveriges Television AB och TV4 AB (publ), samt regeringens
fortsatta behandling av frågan.
2 Bakgrund
Sedan år 1963 har stödet till filmproduktion finansierats genom avtal
mellan staten och olika berörda branschparter. Det nuvarande avtalet,
1993 års finansieringsavtal för Filminstitutet, träffades den 3 september
1992 mellan staten, organisationer inom film- och videobranschen samt
Sveriges Television och TV4. Förutom stödet till svensk filmproduktion
finansieras inom ramen för avtalet även vissa andra stöd relaterade till
film- och videobranschen. Det handlar om stöd till biograf- och video-
verksamhet på mindre och medelstora orter, stöd till samarbete mellan
film- och videobranscherna samt TV-företagen, och avgifter m.m. till
internationellt samarbete. Avtalet löper ut den 31 december 1998.
Utöver stödet inom ramen för filmavtalet lämnar staten ett särskilt stöd
till filmkulturell verksamhet och till regionala resurscentrum för film och
video som fördelas av Filminstitutet. Det särskilda stödet till regionala
resurscentrum för film och video är resultatet av den satsning som gjor-
des på regional filmverksamhet i propositionen Kulturpolitik (prop.
1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Vidare lämnas statligt
stöd till kortfilmsproduktion av Konstnärsnämnden.
Den 1 juli 1996 infördes mervärdesskatt med sex procent på entréav-
gifter till biografföreställningar (prop. 1995/96:191, bet. 1995/96:SkU28,
rskr. 1995/96:290). Den 1 januari 1997 infördes även mervärdesskatt på
filmhyror m.m. (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69).
I likhet med vad som redan gällde för entréavgifterna till biografföre-
ställningar bestämdes skattesatsen för filmhyror till sex procent.
Stöd till svensk filmproduktion ges enligt det nuvarande filmavtalet i
form av för- respektive efterhandsstöd. Den 6 maj 1997 enades samtliga
parter utom en, VIDSAM – Videouthyrarnas Samarbetsorganisation, om
en smärre ändring i avtalet (dnr Ku97/397/Ko). Ändringen innebär att
Svenska Filminstitutets styrelse får justera det högsta beloppet för efter-
handsstödet i likhet med vad som gäller för förhandsstödet.
Inför en ny avtalsperiod för tiden efter den 31 december 1998 gav re-
geringen hösten 1996 Filminstitutet i uppdrag att utvärdera det nuvarande
avtalet och att kartlägga spridningen av film i hela landet. I oktober 1997
överlämnade Filminstitutet rapporterna Stödet till svensk filmproduktion,
Film landet runt och Underlag för överläggningar om ett nytt filmavtal. I
december 1997 höll Kulturdepartementet ett remissmöte med anledning
av Filminstitutets förslag. En sammanställning av de synpunkter som
lämnades vid mötet finns tillgänglig på Kulturdepartementet (dnr
Ku97/3439, 3440, 3441/Ko). Skriftliga synpunkter har också kommit in i
ärendet.
Filmavtalet skall sägas upp senast ett år före avtalstidens utgång. Om
detta inte skett förlängs avtalet med tre år åt gången. I december 1997
sades avtalet upp av två av parterna, nämligen Sveriges Videodistributö-
rers Förening och VideoHandelns Samarbetsorganisation.
Sedan dessa organisationer meddelat att de inte var beredda att delta i
en förlängning av nuvarande filmavtal, träffade övriga parter utom vi-
deobranschen den 13 februari 1998 ett avtal som innebär att 1993 års
finansieringsavtal, med vissa smärre förändringar, förlängs fr.o.m. den 1
januari 1999 t.o.m. den 31 december 1999 (dnr Ku98/301/Ko, se bilaga).
Om parterna inte före den 1 februari 1999 har kommit överens om ett
nytt avtal, gäller det förlängda avtalet t.o.m. den 31 december 2000. Re-
geringen godkände avtalet för statens del den 19 februari 1998.
I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) föreslår
regeringen att Sveriges Television AB tilldelas ett nytt årligt stöd ur
rundradiokontot på 75 miljoner kronor för särskilt kvalificerad program-
produktion av typerna dokumentärer, dramatik och program för barn och
ungdom. De särskilda medlen för programproduktion skall i hög grad
användas till att ytterligare skapa förutsättningar för utläggningar av pro-
duktionsuppdrag samt för samarbetsprojekt med fria filmare och produ-
center.
3 Förändringar genom avtalet om förlängning
De olika stödformerna inom ramen för filmavtalet finansieras enligt av-
talet genom bidrag från staten och TV-företagen samt avgifter på biograf-
föreställningar och videogram. Organisationerna inom videobranschen är
fr.o.m. den 1 januari 1999 inte avtalsparter. Det betyder bl.a. att intäk-
terna från videoavgifterna bortfaller. Riksdagen har tidigare tagit
ställning till det statliga bidraget till filmen inom ramen för avtalet (prop.
1992/93:10, bet. 1992/93:KrU7, rskr. 1992/93:60). Den överenskom-
melse om en kortare förlängning av avtalet som parterna enats om
medför inga förändringar när det gäller statens ekonomiska åtagande. De
ändringar i filmavtalet som har skett genom avtalet om förlängning är i
huvudsak en följd av att videobranschen inte längre deltar. Följande änd-
ringar har skett.
Bestämmelserna om videoavgifter (10–13 §§) utgår. Det gäller även
bestämmelsen om vilka villkor som skall gälla för filmer som ges ut på
videogram (22 §). Det föreskrivs inte längre att stöd skall lämnas till
videoverksamhet på mindre och medelstora orter (16 och 17 §§). En del
av stödet till biografverksamhet på mindre och medelstora orter skall
kunna lämnas för att stödja sådana anordnare av biografföreställningar
som inte är mervärdesskatteskyldiga. Videobranschen skall inte få del av
det stöd som ges till samarbete mellan vissa av avtalsparterna (18 §). Vi-
deobranschen skall inte utse representanter i förvaltningsrådet och antalet
ledamöter i rådet minskas (27 och 28 §§). Det preciseras hur stor del av
de influtna avtalsmedlen som får användas till administration och hur
stor del som minst skall användas för stöd till filmproduktion (19 §).
Videobranschen utgår ur bestämmelsen om uppsägning till omedelbart
upphörande (36 §). I samma bestämmelse anges att organisation inom
filmbranschen får säga upp avtalet bl.a. om mervärdesskatten på filmvis-
ning höjs. Slutligen har en justering av teknisk art skett när det gäller hur
influtna medel skall hanteras om filmavtalet upphör utan att ersättas av
ett nytt avtal (38 §).
4 Förväntade effekter av avtalet om
förlängning
År 1997 var de totala intäkterna från filmavtalet ca 203 miljoner kronor.
För innevarande år finns det anledning att tro att intäkterna från bio-
grafavgifterna och därmed de totala intäkterna kommer att öka. Under
månaderna januari–mars 1998 har biobesöken nämligen ökat med 20
procent jämfört med samma period året innan. År 1999, då avtalet om
förlängning gäller, bortfaller intäkterna från videoavgifterna. Med ut-
gångspunkt från nivån på videoavgiftsintäkterna för år 1997 och att
övriga intäktsposter är oförändrade kommer de totala intäkterna därmed
att minska med ca 29,5 miljoner kronor under nästa år.
Avtalet är så konstruerat att de minskade intäkterna inte får fullt ge-
nomslag på produktionsstödet. Genom den ändring som gjorts i 19 § i
filmavtalet kommer den förväntade minskningen av intäkterna under
förlängningsperioden att fördelas proportionellt mellan avtalets olika ut-
giftsposter. Ett tak har t.ex. satts för kostnaderna för administration.
Vidare garanteras att minst 82 procent av de totala intäkterna skall
användas för stöd till svensk filmproduktion. Mot denna bakgrund kan
minskningen av produktionsstödet begränsas till ca 23 miljoner kronor år
1999.
Antalet premiärer på svenska långfilmer (inklusive svenska filmer med
utländska samproducenter) har ökat kraftigt under senare år. Under bud-
getåren 1993/94, 1994/95 och 1995/96 (tolv månader) hade 19, 20 re-
spektive 24 svenska filmer premiär. Kalenderåren 1996 och 1997 var
motsvarande siffror hela 27 och 29. Den minskning av intäkterna från
filmavtalet som kan beräknas för år 1999 innebär sannolikt att några
svenska filmproduktioner kommer att senareläggas.
5 Frågans fortsatta behandling
Den aktuella filmpolitiska debatten och förhandlingarna om en förläng-
ning av det nuvarande filmavtalet visar att flera frågor behöver analyse-
ras närmare inför ett ställningstagande om ett framtida stöd till svensk
filmproduktion och därmed sammanhängande verksamheter. Några cent-
rala frågor gäller formerna för stöd, urvalet av filmer som skall stödjas,
distributions- och visningssituationen för film i Sverige samt finansie-
ringen av stödet.
Regeringen har den 29 april 1998 beslutat om direktiv till en särskild
utredare med uppdrag att lämna förslag till hur ett framtida stöd till
svensk filmproduktion och därmed sammanhängande verksamheter skall
utformas (dir. 1998:36). Utredaren skall inledningsvis kartlägga filmens
situation i Sverige samt analysera effekterna av stödet inom ramen för
filmavtalet. Utifrån de åtgärder som föreslås skall utredaren pröva förut-
sättningarna för såväl en fortsatt avtalsmodell för finansiering av stödet
som en finansiering utan ett avtal.
En rapport om kartläggningen skall lämnas senast den 1 oktober 1998.
Utredningsarbetet i sin helhet skall vara avslutat senast den 30 november
1998. Ett syfte med det skyndsamma utredningsarbetet är att kunna be-
gränsa det tillfälliga avtalets giltighet till endast ett år, dvs. år 1999.
Regeringen avser att då utredningen är avslutad återkomma till riksdagen
i frågan om det framtida stödet till filmproduktion och därmed samman-
hängande verksamheter.
Avtal om förlängning av 1993 års finansieringsavtal
för Filminstitutet
Parterna
1. svenska staten,
2. Sveriges Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas Riksorgani-
sation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening
u.p.a. och Föreningen Sveriges Filmproducenter,
samt
3. Sveriges Television AB och TV 4 AB (publ.)
har träffat följande avtal om förlängning av 1993 års finansieringsavtal
för Filminstitutet.
I fråga om 1993 års finansieringsavtal för Filminstitutet skall
dels 10–13 och 22 §§ upphöra att gälla,
dels 16–19, 27, 28, 34, 36–38 §§ ha följande lydelse.
16 §
De medel som tillförs stiftelsen enligt detta avtal skall användas till föl-
jande ändamål:
1. Stöd till biografverksamhet på mindre och medelstora orter.
2. Stöd till samarbete mellan filmbranschen och TV-företagen.
3. Avgifter m.m. till internationellt samarbete.
4. Produktionsstöd till svensk film.
17 §
Stiftelsen skall varje räkenskapsår lämna stöd till biografverksamhet på
mindre och medelstora orter. Av under räkenskapsåret influtna medel
skall fyra procent användas för sådant stöd. Styrelsen skall fördela med-
len till stöd för upprustning av biografer, parallelldistribution av kopior
av aktuella filmer samt andra aktiviteter som stimulerar spridning av vär-
defull film. En del av stödet skall dessutom användas för att stödja
sådana anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskat-
teskyldiga.
18 §
Stiftelsen skall varje räkenskapsår lämna stöd till samarbete mellan film-
branschen och TV-företagen.
Av under verksamhetsåret influtna medel skall tre procent användas till
detta stöd. Stödet skall fördelas av filmbranschens och TV-företagens
samarbetskommitté till filmbranschen och TV-företagen i proportion till
deras respektive bidrag till stiftelsen. Stödet skall användas till bl.a.
spridning av värdefulla filmer, utbildning och forskning, åtgärder mot
olovlig hantering av film samt aktiviteter för att öka allmänhetens in-
tresse för film i alla spridningsformer.
19 §
De medel som under räkenskapsåret influtit till stiftelsen skall, efter det
att stiftelsens kostnader för förvaltning (inklusive kostnaden för förvalt-
ningsrådet) samt kostnaderna för punkterna 1–3 i 16 § täckts, användas
till stöd till svensk lång- och kortfilmsproduktion (produktionsstöd). Med
kostnader för förvaltning avses inte kostnader som är direkt hänförliga
till den del av stiftelsens verksamhet som inte regleras i detta avtal eller
till konsulenternas verksamhet.
Kostnaderna för förvaltningen och för administrationen av konsulen-
ternas verksamhet får inte uppgå till mer än 4,3 procent av under verk-
samhetsåret influtna medel.
Minst 82 procent av under räkenskapsåret influtna medel skall använ-
das för produktionsstöd.
27 §
Förvaltningsrådet är ett rådgivande organ till styrelsen.
Rådet består av 25 till 35 ledamöter som för en tid av mellan ett och tre
år utses av filmbranschens, filmskaparnas och andra av stiftelsens verk-
samhet berörda organisationer samt av TV-företagen.
28 §
Styrelsen väljer i samråd med filmbranschen och TV-företagen senast i
mars varje år de organisationer som skall få möjlighet att utse ledamöter i
förvaltningsrådet.
34 §
Filmbranschen förbinder sig att verka för att detta avtal efterlevs. Organi-
sationer som är bundna av avtalet är skyldiga att söka förmå sina
medlemmar att följa avtalets bestämmelser.
36 §
Staten får säga upp avtalet till omedelbart upphörande om en annan av-
talspart bryter mot avtalet.
Organisation inom filmbranschen får säga upp avtalet till omedelbart
upphörande om nöjesskatt för biografföreställningar återinförs eller om
annan skatt av väsentligen samma karaktär och effekt införs eller om
mervärdesskatten på filmvisning höjs. Detsamma gäller om rätten att
göra avdrag för biografavgiften vid beräkning av nettointäkten av rörelse
vid taxering för inkomst begränsas eller avskaffas.
Sveriges Television AB får säga upp avtalet till omedelbart upphö-
rande om väsentlig förändring sker beträffande finansiering, kanalstruk-
tur eller uppdrag för bolaget av det av riksdagen år 1992 fattade beslutet
om bl.a. bolagets verksamhet och av det avtal som staten och bolaget på
grund av riksdagsbeslutet har ingått.
TV 4 AB (publ.) får säga upp avtalet till omedelbart upphörande om
Sveriges Television AB eller annat programföretag som ensamt eller i
samverkan med andra bedriver rikstäckande TV-sändningar får tillstånd
att över marknätet sända reklam mot betalning. Detsamma skall gälla om
TV 4 AB förlorar sitt tillstånd att här i landet sända televisionsprogram i
rundradiosändningar.
37 §
Detta avtal träder i kraft den 1 januari 1999 och skall gälla till och med
den 31 december 1999. Om parterna inte före den 1 februari 1999 har
kommit överens om ett nytt finansieringsavtal skall avtalet dock gälla till
och med den 31 december 2000.
38 §
Om avtalet upphör att gälla vid avtalstidens utgång utan att ersättas av ett
nytt avtal, skall de avgifter som redovisats för de två åren närmast före
avtalets upphörande användas enligt bestämmelserna i avtalet, om inte
parterna kommer överens om annat.
Detta avtal är för statens del träffat under förbehåll av regeringens god-
kännande.
Avtalet är upprättat i åtta likalydande exemplar av vilka varje part tagit
ett.
Stockholm den 13 februari 1998.
För staten
För Sveriges Biografägareförbund För Föreningen Sveriges
Filmproducenter
För Folkets Husföreningarnas För Riksföreningen
Riksorganisation Våra Gårdar
För Sveriges Filmuthyrare- För Sveriges
förening u.p.a. Television AB
För TV 4 AB (publ.) Mot detta avtal har Filmägarnas
Kontrollbyrå Aktiebolag inte
någon erinran.
Protokollsanteckningar
till 16 §
Staten förutsätter att stiftelsen fortsätter samarbetet inom Nordiska Film-
och TV-fonden samt åtar sig de svenska samordningsinsatserna i anslut-
ning till Media II-programmet. I mån av tillgängliga medel förutsätts
vidare att stiftelsen fortsätter samarbetet inom Eurimages.
till 21 §
Bestämmelsen skall ha den lydelse som avtalades den 5 maj 1997.
Protokollsanteckningarna till 10, 13 och 37 §§ i 1993 års finansierings-
avtal saknar aktualitet.
Kulturdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 maj 1998
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann,
Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Åhnberg, Pagrotsky, Östros,
Messing, Engqvist
Föredragande: statsrådet Ulvskog
Regeringen beslutar skrivelse 1997/98:171 Filmavtalet.
Skr. 1997/98:171
10
1
Skr. 1997/98:171
Bilaga
Skr. 1997/98:171
11
1
Skr. 1997/98:171
12
1