Post 6268 av 7189 träffar
Propositionsnummer ·
1996/97:138 ·
Hämta Doc ·
Redogörelse för den svenska Skr. krigsmaterielexporten år 1996 1996/97:138 ________________________________________________________
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Skr. 138
Regeringens skrivelse
1996/97:138
Redogörelse för den svenska
Skr.
krigsmaterielexporten år 1996 1996/97:138
________________________________________________________
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 22 maj 1997
Göran Persson
Leif Pagrotsky
(Utrikesdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för den svenska
krigsmaterielexporten under år 1996.
Innehållsförteckning
Skrivelse
Den svenska krigsmaterielexporten år 1996
Förord 4
1 Krigsmaterielexporten år 1996 4
2 Lagen om krigsmateriel 5
3 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport 6
4 Inspektionen för strategiska produkter 7
5 Exportkontrollrådet 9
6 Det teknisk-vetenskapliga rådet 9
7 Information om krigsmaterielexportpolitiken 10
8 FN-registret och internationell öppenhet om vapenöverföringar 10
9 Wassenaar-arrangemanget och andra exportkontroll-
arrangemang 11
10 Samarbetet inom EU på exportkontrollområdet 13
11 Försvarsindustrin och internationellt samarbete på krigs-
materielområdet 13
12 Utvecklingen av internationell handel med krigsmateriel 14
Bilaga
Svensk krigsmaterielexport år 1996
1 Bakgrund 16
2 Beviljade utförseltillstånd 16
3 Faktiska leveranser 18
4 Geografisk fördelning 21
5 Om statistik om export av krigsmateriel 25
6 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m. 26
7 Militärt inriktad utbildning 27
8 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt 27
9 De exporterande företagen 27
10 Utvecklingen av de krigsmaterielproducerande företagens
sysselsättning m.m. 28
Underbilaga
Export av och utförseltillstånd för krigsmateriel, 1984-1996 29
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997 30
Den svenska krigsmaterielexporten år 1996
Förord
En militärt alliansfri stat som Sverige, som tryggar sitt oberoende med hjälp
av ett starkt försvar, måste ha en försvarsindustri som ger detta försvar ett
mått av oberoende vad gäller utländsk materiel. Sverige är för litet för att en
sådan industri skall kunna överleva bara på det svenska försvarets beställ-
ningar. Export är nödvändig för att vi skall kunna fullfölja den säkerhets-
politiska linje vi valt.
En tredjedel av försvarsindustrins leveranser under perioden 1992-1996
utgjorde export. Denna export motsvarade drygt en halv procent av världens
samlade krigsmaterielexport under samma period.
Slutet på det kalla kriget och avspänningen mellan stormakterna har bl.a.
inneburit att många länder i väst och öst, som länge ödslat resurser på en
förödande kapprustning, satsar allt mindre på vapen och vapenutveckling.
Under en femårsperiod har de totala inköpen av krigsmateriel i världen
halverats.
Försvarsindustrin står i dag inför stora utmaningar. De har sin grund bl.a. i
krympande marknader, hårdare internationell konkurrens och en fragmenterad
marknad i Europa. Detta i kombination med stigande kostnader för produkt-
utveckling skapar ett behov av ett ökat försvarsindustriellt samarbete i
Europa. Regeringen anser att ett sådant samarbete bör stödjas för att
tillgodose svenska försvars- och säkerhetspolitiska intressen.
Den restriktiva svenska exportkontrollpolitiken ligger fast. Genom vårt
medlemskap i EU och vårt deltagande i det multilaterala samarbetet för
exportkontroll har vi en plattform för att agera internationellt på området. Vi
vill verka för en internationellt mer restriktiv exportkontrollpolitik och en
större öppenhet på området. Ett uttryck för vår strävan efter öppenhet är
regeringens årliga redovisning till riksdagen av föregående års krigsmate-
rielexport.
1 Krigsmaterielexporten år 1996
Regeringen har varje år sedan 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med
redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom förses
riksdagen med en samlad information om krigsmaterielexporten, samtidigt
som underlag ges för en bredare allmän debatt. På grundval av redovisning
från de krigsmaterielproducerande företagen har Inspektion för strategiska
produkter, ISP, lämnat underlag i form av statistik till en redogörelse för år
1996 (se Bilaga).
Utförseln av krigsmateriel under år 1996 minskade med 6,8 procent eller
från 3 313 miljoner kronor år 1995 till 3 087 miljoner kronor år 1996. Den
totala varuexporten sjönk samtidigt med 0,2 procent. Krigsmateriel
uppdelas i två kategorier: förstörelsebringande materiel som betecknas som
krigsma-teriel för strid och icke-förstörelsebringande som kallas övrig
krigsmateriel (se vidare kap. 2). Exporten av krigsmateriel för strid
minskade med 1,0 procent eller från 1 148 miljoner kronor år 1995 till 1 136
miljoner kronor år 1996. För övrig krigsmateriel noterades en nedgång i
exporten med 9,9 procent motsvarande en minskning från 2 165 miljoner
kronor år 1995 till 1 951 miljoner kronor år 1996.
Räknat i fasta priser sjönk exporten med 6,2 procent år 1996 jämfört med
år 1995. För krigsmateriel för strid och för övrig krigsmateriel var
motsvarande tal en minskning med 0,3 procent respektive 9,3 procent.
Den svenska utförseln av krigsmateriel motsvarade 0,54 procent av den
totala svenska varuexporten år 1996 jämfört med 0,58 procent år 1995. Ur
ett globalt perspektiv motsvarade enligt SIPRI den svenska utförseln av
tyngre konventionella vapen 0,56 procent av världshandeln med dessa
vapen under åren 1992-1996.
ISP och regeringen har under år 1996 beviljat utförseltillstånd för
försäljning av krigsmateriel till ett värde av 2 859 miljoner kronor, varav
662 miljoner kronor avser krigsmateriel för strid och 2 197 miljoner kronor
övrig krigsmateriel. Flera av tillstånden avser leveranser över flera år.
Värdet av beviljade tillstånd minskade med 56,3 procent år 1996 jämfört
med år 1995. För krigsmateriel för strid uppgick minskningen till 67,0
procent och för övrig krigsmateriel till 51,5 procent jämfört med år 1995.
Räknat i fasta priser minskade värdet av beviljade tillstånd år 1996 med 56
procent. För krigsmateriel för strid sjönk motsvarande värde med 67
procent, medan för övrig krigsmateriel noterades en nedgång med 51
procent.
Värdena för utförseltillstånden under åren 1989-1995 har i årets regerings-
skrivelse korrigerats sedan det under fjolåret upptäckts att vissa utförsel-
tillstånd dubbelregistrerats under tidigare år.
2 Lagen om krigsmateriel
Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300)
om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Båda
författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993 och ersatte lagen (1983:1034)
om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558)
om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. med tillhörande förordningar.
I propositionen 1991/92:174 föreslog regeringen den nya lagstiftningen på
grundval av en genomgripande översyn av med krigsmaterielexporten
sammanhörande frågor. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet.
1992/93:UU1, rskr. 1992/93:61).
Den nuvarande lagen bygger i allt väsentligt på den tidigare lagstiftningen
liksom på tidigare praxis. Den innehåller dock förenklingar, förtydliganden
och moderniseringar av de bestämmelser som gäller för den samlade
kontrollen över tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel samt en
vidgning av krigsmaterielbegreppet.
I propositionen 1995/96:31 föreslog regeringen att en ny myndighet skulle
inrättas för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga
produkter eller varor med dubbla användningsområden, s.k. dual use-
produkter. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 1995/96:UU3, rskr.
1995/96:93). Den nya myndigheten, Inspektionen för strategiska produkter,
ISP, påbörjade sin verksamhet den 1 februari 1996. ISP övertog ansvaret för
huvuddelen av de uppgifter som Krigsmaterielinspek-tionen, KMI, och den
enhet inom Utrikesdepartementet som svarade för strategisk exportkontroll
hade. ISP har i uppgift att ansvara för utförselfrågor avseende såväl
krigsmateriel som varor med dubbla användningsområden.
Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel inte får tillverkas utan ISP:s
tillstånd. Även all försvarsindustriell utlandssamverkan förutsätter tillstånd av
ISP. Med utlandssamverkan förstås export eller annat tillhandahållande av
krigsmateriel, upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätter, avtal med
någon om att gemensamt med denne eller för hans räkning utveckla
krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att
gemensamt tillverka krigsmateriel med någon i utlandet. Vid prövningar av
frågor om ett utlandssamarbete kan medges, skall Sveriges försvarspolitiska
behov av detta samarbete beaktas. Slutligen krävs regeringens tillstånd, med
vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning.
Krigsmateriel indelas enligt den nya lagen i två kategorier. Vapen och
stridsammunition återfinns inom kategorin krigsmateriel för strid, medan icke
förstörelsebringande materiel återfinns inom kategorin övrig krigsmateriel.
Bestämmelser om vilken materiel som innefattas i de två kategorierna finns i
krigsmaterielförordningen.
3 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport
Regeringens riktlinjer tillämpas på alla former av utlandssamverkan som
regleras i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Såväl export som samarbete
omfattas, liksom bl.a. leveranser som har samband med tidigare utförsel.
Ett övergripande syfte med riktlinjerna är att ge en stabil och generell grund
för tillståndsprövningen. En prövning sker dock av varje utförselärende för
sig.
Riktlinjerna understryker den vikt som vid den utrikespolitiska
bedömningen av varje utförselärende skall fästas vid respekten för mänskliga
rättigheter i mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas till mänskliga
rättighetskriteriet även i de fall då det är fråga om utförsel av materiel som i
sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.
Breddningen av krigsmaterielbegreppet år 1993 åtföljdes, som tidigare har
nämnts, av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka, med
hänsyn till materielens karaktär av förstörelsebringande respektive icke
förstörelsebringande, uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel. För
kategorin krigsmateriel för strid gäller i stort sett samma riktlinjer som
tidigare, dvs. att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner sig i
väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell
konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt, en stat som har inre
väpnade oroligheter eller en stat där det förekommer omfattande och grova
kränkningar av mänskliga rättigheter.
För utförsel av övrig krigsmateriel, som i stor utsträckning omfattar produk-
ter som före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel, gäller att utförsel-
tillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med
någon annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte
förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.
De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmate-
riel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av
övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel än för krigsmate-
riel för strid. Genom utvidgningen av krigsmaterielbegreppet synliggörs och
redovisas export som tidigare var oreglerad. Denna export blir nu också
föremål för en politisk prövning.
4 Inspektionen för strategiska produkter
Krigsmaterielinspektionen (KMI) och från den 1 februari 1996 Inspektionen
för strategiska produkter (ISP) utövar kontroll över tillverkningen av
krigsmateriel. KMI inrättades år 1935 och fanns inom Utrikesdepartementets
handelsavdelning. KMI var även regeringens beredningsorgan för ärenden
som rörde export av krigsmateriel.
Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet fattas fr.o.m.
den 1 februari 1996 av ISP. Myndigheten har dock skyldighet att lämna över
ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt till rege-
ringens prövning. ISP har i sitt arbete nära samråd med Utrikesdepartementet
och Försvarsdepartementet.
Företagen skall till ISP kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedrivit
utomlands. Förutom att fatta beslut i tillståndsärenden granskar ISP de
underrättelser som tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna
regeringen senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om
export av eller annan utlandssamverkan om krigsmateriel. Slutligen skall de
krigsmaterielexporterande företagen rapportera om de leveranser som görs.
ISP har löpande kontakter med företagen i dessa frågor.
Utrikesutskottet har i ett betänkande (1995/96:UU3) framhållit att det
“förutsätter att den nya myndighetens verksamhet redovisas i den årliga
redogörelsen av krigsmaterielexporten till riksdagen”. Bakom denna begäran
ligger ett yttrande från konstitutionsutskottet till utrikesutskottet i vilket det
förra skriver att “regeringen bör se till att en uppföljning av det första årets
verksamhet kommer till stånd och att resultatet av denna redovisas våren 1997
i den årliga redogörelsen av krigsmaterielexporten till riksdagen”.
ISP är utformad som en s.k. enrådighetsmyndighet. Verksamheten är organi-
serad på tre avdelningar avseende dels krigsmateriel, dels varor med dubbla
användningsområden, dels kemvapenkonventionen (CWC). Myndigheten
hade 1996 17 årsarbetskrafter.
ISP, som hade ett anslag på 10,55 miljoner kronor för år 1996, registrerade
ett underskott under denna period på 434 000 kronor. Inspektionen fastställde
sin första årsredovisning den 21 februari 1997. Riksrevisionsverket (RRV)
har i skrivelse den 26 mars 1997 bedömt “att årsredovisningen (för ISP år
1996) i allt väsentligt är rättvisande”.
ISP har för innevarande år en budget på 13,557 miljoner kronor.
För investeringar i anläggningstillgångar har ISP under 1996 tagit lån på
sammanlagt 5,348 miljoner kronor. Efter amorteringar hade myndigheten en
utgående skuld på 4,843 miljoner kronor i slutet av verksamhetsåret. Den av
Riksgäldskontoret beviljade låneramen uppgick till 6,750 miljoner kronor.
Utrikesdepartementet och myndigheten har under verksamhetsåret 1996
regelbundet haft ett par möten per månad. Under dessa har utöver sedvanligt
informationsutbyte viss arbetsfördelning kunnat ske i en del frågor vad avser
deltagande i internationella och bilaterala möten m.m. En första mål- och
resultatdialog mellan regeringen och myndighetschefen för ISP planeras äga
rum i slutet av maj i år.
ISP är liksom det tidigare KMI självfinansierande på så sätt att avgifter tas ut
av de tillverkande företagen beräknade på det fakturerade värdet överstigande
2,5 miljoner kronor per år.
Antalet ärenden avseende utförsel uppgick under år 1996 till 1 923, varav
142 hade överförts från tidigare år, 549 avsåg varor med dubbla användnings-
områden, 131 kom från vapenhandlare och 49 var s.k. transiteringar. Målsätt-
ningen för ISP har varit att inkomna utförselärenden skall slutbehandlas inom
en månad, på sikt inom två veckor.
Beträffande frågan om överprövning av vissa av myndighetens beslut följer
Utrikesdepartementet noga vad som händer på detta område. Erfarenheten har
hittills inte lett till slutsatsen att överprövningssystemet bör ses över.
5 Exportkontrollrådet
Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av större
vikt om möjligt överlägga med Utrikesnämnden före avgörandet. Vissa
utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att överläggning med
nämnden är påkallad. Det har ansetts önskvärt att prövningen av även andra
enskilda utförselärenden av principiell vikt ges en bredare förankring.
Riksdagen beslutade därför år 1984 på grundval av propositionen 1984/85:82
om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en
rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Nämnden ombildades
den 1 februari 1996 till Exportkontrollrådet i samband med tillkomsten av
ISP. I samband därmed breddades sammansättningen. I Exportkontrollrådet är
numera samtliga riksdagspartier representerade.
Nämnden bestod av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund och hade
till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. Nämnden höll
år 1996 två sammanträden under januari månad och Exportrådet tolv under
februari-december. Liksom nämnden sammanträder Exportkontrollrådet, som
har tio ledamöter, på kallelse av chefen för ISP, krigsmaterielinspektören,
som leder överläggningarna. Vid rådets sammanträden medverkar Utrikes-
departementet med bedömningar av mottagarländer samt Försvarsdeparte-
mentet med bedömningar avseende ärendenas försvarspolitiska betydelse.
Exportkontrollrådet ges tillfälle att ta ställning till alla principiellt viktiga
ärenden vid sina månatliga sammanträden. Vidare ges ledamöterna fullständig
insyn i handläggningen av krigsmaterielexportärendena genom att samtliga
utförselbeslut för export fortlöpande redovisas. Genom denna procedur
säkerställs en parlamentarisk insyn i ISP:s arbete.
Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som
regeringen enligt regeringsformen skall överlägga med Utrikesnämnden om.
6 Det teknisk-vetenskapliga rådet
För att bistå krigsmaterielinspektören med beredningen av ärenden som rör
klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt teknisk-
vetenskapligt råd med företrädare för institutioner med överblick över
teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Under år 1996
höll rådet tre sammanträden. Genom tillskapandet av ISP har det teknisk-
vetenskapliga rådets arbetsområde breddats till att även omfatta varor med
dubbla användningsområden.
7 Information om krigsmaterielexportpolitiken
KMI:s handbok är till ledning för dem som inom försvarsindustrin och vid
statliga myndigheter har befattning med ärenden som rör tillverkning och
utförsel av krigsmateriel. Handboken redovisar gällande lagstiftning,
regelverk och handläggningsordning för tillståndsärenden. ISP avser att under
1997 utkomma med en reviderad upplaga av handboken. ISP har vidare för
avsikt att fortsätta hålla seminarier och informationsmöten om ISP:s
verksamhet och arbetsområden.
I en informationsskrift (Sveriges vapenexportpolitik, UD informerar 1993:4)
behandlas vapenexportens roll i den svenska säkerhetspolitiken, den svenska
försvarsindustrin, riktlinjerna för utförsel av krigsmateriel samt det
internationella samarbetet för att reglera vapenexporten. Skriften har också
getts ut på engelska, franska och tyska i syfte att främja kunskapen i andra
länder om den svenska politiken på detta område. Även denna skrift kommer
att revideras.
Texten till förra årets skrivelse jämte översättning till engelska finns sedan
hösten 1996 tillgänglig på Internet under adressen "http://www.regeringen.se/
info rosenbad/departement/utrikes/vapenexport".
Samma adress kommer att kunna användas för att få tillgång till denna
skrivelse.
8 FN-registret och internationell öppenhet om
vapenöverföringar
Förenta nationernas generalförsamling antog i december 1991 en resolution
som anmodar medlemsländerna att till ett register över konventionella vapen
redovisa såväl sin import som sin export av tyngre konventionella vapen.
Handeln med följande sju vapenkategorier rapporteras: stridsvagnar, pansrade
stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och
robotar/robotlavetter.
I samråd med försvarets myndigheter och ISP sammanställer Utrikesdeparte-
mentet aktuella uppgifter som i enlighet med den ovannämnda resolutionen
överlämnas till FN.
För FN-registrets fjärde år, 1995, hade i januari 1997 92 av FN:s 185
medlemsländer (jämte observatörslandet Schweiz) lämnat uppgifter om sin
export och import av de sju kategorierna tyngre vapen. Genom att alla större
exportörer utom Nordkorea rapporterar och alla större importörer utom några
länder i Mellanöstern, beräknas drygt 90 procent av världshandeln med
angivna vapen omfattas av registret.
Sverige deltar endast i obetydlig omfattning i världshandeln med aktuella
tyngre vapensystem.
För år 1996 rapporterade Sverige import från Tyskland av 1 Leopard 2
stridsvagn och 164 splitterskyddade trupptransportfordon. På exportsidan
rapporterade Sverige utförsel av 4 stridsfordon CV 9030 till Norge.
Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering till FN-registret och för
större öppenhet om vapentransfereringar. I Organisationens för säkerhet och
samarbete i Europa (OSSE) säkerhetsforum har de deltagande 55 länderna
enats om att iaktta vissa principer vid vapentransfereringar, bl.a. att årligen
lämna uppgifter till registret. Samråd om rapporteringen till FN-registret sker
sedan 1995 med övriga medlemmar av EU. I en skrivelse till FN:s
generalsekreterare har EU uppmanat övriga FN-medlemmar att lämna
uppgifter även om innehav och egen produktion av den krigsmateriel som
omfattas av registret i syfte att göra detta mera användbart. Sverige har för
första gången lämnat denna typ av uppgifter till registret 1997. En översyn av
registret sker under 1997 med rapportering till FN:s generalförsamling hösten
1997.
Som ett led i Sveriges strävan efter ökad öppenhet på detta område har
sedan 1990 regeringens redogörelse till riksdagen över krigsmaterielexporten
överlämnats till FN i engelsk översättning. Sedan hösten 1996 finns uppgifter
lämnade till FN-registret tillgängliga på Internet under adressen "http://www.
un.org/depts/dpa/cda/register/register.htm".
9 Wassenaar-arrangemanget och andra export-
kontrollarrangemang
Vid ett möte i Wien i juli 1996 under ordförandeskap av den svenske
krigsmaterielinspektören Staffan Sohlman kunde 33 länder (huvudsakligen
OECD-kretsen samt bl.a. Ryssland och andra länder i Central- och
Östeuropa) komma överens om att slutligt anta den grundtext (Initial
Elements) som ligger till grund för det nya exportkontrollsystemet
Wassenaar-arrangemanget (WA). Det nya arrangemanget är till skillnad
från det tidigare NATO-dominerande COCOM, som upphörde 1994, i
princip öppet för alla länder och har till huvuduppgift att hindra spridning
av både vapen och varor med dubbla användningsområden, som kan ha
militärt destabiliserande verkan och hota internationell och regional fred
och säkerhet.
Det nya exportkontrollarrangemanget har fått sitt namn efter förorten
Wassenaar utanför Haag i Nederländerna, där ett principiellt beslut fattades
vid ett möte i december 1995 om att etablera arrangemanget. Arrange-
manget hade dessförinnan arbetsnamnet New Forum. WA upprättade i
december 1996 ett kansli i Wien.
I likhet med andra internationella exportarrangemang, där Sverige deltar,
fattas via WA inte några bindande beslut. Det utgör ett politiskt åtagan-
de, där deltagande länder behåller inflytandet över exportkontrollen.
Arrangemanget är inte riktat mot någon enskild stat eller grupp av stater.
Det skall tillämpas globalt och icke-diskriminerande och är inte avsett att
hindra legitim handel. Avsikten är således att genom informationsutbyte
(exportstatistik och anmälan att exporttillstånd ej lämnats) och diskussion
om känsliga regioner utveckla en samsyn i fråga om utvecklingstendenser
och risker i handeln med dessa produkter. Bland de områden som
diskuterats kan nämnas Afghanistan (initierat av USA) och Centralafrika
(initierat av Sverige). Fr.o.m. den 1 november 1996 är informationsutbytet
obligatoriskt, och en första rapportering skedde i slutet av mars och april
1997 avseende export m.m. av varor med dubbla användningsområden
respektive krigsmateriel.
Till stöd för arrangemanget har upprättats produktlistor över såväl varor
med dubbla användningsområden som krigsmateriel. Dessa skall ses över
fortlöpande och samordnas med EU:s listor över exportkontrollerade
produkter.
Sverige deltar även i övriga existerande exportkontrollarrangemang,
nämligen Nuclear Suppliers’ Group (NSG), den s.k. Australiengruppen
(AG) och Missilteknologi-kontrollarrangemanget (MTCR). Syftet med
dessa är att förhindra, eller åtminstone försvåra, spridning av massförstö-
relsevapen och dess bärare, dvs. kärnvapen (NSG), biologiska och kemiska
vapen (AG) samt missiler (MTCR).
Varje arrangemang har cirka trettio medlemsländer. Ordförandeskapet
roterar i flertalet fall varje år, och Sverige innehade ordförandeskapet i
MTCR under tiden 1994-95. Sverige deltar aktivt i samtliga arrangemang.
Exportkontroll är i dag den kanske effektivaste operativa metoden som står
till buds för att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Sveriges
deltagande i arrangemangen är viktigt för landets trovärdighet i det inter-
nationella icke-spridningsarbetet.
10 Samarbetet inom EU på exportkontrollområdet
Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)
sker ett informationsutbyte om exportkontrollfrågor. Detta sker regelbundet
inom en rådsarbetsgrupp ansvarig för frågor rörande export av
konventionella vapen (COARM). Inom COARM inriktades arbetet under
1996 på att söka konkretisera uttolkningen och tillämpningen av åtta
gemensamt identifierade kriterier avseende krigsmaterielexport. Dessutom
sker ett visst informationsutbyte avseende enskilda mottagarländer. Sverige
verkar för en större öppenhet, framför allt i informationsutbytet om enskilda
länder i syfte att på längre sikt nå ökad samsyn. Samarbetet inom EU
baseras på att varje EU-medlem har sin egen nationella lagstiftning i fråga
om krigsmaterielexport och att artikel 223 i EG-fördraget gör det möjligt för
medlemsstaterna att undanta produktion och handel med krigsmateriel från
EU:s gemensamma regler.
Dessutom diskuteras möjligheterna att förenkla intern EU-handel med
krigsmateriel. Detta sker inom en tillfälligt upprättad arbetgrupp
(POLARM) vilken studerar tre aspekter inom försvarsmaterielområdet:
industri-, export- och upphandlingspolitik.
Under 1996 beslutade EU:s ministerråd upprätthålla vapenembargon i viss
modererad omfattning gentemot det forna Jugoslavien samt mot Afghani-
stan. Dessutom förlängdes ett embargo gentemot Nigeria. Sedan tidigare är
även Burma, Irak, Kina, Libyen, Sudan och Zaire föremål för EU-
embargon. Vapenembargon beslutade av FN finns mot Angola, Irak,
Liberia, Libyen, Rwanda och Somalia.
Även exportkontrollen av varor med dubbla användningsområden är
föremål för informationsutbyte inom ramen för GUSP. EU har en
gemensam förordning (EG) nr 3381/94 om kontroll av strategiska produkter
som tillämpas sedan den 1 juli 1995. Förordningen syftar till fri rörlighet för
sådana produkter (med vissa undantag) inom EU samt exportkontroll
gentemot tredje land. Till följd av tillkomsten av Wassenaar-arrangemanget
beslutade ministerrådet under 1996 om vissa ändringar och uppdateringar av
bilagorna till förordningen. Tillämpningen av förordningen om export-
kontroll för varor med dubbla användningsområden är föremål för regel-
bundna diskussioner i en särskild samordningsgrupp för detta ändamål.
11 Försvarsindustrin och internationellt samarbete på
krigsmaterielområdet
Mot bakgrund bl.a. av den begränsade inhemska marknaden, de ökade
svårigheterna att upprätthålla nödvändig bredd inom den egna försvars-
industrin och den internationellt sett vikande försvarsmaterielmarknaden
konstaterades i propositionen 1996/97:4 om totalförsvar i förnyelse att ett
väsentligt utökat internationellt samarbete framstår som en förutsättning för
den svenska försvarsindustrins överlevnad och för att möjliggöra
försvarsmaktens anpassningsförmåga.
Med USA har Sverige ett väl utvecklat samarbete och därmed betydande
försvarsindustriella intressen att slå vakt om. Likaså finns en stor och
växande potential i det europeiska samarbetet. Sveriges roll däri har fått
ökad aktualitet genom den diskussion som förs inom EU-kretsen om ett
utvidgat samarbete på försvarsmaterielområdet. Det är därför angeläget att,
inom ramen för gällande lagstiftning, skapa förbättrade möjligheter för
svensk försvarsindustri att delta på likvärdiga villkor i denna europeiska
omstrukturering. I USA har rationaliseringstakten inom krigsmaterielin-
dustrin varit hög, samtidigt som sammanslagningen mellan olika företag
inom branschen fortskridit i ett högt tempo. Motsvarande utveckling i
Europa måste vid en jämförelse, åtminstone än så länge, betecknas som
tämligen beskedlig.
För att detta internationella samarbete skall komma till stånd krävs bl.a. att
svensk industri och svenska myndigheter kan bidra med kvalificerade
tekniska kunskaper. Av särskild betydelse är också att myndighetsstöd
lämnas i sådan art och omfattning att samarbetet underlättas. Det kan vara
fråga om beställarsamverkan, utbildningsstöd eller att en formell ram för
samarbetet upprättas.
Den skärpta konkurrenssituationen på exportmarknaderna har försvårat de
svenska företagens exportmöjligheter. För att de svenska företagens export-
potential skall kunna utnyttjas konstaterades det i propositionen vara av vikt
att regeringen och svenska myndigheter på ett aktivt och strukturerat sätt
stöttar försvarsindustrins exportansträngningar av större materielprojekt,
under förutsättning att exportansträngningarna står i överensstämmelse med
riktlinjerna för krigsmaterielexport.
Under 1996 inrättades en interdepartemental samrådsgrupp på statssekre-
terarenivå för att behandla övergripande försvarsindustrifrågor och exporten
av försvarsmateriel.
12 Utvecklingen av internationell handel med
krigsmateriel
Ur global synvinkel har den svenska krigsmaterielexporten under senare år
svarat för en andel mellan 0,5 och knappt 3,0 procent av världshandeln
beroende på vilken statistik som används. Enligt uppgifter från Stockholm
International Peace Research Institute (SIPRI) svarade Sverige för 1,19
procent av världsexporten av s.k. tyngre konventionella vapen år 1996 jämfört
med 0,75 procent år 1995. För femårsperioden 1992-1996 uppgick
motsvarande svenska andel till i genomsnitt 0,56 procent, vilket motsvarade
en 14:e plats bland världens vapenexportörer. Under samma period hade USA
den största utförseln med en genomsnittlig andel på 51,72 procent närmast
följt av Ryssland med 12,97, Tyskland med 7,31, Storbritannien med 6,12,
Frankrike med 5,42, Kina med 3,67 och Nederländerna med 1,84 procent.
Enligt samma källa minskade världshandeln med dessa vapen med 0,9
procent i fasta priser mellan år 1995 och år 1996.
En sammanställning av utförseln av vapen och ammunition enligt den
internationella varugruppen SITC 891 visar att Sverige år 1995 skall ha legat
på nionde plats som exportland och svarat för 1,94 procent av världshandeln
med dessa produkter. Största exportör var även här USA med en andel på
56,3 procent närmast följt av Storbritannien med 9,94, Canada 4,58, Italien
med 4,45, Tyskland med 3,58, Nederländerna med 2,99 och Österrike med
2,10 procent.
För år 1994 hade USA även den största exportandelen eller 52,43 procent
närmast följt av Storbritannien med 14,13, Italien med 4,33, Canada med
3,76, Tyskland med 3,65, Sverige med 2,91och Österrike med 2,28 procent.
Denna statistik kan dock inte betecknas som heltäckande, då bl.a. ett så viktigt
exportland som Ryssland saknas i sammanställningen.
Svensk krigsmaterielexport år 1996
1 Bakgrund
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) följer kontinuerligt marknads-
föringen och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag som har
tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet – för närvarande
omkring 200 företag, varav ca 40 är aktiva som exportörer – är skyldiga att
lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. Dessa redovisningar,
tillsammans med uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt, analyseras
och bearbetas inom ISP. I propositionen 1984/85:82 om ökad insyn och
samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att
varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmateriel-
exporten. Föreliggande redogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten
år 1996.
2 Beviljade utförseltillstånd
Antalet inkomna utförselärenden har under de senaste åren legat kring 2 000.
Den övervägande delen av dessa tillstånd har gällt utförsel av andra
anledningar än försäljning, såsom utförsel före eller efter reparation, för
demonstration eller för prov. Under år 1993, som var det första år under vilket
den nya krigsmateriellagen tillämpades, inkom inledningsvis ett betydande
antal ansökningar om utförseltillstånd för försäljning avseende övrig
krigsmateriel vilken tidigare inte var tillståndspliktig. Många av dessa
tillstånd avsåg leveranser under flera kalenderår.
Beslut om utförseltillstånd fattades t.o.m. den 31 januari 1996 enbart av
regeringen. I ärenden som inte avsåg utförsel i större omfattning eller i övrigt
inte var av större vikt prövade emellertid det statsråd som hade till uppgift att
föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel frågan om tillstånd.
Regeringsbesluten omfattade 98 % av det totala värdet av givna tillstånd år
1995. Under januari 1996 fattade regeringen beslut i 15 ärenden avseende
utförsel. Sedan den 1 februari 1996 fattas beslut i utförselärenden i första
hand av ISP utom i de ärenden som bedöms vara av principiell betydelse eller
annars av särskild vikt, vilka skall överlämnas till regeringen för avgörande.
Under 1996 uppdagades att tidigare år redovisade uppgifter över värdet av
beviljade utförseltillstånd överskattat det verkliga värdet, då vissa utförsel-
tillstånd dubbelregistrerats. Det rör sig om s.k. förlängningar, som är aktuella
om den beviljade utförseln inte hinner genomföras under det ursprungliga
utförseltillståndets giltighetstid. Vissa sådana förlängningar har registrerats
som nyförsäljning trots att det rört sig om samma materiel som redan en gång
tidigare redovisats bland beviljade utförseltillstånd. Dubbelregistrerade
tillstånd har i årets tabell rensats bort ifrån den redovisade totalsiffran för
respektive år.
Av tabell 1 nedan framgår det sammanlagda värdet av beviljade utförseltill-
stånd beräknat i löpande och fasta priser.
Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd 1, 2 för försäljning under åren 1989-
1996 i löpande priser och i 1990 års prisnivå 3 jämte den procentuella
volymförändringen
År Värde i Värde i Ändring i fasta
löpande priser fasta priser priser i %
mkr mkr jämfört med
föregående år
1989
7 245
1990
2 869
2 869
1991
2 487
2 396
- 16
1992
2 992
2 877
+ 20
Summa KS ÖK Summa KS ÖK Summa KS ÖK
1993
6 106
1 942
4 164
5 319
1 692
3 627
-
-
-
1994
4 268
1 991
2 277
3 604
1 682
1 923
- 32
- 1
- 47
1995
6 543
2 011
4 532
5 399
1 659
3 739
+ 50
- 1
+ 94
1996
2 859
662
2 197
2 374
550
1 825
- 56
- 67
- 51
(-56,3%)
(-67,1%)
(-51,5%)
1 Angivna värden för åren 1989-1995 har korrigerats med hänsyn till upptäckten att vissa
utförseltillstånd dubbelregistrerats.
2 Inkluderar värdet av regeringsbeslut under januari 1996, innan den nya myndigheten
upprättades, samt värdet av beslut som överlämnats till regeringen från ISP.
3 Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsvaror (1990 = 100) använts.
3 Faktiska leveranser
ISP:s utförselstatistik grundar sig på uppgifter om värdet av levererad
materiel som redovisas av exportföretagen.
Tabell 2 visar värdet av svensk krigsmaterielexport under den senaste
tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1990 års prisnivå. Av tabellen
framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport.
Under år 1996 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av 1 136
miljoner kronor och övrig krigsmateriel för 1 951 miljoner kronor, dvs.
tillsammans 3 087 miljoner kronor. Jämfört med år 1995 minskade exporten
av krigsmateriel under år 1996 med 6,8 %. För krigsmateriel för strid uppgick
motsvarande tal till -1,0 % och för övrig krigsmateriel till -9,9 %. Räknat i
fasta priser minskade exporten av krigsmateriel med 6,2 %.
Tabell 2. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1987-1996 i
löpande priser och 1990 års prisnivå 4, m.m.
År Sveriges Krigsmaterielexport
totala _____________________________________________
varuexport löpande andel av fasta ändring
(löp.priser) priser varuexp. priser i fasta
mkr mkr % mkr priser
%
1987 281 433 4 427 1,57 - -
1988 304 782 6 155 2,02 - -
1989 332 580 6 005 1,81 - -
1990 339 850 3 327 0,98 3 327 -
1991 332 779 2 705 0,81 2 606 -21,6
1992 326 031 2 753 0,84 2 647 + 1,6
Summa KS ÖK
1993 388 290 2 863 1 216 1 647 0,74 2 494 -
1994 471 602 3 181 1 347 1 834 0,68 2 687 + 7,7
1995 567 8365 3 313 1 148 2 165 0,58 2 733 + 1,7
1996 566 4806 3 087 1 136 1 951 0,54 2 564 - 6,2
(-6,8%) (-1,0%) (-9,9%)
4 Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsvaror (1990 = 100) använts.
5 Uppgiften om Sveriges totala varuexport år 1995 har i årets sammanställning korrigerats jäm-
fört med motsvarande uppgift i regeringens skrivelse 1995/96:204 om krigsmaterielexporten år
1995. Korrigeringen innebär att krigsmaterielens andel av den totala varuexporten reducerats från
0,59 % till 0,58 %.
6 Preliminär uppgift för varuexporten år 1996.
Krigsmaterielexporten utgjorde år 1995 0,58 % av Sveriges totala varuexport.
Motsvarande andelar för krigsmateriel för strid utgjorde 0,20 % och för övrig
krigsmateriel 0,38 %. Denna andel sjönk under år 1996 till 0,54 %, varav
0,20 % utgjorde krigsmateriel för strid och 0,34 % övrig krigsmateriel.
Den här redovisade utförselstatistiken, baserad på företagens leveransdekla-
rationer till ISP, är den enda som direkt anknyter till krigsmateriellagstift-
ningen. I den allmänna utrikeshandelsstatistiken, som grundas på tullmyndig-
heternas uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB), särskiljs inte krigs-
materiel från civila produkter annat än på några snävt avgränsade områden (se
vidare kap. 5 i Bilagan).
Förändringar från ett år till ett annat ger inte underlag för några mer
långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. En avsevärd minskning av
exporten, såväl nominellt som i fasta priser, inträffade emellertid under åren
1990-93, med en mindre uppgång under åren 1994 och 1995 samt en liten
nedgång år 1996.
En jämförelse av tabellerna 1 och 2 ovan visar, att det sammanlagda värdet
av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet av
faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna utförseltillstånd
ofta avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår, liksom på att till-
stånd i några fall inte utnyttjas helt. Den minskning av beviljade utförseltill-
stånd som registrerades under år 1996 torde i linje med detta förhållande
återspeglas i kommande års utförselstatistik.
.
Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor 1995-
1996 fördelat på krigsmaterielförteckningens huvudområden
_____________________________________________________________
1995 1996
Krigsmateriel för strid
KS1 Finkalibriga eldrörsvapen 0 0
KS2 Kanoner, pansarvärnsvapen 80 111
KS3 Ammunition 65 147
KS4 Robotar, raketer, torpeder, bomber 172 501
KS5 Eldledningsutrustning 113 146
KS6 ABC-stridsmedel 0 1
KS7 Krut och sprängämnen 78 109
KS8 Krigsfartyg 580 28
KS9 Stridsflygplan 0 0
KS10 Stridsfordon 60 94
KS11 Riktade energivapen 0 0
______________________________________________________
SUMMA KS 1 148 1 136
Övrig krigsmateriel
ÖK21 Finkalibriga, eldrörsvapen, delar m.m 2 1
ÖK22 Kanoner, pansarvärnsvapen, delar m.m. 97 47
ÖK23 Övningsammunition m.m. 237 299
ÖK24 Övningsraketer, röjningsutrustning m.m. 30 95
ÖK25 Spanings- och mätutrustningar m.m 658 311
ÖK26 Skyddsmateriel m.m. 2 12
ÖK27 Krut- och sprängämneskomponenter 0 0
ÖK28 Fartyg för bevakning m.m. 146 213
ÖK29 Flygplan utformade för militärt bruk m.m. 133 144
ÖK30 Fordon utformade för militärt bruk m.m. 161 218
ÖK31 Riktade energivapen 0 0
ÖK32 Fortifikationer 0 0
ÖK33 Elektronisk utrustning för militärt bruk 146 186
ÖK34 Fotografisk och elektrooptisk utrustning 0 0
ÖK35 Övningsmateriel 541 323
ÖK36 Tillverkningsutrustning 11 101
ÖK37 Programvara 2 1
____________________________________________________
SUMMA ÖK 2 165 1 951
4 Geografisk fördelning
I tabell 3 redovisas den totala omfattningen av krigsmaterielexporten och dess
uppdelning enligt krigsmaterielförteckningen på olika huvudområden.
Norge redovisade 1996 i sin första rapport om krigsmaterielexport mottagar-
länderna för huvudområdena i den norska krigsmaterielförteckningen. Den
svenska regeringen överväger möjligheterna av att ge en motsvarande redo-
visning i framtiden.
Den regionala sammanställningen i tabell 4 ger vid handen att Nordens och
övriga Västeuropas andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en något
ökande tendens under år 1996. Medan denna andel uppgick till 42 % år 1994,
hade den gått ned till 36 % år 1995 men ökat till 44 % år 1996. Samtidigt
hade Asiens andel minskat från 38 % år 1994 och 36 % år 1995 till 20 % år
1996. Nordamerikas andel gick ned från 22 % år 1995 till 20 % år 1996.
Några mera långtgående slutsatser om utvecklingstendenserna på området kan
dock knappast dras av dessa förändringar. En större enskild affär kan
förorsaka stora förskjutningar av andelarna av den relativt begränsade totala
utförseln.
Tabell 4. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av
värdet under åren 1994-19967
_____________________________________________________________
1994 1995 1996
_____________________________________________________________
Tot KS ÖK Tot KS ÖK Tot KS ÖK
Norden 18 10 24 15 14 15 19 21 18
Övriga
Västeuropa 24 23 25 21 16 24 25 23 25
Central- och
Östeuropa 0 0 0 0 1 1 0 1 0
Nordamerika 13 13 12 22 7 30 20 11 24
Latinamerika 1 1 1 1 2 0 9 15 5
Australien och
Nya Zeeland 6 2 9 4 5 4 7 4 8
Asien 38 51 28 36 55 26 20 24 18
Afrika 1 1 1 0 1 0 0 0 0
_____________________________________________________________
Antal länder 46 45 48
7 Utförsel till Förenta nationerna är ej medtagen i redovisningen.
I det följande redovisas krigsmaterielexporten fördelad på mottagarländer. I
tabell 5 har medtagits alla länder till vilka utförseln av krigsmateriel har
överstigit 1 miljon kronor under något av åren 1994-1996. Under år 1996
omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leveranser till 48 länder
jämte Förenta nationerna. Till 14 av dessa understeg exportvärdet 1 miljon
kronor. Tillstånd har vidare meddelats för utförsel av jakt- och sportskytte-
materiel till 25 länder, nämligen: Amerikas Förenta Stater, Argentina,
Australien, Canada, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Indien, Italien,
Japan, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien,
Storbritannien, Sydafrika, Tanzania, Tjeckien, Tyskland, Ungern och
Österrike.
Sammanfattningsvis kan konstateras att de helt dominerande mottagarna av
svensk krigsmateriel återfinns i OECD-länder i Norden, övriga Västeuropa,
Nordamerika, Nya Zeeland och Australien. Under år 1996 svarade dessa för
71 % av utförseln mot 62 % år 1995. Asiens andel minskade under samma
period från 36 % år 1995 till 20 % år 1996. Jämfört med år 1993 har dock en
kraftig förskjutning skett. Medan OECD-länderna då svarade för hela 84 % av
exporten och Asien för enbart 14 %, skedde 1994 en förändring på så sätt att
OECD-ländernas andel minskade till 61 %, samtidigt som Asiens andel ökade
till 38 %. Denna utveckling bröts dock under år 1996, då OECD-ländernas
andel ökade till 71 %, samtidigt som Asiens andel minskade till 20 %.
Exporten till EU uppgick till 964,5 miljoner kronor år 1996 jämfört med
913,9 miljoner kronor år 1995, motsvarande en ökning med 5,5 %. Räknat
som andel av den sammanlagda exporten ökade denna för EU:s del från
27,6 % år 1995 till 31,2 % år 1996.
Största enskilda mottagarland av svensk krigsmateriel var under år 1996
Amerikas Förenta Stater med 562,3 miljoner kronor följt av Norge med 353,9
miljoner kronor, Tyskland med 338,8 miljoner kronor, Österrike med 235,8
miljoner kronor, Australien med 211,6 miljoner kronor, Pakistan med 189,7
miljoner kronor och Danmark med 186,3 miljoner kronor.
Krigsmaterielexport understigande 50 000 kronor betecknas i tabell 5 med
0,0 miljoner kronor.
Tabell 5. Exporten av krigsmateriel i miljoner kronor år 1994-1996
fördelad på länder
___________________________________________________________________________
1994
1995
1996
KS
ÖK
Summa
KS
ÖK
Summa
KS
ÖK
Summa
Amerikas Förenta stater
94,5
134,1
228,6
56,2
461,9
518,1
108,1
454,1
562,3
Australien
23,0
165,8
188,8
58,8
80,6
139,4
47,6
164,1
211,6
Bahrain
-
3,0
3,0
-
-
-
-
2,1
2,1
Bangladesh
-
0,3
0,3
-
1,7
1,7
3,5
0,0
3,5
Belgien
38,6
4,3
42,9
0,0
5,8
5,8
0,7
12,4
13,1
Brasilien
6,8
4,8
11,6
21,9
8,8
30,6
81,7
101,8
183,5
Canada
87,6
77,2
164,8
22,0
189,9
211,9
18,9
21,3
40,3
Danmark
11,5
45,7
57,2
54,9
51,8
106,7
100,8
85,5
186,3
Finland
2,8
58,3
61,1
1,8
120,1
122,0
1,3
54,7
56,0
Frankrike
0,6
42,6
43,2
0,3
21,3
21,6
0,6
12,3
12,9
Förenade Arabemiraten
-
15,5
15,5
-
0,1
0,1
-
1,1
1,1
Förenta Nationerna
-
0,7
0,7
-
5,2
5,2
-
7,6
7,6
Indien
-
158,4
158,4
-
117,3
117,3
-
147,7
147,7
Indonesien
11,7
0,8
12,5
-
-
-
59,9
4,6
64,5
Irland
-
0,5
0,5
2,5
0,1
2,6
0,3
2,5
2,8
Italien
1,6
2,6
4,2
0,8
2,5
3,3
0,9
7,5
8,4
Japan
-
18,7
18,7
-
27,8
27,8
0,2
14,0
14,2
Kina
-
-
-
-
2,4
2,4
-
-
-
Republiken Korea
-
5,4
5,4
-
7,9
7,9
-
12,9
12,9
Kuwait
Litauen
-
-
8,0
-
8,0
-
-
-
-
-
-
-
-
5,8
-
0,8
-
6,6
Malaysia
33,3
90,5
123,8
16,4
70,2
86,6
29,7
31,2
60,9
Mexico
-
2,0
2,0
-
-
-
-
-
-
Nederländerna
1,3
12,0
13,3
28,4
8,6
37,0
24,5
7,6
32,1
Norge
113,5
349,0
462,5
98,4
157,2
255,6
134,9
219,0
353,9
Nya Zeeland
0,0
6,7
6,7
0,3
1,7
2,0
2,8
1,1
3,9
Oman
-
2,2
2,2
-
-
-
-
0,3
0,3
Pakistan
57,1
0,9
58,0
35,9
-
35,9
177,0
12,8
189,7
Polen
-
0,0
0,0
7,0
1,2
8,1
1,9
-
1,9
Portugal
-
-
-
-
0,1
0,1
1,2
0,1
1,3
Schweiz
40,0
15,0
55,1
4,1
14,9
19,0
4,9
29,9
34,8
Singapore
1994
KS
580,6
ÖK
155,2
Summa
735,8
1995
KS
582,0
ÖK
92,7
Summa
674,8
1996
KS
2,8
ÖK
85,5
Summa
88,3
Spanien
0,0
2,5
2,5
0,4
2,5
2,9
1,7
6,8
8,5
Storbritannien
2,1
226,1
228,2
0,7
291,4
292,1
2,9
65,6
68,5
Thailand
-
53,8
53,8
1,9
238,0
239,9
2,4
34,7
37,0
Tunisien
8,9
11,0
19,9
9,3
4,4
13,7
-
2,5
2,5
Tyskland
4,5
72,2
76,7
59,6
124,4
184,0
46,8
292,0
338,8
Uruguay
-
2,0
2,0
-
-
-
-
-
-
Venezuela
-
-
-
-
0,0
0,0
89,4
-
89,4
Österrike
226,9
84,7
311,6
85,0
49,9
134,8
182,1
53,8
235,8
Övriga länder
-
1,38
1,3
-
2,79
2,7
0,810
1,311
2,1
SUMMA
1 347
1 834
3 181
1 148
2 165
3 313
1 136
1 951
3 087
8 Andorra, Argentina,Estland, Grekland, Island, Mauritius, Namibia, Nya Kaledonien,
Saudiarabien och Ungern.
9 Andorra, Argentina, Chile, Estland, Grekland, Hongkong, Israel, Mauritius, Namibia,
Tjeckien, Ungern och Zimbabwe.
10 Andorra, Botswana, Island ochTjeckien.
11 Andorra, Argentina, Chile, Filippinerna, Island, Luxemburg, Mauritius, Namibia, Sydafrika,
Tjeckien, Ungern och Zimbabwe.
5 Om statistik om export av krigsmateriel
Förutom den statistik över krigsmaterielexporten som redovisas i denna
skrivelse och som bygger på underlag från ISP, förekommer en del annan
statistik på området. Denna är dock inte identisk med den statistik som
bygger på klassificeringen i den svenska krigsmateriellagen. Någon direkt
jämförelse bör därför inte göras utan att man är fullt medveten om vilka
definitioner som ligger bakom den presenterade statistiken. Den statistik
som finns att tillgå på detta område kommer i första hand från FN:s register
över konventionella vapen, Stockholm International Peace Research
Institutet, SIPRI, Statistiska centralbyrån, SCB, och Försvarsindustri-
föreningen, FIF.
FN:s vapenregister över konventionella vapen omfattar följande sju
kategorier: stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflyg-
plan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Sveriges
export enligt FN-registret under 1996 redovisas under kapitel 8 i Skrivelsen.
Redovisning sker av antal enheter i respektive kategori.
SIPRI redovisar i sin länderstatistik tyngre konventionella vapen, som
definieras som flygplan, krigsfartyg, artilleri, pansarfordon, missiler samt
målsöknings- och radarsystem. Enligt SIPRI låg Sverige på 14:e plats i
världen avseende genomsnittlig utförsel under perioden 1992-1996, vilket
motsvarade 0,56% av världshandeln med dessa produkter under nämnda
period. Redovisning sker i US-dollar i 1990 års prisnivå.
SCB redovisar export av “Vapen och ammunition” enligt den interna-
tionella varugruppen SITC 891. Denna kan indelas i fyra undergrupper,
nämligen 891.1, 891.2, 891.3 och 891.9. Enligt gällande tulltaxa omfattar
dessa grupper följande varukoder:
891.1. 87.10 “Stridsvagnar och andra motordrivna pansrade
stridsfordon, även utrustade med vapen, samt
delar till sådana fordon.”
93.01 “Vapen för militärt bruk, andra än revolvrar,
pistoler samt vapen enligt 93.07.”
93.02 “Revolvrar och pistoler, andra än sådana som
omfattas av nr 93.03 och 93.04.”
93.07 “Värjor, sablar, bajonetter, lansar och liknande
vapen samt delar till sådana vapen, även som slidor
och baljor till sådana vapen.”
891.2 93.06 “Bomber, granater, torpeder, minor, robotprojektiler
och liknande krigsammunition samt delar till sådan
ammunition; annan ammunition (t.ex. patroner) och
andra projektiler samt delar till sådana artiklar,
inbegripet hagel och förladdningar.”
891.3 93.03 “Andra eldvapen och liknande artiklar som verkar
genom förbränning av en explosiv laddning (t.ex
jaktgevär, mynningsladdade eldvapen,
signalpistoler
och liknande artiklar för enbart ljussignalering,
pistoler och revolvrar för lös ammunition, slakt-
apparater och linkastningsapparater).”
93.04 “Andra vapen (t.ex. fjäder-, luft- och gasdrivna
gevär och pistoler samt batonger), med undantag av
vapen enligt 93.07.”
891.9 93.05 “Delar och tillbehör till artiklar enligt 93.01-93.04.”
Redovisning av utförsel av SITC 891 sker i löpande kronor. SITC 891 om-
fattar däremot inte t.ex. militära fartyg och flygplan.
FIF:s redovisade utförsel av försvarsmateriel återfinns under kapitel 10.
Omfattningen av denna export definieras som medlemsföretagens fakturerade
leveranser till utlandet av “krigsmateriel jämte civila varor till militära kunder”.
Redovisning sker i löpande kronor.
Varupositionen SITC 891 kan således sägas vara mindre omfattande än ISP:s
krigsmaterielbegrepp, samtidigt som FIF:s försvarsmateriel går utöver ISP:s
definitioner. För enbart konventionella vapen är SIPRI:s definitioner mera
vittgående än FN:s.
En grafisk redovisning av utförseltillstånd och vapenexport baserad på olika
definitioner under åren 1989 - 1996 återfinns i underbilagan till Bilagan.
6 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.
Under år 1996 har två tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt
utom riket. Tillstånden har avsett länderna Australien och Brasilien.
Under året har vidare två tillstånd lämnats avseende förlängning av tidigare
upplåtelser av tillverkningsrätt. Dessa tillstånd har avsett länderna Pakistan
och Spanien.
Åtta samarbetsavtal har granskats och godkänts avseende gemensam utveck-
ling eller produktion med följande länder, nämligen Amerikas Förenta Stater
(två tillstånd), Danmark, Finland (två tillstånd), Nederländerna (två tillstånd)
och Tyskland.
Prövningen av ärenden rörande upplåtelse av tillverkningsrätt och samarbete
med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare kriterier som
gäller för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant samarbete i regel
medför en långsiktigare bindning än regelrätt export. Sådana avtals omfatt-
ning, deras utsträckning i tiden, reexportklausuler, m.m. granskas därvid i
detalj.
Regeringen har med stöd av lagen (1992:1300) om krigsmateriel föreskrivit
en skyldighet för den som har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel
till någon i utlandet eller som ingått avtal om samarbete med någon i utlandet
att årligen redovisa huruvida avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning
eller annat samarbete enligt sådant avtal alltjämt förekommer samt hur
samarbetet bedrivs.
För år 1996 gäller att 13 företag redovisat sammanlagt 161 gällande licens-
upplåtelser och samarbetsavtal i 23 länder. Av dessa hade 12 företag 85
licensavtal i 20 länder och 7 företag 76 samarbetsavtal i 18 länder.
7 Militärt inriktad utbildning
Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt krigsmateriel-
lagen inte, med vissa undantag, bedrivas inom eller utom landet utan
regeringens tillstånd.
Under år 1996 har inget sådant tillstånd lämnats.
8 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt
Enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel skall företag som har tillstånd att
tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om
ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning,
marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.
För år 1996 gäller att sex företag redovisat ägande i 23 utländska rättssubjekt
i 13 länder.
9 De exporterande företagen
Omkring 200 företag har tillstånd att tillverka krigsmateriel varav ca 40
exporterade sådan materiel under år 1996.
Det största exportföretagen av krigsmateriel under år 1996 var i nämnd
ordning Bofors AB, Ericsson Microwave Systems AB och Saab Training
Systems AB. Bofors AB hade en utförsel som översteg 500 miljoner kronor
men var mindre än 1 miljard kronor. De två andra svarade vardera för en
utförsel överstigande 200 miljoner kronor men mindre än 500 miljoner
kronor. Härutöver exporterade sex företag för mer än 100 miljoner kronor,
nämligen Bofors Explosives AB, Bofors Underwater Systems AB,
CelsiusTech Electronics AB, CelsiusTech Systems AB, Hägglunds Vehicle
AB och Kockums Submarine AB.
Fyra företag, nämligen Chematur Engineering AB, Norma Precision AB,
Scania CV AB och Volvo Aero AB, exporterade vardera för mellan 50 och
100 miljoner kronor.
Åtta företag exporterade för mellan 10 och 50 miljoner kronor. Dessa var
Bofors Carl Gustaf AB, Bofors SA Marine AB, Dockstavarvet AB, FFV
Aerotech AB, FMV, Saab AB, Saab Dynamics AB och Åkers Krutbruk
Protection AB.
Övriga företag med en export överstigande 1 miljon kronor var Bofors LIAB
AB, Degerfors Formings AB, Flodins Filter AB, Mipro AB, Sundströms
Safety AB och Volvo Aero Support AB.
Tillsammans svarade dessa 27 företag för nästan 100 % av den svenska
krigsmaterielexporten under år 1996.
10 Utvecklingen av de krigsmaterielproducerande
företagens sysselsättning m.m.
14 av de största krigsmaterielproducerande företagen i Sverige tillhör
intresseorganisationen Försvarsindustriföreningen (FIF), vilken grundades år
1986. Medlemsföretagen svarar för den allt övervägande delen av utförseln av
försvarsmateriel.
Medlemsföretagen sysselsatte 26 400 personer inom sina försvarsmateriel-
avdelningar år 1987. Detta antal har därefter sjunkit till 22 780 år 1990 och till
15 400 år 1996.
Företagens export av försvarsmateriel uppgick till 6 700 miljoner kronor år
1987, till 6 294 miljoner kronor år 1990 och till 3 942 miljoner kronor år
1996. I förhållande till år 1995 ökade exporten av försvarsmateriel med 14 %
år 1996. Företagens försäljning till det svenska försvaret minskade under
samma period från 9 823 miljoner kronor till 9 675 miljoner kronor eller med
1,5 %.
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,
Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Pagrotsky
Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:138 Redogörelse för den svenska
krigsmaterielexporten år 1996.
1