Regeringskansliets rättsdatabaser

9.8 Direkt åtkomst till registrerade uppgifter ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: RFV och de allmänna försäkringskas-| |sorna skall få ha direkt åtkomst (tidigare | |terminalåtkomst) till uppgifter i socialförsäkringsre-| |gister som förs gemensamt för verket och försäk- | |ringskassorna. | | Direkt åtkomst till uppgifter i register som förs | |särskilt för en försäkringskassa skall endast få finnas| |hos den försäkringskassan. Om registret förs för ett | |lokalt organ inom försäkringskassan skall direkt åtkomst| |bara få finnas hos det organet. | | Direkt åtkomst till uppgifter och handlingar i | |register som förs särskilt för RFV skall bara få finnas| |hos verket. En försäkringskassa skall dock, om det | |behövs för dess ärendehandläggning eller för förberedande| |åtgärder för sådan handläggning, få ha direkt åtkomst till| |ett sådant register med undantag för handlingar i | |elektroniska akter. | | SPV och det för kommunerna och landstingen | |gemensamma organet för administration av | |personalpensioner skall, i den utsträckning som | |föreskrivs av regeringen eller den myndighet | |regeringen bestämmer, få ha direkt åtkomst till register| |för sin handläggning av ärenden om utbetalning av | |socialförsäkringsförmåner och samordning av | |avtalspensionsförmåner. SPV skall också få ha direkt åt-| |komst till register för handläggning av ärenden om | |statens tjänstegrupplivförsäkring. | | I socialförsäkringsregisterlagen skall tas in en | |erinran om att behörighet att använda den direkta | |åtkomsten endast får ges till dem hos RFV, försäkrings-| |kassorna samt SPV och dess kommunala motsvarighet som| |behöver ha tillgång till uppgifterna för att kunna utföra| |sitt arbete. | ------------------------------------------------------- Departementspromemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag utom att det inte omfattar SPV:s användning av socialförsäkringsregister för statens tjänstegrupplivförsäkring. Remissinstanserna: RFV och Försäkringskasseförbundet tillstyrker förslaget. Enligt Riksskatteverkets bedömning bör kronofogdemyndigheterna i första hand få direkt åtkomst till försäkringskassans register. I andra hand bör utlämnande ske på medium för ADB utan manuella avbrott. SPV hemställer att verket även i fortsättningen skall kunna ha direkt åtkomst till uppgifter om pågående och avslutade ersättningsärenden, uppgifter som presenteras på en särskld databild (den s.k. 036-bilden). Uppgifterna behövs för handläggningen av statens tjänstegrupplivförsäkring, TGL-S. Skälen för regeringens förslag: Med direkt åtkomst till ett ADB-register avses här tillgång till registret - helt eller i vissa delar - via terminal eller persondator eller på annat motsvarande sätt. Anslutningen behöver inte innefatta möjlighet att föra in eller ändra uppgifter i registret. Som anförs i propositionen med förslaget till lag om socialförsäkringsregister är det från integritetssynpunkt angeläget att åtkomsten till ett socialförsäkringsregister inte är vidare än som behövs med hänsyn till den verksamhet för vilken registret förs (prop. 1994/95:8 s. 36). Direkt åtkomst till gemensamma register När det först gäller de för RFV och de allmänna försäkringskassorna gemensamma registren bör som nu är fallet enligt SofrL varje försäkringskassa, såväl centralt som lokalt inom försäkringskassan, ha direkt åtkomst till registrerade uppgifter. Härmed avses i första hand direkt åtkomst för en försäkringskassa till uppgifter om försäkrade som är inskrivna hos den kassan. För handläggningen av enskilda försäkringsärenden kan det dock vara väsentligt för en försäkringskassa med direkt åtkomst till en annan försäkringskassas uppgifter i register som förs gemensamt för RFV och försäkringskassorna. Ett exempel på ett ärende där detta behov kan uppkomma är ärende om underhållsstöd. Föräldrarna kan vara bosatta inom skilda försäkringskasseområden. Den försäkringskassa som handlägger ärendet om underhållsstöd måste när en ansökan om underhållsstöd kommer in kommunicera med den bidragsskyldige. Med direkt åtkomst till uppgifterna för den försäkringskassa där den bidragsskyldige är in- skriven kan kommuniceringen underlättas. Även den försäkringskassa som handlägger den bidragsskyldiges återbetalningsskyldighet kan behöva ha direkt åtkomst till uppgifter hos den försäkringskassa som handlägger ärendet om underhållsstöd. Behov av direkt åtkomst för en försäkringskassa till en annan försäk- ringskassas uppgifter i ett gemensamt register finns även av andra skäl. Enskilda försäkrade besöker inte sällan, i samband med semester eller dylikt, en annan försäkringskassa än den de tillhör för att t.ex. få reda på aktuella förhållanden om sina socialförsäkringsförmåner. Det brukar ingå i försäkringskassans service att vid sådana tillfällen hjälpa den enskilde. Service lämnas också av försäkringskassorna genom att en försäkringskassa för en annan försäkringskassas räkning tar emot anmälningar för rätt till förmåner, t.ex. anmälan om sjukpenning eller tillfällig föräldrapenning. Handläggningen i sådana fall underlättas också av att åtkomsten för berörd försäkringskassa inte är begränsad till enbart de försäkrade som tillhör denna försäkringskassa. SjfrL medger inte direkt åtkomst för sådan service gentemot försäkrade och mellan försäkringskassor som här har beskrivits. Det gör däremot SofrL. Den ordning som gäller enligt SofrL bör gälla för hela socialförsäkringsområdet. RFV är tillsynsmyndighet för de allmänna försäkringskassorna. I denna uppgift ingår att göra uppföljningar och utvärderingar av försäkringskassornas verksamhet. Inför sådana uppföljningar granskar verkets sakenheter enskilda ärenden för att bedöma rättstillämpning, beslutsunderlag m.m. En annan uppgift för RFV är att verkställa försäkringskassornas beslut om social- försäkringsförmåner och andra förmåner och ersättningar som handläggs av försäkringskassorna. I verkställighetsfunktionen ingår också att samordna utbe- talningen av förmåner. För den verksamhet hos RFV som här beskrivits behöver RFV - för att kunna utföra sina uppgifter på ett rationellt, effektivt och rättssäkert sätt - ha tillgång till uppgifterna i de gemensamma registren. Direkt åtkomst till register som förs särskilt för en försäkringskassa eller för RFV När det gäller direkt åtkomst till uppgifter i register som förs särskilt för en försäkringskassa bör huvudregeln i den nuvarande SofrL gälla, dvs. att åtkomst endast får finnas hos den försäkringskassan. Detta bör också gälla handlingar som finns i de elektroniska akterna. Regeringen har enligt SofrL möjlighet att begränsa den direkta åtkomsten när det gäller försäkringskassornas register. I propositionen (1994/95:8 s. 37) anförs att ett register kan vara inrättat så att det förs för sig av varje lokalkontor inom försäkringskassan. Enligt uttalandena i propositionen skall regeringen i ett sådant fall kunna begränsa åtkomsten till registret till lokalkontoret. I det föregående har föreslagits att försäkringskassorna och RFV inom ramen för ändamålsbeskrivningarna i lagen själva skall få avgöra vilka socialförsäk- ringsregister som skall få föras. Med det ökade ansvar försäkringskassorna därmed kommer att få för registerföringen bör följa att regeringen inte skall behöva föreskriva om begränsningar i den direkta åtkomsten i sådana fall. Om en försäkringskassa inrättar ett register endast för ett lokalt organs verksamhetsområde inom försäkringskassan, bör dock i linje med den nyss angivna huvudregeln gälla att åtkomst till registret endast får finnas hos det lokala organet. Detta bör framgå direkt av lagen. Vad därefter angår register som förs särskilt för RFV innebär gällande lag att, förutom RFV såsom registeransvarig, de allmänna försäkringskassorna får ha terminalåtkomst till sådana register i den utsträckning regeringen föreskriver det. Direkt åtkomst till sina egna register, inkluderande de elektroniska akterna i ärenden där sådana får förekomma, bör givetvis RFV ha. Även försäkringskassorna bör fortsättningsvis ha direkt åtkomst till register som förs särskilt för RFV i den utsträckning det behövs för handläggningen av ärenden eller för förberedande åtgärder för sådan handläggning. Det är främst fråga om uppgifter som behövs för samordning av förmåner. Det bör ligga inom socialförsäkringsadministrationens eget ansvar att se till att den direkta åtkomsten begränsas till de behövliga uppgifterna, något som bör framgå av lagen. Regeringens befattning med denna del av registerhanteringen bör därför kunna upphöra. Försäkringskassornas åtkomst bör inte få avse uppgifter i handlingar i de elektroniska akterna hos RFV. En föreskrift om detta bör tas in lagen. När det gäller direkt åtkomst till handlingar i elektroniska akter kan frågan ställas om åtkomsten från integritetssynpunkt bör begränsas även inom försäkringskassorna och RFV. Något behov av rättsliga begränsningar utöver vad som föreslagits i det föregående kan dock inte anses föreligga. Dels kan i detta sammanhang erinras om RFV:s föreskrifter (RFFS 1993:22) om ADB-säkerheten hos Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna, som gäller för samtliga ADB-system hos RFV och försäkringskassorna. Dels finns det numera sådana möjligheter till tekniska begränsningar av åtkomsten att ett mycket starkt integritetsskydd kan uppnås. När det gäller tekniska begränsningar skall inom kort installation påbörjas hos försäkringskassorna av det s.k. Säker Allterminalkonceptet. Syftet med konceptet är att åstadkomma ett skydd för information som är lagrad i nätverk. Säkerhetssystemet är avsett att vara en standardlösning för myndigheterna. I lagen bör utsägas att direkt åtkomst till ett register endast får ges till de personer hos försäkringskassorna och RFV som behöver tillgång till uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete. Direkt åtkomst för SPV och dess kommunala motsvarighet I nuvarande reglering anges att SPV och Kommunernas pensionsanstalt kan få direkt åtkomst till ett socialförsäkringsregister i den utsträckning som regeringen föreskriver det. Den direkta åtkomsten får bara avse uppgifter som behövs för att handlägga ärenden rörande utbetalning av socialförsäkringsför- måner och samordning av avtalspensioner. Denna ärendehandläggning har ett mycket nära samband med RFV:s och försäk- ringskassornas verksamhet. De uppgifter som behövs för angivna utbetalnings- och samordningsärenden är förhållandevis begränsade till antalet och inte av särskilt integritetskänslig natur (se prop. 1994/95:8 s. 25 f.). Det bör därför skapas en möjlighet för regeringen att överlåta åt RFV att utfärda föreskrifter när det gäller direkt åtkomst i dessa fall. Också denna åtkomst skall vara begränsad endast till den som hos de angivna organen behöver uppgifterna för sitt arbete. Direkt åtkomst för handläggning av ärenden om statens tjänstegrupplivförsäkring SPV har begärt att registerändamålet i den föreslagna socialförsäkrings- registerlagen utvidgas så att SPV även i fortsättningen kan ha direkt åtkomst till uppgifter om pågående och avslutade ersättningsärenden. Detta är en information som ges på en särskild databild, kallad 036-bilden. SPV behöver direkt åtkomst till bilden för handläggningen av statens tjänstegrupplivförsäkring, TGL-S. SPV anför att uppgifter från databilden är nödvändiga vid prövning av om den avlidne uppfyllde arbetsförhetskravet för att omfattas av försäkringsskydd samt vid prövning av efterskydd, dvs. om personer med försäkringsskydd har fortsatt försäkringsskydd efter anställning/arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Uppgifter från databilden är också enligt SPV nödvändiga vid utredning av försäkringsskydd för personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. SPV uppger att om SPV inte har direkt åtkomst till denna databild innebär det att SPV i nästan varje grupplivärende måste inhämta de för handläggningen nödvändiga uppgifterna genom skriftliga förfrågningar till de olika försäkringskassorna. Det torde därvid handla om cirka 1 000 förfrågningar per år som i många fall måste kompletteras. SPV uppger vidare att Datainspektionen i beslut i december 1979 meddelade tillstånd för SPV att från RFV få direkt åtkomst till den dåvarande sjukbilden för grupplivverksamheten. Alltsedan dess har SPV för grupplivverksamheten haft direkt åtkomst till databilden. Regeringen har tidigare under avsnitt 9.4 föreslagit en utvidgning av ändamålen för förandet av socialförsäkringsregistren så att SPV skall kunna ha fortsatt tillgång till uppgifterna ifråga. Regeringen anser således också att SPV även fortsättningsvis skall få ha direkt åtkomst till uppgifterna i fråga. Regeringen föreslår inte att direkta bestämmelser härom tas in i lagen. Det bemyndigande som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få när det gäller möjligheterna till direkt åtkomst för SPV bör även omfatta den här aktuella direkta åtkomsten för handläggningen av statens tjänstegrupplivförsäkring. Direkt åtkomst för kronofogdemyndigheter Riksskatteverket anför i sitt remissyttrande att försäkringskassan, vid sidan om skatteregistret, är den viktigaste uppgiftskällan för kronofogdemyndigheterna vid utredningar av fysiska personer. Kronofogdemyndigheterna behöver upplysningar ur bortemot 40 olika register hos försäkringskassan. Riksskatteverket anför att den stora omfattningen av frågor och den mängd uppgifter som frågorna avser medför att stora vinster kan göras både hos försäkringskassan och kronofogdemyndigheten genom en rationell hantering. Regeringen är dock för närvarande inte beredd att föreslå att kronofogdemyndigheterna skall få direkt åtkomst till socialförsäkringsregistren. I övrigt kommer uppgiftslämnandet till kronofogdemyndigheterna att behandlas i nästa avsnitt. 9.9 Utlämnande av uppgifter på medium för automatisk databehandling ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Uppgifter i | |socialförsäkringsregister som lämnas ut med stöd av en| |särskild bestämmelse i lag eller förordning skall få läm-| |nas ut på medium för automatisk databehandling. | | I övrigt skall uppgifter få lämnas ut på medium för| |automatisk databehandling endast om sådant | |utlämningssätt följer av lag eller förordning eller | |beslut av Datainspektionen eller om uppgiften skall | |användas för forskning eller framställning av statistik.| ------------------------------------------------------- Departementspromemorians förslag: Uppgifter i ett socialförsäkringsregister skall få lämnas ut på ADB-medium endast om det följer av lag eller förordning eller om uppgiften skall användas för forskning eller framställning av statistik. Remissinstanserna: RFV och Försäkringskasseförbundet har inget att invända mot förslaget i departementspromemorian. Arbetarskyddsstyrelsen tar upp flera frågor om uppgiftslämnande från försäkringskassorna till Arbetarskyddsverket. Pensionärernas Riksorganisation hemställer att organisationen genom en förordning ges möjlighet att på ADB-medium få namn, personnummer och adressuppgifter på blivande 65-åringar. Skälen för regeringens förslag: Flertalet av de uppgifter som enligt förslaget skall få finnas i ett socialförsäkringsregister omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100). Redogörelser för bestämmelserna om sekretess inom socialförsäkringsområdet finns i de propositioner som ligger till grund för de nuvarande registerlagarna (se prop. 1992/93:193 s. 35 f. och 1994/95:8 s. 38 f.). En förutsättning för utlämnande av en uppgift från ett socialförsäkrings- register är således att sekretessen inte hindrar detta. Om sådant hinder inte finns, får den utlämnande myndigheten bestämma i vilken form utlämnande skall ske. Denna befogenhet kan inskränkas genom lag eller annan författning. De nuvarande registerlagarna innehåller föreskrifter som vid sidan av sekre- tesslagen begränsar utlämnandet av uppgifter på ADB-medium. I SjfrL anges uttömmande i vilka fall uppgifter i ett lokalt sjukförsäk- ringsregister får lämnas ut på ADB-medium. En redogörelse för dessa fall lämnas i avsnitt 4.2. Som framgår där gäller detta utlämnande endast till andra försäk- ringskassor och till RFV. I avsnittet om sambearbetning (avsnitt 9.6) har föreslagits att ett social- försäkringsregister skall få tillföras uppgifter från ett annat sådant register och även genom sambearbetning tillföras uppgifter som lämnas till en försäkringskassa eller RFV med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förordning om lämnande av uppgifter. Den föreslagna ordningen gör det möjligt att på ADB-medium lämna ut uppgifter i den utsträckning som nu får ske enligt SjfrL. De särskilda bestämmelserna om utlämnande på ADB-medium i den lagen behöver därför inte föras över till den nya lagen. När det gäller frågan i vilken utsträckning utlämnande av uppgifter på ADB- medium skall få ske utanför socialförsäkringsområdet förutsätts i förarbetena till SofrL att detta skall regleras i samband med att regeringen inrättar ett register genom en förordning. Anledningen är att man måste veta vad ett register skall få användas till och vad det får innehålla innan man kan föreskriva hur regleringen av utlämnande av uppgifter på ADB-medium skall utformas (prop. 1994/95:8 s. 39). I det föregående har föreslagits att försäkringskassorna och RFV själva skall få avgöra när socialförsäkringsregister skall få föras. Utvecklingen går mot minskade restriktioner i fråga om utlämnande av uppgifter på ADB-medium. Regeringen anser dock att tiden inte är mogen att i detta sammanhang ta steget fullt ut så att allt utlämnande av uppgifter får ske på ADB-medium. Däremot bör det kunna accepteras att allt författningsreglerat uppgiftslämnande från socialförsäkringsadministrationen också får ske på ADB- medium. Detta innebär att om det finns en särskild bestämmelse i lag eller förordning om att uppgifter skall eller får lämnas till en mottagare så får detta alltid ske på ADB-medium. Det kan för tydlighetens skull påpekas att den föreslagna regeln inte på något sätt inverkar på frågan huruvida en uppgift skall eller får lämnas ut - den gäller uteslutande mediet. Försäkringskassans skyldighet att lämna uppgifter till bl.a. kronofogde- myndighet regleras i förordningen (1980:995) om skyldighet för de allmänna försäkringskassorna att lämna uppgifter till andra myndigheter. Med den föreslagna regeln får allt sådant utlämnande av uppgifter till kronofogdemyndighet ske på ADB-medium. I övrigt bör uppgifter i ett socialförsäkringsregister få lämnas ut på ADB-me- dium endast om det följer av lag eller förordning eller beslut av Datainspektionen eller om uppgifterna skall användas för forskning eller framställning av statistik. Regeln om att Datainspektionen skall kunna besluta om att utlämnande av uppgifter från socialförsäkringsregister får ske på ADB-medium har ingen motsvarighet i de nu gällande registerlagarna. En sådan regel får emellertid anses lämplig för mera tillfälliga behov. Sådana behov kan uppstå när någon önskar få ut en större mängd uppgifter på ADB-medium från ett socialförsäkringsregister. Det som Arbetarskyddsstyrelsen har tagit upp i sitt remissvar rör inte så mycket ADB-frågor som uppgiftslämnandet från försäkringskassorna och RFV till Arbetarskyddsverket som sådant. Denna informationsöverföring är ett viktigt led i samhällets insatser för att förebygga och minska ohälsa, och framställningen ger anledning anta att det kan finnas behov av nya författningsbestämmelser om detta uppgiftslämnande. Detta är en fråga som får tas upp i annat sammanhang. Om emellertid en sådan författningsreglering av uppgiftslämnandet kommer till stånd blir den här föreslagna regeln om att författningsreglerat utlämnande av uppgifter alltid får ske på ADB-medium tillämplig. I motsatt fall, om själva utlämnandet inte behöver författningsregleras, finns möjligheten att regeringen i förordning tillåter utlämnande på ADB-medium. 9.10 Sökbegrepp ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Liksom i de nuvarande regis- | |terlagarna skall i den nya lagen gälla särskilda | |restriktioner för användningen av integritetskänsliga| |uppgifter som sökbegrepp. Bestämmelserna om sökbegrepp| |utformas i enlighet med vad som gäller enligt lagen | |(1994:1517) om socialförsäkringsregister. | | I de elektroniska akterna skall som sökbegrepp | |endast få användas ärendebeteckning och beteckning på| | | |handling. | ------------------------------------------------------- Departementspromemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: RFV har inget att invända mot förslaget. Försäk- ringskasseförbundet anser att sökning på personnummer i elektroniska akter bör vara möjlig. Kammarrätten i Sundsvall ifrågasätter om sådan ändamålsbestämd användning som de föreslagna bestämmelserna om sökbegrepp innebär är förenlig med tryckfrihetsförordningen. Riksarkivet ser det som angeläget att begränsningarna i sökmöjligheterna inte inkräktar på allmänhetens rätt till insyn. Sådana uppgifter som avses i 15 kap. 2 § första stycket sekretesslagen (1980:100) bör därför alltid vara sökbara. Skälen för regeringens förslag: Av integritetsskäl bör i likhet med de nuvarande registerlagarna den nya lagen innehålla bestämmelser som begränsar användningen av olika uppgifter som sökbegrepp. Den närmare bakgrunden till att bestämmelser om sökbegrepp är nödvändiga i personregistersammanhang redovisas i propositionen med förslaget till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna (prop. 1992/93:193 s. 41 ff.). SofrL har som huvudregel att uppgifter i ett socialförsäkringsregister får användas som sökbegrepp endast om det behövs för tillämpning av lag eller förordning eller för rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval för forskning eller framställning av statistik. För vissa uppgifter gäller dock enligt SofrL att sökmöjligheterna är än mer begränsade. Det gäller uppgifter om dels huruvida den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på det allmännas bekostnad, dels huruvida den registrerade är häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt eller av annan orsak har tagits hand om på det allmännas bekostnad. Dessa uppgifter får användas som sökbegrepp bara om det är nödvändigt för att avhjälpa fel som har uppkommit till följd av brister i datorprogram och felet inte kan avhjälpas på något annat sätt. För samtliga uppgifter gäller att regeringen till skydd för den personliga integriteten får föreskriva ytterligare begränsningar av användningen av sökbegrepp. Bestämmelserna om sökbegrepp i SjfrL är mer specificerade än motsvarande bestämmelser i SofrL, men kan ändå sägas bygga på i huvudsak samma synsätt som huvudregeln i sistnämnda lag, dvs. uppgifter skall bara få användas som sökbegrepp om det behövs för ärendehandläggning eller för uppföljning och utvär- dering av verksamheten eller framställning av viss statistik. När det gäller utformningen av bestämmelserna om sökbegrepp i den nya lagen bör utgångspunkten vara att så långt det är möjligt ha enhetliga regler för samtliga uppgifter med eventuella undantag för de mest integritetskänsliga uppgifterna. Detta talar för att bestämmelserna bör utformas på liknande sätt som i SofrL. Medborgarskap som sökbegrepp Den skillnaden föreligger att uppgift om medborgarskap är sökbar enligt SofrL- men inte enligt SjfrL. Frågan är om något undantag skall göras för uppgift om medborgarskap med avseende på sjukförsäkringsregister som kan komma att inrättas med stöd av den nya lagen. Vid tillkomsten av SjfrL konstaterades att starka skäl talade för att upp- giften borde få vara sökbar. Ett av dessa skäl var intresset att söka utröna orsaken till de långa sjukfallen och förtidspensioneringarna bland invandrargrupperna i ansträngningarna att få ner ohälsotalet och därmed minska kostnaderna för sjukförsäkringen. Avgörande för att uppgiften inte tilläts som sökbegrepp i de lokala sjukförsäkringsregistren var dock risken för att en sådan sökmöjlighet skulle kunna komma att användas för att i otillbörligt syfte spåra flyktingar och andra invandrare från ett visst land (prop. 1992/93:193 s. 45). Att uppgiften om medborgarskap gjorts sökbar enligt SofrL, trots att uppgiften är integritetskänslig, har motiverats med att ett förbud skulle medföra stora svårigheter. En del av de författningar om socialförsäkringsförmåner och bidrag som grundar sig på internationella överenskommelser kräver nämligen för sin tillämpning att man i registret kan söka efter försäkrade med visst medborgarskap. Vad gäller risken för att någon i otillbörligt syfte skulle söka kartlägga utländska medborgare i Sverige erinrades i propositionen om att uppgifterna i ett socialförsäkringsregister omfattas av sekretess enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100). Mot bakgrund av risken för flyktingspionage och liknande verksamheter borde det, fortfarande enligt propositionen, finnas anledning för försäkringskassorna och RFV att alltid göra en särskild prövning om hinder föreligger att bifalla en framställning om utlämnande av sådana uppgifter om de registrerade som har medborgarskap som utgångspunkt. För denna bedömning har myndigheten enligt 2 kap. 14 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen rätt att efterforska identiteten hos den som har gjort framställningen och vilket syfte han har med framställningen (prop. 1994/95:8 s. 41). Vad som sålunda anförts om möjligheterna att motverka risken för otillbörliga kartläggningar av utländska medborgare i Sverige äger giltighet även i fråga om sjukförsäkringsärenden. Dessutom gäller enligt 7 kap. 14 § första stycket sekre- tesslagen, som är tillämplig inom hela den offentliga förvaltningen, sekretess för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar (jfr. bet. 1994/95:SfU3 s. 9 f.). Något undan- tag för uppgift om medborgarskap som sökbegrepp bör därför inte göras i den nya lagen. Sökning för forskning SjfrL tillåter inte att uppgifter används som sökbegrepp för forskning. Av propositionen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna framgår att sådan sökning inte borde få förekomma, eftersom SjfrL inte skulle innehålla någon bestämmelse om att dessa register skulle få användas för forskning (prop. 1992/93:193 s. 44). Något sådant ställningstagande har inte gjorts i förarbetena till SofrL, vare sig i propositionen eller vid riksdagsbe- handlingen av denna. På denna punkt bör därför bestämmelserna om sökbegrepp i den nya lagen kunna utformas i enlighet med vad som gäller enligt SofrL. Det innebär att uppgifter skall kunna användas som sökbegrepp för forskningsändamål. Sökning i elektroniska akter Införandet av möjligheten att använda elektroniska akter vid ärendehand- läggningen påkallar av integritetshänsyn restriktioner när det gäller sök- begrepp. Därigenom kan förhindras att integritetsintrång sker genom bearbetning av akterna som inte står i överensstämmelse med registrens ändamål. I departementspromemorian föreslås att endast ärendebeteckning och beteckning på handlingen skall få användas för att söka fram en handling i de elektroniska akterna. Riksarkivet ser det som angeläget att begränsningarna i sökmöjligheterna inte inkräktar på allmänhetens rätt till insyn. Sådana uppgifter som avses i 15 kap. 2 § första stycket sekretesslagen (1980:100) bör därför enligt Riksarkivet alltid vara sökbara. Det är naturligtvis, som Riksarkivet framhåller, viktigt att värna om allmänhetens rätt till insyn. Men med hänsyn till det integritetskänsliga material som kan förekomma i de elektroniska akterna anser regeringen att det är motiverat med starka begränsningar av sökmöjligheterna. Regeringen är därför inte beredd att utvidga sökmöjligheterna jämfört med promemorieförslaget. Det kan också nämnas att såväl skatteregisterlagen (1980:343) som utsökningsregisterlagen (1986:617) innehåller sökbegreppsbegränsningar för elektroniska akter motsvarande dem som föreslås här. 9.11 Gallring ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Uppgifter i | |socialförsäkringsregister skall gallras ut senast tio år| |efter det att de registrerades eller inom den kortare| |tidsfrist som föreskrivs av regeringen eller den | |myndighet regeringen bestämmer. Detta gäller dock inte| |om uppgifterna fortfarande kan antas ha betydelse för| |ärendehandläggningen. | | Handlingar i elektroniska akter skall gallras ut | |senast tre år efter utgången av det år under vilket | |ärendet har avslutats. | | Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer| |skall få föreskriva undantag från vad som nyss sagts om| |gallring för bevarande av ett urval av material för | |forskningens behov. Sådant material skall överlämnas | |till arkivmyndighet. | ------------------------------------------------------- Departementspromemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag utom i det att tioårsfristen inte är uttryckt som en maximitid. Remissinstanserna: RFV ser positivt på förslagen om gallring men anser att det närmare bör utredas vad som menas med att ett ärende har avslutats. En annan fråga som enligt RFV bör uppmärksammas är möjligheterna för socialförsäkringsadministrationen att kunna gallra felaktiga och missvisande uppgifter. Försäkringskasseförbundet redovisar samma inställning och synpunkter på förslaget som RFV har gjort. Datainspektionen anser att huvudregeln bör vara gallring senast efter tio år för allmänna uppgifter och fem år för känsliga uppgifter. Undantag kan sedan göras om uppgifterna behövs för handläggningen av ett pågående ärende. Riksarkivet (RA) avstyrker bestämt föreslagen gallring av uppgifter om ärendebeteckning och beteckning på handling i elektroniska akter. RA anser vidare att gallringsregeln för handlingar i elektroniska akter riskerar att medföra svårigheter att verkställa gallringen. RA anser också att en gallringsfrist kortare än tio år förutsätter att samtliga handlingar av betydelse i ett ärende även bevaras i pappersform i tio år med hänsyn till rättsskipningens och förvaltningens behov. Socialvetenskapliga forskningsrådet föreslår att gallringsfristerna generellt sätts till tio år. Enligt Statistiska centralbyråns uppfattning bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ha möjlighet att föreskriva att även ett totalmaterial kan få bevaras för forskningens behov hos arkivmyndighet, om det föreligger särskilda skäl för det. Skälen för regeringens förslag: I förarbetena till de nuvarande register- lagarna för socialförsäkringsområdet finns utförliga redogörelser för vad som allmänt gäller om bevarande och gallring av allmänna handlingar (prop. 1992/93:193 s. 46 ff. och 1994/95:8 s. 42 ff.). Dessa redogörelser återges därför inte här. Som framgår av avsnitten 4.2.1 och 4.3 gäller enligt de nuvarande regis- terlagarna en tioårig gallringsfrist för flertalet uppgifter som får finnas i registren. I departementspromemorian föreslås också en motsvarande gallringsfrist för de uppgifter som inte finns i elektroniska akter. Datain- spektionen har i sitt remissvar över departementspromemorian anfört att tio år förefaller vara en väl lång tid vilket innebär att regeringen trots att den skall frigöras från detaljregleringen av registren torde bli tvungen att besluta i gallringsfrågan. Huvudregeln bör enligt Datainspektionen vara gallring senast inom tio år för allmänna uppgifter och fem år för känsliga uppgifter. Regeringen instämmer i den bedömning som Datainspektionen gjort så till vida att regeringen anser att gallringsfristen bör uttryckas som en maximitid så att uppgifter skall gallras ut senast efter tio år. Regeringen bör också ha kvar möjligheten att föreskriva kortare gallringsfrist. I de fall uppgiften fortfarande kan antas ha betydelse för handläggningen av ett ärende föreslås dock som hittills gälla att uppgiften inte skall gallras. I ärenden om rehabilitering enligt 22 kap. AFL gäller för närvarande enligt SjfrL en gallringsfrist om fem år för registeruppgifter som avser bl.a. förekomsten av rehabiliteringsutredning och arten av och tidpunkter för före- slagna, planerade eller vidtagna rehabiliteringsåtgärder. Hos försäkringskassorna är numera ett vanligt förekommande arbetssätt att man för en och samma försäkrad handlägger sjukpenning- och rehabiliteringsärenden i samma ärende, s.k. sammanhållen ohälsohantering. Om en försäkrad, som är föremål för rehabilitering och uppbär rehabiliteringsersättning, blir sjuk under rehabiliteringsperioden, lämnas sjukpenning i stället för rehabilite- ringsersättning. I ärenden där det sålunda förekommer perioder med omväxlande sjukpenning och rehabiliteringsersättning kompliceras handläggningen av att olika gallringsfrister gäller för uppgifterna i ärendet. Mot bakgrund härav och då syftet med ADB-stödet skall vara effektivisering och rationalisering av hand- läggningen och då det inte heller gjorts undantag från tioårsfristen i SofrL för andra känsliga uppgifter, bör tidsfristen om senast tio år gälla även för reha- biliteringsuppgifterna. Den nuvarande regeln i SjfrL bör därför inte föras över till den nya lagen. Från integritetssynpunkt är det angeläget att information som kan vara av känslig natur inte är åtkomlig lättare eller under längre tid än vad som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett rationellt sätt. Gall- ringsfristen för handlingar i de elektroniska akterna bör därför sättas betydligt kortare än vad som gäller för övriga uppgifter i ett register. Den bör lämpligen bestämmas på det sätt som har föreslagits i departementspromemorian. Från vissa remissinstanser har med anledning av den föreslagna gall- ringsfristen beträffande handlingar i elektroniska akter framförts önskemål om förtydligande om vad som menas med att ett ärende har avslutats. Ärendebegreppet kan inte sägas vara helt klart inom socialförsäkringsområdet. Så anses t.ex. varje utbetalning av sjukpenning i ett löpande sjukfall som ett överklagbart beslut om sjukpenningen. Detta tyder på att ett löpande sjukfall kan indelas i flera på varandra följande ärenden. Regeringen anser emellertid i föreliggande sammanhang att den tolkningen bör göras att ärendet avslutas först när det föreligger beslut att inte längre utge sjukpenning. Motsvarande synsätt bör kunna anläggas på andra förmånsslag som är konstruerade på samma sätt som sjukpenningen. När ett ärende grundas på en ansökan om en förmån, det kan t.ex. handla om en ansökan om handikappersättning, bör det knappast behöva vara några problem att bestämma när ärendet avslutas. Det får anses ske när försäkringskassan meddelar det slutliga beslutet om rätten till förmånen. Det skall framhållas att de föreslagna gallringsreglerna tar sikte specifikt på registren. Avsikten är inte att göra något ingrepp i vad som gäller generellt om bevarande och gallring av allmänna handlingar. Eftersom de föreslagna gallringsfristerna är uttryckta som maximitider kan uppgifter gallras ut ur registren när som helst under fristen. Beroende på hur denna möjlighet utnyttjas kan det bli nödvändigt att i större eller mindre utsträckning bevara uppgifter som gallras ut från ett register i annan form. 9.12 Registerutdrag ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Skyldigheten att lämna registerut-| |drag avseende uppgifter i socialförsäkringsregister som| |förs gemensamt för RFV och försäkringskassorna skall | |fullgöras av försäkringskassorna. | | Uppgifter som finns i handlingar i elektroniska | |akter behöver inte tas med i registerutdrag enligt 10 §| |datalagen. Av registerutdraget skall dock framgå vilka| |handlingar som finns i en elektronisk akt som rör den| |registrerade. | ------------------------------------------------------- Departementspromemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: RFV har inget att erinra mot de föreslagna reglerna om registerutdrag. RFV framför dock behov av vissa förtydliganden vad gäller registerutdrag för personer som inte är inskrivna hos försäkringskassan. Försäkringskasseförbundet tillstyrker förslaget men påpekar, liksom RFV, att inte alla registrerade personer är inskrivna hos en försäkringskassa. Förslaget bör kompletteras med förfarandet i sådana fall. Kammarrätten i Sundsvall anser det oförenligt med det grundlagsfästa kravet på skydd för den enskildes personliga integritet vid dataregistrering av uppgifter om honom (2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen) att på sätt som föreslås i promemorian undanta uppgifter i de s.k. elektroniska akterna från skyldigheten att redovisa uppgifterna i registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289). Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 § datalagen har den enskilde rätt att på begäran få registerutdrag med de personuppgifter som gäller honom. Registerutdrag ur gemensamma register Om någon hos en allmän försäkringskassa begär att få registerutdrag beträffande uppgifter i ett socialförsäkringsregister som förs gemensamt för de allmänna försäkringskassorna och RFV, skall underrättelsen enligt 14 § andra stycket SofrL lämnas av RFV. Denna skyldighet har ålagts RFV av praktiska skäl (prop. 1994/95:8 s. 35 f.). Under beredningen av departementspromemorian har RFV framfört att ansvaret för att registerutdrag i fråga om de gemensamma registren tillställs den enskilde bör ligga hos försäkringskassan i stället för hos RFV. Försäkringskassan kan då samordna utdraget ur sådana register med utdrag ur sina egna register. Den en- skilde kommer att få en försändelse från försäkringskassan med alla uppgifter från de register beträffande vilka försäkringskassan ansvarar för uppgifternas riktighet. Den av RFV föreslagna ordningen gör, som framhålls i departementspromemorian, att den enskilde kan få en bättre överblick över vilka uppgifter som finns om honom i registren och är dessutom effektivare för socialförsäkringsadministra- tionen. Regeringen anser att förslaget bör genomföras. Registerutdrag och elektroniska akter Handlingarna i de elektroniska akterna kräver ett särskilt övervägande i detta sammanhang, av två skäl. För det första föreslås sökmöjligheterna för dessa handlingar begränsade till ärendebeteckning och beteckning på handling. En sökning i ett register med hjälp av personnummer eller namn kommer därför inte att avslöja några sådana uppgifter om personen som finns i handlingar i en elektronisk akt. Såvitt gäller ärenden i vilka personen är part eller motsvarande kan naturligtvis akten och därmed också handlingarna återfinnas med hjälp av den sammanställning som måste finnas i registret. Handlingarna i dessa ärenden skulle därefter i och för sig kunna tas med i registerutdrag. Om hjälpmedlet elektroniska akter blir så utnyttjat i verksamheten som det finns anledning att anta skulle emellertid en ordning enligt vilken alla handlingar måste i sin helhet återges i registerutdrag medföra att sådana utdrag blev mycket omfattande. Med hänsyn till att handlingarna såsom aktmaterial i indi- vidärenden i offentlig verksamhet omfattas av offentlighetsprincipen och förvaltningslagens bestämmelser om insyn och kommuniceringsskyldighet kan det inte anses motiverat med en sådan ordning. Undantag från skyldigheten enligt 10 § datalagen att lämna registerutdrag bör därför kunna göras för uppgifter i de handlingar som finns i en elektronisk akt. En förutsättning för detta bör dock vara att den registrerade vet vilka handlingar som finns i akter som rör honom. Bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen om att varje medborgare i den utsträckning som närmare anges i lag skall skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling utgör inget hinder mot det undantag som nu föreslås. Det bör alltså i den nya registerlagen tas in bestämmelser om att uppgifter i handlingar som finns i elektroniska akter hos försäkringskassorna och RFV inte behöver tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen men att det av utdraget skall framgå vilka handlingar som finns i en elektronisk akt som avser den registrerade. I det föregående har föreslagits begränsningar i fråga om sökbegrepp som innebär att endast ärendebeteckning och beteckning på handling får användas som sökbegrepp när det gäller elektroniska akter. Generell sökning efter personupp- gifter i handlingarna kan då inte ske. Det är således inte möjligt att söka fram uppgifter om en registrerad som finns i andra akter än dem som avser honom själv. Sådana uppgifter torde därmed inte vara att hänföra till personregister, vilket innebär att de inte heller omfattas av skyldigheten att lämna registerutdrag (se SOU 1996:40 s. 109 ff.). 9.13 ADB-säkerhet ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Datainspektionen skall kunna | |meddela generella ADB-säkerhetsföreskrifter för | | | |socialförsäkringsregistren. | ------------------------------------------------------- Departementspromemorian: Frågan om meddelande av föreskrifter om ADB-säkerhet har inte berörts i departementspromemorian. Remissinstanserna: Datainspektionen har anfört att även säkerhetsbe- stämmelserna bör omfattas av socialförsäkringsregisterlagen. Om så inte blir fallet bör Datainspektionen bemyndigas att meddela generella ADB- säkerhetsföreskrifter för socialförsäkringsregistren. Skälen för regeringens förslag: Datainspektionen anför i sitt remissyttrande över departementspromemorian att det är både byråkratiskt och opraktiskt om vart och ett av de register som inrättas med stöd av lagen skall anmälas till Datainspektionen och att inspektionen för varje register skall meddela ADB- säkerhetsföreskrifter. Även säkerhetsbestämmelserna bör därför omfattas av lagen. Om så inte blir fallet bör enligt Datainspektionen inspektionen bemyndigas meddela generella ADB-föreskrifter för socialförsäkringsregistren. Promemorians lagförslag bygger i denna fråga på det hittills allmänt accepterade synsättet att säkerhetsbestämmelser - på grund av detaljeringsgraden och behovet av fortlöpande anpassningar till teknikutvecklingen - inte i någon högre grad lämpar sig för att tas in i lag. Regeringen anser inte att det finns skäl att ta in säkerhetsbestämmelser i socialförsäkringsregisterlagen, utöver de föreslagna bestämmelserna om direkt tillgång till uppgifter i registren, vilka kan sägas höra till området för ADB-säkerhet i vid mening. När det gäller Datainspektionens möjlighet att meddela generella säker- hetsföreskrifter för socialförsäkringsregister delar regeringen den uppfattning som inspektionen har framfört. Lagen bör därför förses med ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela sådana föreskrifter. Som Datainspektionen har anfört framstår det som opraktiskt om varje register som förs med stöd av den nya lagen skulle behöva anmälas särskilt till Datainspektionen. Socialförsäkringsregistren bör därför undantas från anmälningsskyldigheten. Denna fråga regleras på förordningsnivå. 9.14 Ikraftträdande m.m. ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Den nya | |socialförsäkringsregisterlagen skall träda i kraft den 1| |januari 1998. | | Register som motsvarar sådana register som kan | |inrättas med stöd av den nya lagen och som har inrättats| |före ikraftträdandet skall få föras enligt äldre | |bestämmelser till utgången av år 1998. | | Det skall ankomma på RFV att lämna registerutdrag | |fram till den 1 januari 1999 ur de för RFV och | |försäkringskassorna gemensamma register som börjar föras| |efter den 1 januari 1998. | ------------------------------------------------------- Departementspromemorians förslag omfattar inte frågan om registerutdrag men överensstämmer i övrigt med regeringens förslag. Remissinstanserna: RFV och Försäkringskasseförbundet har inget att erinra mot de föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna men anser att det behövs en särskild övergångsregel för utlämnande av registerutdrag ur gemensamma register som börjar föras efter lagens ikraftträdande. RFV och Försäkringskasseförbundet föreslår att verket under år 1998 även skall få lämna utdrag ur de gemensamma register som börjar föras efter den 1 januari 1998. Domstolsverket anser i vart fall att en ny registerlag bör kunna anstå till dess man vet hur begreppsapparaten i en ny generell lagstiftning på persondata- och integritetsskyddsområdet kommer att se ut. Justitieombudsmannen ifrågasätter skälen att inte avvakta resultatet och utvärderingen av pågående utred- ningsarbete inom data- och integritetsskyddsområdet. Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 8 har lämnats en kortfattad redogörelse för innehållet i direktiv 95/46/EG om personuppgifter med särskild inriktning på myndighetsregister av förevarande slag. Regeringen bedömer att den nu föreslagna lagen är förenlig med direktivet i den meningen att regleringens huvudprinciper och konstruktion inte står i strid med direktivets bestämmelser. Lagen ger besked i frågor som är avgörande för den långsiktiga uppbyggnaden av ett modernt ADB-stöd för socialförsäkringsadministrationen, besked som bör ges så snart som möjligt. De stränga krav som ställs på administrationen att klara sina åligganden trots minskad resurstilldelning gör det särskilt angeläget att inte avvakta med en reformering. Ett antal ändringar, som nu inte kan i detalj överblickas, kommer att få göras i lagen i anslutning tll den generella lagstiftningen för genomförande av direktivet. Detta förhållande bör dock inte få fördröja lagens ikraftträdande. Regeringen instämmer mot bakgrund av det som nu har sagts i förslaget i departementspromemorian att den nya lagen bör träda i kraft den 1 januari 1998. För de personregister som för närvarande finns inom socialförsäkringsadmi- nistrationen gäller att de förs på grundval av olika författningar och beslut av Datainspektionen. Vissa register har inrättats med stöd av SofrL. Det finns också lokala sjukförsäkringsregister inrättade. Därutöver finns bostadstilläggsregistret som inrättats genom förordning utan särskilt bemyndigande i lag. Slutligen finns register som har inrättats efter beslut av Datainspektionen och som nu förs med stöd av övergångsbestämmelserna till SofrL. Den nya lagen bör i den mån de nu nämnda registren fortfarande förs vid ikraftträdandet göras tillämplig på dessa register. För att registren skall kunna anpassas till den nya lagen behövs en övergångstid som lämpligen bör bestämmas till den 1 januari 1999. Regeringen anser att övergångsbestämmelsen bör utformas så att den inte hindrar att nuvarande register så snart som möjligt efter den 1 januari 1998 kan göras om till socialförsäkringsregister enligt den nya lagen. RFV och Försäkringskasseförbundet har föreslagit en övergångsbestämmelse för år 1998 innebärande att RFV under detta år, i stället för försäkringskassorna, skall lämna registerutdrag ur de gemensamma register som börjar föras efter den 1 januari 1998. Förslaget motiveras av att RFV under år 1998 lämnar registerutdrag ur gemensamma register som förs med tillstånd av Datainspektionen. RFV ser det som en praktisk fördel att alla utdrag ur gemensamma register lämnas av RFV under år 1998. Regeringen anser att det bör införas en övergångsbestämmelse i enlighet med det förslag som RFV och Försäkringskasseförbundet lämnat. 10 Utlämnande av uppgifter från Riksförsäkringsverket i samband med prisfastställelse avseende läkemedel m.m. ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Bestämmelserna i 3 § lagen | |(1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel | |m.m. kompletteras så att det tydligt framgår att | |uppgifter som sökanden i samband med ett beslut om | |prisfastställelse lämnat Riksförsäkringsverket kan | |utlämnas av verket till sjukvårdshuvudmännen liksom | |uppgifter sjukvårdhuvudmännen lämnat kan utlämnas till| |sökanden. Vidare införs en bestämmelse i sekretesslagen| |av innebörd att sekretess som gäller hos Riksförsäkrings-| |verket med stöd av 8 kap. 6 § första stycket 1 sek- | |retesslagen överförs till de sjukvårdshuvudmän som får del| |av uppgifterna i samband med överläggningar enligt | |lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. | |Sekretessen skall dock inte gälla om en sekretessbe- | |stämmelse til skydd för samma intresse ändå är tillämplig| |hos landstinget eller kommunen. | ------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1997 trädde lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. i kraft. Genom denna lag upphävdes lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. Såväl enligt den gamla som den nya lagen åvilar det Riksförsäkringsverket att fastställa pris på de läkemedel och vissa andra varor som omfattas av läkemedelsförmånen. Jämlikt 3 § lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. skall Riksförsäkrings- verket innan det fastställer ett försäljningspris för en vara ge den som ansökt om prisfastställelsen och sjukvårdshuvudmännen möjlighet till överläggningar med myndigheten. Då fråga uppkommer om ändring av ett fastställt pris skall Riksförsäkringsverket hålla överläggning med den som marknadsför varan och med sjukvårdshuvudmännen om någon av de nu nämnda begär det. I samband med de nu nämnda överläggningarna torde det vara påkallat att Riksförsäkringsverket överlämnar vissa ingivna uppgifter till sjuk- vårdshuvudmännen och sökanden. De uppgifter som skall överlämnas är sådana som behövs för att uppfylla syftet med överläggningarna, nämligen att bereda sjukvårdshuvudmännen insyn och medverkan i prisfastställelsen. För att tydliggöra att sådana uppgifter skall utlämnas bör enligt regeringens mening 3 § lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. kompletteras så att detta klart framgår. Enligt 8 kap. 6 § första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i statlig myndighets verksamhet som består i bl.a. prisreglering, i den utsträckning regeringen föreskriver det, för uppgift om enskilds affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, eller andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. Enligt 2 § sekretessförordningen (1980:657) skall sekretess gälla för uppgifter som avses i 8 kap. 6 § sekretesslagen i den utsträckning som anges i bilagan till förordningen. I punkt 18 i bilagan till förordningen anges att sådan sekretess skall gälla i verksamhet som består i prisreglering hos Riksförsäkringsverket enligt lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. Den som ansöker hos Riksförsäkringsverket om att få ett pris fastställt för en vara enligt 3 § lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. kan således utgå ifrån att vissa uppgifter som verket därvid får del av om sökandens verksamhet samt uppgifter om t. ex. sökandens affärspartners verksamhet kommer att omfattas av sekretess. För att uppfylla kravet på överläggningar med sjukvårdshuvudmännen kan det förekomma att Riksförsäkringsverket måste lämna vissa av dessa uppgifter till sjukvårdhuvudmännen. De uppgifter som torde behöva överlämnas till sjukvårdshuvudmännen och för vilka sekretess kan gälla hos verket är sådana som avser sökandens egen verksamhet. Någon bestämmelse av innebörd att sekretess kan gälla för uppgifterna hos sjukvårdshuvudmännen finns inte. Enligt regeringens mening är det påkallat att införa en bestämmelse i sekretesslagen som innebär att sekretess som gäller med stöd av 8 kap. 6 § första stycket 1 sekretesslagen för uppgifter hos Riksförsäkringsverket överförs till sjukvårdshuvudmännen. Bestämmelsen bör kompletteras med en bestämmelse om att sekretessen inte skall gälla om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig hos landstinget eller kommunen. 11 Följdändringar till ändringar i lagen (1969:205) om pensionstillskott ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Lagen (1969:205) om | |pensiontillskott och lagen (1990:325) om | |självdeklaration och kontrolluppgifter ändras med an-| |ledning av tidigare beslutade ändringar i lagen om | |pensionstillskott. Ändringarna skall gälla från och med| |den 1 januari 1997. | ------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1, utg.omr. 11) föreslogs att pensionstillskottet till omställnings- pension, särskild efterlevandepension och änkepension skulle höjas från 55,5 % till 61,5 %. I samband härmed flyttades också bestämmelserna om pensionstillskott till dessa pensioner från 2 § till en ny 2 b §. Det som tidigare reglerats i 2 b § reglerades efter ändringen i 2 c §. Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 1997. Förslaget antogs av riksdagen (bet. 1996/97:SfU1, rskr. 1996/97:126). De sålunda genomförda ändringarna medför att bestämmelsen i 3 § lagen om pensionstillskott behöver ändras, eftersom denna bestämmelse innehåller hänvisningar till 2-2 b §§. Vidare behöver en ändring göras i 2 kap. 6 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter så att den som fått pensionstillskott till omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension även i fortsättningen kan vara befriad från att lämna självdeklaration om inte den uppburna pensionen överstiger 134 % av basbeloppet för den som är gift och 151,5 % av basbeloppet för den som är ogift. Av förbiseende gjordes inte detta i samband med de förutnämnda ändringarna. Ändringarna bör träda i kraft den 1 december 1997 och tillämpas redan från och med den 1 januari 1997 beträffande lagen om pensionstillskott och på utbetalningar som gjorts från och med denna dag i fråga om lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, eftersom de tidigare genomförda änd- ringarna gäller från denna dag. 12 Författningskommentar 12.1 Förslaget till socialförsäkringsregisterlag 1 § Den inledande paragrafen om lagens tillämpningsområde motsvarar 1 § lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister (SofrL), med ändringen att ordet verksamhet används i stället för handläggning av ärenden, och tillägget att verksamheten också kan åligga försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket (RFV) till följd av särskilt beslut av regeringen. Ytterligare en skillnad är att de tre hittillsvarande undantagen i fråga om lagens tillämpningsområde inte finns med. Av de tre undantagen får de två första, vilka gäller personregister som får föras utan tillstånd enligt datalagen och personregister som har inrättats med stöd av annan lag, anses vara obehövliga. Det tredje undantaget, för ärenden om vårdersättning, skall inte längre gälla eftersom ärendehandläggningen rörande sådana ersättningar (numera endast för tandvård) tvärtom skall omfattas av den nya lagen. Begreppet socialförsäkringsregister i SofrL har behållits som samlingsbeteckning på registren. 2 § I paragrafen anges att de allmänna försäkringskassorna och RFV får föra socialförsäkringsregister för de ändamål som anges i 3 §. Bestämmelsen innebär att RFV och försäkringskassorna ges rätt att själva besluta om registerstrukturen och att tillskapa och föra registren inom de ramar som lagens bestämmelser anger. Alla register som förs med stöd av denna lag skall vid tillämpning av datalagen (1973:289) anses vara inrättade genom beslut av riksdagen ("statsmaktsregister"). 3 § I paragrafen anges i tre punkter för vilka ändamål ett socialförsäkringsregister får användas hos försäkringskassorna och RFV. Paragrafen täcker samtliga ändamål som anges dels i 3 och 5 §§ SofrL, dels i 2-6 §§ lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna (SjfrL). För en närmare kommentar till dessa ändamål kan hänvisas till prop. 1994/95:8 s. 53-55 respektive 1992/93:193 s. 64-68. Paragrafen omfattar också handläggning av ärenden om tandvårdsersättning. Denna ärendetyp har behandlats i avsnitten 9.1 och 9.4. Avsikten är att det på samma sätt som enligt SofrL skall föras olika register för separata, definierade ändamål. Vissa ändamål kan emellertid antas vara gemensamma för många register. Detta torde särskilt gälla behovet av samordning mellan olika ersättningar och kontroll av att inte felaktiga utbetalningar sker. I den utsträckning det behövs måste därför ett register som primärt förs för ett visst ärendeslag få användas också för andra ärendeslag just för sådan samordning och kontroll. De individuella registerändamålen får bestämmas med hänsyn härtill. Registerändamålen uppföljning, utvärdering etc. redovisas inte som i SofrL uppdelade på RFV respektive försäkringskassorna. En försäkringskassa får använda socialförsäkringsregister för uppföljning etc. avseende sin egen verksamhet. RFV:s användning av register för motsvarande ändamål får däremot omfatta även försäkringskassornas verksamhet. En särskild markering av detta förhållande i lagen får emellertid anses vara obehövlig. Uppdelningen i fråga om vad respektive organ får göra i detta hänseende följer automatiskt av organens olika kompetens. 4 § Paragrafen reglerar den registeranvändning som får ske hos Statens löne- och pensionsverk och det organ som tidigare hette Kommunernas pensionsanstalt. Första stycket överensstämmer med 4 § SofrL med det tillägget att regeringens föreskriftsrätt får vidaredelegeras. För en kommentar till 4 § SofrL hänvisas till prop. 1994/95:8 s. 54. Användningen enligt andra stycket, som hittills har ägt rum med stöd av tillstånd av Datainspektionen, har kommenterats i avsnitt 9.4. 5 § Paragrafen anger vilka personer som får registreras i socialförsäkringsregister. Paragrafen motsvarar 6 § SofrL, och vad som uttalats om personkretsen i författningskommentaren till den paragrafen är tillämpligt även när det gäller förevarande paragraf. Uttalandena finns i prop. 1994/95:8 s. 55, vartill hänvisas. Med stöd av denna bestämmelse får alltså utöver den försäkrade eller bidragssökande registreras make, barn, förälder, vårdnadshavare eller annan person som har samband med den registrerade - allt under förutsättning att uppgifter om personen har betydelse för handläggningen av ett ärende. I register som förs för handläggning av ärenden om tandvårdsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) får anges tandläkare som ger eller avser att ge tandvård inom en försäkringskassas verksamhetsområde. Tandläkare som avser att påbörja verksamhet i vilken kommer att begäras ersättning enligt tandvårdstaxan (1973:638) kan således registreras även om verksamheten inte har kommit igång. Även tandläkare som är uppförda på försäkringskassans förteckning över tandläkare som är anslutna till tandvårdsförsäkringen får registreras. I ett tandvårdersättningsregister får även anges patienter för vilka en i regis- tret antecknad tandläkare begär eller avser att begära ersättning. 6 § I paragrafen införs i första stycket beteckningarna allmänna och särskilda ärendeuppgifter och slås fast att dessa två typer av uppgifter får registreras. I 12 § SofrL och i 14 § 5 SjfrL föreskrivs i dag att registren också får innehålla de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose registerändamålen. Detta gäller oförändrat men behöver inte särskilt anges i lagen. Allmänna ärendeuppgifter skall alltid få registreras. I andra stycket anges vilka uppgifter som är allmänna ärendeuppgifter. Flertalet av de uppgifter som omfattas av bestämmelsen kan registreras enligt SofrL. Identifierings- och adressuppgifter är bl.a. namn, personnummer eller, om sådant saknas, annat registreringsnummer, adress, telefon- och telefaxnummer. Med adress avses inte bara folkbokföringsadress - inkluderande fastighets- och lägenhetsbeteckning - utan även annan vistelseadress, t.ex. sommaradress eller utlandsadress. Till allmänna ärendeuppgifter hänförs också de särskilt uppräknade kön, civilstånd, medborgarskap och födelseort. Uppgift om medborgarskap har betydelse i socialförsäkringsärenden rörande migrerande personer och uppgift om födelseort behövs regelmässigt i samma slag av ärenden för identifiering av personer vid förfrågningar i länder som inte använder personnummer. Paragrafen innehåller i tredje stycket definitionen av särskilda ärende- uppgifter. Innehållet i detta begrepp motsvarar till största delen det som omfattas av 8 § SofrL. Särskilda ärendeuppgifter är uppgifter om sådana ekonomiska och personliga förhållanden som har betydelse för den handläggning av ärenden som anges i 3 § 1. Innehållet i de materiella regler som gäller för de olika ärendena blir därmed avgörande för vilka uppgifter som får registreras. Begränsningen till ärendehandläggning innebär att det - i likhet med vad som nu gäller enligt SofrL - inte blir tillåtet att registrera en uppgift som enbart har betydelse för uppföljningen av verksamheten. (Jämför dock undantagsbestämmelsen om sjukdomsdiagnoser i 10 §.) Exempel på ekonomiska och personliga förhållanden som kan komma i fråga att anteckna i ett socialförsäkringsregister har lämnats i förarbetena till 8 § SofrL (se prop. 1994/95:8 s. 56). Uppgift om sjukpenninggrundande inkomst, årsarbetstid och karenstid kan registreras med stöd av denna bestämmelse. Detsamma gäller uppgifter som nu får registreras i ett lokalt sjukförsäkringsregister enligt 12 § 4 och 7 SjfrL. Där anges uppgift om den försäkrades yrke och arbetsuppgifter, arbetsgivares namn, adress, telefonnummer och organisations- eller personnummer, arbetsställe, arbetsställenummer eller fartyg samt näringsgren. Ytterligare exempel kan hämtas ur förarbetena till 14 § 1 och 2 SjfrL (se prop. 1992/93:193 s. 73-74). När det gäller ärenden om tandvårdsersättning kan behöva registreras skatteuppgifter såsom uppgift om F- eller A-skatt och andra uppgifter för att försäkringskassan skall kunna göra rätt skatteavdrag. Uppgifter som behövs för att försäkringskassan skall kunna betala ut ersättningen är t.ex. uppgift om tandläkarens bank- eller postgirokonto. Förutom den begränsning som ligger i att en uppgift skall ha betydelse för handläggningen av ett ärende för att den skall få registreras som särskild ärendeuppgift gäller också, enligt 7-10 §§, särskilda begränsningar i fråga om integritetskänsliga uppgifter. 7 § Paragrafen reglerar i vilken utsträckning registrering får ske av integri- tetskänsliga uppgifter. Paragrafen motsvarar 9 § SofrL men har en något ändrad utformning och en utökad lista med uppgifter som får registreras. Integritetskänsliga uppgifter definieras liksom i 9 § SofrL som uppgifter som räknas upp i 4 § datalagen (1973:289) och uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade. De uppgifter som räknas upp i 4 § datalagen är följande: - uppgift om att någon misstänks eller har dömts för brott eller har avtjänat straff eller undergått annan påföljd för brott, - uppgift om att någon har varit föremål för tvångsingripande enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller utlänningslagen (1989:529), - uppgift i övrigt om någons sjukdom eller hälsotillstånd, - uppgift om någons sexualliv, - uppgift om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten, - uppgift om att någon varit föremål för åtgärd (annan än tvångsingripande) enligt utlänningslagen, - uppgift om någons ras, och - uppgift om någons politiska uppfattning, religiösa tro eller övertygelse i övrigt. Uppgift som utgör omdöme eller annan värderande upplysning (6 § andra stycket datalagen) kan t.ex. gälla omdömen om människors familjeförhållanden, uppförande, samhällsanpassning, psykiska status, studieintensitet eller prestationer i arbetslivet (se prop. 1994/95:8 s. 57 med där gjord hänvisning). Detta är en typ av uppgifter som normalt inte är aktuell att registrera i de ärenden som omfattas av denna lag. Listan i förevarande paragraf med uppgifter som får registreras även om de är känsliga innehåller heller inte någon uppgift av detta slag. Paragrafens första stycke innehåller ett generellt förbud mot registrering av särskilda ärendeuppgifter som utgör integritetskänsliga uppgifter i den mening som nu har sagts. I paragrafens andra och tredje stycken räknas upp vilka uppgifter som får registreras även i den mån de utgör eller avslöjar uppgifter som enligt första stycket är otillåtna att registrera. Andra stycket upptar 13 punkter, som huvudsakligen motsvarar punkterna i 9 § SofrL och 13 § SjfrL. Enligt första stycket punkt 1 får anges förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden som omfattas av 1 § första stycket. Punkten motsvarar 9 § 4-6, 9, 10 och 16 SofrL samt 12 § 8 och 13 § 1 SjfrL, men har givits en generell utformning. Punkt 2 omfattar tidpunkter, tidsperioder och belopp för ersättningar och för ersättningsgrundande förhållanden, i båda fallen i ärenden som omfattas av 1 § första stycket. Med ersättningsgrundande förhållanden avses omedelbart relevanta omständigheter såsom sjukdom, barnsbörd, arbetsskada, men däremot inte bakomliggande omständigheter. Tidpunkter och perioder kan avse t.ex. sjukanmälan, sjukdomsfall, sjukhusvård, beräknad nedkomst. Punkten motsvarar i dessa delar 9 § 1, 2, 7 och 12 SofrL och 12 § 1, 2, 6 och 9 SjfrL. Belopp kan avse allehanda ersättningar i de olika ärendena. Såvitt gäller sjuklön finns en motsvarighet i 12 § 9 SjfrL. Punkt 3 gäller uppgift om grad av nedsatt arbetsförmåga. Punkten motsvarar 9 § 3 SofrL och 12 § 3 SjfrL. Punkt 4 tar upp förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygsgivare. Punkten har sin motsvarighet i 12 § 5 SjfrL. Punkt 5 gäller uppgift om förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan utredning i rehabiliteringsärende samt av fastställd rehabiliteringsplan. Punktens innehåll har hämtats från 13 § 1 och 2 SjfrL. Punkt 6 gäller uppgift om arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade eller vidtagna rehabiliteringsåtgärder. Punkten motsvaras av 13 § 3 SjfrL. Punkt 7, som syftar på förekomsten av funktionshinder, motsvaras av 9 § 11 SofrL. Punkt 8, som är ny, är föranledd av att denna uppgift i vissa fall torde kunna anses avslöja förekomsten av något sådant förhållande som nämns i 4 § datalagen hos barnets föräldrar. Punkterna 9-11 motsvarar 9 § 13-15 SofrL. Enligt punkt 12 får anges huruvida den registrerade är aktuell i ett ärende om återbetalningsskyldighet och i sådant fall även exekutiva åtgärder, utmätningsbelopp, utmätningsfria belopp och beslut om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. Denna punkt har behandlats i avsnitt 9.5. Punkt 13 gäller uppgift om anledningen till att ett ärende avslutats. Punkten motsvarar 12 § 10 SjfrL. Tredje stycket i paragrafen innehåller en fortsatt uppräkning av uppgifter som får registreras även i den mån uppgifterna faller under förbudet i första stycket. Det gäller här uppgifter som bara får finnas i register som förs för handläggning av ärenden om tandvårdsersättning. Gemensamt för uppgifterna är att de ofta indirekt kan avslöja patientens tandstatus, dvs. sjukdom eller hälsotillstånd. I inledningen till tredje stycket föreskrivs sålunda att i fråga om privat- praktiserande tandläkare och annan anordnare av tandvård får anges uppgift om namn på praktik och i förekommande fall specialistkompetens. Specialisttandläkare finns bl.a. inom ämnesområdena tandlossningssjukdomar, oral kirurgi, rotbehandling, oral protetik och tandreglering. I tredje stycket anges vidare under sex punkter vissa uppgifter som skall få anges i ett register för handläggning av tandvårdsersättningsärenden. Punkt 1 gäller förekomst av begäran om förhandsprövning enligt 14 § tandvårdstaxan samt kod för behandlingsförslag som avses i begäran. Som angivits i avsnitt 9.1 kan begäran om förhandsprövning göras när den försäkrades behov av tandvård är omfattande eller svårbedömt. Punkt 2 gäller kod för behandling som avses i tandvårdstaxan. I begreppet behandling innefattas undersökning, diagnostik, rådgivning, förebyggande åtgärder och behandling. I detta begrepp innefattas också vilken tand eller vilka tänder som åtgärden avsett. Föreskrifter om de koder som skall användas meddelas som verkställighetsföreskrifter av regeringen eller efter regeringens bemyndigande RFV. Enligt punkt 3 får antecknas kostnad för tandtekniskt material. Uppgifter som kan behöva antecknas enligt denna punkt är t.ex. typ av material, produktnamn, à-priser, antal eller vikt i gram och antal lödningar. Om en uppgift som hämtas från en räkning eller faktura avser behandling, skall uppgiften anges med kod. Detta följer av punkt 2. Enligt punkt 4 får anges förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn och namnet på vårdgivare till vilken remiss har skett. Orsaken till remissen får däremot inte anges. Punkt 5 anger att uppgift om patientavgift och tandvårdsersättning får antecknas. Enligt punkt 6 får uppgift om arvode och delräkning antecknas. 8 § I paragrafen föreskrivs i första stycket att de uppgifter som registreras med stöd av 7 § andra och tredje styckena skall anges så kortfattat som möjligt. Denna bestämmelse har sin motsvarighet i 10 § första stycket SofrL. Det kan i detta sammanhang finnas skäl att erinra om att uppräkningen i 7 § andra och tredje styckena inte har den innebörden att alla sådana uppgifter som räknas upp behöver vara integritetskänsliga i det enskilda fallet. Om en uppgift inte är integritetskänslig berörs den inte av 7 § och därmed inte heller av förevarande bestämmelse. Andra stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter som ytterligare begränsar innehållet i socialförsäkringsregister. Bestämmelsen motsvarar 10 § andra stycket SofrL. 9 § Paragrafen motsvarar 11 § SofrL och 14 § 4 SjfrL men har fått en ändrad lydelse. Bestämmelsens innebörd är att begränsningarna enligt 7 och 8 §§ för registrering av integritetskänsliga uppgifter skall tillämpas på samma sätt på beslut och domar, men att de angivna tre punkterna ändå alltid skall få registreras. 10 § Genom denna bestämmelse bemyndigas regeringen att efter särskild prövning medge att uppgifter om sjukdomsdiagnos får registreras, om det behövs för angelägna uppföljningsändamål. Registreringen får bara tillåtas i begränsad omfattning. Begränsningarna kan vara av flera olika slag. De kan gälla bl.a. tidsperiod, diagnoser, ort eller arbetsgivare (bransch) och gallringsfrist för uppgifterna. Vidare skall en begränsning alltid ske till vissa socialförsäkringsregister. Utgångspunkten skall här vara att uppgifterna skall finnas i så få register som möjligt och vara tillgängliga för en så liten krets personer som möjligt. Det är också naturligt att i första hand sträva efter att hålla uppgifterna avskilda i särskilda register som bara används för uppföljningsändamål. 11 § Paragrafen innehåller bestämmelser om de elektroniska akterna. De närmare övervägandena om dessa har redovisats i avsnitt 9.5. Socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkringskassa eller ett lokalt organ inom en sådan eller för RFV för handläggning av ärenden får innehålla de handlingar som bildar de elektroniska akterna. För uppgifter i sådana handlingar gäller inte de begränsningar i fråga om vad som får registreras som följer av 7-10 §§, utan endast kravet att uppgifterna antingen har lämnats i ärendet eller behövs för handläggningen av detta. I gengäld gäller strängare begränsningar i fråga om direkt åtkomst (14 §), sökbegrepp (18 §) och gallring (19 §). 12 § I paragrafens första stycke anges två fall i vilka sambearbetning får ske. Det första är att sambearbetning får ske mellan olika socialförsäkringsregister, vilket överensstämmer med huvudregeln i 13 § SofrL. Bestämmelsen gör det bl.a. möjligt - under förutsättning att registerändamål och tillåtet registerinnehåll för de berörda registren medger det - för den som handlägger ett ersättningsärende med hjälp av ett register att inhämta uppgifter från andra register om huruvida den som handläggningen gäller uppbär någon annan ersättning som eventuellt utgör hinder mot fastställande eller utbetalning av den ersättning som prövningen avser. Enligt punkt två får uppgifter som lämnas till en allmän försäkringskassa eller RFV med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förordning om utlämnande av uppgifter alltid tillföras ett socialförsäkringsregister genom sambearbetning. Punkten omfattar alla särskilda bestämmelser om lämnande av uppgifter, vare sig de är utformade som en skyldighet eller som en rätt att lämna uppgifter till någon av de nämnda mottagarna. Paragrafens andra stycke har sin motsvarighet i 13 § tredje stycket SofrL. Bestämmelserna om sambearbetning är underordnade bestämmelserna om registerändamål och registerinnehåll. En grundläggande förutsättning för att sambearbetning skall få ske är således att uppgifterna enligt nämnda bestämmelser får registreras i det mottagande registret. 13 § Paragrafen motsvarar till sitt innehåll 14 § första stycket SofrL och 7 § SjfrL. 14 § Paragrafen innehåller bestämmelser om direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister. Med direkt åtkomst menas åtkomst via terminal eller persondator eller på annat motsvarande sätt. Paragrafens första stycke motsvarar i sak 15 § första stycket första meningen SofrL jämförd med 14 § första stycket andra meningen samma lag. I andra stycket första meningen föreskrivs att direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkringskassa endast får finnas hos den försäkringskassan. Denna bestämmelse motsvarar i sak 15 § första stycket första meningen SofrL jämförd med 14 § första stycket samma lag samt 16 § SjfrL såvitt avser den försäkringskassa som för ett särskilt sjukförsäkringsregister över sjömän. I andra stycket andra meningen regleras den direkta åtkomsten till uppgifter i register som förs särskilt för ett lokalt organs verksamhetsområde inom en försäkringskassa. I sådant fall är den direkta åtkomsten begränsad till det lokala organet. Med begreppet lokalt organ åsyftas de nuvarande lokalkontoren men också andra motsvarande existerande eller framtida organisatoriska enheter. Den nuvarande motsvarigheten till bestämmelsen finns i 15 § första stycket första meningen SofrL jämförd med 14 § första stycket första meningen samma lag samt 16 § SjfrL. I tredje stycket regleras den direkta åtkomsten till uppgifter i register som förs särskilt för RFV. Den nuvarande huvudregeln (15 § första stycket första meningen SofrL jämförd med 14 § första stycket tredje meningen samma lag) har behållits. Vidare ges i detta stycke en möjlighet för en försäkringskassa att få ha direkt åtkomst till ett register som förs särskilt för RFV, dock med undantag för uppgifter i handlingar i de elektroniska akterna. Det anges särskilt att en förutsättning för rätt till direkt åtkomst i sistnämnda fall är att den behövs för sådan ärendehandläggning som avses i 3 § 1 eller sådana förberedande åtgärder för handläggning som avses i 3 § 2. I fjärde och sista stycket har tagits in en erinran om att behörighet för direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister endast får ges till den som behöver ha tillgång till uppgifterna för sitt arbete. 15 § Paragrafen gäller direkt åtkomst hos Statens löne- och pensionsverk och det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpensioner, och motsvarar i huvudsak 15 § andra stycket SofrL. Regeringen får dock överlåta åt en myndighet att föreskriva i vilken utsträckning de två organen skall få ha direkt åtkomst till uppgifter i ett socialförsäkringsregister. Den direkta åtkomsten hos de två organen skall vidare vara individuellt begränsad på samma sätt som föreskrivs i 14 § fjärde stycket beträffande försäkringskassorna och RFV. 16 § Paragrafen motsvarar 16 § SofrL. 17 § Paragrafen motsvarar 17 § SofrL men har försetts med tillägget att uppgifter som lämnas ut med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förordning alltid får lämnas på ADB-medium. Uttrycket "en särskild bestämmelse i lag eller förordning" avser att utesluta tryckfrihetsförordningen. Vidare har lagts till möjligheten att Datainspektionen kan tillåta utlämnande på ADB-medium. Denna möjlighet avser enstaka fall. 18 § Bestämmelserna i första och fjärde styckena motsvarar 18 § andra stycket SofrL, med tillägg i första stycket 1 för beslut av regeringen (jämför 1 § och kommentaren till denna). Beträffande de nuvarande bestämmelserna om sökbegrepp i 19 § SjfrL hänvisas till avsnitt 9.10. Andra stycket motsvarar 18 § första stycket SofrL och avser samma situation som den bestämmelsen (se prop. 1994/95:8 s. 41). Lydelsen har dock modifierats så att det inte längre krävs att det kan fastställas att uppkomna fel har sin orsak i "brister i ett dataprogram". Det är tillräckligt att felen inte kan rättas med mindre än att de angivna uppgifterna får användas som sökbegrepp. I paragrafens tredje stycke regleras vad som är tillåtna sökbegrepp vid sökning i de elektroniska akterna. Beträffande den avgränsning som har gjorts hänvisas till avsnitt 9.10. 19 § Paragrafen har i frågan om ordningsföljden mellan styckena utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Paragrafens första stycke motsvarar 19 § första stycket SofrL och huvud- sakligen också 20 § första stycket andra meningen SjfrL. Den tioåriga gallringsfristen gäller även uppgifter som enligt 20 § första stycket första meningen SjfrL skall gallras efter fem år. Övervägandena om gallringsfrist för dessa uppgifter har redovisats i avsnitt 9.11. Regeringens rätt att föreskriva kortare gallringsfrist har gjorts delegerbar till myndighet. Gallringsfristen är till skillnad från tidigare uttryckt så att utgallring skall ske senast efter tio år. Detta är en anpassning till det förhållandet att gallringsbestämmelserna för uppgifter i socialförsäkringsregister inte är avsedda att ta över de generella bestämmelserna om bevarande och gallring av allmänna handlingar i ärenden hos försäkringskassorna och RFV. Om uppgifter som bara finns i register skall gallras ut där måste uppgifterna överföras till papper eller något annat medium, om de enligt de generella bestämmelserna ännu skall bevaras. I paragrafens andra stycke föreskrivs att handlingar som bildar de elektroniska akterna skall gallras ut senast tre år efter utgången av det år under vilket ärendet har avslutats. Beträffande gallringsfristen hänvisas till avsnitt 9.11. Paragrafens tredje stycke motsvarar 19 § andra stycket SofrL och 20 § andra stycket SjfrL. 20 § Paragrafen har i frågan om ordningsföljden mellan styckena utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I paragrafens första stycke föreskrivs att registerutdrag enligt 10 § data- lagen i fråga om register som förs gemensamt för RFV och försäkringskassorna skall lämnas av försäkringskassan. Med försäkringskassan avses den försäkringskassa hos vilken den registrerade är inskriven. En begäran om registerutdrag som kommer in till en annan försäkringskassa eller till RFV får således överlämnas till inskrivningskassan. Den som inte är inskriven hos någon försäkringskassa har rätt att få ett registerutdrag från vilken som helst av försäkringskassorna. I andra stycket görs ett undantag från skyldigheten enligt 10 § datalagen att lämna registerutdrag, beträffande uppgifter som finns i handlingar i de elektroniska akterna. Av registerutdraget skall dock framgå vilka handlingar som finns i en elektronisk akt som avser den registrerade. Detta förutsätter att det finns ett dagboksblad eller liknande sammanställning över handlingarna i akten (jfr. SOU 1996:40 s. 111). 21 § Paragrafen motsvarar 20 § SofrL och 21 § SjfrL. 22 § I och med socialförsäkringsregisterlagen blir ett obestämt antal personregister i rättslig mening inrättade. Rent faktiskt kommer registren att tillkomma efter hand. Enligt 6 och 6 a §§ datalagen skall Datainspektionen meddela föreskrifter (villkor) för inrättade register, om bl.a. säkerhet. Som bestämmelserna är utformade måste detta ske för varje register för sig. Förevarande paragraf innebär att Datainspektionen - efter bemyndigande av regeringen - kan meddela generella säkerhetsföreskrifter för socialförsäkringsregister. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Socialförsäkringsregisterlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998, vid vilken tidpunkt SofrL och SjfrL skall upphöra att gälla. Två övergångsbestämmelser föreslås. Existerande personregister som motsvarar de register som inrättas genom den nya lagen får föras enligt äldre bestämmelser till utgången av år 1998. Det gäller huvudsakligen tillståndsregister som fortlever enligt övergångsbestämmelsen till SofrL. På register som tillkommer efter ikraftträdandet, vare sig de ersätter äldre register eller saknar tidigare motsvarighet, kommer den nya lagen att bli tillämplig omedelbart. Vidare föreslås av praktiska skäl att RFV övergångsvis under år 1998 skall lämna begärda registerutdrag även i de fall detta enligt 20 § första stycket skall göras av försäkringskassan. 12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. 3 § Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser för prissättning av de varor som omfattas av högkostnadsskydd enligt lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. RFV skall första gången pris fastställs för en vara bereda sökanden och sjukvårdshuvudmännen möjlighet till överläggningar. Vid omprövning av ett tidigare fastställt pris skall verket på begäran av någon av dessa hålla överläggningar. I samband med överläggningar är det påkallat att verket till sjukvårdshuvudmännen lämnar vissa av de uppgifter sökanden ingivit. Sökanden å sin sida måste få del av vissa av de uppgifter sjukvårdshuvudmännen ingivit till RFV. Sådant utlämnande av uppgifter från verket är nödvändigt för att fullgöra syftet med överläggningarna, nämligen att ge sjukvårdshuvudmännen insyn och medverkan i prisfastställelsen. För att tydliggöra att uppgifter måste lämnas i samband med överläggningarna föreslås att ett tredje stycke införs i paragrafen av innebörd att de uppgifter som behövs skall lämnas till sökanden eller sjukvårdshuvudmännen. Till sjukvårdshuvudmännen skall sekretess som gäller hos RFV överföras enligt förslaget om ändring i sekretesslagen (1980:100). För de uppgifter som lämnas av verket till sökanden torde inte sekretess gälla hos verket. 12.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 8 kap. 25 § I samband med att RFV har att fastställa pris på läkemedel och vissa andra varor inom ramen för läkemedelsförmånen enligt 3 § lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. skall verket, första gången pris fastställs för en vara liksom, vid omprövning av tidigare fastställt pris, på begäran ge sökanden och sjukvårdshuvudmännen tillfälle till överläggningar. De uppgifter sökanden ingivit till RFV kan omfattas av sekretess jämlikt 8 kap. 6 § sekretesslagen (1980:100) och 2 § sekretessförordningen (1980:657) samt punkt 18 i bilagan till förordningen. I samband med nämnda överläggningar med sjukvårdshuvudmännen kan det vara påkallat för RFV att till dessa utlämna uppgifter som sökanden ingivit och som avses i 8 kap. 6 § första stycket 1 sekretesslagen. Genom den föreslagna bestämmelsen överförs den sekretess som kan gälla för ifrågavarande uppgifter till sjukvårdshuvudmännen. Vidare föreskrivs att sekretessen inte skall gälla om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig hos sjukvårdshuvudmannen. 12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott och förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 3 § resp. 2 kap. 6 § Ändringarna är följdändringar till den tidigare beslutade ändringen i lagen om pensionstillskott (prop. 1996/97:1, utg.omr. 11, bet. 1996/97:SfU1, rskr. 1996/97:126). Ändringarna har kommenterats i avsnitt 11. 1 Administrativa personregister inom socialförsäkringsområdet som förs med tillstånd av Datainspektionen Inledning I det centrala datasystemet ingår sedan länge sjukförsäkrings- och pen- sionssystemen. Under senare år har register tillkommit i anslutning till reformer såsom införande av bilstöd till handikappade, försäkring mot kostnader för sjuklön, familjebidrag till värnpliktiga m.m. Vidare finns system för uppföljning av olika förmåner samt för framställning av statistik och prognoser. Registren uppdateras löpande med uppgifter som matas in av försäkringskas- sorna. Registren tillförs även uppgifter från externa personregister. De uppdateras regelbundet med uppgifter från Riksskatteverket, Statens löne- och pensionsverk, Kommunsektorns Pension AB, Centrala studiestödsnämnden, Totalförsvarets pliktverk, Kriminalvårdsstyrelsen, arbetsmarknadsmyndigheterna, kronofogdemyndigheterna och arbetslöshetskassornas medlemsregister. Sambearbetningar sker mellan registren för att uppgifter skall kunna föras över från ett register till ett annat och för kontroll av att uppgifter som finns i flera register överensstämmer. Med hänsyn till att registren innehåller personlig information om de försäkrade begränsas tjänstemännens tillgång till informationen genom ett s.k. behörighetssystem. Detta innebär att varje anställd endast får tillgång till den information som behövs för att han eller hon skall kunna sköta sina arbets- uppgifter. Försäkringskassorna initierar olika åtgärder genom terminaltransaktioner. Expedition av beslut och utbetalning av förmåner sker via den centrala anlägg- ningen i Sundsvall. I datasystemet finns funktioner som medger att beslut kan tillkomma automatiskt. Omräkning till följd av ändring av basbeloppet eller av andra regler för ersättningsnivåer sker ofta automatiskt med användning av registeruppgifter. Vidare finns möjlighet till maskinella bevakningsrutiner. Sjukförsäkringssystemet Med hjälp av sjukförsäkringssystemet administreras den allmänna sjuk- försäkringen, dvs. sjukpenning, havandeskapspenning och föräldrapenningförmåner. Vidare ingår i detta system den frivilliga sjukpenningförsäkringen, vissa för- måner enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, smittbärarersättning och ersättning vid närståendevård, utbildningsbidrag, dagpenning till värnpliktiga m.fl., kontant arbetsmarknadsstöd, försäkring mot kostnader för sjuklön samt försäkring mot vissa semesterlönekostnader. Tandvårdsförsäkringen ingår däremot inte i systemet. Systemtekniskt finns det tre centrala register inom sjukförsäkringssystemet: ett register som innehåller uppgifter om förmåner, sjukförsäkringsregistret, ett register som innehåller sjuklöneaviseringar från arbetsgivare, SLAV-registret, samt ett register med uppgifter om försäkring mot kostnader för sjuklön, registret för försäkring för småföretagare. Sjukförsäkringsregistret Sjukförsäkringsregistret omfattar samtliga i Sverige bosatta personer över 15 år, ca 7,4 miljoner personer. Registret omfattar även andra personer som erhållit dagersättning under året och personer som avförts från registret. I en särskild del av registret - barnregistret för föräldrapenningförmåner - antecknas uppgifter om barn dvs. personer som är yngre än 17 år (för närvarande ca 1,9 miljoner barn). I de fall personer har utvandrat eller anses obefintliga anges detta särskilt i registret liksom att personer som är inskrivna i försäkringskassa inte är folkbokförda i Sverige. Dessa personer ingår i ett riksregister som förs hos Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Detta ingår tekniskt i sjukförsäkringsregistret. För varje registrerad person innehåller sjukförsäkringsregistret uppgift om personnummer, namn, adress (även vistelseadress) och civilstånd. Även makes personnummer registreras. För den som inte är svensk medborgare anges na- tionalitet och i förekommande fall uppgift om vilket år svenskt medborgarskap har erhållits. Det anges vidare till vilken försäkringskassa jämte vilket lokalkontor vederbörande hör, och fr.o.m. vilken tidpunkt uppgifterna gäller. Vidare innehåller registret uppgift om sjukpenninggrundande inkomst, årsarbetstid och förekomst av frivillig sjukpenningförsäkring. I registret noteras vilka utbetalningar som görs. Här finns uppgift bl.a. om art av ersätt- ning, skatteavdrag, utbetalningssätt och vilken tid utbetalningen avser. Spärrmarkeringar läggs in i det fall den registrerade inte är berättigad till ersättning, t.ex. på grund av att han är häktad eller intagen i kriminalvårdsan- stalt. SLAV-registret SLAV-registret innehåller uppgifter som lämnas av arbetsgivare enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Arbetsgivare skall lämna uppgifter till försäkrings- kassorna dels om sjukfall som upphört inom sjuklöneperioden, dels om sjukfall som fortsätter efter sjuklöneperiodens slut. Uppgifterna får lämnas skriftligen eller på ADB-medium. En särskild databas har skapats för att ta emot och lagra dessa uppgifter. Registret för försäkring för småföretagare Enligt 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön kan en arbetsgivare, om han uppfyller vissa i lagen angivna förutsättningar, försäkra sig hos försäkringskassan för kostnader för sjuklön. Registret används för att administrera denna försäkring. Pensionssystemet Pensionssystemet används för administration av den allmänna pensions- försäkringen, den frivilliga pensionsförsäkringen, delpension samt arbets- skadelivränta och yrkesskadelivränta. Systemtekniskt finns det tre centrala register inom pensionssystemet, pensionsdatabasen, den s.k. DALF-basen samt poängdatabasen. Till pensionsregistren räknas även bilstödsregistret. I pensionsdatabasen finns uppgifter om ca 2,2 miljoner personer vilka har allmän pension i någon form och i förekommande fall om deras makar eller barn. Vidare finns uppgifter om personer med yrkesskadelivränta, pension från Statens löne- och pensionsverk eller från Kommunsektorns Pension AB. Uppgifter finns också om avlidna efter vilka pension utgår. I databasen finns även uppgifter för beräkning av barntillägg, hustrutillägg och bostadstillägg till pensionärer Registret innehåller uppgifter om personnummer, namn, adress, civilstånd, nationalitet, art av pension, yrkesskadelivränta som samordnas, eventuellt samband med statlig eller kommunal pension, begynnelsedatum för senaste pension- sändring, belopp som utbetalas, skatteförhållanden samt beräknad årsinkomst i de fall inkomstprövade förmåner utges. Den s.k. DALF-basen innehåller uppgifter om personer som har beviljats delpension, arbetsskade- eller yrkesskadelivränta. Även uppgifter om personer som tillhör den frivilliga pensionsförsäkringen registreras i denna databas. I poängdatabasen lagras uppgifter om pensionspoäng m.m. vad gäller försäkrade födda år 1910 eller senare för vilka det för något år beräknats pensionsgrundande inkomst. Även försäkrade födda före år 1910, som inte beviljats ålderspension och för vilka uppgift om pensionsgrundande inkomst finns, omfattas av registret. Vidare finns i registret uppgift om yrkesskada, om undantagande från allmän tilläggspension samt återkallande av undantag. Poängdatabasen innehåller även uppgifter om utländska sjömän för vilka det beräknats pensionsgrundande inkomst. Bilstödsregistret omfattar personer som fått bilstöd. Registret innehåller uppgifter om namn, personnummer, adress, beräknad årsinkomst, handikappgrupp enligt 5 § förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade, fordonsslag och utbetalt belopp. Andra register Familjebidragsregistret Familjebidragsregistret används för försäkringskassornas utbetalning av familjebidrag till värnpliktiga m.fl. Registret som inrättades den 1 januari 1992 omfattar ca 20 000 ansökningar om familjebidrag för år räknat. Registret innehåller uppgifter om bidragsmottagares personnummer, namn, adress och civilstånd samt vilket belopp som betalas ut. Vidare registreras sådant förhållande till någon annan person som påverkar rätten till familjebidrag samt den personens personnummer och namn. Även uppgifter om tjänstgöring för beräkning och utbetalning av bidraget registreras. Assistansersättningsregistret Statlig assistansersättning kan fr.o.m. den 1 januari 1994 utges till personer som är svårt funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring. Administrationen ankommer på försäkringskassorna och RFV. Bestämmelser om förmånen finns i lagen (1993:389) om assistansersättning. Datainspektionen har meddelat tillstånd för RFV och försäkringskassorna att inrätta och föra ett personregister för administrationen av assistanser- sättningen. Registret omfattar uppgifter om personer med assistansersättning. I registret ingår uppgifter om personnummer, namn, adress, antal assistanstimmar, kostnader per timme för assistansen, arbetsgivarkod och utbetalningsförhållanden. 88 Departementspromemorians (Ds 1996:70) huvudsakliga innehåll Sammanslagning av nuvarande registerlagar Det anförs i departementspromemorian att syftet med användningen av automatisk databehandling (ADB) är att uppfylla grundläggande krav på effektivitet och rättssäkerhet som kan ställas på handläggningen. Mot bakgrund bl.a. härav före- slås i departementspromemorian att de båda nuvarande registerlagarna för socialförsäkringsområdet slås samman till en för socialförsäkringsadministra- tionen gemensam registerlag, benämnd socialförsäkringsregisterlagen. Sammanslagningen avser lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna och lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister. Den nya lagens tillämpningsområde I den nya lagen regleras RFV:s och försäkringskassornas möjligheter att med hjälp av automatisk databehandling handlägga ärenden som rör socialförsäkringsförmåner och andra förmåner samt fullgöra vissa andra uppgifter. Vidare omfattar lagen handläggning av ärenden om ersättning till tandläkare för tandvård. I den nya lagen anges de ändamål för vilka ett socialförsäkringsregister får föras. RFV och de allmänna försäkringskassorna får själva inom ramen för dessa ändamål bestämma vilka socialförsäkringsregister som behövs för verksamheten. Regler till skydd för enskilds integritet Till skydd för den enskildes integritet föreslås, förutom bestämmelserna om ändamålen, begränsningar om vad ett register får innehålla. I samma syfte föreslås bestämmelser när det gäller sambearbetning, direkt åtkomst till registrerade uppgifter, utlämnande av uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp och gallring. Registerstrukturen I promemorian görs den bedömningen att en flexibel och effektiv struktur för ADB-behandlingen inom socialförsäkringsadministrationen förutsätter att uppbyggnaden av ADB-systemen sker med utgångspunkt i det logiska samband som finns mellan de uppgifter som skall få registreras. Den fysiska lagringen av uppgifterna bör därför inte vara styrande för registerstrukturen. Genom särskilda åtkomstbegränsningar, såväl rättsliga som tekniska, kan skyddet för den enskildes personliga integritet upprätthållas även i en sådan struktur. Begränsningarna gör det möjligt att låta uppgifter i ett register vara tillgängliga endast för en försäkringskassa eller lokalt organ inom en sådan, även om den fysiska lagringen av uppgifterna sker på annat håll. Registerändamålen Registerändamålen anges uttömmande i lagen och överensstämmer med vad som gäller enligt de nuvarande registerlagarna med det tillägget att ett socialförsäkringsregister även skall kunna användas för handläggning av ärenden om tandvårdsersättning. Registerinnehållet Ett socialförsäkringsregister får innehålla uppgifter om den som förekommer i ärende som försäkringskassorna eller RFV handlägger enligt lag eller förordning. I ett register skall få förekomma, förutom allmänna ärendeuppgifter som namn, personnummer, adress m.m., uppgifter om sådana personliga och ekonomiska förhållanden som har betydelse för handläggningen av ett ärende. För registrering av särskilt känsliga uppgifter gäller särskilda begränsningar. Bl.a. får diagnos och sjukdomsorsak inte antecknas. I register som förs för handläggning av ärenden om tandvårdsersättning får dock uppgift om behandling anges, men endast i kodad form. Regeringen skall i förordning för visst fall kunna ytterligare begränsa innehållet i ett socialförsäkringsregister. I övrigt får vissa uppgifter registreras på samma sätt som nu gäller, t.ex. försäkringskassas, RFV:s och domstols beslut i ärenden såvitt avser utgången och tillämpade bestämmelser. Försäkringskassorna och RFV skall få möjlighet att använda sig av s.k. elektroniska akter vid ärendehandläggningen. En sådan akt får innehålla handling som kommit in eller framställts i ett ärende, även om den innehåller känsliga uppgifter. Särskilda skyddsregler skall därför gälla för de elektroniska akterna av hänsyn till den enskildes integritet. Möjligheterna till elektronisk akthantering innebär inte att beslut i ärendena skall kunna upprättas i form av s.k. elektroniska dokument. Sambearbetning Ett socialförsäkringsregister får tillföras uppgifter från ett annat sådant register, om uppgifterna behövs för de ändamål för vilka registret får föras. Registeransvaret Registeransvaret utformas i den nya lagen på motsvarande sätt som i lagen om socialförsäkringsregister. Det innebär att registeransvariga för ett register som förs gemensamt för RFV och de allmänna försäkringskassorna är verket samt varje försäkringskassa såvitt avser behandling av uppgifter hos den försäkringskassan. För ett register som förs särskilt för en allmän försäkringskassa eller lokalt organ inom denna är försäkringskassan registeransvarig. RFV är registeransvarigt för socialförsäkringsregister som förs särskilt för verket. Direkt åtkomst RFV och de allmänna försäkringskassorna får ha direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs gemensamt för verket och försäkringskassorna. Direkt åtkomst till ett register som förs särskilt för en försäkringskassa får endast finnas hos den försäkringskassan. Detta gäller också i fråga om handlingar i elektroniska akter. Om registret förs för ett lokalt organ inom försäkringskassan får direkt åtkomst bara finnas hos det organet. Direkt åtkomst till uppgifter och handlingar i ett register som förs särskilt för RFV får bara finnas hos verket. En försäkringskassa får dock, om det behövs för dess ärendehandläggning, ha direkt åtkomst till ett sådant register med undantag för handlingar i elektroniska akter eller uppgifter som behövs för att söka fram sådana handlingar. Statens löne- och pensionsverk (SPV) och det för kommunerna och landstinget gemensamma organet för administration av personalpensioner får liksom hittills ha direkt åtkomst till ett register för sin handläggning av ärenden om utbetalning och samordning av avtalspensionsförmåner i den utsträckning som regeringen föreskriver det. Regeringen skall dock kunna delegera denna rätt till RFV. Det föreslås vidare att det i lagen tas in en erinran om att behörighet att använda den direkta åtkomsten endast får ges till de tjänstemän hos RFV, försäkringskassorna samt SPV och dess kommunala motsvarighet som behöver ha tillgång till uppgifterna för sitt arbete. Utlämnande av uppgifter Uppgifter i ett socialförsäkringsregister skall få lämnas ut på ADB-medium endast om det följer av lag eller förordning eller om uppgiften skall användas för forskning eller framställning av statistik. Sökbegrepp Användningen av integritetskänsliga uppgifter som sökbegrepp regleras i den nya lagen. Bestämmelserna utformas i enlighet med vad som gäller enligt lagen om socialförsäkringsregister. Bestämmelserna innebär att uppgifter om den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på det allmännas bekostnad inte får användas som sökbegrepp i annat fall än då det har uppkommit fel till följd av brister i datorprogram och felet inte kan avhjälpas på något annat sätt. Motsvarande gäller uppgifter huruvida den registrerade är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt eller av annan orsak har tagits om hand på det allmännas bekostnad. I de s.k. elektroniska akterna skall som sökbegrepp endast få användas ärendebeteckning och beteckning på handling. Övriga uppgifter i ett socialförsäkringsregister får användas som sökbegrepp endast om det behövs för tillämpning av lag eller förordning, eller för tillsyn, uppföljning och utvärdering, eller för urval för forskning eller framställning av statistik, eller för vidtagande av rättelse i ett register. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får till skydd för de registrerades personliga integritet föreskriva ytterligare begränsningar av användningen av uppgifter som sökbegrepp. Gallring En uppgift i ett socialförsäkringsregister skall gallras tio år efter det att den registrerades eller efter den kortare tid som regeringen föreskriver. En uppgift skall dock bevaras i registret om den fortfarande kan antas ha betydelse för handläggningen av ett ärende som enligt lag eller förordning ankommer på försäkringskassorna eller RFV. Handlingar i en elektronisk akt och uppgifter som behövs för att söka fram dessa skall gallras senast tre år efter utgången av det år under vilket ärendet har avslutats. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall som hittills kunna föreskriva undantag från gallringsskyldigheten för bevarande av ett urval av material för forskningens behov. Uppgifter som finns i handlingar i elektroniska akter behöver inte tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289). Av registerutdraget skall dock framgå vilka handlingar som finns i en elektronisk akt som rör den registrerade. Skyldigheten att lämna registerutdrag avseende uppgifter i socialförsäk- ringsregister som förs gemensamt för RFV och försäkringskassorna skall i fortsättningen fullgöras av försäkringskassorna i stället för som hittills av RFV. Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Lagen skall fr.o.m. den 1 januari 1999 tillämpas på register som har inrättats före ikraftträdandet. För sådana register skall intill detta datum äldre bestämmelser fortfarande tillämpas. 89 Förteckning över remissinstanser Yttrande över departementetspromemorian Översyn av registerlagarna inom socialförsäkringsadministrationen (Ds 1996:70) har inkommit från Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Skåne län, Domstolsverket, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Datainspektionen, Kriminalvårdsstyrelsen, Statskontoret, Riks- revisionsverket, Riksskatteverket, Statens löne- och pensionsverk, Försvarsmakten, Statistiska centralbyrån, Pliktverket, Överstyrelsen för Civil Beredskap, Räddningsverket, Centrala studiestödsnämnden, Riksarkivet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Statens Invandrarverk, Justitieombudsmannen (JO), Folkhälsoinstitutet, Arbetslivsinstitutet, Forskningsrådsnämnden, Medicinska forskningsrådet, Socialvetenskapliga Forsk- ningsrådet, Samhall AB, Svenska Kommunförbundet, Kommunsektorns Pension AB, Försäkringskasseförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Pensionärernas Riks- organisation, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Tandhygienistförening, Dental- laboratoriernas Riksförening och Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet. Arbetsgivarverket, Svenska Arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens Centralorganisation, SACO, Företagarnas riksorganisation och Handikappförbundens Samarbetsorgan har i svar på remissen förklarat att de avstår från att yttra sig. 90 Lagrådsremissens lagförslag 2.1 Förslag till socialförsäkringsregisterlag Inledande bestämmelser 1 § Denna lag gäller personregister för sådan verksamhet i fråga om socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen ankommer på de allmänna försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket (socialförsäkringsregister). Med personregister förstås detsamma som i datalagen (1973:289). 2 § De allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket får föra socialförsäkringsregister för de ändamål som anges i 3 § och enligt de övriga bestämmelserna i denna lag. Registerändamål Användning hos de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket 3 § Socialförsäkringsregister får användas för 1. handläggning av ärenden som omfattas av 1 § första stycket, 2. förberedande åtgärder för handläggning enligt 1, samt 3. uppföljning, utvärdering, tillsyn och framställning av statistik avseende verksamhet enligt 1 och 2. Övrig användning 4 § Statens löne- och pensionsverk och det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpensioner får, i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, använda socialförsäkringsregister för handläggning av ärenden om utbetalning av socialförsäkringsförmåner och samordning av avtalspensionsförmåner. Statens löne- och pensionsverk får, i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, använda socialförsäkringsregister för handläggning av ärenden om statens tjänste- grupplivförsäkring. Registerinnehåll 5 § Socialförsäkringsregister får innehålla uppgifter om en person 1. om personen förekommer i ett ärende som avses i 3 § 1 eller, då förberedande åtgärder för handläggning vidtas enligt 3 § 2, kan förekomma i ett sådant ärende, och 2. om uppgifter i fråga om personen har betydelse för handläggningen av ärendet. 6 § I fråga om personer som avses i 5 § får allmänna och särskilda ärendeuppgifter registreras. Allmänna ärendeuppgifter är identifierings- och adressuppgifter samt uppgifter om kön, civilstånd, medborgarskap och födelseort. Särskilda ärendeuppgifter är uppgifter om sådana ekonomiska och personliga förhållanden som har betydelse för den handläggning av ärenden som anges i 3 § 1. 7 § Som särskilda ärendeuppgifter får inte sådana uppgifter registreras som avses i 4 § datalagen (1973:289) eller som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade. Utan hinder av första stycket får följande uppgifter registreras: 1. förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden som omfattas av 1 § första stycket, 2. tidpunkter, tidsperioder och belopp för ersättningar och ersättnings- grundande förhållanden i ärenden som omfattas av 1 § första stycket, 3. grad av nedsatt arbetsförmåga, 4. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygsgivare, 5. förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan utredning i reha- biliteringsärende samt av fastställd rehabiliteringsplan, 6. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade och vidtagna reha- biliteringsåtgärder, 7. förekomsten av sådan särskild grund för beaktande av högre bostadskostnad som avses i 14 § tredje stycket och 17 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 8. särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken, 9. om den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på det allmännas bekostnad, 10. om den registrerade är häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt eller i övrigt har tagits om hand på det allmännas bekostnad, 11. om den registrerade vistas eller bor i en särskild boendeform enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller på annat liknande sätt, 12. om den registrerade är aktuell i ett ärende om återbetalningsskyldighet och i sådant fall även exekutiva åtgärder, utmätningsbelopp, utmätningsfria belopp och beslut om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334), samt 13. anledningen till att ett ärende avslutats. I socialförsäkringsregister som förs för handläggning av ärenden om ersättning för tandvård enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring får dessutom, i fråga om privatpraktiserande tandläkare och annan anordnare av tandvård, registreras uppgift om personnamn och namn på praktik och, i förekommande fall, specialistkompetens. I sådana register får vidare registreras uppgift om 1. förekomsten av begäran om förhandsprövning enligt 14 § tandvårdstaxan (1973:638) samt kod för behandlingsförslag som begäran avser, 2. kod för behandling som avses i tandvårdstaxan, 3. kostnad för tandtekniskt material, 4. förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn och namnet på vårdgivare till vilken remiss har skett, 5. patientavgift och tandvårdsersättning, samt 6. arvode och förekomsten av delräkning. 8 § Uppgifter som registreras med stöd av 7 § andra och tredje styckena skall anges så kortfattat som möjligt. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om koder för registrering av behandling enligt 7 § tredje stycket 1 och 2. Regeringen får meddela föreskrifter som ytterligare begränsar innehållet i socialförsäkringsregister. 9 § Utan hinder av de begränsningar som följer av 7 och 8 §§ får följande uppgifter registreras i fråga om beslut av domstol, Riksförsäkringsverket eller en allmän försäkringskassa i ärenden som omfattas av 1 § första stycket: 1. utgången, 2. de bestämmelser som har tillämpats, och 3. huruvida beslutet har överklagats. 10 § Regeringen får föreskriva att uppgifter om sjukdomsdiagnos får registreras i socialförsäkringsregister om det behövs för angelägna uppföljningsändamål. Sådan registrering skall vara av begränsad omfattning och begränsad till vissa socialförsäkringsregister. 11 § Socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkringskassa eller ett lokalt organ inom denna eller för Riksförsäkringsverket för handläggning av ärenden får, utöver vad som följer av 5-10 §§, innehålla uppgift om ärendebeteckning och beteckning på handling samt, i förekommande fall, uppgift om att en handling i ett ärende inte finns i registret. Socialförsäkringsregister som avses i första stycket får också innehålla handlingar som har kommit in eller framställts i ett ärende som handläggs hos en allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket. För uppgifter i sådana handlingar gäller inte de begränsningar som följer av 7-10 §§, om uppgifterna har lämnats i ärendet eller behövs för handläggningen av detta. Sambearbetning 12 § Socialförsäkringsregister får tillföras 1. uppgifter från andra sådana register, och 2. uppgifter som lämnas till en allmän försäkringskassa eller Riksför- säkringsverket med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förordning om lämnande av uppgifter. Av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Datainspektionen kan följa att socialförsäkringsregister får tillföras uppgifter från personregister utöver vad som anges i första stycket. Registeransvar 13 § Registeransvariga för socialförsäkringsregister som förs gemensamt för Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna är verket samt varje försäkringskassa när det gäller behandling av uppgifter hos den försäkringskassan. För register som förs särskilt för en allmän försäkringskassa eller ett lokalt organ inom denna är försäkringskassan registeransvarig. Riksförsäkringsverket är registeransvarigt för socialförsäkringsregister som förs särskilt för verket. Direkt åtkomst till registrerade uppgifter 14 § Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna får ha direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs gemensamt för verket och försäkringskassorna. Direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkringskassa får endast den försäkringskassan ha. Om ett register förs särskilt för ett lokalt organs verksamhetsområde inom försäkringskassan får dock endast det lokala organet ha direkt åtkomst till uppgifterna. Direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs särskilt för Riksförsäkringsverket får endast verket ha. Om det behövs för ändamål som avses i 3 § 1 eller 2 får dock även en allmän försäkringskassa ha direkt åtkomst till ett sådant register med undantag för uppgifter som avses i 11 §. Behörighet för direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister enligt första-tredje styckena får endast ges till den som behöver ha tillgång till uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete. 15 § Statens löne- och pensionsverk och det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpensioner får, i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, ha direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister för de ändamål som anges i 4 §. Bestämmelserna i 14 § fjärde stycket skall tillämpas på motsvarande sätt på pensionsverket och det gemensamma organet. 16 § Den som genom sin befattning med ett socialförsäkringsregister hos det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpensioner får kännedom om uppgifter om enskildas ekonomiska och personliga förhållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter. Utlämnande av uppgifter på medium för automatisk databehandling 17 § Uppgifter i ett socialförsäkringsregister som lämnas ut till någon med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förordning får lämnas på medium för automatisk databehandling. I övrigt får uppgifter lämnas ut på medium för automatisk databehandling endast om det följer av lag eller förordning eller beslut av Datainspektionen eller om uppgiften skall användas för forskning eller framställning av statistik. Sökbegrepp 18 § Uppgifter i socialförsäkringsregister får användas som sökbegrepp endast om det behövs för 1. tillämpning av lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen, 2. rättelse, 3. tillsyn, uppföljning och utvärdering, eller 4. urval för forskning eller framställning av statistik. Uppgifter som avses i 7 § andra stycket 9 och 10 får användas som sökbegrepp endast om det är nödvändigt för vidtagande av rättelse. I fråga om handling som avses i 11 § andra stycket får endast ärende- beteckning och beteckning på handling användas som sökbegrepp. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva ytterligare begränsningar av användningen av uppgifter som sökbegrepp. Gallring 19 § Uppgifter och handlingar som avses i 11 § skall gallras ut senast tre år efter utgången av det år under vilket ärendet har avslutats. Andra uppgifter i socialförsäkringsregister skall gallras ut senast tio år efter det att de registrerades eller inom den kortare tidsfrist som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Detta gäller dock inte om uppgifterna fortfarande kan antas ha betydelse för sådan handläggningen av ett ärende som avses i 3 § 1. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva undantag från bestämmelserna i första och andra styckena för bevarande av ett urval av material för forskningens behov. Sådant material skall överlämnas till arkivmyndighet. Registerutdrag 20 § Uppgifter som finns i handlingar som avses i 11 § andra stycket behöver inte tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289). Av utdraget skall dock framgå vilka handlingar avseende den registrerade som finns i registret. Registerutdrag beträffande register som förs gemensamt för Riks- försäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna skall lämnas av försäkringskassan. Information 21 § Den som är registeransvarig för ett socialförsäkringsregister skall se till att den som är eller avses bli registrerad på lämpligt sätt får information om registret. Informationen skall innehålla en beskrivning av de uppgifter som registret får innehålla samt upplysning om 1. ändamålen med registret, 2. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret, 3. rätten att få registerutdrag och rättelse enligt datalagen (1973:289), samt 4. de begränsningar i fråga om direkt åtkomst, utlämnande av uppgifter på medium för automatisk databehandling, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som gäller för registret. Bemyndigande 22 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela säkerhetsföreskrifter för socialförsäkringsregister. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998, då lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister och lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna skall upphöra att gälla. 2. Motsvarande register som har inrättats före ikraftträdandet får föras enligt äldre bestämmelser till utgången av år 1998. 3. Under år 1998 skall registerutdrag som avses i 20 § andra stycket lämnas av Riksförsäkringsverket. 91 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Riksförsäkringsverket skall på begäran av den som marknadsför en vara som avses i 1 eller 2 § fastställa ett försäljningspris för varan. Den sökande skall förebringa den utredning som behövs för att priset skall kunna fastställas. Innan Riksförsäkringsverket meddelar beslut i ett sådant ärende skall sökanden och landstingen ges tillfälle till överläggningar med myndigheten. Fråga om ändring av ett tidigare fastställt försäljningspris får, förutom av Riksförsäkringsverket, tas upp av den som marknadsför varan eller av ett landsting. Dessa har även rätt att påkalla överläggning med Riksför- säkringsverket. Om inte överläggning begärs kan Riksförsäkringsverket fastställa det nya priset på grundval av tillgänglig utredning. ------------------------------------------------------- Inför överläggningar enligt första och andra styckena skall Riksförsäkringsverket till landstingen och sökanden lämna de uppgifter som behövs. Denna lag träder i kraft den 1 december 1997. 92 2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)1 skall införas en ny paragraf, 8 kap. 25 §, av följande lydelse. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. ------------------------------------------------------- 25 § Om en uppgift som omfattas av sekretess hos Riksförsäkringsverket enligt 6 § första stycket 1 har lämnats till ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana överläggningar som avses i 3 § lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m., gäller sekretessen även hos landstinget eller kommu- nen. Detta gäller dock inte om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos landstinget eller kommunen. Denna lag träder i kraft den 1 december 1997. 1 Lagen omtryckt 1992:1474. 93 Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-15 Närvarande: f.d. justiterådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr, justitierådet Edvard Nilsson. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 1997 (Socialdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. socialförsäkringsregisterlag, 2. lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m., 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Bo Nordelius. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslag till socialförsäkringsregisterlag 11 § I första stycket anges att vissa särskilda socialförsäkringsregister får, utöver vad som följer av 5-10 §§, innehålla uppgift om ärendebeteckning och beteckning på handling samt, i förekommande fall, uppgift om att en handling i ett ärende inte finns i registret. Såvitt Lagrådet kan finna utgör bestämmelserna i 5-10 §§ inte något hinder mot att de angivna uppgifterna registreras i något socialförsäkringsregister. Något behov av en utvidgad rätt att registrera dessa uppgifter i de särskilda registren synes därför inte föreligga. Första stycket framstår således som överflödigt och missvisande för övriga registers del. Enligt andra stycket får sådana särskilda register som avses i första stycket innehålla handlingar som har kommit in eller framställts i ett ärende som handläggs hos en allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket. För uppgift i sådana handlingar skall de begränsningar som följer av 7-10 §§ inte gälla, om uppgifterna har lämnats i ärendet eller behövs för handläggningen av detta. Avsikten med sist återgivna bestämmelser är att de särskilda socialför- säkringsregistren skall kunna kompletteras med s.k. elektroniska akter. I en elektronisk akt kan, till skillnad mot vad som gäller för andra delar av registret, registreras hela innehållet i olika handlingar. Som exempel på innehållet i en elektronisk akt anförs i remissen att en handläggare tar in en journal, en föredragningspromemoria eller ett förslag till beslutsmotivering. Ett socialförsäkringsregister är ett register som förs med automatisk databehandling. Det i lagtexten valda uttrycket att nu aktuella register får innehålla "handlingar som har kommit in eller framställts i ett ärende" synes därför kunna vålla missförstånd. Uttryckssättet torde kunna leda till den felaktiga föreställningen att det alltid är handlingen som sådan - och alltså inte uppgifterna i handlingen - som registreras i den elektroniska akten. Enligt Lagrådets uppfattning bör lagtexten förtydligas på denna punkt. Lagrådet finner mot den nu redovisade bakgrunden att paragrafen bör innehålla endast ett stycke vilket förslagsvis kan ges följande lydelse: "I socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkringskassa eller ett lokalt organ inom denna eller för Riksförsäkringsverket för handläggning av ärenden får, utan hinder av 7-10 §§, registreras uppgifter i handlingar som har kommit in eller framställts i ett ärende, om uppgifterna har lämnats i ärendet eller behövs för handläggningen av detta" 18 § Hänvisningen i tredje stycket till 11 § andra stycket bör - om den av Lagrådet förordade lydelsen av 11 § godtas - ändras till 11 §. 19 och 20 §§ Enligt Lagrådets uppfattning finns det skäl att placera de allmänna be- stämmelserna om utgallring och registerutdrag avseende socialförsäk- ringsregistren före motsvarande bestämmelser för de särskilda registrens elektroniska akter. Första och andra styckena i de båda paragraferna synes därför böra byta plats. Hänvisningarna till 11 § i de föreslagna styckena synes vidare böra begränsas till "uppgifter som avses i 11 §" (jfr vad Lagrådet anfört i anslutning till 18 §). Övriga lagförslag lämnas utan erinran. 94 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Klingvall Regeringen beslutar proposition 1996/97:155 Enhetlig registerlagstiftning på socialförsäkringsområdet, m.m. 95 Rättsdatablad ------------------------------------------------------- Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande häver eller upp- EG- repar ett regler normgiv- ningsbemyndigande ------------------------------------------------------- Socialförsäkringsre-4 §, 8 §, 10 §, 15 §, gisterlag 18 §, 19 §, 22 § 96