Post 6214 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 1998
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/20
Allmän miljö- och
naturvård
20
.
Förslag till statsbudget för år 1998
Allmän miljö- och naturvård
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Inledning 7
2.1 Omfattning/ändamål 7
2.2 Resultatbedömning och slutsatser 8
2.3 Åtgärder utanför utgiftsområdet 10
3 Miljövård 13
3.1 Omfattning/ändamål 13
3.2 Resultatbedömning och slutsatser 13
3.3 Resultatinformation om länsstyrelsernas
arbete inom miljöområdet 15
3.4 Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser 16
3.5 Anslag 16
A 1. Statens naturvårdsverk 16
A 2. Miljöövervakning m.m 17
A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar
och vattendrag 18
A 4. Investeringar och skötsel för naturvård 20
A 5. Koncessionsnämnden för miljöskydd 21
A 6. Kemikalieinspektionen 21
A 7. Visst internationellt miljösamarbete 22
A 8. Stockholms internationella miljöinstitut 23
4 Strålskydd, kärnsäkerhet m.m 25
4.1 Omfattning/ändamål 25
4.2 Resultatbedömning och slutsatser 25
4.3 Övrig statlig verksamhet 26
4.4 Anslag 27
B 1. Statens strålskyddsinstitut 27
B 2. Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader 28
B 3. Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning 28
B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m. 29
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under år 1998 för statens
räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband
med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla
naturområden som innebär åtaganden om högst
60 000 000 kr för budgetåret 1999,
2. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt
följande uppställning:
ANSLAG
ANSLAGSTYP
ANSLAGSBELOPP
(TUSENTAL
KRONOR)
A 1. Statens naturvårdsverk
ramanslag
268 104
A 2. Miljöövervakning m.m.
ramanslag
85 452
A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag
ramanslag
140 000
A 4. Investeringar och skötsel för naturvård
ramanslag
291 473
A 5. Koncessionsnämnden för miljöskydd
ramanslag
19 014
A 6. Kemikalieinspektionen
ramanslag
80 011
A 7. Visst internationellt miljösamarbete
ramanslag
37 762
A 8. Stockholms internationella miljöinstitut
obetecknat anslag
12 000
B 1. Statens strålskyddsinstitut
ramanslag
78 055
B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
ramanslag
75 479
B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
ramanslag
63 950
B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m.
ramanslag
26 752
Summa för utgiftsområdet
1 178 052
2 Inledning
2.1 Omfattning/ändamål
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård omfattar
frågor rörande biologisk mångfald och naturvård,
vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor,
miljöskydd, miljö- och kretsloppsforskning,
kemikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor
kopplade till kärnkraften samt internationellt
miljösamarbete. Utgiftsområdet omfattar vidare utgifter
för Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för
miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Statens
strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion.
Regeringens samordning av miljöpolitiken har sin
utgångspunkt i detta utgiftsområde samtidigt som
åtgärder för en god miljö i stor utsträckning också
finansieras inom ramen för andra utgiftsområden.
Främst gäller detta utgiftsområdena Internationellt
bistånd (7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande (18), Regional utjämning och utveckling (19),
Energi (21), Kommunikationer (22), Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar (23) och
Näringsliv (24).
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
2
114,6
1
381,8
1
873,0
1
178,0
1
198,4
1
152,9
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i strävan
mot en ekologiskt hållbar utveckling har fått en god
start.
Anslagssparande och reservationer från föregående
budgetår är relativt stort. Huvuddelen förklaras av att
medel för det femåriga programmet för
investeringsbidrag för främjande av omställning i
ekologiskt hållbar inriktning anvisades budgetåret
1995/96. I andra delar ligger förklaringen i fördröjning
av utbetalningar av beslutade forskningsprojekt och
andra projektmedel. Anslagssparandet på
myndigheternas förvaltningsanslag beror till stor del på
vakanser och tidigare anslagssparande. Prognosen för
innevarande budgetår visar på ett minskat
anslagssparande.
Större förändringar
Arbetet med att öka takten i omställningen av Sverige
till ett ekologiskt hållbart samhälle har under året haft
hög prioritet i regeringens arbete. Under utgiftsområde
18 redovisar regeringen riktlinjer för ett treårigt stöd till
lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. I
en särskild skrivelse till riksdagen redovisar regeringen i
dag läget i arbetet för ekologiskt hållbar utveckling och
hur Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett
föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Det
innebär en helhetssyn på samhällsutvecklingen där
hänsyn skall tas till ekologiska förutsättningar utan att ge
avkall på en god ekonomisk, social och kulturell
utveckling.
Ett femårigt program för stöd till investeringar för en
ekologiskt hållbar samhällsutveckling beslutades år 1996
(prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr.
1995/96:307). Programmet syftar till att ge kommuner,
företag och organisationer möjlighet att pröva ny
miljöteknik och nya metoder och därigenom driva på
utvecklingen mot ekologisk hållbarhet. Verksamheten
har kommit i gång under våren och regeringen har
beslutat om de första investeringsbidragen.
De planerade besparingarna innebär för år 1998 en
minskning med 195 miljoner kronor. Huvuddelen, 135
miljoner kronor, motsvaras av en indragning av anslaget
till miljö- och kretsloppsforskning. Indragningen bör
väsentligen kunna kompenseras med medel från
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA).
Mål för utgiftsområdet
De nu gällande övergripande målen för miljöpolitiken är
att
- skydda människors hälsa,
- bevara den biologiska mångfalden,
- främja en långsiktigt god hushållning med
naturresurser samt
- skydda natur- och kulturlandskap.
De nu gällande målen för strålskydd, kärnsäkerhet
m.m. innebär att
- skydda människor, djur och miljö mot skadlig
verkan av joniserande och icke-joniserande
strålning,
- kraven på säkerhet i kärnteknisk verksamhet
tillgodoses och att Sveriges åtaganden för att
förhindra spridning av kärnvapen och obehörig
befattning med kärnämne och kärnavfall efterlevs.
Prioriteringar för 1998
Den biologiska mångfalden prioriteras genom att
medlen för investeringar i mark för naturvård och vård
av sådan mark behålls oförändrade. Medlen för
miljöövervakning är också oförändrade i avvaktan på
förslag i 1998 års miljöpolitiska proposition. För bidrag
till kalkning av försurade sjöar och vattendrag beräknas
140 miljoner kronor.
Resurserna för myndigheternas kärnsäkerhets- och
strålskyddsarbete ökar som en följd av beslutet om
kärnkraftens avveckling.
Arbetet med att utveckla system för miljöledning
inleds inom flera myndigheter och även inom
Regeringskansliet - utöver de 25 pilotmyndigheter som
för närvarande arbetar med detta.
En proposition med förslag till miljöbalk med
ikraftträdande den 1 januari 1999 avses läggas på
riksdagens bord under senhösten 1997. Förslaget syftar
till en samordnad och skärpt miljölagstiftning och
kommer att leda till vissa förändringar i miljövårdens
organisation.
En samlad miljöpolitisk proposition inför 2000-talet
med förslag till bl.a. nya och omarbetade miljömål
läggs på riksdagens bord våren 1998.
2.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Tillståndet och utvecklingen inom området
I regeringens skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett
hållbart samhälle beskrivs regeringens arbete under år
1996 med omställningen till ett ekologiskt hållbart
samhälle. En viktig del är härvid att tydliggöra de olika
samhällssektorernas ansvar för hushållningen med
naturresurser och för att integrera miljöhänsyn i sin
verksamhet. Miljövårdsarbetet, som måste bedrivas
långsiktigt, har under de senaste årtiondena inneburit att
den fortgående miljöförstöringen i vårt land har
bromsats upp och har i viktiga avseenden lett till en
bättre miljö. Industriutsläppen fortsätter nu att minska
och avfallet nyttiggörs i allt större utsträckning.
Avgaskraven för nya bilar leder till att vägtrafikens
utsläpp minskar. Luft och vatten är betydligt renare.
Våra bestånd av havsörnar, sälar och uttrar återhämtar
sig. Betydande risker kvarstår dock, bl.a. vid
spridningen av vissa farliga kemikalier.
En viktig del av miljöpolitiken är att stimulera en
ökad resurseffektivisering. Begreppet faktor 10 - att
resursanvändningen behöver bli i genomsnitt 10 gånger
effektivare de närmaste generationerna - har förts fram
för att framhålla nödvändigheten och möjligheterna i en
ökad resurseffektivisering och understryka vikten av att
accelerera utvecklingen på detta område. I Sveriges
arbete med att nå ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt
hållbart samhälle kan begreppet faktor 10 fungera som
kompass och stimulera till nödvändigt nytänkande.
På det nationella planet fokuseras arbetet allt mer på
de diffusa utsläppen och på miljöpåverkan från varor
och ämnen som är spridda och har långsiktig påverkan.
På flera områden håller system med producentansvar på
att ta form och regeringens ambition är att
producentansvar skall införas på ytterligare områden.
Utsläppen från trafiken och jordbruket av övergödande
och försurande ämnen är alltjämt ett problem.
Flera av de nationella miljöproblemen orsakas till
betydande del av utsläpp och nedfall från Europa norr
om Alperna och Karpaterna. Arbetet inom EU och
EU-utvidgningen har här stor betydelse. Europeiska
kommissionen har, efter svenskt initiativ, föreslagit en
gemensam strategi mot försurningen. Inom EU införs -
också på svenskt initiativ - ett tillverkaransvar för
avgasrening på bilar och speciella krav på kallstarter.
Vidare arbetar EU på flera sätt med att få bort farliga
kemikalier eller minska riskerna med användningen av
dem. EU har också ställt sig bakom Sveriges krav på att
avfallstransporterna skall minska och att varje land skall
ta ansvar för sina egna sopor.
Regering och riksdag har satt upp 167 miljömål.
Knappt hälften av de uppföljda målen, 39 av 85, har
antingen redan nåtts eller kommer att kunna nås inom
utsatt tid. Många av dessa mål är delmål eller etappmål
på vägen mot en viss miljökvalitet. Bland de miljömål
som enligt Naturvårdsverkets uppföljning nås eller
redan har nåtts återfinns bl.a. mål som gäller
ozonnedbrytande ämnen, svenska svavel- och
svaveldioxidutsläpp, arsenikutsläpp, klorblekmedel i
maskintvättmedel, återtagning av däck, en del
dryckesförpackningar och returpapper, utsläpp av
kvicksilver och bly med flera metaller. Bland de mål
som verket då bedömde sannolikt inte skulle nås till
utsatt tid återfinns bl.a. målen som gäller
koldioxidutsläpp, kväveoxider i tätorterna, kväveutsläpp
till vatten, källsortering, användning av handelsgödsel,
grundvattenkvalitet samt stabila organiska ämnen. Det
bör poängteras att även vissa andra mål är svåra att nå,
t.ex. målen om biologisk mångfald. En fjärdedel av de
uppföljda målen har inte nåtts eller kommer inte att nås
inom utsatt tid.
Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag nyligen
föreslagit nya nationella och sektorövergripande
miljömål och revidering av de befintliga miljömålen.
Verkets uppgift har också varit att biträda berörda
sektorsmyndigheter och aktörer för att samordna
sektorsmyndigheternas förslag till nya miljömål.
Miljömålen kommer att behandlas i den miljöpolitiska
propositionen som läggs fram våren 1998.
De viktigaste statliga insatserna inom utgiftsområdet
Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett
föregångsland för en ekologisk hållbar utveckling. De
övergripande målen för ett ekologiskt hållbart samhälle
är att skydda miljön och människors hälsa, att använda
jordens resurser effektivt och att nå en tryggad
försörjning. En delegation för en ekologiskt hållbar
utveckling tillsattes i januari 1997. Delegationen har i
enlighet med sitt uppdrag, presenterat ett
investeringsprogram för ekologiskt hållbar utveckling
samt en gemensam plattform för fortsatt arbete.
Riksdagen har godkänt huvudinriktningen för de lokala
investeringsprogrammen samt att 5,4 miljarder kronor
skall avsättas under perioden 1998-2000. För att nå
ekologisk hållbarhet krävs nya åtgärder inom samtliga
politikområden. I samband med årets budgetproposition
presenteras ett handlingsprogram där en rad åtgärder
presenteras.
Arbetet med att påverka EU:s regelverk på
kemikalieområdet enligt anslutningsfördraget har krävt
betydande insatser och revideringen kommer att
slutföras under år 1998.
Effekter av statliga insatser
Regeringen har under 1995 gett bidrag om 400 miljoner
kronor till upprustning av naturvårdsområden, åtgärder
om VA-sektorn, efterbehandling av gamla
industriområden, bullersanering samt
fjärrvärmeutbyggnad. Vidare avsattes under år 1996
100 miljoner kronor i investeringsbidrag för främjande
av omställning i ekologiskt hållbar riktning. Syftet med
insatserna har varit tvåfaldigt, dels att skapa
sysselsättning, dels att förbättra miljön. Bidraget per
arbetstillfälle blev mellan 12 500 och 87 000 kronor.
Efterbehandlingen har möjliggjort en begränsning av
spridningen av flera skadliga ämnen, exempelvis
kvicksilver och arsenik, att nå grundvattentäkter.
Sysselsättningseffekten av åtgärderna har uppgått till
700 årsarbetskrafter. Till detta skall läggas indirekta
arbetstillfällen, vilka har beräknats till drygt 900
årsarbetskrafter. Den långsiktiga sysselsättningseffekten
är för närvarande svår att bedöma.
I dag kalkas ungefär 7 500 sjöar och 12 000 km
vattendrag. Dagens effektuppföljningsprogram visar att
ungefär 90 % av sjökalkningen och 80 % av vat-
tendragskalkningen årligen uppnår verksamhetens mål.
Naturvårdsverket utformar för närvarande nya
Allmänna Råd för kalkning och biologisk återställning
för restaurering av försurningsskadade vatten.
Naturvårdsverket utvecklar också ett nytt dataregister
för kalkning, biologisk återställning och effekt-
uppföljning, vilket kommer att underlätta
handläggnings-, planerings- och
utvärderingsverksamheten samt förbättra möjligheterna
till nationell utvärdering.
Regeringens slutsatser
Sverige skall vara ett föregångsland i strävan att skapa
ett ekologiskt hållbart samhälle. Staten och dess
myndigheter har stor betydelse för att driva på
utvecklingen på miljöområdet och för
samhällssektorernas miljöarbete. Som ett verktyg i detta
omställningsarbete införs miljöledningssystem i stats-
förvaltningen. I december 1996 beslutade regeringen
om ett pilotprojekt med 25 medverkande myndigheter.
Myndigheterna fick i uppdrag att under 1997 påbörja
införandet av miljöledningssystem, vilket är ett sätt att
organisera och effektivisera sitt miljöarbete. Att införa
miljöledning innebär att göra en miljöutredning, dvs.
inventera sin miljöstörande verksamhet samt lämna
förslag på miljöpolicy och handlingsprogram för fortsatt
integrering av miljöhänsyn. Dessutom skall
myndigheterna se över möjligheter till miljöanpassad
upphandling. Pilotprojektet skall redovisas i samband
med resp. myndighets årsredovisning för 1997, senast
den 1 april 1998. Utifrån resultat och erfarenheter från
pilotprojektet skall arbetet med en anpassad form av
miljöledningssystem starta hösten 1997 inom
Regeringskansliet. Med början år 1998 utvidgas
pilotprojektet till att omfatta fler myndigheter.
En samlad miljöpolitisk proposition inför 2000-talet
läggs på riksdagens bord våren 1998. I propositionen
presenteras bl.a. nya och omarbetade miljömål för ökad
miljökvalitet, miljöpolitikens medel och miljöpolitikens
fortsatta inriktning mot ett hållbart samhälle.
I mars 1997 antog Europeiska kommissionen ett
förslag om en gemensam strategi för att motverka
försurning. Strategin har utarbetats av kommissionen på
svenskt initiativ. Slutmålet är att försurningen skall
minska till en nivå som naturen tål, dvs. att kritiska
belastningar inte skall överskrivas någonstans inom
unionen. Ett delmål i kommissionens förslag innebär att
den areal där den kritiska belastningen i dag överskrids
skall minska med minst 50 % till år 2010. Det innebär
att antalet hektar där den kritiska belastningen
överskrids skall halveras, jämfört med ett
referensscenario där redan beslutade åtgärder räknas in.
För svensk del innebär det långtgående förbättringar. År
1990 var ca 23 % av Sveriges yta utsatt för mera
försurat regn än vad naturen tål. Med redan beslutade
åtgärder samt de åtgärder som föreslås i
försurningsstrategin kommer endast 1,6 % av Sveriges
yta att vara utsatt för försurat regn över den kritiska
belastningen år 2010.
En proposition med förslag till en miljöbalk kommer
att lämnas under senhösten 1997. Förslaget syftar till en
samordnad och skärpt miljölagstiftning och kommer
också medföra ett omfattande följdlagstiftningsarbete,
som avses föreläggas riksdagen i början av år 1998.
Kärnsäkerhets- och strålskyddsarbetet vid Statens
kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut
förstärks som en följd av den s.k.
energiöverenskommelsen och finansieras via avgifter
från kärnkraftföretagen.
Anslaget för miljö- och kretsloppsforskning utgår
fr.o.m. år 1998 och i stället kommer huvuddelen av
miljöforskningen att finansieras via Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning (MISTRA).
Medlen till sanering och återställning av
miljöskadade områden minskas samtidigt som
möjligheter öppnas för kommunerna att få bidrag till
sådana investeringar via det lokala
investeringsprogrammet för hållbar utveckling. Det
femåriga programmet för insamling av kvicksilver
avslutas ett år tidigare. Även denna förändring sker mot
bakgrund av att kommunerna kan få stöd till sådana
åtgärder via det lokala investeringsprogrammet.
Bidragen till vissa ideella organisationers miljöarbete
minskas och bidragen till arbete med lokala Agenda 21
dras in. Vissa möjligheter att erhålla bidrag kommer att
finnas inom ramen för det lokala
investeringsprogrammet som ett led i arbetet med att
vidareutveckla sådana program efter år 1998. Vidare
minskas medlen för bidrag till skoterleder och beräknas
nu till 20 miljoner kronor i stället för 30 miljoner
kronor för treårsperioden 1997-1999.
2.3 Åtgärder utanför utgiftsområdet
Miljöhänsyn och resurshushållning integreras i alla
sektorer i samhället. De olika samhällssektorerna måste
därför ta ett ökat ansvar för miljöpåverkan och
resursanvändning. Detta gäller bl.a. inom
utgiftsområdena 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, 19 Regional
utjämning och utveckling, 21 Energi, 22
Kommunikationer, 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar och 24 Näringsliv.
Medel för det lokala investeringsprogrammet för en
ekologiskt hållbar utveckling beräknas under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande. Regeringen beräknar sammanlagt 5,4
miljarder kronor för perioden 1998 - 2000 för detta
ändamål.
Under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
beräknas medel för bistånd till miljöprojekt och för
samarbete med Central- och Östeuropa på
miljöområdet.
Både den utredningsverksamhet som bedrivs av
myndigheterna, ofta på regeringens uppdrag, och den
som bedrivs inom kommittéväsendet har stor betydelse
för att få beslutsunderlag till utveckling och förändring
inom såväl miljövårdsområdet som inom området
kärnsäkerhet och strålskydd. För den
utredningsverksamhet som krävs för att få underlag för
politiska beslut och som regeringen inte uppdrar åt
myndigheterna, beräknas medel under utgiftsområde 1
Rikets styrelse.
Regeringen har enligt bilskrotningslagen (1975:343)
fått riksdagens bemyndigande att meddela föreskrifter
om skrotningspremiens storlek och villkor i övrigt för
utbetalning av premien. Riksskatteverket uppbär
skrotningsavgiften och Vägverket administrerar och
förvaltar Bilskrotningsfonden. Behållningen i fonden
uppgick den 30 juni 1997 till 447,7 miljoner kronor.
Regeringen har enligt lagen om avgifter för
miljöfarliga batterier (1990:132) fått riksdagens
bemyndigande att meddela de föreskrifter om avgifter
som behövs för att täcka samhällets kostnader för att
samla in och oskadliggöra batterier som är förbrukade
eller inte längre används. Den s.k. Batterifonden
förvaltas av Naturvårdsverket och uppgick den 30 juni
1997 för blybatterier till 20 650 000 kronor och för
småbatterier till 74 263 000 kronor.
På Naturvårdsfonden redovisas naturvårdsobjekt i
statlig ägo. Det gäller bl.a. områden som avsatts som
nationalparker och områden i övrigt som förvärvats
med statliga medel för naturvårdsändamål.
Naturvårdsfonden förvaltas av Naturvårdsverket. För
närvarande redovisas en landareal om ca 800 000 hektar
på Naturvårdsfonden.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA)
har till ändamål att stödja forskning av strategisk
betydelse för en god livsmiljö. Totalt sett har resurserna
för miljöforskning vuxit under de senaste åren trots
nedskärningar av i första hand Naturvårdsverkets miljö-
och kretsloppsforskning och Skogs- och jordbrukets
forskningsråd miljörelaterade forskning. De nya
resurserna har i första hand skjutits till av MISTRA och
EU, vilket inneburit att forskning om åtgärder och
lösningar fått större tyngd. MISTRA beslutade i juni
1997 om en ram på 300 miljoner kronor för stöd till
miljöforskning under 1998 vilket är mer än en
fördubbling av MISTRA:s stöd under 1997. Beslutet
innebär en viss ökning i förhållande till de samlade
anslagen från MISTRA och Naturvårdsverket under
1997. För åren 1999 - 2002 anger MISTRA:s styrelse
en planeringsram på resp. 280, 270, 250 och 250
miljoner kronor per år. Utgiftsnivån kommer successivt
att anpassas nedåt vilket svarar mot den genomsnittliga
långsiktiga avkastningen på kapitalet. MISTRA:s beslut
innebär vidare att statens del av den med näringslivet
gemensamt finansierade forskning som bedrivs via
Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning
(SIVL), upphör från år 1999. Därefter har SIVL
möjlighet att få stöd för avgränsade projekt från
MISTRA. Regeringen anser att en med näringslivet
samfinansierad forskning om näringslivets miljöfrågor
är betydelsefull. Regeringen kommer därför att följa
frågan om den långsiktiga finansieringen av denna
forskning.
De avgiftsmedel som kärnkraftsföretagen betalar
enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m.m. förvaltas av
Kärnavfallsfonden. Medlen är placerade i
Riksgäldskontoret. Vid utgången av år 1996 var
Kärnavfallsfondens marknadsvärde 20 831 miljoner
kronor.
I förhållande till vad som redovisats i 1997 års
ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) har
utgiftsområdet fr.o.m. år 1998 ökats med 23,5 miljoner
kronor för att förstärka kärnsäkerhets- och
strålskyddsarbetet. I enlighet med vad som anfördes i
energipropositionen våren 1997 (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) bör dessa
resursförstärkningar finansieras med höjda avgifter för
kärnkraftsföretagen. För år 1998 har ramen engångsvis
ökats med 1,2 miljoner kronor motsvarande medel som
anvisats under reservationsanslaget 1993/94 B13
Miljöinsatser i Östersjöregionen och som inte hinner
utbetalas före utgången av år 1997.
Vidare har utgiftsområdet för år 1999 tillförts 58
miljoner kronor genom indragning av motsvarande
belopp från anslaget 1995/96 A8 Investeringsbidrag för
främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning.
Regeringen har för avsikt att se över ramarna fr.o.m. år
2000 för utgiftsområdet
UTGIFTSUTVECKLINGEN FÖR DE I UTGIFTSOMRÅDE 20 INGÅENDE VERKSAMHETSOMRÅDENA
(MILJONER KRONOR)
UTGIFT
1995/96
DÄRAV
1996
ANVISAT 1
1997
UTGIFTSPROG
NOS
1997
FÖRSLAG
1998
BERÄKNAT
1999
BERÄKNAT
2000
A Miljövård
1 785,4
1 139,6
1 113,6
1 626,9
933,8
948,5
897,3
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
329,2
242,2
222,4
246,1
244,2
249,9
255,6
Totalt för utgiftsområde 20
2 114,6
1 381,8
1 336,0
1 873,0
1 178,0
1 198,4
1 152,9
1. Inkl. anvisat på tilläggsbudget.
3 Miljövård
3.1 Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet omfattar insatser för att bevara
den biologiska mångfalden, miljöövervakning, stöd
till återställning av försurade sjöar och vattendrag
genom kalkning, frågor om vatten- och luftvård,
avfallsfrågor, bilavgasfrågor, frågor om forskning på
miljö- och avfallsområdet, miljöskyddsfrågor,
kemikaliekontroll och internationellt samarbete inom
miljöområdet. Till området hör vidare Statens
naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för miljöskydd
och Kemikalieinspektionen .
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
1
785,4
1
139,6
1
626,9
933,8
948,5
897,3
Sammanfattande kommentarer till verksamhets-
och ekonomiskt utfall
I den miljöpolitiska propositionen våren 1998 lämnas
en bred redovisning av miljötillståndet och
miljöarbetet.
Större förändringar
Finansieringen av miljö- och kretsloppsforskningen
förändras.
Prioriteringar för år 1998
Arbetet med att bevara den biologiska mångfalden
och skapa förutsättningar för ett ekologiskt hållbart
samhälle prioriteras.
3.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Verksamheten vid Naturvårdsverket,
Koncessionsnämnden för miljöskydd och
Kemikalieinspektionen har bedrivits med en sådan
inriktning att de uppsatta målen för myndigheternas
arbete i huvudsak har nåtts.
En Agenda 21 för Östersjöregionen håller på att
utarbetas av en internationell arbetsgrupp, som skall
presentera ett förslag till aktionsplan under första
halvåret 1998. Prioriterade områden är enligt
direktiven uthållig utveckling inom jordbruk, energi,
fiske, skogsbruk, industri, turism och transporter.
Arbetet inom många av de globala konventionerna
för hållbar utveckling är av stor betydelse. De globala
konventionerna är i många fall verkningsfulla medel
för att främja hållbar utveckling och Sverige kommer
att inta en fortsatt aktiv roll inom det internationella
konventionsarbetet.
I regeringens skrivelse 1996/97:2 Sveriges
internationella samarbete för hållbar utveckling
beskrivs översiktligt de övergripande svenska
prioriteringarna inom FN:s arbete för hållbar
utveckling samt det svenska internationella
miljösamarbetet. Härvid framgår att regeringen
lägger stor vikt vid detta samarbete och att Sverige
bör vara en pådrivande kraft i det internationella
miljösamarbetet i strävan att skapa ett hållbart
samhälle.
I juni 1997 hölls det extra mötet med FN:s
generalförsamling (UNGASS) med syfte att följa upp
och utvärdera genomförandet av Agenda 21 på
internationell, nationell och lokal nivå. Vid mötet
enades världens länder om ett nytt program för
genomförande av Agenda 21, ett handlingsprogram
för hållbar utveckling inför det 21:a århundradet. I
programmet uppmärksammas särskilt frågorna om
sötvatten, energi och ekoeffektivitet (faktor 10 och
faktor 4). Det är av största vikt att resultatet från
UNGASS bearbetas och förankras i det nationella
arbetet samt att mötet får en framgångsrik
uppföljning internationellt.
Nationalkommittén för Agenda 21 har i sitt
slutbetänkande Fem år efter Rio (SOU 1997: 105)
redovisat det omfattande arbete som har bedrivits i
Sverige och lämnat förslag till strategier inför
framtiden. I betänkandet redovisas vidare den svenska
nationalrapporten till ett extra möte med FN:s
generalförsamling (UNGASS) och exempel på lokalt
Agenda 21-arbete på olika områden. Regeringen
kommer under hösten att ta ställning till hur det
fortsatta Agenda-arbetet på nationell nivå skall
organiseras. Inom ramen för nationalkommitténs
verksamhet har startats ett informationssamarbete
mellan kommittén, Naturvårdsverket,
Kommunförbundet och Utvecklingsradion via
Internet.
Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) har i oktober
1996 lämnat betänkandet Hållbar utveckling i
Sveriges skärgårdsområden (SOU 1996:153).
Betänkandet innehåller bedömningar och förslag om
åtgärder i fråga om vattenmiljö, sjöfart, fritidsbåtar,
fiske, areella näringar, naturvård, försvaret,
strandskydd, bebyggelse och planering. Många av
förslagen innebär ett ansvar för lokala och regionala
myndigheter att vidta åtgärder inom ramen för
befintlig lagstiftning. Regeringen kommer under
hösten 1997 att uppdra till berörda centrala
myndigheter och länsstyrelser att med utgångspunkt i
de länsvisa strategiprogrammen för regional miljö
(STRAM) och i samarbete med berörda kommuner
och lokala organisationer m.m. utveckla, fördjupa
och förankra arbetet i regionala och lokala miljö- och
utvecklingsprogram för några av de större
skärgårdsområdena. Regeringen kommer därvid att
ge Miljövårdsberedningen tilläggsdirektiv att följa och
stimulera arbetet med skärgårdsmiljöprogrammen
åren 1998 och 1999 samt att senast år 2000 redovisa
en utvärdering av det samlade miljöarbetet för att
bedöma i vilken mån miljö- och
utvecklingsprogrammen bidragit till att nationella
miljömål och förpliktelser enligt internationella
konventioner uppnås. Beträffande avgas- och
bullerkrav för fritidsbåtar har Europeiska
kommissionen på svenskt initiativ påbörjat ett arbete
med att utarbeta ett direktivförslag till gemensamma
regler. Kommissionen arbetar med att utforma
direktivförslaget enligt det till kommissionen
notifierade svenska lagförslaget innehållande
gränsvärden för avgaser och buller.
Naturvårdsverket har ansvarat för tilldelningen av
medel för sanering och återställning av miljöskadade
områden på regional och lokal nivå. Inom ramen för
det lokala investeringsprogrammet för ekologiskt
hållbar utveckling kan saneringsåtgärder ingå som en
del av en investeringsplan. Naturvårdsverkets
kompetens på området är även framöver viktig för att
vidmakthålla och uppdatera kunskapsläget avseende
efterbehandlingsbehov och också följa det
internationella arbetet på området.
Klimatkonventionen möts i Kyoto i december 1997
för att underteckna ett protokoll om minskningar av
växthusgaser. Sverige har som medlem i EU
medverkat till att föreslå ett förhandlingsbud
innebärande att alla industriländer bör minska
utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och
dikväveoxid med 15 % mellan 1990 och 2010.
Klimatfrågorna är ett prioriterat arbetsområde och
har klara kopplingar till arbetet med hållbar
utveckling.
Sverige har hittills anmält 1 263 områden att ingå i
det europeiska nätverket av skyddade områden -
Natura 2000. Naturvårdsverket har i uppdrag att
senast den 15 november 1997 i samarbete med
länsstyrelserna lämna förslag till regeringen på
ytterligare områden som kan anmälas till nätverket.
Arbetet beträffande Natura 2000 har inneburit ett
delvis nytt sätt att arbeta med bevarandefrågor, för
såväl regionala som centrala myn-digheter. I
december 1997 kommer en utvärdering att göras av
kommissionen beträffande ett av de naturgeografiska
områdena i Natura 2000 som berör Sverige, den
boreala regionen. Detta blir den första utvärderingen
som görs inom Natura 2000.
Genom omprioriteringar skall Naturvårdsverket
skapa utrymme för att genomföra ett aktionsprogram
för biologisk mångfald. Regeringen har i proposition
1996/97:75 lämnat sina ställningstaganden
beträffande aktionsplanen.
I arbetet med skydd av olika naturtyper är skyddet
av skogsmiljöer särskilt uppmärksammat sedan flera
år. Miljövårdsberedningen har i betänkandet Skydd
av skogsmark (SOU 1997:97 och 98) bedömt behovet
och formerna av skydd av skogsmark för att bevara
den biologiska mångfalden. Rapporterna
remissbehandlas för närvarande. Vidare har
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att
fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens
effekter på den biologiska mångfalden. De båda
verken har också regeringens uppdrag att utvärdera
återväxternas kvalitet och skyddet av skogsmark.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med
sina ställningstaganden under år 1998 i dessa frågor.
Vid sidan av det statliga arbetet pågår diskussioner
om certifiering av det svenska skogsbruket i en
partsammansatt arbetsgrupp med representanter för
skogsbruk och naturvårdsorganisationer. Under första
halvåret 1997 ombildades gruppen, bl.a. ingår inte
Skogsägarnas riksförbund. Utifrån vissa
internationella grundprinciper har gruppen redovisat
ett förslag till svensk standard för ett miljöanpassat
skogsbruk. Beträffande skogsbolagen sker inom den
s.k. ekologiska landskapsplaneringens ram arbete
som kan innebära att skogsbruket begränsas helt eller
delvis under viss tid.
Riksdagen har vid behandlingen av statsbudgeten
för budgetåret 1997 utgiftsområde 23 (bet.
1996/97:JoU1, rskr 1996/97:113 och 114)
tillkännagivit att regeringen bör utarbeta en
sammanhållen rovdjurspolitik som möjliggör en
helhetssyn på de biologiska, jaktliga och
näringsmässiga frågorna. Enligt riksdagen bör
regeringen snarast återkomma till riksdagen med
förslag om en samlad rovdjurspolitik. Regeringen
avser att inom kort utforma direktiv för en utredning
med den breda ansats som riksdagen angivit.
Utredningen beräknas redovisa sina förslag under år
1998.
Naturvårdsverket har under 1997 medverkat till att
ett gemensamt, svenskt miljönät (Svenska miljönätet)
skapats på Internet. Olika myndigheter och
organisationer - miljönätets medlemmar - svarar för
innehållet. Under år 1998 bör Svenska miljönätet få
en permanent organisation, placerad vid
Naturvårdsverket. Regeringen beräknar att medel för
detta skall kunna frigöras genom om-prioriteringar
inom befintliga ramar.
Den kommitté för översyn av kemikaliepolitiken
(M 1996:02), som regeringen tillsatte våren 1996,
överlämnade sitt betänkande En hållbar
kemikaliepolitik (SOU 1997:84) den 16 juni 1997.
Betänkandet innehåller förslag till nya mål för
kemikaliepolitiken som är avsedda att understödja och
driva på arbetet mot en hållbar utveckling.
Kommittén föreslår att dessa mål skall utgöra
grunden för den politik Sverige skall driva nationellt,
inom EU och internationellt. Betänkandet har sänts på
remiss under hösten och kommer att behandlas inom
ramen för den miljöproposition som regeringen avser
att presentera för riksdagen under våren 1998.
Naturvårdsverket har i juni 1997 slutredovisat sitt
uppdrag att utvärdera det 50-procentiga
reduktionsmålet för utsläpp av kväve till havet.
Rapporten remissbehandlas för närvarande och
regeringen avser behandla rapporten i den
miljöpolitiska propositionen år 1998.
3.3 Resultatinformation om
länsstyrelsernas arbete inom
miljöområdet
Som övergripande mål gäller bl.a. att länsstyrelsernas
arbete skall utgå från den samlade regionala
miljöstrategin (STRAM), att särskild uppmärksamhet
skall ägnas åt uppbyggnaden av den regionala
miljöövervakningen samt att denna samordnas med
den nationella och den lokala miljöövervakningen.
Redovisningen av arbetet enligt miljöskyddslagen har
för budgetåret 1995/96 skett utifrån nya
verksamhetsmål. Härvid gäller bl.a. att
länsstyrelserna skall ha tagit fram program för både
tillsyn av de miljöfarliga verksamheter man har
tillsynsansvar för och för omprövning av gamla
tillstånd. Vidare gäller att prövningen av
tillståndsärendena inom miljöområdet skall
effektiviseras så att det finns beslut inom 6 månader
för minst 80 % av kompletta ärenden.
Av länsstyrelsernas redovisningar framgår att det
gemensamma datasystemet KRUT har använts av de
flesta län som underlag för arbete med både
tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen.
Systemet har kunnat användas på ett bra sätt och
ibland även fått utgöra själva programmet i vissa län,
varför verksamhetsmålet om tillsynsprogram får
anses vara uppfyllt. Program som anpassats efter de
regionala förhållandena finns således för både
tillståndsprövning av gamla tillstånd och för tillsyn.
Redovisningen av tillståndsprövningen av gamla
tillstånd visar att många län av resursskäl inte
prioriterar sådan prövning eftersom många av de
gamla verksamheterna fortfarande har godtagbara
villkor. Tillgängliga resurser måste enligt länen
reserveras för prövningar som ger mest miljönytta.
Det viktiga är naturligtvis att länen har ett
välfungerande system för uppföljning av sitt löpande
miljöskyddsarbete för att nå verksamhetsmålen och
att resurserna används optimalt ur
miljöskyddssynpunkt. Effektivitetskravet att pröva 80
% av alla kompletta tillståndsärenden inom 6
månader har uppfyllts av hälften av alla län.
Som framgår av länsstyrelsernas arbete med de
övergripande målen, vilket redovisats i länens
samlade regionala miljöstrategi (STRAM), har
många län också aktivt engagerat sig i nya angelägna
uppgifter inom miljöskyddsområdet. Det gäller arbete
med miljöcertifiering EMAS och ISO 14000,
miljöanpassning av statliga myndigheter, sanering av
förorenade områden och fortsatt aktivt arbete med
Agenda 21 m.m. Det är angeläget att länsstyrelserna
på detta vis anpassar sitt miljöskyddsarbete efter
sådana nya aktuella arbetsuppgifter och även för in
uppgifter om sådant arbete i sin miljöstrategi.
Samordnade miljöövervakningsprogram har enligt
regeringens uppdrag till Naturvårdsverket införts i
varje län. I en treårig plan har den regionala
miljöövervakningen har också redovisats i s.k.
länsprogram. Dessa omfattar all regional
miljöövervakning, dvs. inte bara den som finansieras
med statliga medel via miljöövervakningsanslaget till
Naturvårdsverket. Den med statliga medel
finansierade miljöövervakningen har nyligen utretts
(SOU 1997:34) varför regeringen i den samlade
miljöpropositionen våren 1998 avser återkomma i de
frågor som har betydelse för både den regionala och
lokala miljöövervakningen.
En betydande del av länsstyrelsernas arbete vad
gäller naturvård har under budgetperioden gällt det
europeiska nätverket av skyddade områden - Natura
2000. Länsstyrelserna tillfördes vissa extra resurser
för att utföra arbetet. Naturvårdsverket och
länsstyrelserna skall tillsammans analysera behovet av
bevarande och skydd av områden i Sverige som
innehåller sådana naturtyper och arter som skall
bevaras enligt EG:s naturvårdsdirektiv. Den
huvudsakliga redovisningen genomfördes under år
1996 men har också fortsatt under år 1997.
Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att senast
den 15 november 1997 lämna förslag till regeringen
till ytterligare områden.
Länsstyrelserna har också haft ett omfattande
arbete att administrera miljöstöden inom ramen för
miljöprogrammet för jordbruket med EU:s miljöstöd
inom jordbruket. Det utökade miljöprogrammet som
regeringen föreslår i propositionen om hållbart fiske
och jordbruk (prop. 1997/98:2) medför ett fortsatt
omfattande arbete för länsstyrelserna med bl.a.
insatser för information och utbildning rörande
jordbrukets miljöfrågor.
3.4 Regeringens bedömning med
anledning av revisionens
iakttagelser
Regeringen konstaterar med tillfredsställelse att
Riksrevisionsverket (RRV) inte har haft några
invändningar i revisionsberättelserna för budgetåret
1995/96 för Naturvårdsverket, Koncessionsnämnden
för miljöskydd och Kemikalieinspektionen. I RRV:s
ekonomiska värdering av de förstnämnda
myndigheterna har de fått betyget tillfredsställande.
Kemikalieinspektionen har fått betyget fullt
tillfredsställande. Vid kontakter med myndigheterna
har framgått att arbete pågår för att förbättra
ekonomiadministrationen ytterligare.
Riksdagens revisorer har granskat det samlade
försurningsarbetet i rapporten (1996/97:8)
Miljövårdsarbetet och försurningen. Revisorernas
rapport remissbehandlas för närvarande och det
slutliga ställningstagandet i form av ett förslag till
riksdagen väntas under slutet av hösten 1997.
Regeringen återkommer därefter till denna fråga.
Den översyn av Sveriges miljöarbete som OECD
genomförde 1995/96 har föranlett regeringen att
redovisa vissa pågående åtgärder och vidta ett antal
nya åtgärder. Dessa har redovisats i regeringens
skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt
hållbart samhälle.
3.5 Anslag
A 1. Statens naturvårdsverk
1995/96
Utgift
624 303
1
Anslag
s-
sparan
de
49 528
Därav
1996
Utgift
427 200
1997
Anslag
358 327
2
Utgifts
-
progno
s
383 155
1998
Förslag
268 104
1999
Beräkna
t
273 448
2000
Beräkna
t
277 819
1. Beloppen anges i tusental kronor
2. Inkl. anvisat på tilläggsbudget
Anslaget belastas av Naturvårdsverkets
förvaltningskostnader, inklusive kostnader för att
administrera den verksamhet som finansieras via
sakanslagen. Budgetåret 1995/96 och 1997 har medel
för vård och förvaltning av markinvesteringar
anvisats under detta anslag.
Anslagssparandet från budgetåret 1995/96 är
relativt stort. Detta beror främst på fördröjningar av
utbetalningar av beslutade projekt och beställda
uppdrag. Dessutom ingår en planeringsreserv inför
kommande besparingar. Prognosen för innevarande
budgetår visar på betydligt mindre anslagssparande.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Verksamhetsmålen för budgetåret 1995/96 är
indelade efter tretton miljöhot. Det är svårt att utifrån
verksamhetsmål i form av miljöhot dra slutsatser om
måluppfyllelse. Verkets årsredovisning för 1995/96
ger dock en mängd värdefull information i
dimensionerna miljöhot och funktioner. För
innevarande år har målen funktionsindelats. För att
ytterligare förbättra styrningen och
uppföljningsmöjligheterna av verket pågår arbete med
att vidareutveckla verksamhetsmålen samt
prestationsmått nära knutna till dessa
verksamhetsmål.
Överväganden
För att skapa ökat samband mellan markförvärv och
skötselåtgärder föreslår regeringen att de medel som
tidigare anvisats för skötselåtgärder under
förvaltningsanslaget A1 Statens naturvårdsverk
överförs till anslaget A4 Investeringar och skötsel för
naturvård. Vidare beräknar regeringen de medel för
personalkostnader som under år 1997 anvisats under
anslaget Investeringar inom miljöområdet under
förvaltningsanslaget.
Regeringen har i budgetpropositionen för år 1997
beräknat 10 miljoner kronor per år under en
treårsperiod för bidrag till anläggande av skoterleder.
Verksamheten har nyligen startats. Mot bakgrund av
behoven att minska statens utgifter beräknar
regeringen nu medlen för bidrag till skoterleder till 20
miljoner kronor i stället för 30 miljoner kronor för
treårsperioden 1997-1999.
Naturvårdsverkets roll på efterbehandlingsområdet
kommer från och med år 1998 att bestå i att på
central nivå vidmakthålla och uppdatera
kunskapsläget avseende efterbehandlingsbehov och
insatser i landet samt följa det internationella arbetet.
Verket skall vidare fungera som kunskapsstöd via
bl.a. utbildningar till framför allt lokala men även
regionala myndigheter samt ge handräckningstjänster
vid konkurser. Medel för verkets uppgifter på
efterbehandlingsområdet beräknas från och med år
1998 under förvaltningsanslaget.
Jordbruksverket har i samråd med
Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet till
regeringen redovisat ett förslag till program för
uppföljning och utvärdering av miljöeffekterna av den
gemensamma jordbrukspolitiken. Genomförandet
bygger på deltagande från ovan nämnda myndigheter.
Regeringen föreslår att medel avsätts inom
utgiftsområde 23 för att genomföra det föreslagna
programmet. Naturvårdsverkets kostnader täcks inom
ramen för de medel som verket tidigare tilldelats för
arbetsuppgifter inom miljöprogrammet.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
I verksamheten ingår externt riktade informations-
och utbildningsinsatser, t.ex. utgivning av
publikationer, arrangemang av kurser, konferenser
och seminarier samt presstjänst och bibliotekstjänst.
UPPDRAGS-
VERKSAMHET
(MKR)
INTÄKTER
(SOM FÅR
DISPONER
AS)
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
21,6
23,9
-2,3
90
Prognos
1997
16,0
14,0
2,0
110
Budget 1998
16,5
14,5
2,0
110
Beräknat
1999
15,0
15,0
0
100
Beräknat
2000
15,5
15,5
0
100
Regeringens bedömning med anledning av revisionens
iakttagelser
Regeringen konstaterar att Naturvårdsverket inte
erhållit någon invändning i revisionsberättelsen för
budgetåret 1995/96. I Riksrevisionsverkets
ekonomiadministrativa värdering har verket fått
betyget tillfredsställande. Verket arbetar med att
ytterligare förbättra ekonomiadministrationen.
Slutsatser
Regeringen beräknar ramanslaget för år 1998 till 268
104 000 kronor. Anslaget beräknas preliminärt till
273 448 000 kronor för år 1999 och till 277 819 000
kronor för år 2000.
A 2. Miljöövervakning m.m.
1995/96
Utgift
77 474
1,
2
Anslag
s-
sparan
de
7 152
Därav
1996
Utgift
35 381
1997
Anslag
93 952
Utgifts
-
progno
s
101 104
1998
Förslag
85 452
1999
Beräkna
t
91 452
2000
Beräkna
t
91 452
1. Beloppen anges i tusental kronor
2. Reservationsanslaget Bidrag tilll miljöarbete
Under detta anslag anvisas medel för
miljöövervakning och för bidrag till vissa ideella
organisationers miljöarbete samt för
bilavgasundersökningar.
Miljöövervakningen har som mål att beskriva
tillståndet i miljön och dess förändringar.
Naturvårdsverkets miljöövervakningsnämnd fattar
beslut om den nationella miljöövervakningens
inriktning och fördelar medel till denna.
Inom den nationella miljöövervakningen fördelas
även medel för viss regional miljöövervakning som
specificeras i avtal med länsstyrelserna. En mindre
andel används också för internationellt
miljöövervakningssamarbete.
Ett samlat program för den framtida
miljöövervakningens omfattning och inriktning har på
regeringens uppdrag utretts och redovisats av
Naturvårdsverket under år 1996 (rapport 4543-1). I
programmet har verket presenterat förslag till en
fortsatt utbyggnad av miljöövervakningen från 73
miljoner kronor år 1995 till 181 miljoner kronor om
året år 2000. Med Naturvårdsverkets program som
underlag har regeringen tillkallat en särskild utredare
som granskat dagens miljöövervakning och utarbetat
förslag till verksamhetens fortsatta inriktning,
omfattning, struktur och finansiering. Utredaren har
överlämnat betänkandet Övervakning av miljön (SOU
1997:34). Utredningen, som omfattar den verksamhet
som för närvarande finansieras med statliga anslag till
Naturvårdsverket och beslutas av verkets
miljöövervakningsnämnd, kommer att behandlas i
den miljöpolitiska propositionen som regeringen
lämnar under våren 1998.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Som Naturvårdsverket redovisat i sitt program är
miljöövervakningen en förutsättning för uppföljning
av miljötillståndet mot miljörelaterade mål.
Miljöövervakningen ger underlag för beslut om
åtgärder och måste präglas av långsiktighet och
stabilitet. Miljöproblemen domineras i dag av en
diffus påverkan som är resultatet av flera sektorers
verksamhet och av effekter från deposition av
långväga transporterade föroreningar. Internationell
samverkan, framför allt genom EU-medlemskapet,
har medfört ökade krav på miljöövervakningen.
Av Naturvårdsverkets årsredovisning framgår att
verket genom sin miljöövervakningsnämnd fördelat
tillgängliga medel som också inkluderar medel från
en tillfällig strukturfond för den nationella och
regionala miljöövervakningen. Flera samnordiskt
planerade övervakningsprogram har kunnat
genomföras under perioden delvis tack vare tillskott
av medel från besparingar inom andra delar av
verket.
I den nu presenterade utredningen SOU 1997:37
har utredaren strävat efter att föreslå utrymme för
vissa av de nya och angelägna delar av
miljöövervakningen som Naturvårdsverket pekat på.
Som villkor för sådant utrymme gäller emellertid att
utredningen kan föreslå hur verksamheten kan
finansieras. Enligt utredningen är möjligheterna till
finansiering för en ökad omfattning av
miljöövervakningen enligt Naturvårdsverkets
program begränsade. Dock konstaterar utredningen
att ett miljöövervakningsprogram på en annan nivå än
den som Naturvårdsverket föreslagit fortfarande kan
vara en värdefull del av det samlade miljöarbetet och
att miljöövervakningen måste inriktas mot de
miljömål statsmakterna sätter upp.
Slutsatser
I regeringens budgetproposition för år 1997 anges att
regeringen avser återkomma i budgetpropositionen
för 1998 med förslag om miljöövervakningens
inriktning och resurser. Det bör emellertid göras en
samlad bedömning av miljöövervakningens
omfattning och inriktning i samband med att målen
och inriktningen av den framtida miljöpolitiken läggs
fast. Regeringen avser därför återkomma i frågan i
den samlade miljöpropositionen våren 1998.
I avvaktan på närmare klarlägganden i uppdrag
och arbeten enligt ovan anser regeringen att medlen
till miljöövervakningen för budgetåret 1998 bör
beräknas med det belopp som för 1997 avsatts för
miljöövervakning. År 1999 räknar regeringen
preliminärt med en ökning med 6 miljoner kronor.
Regeringen beräknar vidare sammanlagt 3,5
miljoner kronor för bidrag till Internationella
försurningssekreteriatet, Naturskyddsföreningen och
Sveriges hembygdsförbund för visst arbete inom
naturvård och miljöskydd.
För avgasverksamheten beräknas oförändrat
anslag. En översyn av finansieringen av
bilavgasverksamheten m.m. kommer att göras under
hösten 1997. Regeringen avser återkomma till frågan
i samband med vårpropositionen 1998.
Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till
sammanlagt 85 452 000 kronor. Anslagsnivån för
1999 och 2000 bör i avvaktan på närmare beredning
av underlag för beslut om den framtida
miljöövervakningningen preliminärt beräknas till
91 452 000 kronor.
A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet
för sjöar och vattendrag
1995/96
Utgift
152 869
1
Anslag
s-
sparan
de
61 226
Därav
1996
Utgift
84 363
1997
Anslag
130 000
Utgifts
-
progno
s
177 888
1998
Förslag
140 000
1999
Beräkna
t
140 000
2000
Beräkna
t
140 000
1. Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget disponeras för statsbidrag för återställning
av skador förorsakade av försurande luftföroreningar.
Bidragsbestämmelserna finns reglerade i
förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning
av sjöar och vattendrag. Bestämmelserna innebär att
statsbidrag får lämnas till kalkning, biologisk
återställning i kalkade vatten samt till nödvändiga
utredningar och undersökningar i samband med
kalkning eller biologisk återställning. Frågor om
bidrag till kalkningsverksamhet prövas av
länsstyrelserna. Länsstyrelserna har redovisat
verksamheten som finansieras under detta anslag
under budgetåret 1995/96. Naturvårdsverket har
överlämnat en sammanställning av länsstyrelsernas
redovisningar till regeringen.
Utgiftsutvecklingen enligt Naturvårdsverkets
budgetprognos visar att anslaget inte kommer att
förbrukas under innevarande budgetår.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Av Sveriges sjöar och vattendrag är ca 20 % påtagligt
försurade. Kalkning i stor skala av sjöar och
vattendrag har pågått sedan mitten av 1970-talet.
Under budgetåret 1995/96 omfattade
kalkningsverksamheten 7 500 sjöar och 12 000 km
rinnande vatten. Målet med kalkningen har under de
senaste tre budgetåren uppnåtts i ca 90 % av
sjökalkningarna och ca 80 % av vattendragen. De
biologiska effekterna har varit övervägande positiva
även om vissa kalkningar inte nått uppsatt mål.
Länsstyrelserna arbetar kontinuerligt med att förbättra
resultaten i de pågående projekten. Ansträngningar
sker för att hålla nere kostnader genom bättre
upphandlingar, rationell bidrags-administration samt
utvärdering av den egna verksamheten.
Regeringen tillsatte hösten 1995 en särskild
utredare för att se över kalkningsverksamheten.
Utredningen redovisade resultaten av sitt arbete i
betänkandet Kalkning av sjöar och vattendrag (SOU
1996:53). Utifrån de förslag som
kalkningsutredningens betänkande presenterade fick
Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att till den
21 mars 1997 ta fram en nationell plan för den statligt
finansierade kalkningsverksamheten i sjöar och
vattendrag. Den nationella planen skall, enligt
direktiven, innehålla ett underlag med klara
objektsprioriteringar på nationell nivå med
utgångspunkten att bevara den biologiska mångfalden
och bibehålla möjligheterna till nyttjande av sjöar och
vattendrag. Prioriteringen skall göras med hänsyn till
hur försurningsproblemet ser ut i landet, men även,
enligt försiktighetsprincipen, till var problemen med
återförsurning är mest överhängande.
I uppdraget ingick också att göra en översyn av
kalkningsverksamhetens framtida organisation,
ekonomiska redovisningssystem, utbetalningsrutiner
samt att ge förslag till förändringar i förordningen
(SFS 1990:1510). Naturvårdsverket har också utfört
en undersökning av den samhällsekonomiska nyttan
av kalkningsverksamheten. Detta uppdrag
redovisades den 1 september 1997.
Naturvårdsverkets uppdrag är en viktig del i
arbetet med att säkerställa den biologiska mångfalden
och nyttjandet av sjöar och vattendrag.
Naturvårdsverkets delrapport Nationell plan för
kalkningsverksamheten som lämnades till regeringen
den 25 mars 1997, innehåller grunden och kriterierna
för en bedömningsmall.
Rapporten har remissbehandlats under sommaren
1997 och remissinstansernas synpunkter kommer att
ge Naturvårdsverket mer underlag inför det fortsatta
arbetet med objektsprioriteringen. I
Naturvårdsverkets redovisning den 1 september 1997
presenterades en projektplan för det fortsatta arbetet
med den nationella planen med utgångspunkt från
remissvaren. Naturvårdsverket redovisade också den
1 september förslag till hur kalkningsverksamheten
skall organiseras i framtiden. Förslaget innebär att
Naturvårdsverket ges ökade möjligheter att styra
verksamheten bl.a. genom att ha större ansvar för
kalkningens planering, uppläggning, genomförande
samt ges möjlighet att ompröva länsstyrelsens beslut.
Länsstyrelsens arbete kommer att samordnas i
regioner där de tillsammans tar fram en regional
kalkningsplan. De förordningsändringar som krävs
redogör verket för i sin redovisning.
Naturvårdsverket föreslår också att det nuvarande
bidragssystemet bibehålls med 85, 95 resp. 100 %
statsbidrag samt att Skogsstyrelsens program för
markkalkning samordnas med verkets program för
kalkning av sjöar och vattendrag.
Undersökningen om kalkningsverksamhetens
samhällsnytta visar att kalkning är
samhällsekonomiskt lönsamt. Varje satsad krona är
värd minst 1,50-2 kronor, enligt Naturvårdsverkets
undersökning.
För att påverka uppkomsten till försurningen
arbetar Sverige aktivt internationellt med att få till
stånd en minskning av de försurande utsläppen. EU-
kommissionen har, på rådets begäran, tagit fram en
försurningsstrategi där slutmålet är att kritiska
belastningar inte skall överskridas. Delmålet är att till
år 2010 minska de områden där den kritiska
belastningen överskrids med minst 50 %.
Slutsatser
Försurning av mark och vatten har fortgått under en
lång tidsperiod. Trots positiva utvecklingstendenser
kommer behovet av kalkning att finnas kvar under en
överskådlig tid. Kalkningen innebär därför ett
långsiktigt åtagande. En långsiktig planering är
önskvärd för att kalkningsverksamheten skall kunna
bedrivas effektivt.
Under de senaste åren har kalkningsanslaget
varierat kraftigt från år till år bl.a. beroende på stora
anslagsreserver. Regeringen anser att det är viktigt att
kalkningsverksamheten ligger på en jämnare nivå och
att anslaget utnyttjas effektivt. Regeringen anser att
kalkningsanslaget i fortsättningen skall vara 140
miljoner kronor per år. Under den närmaste tiden
kommer dock verksamheten att kunna ligga på en
något högre nivå med hänsyn till innestående
reservationer.
Det långsiktiga målet med det svenska
kalkningsprogrammet skall vara det nationella
intresset att bevara den biologiska mångfalden och att
bibehålla förutsättningarna för utnyttjandet av
naturresurserna i sjöar och vattendrag. Regeringen
utgår från att redan kalkade vatten i de mest
försurningsdrabbade områdena i sydvästra Sverige i
stor utsträckning kommer att återkalkas.
Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till
140 000 000 kronor. Anslaget för år 1999 och 2000
beräknas preliminärt till samma belopp.
A 4. Investeringar och skötsel för
naturvård
1995/96
Utgift
292 728
1,
2
Anslag
s-
sparan
de
46 245
Därav
1996
Utgift
110 517
1997
Anslag
221 592
2,
3
Utgifts
-
progno
s
238 237
1998
Förslag
291 473
1999
Beräkna
t
297 130
2000
Beräkna
t
239 780
1. Beloppen anges i tusental kronor
2. Anslaget Investeringar inom miljöområdet
3. Inkl. anvisat på tilläggsbudget
Från anslaget betalas förvärv av mark i syfte att be-
vara den biologiska mångfalden genom att skydda
särskilt värdefulla naturområden. De naturvårdsobjekt
i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget
redovisas på naturvårdsfonden, vilken förvaltas av
Naturvårdsverket. Från anslaget betalas vidare
ersättning till markägare för intrång i pågående
markanvändning enligt naturvårdslagen (1964:822)
samt enligt 86 och 122 §§ byggnadslagen i dess
lydelse intill den 1 januari 1965. Vidare kan från
anslaget bidrag lämnas till kommuner och
kommunala stiftelser för skydd av värdefulla
naturområden. Dessutom får anslaget användas för
utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i
samband med säkerställande av värdefulla
naturområden. Bidrag för naturvårdsåtgärder från
EU:s fond LIFE redovisas under anslaget.
Största delen av anslaget för innevarande budgetår
beräknas bli förbrukat. Reservationen avser nästan
helt tidigare beviljade LIFE-medel.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Under budgetåret 1995/96 säkerställde
Naturvårdsverket drygt 35 000 hektar mark, i första
hand genom förvärv. I huvudsak har förvärven gällt
skog av olika typer såsom urskogar, ädellövskogar
och skogs/myrmosaikområden. Satsningarna har
liksom tidigare år framför allt syftat till att bevara den
biologiska mångfalden och naturvärden i övrigt. Den
areal som säkerställdes under det första halvåret av
budgetåret 1997 uppgår till 7 500 hektar.
Genomsnittskostnad per ha är ungefär den dubbla
jämfört med tidigare år. Den högre kostnaden beror
huvudsakligen på att förvärvad skogsmark är av
produktivare slag - och därmed dyrare - än vad som
förvärvats under tidigare år.
Överväganden
Anslaget till markförvärv är ett av
naturvårdspolitikens viktigaste instrument för att
bevara den bio-logiska mångfalden. Regeringen anser
därför att det trots det statsfinansiella läget är
angeläget att behålla en hög ambitionsnivå på detta
område.
Sverige har genom Naturvårdsverket möjlighet att
ansöka om bidrag från EU:s fond LIFE för
naturvårdsåtgärder. Under år 1997 har EU beviljat
Naturvårdsverket 27 miljoner kronor till två projekt.
Eftersom projekten är fleråriga kommer endast
mindre delar av dessa medel att förbrukas under
budgetåret 1997. Medlen skall huvudsakligen
användas för markförvärv men till mindre del även
till skötselåtgärder. För tidigare budgetår har EU
beviljat medel om tillsammans ca 50 miljoner kronor.
För år 1998 uppskattas LIFE-projekt kunna erhålla
bidrag om ca 25 miljoner kronor. Regeringen
beräknar medel motsvarande detta bidrag under
anslaget. Motsvarande belopp beräknas under
inkomsttiteln 6911 Övriga bidrag från EG.
För skötsel av naturreservat m.m. använder
Naturvårdsverket för närvarande delar av
förvaltningsanslaget A1 Statens Naturvårdsverk.
Medlen fördelas i huvudsak länsvis efter redovisade
behov från länsstyrelserna. Under år 1997 används 75
miljoner kronor för sådana skötselåtgärder. Många av
de områden som inköps kräver betydande insatser för
att områdenas naturvärden skall kunna bevaras eller
områdena restaureras till den karaktär som man vill
eftersträva. Åtgärderna kan vara av engångskaraktär
eller ske med varierande tidsmellanrum. Behoven av
sådana åtgärder kan variera högst betydande mellan
olika år. I verkets redovisning till regeringen den 26
november 1996 av förslag till besparingsåtgärder
anger verket att möjligheten att slå ihop anslaget för
markinköp och medlen för skötsel bör övervägas för
att därigenom skapa förutsättningar för ökad
flexibilitet mellan markförvärv och skötselåtgärder.
Regeringen delar verkets syn och beräknar därför
medel för investeringar och skötsel för naturvård
under samma anslag genom överföring av 75
miljoner kronor från förvaltningsanslaget till anslaget
Investeringar och skötsel för naturvård.
Fortsättningsvis bör personalkostnader knutna till
anslagets verksamhet helt belasta verkets
förvaltningsanslag. Med anledning härav förs 1
miljon kronor över till verkets förvaltningsanslag.
Beställningsbemyndigande
Regeringen bör som tidigare bemyndigas att under
löpande budgetperiod ikläda staten ekonomiska
förpliktelser för utgifter som skall betalas under
nästkommande budgetperiod. Bemyndigandet bör
uppgå till 60 miljoner kronor för utgifter som skall
betalas år 1999.
Slutsatser
Regeringen beräknar anslaget till 291 473 000 kronor
för år 1998. För år 1999 beräknas anslaget till 297
130 000 kronor. I avvaktan på regeringens översyn
av utgiftsområdesramen för år 2000 beräknas anslaget
preliminärt till 239 780 000 kronor för år 2000.
A 5. Koncessionsnämnden för
miljöskydd
1995/96
Utgift
26 242
1
Anslag
s-
sparan
de
2 367
Därav
1996
Utgift
17 600
1997
Anslag
18 675
Utgifts
-
progno
s
19 028
1998
Förslag
19 014
1999
Beräkna
t
19 605
2000
Beräkna
t
19 917
1. Beloppen anges i tusental kronorr
Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central
förvaltningsmyndighet med huvudsaklig uppgift att
pröva frågor rörande miljöfarlig verksamhet enligt
miljöskyddslagen. Nämnden har vidare en viktig
roll i beredningen av ärenden som prövas av
regeringen enligt 4 kap. lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m.m.
En jämförelse mellan budget och utfall 1995/96
visar att anslaget inte utnyttjats fullt ut.
Anslagssparandet beräknas minska till år 1998.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Av årsredovisningen framgår att
prövotidsärendena och antalet överklagade beslut
av länsstyrelserna har ökat. Ärendenas omfattning
och svårighetsgrad varierar starkt. Liksom andra
rättsprövande myndigheter har
Koncessionsnämnden svårt att finna mätbara
kvalitetsmått för rättssäkerheten. Regeringen
bedömer att effektiviteten i verksamheten är
tillfredsställande.
Regeringens bedömning med anledning av revisionens
iakttagelser
Riksrevisionsverket har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen avseende
nämnden. I verkets ekonomiadministrativa
värdering har nämnden erhållit betyget
tillfredsställande.
Slutsatser
Mot denna bakgrund beräknar regeringen anslaget
år 1998 för Koncessionsnämnden för miljöskydd
till 19 014 000 kronor. Regeringen har i
lagrådsremiss om en miljöbalk föreslagit att
nämnden upphör den 1 januari 1999 då nämndens
verksamhet förs över till domstolsväsendet. I
avvaktan på regeringens proposition om en
miljöbalk och riksdagens beslut beräknar
regeringen preliminärt anslaget för år 1999 till
19 605 000 kronor och för år 2000 till 19 917 000
kronor.
A 6. Kemikalieinspektionen
1997
Anslag
82 570
1
Utgifts
-
progno
s
85 045
1998
Förslag
80 011
1999
Beräkna
t
78 329
2000
Beräkna
t
79 731
1. Beloppen anges i tusental kronor
Kemikalieinspektionen (KemI) är central
förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och
miljörisker med kemiska produkter i den mån
frågorna inte handläggs av någon annan
myndighet.
Kemikalieinspektionens övergripande uppgift är att
arbeta för att minska riskerna för skador på människa
och miljö från kemiska ämnen och produkter.
Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras
huvudsakligen genom avgifter som tas in enligt
förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel,
förordningen (1989:216) om kemikalieavgifter, enligt
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1991:7)
om försäljning och användning av biologiska
bekämpningsmedel och om genetiskt modifierade
organismer (1994:901).
Regeringen beslutade den 30 april 1997 att högst 5
miljoner kronor av det överskott som uppstått
budgetåret 1995/96 får disponeras av
Kemikalieinspektionen under år 1997.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Kemikalieinspektionens årsredovisning visar att
verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att
de uppsatta målen kan nås. Regeringen konstaterar
att Riksrevisionsverket inte har haft något att
erinra i revisionsberättelsen avseende
Kemikalieinspektionen.
Intäkterna från kemikalieavgifter beräknas till
56 734 000 kronor för år 1998 och för
bekämpningsmedelsavgifter till 18 292 000 kronor.
Intäkter från kemikalieavgifter redovisas på
inkomsttitel 2543. Intäkter från bekämpningsmedel
redovisas på inkomsttitel 2538.
Sveriges medlemskap i EU innebär att en
dominerande del av inspektionens verksamhet ligger
inom ramen för EU:s arbete med kemikalier. EU-
medlemskapet har inneburit kraftigt ökade insatser
inom områdena klassificering/märkning,
förhandsanmälan av nya ämnen och EU:s arbete med
begränsning av vissa kemiska ämnen.
Kemikalieinspektionens insatser bidrar till att för
Sverige prioriterade kemikaliefrågor uppmärksammas
inom EU.
Kemikalieinspektionen deltar aktivt vid
utvärderingen av växtskyddsmedel inom ramen för
EU:s registrering av sådana medel enligt Rådets
direktiv av den 15 juli 1991 om utsläppande av
växtskyddsmedel på marknaden (EGT nr L230 s:1
19.8.91, Celec.nr. 391L0414). Sverige kommer även
fortsättningsvis inom ramen för programmet för
existerande ämnen få rapportörskapet för ett antal
prioriterade ämnen, vilket innebär en utvärdering av
ämnets miljö- och hälsorisker.
Kemikalieinspektionens insatser bör inriktas på att
påverka EG och dess lagstiftning i riktning mot den
höga svenska skyddsnivån på kemikalie- och
bekämpningsmedelsområdet. Under det närmaste året
krävs särskilda insatser av Kemikalieinspektionen för
de ämnen som är föremål för
övergångsbestämmelserna samt EG:s arbete med
bekämpningsmedel.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer
som lades fast i propositionen 1993/94:163 Riktlinjer
för en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället (bet.
1993/94:JoU23, rskr. 1993/94:273) och i regeringens
skrivelse 1994/95:167 Det svenska miljöarbetet i EU
- inriktning och genomförande (bet. 1994/95:JoU23,
rskr. 1994/95:424) bör gälla även för budgetåret
1998. Kemikalieinspektionens arbete med att öka
kemikaliesäkerheten till skydd för hälsa och miljö
både nationellt och inom EU bör för nästa år i
huvudsak bedrivas med samma inriktning som hittills.
Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till
80 011 000 kronor. Anslaget beräknas preliminärt till
78 329 000 kronor för år 1999 och 79 731 000
kronor år 2000.
A 7. Visst internationellt
miljösamarbete
1995/96
Utgift
34 401
1
Anslag
s-
sparan
de
20 933
Därav
1996
Utgift
28 285
1997
Anslag
41 562
Utgifts
-
progno
s
41 500
1998
Förslag
37 762
1999
Beräkna
t
36 562
2000
Beräkna
t
36 562
1. Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget disponeras för utgifter för Sveriges
deltagande i vissa internationella organisationer
och för internationellt samarbete inom
Miljödepartementets ansvarsområde.
Anslaget belastas även av utgifter för bidrag och
medlemsavgifter enligt Sveriges åtaganden inom
internationella miljökonventioner och avtal.
Från anslaget betalas kostnader för deltagande i
vissa möten inom ramen för internationella
miljökonventioner och avtal, möten inom ramen för
FN-systemet och inom organisationer såsom OECD,
ECE, Europarådet samt miljösamarbetet i fråga om
Arktis. Vidare betalas från anslaget vissa kostnader
för bilateralt miljösamarbete.
Förenta Nationernas miljöfond inrättades genom
beslut av 1972 års Generalförsamling för att inom
ramen för FN:s Miljöprogram (UNEP) helt eller
delvis finansiera kostnaderna för nya
miljövårdsinitiativ inom FN:s olika organ. Fondens
användning står under överinseende av FN:s
miljöstyrelse. Sveriges årliga bidrag till miljöfonden
belastar anslaget.
Regeringens överväganden
Det internationella miljösamarbetet kommer
fortsatt att vara betydelsefullt och resurskrävande.
Under 1998 kommer bl.a. Sveriges deltagande vid
FN:s Miljöstyrelses möte, FN:s kommission för
hållbar utveckling (CSD) samt möten inom ramen
för det internationella konventionsarbetet att kräva
särskilda resurser.
Den 28 november 1996 inrättade regeringen ett
Agenda 21 sekretariat för Östersjörådet (dir.
1996:99). Sekretariatet skall koordinera och initiera
insatser och utarbeta förslag så att innehåll och
utformning av en Agenda 21 uppfyller målet om
hållbar utveckling i regionen. Arbetet skall vara
slutfört senast den 1 juli 1998. Regeringen beräknar
kostnaderna under 1998 till 1 200 000 kronor som
finansieras genom indragning av det under fjortonde
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget B 13
Miljöinsatser i Östersjöregionen från budgetåret
1993/94.
Anslaget för år 1998 beräknas till 37 762 000
kronor. För år 1999 beräknas anslaget till 36 562 000
och för år 2000 likaledes till 36 562 000 kronor.
A 8. Stockholms internationella
miljöinstitut
1995/96
Utgift
18 000
1
Därav
1996
Utgift
12 000
1997
Anslag
12 000
Utgifts
-
progno
s
12 000
1998
Förslag
12 000
1999
Beräkna
t
12 000
2000
Beräkna
t
12 000
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget redovisas utgifterna för statens
stöd till Stockholm internationella miljöinstitut
(SEI) (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23,
rskr. 1987/88:373). Staten finansierar för
närvarande ca 30 % av SEI:s verksamhet.
SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera,
genomföra och föra ut resultat av studier och
forskning vad gäller värdering och utveckling av
miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt
relaterad miljöstyrning och strategier för en hållbar
utveckling.
SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre
övriga kontor, ett i Boston, ett i New York och ett i
Tallin.
SEI har byggt upp en internationellt erkänd
verksamhet och utvecklat forskningen inom områden
som är relevanta för de globala miljöproblemen.
Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a.
energistudier, klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med
etik och miljövärden.
Regeringen beräknar anslaget till 12 000 000
kronor för 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas
samma belopp.
4 Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
4.1 Omfattning/ändamål
Statens strålskyddsinstitut (SSI) övervakar strålskyddet
vid de kärntekniska anläggningarna och vid behandling
och lagring av kärnavfall och använt kärnbränsle samt
utövar tillsyn däröver. SSI kontrollerar att utsläpp till
luft och vatten under normaldrift hålls inom fastställda
gränser. SSI utövar också tillsyn av sådan verksamhet
med joniserande strålning som ligger utanför
kärnenergisektorn och av verksamhet med icke-
joniserande strålning. Dit hör t.ex. verksamhet på
sjukhus, forskningsinstitutioner och annan industriell
verksamhet än kärnkraft liksom kontroll av naturlig
strålning. SSI har en beredskap för rådgivning och
information vid kärntekniska olyckor inom eller utom
landet.
Statens kärnkraftinspektion (SKI) övervakar
säkerheten vid de svenska kärntekniska anläggningarna.
SKI utövar också tillsyn över behandling och lagring av
kärnavfall vid kärnkraftverken, lagring av använt
kärnbränsle i det centrala mellanlagret för använt
kärnbränsle (CLAB) i Oskarshamn samt slutförvaring
av kärnavfall i slutförvaret för låg- och medelaktivt
avfall (SFR-I) i Forsmark. SKI handhar även sådana
uppgifter kring hantering av kärnämne och kärnteknisk
utrustning som följer av Sveriges internationella
åtaganden om icke-spridning av kärnvapen m.m. och i
den utsträckning dessa uppgifter inte handhas av den
Europeiska kommissionen. SKI utövar vidare tillsyn
över reaktorinnehavarnas program för att hantera och
slutförvara använt kärnbränsle och kärnavfall och för att
riva kärnkraftverken, samt över avsättning och
användning av medel inom det statliga
finansieringssystem som skall täcka kostnaderna härför.
Mot bakgrund av energipropositionen (prop.
1996/97:84), som bl.a. innebär avställning av en
reaktor år 1998, behöver SSI:s och SKI:s tillsyn på
kärnenergiområdet öka i omfattning för att säkerställa
ett bra skydd av personal, allmänhet och miljö.
Verksamhetsområdet tillförs därför ytterligare 23,5
miljoner kronor fr.o.m. år 1998.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
329,2
242,2
246,1
244,2
249,9
255,6
4.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
SSI:s och SKI:s verksamhet har drivits inom givna
ekonomiska ramar och med ett gott strålskydd vid
tillsynsobjekten och med en god säkerhet vid de
kärntekniska anläggningarna.
Större förändringar
Riksdagens behandling av regeringens proposition om
en uthållig energiförsörjning.
Prioriteringar för 1998
Myndigheternas engagemang i frågor som rör
avveckling av kärnkraftsreaktorer ökar.
I energipropositionen (prop. 1996/97:84) betonas vikten
av att säkerheten kan upprätthållas i den nya situation
som uppstår i och med avställningen av en reaktor år
1998. Detta medför krav på ökade insatser från SKI och
SSI. Motivationen, engagemanget och
uppmärksamheten hos personalen vid kärnkraftverken
måste vidmakthållas på en hög nivå trots den
påfrestning en avställning innebär. Myndigheterna
måste överväga särskilda tillsynsinsatser och beredas
tillfälle att förstärka sin kompetens och sina resurser för
att övervaka att säkerheten vidmakthålls under hela
driftperioden.
De senaste årens säkerhetsrelaterade händelser vid
kärnkraftverken, behovet av skärpt kontrollverksamhet
när reaktorerna blir äldre samt kraftföretagens aviserade
renoveringar och moderniseringar, indikerar vidare att
antalet ärenden och deras grad av komplexitet kommer
att öka framöver. Den genomgång av
konstruktionsförutsättningarna för de äldre reaktorerna
som nu pågår inom kärnkraftsindustrin kan komma att
resultera i reviderade bedömningar av behovet av
säkerhetshöjande åtgärder. Myndigheterna måste ha
förutsättningar att vara starkt engagerade och
pådrivande i detta arbete, bl.a. genom att formulera
2000-talets säkerhetskrav.
På kärnavfallsområdet väntas kraven på SKI:s och
SSI:s tillsynsverksamhet öka i takt med att planeringen
av den slutliga avfallshanteringen efter hand övergår i
konkretare åtgärder.
Regeringen förutser mot denna bakgrund en ökad
arbetsbelastning och därmed ett ökat resursbehov hos
SKI och SSI. Det är viktigt att de båda myndigheterna
har resurser till tillsynsverksamhet och forskning samt
kompetensutveckling och internationellt
erfarenhetsutbyte. Samhällets insyn och statens
övergripande ansvar för kärnsäkerheten måste
upprätthållas. Myndigheterna bör ha resurser för att
behålla och anställa specialistkompetens på området. De
resursförstärkningar som behövs bör finansieras med
höjda avgifter för kärnkraftsföretagen.
En internationell kärnsäkerhetskonvention, till vilken
Sverige anslutit sig, trädde i kraft i slutet av 1996. Det
första granskningsmötet skall hållas 1999. Vid detta och
följande granskningsmöten skall konventionsländerna
granska varandras kärnsäkerhetsprogram. En
internationell kärnavfallskonvention, till vilken Sverige
avser ansluta sig, slutförhandlades i september 1997.
SKI och SSI förväntas medverka i
granskningsprocedurerna under båda konventionerna.
SKI och SSI medverkar också med insatser inom det
svenska samarbetet med Öst- och Centraleuropa. Dessa
insatser beräknas fortsätta i oförändrad omfattning även
under budgetåret 1998. Samarbetet finansieras över det
s.k. Östeuropaanslaget inom utgiftsområde 7
Internationellt bistånd.
4.3 Övrig statlig verksamhet
Kärnavfallsfonden
Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
(kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till
kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att allt i
verksamheten uppkommet kärnavfall och använt
kärnbränsle hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt
och att den anläggning i vilken verksamheten bedrivs
avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan
verksamheten har upphört (10 §). Dessa åtaganden
innebär enligt förarbetena (prop. 1983/84:60) också ett
ansvar för att klarlägga vilka åtgärder som behövs och
hur dessa åtgärder skall kunna genomföras.
I det ansvar som enligt 10 § kärntekniklagen läggs på
reaktorinnehavare och övriga innehavare av tillstånd till
kärnteknisk verksamhet ingår att svara för de faktiska
kostnader som behövs för avfallshanteringen. Som
påpekades av Lagrådet i yttrandet över den tidigare
finansieringslagen (prop. 1980/81:90, s. 637) omfattar
tillståndshavarens skyldigheter även att ansvara med
återstoden av sin förmögenhet för kostnader avseende
sådana åtaganden, ifall tillståndshavaren skulle underlåta
att fullgöra sina skyldigheter och staten därför nödgas
vidta åtgärderna.
Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m.m. skall innehavaren
av en kärnkraftsreaktor årligen, så länge reaktorn är i
drift, erlägga en avgift samt ställa säkerheter till staten
för att säkerställa att medel finns tillgängliga för att
betala kostnader för hantering och slutförvaring av
använt kärnbränsle och visst radioaktivt avfall,
avveckling och rivning av reaktoranläggningar och
forskning på kärnavfallsområdet. Medlen används också
för att täcka de kostnader som staten har för tillsyn och
kompletterande forskning på kärnavfallsområdet.
Avgifter skall vidare täcka de kostnader som
reaktorinnehavarna, staten och kommunerna har för
information till allmänheten.
Regeringen fastställer avgiften årligen för
nästkommande kalenderår. Avgiften beräknas per
kilowattimme och bestäms individuellt för varje verk.
Utöver den årliga avgiften skall reaktorinnehavarna
ställa fullgoda säkerheter för kostnader som inte täcks
av inbetalade avgiftsmedel för hantering och
slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall samt
rivning av kärnkraftverken. Säkerheterna skall sålunda
dels säkerställa fonduppbyggnaden om en reaktor skulle
stängas av före reaktorns s.k. intjänandetid på 25 år,
dels säkerställa finansieringen vid en eventuell fondbrist
beroende på oplanerade händelser efter det att alla
reaktorer stängts av och avgiftsmedel från
kärnkraftproduktionen inte längre tillförs fonden.
Avgiftsmedlen förvaltas av en fond benämnd
Kärnavfallsfonden. Fondens medel skall enligt
finansieringslagen placeras på konto i
Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfondens styrelse har
träffat avtal med Riksgäldskontoret om formerna för
placeringen av medlen. Avkastning på fondens medel
skall läggas till kapitalet.
Enligt den förvaltningsberättelse för
Kärnavfallsfonden för år 1996 avseende
medelsförvaltningen enligt finansieringslagen, som
Kärnavfallsfondens styrelse lämnat till regeringen,
framgår att inbetalade avgifter för år 1996 uppgick till 1
350 miljoner kronor (1 270 miljoner kronor år 1995).
Utbetalade ersättningar uppgick till 427 miljoner kronor
(398 miljoner). Vid utgången av år 1996 var
Kärnavfallsfondens marknadsvärde 20 831 miljoner (17
939 miljoner kronor enligt de förvaltningsregler som
1995 gällde enligt finansieringslagen).
4.4 Anslag
B 1. Statens strålskyddsinstitut
1995/96
Utgift
118
100
1
Anslags-
sparande
13 917
Därav
1996
Utgift
78 000
1997
Anslag
73 683
Utgifts-
prognos
82 600
1998
Förslag
78 055
1999
Beräkna
t
80 178
2000
Beräkna
t
82 306
1. Beloppen anges i tusental kronor
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret
1995/96 visar att Statens strålskyddsinstitut detta år hade
ett anslagssparande på 13 917 000 kronor. Av dessa är
ca 10 miljoner kronor reserverade för ännu ej betalda
forskningsprojekt, 1,5 miljoner för avtalspensioner samt
0,5 miljoner för flyttning av delar av myndigheten inom
Karolinska sjukhusets område.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
SSI:s årsredovisning visar att myndigheten i huvudsak
har levt upp till uppsatta mål.
SSI har rapporterat till regeringen om
konsekvenserna av de besparingskrav riksdagen beslutat
om. SSI har framfört att besparingskraven leder till en
reducerad tillsyn till följd av att antalet tjänster minskar.
Detta har framför allt drabbat tillsynen vid svenska
sjukhus och tillsynen av låg- och medelaktivt radioaktivt
avfall från det svenska kärnkraftsprogrammet. Även
SSI:s insatser inom strålskyddsforskningen har minskat.
I årsredovisningen för 1995/96 redovisar SSI hur
myndigheten agerat i förhållande till de
rekommendationer som under våren 1996 lades fram av
den internationella granskningsgrupp som granskade
SKI:s och SSI:s tillsyn av kärntekniska anläggningar
(SOU 1996:73). Bl.a. har SSI inlett ett arbete med att
förbättra kvalitetssäkringen när det gäller tillsynen.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
SSI:s verksamhet finansieras delvis via avgifter enligt
förordningen (1976:247) om vissa avgifter till Statens
strålskyddsinstitut. Avgifter från kärnteknisk
verksamhet beräknas till ca 52 725 000 kronor och
redovisas under inkomsttitel 2551. Ansökningsavgifter
beräknas till ca 5 000 000 kronor och redovisas under
inkomsttitel 2511.
SSI har egen uppdragsverksamhet och inkomsterna
från denna får disponeras av myndigheten. Budgeten för
denna verksamhet framgår av nedanstående tabell.
INTÄKTER FRÅN
UPPDRAG
INTÄKTER (KR)
KOSTNADER (KR)
RESULTAT (KR)
KOSTNADSTÄCKN
ING %
UPPDRAGSGIVAR
E STATEN %
UPPDRAGSGIVAR
E ÖVRIGA %
Utfall
1995/96
12 805 000
12 416 000
389 000
100
17,5
82,5
varav 1996
8 477 000
7 153 000
1 324 000
100
20
80
Prognos 1997
6 425 000
6 425 000
0
100
20
80
Budget 1998
6 900 000
6 900 000
0
100
20
80
Beräknat
1999
6 900 000
6 900 000
0
100
20
80
Beräknat
2000
6 900 000
6 900 000
0
100
20
80
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV)
inte haft några invändningar i revisionsberättelsen
avseende SSI och att de i sin ekonomiadministrativa
värdering för budgetåret 1995/96 givit SSI
bedömningen tillfredsställande.
Slutsatser
SSI bör fr.o.m. år 1998 tillföras ytterligare 5,5
miljoner kronor för att förstärka tillsynen av
strålskyddet i samband med att den första reaktorn
ställs av och för att möta de därigenom ökade kraven
på kärnavfallsområdet.
Regeringen beräknar anslagen B 1 till 78 055 000
kronor för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas
utgifterna under anslaget B 1 till 80 178 000 kronor
resp. 82 306 000 kronor.
B 2. Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader
1995/96
Utgift
92 364
1
Anslag
s-
sparan
de
17 265
Därav
1996
Utgift
63 000
1997
Anslag
63 188
Utgifts
-
progno
s
70 700
1998
Förslag
75 479
1999
Beräkna
t
77 690
2000
Beräkna
t
79 963
1. Beloppen anges i tusental kronor
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret
1995/96 visar att Statens kärnkraftinspektion detta år
hade ett anslagssparande på 17 265 000 kronor i
förvaltningsanslaget. Trots att utgifterna översteg
anslaget med 781 000 kronor ökade anslagssparandet
med 2 421 000 kronor. Detta beror på de höga
ränteinkomsterna från Riksgäldskontoret som detta år
uppgick till 3 202 000 kronor. Enligt prognoserna för
innevarande år kommer anslagssparandet att
reduceras kraftigt genom att utgifterna förväntas
överstiga anvisade medel med ca 7,5 miljoner
kronor. Huvudorsaken till detta är att ett stort antal
vakanser återbesättes.
B 3. Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning
1995/96
Utgift
99 858
1
Anslag
s-
sparan
de
22 629
Därav
1996
Utgift
71 000
1997
Anslag
58 778
Utgifts
-
progno
s
63 700
1998
Förslag
63 950
1999
Beräkna
t
65 251
2000
Beräkna
t
66 636
1. Beloppen anges i tusental kronor
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret
1995/96 visar att Statens kärnkraftinspektion detta år
hade ett anslagssparande på 22 629 000 kronor i
anslaget för kärnsäkerhetsforskning. Utgifterna
översteg anslaget med 11 419 000 kronor.
Anslagssparandet minskade dock endast med
6 682 000 kronor. Detta beror på de höga
ränteinkomsterna från Riksgäldskontoret som detta år
uppgick till 4 737 000 kronor. Enligt prognoserna för
innevarande år kommer anslagssparandet att minska
genom att utgifterna förväntas överstiga anvisade
medel med ca 5 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
SKI:s årsredovisning visar att myndigheten i
huvudsak har levt upp till uppsatta mål. Visst
långsiktigt arbete såsom föreskriftsarbete och
kärnsäkerhetsforskning har dock på grund av
resursskäl inte kunnat utföras i önskvärd omfattning.
SKI har på regeringens uppdrag sett över
verksamhetsmålen för att klarställa inriktningen av
och ambitionsnivån för myndighetens verksamhet i
förhållande till omvärlden. De nya verksamhetsmålen
införs fr.o.m. år 1998. Regeringen har i
energipropositionen konstaterat att SKI behöver
ökade resurser för att de överenskomna målen och
ambitionsnivån skall kunna uppfyllas.
SKI har också återrapporterat till regeringen om
hur SKI agerat i förhållande till de rekommendationer
i betänkandet (SOU 1996:73) som under våren 1996
lades fram av den internationella granskningsgrupp
som granskade tillsynsverksamheten vid SKI och SSI.
Regeringen konstaterar att granskningsgruppens
rekommendationer i allt väsentligt har blivit
tillgodosedda genom SKI:s åtgärder i förening med
regeringens förslag om ökade resurser för
myndigheten.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt
förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens
kärnkraftinspektion. Avgifter enligt den nämnda
förordningen avseende tillsyn och forskning förs till
inkomsttiteln 2551, Avgifter från kärnkraftverken,
och beräknas uppgå till 138 660 000 kronor under år
1998.
Statens kärnkraftinspektion disponerar de intäkter
som erhålles i form av avgifter enligt 2 och 6 §§
förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens
kärnkraftinspektion. Budgeten för denna verksamhet
framgår av nedanstående tabell.
VISSA
AVGIFTER TILL
SKI
INTÄKTER
(SOM FÅR
DISPONER
AS)
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
165 000
165 000
0
100
varav 1996
145 000
145 000
0
100
Prognos
1997
150 000
150 000
0
100
Budget 1998
150 000
150 000
0
100
Beräknat
1999
150 000
150 000
0
100
Beräknat
2000
150 000
150 000
0
100
Regeringens bedömning med anledning av revisionens
iakttagelser
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV)
inte haft några invändningar i revisionsberättelsen
avseende SKI och att de i sin ekonomiadministrativa
värdering för budgetåret 1995/96 givit SKI
bedömningen fullt tillfredsställande.
RRV har i sin utvärdering av SKI:s årsredovisning
angett att en tydligare målhierarki och utvecklade
verksamhetsmål skulle öka möjligheten att följa upp
verksamheten. SKI har på regeringens uppdrag sett
över verksamhetsmålen med detta syfte och har
återrapporterat till regeringen i frågan under år 1997.
Slutsatser
SKI bör fr.o.m. år 1998 tillföras ytterligare 10
miljoner kronor för att förstärka tillsynen av
kärnsäkerheten i samband med att den första reaktorn
ställs av och för att möta de därigenom ökade kraven
på kärnavfallsområdet.
SKI:s anslag för kärnsäkerhetsforskning bör
fr.o.m. år 1998 tillföras ytterligare 8 miljoner kronor
med anledning av att den första reaktorn ställs av och
för att möta de därigenom ökade kraven på
kärnavfallsområdet.
Regeringen beräknar anslagen B 2 resp. B 3 till
75 479 000 kronor resp. 63 950 000 kronor för år
1998. För åren 1999 och 2000 beräknas utgifterna
under anslaget B 2 till 77 690 000 kronor resp.
79 963 000 kronor och under anslaget B 3 till
65 251 000 kronor resp. 66 636 000 kronor.
B 4. Visst internationellt samarbete
i fråga om kärnsäkerhet m.m.
1995/96
Utgift
26 801
1
Anslag
s-
sparan
de
0
Därav
1996
Utgift
26 801
1997
Anslag
26 752
Utgifts
-
progno
s
29 000
1998
Förslag
26 752
1999
Beräkna
t
26 752
2000
Beräkna
t
26 752
1. Beloppen anges i tusental kronor
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret
1995/96 visar på ett underskott på 6 561 000 kronor.
Genom att anslaget under budgetåret 1995/96 var ett
förslagsanslag är det ingående anslagssparandet år
1997 noll. Från och med budgetåret 1997 förs
anslaget upp som ett ramanslag. Utgiftsprognosen för
år 1997 visar på ett utfall om ca 29 miljoner kronor.
Anslagsöverskridandet som beror på ökade
medlemsavgifter samt den kraftiga uppgången i
dollarkursen kommer att täckas dels genom att 771
000 kronor föreslås på tilläggsbudget, dels genom att
anslagskrediten för innevarande år utnyttjas.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Från anslaget betalas kostnader, i amerikanska dollar
och österrikiska shilling, för deltagande i
internationellt samarbete på kärnenergiområdet,
såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i
Internationella Atomenergiorganet (IAEA), bidraget
till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation
Fund samt kostnader i samband med övrigt
internationellt kärnsäkerhetssamarbete.
Slutsatser
Regeringen beräknar att anslaget för år 1998 bör vara
26 752 000 kronor. För åren 1999 och 2000 beräknas
en oförändrad anslagssnivå.
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
6
5
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
10
11
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
24
25
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 20
28
29