Post 6200 av 7186 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 1998
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/19
Regional utjämning och
utveckling
19
.
Förslag till statsbudget för 1998
Regional utjämning och utveckling
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Inledning 7
2.1 Omfattning/ändamål 7
2.2 Utgiftsutvecklingen 7
2.3 Resultatbedömning och slutsatser 9
2.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet 9
3 Resultatinformation 11
3.1 Regionalpolitisk projektverksamhet 11
3.1.1 Regional projektverksamhet 11
3.1.2 Central projektverksamhet 12
3.2 Företagsstöd 13
3.2.1 Lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag 13
3.2.2 Landsbygdsstöd 16
3.2.3 Stöd till kommersiell service 16
3.2.4 Sysselsättningsbidrag 17
3.2.5 Nedsatta socialavgifter 18
3.2.6 Transportbidrag 18
3.2.7 Särskilda regionala åtgärder för regional utvecklingoch
tillväxt 19
3.2.8 Stiftelsen Norrlandsfonden 21
3.3 Länsstyrelserna 21
3.4 Närings- och teknikutvecklingsverket 23
4 Förslag till förändringar av företagsstöden. 25
4.1 Regionalt utvecklingsstöd 25
4.2 Landsbygdsstöd 27
4.3 Sysselsättningsbidrag 28
4.4 Småföretagsstöd 29
4.5 Stöd till kommersiell service 29
5 Anslagsfrågor 33
A 1. Regionalpolitiska åtgärder 33
A 2. Regionalpolitisk låneverksamhet 35
A 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom
regionalpolitiken 35
A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter 36
A 5. Transportbidrag 36
A 6. Glesbygdsverket 37
A 7. Statens institut för regionalforskning 38
A 8. Europeiska regionala utvecklingsfonden 38
A 9. Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till
Söderhamn 39
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
X
1. godkänner det övergripande målet för utgiftsområdet
enligt vad regeringen förordar (avsnitt 2.2),
2. godkänner regeringens förslag om landsbygdsstöd
(avsnitt 4.2),
3. godkänner regeringens förslag om
sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.3),
4. godkänner regeringens förslag om småföretagsstöd
(avsnitt 4.4),
5. godkänner regeringens förslag om stöd till
kommersiell service (avsnitt 4.5),
6. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
enligt följande uppställning:
ANSLAG
ANSLAGSTYP
ANSLAGSBELOPP
(TUSENTAL KR)
A 1. Regionalpolitiska åtgärder
ramanslag
1 597 517
A 2. Regionalpolitisk låneverksamhet
ramanslag
390 000
A 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier
inom regional- politiken
ramanslag
12 000
A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter
ramanslag
415 000
A 5. Transportbidrag
ramanslag
336 000
A 6. Glesbygdsverket
ramanslag
23 393
A 7. Statens institut för regionalforskning
ramanslag
7 943
A 8. Europeiska regionala utvecklingsfonden
ramanslag
748 000
A 9. Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till
Söderhamn
reservationsanslag
75 000
Summa
3 604 853
.
2 Inledning
2.1 Omfattning/ändamål
Utgiftsområdet omfattar främst den del av
regionalpolitiken som brukar benämnas den ”lilla”
regionalpolitiken.
Med den ”stora” regionalpolitiken avses åtgärder
med regionalpolitisk betydelse inom andra
utgiftsområden. Åtgärderna inom dessa andra
utgiftsområden är sammantaget mer betydelsefulla för
den regionala utvecklingen än den ”lilla”
regionalpolitiken.
Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av
regionalpolitiska företagsstöd och medel som
länsstyrelserna förfogar över för regional
projektverksamhet samt för en del av medfinansieringen
av EG:s strukturfondsprogram. Utgiftsområdet omfattar
även utbetalningar från EG:s regionalfond som
delfinansierar EG:s bidrag till
strukturfondsprogrammen. Dessutom ingår
Glesbygdsverket och Statens institut för
regionalforskning (SIR).
Det sammanlagda återflödet av medel från EG:s
strukturfonder för regionalpolitiskt inriktade åtgärder
beräknas för programperioden 1995–1999 komma att
uppgå till cirka 5,5 miljarder kronor.
2.2 Utgiftsutvecklingen
UTGIFT DÄRAV ANVISAT UTGIFTS- FÖRSLAG BERÄKNAT BERÄKNAT
PROGNOS
1995/96 1996 1997 1997 1998 1999 2000
3 692 2 444 3 726 4 525 3 605 3 585 3 284
1. Anvisade medel har i tilläggsbudget minskats med 6,5 miljoner
kronor.
Under budgetåret 1995/96 disponerades härutöver 128
miljoner kronor från s.k. äldre anslag och gjordes
besparingar på av riksdagen tidigare anslagna medel på
sammanlagt 695 miljoner kronor.
Utgiftsprognosen för budgetåret 1997 inkluderar
2 000 miljoner kronor från äldre anslag, inklusive det
under tionde huvudtiteln för budgetåret 1994/95
upptagna reservationsanslaget C 6. Särskilda
regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall
I detta sammanhang bör observeras att budgetåret
1995/96 omfattade 18 månader.
Med hjälp av olika former av regionalpolitiska
företagsstöd i samband med investeringar, inkl.
tillfälligt småföretagsstöd, beräknas cirka 17 000 nya
arbetstillfällen tillkomma inom regionalpolitiskt
prioriterade regioner på grund av beslut som fattats
under budgetåret 1995/96. Investeringar i
storleksordningen 5 miljarder kronor har under samma
period delfinansierats med dessa stöd, förutom med
landsbygdsstöd för vilket uppgifter saknas. Beslut om
investeringsstöd har fattats för cirka 1 700 miljoner
kronor.
Härutöver beräknas beslut om sysselsättningsbidrag
på 289 miljoner kronor för kalenderåret 1995 ha
medverkat till att skapa cirka 2 700 nya arbetstillfällen.
För vissa av dessa har också lämnats stöd i samband
med investeringar. Driftstöd i form av nedsatta
socialavgifter och transportbidrag har bidragit till att
upprätthålla sysselsättningen i de mest utsatta
regionalpolitiska stödområdena. Sammanlagt 1 379
miljoner kronor har utbetalats för dessa båda stödformer
under budgetåret 1995/96.
Regionalpolitisk projektverksamhet på regional och
central nivå i en omfattning av cirka 400 miljoner
kronor under budgetåret 1995/96 har bl.a. verksamt
bidragit till att länsstyrelserna kunnat fullfölja sina
regionalpolitiska uppgifter.
Arbetet med att genomföra EG:s
strukturfondsprogram påbörjades under budgetåret
1995/96. Utbetalningarna från den Europeiska regionala
utvecklingsfonden uppgick under budgetåret till 10
miljoner kronor. De väntas öka väsentligt under
innevarande år. Bl.a. har länsstyrelserna beslutat om
cirka 500 miljoner kronor för medfinansiering av
strukturfondsprogram. Härtill kommer att bl.a.
landsbygdsstöd i många fall medfinansierat åtgärder
inom olika strukturfondsprogram. Regeringen avser att
återkomma i en regionalpolitisk proposition med
redovisning av hittills uppnådda resultat av
strukturfondsverksamheten.
Utgifterna inom området påverkas främst av den
ekonomiska konjunkturens utveckling. En uppåtgående
konjunktur innebär t.ex. en ökad investeringsvilja hos
företagen som i sin tur ökar efterfrågan på företagsstöd.
Större förändringar
Inför budgetåret 1997 har bl.a. följande förändringar
gjorts i företagsstöden.
Lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag har slagits
samman till en stödform, regionalt utvecklingsstöd.
Kravet på sysselsättningsökning i varje enskilt
stödärende har minskats och ersatts med
sysselsättningsmål för varje myndighet som beviljar
stöd.
Systemet med kreditgarantier inom landsbygdsstödet
har ersatts med regionala utvecklingslån.
Nedsättningen av socialavgifterna har minskats från
tio till åtta procentenheter.
Bidragsnivåerna i transportbidraget har sänkts med
fem procentenheter i samtliga transportbidragszoner.
EG:s strukturfonder har inför innevarande
programperiod förstärkts bl.a. för att motverka de re-
gionala obalanser inom Europeiska unionen som
skapandet av den inre marknaden bedöms kunna
medföra. Under budgetåret 1995/96 godkändes de
första svenska programmen för åtgärder inom ramen
för strukturfonderna. Ett trettiotal program av olika
storleksordning och med olika geografisk omfattning
genomförs för närvarande. Genomförandet av EG:s
strukturfondsprogram innebär en kraftig förstärkning av
regionalpolitiken. Arbetet med
strukturfondsprogrammen har också medfört stora
administrativa förändringar för den svenska regional-
politiken.
Mål för utgiftsområdet
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen ställt sig bakom att
målen för regionalpolitiken skall vara uthållig tillväxt,
rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor
skapas för medborgarna i hela riket.
Utgiftsområdet omfattar endast en mindre del av
regionalpolitiken, den ”lilla” regionalpolitiken.
Utvecklingen inom många andra utgiftsområden ger de
grundläggande förutsättningarna och är sammantaget
mer betydelsefull för den regionala utvecklingen än den
”lilla” regionalpolitiken. Något övergripande mål för
utgiftsområde 19 har hittills inte uttalats.
Regeringen föreslår därför nu att det övergripande
målet för verksamheten inom utgiftsområdet främst
skall vara att underlätta för näringslivet i
regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så
att det bidrar till att uppfylla målen för
regionalpolitiken.
Prioriteringar för 1998
Regeringen avser att i en regionalpolitisk proposition
bl.a. närmare behandla de framtida förutsättningarna
samt mål och riktlinjer för regionalpolitiken. Härvid
avses också ytterligare förslag som rör utgiftsområdet
att lämnas.
I tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997
föreslår regeringen bl.a. att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att inom ramen för anslaget inom
utgiftsområde 19 A 1. Regionalpolitiska åtgärder
använda högst 500 miljoner kronor till ett program för
regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska
åtgärder (prop. 1997/98:1).
Med dessa medel avser regeringen bl.a. att påbörja
genomförandet av förslag som kommit fram i arbetet
med den nya tillväxtorienterade regionala
näringspolitiken bl.a. i det s.k. landshövdingeuppdraget.
I den regionalpolitiska propositionen avses sedan frågan
om den långsiktiga inriktningen och uppläggningen av
sådana åtgärder att tas upp. Den nya politiken innebär
bl.a. ökad samordning av de olika statliga åtgärder som
har betydelse för näringslivets utveckling. Detta berör i
hög grad utgiftsområdet.
Förslagen i det följande syftar bl.a. till att ytterligare
öka flexibiliteten och därmed effektiviteten av medlen
inom utgiftsområdet. Detta gäller särskilt medel som
disponeras på regional nivå, t.ex. genom förslag om
ändrade regler för beviljande och medelsanvisning för
sysselsättningsbidrag.
Möjligheterna att effektivisera genomförandet av
EG:s strukturfondsprogram skall undersökas.
Arbetet med att lokalisera nya statliga arbetstillfällen
till Söderhamn skall fullföljas.
2.3 Resultatbedömning och
slutsatser
Så utförlig information om resultaten av verksamheten
inom utgiftsområdet som för närvarande är möjlig att ta
fram lämnas under rubriken resultatinformation (avsnitt
3).
Regeringen bedömer att verksamheterna inom
utgiftsområdet, främst genom stöd till näringslivets
utveckling, har bidragit till ökad sysselsättning och
ekonomisk tillväxt i regionalpolitiskt utsatta områden.
Detta gynnar hela landets ekonomi.
De regionala obalanserna, i form av t.ex. negativ
befolkningsutveckling och hög arbetslöshet, tenderar
trots detta att öka. En balanserad regional utveckling är
en förutsättning för att samhällets stora nedlagda kapital
i t.ex. bostäder, skolor, kommunikationer skall utnyttjas
effektivt samt för att en god ekonomisk tillväxt skall
uppnås. En sådan utveckling är därmed ett viktigt led i
regeringens målsättning att halvera arbeslösheten till år
2000.
Utvecklingen inom många andra samhällssektorer
har försvårat möjligheterna att uppnå resultat inom
ramen för den ”lilla” regionalpolitiken. Den regionala
utjämningspolitiken måste därför även i fortsättningen
bedrivas med kraft. Det finns även ett stort behov av att
stimulera den ekonomiska tillväxten och minska
arbetslösheten över hela landet. I den regionalpolitiska
propositionen avser regeringen att lämna förslag till
åtgärder för att motverka dessa problem.
Regeringen bedömde i den ekonomiska
vårpropositionen att verksamheten inom utgiftsområdet
skulle kunna genomföras inom en medelsram av 3 602
miljoner kronor för budgetåret 1998 (prop.
1996/97:150). Utgiftsområdet har härvid tillförts 50
miljoner kronor per år för åren 1998–2000 för vissa
insatser inom ramen för det s.k.
landshövdingeuppdraget. För år 1998 inryms även 75
miljoner kronor för lokalisering av statliga
arbetstillfällen till Söderhamn. Regeringen har också
utgått från att besparingar på 90 miljoner kronor skall
göras från och med år 1998. Besparingen sker på sikt
genom den regeländring för sysselsättningsbidrag som
regeringen återkommer till i avsnitt 4.3.
Utgiftsområdesramen för budgetåret 1998 föreslås, i
jämförelse med beräkningarna i vårpropositionen, öka
med 3 miljoner kronor genom överföring från
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande binäringar.
Ramen för utgiftsområdet föreslås således för år
1998 till 3 605 miljoner kronor, och beräknas för år
1999 till 3 585 miljoner kronor och för år 2000 till
3 284 miljoner kronor.
2.4 Åtgärder utanför utgifts-
området
En mycket viktig uppgift för regeringen och olika
myndigheter är att se till att de regionalpolitiska
aspekterna beaktas inom olika utgiftsområden.
Exempel på sektorer som på ett avgörande sätt
positivt bidrar till den regionala utvecklingen är
skatteutjämningssystemet samt kommunikations- och
utbildningsväsendet. Verksamheterna inom dessa
sektorer har varit väsentliga för såväl den regionala
balansen som den ekonomiska tillväxten i hela landet.
Utvecklingen inom de utsatta regionerna kan dock
kräva en ökad helhetssyn inom ytterligare sektorer.
Brister i helhetssynen vid t.ex. utformningen av nya
organisationsstrukturer inom statliga verksamheter
medför att besparingseffekten inom en enskild sektor
kan motverkas av ökade utgifter inom andra sektorer.
Regeringen avser att närmare återkomma till dessa
frågor i den regionalpolitiska propositionen.
3 Resultatinformation
3.1 Regionalpolitisk
projektverksamhet
Regeringens bedömning:
Den regionalpolitiska projektverksamheten på regional
och central nivå är ett viktigt instrument för att främst
länsstyrelserna och Närings- och
teknikutvecklingsverket skall kunna uppfylla sina
regionalpolitiska mål. För att effektiviteten av enskilda
åtgärder m.m. skall kunna bedömas måste dock
verksamheten följas upp och utvärderas bättre än för
närvarande.
Skälen för regeringens bedömning
I det följande lämnas en närmare redogörelse för
dels den regionalpolitiska projektverksamhet som
länsstyrelserna bedriver, dels exempel på den
projektverksamhet som bedrivs av Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK).
3.1.1 Regional projektverksamhet
Länsstyrelserna har från de medel de disponerar för
olika regionalpolitiska åtgärder möjlighet att, förutom
företagsstöd, bevilja medel till andra projekt som skall
gynna den regionala utvecklingen. Budgetåret 1995/96
(18 månader) fattade länsstyrelserna beslut om totalt
cirka 2 060 miljoner kronor till regionalpolitiska
åtgärder varav cirka 365 miljoner kronor till regional
projektverksamhet.
Länsstyrelserna lämnar med sina medel för
projektverksamhet stöd till ett brett spektrum av
aktiviteter i form av bl.a. utredningar (t.ex. om lokala
förutsättningar och hinder för utveckling), försöksverk-
samhet (t.ex. i nätverk, vid teknikcentra och högskolor)
och informationsinsatser (t.ex. turismkampanjer och
mässor). Ett mål för projektverksamheten är att i
samverkan med andra aktörer bygga upp resurser för
att åstadkomma en regional näringslivsutveckling.
Projektverksamheten skall grundas på en långsiktig
strategi och inriktas mot ekonomisk tillväxt och
inomregional balans. Även om projektverksamheten
inte innefattar direkt stöd till enskilda företag inriktas en
stor del av verksamheten på att skapa en bra
infrastruktur och en god miljö för näringslivet. Medlen
används även till att stimulera nyföretagande och
företagsförnyelse. Utmärkande för verksamheten är
också det stora antalet deltagande aktörer, vilket är ett
av syftena med verksamheten.
Projektverksamheten minskade i omfattning under
budgetåret 1995/96 (beräknat på 12 månader) i
jämförelse med budgetåret 1994/95, från 503 till 241
miljoner kronor (löpande priser).
Omfattningen av projektverksamheten påverkas
av den ekonomiska konjunkturen. Eftersom de medel
som står till förfogande är begränsade medför en
positiv konjunkturutveckling att projektverksamheten
minskar och beslut om företagsstöd ökar.
Den främsta orsaken till minskningen under
budgetåret 1995/96 är att Sverige i samband med EU–
inträdet har fått tillgång till betydande medel från EG:s
strukturfonder. Finansiering från strukturfonderna
förutsätter nationell medfinansiering. Den stora
förändringen av det regionalpolitiska arbetet under
budgetåret 1995/96 har därför varit att utarbeta och
sedan påbörja genomförandet av ett antal
strukturfondsprogram. Länsstyrelserna har under
budgetåret 1995/96 prioriterat medfinansiering av
strukturfondsprogram där beslutade medel uppgick till
564 miljoner kronor jämfört med projektverksamhet,
365 miljoner kronor.
De nordliga länen Västernorrland, Jämtland,
Västerbotten och Norrbotten svarade under budgetåret
1995/96 för 38 % av den totala projektverksamheten
jämfört med 41 % under budgetåret 1994/95.
Projektverksamheten var under budgetåret 1995/96
störst i Västerbottens län, 43,9 miljoner kronor och
minst i Uppsala län, 2,9 miljoner kronor.
BEVILJADE MEDEL FÖR DE OLIKA LÄNSSTYRELSERNAS
PROJEKTVERKSAMHET UNDER BUDGETÅREN 1994/95
OCH 1995/96 (MKR)
LÄN 1994/95 1995/96 1995/96
OMRÅKNAT
TILL 12 MÅN
Stockholm 6,1 11,3 7,5
Uppsala 15,0 2,9 1,9
Södermanland 13,3 14,8 9,8
Östergötland 8,5 6,2 4,1
Jönköping 9,6 8,7 5,7
Kronoberg 10,4 3,0 2,0
Kalmar 15,5 13,7 9,0
Gotland 15,5 3,0 2,0
Blekinge 9,3 11,5 7,6
Kristianstad 11,3 8,6 5,7
Malmöhus 9,9 9,2 6,1
Halland 6,1 7,0 4,6
Göteborgs o Bohus 15,1 8,5 5,6
Älvsborg 10,6 12,8 8,4
Skaraborg 9,6 10,6 7,0
Värmland 28,9 26,6 17,6
Örebro 16,8 22,9 15,1
Västmanland 19,4 6,1 4,0
Dalarna 39,6 17,6 11,6
Gävleborg 26,8 23,0 15,2
Västernorrland 47,5 34,8 23,0
Jämtland 45,3 34,2 22,6
Västerbotten 39,0 43,9 29,0
Norrbotten 73,5 24,3 16,0
Summa 502,5 365,2 241,1
Under budgetåret 1995/96 har medlen främst används
till projekt inom sakområdena industri, 72, utbildning,
44, samt forskning och utveckling, 41 miljoner kronor.
Minst medel har beviljats till handel, 5 miljoner kronor.
En jämförelse mellan budgetåren 1994/95 och
1995/96 visar bl.a. att industri- och
teknikspridningsprojekten procentuellt har ökat sin andel
av den totala projektverksamheten. Jord- och
skogsbruks-, kommunikations-, handels-, turism- och
utbildningsprojekten har däremot procentuellt minskat
något. I absoluta tal och omräknat till 12 månader har
dock samtliga sakområden minskat under budgetåret
1995/96 jämfört med föregående budgetår.
LÄNSSTYRELSERNAS PROJEKTVERKSAMHET
FÖRDELAD PÅ SAKOMRÅDEN UNDER BUDGETÅREN
1994/95 OCH 1995/96 (MKR)
SAKOMRÅDE 1994/95 1995/96 1995/96
18 (MÅN)
OMRÅKNAT
TILL 12
MÅN
Industri 74,6 71,9 47,5
Privata tjänster 22,4 15,3 10,1
Jord- och skogsbruk 23,2 7,7 5,1
Energi 6,7 7,7 5,1
Kommunikationer 29,4 14,6 9,6
Handel 8,7 4,6 3,0
Turism 57,2 30,3 20,0
Utbildning 76,7 43,7 28,8
Forskning och utveckling 57,6 41,3 27,3
Teknikspridning 17,3 19,8 13,1
Jämställdhet 28,5 24,7 16,3
Sektorssamordning 44,0 35,7 23,6
Övrig offentlig verksamhet 19,0 25,4
16,8
Kultur 37,0 22,5 14,8
Summa 502,5 365,2 241,1
Det pågår ett engagerat utvecklingsarbete i regionerna.
Det sker i ökad utsträckning en samordning och
samverkan mellan olika myndigheter och mellan
myndigheter och privata företag. De mest
framgångsrika projekten blir även allt längre och mer
omfattande. Utvecklingsarbete bedrivs ofta under lång
tid vilket medför att resultaten av projekten oftast inte
visar sig förrän på lång sikt.
På grund av bl.a. projektverksamhetens vitt skilda
karaktär och deras ofta indirekta effekter på den
regionala utvecklingen är utvärdering av verksamheten
ofta komplicerad. Metoder för att följa upp och
utvärdera verksamheten behöver utvecklas. Bl.a. genom
utvecklingen av ett nytt administrativt system hos
NUTEK skall det ges bättre möjlighet att i framtiden
följa upp enskilda projekt och utvärdera
projektverksamheten.
3.1.2 Central projektverksamhet
För central regionalpolitisk projektverksamhet har på
senare år använts främst medel från det under
tionde huvudtiteln för budgetåret 1994/95 upptagna
reservationsanslaget C 6. Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder m.m. samt medel från
reservationsanslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser
m.m.
Bland större projekt kan särskilt nämnas ett
forsknings- och utvecklingsprogram som löper under
perioden 1995–2000. Regeringen har avsatt 170
miljoner kronor till NUTEK för att stödja regionala
utvecklingskonsortier bestående av små och medelstora
företag inom regionalpolitiskt prioriterade områden.
Målet med projektet är att företagen i samarbete skall
öka sin kompetens och teknologiska kapacitet samt att
skapa nya länkar mellan små och stora företag,
forskningsinstitut och högskolor.
NUTEK inbjöd en mängd företag och organisationer
att utforma idéer till projekt. Efter ingående
bedömningar av 273 idéer och ansökningar lämnade
NUTEK förslag till regeringen om ett program som
innefattade 22 företagsgrupper med sammanlagt cirka
240 företag.
Grupperna har etablerat nätverk i vilka högskolor
och industriforskningsinstitut ingår. Dessutom har ett
antal större företag, till vilka småföretagen ofta är
underleverantörer, engagerats. De större företagen
tillhandahåller specifik teknologi eller kompetens som är
viktig för att genomföra projekten.
I en första utvärdering av projektresultaten
konstateras bl.a. att försöksverksamheten är ett nytt sätt
att främja mindre företags utvecklingskraft. Den
generella slutsatsen är att resultaten hittills pekar på att
stöd via konsortier i många avseenden ger större
effektivitet än konventionellt utvecklingsstöd till företag.
Detta projekt löper som nämnts t.o.m. år 2000.
Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen
med förslag bl.a. om att de beviljade medlen skall få
användas under längre tid.
NUTEK har också genomfört ett antal projekt inom
informationsteknik och distansöverbryggande områden.
Den under budgetåret framtagna rapporten om
informationstekniken och konsekvenserna för branscher
och regioner utgör underlag för det fortsatta arbetet.
3.2 Företagsstöd
Regeringens bedömning:
De regionalpolitiska företagsstöden fungerar i huvudsak
väl och bidrar till att näringslivet utvecklas i de
regionalpolitiskt prioriterade områdena. Uppföljningen
av vissa stödformer behöver förbättras. Effekterna av
nedsatta socialavgifter m.m. bör utvärderas.
Skälen för regeringens bedömning
De regionalpolitiska företagsstöden är för
närvarande regionalt utvecklingsstöd (regionalt
utvecklingsbidrag och regionalt utvecklingslån),
landsbygdsstöd (landsbygdsbidrag, regionalt utveck-
lingslån och bidrag för anställda i hemarbete), lån
till privata regionala investmentbolag,
sysselsättningsbidrag, nedsatta socialavgifter och
transportbidrag.
Före år 1997 benämndes regionalt utvecklingsstöd
lokaliseringsstöd (lokaliseringsbidrag och
lokaliseringslån) och utvecklingsbidrag.
För att främja sysselsättningsskapande investeringar
och inomregional balans har riksdagen för de senaste
budgetåren även anslagit medel för bl.a. tillfälligt
småföretagsstöd.
Som regionalpolitiskt företagsstöd kan även räknas
Stiftelsen Norrlandsfondens verksamhet.
Inom den ”lilla” regionalpolitiken kan även lämnas
stöd till kommersiell service (hemsändnings-
bidrag, avskrivningslån, investeringslån, regionalt ut-
vecklingslån och servicebidrag).
Gjorda utvärderingar under de senaste åren visar att
de regionalpolitiska företagsstöden i huvudsak fungerar
väl i enlighet med de riktlinjer som nu gäller för dem.
Som framgår av den följande resultatinformationen har
de regionalpolitiska stöden varit av betydelse för
näringslivet och bl.a. medverkat till att skapa nya
arbetstillfällen i regionalpolitiskt utsatta orter och
regioner. Detta gäller främst de tillväxtinriktade stöden.
Driftstöden har störst betydelse i de regionalpolitiskt
mest utsatta regionerna.
Uppföljningen av vissa stödformer är bristfälliga och
skall förbättras. Möjligheterna att utvärdera stödformen
nedsatta socialavgifter har bl.a. på grund av bristande
underlag hittills varit bristfälliga. Som närmare
utvecklas senare (avsnitt 4) avser regeringen att låta
genomföra en utvärdering av stödformen och i samband
härmed även belysa på vilket sätt staten effektivast
stödjer utvecklingen av näringslivet i de mycket utsatta
regioner där nedsatta socialavgifter gäller. I detta
sammanhang bör också ställas frågan om möjligheterna
att förbättra metoderna att mäta de samhällsekonomiska
effekterna av företagsstöden.
I det följande lämnas resultatinformation för de olika
företagsstöden.
3.2.1 Lokaliseringsstöd och
utvecklingsbidrag
Lokaliseringsstöd (lokaliseringsbidrag och
lokaliseringslån) och utvecklingsbidrag beviljas i
samband med hårda och mjuka investeringar i
stödområde 1 med högst 70 % av godkänt stödunderlag
och i övriga områden (tillfälligt stödområde och
stödområde 2) med högst 50 %.
Under budgetåret 1995/96 beviljades 537 företag
stöd. Det sammanlagda stödbeloppet uppgick till 873,2
miljoner kronor, varav 610,2 miljoner kronor i
lokaliseringsbidrag, drygt 141 miljoner kronor i
lokaliseringslån, 99,4 miljoner kronor i
utvecklingsbidrag och 22,6 miljoner kronor i
villkorslån. Den totala investeringskostnaden för
stödprojekten var 3 070 miljoner kronor.
Investeringarna beräknas sammanlagt åstadkomma
3 763 nya arbetstillfällen varav 33 % för kvinnor.
Riktlinjer för stödet var att minst 40 % av antalet nya
arbetstillfällen skulle avse vartdera könet. Den
genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle
beräknas till 189 000 kronor. Detta framgår av följande
tabell, i vilken utfallet under budgetåren 1991/92–
1995/96 redovisas.
BEVILJAT LOKALISERINGSSTÖD OCH
UTVECKLINGSBIDRAG M.M. UNDER BUDGETÅREN
1991/92–1995/96
1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96
(18 MÅN)
Antal företag 589 538 769 665 537
Beviljat stöd (mkr)
Lokaliseringsbidrag 252,5 259,5 439,8 500,0 610,2
Lokaliseringslån – 43,1 124,7 103,3 141,0
Utvecklingsbidrag 392,6 170,7 227,7 202,3 122,0
Summa 645,1 473,3 792,2 805,6 873,2
Beräknad syssel-
sättningsökning
(antal) 3 386 2 473 3 865 3 883 3 763
Varav kvinnor 1 280 743 1 242 1 349 1 239
” ” andel 38 % 30 % 32 % 35 % 33 %
Subvention per nytt
arbetstillfälle (tkr) 178 174 170 181 189
Beviljat stöd mellan 1994/95–1995/96 har sjunkit, och
färre företag har beviljats stöd.
BEVILJAT LOKALISERINGSSTÖD OCH UTVECKLINGSBIDRAG M.M UNDER BUDGETÅRET 1995/96, FÖRDELAT PÅ LÄN
LÄN ANTAL ARBETS- INV.KOSTNAD LOK.BIDRAG LOK.LÅN BERÄKNAD VARAV SUBVENTION
STÄLLEN (MKR) + UTV.BIDRAG (MKR) SYSSELS. KVINNOR PER NYTT
(MKR) ÖKNING % ARBETSTILL-
FÄLLE (TKR)
Östergötland 7 56,5 11,0 3,5 112 13 98
Kalmar 24 178,5 32,3 1,4 222 34 146
Blekinge 30 199,8 35,3 3,9 517 35 68
Älvsborg 7 32,8 6,1 0,4 32 16 190
Skaraborg 14 35,4 6,2 3,0 59 26 106
Värmland 49 398,3 78,5 11,1 308 38 255
Örebro 23 89,4 20,9 2,6 197 22 106
Västmanland 12 77,1 11,6 1,0 59 36 199
Dalarna 34 187,4 48,1 1,1 169 38 285
Gävleborg 37 221,8 36,8 3,9 415 31 89
Västernorrland 82 476,0 118,2 40,9 593 31 199
Jämtland 72 429,5 124,8 19,0 378 35 330
Västerbotten 79 352,5 81,2 33,2 351 35 231
Norrbotten 67 334,9 98,5 15,9 352 38 280
Summa 537 3 070,0 709,6 141,0 3 763 33 189
Under budgetåret 1995/96 ingick 14 län helt eller delvis
i stödområde. Delar av Sverige är indelat i stödområde
1 och 2, samt tillfälligt stödområde. Huvuddelen av
stödområdena ligger i landets norra delar. Företag i de
fyra nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten,
Jämtland och Västernorrland, erhöll drygt 58 % av
lokaliserings- och utvecklingsbidragen och nästan 77 %
av lokaliseringslånen. Tillsammans med de övriga tre
skogslänen (Värmland, Dalarna
och Gävleborg) har företag i dessa sju län tillsammans
erhållit 81 % av bidragen och 89 % av lånen.
Av följande sammanställning framgår fördelningen
av antalet arbetsställen, investeringskostnader och
beviljat stöd, beräknad sysselsättningsökning och
subvention per nytt arbetstillfälle i olika stödområden
under budgetåret 1995/96 (18 mån).
BEVILJAT LOKALISERINGSSTÖD OCH UTVECKLINGSBIDRAG M.M. UNDER BUDGETÅRET 1995/96 FÖRDELAT PÅ
STÖDOMRÅDEN
STÖDOMRÅDE ANTAL FÖRETAG INV.KOSTNAD BEVILJAT BEVILJAT BERÄKNAD VARAV SUBVENTION
(MKR) BIDRAG LOK.LÅN SYSSELS. KVINNOR PER
(MKR) (MKR) ÖKNING ARBETSTILL-
FÄLLE (TKR)
1 136 612,7 203,7 31,9 636 246 320
2 160 1 030,4 232,6 30,8 924 326 252
Tillfälligt 241 1 426,8 273,3 78,3 2 203 668 124
Summa 537 3 070,0 709,6 141,0 3 763 1 240 189
3.2.2 Landsbygdsstöd
Den 1 juli 1994 infördes landsbygdsstöd som bl.a.
ersatte det tidigare glesbygdsstödet samt mindre
lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Samtidigt infördes
utöver glesbygdsområden även landsbygdsområden
som stödberättigade områden med lägre maximal
stödnivå än i glesbygdsområden. I glesbygdsområden är
stödnivån högst 50 % och i landsbygdsområden är
stödnivån högst 20 %. I de regionalpolitiska
stödområdena innebar det nya lands- bygdsstödet att fler
verksamheter i centralorterna blev stödberättigade, t.ex.
lokal service.
BEVILJAT LANDSBYGDSSTÖD M.M UNDER
BUDGETÅRET 1995/96, FÖRDELAT PÅ LÄN (TKR)
LÄN BELOPP BERÄKNAD SUBVENTION
SYSSELS. PER ARBETS-
ÖKNING TILLFÄLLE
(TKR)
Stockholm 4,2 67 63
Uppsala 1,4 63 22
Södermanland 0,8 28 31
Östergötland 4,4 165 27
Jönköping 11,6 253 46
Kronoberg 12,0 145 83
Kalmar 21,7 320 68
Gotland 6,5 112 58
Blekinge 19,2 203 95
Kristianstad 2,5 69 36
Malmöhus 1,8 42 43
Halland 2,2 32 68
Göteborgs och Bohus 5,3 90 58
Älvsborg 10,5 154 68
Skaraborg 2,4 65 38
Värmland 40,2 230 175
Örebro 21,0 164 128
Västmanland 11,5 129 89
Dalarna 44,3 372 119
Gävleborg 62,2 654 95
Västernorrland 75,8 331 229
Jämtland 83,0 413 201
Västerbotten 87,9 1 083 81
Norrbotten 66,4 363 183
Summa 598,6 5 547 108
Landsbygdsstödet beräknas bidra till cirka 5 500 nya
arbetstillfällen under budgetåret 1995/96. Den
genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle var
108 000 kronor. Glesbygdsområden har prioriterats före
landsbygdsområden. I genomsnitt har cirka 60 % av
stödet gått till glesbygdsområden. Prioriteringarna
skiljer sig dock avsevärt mellan läns- styrelserna.
I NUTEK:s databas STINS finns fr.o.m. januari
1997 även uppgifter om landsbygdsstöd, vilket innebär
att redovisningen och uppföljningen i framtiden
förbättras och blir mer tillgänglig.
3.2.3 Stöd till kommersiell service
Stöd till kommersiell service lämnas för att upprätthålla
en med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga
förhållanden tillfredsställande försörjning med
dagligvaror och drivmedel i glesbygder. Om det är av
särskild betydelse för konsumenterna kan stöd beviljas
även till fackhandelsservice och varubussar. Stöd till
kommersiell service kan lämnas för investeringar, som
servicebidrag för att upprätthålla en viss servicenivå i
glesbygd samt hemsändningsbidrag.
BEVILJAT STÖD TILL KOMMERSIELL SERVICE UNDER
BUDGETÅREN 1991/92–1995/96 (MKR)
BUDGETÅR 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96
(18 MÅN)
Avskrivningslån 28,1 21,5 28,6 54,8 43,5
Servicebidrag 6,9 11,1 10,5 19,5 21,5
Hemsändningsbidrag 5,5 5,5 5,7 6,0 9,5
Summa 40,5 38,1 44,6 80,1 74,5
Under början av 1990–talet har det statliga stödet till
kommersiell service legat på nivån 40–45 miljoner
kronor per år. Budgetåret 1994/95 beviljades avsevärt
mer stöd, drygt 80 miljoner kronor, som en direkt följd
av möjligheten att ge upp till 85 % i avskrivningslån till
investeringar som genomförs för att uppfylla krav som
har ålagts verksamheten genom föreskrifter i lag eller
förordning. Denna utökade stödmöjlighet syftar bland
annat till att underlätta för butiker och bensinstationer
att ersätta miljöfarliga köldmedia i kyl- och
frysanläggningar samt för att förse
bensinanläggningarna med utrustning för
bensinåtervinning. Till sådana investeringar beviljades
under 1994/95 och 1995/96 cirka 28 respektive 19,5
miljoner kronor. Den kraftiga minskningen av stöd till
dessa investeringar budgetåret 1995/96 indikerar att
flertalet butiker och drivmedelsanläggningar som kan
erhålla sådant stöd genomfört erforderliga investeringar
de senaste åren. Behovet av sådana stödinsatser kommer
sannolikt att minska kraftigt de närmaste två åren.
BEVILJAT STÖD TILL KOMMERSIELL SERVICE UNDER BUDGETÅRET 1995/96, FÖRDELAT PÅ LÄN (TKR)
LÄN INVESTERINGS- SERVICE- HEMSÄND- SUMMA KREDIT-
STÖD BIDRAG NINGSBIDRAG GARANTIER
Stockholm 1 255 0 0 1 255 500
Uppsala 424 130 91 645 0
Södermanland 440 0 188 628 100
Östergötland 1 604 175 176 1 966 200
Jönköping 642 400 449 1 490 0
Kronoberg 983 0 154 1 137 0
Kalmar 2 504 170 586 3 260 0
Gotland 1 009 0 32 1 041 0
Blekinge 1 151 240 482 1 873 275
Kristianstad 1 404 0 254 1 658 0
Malmöhus 44 0 0 44 0
Halland 798 300 0 1 098 0
Göteborgs och Bohus 1 149 770 0 1 919 200
Älvsborg 238 0 153 391 170
Skaraborg 1 121 0 235 1 356 0
Värmland 4 437 1 895 704 7 036 200
Örebro 3 377 2 010 205 5 592 0
Västmanland 611 453 297 1 361 0
Dalarna 1 683 2 206 316 4 204 500
Gävleborg 2 161 1 500 265 3 926 0
Västernorrland 3 040 3 524 1 138 7 702 0
Jämtland 4 387 1 389 1 208 6 984 875
Västerbotten 6 282 3 899 809 10 990 1 061
Norrbotten 2 795 2 400 1 711 6 906 1 035
Summa 43 538 21 461 9 453 74 452 5 116
Stöd till kommersiell service har starkt bidragit till att
upprätthålla en god servicenivå på landsbygden och i
glesbygd. Nedläggningstakten bland dagligvarubutiker
som varit föremål för statliga stödinsatser har enligt
Konsumentverket varit relativt låg fram till början av
1990–talet jämfört med övriga butiker av motsvarande
storlek. Under de senaste åren har dock den positiva
trenden brutits genom att nedläggningstakten av
dagligvarubutiker som fått stöd ökat.
3.2.4 Sysselsättningsbidrag
Sysselsättningsbidraget är avsett att täcka en del av de
initialkostnader som uppkommer när företag etableras
eller utökar sin personalstyrka. Bidrag lämnas för
närvarande med 200 000 kronor per nytt
helårsarbetstillfälle i stödområde 1 och 120 000 kronor i
stödområde 2 samt utbetalas i efterskott per kalenderår
under en femårsperiod med belopp som redovisas i
följande tabell.
STÖDOMRÅDE 1 STÖDOMRÅDE 2
Förstaårsbidrag 60 000 kr 40 000 kr
Fortsatt bidrag
för andra året 50 000 kr 30 000 kr
tredje året 40 000 kr 25 000 kr
fjärde året 30 000 kr 15 000 kr
femte året 20 000 kr 10 000 kr
Summa 200 000 kr 120 000 kr
För att få den sammanlagda stödsumman måste
företagen behålla det ökade antalet årsarbetskrafter
under hela perioden.
Av följande sammanställning framgår beviljat
sysselsättningsbidrag för åren 1992–1996 fördelat på
arbetsställen, årsarbetskrafter samt beviljat belopp.
BEVILJAT SYSSELSÄTTNINGSBIDRAG M.M. FÖR ÅREN
1992–1996
ÅR 1992 1993 1994 1995
19961
Antal arbetsställen 1 318 1 225 1 319 1 434 1 035
Antal årsarbetskrafter 6 111 5 099 6 235 8 432 6 171
varav förstaårsbidrag 1 225 910 2 099 2 742 1 665
Beviljat belopp (mkr) 188 156 204 289 212
1. Ansökningarna om sysselsättningsbidrag för kvalifikationsåret 1996
är ännu inte färdigbehandlade. Beloppet för år 1996
kommer därför att öka.
Den länsvisa fördelningen av beviljat belopp åren 1995
och 1996 framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor).
UTBETALT SYSSELSÄTTNINGSBIDRAG UNDER ÅREN
1995 OCH 1996, FÖRDELAT PÅ LÄN (MKR)
LÄN 1995 1996
Älvsborg 6,3 20,0
Värmland 12,4 22,0
Örebro 4,6 4,7
Västmanland 4,7 5,5
Dalarna 18,4 25,4
Gävleborg 9,1 11,1
Västernorrland 7,8 14,3
Jämtland 42,8 50,7
Västerbotten 33,0 42,3
Norrbotten 45,0 55,8
Summa 184,1 251,8
Som villkor för att sysselsättningsbidrag skall beviljas
gäller bl.a. att minst 40 % av de nya arbetstillfällena
fördelas till vartdera könet. Av under år 1996 beslutade
sysselsättningsbidrag har 26,8 % av de nya
arbetstillfällena fördelats till kvinnor. Den länsvisa
fördelningen av andelen arbetstillfällen för kvinnor åren
1995 och 1996 framgår av följande tabell.
SYSSELSÄTTNINGSBIDRAG. KVINNORS ANDEL AV
NYSKAPADE ARBETSTILLFÄLLEN UNDER ÅREN 1995
OCH 1996, FÖRDELAT PÅ LÄN
LÄN 1995 % 1996 %
Älvsborg 36,6 21,1
Värmland 23,3 23,4
Örebro 25,6 18,0
Västmanland 37,7 32,3
Dalarna 26,5 27,6
Gävleborg 28,3 13,5
Västernorrland 31,8 31,2
Jämtland 38,0 35,5
Västerbotten 29,1 29,3
Norrbotten 29,0 34,8
Hela stödområdet 30,6 26,8
Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK)
utvärdering hösten 1993 och fortlöpande
resultatuppföljningar visar bl.a. att
sysselsättningsbidraget på ett positivt sätt bidrar till
näringslivets utveckling i de regionalpolitiskt
prioriterade områdena.
I avsnitt 4.3 redogörs närmare för förslag till
förändring av sysselsättningsbidraget i syfte att
åstadkomma en effektivare användning av
bidragsformen.
3.2.5 Nedsatta socialavgifter
Systemet med nedsatta socialavgifter är för närvarande
inte utformat så att dess effekter kan mätas på ett enkelt
sätt. Regeringen har gett Riksskatteverket (RSV) i
uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att man
med hjälp av skattemyndigheterna regelbundet skall
kunna följa upp nedsättningen av so-
cialavgifter med avseende på ekonomisk, geografisk
och branschvis fördelning. I en delrapportering av
uppdraget angav RSV bl.a. att en sådan uppföljning
torde kunna genomföras till en relativt låg kostnad
fr.o.m. år 1998.
Bidragsformen nedsatta socialavgifter är ännu inte
godkänd av EG–kommissionen.
3.2.6 Transportbidrag
Transportbidraget infördes år 1971. Syftet är att främja
en samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalisering
av näringslivet. Bidragets storlek bestäms av
transportavståndet, vilket skall uppgå till minst 251 km,
samt transportbidragszon.
De totalt beviljade transportbidragen för åren 1995
och 1996 uppgick till cirka 384 respektive 375 miljoner
kronor. Den geografiska fördelningen fram- går av
nedanstående tabell.
BEVILJAT TRANSPORTBIDRAG FÖR ÅREN 1995 OCH
1996, FÖRDELAT PÅ LÄN (MKR)
LÄN 1995 1996
Dalarna 6,3 2,4
Värmland 9,6 7,8
Gävleborg 13,5 12,3
Västernorrland 45,5 46,6
Jämtland 47,6 47,2
Norrbotten 102,1 106,9
Västerbotten 159,2 151,7
Summa 383,8 374,9
Minskningen i beviljade transportbidrag mellan åren
1995 och 1996 beror huvudsakligen på att Volvo
Lastvagnar AB:s ansökan inte är behandlad i avvaktan
på ärendets vidare handläggning inom EG–
kommissionen.
Eftersom branschindelningen har förändrats, vilket
försvårar jämförelser med tidigare år, redovisas här
endast 1996 års fördelning.
BEVILJAT TRANSPORTBIDRAG FÖR ÅR 1996 FÖRDELAT
PÅ NÄRINGSGRENAR (MKR)
NÄRINGSGREN 1996
Jord-, skog- och fiske 3,7
Utvinning av mineral 0,0
Livsmedel 29,1
Textil/beklädnad 1,5
Trävarutillverkning 147,0
Pappersvaruindustri 4,2
Kemisk industri 43,6
Jord- och stenvaruindustri 9,6
Metallindustri 53,5
Övrig verkstadsindustri 36,5
Transportmedelsindustri 36,6
Övrig tillverkning 6,0
Övriga branscher 3,6
Summa 374,9
Transportbidragsutredningen konstaterar i sitt
betänkande Konkurrensneutralt transportbidrag (SOU
1997:94) bl.a. att kunskaperna om svensk
transportmarknad och om transportbidragets och andra
bidrags inverkan är begränsade, vilket gör det svårt att
utvärdera effekterna av transportbidraget och jämföra
dem med effekterna av andra bidrag.
3.2.7 Särskilda regionala åtgärder för
regional utveckling och tillväxt
Våren 1994 beslutade riksdagen att 800 miljoner kronor
av medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle
överföras till länsstyrelserna för mer långsiktiga
åtgärder under budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:140,
bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Medlen skulle
fördelas med utgångspunkt från såväl
arbetslöshetssituationen som den regionalpolitiska
problembilden. De olika åtgärderna avsågs bidra till
förbättrad inomregional balans samt
sysselsättningsökning i hela landet. Medlen fick
användas till tillfälligt småföretagsstöd, konsultcheckar
och andra företagsinriktade åtgärder.
Regeringen ställde ett resultatkrav på länsstyrelserna
i form av nya arbetstillfällen för dessa medel. Det
innebar att lägst det antal som motsvaras av det belopp
varje länsstyrelse disponerar dividerat med 194 000
kronor, skulle ha skapats efter programperiodens
utgång.
Riksdagen beslutade under våren 1995 om ett nytt
program med samma huvudinriktning omfattande 400
miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (prop.
1994/95:218, bet. 1994/95:AU15, rskr. 1994/95:398).
Motsvarande resultatkrav för dessa medel är att lägst
det antal arbetstillfällen som motsvaras av det belopp
varje länsstyrelse disponerat dividerat med 150 000
kronor, skall ha skapats efter programperiodens utgång.
Regeringen har senare beslutat att icke
ianspråktagna medel får användas för nya åtgärder efter
budgetårens utgång intill den 31 december 1996
respektive den 31 december 1997. Bl.a. mot bakgrund
härav är det ännu inte möjligt att göra en slutlig
redovisning av dessa medel.
Riksdagen beslutade vidare sommaren 1996, med
anledning av proposition 1995/96:222 Vissa åtgärder
för att halvera arbetslösheten till år 2000, finansiering
m.m. (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) att
anvisa medel för Program för småföretagsutveckling,
förnyelse och tillväxt. I skilda beslut har regeringen av
dessa medel tilldelat länsstyrelserna resurser för bl.a.
verksamhet med tillfälligt småföretagsstöd under åren
1996–1998.
NUTEK och länsstyrelserna har fått i uppdrag att
genomföra programmen. I detta uppdrag ingår att följa
programarbetet och effekterna av de olika åtgärderna.
För att genomföra utvärdering har NUTEK engagerat
ett fristående organ, Nordlandsforskning i Bodö.
NUTEK konstaterar utifrån hittills genomförda
utvärderingar (bl.a. Nordlandsforsknings rapporter
”Sysselsättningsvekst gjennom småföretaksutvik-ling”,
NUTEK 1995:47 och 1997:50) att verksamheten med
tillfälligt småföretagsstöd, konsultcheckar och andra
företagsinriktade projekt har haft betydande effekter.
Utvecklingspotentialen i olika regioner har tillvaratagits
och utvecklingsbara företag inom växande branscher har
fått stöd. Det ekono-
miska tillskottet har medverkat till att tidigarelägga
investeringar och att göra dem större än företagen
ursprungligen planerat.
NUTEK redovisar att under perioden 1 juli 1994–30
juni 1995 beviljades totalt cirka 620 miljoner kronor i
tillfälligt småföretagsstöd, konsultcheckar och projekt
till företag i samtliga län. Den faktiska
sysselsättningsökningen per den 30 juni 1995 uppges till
cirka 5 700 arbetstillfällen. För perioden 1 juli 1995 –
31 december 1996 har enligt NUTEK:s redovisning
cirka 517 miljoner kronor beviljats för motsvarande
ändamål i samtliga län. Den beräknade
sysselsättningsökningen i dessa företag uppgår till drygt
8 000 arbetstillfällen. Av tabellen framgår att cirka
hälften av totalt beviljade medel för budgetåren 1994/95
och 1995/96 använts till småföretagsstöd, knappt en
fjärdedel till konsultcheckar och drygt en fjärdedel till
projekt.
BEVILJAT SMÅFÖRETAGSSTÖD, KONSULTCHECKAR
OCH PROJEKT UNDER BUDGETÅREN 1994/95 OCH
1995/96 (MKR)
BUDGETÅR SMÅFÖRE- KONSULT PROJEKT TOTALT
TAGSSTÖD CHECKAR
1994/95 311,3 130,5 178,4 620,2
1995/96 (18 mån) 261.2 132,9 122,4 516,5
Summa 572,5 263,4 300,8 1 136,7
BEVILJAT TILLFÄLLIGT SMÅFÖRETAGSSTÖD
KONSULTCHECKAR OCH PROJEKT M.M. UNDER
BUDGETÅRET 1995/96, FÖRDELAT PÅ LÄN
BERÄKNAD
SYSSELSÄTTNINGS-
LÄN BELOPP ÖKNING
(MKR) MÄN KVINNOR
TOTALT
Stockholm 45,3 378 339 717
Uppsala 14,6 220 101 321
Södermanland 20,8 183 110 293
Östergötland 29,3 546 244 790
Jönköping 18,0 160 71 231
Kronoberg 12,3 180 130 310
Kalmar 20,9 168 86 254
Gotland 9,5 44 38 82
Blekinge 15,5 73 23 181
Skåne 47,7 442 209 651
Halland 15,5 145 69 214
Göteborgs och Bohus 31,7 471 160 631
Älvsborg 26,0 327 126 453
Skaraborg 19,1 400 124 524
Värmland 17,7 153 51 204
Örebro 17,1 135 47 182
Västmanland 23,6 307 105 412
Dalarna 15,2 112 47 159
Gävleborg 16,6 259 126 385
Västernorrland 27,8 365 116 481
Jämtland 10,0 74 30 104
Västerbotten 42,9 142 59 201
Norrbotten 19,5 195 173 368
Summa 516,6 5 479 2 584 8 148
Nordlandsforskning framhåller att
sysselsättningstillväxten i stödföretagen dock inte bara
beror på programmet. Det finns en rad olika faktorer
som påverkar företagen och som kan ha haft inverkan
på huruvida de har valt att anställa ytterligare personal
eller ej. En starkt exportorienterad tillväxt förklarar en
del av den positiva utvecklingen i de företag som har
fått stöd.
NUTEK har också under våren 1997 försökt
uppskatta de faktiska sysselsättningseffekterna i
stödföretagen. En uppföljning per den 31 december
1996 genom enkätundersökning har genomförts.
NUTEK:s slutsats av denna uppföljning är att cirka
12 700 arbetstillfällen tillkommit i företagen t.o.m. den
31 december 1996. Varaktigheten i sysselsättningen är
dock osäker med hänsyn till bl.a. framtida
rationaliseringar i företagen. Under hösten 1997
beräknas Nordlandsforskning lämna en slutrapport över
utvärderingen av programmen, i vilken forskarna skall
försöka renodla nettoeffekterna av programmen.
3.2.8 Stiftelsen Norrlandsfonden
Stiftelsen Norrlandsfonden har till ändamål att genom
finansiering, främja främst små och medelstora företags
utveckling i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län samt från och med mitten av år
1995 även i Gävleborgs län. Särskild uppmärksamhet
skall ägnas företag i Norrbottens län och i
inlandskommunerna.
Norrlandsfonden skall finansiera etablering,
utveckling och expansion av näringslivet inom sitt
verksamhetsområde. Fonden kan också ta initiativ till,
och i begränsad omfattning finansiera, utredningar och
forskning av betydelse för näringslivet inom sitt
verksamhetsområde. Eventuella ändringar i stiftelsens
stadgar fastställs av regeringen efter förslag av fondens
styrelse.
I det följande lämnas redovisning för fondens
verksamhet under år 1996. (De sifferuppgifter som
anges inom parentes avser verksamhetsåret 1995).
Norrlandsfonden kan erbjuda företagen i huvudsak
tre former av finansiering: lån, villkorslån (lån med
villkorlig återbetalningsskyldighet) och garantier. Under
1996 beviljade fonden krediter till 75 (79) företag med
totalt 154,2 (120,1) miljoner kronor. Av låntagarna var
42 företag nya kunder för fonden.
Företag kan få lån för att investera i anläggningar, att
utveckla produkter samt för marknadsinsatser.
Dessutom kan lån lämnas för att trygga företagets behov
av rörelsekapital. Under 1996 beviljade fonden 62 (55)
lån till ett totalt belopp av 122,3 (79,6) miljoner kronor.
Villkorslån lämnas bl.a. till företag som investerar i
nya produkter eller nya marknader. Gemensamt för
dessa lån är att investeringen är särskilt angelägen för
företagets expansion och är förenad med hög risk.
Syftet med ett villkorslån är att reducera en del av
företagens risktagande. Under 1996 har 11 (16) företag
fått villkorslån till ett belopp av totalt 14,0 (20,8)
miljoner kronor.
Norrlandsfondens garantier avser normalt enskilda
affärsuppgörelser. I praktiken betyder det att fonden
garanterar förskott och åtaganden som kundföretag tagit
på sig. Under 1996 har fonden beviljat 12 (12) sådana
garantier på totalt 17,9 (19,7) miljoner kronor.
Norrlandsfondens utlåning under år 1996 beräknas
leda till investeringar på cirka 600 miljoner kronor hos
kundföretagen.
Norrlandsfondens kapital uppgick den 31 december
1996 till cirka 618 miljoner kronor och vinsten för
verksamhetsåret 1996 var cirka 29 miljoner kronor.
Fondens huvudkontor finns i Luleå. För att bättre
kunna betjäna den södra delen av verksamhetsområdet,
som utvidgades 1995, etablerades under 1996 ett kontor
även i Sundsvall.
3.3 Länsstyrelserna
Regeringens bedömning:
Länsstyrelsernas verksamhet med regionalpolitiska
företagsstöd och projekt fungerar i stort sett väl.
Företagsstöden har bidragit till nya arbetstillfällen i
framförallt utsatta län/regioner och i glesbygdsområden.
Kunskapen om stödens effekter och effektivitet måste
emellertid öka och återrapporteringen av fördelningen
av medel på åtgärder för kvinnor och män måste
förbättras. Arbetet med länsstrategierna har lagt en god
grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Skälen för regeringens bedömning
Länsstyrelserna har huvudansvar för genomförande
och samordning av statens regionala
utvecklingsinsatser. Länsstyrelsernas ansvar regleras
i länsstyrelseinstruktionen (1990:1510) och i
förordningen (1982:877) om regionalt
utvecklingsarbete.
Länsstyrelsernas huvudsakliga medel för
regionalpolitiska åtgärder budgetåret 1995/96 (18
månader) var anslaget C 2. Regionala
utvecklingsinsatser m.m. varifrån länsstyrelserna har
tilldelats 1 913 miljoner kronor. Medlen fick användas
för lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag,
landsbygdsstöd, stöd till kommersiell service, regional
projektverksamhet, medfinan-
siering av strukturfondsprogram samt uppföljning och
utvärdering.
Som framgått av avsnitt 3.2.7 har länsstyrelserna
under senare år också disponerat medel för särskilda
regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt.
Länsstyrelserna fick år 1994 i uppdrag att i
samverkan med övriga aktörer i länet utarbeta en
länsstrategi. Strategiarbetet syftar till att ta fram ett
övergripande dokument och samtidigt skapa en
plattform för det långsiktiga regionala utvecklingsarbetet
i länet.
Resultatinformation
Länsstyrelsernas resultatredovisning i
årsredovisningarna är ännu inte helt jämförbara, men
genom det utvecklingsarbete som för närvarande
bedrivs kommer uppgifterna att bli mer jämförbara.
Det är vidare svårt att utvärdera effekterna av
företagsstöden eftersom t.ex. sysselsättningsökningen i
stödföretag inte enbart är en effekt av det insatta stödet.
Det finns en rad olika omgivningsfaktorer som kan ha
påverkat företagen och inverkat på företagens
benägenhet att anställa ytterligare personal.
De uppföljningsmått som används för närvarande är
det antal nya arbetstillfällen (årsarbetskrafter) som olika
stödformer antas ha bidragit till, den genomsnittliga
subventionen per nytt arbetstillfälle samt antalet nya
arbetstillfällen åt kvinnor respektive män.
En detaljerad redovisning av stödverksamheten har
lämnats tidigare. Nedan sammanfattas resultaten av de
beslut länsstyrelserna fattat.
Lokaliseringsstöden och utvecklingsbidragen
beräknas bidra till drygt 2 300 nya arbetstillfällen i
stödområde 1 och 2 samt tillfälliga stödområden under
budgetåret 1995/96 varav cirka 31 % förväntas ge
kvinnor sysselsättning. Därmed har inte målet med
könskvoteringen uppnåtts. Den genomsnittliga
subventionen per nytt arbetstillfälle var cirka 194 000
kronor.
Landsbygdsstödet beräknas bidra till cirka 5 500 nya
arbetstillfällen under budgetåret 1995/96. Den
genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle var
cirka 108 000 kronor. Glesbygdsområden har
prioriterats före landsbygdsområden och i genomsnitt
har cirka 60 % av stödet gått till glesbygdsområden.
Prioriteringarna skiljer sig dock avsevärt mellan
länsstyrelserna.
Stödet till kommersiell service har bidragit till att
upprätthålla en god servicenivå på landsbygden och i
glesbygd. Nedläggningstakten bland dagligvarubutiker
som varit föremål för statliga stödinsatser har enligt
Konsumentverket varit relativt låg fram till början av
1990–talet jämfört med övriga butiker av motsvarande
storlek. Under de senaste åren har dock den positiva
trenden brutits genom att cirka 40 butiker per år lagts
ned på orter som samhället prioriterat genom att bevilja
statligt stöd.
Vad gäller medlen för särskilda regionala åtgärder
för regional utveckling och tillväxt, som tidigare har
beskrivits i avsnitt 3.2.7, har hittills gjorda
utvärderingar visat på positiva effekter. Den beräknade
sysselsättningsökningen under perioden 1 juli 1995 - 31
december 1996 uppgår till drygt 8 000 arbetstillfällen
varav cirka 32 % förväntas ge kvinnor sysselsättning.
Därmed har målet med könskvoteringen inte uppnåtts.
Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle
beräknas till cirka 63 000 kronor.
I avsnitt 3.1.1 har en ingående beskrivning av
länsstyrelsernas projektverksamhet lämnats. Som
framgår av beskrivningen ger länsstyrelserna stöd till ett
brett spektrum av aktiviteter. Under budgetåret 1995/96
har verksamheten främst varit inriktad mot projekt inom
områdena industri, utbildning samt forskning och
utveckling.
Som en följd av det svenska EU–inträdet har Sverige
tillgång till medel från EG:s strukturfonder. Under
budgetåret har länsstyrelserna medverkat till att utarbeta
och sedan påbörja genomförandet av ett antal
strukturfondsprogram. Dessa medel innebär en
betydande förstärkning av de regionalpolitiska
resurserna. Länsstyrelserna är en bland många aktörer i
arbetet med genomförandet av strukturfondsprojekten.
Länsstyrelserna har vidare prioriterat medfinansiering
av strukturfondsprojekt.
Slutsatser
NUTEK har under budgetåret vidareutvecklat sitt
uppföljningssystem. Landsbygdsstöd och stöd till
kommersiell service inryms numera i detta
redovisningssystem. Bl.a. genom utvecklingen av ett
nytt administrativt system hos NUTEK skall det ges
bättre möjlighet att i framtiden följa upp enskilda
projekt och utvärdera projektverksamheten. Det
kommer även att bli lättare att följa upp
jämställdhetsmålet eftersom antalet
sysselsättningstillfällen för kvinnor respektive män
kommer att särredovisas. Härigenom skall det bli
enklare att följa upp och utvärdera länsstyrelsernas
regionalpolitiska verksamhet vad avser stödgivning.
I stort sett alla länsstyrelser har tagit fram eller håller
på att ta fram en länsstrategi. Länsstrategiarbetets
processinriktade arbetssätt är mycket betydelsefullt och
har genomgående bedrivits med en bred uppslutning i
länen. De dominerande utvecklingsområdena är bl.a.
näringslivsutveckling, infrastruktur, högre utbildning,
internationalisering, miljöfrågor samt ökad samverkan
mellan myndigheter, företag och högskola.
Regeringen avser att vidareutveckla
resultatstyrningen av länsstyrelsernas verksamhet. För
att möjliggöra säkrare utvärderingar av stödens effekter
är det även nödvändigt att utveckla metoderna för detta.
3.4 Närings- och
teknikutvecklingsverket
Regeringens bedömning:
Närings- och teknikutvecklingsverkets verksamhet
bidrar på ett tillfredsställande sätt till nya arbetstillfällen
i de mest utsatta regionerna. Verket bedriver också
program och projekt inom olika regionalpolitiskt viktiga
områden samt sammanför och samordnar många
aktörer. Verkets arbete med EG:s strukturfonder
fungerar på ett tillfredsställande sätt.
Skälen för regeringens bedömning
Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK)
huvudsakliga medel för den regionala
utvecklingsverksamheten var, förutom medel för
förvaltningskostnader, under budgetåret 1995/96 (18
mån):
– 300 miljoner kronor för lokaliserings- och
utvecklingsbidrag,
– 18 miljoner kronor för regionalpolitisk
projektverksamhet,
– 70 miljoner kronor för lokaliseringslån,
– 300 miljoner kronor för sysselsättningsbidrag
(disponerades tillsammans med berörda
länsstyrelser) samt
– 430 miljoner kronor för transportbidrag.
NUTEK:s verksamhet delas upp i tre resultatområden:
Regionalpolitiskt företagsstöd, regional
näringslivsutveckling och EG:s strukturfonder.
Riktlinjerna för det regionalpolitiska företagsstödet är
bl.a. att stödet i stödområdena skall stödja
utvecklingsbara företag som ger varaktiga
arbetstillfällen och medverkar till en utveckling och
differentiering av näringslivet.
Riktlinjerna för NUTEK:s arbete med regional
näringslivsutveckling är bl.a. att det skall förstärka
regionala och lokala aktörers möjligheter att bedriva ett
strategiskt utvecklingsarbete, där aktörerna samordnas
över sektorsgränser och administrativa nivåer.
Riktlinjerna för NUTEK:s arbete med EG:s
strukturfonder är att verket har fondansvar för den
europeiska regionala utvecklingsfonden
(regionalfonden), vilket bl.a. innebär ansvar för
utbetalning av medel från den fonden samt för
koordinering av avrapporteringen av samtliga
strukturfonder till regeringen. NUTEK skall vidare vara
sekretariat åt övervakningskommittérna för mål 2 och 6
samt vissa gemenskapsinitiativ.
Resultatinformation
NUTEK har inom resultatområdet regionalpolitiskt
företagsstöd under budgetåret 1995/96 handlagt
ansökningar om lokaliseringsstöd och
utvecklingsbidrag, transportbidrag och
sysselsättningsbidrag. NUTEK har även utbildat och
hållit seminarier för stödhandläggare vid
länsstyrelserna.
Beloppen för beviljade lokaliseringsstöd och
utvecklingsbidrag minskade (löpande priser) under
budgetåret 1995/96 (140 miljoner kronor) jämfört med
budgetåret 1994/95 (256 miljoner kronor, beräknat på
12 månader). Antalet beviljade stöd uppgick till 64
(beräknat på 12 månader). Med hjälp av
lokaliseringsstöd beräknas investeringar på cirka 1 100
miljoner kronor ha genomförts under budgetåret
1995/96 varvid lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag
svarar för drygt 20 %. Sysselsättningsökningen i
stödföretagen beräknas till cirka 1 250 personer. En
fjärdedel av stödföretagen är nyetableringar.
Medelsåtgången för transport- och
sysselsättningsbidrag under budgetåret 1995/96 ökade
successivt till följd av konjunkturuppgången. Beviljat
transportbidrag ökade från 250 miljoner kronor
budgetåret 1994/95 till 441 miljoner kronor budgetåret
1995/96 (beräknat på 12 månader) och beviljat
sysselsättningsbidrag inkl. länsstyrelserna ökade från
199 till 216 miljoner kronor. Av de
sysselsättningsbidrag som beviljats under budgetåret
1995/96 avsåg cirka 30 % kvinnor. Därmed uppnåddes
inte jämställdhetsmålet. Antalet beviljade transport- och
sysselsättningsbidrag inkl. länsstyrelserna uppgick under
budgetåret 1995/96 (beräknat på 12 månader) till 2 200
respektive 1 200 vilket är samma antal som under
budgetåret 1994/95.
Transport- och sysselsättningsbidraget främjar enligt
NUTEK expansion och ökad sysselsättning i företag i
regionalpolitiskt prioriterade områden. NUTEK har
påbörjat ett arbete med att på ett mer systematiskt sätt
analysera stödens effekter. Analysen indikerar att
lokaliseringsstödet har positiva effekter på
sysselsättningen, men att dessa effekter tenderar att
klinga av efter en femårsperiod. NUTEK kommer att
fortsätta att förfina utvärderingsverktygen.
Inom resultatområdet regional näringslivsutveckling
har NUTEK under budgetåret 1995/96 bl.a. arbetat
med:
– Analys och metodutveckling. Verket har
sammanställt ett nationellt analys- och
planeringsunderlag, det s.k. STRUT–uppdraget,
som skall användas till stöd för det regionala utveck-
lingsarbetet och nationella avvägningar. Inom
uppdraget har NUTEK även redovisat de regionala
utvecklingstendenserna fram till år 2015. Verket har
vidare upphandlat ett nytt analys- och prognossystem
(RAPS) av Statistiska Centralbyrån (SCB) samt
utvecklat ett nytt administrativt system för
uppföljning av länsstyrelsernas projektverksamhet.
– Programarbete, uppföljning och metodutveckling.
NUTEK har stöttat länsstyrelserna i deras arbete
med länsstrategierna och har ansvarat för
metodutveckling och överföring av erfarenheter.
– Internationella frågor. NUTEK har tillsammans med
Boverket, Naturvårdsverket och
Riksantikvarieämbetet utarbetat ett gemensamt
svenskt planeringsunderlag för regional utveckling
och fysisk planering inom EU.
– Kompetensutveckling och teknikspridning. Ett antal
verksamheter inom IT- och distansövergripande
områden har genomförts, varav en del med
europeisk koppling.
– Kvinnors företagande. NUTEK har i egenskap av
samordnare för verksamheten ”Affärsrådgivare för
kvinnor” haft omfattande kontakter med
affärsrådgivarna, länsrepresentanter och andra
aktörer inom näringslivsområdet.
– Nationellt resurscentrum för kvinnor. NUTEK har
tillsammans med bl.a. Glesbygdsverket byggt upp
denna verksamhet under budgetåret. I slutet av 1996
fanns det någon slags resurscentraverksamhet i form
av etablerade centra eller nätverk i samtliga län.
Den direkta effekten av verksamheten är enligt
NUTEK att det har etablerats ett starkt nätverk
mellan resurscentra på lokal, re-
gional och central nivå.
NUTEK:s arbete med EG:s strukturfonder har främst
omfattat uppgiften som sekretariat åt vissa
övervakningskommittéer. NUTEK har svarat för den
samordnade rapporteringen av utvecklingen i samtliga
strukturfondsprogram till regeringen. Verket har även
haft hand om det administrativa systemet för utbetalning
av medel från den regionala fonden.
Slutsatser
NUTEK har beträffande de regionalpolitiska
företagsstöden acceptabla handläggningstider. Stöden
beräknas på ett tillfredsställande sätt bidra till nya
arbetstillfällen i de mest utsatta regionerna.
En stor del av NUTEK:s verksamhet med regional
näringslivsutveckling är inriktad mot att sprida kunskap
och bygga upp kompetens hos aktörer som arbetar med
regional utveckling. Det är främst dessa aktörer som
kan avgöra värdet av verkets insatser på området. För
de största projektområdena genomförs utvärderingar.
NUTEK:s beskrivningar av hur verksamheten bedrivs
och de uppnådda resultaten behöver dock kompletteras
med ytterligare uppföljningar och utvärderingar
innehållande kvantitativa och kvalitativa data m.m.
Enligt den fristående vetenskapliga utvärdering som
genomförts av projektet ”Affärsrådgivare för kvinnor”
har de uppnådda effekterna av projekten varit mycket
god. Bland de viktigaste resultaten är att 15–45 nya
företag per kommun startats under treårsperioden eller
totalt cirka 1 000 inom de regionalpolitiska
stödområdena. Projektet har haft god spridningseffekt
och permanentats i ett flertal kommuner.
NUTEK:s projekt med kvinnliga affärsrådgivare och
uppbyggandet av ett nationellt resurscentrum för
kvinnor samt dess motsvarighet på regional och lokal
nivå anser regeringen vara betydelsefullt för att ta till
vara och utveckla den resurs som kvinnor utgör i det
regionala utvecklingsarbetet. Regeringen avser att
uppdra åt NUTEK att i samråd med Glesbygdsverket
driva projektet Nationellt resurscentrum för kvinnor
under ytterligare en period.
NUTEK bedöms i stor utsträckning ha byggt upp en
fungerande administration av de uppgifter som ålagts
myndigheten för administration av EG:s strukturfonder.
De administrativa rutinerna, inte minst datasystemet
STINS, kräver dock fortsatt uppbyggnad och
förbättring.
4 Förslag till förändringar av
företagsstöden
Eftersom den regionalpolitiska problembilden inte har
förändrats nämnvärt föreslår regeringen ingen ändring i
stödområdesindelningen.
Som tidigare beskrivits (avsnitt 3.2) fungerar de
regionalpolitiska företagsstöden i huvudsak väl i enlighet
med de riktlinjer som för närvarande gäller för dem.
Det är trots detta motiverat att göra vissa ändringar i
dessa.
En stark strävan med den nya regionala
näringspolitik som regeringen håller på att genomföra är
att effektivare utnyttja befintliga organ och resurser
inom olika samhällssektorer genom bättre samverkan
och helhetssyn.
Inom utgiftsområde 19 är bl.a. anslaget A 1.
Regionalpolitiska åtgärder en viktig resurs i detta
sammanhang genom att det på ett flexibelt sätt kan
användas till många olika ändamål.
I det följande föreslås förändringar inom de
regionalpolitiska företagsstöden som bl.a. skall
medverka till att ytterligare öka denna flexibilitet och
därmed effektiviteten i stödsystemet.
Särskilt betydelsefullt i detta sammanhang är
förslaget att sysselsättningsbidraget skall förändras så att
prövning av huruvida stöd skall lämnas skall ske från
fall till fall beroende på bl.a. hur stort bidrag som
bedöms nödvändigt för att åstadkomma den avsedda
sysselsättningsökningen. Härigenom blir det också
möjligt att anslå medel för sysselsättningsbidrag som ett
nytt ändamål under anslaget A 1. Re-gionalpolitiska
åtgärder, vilket ytterligare ökar flexibiliteten i det
regionalpolitiska arbetet.
Vid de överläggningar angående nedsatta so-
cialavgifter som pågår med EG–kommissionen har
framkommit att den är kritisk till stödets nuvarande
utformning. Kommissionen har bl.a. föreslagit att
nedsättningen av socialavgifter bör omvandlas till
indirekt transportbidrag och samordnas med denna
stödform.
Lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter
gäller t.o.m. år 2000. Mot bakgrund härav och de
hittills begränsade möjligheterna att utvärdera
stödformen samt EG–kommissionens förslag, avser
regeringen att låta utvärdera effekterna av systemet med
nedsatta socialavgifter. Utvärderingen bör också belysa
på vilket sätt staten bäst stimulerar näringslivets
utveckling i de regionalpolitiskt mest utsatta områdena;
genom nedsatta socialavgifter eller andra driftstöd, stöd
i samband med investeringar och etableringar och/eller
med förbättrad samhällelig infrastruktur.
Transportbidragsutredningen Konkurrensneutralt
transportbidrag (SOU 1997:94) överlämnade sitt
betänkande den 13 maj 1997.
I avvaktan på fortsatta överläggningar med
kommissionen anser regeringen att transportbidraget
skall behållas oförändrat. Regeringen tar därför inte nu
ställning till transportbidragsutredningens betänkande.
För stödformen lån till privata regionala
investmentbolag föreslås inte heller några förändringar.
4.1 Regionalt utvecklingsstöd
Regeringens bedömning:
Det är otillfredsställande att inte villkoret att minst 40 %
av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av
stödet skall förbehållas vartdera könet uppnås.
Regeringen avser därför ge NUTEK i uppdrag att finna
nya vägar att uppnå detta mål.
Hänsyn till den yttre miljön skall tas vid beslut om
stöd.
Skälen för regeringens bedömning
Regionalt utvecklingsstöd, dvs. regionalt
utvecklingbidrag och regionalt utvecklingslån, kan
lämnas för i princip alla konkurrensutsatta
verksamheter som kan påverkas i fråga om
lokalisering eller omfattning. För att få stöd måste
en verksamhet uppfylla bl.a. följande allmänna
villkor:
– Den måste bedömas få en tillfredsställande
lönsamhet och ge de anställda en varaktig
sysselsättning.
– Minst 40 % av antal arbetsplatser som tillkommer
till följd av stödet skall förbehållas vartdera könet.
Om det finns särskilda skäl kan dock undantag
medges.
– De anställda måste uppbära lön och ha andra
anställningsförmåner som är minst likvärdiga med
vad som följer av kollektivavtal.
– Stödmottagaren måste ha auktoriserad eller godkänd
revisor.
– De anställda skall tillförsäkras en tillfredställande
arbetsmiljö.
Regionalt utvecklingsstöd lämnas efter individuell
prövning av varje enskilt ärende. Stöd får inte lämnas
med högre belopp än vad som behövs för att
investeringen skall komma till stånd.
Könskvoteringsvillkoret
För att underlätta för kvinnor i stödområdet att finna
ett avlönat arbete beslutade riksdagen år 1974 att
införa ett villkor om könskvotering för det
existerande lokaliseringsstödet. Senare har beslutats
att villkoret även skall gälla för
sysselsättningsbidraget. Det innebär att företag kan
beviljas regionalt utvecklingsstöd eller
sysselsättningsbidrag om minst 40 % av de
nyanställda tillhör det underrepresenterade könet, i
realiteten huvudsakligen kvinnor.
NUTEK redovisar att andelen kvinnor i företagen
som beviljats regionalt utvecklingsstöd, ligger på en
lägre nivå, cirka 30 %, än det fastställda målet. Under
budgetåret 1995/96 uppgick andelen kvinnor av den
beräknade sysselsättningsökningen till 33 %. NUTEK
uppger att en av orsakerna är att en stor andel av
företagen finns inom branscher som har låg
attraktionskraft hos kvinnor, framför allt
verkstadsindustrin.
NUTEK har i en skrivelse till regeringen föreslagit
en utvidgning av stödberättigade branscher och
investeringar. Verket redogör inte närmare för
innebörden av detta förslag. Vidare föreslår NUTEK att
det startas pilotprojekt i en eller flera kommuner i
stödområdena i vilka företagen själva ges en central roll
att tillsammans med andra berörda aktörer försöka
utveckla nya vägar för att öka antalet kvinnor som
anställs i företag i vissa branscher.
Regeringen bedömer att NUTEK:s förslag till
utvidgning av stödberättigade verksamheter och
investeringar skulle motverka andra viktiga mål med
regionala utvecklingsbidrag .
Regeringen avser därför att uppdra till NUTEK att
finna nya vägar att öka antalet kvinnor i traditionellt
mansdominerade branscher, men också antalet män i
kvinnodominerade branscher.
Hänsyn till den yttre miljön
NUTEK har föreslagit att ökad hänsyn till den yttre
miljön i fortsättningen skall tas vid statlig
stödgivning. Som ett led i sitt miljöarbete har
myndigheten analyserat de regelverk som styr
NUTEK:s uppgifter. Slutsatsen är att de regelverk
som styr stödgivningen inte ställer krav på
miljöhänsyn i enskilda beslut. Detta förhållande kan
enligt verket uppfattas som ett hinder mot att väga in
miljöaspekter i enskilda stödärenden, vilket
begränsar möjligheterna att integrera miljöfrågorna i
närings- och regionalpolitiken. NUTEK anser att en
aktiv miljöanpassning av produkter och processer
bidrar till nya möjligheter för svenskt näringsliv.
Regeringen delar NUTEK:s bedömning om att
miljöaspekter bör kunna beaktas vid beslut i enskilda
stödärenden. Något hinder mot att göra detta redan nu
torde knappast föreligga, eftersom det inte finns någon
absolut skyldighet att bevilja stöd om vissa i författning
angivna villkor är uppfyllda. Det bör därför finnas
möjlighet att i den samlade bedömning av projektet som
görs i ett stödärende väga in även miljöaspekter. Det
finns skäl att överväga om detta skall föranleda ändrade
författningsbestämmelser. Frågan bereds nu vidare
inom regeringskansliet.
Det bör i detta sammanhang betonas att det
grundläggande syftet med de regionalpolitiska
företagsstöden såsom regionalt utvecklingsbidrag, är att
skapa livskraftiga regioner genom att stimulera
förnyelse och tillväxt i näringslivet i särskilt utsatta
regioner. Endast miljöaspekterna liksom andra särskilda
aspekter kan därför inte få någon självständig avgörande
betydelse i stödhanteringen och det kan inte bli fråga om
att i stödärenden utreda miljö-
aspekter i vidare mån än det är rimligt med hänsyn till
ärendets beskaffenhet.
4.2 Landsbygdsstöd
Regeringens förslag:
Regionalt utvecklingslån skall namnändras till
landsbygdslån.
Den sammanlagda finansieringen med
landsbygdsstöd (landsbygdsbidrag och landsbygdslån)
skall i fortsättningen uppgå till högst 70 % av
stödunderlaget.
Landsbygdsstöd skall fortsättningsvis lämnas endast
till små och medelstora företag, med undantag av när
stora företag medverkar i ett samverkansprojekt
tillsammans med små eller medelstora företag.
Regeringens bedömning:
Hänsyn till den yttre miljön skall tas vid beslut om stöd.
Skälen för regeringens förslag och
bedömning
Riksdagen beslutade våren 1994 om en ny stödform,
landsbygdsstöd, för de mindre företagen i såväl de
regionalpolitiska stödområdena som i glesbygds- och
landsbygdsområden (prop. 1993/1994:140, bet.
1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Riksdagen har
senare beslutat om vissa ändringar av stödet (prop.
1995/96:201, bet. 1995/96:AU16, rskr. 1995/96:303
samt i prop. 1996/97: 1, bet. 1996/97:AU2, rskr.
1996/97:106).
Landsbygdsbidrag kan lämnas med högst 800 000
kronor under en treårsperiod till investeringar i såväl
byggnader och maskiner m.m. som till s.k.
immateriella investeringar. Bidraget kan lämnas till alla
privata företag som bedriver verksamhet på
marknadsmässiga villkor. EG:s statsstödsregler, till
vilka landsbygdsbidraget i princip är anpassat, medger
dock inte att stöd lämnas till företag som bedriver
verksamhet inom stålindustri som omfattas av Fördraget
om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, till transportsektorn i form av
transporter på järnväg, landsväg eller inre vattenvägar,
till varvsindustrin, eller till utgifter för investeringar
inom jordbruks- och fiskenäringen.
Landsbygdsstöd får lämnas till privatägda företag
som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor
och till samverkansorgan för att genomföra ett
samverkansprojekt.
Stöd kan lämnas till företag inom landsbygds- och
glesbygdsområden, inom de regionalpolitiska stöd-
områdena, stödområde 1, stödområde 2 och tillfälligt
stödområde, samt inom vissa tätorter som omfattas av
EG:s strukturfondsprogram under förutsättning att
stödet ingår som delfinansiering av en åtgärd i ett sådant
program.
Landsbygdsstöd kan lämnas i form av
landsbygdsbidrag, regionalt utvecklingslån eller bidrag
till anställda i hemarbete. Landsbygdsbidragets storlek
varierar inom de olika stödområdena. Inom
glesbygdsområdet kan landsbygdsbidrag lämnas med
högst 50 % av utgifterna för en stödberättigad
investering och inom sådant område i stödområde 1 som
inte är glesbygdsområde med högst 35 % av utgifterna.
I övriga områden, stödområde 2, tillfälliga stödområden
och landsbygdsområden kan stöd lämnas med högst
20 % av utgifterna.
Landsbygdsbidrag kan även lämnas med 50 % när
bidraget lämnas för investeringar i åtgärder som skall
genomföras i form av ett samverkansprojekt, som
omfattar minst tre företag, är begränsat i tiden och för
de deltagande företagen skapar ett mervärde som annars
inte skulle uppstå. I strukturfondsprogrammen lyfts
samverkansprojektet fram på många sätt. Projekten kan
exempelvis avse utveckling av
underleverantörsrelationer, av nya marknadssegment
eller av nätverk mellan företag, stora som små.
Landsbygdsbidrag till små och medelstora företag
kan vidare lämnas med högst 40 % av utgifterna i
områden inom stödområde 1 som inte är
gleshetsområde. Landsbygdsbidrag kan lämnas
samtidigt med regionalt utvecklingslån. Det
sammanlagda stödet får idag inte överstiga ett belopp
som motsvarar 80 % av det godkända utgifterna för
investeringen och behovet av rörelsekapital.
Regionalt utvecklingslån inom
landsbygdsstödet namnändras till
landsbygdslån
Bland annat för att tydliggöra att regionalt
utvecklingslån inom landsbygdsstödet i fortsättningen
endast skall användas för mindre investeringar i små
och medelstora företag, föreslår regeringen att
regionalt utvecklingslån skall namnändras till
landsbygdslån.
Sänkt stöd
Det nuvarande systemet möjliggör att
landsbygdsbidrag tillsammans med regionalt
utvecklingslån uppgår till högst 80 % av
stödunderlaget. För att få en bättre
överensstämmelse mellan de nationella stödsystemen
och för att säkerställa att andelen privat kapital i
samband med en investering inte är alltför litet,
föreslår regeringen att landsbygdsbidrag och
landsbygdslån tillsammans högst skall kunna lämnas
med 70 % av stödunderlaget.
Landsbygdsstöd till små och medelstora
företag
Landsbygdsstödet ersatte år 1994 det tidigare
glesbygdsstödet och är således i första hand avsett
som ett stöd till mindre företag i de regionalpolitiska
stödområdena. Det är anpassat till mindre
investeringar. För att främja detta syfte anser
regeringen därför att landsbygdsstödet med dess
olika finansieringsinstrument i princip skall användas
endast för finansiering av projekt i små och
medelstora företag.
Den definition som föreslås användas för denna
gränsdragning är EG–kommissionens rekommendation
om definition av små och medelstora företag.
Landsbygdsstöd skall dock undantagsvis även i
fortsättningen kunna lämnas till större företag när dessa
medverkar i ett samverkansprojekt, tillsammans med
små eller medelstora företag.
För finansiering av investeringar i större företag
finns i fortsättningen dels regionalt utvecklingsstöd som
länstyrelserna och NUTEK i huvudsak administrerar
dels den finansieringsverksamhet som Stiftelsen
Norrlandsfonden bedriver.
Hänsyn till den yttre miljön
I avsnitt 4.1 har närmare redogjorts för behovet av
att hänsyn skall tas till den yttre miljön i enskilda
stödärenden i fråga om regionalt utvecklingsstöd.
Samma behov föreligger enligt regeringens mening
även för landsbygdsstöd.
Det finns skäl att överväga om detta skall föranleda
ändrade författningsbestämmelser. Frågan bereds nu
vidare inom regeringskansliet.
4.3 Sysselsättningsbidrag
Regeringens förslag:
Som villkor för sysselsättningsbidraget skall
fortsättningsvis även gälla att bidraget bedöms vara
avgörande för att sysselsättnings-ökning skall komma
till stånd. Bidragets storlek skall prövas i varje enskilt
fall.
Regeringens bedömning:
Regeringen avser att ge NUTEK i uppdrag att finna nya
vägar att uppnå könskvoteringsvillkoret.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Syftet med den nuvarande stödformen
sysselsättningsbidrag är att främja ökad
sysselsättning i stödområde 1 och 2 genom att täcka
en del av de ökade kostnader som uppkommer i
samband med nyanställningar. Bidraget lämnas för
närvarande, utan särskild behovsprövning, till
företag som varaktigt ökar sin sysselsättning. Det
sammanlagda bidraget är 200 000 kronor per
årsarbetskraft i stödområde 1 och 120 000 kronor i
stödområde 2. Bidraget betalas ut i fallande skala
under en period på fem år (se även avsnitt 3.2.4).
EG–kommissionen har föreslagit lämpliga åtgärder
för sysselsättningsbidraget, i form av krav på utbildning
i samband med nyanställning, tills vidareanställning för
nyrekryterade samt att rekrytering i första hand skall
ske av arbetslösa. Dessa förändringar har arbetats in i
förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt
företagsstöd. De nya bestämmelserna trädde i kraft den
15 juni 1997. EG–kommissio-
nen godkände därefter sysselsättningsbidraget den 18
juni 1997.
För att förstärka sysselsättningsbidragets möjligheter
att med större effektivitet främja utvecklingen och
omvandlingen av näringslivet föreslår regeringen att det
i varje enskilt ärende fortsättningsvis skall prövas om
stödet är nödvändigt för att åstadkomma den avsedda
sysselsättningsökningen. Nuvarande bidragsbelopp skall
betraktas som maximinivåer och prövas i varje enskilt
ärende. Samtidigt föreslås att medel för
sysselsättningsbidrag fortsättningsvis anvisas under
anslaget A 1. Regionalpolitiska åtgärder som ett nytt
ändamål.
Den föreslagna ändringen beräknas på sikt innebära
en besparing på 90 miljoner kronor per år.
Även fortsättningsvis kommer de flesta beslut om
sysselsättningsbidrag att fattas av länsstyrelserna, men
både regeringen och NUTEK skall i vissa fall kunna
fatta sådana beslut.
Det bör vara en uppgift för regeringen att närmare
utforma de nya bestämmelser som kan erfordras med
anledning av detta förslag.
För sysselsättningsbidrag gäller liksom för regionalt
utvecklingsstöd villkoret att minst 40 % av det antal
arbetstillfällen som tillkommer till följd av stödet skall
förbehållas vartdera könet. Eftersom villkoret inte
uppnås har regeringen tidigare (avsnitt 4.1) förklarat att
den bl.a. avser att ge NUTEK i uppdrag att finna nya
vägar att uppnå detta mål. Vad som i nämnda avsnitt
sägs om könskvoteringsvillkoret gäller i tillämpliga
delar även för sysselsättningsbidraget. Som framgår av
resultatredovisningen i avsnitt 3.2.4 uppfyller inte heller
sysselsättningsbidraget könskvoteringsvillkoret.
4.4 Småföretagsstöd
Regeringens förslag:
Tillfälligt småföretagsstöd skall inte längre vara en
temporär åtgärd utan ingå bland de företagsinriktade
åtgärder som länsstyrelserna kan vidta. Stödformen
skall därför i fortsättningen benämnas småföretagsstöd.
Skälen för regeringens förslag
Riksdagen beslutade våren 1994 att som en temporär
åtgärd bl.a. införa ett tillfälligt småföretagsstöd.
För att främja sysselsättningsskapande investeringar
och inomregional balans kan således för närvarande
tillfälligt småföretagsstöd lämnas av respektive
länsstyrelse i hela landet till företag, som inte verkar
inom syntetfiberindustrin eller stålindustrin och som har
högst 50 anställda. Vidare finns också begränsningar
vad gäller bl.a. årsomsättningens och
balansomslutningens storlek. Bidrag kan lämnas med
högst 15 % av stödberättigade utgifter. Reglerna i övrigt
är i stor utsträckning desamma som för regionalt
utvecklingsbidrag. De närmare villkoren återfinns i
förordningen (1994:773) om tillfälligt småföretagsstöd.
Som tidigare berörts i avsnitt 3.2.7 har under
budgetåren 1994/95 och 1995/96 800 respektive 400
miljoner kronor av medel för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder överförts till länsstyrelserna för verksamhet
med tillfälligt småföretagsstöd. I skilda beslut under
åren 1996 och 1997 har regeringen tilldelat
länsstyrelserna ytterligare medel för verksamhet med
småföretagsstöd under åren 1996, 1997 och 1998.
Eftersom stödformen enligt gjorda utvärderingar
visat sig ha positiva effekter föreslår regeringen nu att
den inte längre skall vara temporär utan ingå bland de
företagsinriktade åtgärder som länsstyrelserna kan vidta.
Regeringen föreslår därför senare (avsnitt 5) att
småföretagsstöd införs som ett nytt ändamål inom
anslaget A 1. Regionalpolitiska åtgärder.
Regeringen föreslår som en följd härav att
stödformen i fortsättningen skall benämnas
småföretagsstöd.
Några förändringar av själva stödformen föreslås
inte.
4.5 Stöd till kommersiell service
Regeringens förslag:
Avskrivningslånet skall namnändras till
investeringsbidrag.
Investeringsbidrag skall fortsättningsvis kunna
lämnas med högst 85 % av utgifterna för vissa
investeringar i dagligvarubutiker och drivmedels-
anläggningar som har ett väl utbyggts utbud av
grundläggande servicefunktioner.
Servicebidrag skall fortsättningsvis kunna lämnas
med högst 200 000 kronor till nämnda verksamheter.
Investeringsbidrag skall fortsättningsvis kunna
lämnas med högst 50 % av utgifterna för vissa
utbildningsåtgärder för butiksägare och anställda.
Investeringslån skall upphöra. Regionalt
utvecklingslån skall namnändras till landsbygdslån.
Hemsändningsbidraget skall förbättras bl.a. genom
att det fortsättningsvis skall kunna lämnas med högst 30
kronor per hushåll och inköpstillfälle förutsatt att
respektive kommun bidrar med ett minst lika stort
belopp. I särskilda fall skall bidraget kunna uppgå till
högst 45 kronor.
Underlagsrapporter
Glesbygdsverkets och Konsumentverkets rapport:
Service i gles- och landsbygd och den
remissammanställning som Glesbygdsverket
sammanställt, samt inkommen skrivelse från
Konsumentverket.
Rapporten innehåller bl.a. förslag på förändringar av
stöd till kommersiell service. Bl.a. föreslås att
avskrivningslån bör kunna lämnas med 85 % av de
godkända utgifterna för investering, till företag som har
ett väl utbyggt utbud av grundläggande
servicefunktioner eller som gör en investering som
innebär en komplettering av verksamheten med sådana
servicefunktioner, som avser samlokalisering med annat
detaljhandels- eller tjänsteföretag vars huvudsakliga
verksamhet riktar sig till konsumenter, eller som avser
dagligvarublockens åtgärdsprogram för rationalisering
av landsbygdsbutiker.
Servicebidrag bör kunna lämnas med upp till
200 000 kronor till företag som har ett väl utbyggt utbud
av grundläggande servicefunktioner.
Vidare föreslår Glesbygdsverket och
Konsumentverket att avskrivningslån bör kunna lämnas
med högst 85 % av de godkända utgifterna för
investeringen, till investeringar i produktutveckling,
utbildning, eller andra liknade ändamål.
Även hemsändningsbidraget föreslås förbättras.
Hemsändningsbidraget bör kunna lämnas med ett
schablonbelopp på 30 kronor per utfört
hemsändningsuppdrag förutsatt att kommunerna bidrar
med minst lika stort belopp. För stöd därutöver lämnas
statligt stöd med högst 50 %. Det statliga
hemsändningsbidraget kan dock högst uppgå till 45
kronor per hushåll och hemsändningstillfälle. Bidraget
skall även kunna lämnas för kommunens kostnader för
att anordna särskilda inköpsturer för de hushåll som har
störst avstånd eller saknar möjligheter att på annat sätt
själva ta sig till butiken. I detta fall bör bidraget uppgå
till 50 % av kommunens nettokostnader, dock högst 45
kronor per inköpstillfälle. Hemsändningsbidraget bör
även kunna lämnas för faktiska bilkostnader, när
hemdistribution anordnas av lokala utvecklingsgrupper,
byalag och liknande. I dessa fall kan kommunen ge
handlaren bidag till kostnader för ordermottagning och
ihopplockning av varor.
Remissinstanserna
Remissinstanserna är överlag positiva till utredningens
förslag om förbättringar av stödet till kommer-siell
service. Flertalet länsstyrelser tillstyrker förslaget om att
s.k. mjuka investeringar skall bli stödberättigade, men
ifrågasätter om inte stödnivån föreslås bli för hög. Bland
annat länsstyrelserna i Värmlands och Västernorrlands
län är positiva till förslaget i sin helhet vad avser ett
förhöjt stöd för att vidga serviceutbudet. NUTEK ställer
sig tveksam till förhöjt stöd och anser bl.a. att
bidragsnivåer inte bör överstiga 50 %. Högre statligt
stöd bör, enligt NUTEK, kompletteras med vanliga lån.
NUTEK anser vidare att det är av vikt att avgränsa
kostnaderna för produktutveckling ifrån driftkostnader.
Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att ett förbättrat
hemsändningsbidrag inte bör begränsas av
kommungränser och Vetlanda kommun delar
utredningens uppfattning att hemsändningsbidraget bör
höjas.
Skälen för regeringens förslag
För stöd till kommersiell service i glesbygd är
tillgången på service avgörande för vilka orter och
därmed butiker som kan komma i fråga för stöd.
Bedömningskriterierna för stöd till kommersiell service
skiljer sig från landsbygdsstöd till företag. Bland annat
beaktas avstånd till närmaste butik för avgränsning av
vad som bör beaktas som serviceglesa områden. Någon
ändring av bedömningsgrunderna för att bestämma
områden eller orter där stöd till kommersiell service kan
lämnas föreslås inte.
Stöd till kommersiell service kan lämnas till
kommuner, näringsidkare med fasta försäljningsställen
för dagligvaror och drivmedel, näringsidkare med fasta
försäljningsställen för fackhandelsvaror samt
näringsidkare som säljer dagligvaror via varubuss.
Stöd till kommersiell service kan i dagsläget lämnas
som hemsändningsbidrag, avskrivningslån,
investeringslån, regionalt utvecklingslån och
servicebidrag. Avskrivningslånet inom landsbygdsstödet
har numera namnändrats till landsbygdsbidrag.
Stöd till kommersiell service kan lämnas som
avskrivningslån och investeringslån för anskaffning eller
ny-, till- eller ombyggnad eller större reparation av
lokaler som behövs för verksamheten och för inredning
eller annan utrustning av sådana lokaler, och till
anskaffning eller ombyggnad eller större reparation av
en varubuss, samt för inredning och annan utrustning av
sådana fordon. Avskrivningslånet kan lämnas med högst
50 % av de utgifter som godkänts av investeringen. I de
fall som en investering genomförs för att uppfylla krav
som har ålagts verksamheten genom föreskrifter i lag
eller förordning får avskrivningslån lämnas med ett
belopp som motsvarar högst 85 % av de godkända
utgifterna för investeringen.
Servicebidrag får lämnas endast om det finns
särskilda skäl och med högst 150 000 kronor per år.
Bidraget kan lämnas för att fördröja eller förhindra
nedläggning av butiker som är särskilt viktiga för
konsumenternas varuförsörjning. Detta bidrag används
ibland som ett stöd i avvaktan på att långsiktigt
verkande överlevnadsinsatser för butiken prövas. För
vissa avlägset belägna butiker, där sådana åtgärder
vidtagits, kan servicebidraget vara enda sättet att bevara
dagligvaruförsörjningen.
Hushåll med långa avstånd till närmaste butik eller
som saknar möjligheter att själva besöka butiken får
idag ofta sina varor hemskickade via subventionerad
hemsändning eller genom hemtjänstens försorg.
Behovet av sådan service beräknas öka i takt med att
dagligvarubutiker i glesbygd läggs ned.
Kommunens bidrag till handlare som distribuerar
varor hem till hushållen lämnas med mycket varierande
belopp och med ersättningsregler som varierar mellan
kommunerna. Undersökningar pekar på att ersättningen
i genomsnitt är cirka 30 kronor per hemsändning. Den
faktiska kostnaden har uppskattats till cirka 90 kronor
per hemsändning. Idag får bidrag lämnas med belopp
som motsvarar högst 35 % eller, om det finns
synnerliga skäl, högst 50 % av kommunens nettoutgift
för hemsändningen. Bidrag kan lämnas endast om
nettoutgiften uppgår till minst ett halvt basbelopp.
Ett alternativ som förordas av många hushåll, och
som en undersökning genomförd av Konsumentverket
bekräftar, är att hushållen skulle föredra en
distributionsform som innebär att kommunen
organiserar inköpsturer för de hushåll som inte har
möjlighet att ta sig till en butik.
Avskrivningslånet inom stöd till kommersiell
service namnändras till investeringsbidrag
Avskrivningslånet inom stöd till kommersiell service
föreslås namnändras till investeringsbidrag.
Motsvarande förändring har genomförts inom
landsbygdsstödet, vilket innebar att det tidigare
avskrivningslånet numera omvandlats till ett
landsbygdsbidrag. Detta innebär en förenkling i
stödsystemet och stödhanteringen underlättas på
regional nivå.
Ett bredare serviceutbud m.m.
Det krävs särskilda åtgärder för att begränsa
utslagningen av dagligvarubutiker och drivmedels-
anläggningar som är strategiska för konsumenters
serviceförsörjning. Inriktningen bör bl.a. vara att
stimulera dessa till att vidga serviceutbudet.
Länsstyrelserna bör också aktivt stimulera och
komplettera handelns pågående utvecklingsprogram
för lanthandeln så att det kan få ett större
genomslag. Regeringen delar Konsumentverkets och
Glesbygdsverkets uppfattning att reglerna för stöd
till kommersiell service bör ändras så att det blir
möjligt att premiera de företag som vidgar det
grundläggande utbudet av service. Motivet är att det
är ett samhällsintresse att hushållen har tillgång till
grundläggande service som post, bank, apotek m.m.
och att kostnaderna skulle kunna hållas låga genom
att tjänsterna ombesörjs av dagligvarubutiker eller
drivmedelsanläggningar.
Regeringen föreslår därför att investeringsbidrag
fortsättningsvis skall kunna lämnas med högst 85 % av
godkända utgifter för investeringar i sådana
verksamheter som har ett väl utbyggt utbud av
grundläggande servicefunktioner eller som gör en
investering som innebär en komplettering av
verksamheten med grundläggande servicefunktioner.
Bidrag med detta belopp föreslås också kunna lämnas
till företag som avser samlokalisering med annat
detaljhandels- eller tjänsteföretag vars huvudsakliga
verksamhet riktar sig till konsumenter, eller som avser
dagligvarublockens åtgärdsprogram för rationalisering
av landsbygdsbutiker.
Även servicebidraget föreslås höjas till 200 000
kronor för nämnda verksamheter med ett brett utbud av
servicefunktioner.
Utbildningsåtgärder
Det finns särskilda behov att höja kompetensnivån
hos butiksägare och anställda inom
dagligvaruhandeln i glesbygd. Ett område bland flera
som ställer allt högre krav på kompetens är system
baserade på informationsteknik. Regeringen föreslår
även att investeringsbidraget skall kunna lämnas med
högst 50 % av utgiften för kompetenshöjande
utbildningsinsatser för butiksägare och anställda
inom utbildningsområden som är kopplade till
dagligvaruhandeln.
Investeringslånet upphör m.m.
Konsumentverket har bedömt att det inte finns några
bärande skäl för att bibehålla stödformen
investeringslån eftersom de regionala
utvecklingslånen fyller samma funktion.
Konsumentverket föreslår därmed att stödformen
investeringslån upphör.
Regeringen anser att detta förslag förenklar i
stödsystemet och föreslår att investeringslånet skall
upphöra. Det bör vara en uppgift för regeringen att
besluta om de förändringar som erfordras för att
regionala utvecklingslån skall kunna ersätta
investeringslånet. Regeringen föreslår även att regionala
utvecklingslån, liksom inom landsbygdsstödet, namn-
ändras till landsbygdslån (avsnitt 4.2).
Hemsändningsbidraget förbättras
För att förbättra för de hushåll som bor avlägset och
för att anpassa stödformen till dagens behov, föreslår
regeringen, att hemsändningsbidraget i fortsättningen
skall kunna lämnas med ett schablonbelopp på högst
30 kronor per utfört hemsändningsuppdrag förutsatt
att respektive kommun bidrar med minst lika stort
belopp. För stöd därutöver kan lämnas 50 %. Det
statliga hemsändningsbidraget kan dock högst uppgå
till 45 kronor per hushåll och hemsändningstillfälle.
Hemsändningsbidraget bör även kunna lämnas för
kommunens kostnader för att anordna särskilda
inköpsturer för de hushåll som har störst avstånd
eller saknar möjligheter att på annat sätt ta sig till
butiken. I detta fall skall bidraget uppgå till högst
50 % av kommunens nettokostnader, dock högst 45
kronor per hushåll och inköpstillfälle.
5 Anslagsfrågor
A 1. Regionalpolitiska åtgärder
1995/96
Utgift1
1 976
1632
Reserv
a-
tioner
3 005
993 5
Därav
1996
Utgift
1 232
456
1997
Anslag
1 453
5174
Utgifts
-
progno
s
2 400
0006
1998
Förslag
1 597
517
1999
Beräkna
t
1 623
517
2000
Beräkna
t
1 623
517
1. Anslagen C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. och C 2. Regionala utveckl
ingsinsatser m.m.
2. Beloppen anges i tusental kronor
3. De belopp som inte var uppbundna genom beslut uppgick till 395
000 tkr. Härav har senare 200 000 tkr bortförts som
besparing.
4. Anslaget har i tilläggsbudget minskats med 122 500 tkr.
5. Efter besparingar på 39 tkr.
6. Inkl. äldreanslagen C 1. Lokaliseringsbidrag m.m och C 2. Regionala
utvecklingsinsatser m.m.
Från och med budgetåret 1997 har anslagen C 1.
Lokaliseringsbidrag m.m. och C 2. Regionala
utvecklingsinsatser m.m. slagits samman till A 1. Re-
gionalpolitiska åtgärder. Anslaget disponeras av
länsstyrelserna, Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) och regeringen. De ändamål till vilka medel
från anslaget kan användas framgår i det följande under
rubriken Regeringens överväganden.
Från anslaget C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. har
NUTEK och regeringen under budgetåret 1995/96
beslutat om lokaliseringsbidrag för 182 miljoner kronor
samt om utvecklingsbidrag med 29 miljoner kronor.
För vissa garantiåtaganden gentemot banker har
utbetalats 5 miljoner kronor. För administration av det
regionalpolitiska stödet m.m. har 16 miljoner kronor
utbetalats till Svenska Handelsbanken i Östersund. För
uppföljning, utvärdering och informationsinsatser har
NUTEK använt 4,3 miljoner kronor. Inget nytt lån till
privata regionala investmentbolag har beviljats eller
utbetalats under budgetåret 1995/96. Utestående sådana
lån uppgick till 52 miljoner kronor per den 31 december
1996.
Länsstyrelserna fattade under budgetåret 1995/96
beslut om stöd med medel från anslaget C 2. Regionala
utvecklingsinsatser m.m. om sammanlagt cirka 2 060
miljoner kronor med följande fördelning mellan
huvudändamålen (fördelningen för budgetåret 1994/95
inom parentes):
– lokaliserings- och 462 miljoner kronor
utvecklingsbidrag (431 miljoner kronor)
– landsbygdsstöd och 673 miljoner kronor
stöd till kommersiell (483 miljoner kronor)
service
– regionalpolitisk 365 miljoner kronor
projektverksamhet (503 miljoner kronor)
– medfinansiering av 564 miljoner kronor
strukturfondsprogram (ej aktuellt under bud-
getåret)
Härutöver användes cirka 16 miljoner kronor för
uppföljning och utvärdering.
De sammanlagda utgående reservationerna uppgick
vid budgetårets 1995/96 slut till cirka 3 000 miljoner
kronor. Härav beräknas cirka 2 000 miljoner kronor
betalas ut under innevarande budgetår.
De medel på anslagen som inte var ianspråktagna
genom beslut uppgick vid budgetåret 1995/96 års
utgång till 395 miljoner kronor, varav 356 miljoner
kronor på anslaget C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. och
39 miljoner kronor på anslaget C 2. Regionala
utvecklingsinsatser m.m. Regeringen beslutade i april
1997 att i form av besparing föra bort 200 miljoner
kronor från anslaget.
Anledningen till att utgiftsprognosen för innevarande
budgetår endast uppgår till 500 miljoner kronor är att
medel till dessa ändamål under 1997 i första hand
beräknas disponeras från de äldre anslagen C 1.
Lokaliseringsbidrag m.m. och C 2. Regionala
utvecklingsinsatser m.m.
En besparing på 90 miljoner kronor har gjorts på
anslaget för att finansiera av regeringen föreslagna
utgiftsökningar (prop. 1996/97:150, bet.
1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284).
Ytterligare information om utfallet för de viktigaste
ändamålen har lämnats i avsnitt 3.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att medel från detta anslag
fortsättningsvis anvisas till följande ändamål:
– regionala utvecklingsbidrag,
– lån till privata regionala investmentbolag,
– landsbygdsbidrag,
– stöd till kommersiell service,
– småföretagsstöd,
– sysselsättningsbidrag,
– regional och central projektverksamhet,
– medfinansiering av strukturfondsprogram,
– vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till
strukturfondsprogram m.m.,
– uppföljning och utvärdering samt
– viss central utvecklingsverksamhet m.m.
Två nya ändamål föreslås sålunda finansieras med
medel från anslaget jämfört med innevarande budgetår.
Det är dels sysselsättningsbidrag, som nu finansieras
med medel från anslaget A 5. Sysselsättningsbidrag,
dels småföretagsstöd. Medel för tillfälligt
småföretagsstöd har tidigare anvisats dels under
budgetåren 1994/95 och 1995/96 under tionde
huvudtitelns reservationsanslag A 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder: anslagsposten
särskilda re-
gionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt,
dels under reservationsanslaget för budgetåret 1995/96
A 16. Program för småföretagsutveckling, förnyelse
och tillväxt.
Utgiften för sysselsättningsbidrag var under
budgetåret 1995/96 324 miljoner kronor, varav 256
miljoner kronor under år 1996. För budgetåret 1997 har
anvisats sammanlagt 235 miljoner kronor, varav 35 i
tilläggsbudget. För budgetåret 1997 prognosticeras
utgiften till 235 miljoner kronor. NUTEK har för
budgetåret 1998 föreslagit ett anslag på 200 miljoner
kronor.
En närmare redogörelse för verksamheten med
tillfälligt småföretagsstöd har lämnats i avsnitt 3.2.7.
Det viktigaste motivet för att inlemma de två nya
ändamålen är att härigenom uppnå en större flexibilitet i
de regionalpolitiska åtgärderna.
Åtgärderna kan bl.a. rikta sig till privata,
kooperativa och statliga företag samt i vissa fall
affärsverk, uppdragsmyndigheter, ideella organisationer
och kommuner.
Riksdagen beslutade våren 1997 (prop. 1996/97:150,
bet. 1996/97FiU20, rskr. 1996/97:284) att medel från
anslaget skall kunna användas även för vissa utgifter för
beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram.
Avsikten med regeringens förslag var emellertid att
medel även skall få användas för
administrationskostnader till följd av vissa länsstyrelsers
uppdrag som fondansvarig myndighet för Interreg II A–
program.
Regeringen har därför beslutat att medel från
anslaget av berörda länsstyrelser skall kunna användas
för administrationskostnader som hänförs till uppdraget
som fondansvarig myndighet för Interreg II A-program.
Eftersom riksdagens ställningstagande på denna punkt
inte varit tydligt vill regeringen härmed anmäla det
något utökade användningsområdet för anslaget i fråga.
Från och med budgetåret 1998 kommer i vissa län en
del av de uppgifter till vilka medel anslås under detta
anslag att övertas av regionala självstyrelseorgan.
Huvuddelen av anslaget beräknas komma att
användas av länsstyrelserna, eller i vissa fall
självstyrelseorganen, för dels olika företagsstöd, dels
medfinansiering av strukturfondsprogram.
Intensifieringen av arbetet med EG:s strukturfonder
innebär att svensk medfinansiering av dessa projekt kan
väntas ta i anspråk en allt större del av anslaget.
Med anledning av riksdagens beslut om
försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning (prop. 1996/97:36, bet.
1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77) skall fr.o.m.
budgetåret 1998 självstyrelseorganen i Kalmar,
Gotlands och Skåne län bl.a. överta ansvaret för att
utarbeta regionala utvecklingsstrategier och huvuddelen
av de regionalpolitiska åtgärdsmedel som berörda
länsstyrelser disponerar i nuvarande system.
Självstyrelseorganen i berörda län avses få disponera
medlen med samma typ av riktlinjer som gäller för
länsstyrelserna.
Huvuddelen av de medel regeringen fördelar till
respektive län skall enligt riksdagens beslut i tillämpliga
delar tillföras självstyrelseorganet för följande av de
ändamål som angivits ovan:
– regionala utvecklingsbidrag,
– landsbygdsbidrag,
– stöd till kommersiell service,
– småföretagsstöd,
– regional projektverksamhet,
– medfinansiering av strukturfondsprogram,
– vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till
strukturfondsprogram samt
– uppföljning och utvärdering.
För ändamålet regional projektverksamhet bör gälla
att även länsstyrelserna i berörda län tilldelas vissa
medel för att kunna bedriva projekt för t.ex. statlig
samordning för ekonomisk tillväxt – regional
näringspolitik – samt för servicelösningar i glesbygd och
vissa jämställdhetsprojekt.
För ändamålet uppföljning och utvärdering bör gälla
att självstyrelseorganen disponerar vissa medel för
uppföljning av enskilda projekt medan berörda
länsstyrelser tilldelas medel för att fullgöra en statlig
uppföljning av genomförda åtgärder.
Således bör även länsstyrelserna i berörda län
disponera vissa medel från anslaget.
En viss del av anslaget avses liksom för närvarande
att disponeras av NUTEK och regeringen för central
utvecklingsverksamhet m.m.
Anslagsbehovet beräknas för budgetåret 1998 till 1
597 miljoner kronor.
Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för
regeringen att fördela anslaget mellan länen och utfärda
de föreskrifter som behövs. Vid fördelningen av medel
mellan länen bör som hittills de regionala problemens
svårighetsgrad utgöra den huvudsakliga
fördelningsnyckeln med särskilt beaktande av
medfinansieringsbehovet av åtgärder inom
strukturfondsprogrammen samt beräknat behov av
medel för det nya ändamålet sysselsättningsbidrag.
Outnyttjade medel på de nuvarande
reservationsanslagen C 1. Lokaliseringsbidrag m.m.
och C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m. får
regeringen använda längst t.o.m. budgetåret 1999. De
åtaganden som staten gjort gentemot stödmottagare
sträcker sig i många fall över ett flertal år. Så länge
ändamålen för detta ramanslag är detsamma som för de
äldre reservationsanslagen kan även medel från
ramanslaget användas till nämnda åtaganden.
A 2. Regionalpolitisk låneverksamhet
1995/96
Utgift
- 60 2611
Reserv
a-
tion
02
Därav
1996
Utgift
- 34 062
1997
Anslag
390 000
Utgifts
-
progno
s
200 0003
1998
Förslag
390 000
1999
Beräkna
t
390 000
2000
Beräkna
t
390 000
1. Beloppen anges i tusental kronor.
2. Efter besparingar på 655 671 tkr med anledning av övergång till
brutto redovisning av låneverksamheten.
3. Eftersom anslaget utgör beslutsram för 22 beslutsinstanser beräknas
inte hela beloppet komma att utnyttjas.
Över anslaget anvisas för närvarande medel för re-
gionala utvecklingslån som beviljas av länsstyrelserna,
NUTEK eller regeringen. Räntor, avbetalningar och
andra återbetalningar på lånen tillförs numera andra
inkomsttitlar. Under budgetåret 1995/96 tillfördes de
detta anslag.
Under sistnämnda budgetår utbetalades 105,1
miljoner kronor i lokaliseringslån. I räntor och
amorteringar inbetalades 50,5 respektive 115,1 miljoner
kronor. Under detta budgetår var således
återbetalningarna större än utgifterna. Utestående
belopp vid låntagares konkurs var 28,0 miljoner kronor
och eftergivet belopp i samband med
företagsrekonstruktioner uppgick till 5,0 miljoner
kronor. Utestående fordringar på lokaliseringslån
uppgick den 31 december 1996 till 625 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
I avsnitten 3.2.1, 4.1 och 4.2 redogörs närmare för
utfall, uppföljning m.m. samt föreslagna förändringar
beträffande de regionala utvecklingslånen.
Förslagen innebär bl.a. att regionala utvecklingslån
enligt förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och
stöd till kommersiell service i fortsättningen skall
benämnas landsbygdslån.
Medel under anslaget föreslås därför fortsättningsvis
anvisas dels för regionala utvecklingslån, dels för
landsbygdslån.
A 3. Täckande av förluster på grund
av kreditgarantier inom
regionalpolitiken
1995/96
Utgift
18 48012
-
Därav
1996
Utgift
16 191
1997
Anslag
13 000
Utgifts
-
progno
s
13 000
1998
Förslag
12 000
1999
Beräkna
t
11 000
2000
Beräkna
t
10 000
1. Beloppen anges i tusental kronor
2. Förslagsanslag
Anslaget disponeras av Glesbygdsverket för infrianden
av kreditgarantier för lån som lämnats av
länsstyrelserna före den 1 januari 1997. Därefter har
samtliga system med kreditgarantier inom
regionalpolitiken upphört.
Från anslaget betalas utgifter för att infria statliga
garantier enligt förordningen (1994:577) om
landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service.
Från anslaget betalas också utgifter för att infria
statliga garantier enligt förordningen (1990:643) om
glesbygdsstöd (upphävd 1994:577).
Vidare betalas från anslaget utgifter för att infria
garantier enligt förordningen (1985:619) om
glesbygdsstöd (upphävd 1990:643), enligt förordningen
(1979:638) om statligt stöd till glesbygd (upphävd
1985:619), enligt förordningen (1973:608) om statligt
stöd till kommersiell service i glesbygd (upphävd
1980:877) samt enligt förordningen (1976:208) om
statligt stöd till skärgårdsföretag och förordningen
(1978:465) om särskilt stöd till lantbruksföretag i vissa
glesbygder (upphävd 1979:638).
Under de senaste budgetåren har utgifterna på
anslaget utvecklats enligt följande sammanställning:
BUDGETÅR UTGIFT MILJONER
KRONOR
1991/92 15,6
1992/93 15,3
1993/94 12,8
1994/95 10,0
1995/96 (18 mån) 18,4
1995/96 (12 mån) 12,1
Den 31 mars 1997 uppgick det sammanlagda
garanterade lånebeloppet till 63,1 miljoner kronor.
A 4. Ersättning för nedsättning av
socialavgifter
1995/96
Utgift
716
79512
Därav
1996
Utgift
424 414
1997
Anslag
420 000
Utgifts
-
progno
s
406 000
1998
Förslag
415 000
1999
Beräkna
t
410 000
2000
Beräkna
t
430 000
1. Beloppen anges i tusental konor
2. Förslagsanslag
Från anslaget, som disponeras av Riksförsäkringsverket
(RFV), täcks fr.o.m. den 1 januari 1991 bortfall av
avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Enligt
denna lag skall den procentsats, efter vilken
arbetsgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt
beräknas, sättas ned t.o.m. utgiftsåret 2000 för
verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i
stödområde 1 och delar av stödområde 2. Fr.o.m. år
1997 är nedsättningen åtta procentenheter.
Regeringens överväganden
I sitt budgetunderlag beräknar RFV, med utgångspunkt
i gällande regler, medelsbehovet till 415 miljoner
kronor för budgetåret 1998.
Regeringen föreslår på basis härav att anslaget skall
uppgå till 415 miljoner kronor för budgetåret 1998.
A 5. Transportbidrag
1995/96
Utgift
661
99812
-
Därav
1996
Utgift
495 572
1997
Anslag
303
0003)
Utgifts
-
progno
s
384 0004
1998
Förslag
336 000
1999
Beräkna
t
336 000
2000
Beräkna
t
336 000
1. Beloppen anges i tusental kronor
2. Förslagsanslag
3. Anslaget har i tilläggsbudget tillförts 81 000 tkr
4. Överskridandet beror till största delen på den förbättrade ekonomiska
konjunkturen.
Över anslaget, som disponeras av Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK), anvisas medel för
transportbidrag enligt förordningen (1980:803) om
regionalpolitiskt transportstöd.
Regeringens överväganden
I avsnitt 3.2.6 och 4 redogörs närmare för utfall,
uppföljning m.m. samt regeringens bedömning att
bidraget tills vidare skall vara oförändrat.
Regeringen kan konstatera att det råder bristande
kunskap om transportmarknaden i stödområden och
dess villkor. Därför bör medel avsättas för
utvärdering av transportbidraget och fortsatta studier
av transportmarknaden i stödområden.
Regeringen föreslår, på basis av underlag från
NUTEK, att anslaget för budgetåret 1998 skall uppgå
till 336 miljoner kronor.
A 6. Glesbygdsverket
1995/96
Utgift
31 9871
Anslag
s-
sparan
de
5 1932
Därav
1996
Utgift
23 625
1997
Anslag
23 573
Utgifts
-
progno
s
28 766
1998
Förslag
23 393
1999
Beräkna
t
23 993
2000
Beräkna
t
24 611
1. Beloppen anges i tusental kronor
2. Efter besparingar på 250 tkr.
Målen för Glesbygdsverket är att förbättra
levnadsförhållandena och utvecklingsmöjligheterna för
gles- och landsbygdsbefolkningen. Tyngdpunkten i detta
arbete skall enligt verkets instruktion ligga i skogslänens
inre delar samt i skärgårdarna. Verket skall även
utveckla sin roll som samordnare av gles- och
landsbygdsinsatser. Glesbygdsverket skall dessutom
svara för sekretariatsuppgifter åt
övervakningskommittéer för EG–kommissionens
strukturfondsprogram för mål 5b och för
kommissionens gemen-skapsinitiativ Leader II.
Verket skall också utveckla sin roll som central
sektorssamordnare genom att aktivt följa och bevaka
genomförandet av olika åtgärder i glesbygden.
Glesbygdsverket kan i enlighet med sin instruktion
anses ha två huvuduppgifter. Den ena är att svara för
myndighetsfrågor rörande gles- och
landsbygdsutveckling. Den andra är att med hjälp av
främst rådgivning och information stödja det lokala
utvecklingsarbetet.
Glesbygdsverket har som utgångspunkt för sitt arbete
att synliggöra glesbygdens resurser och
utvecklingsmöjligheter.
Glesbygdsverket delar in sin verksamhet i sex
verksamhetsgrenar: Utredningsverksamhet,
sektorssamordning, pilotprojekt, information och
rådgivning, uppföljning och utvärdering samt
strukturfonder. Verksamhetsgrenen strukturfonder är ny
och ianspråktar cirka en fjärdedel av verkets samlade
resurser.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Glesbygdsverket redovisar viktigare insatser och
resultat under de olika verksamhetsgrenarna.
Härav kan bl.a. nämnas att verket utropat 1997 till
Landsbygdens år och därvid uppmanat alla verk att
utarbeta förslag för landsbygdens utveckling. Verket har
med sin sakkompetens ansvarat för och medverkat i
flera olika statliga utredningar samt haft täta kontakter
med affärsdrivande verk och bolag som t.ex. Posten AB
och Telia. Verket har också arbetat fram ett program
för småskalig landsbygdsturism, samt arbetat med ett
nationellt strategiskt handlingsprogram för skärgården.
Verket har dessutom tagit fram ett antal publikationer
samt svarat för sekretariatsuppgifter åt sju
övervakningskommittéer. Under budgetåret påbörjades
arbetet med att, på regeringens uppdrag, ta fram
underlag för en regionalpolitisk proposition.
Verket har också redovisat att man i stor utsträckning
bedriver ett miljöarbete i linje med Agenda 21.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket bedömer att årsredovisningen i
allt väsentligt är rättvisande och har vid sin
granskning inte funnit något väsentligt som tyder på
att ledningens förvaltning inte står i
överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och
särskilda regeringsbeslut.
Regeringen bedömer att revisionens iakttagelser inte
föranleder någon åtgärd.
Slutsatser
Det övergripande målet för Glesbygdsverket skall
kvarstå.
Regeringen bedömer att verket har nått sina
verksamhetsmål.
En viktig uppgift för Glesbygdsverket är att
samordna olika samhällssektorers verksamhet och
åtgärder i glesbygden. Regeringen överväger att
instruera verket att ytterligare utveckla detta arbete och
ha fortsatta kontakter med centrala sektorsföreträdare
bl.a. för att det skall hålla sig informerat om pågående
förändringar. Regeringen avser att i en regionalpolitisk
proposition återkomma till dessa frågor.
Glesbygdsverket skall tillsammans med
Folkrörelserådet gemensamt svara för det svenska
Leader-nätverket. Detta är ett viktigt instrument för att
sprida kunskaper och erfarenheter om innovativa
landsbygdsutvecklingsprojekt.
A 7. Statens institut för
regionalforskning
1995/96
Utgift
12 3671
Anslag
s-
sparan
de
636
Därav
1996
Utgift
8 205
1997
Anslag
7 931
Utgifts
-
progno
s
8 567
1998
Förslag
7 943
1999
Beräkna
t
8 101
2000
Beräkna
t
8 264
1. Beloppen anges i tusental kronor
Målen för Statens institut för regionalforskning (SIR)
verksamhet är att initiera och samordna forskning inom
regionalpolitikens område samt se till att
forskningsresultaten blir tillgängliga för olika
intressenter. SIR har i år inlett genomförandet av två
nya forskningsprogram, ett som rör konsekvenserna av
EU–medlemskapet i ett regionalt perspektiv och ett som
behandlar de regionala utvecklingsprocesserna ur ett
könsperspektiv. SIR skall dessutom medverka i
framtagandet av ett forskningsprogram för
landsbygdsutveckling.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
SIR:s verksamhet under budgetåret 1995/96 har
fokuserats dels på att genomföra och avsluta det
forskningsprogram som avser perioden 1993–1996,
dels på att utforma ett forskningsprogram för åren
1997–1999.
1993–1996 års forskningsprogram har koncentrerats
på tre huvudområden: ”Regionalpolitikens aktörer”,
”Regional kompetens och konkurrenskraft” samt
”Försörjningssystem och livsformer i svenska
regioner”.
Totalt har 14 olika delprojekt bedrivits inom ramen
för de tre huvudområdena. Fem har slutredovisats.
Resterande projekt beräknas vara genomförda före 1997
års utgång. Under åren 1993–1996 har hittills 21
rapporter och tre böcker publicerats. Den
genomsnittliga försäljningen uppgår till cirka 200
exemplar per publikation.
Med syfte att sprida kunskap om regional forskning
publicerar SIR ett nyhetsbrev med en upplaga om 2 500
exemplar cirka sex gånger per år samt arrangerar och
deltar i seminarier om regional utveckling.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket bedömer att årsredovisningen i
allt väsentligt är rättvisande och har vid sin
granskning inte funnit något väsentligt som tyder på
att ledningens förvaltning inte står i
överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och
särskilda regeringsbeslut.
Regeringen bedömer att revisionens iakttagelser inte
föranleder någon åtgärd.
Slutsatser
Målen med verksamheten skall kvarstå.
A 8. Europeiska regionala
utvecklingsfonden
1995/96
Utgift
9 95012
Därav
1996
Utgift
9 950
1997
Anslag
915 000
Utgifts
-
progno
s
750 000
1998
Förslag
748 000
1999
Beräkna
t
782 000
2000
Beräkna
t
462 000
1. Beloppen anges i tusental kronor
2. Förslagsanslag
Anslaget disponeras av NUTEK och vissa länsstyrelser
för utbetalningar från EG:s regionalfond. Det motsvaras
av en inkomstpost på statsbudgetens inkomstsida.
Regionalfonden är en av EG:s fyra fonder som
delfinansierar 23 utvecklingsprogram för
strukturfondernas mål 2, 5b och 6 samt vissa av de s.k.
gemenskapsinitiativen. Innevarande programperiod
löper för Sveriges del från år 1995 t.o.m. år 1999. De
sista utbetalningarna beräknas ske under år 2001.
Utbetalningarna från EG:s övriga strukturfonder
redovisas dels under Arbetsmarknadsdepartementets
anslag för socialfonden inom utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv dels under
Jordbruksdepartementets anslag avseende jordbruks-
och fiskefonderna inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Regeringens överväganden
Den låga utgiften för budgetåret 1995/96 beror på att
besluten om strukturfondsprogrammen togs för
målen 2 och 6 i slutet av år 1995 och för övriga
program först under våren och hösten 1996. Detta
medförde att arbetet med programmen kom igång
senare än beräknat. I praktiken kom t.ex. arbetet
med programmen inom gemenskapsinitiativet Intereg
II A igång först i början av år 1997. Det har
inneburit att beloppet för beslutade medel inte har
nått tidigare beräknad nivå och därmed har
utbetalningarna från anslaget skjutits framåt i tiden.
Från de första besluten under år 1996 fram till den
15 maj 1997 har beslut fattats för 1 155 miljoner
kronor, vilket innebär att cirka 37 % av ramen är
intecknad. Fram till den 15 augusti 1997 har 185
miljoner kronor, vilket motsvarar 6 % av ramen,
betalats ut från regionalfonden. För perioden 1 juli–15
augusti 1997 uppgick utbetalningarna till 53 miljoner
kronor, vilket indikerar en högre utbetalningstakt än
tidigare. För att nå angiven utgiftsprognos för år 1997
behöver utbetalningstakten öka ytterligare. Hittills
gjorda utbetalningar avser 366 olika projekt. I de flesta
fall har det varit fråga om en förstagångsutbetalning till
ett projekt.
Regeringen avser att återkomma med ytterligare
information om inriktning och genomförande av
strukturfondsprogrammen i en regionalpolitisk
proposition.
Anslaget föreslås för budgetåret 1998 till 748
miljoner kronor.
A 9. Utgifter för lokalisering av
statliga arbetstillfällen till
Söderhamn
1998
Förslag
(reservationsanslag
)
75 0001
1. Beloppet anges i tusental kronor
Riksdagen har beslutat att verksamheten vid Hälsinge
flygflottilj, F 15, i Söderhamn skall läggas ned före den
1 januari 1999 (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU04,
rskr. 1996/97:109-112). Nedläggningen av
verksamheten innebär att den redan ansträngda
sysselsättningssituationen i kommunen försämras
kraftigt. Med hänsyn härtill har regeringen bl.a. beslutat
att lokalisera 350 statliga arbetstillfällen till Söderhamn.
En särskild utredare har tillkallats för att
kontinuerligt till regeringen lämna förslag till åtgärder
som kan stärka utvecklingen i Söderhamn. I uppdraget
ingår dels att utarbeta ett förslag till vilka statliga
verksamheter som kan lokaliseras i Söderhamn och att
medverka vid genomförandet av beslutade
lokaliseringar, dels att föreslå andra åtgärder som kan
stärka utvecklingen i Söderhamn (dir. 1996:83).
Regeringens överväganden
För utgifter för lokaliseringen av statliga
arbetstillfällen disponerar regeringen under
innevarande budgetår upp till 25 miljoner kronor av
arbetsmarknadspolitiska medel.
Ett anslag på 75 miljoner kronor föreslås anvisas för
ytterligare engångsvisa merkostnader som uppstår i
samband med att statliga verksamheter etableras i
Söderhamn.
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
41
41
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 19
41
41
Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 19
41
41