Post 6190 av 7181 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 1998
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/27
Avgiften till
Europeiska
gemenskapen
27
.
Avgiften till Europeiska gemenskapen
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Inledning 7
3 Redovisning av EU-budgetens utfall 1996 9
4 Mål för utgiftsområdet 11
5 Bemyndiganden 13
6 Anslag 15
A1 Tullavgift 15
A2 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter 15
A3 Mervärdesskattebaserad avgift 16
A4 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten 16
.
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att göra högst de åtaganden
som följer av EU-budgeten för budgetåret 1998
avseende åtagandebemyndiganden,
2. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under
utgiftsområde 27 Avgiften till de europeiska
gemenskaperna enligt följande uppställning:
ANSLAG
ANSLAGSTYP
ANSLAGSBELOPP
TUSENTAL KR
A 1 Tullavgift
ramanslag
2 934 000
A 2 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
ramanslag
362 000
A 3 Mervärdesskattebaserad avgift
ramanslag
8 093 000
A 4 Avgiften baserad på bruttonationalinkomsten
ramanslag
8 256 000
Summa för utgiftsområdet
19 645 000
.
.
.2 Inledning
Omfattning/ändamål
Europeiska unionen disponerar en budget för finansiella
åtaganden på unionsnivå. Denna upprättas med stöd av
artikel 199 i fördraget om Europeiska unionen.
Finansieringen av budgeten med s.k. egna medel, dvs.
avgifter från medlemsländerna, fastställs i fördragets
artikel 201 och i rådets beslut om systemet för
gemenskapernas egna medel (94/728/EG, Euro-
atom).
Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU-
budgeten. Utgifterna för budgetåret 1998 avser Sveriges
betalningar under budgetåret till Europeiska
kommissionen avseende EU-budgeten för 1998
inklusive eventuella korrigeringar avseende tidigare år.
Avgiften kan under året förändras till följd av faktisk
uppbörd avseende tullar och importavgifter, utfallet av
EU-budgeten tidigare år, tilläggsbudgetar på
gemenskapsnivå, valutakursförändringar samt andra
korrigeringar av avgiften. EU-budgeten fastställs i ecu,
men betalning av avgiften sker i kronor. Betalningen av
vissa delar av avgiften grundas på en betalningsbegäran
från kommissionen beräknad utifrån budgeten och
omräknad till kronor. Den kurs som därvid används är
inte densamma som den som används vid omräkningen
av svenska budgeteringsunderlag från kronor till ecu vid
beredningen av EU-budgeten.
Avgiften består av fyra komponenter, nämligen
tullar, särskilda tullar på jordbruksprodukter och
sockeravgifter, mervärdesskattebaserad avgift samt
avgift beräknad på bruttonationalinkomsten. Vid
beräkningen av de två sistnämnda har hänsyn tagits till
Sveriges andel av finansieringen av den budgetreduktion
Storbritannien enligt rådsbeslutet om egna medel
erhåller.
Återbetalning av delar av avgiften enligt den s.k.
infasningsöverenskommelsen budgeteras under
inkomsttitel 7111 Återbetalning avseende avgiften till
gemenskapsbudgeten. Denna återbetalning upphör efter
1998.
Avgiften har reviderats i förhållande till de
beräkningar som presenterades i regeringens
ekonomiska vårproposition. Beräkningen utgår från
kommissionens budgetförslag, vilket för närvarande är
under behandling av rådet och parlamentet.
Förändringarna i förhållande till den ekonomiska
vårpropositionen föranleds dels av justering av
antagandena för utvecklingen av tullar och avgifter,
mervärdesskattebas och bruttonationalinkomst samt
växelkurs, dels av justering av uttagsandelarna med
hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag för
1998. För betalningar avseende 1998 har kursen 8,54
kr/ecu använts.
UTGIFTSUTVECKLINGEN INOM UTGIFTSOMRÅDE 27
(MILJONER KRONOR):
UTGIFT
1995/96
DÄRAV
1996
ANVISAT
1997
UTGIFTSPROG
NOS
1997
FÖRSLAG
1998
BERÄKNAT
1999
BERÄKNAT
2000
Tullavgift
4 902
3 046
3 230
2 750
2 934
3 117
3 320
Särskilda jordbrukstullar och
sockeravgifter
326
222
570
270
362
385
410
Mervärdesskattebaserad avgift
12 491
8 087
8 215
8 033
8 093
7 888
8 290
Avgiften baserad på
bruttonationalinkomsten
7 154
5 419
8 038
7 608
8 256
8 930
8 962
Totalt för utgiftsområde 27
24 873
16 774
20 053
18 661
19 645
20 320
20 982
.
3 Redovisning av EU-budgetens utfall 1996
EU-budgeten omfattar framför allt unionens utgifter
inom ramen för den första pelaren, men utgifter inom
de övriga pelarna kan i viss utsträckning täckas inom
budgeten. EU-budgetens aktiviteter budgeteras under
anslag och bemyndiganden, på unionsnivå benämnda
betalningsbemyndiganden och åtagandebemyndiganden.
Kommissionen lämnar, i enlighet med
budgetförordningen av den 21 december 1977, en
årsredovisning.
År 1996 uppgick inkomsterna till 81 275 miljoner
ecu netto, varav 70 259 miljoner ecu egna medel,
10 055 miljoner ecu avsåg disponibla överskott och 961
miljoner ecu övriga inkomster (varav 45 miljoner ecu
avsåg EFTA:s deltagande i programsamarbetet).
Utgifterna täckta av betalningsbemyndiganden uppgick
enligt årsredovisningen till 77 454 miljoner ecu netto,
vilket med kursen 8,628 kr/ecu (den kurs som används i
redovisningen) motsvarar 668 273 miljoner kronor. Av
dessa avsåg 55 miljoner ecu EFTA-betalningar. Under
året redovisades en kursvinst om 423 miljoner ecu.
Redovisat underskridande uppgick till 4 388 miljoner
ecu (varav 4 miljoner ecu avser EFTA). Motsvarande
siffra uppgick 1995 till 9 220 miljoner ecu.
Totalt ianspråktagna åtagandebemyndiganden
inklusive åtaganden avseende tredje land och
bemyndiganden överförda från tidigare budgetår
uppgick till 83 737 miljoner ecu, eller 722 483 miljoner
kronor. Under året disponibla bemyndiganden uppgick
till 86 935 miljoner ecu. Utnyttjandegraden för
åtagandebemyndiganden uppgick därmed till 96,3 %.
Utgifterna (anslag/betalningsbemyndiganden)
fördelade sig enligt följande (miljoner ecu):
UTGIFTSFÖRDELNING EG-BUDGETEN 1996
UTGIFTSKATEGORI
BELOPP
MILJONER ECU
ANDEL I
PROCENT
Jordbruksstöd
39 469
51,0
Strukturåtgärder
24 459
31,6
Interna åtgärder
4 610
5,9
Utrikesåtgärder
3 874
5,0
Administration
4 106
5,3
Reserver
235
0,3
Kompensationer
till nya
medlemsläner
(s.k. infasning)
701
0,9
Totalt
77 454
100
Den svenska avgiften för 1996 uppgick till 16 774
miljoner kronor. Återbetalningen till följd av
infasningsöverenskommelsen motsvarade 3 622
miljoner kronor. Nettoavgiften blev därmed 13 152
miljoner kronor.
Avgiften fördelade sig med 3 268 miljoner kronor på
s.k. traditionella egna medel, dvs. tullar (3 046 miljoner
kronor), särskilda tullar på jordbruksprodukter och
sockeravgifter (222 miljoner kronor), och med 12 160
miljoner kronor på momsavgift (8 087 miljoner kronor)
och BNI-avgift (5 419 miljoner kronor), inklusive
Sveriges andel av finansieringen av Storbritanniens
budgetreduktion.
4 Mål för utgiftsområdet
Målen för den svenska EU-budgetpolitiken ligger fast i
enlighet med riksdagens beslut (prop. 1994/95:40,
1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Detta innebär bl.a.
att Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam
budgetpolitik inom unionen. Målen innebär även att vi
skall verka för en förbättrad budgetdisciplin vid
användningen av EU:s budgetmedel.
Den årliga EU-budgeten är resultatet dels av de
ramar som sätts av beslutet om egna medel och det
fleråriga budgetbeslutet, det s.k. finansiella
perspektivet, dels av den årliga budgetberedningen inom
rådet och EU-parlamentet. Sverige har inom ramen för
de förutsättningar detta ger strävat efter en budget på
unionsnivå som speglar den restriktivitet som gäller för
den nationella budgetpolitiken inom Sverige och ett stort
antal av de övriga medlemsländerna.
I behandlingen av 1997 års EU-budget beslutade
rådet och parlamentet en besparing om 2 miljarder ecu
(ca 17 miljarder kronor) jämfört med kommissionens
ursprungliga budgetförslag.
För svenskt vidkommande utgör fortsatt restriktivitet
en utgångspunkt vid den pågående behandlingen av
1998 års budgetförslag.
Budgetpolitiken på lite längre sikt kommer i stor
utsträckning att styras av det kommande beslutet om
finansiella ramar efter 1999. Även i detta arbete
kommer de av regering och riksdag fastlagda
budgetpolitiska riktlinjerna att utgöra grunden för
svenska ställningstaganden.
.
5 Bemyndiganden
Finansieringen av budgeten med avgifter från
medlemsländerna avser utgifterna enligt
betalningsbemyndiganden (anslag).
Åtagandebemyndiganden ger inte upphov till samma
direkta betalningsansvar men uttrycker utgiftsåtagandet
för flera kommande år.
Tilldelningen av bemyndiganden styrs dels av
tidigare fattade beslut, dels av den årliga
budgetprocessen. En förutsättning för möjligheten till
långsiktigt hållbar restriktiv budgetpolitik är att balans
uppnås mellan tilldelningen av anslag och
bemyndiganden och att även tilldelningen av
bemyndiganden präglas av återhållsamhet.
Åtagandebemyndiganden svarar inte direkt mot egna
medel, dvs. medlemsländernas avgifter ett visst år.
Fördelningsnyckeln för finansieringen av budgeten, dvs.
anslagen (betalningsbemyndiganden), kan dock
användas som grov fördelning av åtagandet på
medlemsländerna.
I kommissionens budgetförslag föreslås att
åtagandebemyndiganden om 91 350 miljoner ecu skall
ställas till förfogande för 1998. Sveriges andel av detta
uppgår med fördelning enligt vår andel av egna medel
till 2,7 %, dvs. 2 466 miljoner ecu, motsvarande ca 21
060 miljoner kronor. Budgetförslaget är för närvarande
föremål för budgetberedning inom unionens
budgetmyndigheter (rådet och parlamentet).
Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att
riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig högst det
utgiftsåtagande som följer av fastställd EU-budget vad
gäller åtagandebemyndiganden.
.
6 Anslag
A1 TULLAVGIFT
1995/96
Utgift
4 902
410
1
Anslag
s-
sparan
de
ej
medgivet
Därav
1996
Utgift
3 046
000
1997
Anslag
3 230
000
Utgifts
-
progno
s
2 750
000
1998
Förslag
2 934
000
1999
Beräkna
t
3 117
000
2000
Beräkna
t
3 320
000
1. Beloppen anges i tusental kronor
Inkomsterna från den gemensamma tulltaxan utgör egna
medel för Europeiska gemenskapen och tillfaller därför
gemenskapsbudgeten. Medlemsländerna får dock
behålla tio procent av uppburna medel för att täcka
administrativa kostnader i samband med uppbörden.
Anslaget avser inbetalningen till Europeiska
kommissionen, dvs. de nittio procent av uppbörden som
tillfaller gemenskapsbudgeten. Uppbörden budgeteras
och redovisas i sin helhet under inkomsttitel 1471
Tullmedel. På inkomsttiteln redovisas även sådan
tulluppbörd som inte tillfaller gemenskapen (t.ex.
betalningar som hänför sig till ärenden före år 1995).
Tullavgiften för 1995 uppgick till 3 124 miljoner
kronor och för 1996 till 3 046 miljoner kronor. För
budgetåret 1995/96 innebär detta ett utfall på 4 902
miljoner kronor, vilket jämfört med statsbudgetens
6 700 miljoner kronor innebär ett underskridande om 1
798 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
För såväl 1995 som 1996, dvs. budgetåren 1994/95
samt 1995/96, budgeterades dessa poster utifrån tidigare
svenska utfallssiffror vilka justerats med hänsyn till
antaganden om ekonomins utveckling och med hänsyn
till unionens regelverk. Utfall och handelsstatistik tyder
dock på att handelsmönstret sedan anslutningen till
unionen förändrats på sådant sätt att importvolymen från
länder utanför unionen minskat. Det förefaller också att
förtullning i vissa fall sker i andra EU-länder för varor
där Sverige utgör slutdestination. Detta föranleder en
justering av prognosen för tullinkomster. Det är vidare
motiverat att justera prognosen med hänsyn till
implementeringen av WTO-avtalet. Vid beräkningen för
1998 har dessa omständigheter beaktats.
A2 SÄRSKILDA JORDBRUKSTULLAR OCH
SOCKERAVGIFTER
1995/96
Utgift
326 459
1
Anslag
s-
sparan
de
ej
medgivet
Därav
1996
Utgift
222 000
1997
Anslag
570 000
Utgifts
-
progno
s
270 000
1998
Förslag
362 000
1999
Beräkna
t
385 000
2000
Beräkna
t
410 000
1. Beloppen anges i tusental kronor
De särskilda tullarna på jordbruksprodukter och
avgifterna på sockerproduktionen, vilka tas ut i enlighet
med EG:s regelverk, utgör i likhet med tullarna enligt
den gemensamma tulltaxan gemenskapsbudgetens egna
medel. Även för dessa tullar och avgifter gäller att
medlemslandet får behålla tio procent av uppbörden för
att täcka administrativa kostnader kopplade till
uppbörden.
Anslaget avser inbetalningarna till Europeiska
kommissionen. Den svenska uppbörden av dessa
avgifter förs upp på inkomsttitel 1473 Jordbruks- och
sockeravgifter. Som en följd av WTO-överenskom-
melsen omvandlades den 1 januari 1996
importavgifterna på jordbruksprodukter till särskilda
tullar på jordbruksprodukter.
De till kommissionen inbetalda jordbruks- och
sockeravgifterna uppgick 1995 till 164 miljoner kronor,
och 1995/96 innebär detta ett utfall om 326 miljoner
kronor. Jämfört med statsbudgetbeloppet om 1 100
miljoner kronor förutses därmed ett underskridande om
ca 774 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Underskridandet för 1995/96 var betydande. Orsakerna
till detta är de samma som angivits för anslaget A1.
Tullavgift. Effekterna av ett ändrat handelsmönster är
dock ännu tydligare i detta fall. Vid beräkningen av
resursbehovet för 1998 har förändringarna liksom
effekterna av WTO-överenskommelsen beaktats.
A3 MERVÄRDESSKATTEBASERAD AVGIFT
1995/96
Utgift
12 490
614
1
Anslag
s-
sparan
de
ej
medgivet
Därav
1996
Utgift
8 087
000
1997
Anslag
8 215
000
Utgifts
-
progno
s
8 033
000
1998
Förslag
8 093
000
1999
Beräkna
t
7 888
000
2000
Beräkna
t
8 290
000
1. Beloppen anges i tusental kronor
Den mervärdesskattebaserade komponenten i avgiften
till EU:s budget beräknas som en procentuell andel av
en prognos av medlemslandets mervärdesskattebas för
det år budgeten avser. Den nationella skattebasen
korrigeras härvid för avvikelser från och variationer
inom EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv så att en
enhetlig skattebas erhålles. Uttaget är för 1998 högstsatt
till 1,08 % av mervärdesskattebasen. Det faktiska
uttaget beräknas i kommissionens budgetförslag för
1998 till 0,99585 %. Under anslaget budgeteras också
den del av Sveriges andel av finansieringen av den
brittiska budgetreduktionen som ryms mellan faktiskt
procentuellt uttag och uttags-taket. Efter avslutat
budgetår korrigeras utfallet för avvikelser från den
prognosticerade basen så att fastställt procentuellt uttag
vidmakthålles.
Under 1995 betalade Sverige 8 642 miljoner kronor i
mervärdesskattebaserad avgift. Utfallet för 1996 uppgår
till 8 087 miljoner kronor. Utfallet för budgetåret
1995/96 uppgår till 12 491 miljoner kronor, vilket
innebär ett överskridande om 491 miljoner kronor
jämfört med statsbudgetbeloppet om 12 000 miljoner
kronor. Detta innebar dock inget totalt överskridande
för utgiftsområdet.
Regeringens överväganden
Med hänsyn till den i EG:s budgetprocess
överenskomna prognosen för mervärdesskattebasens
utveckling och de restriktioner som följer av rådets
beslut angående egna medel, beräknas den mervärdes-
skattebaserade avgiften för 1998 till 8 093 miljoner
kronor.
A4 AVGIFT BASERAD PÅ BRUTTONATIONAL-
INKOMSTEN
1995/96
Utgift
7 153
764
1
Anslag
s-
sparan
de
ej
medgivet
Därav
1996
Utgift
5 419
000
1997
Anslag
8 038
000
Utgifts
-
progno
s
7 608
000
1998
Förslag
8 256
000
1999
Beräkna
t
8 930
000
2000
Beräkna
t
8 962
000
1. Beloppen anges i tusental kronor
Avgiften baserad på bruttonationalinkomsten (BNI-
avgiften) beräknas på en prognos av medlemslandets
BNI till marknadspriser för budgeteringsåret. Uttaget
beräknas som en procentuell andel av gemenskapens
samlade BNI mot bakgrund av återstående
finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats.
BNI-avgiften korrigeras i efterhand med hänsyn till
utfall. Under anslaget budgeteras även den del av
Sveriges andel av finansieringen av den brittiska
budgetreduktionen som inte ryms under taket för uttag
av mervärdesskattebaserad avgift. Som en följd av
restriktionerna avseende mervärdesskattebaserad avgift i
rådets beslut om systemet för gemenskapernas egna
medel (94/728/EG, Euroatom) ökar BNI-avgiftens
andel av finansieringen fram till och med 1999.
Utvecklingen därefter beror på hur övriga avgiftsslag
och budgetens totala omslutning utvecklas.
Utfallet för 1995 blev 3 518 miljoner kronor, varav
1 783 miljoner kronor belastade budgetåret 1994/95 och
1 735 budgetåret 1995/96. Utfallet för 1996 uppgår till
5 419 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 till
7 154 miljoner kronor. Jämfört med statsbudgeten
(9 900 miljoner kronor) innebär detta ett underskridande
med drygt 2,7 miljarder kronor. Underskridandet är
hänförligt framför allt till det överskott som uppstod i
EG-budgeten för såväl 1994 som 1995 och vilket
påverkar behovet av inbetalningar från
medlemsländerna det påföljande budgetåret eftersom
överskott balanseras till följande år. Till viss del beror
underskridandet på att rådets beslut om systemet för
gemenskapernas egna medel (94/728/EG, Euroatom)
trätt i kraft först under mitten av 1996. Beslutet innebär
en ökning av budgetutrymmet och en ökad betydelse för
BNI-avgiften i finansieringen av budgeten.
Regeringens överväganden
Med hänsyn till den i EG:s budgetprocess
överenskomna prognosen för bruttonationalinkomstens
utveckling 1998 och restriktionerna som följer av rådets
beslut angående egna medel beräknas avgiften baserad
på bruttonationalinkomsten för 1998 till 8 256 miljoner
kronor.
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
4
3
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
8
7
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
16
17