Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 1997/98:19 Utvecklingen i informationssamhället Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Sundsvall den 11 september 1997 Göran Persson Ines Uusmann (Kommunikationsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnas en första redovisning av utvecklingen på IT-området sedan IT-propositionen presenterades för drygt ett år sedan. Den all- männa utvecklingen på IT-området beskrivs, regeringens bedömningar av centrala frågor för ökad tillväxt och sysselsättning i informationssam- hället redovisas samt en redovisning ges av genomförda, pågående och kommande åtgärder inom handlingsprogrammet för att bredda och ut- veckla användningen av informationsteknik. Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Utvecklingen på IT-området 6 2.1 Marknadsutvecklingen och IT-användningen i Sverige 6 2.2 Den tekniska utvecklingen 9 2.3 Utvecklingen av tjänster i informationssamhället 10 2.4 Globaliseringen 12 2.5 Omställningen av datorsystem m.m. till år 2000 12 3 Informationsteknik för alla skapar ökad tillväxt och sysselsättning i informationssamhället 13 3.1 Informationsteknikens möjligheter till ökad tillväxt 14 3.2 Tillgänglighet för alla 16 3.3 Ökad sysselsättning och förbättrade arbetsvillkor 19 3.4 Stabil och säker infrastruktur 20 4 Redovisning av åtgärder inom ramen för handlingsprogrammet för informationsteknik 23 4.1 Rättsordningen 23 4.1.1 Regelverk för elektronisk handel 23 4.1.2 Utredning om samordnad lagstiftning för radio, TV och televerksamhet 26 4.1.3 Det rättsliga observatoriet 27 4.1.4 De nya medierna och grundlagarna 28 4.1.5 En ny datalag 28 4.1.6 IT-utredningen 30 4.1.7 Barnpornografiutredningen 31 4.1.8 Rättsdatasystem 31 4.1.9 Rättsväsendets informationsförsörjning 31 4.1.10 Straff- och processrättsliga frågor 32 4.2 Utbildning i kunskapssamhället 32 4.2.1 Informationsteknik i skolan 32 4.2.2 Skoldatanätet 37 4.2.3 Vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och folkbildning 39 4.2.4 Högre utbildning och forskning 40 4.2.5 Distansutbildning med informationsteknik 42 4.3 Samhällets informationsförsörjning 43 4.3.1 Kommunikationerna i ett IT-perspektiv 44 4.3.2 Samhällets grunddatabaser 47 4.3.3 Säkerhetsfrågor 53 4.4 Den offentliga förvaltningens IT-användning 55 4.5 Bidrag till IT-projekt 57 4.6 Andra insatsområden 57 4.6.1 Arbetsmarknadspolitiken på IT-området 57 4.6.2 Näringspolitiken 60 4.6.3 Kulturpolitiken 65 4.6.4 Konsumentpolitiken 67 4.6.5 Hälso- och sjukvården 68 4.6.6 Funktionshindrade och äldre personer. 69 4.6.7 Miljöpolitiken 71 4.6.8 Transportområdet 73 4.6.9 Energiområdet 74 Utdrag ur protokoll från regeringssammanträde den 11 september 1997 76 1 Inledning Sverige är ett av världens ledande och mest utvecklade länder vad gäller såväl tillgången till som användningen av avancerad informations- och kommunikationsteknik. Förutom väl utbyggda nät för tele- och data- kommunikation samt en mobiltelefonianvändning som är bland de högsta i världen växer också användningen av Internet mycket snabbt i Sverige. Även om Sverige inte innehar absolut tätposition avseende datortäthet, är sex av tio vuxna svenskar datoranvändare i dag. Utvecklingen skapar en omvandling i det svenska samhället och leder oss in i ett informations- och kunskapssamhälle. Som en del i regeringens arbete med att främja tillväxt och sysselsätt- ning överlämnade regeringen i mars 1996 till riksdagen propositionen Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125). I propositionen, hädanefter benämnd IT-propositio- nen, redovisade regeringen förslag till mål för en övergripande nationell IT-strategi som pekar ut Sveriges fortsatta väg in i informations- och kunskapssamhället. Regeringen lämnade därvid förslag till prioriterade statliga uppgifter samt redovisade ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Nationell IT-strategi De i IT-propositionen redovisade målen för en övergripande IT-strategi utgår från regeringens strävan att göra informationstekniken till en cen- tral del i en politik för tillväxt och sysselsättning samt att värna andra grundläggande samhällsmål som demokrati och rättvisa i informations- och kunskapssamhället. Att skapa en bred tillgång till information och kunskap ger förutsättningar för ökad delaktighet i samhällslivet och främjar kunskapsutvecklingen. Regeringen konstaterade att för att Sverige skall kunna bibehålla en position i den internationella frontlinjen när det gäller tillgång till och användning av informationsteknik måste teknik, strukturer, arbetsformer, regelverk och utbildning på alla nivåer i än högre grad anpassas till de nya förutsättningarna. Staten, kommunerna, landstingen, näringslivet och arbetsmarknadens parter måste alla bidra till att informationstekniken får ett brett genomslag i Sverige. Huvudinriktningen för en nationell IT- strategi bör därvid vara att stimulera användningen av informationsteknik på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning. Stats- makternas roll är att vara katalysator och pådrivare och att underlätta ut- vecklingen genom att anpassa regelverket till de nya förutsättningarna. Statsmakternas roll är också att genom olika åtgärder försöka förhindra att IT-utvecklingen skapar nya klyftor i vårt samhälle utan att den i stället bidrar till att överbrygga de nuvarande. Prioriterade statliga uppgifter I IT-propositionen lämnade regeringen förslag till tre områden som skall prioriteras i syfte att främja utvecklingen av informations- och kunskaps- samhället i enlighet med målen för den övergripande nationella IT-stra- tegin. Dessa områden är rättsordningen, utbildningen och samhällets in- formationsförsörjning. För varje område angavs ett antal målsättningar. Målen för statens insatser på rättsområdet är att genomföra författ- ningsändringar inom prioriterade rättsområden inom tre år samt att finna effektiva former för en kontinuerlig juridisk uppföljning av den snabba utvecklingen på IT-området. Målet på utbildningsområdet är att kunskaper om informationsteknik och dess användningsmöjligheter skall föras in på alla nivåer i utbild- ningsväsendet inom tre år. Målet på området för samhällets informationsförsörjning är att utforma en väl fungerande infrastruktur för samhällets informationsförsörjning som ger hög tillgänglighet till basinformation och som verkar tillväxtbe- främjande. Med utgångspunkt i målen för den övergripande nationella IT-strategin redovisade regeringen i IT-propositionen ett handlingsprogram för att bredda och utveckla IT-användningen. Utöver åtgärder inom de tre prio- riterade områdena redovisades åtgärder inom ett antal samhällssektorer och politikområden. Med hänsyn till den snabba utvecklingen på IT-om- rådet angavs att programmet bör ses som ett första samlat åtgärdspro- gram, som fortlöpande kommer att behöva anpassas och vidareutvecklas. Riksdagens behandling av IT-propositionen I sin behandling av IT-propositionen godkände riksdagen regeringens förslag till mål och prioriterade uppgifter för en nationell IT-strategi (bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282) och framhöll vikten av att det redovi- sade handlingsprogrammet genomförs snabbt och kraftfullt. Riksdagen konstaterade att det råder en betydande samsyn om informationstekni- kens möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i positiv riktning. Riksdagen framhöll vidare vikten av att informationstekniken används i sådana former att samhällsutvecklingen främjas och att risker för regio- nala obalanser, försämrat integritetsskydd, ökad sårbarhet och kun- skapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället motverkas. För att stärka den parlamentariska förankringen gav riksdagen rege- ringen till känna att regeringen årligen bör återkomma till riksdagen med en skrivelse som redovisar utvecklingen på IT-området. En första redovisning Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande lämnar regeringen i denna skrivelse en första redovisning av utvecklingen på IT-området sedan IT- propositionen presenterades för drygt ett år sedan. I kapitel 2 redovisas den allmänna utvecklingen på IT-området. I kapitel 3 redovisas regering- ens bedömningar av centrala frågor för ökad tillväxt och sysselsättning i informationssamhället. I kapitel 4 ges en redovisning av genomförda, pågående och kommande åtgärder inom handlingsprogrammet för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. 2 Utvecklingen på IT-området 2.1 Marknadsutvecklingen och IT-användningen i Sverige Redan i dag spelar informationstekniken som egen bransch en viktig roll i den ekonomiska utvecklingen. Den svarar direkt för närmare 10 % av ekonomin i USA och för nästan lika mycket i Sverige. Den riktigt stora betydelsen är dock informationsteknikens indirekta effekter på varu- och tjänsteproduktionen i andra delar av ekonomin samt i människors var- dagsliv. Detta innebär att informationstekniken, som växte fram som en- skilda produktområden för databehandling och informationsöverföring, alltmera får en roll som grundläggande infrastruktur i det moderna sam- hället. Numera finns det knappast en arbetsplats eller en organisation som inte har betydande stöd av informationstekniken. För merparten av alla varor och tjänster som produceras och distribueras har informations- tekniken spelat en viktig roll i olika skeden. Dessutom har en växande mängd av produkterna ett direkt eller indirekt datainnehåll. Den svenska tätpositionen på IT-området kan belysas på olika sätt. Mot bakgrund av telekommunikationernas betydelse för utvecklingen på IT-området är det intressant att se på marknaden för telekommunikation i Sverige. Med 68 linjer per 100 invånare är Sverige världens telefon- tätaste land. Samtalstaxorna är fortfarande bland de lägsta i världen. Mo- biltelefontätheten i Sverige är en av de högsta i världen. Enligt Mobil- TeleLeverantörerna var mobiltelefontätheten i Sverige 28 % i januari 1997. Endast Finland med 30 % och Norge med 29 % har en högre mobiltelefontäthet. Konsultföretaget AB Stelacon har på uppdrag av Post- och telestyrel- sen genomfört en kartläggning av konkurrenssituationen och utveck- lingen av den svenska marknaden för telekommunikation år 1996. Rap- porten Marknaden för telekommunikation i Sverige (maj 1997) beskriver bl.a. marknaderna för fast telefoni, mobiltelefoni och Internet. Enligt Stelacon förväntas tillväxten inom fast telefoni bli svag. I stället förväntas tillväxten komma inom mobiltelefoni och datakommunikation, som t.ex. Internet. Användningen av Internet ökar fortfarande i snabb takt, vilket medför att det är svårt att få klara uppgifter om den faktiska användningen. En- ligt Stelacons rapport fanns det i slutet av år 1996 cirka en miljon personer i Sverige som hade möjlighet att koppla upp sig till Internet. Stelacon förutspår ett kraftigt ökat antal Internetanvändare under år 1997. I slutet av året kan antalet Internetanvändare uppgå till cirka två miljoner. Det är dock inte säkert att alla som har tillgång till Internet verkligen utnyttjar möjligheten att koppla upp sig. Under år 1995 började utbredningen av Internet i hemmen och under år 1996 fick försäljningen av uppringda Internetaccesser sitt stora uppsving. I maj 1997 uppgick totala antalet Internetabonnemang i Sverige till 370 000. Stelacon uppskattar att det i maj 1997 fanns ca 650 000 datorer placerade i hemmen. Av dessa beräknas ca 210 000 vara anslutna till Internet. Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier (FSI) har genomfört en undersökning av Internetanvändningen i Sveriges befolk- ning (Teldok rapport 115). Undersökningen, som bygger på siffror fram t.o.m. år 1996, visar bl.a. på skillnaderna i användningen mellan olika användargrupper. Undersökningen visar på en nästan tre gånger så stor Internetanvändning i storstadsområden jämfört med landsbygd. Detta förklaras med skillnader i näringsstrukturen. I storstäder och större städer, som ofta är universitets- eller högskoleorter, finns IT- och kun- skapsföretag som använder sig av informationstekniken, medan teknikut- bildning och teknikföretag är avsevärt mindre förekommande i lands- bygd. Undersökningen visar vidare på skillnader i grupper med olika utbild- ning. Personer med högskoleutbildning använder sig av Internet i avse- värt högre grad än personer med lägre utbildning såsom grundskola. När det gäller skillnader i Internetanvändning i olika åldrar, visar un- dersökningen inte helt oväntat på en betydligt högre användning bland unga människor jämfört med äldre. Personer födda under 1970-talet visar t.ex. på en nära tre gånger högre användning än personer födda på 1940- talet. Undersökningen visar även på en skillnad i IT-användningen mellan män och kvinnor i olika åldrar. Männen har en betydligt större IT-an- vändning och skillnaderna verkar vara större i de yngre åldrarna. FSI:s undersökning av Internetanvändningen visar på liknade resultat i fråga om skillnader mellan olika användargrupper, som redovisats i Sta- tistiska centralbyråns (SCB) undersökning ”Datorvanor 1995” avseende datoranvändningen i Sverige. När det gäller tillgången till datorer för lärare och elever, som är en av de viktigaste förutsättningarna för utvecklingen av datoranvändningen i skolan, genomför Skolverket en serie kvantitativa totalundersökningar av tillgången på datorutrustning i landets skolor. Resultaten av studien visar på en kraftig ökning av antalet datorer på alla nivåer i skolan. Exempelvis hade antalet undervisningsdatorer mer än fördubblats i grundskolan på två år mellan åren 1993 och 1995. Antalet elever per dator ökar fortfarande med storleken på tätorterna, men skillnaderna mellan landsbygden och tätorter har minskat mellan undersökningarna. Mer än hälften av grundskolans undervisningsdatorer återfanns i klass- rum. Två år tidigare var 75 % av datorerna placerade i speciella datasalar. I gymnasieskolan hade inte motsvarande förändring skett. Där var fortfa- rande tre av fyra undervisningsdatorer placerade i datasalar. I en uppföljningsstudie som Skolverket har gjort efter 1995 års under- sökning säger hälften av de tillfrågade skolcheferna att undersökningen lett till diskussioner och 15 % säger att den har lett till direkta åtgärder i deras kommuner. Med åtgärder avses ökad satsning på informationstek- nik i skolan, utveckling av IT-strategi, inköp av utrustning etc. Till- gången till Internet är också god. Av landets grundskolor hade i decem- ber 1996 ca 70 % en uppkoppling till Internet. En tredje undersökning av samma slag – Skolans datorer 1997 – kom- mer att genomföras i oktober 1997. När det gäller den offentliga förvaltningens IT-användning kan som exempel nämnas att Statskontoret i sin årliga översikt om Staten i om- vandling konstaterar att handläggnings- och planeringsarbetet i statsför- valtningen i allt större utsträckning sker med elektroniska instrument såsom datorer, fax, teletjänster och databaser. Handläggningsprocesserna har ett utvecklat datastöd inom många verksamheter. I en internationell jämförelse tillhör Sverige tillsammans med de öv- riga skandinaviska länderna Europas spjutspets när det gäller teknik- användning och teknikutveckling. IT-utvecklingen sammantaget i Europa visar visserligen på tillväxt, men är jämförelsevis inte lika gynnsam som i USA och länder i Asien. Detta har bl.a. uppmärksammats i ett medde- lande från Europeiska kommissionen den 16 april 1997, Den europeiska informations- och kommunikationsteknikindustrins konkurrenskraft (KOM (97) 152 slutlig). Arbetsmarknaden och arbetslivet Det finns en viss rädsla i dagens samhälle att informationsteknikens framfart kommer att innebära ett minskat antal sysselsättningstillfällen. I ett inledningsskede kan så vara fallet. Emellertid innebär IT-utvecklingen att produktiviteten ökar då företagen kan minimera sina kostnader för produktionen. Detta innebär att priserna som vi konsumenter betalar för en vara minskar och konsumtionen av varan ökar. Slutsatsen av denna kedja är att då efterfrågan på företagens produkter ökar via produktivi- tetsökningar så kommer också efterfrågan på arbetskraft att öka. I OECD:s rapport Technology, productivity and job creation (1996), nämns att i Frankrike har man uppskattat att den potentiella sysselsätt- ningsökningen inom nätverksbaserade tjänster uppgår till mellan 2,5 och 5 gånger nivån år 1993. I Arbetsmarknadsstyrelsens rapport ”Var finns jobben 1997 och 1998” uppskattas rekryteringsbehovet av antalet sysselsatta inom databranschen till ca 12 000 årligen. Inom de närmaste åren kommer efterfrågan att öka på både högskoleutbildad och icke högskoleutbildad personal. Totalt finns det i dag ca 85 000 personer som är sysselsatta inom renodlade datayrken. Det pekas också på att det finns brist på välutbildad personal varför flaskhalsar kan uppstå. Under de senaste åren har nio av tio före- tag uppgivit att de har svårt att rekrytera yrkeskunnig arbetskraft. En stor del av dessa anger också att detta problem utgör hinder för fortsatt ex- pansion. Arbetets villkor förändras inom så gott som samtliga sektorer med in- förandet av informationsteknik. Det gäller bl.a. hur arbetet organiseras och arbetets innehåll. En del i denna utveckling är att arbetet i större ut- sträckning kan utföras utan att vara beroende av en traditionell arbets- plats, t.ex. i hemmet eller annars på distans. Som redovisas längre fram i skrivelsen är det angeläget att lagstiftningen är utformad med hänsyn till denna utveckling. De samhälleliga konsekvenserna av informationsteknikens utveckling har också uppmärksammats på europanivå. Inom EU läggs mycket stor vikt vid utvecklingen av informationssamhället och informationsteknolo- gin som ett medel att utveckla Europas konkurrenskraft samt att öka till- växten och sysselsättningen. Kommissionen har i grönboken Leva och arbeta i informationssamhället – Människan i centrum (KOM(96) 389 slutlig) tagit upp olika frågor om vad det framväxande informationssam- hället innebär för det framtida arbetslivet, för tillväxt och sysselsättning samt för levnadsförhållandena och den sociala sammanhållningen. Di- stansarbete har särskilt berörts. Kommissionen har vidare presenterat en grönbok som behandlar frågor om ny arbetsorganisation (KOM(97) 128 slutlig). Behov av statistisk uppföljning Det saknas i dag en sammanhållen kontinuerlig statistikproduktion i Sve- rige på IT-området, vilket är ett problem när utvecklingen på IT-området skall beskrivas i siffror. Bristen på jämförande tal gör det svårare att göra internationella utblickar för att se hur den svenska utvecklingen på IT- området i det breda perspektivet förhåller sig till andra länders utveck- ling. Med tanke på den snabba förändringstakten i informationssamhället utgör den statistiska insamlingen en viktig del i beslutsunderlagen för beslutsfattare på olika nivåer. SCB har därför nyligen getts i uppdrag att ta fram jämförelsetal som skall kunna ligga till grund för en kontinuerlig produktion av relevant statistik för att kunna följa informationssamhällets framväxt och effekter av åtgärder från samhällets sida. Sverige har även under år 1997 tagit initiativ till ett nordiskt samar- betsprojekt inom Nordiska Ministerrådet med syfte att försöka klarlägga behov och förutsättningar för att på samnordisk basis – genom att samla nordisk kompetens – utveckla nya och avancerade metoder inom IT-sta- tistik. 2.2 Den tekniska utvecklingen Den tekniska utvecklingen på IT-området fortsätter i oförminskad snabb takt. Utvecklingen innebär att alltmer information kan överföras på kort- are tid till en ökad andel användare. Detta sker bl.a. genom att själva in- frastrukturen byggs ut i olika former, men också genom att tekniken hela tiden förfinas. Utvecklingen är nödvändig för att kunna utöka använd- ningen av olika informationstjänster. När större datamängder som t.ex. rörliga bilder och musik skall distribueras krävs på sikt större över- föringskapacitet än vad som är tillgängligt i dagsläget för att inte an- vändarna skall uppfatta överföringen som långsam och avstå från att nyttja tjänsterna. Som exempel på tekniksatsningar som nu genomförs kan nämnas Telias arbete med att uppgradera telenäten så att alla hushåll inom några år kan erbjudas bredbandskommunikation. Uppgraderingen kommer att innebära att abonnenterna får möjligheter till interaktiv kommunikation med kapacitetskrävande rörliga bilder och att de kan få tillgång till ett stort utbud av TV-kanaler. Utvecklingen på mobiltelefonisidan går också stadigt framåt, bl.a. pågår utvecklingsarbete i syfte att allt fler avancerade multimediatjänster skall vara tillgängliga mobilt. Teknikutvecklingen på IT-området innebär att skillnaderna mellan olika former av tele-, data- och massmediekommunikation blir alltmer otydlig. När olika slag av innehåll såsom text, stillbilder, ljud och rörliga bilder kan hanteras samtidigt och förmedlas genom olika slag av distri- butionssystem, leder det till ett närmande mellan olika tjänster. Utvecklingen gör det t.ex. möjligt att via Internet lyssna på radio, läsa tidningar, se på TV och tala i telefon, även om TV-utsändningarna och telefonin som tillhandahålls i dessa nya former än så länge inte håller högsta kvalitet. Ett annat exempel är att man via den digitala TV:n kan hämta in datafiler, handla och sköta bankaffärer. Teknikutvecklingen bidrar också till att nya former av medier uppstår vid sidan av de mer traditionella, exempelvis finns det numera interaktiva tidningar där en läsare kan få text illustrerad med en videosekvens eller en ljudfil upp- spelad. Den nu beskrivna utvecklingen, som har fått benämningen konvergens, kan därigenom bryta de traditionella konsumtionsmönstren. Utveck- lingen påverkar naturligtvis även de olika branscherna inom medie- och informationsområdet. Det sker ett närmande mellan branscherna som också medför att företagen utvidgar sina verksamheter till närliggande områden. Utvecklingen medför även ett behov av att se över berörda lag- stiftningar, vilket redovisas i avsnitt 4.1.2. 2.3 Utvecklingen av tjänster i informationssamhället Den tekniska utvecklingen medför en explosion av olika tjänster i infor- mationssamhället. Den fortsatt ökande Internetanvändningen och den elektroniska handelns utbredning är tydliga exempel på det. Vad som kan sägas inneburit ett större genombrott för Internetanvänd- ningen de senaste åren är uppkomsten av den s.k. ”webben”. World Wide Web (WWW) är ett informationssystem som använder standardiserade programspråk, vilket gör det lätt att hämta information från olika källor över hela världen. Informationssökningen underlättas även genom att varje dokument som lagrats får en egen adress. Särskilda program finns även tillgängliga på nätet för att underlätta sökningen efter vissa nyckel- ord eller andra begrepp. Ursprungligen skapades web-tekniken för att underlätta kunskapsutbyte mellan forskare. Nu har denna teknik utveck- lats så att privatpersoner, företag och andra organisationer kan publicera information på s.k. hemsidor. Internetmarknaden i Sverige börjar nu visa tecken på att gå mot en ökad grad av mognad. Tillhandahållandet och användningen av tjänster går i olika stadier från spel och underhållning till att bli mer orienterat till nyttofunktioner. Elektronisk post är alltjämt den dominerande användningsfunktionen på Internet. Andra nyttofunktioner som börjat bli vanliga är olika former av banktjänster. Allt fler tjänster, såsom överföringar av medel mellan konton m.m. som tidigare varit kopplade till besök på bankkontor eller till telefonsamtal (bank på telefon m.m.) kan numera göras via Internet. En annan nyttofunktion som nu uppträder på nätet kan hänföras till av- delningen transporter och avser den ökade användningen av Internet i syfte att finna relevant reseinformation vid planerande och köp av resor. Ett tredje exempel på nyttofunktioner som ökar på Internet är till- gången och användningen av olika informationstjänster såsom nyhetsser- vice och sökande i offentliga databaser. Vad som förmodligen kommer att vara avgörande för hur utvecklingen av Internetmarknaden kommer att se ut är utvecklingen av den elektro- niska handeln. Övervägande delen av de tjänster som i dag tillhandahålls över Internet är gratis för användaren. Möjligheterna för leverantörerna att framöver kunna ta betalt för dessa tjänster samt utveckla handeln med varor och tjänster över nätet kommer att styra den framtida utvecklingen. En viktig faktor i detta sammanhang är säkerheten i kommunikationen. Säkerheten kring betalningar och behörighet måste förbättras betydligt om elektronisk handel skall kunna uppnås på en bred front. Marknaden för elektronisk handel växer dock. Affärer mellan företag och individer flyttas i allt större utsträckning till de elektroniska vägarna, inte minst till Internet. Enligt EITO (European Information Technology Observatory) förväntas intäkterna från kommersiella marknadsplatser på Internet öka från ca 400 miljoner ECU inom EU år 1996 till närmare 60 miljarder ECU år 2001. Europas andel därav motsvarar 20 % medan USA står för nästan 70 %. Som ovan nämnts har de finansiella tjänsterna fått stor utbredning på marknaden för elektronisk handel. Det rör sig om olika banktjänster, aktiehandel m.m. Andra exempel på handel som nu sker på nätet är post- orderköp, köp av resor, livsmedelsinköp m.m. Utvecklingen av elektronisk handel medför strukturförändringar i olika former. På den elektroniska marknaden är det kunden själv som i hög grad söker information om produkten, beställer och betalar. Utvecklingen innebär samtidigt att det blir allt viktigare att ha tillgång till de elektro- niska tjänsterna. Ju fler produkter som enbart eller i huvudsak tillhanda- hålls elektroniskt, desto större blir nackdelarna för dem som inte är an- slutna till nätet. En ytterligare effekt är att mellanhänder inom grossist- och mäklarbranschen riskerar att förlora sina roller när informationshan- teringen flyttas till nätet. Å andra sidan kan nya företag tillkomma då etableringskostnaderna för att starta elektronisk handel är jämförelsevis låga. 2.4 Globaliseringen Teknikutvecklingen kombinerat med världsomspännande nätverk av den typ som Internet utgör leder till en ökad globalisering. Goda telekommu- nikationer – telefon, datakommunikation, TV-distribution – innebär att beroendet av nationella eller geografiska gränser minskar. Arbete och utbildning kan i allt högre omfattning ske på distans. Mycket av tjänste- produktionen kan på sikt göras var som helst i världen. Det kan gälla mjukvaruutveckling, forskning, rådgivning, informationstjänster, försälj- ning, bank och försäkring. Arbetskraftens kunskap och pris samt tillgång till goda telekommunikationer avgör. Nya organisationsmodeller underlättar globaliseringen. Globala företag utvecklar i dag strukturer, stödda av informationsteknik, som gör att de kan finnas på olika marknader med utveckling, försäljning och produk- tion och ändå fungera som ett sammanhållet företag. Detsamma gäller små företag som i allt större utsträckning växer genom att bilda nätverk och med hjälp av informationsteknik arbetar tillsammans i mer lösa organisationsstrukturer, s.k. virtuella företag. Ett dilemma i detta sammanhang är att kommunikationerna och de ekonomiska system som dessa bär upp blir alltmer globala, medan lag- stiftning och demokratiskt inflytande fortfarande i huvudsak är nationellt baserat. 2.5 Omställningen av datorsystem m.m. till år 2000 Ett problem som uppmärksammats alltmer den senaste tiden är omställ- ningen av datorsystem och andra system som innehåller datumstyrd elektronik inför år 2000. I många datorsystem anges årtal med endast årtalets två slutsiffror (97 i stället för år 1997). När sekelskiftet passeras och vi kommer in i åren 2000 och framåt uppstår med detta sätt att ange årtal en oklarhet om år 00 avser 1900-talet eller 2000-talet. Många datorprogram har inte förberetts för att hantera denna övergång. I dessa fall löper man stor risk att råka ut för driftsstörning. Det är inte bara de traditionella datasystemen som kan få dessa problem utan även tekniska anordningar som innehåller programlogik. En stor mängd elektronisk utrustning som produceras innehåller numera chips eller mikroprocessorer som har försetts med program precis som datorer. En stor del av vår vardag är i dag uppbyggd kring olika elektroniska utrustningar från microvågsugnar, hissar, larmsystem till bokföringsprogram och olika transfereringssystem i samhället. Flera sådana program riskerar att haverera när vi kommer in i år 2000. De problem som då kan uppstå är svåröverblickbara, men en stor del av samhällets verksamhet skulle påverkas negativt under en övergångstid innan systemen har ”renoverats”. En rad åtgärder har nu påbörjats för att lösa problemen i tid, se avsnitt 3.4 nedan. 3 Informationsteknik för alla skapar ökad tillväxt och sysselsättning i informationssamhället Ett drygt år har gått sedan regeringens IT-proposition, med en nationell IT-strategi och ett handlingsprogram, godkändes av riksdagen. Rege- ringen ser inte skäl för att redan nu ompröva strategin eller handlingsprogrammet. Huvudinriktningen för regeringens politik på IT- området ligger fast, vilket bl.a. innebär att regeringen med olika åtgärder skall främja en ökad tillgänglighet till informationstekniken och att regelverken skall vara anpassade för att främja tillväxten och ökad sys- selsättning. Kommissionen (SB 1995:01) för att främja en bred användning av in- formationsteknik, IT-kommissionen, är rådgivande till regeringen i över- gripande och strategiska frågor på IT-området. En av de första åtgärderna som regeringen vidtog efter IT-propositionen lämnades, var att förnya IT-kommissionens uppdrag. Genom regeringsbeslut den 6 juni 1996 fick IT-kommissionen i tilläggsdirektiv (dir. 1996:46) i uppdrag att inrikta sitt arbete mot att ta fram analyser och förslag till konkreta åtgärder inom följande områden: - Informationstekniken som ett verktyg för att skapa tillväxt och syssel- sättning. - Ökad tillgänglighet till informationsteknik. - Konsekvenser av och framtidsscenarion för IT-användningen. IT-kommissionen har under de senaste två åren presenterat en mängd rapporter, bl.a. från olika hearingar och seminarier som man hållit. Kommissionen har även skapat nya mötesplatser för bl.a. främjande av elektronisk handel, för rättsinformation, för år 2000-problematiken samt för IT-användning bland äldre (SeniorNet Sweden). Ett rättsligt obser- vatorium har också bildats (se avsnitt 4.1.3). I IT-kommissionens rapport Sverige inför epokskiftet (SOU 1997:63) beskrivs utvecklingen inom viktiga områden i informationssamhället samt också kommissionens egna arbetsprogram. IT-kommissionen skall lämna sin slutrapport den 31 maj 1998. Regeringen har vidare den 19 december 1996 beslutat om tilläggs- direktiv för Ungdomens IT-råd (SB 1995:02). Direktiven (dir. 1996:105) innebär att rådet skall samla, analysera och förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i skolan, på fritiden och inför arbetslivet. Rådet skall slutredovisa sitt arbete senast den 15 december 1997. I december 1996 presenterade rådet betänkandet MEGA-BYTE (SOU 1996:181). I betänkandet framför rådet bl.a. att det är nödvändigt att anpassa utbildningssystemet, arbetsmarknaden, näringslivet m.m. till utvecklingen av informations- och kunskapssamhället. Rådet beskriver utvecklingen mot ett samhälle som kombinerar globalisering och decent- ralisering, det s.k. glokalsamhället. Med detta avses ett samhälle som präglas av en starkare lokal förankring parallellt med ett globalt arbetsfält där den enskilde individens kunskap och kompetens står i centrum för utveckling och ekonomi. Betänkandet har varit på remiss och de förslag som rådet lämnat i betänkandet bereds inom respektive departement i Regeringskansliet. 3.1 Informationsteknikens möjligheter till ökad tillväxt Styrkefaktorer för tillväxt Som tidigare nämnts ligger Sverige internationellt sett långt framme när det gäller tillgången till och användningen av avancerad informationstek- nik. En rätt använd informationsteknik skapar möjligheter till ökad till- växt och ökad sysselsättning. För att fullt ut kunna ta tillvara de möjlig- heter som informationstekniken ger måste Sverige bibehålla sin konkur- renskraft gentemot andra länder. Här har vi ett flertal styrkefaktorer att vårda och utveckla, bl.a. följande. - Det finns en nationell IT-strategi och ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. - Det finns en välutbildad arbetskraft och en stark ambition och tradi- tion i det svenska samhället att utveckla kunskap och kompetens samt en nyfikenhet och öppenhet för att ta till sig ny teknik. - Det finns många gynnsamma betingelser för företagande i Sverige. Vi har t.ex. jämfört med de flesta andra länder en väl utbyggd infrastruk- tur för information. - Det finns en tradition av öppenhet inför omvärlden, vilket gör att Sverige har förhållandevis lättare att utnyttja globaliseringens fördelar. - Svenska myndigheter och företag ligger, internationellt sett, långt framme när det gäller användning av datorer och elektroniska nätverk för affärer. Sverige har således gynnsamma förutsättningar för att kunna bibehålla vår tätposition på IT-området. Den väl utbyggda infrastrukturen för in- formationsförsörjning tillsammans med en stor spridning av datorer i företag och hushåll ger Sverige goda möjligheter att vara ett framgångs- rikt land t.ex. inom tillväxtmarknaden för elektronisk handel. Den offentliga sektorns initiativ för att utveckla elektronisk offentlig upphandling bidrar positivt till utvecklingen. Stat, kommun och landsting finansierar och genomför inom ramen för Toppledarforums arbete ett projekt som syftar till att införa elektroniskt baserade rutiner i den offentliga sektorns upphandlings- och inköpsverksamhet. Tre ramavtal avseende produkter och tjänster för elektronisk handel har tecknats och projektet har genomfört en upphandling av tjänster. Enligt projektets sekretariat har informations- och erfarenhetssprid- ningen inom kommunerna varit god. Före 1997 års utgång förväntas ca 10 % av kommunerna ha påbörjat elektronisk upphandlings- och inköps- verksamhet. Landstingen har ställt sig positiva till projektet. Myndigheter med stora inköpsvolymer har insett fördelarna med elektronisk handel. Toppledarforums projekt för elektronisk handel är ett exempel på hur ny teknik kan underlätta för företag att komma i kontakt med en större marknad och därigenom få utökade affärsmöjligheter. Målet i detta pro- jekt är att rationalisera den offentliga administrationen och uppnå fördel- aktigare priser, men även att sprida IT-användningen till mindre och medelstora företag, för att därigenom möjliggöra för dem att deltaga i den totala europeiska offentliga upphandlingen. Övriga åtgärder för att främja elektronisk handel redovisas i avsnitt 4.1.1 nedan. Anpassade regelverk Rättsordningens förmåga att stödja och reglera användningen av infor- mationstekniken är av central betydelse för att kunna skapa förutsätt- ningar för tillväxt av olika tjänster och tillämpningar på IT-området. De regler som för närvarande finns tillgodoser i allt väsentligt detta krav. Förbättringar kan dock åstadkommas. Självfallet måste också en anpass- ning ske till den ständigt pågående tekniska utvecklingen. Vid detta arbete, som regeringen kontinuerligt bedriver, måste hänsyn tas till flera olika intressen. En viktig utgångspunkt är att de regler som skapas inte får hindra en dynamisk teknisk utveckling. Å andra sidan får inte intres- set av att gynna denna utveckling drivas så långt att säkerhetsintressen och hänsynen till enskildas integritet träds för när. Sedan IT-propositionen lämnades till riksdagen våren 1996 har rege- ringen vidtagit en rad åtgärder på IT-området. Dessa åtgärder tillsam- mans med pågående eller planerade åtgärder redovisas huvudsakligen under avsnitt 4 nedan. Informationssamhället bygger till stora delar på globala nätverk. För- utom nationella insatser är det därför angeläget att verka för hållbara internationella överenskommelser. Försök till nationella regleringar av Internet är ett tydligt exempel på att nationella särbestämmelser kan ris- kera att bli verkningslösa. Detta har visat sig bl.a. vid diskussioner om olagligt och skadligt material som tillhandahålls via Internet. Internatio- nella samarbeten i dessa frågor har inletts i bl.a. EU, Europarådet och OECD. EU:s ministerråd antog den 17 februari 1997 en resolution avse- ende olagligt och skadligt material som tillhandahålls via globala nätverk som Internet. I resolutionen uppmanas medlemsstaterna att uppmuntra framväxten av system med självreglering för att förebygga missbruk av näten. I Sverige har de organisationer som i större omfattning tillhandahåller tillgång till Internet enats om att stödja arbetet med att inrätta ett organ, liknande den etiska kommittén för betaltelesamtal, för hantering av kla- gomål om olagligt, oetiskt eller på annat sätt oacceptabelt handlande via Internet. På detta sätt bör bättre förutsättningar skapas för att material som är olagligt kommer till polisens kännedom och att brottsliga hand- lingar blir beivrade. Ett annat exempel på internationellt samarbete på IT-området är den ministerkonferens som hölls i Bonn den 6–8 juli 1997. Vid konferensen, där Sverige deltog, undertecknades en deklaration om globala nätverk. Deklarationen behandlar frågor om hur alla skall beredas tillgång till de globala nätverken på likvärdiga villkor och hur förtroendet för nätverken skall kunna upprätthållas. 3.2 Tillgänglighet för alla Informationstekniken måste vara tillgänglig för alla, utvecklingen får inte skapa nya klyftor i vårt samhälle utan bör i stället bidra till att över- brygga de nuvarande. Informationstekniken kan bidra till att öka jäm- ställdheten i olika dimensioner, jämställdhet mellan olika regioner, mel- lan könen samt mellan olika åldrar och grupper i samhället. En bred och jämlik användning av informationstekniken är en av förutsättningarna för en sund tillväxt och ökad sysselsättning i samhället. Jämställd utveckling Det finns i dag stora skillnader när det gäller tillgång till och användning av informationsteknik, vilket bl.a. SCB:s datorvaneundersökning från 1995 och den i avsnitt 2.1 redovisade undersökningen av FSI visar på. Användningen är t.ex. störst bland yngre män och minst bland kvinnor och äldre. Den ojämlika IT-användningen kan bero på många olika fakto- rer, t.ex. bristande ekonomiska förutsättningar, otillräcklig kompetens och kunskap samt otillgänglig teknik som försvårar användandet. Under statsbudgeten finns särskilda medel anslagna i syfte att stödja punktinsatser som leder till att nya användargrupper kommer i kontakt med informationsteknik. Kommunikationsdepartementet har under åren 1996 och 1997 beviljat medel om drygt 42 miljoner kronor till 31 st. IT- projekt för nya användarkategorier, dvs. sådana grupper där IT-använd- ningen är låg i förhållande till andra jämförbara kategorier. Projekt som berör bl.a. handikappade, invandrare, småföretagare samt äldre har prio- riterats. Kvinnors behov och intressen har särskilt uppmärksammats. En närmare redovisning av bidragen och projekten lämnas i avsnitt 4.5. När det gäller t.ex. att motverka en ojämlik utveckling mellan ung- domsgrupper kommer projekt inom Allmänna arvsfonden att prioriteras som syftar till att uppmuntra och stödja IT-användning bland ungdomar som i liten omfattning har tillgång till informationsteknik i sin hemmiljö. En av IT-kommissionens huvuduppgifter är att stimulera fler till att använda informationstekniken, särskilt de grupper som i dag inte utnytt- jar möjligheterna i någon större utsträckning. Kommissionen har bl.a. lämnat rapporten Kvinnor och IT (rapport 4/96), med syfte att diskutera kvinnors inställning till informationstekniken, hindren för ökad använd- ning och åtgärder som kan förbättra kvinnors möjlighet att påverka tek- nikutvecklingen. Ett antal förslag lades fram, bl.a. att de s.k. datorteken bör öppnas för yrkesgrupper som normalt inte kommer i kontakt med informationstekniken samt att IT-centra bör inrättas i varje kommun. IT-kommissionen har även bidragit aktivt till att skapa en ideell före- ning, SeniorNetSweden, för personer över 55 år som skall främja senio- rers användning av informationsteknik och öka möjligheter till kommu- nikation och användning av informationstjänster. Regionalpolitisk utveckling Tillgängligheten till informationsteknik är även av betydelse för de över- gripande målen för regionalpolitiken om uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Användningen av informationsteknik förbättrar bl.a. det lokala ser- viceutbudet i glesbygdsområden. Detta gäller serviceutbudet inom många sektorer, t.ex. handel, sjukvård, lantbruks- och skogsrådgivning. Det är även av betydelse att användningen av informationsteknik ökar bland små och medelstora företag i utsatta och perifera orter. Genom en ökad IT-användning får dessa företag tillgång till marknader de tidigare inte haft möjlighet att nå. Därmed förstärks regionernas relativa konkur- renskraft och attraktion för såväl företag som invånare. Regeringen och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har under perioden 1987–1996 beslutat om regionalpolitiska företagsstöd till etablering av tjänsteföretag i de regionalpolitiska stödområdena som motsvarar ca 6 000 nya arbetstillfällen. Dessa etableringar har möjlig- gjorts genom användandet av data- och telekommunikationsteknik. Som exempel kan nämnas företaget DHL:s beslut att förlägga en del av sin världsomspännande verksamhet till Ljusdal. I Blekinge är länsstyrelsens insatser inom ramen för det s.k. IT-Ble- kinge-projektet ett exempel på en aktiv medverkan från statens sida vad gäller regional utveckling inom IT-området. Ett annat exempel på ett regionalt agerande på IT-området är det s.k. AC-direkt i Västerbottens län. AC-direkt skall ta fram en strategi- och aktionsplan för informationssamhället i Västerbotten. Både AC-direkt och IT-Blekinge har utvalts, i konkurrens med 20 andra regioner i Europa, att bli EU:s pilotregioner med anknytning till det olika program som rör informationssamhället för att utveckla framväxten av det s.k. ”Regionala InformationsSamhällets Initiativ” (RISI). Utbildningssektorns betydelse för IT-användningen Tillgängligheten till informationstekniken har flera dimensioner. Det handlar inte bara om den fysiska tillgången till och utformningen av in- formationstjänsterna, det handlar också om kunskap om hanteringen av verktyget, dvs. av själva informationstekniken. Utbildningssektorns möj- ligheter att förmedla denna kunskap är av stor betydelse för en bred IT- användning. Den nya tekniken förändrar förutsättningarna för lärandet. Information och moderna hjälpmedel för informationssökning finns numera tillgäng- liga långt utanför undervisningsinstitutionerna. Den pedagogiska arenan har genom IT-utvecklingen i än högre grad vidgats långt utanför skolans väggar. I takt med utvecklingen inom IT-området har datorn som ett pedago- giskt hjälpmedel och verktyg kommit allt mer i centrum. Allt fler skol- elever/studenter söker sig fram i Internet – bl.a. med det svenska skol- datanätet och universitetsdatanätet SUNET som utgångspunkt – och i databaser och skaffar på detta sätt information och kunskaper. Bibliote- ken kommer genom informationstekniken att få en vidgad betydelse där bibliotekariens arbete som handledare i kunskapssökandet blir ett kom- plement till lärarens. De internationella datanäten bidrar tillsammans med andra medier, t.ex. tidningar, TV och video, också till att allt mer kun- skap kan inhämtas utanför utbildningssystemen. Informationstekniken innebär även stora möjligheter till en pedagogisk förnyelse och kommer i allt högre utsträckning att vara en hävstång för utvecklingen av pedagogiken i undervisningen, t.ex. genom att stimulera nya arbetsformer som främjar ökat ansvar för eleverna/studenterna i deras eget lärande. Användningen av informationsteknik skapar nya arbetssituationer på alla utbildningsnivåer. Informationstekniken med- verkar till att trycket på en förändring av undervisningen, från ett bete- ende av att ”lära ut” till att ”lära in”, blir starkare. I ett perspektiv av livslångt lärande kommer informationstekniken att få en allt större bety- delse. Användningen av multimedia i utbildningen ökar snabbt. Pedagogiska multimediaprogram har visat sig kunna vara mycket effektiva vad gäller presentation av rena fakta eller vid ren färdighetsträning. Informations- tekniken är dock ett redskap för inlärning vars möjligheter, begränsningar och effekter är outforskat. Forskningen om användningen av datorer i utbildningssammanhang behöver därför öka. Ett erfarenhetsutbyte behö- ver ske både på nationell och internationell nivå. Utbildningen i kunskapssamhället behandlas närmare i avsnitt 4.2 nedan. Regeringen har också tagit upp frågor som avser utbildningssek- torns roll för utvecklingen av informationssamhället bl.a. i propositionen (1996/97:5) Forskning och samhälle, i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1) för år 1997 samt i regeringens skrivelse Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112). 3.3 Ökad sysselsättning och förbättrade arbetsvillkor Utvecklingen av informations- och kunskapssamhället förändrar arbets- marknaden och arbetslivet. I takt med att organisationers strukturer blir alltmer decentraliserade och flexiblare, blir också arbetskraften flexiblare och rörligare. Tillfälliga anställningsformer för särskilda ändamål blir allt vanligare. Från en tydlig produktionsinriktad orientering förändras ar- betsmarknaden mot att bli en marknad som ställer höga krav på den indi- viduella kompetensen. Informations- och kunskapssamhället ställer därmed också höga krav på utbildningen. Efterfrågan på bl.a. teknisk kunskap ökar. I detta sam- manhang spelar även arbetsmarknadspolitiken en betydande roll. Regeringen har tillsammans med Industriförbundet utarbetat ett förslag till ett nationellt program för IT-utbildning. Projektet skall vara tvåårigt och omfatta ca 10 000 elever. Utbildningen riktar sig främst till arbets- lösa. Motiven till den föreslagna satsningen är att det råder brist i Sverige på yrkesutbildad personal inom IT-området (programmerare, applika- tionsutvecklare, PC- och nätverkstekniker). Denna brist finns på använ- darsidan inom de flesta branscher. För IT-företagen är konkurrensen om arbetskraft ett betydande hinder för tillväxt. En stor del av kompetens- behovet kan tillgodoses med personal utan högskoleutbildning. Avgö- rande är lämplighet, fallenhet och intresse. Detta innebär att grupper som i dag har det svårt på arbetsmarknaden ges ökad möjlighet att åter komma ut på arbetsmarknaden. Ett annat motiv till satsningen är att det är viktigt att utbilda inför det sekelskifte som ligger framför oss. Stora delar av den mjukvara som styr en rad viktiga och strategiska system kommer inte enligt IT-branschens bedömning att klara övergången till år 2000. Omställningen av datorsystem m.m. inför sekelskiftet presenteras närmare under avsnitt 2.5 och 3.4. Informationstekniken skapar nya jobb. Enligt svenska och utländska bedömare har Skandinavien och speciellt Sverige under de senaste två åren blivit en starkt växande region när det gäller den nya medie- och programvarubranschen. Denna bransch består av företag specialiserade på digitala, interaktiva medier såsom multimediaprogram, CD-ROM- produktioner, produktioner av interaktiv digital TV samt tjänster, pro- dukter och design av hemsidor på Internet eller företagsinterna Intranet. De flesta av de nya företagen är små, ofta nätverk av löst knutna indi- vider med specialkunskaper. De arbetar mot ett gemensamt mål i projekt- form. Nya företag tillkommer nästan dagligen, då etableringströskeln är låg. Det räcker ofta med en dator och en Internetanslutning för att starta verksamheten. Utöver de som sysselsätts i dessa företag tillkommer alla de som arbetar med nya media på förlag, tidningar, reklambyråer, hos teleoperatörer etc. En nackdel som kan uppstå för de många små aktörerna på marknaden är att de var för sig får svårt att nå ut till konsumenterna med marknads- föringen av sina tjänster, i synnerhet till konsumenter utomlands. En möjlig väg framåt för dessa företag är att organisera sig så att de bildar en verklig medie- och programvaruindustri, med etablerade marknads- kontakter både i Sverige och i utlandet. Informationstekniken har således en stor potential att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Detta gäller inte bara för entreprenörer. Det kommer även att bli stor efterfrågan på administratörer för att hämta, systemati- sera och paketera information som finns på nätet. Informationstekniken medför och kommer att medföra stora föränd- ringar av arbetsvillkor och levnadsvillkor i övrigt. Den möjliggör föränd- rade produktionsmetoder och arbetssätt och skapar nya förutsättningar för arbetets organisation och innehåll. Införande av datorer och annan ny teknik förutsätter ofta en utvecklad arbetsorganisation för att teknikens potential skall kunna tas till vara fullt ut. På omvänt sätt ställer en välutvecklad arbetsorganisation krav på ar- betsmetoder och teknik. Såväl teknik som arbetsorganisation ställer krav på kompetensen hos arbetstagarna. En kunskapsintensiv verksamhet med hög kompetens ställer i sin tur särskilda krav på arbetsorganisation och arbetsinnehåll. En ändamålsenlig arbetsorganisation innebär stora möjligheter till en förbättrad arbetsmiljö och en ökad tillväxt. Frågor om användning av informationstekniken tillsammans med en mer flexibel arbetsorganisation är av vital betydelse för effektiva verk- samheter och möjligheter till tillväxt. Arbetsorganisationsfrågorna är strategiska frågor för företagens utveckling och konkurrenskraft. Arbetsorganisationsfrågorna är därför också viktiga för att nå målen om ökad sysselsättning. IT-utvecklingen innebär möjligheter till förnyade sätt att arbeta på. Be- roendet av en fast arbetsplats och en fast arbetstid minskar, koncentra- tionen och närheten till företagens huvudkontor får också en allt mindre betydelse. De förbättrade möjligheterna till distansarbete innebär även att det finns goda möjligheter till en bra regional fördelning av arbetstillfäl- lena. I IT-propositionen angav regeringen att konsekvenserna av distans- arbete för lagstiftningen på olika områden borde klarläggas. Regeringen har därför den 5 juni 1997 beslutat att tillkalla en särskild utredare för att se över den lagstiftning som berör distansarbete. Utredaren skall klar- lägga de hinder lagstiftningen kan innebära för att införa och genomföra distansarbete samt behovet av skydd för den enskilde samt föreslå de lagstiftningsåtgärder som behövs. Den centrala arbetsrättsliga lagstift- ningen, arbetsmiljölagen, arbetstidslagen, jämställdhetslagen, lagstift- ningen om ansvar och ersättning för skada på person eller egendom samt socialförsäkringslagstiftningen skall ingå i översynen, liksom annan lag- stiftning som kan ha betydelse för införandet och utförandet av distansarbete. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 september 1998. 3.4 Stabil och säker infrastruktur Den fysiska tillgången till informationstekniken säkras bl.a. genom kra- ven i telelagen (1993:597). Genom telelagen tillförsäkras envar tillgång till telefonitjänst till ett rimligt pris. Med telefonitjänst avses inte bara tillgång till en anslutning som medger talkommunikation utan som även medger kommunikation via telefax och datakommunikation via låg- hastighetsmodem. Det sistnämnda kommunikationssättet medger bl.a. möjlighet att ansluta sig till Internet. Den svenska delen av Internet växer och blir en alltmer betydande del av vår infrastruktur för kommunikations- och informationsförsörjning. Samtidigt är såväl själva innehållet som strukturen hos Internet relativt oreglerat. Även om detta är en av de stora tillgångarna hos Internet så kan det skapa problem när en stor grupp användare blir beroende av Internet som en säker kommunikations- och informationsförsörjare, utan att det finns någon som har ett uttalat ansvar för Internet. I syfte att få en klarare belysning av frågan har regeringen den 26 sep- tember 1996 gett Statskontoret i uppdrag att se över hur den svenska delen av Internet bör vara strukturerad och organiserad för att motsvara ökande krav på bl.a. säkerhet och uthållighet. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 1997. En närmare redogörelse för investeringar i infrastrukturen för informa- tionsförsörjningen samt tillgången till teletjänster redovisas i kapitel 4.3.1 Kommunikationerna i ett IT-perspektiv. De öppna kommunikationsstandardernas snabba utveckling har inne- burit att gårdagens system med stordatorer i stor utsträckning ersatts av distribuerade system för persondatorer i nätverk. Detta har medfört en högre grad av informationsutbyte inom och framför allt mellan organisa- tioner. Nya tjänster växer fram genom Internet. Sammankopplingen av kommunikationen mellan system ökar exponeringen av den information som hanteras. Detta för med sig att hoten mot och säkerhetsbristerna i systemen både ändrar karaktär och ökar. Säkerhetsbristerna kan medföra störningar i informationsutbytet i form av brister i tillgänglighet, data- virus, dataintrång, avlyssning av datakommunikation samt övrig teletra- fik som fax och GSM, sabotage, informationskrigföring m.m. Samhällets sårbarhet ökar och konsekvenserna av störningarna i informationssyste- met fördjupas om inte säkerhetsarbetet håller jämn takt. Försvarsutskottet har i ett yttrande till betänkandet 1995/96:TU19 Informationsteknikens användning konstaterat att ett uttalat samlat an- svar för sårbarhets- och säkerhetsaspekterna på departements- eller myn- dighetsnivå saknas. Vidare saknas en samlad bild över sårbar- heten/säkerheten i ”ADB-verksamheten” och rollfördelningen mellan olika centrala myndigheter är inte helt klarlagd. Riksdagen har ställt sig bakom uttalandet (rskr. 1995/96:282). Ett stort antal åtgärder har redan vidtagits inom en rad olika områden såsom försvarsområdet, utrikesområdet och justitieområdet. Regeringen anser dock, i likhet med riksdagen, att en sammanhållen strategi för IT-säkerhet behöver tas fram där statens ansvar anges samt hur säkerhetsarbetet kan inordnas i det nationella handlingsprogrammet för informationsteknik. Regeringen kommer inom kort att ge Statskonto- ret i uppdrag att utarbeta en sammanhållen strategi för IT-säkerhet samt statens ansvar för denna. Statskontoret skall ange hur säkerhetsarbetet kan inordnas i handlingsprogrammet för att bredda och utveckla använd- ningen av informationsteknik. Vidare skall Statskontoret ange hur arbetet med IT-säkerhetsfrågorna bör organiseras och fördelas mellan olika instanser. I detta arbete skall ansvarsfrågorna mellan sektorsansvariga myndigheter inom området noga definieras. Uppdraget skall avrapporte- ras sommaren 1998. Regeringen avser återkomma till riksdagen i frågan. Det pågående arbetet inom Regeringskansliet med IT-säkerhets- frågorna redovisas i avsnitt 4.3.3 nedan. Omställningen av datorsystem m.m. till år 2000 Problemen med omställningen av datorsystem och andra system som innehåller datumstyrd elektronik inför år 2000 har tidigare nämnts under avsnitt 2.5. Det pågår redan ett flertal arbeten på olika håll för att lösa problemen. Regeringen har fattat beslut om en förordning om översyn av statliga myndigheters informationssystem inför år 2000 (SFS 1997:30). Förord- ningen kräver att alla statliga myndigheter gör analyser och planer för den egna verksamheten samt att vissa myndigheter gör en bedömning av anpassningsarbetet inom sitt tillsynsområde. Statskontoret kommer att redovisa en samlad bedömning av läget till regeringen i september 1997. IT-kommissionen anordnade den 18 december 1996 en hearing för att ta reda på hur företag och myndigheter förbereder omställningen av datorsystemen år 2000. Syftet med IT-kommissionens hearing var att få en allsidig kunskap om problemets omfattning samt om vilket arbete som pågår inom olika delar av offentlig sektor och näringsliv för att skapa en ökad medvetenhet om problemet, identifiera vem som har ansvaret samt skapa ett underlag för att utveckla ett åtgärdsprogram för att lösa proble- met. Referat och slutsatser från denna hearing finns sammanställt i rap- porten IT-problem inför 2000-skiftet (SOU 1997:12). IT-kommissionen har därefter, i samarbete med bl.a. Industriförbundet och Statskontoret, lanserat en s.k. 2000-märkning. De produkter som garanterat är anpassade för att klara övergången till det nya årtusendet får leverantörerna märka med en symbol som visar att de är ”2000-säkra”. De myndigheter som har att förvalta de stora samhälleliga datorsyste- men arbetar intensivt med att förbereda sekelskiftet. På Riksförsäkrings- verket (RFV) berörs 95 % av totalt ca 11 000 program. Vissa program kommer att påverkas redan år 1998. RFV har kartlagt sina programvaror och under år 1997 påbörjas arbetet med att göra de nödvändiga anpass- ningarna. Riksskatteverket (RSV) går liksom RFV, igenom sina program under året och eventuella justeringar påbörjas under år 1997. En arbetsgrupp med företrädare för Kommunförbundet, Landstings- förbundet, Statskontoret, Post- och telestyrelsen, SAF, Industriförbundet m.fl. träffas regelbundet under ledning av IT-kommissionens sekretariat. Syftet är att kontinuerligt stämma av vilka åtgärder som vidtas under de olika samhällssektorerna. Statskontoret skall fungera som ett stöd för myndigheterna i deras analys- och anpassningsarbete med sina system fram till sekelskiftet. Regeringen avser att aktivt följa utvecklingen när det gäller att lösa år 2000-problematiken och vid behov vidta ytterligare åtgärder för att underlätta övergången till sekelskiftet. 4 Redovisning av åtgärder inom ramen för handlingsprogrammet för informationsteknik 4.1 Rättsordningen Regeringen hade redan före utarbetandet av IT-propositionen tagit en rad initiativ till översyner av lagstiftningen som en följd av utvecklingen på IT-området. Detta gäller t.ex. persondatalagstiftningen och regelverket för den offentliga förvaltningen. Regeringens arbete med det rättsliga ramverket utgår från att de fem högprioriterade områdena integritets- skydd, upphovsrätt, regelverket för elektronisk dokumenthantering, reg- leringen av distansarbete och telelagen skall vara genomgångna inom en treårsperiod från det att IT-propositionen antogs. Dessutom strävar rege- ringen efter att finna effektiva former för en kontinuerlig uppföljning av den snabba utvecklingen på IT-området. IT-utvecklingen innebär allmänt sett att många juridiska begrepp måste ses över och behandlas på ett nytt sätt. Frågor om t.ex. elektroniska dokument skär tvärs igenom traditionella rättsområden. Frågor om rätten till information aktualiserar upphovsrätt, informationsfrihet, straffrätt, konkurrensfrågor, avtalsfrågor, integritetsskydd, arkivfrågor m.m. Utvecklingen av elektronisk handel och sammansmältningen av olika tekniker för distribution av elektroniska informationstjänster är också exempel på frågor som kräver nya genomgångar av regelverken. Frågan om reglering av distansarbete har behandlats under avsnitt 3.3. Genomförda ändringar i telelagen behandlas under avsnitt 4.3.1. 4.1.1 Regelverk för elektronisk handel Som tidigare nämnts är det för att främja utvecklingen och utbredningen av elektronisk handel viktigt att regelverket klarläggs. Med tanke på den elektroniska handelns globala natur måste regelverket vara i samklang med internationella standarder och rekommendationer. Inom EU har kommissionen den 16 april 1997 antagit meddelandet Ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel (KOM(97) 157 slutlig). Syf- tet med initiativet är att stimulera en kraftig tillväxt av elektronisk handel i Europa. Initiativet, som bygger på kommissionens hittillsvarande ar- bete, avses ge en sammanhängande politisk ram för framtida gemen- skapsåtgärder. Kommunikationsdepartementet har sänt ut kommissio- nens meddelande på remiss till ett stort antal berörda organisationer i Sverige inför ett svenskt ställningstagande i frågan. Frågan har också aktualiserats genom det amerikanska initiativet ”A Framework for Global Electronic Commerce” som presenterats av USA:s president Bill Clinton den 1 juli 1997. De båda initiativen har många beröringspunkter, inte minst handels- politiskt, och man talar om vikten av att utvecklingen får styras av mark- nadskrafter med så få regleringar som möjligt. Även Bonndeklarationen, som nämnts under avsnitt 3.1 ovan, lägger stor vikt vid elektronisk handel och dess möjligheter. Vidare pågår inom OECD ett omfattande arbete beträffande elektronisk handel och dess ef- fekter på en rad områden. Det finns ett antal övergripande frågor som påverkar verksamheten med elektronisk handel och som måste ha fullgoda lösningar för att nä- ringsliv och konsumenter skall ha förtroende för verksamheten. Det krävs t.ex. säker teknik i form av digitala signaturer, kryptering, digitala certifikat och säkra betalningssystem. Digitala signaturer, dvs. den digitala motsvarigheten till namnteckning, behövs för att styrka rik- tigheten av elektroniska dokument och ersätta namnteckningarna. Sverige deltar i arbetet att inom FN:s handelsrättskommission UNCITRAL ta fram en modellag om digitala signaturer. Detta är en fort- sättning på UNCITRAL:s arbete med en modellag om rättsliga aspekter på elektronisk handel. Med kryptering menas en förvanskning av ett meddelande så att det blir obegripligt förutom för den som har en nyckel med vars hjälp det ursprungliga meddelandet kan återskapas. Kryptering är av betydelse för att skydda innehållet i elektroniska dokument, men det är också en grundläggande förutsättning för tillskapandet av pålitliga elektroniska sigill och signaturer. I Sverige är rätten att kryptera fri. En arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en balanserad policy för hantering och använd- ning av kryptosystem har tillsatts inom Regeringskansliet. En rapport som beskriver förutsättningarna för en sådan policy kommer inom kort att presenteras som ett underlag för det fortsatta arbetet. Genom att skapa ett fungerande elektroniskt betalningsmedel blir det möjligt att göra anonyma betalningstransaktioner i samband med elektro- nisk handel. Den som vill köpa en vara eller en tjänst via t.ex. Internet kan betala kontant och behöver inte lämna ut uppgifter om kreditkort etc. Regeringen tillkallade den 9 januari 1997 en särskild utredare med uppdrag att analysera och kartlägga de rättsliga frågor som uppkommer genom användning av elektroniska pengar (dir.1997:1). Utredaren skall bl.a. analysera elektroniska pengars rättsliga status, överväga vilka som skall ha rätt att utfärda elektroniska pengar och analysera det civilrätts- liga förhållandet mellan utfärdare, innehavare och betalningsmottagare vid utfärdande och användning av elektroniska pengar. Uppdraget skall vara utfört före utgången av år 1997. Utvecklingen av elektronisk handel kräver också klarhet i avtals- och köprättsliga förhållanden. UNCITRAL har tagit fram en modellag om rättsliga aspekter på elektronisk handel. Sverige har deltagit i detta arbete. Modellagen kommer att beaktas i kommande överväganden om behovet av en motsvarande svensk reglering. I betänkandet Elektronisk dokumenthantering (SOU 1996:40), som överlämnades till regeringen i mars 1996 föreslår utredaren endast en ändring av vem som bär risken för att ett meddelande förvanskas under befordran. I övrigt bör den nuvarande civilrättsliga regleringen vara till- räcklig. Betänkandet redovisas närmare i kapitel 4.1.6. I januari 1997 antogs inom EU ett direktiv (97/7/EG) om distansavtal dvs. försäljning av varor och tjänster över bl.a. TV och Internet. Direkti- vet innehåller regler om bl.a. ångerfrist för konsumenter och informa- tionskrav. Det motsvarar i huvudsak de regler som f.n. finns för hemför- säljning. Elektronisk handel och övrig användning av informationsteknik i re- dovisning påverkar framför allt reglerna för löpande bokföring och arki- vering av räkenskapshandlingar. I samband med elektronisk handel finns det stora effektiviseringsvinster att göra om transaktioner med automatik går in i redovisningen. I betänkandet Översyn av redovisningslagstift- ningen (SOU 1996:157), som redovisades i november 1996, har utred- ningens utgångspunkt för de ändringar som föreslås varit att samma krav vad gäller bokföringens funktioner och ändamål skall gälla oberoende av om bokföringen sker manuellt eller är databaserad. Utredningen anser att en ny reglering i högre grad bör utformas som en ramlag jämfört med den nu gällande bokföringslagen (BFL). Utred- ningen föreslår bl.a. att kravet på att mottagen handling skall användas som verifikation slopas och ersätts av ett krav på att den bokföringsskyl- dige vid valet av verifikation skall tillgodose behovet av bevis för affärs- händelsen. Vidare föreslås att den s.k. varannanlänksprincipen avskaffas. Med varannanlänksprincipen avses att om bokföringsskyldigheten full- görs i datorbaserat bokföringssystem, skall varannan länk i bokförings- kedjan föreligga i visuell form och varannan i maskinläsbar form. Utred- ningens förslag bereds f.n. inom Regeringskansliet och en proposition förväntas kunna överlämnas till riksdagen under våren 1998. Tydliga, förutsägbara och neutrala skatteregler som inte innebär några extra belastningar på elektronisk handel jämfört med traditionell handel är också en viktig förutsättning för att den nya verksamheten skall ut- vecklas. Hastigheten, svårigheten att spåra och anonymiteten i de elek- troniska transaktionerna kan också leda till nya möjligheter till skatte- smitning och skatteflykt. Dessa problem måste hanteras så att statsin- komsterna tryggas och snedvridningarna av marknaden minimeras. Ett gott upphovsrättsligt skydd så att innovation och kreativitet främjas har en positiv inverkan på tillväxten av elektronisk handel. De upphovs- rättsliga frågeställningarna som aktualiseras genom bl.a. digitaliseringen pekades i IT-propositionen ut som ett av de särskilt prioriterade områ- dena. Upphovsrätten utsätts för betydande påfrestningar som en följd av ökad användning av informationsteknik. Det finns ett betydande sam- hällsintresse i att ett starkt och effektivt upphovsrättsligt skydd upprätt- hålls. Samtidigt måste uppmärksammas att upphovsrätten inte på grund av den tekniska utvecklingen får ett innehåll som står i strid med infor- mationsintresset. Enskilda länders möjligheter att anta nationella lös- ningar är dock mycket begränsade. Sverige medverkar aktivt i det internationella samarbetet på området. Regeringen överlämnade i maj 1997 en proposition till riksdagen om rättsligt skydd för databaser (1996/97:111). I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnär- liga verk. Förslagen i propositionen säkerställer en balans mellan ett full- gott immaterialrättsligt skydd för databaser och allmänhetens informa- tionsintresse. Vid en diplomatkonferens i Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) i december 1996 antogs texterna till ett fördrag om upphovsrätt och ett fördrag om framförande och fonogram mot bakgrund av den tekniska utvecklingen. Ett svenskt undertecknande av fördragen förbereds för närvarande, vilket torde kräva ändringar i upphovsrättslag- stiftningen. Europeiska kommissionen arbetar för närvarande med ett förslag till direktiv om harmonisering av upphovsrätten och närstående rättigheter. Syftet är att uppnå en harmonisering som behövs för att den inre markna- den skall fungera i informationssamhället. Det finns dessutom ett behov av att finna lösningar där kreativitet och innovation får ett tillräckligt skydd. 4.1.2 Utredning om samordnad lagstiftning för radio, TV och tele- verksamhet Det finns i dag ett stort antal lagrum som på ett eller annat sätt inverkar på tillhandahållandet av elektroniska informationstjänster, bl.a. yttrande- frihetsgrundlagen, tryckfrihetsförordningen, telelagen, lagen om radio- kommunikation, radio- och TV-lagen samt även annan lagstiftning bl.a. på immaterialrättens, avtalsrättens och konsumenträttens områden. Den tekniska utvecklingen har dock, som tidigare beskrivits, medfört att gränserna mellan tele-, data- och massmediekommunikation blir allt- mer otydlig. Tjänster som tidigare varit hänvisade till en viss distribu- tionsteknik kan nå sina konsumenter på olika vägar, t.ex. genom sär- skilda nät för datakommunikation, telenät, kabel-TV-nät, satellitutsänd- ning eller genom teknik för marksänd television och radio. Medan det för användarna saknar betydelse för vilken väg informationen distribueras, kan leverantörens val påverkas av vilken lagstiftning som gäller för ett visst distributionssätt. Detta kan skapa oönskade effekter och begränsa flexibiliteten i tillämpningarna. Regeringen har mot denna bakgrund den 3 juli 1997 beslutat att en sär- skild utredare skall tillsättas för att bl.a. utreda behovet av, förutsättning- arna för samt konsekvenserna av en samordning av lagstiftningen för ljudradio, television, övrig radiokommunikation och televerksamhet (dir. 1997:95). Utgångspunkten skall därvid vara att lagstiftningen bör under- lätta utvecklingen av elektroniska informationstjänster och ta tillvara medborgarnas, näringslivets och samhällets olika behov med avseende på sådana tjänster. Utredaren skall också bedöma om det behövs ytterligare lagstiftning för att säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald inom området för elektroniska informationstjänster samt för att motverka skadliga konkurrensbegränsningar. Till grund för utredarens bedömningar skall bl.a. en analys göras av i vilken mån nuvarande lag- stiftning för ljudradio, television, övrig radiokommunikation och televerksamhet är tillämplig på elektroniska informationstjänster samt hur lagstiftningen påverkar utformningen, användningen och distributio- nen av elektroniska informationstjänster. Uppdraget skall redovisas se- nast den 31 oktober 1998. I sammanhanget bör nämnas att Europeiska kommissionen avser att presentera en grönbok i frågan under år 1997. Syftet är i första hand att beskriva utvecklingen och dess tänkbara konsekvenser samt att ta fram ett antal frågeställningar inför den fortsatta diskussionen i denna fråga. 4.1.3 Det rättsliga observatoriet I november 1996 beslöt IT-kommissionen att inrätta ett rättsobservato- rium i enlighet med de riktlinjer som återfinns i IT-propositionen. Obser- vatoriet består av ledamöter som utöver juridisk sakkunskap även har god kunskap om informationsteknikens villkor. Bland ledamöterna återfinns representanter från både den privata och den offentliga sektorn. Obser- vatoriet skall inom ramen för av IT-kommissionen prioriterade områden självständigt ta fram underlag för kommissionens råd till regeringen om rättsliga angelägenheter. Observatoriets huvudinriktning är att identifiera och diskutera problem inom rättsordningen med god framförhållning för att underlätta och på- skynda förändringar och moderniseringar av lagstiftningen. Observatoriet skall skapa ökad förståelse för legala förändringsbehov och bidra till att lägga grunden för en framtida rättsordning där informationsteknik inord- nas på ett naturligt sätt. Syftet är att formulera strategier för framtiden – inte enbart att avlägsna existerande hinder för IT-användningen. Obser- vatoriet skall också stimulera till debatt om IT-rättsliga frågor och ha en god överblick över legala initiativ, både nationellt och internationellt. Vidare skall observatoriet publicera sina slutsatser, omdömen och rekommendationer på olika rättsområden. För närvarande arbetar obser- vatoriet med fyra olika projekt. Enligt vad som angavs när observatoriet inrättades var dess uppgift att följa den rättsliga utvecklingen och ha ett helhetsperspektiv på föränd- ringsbehoven. I detta syfte har observatoriet i sin rapportserie ”Cyberrymdens juridik” gett ut rapporten ”Transaktionens anonymise- ring” för diskussion i nätverket. Rapporten beskriver en förklarings- modell på rättsliga problemställningar. Vidare genomförde observatoriet nyligen ett seminarium om Cyber- rymdens juridik vid vilken diskuterades hur det instundande epokskiftet kommer att påverka rättsordningen. En analys och fortsatt beredning av detta arbete pågår. Resultatet kommer att presenteras för IT-kommis- sionen i en rapport under hösten 1997. Arbetet i observatoriet skall också syfta till att i god tid identifiera och uppmärksamma rättsliga problem för utvecklingen av informationssamhället samt föreslå förändringar i lag- stiftningen som underlättar användningen av informationstekniken. I det syftet driver observatoriet tre projekt. Ett projekt har nyligen inletts och behandlar frågan om utformningen av det framtida persondataskyddet. Projektet har sin upprinnelse i datalagskommitténs diskussioner om en hanteringsmodell i förhållande till en missbruksmodell för utformningen av persondataskyddet. En rapport är planerad till våren 1998. Ett annat pågående projekt gäller s.k. intelligenta agenter. Observato- riet försöker här klarlägga vilka rättsregler som kan behöva ses över eller tillskapas när sådana datorprogram alltmer kommer i användning. En rapport till IT-kommissionen är att vänta under hösten 1997. Det fjärde pågående projektet är att observatoriet tillsammans med Inrikesdepartementet och föreningen Swebizz kommer att genomföra en hearing om konsumentfrågor i informationssamhället den 19 september 1997. En rapport från hearingen kommer att utarbetas och presenteras under hösten 1997. 4.1.4 De nya medierna och grundlagarna Mediakommittén (Ju 1994:13) tillsattes den 8 september 1994 för att analysera i vilken omfattning nya medier omfattas av tryckfrihetsförord- ningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och för att utreda be- hovet av ett grundlagsskydd för nya medieformer. Under våren kom be- tänkandet Grundlagsskydd för nya medier (SOU 1997:49). Kommittén föreslår bl.a. att YGL:s skydd för medborgarnas frihet att uttrycka åsik- ter, känslor och tankar i form av filmer, videogram och ljudupptagningar utvidgas till att omfatta alla slag av tekniska upptagningar, dvs. även CD- ROM-skivor med enbart text och stillbilder. Vidare skall, enligt förslaget, massmedieföretag få grundlagsskydd för sådant tillhandahållande av upplysningar som sker genom en databas förutsatt att det har utfärdats ett utgivningsbevis för verksamheten och att databasen uppfyller samma förutsättningar som nu gäller för massmedie- företagens databaser. Kommittén menar att Internet i dagsläget inte kan betraktas som ett medium i sig utan får ses som ett system som möjliggör olika former av datakommunikation och varje tillämpning får betraktas var för sig vid bedömningen av om grundlagsskydd föreligger eller ej. Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss kan komma att beslutas under hösten 1997. 4.1.5 En ny datalag Den svenska datalagen har länge varit i behov av en totalrevision. I IT- propositionen förutsattes att den gamla lagen inom tre år skulle vara er- satt av en ny persondata- eller integritetslagstiftning. Redan vid data- lagens tillkomst förutsattes att den skulle ses över inom en snar framtid. Så har också skett i olika etapper. Den parlamentariska utredningen Datalagskommittén (Ju 1995:08) har haft till uppgift att göra en total översyn av 1973 års datalag. Kommittén har vidare analyserat på vilket sätt EG-direktivet om skydd för personuppgifter (95/46/EG) skall införlivas i svensk lagstiftning. Kommitténs uppdrag har därutöver varit att föreslå ändringar i tryckfri- hetsförordningen som är motiverade för att grundlagsregleringen om allmänna handlingars offentlighet skall vara anpassad till den nya tekni- ken och terminologin på området. I betänkandet Integritet Offentlighet Informationsteknik (SOU 1997:39), som överlämnades till regeringen den 5 mars 1997 läm- nas förslag till lagstiftning som liksom EG-direktivet bygger på att själva hanteringen av personuppgifter regleras. Den föreslagna persondatalagen kan ses som en ramlag som ger generella riktlinjer för all behandling av personuppgifter. I den föreslagna lagen slås fast vissa grundläggande krav på all be- handling av personuppgifter. Den persondataansvarige skall se till att personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och be- rättigade ändamål. Uppgifterna får sedan inte behandlas för något ända- mål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna ursprungligen sam- lades in. Fler uppgifter än nödvändigt får inte behandlas och de behand- lade uppgifterna skall vara adekvata och relevanta. Felaktiga, missvi- sande eller ofullständiga uppgifter skall korrigeras. Uppgifterna får spa- ras bara så länge det är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med be- handlingen. För uppgifter som behandlas för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål finns särskilda regler. Utredningen föreslår att den nya lagen skall träda i kraft den 1 januari 1999. Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss kan komma att beslutas under hösten 1997. Offentlighetsprincipen i IT-samhället Datalagskommittén har också haft uppdraget att se över reglerna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar, den s.k. offentlighetsprincipen. Syftet har inte varit att för- ändra denna princip utan att undersöka hur den kan tillämpas i en modern IT-miljö. För detta har utredningen satt två utgångspunkter för arbetet; offentligheten skall vara så vid som möjligt och reglerna måste vara tyd- liga och lätta att tillämpa. Utredningen föreslår att det centrala begreppet i offentlighetsprincipen skall vara ”allmän uppgift” i stället för ”allmän handling”. Begreppet uppgift är teknikneutralt. Sekretesslagen bygger redan i dag på detta be- grepp. Det har ingen betydelse om handlingen har formen av ett papper eller om den finns i digital form. Myndighetens skyldighet att lämna ut allmänna uppgifter skall omfatta sådana uppgifter som den förvarar, antingen rent fysiskt (på papper eller på en CD-ROM-skiva, diskett eller hårddisk) eller logiskt (i ett elektro- niskt arkiv som tillhör myndigheten). När det gäller själva utlämnandet av allmänna uppgifter till allmän- heten föreslås en utvidgning av offentlighetsprincipen. Den bör, enligt förslaget, även omfatta en rätt att få ut allmänna uppgifter i elektronisk form t.ex. på diskett eller via elektronisk post. Detta bör, åtminstone på sikt, vara positivt även för myndigheterna som slipper dyrbar pappers- hantering. 4.1.6 IT-utredningen IT-propositionen förutsatte att det inom tre år skulle finnas en generell rättslig reglering för elektronisk dokumenthantering. Ett steg i denna riktning är utredningen om elektronisk dokumenthantering (SOU 1996:40), IT-utredningen, som inlämnades till regeringen i mars 1996. Utredningen berör tre områden; ansvaret för elektroniska an- slagstavlor, myndigheters hantering av elektroniska dokument samt elektronisk dokumenthantering inom näringslivet. Myndigheters hantering av elektroniska dokument Beträffande myndigheters hantering av elektroniska dokument föreslås i IT-utredningen att definitioner av begreppen elektronisk handling, digi- talt dokument, digital signatur och digital stämpel förs in i förvaltnings- lagen. Genom att använda digitala signaturer och stämplar anser utreda- ren att våra traditionella rättsregler om pappersbaserad uppgiftshantering kan användas i en IT-miljö, med endast smärre justeringar. Utredaren lämnar förslag till nya bestämmelser i rättegångsbalken, förvaltnings- lagen och förvaltningsprocesslagen om inkommande elektroniska hand- lingar. Slutligen föreslås en ändring i datalagen, för att anpassa rättig- heten för den som är registrerad att få utdrag ur register, och en ändring i sekretesslagen, för att säkerställa att krypteringsnycklar som myndigheter använder för signering kan skyddas mot insyn. Elektronisk dokumenthantering inom näringslivet IT-utredningen konstaterar att nuvarande civilrättsliga reglering i huvud- sak bör fungera med avseende på elektronisk handel. Den ändring av gällande rätt som föreslås är att frågan om vem som står risken för att ett meddelande förvanskas under befordran skall regleras på samma sätt som när en handling försenas eller inte kommer fram (40 § avtalslagen). Elektroniska anslagstavlor I IT-utredningen föreslås att en särskild lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor införs. Regeringen har upprättat ett lagförslag om ansvar för elektroniska anslagstavlor och inhämtat lagrådets yttrande i ärendet. En särskild lag föreslås i vilken den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall ha uppsikt över en sådan tjänst. En tillhandahållare av en elektronisk anslagstavla skall vidare vara skyldig att ge användare av tjänsten viss information och att förhindra spridning av vissa slag av meddelanden. Den som inte lämnar föreskriven information eller under- låter att förhindra spridning av vissa meddelanden föreslås kunna bli straffad. Datorer och annan utrustning som använts vid brott mot lagen skall i vissa fall kunna förverkas. 4.1.7 Barnpornografiutredningen I Barnpornografiutredningens betänkande Barnpornografifrågan Inne- havskriminalisering m.m. (SOU 1997:29) redovisas en undersökning av förekomsten av barnpornografi i elektroniska konferenssystem. Syftet har varit att ge kunskap om i vilken omfattning barnpornografiska bilder förekommer i konferenssystem och vilket ursprung de har. Utredningen har granskat elektroniska anslagstavlor, s.k. BBS:er (Bulletin Board Systems), hemsidor på World Wide Web (WWW) och särskilda dator- konferenssystem på Internet t.ex. Usenet. Utredningen konstaterade att material av pedofilkaraktär endast undantagsvis förekommer på hemsidor i WWW. Däremot sker öppen spridning av barnpornografi över Internet genom Usenet. Barnpornografiutredningen föreslår inga åtgärder som särskilt siktar in sig på användning av datorer och globala nätverk såsom Internet för spridning av pedofilt material. Däremot föreslår utredningen att en inter- nationell databas upprättas i Sverige. I databasen skall material som samlas in i samband med utredningar vid barnpornografibrott systemati- seras så att materialet kan nyttiggöras internationellt. Rikspolisstyrelsen föreslås bli huvudman för en sådan databas. 4.1.8 Rättsdatasystem Den 28 november 1996 tillsatte regeringen en interdepartemental arbets- grupp med uppgift att lämna förslag till ett moderniserat rättsdatasystem med grundläggande rättsinformation. Enligt regeringens beslut skall arbetsgruppen redovisa sina förslag etappvis. Arbetet skall vara avslutat i januari 1998. I en första etapp, som arbetsgruppen redovisade i februari 1997, har huvudlinjerna för ett fram- tida rättsdatasystem dragits upp. Arbetsgruppen har i denna del bl.a. övervägt och lämnat förslag till vilka rättskällor och därtill knutet mate- rial som det offentliga skall sprida elektroniskt och på vilka organ som ansvaret för denna spridning skall ligga. I en andra etapp har arbetsgruppen formulerat en kravbeskrivning av- seende bl.a. gemensamma standarder för strukturering, märkning och sökning av information i det nya rättsdatasystemet. Kravbeskrivningen finns tillgänglig på Justitiedepartementets granskningsenhet. Under den tredje och sista etappen skall arbetsgruppen presentera kon- kreta förslag till åtgärder för införandet av det nya rättsdatasystemet. 4.1.9 Rättsväsendets informationsförsörjning Rättsväsendets myndigheter lämnade hösten 1996 på uppdrag av rege- ringen förslag till en samlad strategi för samordning av rättsväsendets informationsförsörjning. I november 1996 fastställde regeringen strategin och uppdrog åt Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndig- heten, Generaltullstyrelsen och Rikskatteverket att fr.o.m. den 1 januari 1997 arbeta i enlighet med strategin. Enligt strategin skall samordningen inledningsvis omfatta informa- tionsförsörjningen inom brottmålsförfarandet. Samordningen skall sedermera successivt utvidgas till att omfatta andra områden där myn- digheterna har gemensamma intressen och behandla såväl frågor om verksamhet som teknik och därtill hörande administration, t.ex. säker- hetsfrågor, kommunikationslösningar, standardisering och gränssnitt. Nyttan för verksamheten skall vara styrande för samordningen. En viktig målsättning är att en uppgift normalt sett endast skall behöva registreras en gång och kontrolleras direkt vid källan. Behöriga myndigheter skall få tillgång till informationen vid önskad tidpunkt och i önskad form. Den 1 januari 1997 inrättade de berörda myndigheterna ett råd för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF-rådet). I juni 1997 fastställ- des en tidsplan över vilka åtgärder som skall vidtas från hösten 1997 fram till år 1999 för att uppnå en samordnad informationsförsörjning. Regeringen kommer att följa det fortsatta arbetet bl.a. genom de rap- porter som RIF-rådet skall lämna den 1 mars varje år. 4.1.10 Straff- och processrättsliga frågor Datastraffrättsutredningens betänkande Information och den nya infor- mationsteknologin (SOU 1992:110) bereds för närvarande inom Rege- ringskansliet. Inom ramen för detta arbete sker en inventering av de re- geländringar som krävs på straff- och processrättens område i syfte att för riksdagen kunna presentera erforderliga förslag till lagändringar. Ar- betet syftar bl.a. till att anpassa vissa bestämmelser om straffprocessuella tvångsmedel, såsom beslag och husrannsakan. En särskild utredare biträ- der Justitiedepartementet i detta arbete. 4.2 Utbildning i kunskapssamhället 4.2.1 Informationsteknik i skolan Skolan har till uppgift att ge alla elever en likvärdig utbildning med hög kvalitet. Alla elever skall få kunskaper som minst motsvarar kraven i läroplaner och kursplaner. Det är en fråga om alla elevers rätt att få kun- skaper oavsett bakgrund, kön, bostadsort etc. Denna rätt är inte minst viktig när det gäller rätten att få kunskaper om och förtrogenhet i att an- vända den moderna informationstekniken. Utöver alla möjligheter som en ökad användning av informationsteknik medför, så innebär IT-ut- vecklingen även hot om ökade klyftor mellan människor – de som har respektive de som inte har tillgång till och kunskap om tekniken. Skolans kompensatoriska uppgift är därför av central betydelse. Regeringen gav den 13 juni 1996 Skolverket i uppdrag att utveckla an- vändningen av informationsteknik i skolan. Uppdraget gäller tills vidare. Uppdraget ersätter de två tidigare uppdragen från den 20 augusti 1992 och den 14 april 1994 inom området informationsteknik och skola. De tidigare uppdragen har avrapporterats vid tre tillfällen, senast den 27 februari 1995. Den samlade nationella och internationella kunskapen om informa- tionsteknikens effekter på undervisningen är liten, vilket bl.a. beror på att effekterna är svåra att mäta och att det finns relativt lite forskning på om- rådet. Det är ett besvärande faktum med tanke på de stora materiella och immateriella satsningar på informationsteknik som görs i skolan i prak- tiskt taget alla kommuner. Det är viktigt att ha ambitionen att samla kun- skap om informationsteknikens effekter på skola och undervisning från utvärdering och forskning. Genom att sprida exempel på hur informa- tionsteknik kan användas i undervisningen skapas successivt en pedago- gisk utveckling inom området. Under perioden 1995/96 – 1997 har kommunerna gjort stora materiella investeringar inom IT-området. I Skolverkets rapport Skolans datorer 1995 redovisades en dryg fördubbling av antalet undervisnings- och lärardatorer i grundskolan under en tvåårsperiod. I samtal mellan Skol- verket och leverantörer av datorutrustning och telekommunikation har framkommit att investeringstakten inom IT-området är fortsatt hög. Ett exempel härpå är att i Skolverkets mätningar i oktober 1995 hade mindre än 20 % av grundskolorna tillgång till Internet. I en urvalsstudie som IDG/Marketing gjort på uppdrag av tidningen InternetWorld var motsva- rande siffra 70 % i december 1996. Svenska och internationella studier tyder på att svenskt skolväsende tillhör den absoluta världstoppen, både kvantitativt och kvalitativt, vad gäller IT-utrustning i skolan. Detta trots att Sverige är ett av de få länder där staten inte subventionerar skolhuvudmännens inköp av datorutrust- ning och datorkommunikation. Attitydmätningar visar att skolledare, lärare och annan skolpersonal är positiva till användning av informationsteknik i skolan och i undervis- ningen. Föräldrar och elever är också generellt mycket positiva till en ökad IT-användning i skolan. Användningen av informationsteknik i undervisningen utvecklas trots detta relativt långsamt och framför allt inte i samma takt som investe- ringarna i utrustning. Intryck från konferenser, skolbesök och preliminära resultat från utvärderingsstudier visar att användningen av datorer i un- dervisningen visserligen ökar, men att datorerna främst används för ord- behandling och för enklare inlärningsprogram. Informationsteknik an- vänds fortfarande relativt sett sällan som ett verktyg för elever att söka information och för att kommunicera med. Ett av skälen till den relativt långsamma utvecklingen torde vara det krav på förändring av arbetssätt och arbetsorganisation som en mera avancerad användning av informa- tionsteknik i undervisningen ställer. Det allmänna intrycket bland svenska och utländska iakttagare är dock att Sverige internationellt sett ligger väl till vad gäller användningen av informationsteknik i undervis- ningen. Utvärdering Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet genomför, i samarbete med Linköpings universitet, på uppdrag av Skolverket en utvärderings- studie av IT-användningen i skolväsendet. Studien syftar till att beskriva och värdera effekter av användning av informationsteknik i undervisning inom ett tämligen brett spektrum. Tre områden skall dock fokuseras: - Lärande. - Lärarroll. - Arbetssätt och arbetsorganisation. IT-användningens konsekvenser för jämställdhet och elevernas likvär- dighet inför tekniken ingår i studien. Vidare skall de mål och förutsätt- ningar som kommunerna ger för verksamheten belysas och analyseras. En första rapport har presenterats. Rapporten är en baslinjebestämning för vidare studier inom området. Skola i utveckling Skola i utveckling är ett utvecklingsprojekt, där informationsteknik i un- dervisningen är ett av sju delprojekt. I delprojektet följs 50 skolor, om- fattande olika skolformer, under läsåren 1996/97 och 1997/98, i deras arbete med att implementera och utveckla informationsteknik i undervis- ningen. Syftet är bl.a. att sprida erfarenheter från skolornas utvecklings- arbete. Flera projekt har initierats för att visa och diskutera exempel på hur in- formationsteknik används i skolor och i undervisning. Den största sats- ningen under 1996 gjordes i form av en nationell utbildningskonferens om informationsteknik och undervisning. Konferensen anordnades gemensamt av Högskoleverket, KK-stiftelsen, Svenska Kommunförbun- det, Skolverket och Utbildningsdepartementet på Sollentunamässan den 29–31 oktober 1996 och syftade främst till att bli en mötesplats för lärare/utbildningsansvariga som är intresserade av innehåll och metoder i modern utbildningsverksamhet. Ett ytterligare syfte var att sprida kun- skaper och erfarenheter för att ge inspiration i det förändrings- och ut- vecklingsarbete som pågår inom utbildningsväsendet, erbjuda visionära föreläsningar, visa upp exempel samt anordna möten i form av semina- rier och workshops. På konferensen, vars namn var ”Mot bättre vetande”, redovisade ett sjuttiotal skolor, folkhögskolor och högskolor sina erfa- renheter från användning av informationsteknik i undervisningen. Ett annat projekt vars syfte också är att möta behovet av information och erfarenhetsutbyte är Informationsteknik i undervisningen – beskri- vande exempel. Inventering och insamling har skett vid ett antal regio- nala konferenser. Projektet har som huvudsyften: - Att lyfta fram och dokumentera intressanta exempel på hur skolor an- vänder informationsteknik i undervisningen. - Att redovisa en pedagogisk diskussion om informationsteknik i under- visningen utifrån de dokumenterade exemplen. - Att bilda regionala nätverk för informations- och erfarenhetsutbyte. Resultatet har blivit ett referensmaterial, som kommer att publiceras i september 1997, där tre skolors IT-satsningar beskrivs och diskuteras. Till referensmaterialet hör en databas, som kan nås via Internet, där ytterligare ca 30 skolors IT-satsningar beskrivs. Skolverket gav sommaren 1996 ut ett referensmaterial – Multimedia i utbildning – som ger en första orientering om användandet av multimedia i undervisningen. Materialet innehåller en samling exempel och några metodiska och tekniska aspekter. Materialet presenteras i form av en skrift med tillhörande CD-skiva. På CD-skivan finns exempel på multi- mediaprodukter som alla är producerade av lärare och elever. Materialet har sålts i mer än 3 000 exemplar. Kursplanearbete I regeringens uppdrag från juni 1996 anges att det är rimligt att Skolver- ket anlägger ett IT-perspektiv i det generella kursplanearbetet. Ett sådant perspektiv används vid den översyn och revidering av gymnasieskolans och vuxenutbildningens kursplaner som pågår inom verket. Nätverksbaserat resurscentrum för IT-baserade läromedel Arbetet med att bygga upp ett resurscentrum har pågått sedan januari 1997. Inriktningen har hittills främst varit att inventera var kompetens finns och etablera kontakter med de samarbetspartners som krävs för att utveckla ett väl fungerande centrum med hög kompetens. Seminarier, workshops, referensmaterial och TV/videokonferenser kommer att erbju- das landets skolor. Den 23 april 1997 fick ca 700 lärare från ett femtiotal skolor möjlighet att diskutera hur skolan kan använda program för simu- leringsövningar, multimediala databaser och framförallt hur eleverna kan skapa egna databaser. Utvecklingen av program En faktor som försvårar när det gäller att i större utsträckning använda datorstöd som inlärningshjälpmedel är den bristande tillgången på pro- gramvara. I början utvecklades många av de specialgjorda programmen av enstaka lärare. I takt med att programmen blivit alltmer sofistikerade är det inte längre möjligt att med en rimlig arbetsinsats konstruera pro- gram på detta sätt. För att utveckla moderna multimediaprogram måste personer med olika kompetenser samarbeta. Programskapandet har över- gått till att vara ett lagarbete. Därmed ökar även kostnaderna för att utveckla program. En åtgärd som delvis förbättrat förutsättningarna är bildandet av särskilda resurscentra för utveckling av nya programvaror. Centra av denna typ har bildats vid flera svenska universitet och hög- skolor. Multimedia för utbildningsändamål befinner sig i början på en utveck- ling som kommer att öka kraftigt. Som ett resultat av riksdagens ställ- ningstagande med anledning av IT-propositionen gav regeringen Skol- verket i uppdrag att bygga upp ett nätverksbaserat nationellt resurscent- rum för multimedia.. Centrumet byggs upp genom ett nätverk av olika aktörer, t.ex. universitet, högskolor och kommunala resurscentra. Informationssystem för utbildningsområdet Arbetet med att utveckla ett informationssystem för utbildningsområdet påbörjades redan våren 1996. Då tog Skolverket fram ett förslag till struktur och innehåll i ett sådant system. Det egentliga arbetet med att utveckla systemet startade i början av 1997 då Institutionen för studie- och yrkesvägledning vid Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) fick upp- draget av Skolverket. Kontakter har under hösten 1996 och våren 1997 tagits och diskussio- ner har förts med de samarbetspartner som anges i regeringens uppdrag. Diskussioner har även förts med Folkbildningsrådet och representanter för arbetsmarknadens parter genom Arbetsmarknadens yrkesråd. En första version av informationssystemet planeras att presenteras i decem- ber 1997. Forskning I projektet Kartläggning rörande FoU-arbete kring utbildning och infor- mationsteknik, har Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet på uppdrag av Skolverket genomfört en kartläggning av FoU- arbete i Sverige inom området utbildning och informationsteknik. Stu- dien, som skett på begäran av IDUN-gruppen inom Nordiska Minister- rådet (IDUN - IT och data i undervisningen), genomfördes parallellt i de Nordiska länderna. Kartläggningen gjordes på basis av det enkätformulär som utarbetats av IDUN-gruppen. Kartläggningen har genomförts och avrapporterades i februari 1996 till IDUN-gruppen. Kartläggningen visade att det i princip inte förekom nå- gon svensk forskning kring effekterna av informationsteknik i undervis- ningen. Även ansökningarna om medel för forskning till Skolverket, forskningsråd och forskningsstiftelser har visat på ett litet intresse från de pedagogiska forskarna vad gäller området IT–skola–undervisning. Detta ansågs både förvånande och bekymmersamt med tanke på den snabba utvecklingen och de stora investeringarna inom området IT och skola. För att bättra på kunskapsläget genomför verket för närvarande en FoU-översikt som skall täcka frågor om dator- och IT-användningens effekter på lärar- och elevrollerna, på arbetssätt och arbetsorganisation och på jämställdhet mellan könen. Vidare skall översikten belysa IT-an- vändningens effekter på elevernas inlärning, inlärningsstrategier och omvärldsuppfattning. Avgränsning görs i första hand till internationell litteratur från 1990-talet. Studien skall redovisas i september 1997. 4.2.2 Skoldatanätet Skoldatanätet är i dag en av de största och mest använda svenska infor- mationsstrukturerna på Internet. För närvarande hämtas, under en vardag, över 20 000 sidor. Projektet utgör regeringens viktigaste bidrag till IT- utvecklingen inom skolan. Skoldatanätet har byggts upp successivt av Skolverket och är under ständig utveckling, både kvantitativt och kvali- tativt. Inriktningen har dock varit ungefär densamma, dvs.: - fortlöpande informationsinsatser av övergripande art, - utveckling av grundfunktioner som t.ex. katalog över skolor med WWW-hemsidor, informationsstrukturer för informationssökning, na- tionella avtal med informationsgivare och publicering av beskrivande exempel på skolanvändning av Internet, - genomförande av utvecklingsprojekt kring användningen av Internet i skolan. Länkskafferiet En av de mest välbesökta funktionerna på Skoldatanätet är dess bibliotek ”Länkskafferiet”. (En länk kan beskrivas som ett bokmärke som leder dig till en viss information.) Det som uppskattats mest av lärare och elever är att Länkskafferiets länkar är kvalitetsgranskade och sorterade i ämnes- områden. För närvarande finns drygt 1 200 länkar i Länkskafferiet. Un- der år 1997 görs en kraftfull satsning för att bygga ut Länkskafferiet. Databaser för skolan Skoldatanätsprojektet samarbetar med ett antal externa leverantörer av information samt subventionerar svenska skolors tillgång till deras tjänster. Elever och lärare kan sedan sommaren 1996 söka kostnadsfritt i Mediearkivet, ett digitalt tidningsarkiv som innehåller material från ett flertal dagstidningar. Tillgången till tidningars och nyhetsbyråers artikeldatabaser är en av Skoldatanätets mest uppskattade tjänster. I Skoldatanätet finns numera även en ”skolkatalog” med en förteck- ning där svenska skolor som presenterar information på WWW och/eller har en officiell e-postadress kan registrera sig. I slutet av april 1997 fanns 1 000 skolor förtecknade i databasen. Projekt Planeten är ett nytt projekt på Skoldatanätet som riktar sig till barn i åldern 6–10 år. Det är ett forum där de kan mötas för diskussion och samarbete med hjälp av modern informationsteknik. Barnen kommunice- rar på sitt språk och allt ska vara så enkelt att även barn som inte kan läsa skall kunna delta. Till det mest spännande i projektet hör videokonferen- ser i vilka barnen kan prata med varandra och visa saker som de gjort själva – med ljud och rörliga bilder. Det europeiska skoldatanätet För att ytterligare öka värdet av den infrastruktur som de svenska och nordiska skoldatanäten utgör samt för att ytterligare stimulera till inter- nationella kontakter har på svenskt initiativ ett arbete påbörjats med att skapa ett europeiskt skoldatanät omfattande samtliga EU:s medlemslän- der samt Norge, Island och Schweiz. Det europeiska skoldatanätet skall uppmuntra kontakter mellan europeiska skolor, öka den europeiska di- mensionen i utbildningen samt underlätta och stärka erfarenhetsutbytet mellan lärare, elever och utbildningsadministratörer. Det europeiska skoldatanätet skall fungera dels som en ram för samarbete mellan med- lemsländerna på IT-området, dels som en Internetbaserad informations- och kontaktservice som länkar samman existerande nationella och andra nätverk inom skolområdet i Europa. Det skall erbjuda lätt tillgängliga och välstrukturerade informationstjänster. Ytterligare ett område som bör utvecklas inom skoldatanätet är ett nät- verksbaserat forum för lärares kompetensutveckling – Virtual Teacher College (VTC). Ytterst syftar detta till att utveckla kvaliteten i utbild- ningen i samtliga deltagande länder. Som ett första steg i riktning mot ett europeiskt skoldatanät är medlemsländerna överens om att i samarbete med kommissionen genomföra ett treårigt pilotprojekt med början den 1 januari 1998. Efter det att den initiala fasen finansierats med svenska medel kommer den fortsatta uppbyggnaden att finansieras av EU-medel inom ramen för dess utlysning av medel till multimedieprojekt och från EU:s övriga program för utbildning, forskning, telematik m.m. liksom också från företag och andra privata intressenter. För att kunna genom- föra pilotprojektet krävs det ett omfattande förberedelsearbete under år 1997. Regeringen beslutade i april 1997 om att tillsätta en särskild kom- mitté – Kommittén för det europeiska skoldatanätet (dir. U 1997:06) med uppgift att samordna och leda ett svenskt initiativ för tillkomsten av ett europeiskt skoldatanät. 4.2.3 Vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och folkbildning Vuxenutbildning I IT-propositionen sägs att arbetsmarknadens parter bör samverka för att uppnå en samsyn om informationsteknikens konsekvenser och möjlig- heter i arbetslivet och på arbetsplatserna. Vidare sägs att en utveckling av skolan till ett kunskapscentrum är ett bra sätt att bredda tillgången till teknik och kunskap. I regeringens skrivelse till riksdagen Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning – kvalité och likvärdighet (skr. 1996/97:112) framhålls bl.a. följande. Ett alltmer kunskapsintensivt arbetsliv och sam- hälle förutsätter att alla medborgare under hela livet kan öka sina kun- skaper och vidga sin kompetens. Utmaningen, att säkra allas kompetens, skall i första hand skötas lokalt. Kommunerna måste i framtiden ta ett samlat ansvar för den infrastruktur som behövs för att utbildning och kompetensutveckling finns tillgänglig för alla kommuninvånare. Detta måste ske i nära samverkan med parterna på arbetsmarknaden, enskilda utbildningssamordnare och folkbildningens organisationer och genom ett utvecklat samarbete mellan kommunerna. Arbetsmarknadsutbildning och datortek Under budgetåret 1995/96 påbörjade ca 200 000 personer arbetsmark- nadsutbildning. Av dessa var ca 24 % i en utbildning mot administration och ADB. Inriktningen och nivån på utbildningen styrs efter deltagarnas kompetens och behov. Som ett komplement till de gängse arbetsmarknadspolitiska åtgärderna beslöt statsmakterna att etablera datortek/aktivitetscenter fr.o.m. den 1 juli 1995 med kommunerna som huvudmän. Syftet är att arbetslösa personer skall få möjlighet att lära sig arbeta med informationshantering och datorer i otraditionella former. Datortek är ett alternativ till traditio- nell arbetsmarknadsutbildning och skall möta den ökande efterfrågan på modern IT-kunskap i samhället. Datortek skall kunna väcka intresse för och motivera till fortsatta studier inom bl.a. IT-området. Folkbildning Av de statliga anslagsmedlen till Folkbildningsrådets respektive till Folk- rörelserådets verksamhet skall, under en treårsperiod, särskilda medel avse utbildningssatsningar på IT-området. Detta har också skett genom informationsteknikutbildningar inom studieförbundens ram. En pedago- gisk utveckling har också skett där informationstekniken har fått en ökad användning inom existerande kurser och studiecirklar. Just nu håller man som bäst på att utveckla ett konferenssystem för att i framtiden möjlig- göra exempelvis distansstudier. 4.2.4 Högre utbildning och forskning Användningen av informationsteknik inom högskolan Universitet och högskolor har en nyckelroll när det gäller att utveckla informationstekniken och att stödja utnyttjandet av dess möjligheter i samhället. Den kompetens som finns inom högskolan behöver användas både för att utveckla informationstekniken inom högskolan och för att stödja det omgivande samhällets IT-utveckling. Det är mot denna bak- grund mycket tillfredsställande att kunna konstatera att det inom hela högskolan pågår ett intensivt arbete med IT-frågorna i vidaste mening. De initiativ som tas och de projekt som drivs till följd av initiativ från enskilda lärare, institutioner och högskolor eller högskolor i samverkan är därvid den grundläggande drivkraften i utvecklingen. Samtidigt behö- ver utvecklingen underlättas genom centrala insatser i form av samord- ning och särskild resurstilldelning inom olika nyckelområden. Den snabba utvecklingen av informationstekniken inom högskolan främjar högskolans möjligheter att fullgöra sin viktiga roll för den regio- nala utvecklingen i Sverige och att samverka med det omgivande sam- hället. Metoder för att med informationsteknik sprida utbildningsmöjlig- heterna ger en ökad tillgänglighet till utbildningen. Rekryteringen av stu- derande underlättas genom att information och pedagogiskt material och multimedia kan nå ungdomar och redan yrkesverksamma som annars inte skulle komma i direkt kontakt med högskolan. På motsvarande sätt sprids genom informationstillgången möjligheterna att utföra forskning. Infor- mationstekniken öppnar nya perspektiv genom att den möjliggör infor- mationstillgång och kontakter mellan forskare både regionalt, nationellt och globalt. De särskilda åtgärder som regeringen har vidtagit för att samlat stödja IT-utvecklingen inom högskolesektorn har bl.a. omfattat följande; hand- lingsprogram för IT-strategi vid varje universitet och högskola, föränd- ring av lärarutbildningen, pedagogisk användning av informationsteknik inom den högre utbildningen inbegripet satsning på distansutbildning, forskning om IT-pedagogik, uppgradering av SUNET samtidigt med an- slutning av bibliotek och museer samt utveckling av nya informations- databaser avseende forskningen och biblioteksväsendet. Lärarutbildning och IT-pedagogik m. m. Lärarnas kunskaper om och färdigheter i att använda informationsteknik i undervisningen är en avgörande faktor för tillämpningen av informa- tionstekniken. Lärarna skall vara rustade inför uppgiften att ge alla barn och ungdomar tillträde till kunskapssamhället. I IT-propositionen redo- visades därför ett särskilt mål för lärarutbildningarna som innebär att fr.o.m. 1998 skall samtliga som erhåller examen avsedd för läraryrke ha kunskap om och egna erfarenheter av hur informationsteknik kan använ- das i undervisningen. Regeringen har infört en sådan föreskrift för lärar- utbildningarna. Som ett ytterligare stöd åt utvecklingen har regeringen i beslut den 19 december 1996 uppdragit åt Högskoleverket att fördela sammanlagt 30 miljoner kronor till universitet och högskolor för utveckling av IT-an- vändningen. I beslutet anges följande tre områden; lärarutbildning, peda- gogisk användning av informationsteknik inom den högre utbildningen samt forskning om IT-pedagogik. Av medlen avser 15 miljoner kronor projekt för utvecklingen av lärarutbildningen vad gäller att ta fram goda exempel och modeller för att bibringa lärarstudenter nödvändiga färdig- heter samt ett utvecklingsinriktat och kritiskt förhållningssätt till den nya tekniken. För den pedagogiska användningen av informationstekniken inom högre utbildningen avsätts 10 miljoner kronor till projekt som be- döms kunna tjäna som goda exempel och modeller. Resterande 5 miljoner kronor skall användas för forskningsprojekt om IT-pedagogik som kan bidra till att utveckla pedagogiken inför den ökade använd- ningen av informationsteknik i undervisningen. Tyngdpunkten skall ligga på pedagogik för grundskoleåldrarna. Det kan i detta sammanhang också nämnas att regeringen i propositio- nen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) har redovisat sin avsikt att fördela medel till en forskarskola i teleinformatik som är ett samarbete mellan Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Kungliga Tekniska högskolan och Mitthögskolan. Totalt har 45 miljoner kronor beräknats för en treårs- period. Regeringen har genom beslut den 23 januari 1997 fördelat sam- manlagt 15 miljoner kronor till de tre nämnda högskolorna. Det är värdefullt att kunna konstatera att centra för programutveckling har bildats vid flera svenska universitet och högskolor. Åtgärder för att sprida och underlätta tillgång till IT-baserad informa- tion Ett antal åtgärder har vidtagits för att genom insatser från universitet och högskolor sprida och underlätta tillgången till IT-baserad information. Genom beslut den 21 november 1996 har regeringen uppdragit åt Hög- skoleverket att bl.a. efter samråd med Forskningsrådsnämnden och andra berörda myndigheter samordna ett forskningsinformationssystem med Internet som informationsbärare. Utgångspunkten vid utformningen av systemet skall vara att allmänhet, skolor och andra utbildningsinstitu- tioner har intresse av att såväl orientera sig allmänt om forskning som att finna vägar att skaffa specifik information om olika forskningsområden. Forskningsinformationssystemet bör även utformas på så sätt att det kan utgöra en inkörsport för informationshämtning från företag. En förutsätt- ning skall vara att varje universitet och högskola eller myndighet som utför forskning, oavsett hur forskningen är finansierad, skall svara för att information om dess forskning finns tillgänglig. Regeringen anser vidare att universitetsdatanätet SUNET är en natio- nell tillgång som bör utnyttjas av ännu fler bl.a. hela biblioteksväsendet. I avsikt att underlätta tillgången till IT-baserad information inom viktiga områden med god kapacitet över hela landet har regeringen uppdragit åt Högskoleverket/SUNET att erbjuda kommunerna en kostnadsfri anslutning av huvudbibliotek, länsbibliotek och länsmuseer till SUNET under en tvåårsperiod. Vidare skall Högskoleverket erbjuda studenter, som bedriver högsko- lestudier och som bor utanför högskoleorter, möjlighet att kommunicera inom SUNET och Internet till en kostnad som inte överstiger vad som är normalt för en studerande som är bosatt på en högskoleort. Kungliga biblioteket har fått regeringens uppdrag att ansvara för ut- veckling och drift av ett nationellt bibliotekssystem baserat på modern informationsteknik och som utgår från LIBRIS. Systemet skall innehålla information om publikationer m.m. som finns vid de svenska offentliga biblioteken dvs. forsknings- och specialbibliotek, länsbibliotek och låne- centraler samt de kommunala folkbibliotek som önskar registrera sina bestånd i LIBRIS. Det skall utformas för professionellt bruk men även kunna användas av skolan och allmänheten via Internet. Användningen av systemet finansieras via anslag till KB och är därför kostnadsfri för användarna. En praktisk användning av informationstekniken, som också visar på en möjlighet att utnyttja den ökade tillgängligheten genom Internet runt om i landet, skulle kunna vara en högskoleinstroducerande preparandkurs på Internet. Kursen borde kunna fungera som en förberedelse och ”prova på” för den som planerar att studera någon datorbaserad distansutbild- ning. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att utveckla och marknadsföra en sådan preparandkurs på såväl svenska som engelska. Uppdraget skall finansieras inom ramen för utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning. De särskilda åtgärder som vidtagits enligt vad som nu angivits under- lättar också utvecklingen av distansutbildningen inom högskolan. 4.2.5 Distansutbildning med informationsteknik Genom utveckling av informationstekniken och multmedia skapas helt nya förutsättningar för utbildning på distans. Därigenom ges människor möjligheter att kombinera studier och arbete, studier på bostadsorten etc. Mot bl.a. denna bakgrund har regeringen tillsatt en särskild kommitté. Distansutbildningskommittén (DUKOM, U 95:07, dir. 1995:69) har som huvuduppgift att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utveck- lingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som den nya informationstekniken erbjuder. I anslutning till DUKOM:s arbete har regeringen beviljat sammanlagt omkring 100 miljoner kronor till försöksverksamheter med distansutbild- ning med användande av IT. Cirka 30 projekt bedrivs inom folkbildningen, ca 40 inom universitet och högskolor och ca 30 inom kommuner, olika or- ganisationer och företag. I flera fall bedrivs projekten i samarbete som över- skrider gränserna mellan de olika utbildningsnivåerna. Avsikten är att pro- jekten, som bedrivits i nära kontakt med DUKOM, skall utvärderas och ut- göra en väsentlig del av underlaget för kommitténs kommande förslag. Dessa väntas föreligga i maj 1998. Sammantagna innebär projekten i sin bredd och mångfald en unik satsning som sannolikt kommer att ge viktiga erfarenheter såväl pedagogiskt som organisatoriskt och ekonomiskt. De statliga bidragen till projekten har i första hand varit avsedda att täcka kostnaderna för utveckling av IT-kurser och av därtill anpassade läromedel. Kostnaderna för att bedriva kurserna har i huvudsak täckts inom ramen för ordinarie anslag, och regeringen räknar därför med att flertalet kurser skall komma att ingå i anordnarnas ordinarie kursutbud. För DUKOM:s förslag till regeringen ligger värdet i försöksverksamheten i första hand i de erfarenheter som vunnits då det gäller att skapa gynn- samma organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för en utveckling av distansutbildning med hjälp av informationsteknik. Det handlar här om att förändra de styrmedel som står till samhällets förfogande i form av bl.a. beslut om organisation, formella regler av skilda slag samt resurstilldelning. Inte minst viktiga för utvecklingen av distansutbildning med användande av informationsteknik blir de erfarenheter som vunnits inom pedagogikens område. Här handlar det om att försöka dra mera generella slutsatser om vilka villkor som måste uppfyllas för att användningen av informationstek- nik i distansutbildning skall bli framgångsrik vad avser såväl rekrytering av nya grupper som resultatet i form av t. ex. studieprestationer. För närvarande pågår utvärderingarna av de olika projekten. Utvärderingarna kommer suc- cessivt att publiceras på Internet för att snabbt göras tillgängliga för alla intresserade. En sammanfattande utvärdering och analys kommer att göras i DUKOM:s slutbetänkande. I regeringens skrivelse om utvecklingsplan för förskola, skola och vux- enutbildning sägs att Statens skolor för vuxna (SSV) har en strategisk roll för att utveckla distansundervisningen och att verksamheten utvecklas så att SSV kan bli moderna distansutvecklingscentra med väl fungerande inter- aktivitet. SSV bör i framtiden ge ökat utrymme för metod- och material- utveckling för att kunna sprida distansutbildningsidéerna till kommunerna, folkbildningen och andra utbildningsanordnare. Distansundervisning sker även i grundskolan. Sedan 1994 har Sofia skola i Stockholm Skolverkets uppdrag att bedriva distansundervisning för elever i årskurs 7–9 som är bosatta i utlandet. 4.3 Samhällets informationsförsörjning Målet för samhällets informationsförsörjning är enligt IT-propositionen att en infrastruktur skall utformas som ger hög tillgänglighet till bas- information och som är tillväxtbefrämjande. Två centrala områden som anges är kommunikationssystemet samt samhällets grunddatabaser. Det är också viktigt att vi kan förlita oss på att de kommunikations- system som är uppbyggda uppfyller olika krav på säkerhet. Arbetet inom Regeringskansliet med säkerhetsfrågorna redovisas under avsnittet. 4.3.1 Kommunikationerna i ett IT-perspektiv Enligt IT-propositionen skall informationsinfrastrukturen utvecklas till väl fungerande allmänna plattformar för att stödja produktion, konsum- tion, rekreation m.m. och utveckling av nya tjänster. Målet är att skapa flexibilitet och frihet i tillämpningarna. Begreppet kommunikationsplattformar inrymmer såväl den fysiska te- leinfrastrukturen som de tjänster som tillhandahålls över denna in- frastruktur. I regeringens IT-politik ligger följaktligen att säkerställa dels att tillräckliga investeringar görs i infrastrukturen, dels att tillgänglig- heten till tjänsterna är goda. I IT-propositionen pekades telelagen ut som ett prioriterat område mot bakgrund av den snabba utvecklingen på telemarknaden i kombination med den snabba tekniska utvecklingen. Områdets dynamik gör det nöd- vändigt med regelbunden översyn och anpassning av lagstiftningen. Regeringen lämnade våren 1997 till riksdagen en proposition med för- slag till ändringar i telelagen (prop. 1996/97:61). Syftet med ändringarna var att anpassa lagen till den dynamiska utvecklingen på marknaden sedan telelagen trädde i kraft i juli 1993. Ändringarna avsåg bl.a. att förtydliga de telepolitiska målen, att göra lagstiftningen mer konkurrensneutral samt att anpassa regleringen till EG-regelverket inför liberaliseringen av telemarknaderna inom EU år 1998. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201). Genom lagändringarna skärptes bl.a. kraven beträffande samtrafik, dvs. att operatörer skall koppla ihop sina nät så att abonnenterna i de olika näten kan nå varandra. Kraven på samtrafik till rimliga villkor är särskilt viktiga i en situation där en enskild operatör, Telia, dominerar så starkt att det inte finns några starka incitament för denne operatör att an- nars öppna sina nät för konkurrenter. I sammanhanget stärktes även till- stånds- och tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsens befogenheter att ingripa då förhandlingar mellan operatörer brutit samman. Lagändringarna innebär även att det på ett tydligare sätt framgår att telefonitjänsten skall tillhandahållas till ett rimligt pris. En fråga som diskuterades i samband med översynen av telelagen var om fler tjänster än telefonitjänst skulle betraktas som s.k. samhällsomfattande tjänster, dvs. att de skall tillhandahållas åt var och en som efterfrågar till ett rim- ligt pris. Bland annat föreslog ett par remissinstanser att ISDN-anslutning (ISDN är ett digitalt flertjänstnät där tal, text, bild och data kan överföras över en och samma ledning) skulle definieras som en sådan samhälls- omfattande tjänst. Regeringen bedömde emellertid att en sådan utvidgning av de tjänster som skall räknas såsom samhällsomfattande innebar större risker än för- tjänster. En viktig faktor är den snabba utvecklingstakten, där vissa tek- niker hastigt blir föråldrade. Krav på samhällsomfattande tjänster som knyts till en särskild teknik kan därmed innebära risker för stora felin- vesteringar. Vad gäller exemplet ISDN-anslutning bör det framhållas att den satsning på bredbandsteknik som Telia startat innebär att hushållen på några års sikt kan åtnjuta en betydligt större kapacitet än den som uppnås genom en ISDN-anslutning. I propositionen angavs emellertid att lagregleringen regelbundet kom- mer att behöva ses över, mot bakgrund av den snabba utvecklingen på tele- och IT-områdena. Frågan om de samhällsomfattande tjänsternas utsträckning är därför inte en gång för alla avgjord. Investeringar i infrastruktur Inom det dynamiska teleområdet görs betydande investeringar. I kraft av sin stora dominans på teleområdet står den statligt helägda teleoperatören Telia naturligt nog för merparten av dessa investeringar. Genom den libe- raliserade telemarknaden finns dock andra viktiga aktörer som också gör betydande investeringar i egen infrastruktur. Dessa andra aktörer kan grovt indelas i operatörer tillhörande Kinneviksfären (Tele2, Comviq), operatörer som är dotterbolag till, eller ingår som del i allians med ut- ländska teleoperatörer (Global One, Telenordia, Telecom Finland) samt ett antal nischföretag (MFS, Stokab m.fl.) som investerar i egna kablar och växlar. Vad gäller Telias investeringar kommer bolaget att år 1998 ha fullbor- dat utbyggnaden av AXE-systemet. Vid årsskiftet 1996/97 omfattades 96 % av Telias abonnenter av systemet och vid årsskiftet 1997/98 beräk- nas enbart ca 40 000 abonnenter vara anslutna till äldre system. Genom utbyggnaden har alla landets hushåll tillgång till mervärdestjänster såsom automatisk återuppringning och vidareförmedling av samtal. Ännu vikti- gare, möjligheten till datakommunikation via låghastighetsmodem un- derlättas, liksom även möjligheten att få tillgång till andra operatörers tjänster vid sidan om Telia. AXE-systemet är nämligen en förutsättning för samtrafik mellan Telia och andra operatörer. Telias projekt med att uppgradera näten så att alla hushåll inom några år kan erbjudas bredbandskommunikation har tidigare nämnts under av- snitt 2.2. De högre hastigheterna i bredbandskommunikation åstadkoms genom t.ex. ADSL-teknik (Asynchronous Digital Subscriber Line), där den koppartråd som utgör sista länken mellan lokalstationen och den en- skilde abonnenten ”skräms upp” så att den på korta sträckor klarar av en kapacitet som annars bara klaras av de fiberoptiska kablar som används i de längre stråken i telenätet. I ett första steg kommer Telia att inrikta sig på de abonnenter som samtidigt är anslutna till Teliakoncernens kabel-TV-nät i samband med att dessa nät uppdateras för att klara det nya ”digitala” utbudet. Den sammanlagda utbyggnaden av kabel-TV- och kopparnäten, som enligt Telia kommer att fullbordas under år 1998, kommer att innebära att två miljoner abonnenter kan erbjudas bredbandskommunikation. I ett andra steg kommer utbyggnaden att ske till övriga abonnenter och år 2004 be- räknas 98 % av landets hushåll ha fått erbjudande. Vid sidan av teleoperatörernas satsningar kan Posten AB:s investeringar framhållas. Postens satsningar inom IT-området gäller främst områdena elektronisk handel, elektronisk värdeinformation och betalningar samt logistik. Posten har inom sin affärsutveckling skapat en elektronisk marknads- plats på Internet, Torget, samt utvecklat olika elektroniska betalnings- lösningar. Kreditkortsbetalningar kan numera utföras på Torget och en teknisk plattform, liksom en organisation för försäljning och inplacering av innehållsleverantörer, har byggts upp. Posten tillhör vidare bland de första organisationerna i världen att ut- färda elektroniska ID-kort, som också är vanliga fysiska ID-kort. Kortet har ett datachip och kan användas för elektronisk identifiering i speciella läsare. Ett samarbetsprojekt, IDOL (ID-Orienterade Lösningar), startades under år 1996 med Kungliga Tekniska högskolan och Telia TeleCom AB, där 5 000 studenter på prov skall använda elektroniska ID-kort. För att den elektroniska handeln skall fungera krävs också nya stöd- funktioner och logistiklösningar. Posten har genom OLC, Online Logis- tik Center, byggt upp ett standardbaserat IT-stöd som kan hantera tredje- partslogistik. Under hösten 1997 kommer Posten att tillhandahålla en e-postadress som är kopplad till den fysiska postadressen. Genom en sådan e-post- adress kommer Posten att kunna erbjuda en rad nya tjänster, bl.a. s.k. hybridpost, dvs. den som har tillgång till Internet kan få ett meddelande elektroniskt, medan den som inte har tillgång till Internet får meddelan- det utdelat som ett vanligt brev. Riksdagen har den 9 april 1997 (bet. 1996/97:Ku17, rskr. 1996/97:178) beslutat att digital marksänd TV skall introduceras i Sverige. Införandet skall ske i flera steg, med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Riksdagen har även fattat beslut om digital ljudradio. Frågorna om digital marksänd TV och digital ljudradio behandlas närmare i avsnitt 4.6.3. Tillgänglighet till teletjänster Genom de investeringar som Telia och andra operatörer gjort på tele- området kan tillgängligheten till både grundläggande och avancerade telekommunikationer anses vara mycket god. I praktiken har varje svenskt hushåll tillgång till telefon och – som framgår av beskrivningen ovan – inom något år kommer alla telefoner att kunna vara uppkopplade mot Telias AXE-system, med de tilläggstjänster som därmed kan erbjudas. Mobiltelefonin har slagit igenom stort i Sverige, och antalet mobiltele- foniabonnenter per 100 invånare uppgår som tidigare nämnts till närmare 30. Fortfarande har inte en fullständig täckning av hela landet uppnåtts vad gäller den viktiga GSM-tjänsten, men operatörerna (Telia Mobile, Comviq och Europolitan) bygger fortlöpande ut näten. Möjligheten till datakommunikation med låghastighetsmodem utveck- las regelbundet tack vare dels kvalitetshöjningen i nätet med bl.a. digita- lisering och optiska fibrer, dels utvecklingen av modemteknik. En has- tighet på 33 600 bitar per sekund kan vid det här laget anses vara en standardkapacitet på de flesta håll. ISDN-anslutning till låga och fasta taxor kan erbjudas till ca 90 % av landets befolkning. Taxorna för anslutning har sjunkit stadigt sedan tjänsten introducerades år 1993. Taxorna är inte enhetliga fullt ut, men genom Telias uppdelning av landet i ISDN-orter (med enhetliga taxor) och icke-ISDN-orter har de regionala skillnaderna minskat. 4.3.2 Samhällets grunddatabaser I IT-propositionen anges att tillgängligheten till och kvaliteten i offent- liga grunddatabaser skall förbättras. Enhetliga principer för prissättning av offentliga informationstjänster skall utformas. Riktlinjer för vilka grundläggande data staten och kommunerna skall svara för samt prin- ciper för finansiering av investeringar och drift av grunddatabaserna skall vidareutvecklas. Områden som varit föremål för utredning är, utöver den övergripande utformningen av grunddatabaserna, geografisk informationsteknik samt samhällsinformation. Grunddatabasutredningen Den 30 maj 1996 tillsatte regeringen utredningen Vissa frågor avseende de centrala person-, företags- och fastighetsdataregistren (Grunddatabasutredningen). Uppdraget är att överväga hur vissa centrala databasers tillgänglighet, service och kvalitet kan förbättras samtidigt som uppgiftslämnandet effektiviseras, samhällets kostnader minskar och integritets- och säkerhetsaspekter beaktas. I uppdraget till utredningen ingår även att beakta de förslag till prissättningsprinciper som Riksrevi- sionsverket (RRV) presenterat i januari 1996 (RRV 1995:64). Utredningens förslag skulle ha presenterats den 1 maj 1997, men har fått förlängd utredningstid till den 30 september 1997, bl.a. för att kunna beakta konsekvenserna av Datalagskommitténs förslag om utlämnande av offentliga uppgifter. Geografisk informationsteknik Geografisk informationsteknik bör på ett så effektivt sätt som möjligt utnyttjas inom samhällsplanering, forskning, utbildning och näringspoli- tik. Som mål angavs i IT-propositionen att fastighetsregisterkartan så långt möjligt skulle vara överförd i digital form före år 2000. Arbetet med att föra över de konventionella allmänna kartorna till digital form borde bedrivas så snabbt som möjligt. Den digitala versionen av Sveriges nationalatlas skulle vidareutvecklas och anpassas till nya distributions- medier och presentationsformer. Arbetet med digital fastighetsregisterkarta drivs vidare med hög prio- ritet inom Lantmäteriverket. För etableringen av en rikstäckande databas har upprättats ett ramavtal mellan Lantmäteriverket och Svenska kom- munförbundet som reglerar informationshanteringen mellan stat och kommun. I sammanhanget kan nämnas att Fastighetsdatautredningen (Ju 1995:09) i januari 1997 överlämnade sitt betänkande Fastighetsdata- register (SOU 1997:3) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag om en modern författningsreglering av användningen för fastighetsdata. Be- tänkandet har remissbehandlats. Produktionen av databaser och utgivning av de allmänna kartorna vid Lantmäteriverket bedrivs med utgångspunkt i den nioåriga plan som riksdagen beslutade år 1994 (prop. 1993/94:100 bil. 15, bet. 1993/94:BoU10, rskr. 1993/94:185). Den snabbt växande marknaden för geografiska data ställer emellertid högre krav på tillgänglighet och struktur än vad som kan erbjudas i dag. Regeringen har i 1998 års budgetproposition angivit att den digitala registerkartan skall så långt som möjligt föreligga i digital form år 2001 och att grundläggande landskaps- och fastighetsinformation skall byggas upp med sikte på slutförande år 2003. Vad gäller Sveriges nationalatlas har utgivning och utvecklingsarbete fortsatt enligt de planer som gällde vid tiden för IT-propositionen. Under år 1996 utgavs temabanden ”Växter och djur” samt ”Sveriges geografi” i svensk- och engelskspråkig version. Därmed har den ursprungligen be- slutade utgivningen av 17 temaband avslutats. Arbetet med att fullfölja produktionen av den PC-baserade versionen av atlasen har pågått under år 1996 och bedöms avslutas år 1997. Lantmäteriverket är från och med år 1996 ensam huvudman för atlasen. Verket har beslutat att nationalatla- sen skall förvaltas och uppdateras samt att utgivning skall ske av två kompletterande band: ”Atlas över Skåne” samt ”Folkhälsa och vård”. I IT-propositionen poängteras att utnyttjande av GPS-teknik (geografisk positionsbestämning med hjälp av satelliter) är av stor bety- delse inte minst på infrastruktur- och transportområdet. Lantmäteriverket genomför tillsammans med andra viktiga intressenter på regeringens uppdrag vissa åtgärder som förutsätts för ett effektivt utnyttjande av GPS-teknik. Verksamheten bedrivs med finansiering från intressenterna, vilket gör att omfattande förhandlingar krävs. Genomförandetakten är därför relativt långsam. Arbetena avser uppbyggnad av ett nät av fasta referensstationer (SWEPOS). Denna verksamhet beräknas nå relativt stabil operationell kapacitet under år 1997 och full kapacitet vid slutet av år 1999. Vidare görs insatser för att förtäta de traditionella geodetiska näten och stärka sambanden mellan rikets nät och lokala nät (RIX 95). Det övergripande målet för Sveriges geologiska undersökning (SGU) är att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi för att till- handahålla geologisk information som behövs särskilt inom områdena miljö och hälsa, fysisk planering, naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk samt totalförsvaret. SGU har till regeringen redovisat hur be- fintlig modern, men i analog form lagrad geologisk information skall göras tillgänglig i digital form. Kostnaderna för digitalisering av befintlig modern analog geologisk information uppgår till 16 miljoner kronor med en projekttid på fyra år. SGU genomgår på grund av ett högt kostnadläge en omstrukturering av verksamheten med siktet inställt på att få ekonomi och verksamhet i balans år 2001. Regeringen kommer i detta samman- hang att se över verksamhetsmålen för SGU. Ett förslag om åtgärder när det gäller vegetationsinformation väntas inom den närmaste tiden från Naturvårdsverket, Lantmäteriverket, Rymdbolaget och Miljödatacentrum. Den i IT-propositionen diskuterade uppbyggnaden av en nationell väg- databas behandlas i avsnitt 4.6.8. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvaltningsmyndighet för kulturmiljön och utvecklar bl.a. metoder och modeller för dokumentation och analys av landskapets och bebyggelsens kulturvärden. RAÄ:s forn- minnesregister innehåller uppgifter och lägesangivelser för samtliga kända fasta fornlämningar. En digitalisering av fornminnesregistret har bedömts vara i princip färdig till år 2000. RAÄ för även ett digitalt riks- intresseregister samt utvecklar för närvarande ett bebyggelseregister och ett register avseende odlingslandskapets kulturvärden. Kulturmiljöområ- dets geografiska informationssystem är av betydelse för en rad samhälls- sektorer bl.a. inom samhällsplanering och jord- och skogsbruk samt för forskning och allmänheten. REGGIT-gruppen Redan före IT-propositionen fanns en arbetsgrupp (REGGIT) inom Re- geringskansliet för samverkan kring geografiska data och informations- system. I gruppen ingår förutom representanter för närmast berörda de- partement också företrädare för vissa centrala myndigheter och Svenska kommunförbundet. I IT-propositionen konstaterades att det ingår i grup- pens uppdrag att sammanställa befintliga tidsplaner och klarlägga förut- sättningarna att åstadkomma en mera samordnad övergång till databaser med syfte att uppnår en heltäckande geografisk informationsinfrastruk- tur. Gruppen överlämnade i januari 1997 delrapporten Samhällets försörj- ning med grundläggande geografiska data. I rapporten redovisas sär- skilda insatser som i första hand erfordras för att åstadkomma den sam- lade övergång till digitala geografiska databaser som åsyftades i IT-pro- positionen. Åtgärderna avsåg geodesi och koordinatsystem, Lantmäteri- verkets grundläggande geografiska data, belägenhetsadresser, geologiska grunddatabaser samt vegetationsinformation. De berörde i stor utsträck- ning problem som återspeglats i redogörelsen för den faktiska utveck- lingen ovan. Gruppen ansåg att behov föreligger av överväganden mellan statsbudgetens utgiftsområden. Rapporten remissbehandlades och det finns ett brett stöd för gruppens förslag. I maj 1997 har REGGIT-gruppen lämnat en samlad rapport till rege- ringen över sitt arbete. I denna behandlas särskilt frågor rörande prissätt- ning på digitala geografiska data samt behovet av och formerna för en fortsatt samordningsverksamhet. Gruppen anser att prissättning på geo- grafiska grunddata i huvudsak bör ske enligt principen om uttagskostnad. I övrigt bör en prissättning eftersträvas som ger ett samhällsekonomiskt optimalt utnyttjande samtidigt som därmed förenliga bidrag från an- vändarna tas till vara. Gruppen förordar också bibehållande av ett sam- ordningsorgan med särskild inriktning på de geografiska IT-frågorna. Rapporten har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. PilotGIS-projektet Det s.k. PilotGIS-projektet har – med anknytning till Toppledarforum – fokuserats på länsstyrelsernas och kommunernas användning av geogra- fisk information inom samhällsplaneringen och på flödet av information mellan olika nivåer i samhället. Projektet, som har haft förankring i några län och flera kommuner, har avrapporterats till Inrikesdepartementet och Toppledarforum i juni 1997. Utöver specifika förslag inom det berörda ämnesområdet förs bl.a. följande mera generella förslag fram: - Att staten via berörda departement gör en samordnad satsning på pro- duktion av nationella grundläggande gemensamma data. - Att grundläggande geografisk information görs tillgänglig till uttags- kostnad. - Att en nationell satsning görs på den samordning, metodutveckling och det arbete med ramverk av hjälpstandarder som bedrivs inom svensk standardisering för geografisk information. Prissättning Rapporterna från REGGIT-gruppen och PilotGIS-projektet har tagit upp frågan om prissättning. Grunddatabasutredningen kommer också att be- handla dessa frågor. Frågan bereds i Regeringskansliet. Forskning och utveckling m.m. Regeringen har i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1, ut- giftsområde 18) betonat att forskning och utveckling inom lantmäteri- området behöver utvecklas. Detta inte minst med hänsyn till utvecklingen av informationstekniken. I forskningspropositionen (prop. 1996/97:5) understryker regeringen att behovet av forskning och utveckling inom lantmäteriområdet påverkas genom den snabba övergången till digitala metoder. Traditionella arbetsformer omvandlas till geografisk informa- tionsteknik. Insatserna för forskning inom området bör ses som en del av den generella utvecklingen inom IT-området. I forskningspropositionen uttalar regeringen att NUTEK bör ges i uppdrag att före utgången av år 1997 lämna förslag till regeringen om en ny programstruktur för forsk- ning och utveckling på IT-området. I denna struktur bör forsknings- och utvecklingsinsatserna inom området geografiska informationssystem ingå. Regeringen har givit uppdraget i regleringsbrevet till NUTEK för verksamhetsåret 1997. Efter initiativ av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KKS) har ett utredningsarbete också bedrivits om ett nationellt program inriktat främst mot FoU och utbildning inom området geografisk infor- mationsteknik. Ett brett idéseminarium med uppföljande arbete har ge- nomförts. Ett programförslag har utarbetats som innehåller identifierade problemställningar och förslag till insatser. Insatserna omfattar forsk- ning, kunskapsspridning, pilotprojekt, utbildning och information. För- slaget har överlämnats till bl.a. KKS, NUTEK, Kommunikationsforsk- ningsberedningen, IT-kommissionen, Toppledarforum och Byggforsk- ningsrådet (BFR). BFR stödjer redan i samverkan med vissa andra forsk- ningsråd ett arbete i dessa frågor med tyngdpunkt i det nyinrättade Cent- rum för Geoinformatik i Stockholm. Samordning Regeringen gör – som framgått av avsnitt 3 – ingen annan bedömning nu än när IT-propositionen skrevs i fråga om angelägenheten av en positiv utveckling när det gäller geografisk informationsteknik. Det innebär bl.a. att geografiska informationssystem och grundläggande geografiska data är viktiga delar av infrastrukturen i samhället med stor betydelse för rationalisering, tillväxt inom tjänstesektorn och sysselsättning. En positiv utveckling på det geografiska området förutsätter – liksom när det gäller informationsteknik generellt – en mängd åtgärder av sam- ordningskaraktär. Standardisering är grundläggande, men också frågor om datautbyte, information om data osv. är viktiga. Standardisering inom det geografiska IT-området drivs av STANLI inom Allmänna standardi- seringsgruppen. Arbetet inriktas såväl mot en svensk medverkan i inter- nationella system som på konkreta riktlinjer inom aktuella ämnesområ- den, t.ex. för fastigheter, väg- och järnvägsnät samt belägenhetsadresser. Utvecklingsrådet för landskapsinformation (ULI) har samlat en mängd aktörer inom området till samordningsverksamhet. På det regionala pla- net är ett antal s.k. SamGIS-föreningar eller liknande verksamma. Den fortsatta utvecklingen förutsätter samordnade insatser av aktörerna inom området. Vad som sker inom skilda samhällssektorer har också betydelse för försörjningen med digitala geografiska data. Det gäller i hög grad utvecklingen av nationella nät inom t.ex. miljö- och kulturom- rådena. Det är emellertid viktigt att uppbyggnaden av sådana sektoriella nät sker med beaktande av vissa generella regler för lägesbestämning m.m. för att optimal samverkan skall kunna uppnås. Lägesfaktorn är en av samhällets viktigaste samordningsnycklar. Samhällsinformation I IT-propositionen hänvisades till riksdagens tillkännagivande (bet. 1994/95:KU41, rskr. 1994/95:219) om att riksdagens förvaltnings- kontor inte längre hade praktiska möjligheter att svara för uppdateringen av Samhällsguiden. Enligt KU:s utlåtande borde ansvaret för uppdate- ringen övergå till Regeringskansliet. Civilministern beslutade den 21 februari 1996 att inrätta en arbets- grupp för att i första hand datera upp Samhällsguiden men också för att utveckla den som bok och databas. Arbetsgruppen överlämnade i februari 1997 rapporten Den digitala dialogen (Ds 1997:12) till Inrikesdeparte- mentet. I rapporten redovisar arbetsgruppen att dess uppdrag kan ses som en fortsättning på det utvecklingsarbete om medborgarkontor och liknande insatser för att förbättra medborgarnas kontakter med den offentliga för- valtningen som har pågått vid f.d. Civildepartementet sedan början av 1990-talet. Arbetsgruppen föreslår att den löpande uppdateringen av Samhällsgui- den garanteras genom ett avtal mellan Regeringskansliet och riksdagens förvaltningskontor så att den kan hållas tillgänglig på riksdagens hemsida på Internet. Regeringen beslutade den 3 april 1997 att godkänna att ett sådant avtal träffas mellan Regeringskansliet och riksdagens förvalt- ningskontor. Det fortsatta utvecklingsarbetet med Samhällsguiden och de förslag som lämnas i rapporten går vidare i den nya arbetsgrupp om medborgar- kontor som nyligen har inrättats vid Inrikesdepartementet (In 1997:A). 4.3.3 Säkerhetsfrågor Arbetet inom Regeringskansliet Arbetet med säkerhet och sårbarhet har översiktligt redovisats i avsnitt 3.4 ovan. Inom Regeringskansliet pågår arbete på flera håll för säkerhet och sårbarhet på IT-området. Inom försvarsområdet anges i propositionen om beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred (1996/97:11), att säkerheten i samhälls- viktiga datasystem är en av tolv särskilt angivna områden där det är vik- tigt att god beredskap mot fredstida störningar kan upprätthållas. Det framhålls att arbetet med att öka säkerheten i samhällsviktiga datasystem måste intensifieras och ske på stor bredd med ett brett spektrum av åtgär- der. Regeringen kommer årligen i anslutning till budgetpropositionen att lämna en redovisning av beredskapsläget m.m. för de i propositionen nämnda områdena. Vidare gav regeringen i december 1995 Överstyrelsen för civil bered- skap uppdraget att utreda förutsättningarna för att utforma ett system för certifiering av datasystem säkerhet (ADB-säkerhet) inom det civila för- svaret. Uppdraget redovisades i två etapper varav den första redovisades tillsammans med det civila försvarets programplan den 1 mars 1996. I december 1996 slutredovisade Överstyrelsen uppdraget. Överstyrelsen konstaterar att underlaget för ett formellt beslut om cer- tifiering av ett datasystem blir mycket omfattande samt kräver djup tek- nisk kompetens vilket gör att det blir både kostsamt och tidsödande. Överstyrelsen föreslår i stället en procedur som omfattar en förordning om grundsäkerhetskrav och driftgodkännande för samhällsviktiga data- system samt föreskrifter beslutade av Överstyrelsen. Detta kan sedan kompletteras med selektiv säkerhetsutvärdering som även omfattar hot- och verksamhetsrelaterade tilläggskrav, allmänna råd för hur säkra data- system kan utformas samt målgruppsanpassad utbildning. Regeringen har, mot bakgrund av Överstyrelsens förslag, i juni 1997 beslutat om ett tillägg i beredskapsförordningen (1993:242) fr.o.m. den 1 september 1997. Innebörden är att en beredskapsmyndighet som i sin verksamhet under höjd beredskap är i behov av elektronisk informations- behandling ansvarar för att dator- och kommunikationssystemet uppfyller sådana säkerhetskrav att myndighetens uppgifter kan utföras på ett till- fredsställande sätt. Vidare har Försvarsdepartementet tillsatt en arbetsgrupp med repre- sentanter från departement och myndigheter. Gruppens uppgift är att följa utvecklingen av hot och risker inom området informationskrig- föring, sprida kunskap om detta samt lämna förslag till hur ansvaret inom området skall preciseras och hur riktlinjerna för en strategi bör se ut. Re- geringen har också i regleringsbrevet för år 1997 givit Försvarshögskolan (FHS) och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) i uppgift att i samråd med Försvarsmakten och Försvarets forskningsanstalt (FOA) studera möjligheterna till aktiva åtgärder mot informationskrigföring. Arbetet med informationskrigsfrågorna skall utmynna i ett förslag till riksdagen hösten 1998. Inom justitieområdet finns flera utredningar som tangerar frågor om säkerhet och sårbarhet. Datalagskommittén (dir. 1995:91), Kommittén om nya medier och grundlagarna m.m. (dir. 1994:13 och 1995:114) samt IT-utredningen som avlämnat sitt betänkande (SOU 1996:40) Elektronisk dokumenthantering. Inom kommunikationsområdet har, som nämnts i avsnitt 3.4, Statskontoret i uppdrag att utreda den svenska delen av Internet. Statskontoret skall bl.a. föreslå åtgärder som ökar säkerheten och an- vändbarheten. Utredningens betänkande skall presenteras senast den 1 oktober 1997. Utredningen har redan bidragit till att konkreta åtgärder vidtagits för att höja säkerheten på Internet, bl.a. har arbetet med att tillskapa fler sammankopplingspunkter för landets Internetoperatörer genomförts. I detta sammanhang har Post- och telestyrelsen (PTS) tagit kontakt med operatörerna för att få kopplingspunkterna placerade i lokaler, bergrum etc. som håller en hög säkerhetsnivå. PTS har vidare uppgiften att se till att telekommunikationerna är uthålliga såväl i fredstid som under kriser och i krig. PTS upphandlar tjänster, utrustning och anläggningar som är nödvändiga för att tillgodose samhällets behov av uthålliga telekommunikationer. Inom finansområdet har Statskontoret ett uppdrag att samordna Sveri- ges deltagande i EU-arbetet med IT-säkerhetsfrågorna. Samverkansgrup- pen Toppledarforum bedriver flera projekt inom området säkerhet och sårbarhet. En rapport om kvalitetssäkring av information kommer att pre- senteras av Toppledarforum och skall innehålla rekommendationer om att förse data med en varudeklaration för innehåll m.m. samt om avtal mellan myndigheter vid informationsutbyte. Användningen av aktiva (smarta) kort som en komponent i en säkerhetstillämpning i offentlig förvaltning har i juni 1997 redovisats i en rapport som även remitterats. I rapporten föreslås att en gemensam säkerhetslösning införs i den offent- liga sektorn baserad på aktiva kort som identitetskort för anställda. Toppledarforum har ställt sig bakom förslagen i rapporten (se även av- snitt 4.4). Vidare inom finansområdet har en särskild utredare i uppdrag att utreda frågor om elektroniska pengar (dir. 1997:1) som bl.a. innefattar överväganden om särskilda bestämmelser behövs för att förhindra brottslighet vid användning av elektroniska pengar. Som tidigare nämnts i avsnitt 4.1.1 har en arbetsgrupp tillsatts inom Regeringskansliet med uppdrag att ta fram en svensk policy kring krypte- ringsfrågor. Arbetsgruppen sorterar under Utrikesdepartementet. 4.4 Den offentliga förvaltningens IT-användning Offentlig sektor är i dag utsatt för ett starkt effektivitetstryck. Detta åter- speglas i krav på besparingar, god service och internationalisering genom nya arbetsprocesser och organisationsformer. En väl fungerande offentlig förvaltning bygger i allt högre grad på samverkan och informationsutbyte mellan stat, kommun och landsting och mellan den offentliga och privata sektorn samt EU-organen. I arbetet med att forma en förvaltning för 2000-talets krav och förvänt- ningar har informationstekniken en viktig roll. En fungerande öppen och säker infrastruktur för informations- och kunskapsförsörjning är av avgö- rande betydelse. Regeringen kan konstatera att det på olika håll pågår ett stort arbete med att bygga ut infrastrukturen för den offentliga sektorns kunskaps- och informationsförsörjning. Regeringens bedömning är dock att infrastrukturen i dag inte helt klarar alla krav för öppen och säker kommunikation, t.ex. när det gäller att säkert föra över elektroniska do- kument till myndigheter och mellan myndigheter. Statskontoret konstaterar i sin årliga redogörelse Staten i omvandling att informationsservice via Internet till medborgare och företag slog igenom år 1996 i den statliga förvaltningen. Hemsidor, myndighets- information, tjänster och konkreta ärenderutiner finns hos centrala och regionala myndigheter. Lokala myndigheter har tagit egna initiativ. En- ligt Statskontoret har satsningar på nya servicetelefontjänster fortsatt och utnyttjandet har vuxit under åren 1996 och 1997. Den tekniska miljön moderniseras och förbättras. Traditionella stordatorsystem ersätts av främst s.k. kund/server-system med persondatorer. Arbetet påskyndas till följd av omställningen till år 2000. Betydande investeringar i grund- information, infrastruktur och ledningssystem sker. Inom EU och andra internationella organisationer utnyttjas i allt högre grad informationsteknik för spridning av dokument. Frågor om tillgänglighet och offentlighet till grundinformation har bli- vit en allt viktigare fråga. Här kan t.ex. nämnas Datalagskommitténs för- slag i betänkandet Integritet Offentlighet Informationsteknik (SOU 1997:39), Grunddatabasutredningen (dir. 1996:43) och arbetsgrup- pen inom Justitiedepartementet om ett nytt rättsdatasystem. Vidare är riksdagens beslut (prop. 1995/96:90, bet. 1995/96:FiU6, rskr. 1995/96:117) om registerbaserade folk- och bostadsräkningar ett viktigt led i utvecklingen av samhällets informationsförsörjning. Toppledarforums projekt Gemensamma IT-plattformar för informa- tionsutbyte lämnade sin huvudstudie i maj 1996. Toppledarforum re- kommenderar att de lämnade riktlinjerna följs av den offentliga förvalt- ningen. Användningen av aktiva (smarta) kort har nyligen redovisats i rap- porten benämnd Säkrare IT i offentlig sektor. I rapporten föreslås att en gemensam säkerhetslösning införs i den offentliga sektorn baserad på aktiva kort som identitetskort för tjänstebruk. Korten är bärare av tre grundläggande säkerhetsfunktioner – säker identifiering, digital signatur och stöd för kryptering. Rapporten har remissbehandlats och Toppledar- forum har ställt sig bakom den föreslagna infrastrukturen för informationssäkerhet för kommunikation mellan myndigheter i offentlig verksamhet baserad på aktiva kort. Statskontoret har i februari 1997 redovisat en undersökning om myn- digheternas användning av e-post. Undersökningen visar att 70–80% av de tillfrågade organisationerna har åtminstone någon Internetadress. Centrala myndigheter är nåbara i högre grad än regionala och lokala. Kommuner och landsting har inte e-post till lika stor andel av personalen, vilket kan förklaras med att andelen kontorspersonal där är mindre än i statlig verksamhet. Statskontoret har nyligen upphandlat en katalogtjänst för bl.a. e-postadresser som möjliggör att en leverantör kan tillhandahålla adressuppgifter om offentlig verksamhet. Katalogtjänsten ingår i en större upphandling Statskontoret gjort för Internettjänster gällande både hård- och mjukvara. Sverige deltar aktivt i det s.k. IDA-programmet som är ett EU-program för att möjliggöra införandet av datanätverk mellan medlemsländernas förvaltningar och EU:s institutioner för att främja informationsutbyte. Vidare pågår ett stort antal aktiviteter inom EU och i medlemsländerna som syftar till att på ett effektivare sätt utnyttja den gemensamma data- informationen. Ett resultat är t.ex. den nyligen antagna förordningen om gemenskapsstatistik (EG nr. 322/92). Toppledarforum åren 1997–1998 Toppledarforums långsiktiga strävan är att åstadkomma en mer effektiv offentlig verksamhet byggd på en gemensam öppen och säker elektronisk infrastruktur för informations- och kunskapsförsörjning. Toppledarforum har tagit beslut om inriktning av arbetet inför en ny arbetsperiod. Inrikt- ningen på arbetet tar sin utgångspunkt i att skapa kostnadsminskningar och tidsvinster i sakverksamheterna genom att bl.a. utveckla den elektro- niska infrastrukturen. Arbetet delas in i två områden; verksamhetsutveckling och infrastruk- tur. Inom verksamhetsutveckling handlar arbetet om att ta fram gemen- samma riktlinjer för hur myndigheter i den offentliga sektorn skall till- handahålla information samt att harmonisera begrepp. Inom området in- frastruktur inriktas arbetet på att vidareutveckla de tekniska rekommen- dationerna för gemensamma plattformar som tidigare föreslagits av Toppledarforum, att fortsätta att analysera lagar och förordningar och ge ut rekommendationer om tillämpningar samt skapa ytterligare gemen- samma gränssnitt. Arbetet innebär även att regionalt sprida ut erfaren- heter och resultat av Toppledarforums verksamhet genom att stimulera till utveckling av regionala kompetensnätverk. 4.5 Bidrag till IT-projekt I syfte att främja användningen av informationsteknik anser regeringen att det är viktigt att stödja punktinsatser som leder till att nya användar- grupper kommer i kontakt med informationsteknik. Kommunikations- departementet har därför under åren 1996 och 1997 beviljat medel om drygt 42 miljoner kronor till 31 st. IT-projekt för nya användarkategorier, dvs. sådana grupper där IT-användningen är låg i förhållande till andra jämförbara kategorier. Projekt som berör bl.a. handikappade, invandrare, småföretagare samt äldre har prioriterats. Kvinnors behov och intressen har särskilt uppmärksammats. De 31 projekten valdes bland ca 400 ansökningar som inkom till Kommunikationsdepartementet, dels spontant, dels efter departementets kontakter med myndigheter och centrala organisationer. Urvalet har skett med stöd av yttranden från t.ex. NUTEK och Handikappinstitutet. De- partementet har valt projekt som berör de nya användarkategorierna så nära som möjligt. Mottagare av de beviljade stöden är organisationer, kommuner och företag. De beviljade beloppen uppgår till mellan 100 000 kronor och 3 000 000 kronor. Ett exempel på de projekt som fått bidrag är IT-världshus i Blekinges tätorter. Syftet med projektet är att genom IT-världshus skapa tillgäng- lighet till informationsteknik och olika nätbaserade tjänster för småföre- tag och breda grupper av medborgare. Målsättningen är bl.a. att IT- världshusen skall skapa flera och nya typer av arbeten och utbildnings- möjligheter på hemorten samt skapa delaktighet och förståelse för teknik- utvecklingen genom ett nedifrån–och–upp perspektiv i projektarbetet. Genom tidigare EG-bidrag har ett pilotvärldshus etablerats i Svängsta. Genom det statliga bidrag som nu erhållits kan satsningar på ytterligare tio IT-världshus göras. En redovisning av anslagsmedlen till IT-projekten lämnas i budgetpro- positionen för år 1998, under utgiftsområde 22, anslag C 5 Informa- tionsteknik: Telekommunikation m.m. 4.6 Andra insatsområden 4.6.1 Arbetsmarknadspolitiken på IT-området Att matcha lediga platser med rätt utbildad arbetskraft är en av arbets- marknadspolitikens mest centrala uppgifter. Utgångspunkten är att arbetsförmedlingens service skall präglas av stor öppenhet och kund- anpassning. All information om arbetssökande och lediga platser som kan och får tillhandahållas bör också tillhandahållas genom de kanaler som bäst gagnar användarna. Utvecklingen av informationstekniken är här till stor hjälp. Arbets- marknadsverket använder tekniken för detta ändamål genom att de lediga platser som anmäls till arbetsförmedlingen finns tillgängliga för de ar- betssökande via Internet. Detta medför att sökandeprocessen för de ar- betslösa underlättas, platserna kan tillsättas snabbare och risken för flaskhalsar på arbetsmarknaden minskar. Internet öppnar nya vägar inte bara för ren registrering av arbets- sökande och spridning av information, utan också till ett utvidgat sam- arbete mellan olika aktörer på arbetsmarknaden. Utvecklingen innebär att även arbetsgivare kan erbjudas kvalificerad självservice. Genom att bygga upp väl fungerande sökkanaler för arbetsgivare och arbetssökande bör matchningsprocesserna på arbetsmarknaden kunna effektiviseras. Standard och kvalitet Tillgången till en rad olika söksystem innebär inte automatiskt att match- ningsprocessen effektiviseras. Det finns också en risk att det växer fram en snårskog av förmedlingssystem där användarna har svårt att orientera sig och värdera informationen. Intrycken av de system som nu växer fram på den svenska marknaden är i dessa avseende inte enbart positiva. Om den offentliga arbetsförmedlingen tillhandahåller bra system för all- mänt utnyttjande, kommer man att sätta en de facto standard för match- ningsinformationen. Förutsättningen för en sådan standard ges genom de 1 100 ”yrkesmallar” som tagits fram inom Arbetsmarknadsverket och som löpande anpassas till förändringar inom yrkesvärlden. 6 300 sökord över hela yrkesspektrumet utgör grunden för en strukturerad och nyanse- rad matchning mellan platser och arbetssökande. Yrkesmallarna är i bruk i arbetsförmedlingens interna datasystem, men kommer genom att an- vändas i självservicesystem också kunna bli en gemensam standard för arbetsmarknaden. En sådan gemensam standard kommer att gynna an- vändarna och underlätta hela sökprocessen. Den offentliga arbetsförmed- lingens ambition bör vara att utgöra den naturliga sökkanalen för match- ning på arbetsmarknaden för alla arbetssökande och arbetsgivare – den marknadsplats dit alla först vänder sig för att skaffa information. Spridning och tillgänglighet Trots att utnyttjandet av Internet ökar snabbt kommer antalet sökande som i det egna hushållet har tillgång till Internet att vara mycket begrän- sat under lång tid. Internet kommer sålunda inte på hushållsbasis att vara en volymkanal för arbetssökande. Om möjligheten att använda detta in- strument tillhandahålls avgiftsfritt på en mängd ställen och i samman- hang där arbetssökande ofta kommer att vistas, kommer dock även anta- let personer som har möjlighet att utnyttja det att växa mycket kraftigt. Av bl. a denna anledning kommer ett antal ”kundarbetsplatser” att ställas till förfogande på landets arbetsförmedlingar där bl. a. möjligheter att komma åt relevanta applikationer på Internet kommer att ges. Samverkan med olika aktörer Utvecklingen på arbetsmarknaden har inneburit att fler aktörer – fackliga organisationer, kommuner, trygghetsstiftelser m.fl. – engagerar sig aktivt för att hjälpa arbetslösa. I de flesta fall fungerar samarbetet med arbets- förmedlingarna utmärkt. I en del fall har man byggt upp, eller diskuterat att bygga upp, egna matchningssystem för att bättre tillgodose de egna gruppernas intresse. Om Arbetsmarknadsverket utvecklar ett bra match- ningssystem, tillgängligt för alla aktörer på arbetsmarknaden, så kan de samlade resurserna sannolikt användas mer effektivt än om var och en bygger upp egna system. Arbetsmarknadsverkets Internetapplikationer Arbetsmarknadsverket publicerar löpande information om arbetsmarkna- den i form av statistik m.m. på Internet. Nedan redogörs mer detaljerat för de ”operativa” system som Arbetsmarknadsverket tillhandahåller på Internet. Sedan november 1995 har arbetssökande möjlighet att via Internet få tillgång till alla de platser i landet som arbetsgivare är villiga att publi- cera. Detta innebär f.n. att ca 10 000 platser finns tillgängliga i platsban- ken. Förutom möjligheterna att på olika sätt hitta platser i platsbanken, kan sökande direkt anmäla sitt intresse för platsen genom att fylla i en elektronisk platsansökan, som går direkt till den e-postadress arbetsgiva- ren angivit. Arbetsgivare kan också anmäla sina lediga platser till arbets- förmedlingen via systemet. Platsbanken har blivit mycket uppskattad och antalet användare har ökat stadigt. Den är för närvarande den sjätte mest besökta platsen på Internet i Sverige med ca 350 000 besök per månad. Antalet öppnade platsnotiser ligger kring 1,3 miljoner per månad. Detta sätt att förmedla de lediga platserna via Internet har också väckt stort internationellt in- tresse. Sökandebanken introducerades på Internet i april 1997. Den öppnades då för arbetssökande inom områdena teknik, ekonomi och IT. Från mit- ten av april har sökande inom dessa yrkesområden kunnat registrera sig med hjälp av ”yrkesmallar”. Arbetsgivare har kunnat använda systemet för sökning från mitten av maj 1997. Sökandebanken ger samtliga perso- ner som är intresserade av att komma ifråga för ett arbetserbjudande och som på något sätt har tillgång till Internet möjlighet att registrera sig på Internet. Den sökande avgör själv om han/hon vill vara anonym eller ej. Genom ett enkelt och väl strukturerat system, där yrkesmallar utgör en väsentlig komponent, kan den sökande beskriva sina meriter. En arbets- givare som söker i systemet får inte namn eller andra personuppgifter som gör det möjligt att identifiera den sökande utan att denne direkt medgivit det. Arbetsgivaren har i stället möjlighet att lämna ett elektro- niskt meddelande till den eller de sökande vars yrkesprofil och meriter svarar mot arbetsgivarens önskemål. Fördelarna med ett system av detta slag är uppenbara både för arbets- givare och arbetssökande. Man får ökad tillgång till matchningsservicen och behöver inte vara beroende av arbetsförmedlingens öppettider och den aktuella tillgången på arbetsförmedlare. Man ser resultatet av match- ningsprocessen och kontrollen över den egna situationen öka eftersom man inte är beroende av förmedlingens resurser och bedömningar. Den arbetssökande kan alltid vara säker på att de egna meriterna exponeras för alla arbetsgivare som är intresserade. En arbetsgivare ser alla arbets- sökande, om än anonyma, som svarar mot de egna önskemålen. En ar- betssökande kan också lita på att i en första granskning bli uppmärk- sammad för sådana kunskaper och meriter som är relevanta för en viss arbetsuppgift och att inte redan vid en första granskning bli bortsorterad p.g.a. en personalrekryterares medvetna eller omedvetna fördomar om vilka personer som kan vara lämpliga för ett jobb. De tillfälliga anställningarna utgör en betydande del av anställnings- flödet på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens service för att tillgo- dose tillfälliga och akuta behov av arbetskraft har varit mindre omfat- tande än för långvariga anställningar. För att tillgodose behovet av snabb förmedlingsservice vid korta anställningar, vikariat m.m. är en ”Vikariebank” under utveckling. Vikariebanken kommer att bestå av yrkesmässigt och geografiskt be- gränsade ”pooler” och applikationen görs tillgänglig på Internet. Arbets- sökande som önskar ställa sig till förfogande för denna typ av arbete re- gistrerar sig i relevant ”pool”. Registrering sker med stöd av ”yrkesmallar” Arbetsförmedlingen gör en kvalitetsgranskning av regist- reringen och ”godkänner” densamma. Den sökande får sedan via ton- valstelefoni dagligen anmäla sin aktualitet till ”Vikariebanken”. Arbets- givare som är i behov av att snabbt komma i kontakt med en sökande för en korttidsanställning söker fram sökande som matchar deras önskemål och tar därefter kontakt med den sökande. ”Vikariebanken” introduceras i september 1997 på ett par orter och kommer då innehålla pooler inom yrkesområdena lärare och lokalvård. I ett utbyggt system kommer den lokala arbetsförmedlingen att bli ansvarig för poolerna på orten och av- gör inom vilka yrkesområden som det är lämpligt att skapa vikariepooler. 4.6.2 Näringspolitiken I IT-propositionen framhålls att IT-innehållet i svenska produkter och tjänster måste öka för att Sverige skall kunna försvara en framskjuten position som en kunskapsbaserad industrination. Näringspolitiken skall medverka till att främja näringslivets och särskilt de små och medelstora företagens användning av informationsteknik samt främja utvecklingen av svensk programvaru- och informationsindustri. Kunskap för nya verksamheter Sverige tillhörde de länder som tidigt uppmärksammade informations- teknikens möjligheter och satsade på långsiktig kunskapsuppbyggnad. Under 1980-talet genomfördes ett nationellt mikroelektronikprogram (NMP) vilket följdes av ett systemtekniskt inriktat program (IT4) som slutfördes år 1992. Tillsammans omfattade dessa program närmare 2 miljarder kronor och var viktiga för att öka forsknings- och utbild- ningskapaciteten vid universitet och högskolor i Sverige. Utredningen IT-2000 (Ds 1991:63) gav förslag till riktlinjer för en IT-politik inom bl.a. det näringspolitiska området, där forskning och utveckling gavs hög prioritet. Det resulterade i ett nytt FoU-program på IT-området som drevs av NUTEK. För budgetåret 1993/94 anvisade riksdagen 358 miljoner kronor för satsningar på basteknik riktade främst till näringslivets behov av teknik och god användning av tekniken. Sverige har, vilket tidigare nämnts, en bra kunskap och kompetens inom ett mycket brett spektrum av områden inom informationstekniken – inte minst tack vare målmedvetna statliga satsningar i tidiga skeden. Inom stora delar av näringslivet har det under 1990-talet skett en snabb produktivitetstillväxt och en snabb förnyelse, såväl i arbetsformer och arbetsorganisation som i nya affärsidéer och nya företag. Dessa positiva förändringar har i mångt och mycket med informationsteknik att göra. IT-användningen i många företag syns ha nått en sådan ”mognad” att vinsterna av ganska stora investeringar har kunnat aktualiseras genom förändringar i arbetsrutiner, organisations- och ledningsformer. Nya pro- dukter och nya företag har skapats genom nya tillämpningar och nyut- veckling av mikroelektronik. Förutsättningen för detta har varit den breda kompetens som finns i Sverige, både i utbildningssystemet och i närings- livet. Den snabba tillväxten i tillämpningar av informationsteknik har dock aktualiserat ett viktigt tillväxtproblem – det finns i dag en resurs– och kompetensknapphet inom hela IT-området som allvarligt kan hämma pågående tillväxt och förnyelse. Inom näringspolitiken planeras därför nya satsningar för att kunna öka resurserna på hela bredden. Som ett led i dessa satsningar gav regeringen våren 1997 NUTEK i uppdrag att skissa på ett förslag till en svensk handlingsplan på mikroelektronikområdet. Arbetet skulle också ge en mer detaljerad plan för hur en ökad kapacitet för tillverkning och an- vändning av mikroelektronik skulle kunna nås inom en femårsperiod. Rapporten ”Förslag till strategi för att stärka basen för elektronikbaserad industri i Sverige” (Regeringsuppdrag N 97/202) avlämnades i slutet av juni 1997 och behandlar bl.a. förutsättningar och möjligheter för att öka tillverkningskapaciteten för halvledare i Sverige, genom att attrahera ut- ländska tillverkare att investera i Sverige. Regeringen berör denna fråga i budgetpropositionen för år 1998. Regeringens bedömning i propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5), är att de näringspolitiska insatserna inom NUTEK i högre grad också bör främja användningen av informationsteknik såväl inom privat som inom offentlig verksamhet, inte minst rörande tjänsteutveck- lingen inom kommuner och landsting. Regeringen har givit NUTEK i uppdrag att lämna förslag till en ny programstruktur för FoU på IT-om- rådet. Regeringens bedömning är också att NUTEK:s insatser för grund- läggande kunskapsutveckling i ökande utsträckning bör inriktas mot forskning kring industriell programvaruteknik och utveckling av metoder för komplexa system. Regeringen har i enlighet med propositionen Forskning och samhälle givit NUTEK i uppdrag att tillsammans med Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet för arbetslivsforsk- ning utveckla ett forskningsprogram för socialt motiverad teknikutveck- ling inom vilket program informationstekniken har en självklar plats. Långsiktiga satsningar på kunskapsutveckling är viktiga för det nuvarande och framtida näringslivet. Erfarenheten från tidigare satsningar talar sitt tydliga språk. Sådana långsiktiga satsningar kan i bland kräva att forskare i andra länder engageras för att öppna nya fält där vi i Sverige inte har kommit så långt. Det internationella samarbetet är ett annat sätt att förnya och utveckla vår inhemska kunskapsbas. Samarbetet i EU:s ramprogram har haft stor betydelse för den svenska kompetensen. I det kommande femte ramprogrammet för forskning och utveckling kommer med största sannolikhet nya intressanta samarbetsmöjligheter att öppnas. Inom COST-samarbetet och inom EUREKA-samarbetet skapas andra betydelsefulla forsknings- och ut- vecklingssamarbeten. En aktiv, kunskapsutvecklande miljö, i vilken näringslivet deltar aktivt, är viktig för dynamiken i det svenska näringslivet och en förutsättning för att behålla de större företagens utvecklingsinvesteringar i Sverige. Detta är viktigt för tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt. Den svenska utvecklingsmiljön måste vara minst lika god som den som företagen kan möta utomlands. Företagen är redan internationella och deras val av etableringsort grundar sig huvudsakligen på kvaliteten i den miljö där de lägger projekt eller utvecklingsavdelningar. På kortare sikt är kompetensförsörjning till och kompetensutveckling i näringslivet av stor betydelse. Forsknings- och utvecklingssamarbete med universitet och högskolor samt med industriforskningsinstitut inom området möter ett växande intresse från företagen. Dessa och angränsan- de frågor som t.ex. de immaterialrättsliga frågeställningarna var föremål för en utredning under 1996 (Nyttiggörande av forskningsresultat, sam- verkan näringsliv–högskola, N 1995:10). Utredningen har lämnat två be- tänkanden; Samverkan mellan högskolan och näringslivet (SOU 1996:70) samt Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen (SOU 1996:89). Utredningen förslog bl.a. att hög- skolans s.k. tredje uppgift formaliserades vilket också har skett. Flera organisationer arbetar i dag med frågor som ligger nära den tredje upp- giften. Ett exempel är Teknikbrostiftelserna som i dag har fått en sådan tillväxt på sitt kapital att de blivit betydelsefulla aktörer på lokal nivå. Som ett exempel har Teknikbrostiftelsen i Linköping varit mycket aktiv i förhållande till det kluster av mindre och snabbväxande IT-företag som finns i den regionen. Flera av dessa, kanske rent av flertalet, har tillkom- mit på den grund som högskolan lagt genom forskning och utbildning. Flera program har tillskapats för att stödja samverkan mellan högskola och näringsliv. Regeringen har t.ex. anvisat 60 miljoner kronor till NUTEK för att stödja sådan samverkan främst vid mindre och medel- stora högskolor. NUTEK samarbetar i detta sammanhang med Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) som enligt sina stadgar driver relativt stora program inom området. Informationstekniken är särskilt uppmärksammat inom KK-stiftelsens uppdrag. Till industri- forskningsinstituten har riksdagen anvisat särskilda medel för uppsö- kande verksamhet till främst mindre företag så att dessa skall kunna dra nytta av den kunskap och kompetens som instituten har. Informations- teknikfrågorna har en framskjuten plats i detta arbete. Informationsteknik och ökad konkurrens Ett exempel på hur informationsteknik och samhälleliga innovationer har samspelat är avregleringen av elmarknaden och utvecklingen av en nor- disk elbörs. Avregleringen hade i praktiken varit mycket svår att genom- föra om inte ett effektivt sätt att handla med el och att utsätta denna han- del för priskonkurrens hade kunnat skapas genom informationsteknik. I dag ser vi hur denna marknad skapar nya produkter med informations- teknikens hjälp. Nya elmätare i hushållen gör det möjligt för dem att i real tid välja den billigaste leverantören av el. Samtidigt ger en datorise- rad elmätare i hemmet förutsättningar för en hel rad nya tjänster till hemmen, bl.a. övervakning, styrning av klimat och larm. Avregleringen har i samspel med informationstekniken skapat både en effektivare marknad men även givit förutsättning för nya produkter, produktion och ny sysselsättning. En ökad elektronisk handel och användning av Internet påverkar även konkurrensförhållandena, inte minst i sammanhang där det i dag i prakti- ken råder lokala monopol. Tekniken möjliggör också en bred kontaktyta för mindre företag, vilket inte minst visas genom det utvecklingsarbete som gjorts av Länsteknikcentrum i Jönköping, det sk. SME-link. Projek- tet är initialt finansierat av Wallenbergstiftelsen. Det ger mindre företag möjlighet att bland annat köpa transportjänster på en marknad via Inter- net, att köpa översättningstjänster på samma sätt, att ha kontakt med myndigheter och kollegor och mycket mer. Ursprungligen byggdes tolv specifika länkar upp med särskilda resurser avsatta för att underhålla och utveckla respektive länk som är inriktad mot ett visst, innehållsligt av- gränsat område, t.ex. kontakt med myndigheter. SME-link har en stor potential och har rönt stort intresse bland mindre företag, inte minst genom att länkarna utformats på ett sätt som passar dem. Det nyligen av regeringen tillskapade nätverket av industriella utvecklingscentra (IUC) har inlett ett samarbete med Länsteknikcentrum där vissa medel som riksdagen anvisat till IUC-nätverket används för en IUC-länk. Offentlig teknikupphandling Ett viktig område för näringslivets IT-utveckling gäller den offentliga förvaltningens teknikupphandling. Den 27 april 1995 tillsatte regeringen Utredningen om former och områden för offentlig teknikupphandling. Betänkandet Upphandling för utveckling (SOU 1997:88) presenterades den 25 juni 1997 och kommer att remissbehandlas under hösten 1997. Utredningens slutsats är att teknikupphandlingen har en roll att fylla även i framtiden, i första hand i samband med upphandling av stora komplexa system inom försvars-, bygg- och kollektivtransportområdena. Som exempel anges system för övervakning av Östersjön, spårtaxi och byg- gande av flerbostadshus av trä. Offentlig teknikupphandling har enligt betänkandet också en viktig roll att fylla när det gäller att driva på den tekniska utvecklingen inom områ- den där samhället har viktiga intressen att främja, såsom energisparande, miljö och trafiksäkerhet. Företagsinriktade åtgärder IT-propositionen behandlar de åtgärder som görs för att främja exporten av svensk programvara. Sveriges Exportråd har tillsammans med SweSi (Swedish Software Initiative) genomfört en förstudie om tänkbara pro- jekt på området, kring vilket 75 företag samlats. Information för småföretag kring goda IT-tillämpningar och utveck- lingsmöjligheter med hjälp av informationsteknik är ett annat område som diskuteras i IT-propositionen. ALMI Företagspartner har under 1996 och 1997 fortsatt att utveckla detta genom olika typer av program. I diskussionerna kring hur elektronisk handel skall främjas omnämns i IT-propositionen att NUTEK skulle få i uppdrag att finna former för en effektivare informationsspridning till svenska företag angående offent- liga upphandlingar inom EU. NUTEK redovisade detta uppdrag den 30 april 1997 och verkets viktigaste slutsats var att några statliga åtgärder inte var nödvändiga på detta område. Det bör överlåtas åt marknadens aktörer att finna former för att få information kring offentliga upphand- lingar. Ett annat område som IT-propositionen behandlar är IT-satsningar inom turistnäringen. Riksdagen beslutade i december 1995, med anled- ning av regeringens proposition (prop. 1995/96:94, bet. 1995/96:NU13, rskr. 1995/96:136) om exportinsatser för små och medelstora företag m.m., att 20 miljoner kronor skall tillföras Sveriges Rese- och Turistråd AB för teknikutveckling inom främst mindre turistföretag. Bland åtgärderna ingår ett projekt som syftar till att utveckla ett infor- mations-, boknings- och ekonomisystem som kan få bred användning bland branschens små och medelstora företag. Insatserna skall finansieras gemensamt av berörda företag och Sveriges Rese- och Turistråd AB. Sveriges Rese- och Turistråd AB har i april 1997 lämnat en rapport till Närings- och handelsdepartementet om hur arbetet med projektet fram- skrider. Nästa rapport är beräknad till november 1997 och en slutrapport är beräknad till våren 1998. Övrigt Inom ramen för EU:s handlingsplan på IT-området har frågan om att etablera ett särskilt EU-institut på IT-området diskuterats, men frågan verkar ännu inte vara mogen inom unionen. I prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle har NUTEK givits i uppdrag att inom ramen för forskning och utveckling på IT-området redovisa en ny programstruktur före utgången av år 1997. Den nya programstruktu- ren skall i större utsträckning bygga på ett användarperspektiv snarare än på det tidigare mer teknikinriktade perspektivet. 4.6.3 Kulturpolitiken Kulturnät Sverige Regeringen bemyndigade den 26 oktober 1995 chefen för Kulturdepar- tementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utarbeta en samlad strategi för användning av informationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet (Ku 1995:03). Utredaren skulle därvid lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät. Slut- betänkandet, IT i kulturens tjänst (SOU 1997:14), överlämnades till kul- turministern den 30 januari 1997. Utredaren föreslog att uppbyggnaden av denna verksamhet, Kulturnät Sverige, skulle påbörjas så snart som möjligt, eftersom det under utred- ningstiden framkommit att det finns en stor efterfrågan på råd, stöd och erfarenhetsutbyte från landets kulturproducenter. I enlighet med utreda- rens förslag uppdrog regeringen den 13 mars 1997 åt Ingenjörsveten- skapsakademien att i projektform bygga upp och inledningsvis admini- strera Kulturnät Sverige. Projektet bedrivs enligt de direktiv som lämnas av en särskild styrgrupp, som samma dag utsågs av Kulturdepartementet. Styrgruppen skall närmare ange verksamhetens projekt- och tidsplaner. Det främsta syftet med Kulturnät Sverige är att med hjälp av informa- tionsteknik öka tillgängligheten till svensk kultur. Kulturnätets sidor på World Wide Web kan liknas vid ett virtuellt bibliotek som skall erbjuda kulturinformation, kulturmaterial och kulturyttringar. Kulturnätet föreslås också vara en digital mötesplats för alla som vill diskutera olika kultur- företeelser. Kulturnätet bör t.ex. också rymma en evenemangskalender och ett digitalt kulturforum. Digital marksänd TV Som nämnts under avsnitt 4.3.1 har riksdagen beslutat att digital mark- sänd TV skall införas i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Enligt riksdagens beslut bör målen för statens nuvarande politik inom massmedieområdet, att säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald, vara vägledande även inför den tekniska utveckling som nu pågår. Introduktionen av digital-TV får inte innebära att publikens valfrihet inskränks eller att Sveriges Televisions program inte längre kan nå alla i hela landet. Digitaltekniken skall användas så att den vidgar yttrandefriheten och mångfalden samt motverkar privat och offentlig maktkoncentration. I en första etapp inleds sändningar på ett begränsat antal orter i Sve- rige. En grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad är att de digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. Den föreslagna sändningsverksamheten förbereds av en särskild utre- dare, som bl.a. har till uppgift att föreslå sändningsorter och utforma en modell för programföretagens samverkan i tekniska frågor. Den särskilde utredaren lämnade i juni 1997 en rapport (SOU 1997:103) med förslag på sändningsorter. Frågan bereds inom Regeringskansliet. En kommitté med parlamentariskt inslag skall följa sändningsverksamheten och medverka vid den fortlöpande utvärderingen. Digitala ljudradiosändningar Frågan om digitala ljudradiosändningar behandlades av riksdagen våren 1995 (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:Ku47, rskr. 1994/95:369). Riks- dagen beslutade att digitala ljudradiosändningar skulle påbörjas och att såväl Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) som privata programföretag ges möjlighet att delta i sändningarna. Rege- ringen fattade beslut om sändningarna för SR och UR den 21 september 1995 respektive den 25 januari 1996. Beredning av ansökningar om sändningstillstånd från privata programföretag i Stockholm, Göteborg och Malmö pågår. Den 25 januari 1996 beslöt regeringen att digitala ljudradiosändningar också får bedrivas i Norrbottens län. Tillgänglighet till museernas samlingar En ökad tillgänglighet till museernas samlingar är kulturpolitiskt angelä- get. IT-utvecklingen under senare år medför nya möjligheter för muse- erna i detta hänseende. Museernas omfattande mångskiftande samlingar har genom Internet fått tillgång till ett medium med stor spridning. Även möjligheterna till kontroll av samlingarna har starkt förbättrats. Olika statliga åtgärder har vidtagits för att underlätta museernas ut- nyttjande av informationsteknik. Genom museernas anslutning till data- nätet SUNET finns nu en fast koppling till Internet. Kulturnät Sverige har för museerna betytt att de har en gemensam kontaktpunkt för infor- mation till allmänheten på Internet. För tillgängligheten till museernas samlingar är det avgörande att re- gistreringen sker på sådant sätt att sökning blir möjligt inom skolor, i folkbildningssammanhang, för forskare etc. För detta krävs en samord- ning som medför en gemensam uppsättning uppgifter om respektive samlingstyp som alla museer registrerar på samma sätt. Detta kräver i sin tur att museernas olika registreringssystem samordnas effektivare. 4.6.4 Konsumentpolitiken Utvecklingen på IT-området innebär stora förändringar för konsumen- terna. Inom några år kommer den ”elektroniska marknadsplatsen” att vara fullt utvecklad. Därmed kan många varor och tjänster komma att erbjudas via någon form av IT-baserade system som t.ex. Internet. Detta kan, som nämnts i avsnitt 2.3, innebära strukturförändringar i olika for- mer, t.ex. genom att antalet traditionella återförsäljare minskar. För kon- sumenten kan det innebära lägre priser, samtidigt kan en sådan struktur- förändring innebära svårigheter t.ex. vid reklamation, eftersom återför- säljaren blir svår att nå. En ytterligare aspekt för konsumenten att beakta är den gränsöverskridande karaktären hos elektronisk handel. Detta kan göra att konsumenter i allt större utsträckning kommer i kontakt med främmande rättsordningar som inte har samma konsumentskydd som den svenska. Andra viktiga konsumentpolitiska frågor är bl.a. tillgänglighet för alla, säkerheten för konsumenterna vid elektronisk handel, utvecklingen av marknadsföring, främst på Internet samt skydd för konsumenternas integ- ritet. När utvecklingen går mot att många varor och tjänster erbjuds och kanske bara kommer att erbjudas via IT-baserade system – t.ex. en dator med modem och Internetuppkoppling –, så kommer tillgängligheten till informationstekniken att vara av central betydelse. Som nämnts i avsnitt 3.4 säkras tillgången till telefonitjänst åt var och en till ett rimligt pris genom krav i telelagen (1993:597). Telefonitjänsten skall bl.a. medge datakommunikation via låghastighetsmodem, vilket i sin tur medger möjlighet till t.ex. Internetuppkoppling. Det är dock inte bara den fysiska tillgången som har betydelse. Tillgänglighet förutsätter också att konsu- menten har kunskaper för att kunna använda sig av t.ex. datorer. Som tidigare nämnts i avsnitt 4.1.1 ger utvecklingen mot en ”elektronisk marknad” också upphov till säkerhetsproblem för konsu- menterna. I dagens läge handlar det främst om att garantera säkerheten vid användandet att konto- och kreditkort på Internet, men i framtiden kan det vara att garantera säkerhet vid användandet av elektroniska pengar (se dir. 1997:1). Utvecklingen av elektronisk handel kommer också att vara beroende av konsumenternas förtroende för säkerheten, dvs. konsumenterna kommer att börja handla i större omfattning först när de känner sig säkra. Marknadsföring via Internet mot konsumenter är också något som ökar i omfattning. För konsumenterna innebär detta bl.a. kontakt med annor- lunda och nya marknadsföringsmetoder p.g.a. Internets globala karaktär. Detta ger upphov till frågor som om det behövs särskilda regler för marknadsföring via Internet, hur frågor om barnreklam skall hanteras och om det bör inrättas ett särskilt organ för att hantera globala marknads- rättsliga frågor. I dagens läge finns det inga självklara svar på någon av dessa frågor. Den snabba tekniska utvecklingen gör att konsumentfrågorna på IT- området kräver kontinuerlig bevakning för att en hög nivå av konsument- skydd skall kunna skapas och bibehållas inom detta område. Inrikesde- partementet kommer tillsammans med det IT-rättsliga observatoriet och Swebizz att anordna en hearing den 19 september 1997 om ”Konsumenträttigheter i informationssamhället”. Rapporten från hea- ringen avser att identifiera vilka åtgärder som bör vidtas och vilka frågor, såväl möjligheter som problem, som behöver belysas ytterligare. Utvecklingen på IT-området för konsumenterna i ett brett perspektiv bevakas också internationellt på flera nivåer. - OECD bedriver för närvarande ett projekt för att kartlägga konsu- mentskyddet vid elektronisk handel i medlemsländerna. - I den Europeiska kommissionens konsumentpolitiska prioriteringar för perioden 1996 – 1998 ingår att ”vidta åtgärder som tillåter konsu- menterna att utnyttja de möjligheter som erbjuds genom informations- samhället” (KOM(95) 519 slutlig). - Europeiska kommissionen kommer snart att publicera ett meddelande om konsumentaspekter i informationssamhället som en del av med- delandet ”Ett europeiskt initiativ inom en elektronisk handel” (KOM (97) 157 slutlig). - Under mötet den 1 juli 1997 i Nordiska Ministerrådet beslutades det att man skall utarbeta ett förslag till spelregler för IT-marknadsföring riktad mot barn och unga. Detta skall ligga till grund för ett samnor- diskt initiativ på EU-nivå angående ”Konsumenten i det nya medie- landskapet – IT-marknadsföring riktad mot barn och unga”. 4.6.5 Hälso- och sjukvården Svensk hälso- och sjukvård befinner sig i ett dynamiskt utvecklings- skede. Nya metoder för diagnostik och behandling utvecklas kontinuer- ligt. Samtidigt innebär utvecklingen ofta nya krav på resurser. Genom det snäva utrymmet för offentlig finansiering måste resurser framför allt fri- göras genom att sjukvården effektiviseras. Ett medel och ett stöd för en sådan effektivisering är den datorbaserade informationstekniken. Tele- medicinska tillämpningar utgör en intressant del i detta arbete. Det är dock inte givet att ett vidsträckt utnyttjande av informationstek- niken leder till kostnadsbesparingar. Det finns redan ett antal tillämp- ningar inom området, där inte den potential som finns till rationalise- ringar utnyttjas på grund av att det saknas gemensamma system och tek- niska plattformar. Det är således av stor vikt att satsningar görs inom området infrastruktur och horisontella tillämpningar i syfte att underlätta och förbilliga användningen av informationsteknik i hälso- och sjukvår- den. Den tekniska möjligheten att integrera och kombinera olika former av IT-stöd måste tas till vara. Infrastruktur och tekniska plattformar bör i möjligaste mån harmoniseras med motsvarande lösningar inom EU. En samordning mellan olika vårdnivåer och huvudmannaskap är an- gelägen så att det skapas väl fungerande vårdkedjor som kan ge bättre resultat och kvalitet samt lägre kostnader. Vidare är det av vikt att en satsning på kompetensutveckling för perso- nalen kommer till stånd, så att de möjligheter som informationstekniken ger kan utnyttjas fullt ut. Spri, Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut, skall utveckla och samordna insatser när det gäller informationsteknik inom hälso- och sjukvården. Spri, som ägs gemensamt av staten och Landstingsförbundet, är ett svenskt kompetenscentrum för IT-frågor inom hälso- och sjukvården. Förutom att stödja det pågående förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården skall Spri:s insatser vara ett led i kompetensutvecklingen av hälso- och sjukvårdens personal. Regeringen har givit Spri i uppdrag att i samråd med berörda intres- senter lämna förslag till IT-program inom hälso- och sjukvården. Spri har den 3 december 1996 inkommit med ett förslag till program för att ut- veckla och stödja IT-användningen inom hälso- och sjukvården. Enligt förslaget skall programmet bedrivas inom fem programområden, nämli- gen datorstödd vårddokumentation, gemensam terminologi för hälso- och sjukvården, säkerhet och telekommunikation, möjligheter och konsek- venser av informationsteknik i hälso- och sjukvården samt gemensamma mål för utbildning i hälso- och sjukvårdsinformatik. Företrädare för Landstingsförbundet och Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har under våren 1997 slutit en principöverenskommelse om att tillföra 150 miljoner kronor under tre år för insatser inom fem IT-områden, telematik, infrastruktur och horison- tella tillämpningar, industriinriktade tillämpningar, utbildning, kompe- tensutveckling och kunskapsspridning samt forskning. Genom de medel som landstingssektorn och KK-stiftelsen avsatt för utvecklingsinsatser inom IT-området kan stora delar av Spris IT-program finansieras. I övrigt bör medel från EU:s femte ramprogram kunna finnas tillgängliga. 4.6.6 Funktionshindrade och äldre personer. Regeringen gav den 29 augusti 1996, i enlighet med vad som aviserades i IT-propositionen, Handikappinstitutet (HI) i uppdrag att senast den 1 maj 1997 inkomma med förslag till ett IT-program med inriktning på äldre personer och funktionshindrade personer. I uppdraget ingick även att lämna förslag till extern finansiering eller omprioriteringar. Uppdraget har utförts i samråd med berörda myndigheter och organisationer och omfattar såväl den generella tillgängligheten till informationsteknik som särskilda IT-produkter och metoder för funktionshindrade personer. Inom ramen för uppdraget lämnas en översiktlig redovisning av pågående ut- vecklingsverksamhet inom området informationsteknik och äldre samt funktionshindrade både i Sverige och inom EU. Handikappinstitutets förslag till handlingsprogram, IT för funktionshindrade och äldre, inkom den 30 april 1997. Handikappinstitutets förslag till åtgärdsprogram består av femton prioriterade åtgärder, bl.a. följande. En informationskampanj bör genomföras för att öka medvetenheten om betydelsen av informationsteknik för äldre och funktionshindrade hos beslutsfattare och allmänhet. Ett samordnat forsknings- och utvecklingsinitiativ för långsiktig kun- skapsuppbyggnad om informationsteknik för äldre och funktionshindrade bör genomföras med stöd av berörda finansiärer. Inom ramen för detta initiativ skall särskild vikt läggas vid resultatspridning och att skapa kontaktytor mellan forskare – brukare – praktiker – näringsliv. En satsning bör göras på utbildning och försöksverksamhet för att sti- mulera brukarnas kunskap om och användning av informationsteknik. Ett brett tillämpningsprogram bör fastställas för utvecklings- och för- nyelseprojekt inom olika samhällssektorer. Arbetet bör göras i samarbete med handikapporganisationer, branschorgan, sjukvårdshuvudmän, myn- digheter och företag. Riktade utbildningsinsatser bör genomföras med inriktning på fort- bildning av lärare med integrerade funktionshindrade elever. Regeringen bör i anvisningarna till myndigheterna anmoda dessa att utforma sina IT-system så att alla, också funktionshindrade och äldre, kan utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter på ett likvär- digt sätt. En utredning ges i uppdrag att se över förutsättningarna samt lämna förslag till ny nationell lagstiftning rörande antidiskriminering och till- gänglighet inom IT-området. Upphovsrättslagen bör ses över för att öka tillgängligheten för läshan- dikappade personer. En grundläggande bildtelefonitjänst för personer som har teckenspråk som första språk bör inrättas. HI föreslår att åtgärdsprogrammet följs upp genom årliga programkon- ferenser. Vad gäller finansieringsfrågan anser HI att de föreslagna åtgärderna bör kunna finansieras inom ramen för ordinarie verksamhet och i enlighet med ansvars- och finansieringsprincipen. Vissa åtgärder kräver dock sär- skilda medel. Det gäller bl.a. förslagen om brukarutbildning, genom- förande av ett brett tillämpningsprogram för utvecklings- och försöks- verksamhet, bildtelefoner till döva personer med teckenspråk som första språk, IT-fortbildning för lärare med integrerade funktionshindrade ele- ver samt kostnader för att kartlägga IT-användning bland funktionshind- rade och äldre samt analyser av samhällsekonomiska, sociala och andra konsekvenser av IT-insatser inom området. Brukarnas delaktighet och gemensamt ansvar är de grundläggande vär- deringar som bör iakttas enligt HI. Institutet förslår att handikapp- och pensionärsorganisationerna gemensamt bör förvalta och ansvara för akti- viteterna som rör brukarutbildning. HI föreslås vara sammanhållande för det föreslagna tillämpningsprogrammet. Vidare skall HI ta ett särskilt ansvar då det gäller att initiera aktuell teknikutveckling. Institutet bör även ha till uppgift att fortlöpande kartlägga IT-användning bland funk- tionshindrade och äldre. Frågan bereds för närvarande i Regerings- kansliet. Vad gäller public serviceområdet avsåg regeringen att återkomma under våren 1996 med förslag om radio och TV i allmänhetens tjänst 1997–2001. En utgångspunkt skulle vara att det borde ingå i public ser- vice-uppdraget att ta ett stort ansvar för att funktionshindrades intressen tillgodoses. Åtgärder har vidtagits genom att Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion, genom villkor i sändningstillstånden för perio- den 1997–2001, är skyldiga att beakta funktionshindrade personers be- hov. Program skall även produceras för speciella målgrupper. Genom att utnyttja befintlig teknik skall företagen under tillståndsperioden öka möjligheterna för funktionshindrade att ta del av programmen. I anslags- villkoren för år 1997 anges vidare att de olika företagen får fördela an- svaret för olika slags insatser för funktionshindrade. Sveriges Radios, Sveriges Televisions samt Utbildningsradions resurser för området under år 1997 skall vara minst oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1996. I Regeringskansliet övervägs om ändringar bör göras i lagen (1960:792) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk för att an- passa inskränkningar i upphovrätten för framställning av exemplar åt synskadade till den digitala tekniken. 4.6.7 Miljöpolitiken I IT-propositionen anges att Miljövårdsberedningen givits i uppdrag att utarbeta förslag till en samlad strategi för användningen av informa- tionsteknik inom miljöområdet. Ambitionen skulle vara att sammanföra i första hand olika statliga landstings- och kommunala myndigheters grundläggande miljöinformation till en samlad resursbas på Internet. Miljövårdsberedningen förslår i sitt betänkande IT i miljöarbetet (SOU 1996:92) att Svenska Miljönätet bildas i syfte att stärka miljöarbetet genom bättre och snabbare tillgång på data och information om den svenska miljön. Miljönätet skall enligt förslaget innehålla en katalog med en detaljerad och en översiktlig nivå, en s.k. sökmotor, elektroniska kon- ferenser om miljö och miljöarbetet samt en katalog med e-postadresser till dem som arbetar med miljöfrågor i Sverige. Miljönätet är tänkt att kunna vara i drift under år 1998 och då förvaltas av Naturvårdsverket. En prototyp av Miljönätet förväntas bli klar under hösten 1997. I betänkandet Konsumenterna och miljön (SOU 1996:108) föreslås en databaserad information om konsumtion och miljö. Regeringen har givit Konsumentverket i uppdrag att vidareutveckla förslaget. Uppdraget har redovisats. Konsumentverket föreslår att verket får i uppdrag att bygga upp och driva ett databaserat informationssystem som omfattar viktig brukaranpassad miljöinformation. Avsikten är att informationssystemet inledningsvis i första hand skall riktas till konsumentvägledare och andra vidareinformatörer som kan använda databasen i samband med rådgiv- ning och information till allmänheten. I IT-propositionen anges att Kretsloppsdelegationen fått i uppdrag att utarbeta förslag till producentansvar för elektronik. I delegationens rap- port 1996:12 Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (april 1996) föreslås bl.a. en ny lag om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Återförsäljare skall enligt förslaget vara skyldiga att ta tillbaka uttjänta produkter. Kretsloppsdelegationen föreslår vidare ett förbud mot deponering, förbränning och fragmentering av uttjänta elektriska och elektroniska produkter som inte genomgått be- handling av godkänd återvinnare. Mot bakgrund av Kretsloppsdelegationens förslag presenterade rege- ringen i juni 1997 en proposition (1996/97:172) med förslag till änd- ringar i renhållningslagen (1979:596). Regeringen föreslår att föreskrifter skall kunna utfärdas avseende demonterare och sorterare av elektriska och elektroniska produkter, som skall vara certifierade av organ som ackrediteras enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Vidare före- slås att föreskrifter skall kunna utfärdas avseende förbud mot deponering, fragmentering och förbränning av uttjänta elektriska och elektroniska produkter innan de har hanterats av certifierad demonterare. Regeringen informerar även om riktlinjer för hur ett producentansvar för uttjänta elektriska och elektroniska produkter skall fungera i Sverige. I delegationens rapport 1997:14 Strategi för kretsloppsanpassade mate- rial och varor (april 1997) anges såsom mål bl.a. att leverantörer vid anmodan skall lämna en beskrivning över materialinnehållet för samtliga elektriska och elektroniska produkter som tillhandahålls i Sverige och att miljövarudeklarationer skall finnas för samtliga dylika produkter som tillhandahålls i landet. Bland målen anges vidare att de elektriska och elektroniska produkterna inte skall innehålla långlivade naturfrämmande organiska ämnen, inte heller metaller som bör fasas ut, t.ex. bly och kadmium. Produkterna skall därtill vara lätta att demontera och ha tyd- liga märkningar. I IT-propositionen aviseras att Naturvårdsverket kommer att få i upp- drag att verka för att kommunerna involveras i uppbyggnaden av miljö- databaser. Vidare anges att Naturvårdsverket skall få i uppdrag att i samverkan med Kommunförbundet utarbeta förslag till kvalitetsdeklara- tion av miljödata och miljödatabaser. Regeringen har ännu inte givit dessa uppdrag, men Naturvårdsverket har dock på eget initiativ påbörjat samarbete med kommunerna för att underlätta utbyte av miljödata. Uppbyggnad av det Svenska Miljönätet och Naturvårdsverkets miljöövervakning fångar också upp vissa frågor om kvalitetsbeskrivning av miljödata. 4.6.8 Transportområdet I IT-propositionen behandlas det arbete som görs inom området vägin- formatik; dels de medel som avsatts i 1995 års budgetproposition för projektverksamhet samt framtagning av programförslag för väginforma- tik de närmaste tio åren, dels förslagen avseende nationell digital väg- databas och vägtrafikledning som Delegationen för transporttelematik (K 1994:08) presenterat. Väginformatik Vad avser programförslag för väginformatik presenterade Vägverket i februari 1997 en redovisning (rapport 1997:62) av den försöksverksam- het som gjorts inom området. 37,5 miljoner kronor avsattes till ca 50 projekt uppdelade på nio teman; indataförsörjning, informationsutbyte och rollfördelning, nationell vägdatabas, information före och under resan, trafikstyrning, betalnings- och informationssystem, informations- teknik för yrkestrafik, dynamisk hastighetsanpassning samt utvärderingar och effektanalys. Intressanta resultat från projekten är bland annat: - handbok för val av trafikmätningsutrustning och struktur för hur indataförsörjningen skall organiseras, - kunskap om att trafikanterna i de flesta fall är mycket positiva till att få aktuell information och råd om vägval, - tågplustidtabell på Internet, - kunskap om att stor acceptans finns för både stödjande och intervene- rande system för hastighetsanpassning samt - kunskapsöversikt och handbok för planering och bedömning av trans- portinformatikens effekter. Vad avser väginformatikens införande under den närmaste tioårsperioden kommer Vägverket att presentera förslag under år 1998. Nationell digital vägdatabas och vägtrafikledning Regeringen beslutade i juni 1996 (K96/1837/4) att Vägverket, med ut- gångspunkt i Delegationen för transporttelematiks delbetänkande Bättre trafik med väginformatik (SOU 1996:17), skulle upprätta en nationell digital vägdatabas. I detta uppdrag fastställde regeringen också att väg- databasen skall betraktas som en av samhällets grunddatabaser, och att de bör vara etablerade senast år 1999. Enligt Delegationen för transport- telematik kan kostnaderna för etablering och drift beräknas till 35–40 miljoner kronor respektive 20–30 miljoner kronor årligen. Vägverket presenterade i december 1996 en rapport till regeringen (K96/3502/4) där verket uppskattar att etableringskostnaderna uppgår till 50 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen i mars 1997 hur vägdatabasens etableringsfas skall finansieras. Vad avser Transporttelematikdelegationens behandling av vägtrafik- ledning föreslår delegationen i sitt slutbetänkande Transporttelematik för Sverige (SOU 1996:186) att Vägverket ges i uppdrag att tillsammans med berörda kommuner i storstadsregionerna inleda förhandlingar kring hur vägtrafikledningen skall hanteras i regionerna. Viktiga förutsätt- ningar är att båda parter skall ha inflytande över processen och att en så stor del av uppgifterna så snart som möjligt utförs. Vidare föreslås Väg- verket vara huvudman för vägtrafikledning på det nationella vägnätet och ha det övergripande ansvaret för vägtrafikledningsfrågor i Sverige. Delegationen har utöver de områden som behandlas i IT-propositionen lämnat ytterligare förslag, t.ex. rörande skapandet av nationella digitala transportdatabaser, intelligenta trafiksignaler och automatisk hastighet- sanpassning. Mot bakgrund av delegationens förslag har regeringen givit Vägverket i uppdrag att dels ta fram en strategi och en struktur för en samordning av informationsteknik inom kollektivtrafikområdet, dels ut- reda förutsättningar för dynamisk hastighetsanpassning. Vad gäller det senare kom en första avrapportering den 1 juni 1997 där Vägverket kommit till slutsatserna att hastighetsanpassningssystem är lönsamt samt att ett större demonstrationsförsök bör genomföras. Hur detta försök skall utformas kommer Vägverket att redovisa i en andra avrapportering i december 1997. 4.6.9 Energiområdet Den 1 januari 1996 trädde ett nytt regelverk för elmarknaden i kraft. Konkurrens har införts i handeln med el, vilket skapar förutsättningar för en ökad pris- och kostnadspress inom elförsörjningen och i princip ökar valfriheten för elanvändarna. För att fritt kunna byta elleverantör måste elanvändarens förbrukning mätas timvis och rapporteras dygnsvis till den centrala avräkningen. Detta sker med hjälp av s.k. timregistrerande mätutrustning som baseras på informationsteknik. Kostnaden för den timregistrerande mätutrustningen utgör ett ekono- miskt hinder för små elanvändare att upphandla el i konkurrens. Elmä- tarna ägs av nätföretagen, men dessa har rätt att debitera elanvändaren för de extra kostnader som den timregistrerande ger upphov till. Regeringen uppdrog därför hösten 1995 åt NUTEK och Affärsverket svenska kraft- nät (Svenska kraftnät) att utreda och föreslå åtgärder för att åstadkomma billiga mätsystem. Myndigheterna redovisade uppdraget våren 1996 i rapporten Fri elmarknad för alla. I rapporten föreslås att kravet på timvis mätning slopas för elanvändare med låg elförbrukning. Enligt förslaget skall avräkningen för dessa kunder ske med hjälp av s.k. typkurvor (schablonavräkning). Vidare föreslås ett system med takpriser för den timregistrerande mätutrustning för lite större elanvändare. Regeringen har i prop. 1996/97:85 Frågor om mätning m.m. på elmarknaden redovisat sina överväganden och förslag med anledning av myndigheternas rapport. Regeringen har bedömt att kravet på timvis mätning bör behållas eftersom det skapar bäst förutsättningar för en effektiv elproduktion och elanvändning. Vidare bedömer regeringen att kostnaderna för den timregistrerande mätutrustningen kommer att sjunka under de kommande åren som en följd av bland annat den tekniska utveckling som pågår inom området. Teknikutvecklingen och kostnads- sänkningen bör enligt regeringens bedömning påskyndas genom åtgärder som leder till ökade försäljningsvolymer och ökad konkurrens mellan tillverkare av mätutrustning. Regeringen har därför föreslagit att ett tak- pris på 2 500 kronor från den 1 juli 1997 införs för de kostnader som nätägaren får debitera små elanvändare för den timregistrerande mätut- rustningen med tillhörande insamlingsutrustning och dess installation. Riksdagen har bifallit regeringens förslag (bet. 1996/97:NU11, rskr. 1996/97:266). Regeringens förslag om takpris bygger bl.a. på bedömningen att elan- vändarna kan få tillgång till mätare till ett pris som är avsevärt lägre än takpriset 2 500 kronor. Det är möjligt att utrustningen om några år kom- mer att vara så billig, eller tillhandahållas på så förmånliga villkor, att det i ellagen angivna takpriset kan sänkas kraftigt eller helt tas bort. Det bedöms finnas intressanta paralleller i prisutvecklingen på persondatorer och mobiltelefoner. Mätutrustningen har vid sidan om elmätningen många intressanta användningsmöjligheter, vilket gör att det finns starka drivkrafter i utvecklingen. Samma mätare kan exempelvis ofta hantera mätning av flera slags leveranser, såsom el, vatten, gas etc. Även över- vaknings- och larmfunktioner kan byggas in i mätarna. Tekniken ger vidare förutsättning för styrning av elförbrukningen och energieffektivi- sering. Vissa system utnyttjar elnäten för informationsöverföring, och det pågår ytterligare utvecklingsarbete inom detta område. Inom EU har antagits ett direktiv om en inre marknad för el (96/92/EG). En utveckling mot ökad konkurrens på elmarknaden pågår i flera EU-länder, men även i andra länder som t.ex. i USA. Denna utveckling skapar förutsättningar för en betydande marknad för avance- rade elmätare. Det skapar även en marknad för elektroniska, datorbase- rade handelssystem för elhandel, ett område där svenska företag ligger långt framme. Kommunikationsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Peterson, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande:statsrådet Ines Uusmann Regeringen beslutar skrivelsen 1997/98:19 Utvecklingen i informations- samhället Vilken betydelse har externa projektmedel för IT i skolan? (Skolverkets rapport nr 137) Skr. 1996/97:19 2 1