Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1997/98:32 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan m.m. Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 9 oktober 1997 Göran Persson Thomas Östros (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett dubbelbeskattnings- avtal mellan Sverige och Kazakstan och antar en lag om detta avtal. Avtalet avses bli tillämpligt i Sverige på inkomst som förvärvas efter utgången av det år då avtalet träder i kraft. Avtalet avses – såvitt gäller förhållandet mellan Sverige och Kazak- stan – ersätta ett avtal från 1981 mellan Sverige och Sovjetunionen. Vidare föreslås i propositionen en mindre ändring i 1996 års nordiska dubbelbeskattningsavtal. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 3 2.1 Förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan 3 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna 44 3 Ärendet och dess beredning 45 4 Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Kazakstan 45 4.1 Lagförslaget 45 4.2 Översiktligt om inkomstskattesystemet i Kazakstan 46 4.2.1 Bolagsbeskattningen 46 4.2.2 Investeringsfrämjande åtgärder 47 4.2.3 Beskattningen av fysiska personer 47 4.3 Dubbelbeskattningsavtalets innehåll 47 4.3.1 Bakgrund 47 4.3.2 Avtalets tillämpningsområde 47 4.3.3 Definitioner m.m. 49 4.3.4 Avtalets beskattningsregler 50 4.4 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning 56 4.4.1 Allmänt 56 4.4.2 Skattefrihet för utdelning från bolag i Kazakstan till svenskt bolag 56 4.5 Särskilda bestämmelser 56 4.6 Regler mot offshoreverksamhet m.m. 57 4.7 Slutbestämmelser 59 5 Dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna 59 Bilaga Protokoll om ändring av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet............................63 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 oktober 1997..................................................................................65 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner avtalet mellan Sverige och Kazakstan för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst, 2. godkänner protokollet om ändring av avtalet mellan de nordiska län- derna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet, 3. antar regeringens förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan, 4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan Härigenom föreskrivs följande. 1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst som Sverige och Kazakstan undertecknade den 19 mars 1997 skall gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat på svenska, kazakiska, ryska och engelska. Den svenska och engelska texten framgår av bilaga till denna lag. 2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast om dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle före- ligga. 3 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet beskattas endast i Kazakstan, skall sådan in- komst inte tas med vid taxeringen i Sverige. ___________ 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Denna lag skall tillämpas a) beträffande källskatter, på inkomst som betalas eller krediteras den 1 januari året efter det år då lagen träder i kraft eller senare, och b) beträffande andra skatter, på beskattningsår som börjar den 1 januari året efter det år då lagen träder i kraft eller senare. 3. Följande författningar skall inte längre tillämpas såvitt avser förhållandet mellan Sverige och Kazakstan, nämligen – lagen (1982:708) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen, – kungörelsen (1971:130) om tillämpning av protokoll mellan Sverige och Sovjetunionen angående ömsesidig skattebefrielse för luftfartsföre- tag och deras anställda, – kungörelsen (1973:563) om tillämpning av protokoll mellan Sverige och Sovjetunionen angående ömsesidig skattebefrielse för sjöfartsföre- tag. De angivna författningarna skall dock fortfarande tillämpas a) beträffande källskatter, på inkomst som betalas eller krediteras före den 1 januari året efter det år då lagen träder i kraft, b) beträffande andra skatter på inkomst, på beskattningsår som börjar före den 1 januari året efter det år då lagen träder i kraft, samt c) beträffande skatt på förmögenhet, på skatt som påförs vid taxeringen året efter det år då lagen träder i kraft eller vid tidigare års taxering Bilaga AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH REPUBLIKEN KAZAKSTANS REGERING FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRANDE AV SKATTEFLYKT BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST Konungariket Sveriges regering och Republiken Kazakstans rege- ring, som önskar ingå ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt be- träffande skatter på inkomst, har kommit överens om följande: Artikel 1 Personer på vilka avtalet tillämpas Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande sta- terna och på andra personer i enlig- het med vad som särskilt föreskrivs i avtalet. Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet 1. De för närvarande utgående skatter på vilka detta avtal tillämpas är: a) i Republiken Kazakstan: 1) skatten på bolagsinkomster, 2) inkomstskatten för fysiska personer, (i det följande benämnda ”kazak- stansk skatt”); b) i Sverige: 1) den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupong- skatten däri inbegripna, 2) den särskilda inkomstskat- ten för utomlands bosatta, 3) den särskilda inkomstskat- ten för utomlands bosatta artister m.fl., och 4) den kommunala inkomst- skatten; (i det följande benämnda ”svensk skatt”). 2. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter under- tecknandet av detta avtal påförs vid sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall med- dela varandra de väsentliga änd- ringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning. Artikel 3 Allmänna definitioner 1. Om inte sammanhanget för- anleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse: a) 1) ”Kazakstan” åsyftar Repu- bliken Kazakstan. När uttrycket används i geografisk betydelse, innefattar uttrycket ”Kazakstan” territorialvattnet samt även den exklusiva ekonomiska zonen och kontinentalsockeln över vilka Kazakstan, i vissa hänseenden, i överensstämmelse med folkrättens regler äger utöva suveräna rättig- heter och jurisdiktion, och inom vilka områden kazakstansk skatte- lagstiftning äger tillämpning; 2) ”Sverige” åsyftar Konunga- riket Sverige och innefattar, när uttrycket används i geo- grafisk betydelse, Sveriges territorium, Sveriges territo- rialvatten och andra havs- områden över vilka Sverige, i överensstämmelse med folkrättens regler, utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion; b) ”person” inbegriper fysisk per- son, bolag och annan person- sammanslutning; c) ”bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas som juridisk person, och innefattar, i förhållande till Kazak- stan, aktiebolag (”joint stock com- pany”), bolag med begränsad ansvarighet (”limited liability com- pany”) och varje annan juridisk person eller organisation som där är skattskyldig för inkomst; d) ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” åsyftar Kazakstan och Sverige, be- roende på sammanhanget; e) ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i den andra av- talsslutande staten” åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten; f) ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av företag i en avtals- slutande stat utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtals- slutande staten; g) ”behörig myndighet” åsyftar: 1) i Kazakstan, Finansministe- riet eller dess befullmäktiga- de ombud, 2) i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade om- bud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara be- hörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal; h) ”medborgare” åsyftar: 1) fysisk person som har med- borgarskap i en avtalsslu- tande stat, 2) juridisk person, handelsbo- lag eller annan sammanslut- ning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat. 2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas. Artikel 4 Hemvist 1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning, plats för bolags bildande eller annan liknande om- ständighet. a) Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för för- mögenhet belägen där. b) Beträffande inkomst som för- värvas av handelsbolag eller döds- bo, inbegriper uttrycket sådan per- son endast i den mån dess inkomst är skattepliktig i denna stat på samma sätt som inkomst som förvärvas av person med hemvist där, antingen hos handelsbolaget eller dödsboet, eller hos dess del- ägare eller dödsbodelägare. c) Uttrycket inbegriper också den avtalsslutande staten själv, dess politiska underavdelning, lokala myndighet, Sveriges Riksbank och Kazakstans Nationella Bank. d) Uttrycket inbegriper också bo- lag eller organisation som bildats enligt lagstiftningen i en avtals- slutande stat, vars verksamhet ute- slutande består i att erbjuda pen- sions- eller anställningsförmåner, även om sådant bolag eller sådan organisation är undantagen från beskattning i den stat där den har bildats. 2. Då på grund av bestämmel- serna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande sta- terna, bestäms hans hemvist på följande sätt: a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans för- fogande. Om han har en sådan bo- stad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska för- bindelser är starkast (centrum för levnadsintressena); b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans för- fogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas; c) om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare; d) om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, skall de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överens- kommelse. 3. Då på grund av bestäm- melserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, skall de behöriga myndigheterna söka av- göra frågan genom ömsesidig över- enskommelse. Artikel 5 Fast driftställe 1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast drift- ställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller del- vis bedrivs. 2. Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt: a) plats för företagsledning, b) filial, c) kontor, d) fabrik, e) verkstad, f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar, g) plats för byggnads-, anlägg- nings-, installations- eller monte- ringsverksamhet eller verksamhet som består av övervakning i anslut- ning därtill, men endast om verk- samheten pågår under en tidrymd som överstiger tolv månader, h) installation eller byggnadsverk som används vid utforskning av naturtillgångar eller verksamhet som består av övervakning i anslut- ning därtill eller borrplattform eller skepp som används vid utforskning av naturtillgångar, men endast om verksamheten pågår under en tid- rymd som överstiger tolv månader, och i) tillhandahållandet av tjänster, inklusive rådgivningsverksamhet, av anställda eller annan personal som för detta ändamål engagerats av person med hemvist i en avtalsslutande stat, men endast om denna typ av verksamhet pågår (såvitt avser samma eller samman- hängande projekt) inom staten under en tidrymd som överstiger tolv månader. 3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe” inte inne- fatta: a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget till- höriga varor, b) innehavet av ett företaget till- hörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utläm- nande, c) innehavet av ett företaget till- hörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg, d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslu- tande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget, e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet ute- slutande för att för företaget be- driva annan verksamhet av för- beredande eller biträdande art, f) innehavet av en stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslu- tande för att kombinera verksam- heter som anges i punkterna a–e, under förutsättning att hela verk- samheten som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärs- verksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art. 4. Om en person – som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 5 tillämpas – är verk- sam i en avtalsslutande stat för ett företag i den andra avtalsslutande staten samt i den förstnämnda avtalsslutande staten har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 – ha fast driftställe i denna stat beträffande varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 3 och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt. 5. Företag i en avtalsslutande stat anses inte ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan obero- ende representant, under förut- sättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverk- samhet. 6. Den omständigheten att ett bo- lag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksam- het i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att något- dera bolaget utgör fast driftställe för det andra. Artikel 6 Inkomst av fast egendom 1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtals- slutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privat- rätten om fast egendom tillämpas, byggnader, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nytt- jandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Skepp, båtar och luft- fartyg anses inte vara fast egendom. 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan an- vändning av fast egendom. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning. Artikel 7 Inkomst av rörelse 1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver eller har bedrivit rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver eller har bedrivit rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del därav som är hänförlig till: a) det fasta driftstället; b) försäljning i den andra staten av varor av samma slag som de varor som säljs genom det fasta driftstället; c) annan näringsverksamhet som bedrivs i den andra staten som är av samma slag som den verksamhet som bedrivs av det fasta driftstället. Bestämmelserna i andra stycket b) och c) ovan är inte tillämpliga om företaget kan visa att sådan försäljning eller verksamhet inte har bedrivits från det fasta drift- stället. 2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver eller har bedrivit rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast drift- ställe hänförs, om inte bestäm- melserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat om det varit ett fristående företag som bedrivit verksamhet av samma eller lik- nande slag under samma eller lik- nande villkor och självständigt av- slutat affärer med det företag till vilket driftstället hör. 3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbe- gripna utgifter för företagets led- ning och allmänna förvaltning, oav- sett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är be- läget eller annorstädes. Inget sådant avdrag medges emellertid såvitt avser belopp (om detta inte utgör ersättning för faktiska kostnader) som kan ha betalats av det fasta driftstället till företagets huvudkontor eller något av dess andra kontor, i form av royalties, avgifter eller andra lik- nande ersättningar för användandet av patent eller andra rättigheter, eller ersättning för särskilda tjänster eller för företagsledning, eller i form av ränta på kapital som ut- lånats till det fasta driftstället. 4. Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anled- ningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för före- taget. 5. Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i denna artikel. 6. Vid tillämpningen av före- gående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfa- rande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat. Artikel 8 Sjöfart och luftfart 1. Inkomst, som förvärvas av ett företag i en avtalsslutande stat genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik, be- skattas endast i denna stat. 2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS). 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation. Artikel 9 Företag med intressegemenskap 1. I fall då a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande. Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed. 2. I fall då en avtalsslutande stat inräknar i inkomsten för ett företag i denna stat och i överensstämmelse därmed beskattar inkomst som ett företag i den andra avtalsslutande staten beskattats för i denna andra stat samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den först- nämnda staten om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende före- tag, skall denna andra stat genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten i denna stat. Vid sådan justering iakttas övriga bestäm- melser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid behov med varandra. Artikel 10 Utdelning 1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat. 2. Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdel- ningen har hemvist, enligt lag- stiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga: a) 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag), som direkt innehar minst 10 procent av det utbetalande bolagets samman- lagda röstvärde, b) 15 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall. Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas. 3. Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lag- stiftningen i den stat där det ut- delande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier. Såvitt avser Kazakstan åsyftar uttrycket särskilt inkomst som överförs utomlands till utländsk deltagare i ett joint venture bildat enligt lag- stiftningen i Kazakstan. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver eller har bedrivit rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hem- vist, från där beläget fast driftställe eller utövar eller har utövat själv- ständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadig- varande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadig- varande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. 5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtals- slutande staten, får denna andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdel- ningen betalas äger eller har ägt verkligt samband med fast drift- ställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och inte heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat. 6. Bestämmelserna i detta avtal hindrar inte en avtalsslutande stat att påföra skatt på bolagsinkomst hänförlig till fast driftställe i denna stat utöver den skatt som skulle utgå på inkomst som förvärvas av ett bolag med hemvist i denna stat. Denna ytterligare skatt får dock inte överstiga 5 procent av den del av inkomsten som under föregående beskattningsår inte underkastats så- dan ytterligare skatt. Vid tillämp- ningen av denna punkt åsyftar uttrycket ”inkomst” sådan inkomst som är hänförlig till fast driftställe i staten i fråga (inklusive vinst vid överlåtelse av egendom som avses i artikel 13 punkt 3, som utgör del av rörelsetillgångarna i sådant fast driftställe) i enlighet med artikel 7, under ett år och föregående år efter avdrag för: a) rörelseförluster som är hän- förliga till sådana fasta driftställen (inklusive förluster på grund av överlåtelse av egendom som utgör del av rörelsetillgångarna i sådant fast driftställe) under detta år och föregående år i den utsträckning avdrag för förlust hänförlig till tidigare år medges enligt den av- talsslutande statens interna rätt där det fasta driftstället är beläget; och b) alla andra skatter, än den ytterligare skatt som avses häri, i denna stat som utgår på sådana inkomster. 7. Om Kazakstan i ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning med en tredje stat som, vid före- varande avtals undertecknande, är medlem av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveck- ling (OECD), och i sådant avtal överenskommer att undanta utdel- ning som anges i punkt 2 a, vilken härrör från Kazakstan, från kazak- stansk skatt på utdelning eller att begränsa skattesatsen som anges i nämnda punkt, skall denna skatte- befrielse eller lägre skattesats tillämpas automatiskt som om detta hade föreskrivits i punkt 2 a och punkt 6 i denna artikel. Artikel 11 Ränta 1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstift- ningen i denna stat, men om mot- tagaren har rätt till räntan får skatten inte överstiga 10 procent av räntans bruttobelopp. 3. Utan hinder av bestäm- melserna i punkt 2 skall ränta be- skattas endast i den avtalsslutande stat där mottagaren av räntan har hemvist om någon av följande förutsättningar är uppfylld: a) utbetalaren eller mottagaren av räntan är en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter eller centralbanken i en avtalsslutande stat; b) räntan betalas på grund av lån som beviljats eller garanterats av SWEDECORP (Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd), Swedfund International AB, Ex- portkreditnämnden eller annan in- stitution av offentlig karaktär med syfte att främja export eller utveck- ling under förutsättning att krediten beviljats eller garanterats på särskilt förmånliga villkor. 4. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfär- dats av staten, och inkomst av obli- gationer eller debentures, däri in- begripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värde- papper, obligationer eller deben- tures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel. 5. Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver eller har bedrivit rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar eller har utövat självständig yrkesverksam- het i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. 6. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är en person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har eller har haft fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband med vilken den skuld uppkommit för vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns eller tidigare har funnits. 7. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tilläm- pas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i var- dera avtalsslutande staten med iakt- tagande av övriga bestämmelser i detta avtal. 8. Om Kazakstan i ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning med en tredje stat som, vid förevarande avtals undertecknande, är medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveck- ling (OECD), och i sådant avtal överenskommer att undanta ränta som anges i punkt 2, vilken härrör från Kazakstan, från kazakstansk skatt på ränta eller begränsa skattesatsen som anges i nämnda punkt, skall denna skattebefrielse eller lägre skattesats tillämpas automatiskt som om detta hade föreskrivits i punkt 2. Om Kazak- stan vid ingående av ett sådant avtal överenskommer om att utvidga undantagen som anges i punkt 3 i denna artikel till att omfatta även ränta som betalas på grund av lån som beviljats av en bank eller ränta som betalas av ett företag i en avtalsslutande stat till ett företag i den andra avtalsslutande staten med anledning av kreditförsäljning av varor eller industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning, tillämpas dessa undantag automa- tiskt även i förhållande till Sverige. Artikel 12 Royalty 1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Royaltyn får emellertid be- skattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till royaltyn, får skatten inte överstiga 10 procent av royaltyns bruttobelopp. Mottagare av sådan royalty som anges i punkt 3 b får, under förutsättning att mottagaren har rätt till royaltyn, välja att få skatten på sådan inkomst beräknad på nettobasis, som om inkomsten varit hänförlig till ett fast driftställe eller stadig- varande anordning i den avtals- slutande stat från vilken royaltyn härrör. 3. Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel: a) varje slags betalning som tas emot såsom ersättning för nytt- jandet av, eller för rätten att nyttja, upphovsrätt till litterärt, konstnär- ligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet dataprogram, video- kassetter, biograffilm och band för radio- eller televisionsutsändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller annan liknande egendom eller rättighet, eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kom- mersiell eller vetenskaplig natur; och b) betalning för nyttjandet av, eller för rätten att nyttja, industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver eller har bedrivit rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar eller har utövat självständig yrkesverksam- het i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respek- tive artikel 14. 5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är en person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har eller har haft fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns eller tidigare har funnits. 6. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upp- lysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tilläm- pas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i var- dera avtalsslutande staten med iakt- tagande av övriga bestämmelser i detta avtal. 7. Om Kazakstan i ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning med en tredje stat som, vid före- varande avtals undertecknande, är medlem i Organisationen för eko- nomiskt samarbete och utveckling (OECD), och i sådant avtal över- enskommer att undanta royalty som avses i punkt 2 och, vilken härrör från Kazakstan, från kazakstansk skatt på royalty eller att begränsa den skattesats som anges i nämnda punkt skall denna skattebefrielse eller lägre skattesats tillämpas automatiskt som om detta hade föreskrivits i denna artikel. Artikel 13 Realisationsvinst 1. Vinst, som person med hem- vist i en avtalsslutande stat för- värvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Vinst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av a) andelar, annat än andelar som regelmässigt omsätts på en erkänd aktiebörs, vilkas värde i sin helhet eller i huvudsak härrör, direkt eller indirekt, från fast egendom belägen i den andra avtalsslutande staten, eller b) andel i handelsbolag, vars till- gångar i huvudsak består av fast egendom belägen i den andra av- talsslutande staten, eller av andelar angivna under a) ovan, får beskattas i denna andra stat. 3. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har eller har haft i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, hänförlig till stadig- varande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtals- slutande stat har i den andra avtals- slutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anord- ning. 4. Vinst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i inter- nationell trafik eller av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna stat. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas beträffande vinst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av vinsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS). 5. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1–4 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist. 6. Vinst på grund av avyttring av andelar eller andra rättigheter i ett bolag med hemvist i en av de avtalsslutande staterna som för- värvas av en fysisk person som har haft hemvist i denna stat och fått hemvist i den andra avtalsslutande staten får – utan hinder av bestäm- melserna i punkt 5 – beskattas i den förstnämnda avtalsslutande staten om avyttringen av andelarna eller rättigheterna inträffar vid något tillfälle under de tio år som följer närmast efter det att personen upphört att ha hemvist i den förstnämnda staten. Artikel 14 Självständig yrkesutövning 1. Inkomst, som en fysisk person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksam- het, beskattas endast i denna stat om han inte i den andra avtals- slutande staten har eller har haft en stadigvarande anordning som regel- mässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har eller har haft en sådan stadig- varande anordning, får inkomsten beskattas i denna andra stat men endast så stor del av den som är hänförlig till denna stadigvarande anordning. 2. Uttrycket ”fritt yrke” inbegri- per särskilt självständig vetenskap- lig, litterär och konstnärlig verk- samhet, uppfostrings- och undervis- ningsverksamhet samt sådan själv- ständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tand- läkare och revisor utövar. Artikel 15 Enskild tjänst 1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs eller har utförts i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs eller har utförts i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där. 2. Utan hinder av bestämmel- serna i punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtals- slutande staten, endast i den först- nämnda staten, om a) mottagaren vistas eller har vistats i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en sammanhängande tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under beskattningsåret i fråga, och b) ersättningen betalas av arbets- givare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, samt c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande an- ordning som arbetsgivaren har eller har haft i den andra staten. 3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete som utförs ombord på skepp eller luftfartyg, som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på ett luftfartyg som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas inkomsten endast i Sverige. Artikel 16 Styrelsearvode Styrelsearvode och annan lik- nande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller liknande organ i bolag med hemvist i den andra avtals- slutande staten, får beskattas i denna andra stat. Artikel 17 Artister och idrottsmän 1. Utan hinder av bestämmel- serna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat. 2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verk- samheten. Artikel 18 Pension, livränta och liknande ersättning 1. Pension och annan liknande ersättning, utbetalning enligt social- försäkringslagstiftningen och liv- ränta, vilka härrör från en avtals- slutande stat och betalas till person med hemvist i den andra avtals- slutande staten, får beskattas i den förstnämnda avtalsslutande staten. 2. Med uttrycket ”livränta” för- stås i denna artikel ett fastställt belopp, som utbetalas periodiskt på fastställda tider under en persons livstid eller under angiven eller fastställbar tidsperiod och som ut- går på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som ersättning för däremot fullt sva- rande vederlag i pengar eller pengars värde. Artikel 19 Offentlig tjänst 1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, en av dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, underavdel- nings eller myndighets tjänst, beskattas endast i denna stat. b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den avtals- slutande stat i vilken den fysiska personen har hemvist, om arbetet utförs i denna stat och personen i fråga: 1) är medborgare i denna stat, eller 2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet. 2. Bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 tillämpas på ersättning som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, en av dess politiska underavdel- ningar eller lokala myndigheter. Artikel 20 Studerande och affärspraktikanter Studerande eller affärspraktikant, som har eller omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtals- slutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning eller praktik, be- skattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller praktik, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna stat. Artikel 21 Annan inkomst 1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat för- värvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal, beskattas endast i denna stat oavsett varifrån inkomsten härrör. 2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, om mottagaren av in- komsten har hemvist i en avtals- slutande stat och bedriver eller har bedrivit rörelse i den andra avtals- slutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar eller har utövat självständig yrkesverksam- het i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respekti- ve artikel 14. Artikel 22 Undanröjande av dubbelbeskattning 1. Beträffande Kazakstan skall dubbelbeskattning undvikas på föl- jande sätt: a) Om person med hemvist i Kazakstan förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Sverige, skall Kazak- stan från kazakstansk skatt på inkomsten avräkna ett belopp mot- svarande den inkomstskatt som erlagts i Sverige på inkomsten. Sådan avräkning skall emellertid inte överstiga den del av skatten, beräknad före avräkning som, allt- efter omständigheterna, är hänförlig till den inkomst som får beskattas i Sverige. b) Om en person med hemvist i Kazakstan förvärvar inkomst, som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Sverige, får Kazakstan – men endast för be- stämmandet av skattesatsen på annan inkomst – medräkna sådan inkomst i skattebasen. 2. Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas på föl- jande sätt: a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som en- ligt kazakstansk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Kazak- stan, skall Sverige – med beaktande av bestämmelserna i svensk lag- stiftning beträffande avräkning av utländsk skatt (även i den lydelse de framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från den svenska skatten på in- komsten avräkna ett belopp mot- svarande den kazakstanska skatt som erlagts på inkomsten. b) Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst, som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Kazakstan, får Sverige – vid bestämmandet av svensk progressiv skatt – beakta sådan inkomst. c) Utan hinder av bestämmel- serna i a) i denna punkt är utdelning från bolag med hemvist i Kazakstan till bolag med hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt enligt bestämmelserna i svensk lag om skattebefrielse för utdelning som erhålls av svenska bolag från dotterbolag utomlands. Artikel 23 Förbud mot diskriminering 1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtals- slutande staten bli föremål för beskattning eller därmed samman- hängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed samman- hängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli under- kastad. Denna bestämmelse tilläm- pas även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. 2. Beskattningen av fast drift- ställe, som företag i en avtals- slutande stat har i den andra avtals- slutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksam- het av samma slag. 3. Utom i de fall då bestäm- melserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 7 eller artikel 12 punkt 6 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestäm- mandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den först- nämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtals- slutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämman- det av sådant företags beskattnings- bara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten. 4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtals- slutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed samman- hängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskatt- ning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat. 5. Ingenting i denna artikel anses medföra skyldighet för någondera avtalsslutande staten att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant person- ligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsätt- ning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj, som medges person med hemvist i den egna staten. 6. Utan hinder av bestämmel- serna i artikel 2 tillämpas bestäm- melserna i denna artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet. Artikel 24 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse 1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtals- slutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, fram- lägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 23 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet. 2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskom- melse med den behöriga myndig- heten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskatt- ning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffats skall genomföras utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande sta- ternas interna lagstiftning. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskom- melse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskatt- ning i fall som inte omfattas av avtalet. 4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter. Artikel 25 Utbyte av upplysningar 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestäm- melserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lag- stiftning beträffande skatter som omfattas av avtalet, i den mån be- skattningen enligt denna lagstift- ning inte strider mot avtalet. Utby- tet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på sam- ma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstift- ningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndig- heter (däri inbegripet domstolar och administrativa myndigheter) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upplysning- arna vid offentliga rättegångar eller i domstolsavgöranden. 2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att; a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och admi- nistrativ praxis i denna avtalsslu- tande stat eller i den andra avtals- slutande staten, b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten, c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, han- dels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfa- ringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public). Artikel 26 Diplomatiska beskickningar och konsulära tjänstemän Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid be- skattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser till- kommer diplomatiska beskickning- ar och konsulära tjänstemän samt anställda vid konsulär inrättning. Artikel 27 Begränsning av förmåner 1. Utan hinder av övriga bestäm- melser i detta avtal, om a) bolag med hemvist i en avtals- slutande stat huvudsakligen för- värvar sina inkomster från andra stater 1) från aktiviteter sådana som bank-, sjöfarts-, finans- eller försäkringsverksamhet, eller 2) genom att vara huvud- kontor, coordination centre eller liknande enhet som tillhandahåller administrati- va eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse huvudsakligen i and- ra stater, och b) sådan inkomst, i andra fall än då tillämpning sker av den metod för undvikande av dubbelbeskatt- ning som normalt tillämpas av denna stat, beskattas påtagligt lägre enligt den statens lagstiftning än inkomst av liknande verksamhet som bedrivs inom denna stat eller inkomst från verksamhet som huvudkontor, coordination centre eller liknande enhet som till- handahåller administrativa eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse i denna stat, skall de bestämmelser i detta avtal som medger undantag från beskattning eller reduktion av skatt inte tillämpas på inkomst som sådant bolag förvärvar och inte heller på utdelning som betalas av sådant bolag. 2. Bestämmelserna i artikel 11 skall inte tillämpas om det huvudsakliga syftet eller ett av de huvudsakliga syftena med till- komsten av det fordringsförhål- lande på vilket ränta utgår varit att uppnå fördelarna i artikel 11. 3. Bestämmelserna i artikel 12 skall inte tillämpas om det huvud- sakliga syftet eller ett av de huvud- sakliga syftena med tillkomsten av det rättighetsförhållande för vilket royalty utgår varit att uppnå fördelarna i artikel 12. 4. De avtalsslutande staterna är överens om att när en avtals- slutande stat överväger att, med åberopande av punkterna 1–3 i denna artikel, neka en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten förmåner som följer av detta avtal, skall den behöriga myndig- heten i den förstnämnda avtals- slutande staten överlägga med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten. Artikel 28 Ikraftträdande 1. De avtalsslutande staterna skall underrätta varandra när de konstitutionella åtgärder vidtagits som enligt respektive stats lag- stiftning krävs för att detta avtal skall träda i kraft. 2. Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då den sista av dessa underrättelser tas emot och dess bestämmelser tilläm- pas: a) beträffande källskatter, på belopp som betalas eller krediteras den 1 januari det år som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare; och b) beträffande andra skatter, på beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare. Artikel 29 Upphörande Detta avtal förblir i kraft till dess att det sägs upp av en avtals- slutande stat. Vardera avtalsslu- tande staten kan på diplomatisk väg, skriftligen säga upp avtalet genom underrättelse härom minst sex månader före utgången av något kalenderår som följer efter en tidrymd av fem år från den dag då avtalet trätt i kraft. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla: a) beträffande källskatter, på belopp som betalas eller krediteras den 1 januari det år som följer närmast efter det år då under- rättelsen om uppsägning lämnas eller senare; och b) beträffande andra skatter, på beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter det år då underrättelsen om uppsägning lämnas eller senare. TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade, därtill veder- börligen bemyndigade av sina respektive regeringar, undertecknat detta avtal. Som skedde i Moskva den 19 mars 1997, på kazakiska, ryska, svenska och engelska språken, var- vid samtliga texter äger lika vitsord. För den händelse att tvist upp- kommer vid tolkningen skall den engelska texten äga företräde. För Konungariket Sveriges regering Sven Hirdman För Republiken Kazakstans regering Tair A. Mansurov CONVENTION BETWEEN THE GOVERNMENT OF THE KINGDOM OF SWEDEN AND THE GOVERNMENT OF THE REPUBLIC OF KAZAKHSTAN FOR THE AVOIDANCE OF DOUBLE TAXATION AND THE PREVENTION OF FISCAL EVASION WITH RESPECT TO TAXES ON INCOME The Government of the Kingdom of Sweden and the Government of the Republic of Kazakhstan, de- siring to conclude a Convention for the avoidance of double taxation and the prevention of fiscal evasion with respect to taxes on income, have agreed as follows: Article 1 Personal scope This Convention shall apply to persons who are residents of one or both of the Contracting States and to other persons as specifically pro- vided in the Convention. Article 2 Taxes covered 1. The existing taxes to which the Convention shall apply are: a) in the Republic of Kazakhstan: (i) the tax on profit and incomes of enterprises; (ii) the tax on incomes of physical persons; (hereinafter referred to as ”Ka- zakhstan tax”); b) in Sweden: (i) the national income tax (den statliga inkomstskatten), in- cluding the tax on em- ployees at sea (sjömans- skatten) and the withholding tax on dividends (kupong- skatten); (ii) the income tax on non- residents (den särskilda in- komstskatten för utomlands bosatta); (iii) the income tax on non- resident artistes and athletes (den särskilda inkomstskat- ten för utomlands bosatta artister m.fl.); and (iv) the municipal income tax (den kommunala inkomst- skatten); (hereinafter referred to as ”Swe- dish tax”). 2. The Convention shall apply also to any identical or substantially similar taxes which are imposed after the date of signature of the Convention in addition to, or in place of, the taxes referred to in paragraph 1. The competent authorities of the Contracting States shall notify each other of any significant changes which have been made in their respective taxation laws. Article 3 General definitions 1. For the purposes of this Convention, unless the context otherwise requires: a) the terms: (i) ”Kazakhstan” means the Re- public of Kazakhstan. When used in a geographical sense, the term ”Kazakh- stan” includes the territorial waters, and also the exclusive economic zone and continental shelf in which Kazakhstan, for certain purposes, may exer- cise sovereign rights and jurisdiction in accordance with international law and in which the law relating to Kazakhstan tax are appli- cable; (ii) ”Sweden” means the King- dom of Sweden and, when used in a geographical sense, includes the national territory, the territorial sea of Sweden as well as other maritime areas over which Sweden in accordance with international law exercises sovereign rights or juris- diction; b) the term ”person” includes an individual, a company and any other body of persons; c) the term ”company” means any body corporate or any entity which is treated as a body corporate for tax purposes, and in the case of Kazakhstan includes a joint stock company, a limited liability com- pany or any other legal entity or other organization which is liable to a tax on profits; d) the terms ”a Contracting State” and ”the other Contracting State” mean Kazakhstan or Sweden, as the context requires; e) the terms ”enterprise of a Contracting State” and ”enterprise of the other Contracting State” mean respectively an enterprise carried on by a resident of a Contracting State and an enterprise carried on by a resident of the other Contracting State; f) the term ”international traffic” means any transport by a ship or aircraft operated by an enterprise of a Contracting State, except when the ship or aircraft is operated solely between places in the other Contracting State; g) the term ”competent authority” means: (i) in Kazakhstan, the Ministry of Finance or its authorized representative; (ii) in Sweden, the Minister of Finance, his authorized representative or the autho- rity which is designated as a competent authority for the purposes of this Conven- tion; h) the term ”national” means: (i) any individual possessing the nationality of a Con- tracting State; (ii) any legal person, partner- ship or any other association deriving its status as such from the laws in force in a Contracting State. 2. As regards the application of the Convention by a Contracting State, any term not defined therein shall, unless the context otherwise requires, have the meaning which it has under the law of that State concerning the taxes to which the Convention applies. Article 4 Resident 1. For the purposes of this Convention, the term ”resident of a Contracting State” means any person who, under the laws of that State, is liable to tax therein by reason of his domicile, residence, place of management, place of incorporation, or any other criterion of a similar nature. a) However, this term does not include any person who is liable to tax in that State in respect only of income from sources in that State or capital situated therein. b) In the case of income derived by a partnership, or estate this term applies only to the extent that the income is subject to tax in that State as the income of a resident, either in its hands or in the hands of its partners or beneficiaries. c) The term shall also include a Contracting State itself or a political subdivision thereof, a local authority therein, the Central Bank of Sweden and the National Bank of Kazakhstan. d) The term shall also include any company or organization established under the law of a Contracting State, which operates exclusively for the purpose of furnishing pension or employee benefits, even if such a company or organization is exempt from tax in the State in which it has been organized. 2. Where by reason of the provisions of paragraph 1 an indi- vidual is a resident of both Con- tracting States, then his status shall be determined as follows: a) he shall be deemed to be a resident of the State in which he has a permanent home available to him; if he has a permanent home available to him in both States, he shall be deemed to be a resident of the State with which his personal and economic relations are closer (centre of vital interests); b) if the State in which he has his centre of vital interests cannot be determined, or if he has not a per- manent home available to him in either State, he shall be deemed to be a resident of the State in which he has an habitual abode; c) if he has an habitual abode in both States or in neither of them, he shall be deemed to be a resident of the State of which he is a national; d) if he is a national of both States or of neither of them, the competent authorities of the Con- tracting States shall settle the question by mutual agreement. 3. Where by reason of the provisions of paragraph 1 a person other than an individual is a resident of both Contracting States, the competent authorities of the Contracting States shall endeavour to settle the question by mutual agreement. Article 5 Permanent establishment 1. For the purposes of this Convention, the term ”permanent establishment” means a fixed place of business through which the business of an enterprise is wholly or partly carried on. 2. The term ”permanent establishment” includes especially: a) a place of management; b) a branch; c) an office; d) a factory; e) a workshop; f) a mine, an oil or gas well, a quarry or any other place of extraction of natural resources; g) a building site or construction or installation or assembly project, or supervisory services connected therewith, but only if such site or project lasts for more than 12 months, or such services continue for a period of more than 12 months; h) an installation or structure used for the exploration of natural resources, or supervisory services connected therewith, or a drilling rig or ship used for the exploration of natural resources, but only if such use last for more than 12 months, or such services continue for more than 12 months; and i) the furnishing of services, including consultancy services, by a resident through employees or other personnel engaged by the resident for such purpose, but only where the activities of that nature continue (for the same or connected project) within the country for more than 12 months. 3. Notwithstanding the preceding provisions of this Article, the term ”permanent establishment” shall be deemed not to include: a) the use of facilities solely for the purpose of storage, display or delivery of goods or merchandise belonging to the enterprise; b) the maintenance of a stock of goods or merchandise belonging to the enterprise solely for the purpose of storage, display or delivery; c) the maintenance of a stock of goods or merchandise belonging to the enterprise solely for the purpose of processing by another enterprise; d) the maintenance of a fixed place of business solely for the purpose of purchasing goods or merchandise or of collecting in- formation, for the enterprise; e) the maintenance of a fixed place of business solely for the purpose of carrying on, for the enterprise, any other activity of a preparatory or auxiliary character; f) the maintenance of a fixed place of business solely for any combination of activities mentioned in sub-paragraphs a) to e), provided that the overall activity of the fixed place of business resulting from this combination is of a preparatory or auxiliary character. 4. Notwithstanding the provi- sions of paragraphs 1 and 2, where a person – other than an agent of an independent status to whom para- graph 5 applies – is acting in a Contracting State on behalf of an enterprise of the other Contracting State, that enterprise shall be deemed to have a permanent establishment in the first-mentioned Contracting State in respect of any activities which that person under- takes for the enterprise, if such a person has and habitually exercises in that State an authority to conclude contracts in the name of the enterprise, unless the activities of such person are limited to those mentioned in paragraph 3 which, if exercised through a fixed place of business, would not make this fixed place of business a permanent establishment under the provisions of that paragraph. 5. An enterprise of a Contracting State shall not be deemed to have a permanent establishment in the other Contracting State merely because it carries on business in that other State through a broker, general commission agent or any other agent of an independent status, provided that such persons are acting in the ordinary course of their business. 6. The fact that a company which is a resident of a Contracting State controls or is controlled by a company which is a resident of the other Contracting State, or which carries on business in that other State (whether through a permanent establishment or otherwise) shall not of itself constitute either com- pany a permanent establishment of the other. Article 6 Income from immovable property 1. Income derived by a resident of a Contracting State from im- movable property (including in- come from agriculture or forestry) situated in the other Contracting State may be taxed in that other State. 2. The term ”immovable pro- perty” shall have the meaning which it has under the law of the Contracting State in which the property in question is situated. The term shall in any case include property accessory to immovable property, livestock and equipment used in agriculture and forestry, rights to which the provisions of general law respecting landed property apply, buildings, usufruct of immovable property and rights to variable or fixed payments as consideration for the working of, or the right to work, mineral deposits, sources and other natural resources; ships, boats and aircraft shall not be regarded as immovable property. 3. The provisions of paragraph 1 shall apply to income derived from the direct use, letting, or use in any other form of immovable property. 4. The provisions of paragraphs 1 and 3 shall also apply to the income from immovable property of an enterprise and to income from immovable property used for the performance of independent per- sonal services. Article 7 Business profits 1. The profits of an enterprise of a Contracting State shall be taxable only in that State unless the enterprise carries on or has carried on business in the other Contracting State through a permanent estab- lishment situated therein. If the enterprise carries on or has carried on business as aforesaid, the profits of the enterprise may be taxed in the other State but only so much of them as is attributable to: a) that permanent establishment; b) sales in that other State of goods or merchandise of the same kind as those sold through that permanent establishment; or c) other business activities carried on in that other State of the same kind as those effected through that permanent establishment. However, if the enterprise can show that such sales or activities as mentioned in sub-paragraphs b) and c) above have not been undertaken by the permanent establishment those sub-paragraphs shall not apply. 2. Subject to the provisions of paragraph 3, where an enterprise of a Contracting State carries on or has carried on business in the other Contracting State through a permanent establishment situated therein, there shall in each Contracting State be attributed to that permanent establishment the profits which it might be expected to make if it were a distinct and separate enterprise engaged in the same or similar activities under the same or similar conditions and dealing wholly independently with the enterprise of which it is a permanent establishment. 3. In determining the profits of a permanent establishment, there shall be allowed as deductions expenses which are incurred for the purposes of the permanent estab- lishment, including executive and general administrative expenses so incurred, whether in the State in which the permanent establishment is situated or elsewhere. The permanent establishment shall not (otherwise than towards reimbursement of actual expenses) be allowed a deduction for amounts paid to its head office or any of the other offices of the resident by way of royalties, fees or other similar payment in return for the use of patents or other rights, or by way of commission, for specific services performed or for management, or by way of interest on moneys lent to the permanent establishment. 4. No profits shall be attributed to a permanent establishment by rea- son of the mere purchase by that permanent establishment of goods or merchandise for the enterprise. 5. Where profits include items of income which are dealt with separately in other Articles of this Convention, then the provisions of those Articles shall not be affected by the provisions of this Article. 6. For the purposes of the pre- ceding paragraphs, the profits to be attributed to the permanent estab- lishment shall be determined by the same method year by year unless there is good and sufficient reason to the contrary. Article 8 Shipping and air transport 1. Profits derived by an enter- prise of a Contracting State from the operation of ships or aircraft in international traffic shall be taxable only in that State. 2. With respect to profits derived by the air transport consortium Scandinavian Airlines System (SAS) the provisions of paragraph 1 shall apply only to such part of the profits as corresponds to the participation held in that con- sortium by AB Aerotransport (ABA), the Swedish partner of Scandinavian Airlines System (SAS). 3. The provisions of paragraph 1 shall also apply to profits from the participation in a pool, a joint busi- ness or an international operating agency. Article 9 Associated enterprises 1. Where: a) an enterprise of a Contracting State participates directly or in- directly in the management, control or capital of an enterprise of the other Contracting State, or b) the same persons participate directly or indirectly in the manage- ment, control or capital of an enterprise of a Contracting State and an enterprise of the other Contracting State, and in either case conditions are made or imposed between the two enterprises in their commercial or financial relations which differ from those which would be made between independent enterprises, then any profits which would, but for those conditions, have accrued to one of the enterprises, but, by reason of those conditions, have not so accrued, may be included in the profits of that enterprise and taxed accordingly. 2. Where a Contracting State includes in the profits of an enterprise of that State – and taxes accordingly – profits on which an enterprise of the other Contracting State has been charged to tax in that other State and the profits so included are profits which would have accrued to the enterprise of the first-mentioned State if the conditions made between the two enterprises had been those which would have been made between independent enterprises, then that other State shall make an appro- priate adjustment to the amount of the tax charged therein on those profits. In determining such adjust- ment, due regard shall be had to the other provisions of this Convention and the competent authorities of the Contracting States shall if necess- ary consult each other. Article 10 Dividends 1. Dividends paid by a company which is a resident of a Contracting State to a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State. 2. However, such dividends may also be taxed in the Contracting State of which the company paying the dividends is a resident and according to the laws of that State, but if the recipient is the beneficial owner of the dividends the tax so charged shall not exceed a) 5 per cent of the gross amount of the dividends if the beneficial owner is a company (other than a partnership) which holds directly at least 10 per cent of the voting power of the company paying the dividends; b) 15 per cent of the gross amount of the dividends in all other cases. This paragraph shall not affect the taxation of the company in respect of the profits out of which the dividends are paid. 3. The term ”dividends” as used in this Article means income from shares or other rights, not being debt-claims, participating in profits, as well as income from other corporate rights which is subjected to the same taxation treatment as income from shares by the laws of the State of which the company making the distribution is a resident. In case of Kazakhstan, this term includes, in particular, income transmitted abroad to the foreign participants of a joint venture cre- ated under the law of Kazakhstan. 4. The provisions of paragraphs 1 and 2 shall not apply if the bene- ficial owner of the dividends, being a resident of a Contracting State, carries on or has carried on business in the other Contracting State of which the company paying the dividends is a resident, through a permanent establishment situated therein, or performs or has per- formed in that other State inde- pendent personal services from a fixed base situated therein, and the holding in respect of which the dividends are paid is effectively connected with such permanent establishment or fixed base. In such case the provisions of Article 7 or Article 14, as the case may be, shall apply. 5. Where a company which is a resident of a Contracting State derives profits or income from the other Contracting State, that other State may not impose any tax on the dividends paid by the company, except insofar as such dividends are paid to a resident of that other State or insofar as the holding in respect of which the dividends are paid is or was effectively connected with a permanent establishment or a fixed base situated in that other State, nor subject the company's undistributed profits to a tax on the company's undistributed profits, even if the dividends paid or the undistributed profits consist wholly or partly of profits or income arising in such other State. 6. Nothing in this Convention shall be construed as preventing a Contracting State from imposing on the earnings of a company attributable to permanent establish- ments in that State, a tax in addition to the tax which would be charge- able on the earnings of a company which is a resident of that State, provided that the rate of such additional tax so imposed shall not exceed 5 per cent of the amount of such earnings which have not been subjected to such additional tax in previous taxation years. For the purpose of this paragraph, the term ”earnings” means the profits attributable to such permanent establishments in that State (in- cluding gains from the alienation of property forming part of the busi- ness property, referred to in para- graph 3 of Article 13, of such per- manent establishments) in accord- ance with Article 7 in a year and previous years after deducting therefrom: a) business losses attributable to such permanent establishments (including losses from the alienation of property forming part of the business property of such permanent establishments) in such year and in previous years to the extent a loss carryforward is permitted under internal law of the Contracting State in which the permanent establishment is situat- ed; and b) all taxes on profits charged in that State on such profits, other than the additional tax referred to herein. 7. If in any convention for the avoidance of double taxation concluded by Kazakhstan with a third State, being on the date hereof a member of the Organisation for Economic Co-operation and De- velopment (OECD), Kazakhstan would agree to exempt dividends referred to in sub-paragraph a) of paragraph 2 arising in Kazakhstan from Kazakhstan tax or to limit the rate of tax provided in that sub- paragraph, such exemption or lower rate shall automatically apply in relation to Sweden as if it had been specified in sub-paragraph a) of paragraph 2 and in paragraph 6 of this Article. Article 11 Interest 1. Interest arising in a Con- tracting State and paid to a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State. 2. However, such interest may also be taxed in the Contracting State in which it arises and according to the laws of that State, but if the recipient is the beneficial owner of the interest the tax so charged shall not exceed 10 per cent of the gross amount of the interest. 3. Notwithstanding the provi- sions of paragraph 2 interest shall be taxable only in the Contracting State where the recipient of the interest is a resident if one of the following requirements is fulfilled: a) the payer or the recipient of the interest is a Contracting State itself, a political subdivision or a local authority thereof or the Central Bank of a Contracting State; b) the interest is paid in respect of a loan granted or guaranteed by SWEDECORP (Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd), Swedfund International AB or the Swedish Export Credits Guarantee Board (Exportkreditnämnden) or any other institution of a public character with the objective to promote exports or development, if the credit is granted or guaranteed on preferential conditions. 4. The term ”interest” as used in this Article means income from debt-claims of every kind, whether or not secured by mortgage and whether or not carrying a right to participate in the debtor's profits, and in particular, income from government securities and income from bonds or debentures, in- cluding premiums and prizes attaching to such securities, bonds or debentures. Penalty charges for late payment shall not be regarded as interest for the purpose of this Article. 5. The provisions of paragraphs 1, 2 and 3 shall not apply if the beneficial owner of the interest, being a resident of a Contracting State, carries on or has carried on business in the other Contracting State in which the interest arises, through a permanent establishment situated therein, or performs or has performed in that other State independent personal services from a fixed base situated therein, and the debt-claim in respect of which the interest is paid is effectively connected with such permanent establishment or fixed base. In such case the provisions of Article 7 or Article 14, as the case may be, shall apply. 6. Interest shall be deemed to arise in a Contracting State when the payer is a resident of that State. Where, however, the person paying the interest, whether he is a resident of a Contracting State or not, has or had in a Contracting State a per- manent establishment or a fixed base in connection with which the indebtedness on which the interest is paid was incurred, and such interest is borne by such permanent establishment or fixed base, then such interest shall be deemed to arise in the State in which the permanent establishment or fixed base is or was situated. 7. Where, by reason of a special relationship between the payer and the beneficial owner or between both of them and some other person, the amount of the interest, having regard to the debt-claim for which it is paid, exceeds the amount which would have been agreed upon by the payer and the beneficial owner in the absence of such relationship, the provisions of this Article shall apply only to the last-mentioned amount. In such case, the excess part of the payments shall remain taxable according to the laws of each Contracting State, due regard being had to the other provisions of this Convention. 8. If in any convention for the avoidance of double taxation concluded by Kazakhstan with a third State, being on the date hereof a member of the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Kazakhstan would agree to exempt interest mentioned in paragraph 2 arising in Kazakhstan from Kazakhstan tax on interest or to limit the rate of tax provided in that paragraph, such exemption or lower rate shall automatically apply as if it had been specified in paragraph 2 of this Article. If in any such conven- tion Kazakhstan were to agree to extend the exemptions referred to in paragraph 3 of this Article to interest paid in respect of loans granted by a bank or in respect of indebtedness arising on the sale on credit, by an enterprise of a Contracting State, of any merchandise or industrial, com- mercial or scientific equipment to an enterprise of the other Con- tracting State, such exemptions shall automatically apply in relation to Sweden. Article 12 Royalties 1. Royalties arising in a Con- tracting State and paid to a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State. 2. However, such royalties may also be taxed in the Contracting State in which they arise and according to the laws of that State, but if the recipient is the beneficial owner of the royalties, the tax so charged shall not exceed 10 per cent of the gross amount of the royalties. In the case of royalties described in sub-paragraph b) of paragraph 3, the beneficial owner may elect to compute the tax on such income on a net basis as if such income were attributable to a permanent establishment or fixed base in the Contracting State in which the royalties arise. 3. The term ”royalties” as used in this Article means: a) payments of any kind received as a consideration for the use of, or the right to use, any copyright of literary, artistic, or scientific work, including computer programs, video cassettes, and cinematograph films and tapes for radio and television broadcasting, any patent, trademark, design or model, plan, secret formula or process, or other like right or property, or for information concerning industrial, commercial, or scientific experi- ence; and b) payments for the use of, or the right to use, industrial, commercial, or scientific equipment. 4. The provisions of paragraphs 1 and 2 shall not apply if the beneficial owner of the royalties, being a resident of a Contracting State, carries on or has carried on business in the other Contracting State in which the royalties arise, through a permanent establishment situated therein, or performs or has performed in that other State independent personal services from a fixed base situated therein, and the right or property in respect of which the royalties are paid is effectively connected with such permanent establishment or fixed base. In such case the provisions of Article 7 or Article 14, as the case may be, shall apply. 5. Royalties shall be deemed to arise in a Contracting State when the payer is a resident of that State. Where, however, the person paying the royalties, whether he is a resident of a Contracting State or not, has or had in a Contracting State a permanent establishment or a fixed base in connection with which the liability to pay the royalties was incurred, and such royalties are borne by such permanent establishment or fixed base, then such royalties shall be deemed to arise in the State in which the permanent establishment or fixed base is or was situated. 6. Where, by reason of a special relationship between the payer and the beneficial owner or between both of them and some other person, the amount of the royalties, having regard to the use, right or information for which they are paid, exceeds the amount which would have been agreed upon by the payer and the beneficial owner in the absence of such relationship, the provisions of this Article shall apply only to the last-mentioned amount. In such case, the excess part of the payments shall remain taxable according to the laws of each Contracting State, due regard being had to the other provisions of this Convention. 7. If in any convention for the avoidance of double taxation concluded by Kazakhstan with a third State, being on the date hereof a member of the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Kazakhstan would agree to exempt any royalties mentioned in paragraph 2 arising in Kazakhstan from Kazakhstan tax on royalties or to limit the rate of tax provided in that paragraph, such exemption or lower rate shall automatically apply in relation to any such royalties as if it had been specified in this Article. Article 13 Capital gains 1. Gains derived by a resident of a Contracting State from the alienation of immovable property referred to in Article 6 and situated in the other Contracting State may be taxed in that other State. 2. Gains derived by a resident of a Contracting State from the alienation of: a) shares, other than shares in which there is substantial and regular trading on an approved Stock Exchange, deriving their value or the greater part of their value directly or indirectly from immovable property situated in the other Contracting State, or b) an interest in a partnership the assets of which consist principally of immovable property situated in the other Contracting State, or of shares referred to in sub-paragraph a) above, may be taxed in that other State. 3. Gains from alienation of movable property forming part of the business property of a permanent establishment which an enterprise of a Contracting State has or had in the other Contracting State or of movable property pertaining to a fixed base available to a resident of a Contracting State in the other Contracting State for the purpose of performing in- dependent personal services, in- cluding such gains from the alienation of such a permanent establishment (alone or with the whole enterprise) or of such fixed base, may be taxed in that other State. 4. Gains derived by a resident of a Contracting State from the alienation of ships or aircraft operated in international traffic, or movable property pertaining to the operation of such ships or aircraft, shall be taxable only in that Contracting State. With respect to gains derived by the air transport consortium Scandi- navian Airlines System (SAS), the provisions of this paragraph shall apply only to such portion of the gains as corresponds to the partici- pation held in that consortium by AB Aerotransport (ABA), the Swe- dish partner of Scandinavian Air- lines System (SAS). 5. Gains from the alienation of any property other than that referred to in paragraphs 1, 2, 3 and 4, shall be taxable only in the Contracting State of which the alienator is a resident. 6. Notwithstanding the provi- sions of paragraph 5, gains from the alienation of shares or other cor- porate rights of a company which is a resident of one of the Contracting States derived by an individual who has been a resident of that State and who has become a resident of the other Contracting State, may be taxed in the first-mentioned State if the alienation of the shares or other corporate rights occur at any time during the ten years next following the date on which the individual has ceased to be a resident of the first- mentioned State. Article 14 Independent personal services 1. Income derived by an indi- vidual who is a resident of a Contracting State in respect of professional services or other activities of an independent character shall be taxable only in that State unless he has or had a fixed base regularly available to him in the other Contracting State for the purpose of performing his activities. If he has or had such a fixed base, the income may be taxed in the other State but only so much thereof as is or was attributable to that fixed base. 2. The term ”professional ser- vices” includes especially in- dependent scientific, literary, artistic, educational or teaching activities as well as the independent activities of physicians, lawyers, engineers, architects, dentists and accountants. Article 15 Dependent personal services 1. Subject to the provisions of Articles 16, 18, and 19, salaries, wages and other similar remu- neration derived by a resident of a Contracting State in respect of an employment shall be taxable only in that State unless the employment is or was exercised in the other Contracting State. If the employ- ment is or was so exercised, such remuneration as is derived there- from may be taxed in that other State. 2. Notwithstanding the provi- sions of paragraph 1, remuneration derived by a resident of a Con- tracting State in respect of an employment exercised in the other Contracting State shall be taxable only in the first-mentioned State if: a) the recipient is or was present in the other State for a period or periods not exceeding in the aggregate 183 days in any con- secutive twelve month period commencing or ending in the fiscal year concerned, and b) the remuneration is paid by, or on behalf of, an employer who is not a resident of the other State, and c) the remuneration is not borne by a permanent establishment or a fixed base which the employer has or had in the other State. 3. Notwithstanding the preceding provisions of this Article, remu- neration derived in respect of an employment exercised aboard a ship or aircraft operated in inter- national traffic by an enterprise of a Contracting State may be taxed in that State. Where a resident of Sweden derives remuneration in respect of an employment exercised aboard an aircraft operated in international traffic by the air transport consortium Scandinavian Airlines System (SAS), such remuneration shall be taxable only in Sweden. Article 16 Directors’ fees Directors’ fees and other similar payments derived by a resident of a Contracting State in his capacity as a member of the board of directors or similar organ of a company which is a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State. Article 17 Artistes and sportsmen 1. Notwithstanding the provi- sions of Articles 14 and 15, income derived by a resident of a Con- tracting State as an entertainer, such as a theatre, motion picture, radio or television artiste, or a musician, or as a sportsman, from his personal activities as such exercised in the other Contracting State, may be taxed in that other State. 2. Where income in respect of personal activities exercised by an entertainer or a sportsman in his capacity as such accrues not to the entertainer or sportsman himself but to another person, that income may, notwithstanding the pro- visions of Articles 7, 14 and 15, be taxed in the Contracting State in which the activities of the enter- tainer or sportsman are exercised. Article 18 Pensions, annuities and similar payments 1. Pensions and other similar remuneration, disbursements under the social security legislation and annuities arising in a Contracting State and paid to a resident of the other Contracting State may be taxed in the first-mentioned Con- tracting State. 2. The term ”annuity” means a stated sum payable periodically at stated times during life or during a specified or ascertainable period of time under an obligation to make the payments in return for adequate and full consideration in money or money’s worth. Article 19 Government service 1. a) Remuneration, other than a pension, paid by a Contracting State or a political subdivision or a local authority thereof to an indi- vidual in respect of services render- ed to that State or subdivision or authority shall be taxable only in that State. b) However, such remuneration shall be taxable only in the other Contracting State if the services are rendered in that other State and the individual is a resident of that State who: (i) is a national of that State; or (ii) did not become a resident of that State solely for the purpose of rendering the services. 2. The provisions of Articles 15 and 16 shall apply to remuneration in respect of services rendered in connection with a business carried on by a Contracting State or a political subdivision or a local authority thereof. Article 20 Students and trainees Payments which a student or trainee who is or was immediately before visiting a Contracting State a resident of the other Contracting State and who is present in the first- mentioned State solely for the purpose of his education or training receives for the purpose of his maintenance, education or training shall not be taxed in that State, provided that such payments arise from sources outside that State. Article 21 Other income 1. Items of income of a resident of a Contracting State, wherever arising, not dealt with in the foregoing Articles of this Con- vention shall be taxable only in that State. 2. The provisions of paragraph 1 shall not apply to income, other than income from immovable property as defined in paragraph 2 of Article 6, if the recipient of such income, being a resident of a Contracting State, carries on or has carried on business in the other Contracting State through a permanent establishment situated therein, or performs or has performed in that other State independent personal services from a fixed base situated therein, and the right or property in respect of which the income is paid is effectively connected with such permanent establishment or fixed base. In such case the provisions of Article 7 or Article 14, as the case may be, shall apply. Article 22 Elimination of double taxation 1. In the case of Kazakhstan, double taxation shall be avoided as follows: a) Where a resident of Kazakh- stan derives income which, in accordance with the provisions of this Convention, may be taxed in Sweden, Kazakhstan shall allow as a deduction from the tax on the income of that resident, an amount equal to the income tax paid in Sweden. Such deduction shall not, how- ever, exceed that part of the income tax, as computed before the de- duction is given, which is attribut- able, as the case may be, to the income which may be taxed in Sweden. b) Where a resident of Kazakh- stan derives income, which in accordance with the provisions of this Convention, shall be taxable only in Sweden, Kazakhstan may include this income in the tax base but only for purposes of deter- mining the rate of tax on such other income as is taxable in Kazakhstan. 2. In the case of Sweden, double taxation shall be avoided as follows: a) Where a resident of Sweden derives income which under the laws of Kazakhstan and in accord- ance with the provisions of this Convention may be taxed in Kazakhstan, Sweden shall allow – subject to the provisions of the laws of Sweden concerning credit for foreign tax (as it may be amended from time to time without changing the general principle hereof) – as a deduction from the tax on such income, an amount equal to the Kazakhstan tax paid in respect of such income. b) Where a resident of Sweden derives income which, in accordance with the provisions of this Convention, shall be taxable only in Kazakhstan, Sweden may, when determining the graduated rate of Swedish tax, take into account the income which shall be taxable only in Kazakhstan. c) Notwithstanding the provi- sions of sub-paragraph a) of this paragraph, dividends paid by a company which is a resident of Kazakhstan to a company which is a resident of Sweden shall be exempt from Swedish tax according to the provisions of Swedish law governing the exemption of tax on dividends paid to Swedish com- panies by subsidiaries abroad. Article 23 Non-discrimination 1. Nationals of a Contracting State shall not be subjected in the other Contracting State to any taxation or any requirement con- nected therewith, which is other or more burdensome than the taxation and connected requirements to which nationals of that other State in the same circumstances are or may be subjected. This provision shall, notwithstanding the provi- sions of Article 1, also apply to persons who are not residents of one or both of the Contracting States. 2. The taxation on a permanent establishment which an enterprise of a Contracting State has in the other Contracting State shall not be less favourably levied in that other State than the taxation levied on enterprises of that other State carrying on the same activities. 3. Except where the provisions of paragraph 1 of Article 9, paragraph 7 of Article 11, or paragraph 6 of Article 12, apply, interest, royalties and other disbursements paid by an enterprise of a Contracting State to a resident of the other Contracting State shall, for the purpose of determining the taxable profits of such enterprise, be deductible under the same conditions as if they had been paid to a resident of the first- mentioned State. Similarly, any debts of an enterprise of a Con- tracting State to a resident of the other Contracting State shall, for the purpose of determining the taxable capital of such enterprise, be deductible under the same con- ditions as if they had been con- tracted to a resident of the first- mentioned State. 4. Enterprises of a Contracting State, the capital of which is wholly or partly owned or controlled, directly or indirectly, by one or more residents of the other Con- tracting State, shall not be subjected in the first-mentioned State to any taxation or any requirement con- nected therewith which is other or more burdensome than the taxation and connected requirements to which other similar enterprises of the first-mentioned State are or may be subjected. 5. Nothing contained in this Article shall be construed as obliging either Contracting State to grant to residents of the other Contracting State any personal allowances, reliefs and reductions for tax purposes on account of civil status or family responsibilities which are granted to its residents. 6. The provisions of this Article shall, notwithstanding the pro- visions of Article 2, apply to taxes of every kind and description. Article 24 Mutual agreement procedure 1. Where a person considers that the actions of one or both of the Contracting States result or will result for him in taxation not in accordance with the provisions of this Convention, he may, irre- spective of the remedies provided by the domestic law of those States, present his case to the competent authority of the Contracting State of which he is a resident or, if his case comes under paragraph 1 of Article 23, to that of the Contracting State of which he is a national. The case must be presented within three years from the first notification of the action resulting in taxation not in accordance with the provisions of the Convention. 2. The competent authority shall endeavour, if the objection appears to it to be justified and if it is not itself able to arrive at a satisfactory solution, to resolve the case by mutual agreement with the com- petent authority of the other Contracting State, with a view to the avoidance of taxation which is not in accordance with the Con- vention. Any agreement reached shall be implemented notwith- standing any time limits in the domestic law of the Contracting States. 3. The competent authorities of the Contracting States shall endeavour to resolve by mutual agreement any difficulties or doubts arising as to the interpretation or application of the Convention. They may also consult together for the elimination of double taxation in cases not provided for in the Convention. 4. The competent authorities of the Contracting States may commu- nicate with each other directly for the purpose of reaching an agree- ment in the sense of the preceding paragraphs. Article 25 Exchange of information 1. The competent authorities of the Contracting States shall ex- change such information as is necessary for carrying out the provisions of this Convention or of the domestic laws of the Con- tracting States concerning taxes covered by the Convention, insofar as the taxation thereunder is not contrary to the Convention. The exchange of information is not restricted by Article 1. Any in- formation received by a Con- tracting State shall be treated as secret in the same manner as information obtained under the domestic laws of that State and shall be disclosed only to persons or authorities (including courts and administrative bodies) involved in the assessment or collection of, the enforcement or prosecution in re- spect of, or the determination of appeals in relation to, the taxes covered by the Convention. Such persons or authorities shall use the information only for such purposes. They may disclose the information in public court proceedings or in judicial decisions. 2. In no case shall the provisions of paragraph 1 be construed so as to impose on a Contracting State the obligation: a) to carry out administrative measures at variance with the laws and administrative practice of that or of the other Contracting State; b) to supply information which is not obtainable under the laws or in the normal course of the administration of that or of the other Contracting State; c) to supply information which would disclose any trade, business, industrial, commercial or pro- fessional secret or trade process, or information, the disclosure of which would be contrary to public policy (ordre public). Article 26 Diplomatic missions and consular officers Nothing in this Convention shall affect the fiscal privileges of diplomatic missions and consular officers or employees of a consular establishment under the general rules of international law or under the provisions of special agree- ments. Article 27 Limitations of benefits 1. Notwithstanding any other provisions of this Convention, where a) a company that is a resident of a Contracting State derives its income primarily from other States (i) from activities such as bank- ing, shipping, financing or insurance or (ii) from being the headquarters, co-ordination centre or similar entity providing administrative services or other support to a group of companies which carry on business primarily in other States; and b) except for the application of the method of elimination of double taxation normally applied by that State, such income would bear a significantly lower tax under the laws of that State than income from similar activities carried out within that State or from being the head- quarters, co-ordination centre or similar entity providing admini- strative services or other support to a group of companies which carry on business in that State, as the case may be, any provisions of this Convention conferring an exemption or a reduction of tax shall not apply to the income of such company and to the dividends paid by such com- pany. 2. The provision of Article 11 shall not apply if it was the main purpose or one of the main purposes of any person concerned with the creation or assignment of the debt-claim in respect of which the interest is paid to take advantage of Article 11 by means of that creation or assignment. 3. The provisions of Article 12 shall not apply if it is the main purpose or one of the main purposes of any person concerned with the creation or assignment of the rights in respect of which the royalties are paid to take advantage of Article 12 by means of that creation or assignment. 4. It is agreed that when a Con- tracting State contemplates denying the benefits of the Convention to a resident of the other Contracting State in application of paragraph 1, 2 or 3 of this Article, the competent authority of such first Contracting State shall consult with the com- petent authority of the other Contracting State. Article 28 Entry into force 1. Each of the Contracting States shall notify the other of the com- pletion of the procedures required by its law for the entry into force of this Convention. 2. The Convention shall enter into force on the thirtieth day after the later of these notifications and shall thereupon have effect: a) with regard to taxes withheld at source, in respect of amounts paid or credited on or after the first day of January of the year next following that of the entry into force of the Convention; b) with regard to other taxes, in respect of taxable years beginning on or after the first day of January next following that of the entry into force of the Convention. Article 29 Termination This Convention shall remain in force until terminated by a Con- tracting State. Either Contracting State may terminate the Conven- tion, through diplomatic channels, by giving written notice of ter- mination at least six months before the end of any calendar year after the expiration of a period of five years from the date of its entry into force. In such case, the Convention shall cease to have effect: a) with regard to taxes withheld at source, in respect of amounts paid or credited on or after the first day of January of the year next following that in which the notice of termination is given; b) with regard to other taxes, in respect of taxable years beginning on or after the first day of January next following that in which the notice of termination is given. IN WITNESS WHEREOF, the undersigned being duly authorized by their respective Governments, have signed this Convention. DONE at Moscow, this nine- teenth day of March 1997, in the Kazakh, Russian, Swedish and English languages, all texts being equally authentic. In case of divergence between the texts, the English text shall prevail. For the Government of the Kingdom of Sweden Sven Hirdman For the Government of the Republic of Kazakhstan Tair A. Mansurov 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1996:1512) om dubbel- beskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Artikel 3 punkt 1 h) h) ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av person med hemvist i en avtalsslutande stat, utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i annan avtalsslutande stat; h) ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller luftfartyg utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i en avtalsslutande stat; – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Artikel 21 punkt 1 1. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal, med undantag för bestämmelserna i artikel 8, tillämpas bestämmelserna i denna artikel i fall då person med hemvist i en avtalsslutande stat bedriver verksamhet i annan avtals- slutande stat i samband med förberedande undersökning, ut- forskning eller utnyttjande av kol- väteförekomster belägna i denna andra stat. 1. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal, med undantag för bestämmelserna i artikel 8, tillämpas bestämmelserna i denna artikel i fall då person med hemvist i en avtalsslutande stat bedriver verksamhet i samband med förberedande undersökning, utforskning eller utnyttjande av kol- väteförekomster belägna i en avtalsslutande stat. – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – – Artikel 21 punkt 7 c) c) Om arbetet utförs ombord på skepp eller båt som avses i punkt 5, får sådan lön eller ersättning beskattas i den avtalsslutande stat vars nationalitet skeppet eller båten har. c) Om arbetet utförs ombord på skepp eller båt som avses i punkt 5, får sådan lön eller ersättning beskattas i den avtalsslutande stat där den person som använder skeppet eller båten har hemvist. – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –- – – – – – – – – – – – – – – – – – ___________ Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer efter det år då lagen träder i kraft eller senare. Om emellertid lagen träder i kraft efter den 31 december 1997 tillämpas dess bestämmelser på inkomst som förvärvas den första dagen i den månad som följer efter den månad då lagen träder i kraft eller senare. 3 Ärendet och dess beredning Dubbelbeskattningsavtalet med f.d. Sovjetunionen upphörde att gälla vid utgången av 1996. Den upphävda lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen tillämpas dock fortfarande i för- hållande till Kazakstan till dess att annat särskilt föreskrivs (SFS 1995:1340). Förhandlingar mellan Sverige och Kazakstan inleddes i Stockholm i september 1994. Ett avtalsutkast paraferades den 23 mars 1995. Det paraferade utkastet var upprättat på engelska. En svensk, en kazakisk samt en rysk text har därefter upprättats. Den engelska och den svenska texten har remitterats till Kammarrätten i Jönköping och Riksskatteverket. Remissinstanserna har uttryckt önskemål om att vissa avtalsbestämmelser närmare förklaras i propositionen. Avtalet under- tecknades i Moskva den 19 mars 1997. Ett förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan har upprättats inom Finansdepartementet. Förslag till lag om ändring i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna har också upprättats inom Finansdepartementet. Lagrådet Såsom framgår av 2 § i den föreslagna lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan skall avtalets beskattningsregler tillämpas endast om de medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Ändringen i 1996 års nordiska dubbelbeskatt- ningsavtal är av mycket ringa art. Regeringen anser på grund härav att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats. 4 Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Kazakstan 4.1 Lagförslaget Lagförslaget består dels av paragraferna 1–3, dels av en bilaga som innehåller den överenskomna avtalstexten på svenska och engelska språken. Avtalet består förutom av dessa två texter också av en kazakisk och en rysk text. De på kazakiska och ryska avfattade texterna finns tillgängliga på Utrikesdepartementet. I förslaget till lag föreskrivs att avtalet skall gälla som lag här i landet (1 §). Vidare regleras där frågan om hur avtalets beskattningsregler skall tillämpas i förhållande till annan skattelag (2 §). Bestämmelsen innebär att beskattning inte kan ske endast på grund av avtalets regler. Endast om det i annan skattelag såsom kommunalskattelagen (1928:370), KL, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, etc. föreskrivits en skattskyl- dighet kan beskattning komma i fråga. I fråga om inkomst som skall undantas från svensk skatt har Sverige enligt en progressionsregel i avtalet (art. 22 punkt 2 b) rätt att höja skatteuttaget på den skattskyldiges övriga inkomster. Av flera skäl, bl.a. förenkling av regelsystemet och för att minska arbetsbördan för skatte- myndigheterna, avstår emellertid Sverige regelmässigt från att utnyttja denna möjlighet. Ytterligare ett skäl är att det bortfall av skatt som blir följden av en utebliven progressionsuppräkning är försumbar ur statsfinansiell synpunkt. Dessa skäl motiverar ett avstående av pro- gressionsuppräkningen även i förhållande till Kazakstan. I 3 § föreskrivs därför att inkomst som enligt avtalet är undantagen från beskattning i Sverige inte skall tas med vid taxeringen i Sverige, dvs. någon pro- gressionsuppräkning skall inte ske. Enligt art. 28 i avtalet skall de avtalsslutande staterna underrätta varandra när de konstitutionella åtgärder vidtagits som krävs för att avtalet skall träda i kraft. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter den dag då den sista underrättelsen tagits emot. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt avtalet kommer att träda i kraft. I lagförslaget har därför föreskrivits att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 4.2 Översiktligt om inkomstskattesystemet i Kazakstan 4.2.1 Bolagsbeskattningen Bolag som är hemmahörande (”resident”) i Kazakstan beskattas där för i princip all inkomst oavsett varifrån den härrör. Såsom hemmahörande anses bolag som bildats enligt kazakisk lag eller har sin styrelse eller sin verkliga ledning (”actual management”) där. Den ordinarie bolagsskatte- satsen är 30 %. Bolag som inte är hemmahörande (”non-resident”) i Kazakstan beskattas i allmänhet på samma sätt som där hemmahörande bolag, men skatteuttaget sker endast på inkomst som härrör från Kazakstan. En extra skatt på 15 % (s.k. branch profits tax) tas ut på inkomst från filial till utländskt bolag som bedriver rörelse i Kazakstan, förutom den vanliga bolagsskatten. Denna skatt, vilken syftar till att likställa etablering i Kazakstan genom filial med etablering genom dotterbolag, tas ut oberoende av om vinstöverföring sker till huvudkontoret eller ej. Alla driftskostnader i rörelsen är i regel avdragsgilla. Avskrivningar medges i intervallet 7–20 % på byggnader, maskiner, fordon etc. Avdrag för förlust under ett år medges i allmänhet mot vinster under senare år (”carry-forward”). En tidsbegränsning på fem år gäller. En källskatt på 15 % tas ut på utdelning och ränta som betalas till bolag som inte är hemmahörande i Kazakstan. För motsvarande royaltybetalningar är källskatten 20 %. 4.2.2 Investeringsfrämjande åtgärder I likhet med många andra länder har Kazakstan lagstiftning som syftar till att främja investeringar. Genom denna lagstiftning ges viss typ av verksamhet särskilt förmånlig behandling i skattehänseende. Bestämmel- serna gäller investeringar inom vissa prioriterade områden. Skatte- lättnaderna omfattar total befrielse från inkomst-, fastighets- och för- mögenhetsskatt under de första fem åren följt av reducerade skattesatser under ytterligare fem år. Flera frihandelszoner har skapats i Kazakstan i de områden som är rikast på mineraler och råvaror. Företag som investerar inom dessa zoner kan t.ex. erhålla en reduktion med 50 % på de direkta skatterna och i vissa fall hel befrielse från skatt under viss tid. Om den ekonomiska ordningen ändras i en frihandelszon är företagen garanterade att få fortsätta verksamheten i 3–5 år på de villkor som gällde när bolaget registrerades. En särskild ordning för tullen gäller också i frihandels- zonerna. 4.2.3 Beskattningen av fysiska personer Fysiska personer som är bosatta i Kazakstan (”resident”) är liksom bolag skattskyldiga där för all inkomst oavsett varifrån den härrör. Fysiska personer som inte är bosatta i Kazakstan (”non-resident”) beskattas endast för inkomst som härrör från Kazakstan. Skatten är progressiv och skattesatsen ligger i intervallet 5–40 %. 4.3 Dubbelbeskattningsavtalets innehåll 4.3.1 Bakgrund Avtalet ansluter nära till den modell som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderat för bilaterala dubbelbeskattningsavtal (”Model Tax Convention on Income and on Capital”, 1992). Utformningen har emellertid också påverkats av att Kazakstan är mindre utvecklat än Sverige i industriellt hänseende. Vissa bestämmelser har därför formulerats i enlighet med de rekommen- dationer som Förenta Nationerna (FN) utfärdat för förhandlingar mellan utvecklade länder och utvecklingsländer (”United Nations Model Double Taxation Convention between Developed and Developing Countries”, 1980). 4.3.2 Avtalets tillämpningsområde Art. 1 anger de personer som omfattas av avtalet. Enligt artikeln, vars första led överensstämmer med motsvarande artikel i OECD:s modellavtal, skall avtalet tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. För att avtalet skall vara tillämpligt krävs dels att fråga är om sådan person som avses i art. 3 punkt 1 b eller c, dels att denna person i enlighet med bestämmelserna i art. 4 punkt 1 har hemvist i en avtalsslutande stat. På grund av dessa bestämmelser är avtalet således endast tillämpligt i fråga om personer som enligt den interna lagstiftningen i en avtalsslutande stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för bolags bildande, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper endast person som är oinskränkt skattskyldig, dvs. en person som är skattskyldig för hela sin världsvida inkomst och inte person som är skattskyldig i Sverige endast för inkomst härifrån. Den skattskyldighet som avses i avtalet är inte någon formell eller symbolisk skattskyldighet. Personen skall i princip vara skyldig att erlägga skatt enligt de reguljära inkomstskattetabeller som normalt tillämpas för personer bosatta och hemmahörande i staten i fråga för de olika inkomster han uppbär. Det har överenskommits att staten och vissa offentligrättsliga organ skall omfattas av avtalets regler. Därutöver skall även bolag eller organisation i en avtalsslutande stat vars verksamhet uteslutande består i att erbjuda pensions- eller anställningsförmåner omfattas av uttrycket även om bolaget eller organisationen är undantagen från beskattning i den stat där den har bildats. För att avtalet skall vara tillämpligt på handelsbolag och dödsbon gäller vissa i art. 4 punkt 1 b angivna villkor. Ett handelsbolag hemmahörande i en av de avtalsslutande staterna är med tillämpning av den angivna bestämmelsen berättigat att erhålla nedsättning av t.ex. kupongskatt på utdelning i enlighet med reglerna i art. 10, om handels- bolagets inkomst är skattepliktig i hemviststaten på samma sätt som inkomst som tillfaller en person som har hemvist där. Det spelar därvid ingen roll om det är handelsbolaget eller dess delägare som är skattesubjekt. Har ett handelsbolag hemmahörande i en av de avtals- slutande staterna t.ex. tre delägare varav endast två har skatterättsligt hemvist i staten i fråga medan den tredje är hemmahörande i en tredje stat, har handelsbolaget – om dess inkomster såsom i Sverige beskattas hos delägarna – rätt att erhålla de nedsättningar av källskatt som följer av avtalets regler beträffande två tredjedelar av den inkomst som uppbärs från den andra avtalsslutande staten. Art. 2 anger de skatter på vilka avtalet är tillämpligt. Avtalet är inte tillämpligt på förmögenhet. Den svenska statliga förmögenhetsskatten omfattas således inte av avtalet. Avtalet hindrar inte att förmögenhet beskattas enligt svenska interna regler även om förmögenheten innehas av person som enligt avtalets regler har hemvist i Kazakstan. Inte heller den statliga fastighetsskatten omfattas av avtalet. Dubbelbeskattning av t.ex. privatbostad som en i Sverige bosatt person innehar i Kazakstan kan dock undanröjas med tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Av punkt 2 framgår att avtalet skall tillämpas även på de skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter underteck- nandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 1. 4.3.3 Definitioner m.m. Art. 3 innehåller definitioner av vissa uttryck som förekommer i avtalet. Innehållet i artikeln överensstämmer i huvudsak med motsvarande artikel i OECD:s modellavtal. Definitionen av ”internationell trafik” (punkt 1 f) har dock fått en i förhållande till modellavtalet avvikande utformning. ”Internationell trafik” betyder enligt detta avtal transport med skepp eller luftfartyg som används av företag med hemvist i en avtalsslutande stat i stället för företag med verklig ledning i en avtalsslutande stat enligt lydelsen i OECD:s modellavtal. Definitioner förekommer även i andra artiklar t.ex. art. 10, 11 och 12, där inkomst som behandlas i resp. artikel definieras. När det gäller tolkning av dubbelbeskattningsavtal och då bl.a. den i art. 3 punkt 2 intagna bestämmelsen hänvisas till vad som anförts i propositionen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna (prop. 1989/90:33 s. 42 ff.). Här skall endast framhållas att tolknings- reglerna i Wienkonventionen om traktaträtten gäller vid tvist mellan de avtalsslutande parterna. När det gäller förhållandet mellan skattskyldiga och staten skall dubbelbeskattningsavtalen tolkas som annan svensk lagstiftning, dvs. enligt sin ordalydelse och med stöd av offentliga för- arbeten. Art. 4 innehåller regler som avser att fastställa var en person skall anses ha hemvist vid tillämpningen av avtalet. Artikeln innehåller till skillnad från OECD:s modellavtal bestämmelser om handelsbolag och dödsbon och om bolag och organisationer som erbjuder pensions- förmåner. Vidare skall, i de fall annan person än fysisk person har dubbel bosättning (p. 3), de behöriga myndigheterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse och bestämma avtalets tillämplighet på sådan person. Syftet med bestämmelsen är att de behöriga myndigheterna från fall till fall skall avgöra hur avtalet skall tillämpas när t.ex. ett bolag har hemvist i båda staterna. Hemvistreglerna i avtalet har inte någon betydelse för var en person skall anses vara bosatt enligt intern skattelagstiftning, utan såsom uttryckligen framgår av avtalstexten regleras endast frågan om hemvist vid tillämpningen av avtalet. Det angivna innebär att avtalets hemvist- regler saknar relevans bl.a. då det gäller att avgöra om man vid beskattningen i Sverige skall ta ut kupongskatt eller inkomstskatt enligt bestämmelserna i SIL när Sverige är källstat. Utdelning från svenskt bolag till en fysisk person som i skattehänseende anses bosatt i Sverige enligt intern svensk skattelagstiftning, men som har hemvist i ett annat land enligt dubbelbeskattningsavtal, skall beskattas enligt bestämmel- serna i SIL. När det gäller reglerna i de avtalsslutande staternas interna rätt inverkar de däremot på avtalets hemvistbegrepp eftersom frågan var en fysisk eller juridisk person vid tillämpningen av avtalet skall anses ha hemvist i första hand avgörs med ledning av den interna lagstiftningen i resp. stat. Punkt 2 reglerar dubbel bosättning för fysiska personer, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska regler för beskattning anses bosatt i Sverige och enligt reglerna för beskattning i Kazakstan anses bosatt där. Vid tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelse. En person som anses bosatt i såväl Sverige som Kazakstan enligt resp. stats interna lagstiftning, men som vid tillämpningen av avtalet anses ha hemvist i Kazakstan skall således i fråga om de inkomster till vilka Sverige har beskattningsrätten enligt avtalet, vid taxeringen i Sverige beskattas enligt de regler som gäller för här bosatta, vilket medför rätt att erhålla t.ex. grundavdrag och allmänna avdrag. Art. 5 definierar fast driftställe. Uttrycket har i detta avtal fått en något vidare innebörd än uttrycket har i OECD:s modellavtal. Detta gäller bestämmelserna i punkt 2 g–i. Punkt 2 innehåller en uppräkning – på intet sätt uttömmande – av exempel, som vart och ett kan anses utgöra ett fast driftställe. Dessa exempel skall dock ses mot bakgrund av den allmänna definitionen i punkt 1. Detta innebär att de uttryck som räknats upp i punkt 2 ”plats för företagsledning”, ”filial”, ”kontor” osv. skall tolkas så att dessa platser för affärsverksamhet utgör fasta driftställen endast om de uppfyller villkoren i punkt 1. Punkt 2 g är utformad efter FN:s modellavtal men med den skillnaden att tidrymden är tolv månader i stället för sex månader. Motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal omfattar inte uttryckligen mon- teringsverksamhet eller övervakande verksamhet. I punkt 2 h har intagits en motsvarande bestämmelse avseende viss utforskning av natur- tillgångar. Även bestämmelsen i punkt 2 i är utformad med utgångspunkt i FN:s modellavtal. Bestämmelsen innebär att ett företags tillhanda- hållande av tjänster, däri inbegripet konsulttjänster, genom anställda eller annan personal som anlitats av företaget för sådana tjänster alltid skall utgöra fast driftställe när sådan verksamhet, såvitt avser samma eller sammanhängande projekt, pågår inom landet under en tidrymd som överstiger tolv månader. Bestämmelserna om fast driftställe i svensk lagstiftning finns i punkt 3 av anvisningarna till 53 § KL. För att ett företag i Kazakstan skall kunna beskattas för inkomst av rörelse från fast driftställe i Sverige enligt art. 7 i avtalet krävs att sådant driftställe föreligger såväl enligt bestämmelserna i avtalet som enligt intern svensk skattelagstiftning (jfr 2 § i den föreslagna lagen om dubbelbeskattningsavtal med Kazakstan). I de flesta fall torde när fast driftställe föreligger enligt avtalets bestämmelser detta också föreligga enligt bestämmelserna i KL. 4.3.4 Avtalets beskattningsregler Art. 6–21 innehåller avtalets regler om fördelning av beskattningsrätten till olika inkomster. Avtalets uppdelning i olika inkomster har endast betydelse för tillämpningen av avtalet och således inte vid bestämmandet av till vilket inkomstslag och vilken förvärvskälla inkomsten skall hänföras enligt svensk intern skattelagstiftning. När beskattningsrätten fördelats enligt avtalet sker beskattning i Sverige enligt svensk lag- stiftning. Har rätten att beskatta viss inkomst i Sverige inskränkts genom avtal måste denna begränsning iakttas. I de fall en inkomst ”får beskattas” i en avtalsslutande stat enligt bestämmelserna i art. 6–21, innebär detta inte att den andra staten fråntagits rätten att beskatta inkomsten i fråga. Beskattning får i sådant fall ske även i den andra staten, om det är möjligt enligt dess interna skattelagstiftning, men den dubbelbeskattning som uppkommer måste i sådant fall undanröjas. Hur detta genomförs framgår av art. 22. Inkomst av fast egendom får enligt art. 6 beskattas i den stat där egendomen är belägen. Artikeln överensstämmer med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal, bortsett från att definitionen av fast egendom uttryckligen omfattar även ”byggnader”. Bakgrunden till detta är att byggnad enligt svensk rätt i vissa fall är lös egendom. Vid tillämpningen av avtalet anses alltid byggnad som fast egendom och inkomst av sådan byggnad, liksom övrig fast egendom enligt definitionen i punkt 2, får beskattas här om byggnaden eller den övriga fasta egen- domen finns i Sverige även om inkomsttagaren har hemvist i Kazakstan. Enligt KL beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av näringsverksamhet. Vid tillämpningen av avtalet bestäms dock rätten att beskatta inkomst av fastighet med utgångspunkt i art. 6, dvs. den stat i vilken fastigheten är belägen får beskatta inkomsten. Detta hindrar dock inte Sverige från att beskatta inkomsten som inkomst av näringsverksamhet vid taxeringen här. Observera att artikeln endast behandlar situationen att en person med hemvist i en avtalsslutande stat har fast egendom belägen i den andra avtalsslutande staten. Inkomst av fast egendom som är belägen i hemviststaten eller i en tredje stat behandlas i art. 21 (Annan inkomst). Royalty från fast egendom eller för nyttjande av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång behandlas också som inkomst av fast egendom vid tillämp- ningen av avtalet. Rätten att beskatta övrig royalty fördelas enligt art. 12. Art. 7 innehåller regler om beskattning av rörelseinkomst. Sådan inkomst beskattas enligt huvudregeln i punkt 1 endast i den stat där före- taget är hemmahörande. Om företaget bedriver rörelse från fast driftställe i den andra staten, får emellertid inkomst som är hänförlig till driftstället beskattas i denna stat. Om ett företag hemmahörande i Kazakstan bedri- ver rörelse i Sverige från fast driftställe här, skall vid inkomst- beräkningen i första hand tillämpas svenska regler men beräkningen får inte stå i strid med bestämmelserna i detta avtal. Uttrycket ”eller har bedrivit rörelse” har på kazakiskt initiativ tillkommit i förtydligande syfte, nämligen för att uttryckligen föreskriva att regeln även omfattar inkomst härrörande från rörelsen som erhålls efter det att det fasta driftstället upphört. Punkterna 1 b och c är s.k. ”force of attraction-regler”. Med ”force of attraction” avses kortfattat det förhållandet att alla vinster som upp- kommer i verksamhetsstaten knyts till det fasta driftstället. Regeln följer FN:s modellavtal men här har en bevisregel införts som innebär att vinsten inte skall hänföras till det fasta driftstället om företaget kan visa att försäljningen eller verksamheten inte har bedrivits från det fasta drift- stället. Vid fördelningen av inkomster mellan fast driftställe och huvudkontor skall armlängdsprincipen användas, dvs. till det fasta driftstället skall hänföras den inkomst som detta driftställe skulle ha förvärvat om det – i stället för att avsluta affärer med huvudkontoret – hade avslutat affärer med ett helt fristående företag som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och avslutat affärer på normala marknadsmässiga villkor (punkt 2). Punkt 3 innehåller vissa regler för hur utgifter som uppkommit för ett fast driftställe skall behandlas. Därvid klargörs att t.ex. allmänna förvalt- ningskostnader som uppkommit hos företagets huvudkontor för ett fast driftställe är en utgift som får dras av hos det fasta driftstället. Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i andra artiklar i detta avtal regleras beskattningsrätten till dessa inkomster i de särskilda artiklarna (punkt 5). Art. 8 behandlar beskattning av inkomst av rörelse i form av sjö- och luftfart i internationell trafik. Sådana inkomster beskattas enligt punkt 1 endast i den stat där det företag som bedriver angiven verksamhet har hemvist. De särskilda reglerna för SAS i punkt 2 innebär att avtalet endast reglerar beskattningen av den del av SAS inkomst som är hänförlig till den svenske delägaren. Art. 9 innehåller regler om omräkning av inkomst vid obehörig vinstöverföring mellan företag med intressegemenskap. Artikeln överens- stämmer med OECD:s modellavtal. De i punkt 1 angivna reglerna inne- bär inte någon begränsning av en avtalsslutande stats rätt att enligt intern lagstiftning vidta omräkning av ett företags resultat utan anger endast i vilka fall den i punkt 2 angivna justeringen är avsedd att göras. Art. 10 behandlar beskattningen av utdelningsinkomster. Definitionen av uttrycket ”utdelning”, som finns i punkt 3, överensstämmer i huvud- sak med den i OECD:s modellavtal. Definitionen gäller endast vid tillämpningen av art. 10. Om uttrycket förekommer i andra artiklar kan det med andra ord ha en annan betydelse. För att utdelning från bolag i Kazakstan skall vara skattefri för ett svenskt bolag enligt art. 22 punkt 2 c, krävs att fråga är om utdelning enligt svensk skattelagstiftning. Art. 10 eller motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal kan således inte användas för att avgöra innebörden av uttrycket i andra sammanhang. Anledningen till att uttrycket definieras i art. 10 är att avgränsa de betalningar beträffande vilka rätt föreligger att ta ut en källskatt enligt de i artikeln angivna skattesatserna från andra betalningar. Samma princip gäller även för ränta och royalty (se art. 11 och 12) Enligt punkt 2 får utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas även i den stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist (käll- staten). Skatten får dock inte överstiga 5 % av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag) som direkt innehar minst 10 % av det utbetalande bolagets sammanlagda röstvärde. I övriga fall får skatten inte överstiga 15 % av utdelningens bruttobelopp. De nu redovisade begränsningarna i käll- statens beskattningsrätt gäller endast då ”mottagaren har rätt till utdel- ningen”. Av detta villkor, vilket även uppställs i fråga om ränta (art. 11 punkt 2) och royalty (art. 12 punkt 2), följer att den angivna begräns- ningen av skatten i källstaten inte gäller när en mellanhand, exempelvis en representant eller en ställföreträdare, sätts in mellan inkomsttagaren och utbetalaren. I vissa fall skall rätten att beskatta utdelning fördelas med tillämpning av avtalets regler för beskattning av inkomst av rörelse eller av självständig yrkesutövning. Dessa fall anges i punkt 4. Punkt 5 innehåller förbud mot s.k. extra-territoriell beskattning av ut- delning (beträffande detta slag av beskattning se p. 33–39 i kommentaren till art. 10 i OECD:s modellavtal). Bestämmelserna i punkt 6 innebär att källstaten har rätt att när det gäller fasta driftställen, efter vissa avdrag, utöver bolagsskatten ta ut en extra skatt (branch profits tax, se s. 47) på högst 5 % av den inkomst som hänförs till det fasta driftstället. Punkt 7 innehåller en ”mest gynnad nations-bestämmelse” som innebär att om Kazakstan med en annan medlemsstat i OECD överenskommer om en lägre skattesats beträffande sådan utdelning som avses i punkt 2 a, skall denna lägre skattesats automatiskt tillämpas även enligt detta avtal. Art. 11 behandlar ränta. Enligt punkt 1 får ränta beskattas i den stat där mottagaren har hemvist. Vad som här menas med ränta framgår av punkt 4 (jfr vad som angetts beträffande utdelning under art. 10). Även källstaten får enligt punkt 2 beskatta räntan, men skatten får i sådant fall inte överstiga 10 % av räntans bruttobelopp. Ränta som härrör från tredje stat eller som härrör från den avtalsslutande stat i vilken den skatt- skyldige har hemvist beskattas enligt art. 21 punkt 1 endast i hemvist- staten. I vissa fall avstår källstaten från att ta ut skatt. Dessa fall anges under punkt 3 och avser bl.a. när räntan betalas av eller tas emot av regering eller centralbank i en avtalsslutande stat samt när lånet för vilken räntan betalas beviljats eller garanterats av bl.a. Exportkredit- nämnden under förutsättning att krediten beviljats eller garanterats på särskilt förmånliga villkor. Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte i de fall som avses i punkt 5, dvs. då räntan är hänförlig till fordran som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i den andra avtalsslutande staten. I sådant fall skall beskattningsrätten till räntan i stället fördelas med tillämpning av art. 7 resp. art. 14 som behandlar inkomst av rörelse resp. självständig yrkesutövning. Enligt svensk intern skattelagstiftning utgör såväl inkomst av rörelse som inkomst av självständig yrkesutövning i allmän- het inkomst av näringsverksamhet. Den här beskrivna beskattningsrätten för källstaten kan tillämpas i Sverige – i fråga om person som är begränsat skattskyldig enligt intern rätt – endast om räntan skall hänföras till intäkt av näringsverksamhet. Dessutom fordras att fast driftställe föreligger enligt intern svensk rätt eller att inkomsten hänför sig till här belägen fastighet (53 § 1 mom. KL och 6 § 1 mom. SIL). Denna artikel innehåller liksom utdelningsartikeln en ”mest gynnad nations-bestämmelse” (punkt 8) som innebär att en lägre skattesats än den nu föreskrivna skall tillämpas i källstaten om Kazakstan i ett avtal med ett annat OECD-land än Sverige, har avtalat om en lägre skattesats än den som framgår av punkt 2. Om Kazakstan i ett sådant avtal utvidgar undantagen angivna i punkt 3 till att omfatta även ränta som betalas på grund av lån som beviljats av en bank eller ränta i samband med viss kreditförsäljning skall dessa undantag tillämpas automatiskt även enligt detta avtal. Royalty som avses i art. 12 punkt 3 och som härrör från en avtalsslutande stat (källstaten) och betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får enligt punkt 1 beskattas i hemviststaten. Definitionen av uttrycket ”royalty” (jfr vad som angetts beträffande utdelning under art. 10) omfattar till skillnad mot OECD:s modellavtal leasingavgifter. Enligt punkt 2 får också källstaten ta ut skatt på royaltybetalningar men denna skatt får inte överstiga 10 % av royaltyns bruttobelopp om mottagaren har rätt till royaltyn. Mottagaren av leasingavgifter får, om han har rätt till leasingavgiften, välja att få skatten på sådan inkomst beräknad på nettobasis, som om inkomsten varit hänförlig till ett fast driftställe eller stadigvarande anordning i den avtalsslutande stat från vilken avgiften härrör. Om Sverige enligt avtalet har rätt att beskatta royaltyn, beräknas skatten enligt intern svensk skattelagstiftning alltid på nettobasis (se 53 § anv. p. 3 st. 5 KL) men vid skatteuttaget måste givetvis den i artikeln angivna begränsningen av skatteuttaget beaktas. Från de redovisade bestämmelserna i punkterna 1 och 2 görs i punkt 4 undantag för sådana fall då den rättighet eller egendom för vilken royaltyn betalas, har verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i den andra avtalsslutande staten. I sådant fall fördelas beskattningsrätten till royaltyn mellan staterna med tillämpning av bestämmelserna i art. 7 resp. art. 14 som behandlar inkomst av rörelse resp. självständig yrkes- utövning. I likhet med utdelnings- och ränteartiklarna innehåller även denna artikel en ”mest gynnad nations-bestämmelse” (punkt 7) av innebörd att om Kazakstan med annan medlemsstat i OECD överenskommer om lägre skattesats beträffande royalty som avses i punkt 2, skall denna lägre skattesats tillämpas automatiskt även enligt detta avtal. Art. 13 behandlar beskattning av realisationsvinst. Bestämmelserna skiljer sig från OECD:s modellavtal. Genom en särskild bestämmelse i punkt 2 likställs vinst genom försäljning av aktier eller andelar i bolag, vars tillgångar i sin helhet eller i huvudsak består av fast egendom, med vinst genom överlåtelse av fast egendom. Vinst vid avyttring av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik resp. vinst vid avyttring av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg beskattas enligt punkt 4 endast i den stat där den som avyttrar egendomen har hemvist. Denna regel gäller beträffande SAS den del av SAS inkomst som är hänförlig till den svenske delägaren (jfr art. 8 punkt 2). I punkt 6 finns en bestämmelse som möjliggör för Sverige att beskatta fysisk person med hemvist i Kazakstan för realisationsvinst som härrör från överlåtelse av andelar eller andra rättigheter i ett bolag under tio år efter det att personen i fråga upphört att ha hemvist i Sverige. Enligt art. 14 beskattas inkomst som fysisk person förvärvar av fritt yrke eller annan självständig verksamhet enligt huvudregeln endast där yrkesutövaren har hemvist. Utövas verksamheten från en stadigvarande anordning som regelmässigt står till hans förfogande i den andra staten får dock inkomsten även beskattas i verksamhetsstaten. Verksamhets- statens rätt att beskatta är dock begränsad till den del av inkomsten som är hänförlig till den stadigvarande anordningen där. Innebörden av uttrycket ”fritt yrke” belyses i punkt 2 med några typiska exempel. Denna uppräkning är endast exemplifierande och inte uttömmande. Denna artikel behandlar ”fritt yrke eller annan självständig verksamhet” och skall därför inte tillämpas när fråga är om anställning, t.ex. läkare som tjänstgör som anställd tjänsteläkare eller ingenjör som är anställd i ett av honom ägt aktiebolag. Artikeln är inte heller tillämplig på sådan självständig verksamhet som artister eller idrottsmän utövar, utan deras verksamhet omfattas av art. 17. Art. 15 behandlar beskattning av enskild tjänst. Punkt 1 innehåller en huvudregel att sådan inkomst beskattas endast i inkomsttagarens hem- viststat. Detta gäller alltid då arbetet utförts i hemviststaten eller i en tredje stat. Enligt bestämmelsen får emellertid inkomsten beskattas i verksamhetsstaten om arbetet utförts där. Undantag från denna regel gäller vid viss korttidsanställning under de förutsättningar som anges i punkt 2. I sådana fall sker beskattning endast i inkomsttagarens hemvist- stat. I punkt 3 har intagits särskilda regler om beskattning av arbete ombord på skepp eller luftfartyg i internationell trafik. Beskattning av ombordanställda sker i arbetsgivarens hemviststat. Denna punkt inne- håller också regler för anställda hos SAS. Beskattning av SAS-anställda med hemvist i Sverige som arbetar ombord på luftfartyg som används av SAS i internationell trafik sker enligt avtalet endast i Sverige. Styrelsearvoden och annan liknande ersättning får enligt art. 16 beskattas i den stat där bolaget som betalar arvodet eller ersättningen har hemvist. Beskattning av inkomster som artister och idrottsmän uppbär genom sin verksamhet regleras i art. 17. Artikeln överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal. Sådan inkomst får beskattas i den stat där verksamheten utövas (punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvats under utövande av fritt yrke eller enskild tjänst. Enligt punkt 2 får inkomsten beskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten, även om ersättningen tillfaller en annan person (t.ex. arbetsgivare hos vilken artisten eller idrottsmannen är anställd) än artisten eller idrottsmannen själv. Art. 18 behandlar beskattning av pension, livränta och liknande ersättning samt utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen. Sådana pensioner och ersättningar får beskattas i källstaten. Detta gäller alla pensioner oavsett om pensionen härrör från privat eller offentlig tjänst. Inkomst av offentlig tjänst – med undantag för pension – beskattas enligt art. 19 i regel endast i den stat som betalar ut inkomsten i fråga (punkt 1 a). Under vissa i punkt 1 b angivna förutsättningar beskattas dock sådan ersättning endast i inkomsttagarens hemviststat. Enligt punkt 2 beskattas i vissa fall ersättning av offentlig tjänst enligt reglerna i art. 15 och art. 16. Art. 20 innehåller regler för studerande och affärspraktikanter. Inkomst som inte behandlas särskilt i art. 6-20 beskattas enligt art. 21. Sådan inkomst beskattas i regel endast i inkomsttagarens hemviststat. Artikelns tillämpningsområde är inte begränsat till inkomst som härrör från en avtalsslutande stat, utan avser också inkomst från tredje stat. Detta innebär bl.a. att den kommer till användning vid konkurrens mellan flera olika dubbelbeskattningsavtal, se vidare i kommentaren till art. 21 i OECD:s modellavtal. Observera att artikelns tillämpningsområde omfattar även inkomster av de slag som tidigare nämnts i andra artiklar t.ex. inkomst av ränta och royalty i fall då inkomsten härrör från en tredje stat eller härrör från den stat i vilken den skattskyldige har hemvist. 4.4 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning 4.4.1 Allmänt Bestämmelserna om undanröjande av dubbelbeskattning finns i art. 22. Sverige tillämpar enligt punkt 2 a avräkning av skatt (”credit of tax”) som huvudmetod för att undvika dubbelbeskattning. Detsamma gäller för Kazakstan (punkt 1 a). Innebörden av avräkningsmetoden är att en person med hemvist i den ena staten taxeras där även för sådan inkomst som enligt avtalet får beskattas i den andra staten. Den uträknade skatten minskas därefter i princip med den skatt som enligt avtalet har tagits ut i den andra staten. Vid avräkning av skatt på inkomst i Sverige tillämpas bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Därvid beräknas svensk inkomstskatt på inkomsten enligt svenska regler. 4.4.2 Skattefrihet för utdelning från bolag i Kazakstan till svenskt bolag Art. 22 punkt 2 c innehåller bestämmelser om skattefrihet i Sverige för utdelning från bolag i Kazakstan till svenskt bolag. Bestämmelserna hänvisar till de interna svenska reglerna om skattefrihet för utdelning från utländska dotter- och intressebolag i 7 § 8 mom. SIL. 4.5 Särskilda bestämmelser I art. 23 återfinns bestämmelser om förbud i vissa fall mot diskriminering vid beskattningen. I punkt 1 slås fast att medborgare i en avtalsslutande stat inte i den andra avtalsslutande staten skall bli mindre fördelaktigt behandlad än vad en medborgare i denna andra stat blir behandlad under samma förhållanden. När det gäller uttrycket ”under samma förhållanden” har detta en central betydelse och avser skatt- skyldig som vid tillämpningen av allmänna lagar och föreskrifter på skatteområdet både rättsligt och faktiskt befinner sig i en i huvudsak likartad situation som den person som är medborgare i den andra staten. Om således en utländsk medborgare hävdar att han i enlighet med bestämmelserna i denna punkt diskrimineras skall bedömningen av om så är fallet grunda sig på en jämförelse mellan hur en svensk medborgare skulle ha behandlats under i övrigt lika förhållanden. Endast om en svensk medborgare vid denna jämförelse skulle ha getts en fördelaktigare skattemässig behandling än den utländske medborgaren kan diskrimi- nering föreligga enligt punkt 1 (se t.ex. RÅ 1988 ref. 154). Av detta följer t.ex. att om en avtalsslutande stat gör åtskillnad mellan sina egna medborgare beroende på om de i skattehänseende är att betrakta som bo- satta i staten eller inte, är denna stat inte skyldig att behandla medborgare i den andra staten, vilka skattemässigt inte är att betrakta som bosatta, på samma sätt som sina egna medborgare som är skattemässigt bosatta i staten, utan endast förpliktad att ge dem samma behandling som icke bosatta egna medborgare. Bestämmelserna i punkt 2 tar sikte på diskriminerande behandling av fast driftställe som innehas av ett företag i den andra avtalsslutande staten. En situation där detta diskrimineringsförbud vanligtvis är tillämp- ligt är när en stat beskattar överföring av vinstmedel från en filial till bolagets hemviststat men inte beskattar motsvarande överföring från filial till huvudkontor som sker inom den egna staten (s.k. branch profits tax). Då Kazakstan alltid vill förbehålla sig rätten att ta ut en ”branch profits tax” har i avtalet intagits en särskild bestämmelse om detta i art. 10 punkt 6. Övrig diskriminering av fasta driftställen är förbjuden enligt bestämmelserna i punkt 2. Punkt 4 förbjuder en avtalsslutande stat att ge företag mindre förmånlig behandling på grund av att dess kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras – direkt eller indirekt – av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten. Viktigt att observera såvitt avser denna bestämmelse är att den endast avser beskattningen av företaget som sådant och således inte omfattar beskattningen av de personer som äger eller kontrollerar företagets kapital. Bestämmelsens syfte är att tillför- säkra skattskyldiga med hemvist i samma stat lika behandling. Av punkt 6 framgår att dessa regler är tillämpliga på skatter av varje slag och beskaffenhet och inte endast på sådana som i övrigt omfattas av detta avtal. Detta innebär att bestämmelserna i denna artikel kan åberopas beträffande arvs- och gåvoskatt, mervärdesskatt, energiskatt etc. Förfarandet vid ömsesidiga överenskommelser regleras i art. 24 och bestämmelserna om utbyte av upplysningar finns i art. 25. I art. 26 finns vissa föreskrifter beträffande diplomatiska beskickningar och konsulära tjänstemän. 4.6 Regler mot offshoreverksamhet m.m. Bestämmelserna i art. 27 punkt 1 är avsedda att förhindra att avtalsförmåner ges för offshoreverksamhet, coordination centres, huvudkontor eller liknande verksamhet, vars uppbyggnad huvudsakligen styrs av skatteskäl. Offshoreverksamhet är verksamhet som typiskt sett inte bedrivs av bolag som bedriver näringsverksamhet i en avtalsslutande stat i egentlig mening, utan av bolag vars inkomster uteslutande härrör från verksamhet utanför en avtalsslutande stat. Bolagen är formellt bildade enligt en stats lagstiftning men registreras i allmänhet i speciella register och deras verksamhet begränsas ofta av särskilda regler. Oftast får endast personer hemmahörande i utlandet vara delägare i sådant bolag. Bolagen får normalt inte bedriva verksamhet på den interna mark- naden i den stat där de är bildade. Avsikten är att bolagen endast skall bedriva sin verksamhet och konkurrera på marknader utanför staten i fråga. Skatt utgår i form av en fast årlig avgift eller med en mycket låg skattesats ofta på en helt schablonmässig bas. Den grundläggande tanken bakom tillhandahållandet av dessa speciella register och lagstiftning är att attrahera utländska investerare som bedriver den egentliga verksamheten i sitt hemland att göra formella bolagsetableringar i denna andra stat. De utländska investerarna får härigenom ett instrument för att undgå skattskyldighet i de stater de är hemmahörande. De typer av ”verksamhet” som är vanligast förekommande i detta sammanhang är internationell sjöfart, försäkrings- och finansverksamhet och annan liknande verksamhet som inte är bunden till någon speciell plats för verksamhetens bedrivande. Staternas intresse av att få dessa utländska verksamheter knutna till den egna staten är dels skatteintäkterna dels arbetstillfällena genom att bolagen för att erhålla registrering ofta tvingas anställa ett visst antal personer bosatta i staten. Ett exempel på sådan offshorelagstiftning är den som gäller på Labuan Island i Malaysia. Enligt denna lagstiftning beskattas t.ex. banker och försäkringsföretag med en skattesats på endast 3 % om verksamheten sker i utländsk valuta eller avser att täcka utländska försäkringsfall. Den normala bolagsskatten i Malaysia uppgår annars till 35 %. Ett annat slag av offshoreverksamhet som bestämmelserna avser att motverka är verksamhet i form av ”operational headquarters” (finns i Singapore) och ”coordination centres” (finns i Belgien) och liknande. Den verksamhet som bedrivs av dessa enheter är tillhandahållandet av finansiella, administrativa eller andra tjänster åt andra bolag inom samma koncern. Ersättningen för dessa tjänster är avsedd att vara avdragsgill i utbetalarstaten och beskattas inte alls eller mycket lågt i mottagarlandet. Förfarandet har som viktigaste syfte att omvandla beskattningsbar in- komst i den egentliga verksamhetsstaten till låg- eller ickebeskattad inkomst i den stat där offshorebolaget är beläget. Dubbelbeskattningsavtal syftar bl.a. till att eliminera eller minska de skattehinder som finns för ett fritt utbyte av varor, kapital och tjänster. Genom regler för att undvika dubbelbeskattning, reducera hög beskattning på betalningar från källstaten (utdelning, ränta och royalty) samt förhindra diskriminerande beskattning kan avtalen på ett verksamt sätt bidra till ökade investeringar och ett ökat utbyte av varor och tjänster mellan de avtalsslutande staterna. Avtalen är däremot inte avsedda att användas som instrument för att med konstlade metoder åstadkomma total skattefrihet eller mycket låg skattebelastning för inkomster som rätteligen bör ingå i beskattningsunderlaget och beskattas i den avtals- slutande stat där investeraren är hemmahörande. Flera medlemsstater i OECD har genom intern lagstiftning infört bestämmelser som tar udden av sådan verksamhet som redovisats i det föregående. Majoriteten av medlemsländerna är liksom Sverige inte beredda att medge bolag som bedriver sådan verksamhet förmåner genom dubbelbeskattningsavtal. Någon särskild offshorelagstiftning finns inte i Kazakstan. Det finns inte heller något som för närvarande tyder på att Kazakstan avser att införa en sådan lagstiftning. Vid ingåendet av nya dubbelbeskattningsavtal är det emellertid svensk policy att införa särskilda spärregler som en gardering för eventuella framtida ändringar i intern lagstiftning i den andra avtals- slutande staten. Detta är särskilt angeläget eftersom ett dubbelbeskatt- ningsavtal ofta är tillämpligt under mycket lång tid. Punkterna 2 och 3 har tillkommit på initiativ av Kazakstan. De avtals- slutande staterna är överens om att endast uppenbara fall av skatteflykt skall omfattas av bestämmelserna. Av punkt 4 framgår att de behöriga myndigheterna skall överlägga med varandra när en avtalsslutande stat överväger att neka en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten förmåner enligt denna artikel. 4.7 Slutbestämmelser Art. 28 och 29 innehåller bestämmelser om avtalets ikraftträdande och upphörande. Enligt art. 28 träder avtalet i kraft trettio dagar efter den dag då de avtalsslutande staterna underrättat varandra att de åtgärder vidtagits som enligt resp. stats lagstiftning krävs för att avtalet skall kunna träda i kraft. Avtalet tillämpas i Sverige på inkomst som förvärvas resp. beskatt- ningsår som börjar den 1 januari året närmast efter ikraftträdandet eller senare. Avtalet kan sägas upp först sedan fem år förflutit sedan ikraft- trädandet. 5 Dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna Ett nytt nordiskt dubbelbeskattningsavtal undertecknades den 23 september 1996. Avtalet ersätter ett avtal från 1989. Det nya avtalet trädde i kraft den 11 maj 1997 och tillämpas från den 1 januari 1998. Lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna träder i kraft den 31 december 1997 (SFS 1997:658). I 1989 års avtal föreskrivs att inkomst som företag i en avtalsslutande stat förvärvar genom användning av skepp eller luftfartyg i internationell trafik skall beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning (art. 8). Denna reglering överensstämmer med rekommendationen i OECD:s modellavtal. Vid förhandlingarna om 1996 års avtal föreslogs att i stället för kriteriet verklig ledning i art. 8 skulle företagets hemvist vara avgörande för i vilken avtalsslutande stat som den exklusiva beskattningsrätten skall föreligga. Oftast finns hemvistet och den verkliga ledningen i samma stat varför ändringen i dessa fall saknar betydelse. Det är endast i de fåtal fall där ett företag med hemvist i en avtalsslutande stat väljer att förlägga sin verkliga ledning till en annan avtalsslutande stat som ändringen får betydelse. I svensk skattelagstiftning saknas kriteriet verklig ledning för att bestämma om obegränsad eller begränsad skattskyldighet föreligger varför Sverige under förhandlingarna saknade skäl att motsätta sig ändringen. Definitionen av uttrycket ”internationell trafik” är helt avgörande för tillämpningen av art. 8. Det är endast transport i internationell trafik som omfattas av den exklusiva beskattningsrätten som föreskrivs i art. 8. Definitionen framgår av art. 3 punkt 1 h). I 1996 års avtal definieras internationell trafik som alla transporter med skepp eller luftfartyg som utförs av person med hemvist i en avtalsslutande stat utom i de fall då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i en annan avtalsslutande stat, dvs. annan stat än den stat där den som använder skeppet eller luftfartyget har hemvist. Härigenom kommer användningen av skepp eller luftfartyg i hemviststaten att omfattas av definitionen av internationell trafik. Detta får betydelse vid beskattningen av ombord- anställda på skepp enligt art. 15 punkt 3 och på skepp eller båt enligt art. 21 punkt 7 c). Art. 15 punkt 3 behandlar ombordanställda på skepp i internationell trafik. Enligt bestämmelserna i art. 15 punkt 3 beskattas ombordanställda endast i den stat vars nationalitet skeppet har under de tre första åren då det nya nordiska dubbelbeskattningsavtalet tillämpas (art. 31 punkt 3). Detta skulle t.ex. innebära att en anställd ombord på en svensk redares skepp som går i trafik mellan svenska hamnar inte skulle kunna beskattas i Sverige om skeppet seglar under dansk flagg. Art. 21 punkt 7 c) behandlar ombordanställda på vissa skepp eller båtar som används i sam- band med undersökning, utforskning eller utnyttjande av kolväte- förekomster. Även enligt bestämmelserna i art. 21 punkt 7 c) får ombordanställda beskattas i den stat vars nationalitet skeppet eller båten har. Detta skulle innebära att en svensk anställd ombord på norsk redares skepp eller båt som går i trafik mellan norsk hamn och oljefyndighet i norska delen av Nordsjön inte skulle kunna beskattas i Norge om skeppet eller båten seglar under dansk flagg. Beskattning får i sådant fall ske i Danmark, men även i Sverige, eftersom artikeln inte hindrar beskattning i den anställdes hemviststat. För att ändra dessa förhållanden har de nordiska länderna omförhandlat vissa bestämmelser i avtalet. Sedan överenskommelse träffats undertecknades den 6 oktober 1997 ett proto- koll om ändring i 1996 års avtal. Ändringsprotokollet bör fogas som bilaga till protokollet i detta ärende. Ändringar föreslås i art. 3 punkt 1 h) och i art. 21 punkt 7 c). Därutöver har överenskommits om en mindre ändring i art. 21 punkt 1. I nuvarande lydelse anges att art. 21 tillämpas i fall då en person med hemvist i en avtalsslutande stat bedriver viss verksamhet i annan avtalsslutande stat. Det finns emellertid bestämmelser i senare punkter i artikeln som tar sikte även på fall där en person med hemvist i en avtalsslutande stat bedriver verksamhet i denna stat. Detta kommer till uttryck i den nya lydelsen av art. 21 punkt 1. Protokollet träder i kraft den fjortonde dagen efter den dag då samtliga avtalsslutande stater har meddelat det finska utrikesministeriet, att protokollet har godkänts. Det är således inte möjligt att redan nu bestämma vid vilken tidpunkt ändringarna skall träda i kraft. I förslaget har därför föreskrivits att lagen om ändring i lagen om dubbelbeskatt- ningsavtal mellan de nordiska länderna skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. I protokollet har vidare i art. II, IV och V överenskommits om vissa små justeringar av de isländska, norska och danska texterna vilka inte föranleder någon lagstiftning i Sverige. Protokoll Bilaga om ändring av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet Danmarks regering tillsammans med Färöarnas landsstyre samt Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar, som önskar ingå ett protokoll om ändring av avtalet den 23 september 1996 för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet (i det följande benämnt ”avtalet”), som konstaterar att i fråga om Färöarna handhavandet även i för- hållande till utlandet av de sakområden som omfattas av detta avtal hör till Färöarnas självstyrelsekompetens, har kommit överens om följande: Artikel I Bestämmelsen i artikel 3 punkt 1 h) utgår och ersätts med följande: ”h) ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller luftfartyg utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i en avtalsslutande stat;” Artikel II I artikel 5 punkt 2 i den isländska texten utgår orden ”föst starfsstöd” och ersätts med ”föst atvinnusstöd”. Artikel III Bestämmelserna i artikel 21 punkt 1 och punkt 7 c) utgår och ersätts med följande: ”1. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal, med undantag för bestämmelserna i artikel 8, tillämpas bestämmelserna i denna artikel i fall då person med hemvist i en avtalsslutande stat bedriver verksamhet i samband med förberedande undersökning, utforskning eller utnyttjande av kolväteförekomster belägna i en avtalsslutande stat.” ”c) Om arbetet utförs ombord på skepp eller båt som avses i punkt 5, får sådan lön eller ersättning beskattas i den avtalsslutande stat där den person som använder skeppet eller båten har hemvist.” Artikel IV Bilaga I artikel 25 punkt 3 c) ändras i den norska texten ”artikkel 15” till ”artikkel 15 punkt 1”. Artikel V I artikel 26 punkt 5 ändras i den danska texten ”stykke 4, litra b) og c) ” till ”stykke 4, litra a) og b)”. Artikel VI 1. Detta protokoll träder i kraft den fjortonde dagen efter den dag då samtliga avtalsslutande stater har meddelat det finska utrikesministeriet, att protokollet har godkänts. Det finska utrikesministeriet underrättar de övriga avtalsslutande staterna om mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för protokollets ikraftträdande. 2. Sedan protokollet trätt i kraft, tillämpas dess bestämmelser från den tidpunkt då avtalet tillämpas. Om emellertid protokollet träder i kraft efter den 31 december 1997, tillämpas dess bestämmelser från ingången av den andra kalendermånaden efter det att protokollet trätt i kraft. Originalexemplaret till detta protokoll deponeras hos det finska utrikesministeriet, som tillställer de övriga avtalsslutande staterna bestyrkta kopior därav. Till bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade ombuden undertecknat detta protokoll. Som skedde i Helsingfors den 6 oktober 1997 i ett exemplar på danska, färöiska, isländska, norska och svenska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter har samma giltighet. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 oktober 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Peterson, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: Statsrådet Östros Regeringen beslutar proposition 1997/98:32 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan m.m. Prop. 1997/98:32 63 1