Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1997/98:134 Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och terminsaffärer, m.m. Prop. 1997/98:134 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 26 mars 1998 Göran Persson Thomas Östros (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att kontrolluppgift om utfärdande av optioner och slutförande av options- och terminsaffärer skall lämnas av värdepappersinstitut även om avräkningsnota inte skall upprättas. I propositionen föreslås också vissa ändringar i skattebetalningslagen (1997:483). Redovisning av överskjutande ingående mervärdesskatt skall jämställas med inbetalning av skatt. Sådan inbetalning skall anses ha gjorts den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisningsperioden. Om mervärdesskatten har redovisats andra månaden efter redovisningsperioden eller senare skall dock inbetalningen anses ha gjorts vid den ordinarie förfallodagen. Intäktsränta på överskjutande ingående mervärdesskatt skall beräknas från motsvarande tidpunkter. Under tiden januari – augusti 1998 skall kostnadsräntan generellt tas ut efter en räntesats motsvarande basräntan. Dessutom skall mindre företag få möjlighet att efter begäran redovisa skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt på samma sätt som de större företagen, dvs. senast den 26, i december senast den 27, i månaden efter redovisningsperioden. Betalningen av skatten skall då också ske vid samma tidpunkter som gäller för de större företagen. Slutligen föreslås en ändring beträffande tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd, vissa ändringar i skatteregisterlagen (1980:343) och de lagändringar som föranleds av att skatteförvaltningen vid kommande årsskifte får en ny regionindelning. Lagändringarna i anledning av den nya regionindelningen av skatteförvaltningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. Lagförslagen i övrigt föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juni 1998. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagtext 6 2.1 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 6 2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 11 2.3 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 16 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 21 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 25 2.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 27 2.7 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670) 28 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter 29 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer 30 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting 31 2.11 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 32 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter 33 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt 34 2.14 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) 35 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet 36 2.16 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken 37 2.17 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) 38 2.18 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 39 2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 40 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. 41 2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister 42 2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:997) om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister 43 2.23 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) 44 2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 45 2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om sär skild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 46 2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss energiskatt 47 2.27 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 48 2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar 49 2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting 50 3 Ärendet och dess beredning 51 4 Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och terminsaffärer 51 4.1 Optioner 51 4.2 Terminer 52 4.3 Beskattning av optioner och terminer 52 4.4 Kontrolluppgiftsskyldighet fr.o.m. 1997 års taxering 54 4.5 Skattekontrollutredningen 54 4.6 Kontrolluppgiftsskyldighet 56 5 Ändringar i skatteregisterlagen 58 5.1 Uppgifter om befrielse från mervärdesskatt vid import 58 5.2 Intyg om utsändning 59 6 Justering av räntereglerna i skattekontosystemet 61 6.1 Behovet av en justering 61 6.2 Gällande regler 62 6.3 Överväganden och förslag 64 7 Tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd 66 8 Ny regionindelning för skatteförvaltningen 67 9 Ekonomiska konsekvenser 67 10 Författningskommentar 68 10.1 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 68 10.2 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 70 10.3 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 71 10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 71 10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 72 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser till betänkandet Kontroll Reavinst Värdepapper (SOU 1997:27) 73 Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag 74 Bilaga 3 Lagrådets yttrande 87 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1998 89 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 4. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 6. lag om ändring i föräldrabalken, 7. lag om ändring i namnlagen (1982:670), 8. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris- regleringsavgifter, 9. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer, 10. lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting, 11. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 12. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, 13. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt, 14. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 15. lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet, 16. lag om ändring i äktenskapsbalken, 17. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327), 18. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 19. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 20. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogs- kontomedel m.m., 21. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister, 22. lag om ändring i lagen (1997:997) om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister, 23. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481), 24. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 25. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 26. lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss energiskatt, 27. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 28. lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folk- omröstningar, 29. lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) dels att i 2 kap. 1–3 §§ orden ”det län” skall bytas ut mot ”den region”, att i 2 kap. 1 och 2 §§ orden ”Skattemyndigheten i Stockholms län” skall bytas ut mot ”Skattemyndigheten i Stockholm” och att i 2 kap. 4 § och 10 kap. 32 § orden ”Skattemyndigheten i Dalarnas län” skall bytas ut mot ”Skattemyndigheten i Gävle”, dels att 8 kap. 19 §, 10 kap. 18 och 23 §§, 16 kap. 4 och 7 §§ samt 19 kap. 7 och 13 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 kap. 22 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 19 § Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall skatteavdrag göras endast till den del ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i punkt 3 respektive 3 a eller, när det gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften. Om en tjänsteresa som avses i punkt 3 elfte stycket av anvis- ningarna till 33 § kommunalskatte- lagen varar mer än två år på samma ort eller, i fall som avses i punkt 3 andra stycket sjunde och åttonde meningarna av samma anvisningar, tre år på samma ort, skall skatteavdraget beräknas på hela ersättningen. Skattemyndig- heten får dock, efter ansökan av den som betalar ut ersättningen, besluta att skatteavdrag skall göras enligt första stycket även under en viss längre tid. Om en tjänsteresa som avses i punkt 3 elfte stycket av anvis- ningarna till 33 § kommunalskatte- lagen varar mer än två år på samma ort eller, i fall som avses i punkt 3 andra stycket åttonde och nionde meningarna av samma anvisningar, tre år på samma ort, skall skatteavdraget beräknas på hela ersättningen. Skattemyndig- heten får dock, efter ansökan av den som betalar ut ersättningen, besluta att skatteavdrag skall göras enligt första stycket även under en viss längre tid. 10 kap. 18 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor, skall lämna skattedeklaration enligt följande uppställning. ___________________________________________________________ Deklaration som skall skall avse skatteavdrag och mervärdesskatt ha kommit in till skatte- och arbetsgivaravgifter för redovisnings- myndigheten senast för redovisningsperio- perioden den ___________________________________________________________ 12 februari januari december 12 mars februari januari 12 april mars februari 12 maj april mars 12 juni maj april 12 juli juni maj 17 augusti juli juni 12 september augusti juli 12 oktober september augusti 12 november oktober september 12 december november oktober 17 januari december november ___________________________________________________________ Skattemyndigheten skall besluta att mervärdesskatt som annars skall redovisas enligt första stycket skall redovisas enligt bestämmel- serna i 19 § om den skattskyldige begär det. Beslutet skall, om inte särskilda skäl talar emot det, gälla minst tolv på varandra följande redovisningsperioder. 22 a § En sådan mervärdesskattskyldig som enligt 15 § har en redo- visningsperiod som är ett helt beskattningsår skall redovisa mer- värdesskatten i en skattedeklaration som skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 12 i andra månaden efter redovisnings- periodens utgång, med undantag för månaderna januari och augusti då deklarationen i stället skall ha kommit in senast den 17. 23 § Kommuner och landsting skall alltid lämna skattedeklaration enligt uppställningen i 18 §, utom i januari och augusti, då deklara- tionen i stället skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 12 i månaden. Kommuner och landsting skall alltid lämna skattedeklaration enligt uppställningen i 18 § första stycket, utom i januari och augusti, då deklarationen i stället skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 12 i månaden. Vad som sägs i 20 § gäller inte kommuner och landsting. 16 kap. 4 §1 Avdragen skatt, arbetsgivarav- gifter och mervärdesskatt som skall redovisas i en skattede- klaration skall ha betalats senast samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skatte- myndigheten enligt 10 kap. 18, 19 eller 22 §. Avdragen skatt, arbetsgivarav- gifter och mervärdesskatt som skall redovisas i en skattede- klaration skall ha betalats senast samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skatte- myndigheten enligt 10 kap. 12, 18, 19, 22 eller 22 a §. Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en skattedeklaration, senast den 12, i januari senast den 17, i månaden efter redovisningsperioden. Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration enligt 10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten. 7 § Inbetalning av skatt som görs genom avräkning i en skatte- deklaration mot överskjutande ingående mervärdesskatt, som redovisats senast den 26, i de- cember senast den 27, i den månad inbetalningen skulle vara gjord, anses ha gjorts på förfallodagen. Avräkning mot överskjutande ingående mervärdesskatt i övriga fall anses ha gjorts när mervärdes- skatten senast skall ha redovisats. Redovisning av överskjutande ingående mervärdesskatt skall jämställas med inbetalning av skatt, varvid inbetalningen anses gjord den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisningsperio- den. Om mervärdesskatten har redovisats i andra månaden efter redovisningsperioden eller senare skall dock betalningen anses ha gjorts den dag mervärdesskatten senast skall ha redovisats. 19 kap. 7 § När det är fråga om skatt som skall betalas till följd av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsränta från och med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag eller, när det är fråga om slutlig skatt, från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den dag betalning senast skall ske med anledning av skattemyndighetens eller domstolens beslut. När det är fråga om skatt som skall betalas till följd av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsränta från och med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag eller den tidigare dag som skatten enligt 16 kap. 7 § anses vara betald, eller, när det är fråga om slutlig skatt, från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den dag betalning senast skall ske med anledning av skattemyndighetens eller domstolens beslut. När det är fråga om ingående mervärdesskatt som skall betalas tillbaka till följd av ett beslut enligt 9 kap. 5 § femte stycket första meningen mervärdesskattelagen (1994:200) skall kostnadsräntan inte beräknas för tid fram till och med den dag betalning senast skall ske. Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. 13 § Intäktsränta skall beräknas från och med den 13 februari taxeringsåret för 1. skatt som skall betalas tillbaka på grund av nedsättning enligt 11 kap. 13 § eller enligt ett beslut om slutlig skatt efter avdrag enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 och tillägg enligt 11 kap. 14 § andra stycket 2 a och b, eller 2. skatt som skall betalas tillbaka enligt 18 kap. 3 §. För överskjutande ingående mervärdesskatt som har redovisats i skattedeklaration enligt 10 kap. 18 eller 19 § och som inte använts för avräkning enligt 16 kap. 7 § beräknas räntan från och med dagen efter den då deklarationen senast skall ha kommit in. För överskjutande ingående mervärdesskatt som har redovisats i skattedeklaration enligt 10 kap. 18 eller 19 § beräknas räntan från och med dagen efter den dag som skatten enligt 16 kap. 7 § anses vara betald. 1. Denna lag träder i kraft såvitt gäller ändringarna i 2 kap. 1–4 §§ och 10 kap. 32 § den 1 januari 1999 och i övrigt den 1 juni 1998. 2. Den nya bestämmelsen i 10 kap. 22 a § tillämpas vid redovisning av mervärdesskatt för redovisningsperioder som har gått till ända efter utgången av år 1997. 3. De nya bestämmelserna i 16 kap. 7 § samt 19 kap. 7 och 13 §§, tillämpas från och med redovisningsperiod som gått till ända den 31 augusti 1998. 4. Vid tillämpning av bestämmelsen om kostnadsränta vid för sen betalning i 19 kap. 7 § tredje stycket och 8 § skall räntan under tiden den 1 januari 1998 till och med den 31 augusti 1998 beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan. 2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 19 § och punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anvisningar till 19 § 1. Socialbidrag, bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus, samt annan liknande ersättning utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigades frånfälle. Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o.d.). Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag. Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid – förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år – för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning. Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt. Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag. Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en allmän försäkringskassa till handikappade eller föräldrar till handikappade barn för anskaffning eller anpassning av motorfordon. Utgår bidraget till en näringsidkare för näringsverksamheten tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 §. Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med arbetsplacering som utgör led i Arbetsmarknadsstyrelsens omhänder- tagande av flyktingar. Skatteplikt föreligger inte för bidrag som stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond till fullföljande av sitt ändamål lämnar för mottagarens utbildning. Inte heller föreligger skatteplikt för stipendium som lämnas enligt förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom kommunal vuxenutbildning eller bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gym- nasieskolan. Skatteplikt föreligger inte för bidrag som stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond till fullföljande av sitt ändamål lämnar för mottagarens utbildning. Inte heller föreligger skatteplikt för stipendium som lämnas enligt förordningen (1998:52) om stipendium efter genomfört basår inom gymnasial vuxenutbildning eller bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gym- nasieskolan. Skatteplikt föreligger inte för sådant avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får för att utföra förvaltningsuppgifter av enklare beskaffenhet på hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning som bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhand- lingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller endast till den del hyresavdraget inte överstiger den egna lägenhetens andel av den totala kostnaden för den eller de aktuella förvaltningsuppgifterna och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag på hyran med samma belopp. Vad som nu har sagts gäller i motsvarande utsträckning i fråga om avdrag på avgift i bostadsrättsförening, bostadsförening, bostadsaktiebolag och annan därmed jämförbar sammanslutning. till 33 § 3. Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag för den ökning i levnadskostnaden, som han har haft på grund av att han vistats utom sin vanliga verksamhetsort. Den v a n l i g a v e r k s a m- h e t s o r t e n utgörs av ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe. Med vanlig verk- samhetsort likställs ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den skattskyldiges bostad. T j ä n s t e s t ä l l e är den plats där en arbetstagare fullgör huvuddelen av sitt arbete. Om detta sker under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses som tjänsteställe i regel den plats där arbetstagaren fullgör en del av sitt arbete, såsom att hämta och lämna arbetsmaterial eller utföra förberedande och avslutande arbetsuppgifter. Om arbetet på varje arbetsplats pågår begränsad tid enligt de villkor som gäller för vissa arbetstagare inom byggnads- och anläggnings- branschen eller därmed jämförliga branscher skall den skattskyldiges bostad anses som tjänsteställe. För reservofficerare skall bostaden anses som tjänsteställe. Detsamma skall gälla för nämndemän, jurymän och andra liknande upp- dragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyres- nämnd eller arrendenämnd. En skattskyldig som under begränsad tid arbetar vid någon av Europeiska unionens institutioner eller organ eller vid Europa- skolorna men får den huvudsakliga delen av lönen för arbetet från annan arbetsgivare skall, under längst tre år, anses ha sitt tjänsteställe hos den arbetsgivare som betalar den huvudsakliga delen av lönen, om den skatt- skyldige begär det. Om bostaden på arbetsorten är tillfällig och beror enbart på tjänsteutövningen, skall den inte anses som sådan bostad som avses i andra meningen, under förutsättning att den skattskyldige har annan permanent bostad. Den v a n l i g a v e r k s a m- h e t s o r t e n utgörs av ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe. Med vanlig verk- samhetsort likställs ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den skattskyldiges bostad. T j ä n s t e s t ä l l e är den plats där en arbetstagare fullgör huvuddelen av sitt arbete. Om detta sker under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses som tjänsteställe i regel den plats där arbetstagaren fullgör en del av sitt arbete, såsom att hämta och lämna arbetsmaterial eller utföra förberedande och avslutande arbetsuppgifter. Om arbetet på varje arbetsplats pågår begränsad tid enligt de villkor som gäller för vissa arbetstagare inom byggnads- och anläggnings- branschen eller därmed jämförliga branscher skall den skattskyldiges bostad anses som tjänsteställe. För reservofficerare skall bostaden anses som tjänsteställe. Detsamma skall gälla för nämndemän, jurymän och andra liknande upp- dragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyres- nämnd, arrendenämnd eller skattenämnd. En skattskyldig som under begränsad tid arbetar vid någon av Europeiska unionens institutioner eller organ eller vid Europaskolorna men får den huvudsakliga delen av lönen för arbetet från annan arbetsgivare skall, under längst tre år, anses ha sitt tjänsteställe hos den arbets- givare som betalar den huvud- sakliga delen av lönen, om den skattskyldige begär det. Om bostaden på arbetsorten är tillfällig och beror enbart på tjänsteut- övningen, skall den inte anses som sådan bostad som avses i andra meningen, under förutsättning att den skattskyldige har annan permanent bostad. Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi, merkostnad för måltider samt diverse småutgifter. Har arbetsgivare för förrättning inom riket utgivit ersättning för att täcka kostnadsökningen för måltider och småutgifter (dagtraktamente) och visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag som tagits i anspråk för resan högst med ett belopp som motsvarar 0,5 procent av det för beskattningsåret gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring avrundat till närmaste tiotal kronor (helt maximibelopp) och för varje halv dag högst med ett halvt maximibelopp. Har arbetsgivare för förrättning utom riket utgivit dagtraktamente, och visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag som tagits i anspråk för resan högst med belopp som kan anses motsvara den normala ökningen i levnadskostnaderna under en dag i respektive förrättningsland (helt normalbelopp) och för varje halv dag högst med ett halvt normalbelopp. Helt normalbelopp avser kostnadsökning för frukost, för lunch och middag bestående av en rätt på restaurang av normal standard samt för småutgifter under varje hel dag som har tagits i anspråk för resan. Föreligger särskilda skäl får normalbeloppet avse kostnadsökning för måltider på restaurang av bättre standard. Uppehåller sig den anställde under tjänsteresa samma dag i mer än ett land bestäms det högsta beloppet för avdrag med hänsyn till det land där han har uppehållit sig den längsta tiden av dagen (06.00-24.00). Som hel dag anses även avresedag om resan påbörjats före kl. 12.00 och hemkomstdag om resan avslutats efter kl. 19.00. Som halv dag anses avresedag om resan påbörjats kl. 12.00 eller senare och hemkomstdag om resan har avslutats kl. 19.00 eller tidigare. Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen under förrättning som varit förenad med övernattning inom riket i en och samma anställning varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad som sägs i fjärde stycket, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda anställning under beskattningsåret. Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen under förrättning som varit förenad med övernattning på utrikes ort i en och samma anställning varit större än avdrag som beräknats enligt femte stycket, får kostnadsökningen beräknas för varje förrättning för sig. Om den skattskyldige inte fått ersättning från arbetsgivaren för att täcka kostnadsökning för måltider och småutgifter men gör sannolikt att han haft sådana merkostnader medges avdrag vid förrättning inom riket enligt schablon med ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom riket enligt schablon med ett halvt normalbelopp per dag. Avdrag för kostnad för logi medges med belopp motsvarande den faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte visa logikostnaden medges avdrag med belopp motsvarande ersättning som uppburits från arbetsgivaren (nattraktamente). Detta avdrag får dock inte överstiga vid förrättning inom riket ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom riket ett halvt normalbelopp per natt. Har skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader enligt denna punkt tillhandahållits kostförmån skall avdraget reduceras med hänsyn härtill, såvida inte förmånen avser fri kost som tillhandahållits på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte utgör skattepliktig intäkt. När arbete utom den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och samma ort under längre tid än tre månader i en följd bedöms rätten till avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a. En löpande förrättning anses bruten endast av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till annan ort under minst fyra veckor. Med arbetsgivare jämställs annan utbetalare av traktamente om den huvudsakliga delen av arbetet utförs för denne. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. 2. Den nya bestämmelsen i punkt 1 av anvisningarna till 19 § tillämpas första gången vid 1999 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om stipendier som lämnats enligt den upphävda förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom kommunal vuxenutbildning. 3. De nya bestämmelserna i punkt 3 av anvisningarna till 33 § tillämpas första gången vid 1998 års taxering för resor som företagits efter den 31 december 1996. 2.3 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)1 dels att i 1 § ordet ”län” skall bytas ut mot ”region”, i 3 § orden "Skattemyndigheten i Dalarnas län" skall bytas ut mot "Skatte- myndigheten i Gävle" och att i 4 och 10–12 §§ ordet "länet" skall bytas ut mot "regionen". dels att 7 och 19 §§ skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §2 För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi. 2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen. 7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2–4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen. 9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skatt- sedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal- skattelagen (1928:370). 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital- investeringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bo- sättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalans- omslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion. 26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen. 28. Uppgifter från Generaltull- styrelsen om debiterad mervärdes- skatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som upp- gifterna avser. 29. Uppgifter från Riksför- säkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad löne- summa, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma samt om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan. 28. Uppgifter från Generaltull- styrelsen om debiterad mervärdes- skatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som upp- gifterna avser samt uppgifter från tullmyndigheter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen. 29. Uppgifter från Riksför- säkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad löne- summa, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning. 19 §3 Om inte annat sägs i andra–fjärde styckena skall sådana uppgifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut. Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av F- skattsedel och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om 1. personnummer för make och person som likställs med make vid beskattningen, 2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet, 3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på kontrolluppgift om inkomst av kapital, 4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370), 5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investerings- avdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt. Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26– 29 skall gallras två år efter utgången av det år då uppgifterna registrerades. Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26– 29, med undantag av uppgifter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200), skall gallras två år efter utgången av det år då uppgifterna registrerades. Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades. Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första eller fjärde stycket. Denna lag träder i kraft såvitt gäller ändringarna i 1, 3, 4 och 10–12 §§ den 1 januari 1999 och i övrigt den 1 juli 1998. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1 i paragrafernas lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §2 För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handels- bolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi. 2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för be- skattningen. 7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2–4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen. 9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos krono- fogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedels- försändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv- deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal- skattelagen (1928:370). 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:000) och lagen (1998:000) om biluthyrning. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital- investeringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalans- omslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion. 26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen. 28. Uppgifter från Generaltull- styrelsen om debiterad mervärdes- skatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som upp- gifterna avser. 29. Uppgifter från Riksför- säkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad löne- summa, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma samt om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan. 28. Uppgifter från Generaltull- styrelsen om debiterad mervärdes- skatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som upp- gifterna avser samt uppgifter från tullmyndigheter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen. 29. Uppgifter från Riksför- säkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad löne- summa, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning. 19 §3 Om inte annat sägs i andra–fjärde styckena skall sådana uppgifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut. Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av F- skattsedel och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om 1. personnummer för make och person som likställs med make vid beskattningen, 2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet, 3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på kontrolluppgift om inkomst av kapital, 4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370), 5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investerings- avdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt. Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:000) och lagen (1998:000) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26– 29 skall gallras två år efter utgången av det år då uppgifterna registrerades. Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:000) och lagen (1998:000) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26– 29, med undantag av uppgifter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200), skall gallras två år efter utgången av det år då uppgifterna registre- rades. Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades. Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första eller fjärde stycket. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter1 dels att i 2 kap. 32 och 33 §§ samt 3 kap. 33, 34, 47 och 58 §§ orden "det län" skall bytas ut mot "den region" och att i 2 kap. 32 § orden "Skattemyndigheten i Stockholms län" skall bytas ut mot "Skatte- myndigheten i Stockholm", dels att 3 kap. 32 c § skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 32 c § Kontrolluppgift om avyttring av finansiellt instrument skall, i annat fall än som avses i 22 eller 32 a §, lämnas av värdepappersinstitut i de fall institutet är skyldigt att upprätta avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Även om skyldighet att upprätta avräkningsnota inte finns skall såvitt avser sådana optioner och terminer som är finansiella instrument kontrolluppgift om utfärdande av optioner och slutförande av options- och terminsaffärer, som inte innebär förvärv eller försäljning av egendom, lämnas av det värde- pappersinstitut som registrerar optionen eller terminen eller som på annat sätt medverkar vid utfärdandet eller slutförandet. Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo. Kontrolluppgiften skall ta upp den ersättning som överenskommits vid avyttringen efter avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader, antalet avyttrade finansiella instrument samt slag och sort. Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo. Kontrolluppgiften skall ta upp den ersättning som överenskommits vid avyttringen, utfärdandet eller slutförandet efter avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader, antalet finansiella instrument samt slag och sort. Om tiden för utnyttjande av en option har löpt ut utan att optionen har utnyttjats skall kontrolluppgiften ta upp den ersättning som lämnades vid förvärvet av optionen. Uppgiftsskyldighet föreligger inte vid byten som avses i 27 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt respektive 6 § lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande om- struktureringar inom EG. Denna lag träder i kraft såvitt gäller ändringarna i 2 kap. 32 och 33 §§ samt 3 kap. 33, 34, 47 och 58 §§ den 1 januari 1999. I övrigt träder lagen i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid 2000 års taxering. 2.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 16 och 17 b §§ föräldrabalken1 orden "det län" skall bytas ut mot "den region". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.7 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670) Härigenom föreskrivs att i 36 § namnlagen (1982:670)1 orden "det län" skall bytas ut mot "den region". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter1 dels att i 1 kap. 5 § och 6 kap. 3 § orden "Skattemyndigheten i Dalarnas län" skall bytas ut mot "Skattemyndigheten i Gävle" och i 9 kap. 3 § orden ”det län där beskattningsmyndigheten är belägen” bytas ut mot ”Dalarnas län”, dels att 3 kap. 16 § skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 16 §2 Skattemyndigheten i Dalarnas län får uppdra åt Skatte- myndigheten i Stockholms län, Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län eller Skattemyndigheten i Skåne län att fatta beslut om uppgiftsskyldighet enligt 5 § eller skatterevision enligt 3 kap. i dess ställe. Skattemyndigheten i Gävle får uppdra åt Skattemyndigheten i Stockholm, Skattemyndigheten i Göteborg eller Skattemyndigheten i Malmö att fatta beslut om upp- giftsskyldighet enligt 5 § eller skatterevision enligt 3 kap. i dess ställe. Riksskatteverket har samma befogenhet som skattemyndigheten har enligt 3 kap. I förekommande fall tar verket därmed över den befogenhet som annars skattemyndigheten har. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1984:533) om arbetsställenummer1 orden "det län" skall bytas ut mot "den region". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 24 § lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting1 orden "det län inom vilket" skall bytas ut mot "den region inom vilken". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.11 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Härigenom föreskrivs att i 17 kap. 1 §, 18 kap. 9 § och 20 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152)1 ordet "länet" skall bytas ut mot "regionen" och att i 17 kap. 2 § samma lag orden "det län" skall bytas ut mot "den region". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Härigenom föreskrivs att i 20 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter1 orden "det län" skall bytas ut mot "den region". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1976:339) om saluvagnsskatt1 orden "Skattemyndigheten i Örebro län" skall bytas ut mot "Skattemyndigheten i Örebro". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.14 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Härigenom föreskrivs att i 6 § kupongskattelagen (1970:624)1 orden "Skattemyndigheten i Dalarnas län" skall bytas ut mot "Skattemyndigheten i Gävle" och att i 17, 21 och 22 §§ samma lag orden "det län" skall bytas ut mot "den region". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet1 orden "det län" skall bytas ut mot "den region". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.16 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 1 § äktenskapsbalken1 orden "det län" skall bytas ut mot "den region". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.17 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) Härigenom föreskrivs att i 3 § fordonsskattelagen (1988:327)1 och i övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1201) om ändring i nämnda lag orden "Skattemyndigheten i Örebro län" skall bytas ut mot "Skattemyndigheten i Örebro". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.18 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) ordet "län" skall bytas ut mot "region" och ordet ”länet” bytas ut mot ”regionen”. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt Härigenom föreskrivs att i 22 § 2 mom., 44 § och 52 § 1 mom. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1 orden "det län" skall bytas ut mot "den region" och att i 44 § samma lag orden "Skattemyndigheten i Stockholms län" skall bytas ut mot "Skattemyndigheten i Stockholm". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. Härigenom föreskrivs att i 4, 6–9 och 11 §§ lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel1 orden "Skattemyndigheten i Dalarnas län" skall bytas ut mot "Skattemyndigheten i Gävle". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister Härigenom föreskrivs att i 4 och 5 §§ lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister ordet "länet" skall bytas ut mot "regionen". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:997) om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokförings- register Härigenom föreskrivs att i 5 § lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:997) om ändring i nämnda lag ordet ”länet” skall bytas ut mot ”regionen”. 2.23 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) Härigenom föreskrivs att i 34 § folkbokföringslagen (1991:481)1 orden "det län" skall bytas ut mot "den region". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Härigenom föreskrivs att i 8 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta orden "det län" skall bytas ut mot "den region" och orden "Skattemyndigheten i Stockholms län" bytas ut mot "Skattemyndigheten i Stockholm". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Härigenom föreskrivs att i 10 och 23 §§ lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.1 orden ”Skatte- myndigheten i Dalarnas län” skall bytas ut mot ”Skattemyndigheten i Gävle”. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss energiskatt Härigenom föreskrivs att i 1 och 3 §§ lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss energiskatt1 orden ”Skattemyndigheten i Dalarnas län” skall bytas ut mot ”Skattemyndigheten i Gävle”. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.27 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200)1 orden ”det län” skall bytas ut mot ”den region” och att i 3 kap. 26 a §, 12 kap. 1 a och 2 §§, 19 kap. 1 och 6 §§ samt 20 kap. 1 § samma lag orden ”Skattemyndigheten i Dalarnas län” skall bytas ut mot ”Skattemyndigheten i Gävle”. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar Härigenom föreskrivs att i 10 § lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar orden ”det län inom vilket” skall bytas ut mot ”den region inom vilken”. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting Härigenom föreskrivs att i 8 § lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting1 orden ”Skattemyndigheten i Dalarnas län” skall bytas ut mot ”Skattemyndigheten i Gävle”. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 3 Ärendet och dess beredning Skattekontrollutredningen överlämnade i mars 1997 delbetänkandet Kontroll Reavinst Värdepapper (SOU 1997:27). I betänkandet behandlas bl.a. skyldighet för värdepappersinstitut att lämna kontrolluppgift om skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust vid options- och terminsaffärer. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi97/1203). Regeringen behandlar nu delar av betänkandet. Regeringen tar i det här sammanhanget även upp en framställning från Riksskatteverket om ändringar i skatteregisterlagen (1980:343). Datainspektionen, Generaltullstyrelsen och Riksförsäkringsverket har yttrat sig över framställningen. Yttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi97/3282). Regeringen tar också upp en framställning från Riksskatteverket angående tjänsteställe för skattenämndsledamöter (dnr Fi98/211). När det nya systemet för inbetalning av skatt togs i drift vid årsskiftet uppmärksammades att vissa justeringar bör göras bl.a. i reglerna om beräkning av ränta i skattebetalningslagen (1997:483). Dessa justeringar behandlas också här. Synpunkter på de föreslagna ändringarna har under hand hämtats in från Riksskatteverket och Sveriges Industriförbund. Riksdagen tog hösten 1997 ställning till ett förslag i budgetpropositionen för år 1998 om regionindelning för skatteförvaltningen. Regeringen lägger nu fram förslag till lagändringar som föranleds av den ändrade regionindelningen. Lagrådet Regeringen beslutade den 5 mars 1998 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Lagförslagen 2.4 och 2.6–2.29 är nya. Lagförslaget 2.4 motsvarar helt den ändring som föreslagits under 2.3 och som har granskats av Lagrådet. Lagförslagen 2.6–2.29 gäller endast byte av vissa ord i anslutning till den ändrade regionindelning som riksdagen redan tagit ställning till med anledning av ett förslag i budgetpropositionen för år 1998. Lagrådets hörande skulle alltså sakna betydelse avseende dessa lagförslag. 4 Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och terminsaffärer 4.1 Optioner En option är ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande. Detta är den definition som ges i 24 § 4 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. En optionsaffär inleds med att utfärdaren av optionen får en ersättning, en s.k. premie, av den som förvärvar optionen, innehavaren. Utfärdaren är sedan bunden av optionen medan innehavaren kan välja om han vill utnyttja optionen eller inte. En optionsaffär kan slutföras på fyra olika sätt. Ett sätt är kvittning vilket innebär att innehavaren utfärdar en motsvarande option som den han innehar eller att utfärdaren förvärvar en motstående rätt. Kvittningstransaktionen medför att den ursprungliga rättigheten utsläcks. Ett annat sätt är lösen vilket innebär att innehavaren utnyttjar sin rätt enligt optionsavtalet och köper eller säljer den underliggande egendomen, t.ex. aktier. Kontantavräkning är ett tredje sätt att slutföra en optionsaffär. Vid kontantavräkning får innehavaren ekonomisk ersättning i stället för den underliggande egendomen. Det fjärde sättet är att optionen löper ut utan att utnyttjas. Det kallas förfall. När en optionsaffär slutförs genom kvittning eller lösen upprättas avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen (1991:981) om värde- pappersrörelse. Det innebär att kontrolluppgift skall lämnas enligt 3 kap. 32 c § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Om en optionsaffär slutförs genom kontantavräkning eller förfall behöver någon avräkningsnota inte upprättas och inte heller behöver någon kontrolluppgift lämnas. 4.2 Terminer Termin är ett finansiellt instrument i form av ett avtal om köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande. Definitionen återfinns i 24 § 4 mom. fjärde stycket lagen om statlig inkomstskatt. Till skillnad från vad som gäller vid optionsaffärer betalas ingen premie vid terminsavtalets ingående. Dessutom är båda parterna bundna av terminsavtalet. En terminsaffär kan slutföras antingen genom leverans eller kontantavräkning. Leverans innebär att terminsavtalet fullföljs. Vid kontantavräkning lämnas ersättning. Någon avräkningsnota upprättas inte. 4.3 Beskattning av optioner och terminer Beskattning av utfärdaren vid optionsaffärer Vid beskattning av utfärdaren av en option har optionens löptid betydelse. Om löptiden är högst ett år skall beskattning ske det år då utfärdaren frigörs från sina åtaganden, dvs. då optionsaffären slutförs. Om optionen slutförs genom kvittning, kontantavräkning eller förfall tas premien upp till beskattning efter avdrag för eventuella kostnader vid slutförandet, t.ex. likvid som erlagts vid kvittning eller kontantavräkning. Om kostnaderna är högre än premien uppkommer en avdragsgill förlust. Vid förfall finns det inga avdragsgilla kostnader vid slutförandet utan där beskattas premien i sin helhet. Om utfärdaren vid lösen säljer den underliggande egendomen skall han öka försäljningspriset med premien vid beräkning av vinst. Om utfärdaren köper egendom, dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen, om denna avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas upp till beskattning. Om egendomen avyttras året efter skall premien tas upp till beskattning det år lösen av egendomen sker. När det gäller optioner med längre löptid än ett år skall premien alltid tas upp till beskattning det år då optionen utfärdas. Avslutas optionen trots den längre löptiden samma år som den utfärdats beskattas den på samma sätt som optioner med kort löptid. När optionsaffären slutförs ett senare år skall reavinstberäkningen göras utan att premien beaktas. Vid kvittning och kontantavräkning får avdrag göras för kostnaderna som för reaförlust. Vid förfall uppkommer inga kostnader för utfärdaren och påverkar därför inte heller beskattningen. Vid lösen görs en vanlig reavinstberäkning utan att premien beaktas. Beskattning av innehavaren vid optionsaffärer Vid beskattning av innehavaren av en option saknar löptiden betydelse. Beskattning skall ske när optionen avyttras. En innehavd option anses avyttrad när den slutförs genom kvittning, kontantavräkning eller förfall. Intäkten utgörs av den ersättning som erhållits vid slutförandet efter avdrag för erlagd premie. Om premien överstiger den erhållna ersättningen uppkommer en reaförlust. Vid förfall innebär det att den erlagda premien kan redovisas som reaförlust. Vid lösen skall innehavaren, om han förvärvar den underliggande egendomen, beskattas när egendomen säljs. Innehavaren får då ta upp den erlagda premien som en del av anskaffningskostnaden. Om lösen innebär att innehavaren säljer den underliggande egendomen skall beskattning ske samma år. Erlagd premie får dras av vid beräkning av reavinsten. Skattskyldighet vid terminsaffärer Vid terminsaffärer inträder skattskyldigheten för vinst respektive avdragsrätt för förlust det beskattningsår då fullgörandet enligt terminsavtalet skall ske. När terminen slutförs genom leverans beskattas säljaren som för avyttring av egendomen. Köparen beskattas först när den förvärvade egendomen avyttras. Vid kontantavräkning är det belopp som den ena parten erhåller skattepliktigt som reavinst enligt de regler som skulle ha gällt för den underliggande egendomen. På motsvarande sätt är den förlust som den andre parten gör avdragsgill enligt de bestämmelser som gäller för ifrågavarande egendom. 4.4 Kontrolluppgiftsskyldighet fr.o.m. 1997 års taxering Från och med 1997 års taxering skall fondbolag lämna kontrolluppgifter om reavinst respektive reaförlust vid avyttring av andel i värdepappersfond. Vidare har värdepappersinstituten en skyldighet att lämna kontrolluppgift om avyttring av aktier och andra finansiella instrument i de fall instituten är skyldiga att upprätta avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen om värdepappersrörelse. Uppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo. Kontrolluppgiften skall ta upp den ersättning som överenskommits vid avyttringen efter avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader, antalet avyttrade finansiella instrument samt slag och sort. Kontrolluppgiftsskyldigheten framgår av 3 kap. 32 c § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Kontrolluppgiftsskyldigheten omfattar även avyttring av optioner och terminer. Med avyttring avses enligt 24 § 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse. Med avyttring jämställs enligt samma moment även att tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optionen har utnyttjats. Utnyttjas en option eller en termin för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det utnyttjade instrumentet. Slutförande av en optionsaffär genom kvittning, förfall eller kontantavräkning anses som en avyttring för innehavaren. Kontrolluppgiftsskyldigheten är dock beroende av om avräkningsnota skall upprättas. Lösen respektive leverans vid en terminsaffär behandlas som avyttring av den underliggande egendomen för säljaren och kontrolluppgifter lämnas efter bestämmelserna som gäller för sådan egendom. Köparen beskattas först när han säljer egendomen och kontrolluppgift lämnas då efter de bestämmelser som gäller för egendomen. Enligt 3 kap. 9 § lagen om värdepappersrörelse skall en avräkningsnota upprättas vid köp, försäljning eller byte av finansiella instrument. Slutförande genom kontantavräkning eller förfall räknas inte hit. Kontrolluppgifter behöver således inte lämnas för sådana affärer. Det har också hävdats att avräkningsnota inte skall upprättas vid utfärdandet av en option. Någon kontrolluppgift lämnas inte heller i de fallen. Vid 1997 års taxering ökade taxeringsunderlaget för reavinster liksom skatteintäkterna härför. Detta kan ha flera olika förklaringar. Den nya kontrolluppgiftsskyldigheten kan vara en bidragande orsak. 4.5 Skattekontrollutredningen Uppgiftsskyldigheten i självdeklarationerna och kontrollen av att uppgiftsskyldigheten fullgörs är basen för en effektiv och likformig beskattning. Ändamålsenliga regler om uppgiftsskyldighet och en effektiv skattekontroll leder bl.a. till inkomstökningar för det allmänna, bättre skattemoral och större lojalitet till systemet. Olika åtgärder har vidtagits för att underlätta och förbättra uppgiftslämnandet och kontrollen. Som framgår av föregående avsnitt utvidgades kontrolluppgiftsskyldigheten från och med 1997 års taxering och omfattar nu nästan all försäljning av finansiella instrument. Arbetet med att ytterligare försöka förenkla och effektivisera förfarandet bör dock pågå kontinuerligt. Regeringen tillsatte under våren 1995 en särskild utredare bl.a. med uppgift att göra en systematisk översyn av reglerna om uppgiftsskyldighet och utarbeta så enkla och enhetliga regler som möjligt och att utforma en obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet om reavinster och reaförluster vid försäljning av aktier och andra finansiella instrument. Utredningen antog namnet Skattekontrollutredningen. Skattekontrollutredningen föreslår i delbetänkandet Kontroll Reavinst Värdepapper (SOU 1997:27) ett system som innebär att skattemyndigheten beräknar reavinst och reaförlust vid fysiska personers och dödsbons avyttring av marknadsnoterade aktier och fordringar. Beräkning skall enligt förslaget göras utifrån löpande kontrolluppgifter om innehav, avyttring, ersättning vid förvärv eller avyttring m.m. som lämnas av Värdepapperscentralen VPC AB och värdepappersinstituten och som samlas i ett register. Den av skattemyndigheten beräknade reavinsten eller reaförlusten föreslås bli förtryckt på deklara- tionsblanketten. När det gäller optioner och terminer föreslår utredningen att i de fall en optionsaffär slutförs med kvittning, kontantavräkning eller förfall samt när en terminsaffär slutförs med kontantavräkning skall kontrolluppgift om skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust lämnas av värdepappersinstituten för fysiska personer och dödsbon. I de fall en optionsaffär slutförs med lösen eller leverans av den underliggande egendomen föreslås att samma regler skall gälla som för förvärv och avyttring av aktier och fordringar. Utredningens förslag har mötts av en del kritik. Kritiken har i huvudsak bestått i att de ekonomiska vinsterna ifrågasätts, att en utvärdering av den kontrolluppgiftsskyldighet som infördes från och med 1997 års taxering bör göras innan en utvidgning sker, att utlandstransaktioner riskerar falla utanför systemet samt att rättssäkerheten och den enskildes integritet påverkas. En ytterligare invändning har varit att förslaget innebär konkurrensnackdelar för de svenska värdepappersinstituten. De kommer bl.a. att ha kostnader föranledda av kontrolluppgiftsskyldigheten som de utländska värdepappersinstituten inte har. Flera remissinstanser har när det gäller optioner och terminer anfört att reavinstberäkningen bör göras av skattemyndighet och inte av värdepappersinstituten. Innan en mer omfattande utvidgning av kontrolluppgiftsskyldigheten övervägs bör effekterna av utvidgningen av kontrolluppgiftsskyldigheten vid 1997 års taxering utvärderas och analyseras. Någon sådan utvärdering har ännu inte gjorts. Resultatet av beredningen av förslag på andra områden och annat pågående utredningsarbete kan vara av betydelse för utredningens förslag. Det gäller bl.a. departements- promemorian Förslag till lag om kontoföring av finansiella instrument (Ds 1997:76) och den s.k. Bulvanutredningens arbete (dir. 1996:55). Regeringen anser därför att slutlig ställning till Skattekontroll- utredningens förslag inte bör tas nu. Regeringen lägger nu endast fram förslag som syftar till en komplettering av skyldigheten att lämna kontrolluppgifter. 4.6 Kontrolluppgiftsskyldighet Regeringens förslag: Kontrolluppgifter om utfärdande av optioner och slutförande av options- och terminsaffärer skall lämnas av värdepappersinstitut även om avräkningsnota inte skall upprättas enligt 3 kap. 9 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Skattekontrollutredningens förslag: Kontrolluppgift om reavinst och reaförlust vid options- och terminsaffärer skall lämnas av värdepappersinstitut. Remissinstanserna: Riksskatteverket tillstyrker förslaget. Förslaget lämnas utan erinran av Sveriges Riksbank, Riksgäldskontoret och Landsorganisationen i Sverige (LO). Datainspektionen har inget att erinra mot att registrering sker när skattepliktiga transaktioner ägt rum. Finansinspektionen anser att om skattemyndighet skall sköta annan reavinstberäkning, den även bör sköta reavinstberäkning vad gäller optioner och terminer. Kammarrätten i Stockholm menar att det inte framförts skäl för att inte skatteförvaltningen skall utföra vinstberäkningar vad gäller options- och terminsaffärer. Länsrätten i Göteborgs och Bohus län anser att nuvarande skyldighet att lämna kontrolluppgift vid avyttring av finansiella instrument borde vara tillräcklig för att tillgodose skattemyndighetens kontrollbehov men föreslår att denna skyldighet utvidgas på så sätt att det skall föreligga kontrolluppgiftsskyldighet i samband med att options- och terminsaffärer slutförs, oavsett på vilket sätt. Motsvarande synpunkter förs fram av OM Stockholm AB. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Riksrevisionsverket är tveksamma till utredningens förslag i sin helhet bl.a. för att de ekonomiska konsekvenserna är svåra att bedöma. De går dock inte in särskilt på förslaget om options- och terminsaffärer. Fondbolagens förening, Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), Stockholms Fondbörs AB, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Industriförbund, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen och Värdepapperscentralen VPC AB avstyrker förslagen. Skälen för regeringens förslag: Som tidigare konstaterats har regeringen inte för avsikt att nu ta ställning till Skattekontroll- utredningens förslag om att skattemyndighet skall beräkna reavinst och reaförlust vid avyttring av finansiella instrument för fysiska personer och dödsbon med hjälp av registrerade kontrolluppgifter om innehav, förvärv, avyttring etc. Skattekontrollutredningen pekar dock på att den kontrolluppgiftsskyldighet som föreligger inte är heltäckande när det gäller options- och terminsaffärer. Endast vissa avyttringar omfattas av skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Bristen i detta avseende beror på att skyldigheten är avhängig av om avräkningsnota skall upprättas. Avräkningsnota behöver inte upprättas vid utfärdandet av optioner eller när options- och terminsaffärer slutförs genom kontantavräkning och vid förfall. Vid lösen upprättas avräkningsnota på överlåtelsen av den underliggande egendomen. För att inte options- och terminsaffärer skall behandlas olika beroende av hur de slutförs bör en skyldighet att lämna kontrolluppgift vid alla typer av slutförande av sådana affärer införas där beskattning skall ske i samband med slutförandet. När t.ex. en köpoption avslutas med lösen eller en terminsaffär med leverans skall säljaren beskattas som vid försäljning av egendomen och förvärvaren av egendomen beskattas först i samband med att han i sin tur säljer egendomen. En kontrolluppgift om lösen eller leverans i samband med slutförandet av options- eller terminsaffären skulle sakna betydelse. En kontrolluppgiftsskyldighet för övriga typer av slutförande skulle innebära att kontrolluppgift kommer att lämnas i så gott som alla fall där beskattning skall ske i samband med slutförandet. Kontrolluppgiftsskyldigheten blir på så sätt mer enhetlig. I dag anses det inte föreligga någon skyldighet att upprätta en avräkningsnota och det lämnas inga kontrolluppgifter vid utfärdandet av en option. Det är dock ofta som skattskyldighet uppkommer redan vid det tillfället. För optioner med löptid på mer än ett år inträder skattskyldigheten alltid det år optionen utfärdades. För optioner med en löptid om högst ett år inträder skattskyldigheten det år utfärdaren frigörs från sina åtaganden, dvs. antingen samma år som optionen utfärdas eller året därefter. En skyldighet att lämna kontrolluppgift skulle vara av betydelse för beskattningen i merparten av fallen. Regeringen anser därför att en sådan skyldighet skall införas. Kontrolluppgift skall lämnas om den premie som utfärdaren erhåller efter avdrag för omkostnader. Den nuvarande kontrolluppgiftsskyldigheten gäller finansiella instrument. Avsikten är inte att utvidga skyldigheten till att avse annat än sådana instrument. Av lagtexten bör det därför framgå att kontrolluppgiftsskyldigheten omfattar utfärdande av optioner och slutförande av optioner och terminer som utgör finansiella instrument. Om uppgiftsskyldigheten inte är knuten till upprättandet av avräkningsnota måste det på annat sätt anges vilket värdepappersinstitut som skall lämna kontrolluppgiften. All börshandel med optioner och terminer registreras av ett värdepappersinstitut. Uppgiftsskyldigheten kan i de fallen knytas till institutet. I andra fall, dvs. när handeln inte sker vid en börs, medverkar dock i regel ett värdepappersinstitut. Det är då naturligt att det är det institutet som skall lämna kontrolluppgift. Regeringen föreslår därför att det i 3 kap. 32 c § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter förs in en ny bestämmelse om att det värdepappersinstitut som registrerar optionen eller terminen eller som på annat sätt medverkar när optionen eller terminen utfärdas eller slutförs skall lämna kontrolluppgift även om skyldighet att upprätta avräkningsnota inte finns. Sammanfattningsvis kan sägas att förslagen innebär att kontrolluppgift alltid kommer att lämnas för utfärdaren av en option när optionen utfärdas och premien betalas. Sådan kontrolluppgift kommer att lämnas även om beskattning skall ske först påföljande år, som vid utfärdandet av en option med en löptid om högst ett år och som slutförs först påföljande år. För innehavaren av en option innebär förslagen att kontrolluppgift kommer att lämnas om optionsaffären slutförs genom kvittning, kontantavräkning eller förfall. Vid lösen kommer kontrolluppgift att lämnas enligt de bestämmelser som gäller för den underliggande egendomen. Vid terminsaffärer kommer kontrolluppgift att lämnas vid kontantavräkning för såväl säljare som köpare. Vid leverans lämnas kontrolluppgift enligt de bestämmelser som gäller för den underliggande egendomen. Upplysningsvis kan också nämnas att kontrolluppgifterna visserligen inte kommer att förtryckas i den förenklade självdeklarationen men de kommer att finnas med på den specifikation som bifogas deklarationsblanketten. 5 Ändringar i skatteregisterlagen 5.1 Uppgifter om befrielse från mervärdesskatt vid import Regeringens förslag: Uppgifter från tullmyndigheterna som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om befrielse från mervärdesskatt vid import skall få registreras i det centrala skatteregistret. Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200) undantas från skatteplikt import av vara som efter importen skall säljas till ett annat EG-land. Vid tillämpningen av bestämmelserna om befrielse är tullmyndighet enligt 12 § mervärdesskatteförordningen (1994:223) skyldig att lämna uppgift om importen till Riksskatteverket. Om omsättningen av varan inte sker till ett annat EG-land skall Riksskatteverket underrätta tullmyndigheten. Syftet med återrapporteringen är att tullmyndigheterna skall påföra mervärdesskatt om det visar sig att det inte finns något skäl till befrielse. För närvarande lämnar tullmyndigheterna samtliga uppgifter i aktuella ärenden till Riksskatteverket på papper. Antalet uppgifter som kommer in till Riksskatteverket uppgår till mellan 5 000 och 6 000 per år. Antalet kommer sannolikt att öka de närmaste åren. För att underlätta och rationalisera ärendehanteringen avser Riksskatteverket att registrera uppgifterna i det centrala skatteregistret. Uppgifterna från tullmyndigheterna avses stämmas av mot uppgifter från de kvartalsrapporter som skall lämnas till skattemyndigheterna. Vid avvikelse skall rapportering ske till tullmyndighet och eventuellt berört skattekontor. De uppgifter som är relevanta för skatteförvaltningens hantering är uppgifter om tullidentifikationsnummer, värdet av varuleveransen, utlämningsdag/tulltaxeringsdag, importörens registreringsnummer för mervärdesskatt, namn och adress, eventuellt ombuds registrerings- nummer för mervärdesskatt eller organisationsnummer, namn och adress samt den slutliga köparens registreringsnummer för mervärdesskatt, namn och adress. Det är fråga om uppgifter som regleras i mervärdesskattelagen och som till viss del används för beskattning. Om det t.ex. skulle visa sig att ett uppgivet registreringsnummer på köpare i annat EG-land inte finns registrerat skall skatteförvaltningen utreda orsaken till detta. Som tidigare nämnts är också syftet med att registrera uppgifterna och eventuell rapportering till tullmyndigheterna att mervärdesskatt skall tas ut om det inte finns skäl för befrielse. Det är därför enligt regeringens mening naturligt att registrering sker i skatteregistret. Uppgifterna är inte av känslig art och rör till övervägande del företag eller näringsidkare. Något hinder från integritetssynpunkt kan därför inte anses föreligga att registrera uppgifterna i skatteregistret. Bestämmelser om registreringen av uppgifterna tas lämpligen in i 7 § 28 skatteregisterlagen (1980:343) som reglerar inhämtandet av uppgifter från Generaltullstyrelsen. Uppgifterna bör gallras efter samma tid som gäller för flertalet uppgifter i registret, dvs. sju år efter beskattningsperiodens utgång. Skatteregister får enligt 1 § skatteregisterlagen användas vid beskattning för bl.a. redovisning, bestämmande och betalning av skatt enligt mervärdesskattelagen. Riksskatteverket har i sin framställning föreslagit att ett förtydligande av ändamålet införs med innebörd att skatteregistret får användas vid tillämpningen av bestämmelserna i mervärdesskattelagen om befrielse från mervärdesskatt vid import. Verket anser att det inte är självklart att återrapporteringen till tullmyndigheterna innefattas i begreppet beskattning. Enligt regeringens mening får dock ändamålet med skatteregistren anses omfatta också ifrågavarande förfarande. Även om mervärdesskatten inte bestäms av skattemyndigheten utan av en annan myndighet är det fråga om bestämmande av skatt enligt mervärdesskattelagen. Någon ändring av ändamålsbestämmelsen behövs därför inte. 5.2 Intyg om utsändning Regeringens förslag: Uppgifter från Riksförsäkringsverket om arbetstagare som för arbetsgivarens räkning sänts ut för arbete i annat land skall, när det gäller uppgifter från intyg om tillämplig lagstiftning och utsändningsintyg, få registreras i det centrala skatteregistret. Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Riksförsäkringsverket påpekar dock att verket under tiden fram till år 2000 inte har möjlighet att lämna ut uppgifterna på ADB-medium eftersom behövligt register ännu inte finns. Skälen för regeringens förslag: I EG:s förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet och i 2 kap. 5 § lagen (1981:691) om socialavgifter finns regler som rör utsända arbetstagare. Sverige har dessutom ingått ett tjugotal konventioner om social trygghet med andra länder. Samtliga konventioner innehåller särskilda regler för utsända arbetstagare. Vid utsändning av arbetstagare till ett annat EU/EES-land eller konventionsland skall den anställdes tillhörighet till visst lands socialförsäkring styrkas med ett intyg om tillämplig lagstiftning inom EU/EES respektive utsändningsintyg mellan konventionsländer. Med utsänd arbetstagare menas en person som är anställd och, i normalfallet, avlönad av sin arbetsgivare i ett land och som sänds till ett annat land för att där arbeta för arbetsgivarens räkning. En person som sänds ut från Sverige för arbete i EU/EES- eller konventionsland tillhör svensk socialförsäkring under utsändningsperioden. En person som är utsänd från ett annat konventionsland till Sverige omfattas på motsvarande sätt av lagstiftningen i det land varifrån han sänts ut. I Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1985:16) om inskrivning och avregistrering enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns regler om hur ifrågavarande intyg skall sändas till olika berörda myndigheter. Av föreskrifterna framgår att försäkringskassan vid utsändning av en person från Sverige skall skicka en kopia av intyget till skattemyndigheten i det område där arbetstagaren är bosatt. Om arbetsgivaren har sitt säte på annan ort skall kopia på intyget sändas även till skattemyndigheten på den orten. När en arbetstagare sänds ut av en arbetsgivare utomlands för arbete i Sverige skall en kopia av intyget skickas, via Riksförsäkringsverket, till skattemyndigheten på den utsändes vistelseort. Intygen skickas i dag på papper. Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket planerar nu att uppgifter från intygen skall lämnas till skatteförvaltning på medium för ADB. Detta skulle underlätta administrationen för båda myndigheterna. Registrering av uppgifterna i skatteregistret skulle också innebära väsentliga fördelar för skatteförvaltningens kontrollverksamhet. Skattemyndigheterna använder vid utsändning från Sverige intygen för avstämning av redovisade arbetsgivaravgifter och uppgift om utsänd personal. En svensk arbetsgivare som har personal utsänd till ett annat land behöver i vissa fall inte betala full arbetsgivaravgift. När det gäller utländska arbetsgivare med personal utsänd till Sverige gäller det kontroll av att inte pensionsgrundande inkomst felaktigt beräknas för personen i Sverige. I andra fall kan det bli fråga om att utreda om socialavgifter skall betalas i Sverige. Det kan även behöva utredas om inte den utsände skall vara skattskyldig i Sverige. De uppgifter som skatteförvaltningen behöver är den anställdes namn och personnummer, om den anställde tillhör eller inte tillhör svensk socialförsäkring samt vistelseadressen i hemlandet och i sysselsättningslandet. Vidare behövs uppgift om utsändningstidens början och slut, arbetsgivare i Sverige och i sysselsättningslandet samt om den utsände är egen företagare. För att förbättra kvaliteten på beräkningen av den sjukpenning- grundande inkomsten och uppbörden av socialförsäkringsavgifter är det nödvändigt att de uppgifter som här är i fråga får registreras i det centrala skatteregistret. En förbättrad kvalitet kan medföra vinster för socialförsäkringssystemet. Med den föreslagna registreringen kan också missbruk och fusk motverkas såväl vad avser förmåner som avgifter. Enligt regeringens mening bör därför ifrågavarande uppgifter få registreras i det centrala skatteregistret. Uppgifterna är inte känsliga och något hinder från integritetssynpunkt för registrering kan inte anses finnas. Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande framhållit att det finns behov av att bygga upp ett register som innehåller uppgifter från socialförsäkringsadministrationen. Andra mycket angelägna arbets- uppgifter på ADB-området gör det dock inte möjligt att under tiden fram till år 2000 genomföra nödvändiga rutiner. Riksförsäkringsverket avser dock att så snart det går – tidsmässigt och finansiellt – göra det nödvändiga arbetet för att inom socialförsäkringsadministrationen få till stånd registrering av uppgifterna i fråga. Uppgifterna kommer således att till dess lämnas på papper. Mot bakgrund av det värde uppgifterna har för kontrollverksamheten inom skatteförvaltningen anser regeringen att, trots att Riksskatteverket ännu en tid kommer att få uppgifterna på papper, en möjlighet att registrera uppgifterna i det centrala skatteregistret bör införas redan nu. Bestämmelser om registreringen av uppgifterna tas lämpligen in i 7 § 29 skatteregisterlagen som reglerar inhämtandet av uppgifter från Riksförsäkringsverket. 6 Justering av räntereglerna i skattekontosystemet 6.1 Behovet av en justering Om ett mindre företag, dvs. ett företag som är skyldigt att redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor, redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt i en skattedeklaration redan i början av månaden efter redovisningsperioden (exempelvis i början av februari) trots att företaget har rätt att vänta med redovisningen till den 12, i augusti och januari den 17, i andra månaden efter redovisningsperioden ränteberäknas skatten inte på skattekontot förrän dagen efter den dag då deklarationen senast skulle ha kommit in (i exemplet den 12 mars). Detta beror på att det i 16 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483) sägs att avräkning mot överskjutande ingående mervärdesskatt på annat sätt än genom avräkning i en skattedeklaration skall anses ha gjorts när mervärdesskatten senast skall ha redovisats. Detta innebär att ett mindre företag visserligen kan få ut överskjutande ingående mervärdesskatt i förtid (i exemplet under första halvan av februari) efter avräkning för de skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som skall redovisas samma månad samt, om återbetalningen sker efter den första förfallodagen i månaden, debiterad preliminär skatt (F-skatt eller särskild A-skatt) för den månad under vilken deklarationen lämnas. I dessa fall drabbas företaget ändå av kostnadsränta under en månad på skatteavdraget, arbetsgivaravgifterna och den preliminära skatten (i exemplet under tiden 13 februari – 12 mars). Motsvarande ränteberäkningsproblem finns i fråga om debiterad preliminär skatt för de större företagen, dvs. företag som är skyldiga att redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor. Trots att den preliminära skatten räknas av innan utbetalning sker av överskjutande ingående mer- värdesskatt, i de fall återbetalningen sker efter den första förfallodagen i månaden, påförs företaget kostnadsränta. När det gäller de större företagen beräknas dock kostnadsräntan endast för tiden den 13, i januari den 18, till och med den 26 i samma månad. 6.2 Gällande regler Större företag Ett företag som är skyldigt att redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor (större företag) skall lämna skattedeklaration senast den 26 i månaden efter redovisningsperioden utom i december då deklarationen skall lämnas senast den 27. Deklarationen skall i detta fall avse skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt för redovisningsperioden närmast före den månad deklarationen skall lämnas. Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt för redovisningsperioden januari skall alltså redovisas i en skattedeklaration som skall lämnas senast den 26 februari. Skatteavdraget och arbetsgivaravgifterna skall betalas senast den 12, i januari den 17, i den månad deklarationen senast skall lämnas och mervärdesskatten senast den 26 samma månad utom i december då mervärdesskatten skall betalas senast den 27. För att göra det möjligt att avräkna skatteavdrag och arbetsgivaravgifter mot överskjutande ingående mervärdesskatt som redovisas i en och samma deklaration trots att beloppen inte skall betalas vid samma tillfälle har det i skattebetalningslagen förts in en bestämmelse som säger att inbetalning av skatt som görs genom avräkning i en skattedeklaration mot överskjutande ingående mervärdesskatt som redovisats senast den 26, i december senast den 27, i den månad inbetalningen skulle vara gjord, anses ha gjorts på förfallodagen. Avräkning mot överskjutande ingående mervärdesskatt i övriga fall anses ha gjorts när mervärdesskatten senast skall ha redovisats. Om företaget vill ha tillbaka mervärdesskatten så snart som möjligt kan företaget, i stället för att vänta till den 26 i månaden, lämna in sin deklaration så snart redovisningsperioden gått till ända. För att avräkning skall kunna ske även i detta fall innan resterande del av mervärdesskatten betalas tillbaka till företaget sägs i 10 kap. 20 § skattebetalningslagen att den som redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt i förtid skall redovisa också de skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som skall redovisas den månad då den överskjutande ingående mervärdesskatten redovisas, eller som skulle ha redovisats tidigare, om skatteavdragen och arbetsgivaravgifterna inte redan redovisats eller bestämts genom ett omprövningsbeslut. Detsamma gäller i fråga om mervärdesskatt. Om företaget har lämnat en fullständig skattedeklaration redan i början av månaden efter redovisningsperioden kan överskjutande ingående mervärdesskatt efter avräkning av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och, om återbetalningen sker efter den första förfallodagen i månaden, debiterad preliminär skatt återbetalas redan under första halvan av månaden. Att återbetalning skall ske framgår av 18 kap. 2 § skattebetalningslagen där det sägs att återbetalning skall ske även om den skattskyldige inte begärt det när det överskjutande beloppet grundas på ett beslut om överskjutande ingående mervärdesskatt. Den som vill att beloppet skall stå kvar på skattekontot för att användas för betalning av framtida skatteskulder har dock denna möjlighet. Den skattskyldige skall då meddela skattemyndigheten detta (18 kap. 7 § skattebetalningslagen). Om mervärdesskatten skall stå kvar på kontot finns det dock ingen anledning för företaget att lämna skattedeklarationen i förtid. Visserligen skall intäktsränta beräknas på överskott som uppstår på ett skattekonto men räntan beräknas i detta fall först från och med dagen efter den då deklarationen senast skall ha kommit in (19 kap. 13 § skattebetalnings- lagen). Mindre företag Ett företag som är skyldigt att redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor (mindre företag) skall lämna skattedeklaration senast den 12 i månaden, utom i januari och augusti då deklarationen skall lämnas senast den 17. Deklarationen skall i detta fall avse skatteavdrag och arbets- givaravgifter för redovisningsperioden närmast före den månad deklarationen skall lämnas och mervärdesskatt för redovisningsperioden andra månaden före den månad deklarationen skall lämnas. Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för redovisningsperioden januari skall alltså redovisas i en skattedeklaration som skall lämnas senast den 12 februari. I den deklarationen skall också mervärdesskatten för redovis- ningsperioden december redovisas. Denna ordning har tillkommit för att underlätta för de mindre företagen som därigenom ges längre tid för att ta fram de uppgifter som behövs för redovisning av mervärdesskatten. Det nu aktuella problemet har således till största delen sin grund i en regel som har kommit till för att tillgodose de mindre företagens önskemål. Skatteavdraget, arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten skall betalas senast när deklarationen senast skall lämnas. Om ett mindre företag vill redovisa överskjutande ingående mervärdesskatt redan månaden efter redovisningsperiodens utgång måste företaget lämna två deklarationer denna månad, den ena avseende skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för närmast föregående redo- visningsperiod och i förekommande fall utgående mervärdesskatt för redovisningsperioden närmast dessförinnan och den andra avseende överskjutande ingående mervärdesskatt för redovisningsperioden före den månad deklarationen lämnas. Om ett mindre företag som exempelvis vill ha tillbaka överskjutande ingående mervärdesskatt för redovisningsperioden januari redovisar den skatten redan i början av februari måste företaget samtidigt lämna en skattedeklaration vari redovisas skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för januari och mervärdesskatt för december. En sådan ordning omöjliggör emellertid en avräkning av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, utgående mervärdesskatt och debiterad preliminär skatt mot den överskjutande ingående mervärdesskatten när det gäller ränteberäkningen eftersom debiteringar och krediteringar har olika ränteberäkningsdagar. Att företaget inte kan redovisa skatteavdraget, arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten i en och samma skattedeklaration beror på en bestämmelse i 10 kap. 13 § skatte- betalningslagen som säger att en skattedeklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod. Den preliminära skatten skall över huvud taget inte redovisas utan debiteras av skattemyndigheten. 6.3 Överväganden och förslag Regeringens förslag: Redovisning av överskjutande ingående mervärdesskatt jämställs med inbetalning av skatt och sådan inbetalning anses ha gjorts den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisningsperioden. Om mervärdesskatten har redovisats andra månaden efter redovisningsperioden eller senare anses dock inbetalningen ha gjorts vid den ordinarie förfallodagen. Intäktsränta på överskjutande ingående mervärdesskatt skall beräknas från motsvarande tidpunkter. Mindre företag skall få möjlighet att efter begäran få redovisa skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt på samma sätt som de större företagen, dvs. senast den 26, i december den 27, i månaden efter redovisningsperioden. Betalningen av skatten skall då också ske vid samma tidpunkter som gäller för de större företagen. Kostnadsränta vid för sen betalning skall under tiden januari– augusti 1998 generellt tas ut efter en procentsats motsvarande basräntan. Skälen för regeringens förslag: Nuvarande regler om avräkning av skatt mot överskjutande ingående mervärdesskatt som redovisats av sådana skattskyldiga som är skyldiga att redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor (mindre företag) medför att ränta i vissa fall debiteras på skattebelopp som avräknats mot mervärdeskatten. Detta är givetvis inte acceptabelt. Skattebetalningslagen är emellertid konstruerad på ett sådant sätt att ränteberäkningen är orubbligt kopplad till betalningsdag både när det gäller kostnadsränta och intäktsränta. För att hitta en lösning på det nu aktuella problemet måste man därför ändra ränteberäkningsdag. Problemet kan lösas genom införandet av en regel som jämställer redovisning av överskjutande ingående mervärdesskatt med inbetalning av skatt och som anger att en sådan inbetalning skall anses ha gjorts vid den första förfallodagen i månaden efter redovisningsperioden om mervärdesskatten har redovisats i den månaden, dvs. den 12, utom i januari då skatten skall anses ha betalats den 17. Regeln har sin plats i 16 kap. 7 § skattebetalningslagen. En sådan regel innebär i praktiken att man sätter en ränteberäkningsdag på överskjutande ingående mervärdesskatt till den första ordinarie förfallodagen i den månaden. Om den överskjutande ingående mervärdesskatten ger upphov till ett överskott och detta betalas ut senare eller om det får stå kvar på kontot för att användas för betalning av framtida skatteskulder, kommer med en sådan lösning intäktsränta att beräknas på överskottet. Räntan kommer att beräknas från och med den 13 i månaden efter redovisningsperioden om deklarationen lämnats under den månaden utom i januari då räntan kommer att beräknas från den 18. Det är ju också i grund och botten en rimlig ordning. Det finns ju inget som säger att den som använder mervärdesskatten för betalning av en redan uppkommen skatteskuld skall behandlas gynnsammare än den som låter mervärdesskatten stå kvar på kontot för att användas för betalning av framtida skatteskulder. Om i stället en skuld uppkommer på kontot på förfallodagen, exempelvis på grund av att F-skatt eller särskild A-skatt debiterats eller av att deklarationen visar att skatt skall betalas, kommer det saldo på vilket kostnadsränta skall beräknas att ha minskats med eventuell överskjutande ingående mervärdesskatt. Om mervärdesskatten har redovisats i andra månaden efter redovisningsperioden eller senare bör betalningen anses ha gjorts den dag mervärdesskatten senast skall ha redovisats. Den nu angivna ordningen bör inte begränsas till att endast gälla för de mindre företagen. Den bör gälla även de större. Detta innebär att också den gruppen skattskyldiga kommer att undgå att påföras kostnadsränta på sådan debiterad preliminär skatt som avräknas mot överskjutande ingående mervärdesskatt. De nya ränteberäkningsreglerna föreslås gälla från och med den 1 september 1998. Även om de negativa effekterna av de nuvarande ränte- beräkningsreglerna elimineras bör det även för företag med ett beskattningsunderlag upp till 40 miljoner kronor vara tillåtet att, om de så önskar, redovisa skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt på samma sätt som de som har ett större beskattningsunderlag. De skulle då inte behöva lämna en extra skattedeklaration för den redovisningsperiod som utvisar överskjutande ingående mervärdesskatt om de vill ha mervärdesskatten återbetald i förtid. En sådan ordning skulle exempelvis vara till fördel för dem med regelmässigt stor utlandsomsättning men en omsättning under 40 miljoner kronor i Sverige. Vi föreslår därför att skattebetalningslagen kompletteras med en regel som gör det möjligt även för mindre företag att redovisa mervärdesskatten redan månaden efter redovisningsperioden. Ett sådant sätt att redovisa bör dock av administrativa skäl kräva en viss kontinuitet. Det bör alltså inte vara möjligt att från månad till månad använda olika redovisningssätt. För att lindra effekterna av nuvarande ränteberäkningsregler i de fall avräkning sker av en skattefordran mot överskjutande ingående mervärdesskatt bör dessutom kostnadsräntan vid för sen betalning, som enligt 19 kap. 8 § skattebetalningslagen nu tas ut efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter, under tiden januari – augusti 1998 generellt tas ut efter en procentsats motsvarande basräntan. Vi föreslår en sådan ordning. 7 Tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd Regeringens förslag: Tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd skall i likhet med vad som gäller för nämndemän i domstol anses vara bostaden. Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Skälen för regeringens förslag: Ledamöter i skattenämnd får sedan den 1 januari 1997 ersättning för sitt uppdrag enligt samma regler som gäller för nämndemän i länsrätt (3 kap. 22 § förordningen [1990:1293] med instruktion för skatteförvaltningen). För nämndemän gäller i beskattningshänseende en särskild bestämmelse om tjänsteställe som innebär att tjänstestället för dem skall anses vara bostaden (punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunal- skattelagen [1928:370]). Det medför bl.a. att deras resor mellan bostaden och domstolen skattemässigt betraktas som tjänsteresor. Ledamöter i skattenämnd omfattas inte av denna särskilda bestämmelse om tjänsteställe. För dem gäller liksom tidigare att tjänstestället är den plats där de fullgör huvuddelen av sitt arbete. Riksskatteverket har uppgivit att skattemyndigheterna organiserat skattenämndernas arbete på så sätt att ledamöterna endast undantagsvis tillställs ärendematerial för inläsning och annat förberedelsearbete inför nämndens sammanträden. Skattenämndens ledamöter fullgör alltså med den arbetsordningen inte huvuddelen av sitt arbete för nämnden i bostaden utan vid sammanträdet. Tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd anses därför – till skillnad mot vad som gäller för nämndemän i domstol – vara den plats där sammanträdena normalt äger rum. En ledamot i skattenämnd bör enligt regeringens mening fullgöra sitt uppdrag på samma ekonomiska villkor som en nämndeman i länsrätt, inte bara i fråga om arvode, utan också i fråga om möjligheten att få ersättning för resor till och från sammanträdesorten. Regeringen föreslår därför att tjänsteställe för ledamöter i skattenämnd – i likhet med vad som gäller för nämndemän i domstol – skall anses vara bostaden. Förslaget föranleder en ändring i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen. Den nya bestämmelsen bör träda i kraft den 1 juli 1998. Regeringen ställer sig bakom Riksskatteverkets förslag att bestämmelserna bör tillämpas redan för tid från och med den 1 januari 1997, dvs. från den tidpunkt då de nya ersättningsreglerna för ledamöter i skattenämnd började gälla. 8 Ny regionindelning för skatteförvaltningen Den nya regionindelning för skatteförvaltningen som kommer att gälla fr.o.m. den 1 januari 1999 innebär att anknytningen till länsindelningen upphör. För alla de nya regionala myndigheterna utom Skatte- myndigheten i Malmö och Skattemyndigheten i Göteborg kommer verksamhetsområdet att omfatta mer än ett län. Detta föranleder ändring i ett stort antal lagar. Med något enstaka undantag är det dock bara fråga om utbyte av ord, t.ex. att ordet ”län” byts ut mot ”region”. De förslag som nu läggs fram omfattar ändringar av nämnda slag i alla lagar som är i kraft och där det kan ha någon praktisk betydelse att ändringen blir gjord. Den avgränsningen har sålunda gjorts att - upphävda bestämmelser inte har tagits med, trots att de i vissa fall har fortsatt tillämpning på grund av övergångsbestämmelser, - ändring i flertalet fall inte har gjorts i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till tidigare ändringsförfattningar, - vissa lagar som inte formellt har upphävts eller varit tidsbegränsade till sin giltighet, men som ändå får anses ha spelat ut sin roll, inte har tagits med. Det gäller t.ex. lagarna om 1975 respektive 1980 års folk- och bostadsräkningar. Ändringarna är av så enkel beskaffenhet att det inte har funnits skäl att behandla dem i författningskommentaren (avsnitt 10). 9 Ekonomiska konsekvenser Förslagen vad gäller räntebestämmelserna i skattebetalningslagen leder till en marginell minskning av statens ränteinkomster. Till största delen är det fråga om en tillfällig sänkning. Förslagen om utökad kontrolluppgiftsskyldighet beträffande utfärdande av optioner och avslutande av options- och terminsaffärer kan å andra sidan förväntas ge en något effektivare beskattning av sådana transaktioner. Även här är det fråga om en från statsfinansiell synpunkt marginell förändring. Sammantaget bedöms förslagen inte få några beaktansvärda statsfinansiella konsekvenser. De bedöms inte heller nämnvärt påverka vare sig skatteförvaltningens kostnader eller fullgörandekostnaderna för skattskyldiga m.fl. 10 Författningskommentar 10.1 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 8 kap. 19 § Genom en ändring i kommunalskattelagen (1928:370) har införts en ny sjunde mening i punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 33 § samma lag (se prop. 1996/97:133, bet. 1996/97:JuU17, rskr. 1996/97:216, SFS 1997:438). Någon följdändring gjordes då inte i den nu aktuella paragrafen. Hänvisningen i andra stycket till kommunalskattelagen blev därigenom felaktig. Detta rättas nu till. 10 kap. 18 § I andra stycket, som är nytt, har införts en bestämmelse som ger den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor möjlighet att efter beslut av skattemyndigheten redovisa mervärdesskatt på samma sätt som dem med ett större beskattningsunderlag, dvs. senast den 26, i december den 27, i månaden efter redovisningsperioden. Om den tidigare redovisningsordningen har valts skall skatten också betalas på det sätt som gäller för dem som har ett större beskattningsunderlag än 40 miljoner kronor. Detta följer av 16 kap. 4 §. Skattemyndighetens beslut om en ändrad skatteredovisning skall normalt gälla 12 månader framåt i tiden. Därigenom undviks det administrativa merarbete som skulle bli följden om den skattskyldige kunde få redovisningstiderna ändrade månad för månad. Fall kan dock uppkomma där den skattskyldige har berättigade önskemål om ändrade redovisningstider under endast en kortare period. En möjlighet har därför införts för skattemyndigheten att avvika från 12-månadersregeln. Det kan vara fråga om en skattskyldig som efter en ändring av redovisningstiderna fått ändrade förhållanden. Han kan exempelvis vid tiden för beslutet om ändrade redovisningstider ha haft en stor exportomsättning men därefter lagt ned den verksamheten. Huvudregeln är dock att skattemyndighetens beslut skall gälla minst tolv på varandra följande redovisningsperioder. 22 a § Genom paragrafen har lagen kompletterats med en bestämmelse som anger när den skattedeklaration i vilken mervärdesskatt för ett helt beskattningsår har redovisats enligt bestämmelserna i 15 § skall ha kommit in till skattemyndigheten. Det skall ha skett senast den 12 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång med undantag för månaderna januari och augusti, då deklarationen i stället skall ha kommit in senast den 17. Om den mervärdesskattskyldige är skyldig att också redovisa skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på ersättning för arbete som betalats ut under året skall detta ske löpande i skattedeklarationer som skall ha kommit in till skattemyndigheten enligt bestämmelserna i 22 §. 23 § Ändringen i första stycket är en direkt följd av att det förts in ett nytt andra stycke i 18 § som inte avses gälla kommuner och landsting. 16 kap. 4 § Paragrafens tillämpningsområde har genom ändringen i första stycket utvidgats till att också avse mervärdesskatt som avser en redovisningsperiod på ett helt beskattningsår och som skall redovisas enligt bestämmelserna i 10 kap. 22 a §. I detta fall skall skatten också ha betalats senast samma dag som skattedeklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten. I detta sammanhang införs i samma stycke i förtydligande syfte även en hänvisning till 10 kap. 12 §. Härigenom klargörs att den som genom nämnda paragraf har getts möjlighet att redovisa arbetsgivaravgifter vid någon annan tidpunkt än som anges i kapitlet skall betala avgifterna senast samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten. 7 § Ändringen innebär att redovisning av överskjutande ingående mervärdesskatt jämställs med inbetalning av skatt och att inbetalningen anses vara gjord den första förfallodagen i månaden efter redovisningsperioden. Om mervärdesskatten har redovisats i andra månaden efter redovisningsperioden eller senare skall dock betalningen anses ha gjorts den dag mervärdesskatten senast skall ha redovisats. Ändringarna medför att kostnadsränta inte kommer att beräknas på sådana skattebelopp, exempelvis skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och debiterad preliminär skatt, som täcks av sådan inbetalning som skall anses vara gjord genom en redovisning av överskjutande ingående mervärdesskatt. 19 kap. 7 § Ändringen i första stycket är en följd av ändringen i 16 kap. 7 §. På överskjutande ingående mervärdesskatt som har använts för betalning av annan skatt men som efter ett omprövningsbeslut har ändrats skall kostnadsräntan beräknas från och med dagen efter den dag betalningen enligt 16 kap. 7 § skall anses ha gjorts. 13 § Ändringen i andra stycket är en följd av ändringen i 16 kap. 7 §. Den nya bestämmelsen innebär att intäktsränta på överskjutande ingående mervärdesskatt som inte har använts för betalning av en skattefordran skall beräknas från och med dagen efter den dag då skatten enligt 16 kap. 7 § skall anses vara betald. 10.2 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Anvisningar till 19 § punkt 1 Förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom kommunal vuxenutbildning upphörde att gälla den 1 januari 1998. Förordning (1998:52) om stipendium efter genomfört basår inom gymnasial vuxenutbildning träder i kraft den 1 april 1998. Detta stipendium är av samma karaktär som det som reglerades i 1995 års förordning. Av samma skäl som framfördes i prop. 1995/96:102 s. 13 bör därför uttryckligen i lagtexten anges att sådant stipendium inte är skattepliktig intäkt. till 33 § punkt 3 I anvisningspunkten har lagts till att ledamöter i skattenämnd skall anses ha sitt tjänsteställe i bostaden. Som redovisats i avsnitt 7 föreslås de nya bestämmelserna tillämpas redan från och med den 1 januari 1997, dvs. med viss retroaktiv verkan. De föreslagna bestämmelserna innebär en lättnad i beskattningen. Den retroaktiva tillämpningen kan med hänsyn till att det endast är ett begränsat antal personer som berörs av ändringen, inte anses innebära några egentliga praktiska problem. Bestämmelserna kommer därmed också att tillämpas från samma tidpunkt som de nya reglerna om ersättning till ledamöter i skattenämnd började gälla. Ändringen i kommunalskattelagen har betydelse inte bara för avdragsrätten för resekostnader utan också för arbetsgivares skyldighet att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. De nya bestämmelserna skall i dessa avseenden gälla för resor som företagits under 1997. 10.3 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 7 § Enligt 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200) undantas från skatteplikt import av vara som efter importen skall säljas till ett annat EG-land. I punkt 28 har införts bestämmelser om att uppgifter som behövs för tillämpningen av reglerna om befrielse från mervärdesskatt vid import skall få registreras i skatteregistret. De uppgifter som skall registreras är bl.a. uppgifter om tullidentifikationsnummer, värdet av varuleveransen, utlämningsdag/tull- taxeringsdag samt importörens och den slutlige köparens namn, adress och registreringsnummer för mervärdesskatt. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Vid utsändning av arbetstagare till ett annat EU/EES-land eller konventionsland skall den anställdes tillhörighet till ett visst lands socialförsäkringssystem styrkas med ett intyg. Intygen sänds av försäkringskassan till berörd skattemyndighet. I punkt 29 har tagits in en bestämmelse om att uppgifter från intygen skall få tas in i skatteregistret. De uppgifter som skall registreras är uppgift om tillämplig lagstiftning, den anställdes namn och personnummer, om den anställde tillhör eller inte tillhör svensk socialförsäkring, vistelseadress i hemlandet och sysselsättningslandet, utsändningsperiodens början och slut, arbetsgivare i Sverige och i sysselsättningslandet samt uppgift om den utsände är näringsidkare. Uppgifterna används bl.a. för avstämning av redovisade arbetsgivaravgifter och uppgift om utsänd personal. 19 § Ändringen föranleds av att de uppgifter som skall hämtas in från tullmyndigheterna måste bevaras under lika lång tid som de kvartalsrapporter som skall lämnas enligt mervärdesskattelagen. Uppgifterna från tullmyndigheterna skall jämföras med de uppgifter som lämnas i kvartalsrapporterna. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. 10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 7 och 19 §§ Se kommentaren under avsnitt 10.3. Paragraferna föreslås ändrade i prop. 1997/98:63 En reformerad yrkestrafiklagstiftning. 10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 3 kap. 32 c § I ett nytt andra stycke införs en skyldighet för värdepappersinstitut att lämna kontrolluppgift vid utfärdande av optioner samt vid slutförande av options- och terminsaffärer även om skyldighet att upprätta avräkningsnota inte finns. Optionerna och terminerna skall utgöra finansiella instrument. Vid avyttring av finansiella instrument skall annars kontrolluppgift lämnas endast om skyldighet föreligger att upprätta avräkningsnota. När optionsaffärer slutförs genom kontantavräkning eller förfall och när terminsaffärer slutförs genom kontantavräkning behöver sådant dokument inte upprättas. Genom den skyldighet som nu införs skall kontrolluppgift lämnas oavsett hur affären slutförs. Om affären slutförs genom lösen eller leverans behandlas affären såsom förvärv eller försäljning av den underliggande egendomen. Det är det värdepappersinstitut som har registrerat affären som skall lämna kontrolluppgiften. I de fall affären inte registreras, dvs. när handeln inte sker vid en börs, skall i stället det institut som medverkat till affären lämna kontrolluppgift. Stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Tredje stycket har kompletterats så att bestämmelsen omfattar uppgifter om ersättning efter avdrag för kostnader, antalet finansiella instrument samt slag och sort även vid utfärdande av optioner och slutförande av options- och terminsaffärer. I stycket anges också att i förfallssituationerna skall kontrolluppgiften ta upp den ersättning som lämnades vid förvärvet av optionen. Förteckning över remissinstanser till betänkandet Kontroll Reavinst Värdepapper (SOU 1997:27) Följande remissinstanser har avgett yttrande över Skattekontroll- utredningens delbetänkande Kontroll Reavinst Värdepapper (SOU1997:27): Sveriges Riksbank, Datainspektionen, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Fondbolagens förening, Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), Landsorganisationen i Sverige (LO), OM Stockholm AB, Stockholms fondbörs AB, Svenska Arbets- givareföreningen SAF, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlare- föreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Industri- förbund och Värdepapperscentralen VPC AB. Följande remissinstanser har beretts tillfälle men avstått från att yttra sig över betänkandet: Aktiefrämjandet, Obligationsfrämjandet, Stadshy- potek AB, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Lagrådsremissens lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) dels att 8 kap. 19 §, 10 kap. 18 och 23 §§, 16 kap. 4 och 7 §§ samt 19 kap. 7 och 13 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 kap. 22 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 19 § Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall skatteavdrag göras endast till den del ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i punkt 3 respektive 3 a eller, när det gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften. Om en tjänsteresa som avses i punkt 3 elfte stycket av anvis- ningarna till 33 § kommunalskatte- lagen varar mer än två år på samma ort eller, i fall som avses i punkt 3 andra stycket sjunde och åttonde meningarna av samma anvisningar, tre år på samma ort, skall skatteavdraget beräknas på hela ersättningen. Skattemyndig- heten får dock, efter ansökan av den som betalar ut ersättningen, besluta att skatteavdrag skall göras enligt första stycket även under en viss längre tid. Om en tjänsteresa som avses i punkt 3 elfte stycket av anvis- ningarna till 33 § kommunalskatte- lagen varar mer än två år på samma ort eller, i fall som avses i punkt 3 andra stycket åttonde och nionde meningarna av samma anvisningar, tre år på samma ort, skall skatteavdraget beräknas på hela ersättningen. Skattemyndig- heten får dock, efter ansökan av den som betalar ut ersättningen, besluta att skatteavdrag skall göras enligt första stycket även under en viss längre tid. 10 kap. 18 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor, skall lämna skattedeklaration enligt följande uppställning. ___________________________________________________________ Deklaration som skall skall avse skatteavdrag och mervärdesskatt ha kommit in till skatte- och arbetsgivaravgifter för redovisnings- myndigheten senast för redovisningsperio- perioden den ___________________________________________________________ 12 februari januari december 12 mars februari januari 12 april mars februari 12 maj april mars 12 juni maj april 12 juli juni maj 17 augusti juli juni 12 september augusti juli 12 oktober september augusti 12 november oktober september 12 december november oktober 17 januari december november ___________________________________________________________ Skattemyndigheten skall besluta att mervärdesskatt som annars skall redovisas enligt första stycket skall redovisas enligt bestämmel- serna i 19 § om den skattskyldige begär det. Beslutet skall, om inte särskilda skäl talar emot det, gälla minst tolv på varandra följande redovisningsperioder. 22 a § En sådan mervärdesskattskyldig som enligt 15 § har en redovisningsperiod som är ett helt beskattningsår skall redovisa mer- värdesskatten i en skattedeklaration som skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 12 i andra månaden efter redovis- ningsperiodens utgång, med undantag för månaderna januari och augusti då deklarationen i stället skall ha kommit in senast den 17. 23 § Kommuner och landsting skall alltid lämna skattedeklaration enligt uppställningen i 18 §, utom i januari och augusti, då deklarationen i stället skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 12 i månaden. Kommuner och landsting skall alltid lämna skattedeklaration enligt uppställningen i 18 § första stycket, utom i januari och augusti, då deklarationen i stället skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 12 i månaden. Vad som sägs i 20 § gäller inte kommuner och landsting. 16 kap. 4 §1 Avdragen skatt, arbetsgivarav- gifter och mervärdesskatt som skall redovisas i en skattede- klaration skall ha betalats senast samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten enligt 10 kap. 18, 19 eller 22 §. Avdragen skatt, arbetsgivarav- gifter och mervärdesskatt som skall redovisas i en skattede- klaration skall ha betalats senast samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten enligt 10 kap. 12, 18, 19, 22 eller 22 a §. Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en skattedeklaration, senast den 12, i januari senast den 17, i månaden efter redovisningsperioden. Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration enligt 10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten. 7 § Inbetalning av skatt som görs genom avräkning i en skatte- deklaration mot överskjutande ingående mervärdesskatt, som redovisats senast den 26, i de- cember senast den 27, i den månad inbetalningen skulle vara gjord, anses ha gjorts på förfallodagen. Avräkning mot överskjutande ingående mervärdesskatt i övriga fall anses ha gjorts när mervärdesskatten senast skall ha redovisats. Redovisning av överskjutande ingående mervärdesskatt skall jämställas med inbetalning av skatt, varvid inbetalningen anses gjord den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisningsperio- den. Om mervärdesskatten har redovisats i andra månaden efter redovisningsperioden eller senare skall dock betalningen anses ha gjorts den dag mervärdesskatten senast skall ha redovisats. 19 kap. 7 § När det är fråga om skatt som skall betalas till följd av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsränta från och med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag eller, när det är fråga om slutlig skatt, från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den dag betalning senast skall ske med anledning av skattemyndighetens eller domstolens beslut. När det är fråga om skatt som skall betalas till följd av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsränta från och med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag eller den tidigare dag som skatten enligt 16 kap. 7 § anses vara betald, eller, när det är fråga om slutlig skatt, från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den dag betalning senast skall ske med anledning av skattemyndighetens eller domstolens beslut. När det är fråga om ingående mervärdesskatt som skall betalas tillbaka till följd av ett beslut enligt 9 kap. 5 § femte stycket första meningen mervärdesskattelagen (1994:200) skall kostnadsräntan inte beräknas för tid fram till och med den dag betalning senast skall ske. Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. 13 § Intäktsränta skall beräknas från och med den 13 februari taxeringsåret för 1. skatt som skall betalas tillbaka på grund av nedsättning enligt 11 kap. 13 § eller enligt ett beslut om slutlig skatt efter avdrag enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 och tillägg enligt 11 kap. 14 § andra stycket 2 a och b, eller 2. skatt som skall betalas tillbaka enligt 18 kap. 3 §. För överskjutande ingående mervärdesskatt som har redovisats i skattedeklaration enligt 10 kap. 18 eller 19 § och som inte använts för avräkning enligt 16 kap. 7 § beräknas räntan från och med dagen efter den då deklarationen senast skall ha kommit in. För överskjutande ingående mervärdesskatt som har redovisats i skattedeklaration enligt 10 kap. 18 eller 19 § beräknas räntan från och med dagen efter den dag som skatten enligt 16 kap. 7 § anses vara betald. _______________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998. 2. Den nya bestämmelsen i 10 kap. 22 a § tillämpas vid redovisning av mervärdesskatt för redovisningsperioder som har gått till ända efter utgången av år 1997. 3. De nya bestämmelserna i 16 kap. 7 § samt 19 kap. 7 och 13 §§, tillämpas från och med redovisningsperiod som gått till ända den 31 augusti 1998. 4. Vid tillämpning av bestämmelsen om kostnadsränta vid för sen betalning i 19 kap. 7 § tredje stycket och 8 § första meningen skall räntan under tiden den 1 januari 1998 till och med den 31 augusti 1998 beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan. 2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom föreskrivs att punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anvisningar till 33 § 3.1 Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag för den ökning i levnadskostnaden, som han har haft på grund av att han vistats utom sin vanliga verksamhetsort. Den v a n l i g a v e r k s a m- h e t s o r t e n utgörs av ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe. Med vanlig verksamhetsort likställs ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den skattskyldiges bostad. T j ä n s t e s t ä l l e är den plats där en arbetstagare fullgör huvuddelen av sitt arbete. Om detta sker under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses som tjänsteställe i regel den plats där arbetstagaren fullgör en del av sitt arbete, såsom att hämta och lämna arbetsmaterial eller utföra förberedande och avslutande arbetsuppgifter. Om arbetet på varje arbetsplats pågår begränsad tid enligt de villkor som gäller för vissa arbetstagare inom byggnads- och anläggnings- branschen eller därmed jämförliga branscher skall den skattskyldiges bostad anses som tjänsteställe. För reservofficerare skall bostaden anses som tjänsteställe. Detsamma skall gälla för nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd eller arrendenämnd. En skattskyldig som under begränsad tid arbetar vid någon av Europeiska unionens institutioner eller organ eller vid Europaskolorna men får den huvudsakliga delen av lönen för arbetet från annan arbetsgivare skall, under längst tre år, anses ha sitt tjänsteställe hos den arbetsgivare som betalar den huvudsakliga delen av lönen, om den skattskyldige begär det. Om bostaden på arbetsorten är tillfällig och beror enbart på tjänsteutövningen, skall den inte anses som sådan bostad som avses i andra meningen, under förutsättning att den skattskyldige har annan permanent bostad. Den v a n l i g a v e r k s a m- h e t s o r t e n utgörs av ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe. Med vanlig verksamhetsort likställs ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den skattskyldiges bostad. T j ä n s t e s t ä l l e är den plats där en arbetstagare fullgör huvuddelen av sitt arbete. Om detta sker under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses som tjänsteställe i regel den plats där arbetstagaren fullgör en del av sitt arbete, såsom att hämta och lämna arbetsmaterial eller utföra förberedande och avslutande arbetsuppgifter. Om arbetet på varje arbetsplats pågår begränsad tid enligt de villkor som gäller för vissa arbetstagare inom byggnads- och anläggnings- branschen eller därmed jämförliga branscher skall den skattskyldiges bostad anses som tjänsteställe. För reservofficerare skall bostaden anses som tjänsteställe. Detsamma skall gälla för nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd, arrendenämnd eller skattenämnd. En skattskyldig som under begränsad tid arbetar vid någon av Europeiska unionens institutioner eller organ eller vid Europaskolorna men får den huvudsakliga delen av lönen för arbetet från annan arbetsgivare skall, under längst tre år, anses ha sitt tjänsteställe hos den arbetsgivare som betalar den huvudsakliga delen av lönen, om den skattskyldige begär det. Om bostaden på arbetsorten är tillfällig och beror enbart på tjänsteutövningen, skall den inte anses som sådan bostad som avses i andra meningen, under förutsättning att den skattskyldige har annan permanent bostad. Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi, merkostnad för måltider samt diverse småutgifter. Har arbetsgivare för förrättning inom riket utgivit ersättning för att täcka kostnadsökningen för måltider och småutgifter (dagtraktamente) och visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag som tagits i anspråk för resan högst med ett belopp som motsvarar 0,5 procent av det för beskattningsåret gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring avrundat till närmaste tiotal kronor (helt maximibelopp) och för varje halv dag högst med ett halvt maximibelopp. Har arbetsgivare för förrättning utom riket utgivit dagtraktamente, och visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag som tagits i anspråk för resan högst med belopp som kan anses motsvara den normala ökningen i levnadskostnaderna under en dag i respektive förrättningsland (helt normalbelopp) och för varje halv dag högst med ett halvt normalbelopp. Helt normalbelopp avser kostnadsökning för frukost, för lunch och middag bestående av en rätt på restaurang av normal standard samt för småutgifter under varje hel dag som har tagits i anspråk för resan. Föreligger särskilda skäl får normalbeloppet avse kostnadsökning för måltider på restaurang av bättre standard. Uppehåller sig den anställde under tjänsteresa samma dag i mer än ett land bestäms det högsta beloppet för avdrag med hänsyn till det land där han har uppehållit sig den längsta tiden av dagen (06.00-24.00). Som hel dag anses även avresedag om resan påbörjats före kl. 12.00 och hemkomstdag om resan avslutats efter kl. 19.00. Som halv dag anses avresedag om resan påbörjats kl. 12.00 eller senare och hemkomstdag om resan har avslutats kl. 19.00 eller tidigare. Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen under förrättning som varit förenad med övernattning inom riket i en och samma anställning varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad som sägs i fjärde stycket, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda anställning under beskattningsåret. Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen under förrättning som varit förenad med övernattning på utrikes ort i en och samma anställning varit större än avdrag som beräknats enligt femte stycket, får kostnadsökningen beräknas för varje förrättning för sig. Om den skattskyldige inte fått ersättning från arbetsgivaren för att täcka kostnadsökning för måltider och småutgifter men gör sannolikt att han haft sådana merkostnader medges avdrag vid förrättning inom riket enligt schablon med ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom riket enligt schablon med ett halvt normalbelopp per dag. Avdrag för kostnad för logi medges med belopp motsvarande den faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte visa logikostnaden medges avdrag med belopp motsvarande ersättning som uppburits från arbetsgivaren (nattraktamente). Detta avdrag får dock inte överstiga vid förrättning inom riket ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom riket ett halvt normalbelopp per natt. Har skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader enligt denna punkt tillhandahållits kostförmån skall avdraget reduceras med hänsyn härtill, såvida inte förmånen avser fri kost som tillhandahållits på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte utgör skattepliktig intäkt. När arbete utom den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och samma ort under längre tid än tre månader i en följd bedöms rätten till avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a. En löpande förrättning anses bruten endast av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till annan ort under minst fyra veckor. Med arbetsgivare jämställs annan utbetalare av traktamente om den huvudsakliga delen av arbetet utförs för denne. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering. De nya föreskrifterna skall dock tillämpas för resor som företagits efter den 31 december 1996. 3 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §2 För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi. 2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen. 7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2–4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen. 9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370). 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalans- omslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion. 26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen. 28. Uppgifter från Generaltull- styrelsen om debiterad mervärdes- skatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som upp- gifterna avser. 29. Uppgifter från Riksför- säkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad löne- summa, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma samt om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan. 28. Uppgifter från Generaltull- styrelsen om debiterad mervärdes- skatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som upp- gifterna avser samt uppgifter från tullmyndigheter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § mervärdesskattelagen. 29. Uppgifter från Riksför- säkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad löne- summa, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning. 19 §3 Om inte annat sägs i andra–fjärde styckena skall sådana uppgifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut. Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av F- skattsedel och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om 1. personnummer för make och person som likställs med make vid beskattningen, 2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet, 3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på kontrolluppgift om inkomst av kapital, 4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370), 5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt. Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26– 29 skall gallras två år efter utgången av det år då uppgifterna registrerades. Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26– 29, med undantag av uppgifter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § mervärdesskattelagen (1994:200), skall gallras två år efter utgången av det år då uppgifterna registrerades. Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades. Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första eller fjärde stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. 4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 32 c § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 32 c § Kontrolluppgift om avyttring av finansiellt instrument skall, i annat fall än som avses i 22 eller 32 a §, lämnas av värdepappersinstitut i de fall institutet är skyldigt att upprätta avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Kontrolluppgift om finansiella instrument, såvitt avser utfärdande av optioner och slutförande av options- och terminsaffärer som inte innebär förvärv eller försäljning av egendom, skall lämnas av det värdepappers- institut som registrerar optionen eller terminen eller som på annat sätt medverkar vid utfärdandet eller slutförandet, även om skyldighet att upprätta av- räkningsnota inte finns. Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo. Kontrolluppgiften skall ta upp den ersättning som överenskommits vid avyttringen efter avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader, antalet avyttrade finansiella instrument samt slag och sort. Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo. Kontrolluppgiften skall ta upp den ersättning som överenskommits vid avyttringen, utfärdandet eller slutförandet efter avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader, antalet finansiella instrument samt slag och sort. Om tiden för utnyttjande av en option har löpt ut utan att optionen har utnyttjats skall kontrolluppgiften ta upp den ersättning som lämnades vid förvärvet av optionen. Uppgiftsskyldighet föreligger inte vid byten som avses i 27 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt respektive 6 § lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid 2000 års taxering. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-19 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg. Enligt en lagrådsremiss den 5 mars 1998 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid Engquist och kammarrättsassessorn Marie Jönsson. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen 7 och 19 '' Hänvisningarna till 3 kap. 30 ' mervärdesskattelagen (1994:200) skall, såsom också har angetts i motiven till ändringarna, rimligen avse enbart andra stycket i den bestämmelsen; i 12 ' mervärdesskatteförordningen (1994:223) talas endast om att tullmyndigheten vid tillämpning av andra stycket i 3 kap. 30 ' skall lämna uppgift om importen till Riksskatteverket. De föreslagna bestämmelserna i skatteregisterlagen bör därför begränsas till att avse 3 kap. 30 ' andra stycket mervärdesskattelagen. Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 3 kap. 32 c ' I paragrafens andra stycke föreslås att skyldigheten att lämna kontroll- uppgift utvidgas till att omfatta vissa transaktioner som, även om de avser slutförandet av en affär, inte utgör sådan avyttring som avses i första stycket och där plikt att upprätta avräkningsnota följaktligen inte heller föreligger enligt 3 kap. 9 ' lagen (1991:981) om värdepappers- rörelse. En förutsättning för uppgiftsskyldigheten är, att affären gäller sådana optioner eller terminer som är att beteckna som "finansiella instrument" i den mening som avses i 1 kap. 1 ' lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Huruvida en option eller termin i ett visst fall skall anses vara ett sådant finansiellt instrument kan ibland diskuteras, men det får accepteras att den frågan inte kan lösas inom ramen för den föreslagna bestämmelsen. Syftet med bestämmelsen synes emellertid tydligare framgå, om formuleringen justeras t.ex. enligt följande: "Även om skyldighet att upprätta avräkningsnota inte finns skall såvitt avser sådana optioner och terminer som är finansiella instrument kontrolluppgift om utfärdande av optioner och slutförande av options- och terminsaffärer, som inte innebär förvärv eller försäljning av egendom, lämnas av det värdepappersinstitut som registrerar optionen eller terminen eller som på annat sätt medverkar vid utfärdandet eller slutförandet." Övriga lagförslag Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1998 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Peterson, Freivalds, Tham, Åsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog, Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros Föredragande: statsrådet Östros Regeringen beslutar proposition 1997/98:134 Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och terminsaffärer, m.m. 1 Senaste lydelse 1997:1032. Senaste lydelse 1997:402. Senaste lydelse 1997:438. 1 Lagen omtryckt 1983:343. Senaste lydelse av 1 § 1997:523 3 § 1997:524 4 § 1990:1139 10 § 1997:354 11 § 1994:1905 12 § 1994:1905. 2 Senaste lydelse 1997:1038. 3 Senaste lydelse 1997:524. 1 Lagen omtryckt 1983:343. 2 Lydelse enligt prop. 1997/98:63. 3 Lydelse enligt prop. 1997/98:63. 1 Senaste lydelse av 2 kap. 33 § 1996:1334 3 kap. 33 § 1995:576 3 kap. 34 § 1996:1009 3 kap. 47 § 1992:1659 3 kap. 58 § 1997:495. Senaste lydelse 1995:576. 1 Balken omtryckt 1995:974. Senaste lydelse av 6 kap. 16 § 1997:990. Lydelse av 6 kap. 17 b § enligt prop. 1997/98:7. 1 Lagen omtryckt 1982:1134. Senaste lydelse av 36 § 1991:493. 1 Senaste lydelse av 1 kap. 5 § 1996:952 6 kap. 3 § 1996:952 9 kap. 3 § 1997:492. 2 Senaste lydelse 1997:1329. 1 Senaste lydelse av 6 § 1990:392. 1 Lagen omtryckt 1988:198. Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:1693 1 kap. 24 § 1997:164. 1 Senaste lydelse av 17 kap. 1 § 1993:1193 17 kap. 2 § 1993:1193 18 kap. 9 § 1994:1909 20 kap. 2 § 1994:1909. 1 Senaste lydelse av 20 § 1990:372. 1 Senaste lydelse av 1 § 1995:1202. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996 6 § 1996:948 17 § 1993:463 21 § 1993:463 22 § 1993:899. 1 Senaste lydelse av 4 § 1990:361. 1 Senaste lydelse av 3 kap. 1 § 1991:495. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1992:1440 3 § 1995:1201. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857 22 § 2 mom. 1993:1196 44 § 1991:499 52 § 1 mom. 1992:625. 1 Senaste lydelse av 4 § 1996:958 6 § 1996:958 7 § 1996:958 8 § 1996:958 9 § 1997:539 11 § 1996:958. 1 Senaste lydelse av 34 § 1997:989. 1 Senaste lydelse av 10 § 1996:960 23 § 1997:1047. 1 Senaste lydelse av 1 § 1996:964 3 § 1996:964. 1 Senaste lydelse av 3 kap. 26 a § 1996:1320 12 kap. 1 § 1997:502 12 kap. 1 a § 1997:502 12 kap. 2 § 1997:502 19 kap. 1 § 1996:965 19 kap. 6 § 1996:965 20 kap. 1 § 1997:502. 1 Senaste lydelse av 8 § 1996:1000. 1 Senaste lydelse 1997:1032. 1 Senaste lydelse 1997:438. 1 Lagen omtryckt 1983:343. 2 Senaste lydelse 1997:1038. 3 Senaste lydelse 1997:524. Senaste lydelse 1995:576. Prop. 1997/98:134 67 1 Prop. 1997/98:134 Bilaga 1 Prop. 1997/98:134 Bilaga 2 Prop. 1997/98:134 Bilaga 2 Prop. 1997/98:134 Bilaga 3 Prop. 1997/98:134 Bilaga 3 67 Prop. 1997/98:134 89