Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 1997/98:51 Redogörelse för en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1998 Skr. 1997/98:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 18 december 1997 Göran Persson Margot Wallström (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Den 3 december 1997 träffade företrädare för staten och Landstingsförbun- det en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för år 1998. Överenskommelsen godkändes av regeringen den 4 december och omfat- tar 1 217 miljoner kronor, som skall fördelas mellan landets 26 sjukvårds- huvudmän. Detta skall ställas i relation till de drygt 90 miljarder kronor som landstingen använder för att finansiera hälso- och sjukvården. De bidrag som fördelas genom dessa medel har därmed huvudsakligen betydelse som signal- och stimulansmedel gentemot sjukvårdshuvudmännen. Liksom under 1997 skall huvuddelen av Dagmarmedlen användas för att stimulera utvecklingen av metoder för att följa upp, utvärdera och bedöma sjukvårdens effekter inom tre huvudområden; en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård, verksamhetsutveckling och informationsförsörjning. Även för år 1998 lämnas särskild ersättning för medicinska rehabilite- rings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården. Ersättningen är 235 miljoner kronor. Detta innebär en neddragning av beloppet med 15 miljoner kronor jämfört med föregående år. På motsvarande sätt som för år 1997 lämnas verksamhetsstöd till Handi- kappinstitutet. Inom ramen för överenskommelsen lämnas även vissa sär- skilda ersättningar för bl.a. landstingens kostnader för administration av ersättningar till privata läkare och sjukgymnaster samt för viss verksamhet som belastar vissa landsting mer än andra. Enligt överenskommelsen för år 1998 har staten och Landstingsförbundet redan nu enats om några gemensamma ambitioner inför en planerad över- enskommelse för åren 1999 och 2000. Parterna har vidare enats om att den övergripande inriktningen skall vara att den planerade överenskommelsen dels skall sträcka sig över två år, dels träffas under våren 1998, dvs. betyd- ligt tidigare under året än vad som i regel varit fallet under föregående år. Staten och Landstingsförbundet är också överens om att på olika sätt förbe- reda en behandling av de förslag HSU 2000 lagt fram i sitt delbetänkande Patienten har rätt (SOU 1997:154) om en generell behandlingsgaranti inom tre månader samt om behandling av vissa svåra och mycket ovanliga sjuk- domstillstånd. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Överenskommelsen för år 1998 i huvuddrag 4 2.1 Ersättningsbelopp 4 2.2 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård, verksamhets- utveckling och informationsförsörjning 6 2.3 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser 7 2.4 Vissa särskilda ersättningar 7 2.5 Gemensamma ambitioner för åren 1999 och 2000 8 Bilaga 9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1998.............................................................................29 1 Ärendet och dess beredning Den 3 december 1997 träffade företrädare för staten och Landstingsförbun- det en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för år 1998. Denna redovisas i sin helhet i bilaga till skrivelsen. Såväl Landstingsförbundets styrelse som regeringen har godkänt överens- kommelsen. Den gäller fr.o.m. den 1 januari 1998 under förutsättning att riksdagen bifaller regeringens budgetproposition (prop. 1997/98:1) i denna del. 2 Överenskommelsen för år 1998 i huvuddrag Den ekonomiska ramen för år 1998 uppgår till sammanlagt 1 217 miljoner kronor. Detta är, jämfört med föregående år, 48 miljoner kronor mer. An- ledningen till detta är främst att den ersättning som utgått, och alltjämt utgår, till sjukvårdshuvudmännen för administration av utbetalningar m.m. till pri- vatpraktiserande läkare och sjukgymnaster tidigare legat utanför överens- kommelsen nu inordnats i densamma. Ersättningen som uppgår till knappt 33 miljoner kronor samt en ytterligare satsning på vissa verksamheter, vars kostnader belastar några få landsting mer än andra, förklarar den ökning av ramen för överenskommelsen som skett. 2.1 Ersättningsbelopp Följande ersättningar lämnas enligt överenskommelsen för år 1998 (miljoner kronor) Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 1998 1. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård 1.1. Nationellt 31,5 Mkr varav SBU 10,5 kvalitetsregister 15 nationella parametrar 4 nationella riktlinjer 2 1.2. Regional 550 Mkr 2. Verksamhetsutveckling 2.1. Nationellt 20 Mkr 2.2. Regionalt 100 Mkr 3. Informationsförsörjning 3.1. Nationellt 22 Mkr varav MARS 4 EpC 2,5 Särskilda medel för in formationsförsörjning 9,5 Producentobunden läkemedelsinfo 6 3.2. Regionalt 140 Mkr 3.2.1. Informationssystem för pat och allmänhet 6 Mkr 4. Rehabiliterings- och behandlingsinsatser 235 Mkr 5. Uppföljning och utvärdering 1,5 Mkr 6. Handikappinstitutet 51 Mkr 7. Vissa särskilda ersättningar 50 Mkr 8. Ers. till anh. till HIV-smittade 10 Mkr Summa: 1 217 Mkr 2.2 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård, verksamhetsutveckling och informationsförsörjning Genom överenskommelsen vill parterna stimulera sjukvårdshuvudmännen och de verksamma inom vården att utveckla metoder för ett kontinuerligt kvalitets- och utvecklingsarbete. De största effektiviseringsvinsterna nås sannolikt genom att hälso- och sjukvårdspersonalen själv med hjälp av forskningsrön diskuterar och enar sig om vad som är adekvata insatser vid olika sjukdomstillstånd. För närvarande är det mycket stora skillnader i me- dicinsk praxis, dvs. vad som faktiskt görs, mellan olika geografiska områ- den, medicinska enheter och enskilda läkare. Mot bakgrund av målet för hälso- och sjukvården som enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, är det ange- läget att så långt möjligt utjämna sådana skillnader. Lokala uppföljningssystem för att dokumentera och analysera verksamhe- tens ändamålsenlighet skall därför utvecklas och etableras hos sjukvårds- huvudmännen. Ny kunskap måste också snabbt kunna integreras i det dagliga arbetet. För att stödja utvecklingsarbetet inom dessa områden har parterna enats om att avsätta sammanlagt 581,5 miljoner kronor, varav 31,5 miljoner kronor på nationell nivå och 550 miljoner kronor på regional nivå. Nuvarande personal- och organisationsstruktur behöver förändras för att stödja den kunskapsutvecklande arbetsplatsen. Ett mer patientorienterat ar- betssätt förutsätter att utvecklingsinsatserna av såväl ledare som alla medar- betare inriktas på att bryta den traditionella hierarkiska organisation och det revirtänkande som fortfarande till viss del utmärker hälso- och sjukvården. Under år 1998 har parterna enats om att avsätta 20 miljoner kronor på natio- nell nivå för att stimulera ett utvecklingsarbete inom detta område. Ytterligare 100 miljoner kronor avsätts på regional nivå för att stimulera utvecklingen av arbetsorganisationen så att personalens kompetens på alla nivåer bättre kan tas tillvara. En hälso- och sjukvård som i än högre grad än i dag är patientorienterad och kunskapsbaserad förutsätter att informationsförsörjningen utvecklas och att ny informationsteknologi utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Parterna har också enats om att på nationell nivå avsätta 22 miljoner kronor även under år 1998 för detta ändamål. Medlen skall bl.a. användas för att inom Socialstyrelsen fortsätta utbyggnaden av faktabasen MARS och Epi- demiologiskt Centrum (Epc) samt för att fullfölja utvecklingsarbetet av na- tionella kvalitetsregister. Många patienter klagar på att de får för dålig information om sin sjukdom, vad de eventuellt själva kan göra för att lindra sina besvär, vilka behand- lingsalternativ det finns etc. Många sjukvårdshuvudmän har på allvar upp- märksammat detta och gör stora satsningar för att förbättra informationen och involvera patienterna och deras anhöriga i utvecklingen av vården. För att ytterligare stimulera huvudmännens utvecklingsinsatser har parterna enats om att för år 1998, liksom för år 1997, avsätta 140 miljoner kronor för att stärka möjligheterna att med informationsteknologi stödja en patientfokuserad och kunskapsbaserad utveckling. 2.3 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser Sedan år 1991 har särskilda medel årligen avsatts inom ramen för ersättning- arna från sjukförsäkringen för rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården. Syftet har varit att öka kapaciteten inom området me- dicinsk rehabilitering för att snabbare återföra människor till arbetslivet eller till ett aktivt liv i övrigt. I Dagmaröverenskommelsen för år 1996 bedömde parterna att detta sti- mulansbidrag borde finnas kvar under åren 1996 – 1998. Detta skedde mot bakgrund av en utvärdering, där bl.a. vikten av en mer långsiktig projektpla- nering än en ettårig sådan framhölls. Även om de slutliga beloppen skulle bestämmas senare menade parterna att minst 250 respektive 150 miljoner kronor skulle avsättas för åren 1997 respektive 1998 för att vissa mer lång- siktiga projekt skall kunna slutföras. Regeringen behandlade i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) frågan om de särskilda medlen från sjukförsäkringen för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser fr.o.m. år 1997. Regeringen ansåg att den samverkan mellan försäkringskassorna och sjuk- vårdshuvudmännen som kommit till stånd med stöd av sådana medel kunde anses så etablerad att den i huvudsak förutsattes kunna ske med befintliga resurser. En neddragning av de särskilda stimulansmedlen med 185 miljoner kronor år 1997 och 200 miljoner kronor år 1998 respektive år 1999 ansågs därför motiverad. Parterna har mot denna bakgrund enats om att ersättningsbeloppet för år 1998 för rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvår- den i enlighet med sistnämnda proposition skall vara 235 miljoner kronor. 2.4 Vissa särskilda ersättningar Det finns vissa verksamheter inom den svenska hälso- och sjukvården vars kostnader belastar några få landsting mer än de övriga. För att möta omstän- digheter av den här karaktären har parterna enats om att avsätta ett belopp motsvarande 50 miljoner kronor för år 1998. Bland dessa verksamheter finns sådana som det är ett riksintresse att re- surserna upprätthålls och utvecklas. Exempel på detta är vård av tvångsom- händertagna HIV-smittade från hela landet och akut sjukvård av utländska medborgare som inte omfattas av EU:s regler eller någon konvention. Den största delen av beloppet utgörs av den ersättning (32,8 miljoner kronor) till landstingen för administrationen av privata vårdgivares verksamhet som utgått med motsvarande summa även för åren 1996 och 1997, och som med oförändrad fördelning mellan sjukvårdshuvudmännen har inkluderats i den nya ersättningen. Sjukvårdshuvudmännen skall också fortsättningsvis an- svara för handledning och praktiktjänstgöring av kiropraktorer och napra- pater. Den miljon kronor som tidigare avsatts i särskild ordning för detta ändamål ingår nu i det totala beloppet om 50 miljoner kronor. Parterna är vidare ense om att fortsätta diskussionerna angående hur man på ett effektivt sätt löser hanteringen av vissa funktioner av s.k. riksintresse inom hälso- och sjukvården. 2.5 Gemensamma ambitioner för åren 1999 och 2000 Staten och Landstingsförbundet är redan nu överens om den övergripande inriktningen inom vissa områden inför nästa överenskommelse och har där- för valt att uttrycka några gemensamma ambitioner. Här sägs bl.a. att par- terna är ense om att den planerade överenskommelsen bör omfatta två år, det vill säga åren 1999 och 2000. Man är vidare överens om att den bör träffas under våren 1998. Genom att överenskommelsen träffas tidigare under året förutsätts den ge större möjligheter att få ett bättre genomslag på hälso- och sjukvårdens ut- veckling under året. Långsiktigheten i överenskommelsen bidrar även till att ge bättre förutsättningar för detta. Det längre perspektivet i överenskommel- sen medför också att parterna behöver kunna följa utvecklingen bättre. Upp- följning och utvärdering utgör således allt viktigare inslag framöver. Prioriterade områden som parterna vidare enats om att behandla i den kommande överenskommelsen är tillgängligheten inom hälso- och sjukvår- den och patientens möjligheter till delaktighet och inflytande över val av vårdgivare, diagnostisering, behandling och rehabilitering. Vidare avser parterna att behandla förutsättningarna för att ta tillvara vårdresurser även utanför sjukvårdshuvudmännens egen verksamhet. HSU 2000 har genom sitt betänkande Patienten har rätt (SOU 1997:154) aktualiserat två frågor som påverkar överenskommelsen för åren 1999 och 2000. Dels är det frågan om en generell behandlingsgaranti inom tre månader som parterna, på olika sätt, skall behandla förutsättningarna för. Dels skall parterna behandla frågan om specialistvård för patienter med svåra och mycket ovanliga sjukdomstillstånd utanför det egna lands- tingsområdet. SOCIALDEPARTEMENTET 1997-12-03 LANDSTINGSFÖRBUNDET Överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1998. Den svenska hälso- och sjukvårdens mål är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. I många avseenden har vi idag en hälso- och sjukvård på internationellt jämförelsevis hög kvalitativ nivå. De senaste årens samhällsekonomiska utveckling har dock framtvingat en neddragning av hälso- och sjukvårdens ekonomiska resurser. Till stor del har negativa effekter på tillgänglighet och kvalitet kunnat undvikas genom en höjling av sjukvårdens produktivitet. Parterna bedömer att de ekonomiska resurserna för hälso- och sjukvården kommer att successivt förstärkas under de närmast kommande åren. I rege- ringens ekonomiska vårproposition 1997 (prop. 1996/97:150) föreslogs att kommuner och landsting skulle tillföras ytterligare medel genom höjning av de allmänna statsbidragen. För 1997 föreslogs en nivåhöjning om 4 miljarder och för 1998 ytterligare en nivåhöjning med 4 miljarder kronor, dvs. totalt 8 miljarder kronor. De ökade statsbidrag som föreslagits bör leda till att antalet sysselsatta inom den kommunala sektorn ökar och att resurs- tillskottet tillförs vården, omsorgen och skolan. Regeringen anser att inriktningen bör vara att resurstillskottet leder till att kommuner och landsting vidtar åtgärder så att väntetiderna i sjukvården blir kortare, kvaliteten i äldreomsorgen blir högre, de psykiskt störda ges en bättre vård och omsorgen och vården i livets slutskede förbättras. Regeringen har vidare aviserat ett ytterligare tillskott till kommuner och landsting om 4 miljarder kronor för år 1999 och ytterligare 4 miljarder för år 2000 i syfte att öka sysselsättningen och förbättra kvaliteten i vården, om- sorgen och skolan. Regeringen har för avsikt att återkomma i vårpropositio- nen 1998 om hur de extra medlen för de två sistnämnda åren skall tillföras sektorn. Totalt innebär dessa förslag således en nivåhöjning om 16 miljarder kronor år 2000 jämfört med år 1996. Även med de nämnda bidragshöjningarna fortsätter sjukvårdshuvudmän- nens ekonomi att vara ansträngd och vissa sjukvårdshuvudmän kommer att behöva genomföra kostnadsminskningar fram till år 2000 för att uppnå eko- nomisk balans. Självfallet blir dock kraven på kostnadsminskningar mindre än vad de skulle ha blivit om statsbidragen inte hade höjts. Inför de kommande åren står hälso- och sjukvården inför stora utma- ningar. Nya krav kommer att ställas genom den medicinska och tekniska utvecklingen, samtidigt som behoven kommer att växa i takt med att ande- len äldre i befolkningen fortsätter att öka. Det är angeläget att hälso- och sjukvården kan möta dessa nya krav och behov. För att finna vägar för detta behövs arenor där förtroendevalda och de i hälso- och sjukvården professio- nellt verksamma möts för att skapa förståelse för varandras villkor och finna nya lösningar. Efter det att Prioriteringsutredningen avlämnat sitt slutbetänkande och regeringen avlämnat en proposition i frågan som riksdagen ställt sig bakom fortsätter arbetet på detta område. Direktiv har antagits för en delegation vilken skall arbeta vidare med uppföljning av riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. I delegationens uppdrag ligger bl.a. att bedöma effekterna av de riktlinjer riksdagen beslutat om. Bred enighet råder om att bibehålla hälso- och sjukvården på en kvalita- tivt hög nivå och samtidigt finna utrymme för ett fortsatt utvecklingsarbete. Strävan är att svensk hälso- och sjukvård också fortsättningsvis skall ligga långt fram inom den medicinska utvecklingen. Samtidigt vill vi gynna en utveckling, som leder till att patientens ställning stärks. God tillgänglighet, valfrihet, god omvårdnad och rätt till information är viktiga delar i en pa tientfokuserad utveckling. Parterna är också eniga om att särskilt lyfta fram behoven hos barn och ungdomar, äldre samt personer med psykiska störningar. Aktiviteter som ge- nomförs med medel från denna överenskommelse skall särskilt beakta nämnda gruppers behov. Landstingens kostnader för hälso- och sjukvård uppgår till ca 90 miljarder kronor. Denna överenskommelse omfattar 1 217 miljoner kronor. Överens- kommelsens syfte är att ge en plattform för en nationellt önskvärd riktning för de kommande årens utveckling. Vidare syftar den till att genom statligt stöd stimulera vissa utvecklingsaktiviteter och att finansiera delar av hälso- och sjukvårdens stödfunktioner som medicinska kvalitetsregister och visst uppföljnings- och utvärderingsarbete. Överenskommelsen för år 1998 bygger i stor utsträckning på 1997 års överenskommelse. Parterna är ense om att inriktningen är att under våren 1998 träffa en överenskommelse för åren 1999 och 2000. Vissa gemen- samma ambitioner inför arbetet med förestående överenskommelse kommer att redovisas senare. En patientfokuserad och tillgänglig vård Hälso- och sjukvården är en betydelsefull del av välfärdspolitiken i vårt land. Det är viktigt att känna tilltro till att hälso- och sjukvården finns till- gänglig när man är i behov av lindring, omvårdnad och behandling. Det är sjukvårdens uppgift att möta dessa behov, att skapa trygghet och att visa respekt för individernas självbestämmande. Detta ställer höga krav på kom- petens hos såväl hälso- och sjukvårdens ledare som medarbetare. För att öka förutsättningarna för hälso- och sjukvården att möta dagens och morgondagens behov och krav är det angeläget att hälso- och sjukvår- den stimuleras till att öka fokuseringen på patienters uttalade och outtalade vårdbehov. Omvårdnaden måste stärkas. Människors kunskaper om moderna rön och metoder måste tillvaratas och dialogen mellan patienter och vårdgivare stärkas. År 1997 infördes, genom Dagmaröverenskommelsen, en vårdgaranti vil- ken tar sikte på att öka tillgängligheten för alla patienter. Huvudinriktningen är att det ska finnas en god tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Det är primärvården som är ansvarig för de första kontakterna och ska erbjuda hjälp samma dag, antingen på telefon eller genom besök. Läkarbesök ska erbjudas inom åtta dagar. När så erfordras ska primärvården biträda med hänvisning till specialist- vård för patientbesök inom tre månader. För patienter med oklar diagnos ska besöket hos specialist ske inom en månad. Utifrån de bedömningar som gjorts i primärvården eller av specialistläkare ska behandling påbörjas utan dröjsmål enligt vägledande principer för urval och prioriteringar. Om inte den egna sjukvårdshuvudmannen kan erbjuda vården inom ovan nämnda tidsramar har patienten rätt att söka vård hos annan sjukvårdshuvudman. Den uppföljning som genomförts av vårdgarantin visar att ambitionerna inte till fullo kunnat uppfyllas. Parterna är ense om det angelägna i att på ett kraftfullt sätt intensifiera arbetet med att genomföra vårdgarantin. De medel som anslås genom överenskommelsen skall bl.a. användas för att påskynda detta arbete. Som kommer att behandlas senare i denna överenskommelse, under av- snittet ”Gemensamma ambitioner inför en överenskommelse för åren 1999 – 2000”, har HSU 2000 i sitt delbetänkande ”Patienten har rätt” (SOU 1997:154) lagt fram förslag angående en generell behandlingsgaranti inom tre månader. Betänkandet kommer att remissbehandlas under slutet av år 1997 och början av år 1998. Staten och Landstingsförbundet är ense om att inriktningen är att klargöra förutsättningarna för en behandlingsgaranti med utgångspunkt i HSU 2000:s förslag inför den planerade överenskom- melsen för åren 1999 – 2000. Patientens möjlighet till delaktighet Utvecklad patientinformation En förutsättning för att patienten skall kunna delta aktivt i beslut som rör den egna behandlingen är att kunskap och information om tillgängligheten i vården, om köer och väntetider hos olika vårdgivare, om vårdprogram och vårdinnehåll för olika diagnoser utvecklas och blir tillgänglig. Möjligheterna för patienten att välja vårdgivare och/eller behandlingsmetod kan på så sätt öka. Målsättningen är att jämförbara data från olika vårdgivare, inom lands- tingsområdet, inom sjukvårdsregionerna och nationellt skall finnas lätt till- gängliga som underlag för patienternas ställningstagande i olika frågor. Landstingsförbundet har i en rekommendation år 1997 om patientens möte med hälso- och sjukvården särskilt betonat huvudmännens ansvar för patientfokusering och ändamålsenlighet. Förbundet fortsätter att stödja sin medlemmar i detta arbete bl.a. genom att skapa arenor där tillfällen ges för dialog mellan förtroendevalda, administratörer och personal för att bredda kunskapsunderlaget och möjliggöra erfarenhetsutbyte. Det är viktigt att informationen som ges meddelas på ett sådant sätt att alla, även grupper med sämre förutsättningar, kan ta del av den. I utveck- lingsarbetet kring patientinformationen skall särskild hänsyn tas till detta. I detta sammanhang bör poängteras vikten av att utveckla dialogen mellan vårdgivare och patient på ett sådant sätt att patienten ges reella förutsätt- ningar för delaktighet. En utvecklad patientinformation kan innehålla följande delar: - information om vårdorganisationen, - information om köer och väntetider, - andra kvalitetsmått, - vårdprogram för sjukdomen eller diagnosen, - information om vilka krav man som patient kan ställa på - sjukvårdshuvudmannen, - patientorganisationer och patientföreningar, - hjälpmedel och sjukvårdsförmåner, m.m. För närvarande pågår ett arbete i landstingen med att utveckla informations- system för patienter och allmänhet. Parterna är överens om att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet och återkommer till detta i senare avsnitt. Nationella riktlinjer, lokala vårdprogram och individuella överenskommelser För att stärka patientens möjligheter att få likvärdig, kunskapsbaserad vård i hela landet är nationella riktlinjer för god medicinsk praxis under utveck- ling. Arbetet har påbörjats under ledning av Socialstyrelsen under år 1996 och fortsatt under år 1997. Regionala och lokala vårdprogram skall baseras på dessa riktlinjer allt eftersom sådana finns tillgängliga. På grundval av vårdprogrammen skall sedan individuella överenskommelser slutas mellan den enskilde patienten och vårdgivaren. De första nationella riktlinjerna som utarbetats och som gäller diagnostik och behandling av diabetes färdigställdes under år 1996. Dessa skall ligga till grund för regionala och lokala vårdprogram och individuella överens- kommelser. Parterna var inför år 1997 överens om att utvecklingsarbetet med att fastställa nationella riktlinjer för ytterligare diagnoser eller sjuk- domstillstånd där det finns konsensus om adekvata metoder för diagnostik och behandlingsåtgärder skulle fortsätta och ges en hög prioritet. Parterna har kunnat konstatera att arbetet med utveckling av nationella riktlinjer inom områden som ischemisk hjärtsjukdom, stroke, höftledsfraktu- rer, reumatisk artrit och vissa psykiatriska diagnoser inte till fullo utvecklats på det sätt man förväntade sig då överenskommelsen slöts för år 1997. Bland annat har man haft problem med att knyta adekvat kompetens till ar- betet. Nämnas skall dock att de nationella riktlinjerna för såväl ischemisk hjärtsjukdom som stroke beräknas vara färdigställda i början på år 1998. De nationella riktlinjerna är ett gemensamt ansvar för hälso- och sjukvår- dens olika aktörer. Socialstyrelsen leder utvecklingsarbetet och utarbetar riktlinjerna, medan landstingen anpassar och implementerar dessa underlag i sitt vårdarbete. Det är väsentligt att huvudmännen utnyttjar kunskaperna i riktlinjerna, så att praxisskillnaderna kan minskas och tillämpningarna får en enhetligare utformning. Det är dock angeläget att arbetet med nya nationella riktlinjer intensifieras och parterna är därför ense om att avsätta 2 miljoner kronor för detta ända- mål. Det intensifierade arbetet skall leda till att nationella riktlinjer för ovan nämnda områden färdigställs under år 1998. Parterna är vidare ense om att arbete med nationella riktlinjer för ytterligare 3 områden skall påbörjas un- der år 1998. Parterna är överens om att det fortsatta utvecklingsarbetet med nationella riktlinjer skall ha sin utgångspunkt i de förslag som regeringen lagt fram (prop. 1996/97:60) utifrån Prioriteringsutredningens slutbetänkande. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet där nya metoder och tekniker ständigt utvecklas. För att dess resurser skall utnyttjas på bästa sätt och be- folkningen erbjudas bästa möjliga vård är det av stor vikt att verksamheten utformas i enlighet med den kunskap som finns om såväl gamla som nya metoders resultat och effektivitet. Det finns en stor variation mellan olika vårdgivare och kliniker vad gäller medicinsk praxis vid en och samma åkomma. Detta är ett numera väldoku- menterat faktum, bl.a. genom uppföljnings- och utvärderingsinsatser som skett inom ramen för de s.k. Dagmaröverenskommelserna. Förhållandet är otillfredsställande såväl mot bakgrund av det övergripande målet för svensk hälso- och sjukvård – en god vård på lika villkor – som ur resurshänseende. I en situation med finansiella restriktioner och otillfredsställda vårdbehov hos vissa patientgrupper är det särskilt angeläget att tillgängliga resurser används på bästa sätt. Såväl bland berörda myndigheter och organisationer på nationell nivå som bland sjukvårdshuvudmännen på regional och lokal nivå har stora insatser gjorts för att följa upp, utvärdera och nå konsensus om medicinskt vård- och behandlingsarbete. Men ett sådant fortlöpande arbete måste ske med större systematik, där det också ingår att dokumentera, analysera, sprida och implementera de resultat hälso- och sjukvården åstadkommer i vården av en- skilda patienter. Parterna är överens om vikten av att stödja en sådan ut- veckling. Detta kräver insatser på såväl nationell som regional nivå. Nationell nivå: Nationella riktlinjer för god medicinsk praxis Det fortsatta utvecklingsarbetet med nationella riktlinjer för god medicinsk praxis och med god tillgänglighet skall grundas på den kunskap och kompe- tens som redan finns. Det gäller bl.a Socialstyrelsens arbete med kun- skapsöversikter och samsyn för vissa diagnoser och sjukdomar (State of the Art), SBU:s teknologivärderingar, de nationella kvalitetsregistren och Spris arbete när det gäller verksamhetsuppföljning på kliniknivå och variationer i medicinsk praxis samt informationsteknologi. Parterna är överens om att som ett led i det fortsatta utvecklingsarbetet förstärka vissa insatser inom detta område. SBU:s uppdrag att utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik och för- medla resultatet av denna verksamhet underlättas enligt parterna av att sjuk- vårdshuvudmännen både är representerade i myndighetens styrelse och i vä- sentlig utsträckning bidrar till finansieringen. För att öka SBU:s möjligheter att omsätta sina slutsatser i den praktiska hälso- och sjukvården och göra det möjligt för SBU att lämna ersättning för expertmedverkan från sjukvårdshu- vudmännen, har medel avsatts sedan år 1995. Bidraget till SBU uppgick år 1997 till 10,5 miljoner kronor. Parterna är ense om att för år 1998 avsätta motsvarande belopp. Staten och Landstingsförbundet är också överens om att det även fortsätt- ningsvis är angeläget att ge SBU goda förutsättningar för att genomföra sitt arbete genom att tillförsäkra beredningen medel för detta. Det är viktigt att här påpeka att arbetet med att sprida och implementera SBU:s resultat till hälso- och sjukvården utvecklas vidare genom sjukvårdshuvudmännen. De nationella kvalitetsregistren hos sjukvårdshuvudmännen är viktiga kunskapskällor för kvalitetsutvecklingsarbetet. Det finns ett trettiotal sådana register, t.ex. för höftledsplastiker och ögonsjukvård, vilka har utvecklats med stöd av de s. k. informationsförsörjningsmedlen inom ramen för Dag- maröverenskommelserna. Utvecklingsarbetet på nationell nivå leds av en grupp med representanter från Landstingsförbundet, Svenska Läkaresäll- skapet och Socialstyrelsen. En framgångsrik utveckling av de nationella kvalitetsregistren förutsätter dock att kliniker hos samtliga sjukvårdshuvud- män i landet ansluter sig till registren. Parterna är överens om att arbetet med att utveckla nationella kvalitetsre- gister hos sjukvårdshuvudmännen skall fortsätta och avsätter 15 miljoner kronor för detta ändamål också för 1998. Samtidigt vill dock parterna poängtera vikten av att genomföra insatser för att utveckla och förstärka användningen av registren. Staten och Landstingsförbundet är vidare överens om att avsätta 4 miljoner kronor för framtagning av vissa s.k. nationella parametrar. Syftet med detta arbete är att ge en mera fullödig beskrivning av situationen inom hälso- och sjukvården i dag än vad rena statistiska uppgifter kan ge. Avsikten är också att ge beslutsfattare och andra en mera aktuell bild av läget genom återkommande beskrivningar. Förhållanden som skall följas upp är bl.a. situationen med tillgängligheten inom hälso- och sjukvården, samt attityder till hälso- och sjukvården bland medborgarna. Arbetet med uppföljningen kommer att kräva utveckling av definitioner och gemensamma redovisningsystem. Det arbete som redan pågår inom Landstingsförbundet, Socialstyrelsen, Spri m.fl. på området bör kunna ut- göra en grund för en utvecklad systematisering och analys. Regional nivå: Ändamålsenlig sjukvård Den snabba kunskapsutvecklingen och ökade krav från såväl patienter, med- borgare, medarbetare och finansiärer kräver system för ständigt lärande/fortbildning och metoder för att introducera och använda ny kun- skap samt utmönstra omodern kunskap i det dagliga arbetet. Det gäller såväl medicinsk praxis och omvårdnad som en effektiv organisation och resursan- vändning i hälso- och sjukvården. Det är därför angeläget att sjukvårdshuvudmännen de närmaste åren, med stöd av berörda organisationer och myndigheter på nationell nivå och i dia- log med kliniskt verksam hälso- och sjukvårdspersonal, utvecklar ändamåls- enligheten i sjukvården ur ett patientperspektiv. Lokala uppföljningssystem för att dokumentera och analysera verksamhetens ändamålsenlighet måste utvecklas och etableras hos sjukvårdshuvudmännen. Den kunskap ett upp- följningssystem genererar skall ge underlag för det fortsatta agerande och för strategier i syfte att utveckla sjukvårdens kvalitet och resultat. För att påskynda en utveckling där ny kunskap snabbare integreras i det dagliga arbetet är parterna överens om att ge fortsatt hög prioritet åt utveck- lingsarbete med denna inriktning. På regional nivå avsätts 550 miljoner kro- nor för detta ändamål. Sjukvårdshuvudmännen med Landstingsförbundet som samordnare, skall årligen senast den 10 mars, till staten rapportera vilka större aktiviteter som genomförts. Rapporten skall innehålla en analys av aktiviteternas övergripande resultat, samt en redovisning av hur arbetet kommer att bedrivas vidare. Verksamhetsutveckling För att uppnå en god kvalitet inom hälso- och sjukvården gäller det att kunna sätta sig in i patienternas situation och att möta dem på en jämställd nivå. Detta innebär bl.a. att ledares och medarbetares kompetens och för- måga till samverkan och resultatorientering måste utvecklas fortlöpande. Sjukvårdens inre arbete påverkas för närvarande i hög grad av den snabba kunskapsutvecklingen kombinerad med ökade krav från patienter, personal, allmänhet och övriga intressenter. Det behövs system för ständigt lärande och former för att anpassa de nya kunskaperna till det dagliga arbetet. Le- dare måste rekryteras och tränas att kunna leda och ta tillvara alla medarbe- tares kompetens. Den befintliga personal- och organisationsstrukturen behö- ver förändras i syfte att stödja den kunskapsutvecklande arbetsplatsen. Or- ganisation och styrformer måste förändras. Nätverk, kommunikation och delaktighet i små och stora beslut kommer i fokus. Dessa förändringar ger underlag för flera initiativ och engagemang i det egna arbetet och stärker inriktningen mot mer patientorienterade arbetssätt. Nationell nivå: Utvecklingsinsatser för att bryta hierarkier och revirtänkande Reformsträvanden inom hälso- och sjukvårdssektorn under senare år har an- tingen handlat om de stora strukturer och styrsystem som omger sjukvården (ersättningsformer, konkurrensinslag) eller lokala, vårdorganisatoriska för- ändringar (färre platser, vårdkedjearbete). Det är nu dags att förskjuta tyngd- punkten i utvecklingsarbetet mot patienten och hennes behov. Personalens och ledarnas förhållningssätt måste därför utvecklas i denna riktning. Landstingsförbundet har tillsammans med flertalet sjukvårdshuvudmän initierat ett särskilt ”Dagmarnätverk”. Syftet med nätverket är att deltagarna tillsammans skall verka för en utveckling i överenskommelsens anda. Flera utvecklingsprojekt startade under år 1997 och fortsätter även under år 1998. Ett patientorienterat arbetssätt förutsätter att utvecklingsinsatserna när det gäller såväl ledare som alla medarbetare inriktas på att bryta den traditio- nella hierarkiska organisation och det revirtänkande som fortfarande karak- täriserar hälso- och sjukvården. Ett pågående projekt är ”Ledarnätverket” som består av ett fyrtiotal ledande personer från hälso- och sjukvården som tillsammans skall bygga upp en ny bas med förbättringskunskap, vilket i sin tur är en nödvändighet för att förändringar skall komma till stånd. Ett annat projekt är ”Genombrott” som är en modell för systematiskt för- ändringsarbete som leder till förbättringar. I Genombrottsprojektet har Landstingsförbundet fokuserat på området köer och väntetider till och inom hälso- och sjukvården. Detta är satsningar av långsiktig karaktär och utgör mer starten på ett kon- tinuerligt utvecklingsarbete än tidsbegränsande projekt, varför de fortsätter även under år 1998. För att stimulera försöks- och utvecklingsarbete inom detta område är parterna överens om att för detta ändamål under år 1998 av- sätta 20 miljoner kronor. Parterna är överens om att gemensamt arbeta med dessa frågor på en kon- tinuerlig basis vilket bl.a. innebär att staten kommer att finnas representerad i en ledningsgrupp för arbetet. Regional nivå: Utveckla arbetsorganisationen så att medarbetarnas kompetens tas tillvara Personalen engagemang och kompetens är de viktigaste tillgångarna inom hälso- och sjukvården. Att vidmakthålla och utveckla dessa tillgångar är av central betydelse för att hälso- och sjukvårdens mål skall kunna uppnås. De senare årens reformsträvanden och snabba förändringstakt samt ut- vecklingen mot ett mer patientorienterat arbetssätt ställer stora krav på per- sonalens flexibilitet och understryker behovet av fort- och vidareutbildning. Den viktigaste motivationskällan för kompetensutveckling är vidgat ansvar och vidgade arbetsuppgifter. Parterna är överens om att arbetsorganisationen måste utvecklas så att personalens kompetens på alla nivåer bättre kan tas tillvara och avsätter för detta ändamål 100 miljoner kronor till sådant ut- vecklingsarbete under år 1998. Sjukvårdshuvudmännen, med Landstingsförbundet som samordnare, skall årligen, senast den 10 mars, till staten rapportera vilka större aktiviteter som genomförts. Rapporten skall innehålla en analys av aktiviteternas övergri- pande resultat, samt en redovisning av hur arbetet kommer att bedrivas vi- dare. Informationsförsörjning En viktig förutsättning för att uppnå en hälso- och sjukvård som i ännu högre grad än idag är patientorienterad och kunskapsbaserad är att informa- tionsförsörjningen utvecklas och att ny informationsteknik utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Nationell nivå: Utnyttja informationsteknik för förnyelsearbetet Kraven på förbättrad kvalitet och bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården medför att vissa sjukvårdsverksamheter koncentreras samtidigt som primärvård och annan öppenvård ökar i omfattning. I detta samman- hang är det angeläget att den nya informationstekniken (IT) utnyttjas. IT ger stora möjligheter att stärka förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården inte minst när det gäller att utveckla samarbetet mellan bas- sjukvård och den högspecialicerade vården. Socialstyrelsen har byggt upp en faktadatabas (MARS) med aktuell infor- mation om kunskapsläget för vissa diagnoser och sjukdomar. I överenskom- melsen för år 1997 enades parterna om att avsätta 4 miljoner kronor för MARS under år 1997. En sådan medfinansiering innebar att sjukvårdshu- vudmännen fick möjlighet att påverka databasens utveckling och använd- ning. Parterna är bl.a. därför eniga om att avsätta 4 miljoner kronor även för år 1998. Socialstyrelsen avser att inleda en utvärdering av MARS både vad avser den valda representationen och värdet av olika faktabaserna för att förslag beträffande bl.a. den långsiktiga finansieringen skall kunna lämnas inför år 1999. Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen har till uppgift att följa, analysera och rapportera om utbredning och utveckling av befolkning- ens hälsa, sjukdomar, sociala situation, vårdutnyttjande och riskfaktorer för sjukdomar och sociala problem. För att EpC bättre skall kunna fullgöra sitt uppdrag inom hälso- och sjukvårdsområdet är det angeläget att nationella öppenvårds- och skaderegister kan utvecklas. Parterna enades därför om att avsätta 2,5 miljoner kronor för detta ändamål under år 1997. Arbetet bör fortsätta på liknande sätt även under 1998 varför motsvarande summa av- sätts för ändamålet. År 1997 avsattes – utöver de medel som, av vad som framgått ovan av- sätts för nationella kvalitetsregister – 9,5 miljoner kronor för utvecklingsar- bete kring informationsförsörjning. Parterna är eniga om att avsätta motsva- rande summa för år 1998. Medlen skall användas enligt de riktlinjer och för de ändamål som den nationella styrgruppen anger. Landstingens ansvar för läkemedel i öppen vård utökas under åren 1997 och 1998. Läkemedelskommittéerna är sjukvårdshuvudmännens organ för att nå en rationell och kostnadseffektiv läkemedelshantering. Den nuvarande läkemedelsinformationen behöver i samband härmed utökas och utvecklas. Det arbete som inleddes under år 1997 och som i huvudsak bestod i utveck- ling av produktbeskrivningar för nya läkemedel och indikationer, utarbe- tande av utbildningsmaterial samt utbildning av vidareinformatörer bör fort- sätta. Parterna avsatte 6 miljoner kronor för producentobunden läkemedelsinfor- mation under år 1997 och är eniga om att avsätta motsvarande summa för år 1998. Medlen disponeras av Läkemedelsverket. Verket skall se till att den arbetsgrupp, som löpande deltar i diskussionerna om hur den producentobundna läkemedelsinformationen till läkemedelskommittéerna, fortsätter och utvecklar sitt arbete. I arbetsgruppen skall, även fortsättningsvis, ingå representanter för sjukvårdshuvudmännen och deras läkemedelskommittéer. Regional nivå: IT för ökad information till patienter och andra avnämare Parterna har enats om att avsätta 140 miljoner kronor att disponeras av sjuk- vårdshuvudmännen för att ytterligare stärka möjligheterna att med infor- mationsteknik stödja en patientfokuserad och kunskapsbaserad utveckling. Arbetet med att belysa och synliggöra variationerna i tillgängligheten inom olika områden skall intensifieras. Landstingsförbundet är engagerat i flera projekt hos huvudmännen där syftet är att precisera kraven på uppgifter för att följa köer och väntetider för olika diagnosgrupper. Dessa uppgifter skall ingå som en del av uppföljningen och styrningen såväl på den lokala nivån som på mer övergripande nivåer. En modell för regional uppföljning av väntetider prövas också i projektet. Avsikten är att erfarenheterna från detta och liknande projekt skall leda till att olika intressenter, inklusive pati- enterna, har tillgång till information om köer och väntetider i hela landet. År 1997 påbörjades ett arbete för att utveckla ett informationssystem för patienter och allmänhet – en fulltextdatabas med koppling till såväl MARS- databasen och Spris referensdatabas som till andra databaser med patient-, läkemedels- och vårdinformation. 6 miljoner kronor avsattes genom Dagmaröverenskommelsen till detta ändamål. Sjukvårdshuvudmännen har under år 1997 anslutit sig till fulltextdatabasen InfoMedica där Landstinget i Östergötland har en drivande och sammanhållande funktion. Parterna är överens om att utvecklingsarbetet bör fortsätta och utvecklas och avsätter därför 6 miljoner kronor även för år 1998. Sjukvårdshuvudmännen, med Landstingsförbundet som samordnare, skall årligen, senast den 10 mars, till staten rapportera vilka större aktiviteter som genomförts. Rapporten skall innehålla en analys av aktiviteternas övergri- pande resultat, samt en redovisning av hur arbetet kommer att bedrivas vi- dare. Rehabiliterings- och behandlingsinsatser I överenskommelsen för år 1996 enades parterna om att särskilda medel för rehabiliterings- och behandlingsinsatser skulle avsättas även för åren 1996, 1997 och 1998. Parterna var ense om att under de närmaste åren pröva om det fanns skäl att ersätta denna ursprungligen temporära stimulans för medi- cinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser med ett långsiktigt system som stadigvarande stärker drivkrafterna för sjukvårdshuvudmännen att uppmärksamma och prioritera insatser av betydelse för en bättre medicinsk rehabilitering och lägre ohälsokostnader. Mot den bakgrunden enades par- terna om att detta stimulansbidrag borde finnas kvar under åren 1997 och 1998. De slutliga beloppen skulle dock bestämmas senare, men minst 250 respektive 150 miljoner kronor skulle avsättas för att göra det möjligt att slutföra vissa mer långsiktiga projekt. I 1996 års ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150) behandlade re- geringen frågan om de särskilda medlen från sjukförsäkringen för medi- cinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser fr.o.m. år 1997. Regeringen konstaterade att försäkringskassorna under ett antal år inom ramen för sta- tens överenskommelser med sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen disponerat särskilda medel för medicinska reha- biliterings- och behandlingsinsatser från hälso- och sjukvården. Regeringen ansåg att denna samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen numera var så etablerad att den i huvudsak förutsätts ske med befintliga re- surser. En reducering av de särskilda stimulansmedlen med 185 miljoner kronor år 1997 och 200 miljoner år 1998 respektive år 1999 bedömdes där- för motiverad. Mot denna bakgrund enades parterna om att ersättningsbeloppet för år 1997 för rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvår- den skulle vara 250 miljoner kronor. För år 1998 har parterna nu enats om att ersättningsbeloppet, i enlighet med nämnda proposition (prop. 1995/96:150) skall vara 235 miljoner kronor. Uppföljning och utvärdering av överenskommelsen Under arbetet med utformningen av överenskommelsen har parterna erfarit att man haft behov av bättre underlag för bedömningar av olika slag. Arbete med uppföljning och utvärdering av överenskommelsen i sig skall därför prioriteras. Särskilt då det gäller de medel som fördelas regionalt till kun- skapsbaserad hälso- och sjukvård, verksamhetsutveckling och informations- försörjning skall uppföljningen utvecklas och intensifieras. Uppföljningen skall inte enbart innehålla en redovisning över vilka aktiviteter som genom- förts utan det skall även ingå en analys av de resultat man ser av satsning- arna. Samtliga mottagare, på central och regional nivå, av ekonomisk ersätt- ning, som utbetalts enligt denna överenskommelse, skall följa upp och redo- visa användning och resultat av de tilldelade medlen senast den 10 mars efterföljande år. Hälso- och sjukvårdshuvudmännens redovisning kanalise- ras via Landstingsförbundet. Övriga mottagares redovisning kanaliseras via Socialdepartementet. Redovisningarna lämnas med start fr.o.m. 1998. En del av uppföljningen kan genomföras via s.k. självvärdering där de i projektet inblandade själva följer upp och värderar insatser och målupp fyllelse. För andra delar är en oberoende utvärdering mera lämplig. För genomförande av detta är parterna eniga om att anslå 1,5 miljoner kronor. Parterna är vidare överens om att inrätta en gemensam grupp med företrä- dare för staten och Landstingsförbundet som skall följa arbetet under avtals- perioden. Handikappinstitutet För Handikappinstitutets verksamhet lämnas särskild ersättning enligt en år- lig, separat överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet. De se- naste åren har ersättningsbeloppet varit 51 miljoner kronor. Ersättningen be- talas ut av Riksförsäkringsverket. En särskild utredare har av regeringen haft i uppdrag att bl.a. pröva vilka förändringar som bör genomföras i fråga om institutets framtida finansiering. Utredaren har presenterat sitt uppdrag ären- det bereds för närvarande inom Socialdepartementet. Eventuella föränd- ringar beräknas träda ikraft den 1 januari 1999. Parterna har mot denna bakgrund enats om att även för år 1998 lämna en särskild ersättning med nominellt oförändrat belopp, dvs. 51 miljoner kronor. Vissa särskilda ersättningar Det finns vissa verksamheter inom den svenska hälso- och sjukvården vars kostnader belastar några få landsting mer än de övriga. Bland dessa verk- samheter finns sådana som det är ett riksintresse att resurserna upprätthålls och utvecklas. Exempelvis har Dagmarmedel sedan ett antal år tillbaka delfinansierat verksamheten vid Gula Villan (Danderyds sjukhus i Stockholms län) där vård bedrivs för tvångsomhändertagna HIV-smittade från hela landet. Ett annat exempel är de utländska medborgare vilka inte omfattas av EU:s reg- ler eller någon konvention och som har omhändertagits akut i svensk sjuk- vård. Det inträffar inte sällan att dessa personer saknar försäkringsskydd och egna medel. Landsting nära storflygplatserna har visat sig få proportionellt sett höga kostnader för vård av sådana personer. För att möta omständigheter av den här karaktären har parterna enats om att avsätta ett belopp motsvarande 50 miljoner kronor för år 1998. Det totala beloppets fördelning mellan sjukvårdshuvudmännen framgår av bilaga. Hu- vuddelen av beloppet härrör från den ersättning (32,8 miljoner kronor) som under åren 1996 och 1997 lämnats till landstingen för administrationen av privata vårdgivares verksamhet. Denna ersättning utgör den basersättning som lämnas med oförändrat belopp till samtliga sjukvårdshuvudmän på detta anslag också under år 1998. I den nya ersättningen ingår de medel (en miljon kronor) som tidigare avsatts för ersättning till sjukvårdshuvudmän- nen för praktiktjänstgöring för kiropraktorer och naprapater. Sjukvårdshu- vudmännen skall härigenom också fortsättningsvis ansvara för handledning och praktiktjänstgöring av kiropraktorer och naprapater. Parterna är vidare ense om att fortsätta diskussionerna angående hur man på ett effektivt sätt löser hanteringen av vissa funktioner av s.k. riksintresse inom hälso- och sjukvården. Ersättning till nära anhöriga till HIV-smittade inom hälso- och sjukvården Företrädare för staten och sjukvårdshuvudmännen har i särskild ordning kommit överens om att gemensamt vidta särskilda åtgärder för att lindra på- frestningarna för nära anhöriga till HIV-smittade inom hälso- och sjukvår- den. Staten och sjukvårdshuvudmännen (via Landstingsförbundet) har vardera avsatt 10 miljoner kronor för detta ändamål. Sjukvårdsmännen finansierar denna särskilda engångsinsats genom att disponera 10 miljoner kronor av det totala belopp som finns tillgängligt inom Dagmaröverenskommelsen för år 1998. Parterna är ense om att nu återreglera detta belopp till Landstings- förbundet. Det gemensamma beloppet för detta ändamål är således 20 miljoner kronor och den sammanlagda ersättningen till den eller de anhöriga/efterlevande till en HIV-smittad patient uppgår till 100 000 kronor oberoende av hur stor kretsen av de anhöriga är. Ansökan om ersättning skall vara utbetalande organ (Personskadereglering AB) tillhanda senast den 31 december 1997. Medel som inte delats ut i sin helhet återbetalas till upp- dragsgivarna med en hälft till vardera staten och Landstingsförbundet. Gemensamma ambitioner inför en överenskommelse för åren 1999 – 2000 Staten och Landstingsförbundet är överens om att inriktningen är att nästa överenskommelse mellan parterna kommer att: - omfatta två år, det vill säga åren 1999 och 2000. - träffas under våren 1998, dvs. betydligt tidigare under året än vad som skett under de senaste åren. Detta innebär att överenskommelsen nu kan få ett större genomslag på hälso- och sjukvårdens utveckling. Genom långsiktigheten ges sjukvård- huvudmännen bättre förutsättningar att genomföra sitt utvecklingsarbete i enlighet med överenskommelsens intentioner. Ett tidigareläggande av över- enskommelsen under året bidrar också till att den mera tydligt kan påverka sjukvårdshuvudmännens budget- och planeringsprocesser. Då överenskommelsen planeras komma att sträcka sig över en tvåårspe- riod förbättras förutsättningarna för uppföljning och utvärdering under av- talsperioden. Parterna behöver kunna följa utvecklingen inom överenskom- melsens olika delar för att kunna fortsätta sitt långsiktiga arbete. Det är dessutom betydelsefullt att det kunnande och de erfarenheter som kommer fram under det utvecklingsarbete, som finansieras via överenskommelsen, sprids i så hög grad som möjligt. Uppföljningar och utvärderingar skall ske dels i form av självvärdering där de inblandade följer upp, utvärderar och beskriver sin egen verksamhet. Andra delar skall följas upp genom en av parterna oberoende utvärdering. Särskilda medel kommer att anslås i över- enskommelsen för detta ändamål. En naturlig utveckling för överenskommelserna är att bidragen inom ra- men för överenskommelsen bör bli alltmer renodlade stimulansbidrag för förnyelse och kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvårdens arbetssätt, orga- nisation, ledarskap m.m. Detta snarare än att vara en finansieringskälla för vissa specifika verksamheter. Den inriktning överenskommelsen tog år 1997 skall således fortsätta att utvecklas. Prioriterade områden för ett sådant förnyelse- och utvecklingsarbete är: - tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. - patientens möjligheter till delaktighet och inflytande över val av vårdgi- vare, diagnosticering, behandling och rehabilitering. - förutsättningarna för att ta tillvara vårdresurser även utanför sjukvårds- huvudmännens egen verksamhet för att tillfredsställa behoven av hälso- och sjukvård i befolkningen. HSU 2000 har genom sitt betänkande Patienten har rätt aktualiserat två frågor som påverkar överenskommelsen för åren 1999 och 2000. Utred- ningen föreslår bl.a. att staten och sjukvårdshuvudmännen behandlar utred- ningens förslag om en generell behandlingsgaranti inom tre månader. Landstingsförbundet kommer därför att genomföra en kartläggning av situ- ationen med väntetider inom hälso- och sjukvården. Parterna skall även un- dersöka hur omfattningen av ett åtagande i form av en generell behandlings- garanti kan utformas, hur denna skulle kunna finansieras och vilka effekter den skulle få för landstingens ekonomi. Arbetet kommer att vara ett led i förberedelserna för en tvåårig överenskommelse där den övergripande in- riktningen för en generell behandlingsgaranti avses behandlas. Utredningen föreslår vidare att staten och Landstingsförbundet tar upp frågan om specialistvård för patienter med svåra och mycket ovanliga sjuk- domstillstånd utanför det egna landstingsområdet. Parterna har för avsikt att behandla även denna fråga i det arbete som snart påbörjas inför den kom- mande överenskommelsen. Staten och Landstingsförbundet är ense om att inriktningen är att, inom ramen för överenskommelsen för åren 1999 och 2000, arbeta med förutsättningarna för hur ovan nämnda patienters behov skall kunna tillgodoses. Den kommande överenskommelsen mellan staten och sjukvårdshuvud- männen kommer vidare att lyfta fram behov hos vissa grupper som bör prio- riteras. Det utvecklingsarbete och den förnyelse som finansieras via över- enskommelsen bör prioritera insatser som särskilt påverkar situationen för barn och ungdomar, äldre samt personer med psykiska störningar. Utbetalningsregler Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 1998 och me- delsfördelning framgår av bilaga 1. Till sitt innehåll och struktur överens- stämmer överenskommelsen till stora delar med den som träffades för år 1997. I enlighet med vad parterna är överens om skall medlen i stor ut- sträckning användas för att utveckla, följa upp och utvärdera hälso- och sjukvårdens ändamålsenlighet, resultat och kvalitet. Ersättningarna enligt punkterna 1.2 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård – regional nivå, 2.2 Verksamhetsutveckling – regional nivå och 3.2 Infor- mationsförsörjning – regional nivå (bilaga 1) slås samman och fördelas till sjukvårdshuvudmännen för år 1998 enligt vad som framgår av bilaga 2. Bi- dragen utbetalas utan särskild rekvisition av Socialstyrelsen med en tolftedel för varje månad i efterskott. Ersättning enligt 1.1 – Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård – nationell nivå utbetalas av Socialstyrelsen i enlighet med överenskommelse mellan Landstingsförbundet och SBU samt mellan Landstingsförbundet och Social- styrelsen om medlens användning. Ersättning enligt 2.1 Verksamhetsutveckling – nationell nivå utbetalas av Socialstyrelsen i enlighet med överenskommelse mellan Landstingsförbun- det och Socialstyrelsen om medlens användning. Ersättning enligt 3.1 Informationsförsörjning – nationell nivå utbetalas av Socialstyrelsen i enlighet med överenskommelse mellan Landstingsförbun- det och Socialstyrelsen om medlens användning. Ersättning enligt 3.2.1 utbetalas av Socialstyrelsen efter rekvisition kvar- talsvis till Östergötlands läns landsting. Ersättning enligt 4 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser utges efter särskild rekvisition av försäkringskassan efter det att en särskild överens- kommelse träffats mellan försäkringskassan och huvudmannen om medlens användning. Ersättningens fördelning framgår av bilaga 3. Ersättning enligt 5 Uppföljning och utvärdering utbetalas av Socialstyrelsen i enlighet med överenskommelse mellan Landstingsförbundet och Socialstyrelsen om medlens användning. Ersättning enligt 6 Handikappinstitutets verksamhet utbetalas utan sär- skild rekvisition månadsvis i efterskott av Riksförsäkringsverket. Ersättning enligt 7 Vissa särskilda ersättningar utbetalas av Socialstyrel- sen utan särskild rekvisition kvartalsvis i förskott. Ersättningens fördelning framgår av bilaga 4. Ersättning enligt 8 Ersättning till nära anhöriga till HIV-smittade utbetalas utan särskild rekvisition av Socialstyrelsen till Landstingsförbundet med hela beloppet omedelbart efter årskiftet 1997/1998. Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av rege- ringen och Landstingsförbundets styrelse. Erforderliga tillämpningsan- visningar utarbetas av Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen i samråd med Landstingsförbundet. Vidare har parterna träffat en särskild överens- kommelse om finansieringen av Handikappinstitutet för år 1998, bilaga 5. Godkännande av överenskommelsen Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och Lands- tingsförbundets styrelse. För staten För Landstingsförbundet Ulf Westerberg Monica Sundström Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 1998 1. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård 1.1. Nationellt 31,5 Mkr varav SBU 10,5 kvalitetsregister 15 nat. parametrar 4 nat. riktlinjer 2 1.2. Regionalt 550 Mkr 2. Verksamhetsutveckling 2.1. Nationellt 20 Mkr 2.2. Regionalt 100 Mkr 3. Informationsförsörjning 3.1. Nationellt 22 Mkr varav MARS 4 EpC 2,5 Särskilda medel för in- formationsförsörjning 9,5 Producentobunden läkemedelsinfo 6 3.2. Regionalt 140 Mkr 3.2.1. Informationssystem för pat och allmänhet 6 Mkr 4. Rehabiliterings- och behandlingsinsatser 235 Mkr 5. Uppföljning och utvärdering 1,5 Mkr 6. Handikappinstitutet 51 Mkr 7. Vissa särskilda ersättningar 50 Mkr 8. Ers. till anh. till HIV-smittade 10 Mkr Summa: 1 217 Mkr Fördelning av regionala medel för kunskapsbaserad hälso- och sjukvård, verksamhetsutveckling samt informationsförsörjning för år 1998 Belopp i miljoner kronor Totalt därav avseende Landsting/kommun kunskapsbaserad verksamhets informations hälso- och sjukvård utveckling försörjning AB Stockholm 156 109 20 27 C Uppsala 26 18 3 5 D Södermanland 23 16 3 4 E Östergötland 37 26 5 6 F Jönköping 28 20 3 5 G Kronoberg 16 11 2 3 H Kalmar 21 14 2 4 K Blekinge 14 9 2 3 L Kristianstad 26 18 3 5 M Malmöhus 51 36 6 9 N Halland 24 17 3 4 O Bohus 29 20 4 5 P Älvsborg 40 28 5 7 R Skaraborg 25 18 3 4 S Värmland 25 18 3 4 T Örebro 25 18 3 4 U Västmanland 23 16 3 4 W Dalarna 26 18 3 5 X Gävleborg 26 18 3 5 Y Västernorrland 23 16 3 4 Z Jämtland 12 8 2 2 AC Västerbotten 23 16 3 4 BD Norrbotten 23 16 3 4 I Gotland 5 3 1 1 MM Malmö 22 15 3 4 OG Göteborg 41 28 5 8 Summa 790 550 100 140 Fördelning av särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården för år 1998 Landsting/kommun Miljoner kronor AB Stockholm 41 C Uppsala 7 D Södermanland 8 E Östergötland 11 F Jönköping 7 G Kronoberg 5 H Kalmar 6 K Blekinge 4 L Kristianstad 8 M Malmöhus 14 N Halland 6 O Bohus 9 P Älvsborg 11 R Skaraborg 6 S Värmland 8 T Örebro 7 U Västmanland 8 W Dalarna 9 X Gävleborg 9 Y Västernorrland 8 Z Jämtland 4 AC Västerbotten 8 BD Norrbotten 8 I Gotland 1 MM Malmö 8 OG Göteborg 14 Summa 235 Fördelning av säpskild ersättning för kostnader av riksövergripande slag för år 1998 Landsting/kommun Miljoner kronor AB Stockholm 18,64 C Uppsala 1,37 D Södermanland 1,31 E Östergötland 1,95 F Jönköping 0,72 G Kronoberg 0,66 H Kalmar 0,96 K Blekinge 0,41 L Kristianstad 1,07 M Malmöhus 2,43 N Halland 0,71 O Bohus 1,07 P Älvsborg 1,02 R Skaraborg 0,71 S Värmland 1,26 T Örebro 0,77 U Västmanland 0,63 W Dalarna 1,14 X Gävleborg 0,69 Y Västernorrland 1,20 Z Jämtland 0,64 AC Västerbotten 1,20 BD Norrbotten 1,09 I Gotland 0,21 MM Malmö 2,87 OG Göteborg 5,17 Summa 50,00 SOCIALDEPARTEMENTET 1997-12-18 LANDSTINGSFÖRBUNDET Överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om finansiering av Handikappinstitutet år 1998 I anslutning till 2 § i avtalet den 24 mars 1977 mellan staten och Landstings- förbundet om Handikappinstitutet har parterna träffat följande överenskom- melse för år 1998. 1 För Handikappinstitutets finansiering har parterna tillfört institutets fond 51 milj.kr för 1998 års verksamhet. Beloppet tillförs fonden i enlighet med överenskommelsen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för år 1998. Beloppet utbetalas av Riksförsäkringsverket med en tolftedel för varje må- nad i efterskott. 2 Medel som ingår i Handikappinstitutets fond disponeras – med de un- dantag som följer av punkterna 3 och 4 nedan – av sinstitutets styrelse för verksamheten i enlighet med institutets stadgar. Anmärkning: Styrelsen bör i sammanhanget beakta vad som stadgas om ut- redningsarbete på regeringens respektive sjukvårdshuvudmännens uppdrag. 3 Från institutets fond skall utbetalas 4 400 000 kr för år 1998 till Sjuk- vårdshuvudmännens Upphandlingsbolaget (SUB) verksamhet. 4 Av Handikappinstitutets fond skall för år 1998 avdelas 4 000 000 kr att av institutets styrelse disponeras för att initiera och stimulera tillverk- ningen av vissa handikapphjälpmedel, för vilka föreligger svårigheter att etablera produktion på gängse villkor. Medlen får även användas som för- lustgaranti. Härutöver får institutet möjlighet att utnyttja 4 000 000 kr såsom förlustgaranti i samband med beställningar av hjälpmedel. erforderliga avtal för genomförande härav skall tecknas av SUB i nära samarbete med institu- tet. Överenskommelse blir giltig när den godkänts av regeringen och Landstingsförbundets styrelse. För staten För Landstingsförbundet Ulf Westerberg Monica Sundström Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Wallström Regeringen beslutar skrivelse 1997/98:51 Redogörelse för en överenskom- melse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1998. Skr. 1997/98:51 28 1 Skr. 1997/98:51 Skr. 1997/98:51 Bilaga Skr. 1997/98:51 Bilaga Skr. 1997/98:51