Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 1997/98:53 1997 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll Skr. 1997/98:53 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 18 december 1997 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1996 - den 30 juni 1997. 1 Inledning I samband med införandet av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll ansågs att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar terroristbestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder - liksom under tidigare år - bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse därom till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72, bet. 1990/91:JuU29 s. 32, rskr. 1990/91:298). Den senaste redogörelsen lämnades i regeringens skrivelse 1996/97:68 (bet. 1996/97:JuU13, rskr. 1996/97:175). Regeringen lämnar nu en motsvarande redogörelse för tiden den 1 juli 1996 - den 30 juni 1997. Rikspolisstyrelsen har som underlag för redogörelsen i en skrivelse till regeringen den 26 november 1997 redogjort för dess tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll under den aktuella perioden. 2 Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll Särskilda bestämmelser med syfte att bekämpa terrorism infördes i svensk lagstiftning genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Reglerna syftade till att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in i eller stanna kvar i vårt land och att skapa utrymme för kontroll i de fall då de av asylrättsliga skäl ändå måste beredas en fristad i landet. Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1 juli 1991 återfinns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Vid den nya lagens tillkomst konstaterades att särskilda bestämmelser alltjämt behövs som ger utrymme för att ur landet avlägsna sådana utlänningar som bedöms som farliga med hänsyn till risken för terrorhandlingar (prop. 1990/91:118 s. 30). Enligt lagen skall en utlänning kunna utvisas om det av hänsyn till rikets säkerhet eller vad som är känt om hans tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå eller medverka till en brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för politiska syften. Bestämmelserna i utlänningslagen (1989:529) om avvisning och utvisning skall dock tillämpas i första hand. Det krävs inte att personen i fråga tillhör en viss organisation för att lagen skall kunna tillämpas. Utvisning kan tillämpas även vid brottslig gärning i en främmande stat. Detta gäller dock inte en gärning som har övervägande karaktär av politiskt brott. Den tidigare möjligheten att föreskriva om s.k. kommunarrest samt om byte av bostad och arbete har avskaffats. Om ett utvisningsbeslut inte kan verkställas på grund av att utlänningen t.ex. riskerar dödsstraff eller tortyr i det land till vilket han skall utvisas, skall regeringen förordna om inhibition av verkställigheten. Regeringen kan i sådant fall meddela bestämmelser om skyldighet för utlänningen att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet, s.k. anmälningsplikt. Regeringen får även förordna att vissa särskilda bestämmelser rörande tvångsåtgärder i spaningssyfte, t.ex. husrannsakan och hemlig teleavlyssning, får tillämpas. Ett beslut om anmälningsplikt eller ett förordnande om befogenhet att tillämpa tvångsmedelsbestämmelserna är giltigt i högst tre år. Efter giltighetstidens utgång skall frågan prövas av allmän domstol. 3 Den parlamentariska kontrollen Terroristbestämmelserna och reglerna om särskilda tvångsåtgärder fick vid sin tillkomst en begränsad giltighetstid vilket innebar en kontrollmöjlighet över regeringens och myndigheternas handlande. När terroristbestämmelserna permanentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av terroristbestämmelsernas tillämpning (prop. 1975/76:18 s. 161). En motsvarande redovisningsskyldighet gäller såvitt avser bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning. I samband med införandet av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs, som nämnts ovan, att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar terroristbestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder även i fortsättningen bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse härom till riksdagen. Som framgår av betänkandet 1996/97:JuU13 har regeringen den 30 januari 1997 fattat beslut om direktiv för en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda frågan om en ny instans- och processordning vid tillämpning av utlännings- och medborgarskapslagstiftningen (dir. 1997:20). Samtidigt skall en i första hand språklig och redaktionell översyn av utlänningslagen göras. I kommitténs uppdrag ingår att utreda om det mot bakgrund av Sveriges internationella förpliktelser finns behov av att ändra den gällande ordningen med regeringen som första och sista instans i ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Kommittén är oförhindrad att föreslå att någon annan instans än regeringen skall fatta beslut eller att en ordning införs som innebär att regeringens beslut kan bli föremål för prövning i någon form. Kommittén skall särskilt beakta att de ofta känsliga säkerhets- och utrikespolitiska överväganden som kan bli aktuella i dessa ärenden tillgodoses i beslutsfattandet. Kommitténs arbete i denna del skall vara slutfört den 30 april 1998. 4 Redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse till regeringen den 26 november 1997 meddelat att lagen om särskild utlänningskontroll inte tillämpats vid något tillfälle under tiden den 1 juli 1996-den 30 juni 1997. Ett av regeringen i oktober 1995 fattat beslut om utvisning av en algerisk medborgare har ännu inte verkställts. Rikspolisstyrelsen anmälde i december 1996 med stöd av 10 § andra stycket lagen om särskild utlänningskontroll att man inte fann skäl för omprövning av regeringens beslut. Regeringen beslutade i februari 1997 att inte vidta någon åtgärd med anledning av anmälan. Som en jämförelse redovisas antalet fall där lagen tidigare har tillämpats. - 1991/1992 - lagen tillämpades vid tre tillfällen - 1992/1993 - lagen tillämpades vid tre tillfällen - 1993/1994 - lagen tillämpades inte vid något tillfälle - 1994/1995 - lagen tillämpades vid fem tillfällen - 1995/1996 - lagen tillämpades vid fyra tillfällen 5 Den internationella terrorismens utveckling Från Utrikesdepartementet har följande inhämtats om den internationella terrorismens utveckling under den aktuella perioden. Sverige har under perioden varit förskonat från terroristdåd. I Europa i övrigt är bilden splittrad. I Spanien har terroristattentat förorsakade av baskisk nationalism och separatism fortsatt, medan en ny vapenvila samt förhandlingar gett anledning till förhoppningar om att konflikten i Nordirland kan vara på väg in i en icke-militant fas. I Europas närhet har terrorn i Algeriet eskalerat till en nära ofattbar nivå av grymhet. Den islamska militanta extremismen i landet har tagit på sig ansvaret för flera av dessa dåd, som i stigande utsträckning drabbat kvinnor och barn på ett sätt som upprört det internationella samfundet. I Turkiet har kampen mellan militären och den kurdiska PKK-gerillan fortsatt med oförminskad styrka. I Mellanöstern har motståndet mot fredsprocessen krävt nya offer för det politiskt motiverade våldet utfört av militanta extremister. Även i Egypten har oskyldiga åter fått sätta livet till för det våld som den radikala islamska extremistiska oppositionen utövat i sina angrepp på regimen och bl.a. på symboler för västerländskt inflytande såsom turistnäringen. Även i övriga delar av världen har terroristdåd fortsatt t.ex. i Colombia, Peru och Sri Lanka. Mot bakgrund av utvecklingen och terrorismens globala karaktär är internationellt samarbete mot terrorismen av största betydelse. I FN har en konvention för undertryckande av terroristbombningar nyligen antagits. Inom Europeiska unionen har dess högsta organ, Europeiska rådet, utan förbehåll fördömt alla terroristattentat och fortsatt att noga uppmärksamma det hot som terrorismen utgör både inom och utanför unionen. Sverige fortsätter att aktivt medverka i det arbete som inom EU bedrivs på detta område såväl inom ramen för samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken som inom samarbetet på de rättsliga och polisiära områdena. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson, Freivalds, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Freivalds __________________ Regeringen beslutar skrivelse 1997/98:53 1997 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Skr. 1997/98:53 6 1