Post 6217 av 7189 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 1998
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/21
Energi
21
.
Förslag till statsbudget för år 1998
Energi
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Inledning 7
2.1 Omfattning/ändamål 7
2.2 Utgiftsutvecklingen 8
2.3 Resultatbedömning och slutsatser 9
3 Energisystemfrågor 11
3.1 Omfattning/ändamål 11
3.2 Energimyndigheten 11
3.3 Affärsverket svenska kraftnät 12
3.4 Anslag 15
A 1. Energimyndighet: Förvaltningskostnader 15
A 2. Kostnader för bildande av en ny energimyndighet 16
4 Omställning och utveckling av energisystemet 19
4.1 Omfattning/ändamål 19
4.2 Anslag 20
B 1. Bidrag för att minska elanvändningen 20
B 2. Bidrag till investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor 21
B 3. Åtgärder för effektivare energianvändning 21
B 4. Energiforskning 22
B 5. Bidrag till Energiteknikfonden 23
B 6. Introduktion av ny energiteknik 23
B 7. Energipolitiskt motiverade internationella
klimatinsatser 24
B 8. Täckande av förluster i anledning av statliga
garantier inom energiområdet 25
B 9. Åtgärder för el- och värmeförsörjningen i
Sydsverige 26
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
X
1. godkänner förslaget till ekonomisk planeringsram
för verksamheten under perioden 1998-1999 (avsnitt
B9), perioden 1998-2002 (avsnitt B1-B3) och
perioden 1998-2004 (avsnitt B4-B7),
2. bemyndigar regeringen att under år 1998 åta sig
ekonomiska förpliktelser i samband med bidrag för
att minska elanvändningen innebärande åtaganden
om högst 400 miljoner kronor för år 1999, högst
350 miljoner kronor för år 2000, högst 350 miljoner
kronor för år 2001 och högst 245 miljoner kronor
för år 2002,
3. bemyndigar regeringen att under år 1998 åta sig
ekonomiska förpliktelser i samband med bidrag till
investeringar i elproduktion från förnybara
energikällor innebärande åtaganden om högst 215
miljoner kronor för år 1999, högst 215 miljoner
kronor för år 2000, högst 180 miljoner kronor för år
2001 och högst 95 miljoner kronor för år 2002,
4. godkänner regeringens förslag till huvudsaklig
inriktning för bidrag till den kommunala
energirådgivningen,
5. bemyndigar regeringen att under år 1998 åta sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
forskning och utveckling inom energiområdet
innebärande åtaganden om högst 90 miljoner kronor
för år 1999, högst 60 miljonor kronor för år 2000,
högst 40 miljoner kronor för år 2001, högst 30
miljoner kronor för år 2002, högst 20 miljoner
kronor för år 2003 och högst 10 miljoner kronor för
år 2004,
6. bemyndigar regeringen att under år 1998 åta sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd för
introduktion av ny energiteknik innebärande
åtaganden om högst 90 miljoner kronor för år 1999,
högst 90 miljoner kronor för år 2000, högst 50
miljoner kronor för år 2001, högst 50 miljoner
kronor för år 2002, högst 50 miljoner kronor för år
2003 och högst 50 miljoner kronor för år 2004,
7. medger att fullföljande av de åtaganden som gjorts
med stöd av förordningen (1992:854) om stöd för
att främja användningen av biobränsle skall
finansieras med medel från det nya
energiteknikbidraget,
8. medger att anslagssparande från anslaget A 3.
Åtgärder för energieffektivisering m.m. i bl.a.
Baltikum och Östeuropa överförs till anslaget B 7.
Energipolitiskt motiverade internationella
klimatinsatser,
9. som inriktning godkänner investerings- och
finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen
svenska kraftnät för perioden 1998-2000,
10. godkänner omfattning och inriktning av Affärsverket
svenska kraftnäts beredskapsåtgärder,
11. bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska
kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad
som anförts,
12. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under
utgiftsområde 21 Energi enligt följande uppställning:
ANSLAG
ANSLAGSTYP
ANSLAGSBELOPP
(TUSENTAL
KRONOR)
A 1. Energimyndighet: Förvaltningskostnader
ramanslag
138 041
A 2. Kostnader för bildande av en ny energimyndighet
ramanslag
25 000
B 1. Bidrag för att minska elanvändning
ramanslag
290 000
B 2. Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara
energikällor
ramanslag
215 000
B 3. Åtgärder för effektivare energianvändning
ramanslag
90 000
B 4. Energiforskning
ramanslag
320 000
B 5. Bidrag till energiteknikfonden
anslag
90 000
B 6. Introduktion av ny energiteknik
ramanslag
160 000
B 7. Energipolitiskt motiverade internationella
klimatinsatser
ramanslag
50 000
B 8. Täckande av förluster i anledning av statliga
garantier inom
energiområdet
ramanslag
5 000
B 9. Åtgärder för el- och värmeförsörjning i Sydsverige
ramanslag
200 000
Summa
1 583 041
2 Inledning
2.1 Omfattning/ändamål
Riksdagen beslutade våren 1997 om riktlinjer för
energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU
12, rskr. 1996/97:272). Den svenska energipolitikens
mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el
och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga
villkor. Den skall skapa villkoren för en effektiv
energianvändning och en kostnadseffektiv svensk
energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa,
miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett
ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en
god ekonomisk och social utveckling i Sverige.
Energipolitiken skall bidra till att stabila
förutsättningar skapas för ett konkurrenskraftigt närings-
liv och till en förnyelse och utveckling av den svenska
industrin. Staten har ansvaret för att ange och
upprätthålla de ramar inom vilka övriga aktörer fattar
sina beslut. Regelverket måste vara rationellt och stabilt
så att klara spelregler råder för dem som verkar inom
energisektorn.
Sveriges medlemskap i EU har skapat delvis nya
förutsättningar för energipolitiken. Fullbordandet av den
inre marknaden för el och gas, liksom strävandena att
utvidga EU, ställer ökade krav på att de energipolitiska
åtgärder som vidtas i Sverige står i samklang med
utvecklingen i vår omvärld.
Utgiftsområdet omfattar frågor avseende tillförsel,
distribution och användning av energi. Det omfattar
vidare det program för omställning och utveckling av
energisystemet vars utformning godkänts av riksdagen
(prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.
1996/97:272). Programmets huvudinriktning är en
kraftfull långsiktig satsning på forskning, utveckling och
demonstration av ny teknik. Programmet löper över en
sjuårsperiod t.o.m. år 2004. Till utgiftsområdet hör
också energipolitiskt motiverade internationella
klimatinsatser innefattande bl.a. ett program för
utveckling av energisystemet i bl.a. Baltikum och
Östeuropa.
Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag
till det energipolitiska programmets finansiering, som
inledningsvis (åren 1997-1998) i huvudsak skall ske
genom att befintliga reserverade medel från tidigare
energiprogram dras in (prop. 1996/97:150, bet.
1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Vidare tillvaratas
befintligt resursutrymme inom utgiftsområde 21
motsvarande knappt 300 miljoner kronor per år. Det
återstående finansieringsbehovet tillgodoses genom att
en del av medlen inom det fempunktsprogram som
regeringen presenterade i den ekonomiska
vårpropositionen (prop. 1996/97:150 s. 19) tas i
anspråk. Den nya centrala energimyndigheten, som
skall inrättas den 1 januari 1998, skall ha huvudansvaret
för att verkställa huvuddelen av det energipolitiska
programmet.
Det energipolitiska programmet bidrar till att öka den
ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen under
programperioden. Detta gäller i synnerhet de åtgärder
som avser investeringar för att minska användningen av
el för uppvärmning och för att öka tillförseln av el och
värme från förnybara energikällor samt åtgärderna för
att utveckla energiförsörjningen i Sydsverige. Den
ökade investeringsverksamheten kan förväntas leda till
ökad sysselsättning, främst inom byggsektorn, såväl
lokalt där investeringen görs som i den
utrustningstillverkande industrin. Viss
sysselsättningseffekt har redan åstadkommits genom att
några av bidragssystemen trädde i kraft den 1 juli 1997
medan andra system avser utrustning som beställts
under år 1997 även om de inte träder i kraft förrän den
1 januari 1998.
Den 1 januari 1996 trädde ett nytt regelverk för
elmarknaden i kraft (prop. 1994/95:222, bet.
1995/96:NU1, rskr. 1995/96:2). Den nya
ellagstiftningen innebär att konkurrens har införts i
handeln med el. Nätverksamheten regleras och
övervakas på särskilt sätt även i fortsättningen.
Regeringen överlämnade våren 1997 ett förslag till
ny ellag som skall ersätta dels 1902 års ellag, dels lagen
(1994:618) om handel med el, m.m. (prop.
1996/97:136). Lagförslaget innebär i huvudsak en
språklig och redaktionell modernisering av den
befintliga ellagstiftningen. Bestämmelserna som
infördes som en följd av elreformen ligger fast och förs
över till den nya lagen i huvudsak oförändrade. Den nya
ellagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att
den 1 januari 1998 lägga samman myndigheten Statens
oljelager med Sveriges geologiska undersökning (prop.
1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284).
Från och med år 1998 anvisas därför medel för den
fortsatta avvecklingen av oljelager och
lagringsanläggningar m.m. under utgiftsområde 24.
Enligt riktlinjerna för energipolitiken skall en reaktor
i Barsebäcksverket ställas av före den 1 juli 1998. Den
andra reaktorn i Barsebäck skall ställas av före den 1
juli 2001. Ett villkor för stängningen av den andra
reaktorn i Barsebäck är att bortfallet av elproduktion
kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion
och minskad användning av el.
Regeringen överlämnade nyligen till Riksdagen
propositionen 1996/97:176 Lag om kärnkraftens
avveckling. Enligt lagförslaget får regeringen inom i
lagen angivna ramar besluta att rätten att driva en
kärnkraftreaktor för att utvinna kärnenergi skall upphöra
vid en viss tidpunkt. Lagen föreslås träda i kraft den 1
januari 1998. Under förutsättning att Riksdagen antar
lagförslaget avser regeringen att besluta om att en
reaktor i Barsebäcksverket skall ställas av den 1 juli
1998.
Enligt lagförslaget skall reaktorägaren ha rätt till
ersättning av staten för förlusten när rätten att driva
reaktorerna upphör. I lagförslaget anges vissa
förutsättningar som skall tillämpas vid ersättningens
bestämmande. Regeringen förordnade den 12 juni 1997
f.d. generaldirektören Kaj Janérus att vara statens
förhandlare för avvecklingen av Barsebäcks
kärnkraftsanläggning. Förhandlaren skall fortlöpande
redovisa resultaten av sitt uppdrag samt därmed
sammanhängande ersättningsfrågor till chefen för
Närings- och handelsdepartementet.
Förhandlingsmannen har haft inledande kontakter med
företrädare för Sydkraft AB.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i
ersättningsfrågan när ytterligare information finns att
redovisa.
2.2 Utgiftsutvecklingen
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/961
19961
19971
1998
1999
2000
1
392,9
863,1
732,7
1
583,0
1
842,2
1
603,5
1. Inklusive äldreanslag
Totalbeloppen avviker från de belopp som angavs i den
ekonomiska vårpropositionen (1996/97:150). Orsaken
till avvikelsen är främst att medel motsvarande ca 108
miljoner kronor förts över från utgiftsområde 24 till
förvaltningsanslaget för den nya energimyndigheten.
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
1991 års energipolitiska program har i huvudsak
avslutats under år 1997. 1997 års energipolitiska
överenskommelse, som utgör grunden för regeringens
förslag till nytt energipolitiskt program (prop.
1996/97:84), träffades bl.a. på grundval av
Energikommissionens granskning av 1991 års
energipolitiska program och remissvaren på
Energikommissionens betänkande. Resultaten av 1991
års energipolitiska program har redovisats i prop.
1996/97:84 En uthållig energiförsörjning. Några resultat
av det nya energipolitiska programmet, som endast
delvis trädde i kraft den 1 juli 1997, föreligger ännu
inte.
Investeringsstöden för biobränsleeldad kraftvärme
och till vindkraft har fram t.o.m. februari 1997
resulterat i uppförande av kraftvärmeanläggningar med
en sammanlagd effekt på 326 MW el och 726 MW
värme. Ca 300 vindkraftverk har uppförts med en
sammanlagd effekt på 97 MW.
Programmet för effektivare energianvändning har
tydliggjort möjligheterna att öka effektiviteten i
energianvändningen.
Den treåriga programperioden för energiforskningen
löper ut vid årsskiftet 1997/98.
Energiforskningsprogrammet som finansierar
verksamhet vid universitet, högskolor och
industriforskningsinstitut har bidragit till att höja den
grundläggande vetenskapliga och tekniska kompetensen
inom viktiga områden för energisystemets utveckling.
Företagets deltagande i projekt inom energiområdet har
ökat och ca en fjärdedel av forsknings- och
utvecklingsprogrammen finansieras f.n. genom s.k.
branschgemensamma forskningsprogram.
Nätmyndighetens verksamhet har under året bidragit
till en allmän medvetenhet om skillnader i nättariffer
mellan nätföretagen, vilket ökar självregleringen bland
nätföretagen. Under år 1996 har de samlade
nätavgifterna minskat med ca 66 miljoner kronor.
Affärsverket svenska kraftnät har medverkat i
tillkomsten av den gemensamma svensk-norska
elmarknaden bl.a. genom att avskaffa handelshindren på
förbindelserna med Norge och genom att vid sidan om
det norska stamnnätsbolaget Statnett SF gå in som
svensk delägare i den svensk-norska elbörsen Nord Pool
ASA.
Större förändringar
Riksdagen godkände våren 1997 nya riktlinjer för
energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12,
rskr. 1996/97:272). Riktlinjerna omfattar bl.a. nya
program för att minska användningen av el för
uppvärmning, för att effektivare utnyttja det befintliga
elsystemet och för att öka tillförseln av el och värme
från förnybara energikällor samt inriktning och
omfattning av energiforskningsprogrammet för den
kommande sjuårsperioden.
Mål för utgiftsområdet
Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga
tillgången på el och annan energi på med omvärlden
konkurrenskraftiga villkor för att främja en god
ekonomisk och social utveckling i Sverige.
En säker tillgång på el till ett rimligt pris är en viktig
förutsättning för den svenska industrins internationella
konkurrenskraft. Energipolitiken skall utformas så att
denna förutsättning bevaras.
Energipolitiken skall skapa villkor för en effektiv
energianvändning och en kostnadseffektiv svensk
energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa,
miljö och klimat.
Energipolitiken skall underlätta omställningen till ett
ekologiskt uthålligt samhälle.
Energipolitiken skall bidra till ett breddat energi-,
miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.
Prioriteringar för 1998
I riksdagens energipolitiska beslut våren 1997 har
prioriteringar angetts för verksamheten inom
utgiftsområdet.
2.3 Resultatbedömning och
slutsatser
1991 års energipolitiska program har i huvudsak
avslutats under år 1997. 1997 års energipolitiska
överenskommelse, som utgör grunden för regeringens
förslag till nytt energipolitiskt program (prop.
1996/97:84), träffades bl.a. på grundval av
Energikommissionens granskning av 1991 års
energipolitiska program och remissvaren på
Energikommissionens betänkande (SOU 1995:139, Ds
1996:55). Resultaten av 1991 års energipolitiska
program har redovisats i prop. 1996/97:84 En uthållig
energiförsörjning. Några resultat av det nya
energipolitiska programmet, som endast delvis trädde i
kraft den 1 juli 1997, föreligger ännu inte.
Enligt riksdagens energipolitiska beslut våren 1997 är
det av central betydelse att resultaten av de åtgärder
som vidtas för att minska elanvändningen och öka
tillförseln av el fortlöpande kan mätas, sammanställas
och avrapporteras. Riksdagen och regeringen skall ha
möjlighet att regelbundet bedöma resultaten av de
energipolitiska åtgärderna. Regeringen skall årligen
informera riksdagen om de resultat som har uppnåtts
genom det energipolitiska program som har inrättats i
och med det energipolitiska beslutet. Den första
redovisningen kommer att lämnas i budgetpropositionen
för år 1999
3 Energisystemfrågo
3.1 Omfattning/ändamål
Till verksamhetsområdet hör Energimyndigheten och
Affärsverket svenska kraftnät.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
19971
19982
1999
2000
0
0
30
163,0
124,6
128,3
1. Anvisat på tilläggsbudget
2. Nytt verksamhetsområde
3.2 Energimyndigheten
Myndighetsfunktionen inom energiområdet skall
tydliggöras och förstärkas. En central energimyndighet
inrättas den 1 januari 1998. Till energimyndigheten förs
merparten av myndighetsfunktionerna på
energiområdet.
Till Energimyndigheten skall föras
myndighetsuppgifterna inom tillförsel- och
distributionsområdet, energiberedskapen och den
kommunala energiplaneringen samt
myndighetsuppgifter med anknytning till naturresurs-
planeringen. Energimyndigheten skall vara
nätmyndighet enligt ellagen.
Myndigheten skall bevaka energimarknadernas och
energisystemets utveckling och analysera sambanden
mellan energiteknik, miljö och ekonomisk tillväxt. Den
skall ansvara för planeringsunderlaget inom området
och för att kunskaperna om energisystemet utvecklas
genom prognoser, systemstudier, utvärderingar och
analyser. Den ökade internationaliseringen och medlem-
skapet i EU ställer särskilda krav på myndighetens
planerings- och utredningsverksamhet.
Myndigheten skall bevaka regelsystemet för
energiområdet, analysera utvecklingen och initiera
nödvändiga förändringar av reglerna. Den skall följa
upp effekterna av de samlade energipolitiska åtgärderna
och utarbeta underlag för utvärderingar av de
energipolitiska programmen och för beslut om
nödvändiga ändringar och kompletteringar av
åtgärderna.
Inom sitt verksamhetsområde skall myndigheten följa
den internationella utvecklingen och stödja det svenska
deltagandet i det internationella samarbetet.
Myndigheten skall svara för att ta fram det underlag
som behövs för Sveriges medverkan i det internationella
samarbetet på energiområdet.
Ett långsiktigt program för forskning, utveckling och
demonstration av ekologiskt och ekonomiskt uthållig
energiteknik är en central del av energipolitiken.
Energimyndigheten skall ha ansvaret för att utforma och
genomföra programmet. Den skall främja den
långsiktiga utvecklingen av energisystemet genom att
stödja marknadsintroduktion av ny och miljövänlig
energiteknik. Upphandlingen av energieffektiv teknik
skall samordnas med annan verksamhet för energi-
effektivisering.
Energimyndigheten skall ha ett samordnande ansvar
för informationen på energiområdet. En viktig uppgift
är att sammanställa och sprida information om
energimarknaderna, energisystemet och om sambanden
mellan energi, miljö och ekonomisk tillväxt.
Myndigheten skall integrera miljöfrågorna på ett aktivt
sätt i verksamheten. Myndigheten skall ha
sektorsansvaret när det gäller energi i arbetet med att
åstadkomma en ekologiskt bärkraftig samhällsutveckling
Myndigheten skall ha huvudansvaret för att verkställa
merparten av de energipolitiska programmen och ett
samordningsansvar för omställningsåtgärderna.
Nätmyndigheten
Den 1 juli 1994 inrättades en särskilt
myndighetsfunktion vid NUTEK (Nätmyndigheten) med
uppgift att dels pröva ärenden om koncessionshavarnas
skyldigheter, dels utöva tillsyn över ellagens efterlevnad
utom i frågor som rör elsäkerhet.
De övergripande målen för verksamheten vid
Nätmyndigheten är att säkerställa att elkunderna inte
betalar ett högre pris än nödvändigt för nättjänster och
att nättariffer, mät- och avräkningssystem m.m.
utformas på ett sätt som underlättar handeln med el och
gagnar konkurrensen. NUTEK, fr.o.m. den 1 januari
1998 den nya energimyndigheten, skall se till att
nätutbyggnad sker med hänsyn tagen till
samhällsekonomi, markintrång och miljö samt skall
också verka för att det finns sådana incitament i
nätverksamheten att elkundernas intressen av leverans-
säkerhet och kostnadseffektivitet kan tillgodoses.
Medel för verksamheten har för budgetåret 1997
anvisats över statsbudgeten via NUTEK:s förvaltnings-
anslag (utgiftsområde 24). Verksamheten finansieras
genom en årlig nätövervakningsavgift som betalas av
innehavare av nätkoncession. Avgiften betalas enligt
förordningen (1995:1296) om vissa avgifter på
elområdet och motsvarar den årliga beräknade
kostnaden för verksamheten som uppgår till ca 20
miljoner kronor.
NUTEK:s årsredovisning för budgetåret 1995/96
Av NUTEK:s årsredovisning för år 1995/96 framgår
det att verksamheten vid Nätmyndigheten starkt präglats
av ikraftträdandet av det nya regelverket för
elmarknaden. Myndigheten har utarbetat föreskrifter
och allmänna råd rörande elhandels- och nätverksamhet.
Det nya regelverket ger elkunderna möjlighet att få sina
priser för el och nättjänster prövade. Ett stort antal
prövningsärenden har inkommit, främst från
hushållskunder. Ärendena har, förutom
prissättningsfrågor, rört leveranskvalitet, mätning och
anslutning. Tillsynsverksamheten har fokuserats på de
delar i nätverksamheten som är strategiska för
elmarknadens funktion.
Nätmyndigheten har bedrivit en omfattande
informationsverksamhet om det nya regelverket riktad
mot främst elhandels- och nätföretag och deras kunder
samt media. NUTEK har vidare under budgetåret på
regeringens uppdrag genomfört uppföljningar av
elmarknadsreformen och utredningsinsatser av bl.a.
möjligheterna att sänka kostnaderna för mätning och
rapportering av elkonsumtionen. När det gäller
tillståndsgivning har arbetet främst rört
leveranskoncessioner och en koncessionsansökan
avseende den s.k. Polen-länken, dvs. den planerade
likströmsförbindelsen mellan Sverige och Polen.
Enligt NUTEK:s bedömning har Nätmyndigheten
under budgetåret tydliggjort sitt ansvarsområde och
etablerat sin ställning som tillsynsmyndighet på
elmarknaden. Nätmyndigheten har vidare skapat en
medvetenhet om skillnaderna i nättariffer mellan
nätföretagen, vilket har banat väg för en självreglering
bland nätföretagen. Nätmyndighetens tillsynsarbete har
bidragit till att under år 1996 ett antal nätföretag sänkt
sina tariffer eller upphört med oskäliga tariffer.
Nätmyndigheten har våren 1997 redovisat en strategi
för hur tillsynsarbetet skall bedrivas för att bl.a.
säkerställa att nätföretagen tillämpar skäliga nättariffer.
Huvudmetoderna för att åstadkomma detta är praxis
från skälighetsprövningar och riktvärden om vad som
utgör skälig prisnivå och prisutveckling för
nätverksamhet.
Regeringens överväganden
Regeringen bedömer att nätmyndighetens verksamhet
har bedrivits i enlighet med de mål och den inriktning
som myndigheten har ålagts. Regeringen bedömer att
verksamheten under nästa år bör bedrivas med i
huvudsak nuvarande inriktning och omfattning. En
effektiv tillsyn av nätverksamheten är nödvändig för en
kostnadseffektiv elförsörjning med stabila och rimliga
priser. Den strategi för tillsyn av nätverksamhet som
nätmyndigheten har presenterat skapar förutsättningar
för en effektivare tillsyn. Vidare möjliggör den nya
ellag som regeringen våren 1997 föreslog riksdagen
(prop. 1996/97:136) en effektivare tillsyn, bl.a. genom
att ge nätmyndigheten större befogenheter att ta egna
initiativ till prövning och att hantera enskilda klagomål
inom ramen för tillsynsarbetet.
Organisationsutredningen om en ny energimyndighet
(N 1997:03) har föreslagit att nätverksamheten inom
den nya energimyndigheten skall ges ställning som en
avdelning inom energimyndigheten samtidigt som
beslutsfattandet i ärenden som innebär lagtillämpning
regleras i myndighetens instruktion. För riksdagens
kännedom kan nämnas att i samband med inrättandet av
en ny energimyndighet avser regeringen genomföra en
sådan ordning.
3.3 Affärsverket svenska kraftnät
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver
och förvaltar det svenska stamnätet och de statligt ägda
utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:87, bet.
1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Svenska kraftnät är
enligt förordningen (1994:1806) om systemansvaret för
elektrisk ström sedan den 1 januari 1995 systemansvarig
myndighet enligt ellagen. Svenska kraftnät skall enligt
riksdagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet,
den löpande momentana elbalansen och det svenska
kraftsystemets övergripande driftsäkerhet.
Svenska kraftnät ansvarar vidare för delfunktionen
Elförsörjning inom funktionen Energiförsörjning inom
den civila delen av totalförsvaret (prop. 1996/97:4, bet.
1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:112). Svenska kraftnät är
från den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt
elberedskapslagen (1997:288) (prop. 1996/97:86, bet.
1996/97:FöU6, rskr. 1996/97:204).
Verksamheten vid Svenska kraftnät finansieras helt
genom intäkterna från verkets affärsverksamhet, med
undantag för elberedskapsverksamheten som finansieras
med anslag på statsbudgeten.
Verksamheten år 1996
Svenska kraftnäts årsredovisning för år 1996
Enligt Svenska kraftnäts årsredovisning för år 1996 har
verksamheten under året präglats främst av
ikraftträdandet av det nya regelverket för elmarknaden
och tillkomsten av den gemensamma svensk-norska
elmarknaden.
Den 1 januari 1996 startade Svenska kraftnät, som
en konsekvens av det nya regelverket på elmarknaden,
verksamheten med den nationella balansavräkningen. I
denna regleras det ekonomiska förhållandet mellan de
ca 30 företag som för närvarande är s.k.
balansansvariga på den svenska elmarknaden. Problem i
inledningsskedet med det rapporteringsunderlag som
ligger till grund för avräkningen medförde vissa
problem i balansavräkningen under år 1996. Systemet
stabiliserades dock under året och fungerar nu
tillfredsställande.
Svenska kraftnät har medverkat till uppkomsten av
den gemensamma svensk-norska elmarknaden bl.a.
genom att avskaffa handelshindren på förbindelserna
med Norge och genom att gå in som svensk delägare
tillsammans med det norska stamnätsbolaget Statnett SF
i den svensk-norska elbörsen Nord Pool ASA.
I juni 1996 ansökte verket om koncession för den
s.k. Polen-länken, en likströmsförbindelse mellan
Sverige och Polen. Regeringen har genom beslut den 17
juli 1997 med stöd av ellagen (1902:71) beviljat
Svenska kraftnät koncession för Polen-länken.
Investeringarna under år 1996 uppgick till totalt 607
miljoner kronor. Av detta belopp utgjorde 54 miljoner
kronor köpeskilling för aktierna i Statnett Marked AS
(numera Nord Pool ASA). Investeringarna i stamnätet
och utlandsförbindelserna uppgick till sammanlagt 449
miljoner kronor. Anläggningar i stamnätet förvärvades
för 114 miljoner kronor. Investeringarna i
optofiberverksamheten uppgick till 104 miljoner kronor.
Svenska kraftnät har vidare förvärvat en femtio
procentig aktiepost i bolaget Kraftdragarna AB, vars
verksamhet är transporter av tung elmateriel.
Svenska kraftnäts omsättning under år 1996 uppgick
till ca 2 279 miljoner kronor, varav ca 2 192 miljoner
kronor utgjordes av nät- och systemintäkter. Intäkterna
var något lägre än år 1995, då intäkterna uppgick till ca
2 300 miljoner kronor. Detta beror på minskade
överföringar på stamnätet till följd av den låga
vattenkraftproduktionen under år 1996. Årets resultat
uppgick till ca 592 miljoner kronor. Räntabiliteten på
justerat kapital efter skatt var 10,3% och soliditeten
46,8%.
Verksamhetens inriktning m.m. åren 1998-2000
Svenska kraftnäts treårsplan
Till följd av förvärvet av aktieposten i Kraftdragarna
AB och det planerade bildandet av bolaget för Polen-
länken (SwePol Link AB) redovisar Svenska kraftnät
sin treårsplan för 1998-2000 på koncernnivå.
För räntabiliteten gäller som mål att verket skall
uppnå en avkastning på justerat eget kapital, efter
schablonmässigt avdrag för skatt, på 9 %. Svenska
kraftnät avser att år 1998 göra en översyn av
räntabilitetsmålet för att anpassa nivån till rådande
inflationsnivå och räntenivåförändringar.
Svenska kraftnät föreslår inga förändringar av de
övergripande målen och verksamhetsmålen för verket.
För driftsäkerheten i det svenska stamnätet gäller
som mål att den bör ligga på en samhällsekonomiskt
rimlig nivå. För att uppfylla detta mål genomför
Svenska kraftnät utbyggnad, underhåll och drift av
stamnätet och utlandsförbindelserna enligt vedertagna
driftsäkerhetsprinciper. Svenska kraftnät avser vidare att
tillsammans med kraftindustrin i övrigt arbeta för en
lösning av frågan om effektreserv för det svenska
elsystemet.
För kostnadseffektiviteten gäller som mål att Svenska
kraftnäts verksamhet bör vara minst lika
kostnadseffektiv som för jämförbara företag. Svenska
kraftnät anför att arbetet med att förbättra
kostnadseffektiviteten pågår ständigt, bl.a. genom
utvecklingen av verkets ekonomistyrning. Andra
aktiviteter som kan underlätta arbetet med ökad
kostnadseffektivitet är s.k. referenskontroll
(benchmarking) med jämförbara företag samt en
effektiv upphandling av tjänster i konkurrens.
För forsknings- och utvecklingsinsatserna gäller att
de skall inriktas mot metoder och teknik som kan öka
driftsäkerheten, effektiviteten och miljöanpassningen av
det svenska stamnätet. Samarbetsmöjligheterna med
andra företag och organisationer bör tas tillvara. Detta
sker genom utvecklingsbolagen STRI AB och
ELFORSK AB, i vilka Svenska kraftnät äger 25 %
vardera. Visst samarbete sker även direkt med bl.a. det
norska nätföretaget Statnett SF. Svenska kraftnät
planerar inga förändringar av inriktning eller omfattning
av FoU-insatserna.
Svenska kraftnät skall medverka i utvecklingen av
det nordiska samarbetet inom elförsörjningsområdet.
Svenska kraftnät avser att medverka i ytterligare
integration av den nordiska elhandeln och verka för
harmonisering mellan de nordiska länderna av bl.a.
reglerna för systemansvar och balanstjänst.
Svenska kraftnäts förslag till investerings- och
finansieringsplan för åren 1998-2000 för affärsverks
koncernen bygger på verkets långsiktiga
investeringsplanering för stamnätet inklusive utlandsför-
bindelserna. De planerade investeringarna inom
affärsverkskoncernen under perioden beräknas
beloppsmässigt till ca 4 400 miljoner kronor. Planen
omfattar dels investeringar i stamnätet och utrustning
för telekommunikation (inklusive optofibrer) om ca 1
680 miljoner kronor, dels investeringen i Polen-länken
om ca 2 720 miljoner kronor.
Investeringarna i stamnätet avser enligt förslaget dels
åtgärder i befintliga anläggningar (s.k. reinvesteringar)
om sammanlagt ca 510 miljoner kronor, dels
nyinvesteringar om sammanlagt ca 590 miljoner kronor.
Reinvesteringarna syftar i första hand till att bibehålla
driftsäkerheten och överföringskapaciteten i elsystemet
och till att uppfylla gällande säkerhetskrav i befintliga
anläggningar. Enligt Svenska kraftnät ökar
förnyelsebehovet under de kommande åren till följd av
en stigande åldersstruktur i anläggningarna i det svenska
stamnätet. Investerings- och finansieringsplanen
omfattar åtgärder till följd av avvecklingen av
kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck. Dessa beräknas
uppgå till sammanlagt 360 miljoner kronor, varav 240
miljoner kronor utfaller under perioden 1998 till 2000.
Investeringarna i telekommunikation avser det
telekommunikationsnät som behövs för drift,
övervakning och styrning av stamnätet. Den
sammanlagda kostnaden för dessa investeringar
beräknas uppgå till 300 miljoner kronor.
Investeringarna i optofibernät beräknas uppgå till 280
miljoner kronor.
Kostnaderna för åtgärder i Svenska kraftnäts
anläggningar, system och verksamhet för att
upprätthålla elförsörjningen vid höjd beredskap
beräknas till ca 20 miljoner kronor per år. Åtgärderna
inriktas mot bl.a. tryggare telekommunikationer,
förbättrad reparationsförmåga och tillträdesskydd.
Svenska kraftnät bedömer att det inom affärsverket
inte uppkommer något ytterligare lånebehov under
perioden 1998-2000. Affärsverkets
investeringsverksamhet föreslås finansieras med egna
medel. Investeringarna i Polen-länken, som är avsedda
att genomföras i dotterbolaget SwePol Link AB,
planeras att finansieras dels genom extern upplåning om
ca 2 040 miljoner kronor, dels delägarlån om
sammanlagt ca 680 miljoner kronor. Svenska kraftnäts
andel av delägarlånen beräknas till ca 347 miljoner
kronor.
Svenska kraftnäts förslag till investerings- och
finansieringsplan för åren 1998-2000 sammanfattas i
nedanstående tabell. Svenska kraftnäts verksamhetsplan
för åren 1998-2000 innebär ett budgeterat resultat på
563, 453 respektive 468 miljoner kronor. Därvid
beräknas en avkastning på justerat eget kapital på 9 %
år 1998 och 7 % åren 1999-2000, och en utdelning
inklusive skattemotsvarighet på 282, 227 och 234
miljoner kronor.
Svenska kraftnät föreslår en oförändrad ram på
2 500 miljoner kronor för affärsverkets upplåning.
Därutöver föreslår verket att man får disponera en
rörlig kredit i Riksgäldskontoret om 100 miljoner
kronor. Svenska kraftnät föreslår inga förändringar
av det nuvarande soliditetsmålet på lägst 38 %.
Svenska kraftnät hemställer i verksamhetsplanen att
verket även fortsättningsvis skall bemyndigas att dels
bilda aktiebolag med ett aktiekapital om högst 10
miljoner kronor, dels inom en sammanlagd ram om 10
miljoner kronor besluta om förvärv av aktier och
andelar i bolag samt om avyttring av aktier och andelar
i bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier
och andelar.
AFFÄRSVERKSKONCERNEN SVENSKA KRAFTNÄTS INVESTERINGAR M.M., ÅREN 1998-2000
(MILJONER KRONOR)
TOTALT
1998-2000
UTBETALT
1996
PROGNOS
1997
BUDGET
1998
BERÄKNAT
1999
BERÄKNAT
2000
Investeringar
- Stamnätet
- Telekommunikationer
- Optofibrer
- Polen-länken
- Övrigt 1
1 099
300
280
2 720
0
449
15
89
0
54
203
47
85
0
0
259
119
110
1 122
0
433
64
70
1 598
0
407
117
100
0
0
Summa investeringar
4 399
607
335
1 610
2 165
624
Finansiering
- egna medel
- extern upplåning2
2 026
2 373
607
0
335
0
631
979
771
1 394
624
0
Summa finansiering
4 399
607
335
1 610
2 165
624
1. Avser förvärv av aktier i Nord Pool ASA
2. I beloppet ingår delägarlån från Vattenfall AB till SwePol Link AB
Regeringens överväganden
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har
haft några invändningar i revisionsberättelsen över
Svenska kraftnäts årsredovisning för år 1996.
Regeringen bedömer att verksamheten vid Svenska
kraftnät har bedrivits i enlighet med de mål och den
inriktning som verket ålagts. Regeringen har fastställt
årsredovisningen och Svenska kraftnäts förslag till
utdelning.
Investerings- och finansieringsplan samt
beredskapsåtgärder
Regeringen har inget att erinra mot de överväganden
och förslag om verksamhetens mål och inriktning som
presenteras i Svenska kraftnäts treårsplan.
Regeringen anser att den nu redovisade investerings-
och finansieringsplanen för Svenska kraftnäts
verksamhetsområde för treårsperioden 1998-2000, samt
omfattning och inriktning av verkets
beredskapsåtgärder, bör godkännas.
Investeringsverksamheten inom Svenska kraftnät kan
planeras med relativt god framförhållning. Tidsmässiga
förskjutningar som påverkar investeringsnivåerna de
enskilda åren kan dock förekomma. Beträffande
investeringsramen förordar regeringen därför att
riksdagen nu godkänner inriktningen för treårsperioden.
Finansiella befogenheter
Riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten
regleras i lagen (1988:1387) om statens upplåning.
Regeringen har denna dag föreslagit att det i lagen skall
tas in bestämmelser som ger regeringen möjlighet att
efter bemyndigande av riksdagen låta affärsverken ta
upp lån och lämna garantier. Dessa bemyndiganden
skall inhämtas för varje affärsverk och för ett år i taget.
Regeringen föreslår mot bakgrund härav att Svenska
kraftnät under år 1998 får rätt att ta upp lån i och
utanför Riksgäldskontoret inom en sammanlagd ram om
2 500 miljoner kronor, vilket motsvarar nivån på den
nuvarande upplåningen i Riksgäldskontoret. Regeringen
föreslår vidare att verket därutöver i enlighet med vad
som gäller för närvarande får disponera en rörlig kredit
i Riksgäldskontoret inom en ram av 100 miljoner
kronor.
Regeringen har riksdagens bemyndigande att teckna
borgen för och lämna kreditgarantier till bolag, i vilka
Svenska kraftnät förvaltar statens aktier och andelar,
intill ett sammanlagt belopp om 1 500 miljoner kronor
(prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr.
1995/96:304). Nivån är beräknad på förutsättningen att
Svenska kraftnät skall lämna borgen eller
kreditgarantier till bolaget för Polen-länken. Regeringen
föreslår att detta bemyndigande kvarstår oförändrat
under år 1998.
Regeringen har av riksdagen bemyndigats att inom
en total ram om 135 miljoner kronor besluta i frågor
som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom
Svenska kraftnäts verksamhetsområde. Regeringen
föreslår att detta bemyndigande kvarstår oförändrat
under år 1998.
Regeringen har av riksdagen bemyndigats att ge
Svenska kraftnät rätt att besluta om förvärv och
avyttring av aktier och bildande av bolag inom en ram
av högst 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår att
detta bemyndigande kvarstår oförändrat under år 1998.
Vad gäller placering av likvida medel föreslår
regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 1998 låta Svenska kraftnät placera likvida
medel i och utanför Riksgäldskontoret.
3.4 Anslag
A 1. Energimyndighet:
Förvaltningskostnader
1998
Förslag
138 041
1
(Nytt
anslag)
1999
Beräkna
t
124 616
2000
Beräkna
t
128 302
1. Beloppen anges i tusental kr
Riksdagen har beslutat (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12, rskr. 1996/97: 272) att en ny central
energimyndighet skall inrättas. Härigenom tydliggörs
och förstärks myndighetsfunktionen inom
energiområdet. En särskild utredning med uppgift att ta
fram förslag till organisation, uppgifter, bemanning,
kompetens och arbetsformer för en central myndighet
för energifrågor tillsattes under våren 1997 (dir.
1997:35). Utredningen överlämnade den 15 augusti
1997 delrapporten ”Energimyndigheten - Budget-
underlag, lokalisering samt nätverksamhetens ställning”
till regeringen. Senast den 15 september 1997 skall
utredningen lämna förslag till organisation, uppgifter,
bemanning, kompetens och arbetsformer för den nya
myndigheten.
I direktivet till den utredning om en ny
energimyndighet som regeringen tillsatte under våren
1997 beskrivs uppgifterna för den nya
energimyndigheten. Dessa uppgifter har också
redovisats i prop. 1996/97:84. NUTEK har tidigare haft
det huvudsakliga ansvaret för de myndighetsuppgifter
som energimyndigheten kommer att ha i framtiden.
Till energimyndigheten förs myndighetsuppgifterna
inom tillförsel- och distributionsområdet,
energiberedskapen och den kommunala
energiplaneringen samt myndighetsuppgifter med
anknytning till naturresursplaneringen.
Energimyndigheten skall härutöver svara för
– planering och utredningsverksamhet inom områdena
energimarknaderna och energisystemets utveckling,
– internationellt arbete; häri ingår att följa den
internationella utvecklingen inom
verksamhetsområdet, stödja svenskt deltagande i det
internationella samarbetet samt biträda regeringen
med faktaunderlag och expertkunnande i det
energipolitiska samarbetet,
– utformning och genomförande av programmet för
forskning, utveckling och demonstration av
ekologiskt och ekonomiskt uthållig energiteknik,
– marknadsintroduktion av ny teknik inom
energiområdet,
– information och utbildning på energiområdet vilket
även innebär ett ansvar att samordna
myndigheternas information till allmänheten.
Energimyndigheten skall inom miljöområdet ha
sektorsansvaret för frågor som rör energi. Ett viktigt
område är klimatfrågorna vilket motiverar insatser från
myndigheten såväl internationellt som nationellt.
Energimyndigheten har vidare huvudansvaret för att
verkställa merparten av de energipolitiska programmen
och ett samordningsansvar för omställningsåtgärderna.
Den kommer att följa programmens genomförande och
ta fram metoder och underlag för utvärdering av
åtgärderna och redovisning av effekterna.
Energimyndigheten kommer också att helt eller
delvis ansvara för förvaltningen av följande anslag på
1998 års statsbudget som ingår i programmet för en
omställning till en hållbar energiförsörjning.
B 1 Bidrag för att minska elanvändningen
B 2 Bidrag till investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor
B 3 Åtgärder för effektivare energianvändning
B 4 Energiforskning
B 5 Energiteknikfonden
B 6 Introduktion av ny energiteknik
B 7 Energipolitiskt motiverade internationella klimat-
insatser
B 8 Täckande av förluster i anledning av statliga
garantier inom energiområdet
Regeringens överväganden
Utredningen om en ny energimyndighet har beräknat
medelsbehoven för förvaltningen av den nya
energimyndigheten till 181 400 000 kronor för år 1998.
Jämfört med de av NUTEK beräknade
förvaltningskostnaderna för energiverksamheten inom
NUTEK är detta en ökning med 60 %. Behovet av
ökade medel beror på betydligt utökad verksamhet som
en följd av 1997 års energipolitiska beslut. Vid
beräkningen av förvaltningskostnaderna för den nya
energimyndigheten har regeringen utgått från
utredningens bedömning. Regeringen förutsätter dock
att delar av de energipolitiska programmen kommer att
ombesörjas av andra myndigheter. Vidare bör
myndighetsansvaret vad gäller frågor om dammsäkerhet
överföras till Svenska kraftnät. Den nuvarande
ordningen, att medel från utgiftsområde 1 till en del
används för viss verksamhet på energiområdet, bör
behållas tills vidare.
Mot bakgrund av vad som har nämnts beräknar
regeringen energimyndighetens kostnader för
myndighetsuppgifter och programanknuten verksamhet
till ca 169 000 000 kr för år 1998. Regeringen föreslår
att 138 041 000 kr anvisas för år 1998 till anslaget A1.
Energimyndighet: Förvaltningskostnader. Detta nya
anslag på statsbudgeten finansieras genom att 108 041
000 kr överförs till energimyndigheten från NUTEK:s
förvaltningsanslag och att 30 000 000 kr av den
ekonomiska ramen för de energipolitiska programmen
utnyttjas. Regeringen avser att noga följa
förvaltningskostnaderna för att tillse att anslaget i största
möjliga utsträckning långsiktigt kan användas för
programverksamheten. De sakanslag som
energimyndigheten disponerar avser i huvudsak stöd till
investeringar i ny elproduktion och energieffektivisering
samt stöd till forsknings- och utvecklingsverksamhet
inom de energipolitiska programmen. Det är naturligt
att en mindre del av kvarvarande medel inom ramen
kan användas för programanknuten verksamhet som
t.ex. uppföljning och utvärdering.
A 2. Kostnader för bildande av en ny
energimyndighet
1997
Anslag
30 000
1,
2
Utgifts
-
progno
s
30 000
1998
Förslag
25 000
1. Beloppen anges i tusental kr
2. Anvisade på tilläggsbudget för år 1997
Anslaget disponeras för täckande av kostnader i
samband med inrättandet av en ny energimyndighet.
Regeringens överväganden
Inrättandet av en ny myndighet är förenat med vissa
kostnader av tillfällig karaktär främst beroende på
utökade ansvarsområden föranledda av 1997 års
energipolitiska överenskommelse. Vidare kan i över
gångsskedet extraordinära kostnader för bl.a. lokaler
och personal komma att uppstå. Riksdagen har i beslutet
om 1997 års ekonomiska vårproposition anvisat 30
miljoner kronor för budgetåret 1997 för bildande av en
ny energimyndighet (prop. 1996/97:150, bet.
1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284).
4 Omställning och utveckling
av energisysteme
4.1 Omfattning/ändamål
Omfattning och ändamål sammanfaller med vad som
redan angetts för hela utgiftsområdet.
Landets elförsörjning skall tryggas genom ett
energisystem som grundas på varaktiga, helst inhemska
och förnybara, energikällor samt en effektiv
energianvändning. Energin skall användas så effektivt
som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar.
Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om
hälsa och miljö vid användning och utveckling av all
energiteknik. En säker tillgång på el till ett rimligt pris
är en viktig förutsättning för den svenska industrins
internationella konkurrenskraft. Energipolitiken skall
utformas så att denna förutsättning bevaras.
Riksdagens energipolitiska beslut innebär att de två
kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck skall ställas av. Enligt
riktlinjerna för energipolitiken skall en reaktor stängas
före den 1 juli 1998 och en andra reaktor före den 1 juli
2001. Bortfallet av el skall kompenseras genom
effektivare energianvändning, elhushållning,
konvertering från el samt tillförsel av el från andra
energikällor. Ett villkor för stängningen av den andra
reaktorn är att bortfallet av elproduktion kan
kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och
minskad användning av el. Under en femårsperiod
lämnas investeringsbidrag till utbyggnad av el- och
värmeproduktion samt till effektivisering och minskad
användning av el i bostadssektorn.
En minskad elanvändning och ett minskat
eleffektuttag är viktiga förutsättningar för att
kompensera bortfallet av elproduktion i
Barsebäcksverket. Vidare måste produktionen av el från
förnybara energikällor öka. De energipolitiska
riktlinjerna innebär att investeringsbidrag kommer att
ges under ytterligare en femårsperiod för att stimulera
en fortsatt utbyggnad av ekologiskt uthållig
elproduktion.
Det är viktigt att möjligheterna att hushålla med
energi och minska elanvändningen tillvaratas.
Riksdagen har beslutat att insatser skall genomföras för
att öka kunskapen om och stimulera intresset för
ekonomiskt och miljömässigt motiverade
energieffektiviseringar. Dessa åtgärder skall, i
kombination med ett utvidgat europeiskt samarbete för
energieffektivisering, bidra till att ytterligare minska
användningen av el och öka hushållningen med energi.
Det energipolitiska programmets huvudinriktning är
en kraftfull, långsiktig satsning på forskning, utveckling
och demonstration av ny energiteknik. Målet är att
under de närmaste tio till femton åren kraftigt öka el-
och värmeproduktionen från förnybara energikällor och
utveckla kommersiellt lönsam teknik för
energieffektivisering.
De övergripande målen för energiforskningen är att
bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och
kompetens inom universiteten, högskolorna och i
näringslivet för utvecklingen och omställningen av
energisystemet i enlighet med riksdagens beslut år 1997
om riktlinjer för energipolitiken. Energiforskningen
skall bidra till att stabila förutsättningar skapas för ett
konkurrenskraftigt näringsliv och till en förnyelse och
utveckling av den svenska industrin. Energiforskningen
skall också bidra till ett breddat energi-, miljö- och
klimatsamarbete i Östersjöregionen.
En målmedveten satsning på forskning, utveckling
och demonstration är basen i den långsiktiga strategin
för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt
energisystem. Målet är att introducera ny energiteknik
baserad på förnybara energislag samt att sänka
kostnaderna för dessa. Bl.a. är en låg
framställningskostnad en viktig förutsättning för
introduktion av etanol som drivmedel i större skala.
Riksdagen har vidare beslutat att insatserna för
utveckling av tekniken för framtidens energisystem
förstärks.
Det ökade internationella samarbetet och Sveriges
medlemskap i EU har inneburit delvis nya
förutsättningar för arbetet med att utveckla ny teknik på
energiområdet. Genom det internationella
forskningssamarbetet höjs kompetens och kvalitet i den
nationella forskningen. Samarbetet inom området icke-
nukleär energi har sedan år 1994 utgjort en del av det
s.k. fjärde ramprogrammet för EU:s forskningsinsatser.
Programmet pågår t.o.m. den 31 december 1998.
Omställningen av energisystemet måste vara förenlig
med de krav som ställs i en strategi mot
klimatförändringar.
Energipolitiskt motiverade internationella klimat-
insatser ingår som en viktig del i strategin för minskad
klimatpåverkan från energisektorn. Av särskild
betydelse är bilateralt och multilateralt samarbete
avseende utveckling av energisystemet i Baltikum inom
ramen för klimatkonventionen.
En strategi för minskad klimatpåverkan från
energisektorn ingår som en del i det energipolitiska
beslut som riksdagen fattade under våren 1997 (prop.
1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr 1996/97:272).
Även om de föreslagna insatserna beräknas
kompensera för avveckling av två kärnkraftsreaktorer,
med avseende på energibalansen i landet som helhet,
krävs särskilda åtgärder för att utveckla el- och
värmeförsörjningen i Sydsverige. Regeringen har därför
beslutat att tillkalla en delegation med detta syfte.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/961
19961
19971
1998
1999
2000
1
392,9
863,1
702,7
1
420,0
1
717,6
1
475,2
1 Inklusive äldreanslag
4.2 Anslag
B 1. Bidrag för att minska
elanvändningen
1998
Förslag
290 000
1
Nytt-
anslag
1999
Beräkna
t
400 000
2000
Beräkna
t
350 000
1. Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras för stöd enligt förordningen
(1997:635) om statligt bidrag till vissa investeringar för
att minska elanvändningen i bostäder och vissa lokaler
samt förordningen (1997:634) om statligt bidrag till
investering för ombyggnad och anslutning av
eluppvärmda byggnader till fjärrvärme. Stöd lämnas i
form av bidrag.
Boverket är ansvarigt för stöd enligt förordningen
om statligt bidrag till vissa investeringar för att minska
elanvändningen i bostäder och vissa lokaler.
Länsstyrelsen prövar ärenden om bidrag.
NUTEK är ansvarigt för stöd enligt förordningen om
statligt bidrag till investering för ombyggnad och
anslutning av eluppvärmda byggnader till fjärrvärme.
Detta ansvar bör fr.o.m. år 1998 övertas av den nya
energimyndigheten. Länsstyrelsen prövar ärenden om
bidrag. Förutom bidrag för anslutning av fastigheter till
fjärrvärmen bör även stöd kunna ges som kan bidra till
ett ökat kraftvärmeutnyttjande, t.ex. stöd till
sammankoppling av fjärrvärmenät. Ett förslag till
förordning med detta innehåll avses anmälas till
Europeiska kommissionen för granskning av dess
förenlighet med statsstödsreglerna.
Regeringens överväganden
Fjärrvärmen är i dag väl utbyggd i de flesta
befolkningstäta kommunerna i Sverige och
anslutningsgraden är hög. Fjärrvärmeförsörjningen är
koncentrerad till de befolkningstäta områdena, dvs. till
flerbostadshus, industrier och lokaler. Eluppvärmningen
i bebyggelsen är koncentrerad till småhusen. Med ny
teknik med lägre kostnader beräknas det under vissa
förhållanden vara möjligt att ansluta områden med lägre
värmetäthet till fjärrvärme, bl.a. småhusområden.
Konvertering av eluppvärmda hus till fjärrvärme
medför att elbehovet minskar och att underlaget för
elproduktion i kraftvärmeverk ökar.
Målet är att under en femårsperiod minska den årliga
elanvändningen med 1,5 TWh genom konvertering till
fjärrvärme.
Det är även angeläget att reducera effektbelastningen
i elsystemet under höglastperioder. Insatser bör därför
inriktas på eluppvärmda hus som inte ligger i områden
som är aktuella för utbyggnad av fjärrvärme. Genom ett
bidrag till installation av effektvakt och kompletterande
bränslebaserad värmeproduktionsanläggning kan
effektuttaget minskas under höglasttid.
Förutsättningar bör även skapas för att minska
elanvändningen i den eluppvärmda bebyggelse där
fjärrvärmeanslutning inte är möjlig. Genom att bidrag
utgår till konvertering från elvärme i småhus till annan
uppvärmning som inte kan fjärrvärmeanslutas kan
elanvändningen minskas ytterligare.
Riksdagen godkände tidigare i år (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utformningen
av ett flerårigt program för ett ekologiskt och
ekonomiskt uthålligt energisystem. I programmet ingår
bidrag till vissa investeringar för att minska
elanvändningen i bostäder och vissa lokaler samt
ombyggnad och anslutning av eluppvärmda byggnader
till fjärrvärme.
Ekonomiska planeringsramar för verksamheten
Regeringen föreslår en ekonomisk planeringsram för
perioden 1998 - 2002 om sammantaget 1 650 miljoner
kronor.
Beställningsbemyndiganden
Regeringen bör få möjlighet att göra åtaganden även
efter det aktuella budgetåret och fördela åtaganden över
femårsperioden enligt nedanstående tabell. Riksdagen
bör bemyndiga regeringen att besluta om sådana
åtaganden.
HÖGSTBELOPP I
MILJONER KRONOR
1998
1999
2000
2001
OCH
SENAR
E
SUMM
A
Begärt
bemyndigande
för år 1998
-
400
350
595
1
345
B 2. Bidrag till investeringar i el-
produktion från förnybara
energikällor
1997
Anslag
80 000
1,
2
Utgifts
-
progno
s
80 000
1998
Förslag
215 000
(Nytt
anslag)
1999
Beräkna
t
215 000
2000
Beräkna
t
215 000
1. Beloppen anges i tusental kr
2. Anvisade på tilläggsbudget för år 1997
Anslaget disponeras för bidrag till vissa investeringar
inom energiområdet. Stödet lämnas i form av bidrag till
investeringar i biobränslebaserad kraftvärme,
vindkraftverk och småskalig vattenkraft samt för
utveckling och provning av ett upphandlingsförfarande
för ny teknik för elproduktion med förnybara
energislag. Investeringarna i småskalig vattenkraft torde
i huvudsak komma att gälla utnyttjande av redan
befintliga regleringar samt förbättrad turbinteknik.
Ett förslag till förordning med regler för bidragen
har anmälts till Europeiska kommissionen för
granskning av dess förenlighet med statsstödsreglerna.
Regeringens överväganden
I samband med 1991 års energipolitiska beslut (prop.
1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373)
infördes stöd under en femårsperiod till investeringar i
biobränsleeldad kraftvärme och till vindkraft. För att
stimulera en fortsatt utbyggnad av ekologiskt uthållig
elproduktion bör stöd för investeringar i elproduktion
baserade på förnybara energislag kunna lämnas också
under den kommande femårsperioden.
Riksdagen godkände tidigare i år (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utformningen
av ett flerårigt program för ett ekologiskt och
ekonomiskt uthålligt energisystem. I programmet ingår
bidrag till investeringar i biobränslebaserad kraftvärme,
vindkraftverk och småskalig vattenkraft samt för
utveckling och provning av ett upphandlingsförfarande
för ny teknik för elproduktion med förnybara
energislag.
Ekonomiska planeringsramar för verksamheten
Regeringen föreslår en ekonomisk planeringsram om
sammantaget 920 miljoner kronor för perioden 1998-
2002. Ramen fördelas enligt följande: 405 miljoner
kronor avser biobränslebaserad kraftvärme,
270 miljoner kronor avser vindkraftverk, 145 miljoner
kronor avser småskalig vattenkraft och 100 miljoner
kronor avser utveckling och provning av ett
upphandlingsförfarande för ny teknik för elproduktion
med förnybara energislag.
Beställningsbemyndiganden
Regeringen bör få möjlighet att göra åtaganden även
efter det aktuella budgetåret och fördela åtaganden över
femårsperioden enligt nedanstående tabell. Riksdagen
bör bemyndiga regeringen att besluta om sådana
åtaganden.
HÖGSTBELOPP I
MILJONER KRONOR
1998
1999
2000
2001
OCH
SENARE
SUMMA
Begärt
bemyndigande
för år 1998
-
215
215
275
705
B 3. Åtgärder för effektivare
energianvändning
1997
Anslag
4
0001,2
Utgifts-
prognos
4 000
1998
Förslag
90
000
(Nytt
anslag)
1999
Beräknat
90
000
2000
Beräknat
90
000
1. Beloppen anges i tusental kr
2. Anvisade på tilläggsbudget för år 1997
Anslaget disponeras för åtgärder för en effektivare
energianvändning i enlighet med riktlinjerna för 1997
års energipolitiska beslut.
I samband med 1991 års energipolitiska riktlinjer
anslogs medel för åtgärder i syfte att nå en effektivare
energianvändning. En slutsats som framkommit genom
de utvärderingar som gjorts är att det finns behov av att
ytterligare utveckla rutiner för resultatmätning och
utvärdering av denna typ av energipolitiska åtgärder.
Det är därvid viktigt att insatser för
energieffektivisering genomförs utifrån ett
systemperspektiv.
Enligt riksdagens beslut skall de tidigare årens
insatser för effektivare energianvändning fortsätta i
delvis nya former. Anslaget avser åtgärder för
effektivare energianvändning och skall i kombination
med ett utvidgat europeiskt samarbete för
energieffektivisering bidra till att ytterligare minska
användningen av el och öka hushållningen med energi.
Ett förslag till förordning med detta innehåll avses
anmälas till Europeiska kommissionen för granskning
av dess förenlighet med statsstödsreglerna.
Regeringens överväganden
Riksdagen godkände tidigare i år (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utformningen
av ett flerårigt program för ett ekologiskt och
ekonomiskt uthålligt energisystem. I programmet ingår
åtgärder avseende information och utbildning,
teknikupphandling av energieffektiv teknik, provning,
märkning och certifiering av energikrävande utrustning
samt kommunal energirådgivning.
Ekonomiska planeringsramar för verksamheten
Regeringen föreslår en ekonomisk planeringsram om
sammantaget 446 miljoner kronor för perioden 1998-
2002. Ramen fördelas enligt följande: 60 miljoner
kronor avser information och utbildning, 100 miljoner
avser teknikupphandling av energieffektiv teknik,
40 miljoner kronor avser provning, märkning och
certifiering av energikrävande utrustning samt
250 miljoner kronor avser kommunal energirådgivning.
Bidrag för kommunal energirådgivning
I programmet för ett ekologiskt och ekonomiskt
uthålligt energisystem ingår stöd till kommunal
energirådgivning. Enligt de riktlinjer som riksdagen
tidigare har godkänt skall bidragssystemet träda i kraft
den 1 januari 1998, men avse verksamhet som har
påbörjats tidigast den 1 juli 1997.
Stödet till den kommunala energirådgivningen bör
utformas så att det bidrar till att underlätta för
kommunerna att ge en objektiv, lokalt och regionalt
anpassad information och rådgivning både till enskilda
och till lokala organisationer. Stödet bör göra det
möjligt för kommuner att ge bl.a. hushåll, företag och
lokala organisationer rådgivning som kompletterar den
som ges av statliga myndigheter och kommersiella
aktörer, t.ex. energileverantörer.
För de kommuner som finner det lämpligt kan
bidraget användas till delfinansiering av
energirådgivning som organiseras gemensamt av flera
kommuner eller på regional basis (exempelvis inom ett
län eller inom ramen för ett regionalt energikontor).
Den nya energimyndigheten skall ansvara för
bidragssystemet. Alla kommuner skall ges möjlighet,
efter ansökan till energimyndigheten att erhålla bidrag.
Bidrag lämnas i form av dels ett grundbidrag dels ett
invånarrelaterat bidrag. En förutsättning för statligt stöd
bör vara att kommunen lämnar en beskrivning till
energimyndigheten av hur medlen kommer att
användas. Därutöver behövs inga särskilda riktlinjer för
rådgivningens utformning.
Fördelningen av bidraget bör ske enligt en princip
som inte resulterar i alltför stora skillnader mellan
kommunerna avseende det bidragsbelopp de får.
Samtidigt bör de större kommunerna kompenseras för
de högre kostnader för rådgivning som ett större
invånarantal kan motivera. Regeringen avser att
utforma bidraget så att alla kommuner har rätt till ett
grundbidrag på minst 150 000 kr per år under
femårsperioden. Bidraget får inte överstiga kostnaderna
för verksamheten.
Regeringen anser vidare att kommuner med fler än
30 000 invånare bör ha rätt till ett tilläggsstöd. Stödet
fördelas schablonmässigt med hänsyn till kommunernas
folkmängd.
B 4. Energiforskning
1995/96
Utgift
323 3901
Anslag
s-
sparan
de
217 200
Därav
1996
Utgift
233 541
1997
Anslag
235 784
Utgifts
-
progno
s
241 000
1998
Förslag
320 000
1999
Beräkna
t
397 598
2000
Beräkna
t
405 195
1. Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras för bidrag till stöd för forskning
och utveckling på energiområdet.
Insatserna för forskning och utveckling skall bidra till
en ekologiskt och ekonomiskt uthållig
samhällsutveckling. Såväl den tillämpade som den
grundläggande energiforskningen ges därför större
resurser. Resurser avsätts för att bevaka den
internationella forskningen och för att utnyttja resultaten
nationellt.
Energisystemforskning och metoder för
datainsamling, analys, prognoser, utvärdering m.m.
ingår som en viktig del i en strategi för en framgångsrik
energipolitik.
Ett forsknings- och utvecklingssamarbete skall
inledas med länderna i Östersjöregionen på
energiområdet.
Vidare skall forsknings- och utvecklingsinsatserna
bidra till att sänka produktionskostnaderna för etanol
baserad på cellulosahaltiga råvaror.
Ett förslag till förordning med detta innehåll avses
anmälas till Europeiska kommissionen för granskning
av dess förenlighet med statsstödsreglerna.
Regeringens överväganden
Riksdagen godkände tidigare i år (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utformningen
av ett flerårigt program för ett ekologiskt och
ekonomiskt uthålligt energisystem. I programmet ingår
stöd till energiforskning, forskning om energisystemet
och forskningssamarbete med länderna i
Östersjöregionen samt etanolproduktion från
skogsråvara.
Ekonomiska planeringsramar för verksamheten
Regeringen föreslår en ekonomisk planeringsram om
sammantaget 2 800 miljoner kronor för perioden 1998-
2004. Ramen fördelas enligt följande: 2 310 miljoner
kronor avser energiforskning, 210 miljoner kronor
avser forskning om energisystemet och 70 miljoner
kronor avser forskningssamarbete med länderna i
Östersjöregionen samt 210 miljoner kronor avser
etanolproduktion från skogsråvara.
Beställningsbemyndiganden
Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i
samband med stöd till energiforskning göra åtaganden
även efter det aktuella budgetåret. Sådana
bemyndiganden behövs även för år 1998 för att
möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings-
och utvecklingsarbetet. Regeringen beräknar behovet av
åtaganden inom energiforskningsområdet för åren 1999-
2004 till 90, 60, 40, 30, 20 respektive 10 miljoner
kronor. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att besluta
om sådana åtaganden.
HÖGSTBELOPP I
MILJONER
KRONOR
1998
1999
2000
2001
OCH
SENARE
SUMMA
1999
OCH
FRAMÅT
Utnyttjat
bemyndigan
de t.o.m.
1995/96
9
6,5
4
-
10,5
Anvisat
bemyndigan
de för 1997
80
55
34
30
119
Begärt
bemyndigan
de för 1998
-
90
60
100
250
Summa
89
151,5
98
130
379,5
B 5. Bidrag till Energiteknikfonden
1995/96
Utgift
72 0001
Därav
1996
Utgift
72 000
1997
Anslag
72 000
Utgifts
-
progno
s
72 000
1998
Förslag
90 000
1999
Beräkna
t
130 000
2000
Beräkna
t
130 000
1. Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras för stöd till utveckling av ny
energiteknik i företag och branscher. Forskningsinsatser
som är strategiska för teknikutvecklingen skall
genomföras i samverkan mellan staten och näringslivet.
Verksamheten innebär en fortsatt användning och
förstärkning av det stöd som hittills givits för
branschgemensam forskning.
Energiteknikfonden bör fortsatt bidra till att främja
konkurrensneutralt samarbete. Medel från
Energiteknikfonden bör även i fortsättningen kunna
lämnas med högst 50 % av kostnaden för investeringar
eller forskningssamarbete. Undantagsvis bör dock
energiforskningsanslaget liksom hittills kunna
kombineras med stöd från Energiteknikfonden så att den
totala stödnivån blir högre. Det kan gälla för utveckling
av teknik där den ekonomiska drivkraften saknas för
företagen på kort sikt. Ett förslag till förordning med
detta innehåll avses anmälas till Europeiska
kommissionen för granskning av dess förenlighet med
statsstödsreglerna.
Regeringen avser att vid bildandet av den nya
energimyndigheten bemyndiga denna att ansvara för
verksamheten och samordna den med berörda
sektorsmyndigheter.
Regeringens överväganden
Riksdagen godkände tidigare i år (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utformningen
av ett flerårigt program för ett ekologiskt och
ekonomiskt uthålligt energisystem. I programmet ingår
stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och
branscher.
Ekonomiska planeringsramar för verksamheten
Regeringen föreslår en ekonomisk planeringsram om
sammantaget 870 miljoner kronor för perioden 1998-
2004 för en förstärkning av Energiteknikfonden.
B 6. Introduktion av ny energiteknik
1998
Förslag
160 0001
(Nytt
anslag)
1999
Beräkna
t
230 000
2000
Beräkna
t
230 000
1. Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras för stöd till ny teknik baserad på
förnybara energislag.
Energiteknikbidraget inrättas för att stödja ny teknik
som, med reducerad risk för företagen, kan utvecklas i
full skala och demonstreras inför kommersiell
användning. Energiteknikbidrag skall kunna lämnas
med högst 50 % av investeringen. Bidraget
kompletterar den verksamhet som finansieras med
medel från Energiteknikfonden och stärker länken
mellan teknikutveckling och marknadsintroduktion.
Teknikupphandling skall kunna utnyttjas inom ramen
för verksamheten. Ett förslag till förordning med detta
innehåll avses anmälas till Europeiska kommissionen för
granskning av dess förenlighet med statsstödsreglerna.
Det blir en uppgift för den nya energimyndigheten att
i samarbetet med industrin komma fram till områden
som skall prioriteras.
Regeringens överväganden
Riksdagen godkände tidigare i år (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utformningen
av ett flerårigt program för ett ekologiskt och
ekonomiskt uthålligt energisystem. I programmet ingår
stöd till ny teknik baserad på förnybara energislag.
Ekonomiska planeringsramar för verksamheten
Regeringen föreslår en ekonomisk planeringsram om
sammantaget 1 610 miljoner kronor för perioden 1998-
2004 för introduktion av ny energiteknik.
Stöd för att främja biobränsleanvändningen
Budgetåret 1992/93 anvisades för en femårsperiod
sammanlagt 625 miljoner kronor för utveckling av ny
teknik för elproduktion med biobränsle under en
femårsperiod t.o.m. första halvåret 1997
(prop.1991/92:97, bet. 1991/92:NU25, rskr.
1991/92:271). Dåvarande nionde huvudtitelns anslag
J 3. Främjande av biobränsleanvändningen har
disponerats av NUTEK för stöd enligt förordningen
(1992:854) om stöd för att främja användningen av
biobränsle. Fullföljandet av de åtaganden som NUTEK
gjort med stöd av förordningen om stöd för att främja
användningen av biobränsle skall enligt riksdagens
beslut finansieras med medel från det nya
energiteknikbidraget.
Kvarvarande, ej utbetalda, medel på anslaget för
främjande av biobränsleanvändning drogs in efter
årsskiftet 1996-97 i enlighet med bestämmelserna i
lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Regeringen beslöt
därför den 22 maj 1997 att föreskriva att NUTEK från
och med budgetåret 1997 skall kunna rekvirera och
använda högst 380 000 000 kronor ur
Energiteknikfonden för att fullfölja gjorda åtaganden,
samt för beslut om stöd före utgången av juni månad
1997 till nya projekt enligt förordningen om stöd för att
främja användningen av biobränsle.
De åtaganden som NUTEK har gjort med stöd av
förordningen om bidrag för att främja användningen av
biobränsle och som leder till anslagsbelastning från och
med den 1 januari 1998 bör finansieras med medel från
detta anslag B 6. Introduktion av ny energiteknik.
Därigenom kan stödet till utveckling av ny teknik för
elproduktion med biobränsle utvidgas till ett generellt
stöd till ny teknik baserad på förnybara energislag i
enlighet med riksdagens tidigare beslut. Medel ur
Energiteknikfonden bör därför inte längre disponeras
för detta ändamål.
Beställningsbemyndiganden
För att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i det
industriella forsknings- och utvecklingsarbetet är det
nödvändigt att åtaganden kan göras även efter det
aktuella budgetåret. Regeringen beräknar behovet av
åtaganden för åren 1999-2004 till 90, 90, 50, 50, 50
respektive 50 miljoner kronor. Riksdagen bör
bemyndiga regeringen att besluta om sådana åtaganden.
HÖGSTBELOPP I
MILJONER
KRONOR
1998
1999
2000
2001
OCH
SENARE
SUMMA
Begärt
bemyndigan
de
-
90
90
200
380
B 7. Energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser
1995/96
Utgift
94 652
1,
2
Anslags
-
sparand
e
94 1432
Därav
1996
Utgift
53 874
2
1997
Anslag
7 000
Utgifts
-
progno
s
6 000
1998
Förslag
50 000
1999
Beräkna
t
50 000
2000
Beräkna
t
50 000
1. Beloppen anges i tusental kr
2. Beloppen avser anslaget Åtgärder för energieffektivisering m.m. i
bl.a Baltikum
Anslaget disponeras för energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser. Sådana insatser ingår som
en viktig del i strategin för minskad klimatpåverkan från
energisektorn. Insatserna skall huvudsakligen inriktas på
bilateralt och multilateralt samarbete avseende s.k.
gemensamt genomförande inom ramen för
klimatkonventionen, bl.a. en fortsättning och utveckling
av det program för svenska klimatpolitiskt motiverade
insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa inriktat på
energieffektivisering och förnybara energislag som
NUTEK har ansvar för.
Detta program skall bedrivas och rapporteras på ett
sätt som svarar mot de krav som ställs i den pågående
pilotfasen för s.k. gemensamt genomförda aktiviteter.
Inriktningen och omfattningen av programmet skall
omprövas inför budgetåret 1999.
Anslaget disponeras även för att ge Sverige möjlighet
att delta i även andra bilaterala eller multilaterala
samarbetsprojekt, huvudsakligen sådana som syftar till
att utveckla gemensamt genomförande och liknande
aktiviteter inom ramen för klimatkonventionen.
Regeringens överväganden
Budgetåret 1995/96 anvisades till tolfte huvudtitelns
anslag E 11. Åtgärder för energieffektivisering m.m. i
bl.a. Baltikum och Östeuropa 50 miljoner kronor. För
år 1997 beräknas återbetalningar av lån givna i
programmet för svenska insatser för
energieffektivisering och förnybara energislag i
Baltikum och Östeuropa uppgå till 10 miljoner kronor.
För år 1997 har till anslaget A 3. Åtgärder för
energieffektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och
Östeuropa anvisats 7 miljoner kronor. Enligt riksdagens
energipolitiska beslut tidigare i år (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) skall
energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser
ingå som en viktig del i strategin för minskad
klimatpåverkan från energisektorn. För att möjliggöra
kontinuitet i verksamheten bör anslagssparandet från
anslaget 1996/97 A 3. Åtgärder för
energieffektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och
Östeuropa överföras till anslaget B 7.
NUTEK har utarbetat rapporter omfattande flertalet
av de projekt som hittills genomförts i de baltiska
länderna. Av rapporteringen framgår att insatserna
hittills resulterat i en minskning av koldioxidutsläpp på
drygt 300 000 tusen ton per år.
Ett viktigt syfte med åtgärder i internationellt
samarbete vad gäller energipolitiskt motiverade insatser
på klimatområdet är att få kunskap om
kostnadsförhållanden för åtgärder mot
klimatförändringar i skilda länder. Ett annat viktigt skäl
till den nu pågående försöksfasen är att vinna
erfarenheter som kan ligga till grund för ett långsiktigt
inriktat system för gemensamt genomförande som
baseras på effektivitet, rättvisa och hållbarhet.
I de internationella förhandlingar som f.n. pågår med
syfte att färdigställa ett protokoll vid
klimatkonventionens tredje partsmöte i Kyoto spelar
gemensamt genomförande en viktig roll. Sverige bör
vara pådrivande beträffande tillämpningen av
gemensamt genomförande eller liknande flexibla
styrmedel på energiområdet.
Enligt beslut av klimatkonventionens partskonferens
skall den nuvarande försöksfasen tas upp till prövning
senast vid årtiondets slut.
Enligt det energipolitiska beslutet skall inriktningen
av det nu pågående av NUTEK drivna programmet för
insatser i Baltikum och Östeuropa omprövas inför
budgetåret 1999. I det sammanhanget skall
myndighetsansvaret för de statliga svenska insatserna på
energiområdet i Baltikum och Östeuropa ses över.
Under den pågående s.k. pilotfasen pågår ett flertal
multilaterala och bilaterala projekt för gemensamt
genomförda aktiviteter. Formerna för ett framtida
system för gemensamt genomförande är ännu inte
bestämda. Avsevärda tilllämpningsproblem har
påvisats. Det är därför angeläget att Sverige har
möjlighet att pröva skilda former för multilateralt och
bilateralt samarbete. Etablerandet av effektiva och
rättvisa regler och system för internationellt samarbete
är en viktig länk mellan uppfyllandet av de krav som
ställs på omställningen av det svenska energisystemet
och de åtaganden som ett nytt klimatprotokoll kan
komma att innebära.
Ekonomiska planeringsramar för verksamheten
Regeringen föreslår en ekonomisk planeringsram för
verksamheten om sammantaget 350 miljoner kronor för
perioden 1998-2004.
B 8. Täckande av förluster i
anledning av statliga garantier
inom energiområdet
1995/96
Utgift
87 000,1
Därav
1996
Utgift
-
1997
Anslag
2 000
Utgifts
-
progno
s
0
1998
Förslag
5 000
1999
Beräkna
t
5 000
2000
Beräkna
t
5 000
1. Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras för utgifter för förluster i samband
med lånegarantier som har lämnats enligt förordningen
(1981:717) om statlig garanti för utvinning m.m. av
olja, naturgas eller kol och förordningen (1988:805) om
statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m.
Anslaget har t.o.m. år 1995/96 även disponerats för
utgifter för förluster i samband med lånegarantier som
har lämnats enligt förordningen (1983:1107) om statligt
stöd för att ersätta olja m.m.
Ställda garantier enligt förordningen om statlig
garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol
har avvecklats successivt och avser numera enbart
verksamhet inom naturgasområdet. Dessa garantier är
bundna genom avtal (prop. 1987/88:72, bet.
1987/88:NU16, rskr. 1987/88:120). Garantiramen
uppgår till 1 000 miljoner kronor (prop. 1991/92:100
bil. 13, bet. 1991/92:NU25, rskr. 1991/92:271). Den
31 december 1996 uppgick summan av utestående
garantier till ca 171 miljoner kronor. Någon avgift för
garantin tas inte ut. Motsvarande belopp belastar i stället
anslaget.
Lånegarantier enligt förordningen om statligt stöd ur
Energiteknikfonden m.m., får lämnas intill ett vid varje
tidpunkt sammanlagt belopp av 300 miljoner kronor,
inräknat lämnade garantier inom programmet för
utveckling och introduktion av ny energiteknik samt
minskat med ett belopp som motsvarar infriade
garantier i systemet under föregående år (prop.
1987/88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375).
Den 31 december 1996 uppgick summan av utestående
garantier till 0 kr.
Förordningen om statligt stöd för att ersätta olja
m.m. upphörde den 1 maj 1986. Några nya garantier
lämnas således inte. Den 31 december 1996 uppgick
summan av utestående garantier inom
oljeersättningsprogrammet till 0 kr.
Under år 1995/96 har inga förluster uppkommit som
en följd av infriade garantier enligt förordningen om
statlig garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller
kol. Varken garantiavgifter eller återbetalningar av
tidigare infriade statliga garantier har inlevererats under
året.
Under år 1995/96 har inga förluster uppkommit som
en följd av infriade garantier enligt förordningen om
statligt stöd ur Energiteknikfonden m.m. Inga
garantiavgifter har inlevererats. Återbetalning av
tidigare infriade garantier har inlevererats med ett
belopp som uppgår till ca 141 325 kr (inkomsttiteln
4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga
garantier).
Under år 1995/96 har resterande utestående garantier
enligt förordningen om statligt stöd för att ersätta olja
m.m. infriats genom regeringsbeslut (1995-06-21, II
13).
Förluster i garantisystemet t.o.m. år 1995/96 uppgår
till sammantaget ca 93,8 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Prognosen för anslagsbelastningen visar att inga
garantier beräknas behöva bli infriade under in-
nevarande budgetår.
Beräknade förluster uppgår till 5 miljoner kronor för
vart och ett av åren 1998, 1999 och 2000.
B 9. Åtgärder för el- och
värmeförsörjningen i Sydsverige
1998
Förslag
200 000
1
(Nytt
anslag)
1999
Beräkna
t
200 000
2000
Beräkna
t
0
1. Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras för åtgärder som stärker el- och
värmeförsörjningen i Sydsverige.
Regeringen beslutade den 26 juni 1997 att inrätta en
delegation med uppgift att utveckla el- och
värmeförsörjningen i Sydsverige.
Delegationen skall redovisa sitt arbete till regeringen
senast den 1 oktober 1999.
Regeringens överväganden
Enligt de energipolitiska riktlinjer som antagits av
riksdagen (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97 NU:12, rskr
1996/97:272) skall 400 miljoner kronor avsättas för
åtgärder för att utveckla energiförsörjningen i
Sydsverige. Regeringen har för detta ändamål tillkallat
en delegation.
Åtgärder vidtas för att under de närmaste åren
kompensera bortfallet av el från de bägge reaktorerna i
Barsebäck genom effektivare energianvändning,
konvertering samt hushållning med och tillförsel av el
från andra energikällor. Även om de föreslagna
insatserna innebär en full kompensation med avseende
på energibalansen i landet som helhet, krävs särskilda
åtgärder för att utveckla el- och värmeförsörjningen i
Sydsverige.
Enligt regeringsbeslut den 26 juni 1997 har
delegationen till uppgift att initiera åtgärder som stärker
regionens el- och värmeförsörjning. Åtgärderna bör
kunna gälla såväl energihushållning och minskad
elanvändning som utbyggnad av el- och
värmeproduktion. Delegationen skall bidra med
planerings- och projekteringsstöd och utreda behovet av
investeringar i infrastruktur. Effektivare
energianvändning och en ökad användning av förnybara
energislag är angelägna mål liksom ett bättre utnyttjande
av det befintliga naturgasnätet.
Ekonomiska planeringsramar för verksamheten
Regeringen föreslår en ekonomisk planeringsram för
verksamheten om sammantaget 400 miljoner kronor för
perioden 1998-1999.
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 21
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 21
16
16
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 21
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 21
16
11
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 21
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 21
16
19
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 21
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 21
26
25