Post 6211 av 7189 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 1998
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/6
Totalförsvar
6
.
Förslag till statsbudget för år 1998
Totalförsvar
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Lagtext 9
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd 9
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1997:568) om ändring i lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd 10
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1547) om tullfrihet m.m. 11
3 Utgiftsområde 6 Totalförsvar 13
3.1 Utgiftsområdets omfattning 13
3.2 Resultatbedömning m.m. 14
3.3 Beredskapskredit för totalförsvaret 16
4 Militärt försvar m.m. 17
4.1 Verksamhetsområdets omfattning 17
4.2 Resultatbedömning och slutsatser 18
4.3 Anslag A 1 19
4.4 Krigs- och grundorganisationens
utveckling 21
4.5 Försvarsmaktens skolverksamhet 21
4.6 Omorganisation av Försvars-
maktens högkvarter 25
4.7 Sammanslagning av försvarsområden 25
4.8 Försvarsmaktens helikopter-
organisation 26
4.9 Inrättande av Försvarsmaktens
underhållscentrum 28
4.10 Vissa tidsförhållanden m.m. 28
4.11 Grundorganisationens omfattning
och lokalisering 28
4.12 Programredovisning 30
4.13 Anslag A 2 40
4.14 Anslag A 3 41
5 Vissa funktioner inom det civila försvaret 43
5.1 Verksamhetsområdets omfattning 43
5.2 Resultatbedömning och slutsatser 44
5.3 Förändrad finansieringsform för
investeringar i beredskapstillgångar 44
5.4 Anslag B 1 45
5.5 Anslag B 2 47
5.6 Anslag B 3 49
5.7 Anslag B 4 51
5.8 Anslag B 5 51
5.9 Anslag B 6 52
5.10 Anslag B 7 53
5.11 Anslag B 8 54
5 12 Anslag B 9 55
5.13 Anslag B 10 56
6 Kustbevakningen och nämnder m.m. 59
6.1 Verksamhetsområdets omfattning
och ändamål 59
6.2 Anslag C 2 59
6.3 Anslag C 2 61
6.4 Anslag C 3 62
6.5 Anslag C 4 63
7 Stödverksamhet 65
7.1 Verksamhetsområdets omfattning 65
7.2 Resultatbedömning och slutsatser 65
7.3 Fortifikationsverket 65
7.4 Försvarets materielverk 67
7.5 Anslag D 1 69
7.6 Anslag D 2 70
7.7 Anslag D 3 72
7.8 Anslag D 4 73
7.9 Anslag D 5 74
7.10 Anslag D 6 75
8 Ändringar i lagen om statligt person-
skadeskydd 77
9 Ändring i lagen om tullfrihet m.m. 81
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265)
om statligt personskadeskydd,
2. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:568)
om ändring i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd,
3. antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1994:1547) om tullfrihet m.m.,
4. bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit i
Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kronor för år
1998 om krig, krigsfara eller andra utomordentliga
förhållanden föreligger (avsnitt 3.3),
5. godkänner förslaget till inriktning av
investeringsplan för Försvarsmakten för perioden
1998-2000 (avsnitt 4.3),
6. bemyndigar regeringen att ifråga om ramanslaget A
1 Försvarsmakten beställa materiel m.m. och
utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel
efter budgetåret 1998 för denna materiel m.m. och
tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst
83 505 400 000 kronor (avsnitt 4.3),
7. bemyndigar regeringen att ifråga om ramanslaget
A1 Försvarsmakten beställa anslagsfinansierade
anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter
budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar
tillsammans uppgår till högst 457 500 000 kronor
(avsnitt 4.3),
8. godkänner förslaget att försvarsmaktsgemensamma
organisationsenheter inom ramen för
officershögskole- och krigshögskoleprogrammen
inrättas och lokaliseras till Halmstad, Solna och
Östersund samt att Krigskolan i Solna läggs ned
(avsnitt 4.5),
9. godkänner förslaget att en organisationsenhet för
utbildning i markstrid inrättas och lokaliseras till
Skövde, Motala (Kvarn) och Boden (avsnitt 4.5),
10. godkänner förslaget att en organisationsenhet för
försvarsmaktsgemensam utbildning avseende de
operativa ledningssystemen inrättas i Enköping
(avsnitt 4.5),
11. godkänner förslaget att omorganisera Flygvapnets
Halmstadsskolor till Försvarsmaktens
Halmstadsskolor (avsnitt 4.5),
12. godkänner förslaget att försvarsområdesstaben i
Skövde läggs ned (avsnitt 4.7),
13. godkänner förslaget till nytt försvarsområde för
Västra Götalands län (avsnitt 4.7),
14. godkänner förslaget att under organisationsenheten
Försvarsmaktens helikopterflottilj organisera
verksamheten i fyra divisioner (avsnitt 4.8),
15. godkänner förslaget att Försvarsmaktens
underhållscentrum (tidigare benämnt
Försvarsmaktens försörjningscentrum) lokaliseras
till Karlstad (avsnitt 4.9),
16. godkänner att regeringen beslutar om tidpunkter för
genomförandet av de föreslagna
organisationsförändringarna och
organisationsenheternas benämningar (avsnitt 4.10),
17. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 1. Operativa lednings- och
underhållsförband (avsnitt 4.12),
18. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 2. Fördelningsförband (avsnitt 4.12),
19. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 3. Försvarsområdesförband (avsnitt
4.12),
20. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 4. Armébrigadförband (avsnitt 4.12),
21. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 5. Marina lednings- och
underhållsförband (avsnitt 4.12),
22. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 6. Försvarsmaktens helikopterförband
(avsnitt 4.12),
23. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 7. Stridsfartygsförband (avsnitt 4.12),
24. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 8. Kustförsvarsförband (avsnitt 4.12),
25. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 9. Flygvapnets lednings- och
underhållsförband (avsnitt 4.12),
26. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 10. JAS 39-förband (avsnitt 4.12),
27. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 11. Övriga stridsflygförband (avsnitt
4.12),
28. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 12. Transportflygförband (avsnitt
4.12),
29. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 13. För krigsorganisationen
gemensamma resurser (avsnitt 4.12),
30. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 14. För grundorganisationen
gemensamma resurser (avsnitt 4.12),
31. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för program 15. Internationell verksamhet (avsnitt
4.12),
32. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten
för anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser
(avsnitt 4.13),
33. godkänner förslag till att en successiv övergång till
lånefinansiering av investeringar i
beredskapstillgångar sker inom det civila försvaret
(avsnitt 5.3),
34. godkänner förslaget till inriktning av
investeringsplan för Överstyrelsen för civil
beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för
perioden 1998-2000 (avsnitt 5.4),
35. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B
1 funktionen Civil ledning beställa lednings- och
signalskyddssystem samt kommunaltekniska
anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter
budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar
tillsammans uppgår till högst 166 000 000 kronor
(avsnitt 5.4),
36. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B
2 funktionen Försörjning med industrivaror
godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att
behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för
dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår
till högst 130 000 000 kronor (avsnitt 5.5),
37. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B
3 funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst
medge att ersättning lämnas för beställningar av
skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet
av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och
tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 1
285 000 000 kronor (avsnitt 5.6),
38. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B
6 funktionen Hälso- och sjukvård m.m. medge
beställningar och godkänna avtal, såvitt avser
beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel
efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare
beställningar tillsammans uppgår till högst 30 000
000 kronor (avsnitt 5.9),
39. fastställer ett beräknat avgiftsuttag för
teleberedskapsavgiften, såvitt avser funktionen
Telekommunikationer till sammanlagt 100 000 000
kronor under budgetåret 1998 (avsnitt 5.10),
40. godkänner förslaget till inriktning av
investeringsplan för Post- och telestyrelsen, såvitt
avser funktionen Telekommunikationer m.m. för
perioden 1998-2000 (avsnitt 5.10),
41. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B
7 funktionen Telekommunikationer m.m. godkänna
avtal och beställningar, såvitt avser tjänster,
utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder
så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998
för dessa och tidigare beställningar tillsammans
uppgår till högst
375 000 000 kronor (avsnitt 5.10),
42. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B
8 funktionen Postbefordran godkänna avtal och
beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och
anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet
av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och
tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst
27 000 000 kronor (avsnitt 5.11),
43. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B
9 funktionen Transporter godkänna beställningar
såvitt avser reservbromaterial så att behovet av
anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och
tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst
20 000 000 kronor (avsnitt 5.12),
44. fastställer ett beräknat avgiftsuttag för
elberedskapsavgiften såvitt avser funktionen
Energiförsörjning till ett belopp om sammanlagt
200 000 000 kronor under budgetåret 1998 (avsnitt
5.13),
45. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B
10 funktionen Energiförsörjning godkänna avtal och
beställningar såvitt avser beredskapsåtgärder så att
behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för
dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår
till högst 189 000 000 kronor (avsnitt 5.13),
46. godkänner förslaget till inriktning av
investeringsplan för Kustbevakningen för perioden
1998-2001 (avsnitt 6.2),
47. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1998 låta
Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret
för investeringar i mark, vissa anläggningar och
lokaler intill ett sammanlagt belopp om 4 000 000
000 kronor (avsnitt 7.3),
48. godkänner förslaget till inriktning av
investeringsplan för Fortifikationsverket för
perioden 1998-2000 (avsnitt 7.3),
49. bemyndigar regeringen att tillgodose Försvarets
materielverks behov av rörelsekapital intill ett
sammanlagt belopp om högst 34 000 000 000
kronor för budgetåret 1998 genom en kredit i
Riksgäldskontoret (avsnitt 7.4),
50. godkänner förslaget till inriktning av
investeringsplan för Försvarets materielverk för
perioden 1998-2000 (avsnitt 7.4),
51. godkänner förslaget till inriktning av
investeringsplan för Totalförsvarets pliktverk för
perioden 1998-2000 (avsnitt 7.5),
52. godkänner förslaget till inriktning av
investeringsplan för Försvarshögskolan för perioden
1998-2000 (avsnitt 7.6),
53. godkänner förslaget till inriktning av
investeringsplan för Försvarets forskningsanstalt för
perioden 1998-2000 (avsnitt 7.8),
54. godkänner förslaget till inriktning av
investeringsplan för Flygtekniska försöksanstalten
för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.9),
55. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under
utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande
uppställning:
ANSLAG
ANSLAGSTYP
ANSLAGSBELOPP
(TUSENTAL
KRONOR)
A 1. Försvarsmakten
ramanslag
36 707 400
A 2. Fredsfrämjande truppinsatser
ramanslag
384 419
A 3. Ersättning för kroppsskador
ramanslag
61 700
B 1. Funktionen Civil ledning
ramanslag
473 145
B 2. Funktionen Försörjning med industrivaror
ramanslag
140 974
B 3. Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst
ramanslag
1 232 554
B 4. Funktionen Psykologiskt försvar
ramanslag
18 002
B 5. Funktionen Ordning och säkerhet
ramanslag
31 889
B 6. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
ramanslag
99 563
B 7. Funktionen Telekommunikationer m.m.
ramanslag
199 500
B 8. Funktionen Postbefordran
ramanslag
21 700
B 9. Funktionen Transporter
ramanslag
190 500
B 10. Funktionen Energiförsörjning
ramanslag
230 687
C 1. Kustbevakningen
ramanslag
426 827
C 2. Nämnder m.m.
ramanslag
11 898
C 3. Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor m.m.
ramanslag
25 000
C 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst
ramanslag
20 000
D 1. Totalförsvarets pliktverk
ramanslag
231 750
D 2. Försvarshögskolan
ramanslag
36 603
D 3. Försvarets radioanstalt
ramanslag
428 667
D 4. Försvarets forskningsanstalt
ramanslag
137 343
D 5. Flygtekniska försöksanstalten
ramanslag
31 773
D 6. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret
obetecknat
101 971
Summa
41 243 865
.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om
ändring i lagen (1977:265)
om statligt person-
skadeskydd
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd
dels att 12 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 13 a §, av följande
lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
12§1
För den som avses i 1 § första
stycket 1 och som har skadats under
grundutbildning som är längre än 60
dagar skall sjukpenningunderlag och
livränteunderlag ej beräknas till
lägre belopp än som anges i 4 kap.
10 § andra stycket lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring. Detta
gäller även den som avses i 1 §
första stycket 3 och som när skadan
inträffade hade varit intagen längre
tid än sex månader samt, om
regeringen föreskriver det, den som
avses i 1 § andra stycket.
För den som avses i 1 § första
stycket 1 och som har skadats under
grundutbildning som är längre än 60
dagar skall sjukpenningunderlag och
livränteunderlag inte beräknas till
lägre belopp än vad som motsvarar
fyra gånger basbeloppet för tid före
21 års ålder, fyra och en halv
gånger basbeloppet för tid mellan
21 och 25 års ålder och fem gånger
basbeloppet för tid från och med 25
års ålder.
För den som avses i 1 § första
stycket 3 och som när skadan
intäffade hade varit intagen längre
tid än sex månader skall
sjukpenningunderlag och
livränteunderlag inte beräknas till
lägre belopp än som anges i 4 kap.
10 § andra stycket lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring. Detta
gäller även för den som avses i 1 §
andra stycket om regeringen föres-
kriver det.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
13 a §
Den som avses i 1 § första
stycket 1 och som har skadats under
grundutbildning som är längre än
60 dagar, har efter skyddstidens
utgång rätt till ersättning för
nödvändiga kostnader för läkarvård,
sjukvårdande behandling,
sjukhusvård samt läkemedel under
högst tre års tid. I kostnader för
vård inräknas nödvändiga kostnader
för resor.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Äldre bestämmelser i fråga om sjukpenningunderlag tillämpas
fortfarande vid beräkning av sjukpenning som avser tid före ikraftträdandet.
3. De nya bestämmelserna om livränteunderlag skall tillämpas på
livräntor som fastställts från och med den 1 januari 1998.
2.2 Förslag till lag om
ändring i lagen (1997:568)
om ändring i lagen
(1977:265) om statligt
personskadeskydd
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:568) om ändring i
nämnda lag skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
13 §1
Den som avses i 1 § första stycket 1 har rätt till särskild sjukpenning, om
han under grundutbildning som är längre än 60 dagar har ådragit sig
sjukdom som efter skyddstidens slut sätter ned hans förmåga att skaffa sig
inkomst genom arbete med minst en fjärdedel. Detta gäller även vid
sjukdom som har ådragits under utryckningsmånaden eller månaden efter
denna.
Särskild sjukpenning beräknas på
ersättningsunderlag som sägs i 4
kap. 10 § andra stycket lagen
(1976:380) om
arbetsskadeförsäkring.
Särskild sjukpenning beräknas på
ersättningsunderlag som uppgår till
belopp som motsvarar fyra gånger
basbeloppet för tid före 21 års
ålder, fyra och en halv gånger
basbeloppet för tid mellan 21 och 25
års ålder och fem gånger
basbeloppet för tid från och med 25
års ålder.
Hel särskild sjukpenning utgör för dag 80 procent av ersättnings-
underlaget, delat med 365.
Om den som har rätt till särskild sjukpenning samtidigt har rätt till annan
ersättning enligt denna lag, sjukpenning enligt lagen om
arbetsskadeförsäkring eller sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring, utges den särskilda sjukpenningen endast i den mån den
är högre. För den period sjukpenning har beräknats med tillämpning av 3
kap. 10-10 b §§ lagen om allmän försäkring utges den särskilda
sjukpenningen endast i den mån den är högre för sådan period.
2.3 Förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1547)
om tullfrihet m.m.
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. skall
ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
7 §1
Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för
1. förnödenheter och proviant som medförs eller tas ombord på
transportmedel som går i utrikes trafik, om varorna är avsedda för
transportmedlet eller för besättning eller passagerare, och
2. varor som införs av en person som återvänder hit efter att på grund av sitt
arbete ha vistats i tredje land under en längre tid, och
3. varor som förtullas för
Försvarsmakten eller för För-
svarets materielverk och som skall
användas för militärt ändamål eller
varor som skall användas i landet
för tillverkning eller underhåll av
produkter för sådant ändamål.
3. varor som förtullas för
Försvarsmakten, Försvarets
materielverk eller för Försvarets
radioanstalt och som skall användas
för militärt ändamål eller varor som
skall användas i landet för
tillverkning eller underhåll av
produkter för sådant ändamål.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
3 Utgiftsområde 6 Totalförsvar
I samband med att regeringen överlämnar
budgetpropositionen till riksdagen lämnar regeringen i
år även skrivelsen 1997/98:4 Totalförsvar i förnyelse,
härefter benämnd 1997 års skrivelse. I denna
informerar regeringen om sådant inom utgiftsområdet
som riksdagen begärt att få reda på av regeringen eller
som regeringen i övrigt finner angeläget att redovisa.
3.1 Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområdets omfattning för perioden 1997-2001
fastställdes av riksdagen i december 1996 i enlighet med
regeringens proposition 1996/97:4 Totalförsvar i
förnyelse – etapp 2, härefter benämnd
totalförsvarspropositionen år 1996.
Totalförsvar är verksamhet som behövs för att
förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är
totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall
bedrivas. Totalförsvar består av militär verksamhet
(militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar).
Totalförsvarsresurserna skall utformas så att de även
kan användas vid internationella fredsfrämjande och
humanitära insatser och stärka samhällets förmåga att
förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället.
Utgiftsområdet omfattar det militära försvaret och
delar av det civila försvaret, nämnder samt
stödverksamhet till militärt och civilt försvar. I
utgiftsområdet ingår även den verksamhet som bedrivs
av Kustbevakningen och av Statens räddningsverk inom
fredsräddningstjänsten samt den internationella
fredsfrämjande verksamhet som genomförs med svensk
militär trupp utomlands.
Inom utgiftsområdet verkar myndigheterna
Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap,
Civilbefälhavarna, Styrelsen för psykologiskt försvar,
Statens räddningsverk, Kustbevakningen,
Överklagandenämnden för totalförsvaret,
Totalförsvarets chefsnämnd, Totalförsvarets pliktverk,
Försvars-högskolan, Försvarets radioanstalt, Försvarets
forskningsanstalt, Flygtekniska försöksanstalten,
Försvarets materielverk och Fortifikationsverket samt
vissa mindre nämnder. Vidare finansieras inom utgifts-
området viss civil försvarsverksamhet hos myndig-eter
som i övrigt finansieras inom andra utgiftsområden.
Regeringen beräknar ramen för utgiftsområde 6
Totalförsvar för år 1998 till 41 244 miljoner kronor, för
år 1999 till 43 911 miljoner kronor och för år 2000 till
45 750 miljoner kronor.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
45 280
26
683
42
163
41
244
43
911
45
750
Budgetåret 1995/96 utgjordes av 18 månader.
Differensen mellan år 1997 och år 1998 beror på att det
i prognosticerade utgifter för budgetåret 1997 även
ingår utnyttjande av föregående års anslagssparande och
reservationer. Uppgiften för budgetåret 1998 avser
enbart föreslagen anslagstilldelning. Uppgifterna för
åren 1999 och 2000 är endast en preliminär beräkning
utifrån nu kända förutsättningar vad avser antaganden
om den ekonomiska utvecklingen, volymutveckling och
principbeslut om besparingar.
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Bedömningar av verksamhetsutfall för utgiftsområdet
som helhet och för de verksamhetsområden som ingår
däri görs utifrån försvarsbeslutet som riksdagen fattade
hösten 1996. Sammantaget är det regeringens
bedömning att totalförsvaret har förmåga att i rådande
säkerhetspolitiska läge lösa ålagda uppgifter.
Inom utgiftsområdet finns ett planerat
anslagssparande som huvudsakligen utgörs av
anslagssparande för anslaget A 1 Försvarsmakten.
Anslagssparandet inom Försvarsmakten uppgår till ca 5
procent av anslagets storlek, eller ca 2,1 miljarder
kronor.
Större förändringar
I totalförsvarsbeslutet år 1996 tog riksdagen, förutom ett
förnyat säkerhetspolitiskt ställningstagande, bl.a.
ställning till den kvantitativa och kvalitativa inriktningen
av det militära försvarets krigsorganisation,
organisationen av militärt försvar i fred samt
inriktningen av verksamheter inom civilt försvar i krig
och fred.
Mål för utgiftsområdet
Militärt försvar
- i fred förbereda för att i krig försvara riket mot
väpnade angrepp som hotar dess frihet och
oberoende. Angrepp skall kunna mötas var det än
kommer ifrån och hela landet skall kunna försvaras,
- kontinuerligt i fred och under kriser kunna övervaka
och hävda rikets territoriella integritet, i luften, till
sjöss och på marken,
- kunna ställa kvalificerade förband och andra resurser
till förfogande för internationella fredsfrämjande och
humanitära insatser,
- kontinuerligt kunna stödja samhället vid svåra
påfrestningar i fred,
- ha en beredskap som medger att Försvarsmaktens
huvuddel inom ett år efter beslut har uppnått full
krigsduglighet. Beredskap, organisation och
planläggning skall vidare medge att Försvarsmaktens
förmåga långsiktigt kan anpassas för att motsvara
framtida krav och behov.
Civilt försvar
- värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig
försörjning, säkerställa de viktigaste
samhällsfunktionerna samt bidra till Försvarsmaktens
förmåga vid ett väpnat angrepp och vid krig i vår
omvärld,
- kunna genomföra internationella fredsfrämjande och
humanitära insatser,
- stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra
påfrestningar i fred.
Övrigt
- verka för att förebygga olyckor i samhället och
begränsa skador vid sådana olyckor genom bl.a.
information, utbildning, övning, uppföljning och
tillsyn,
- bedriva sjöövervakning (kontroll- och
tillsynsverksamhet) och miljöräddningstjänst i syfte
att begränsa brottsligheten och öka säkerheten till
sjöss samt ha en hög beredskap för
sjöräddningstjänst.
Prioriteringar för år 1998
Viktigast är att fortsätta genomförandet av den
långsiktiga inriktning som lagts fast för verksamheten
inom utgiftsområdet i och med 1996 års försvarsbeslut.
På samtliga nivåer inom totalförsvaret är goda
kunskaper om och bred uppslutning kring inriktningen i
försvarsbeslutet betydelsefulla komponenter i detta
arbete. Inom det militära försvaret skall dessutom
åtgärder vidtas för att höja befälskårens kompetens samt
för att anpassa verksamheten till de ekonomiska
förutsättningarna.
3.2 Resultatbedömning m.m.
Genom totalförsvarsbeslutet år 1996 lade riksdagen fast
vilka mål och resurser som totalförsvaret skulle ha
under perioden 1997 - 2001.
Beslutet innebar att förändringar skulle ske i
Försvarsmaktens krigs- och grundorganisation. Ett
viktigt inslag i beslutet är att Försvarsmaktens
beredskap skall medge att organisationens huvuddel
inom ett år efter beslut därom skall ha uppnått full
krigsduglighet. Dessutom skall Försvarsmaktens
förmåga långsiktigt kunna anpassas till att motsvara
framtida krav och behov.
Regeringen vill redan här peka på två allvarliga
problem som har uppmärksammats och som, om de inte
åtgärdas, kan äventyra totalförsvarsbeslutet.
Försvarsmakten har anmält att kompetensen inom
befälskåren kan komma att gå ned så kraftigt att
möjligheterna att nå full krigsduglighet inte med
säkerhet kan uppnås inom ett år. Bristerna får även
menliga följder för förmågan till långsiktig anpassning.
I Försvarsmaktens planläggning finns vidare
verksamhetskostnader om ca 300 - 500 miljoner kronor
per år utöver den ekonomiska ram som riksdagen har
bestämt. Enligt Försvarsmakten kan endast
ambitionssänkningar för närvarande åstadkomma
balans. Försvarsmakten har vidare anmält att det inte
kan uteslutas att förslag om strukturella åtgärder
avseende såväl krigs- som grundorganisationen måste
föreläggas regeringen för ställningstagande för att
åstadkomma balans mellan uppgifter och resurser.
Regeringen finner att nu nämnda förhållanden är
anmärkningsvärda och allvarliga. Enligt regeringens
uppfattning skall det inom den ekonomiska ram som
anges i totalförsvarsbeslutet vara möjligt att genomföra
krigs- och grundorganisationsförändringen och att
upprätthålla den kompetens och kvalitet i verksamheten
som förutsattes i beslutet. Regeringen föreslår därför
varken någon förändring av de mål för verksamheten
eller av den ekonomiska ram som riksdagen har
bestämt.
Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att
redovisa en plan för åtgärder som senast under år 1999
har höjt befälens kompetens till en nivå som gör att
myndigheten kan uppfylla totalförsvarsbeslutets mål vad
gäller krigsduglighet och förmåga till anpassning.
Vidare gavs Försvarsmakten redan i april 1997 i
uppdrag att hålla regeringen informerad om hur man
avser att lösa den av myndigheten aviserade obalansen
mellan verksamhetskostnader och ekonomiska resurser.
Efter redovisningen från Försvars-makten i augusti
1997 har regeringen beslutat att ge myndigheten i
uppdrag att förklara hur obalansen har uppkommit och
att lämna en redovisning av alternativa åtgärder för att
komma till rätta med den. I redovisningen skall ingå
åtgärder som Försvarsmakten själv kan vidta.
Regeringen återkommer till riksdagen i denna fråga
under år 1998.
Regeringen övergår härefter till att redovisa sin
resultatbedömning.
Utifrån det nu rådande säkerhetspolitiska läget är det
regeringens bedömning att totalförsvaret kan bevara
rikets frihet och oberoende, befolkningens säkerhet samt
upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna i
händelse av krig.
Regeringen bedömer att det militära försvarets
resurser kan vidmakthålla rikets territoriella integritet
såväl i fred som under kriser.
Totalförsvarsbeslutet år 1996 innebar även för det
civila försvaret ökade krav på anpassning på såväl kort
som lång sikt. Beslutet har även inneburit en ändrad
inriktning jämfört med 1992 års försvarsbeslut. De
redovisningar som de funktionsansvariga myndigheterna
har lämnat avser resultat i förhållande till 1992 års
försvarsbeslut.
Med utgångspunkt i inriktningen enligt 1992 års
försvarsbeslut bedömer regeringen att förmågan hos
vissa funktioner inom det civila försvaret inte är fullt
godtagbar, bl.a. till följd av materiella brister. I stort
kan det civila försvarets samlade förmåga emellertid
bedömas som godtagbar. Bedömningen kvarstår även
utifrån planeringsförutsättningarna i 1996 års
totalförsvarsbeslut.
Regeringen bedömer att de åtgärder som de
funktionsansvariga myndigheterna planerar genomföra
under budgetåret 1998 samt de förändrade anspråken på
totalförsvaret som redovisas i 1996 års
totalförsvarsbeslut kommer att innebära att det civila
försvarets samlade förmåga bättre kan motsvara kraven.
Erfarenheter från genomförda internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser visar att
deltagande myndigheter inom totalförsvaret kan bedriva
sådan verksamhet med hög kvalitet.
Regeringen anser att totalförsvarets stöd till
samhällets förmåga att möta svåra påfrestningar på
samhället i fred bör vidareutvecklas.
Det är regeringens bedömning att den verksamhet
som Kustbevakningen bedrivit under föregående
budgetår har begränsat brottsligheten och ökat
säkerheten till sjöss.
Regeringen bedömer att fredsräddningstjänsten har
fört med sig att antalet olyckor i samhället har minskat
och att omfattningen på de skador som uppstått vid
sådana olyckor har begränsats.
Riksdagen beslutade i den ekonomiska
vårpropositionen år 1996 om besparingar inom
utgiftsområdet fr.o.m. år 1997 på 250 miljoner kronor
och fr.o.m. år 1998 på ytterligare 200 miljoner kronor.
I den ekonomiska vårpropositionen år 1997 beslöt
riksdagen vidare om ytterligare besparingar fr.o.m. år
1998 på 150 miljoner kronor och fr.o.m. år 1999 på
ytterligare 50 miljoner kronor.
Av besparingarna avser 145 miljoner kronor fr.o.m.
år 1997 omläggningen till avgiftsfinansiering inom
funktionerna Energiförsörjning och
Telekommunikationer m.m. En neddragning av den
fredsfrämjande verksamheten om 100 miljoner kronor
har genomförts fr.o.m. år 1998.
Övriga besparingar avser rationaliseringar och
effektiviseringar av Försvarsdepartementets
myndigheter. Krav har i regleringsbrevet för
innevarande år ställts på Försvarets materielverk och
Försvarets forskningsanstalt. I regleringsbrevet för år
1998 kommer sådana krav att ställas på dessa och andra
myndigheter under verksamhetsområde D
Stödverksamhet. Då denna verksamhet, i de delar som
omfattas av rationaliserings- och effektiviseringskrav, är
avgiftsfinansierad har den medelsmässiga besparingen
skett genom neddragningar av anslaget A 1
Försvarsmakten.
Resultaten av rationaliseringarna och
effektiviseringarna kommer att redovisas för regeringen
i myndigheternas årsredovisningar. Regeringen kommer
att få en första redovisning i årsredovisningarna för år
1997. Regeringen avser att återkomma till riksdagen
med information om hur rationaliseringarna och
effektiviseringarna har genomförts.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
I de fall Riksrevisionsverket har gjort invändningar mot
myndigheternas årsredovisning eller lämnat allvarligare
anmärkningar redovisas dessa under respektive
myndighets verksamhetsområde tillsammans med
regeringens bedömning.
Övrigt
Lagen (1996:1059) om statsbudgeten innehåller
bestämmelser som innebär att investeringar av större
omfattning skall underställas riksdagen. Se vidare
budgetpropositionen för år 1998, volym 1, avsnitt 6
Ekonomisk styrning av statlig verksamhet.
UTGIFTSUTVECKLINGEN FÖR DE I UTGIFTSOMRÅDE 6 INGÅENDE VERKSAMHETSOMRÅDENA
UTGIFT
1995/96
DÄRAV
1996
ANVISAT
1997
UTGIFTSPROG
NOS
1997
FÖRSLAG
1998
BERÄKNAT
1999
BERÄKNAT
2000
A Militärt försvar
40 472
23 479
38 886
38 054
37 154
39 676
41 443
B Civilt försvar
2 989
1 958
2 285*
2 702
2 638
2 751
2 790
C Kustbevakningen och nämnder
539
368
453
451
484
505
517
D Stödmyndigheter
1 281
877
918
957
968
979
1 000
Totalt för utgiftsområde 6
45 281
26 683
42 523
42 163
41 244
43 911
45 750
* Varav 150 miljoner kronor på tilläggsbudget.
En jämförelse mellan Anvisat 1997 och Utgiftsprognos 1997 visar att det även i fortsättningen finns ett
anslagssparande inom utgiftsområdet.
3.3 Beredskapskredit för
totalförsvaret
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen för år 1998
bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit om 40
miljarder kronor i Riksgäldskontoret. Krediten skall
kunna utnyttjas om krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden föreligger.
Riksdagen bemyndigade (prop. 1996/97:1, bet.
1996/97:FöU1, rskr.1996/97:109) regeringen att
utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret om 40 000
miljoner kronor för budgetåret 1997 om krig, krigsfara
eller andra utomordentliga förhållanden föreligger.
Regeringen anser att ett motsvarande bemyndigande,
avseende samma belopp, bör lämnas för budgetåret
1998.
För det militära försvarets del skall beredskaps-
krediten säkerställa att en nödvändig beredskapshöjning
inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte
disponerar erforderliga betalningsmedel. Krediten är
beräknad att täcka de kostnader som motsvarar en
månads beredskapshöjande verksamhet.
När det gäller det civila försvaret har beredskaps-
krediten beräknats för bl.a. förmånsmedel för inkallad
pliktpersonal inom totalförsvaret, investeringar i
reservdelar och utrustning inom kommuni-
kationssektorn samt färdigställande av skyddade
utrymmen för befolkningen.
Beredskapskrediten är beräknad att utnyttjas i
ungefär lika delar mellan det militära och det civila
försvaret.
Om beredskapskrediten utnyttjas, avser regeringen
att återkomma till riksdagen med redovisning av
behovet av medel för den fortsatta verksamheten.
4 Militärt försvar m.m.
4.1 Verksamhetsområdets
omfattning
I verksamhetsområdet ingår anslagen A 1 Försvars-
makten, A 2 Fredsfrämjande truppinsatser och A 3
Ersättning för kroppsskador.
Följande övergripande mål skall enligt 1996 års
totalförsvarsbeslut gälla för det militära försvaret och
därmed för Försvarsmakten.
Försvarsmaktens fundamentala uppgift är att i fred
förbereda för att i krig försvara riket mot väpnade
angrepp som hotar dess frihet och oberoende. Angrepp
skall kunna mötas var det än kommer ifrån och hela
landet skall kunna försvaras.
Försvarsmakten skall kontinuerligt i fred och under
kriser kunna övervaka och hävda rikets territoriella
integritet, i luften, till sjöss och på marken.
Försvarsmakten skall kunna ställa kvalificerade
förband och andra resurser till förfogande för
internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.
Försvarsmakten skall kontinuerligt kunna stödja
samhället vid svåra påfrestningar i fred.
I nuvarande omvärldsläge är de militära hoten starkt
begränsade. Försvarsmakten skall emellertid ha
förmåga att anpassa sig till förändrade krav och
förutsättningar i detta avseende. På motsvarande sätt
skall förmågan att lösa övriga uppgifter kunna anpassas.
Försvarsmaktens beredskap skall därför medge att
organisationens huvuddel inom ett år efter beslut därom
har uppnått full krigsduglighet. Beredskap, organisation
och planläggning skall vidare medge att
Försvarsmaktens förmåga långsiktigt kan anpassas, dvs.
utökas eller förändras för att motsvara framtida krav
och behov.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
40 472
23
479
38
054
37
154
39
676
41
443
Det låga anslagsutfallet budgetåret 1995/96 och år 1996
förklaras huvudsakligen av att principen för finansiering
av förskott till försvarsindustrin avseende
materielanskaffning har ändrats (lånefinansiering). Detta
har budgettekniskt inneburit en minskad utgift på
statsbudgeten med 14,6 miljarder kronor under
budgetåret.
Vidare har anslaget minskats med 3,3 miljarder
kronor budgetåret 1995/96 på grund av förändrat
medelsbehov. Medlen har i stället budgeterats för
budgetåret 1997 (prop. 1995/96:150, s. 147).
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Regeringen bedömer att Försvarsmakten har en
förmåga som i stort motsvarar kraven i 1996 års
totalförsvarsbeslut.
Större förändringar
Den 1 juni 1996 ändrades principen för finansiering av
förskottsbetalningar till försvarsindustrin avseende
materielanskaffning. Ändringen innebar att förskotten
inte längre finansieras via Försvarsmaktens anslag utan
genom att Försvarets materielverk har fått tillgång till
en kredit i Riksgäldskontoret. Omläggningen innebär en
förskjutning av utbetalningar från statsverket. Anslaget
A 1 Försvarsmakten har därför engångsvis reducerats
med 14,6 miljarder kronor.
Från och med år 1997 fakturerar Försvarets
materielverk Försvarsmakten först vid leverans eller
annan, i förväg beslutad, prestation, s.k.
milstolpsfakturering.
Försvarsmaktens resurser för drift och löpande
underhåll av fastigheter har under första halvåret 1997
förts över till Fortifikationsverket.
Under budgetåret 1995/96 reducerades Försvars-
maktens utlandsstyrka med ca 400 personer i samband
med övergången från den FN-ledda styrkan
UNPROFOR (United Nation Protection Force) till den
av NATO ledda styrkan IFOR (Implementation Force).
Vid budgetårets slut uppgick utlandsstyrkan till 925
personer varav 176 ställts till FN:s förfogande.
Prioriteringar för år 1998
Försvarsmakten skall under år 1998 prioritera åtgärder
för att höja befälskårens kompetens och anpassa
verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna.
Åtgärder
Regeringen har uppdragit åt Försvarsmakten att
redovisa en plan för åtgärder som senast under år 1999
har höjt befälskårens kompetens till en nivå som gör att
myndigheten kan uppfylla totalförsvarsbeslutets mål vad
gäller krigsduglighet och förmåga till anpassning.
Regeringen har vidare gett Försvarsmakten i uppdrag
att förklara hur den redovisade ekonomiska obalansen
har uppkommit och att lämna en redovisning av
alternativa åtgärder för att komma till rätta med den.
4.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Bedömningen av det militära försvarets resultat görs
utifrån den gällande försvarspolitiska inriktningen enligt
1996 års totalförsvarsbeslut.
Det militära försvarets förmåga att upprätthålla
Sveriges territoriella integritet och oberoende är i
rådande säkerhetspolitiska läge god. Det militära
försvaret har även en god förmåga att delta i
internationella operationer.
Det militära försvarets organisation och struktur är i
stort sett i balans med de uppgifter som ålagts den. De
väsentligaste delarna av krigsorganisationen kan uppnå
full krigsduglighet inom tolv månader och den operativa
förmågan kan anpassas till en långsiktig förändring av
hotbilden. Som redan framgått kan bristerna i
utbildningen av personalen äventyra förmågan i dessa
avseenden. Så har t.ex. repetitionsutbildningen inte
bedrivits i tillräcklig omfattning. En sådan låg
utbildningsnivå riskerar att i längden föra med sig att
kompetensnivån inom befälskåren nedgår. Därmed
äventyras bl.a. det militära försvarets möjligheter att
kortsiktigt höja krigsdugligheten. Regeringen
återkommer till detta i slutsatserna under avsnitt 4.3.
Avgångarna bland totalförsvarspliktiga som fullgör
värnplikt är för höga. Regeringen har därför gett
Totalförsvarets pliktverk i samverkan med
utbildningssamordnarna ett uppdrag som innebär att
åtgärder skall vidtas för att minska avgångar bland de
totalförsvarspliktiga. Uppdraget skall redovisas i
kommande årsredovisning. Regeringen avser dessutom
att besluta om tillsättande av en utredning med uppdrag
att göra en översyn av tillämpningen av pliktsystemet.
Utredningen får bl.a. till uppgift att se över
problematiken med avgångar bland de
totalförsvarspliktiga.
Försvarsmakten har under budgetåret 1995/96
deltagit i 16 fredsfrämjande operationer. Den
internationella verksamheten har finansierats via tredje
huvudtiteln, Utrikesdepartementet, och de
fredsfrämjande truppinsatserna från anslaget B 9
Fredsbevarande verksamhet. Denna verksamhet
finansieras f.r.o.m. budgetåret via utgiftsområde 6
Totalförsvar, anslaget A 2 Fredsfrämjande
truppinsatser, Verksamhetsområde A - Militärt försvar.
Anslagssparandet för budgetåret 1995/96 uppgick till
2,1 miljarder kronor, vilket motsvarar fem procent av
tilldelade anslagsmedel. Anslagssparandet har bl.a.
uppstått genom reduceringar i förbandsverksamheten
och senarelagd eller försenad materiel-anskaffning.
Anslagssparandet var enligt Försvars-makten
nödvändigt för att möta de svårigheter som kunde
förutses åren 1997 och 1998 bl.a. med anledning av
övergången till full tillämpning av anslagsförordningen.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket anför i sin sammanfattande
bedömning av Försvarsmaktens årsredovisning att ett
ambitiöst arbete har genomförts inom Försvarsmakten
för att förbättra återrapporteringen. Detta har gett
positiva effekter i årsredovisningen. Det finns dock ett
behov av fortsatta insatser för att ytterligare förbättra
redovisningens kvalitet.
Riksrevisionsverket har i sin årliga rapport till
regeringen föreslagit att regeringen bör ställa tydliga
krav på Försvarsmakten att utarbeta egna system och
rutiner för uppföljning, analys och prognoser för
anslaget A 1 Försvarsmakten.
Regeringen delar Riksrevisionsverkets uppfattning att
årsredovisningen har förbättrats men att det fortfarande
finns brister. Enligt regeringens uppfattning beror en
del, men inte alla, brister på osäkerheter i samband med
tekniska omläggningar av finansieringsformerna för
materielanskaffning. Regeringen har gett
Försvarsmakten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder
som den avser vidta för att förbättra system och rutiner
för uppföljning, analys och prognoser avseende anslaget
A 1 Försvarsmakten.
4.3 Anslag A 1
A 1. FÖRSVARSMAKTEN
1995/96
Utgift
40 379
621
1
Anslag
s-
sparan
de
2 073
242
Därav
1996
Utgift
23 418
530
1997
Anslag
38 333
826
Utgifts
-
progno
s
37 546
000
1998
Förslag
36 707
400
1999
Beräkna
t
39 217
890
2000
Beräkna
t
40 972
244
1 Beloppen anges i tusental kronor
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Den försvarsmaktsövergripande resultatin-formationen
redovisas under avsnittet 4.2. Ytterligare redovisning
lämnas nedan programvis.
BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD
VERKSAMHET
AVGIFTSBELAGD
VERKSAMHET
(TUSENTAL
KRONOR)
INTÄKTER
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
1 758
641
1 721
217
37
124
102
Prognos
1997
298 200
298 200
0
100
Budget 1998
298 200
298 200
0
100
Beräknat
1999
298 200
Beräknat
2000
298 200
Under budgetåret 1995/96 har Försvarsmakten arbetat
med att förbättra redovisningen av den
avgiftsfinansierade verksamheten. Ett första steg har
varit att dels identifiera de verksamheter som har
finansierats eller bör finansieras med avgifter, dels
definiera de intäkter som skall redovisas mot anslag.
Vidare har regeringen i 1997 års regleringsbrev ställt
högre krav på Försvarsmaktens redovisning av
avgiftsinkomster.
De prognoser som redovisas i tabellen ovan bygger
på fyra månaders utfall för budgetåret 1997 och blir
osäkra bl.a. på grund av att historiska värden saknas.
De stora avgiftsinkomsterna under budgetåret
1995/96 förklaras dels av att de motsvarar ett budgetår
om 18 månader, dels av att avgiftsinkomsterna även
omfattar intäkter från Försvarets materielverk för
tjänster som Försvarsmaktens verkstäder utfört. Dessa
betalningsmedel har ursprungligen tillförts
materielverket från Försvarsmakten och bör därför inte
betraktas som avgiftsinkomster i detta sammanhang.
Dessa intäkter finns inte med i prognoserna från och
med budgetåret 1997. I de fall materielverket utnyttjar
verkstädernas tjänster utan beställning från
Försvarsmakten, skall intäkterna även fortsättningsvis
medräknas i den avgiftsbelagda verksamheten.
Investeringsplan avseende anskaffning av
materiel, anläggningar och anläggnings-
tillgångar som används i verksamheten
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
inriktningen av Försvarsmaktens investeringsplan för
perioden 1998-2000 enligt följande.
INVESTERINGSPLAN
(MILJONER
KRONOR)
TOTAL
KOSTNA
D
PROGNO
S 1997
BUDGE
T 1998
BERÄKN
. 1999
BERÄKN.
2000
Materiela
n-
skaffning
:
regerings
-objekt
anmälnin
gsobjekt
övriga
objekt
förskjutni
ng
178
162
11
819
80
560
14
276
355
11
034
-3 533
13
175
428
10
440
-1
752
12
299
797
10
110
-1
179
14 213
1 189
8 806
-1 181
Summa
materiel-
anskaffni
ng
270
541
22
132
22
291
22
027
23 027
Anlägg-
ningar
2 826
275
332
317
254
Anlägg-
nings-
tillgångar
i
verksam-
heten
525
477
385
365
Summa
inves-
teringar
273 367
22 932
23 100
22 729
23 646
Finansie-
ring:
lån
anslag
273
367
525
22
407
477
22
623
385
22
344
365
23 281
Summa
finansieri
ng
273 367
22 932
23 100
22 729
23 646
En mera detaljerad redovisning av investeringsplanen
skulle innehålla uppgifter som omfattas av sekretess. En
närmare redovisning av investeringsplanen kommer att
lämnas i särskild ordning inför försvarsutskottet.
Följande materielanskaffningsfrågor skall enligt
regleringsbrevet för år 1997 underställas regeringens
prövning:
- anskaffning av kortvågskommunikationssystem,
- serieförberedelser för den måldetekterande
artillerigranaten BONUS,
- anskaffning av mörkerriktmedel till
pansarvärnsrobotsystem 56 (BILL),
- renovering av luftvärnsrobotsystem,
- anskaffning av snabbpejl för televapenförband,
- anskaffning av systemmateriel till stridsvagnar,
- halvtidsmodernisering av ubåtar typ Västergötland,
- anskaffning av taktiskt radiosystem för flygvapnet
(TARAS),
- utveckling och anskaffning av spaningskapsel till
JAS 39 Gripen delserie 3,
- utveckling och anskaffning av JAS 39 Gripen.
Av dessa objekt har renovering av
luftvärnsrobotsystem, anskaffning av systemmateriel till
stridsvagnar, radiosystem TARAS och utveckling och
anskaffning av JAS 39 Gripen delserie 3 beslutats av
regeringen.
Regeringen avser att i regleringsbrevet för år 1998
besluta om en uppdatering av förteckningen över vilka
objekt som skall underställas regeringens prövning.
Enligt regleringsbrevet för år 1997 skall Försvars-
makten göra en skriftlig anmälan till Regeringskansliet
om sin avsikt att anskaffa eller låta utveckla materiel där
den totala utgiften för ett enskilt objekt uppgår till 100
miljoner kronor eller mer. En sådan anmälan kan leda
till att det blir regeringen som fattar beslut i frågan.
Av de regerings- och anmälningsobjekt som
Försvarsmakten planerar för beslut under år 1998 kan
nämnas:
- anskaffning av BONUS,
- anskaffning av broterrängbilar m.m.,
- modifiering för integration av radarjaktrobot 99
(AMRAAM) på JA 37,
- utveckling av krigsbro 6,
- fortsatt anskaffning av ytstridsfartyg.
Inom Försvarsdepartementet pågår ett utvecklingsarbete
avseende styrningen och uppföljningen av anskaffning
av materiel till Försvarsmakten. Regeringens avsikt är
att identifiera de viktigaste materielobjekten och
tillhörande kringutrustning i form av simulatorer,
ammunition, reservdelar m.m. När dessa objekt med
tillhörande utrustning har identifierats avser regeringen
att styra anskaffningen med investeringsramar.
Ramarna skall prisomräknas och får inte utan
regeringens beslut överskridas. Anskaffning av materiel
som inte omfattas av investeringsramar bör
Försvarsmakten besluta om.
När systemet är fullt utvecklat medger det att
regeringen på ett bättre sätt än hittills kan följa upp
kostnadsutvecklingen och andra aspekter avseende
materielanskaffningen. Därmed skapas också bättre
förutsättningar för att regeringen skall kunna informera
riksdagen på ett adekvat sätt. Enligt regeringens mening
kommer denna information att svara mot de krav, som
försvarsutskottet har ställt i bet. 1996/97:FöU4, på
regeringens redovisning av frågor som rör utveckling
och anskaffning av försvarsmateriel.
I totalförsvarspropositionen år 1996 behandlades de
delbetänkanden som Utredningen om utvärdering av
försvarets ledning och struktur (SOU 1996:123) lämnat.
Regeringen delade där utredningens uppfattning att den
gällande ansvars- och kompetensfördelningen mellan
Försvarsmakten och Försvarets materielverk inte till
alla delar är entydig och anmälde att regeringen
samtidigt med beredningen av högkvarterets
organisation inför 1998 års kontrollstation avsåg att
behandla denna fråga.
Frågan om försvarets materielförsörjning bör dock
enligt regeringens mening ses i ett vidare perspektiv än
enbart ansvars- och rollfördelningen mellan
Försvarsmakten och Försvarets materielverk.
Riksrevisionsverket framhåller i sin årliga rapport till
regeringen att betydande rationaliseringsvinster borde
vara möjliga med en effektivare materiel- och
reservmaterielförsörjning. Regeringen anser mot denna
bakgrund att en utvärdering av effektiviteten i
materielförsörjningsprocessen och möjligheterna att
rationalisera och effektivisera denna bör göras.
Formerna för en sådan utvärdering kommer att
övervägas inom Regeringskansliet.
Beställningsbemyndiganden
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att medge beställningar av materiel och
utvecklingsarbete för att tillgodose nedan angivna
behov.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar
regeringen att medge beställningar av anslags-
finansierade anläggningar för att tillgodose nedan
angivna behov.
BEMYNDIGANDERAM FÖR MATERIEL-ANSKAFFNING
EFTER BUDGETÅRET 1998
(MILJONER KRONOR)
Utnyttjade bemyndiganden till och med
år 1997
59 991,5
Bemyndiganden för nya beställningar
år 1998
23 513 ,9
Total bemyndiganderam
83 505 ,4
BEMYNDIGANDERAM FÖR ANSKAFFNING AV
ANSLAGSFINANSIERADE ANLÄGGNINGAR EFTER
BUDGETÅRET 1998
(MILJONER KRONOR)
Utnyttjade bemyndiganden till och med
år 1997
131,7
Bemyndiganden för nya beställningar
år 1998
325,8
Total bemyndiganderam
457,5
Slutsatser
Totalförsvarsbeslutet år 1996 anger mål och resurser för
samt utformningen av totalförsvaret under den
kommande femårsperioden. De omfattande
omvärldsförändringar som föregick totalförsvarsbeslutet
ledde till en förnyad syn på säkerhetspolitiska frågor.
Detta har inneburit förändringar för Försvarsmakten.
Regeringen bedömer mot denna bakgrund att
Försvarsmaktens förmåga för närvarande är god i
förhållande till nu ställda krav.
Försvarsmakten anmälde dock i årsredovisningen för
budgetåret 1995/96 ett antal brister som föranlett
regeringen att noga följa hur totalförsvarsbeslutet
genomförs.
Försvarsmakten har i årsredovisningen anmält att
kompetensen inom befälskåren kan komma att gå ned så
kraftigt att möjligheterna att nå full krigsduglighet inte
med säkerhet kan uppnås inom ett år. Bristerna får även
menliga följder för förmågan till långsiktig anpassning.
I delårsrapporten anmäler Försvarsmakten att hittills
genomförd verksamhet under år 1997 indikerar att
riskerna kvarstår.
I Försvarsmaktens budgetunderlag från den 28
februari 1997 anmäldes att verksamhetskostnaderna i nu
gällande planering var ca 300 - 500 miljoner kronor per
år över anvisad ram. Enligt Försvarsmakten kan för
närvarande balans i planerna endast åstadkommas
genom ambitionssänkningar. Inför utarbetandet av
budgetunderlaget för år 1999 kan det enligt
Försvarsmakten inte uteslutas att förslag om strukturella
åtgärder avseende såväl krigs- som grundorganisationen
måste föreläggas regeringen för ställningstagande för att
åstadkomma balans mellan uppgifter och resurser.
Regeringen bedömer att bristerna avseende
kompetensen hos befälskåren och den ekonomiska
obalansen är allvarliga.
Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att
redovisa en plan för åtgärder som senast under år 1999
har höjt befälskårens kompetens till en nivå som medför
att Försvarsmakten kan uppfylla försvarsbeslutets mål
vad gäller krigsduglighet och förmåga till anpassning.
Regeringen anser att det inom den ekonomiska ram
som anges i totalförsvarsbeslutet skall vara möjligt att
genomföra krigs- och grundorganisationsförändringen
och att upprätthålla den kompetens och kvalitet i
verksamheten som förutsattes i beslutet.
Redan i april 1997 gav regeringen Försvarsmakten i
uppdrag att hålla regeringen informerad om hur man
avser att komma till rätta med den av myndigheten
aviserade ekonomiska obalansen. Efter redovisningen
från Försvarsmakten i augusti 1997 har regeringen
beslutat att ge myndigheten i uppdrag att förklara hur
obalansen har uppkommit och att lämna en redovisning
av alternativa åtgärder för att komma till rätta med den.
I redovisningen skall ingå åtgärder som Försvarsmakten
själv kan vidta. Regeringen återkommer till riksdagen i
denna fråga under år 1998.
4.4 Krigs- och grund-organisationens
utveckling
Försvarsmakten har i sin delårsrapport redovisat
planeringen för krigs- och grundorganisationens
utveckling. Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut skall
huvuddelen av de enheter som skall läggas ned vara
nedlagda före den 1 januari 1999.
Arbetet med omstruktureringen har påskyndats och
enligt Försvarsmaktens plan skall huvuddelen av
åtgärderna vara avslutade före den 30 juni 1998.
Personalavgångarna är dock mindre än förväntat på
grund av att yrkesofficerarna i större utsträckning än
vad Försvarsmakten hade räknat med har flyttat till
andra förband och därmed stannat kvar i Försvars-
makten.
Grundutbildningen vid de flesta berörda
nedläggningsförband upphörde redan under våren 1997.
Verksamheten vid de tre fördelningsstaber som enligt
försvarsbeslutet skall läggas ned senast den 1 januari
1999 upphörde i praktiken den 30 juni 1997. Även i
andra avseenden framgår det av Försvarsmaktens plan
att omstruktureringen kan genomföras snabbare än de
tidpunkter som förutsågs i 1996 års totalförsvarsbeslut.
Regeringen bedömer mot bakgrund av denna
redovisning att den krigs- och
grundorganisationsutveckling som beslutades i 1996 års
totalförsvarsbeslut kan vara genomförd tidigt under
perioden. Därmed skapas möjligheter för att de
beräknade kostnadsminskningarna med anledning av
omstruktureringen inte skall äventyras. Detta förutsätter
att antalet anställda utvecklas i enlighet med vad som
förutsattes i totalförsvarsbeslutet år 1996. Regeringen
berör frågan om minskning av personal i 1997 års
skrivelse.
4.5 Försvarsmaktens
skolverksamhet
I enlighet med vad regeringen anmälde i
totalförsvarspropositionen 1996 beslutade regeringen
den 5 december 1996 om direktiv för en översyn av det
militära försvarets skolverksamhet. Chefen för
Försvarsdepartementet förordnade, med stöd av
regeringens bemyndigande, landshövdingen Gunnar
Björk till särskild utredare. Arbetet har bedrivits under
benämningen Utredningen om Försvarsmaktens
skolverksamhet (skolutredningen).
I enlighet med direktiven redovisade skolutredningen
den 16 januari 1997 förslag till inriktning för det
fortsatta utredningsarbetet. Förslaget byggde på en
första inventering och analys av utredningsdirektiven
och avsåg i första hand utbildningsverksamhet som
vänder sig till annan personal än värnpliktiga. Då
förslaget till fortsatt inriktning överenstämde med givna
direktiv lade regeringen redovisningen till handlingarna.
Skolutredningen överlämnade den 11 augusti 1997
delbetänkandet En samordnad militär skolorganisation
(SOU 1997:112) till regeringen. Utredningens förslag
berör anställd personal i Försvarsmakten. De direkt
berörda myndigheterna, Försvarsmakten och
Försvarshögskolan, samt berörda centrala
arbetstagarorganisationer har den 28 augusti 1997 vid en
av Försvarsdepartementet anordnad hearing framfört
viktiga synpunkter.
I anslutning till denna hearing ingav de inbjudna
myndigheterna och organisationerna skriftliga
synpunkter. Dessa finns tillgängliga i en promemoria i
Försvarsdepartementet (dnr Fo97/1832/MIL). Övriga
intressenter har därutöver vid en uppvaktningshelg hos
försvarsministern getts möjlighet att redovisa sina
synpunkter.
Några av utredningens förslag är av det slaget att
riksdagen bör ta ställning till dem. De flesta gäller
emellertid sådant som regeringen själv kan avgöra.
Regeringen anser att det är värdefullt att ge riksdagen
en helhetsbild av de förändringar på skolområdet som
regeringen vill genomföra. Utöver de förslag som
regeringen förelägger riksdagen presenterar regeringen
därför också lösningar på vissa organisatoriska frågor
där riksdagens medverkan inte är påkallad. Lösningarna
överensstämmer med de förslag som skolutredningen
har lagt fram.
Försvarsmaktsgemensam officersutbildning
Regeringens förslag
Försvarsmaktsgemensamma organisationsenheter inom
ramen för officershögskole- och
krigshögskoleprogrammen inrättas och lokaliseras till
Halmstad, Solna och Östersund.
Krigsskolan i Solna läggs ned.
Skolutredningens förslag: Överensstämmer i allt
väsentligt med regeringens förslag.
Hearing: Försvarsmakten tillstyrker utredningens
förslag att en försvarsmaktsgemensam utbildning
genomförs inom ramen för den grundläggande
utbildningen. Försvarsmakten anser vidare att eftersom
det nya skolsystemet ännu inte har utformats i alla delar
måste delbetänkandet ses som ett dimensionerings- och
lokaliseringsförslag grundat på osäkra antaganden. Ett
omfattande arbete återstår med att utforma den framtida
officersutbildningen.
Mot denna bakgrund anser Försvarsmakten att
varken antal eller lokalisering av de framtida
gemensamma militärhögskolorna bör beslutas av
riksdagen redan i höst. Motsvarande uppfattning
redovisas av ett antal personalorganisationer.
Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens
bedömning kommer en försvarsmaktsgemensam
inledande grundläggande yrkesofficersutbildning att
underlätta en förstärkt identifiering med en integrerad
försvarsmakt. Regeringen bedömer också att en sådan
utbildning borde kunna genomföras mera rationellt än
med dagens organisation genom stordriftsfördelar.
Skolutredningen har för sin del beräknat att
förändringen medför en besparing på ca 500 miljoner
kronor under den kommande tioårsperioden. Dessutom
medför förslaget betydande möjligheter att dra nytta av
den kompetens som finns inom det civila
högskoleväsendet på de tre föreslagna orterna. Mot
denna bakgrund anser regeringen att förändringen bör
beslutas redan nu. Detta innebär att nuvarande
verksamhet vid Flygvapnets officershögskola i
Halmstad, Flygvapnets krigshögskola i Uppsala,
Marinens officershögskola i Karlskrona, Marinens
krigshögskola i Berga samt Krigsskolan i Solna inordnas
i organisationsenheterna. Om riksdagen godkänner
regeringens förslag, kommer regeringen att besluta om
nedläggning av dessa skolor och om benämningar på de
nya organisationsenheterna.
Regeringen har för avsikt att återkomma till
riksdagen under år 1998 med en redovisning av hur den
resterande delen av utbildningen utformas.
En viktig och grundläggande frågeställning i detta
sammanhang blir att mer exakt fastställa vilka
utbildningsdelar vid nuvarande officers- och
krigshögskolor som framdeles bör genomföras inom
ramen för den nya skolorganisationen samt vilka delar
som i fortsättningen bör bedrivas vid fack-, funktions-
och truppslagsskolor.
Härvid återstår många viktiga principiella frågor om
det mer konkreta innehållet i utbildningen på olika
nivåer och för olika kategorier anställda. Det är då
väsentligt att utbildningen sammantaget har ett innehåll
som så bra som möjligt kombinerar teoretisk
undervisning och praktisk tillämpning. Detta är
nödvändigt för en bibehållen god kvalitet. Unga
officerare måste tidigt ha såväl en god teoretisk
plattform som en mer specialiserad färdighet inom den
disciplin hon eller han skall verka i.
Regeringen vill betona vikten av att den försvars-
maktsgemensamma delen av utbildningen kompletteras
med praktisk tillämpning i för den enskilde rätt miljö.
Exempelvis torde det vara nödvändigt att den officer
som skall bli stridspilot direkt efter den gemensamma
delen fortsätter med grundflyg-utbildning. På samma
sätt torde en blivande sjöofficer direkt efter den
gemensamma delen behöva fortsätta på krigsrustade
fartyg som är baserade i t.ex. Karlskrona.
Regeringen bedömer att förslaget till
yrkesofficersutbildning skapar förutsättningar även för
en utveckling av reservofficersutbildningen.
Skolutredningen skall i slutrapporten lämna förslag även
i detta avseende.
Skola för utbildning i markstrid
Regeringens förslag
En organisationsenhet för utbildning i markstrid inrättas
och lokaliseras till Skövde, Motala (Kvarn) och Boden.
Skolutredningens förslag: Överensstämmer i allt
väsentligt med regeringens förslag.
Hearing: Försvarsmakten anser att utredarens
förslag är genomförbart. Försvarsmakten betonar att
förmågan till vinterkrigföring även i framtiden måste
säkerställas inom ramen för den nya skolan.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser
att det är lämpligt att inrätta en ny organisationsenhet
för utbildning i markstrid. Denna bör vara lokaliserad
med avdelningar på flera platser. Enligt regeringens
mening bör en sådan avdelning i första hand vara
lokaliserad vid eller nära en brigadproducerande enhet.
För detta talar såväl utbildningsmässiga skäl som
rationalitetsskäl. En avdelning bör vara lokaliserad till
Skövde. Varken Arméns stridsskola Nord i Umeå eller
Arméns stridsskola Mitt i Kvarn är lokaliserad till eller i
närheten av en brigadproducerande enhet.
När det gäller Kvarn konstaterar regeringen att
produktionsförutsättningarna där är mycket goda, bl.a.
avseende tillgången på skjut- och övningsfält. Dessutom
finns det i dag ett väl fungerande sam-
arbete mellan Arméns stridsskola Syd och Arméns
stridsskola Mitt. Dessa skäl talar för att en av
avdelningarna lokaliseras till Kvarn.
Av bl.a. ekonomiska skäl anser regeringen att
Arméns stridsskola Nord i Umeå skall läggas ned. Det
finns dock ett behov av stridsutbildning under
vinterförhållanden. En avdelning bör därför inrättas i
Boden. Bodens garnisons resurser och allsidighet ger
många fördelar för utbildningsverksamheten, genom
samverkan mellan olika typer av markstridsförband.
Sammantaget har skolutredningen för sin del bedömt
att förändringarna innebär en besparing på ca 230
miljoner kronor under den kommande tioårsperioden.
Om riksdagen godkänner regeringens förslag,
kommer regeringen att besluta i frågan om hur den nya
organisationsenheten skall benämnas samt om inordning
resp. avveckling av hittillsvarande verksamheter vid
Arméns stridsskolor. Regeringen kommer vidare att
bemyndiga Försvarsmakten att besluta om
lokaliseringen av den nya organisationsenhetens ledning.
Försvarsmaktsgemensam utbildning
avseende de operativa ledningssystemen
Regeringens förslag
En organisationsenhet för försvarsmaktsgemensam
utbildning avseende de operativa ledningssystemen
inrättas i Enköping.
Skolutredningens förslag: Överensstämmer med
regeringens förslag.
Hearing: Försvarsmakten anser att utredarens
förslag är genomförbart och att det på lång sikt är
viktigt att utbildningen inom detta område helt kan
koncentreras till Enköping.
Skälen för regeringens förslag: Utbildningen av
personal för drift och underhåll av de operativa
ledningssystemen bedrivs på ett flertal platser och på
uppdrag av olika produktionsledare. Teknikutvecklingen
inom området innebär att en ökad samordning är både
möjlig och önskvärd. Regeringen anser därför att
utbildningen inom de operativa ledningssystemen, både
vad gäller drift och underhåll, bör samordnas.
Besparingsskäl talar också för en sådan samordning.
Vid nuvarande Arméns tekniska skola i Östersund
samlas den teknikinriktade utbildningen avseende de
rörliga systemen. Vid nuvarande IT-skolan i Halmstad
kvarstår tills vidare utbildning på de befintliga fasta
systemen och flygvapnets taktiska system. I ett längre
perspektiv bör även den taktiska
ledningssystemutbildningen integreras i den nya
organisationsenheten.
Om riksdagen godkänner regeringens förslag,
kommer regeringen att besluta om benämning på den
nya enheten och om vilken utbildning som skall kvarstå
i, resp. överföras från, Enköping, Östersund och
Halmstad.
Försvarsmaktens Halmstadsskolor
Regeringens förslag
Flygvapnets Halmstadsskolor omorganiseras till
Försvarsmaktens Halmstadsskolor.
Skolutredningens förslag: Överensstämmer i allt
väsentligt med regeringens förslag.
Hearing: Försvarsmakten anser att förslaget i
princip är genomförbart. Underindelningen av
organisationen bör däremot enligt Försvarsmaktens
uppfattning övervägas ytterligare.
Skälen för regeringens förslag: Verksamheten vid
Flygvapnets Halmstadsskolor bör av såväl principiella
som ekonomiska skäl kompletteras med utbildning som
idag bedrivs på andra skolor, även utanför Flygvapnet.
Regeringen anser att en sådan inriktning för
utbildningsverksamheten vid Halmstadsskolorna bör
föranleda en ny benämning på etablissemanget som
helhet. Regeringen föreslår därför att Flygvapnets
Halmstadsskolor omorganiseras till Försvars-maktens
Halmstadsskolor.
Försvarsmaktsgemensam utbildning i
underhålls- och bastjänst
Regeringen anser att en försvarsmaktsgemensam enhet
för utbildning i underhålls- och bastjänst skall
organiseras inom Försvarsmaktens Halmstadsskolor.
Verksamheten vid Flygvapnets basbefälskola i
Halmstad, underhållsdelen av Arméns underhålls- och
motorskola i Skövde, Marinens intendenturskola i
Karlskrona, Marinens bassäkerhetsskola i Berga samt
Flygvapnets väderskola i Ljungbyhed skall enligt
regeringens mening flyttas till Halmstad och inordnas i
den nya enheten för utbildning i underhålls- och
bastjänst.
Regeringen anser att en försvarsmaktsgemensam
underhålls- och basskola kommer att medföra flera
fördelar för de berörda skolorna. Härigenom ges goda
möjligheter att långsiktigt utveckla kompetensen inom
området. Regeringen bedömer också att besparingar kan
göras genom förändringen.
Motorutbildning
Regeringen anser att motorutbildningen vid Arméns
underhålls- och motorskola skall flyttas till Östersund
och inordnas i nuvarande Arméns tekniska skola.
Enligt regeringens uppfattning bör motorutbildningen
gynnas på olika sätt av denna omlokalisering, bl.a. mot
bakgrund av det samarbete och de synergieffekter som
kan uppnås med Arméns tekniska skola, men även på
grund av den utbildningsmiljö i övrigt som kan erhållas
i Östersund. I samband med att underhållsdelen ur
hittillsvarande Arméns underhålls- och motorskola
inordnas i den nya organisationsenheten i Halmstad bör
därför resterande delar av skolan omlokaliseras till
Östersund och inordnas i nuvarande Arméns tekniska
skola.
Flygvapnets flygledarskola
Regeringen anser att Flygvapnets flygledarskola skall
flyttas från Ljungbyhed till Halmstad och inordnas i
Försvarsmaktens Halmstadsskolor.
Regeringen anser att synergieffekter kan erhållas
med luftvärnskåren och den tidigare nämnda
försvarsmaktsgemensamma enheten för utbildning i
underhålls- och bastjänst. Samarbetet med
Luftfartsverkets flygledarskola bör dock fördjupas så att
befintliga resurser kan utnyttjas så bra som möjligt.
Skeppsteknisk utbildning
Regeringen anser att den skeppstekniska skolan på
Berga skall flyttas till Karlskrona.
Enligt regeringens mening talar rationalitetsskäl för
att den skeppstekniska utbildningen samlas till en plats. I
Karlskrona finns den större delen av den skeppstekniska
utbildningsverksamheten. En lokalisering dit bör därför
bidra till att befintliga resurser kan utnyttjas på ett sätt
som kommer att gagna den samlade tekniska
utbildningen inom marinen.
Marinens dykskolor
Regeringen anser att antalet marina dykskolor skall
reduceras från tre till två som lokaliseras till Berga och
Karlskrona.
Enligt regeringens mening förbättras förut-
sättningarna för totalförsvarssamordning av
dykutbildningen genom en koncentration till två
dykskolor. Regeringen avser vidare att ge
Försvarsmakten i uppdrag att dels inventera all
dykutbildning som idag genomförs inom
Försvarsmakten, dels mot bakgrund av denna
inventering överväga om ytterligare koncentration till
dessa två skolor är lämplig och möjlig samt lämna de
förslag som övervägandena leder till.
Kustartilleriets stridsskola
Skolutredningen har föreslagit att Kustartilleriets
stridsskola flyttas från Täby till Andra
kustartilleribrigaden i Vaxholm.
Regeringen anser att saken kräver ytterligare
överväganden och kommer därför senare att ta ställning
till förslaget.
Totalförsvarets skyddsskola
Regeringen vill ta tillfället i akt att informera riksdagen
om att den anser att Totalförsvarets skyddskola har fått
en ökad betydelse för totalförsvaret. Inte minst inom
området kemisk krigföring och uppföljning av kemiska
vapen, utgör Skyddsskolan i dess samverkan med
Försvarets forskningsanstalt och Umeå universitet en
viktig kompetens.
4.6 Omorganisation av
Försvarsmaktens högkvarter
Redan inför 1992 års försvarsbeslut föreslog
Utredningen om lednings- och
myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) i
delbetänkandet Försvars-maktens ledning (SOU
1991:112) att högkvarteret i fred borde indelas i
huvudavdelningar för operativ ledning, programledning
och förbandsproduktionsledning. Regeringen
tillkännagav att förslaget i huvudsak överensstämde med
regeringens uppfattning (prop.1991/92:102, s. 43).
I Utredningens för utvärdering av försvarets ledning
och struktur (UTFÖR) betänkande Iakttagelser och
förslag efter omstruktureringen av försvarets ledning
och stöd (SOU 1996:123) konstaterades att de efter
1992 års försvarsbeslut beräknade besparingarna i
ledningsorganisationen endast förverkligats till ca 50%.
Vidare konstaterades att regeringens intentioner inte
slagit igenom i högkvarterets organisation och
ansvarsfördelning. Den avsedda starka
avvägningsfunktionen hade inte byggts upp.
Regeringen anförde i totalförsvarspropositionen år
1996 att den delade utredningens uppfattning att
högkvarterets organisation och ansvarsfördelning inte är
den mest ändamålsenliga och att tidigare beslutade
besparingar inte hade uppnåtts. Mot bakgrund av detta
informerade regeringen riksdagen om sin avsikt att ge
Försvarsmakten i uppdrag att genomföra en översyn av
högkvarterets organisation och lämna förslag till
erforderliga förändringar som kan genomföras senast i
anslutning till 1998 års kontrollstation.
I regleringsbrevet för år 1997 gavs Försvarsmakten i
uppdrag att lämna förslag till en organisation som kunde
tydliggöra ansvaret för avvägning, operativ verksamhet
resp. produktion samt säkerställa en sammanhållen
avvägningsfunktion och en ändamålsenlig
beställarkompetens. Regeringen uppdrog vidare åt
Försvarsmakten att vidta åtgärder så att kostnaderna för
ledningsorganisationen, främst högkvarteret, kan
minskas med 100 miljoner kronor årligen fr.o.m.
budgetåret 1998.
Försvarsmakten redovisade den 15 augusti 1997 sina
förslag för regeringen. Organisationsförslaget omfattar
en matrisorganisation med å ena sidan
operationsledning, förbandsledning, materielledning och
personalledning och å andra sidan fyra
generalinspektörer med ansvar för krigsförbandens
kvalitet och förmåga. Beredningen av Försvarsmaktens
avvägningsbeslut och inriktning skall ske i en
planeringsledning. Arbetet i högkvarteret skall enligt
förslaget sammanhållas av en stabschef. Vidare föreslås
en samordning av den flygmedicinska verksamheten.
Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten
omfattas inte av förslaget. Den är i stället föremål för
utredning av 1996 års underrättelsetjänstkommitté (dir.
1996:111).
Regeringen finner att förslaget om högkvarterets
organisation kan ligga till grund för regeringens fortsatta
beredning. Det ankommer på regeringen att besluta om
omorganisation av Försvarsmaktens högkvarter.
Regeringen återkommer till riksdagen med information
i denna fråga.
4.7 Sammanslagning av
försvarsområden
Regeringens förslag
Försvarsområdesstaben i Skövde läggs ned varvid det
blivande Västra Götalands län bildar ett nytt
försvarsområde (Fo 32).
I 1996 års totalförsvarsbeslut reducerades antalet
försvarsområden till 16. En ytterligare reduktion
bedömdes enligt regeringen kunna ske när
länsindelningen i Västsverige beslutats. Av beslutet
framgick också den långsiktiga inriktningen mot 14
försvars-områden.
Försvarsmakten har den 27 juli 1997 lämnat förslag
om ledning och benämning för försvarsområdena.
Förslaget omfattar även de enheter som skall
organiseras för att bl.a. stödja den frivilliga
försvarsverksamheten och samverka med kommunerna.
Beträffande försvarsområdesstaberna föreslår
regeringen avveckling i Skövde, varvid det blivande
västra Götalands län bildar ett försvarsområde med
försvarsområdesstab i Göteborg vid Västkustens
marinkommando. I övrigt föreslår regeringen inga
förändringar i försvarsområdesorganisationen.
Regeringens förslag innebär en årlig besparing om
13 miljoner kronor från och med år 2001.
Regeringen avser att inrätta enheter för stöd åt den
frivilliga försvarsverksamheten och samverkan med
kommuner enligt följande:
- Södra skånska gruppen i Revingehed,
- Kronobergsgruppen i Växjö,
- Kalmargruppen i Kalmar,
- Bohus/Dalsgruppen i Skredsvik,
- Älvsborgsgruppen i Borås,
- Skaraborgsgruppen i Skövde,
- Livgrenadjärgruppen i Linköping,
- Västmanlandsgruppen i Västerås,
- Gävleborgsgruppen i Gävle,
- Jämtlandsgruppen i Östersund.
4.8 Försvarsmaktens
helikopterorganisation
Regeringens förslag
Under organisationsenheten Försvarsmaktens
helikopterflottilj organiseras verksamheten i fyra
divisioner.
Regeringen redovisar i avsnitt 4.12, Program 6.
Försvarsmaktens helikopterförband frågor om
Försvarsmaktens helikopterförband. I detta avsnitt
lämnar regeringen en samlad redovisning av frågor
som rör Försvarsmaktens framtida
helikopterverksamhet.
Genom 1996 års totalförsvarsbeslut lades grunden
fast för en omorganisering av Försvarsmaktens
helikopterverksamhet. Där beslutades att
Försvarsmaktens helikopterorganisation den 1 januari
1998 skall samlas i ett nytt program, att verksamheten
skall ledas genom Försvarsmaktens helikopterflottilj och
att denna flottiljs ledning skall lokaliseras till Linköping
(Malmen).
Försvarsmakten har den 13 augusti 1997 lämnat sitt
slutliga förslag till regeringen i fråga om
helikopterverksamheten. Vidare har skrivelser kommit
in från olika myndigheter och intressenter. Härutöver
har Försvarsdepartementet tagit emot uppvaktningar i
frågan.
Verksamheten i stort
Inom det nya programmet 6. Försvarsmaktens
helikopterförband samlas samtliga Försvarsmaktens
helikopterförband och det befintliga ubåtsjaktflygplanet.
De uppgifter som härigenom kan lösas inom
programmet i krig och i fred kommer att delvis vara
gemensamma för alla förband och delvis vara unika för
skilda system. Sammantaget har helikopterförbanden -
liksom hittills - följande uppgifter i krig:
Markmålsstrid
- understödja bl.a. brigader
- utföra pansarbekämpning
- leda indirekt eld
Sjömålsstrid
- ubåtsjakt
- ytmålsspaning
Transporter
- sjuktransporter
- transporter av trupp och materiel
- personaltransporter
Räddningstjänst
I fred skall förbanden i första hand utbilda officerare
och värnpliktiga för de olika krigsuppgifterna och
beredskapstjänst samt svara för löpande
underhållsuppgifter och bl.a. avtalad
räddningsberedskap.
Regeringen anser att omorganiseringen till en
gemensam helikopterverksamhet för hela
Försvarsmakten kommer att leda till effektivare
verksamhet och till samordningsvinster. Försvarsmakten
kommer nu att kunna utnyttja helikopterresurserna på
ett mer flexibelt sätt än tidigare. Vidare kommer
utbildningen att kunna bedrivas på ett mer rationellt sätt.
Underhållstjänsten kommer att kunna hållas samman
bättre och därmed minskas kostnaderna. För att
begränsa kostnaderna är vidare en strävan i
omstruktureringen att så långt möjligt undvika
investeringar i nya lokaler m.m. Större omflyttningar av
verksamhet, som skulle kunna föranleda krav på t.ex.
nya helikopterhangarer har därför undvikits
Organisationen i krig
Inom programmet Försvarsmaktens helikopterförband
kommer att ingå förband för bl.a. pansarvärn, ubåtsjakt
och spaning mot ytmål, flygräddning och transporter.
Verksamheten skall, när den inledda omstruktureringen
m.m. är genomförd, vara organiserad i huvudsak enligt
följande:
- en rörlig helikopterledning,
- en arméflygbataljon,
- två pansarvärnshelikopterkompanier,
- sju fördelningshelikopterplutoner,
- två marina helikopterdivisioner,
- sex flygräddningsgrupper,
- ett ubåtsjaktflygplan.
Fram till budgetåret 2002 är inriktningen följande:
- den rörliga helikopterledningen vidmakthålls,
- helikopterförbanden integreras i de taktiska
ledningssystemen,
- omsättningen av medeltung helikopter i
arméflygbataljonen fullföljs. Bataljonen
omorganiseras därvid till en
transporthelikopterbataljon,
- två pansarvärnshelikopterkompanier vidmakthålls,
- två fördelningshelikopterkompanier organiseras och
vidmakthålls,
- fyra fördelningshelikopterplutoner vidmakthålls och
tre avvecklas,
- två marina helikopterdivisioner vidmakthålls,
- ubåtsjaktflygplanet vidmakthålls,
- sex flygräddningsgrupper vidmakthålls.
Organisationen i fred
På central nivå skall Försvarsmaktens
helikopterverksamhet ledas av högkvarteret.
På regional nivå inrättas Försvarsmaktens
helikopterflottilj. Flottiljstaben är en
fredsorganisationsenhet som med en mindre del skall
kunna övergå till att vara en personell
förstärkningsresurs för ledning på högre och lägre
regional nivå i kris och krig. Denna del kallas då Rörlig
helikopterledning.
På lokal nivå föreslår regeringen att verksamheten
organiseras i fyra divisioner. Division Norr kommer att
ha sin ledning i Boden och omfattar nuvarande
Norrbottens arméflygbataljon i Boden och nuvarande
flygräddningsgrupperna vid F 21 i Luleå och F 4 i
Östersund. Divisionen skall kunna svara för sjöräddning
i Bottenviken och Bottenhavet. Division Ost kommer att
ha sin ledning i Berga och omfattar nuvarande 11.
helikopterdivisionen i Berga och nuvarande
flygräddningsgruppen vid F 16 i Uppsala. Divisionen
skall kunna svara för räddningsberedskap från Visby
och på ostkusten. Division Malmen kommer att ha sin
ledning på Malmen och omfattar nuvarande Östgöta
arméflygbataljon på Malmen och gemensamma skolor.
Division Syd, slutligen, kommer att ha sin ledning i
Kallinge och omfattar de nuvarande enheterna 12.
helikopterdivisionen i Säve, 13. helikopterdivisionen i
Kallinge och flygräddningsgrupperna vid F 7 i Såtenäs,
F 10 i Ängelholm och F 17 i Kallinge. Divisionen skall
kunna svara för sjöräddning på syd- och västkusten.
Inom Division Syd kommer helikoptrar för räddning
att utgångsbaseras i Kallinge och Säve. Inom Division
Ost och Division Norr kommer flygräddningsresurser
vidare att utgångsbaseras vid Berga respektive
flygflottiljerna F 4 och F 21. Flygräddningsresurser för
F 16, F 7 och F 10 kommer att baseras vid respektive
flottilj under flygövningstid och hämtas då inom
Division Ost från Berga och inom Division Syd från
Kallinge. Flygräddning för F 7 kommer dock att hämtas
från Säve.
Tunga helikoptrar kommer att finnas vid Division
Norr, Division Ost och Division Syd. Detta har
betydelse från räddningstjänstsynpunkt. Divisionerna
har i detta avseende ett ansvarsområde som geografiskt
överensstämmer med respektive militärområde.
Regeringen anser att den nu redovisade
organisationen i fred innebär en tydligt
försvarsmaktsgemensam organisation. Organisationen
tillgodoser också Försvarsmaktens krav på bl.a. en
effektiv förbandsproduktion och yttäckande
flygräddningsberedskap. Den marina
helikopterverksamheten skall i krig organiseras i två
divisioner.
Regeringen vill härutöver kommentera frågorna om
räddningsberedskap m.m. De 12. och 13.
helikopterdivisionerna omorganiseras till en
helikopterdivision, benämnd 13. Helikopterdivisionen,
som ingår i Division Syd. På Säve kommer det att
stationeras fem tunga helikoptrar. Dessa skall kunna
utnyttjas såväl för produktion av krigsförband som för
räddningsverksamhet m.m. Regeringen anser att denna
lösning bäst tillgodoser det i skilda sammanhang
framförda önskemålet om tillgång till helikopter på
västkusten.
Regeringen förutsätter härvidlag att möjligheterna till
samverkan med de civila myndigheterna och medverkan
i bl.a. räddningstjänst och sjuktransporter med
helikopter även fortsättningsvis utvecklas. Det gäller att
behålla och upparbeta en god personkännedom så att det
mycket väl fungerande samarbetet mellan berörd
personal inom militära och civila myndigheter kan
fortsätta även då verksamheten på Säve leds från
Division Syd i Kallinge. I detta sammanhang vill
regeringen påminna om att i en flyg- eller
sjöräddningssituation leds verksamheten, liksom i dag,
av den gemensamma flyg- och sjöräddningscentralen,
ARCC, i Göteborg. Regeringen vill även framhålla att
om det skulle visa sig att verksamheten inte utvecklas i
den angivna riktningen är regeringen beredd att
återkomma till riksdagen.
Avslutningsvis vill regeringen understryka betydelsen
av att det finns resurser för räddning i hela landet.
Riksdagen har vid flera tillfällen diskuterat frågan om
helikopter för räddning och försvarsutskottet anförde i
bet. 1996/97:FöU1 bl.a. att det är angeläget med en
bättre beredskap i norra Sverige. Enligt regeringens
mening har förutsättningarna för att hålla helikopter från
Försvarsmakten i beredskap för räddningstjänst i norra
Sverige förbättrats väsentligt genom den
omstrukturering av helikopterverksamheten som
regeringen har redovisat här. I sammanhanget kan
nämnas såväl det uppdrag till Rikspolisstyrelsen och
Försvarsmakten att utreda förutsättningarna för polisen
att nyttja Försvarsmaktens helikoptrar som redovisades
till regeringen den 7 maj 1997 som den utredning om
behov av helikoptertjänst för flyg- och sjöräddning som
utarbetats inom Sjöfartsverket och Luftfartsverket.
Genom dessa utredningar föreligger enligt regeringens
mening nu en god grund för ett fortsatt aktivt arbete.
Regeringen, som således utgår från att de berörda
myndigheterna snarast enas om hur
räddningstjänstberedskapen i Norrland och särskilt
utmed norrlandskusten skall organiseras, bedömer att
ytterligare åtgärder från regeringens sida inte erfordras i
nuläget.
4.9 Försvarsmaktens
underhållscentrum
Regeringens förslag
Försvarsmaktens underhållscentrum (tidigare benämnt
Försvarsmaktens försörjningscentrum) lokaliseras till
Karlstad.
I totalförsvarsbeslutet år 1996 godkände riksdagen
regeringens förslag att inrätta Försvarsmaktens
försörjningscentrum. I sitt förslag hade regeringen inte
tagit ställning till centrumets lokalisering men ansåg
preliminärt att denna skulle vara Skövde.
Försvarsmaktens och Försvarets materielverk har till
regeringen lämnat ett förslag till hur vissa områden
inom underhållstjänsten inom Försvarsmakten bör
förändras.
Anledningen till förslaget är att Försvarsmaktens
krigsorganisation och grundorganisation kommer att
minska. Det föreligger därför ett behov av att anpassa
såväl Försvarsmaktens som Försvarets materielverks
uppgifter och resurser inom underhållsområdet. Vidare
har underhållstjänsten förskjutits från den lokala nivån
till de tre underhållsregementena.
Förslaget innebär att Försvarsmakten ges ansvar för
dirigering av förnödenheter (inklusive transportstöd),
förnödenhetsredovisning, förrådsdrift, biluttagning och
militärt fordonsregister, förplägnad utom för
krigsmaterielanskaffning samt doku-mentation
(handböcker) inom underhållsområdet.
Ansvar för tillgångar och skulder samt redovisningen
av reservmateriel och drivmedelslager skall fr.o.m. 1
januari 1998 övergå till Försvarsmakten.
Försvarsmakten kommer hädanefter att ge Försvarets
materielverk i uppdrag att anskaffa reservmateriel och
drivmedel.
Förslaget bedöms enligt Försvarsmakten innebära en
rationalisering om ca tio procent och därmed en
besparing på ca 15 miljoner kronor årligen.
Regeringen anser att myndigheternas förslag kan
ligga till grund för ett fortsatt beredningsarbete. Det
ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.
Försvarsmaktens och Försvarets materielverks
förslag påverkar i sin tur organisation m.m. av
Försvars-maktens förnödenhetscentrum. Regeringens
inriktning är att de delar av Försvarets materielverks
verksamhet i Karlstad som överförs till Försvarsmakten
skall integreras i en organisation tillsammans med
Försvarsmaktens verkstadsadministrativa centrum i
Karlstad och Försvarsmaktens försörjningscentrum.
Namnet på detta nya centrum, lokaliserat till Karlstad
senast den 1 januari 1999, blir Försvars-maktens
underhållscentrum.
4.10 Vissa tidsförhållanden m.m.
Regeringens förslag
Regeringen skall besluta om tidpunkter för
genomförandet av de föreslagna
organisationsförändringarna och om
organisationsenheternas benämningar.
Beträffande genomförande av organisations-
förändringarna anser regeringen att avvecklingen skall
påbörjas direkt efter riksdagens beslut och slutföras så
snabbt som möjligt.
Regeringen bedömer att de enheter som skall läggas
ned kan utgå ur grund- och i förekommande fall
krigsorganisationen före den 1 januari 1999.
Avvecklingsåtgärderna skall vara avslutade före den 1
januari 2000. Motsvarande tidsförhållanden bör gälla
som bortre gräns för övriga organisationsförändringar.
Det bör, i likhet med vad riksdagen beslutade om i
totalförsvarsbeslutet år 1996, ankomma på regeringen
att bestämma organisationsenheternas benämningar.
4.11 Grundorganisationens
omfattning och lokalisering
Med de ändringar som regeringens förslag innebär
kommer Försvarsmaktens grundorganisation att bestå av
följande organisationsenheter.
CENTRAL LEDNING
KADERORGANISERADE KRIGSFÖRBAND
Högkvarteret i Stockholm
SÖDRA MILITÄROMRÅDET (MILO S)
KADERORGANISERADE KRIGSFÖRBAND
Södra militärområdesstaben (Milostab S) i
Kristianstad
Södra arméfördelningen (13. förd) i Kristianstad
Norra skånska dragonregementet (P 2/Fo 14) i
Hässleholm
Norra Smålands regemente (I 12/Fo 17) i Eksjö
Hallands regemente (I 16/Fo 31) i Halmstad
Smålandsbrigaden (IB 12) i Eksjö
Hallandsbrigaden (IB 16) i Halmstad
Skånska dragonbrigaden (MekB 8) i Hässleholm
Skaraborgsbrigaden (MekB 9) i Skövde
Södra skånska brigaden (MekB 7) i Lund
(Revingehed)
Wendes artilleriregemente (A 3) i Hässleholm
Sydkustens marinkommando (MKS/Fo 15) i
Karlskrona
Västkustens marinkommando (MKV/Fo 32) i
Göteborg
Tredje ytattackflottiljen (3. yaflj) i Karlskrona
Fjärde kustartilleribrigaden (KAB 4) i Karlskrona
Göteborgs marinbrigad (GMB) i Göteborg
Södra flygkommandot (FKS) i Ängelholm
Södra underhållsregementet (Uhreg S) i Kristianstad
UTBILDNINGSFÖRBAND
Livregementets husarer (K3) (Fallskärmjägarkåren
ingår) i Karlsborg
Göta luftvärnskår (Lv 6) i Halmstad
Göta ingenjörkår (Ing 2) i Eksjö
Göta trängkår (T 2) i Skövde
Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Lidköping (Såtenäs)
Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm
Blekinge flygflottilj (F 17) i Ronneby
MELLERSTA MILITÄROMRÅDET (MILO M)
KADERORGANISERADE KRIGSFÖRBAND
Mellersta militärområdesstaben (Milostab M) i
Strängnäs
Östra arméfördelningen (4. förd) i Strängnäs
Gotlands militärkommando (MKG/Fo 42) i Visby
Södermanlands regemente (P10/Fo 43) i Strängnäs
Svea livgarde (I 1/Fo 44) i Upplands-Bro
(Kungsängen)
Upplands regemente (S 1/Fo 47) i Enköping
Livregementets grenadjärer (I 3/Fo 51) i Örebro
Värmlands regemente (I 2/Fo 52) i Kristinehamn
Dalregementet (I 13/Fo 53) i Falun
Livgardesbrigaden (IB 1) i Upplands-Bro
(Kungsängen)
Värmlandsbrigaden (IB 2) i Kristinehamn
Dalabrigaden (NB 13) i Falun
Södermanlandsbrigaden (MekB 10) i Strängnäs
Gotlandsbrigaden (MekB 18) i Visby
Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn
Ostkustens marinkommando (MKO) i Haninge
Andra ytattackflottiljen (2. yaflj) i Haninge
Första ubåtsavdelningen (1. ubavd) i Haninge
Andra minkrigsavdelningen (2. minkriavd) i Haninge
Andra kustartilleribrigaden (KAB 2) i Vaxholm
Fårösunds marinbrigad (FMB) i Fårösund
Mellersta flygkommandot (FKM) i Upplands-Bro
Mellersta underhållsregementet (Uhreg M) i
Strängnäs
Muskö örlogsvarv (ÖVM) i Haninge
UTBILDNINGSFÖRBAND
Livgardets dragoner (K 1) i Stockholm
Gotlands artilleriregemente (A 7) i Visby
Gotlands luftvärnskår (Lv 2) i Visby
Roslagens luftvärnskår (Lv 3) i Norrtälje
Kustflottan (Kfl) i Haninge
Försvarsmaktens helikopterflottilj i Linköping
(Malmen)
Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala
NORRA MILITÄROMRÅDET (MILO N)
KADERORGANISERADE KRIGSFÖRBAND
Norra militärområdesstaben (Milostab N) i Boden
Övre Norra arméfördelningen (6. förd) i Boden
Västernorrlands regemente (I 21/Fo 23) i Sollefteå
Västerbottens regemente (I 20/Fo 61) i Umeå
Bodens försvarsområde (Fo 63) i Boden
Fältjägarbrigaden (NB 5) i Östersund
Ångermanlandsbrigaden (NB 21) i Sollefteå
Norrbottensbrigaden (MekB 19) i Boden
Bodens artilleriregemente (A 8) i Boden
Lapplands jägarregemente (I 22) i Kiruna
Norrbottens gränsjägare i Kalix
Norrlandskustens marinkommando (MKN) i
Härnösand
Norra flygkommandot (FKN) i Luleå
Norra underhållsregementet (Uhreg N) i Boden
UTBILDNINGSFÖRBAND
Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur
Norrlands luftvärnskår (Lv 7) i Boden
Norrlands ingenjörkår (Ing 3) i Boden
Norrlands signalkår (S 3) i Boden
Norrlands trängkår (T 3) i Sollefteå
Jämtlands flygflottilj (F 4) i Östersund
Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå
SKOLOR M.M.
Totalförsvarets ammunitions- och
minröjningscentrum i Eksjö
Totalförsvarets skyddsskola (SkyddS) i Umeå
Försvarets internationella kommando i Södertälje
Försvarets sjukvårdscentrum i Hammarö
Försvarsmaktens underrättelse- och
säkerhetscentrum i Uppsala
Försvarsmaktens underhållscentrum i Karlstad
Rikshemvärnscentrum (RiksHvC) i Stockholm (Salem)
Arméns taktiska centrum i Enköping
Försvarsmaktens Halmstadsskolor i Halmstad
Arméns tekniska skola i Östersund
Berga örlogsskolor (BÖS) i Haninge
Kustartillericentrum (KAC) i Täby
Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) i Uppsala
Organisationsenhet för grundläggande
officersutbildning i Halmstad
Organisationsenhet för grundläggande
officersutbildning i Solna
Organisationsenhet för grundläggande
officersutbildning i Östersund
Organisationsenhet för utbildning i markstrid i
Skövde, Motala (Kvarn) och Boden
Organisationsenhet för försvarsmaktsgemensam
utbildning avseende de operativa ledningssystemen i
Enköping
4.12 Programredovisning
Här redovisas de olika programmens innehåll, resultat
och framtida verksamhetsinriktning. Generella brister
och vidtagna åtgärder med anledning av dem har
redovisats i de föregående avsnitten.
Program 1. Operativa lednings- och
underhållsförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med huvudsaklig
uppgift att utöva eller möjliggöra operativ ledning och
operativ underhållstjänst.
I programmet ingår för närvarande bland annat
högkvarteret, miloförstärkningsstaben och tre
militärområdesstaber med stabs- och sambandsförband
m.m., tre underhållsregementen, sex
markteleunderhållsbataljoner och sex
militärområdestransportbataljoner.
Programmet skall inriktas mot att
miloförstärkningsstaben, tre
markteleunderhållsbataljoner och en
militärområdestransportbataljon läggs ned senast år
2001. Under samma period tillkommer två
signalspaningsbataljoner.
Programmet omfattar även den militära
underrättelse- och säkerhetstjänstens verksamhet.
Försvars-utskottet kommer att få särskild information
om denna.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska
inriktningen bedömer regeringen att de förband som
ingår i programmet har förmåga att genomföra de
uppgifter som lagts på dem.
Övningsverksamhet samt utveckling av metoder och
materiel för ledning har i stort skett i planerad
omfattning och med goda resultat. Införandet av
ledningssystemet ORION riskerar att bli försenat minst
ett år på grund av tekniska problem. Förrådshållning
och underhåll har organiserats så att
militärbefälhavarnas operativa och fredsrationella krav
har tillgodosetts. Materielleveranser har skett i stort
enligt plan och till oförändrad investeringsvolym jämfört
med föregående budgetår.
Åtgärder för att uppfylla de skärpta kraven avseende
förvaring och transport av vapen och ammunition har
vidtagits och planering för fortsatta åtgärder har skett.
En närmare redovisning av detta lämnas i 1997 års
skrivelse, avsnitt 15.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms ge godtagbara förutsättningar för den inriktning
av programmet som regeringen föreslår för budgetåret
1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten under programmet skall inriktas så att
pågående organisationsförändringar och införandet av
nya databaserade informations- och ledningssystem kan
fortsätta i enlighet med intentionerna i
totalförsvarsbeslutet. Integration, utbildning och övning
med befintliga och successivt utbyggda delar av
ledningssystemet skall göras så att effekterna av
genomförd ledningssystemförändring kan värderas.
Utvecklingen skall ske i samverkan med Överstyrelsen
för civil beredskap. Erforderliga prioriteringar skall
göras så att de delar av de datoriserade
informationssystemen, som tekniskt påverkas av
sekelskiftet, åtgärdas i tid.
Omorganisation av Försvarsmaktens högkvarter skall
genomföras under år 1998.
Den organisatoriska förändringen av
milounderhållsorganisationen skall fortsätta, bl.a.
innebärande integrering med delar av övriga programs
underhållsorganisation i underhållsregementena. Behov
av stöd till frivilligorganisationerna skall härvid beaktas.
Anskaffning av kortvågsradiosystemet (KV 90) skall
påbörjas.
Riksrevisionsverket har i sin revisionsrapport avseende
hanteringen av mobiliseringsförråd i armén föreslagit en
rad åtgärder för att minska kostnaderna och förbättra
förrådshållningen i Försvarsmakten. Regeringen avser i
regleringsbrevet för år 1998 att ge Försvarsmakten i
uppdrag att redovisa vilka åtgärder som kan vidtas för
att effektivisera förrådshanteringen.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 1 656 miljoner kronor.
Program 2. Fördelningsförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med huvudsaklig
uppgift att leda och understödja armébrigadernas strid.
I programmet ingår för närvarande sex
fördelningsstaber med betjäningsförband, sju
artilleriregementsstaber med
fördelningsartilleribataljoner samt ca 100 fristående
bataljoner innefattande bl.a. jägarförband,
luftvärnsförband och fältsjukhus.
Programmet skall inriktas mot att antalet fördelnings-
och artilleriregementsstaber skall reduceras till vardera
tre och att resterande förband får en omfattning och
sammansättning som svarar mot brigadstrukturens
behov senast år 2001.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska
inriktningen bedömer regeringen att de förband som
ingår i programmet har förmåga att genomföra de
uppgifter som lagts på dem.
Inom materielområdet har seriebeställning av
artillerilokaliseringsradarn ARTHUR gjorts med
planerad leverans från och med år 1999. Utvecklingen
av luftvärnsrobotsystem 23 BAMSE har fortsatt.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms ge godtagbara förutsättningar för den inriktning
av programmet som regeringen föreslår för budgetåret
1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och
utveckla kvarvarande förband inom programmet så att
de operativa kraven på förmåga och krigsduglighet kan
uppfyllas.
Den materiella förnyelsen inom programmet skall
bland annat syfta till att utveckla ett i Försvarsmakten
sammanhållet ledningssystem.
Utveckling av krigsbro 6 skall beställas.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 2 592 miljoner kronor.
Program 3. Försvarsområdesförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med huvudsaklig
uppgift att leda territoriell verksamhet, skydda för
totalförsvaret viktiga resurser, försvara vissa infalls-
portar samt leda mobilisering och transporter.
I programmet ingår för närvarande bl.a. 24
försvarsområdesstaber, förband för stads- och
gränsstrid, luftvärns- och ingenjörsförband m.m.
Sammanlagt omfattar programmet ca 242 000 personer,
varav ca 86 000 i hemvärnet.
Programmet skall inriktas mot att antalet försvars-
områdesstaber skall reduceras till 14. Enheter för bl.a.
stöd till frivillig försvarsverksamhet och kontakt med
kommuner skall inrättas i de utökade försvars-
områdena. Personalstyrkan inom programmet skall
minska till ca 215 000 personer senast år 2001, varav
hemvärnet skall omfatta 125 000 personer.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska
inriktningen bedömer regeringen att de förband som
ingår i programmet har förmåga att genomföra de
uppgifter som lagts på dem.
Repetitionsutbildning har genomförts i begränsad
omfattning. Krigsförbandsövning samt ledningsövningar
har med goda resultat genomförts vid vissa
försvarsområdesstaber. Regeringen noterar att bl.a.
korta funktionsövningar för reservofficerare har
vidtagits för att vidmakthålla officerarnas personliga
färdighet.
Hemvärns- och frivilligutbildningen har genomförts
på samma nivå som tidigare år. Hemvärnets totala
numerär har dock minskat något då personal som inte
aktivt deltar i verksamheten har avvecklats. Regeringen
har från Försvarsmakten begärt in en plan för hur
rekryteringsmålen skall uppnås. Denna plan skall
redovisas för regeringen den 3 november 1997.
Hemvärnet har under året tillförts ny materiel - bl.a.
fältuniform 90, kroppsskydd och skyddsmask 90. Efter
Försvarsmaktens årsredovisning avser regeringen att
redovisa för riksdagen vilken materiell status som
uppnåtts under år 1997.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms ge godtagbara förutsättningar för den inriktning
av programmet som regeringen föreslår för budgetåret
1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och
utveckla kvarvarande förband inom programmet så att
de operativa kraven på förmåga och krigsduglighet kan
uppfyllas.
Anskaffningen av direktriktningssikten till för-
svarsområdesluftvärnskompanierna skall slutföras.
Rekryteringen till hemvärnet skall prioriteras.
Försöksverksamhet med tre månaders utbildning för
placering i hemvärnet skall fortsätta.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 2 224 miljoner kronor.
Program 4. Armébrigadförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med huvudsaklig
uppgift att föra anfallsstrid. Armébrigaderna är allsidigt
sammansatta, har hög rörlighet, gott skydd och stor
eldkraft.
I programmet ingår för närvarande sex
infanteribrigader, fem norrlandsbrigader, två
pansarbrigader och tre mekaniserade brigader.
Programmet skall inriktas mot att omfatta 13
armébrigader senast år 2001.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska
inriktningen bedömer regeringen att de förband som
ingår i programmet har förmåga att genomföra de
uppgifter som lagts på dem.
Armébrigadernas mekanisering har fortsatt med
tillförsel av stridsvagn 121 (Leopard 2), stridsvagn 122
(nytillverkade Leopard 2 I), stridsfordon 90 och
pansarbandvagn 401 (MT-LB). Anskaffningen av
personligt splitterskydd och C-stridsdräkter har fortsatt.
Programmets omfattande inslag av materielinvesteringar
får dock ännu inte genomslag i form av ökning av
krigsduglighet i krigsförbanden. Förband med
stridsvagn 121 har p.g.a. brist på reservdelar och
övningsammunition inte nått uppsatta mål. Regeringen
förutsätter att Försvarsmakten kommer till rätta med
brister av detta slag.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms ge godtagbara förutsättningar för den inriktning
av programmet som regeringen föreslår för budgetåret
1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och
utveckla kvarvarande förband inom programmet så att
de operativa kraven på förmåga och krigsduglighet kan
uppfyllas.
Armébrigaderna skall utvecklas och moderniseras
främst genom ökad mekanisering. Därutöver skall
brigadernas lednings- och mörkerstridsförmåga
förbättras. Serieförberedelser för den måldetekterande
artillerigranaten BONUS skall beställas.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 5 875 miljoner kronor.
Program 5. Marina lednings- och
underhållsförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med uppgift att leda och
understödja de marina krigsförbanden. I programmet
ingår för närvarande bl.a. fyra marinkommandon, ett
marindistrikt, en rörlig marin ledningsgrupp och åtta
bas- och underhållsbataljoner.
Programmet skall utvecklas mot att innehålla fyra
marinkommandon, en rörlig marin ledningsgrupp och
fem marina underhållsbataljoner senast år 2001.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska
inriktningen bedömer regeringen att de förband som
ingår i programmet har förmåga att fullgöra de
uppgifter som lagts på dem. Detta gäller särskilt
kaderorganiserade delar av förbanden.
En teknisk förnyelse av ledningssystemet, som skall
ge effekt framåt sekelskiftet, pågår.
Materielanskaffningen är dock försenad.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms ge godtagbara förutsättningar för den inriktning
av programmet som regeringen föreslår för budgetåret
1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och
utveckla kvarvarande förband inom programmet.
Utvecklingen av lednings- och informationssystem
skall fortsätta.
Avvecklingen av utgående förband, bl.a. tre
bataljoner ur bas- och underhållsorganisationen, skall
slutföras.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 1 263 miljoner kronor.
Program 6. Försvarsmaktens helikopter-
förband
Programmets innehåll
Programmet inrättas den 1 januari 1998. Programmet
kommer att innehålla förband för bl.a. pansarvärn,
ubåtsjakt och spaning mot ytmål, flygräddning samt
transporter.
I programmet kommer att ingå bl.a. en
arméflygbataljon, tre marina helikopterdivisioner och
sju flygräddningsgrupper.
Programmet skall inriktas mot att
flygräddningsorganisationen reduceras till sex grupper
senast år 2001. Vidare skall den redan tidigare beslutade
reduktionen av de marina helikopterdivisionerna till två
genomföras.
Resultatbedömning
Under innevarande budgetår har förberedelserna för att
införa den gemensamma helikopterflottiljen fortsatt.
Regeringen kan konstatera att vissa brister
förekommer inom de förband som kommer att ingå i
programmet när det inrättas den 1 januari 1998. Ett av
syftena med programmet är att uppnå
samordningsvinster i fråga om bl.a. produktionsledning,
utbildning och beredskap. Regeringen anser att detta bör
leda till effektivare verksamhet inom programmet
jämfört med hittillsvarande ordning. Mot bakgrund
härav och den verksamhet som genomförs under
innevarande budgetår bedömer regeringen att de nu
föreliggande bristerna, trots att de till viss del är
allvarliga, kan godtas.
Trots genomförd förbandsutbildning uppfyller
arméflygbataljonen inte kraven på krigsduglighet, vilket
främst beror på omorganisation av krigsförbandet och
bristen på flygförare. De marina förbandens förmåga att
lösa de uppgifter som lagts på dem är i huvudsak god.
Det finns emellertid vissa brister vad gäller materiel och
utbildning för rörlig bastjänst, vilket gör att erforderlig
krigsduglighet inte uppnås. Erfarenheterna från
Estoniakatastrofen har bidragit till att öka förbandens
förmåga inom räddningstjänsten. Modifieringen av
flygräddningshelikoptrarna har slutförts. Regeringen
bedömer att flygräddningsförbanden har god förmåga
att genomföra ålagda uppgifter
Regeringen förutsätter att Försvarsmakten under
budgetåret 1998 vidtar erforderliga åtgärder för att
avhjälpa bristen på flygförare i arméflygbataljonen.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms således, trots att vissa mål inte har uppnåtts, ge
godtagbara förutsättningar för den inriktning av
programmet som regeringen föreslår för budgetåret
1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och
utveckla kvarvarande förband inom programmet. Detta
innebär bl.a. följande. Organiseringen av
Försvarsmaktens helikopterflottilj på Malmen,
Linköping, skall fullföljas. Den rörliga
helikopterledningen skall krigs- och kaderorganiseras
inom ramen för helikopterflottiljen.
Helikopterförbanden skall snarast integreras i taktiska
ledningssystem. Den rörliga basorganisationen skall
vidareutvecklas och samordnas i väsentliga funktioner
mellan helikopterförbanden. Utgående förband skall
avvecklas senast budgetåret 1999. Omsättningen av de
medeltunga helikoptrarna för arméflygbataljonen skall
fortsätta. I samband med detta organiseras bataljonen
om till en transporthelikopterbataljon.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 623 miljoner kronor.
Program 7. Stridsfartygsförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med huvudsaklig
uppgift att hävda vår territoriella integritet och att kunna
möta ett väpnat angrepp mot vår kust.
I programmet ingår bl.a. två ytstridsflottiljer med sex
kustkorvetter, 12 robotbåtar och 12 patrullbåtar, tre
minkrigsavdelningar med bl.a. sju minjaktfartyg typ
Landsort och två minfartyg, samt en ubåtsavdelning
med 12 ubåtar.
Programmet skall utvecklas mot att innehålla bl.a.
två ytstridsflottiljer med sex kustkorvetter, sex
robotbåtar och 12 patrullbåtar, tre minkrigsavdelningar
med bl.a. sju minjaktsfartyg typ Landsort och två
minfartyg, samt en ubåtsavdelning med nio ubåtar,
varav två i materielberedskap, senast år 2001.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska
inriktningen bedömer regeringen att de förband som
ingår i programmet har förmåga att genomföra de
uppgifter som lagts på dem.
De förband som under senare år varit engagerade i
ubåtsskyddsverksamheten uppvisar däremot vissa
begränsningar vad gäller förmåga i andra
huvuduppgifter. Samtliga stridsfartygsförband har
dessutom brister när det gäller att uppträda i större
förband.
Den materiella förnyelsen av förbanden har i
huvudsak genomförts enligt plan.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms ge godtagbara förutsättningar för den inriktning
av programmet som regeringen föreslår för budgetåret
1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998.
Regeringens förslag
Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och
utveckla kvarvarande förband inom programmet.
Halvtidsmodifiering av patrullbåtar typ Kaparen skall
slutföras. Anskaffning av minröjningsfartyg typ Styrsö
skall slutföras. Anskaffning av korvett typ Visby skall
fortsätta. Återstående ubåtar typ Gotland skall införas i
krigsorganisationen. En ubåt typ Näcken och tre ubåtar
typ Sjöormen skall avvecklas.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 2 174 miljoner kronor.
Program 8. Kustförsvarsförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med huvudsaklig
uppgift att försvara infallsportar och skärgårdsområden.
I programmet ingår för närvarande bl.a. en rörlig
kustartilleribrigadledning, 12 kustförsvarsbataljoner,
fem amfibiebataljoner, tre kustartilleribataljoner och ett
tungt kustrobotbatteri.
Programmet skall utvecklas mot att innehålla två
rörliga kustartilleribrigadledningar, sex kustförsvars-
bataljoner, sex amfibiebataljoner, tre kustartilleri-
bataljoner och ett tungt kustrobotbatteri senast år 2001.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av den rådande försvarspolitiska
inriktningen bedömer regeringen att de förband som
ingår i programmet har förmåga att genomföra de
uppgifter som lagts på dem.
Begränsningar i övningsverksamheten och eftersatt
materielunderhåll innebär dock att förbanden har
reducerad krigsduglighet. Den begränsade
repetitionsutbildningen har bl.a. medfört att överförd
värnpliktig personal inte kunnat omskolas.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms ge godtagbara förutsättningar för den inriktning
av programmet som regeringen föreslår för budgetåret
1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och
utveckla kvarvarande förband inom programmet.
Anskaffningen av materiel för en andra rörlig
brigadledning och av modern båtmateriel för den fjärde
amfibiebataljonen skall fortsätta.
Avvecklingen av fyra kustförsvarsbataljoner skall
fortsätta.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 1 441 miljoner kronor.
Program 9. Flygvapnets lednings- och
underhållsförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med huvudsaklig
uppgift att leda och betjäna flygförbanden.
I programmet ingår för närvarande bl.a. tre
flygkommandostaber, tre vädercentraler, nio
strilbataljo-ner och 24 basbataljoner. I programmet
ingår även försvarets telenät .
Programmet skall inriktas mot att antalet
strilbataljoner skall reduceras till sex och antalet
basbataljoner till 16 senast år 2001.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska
inriktningen bedömer regeringen att de förband som
ingår i programmet har förmåga att genomföra de
uppgifter som lagts på dem.
Regeringen kan konstatera att antalet krigsförband
inom programmet som inte uppfyller kraven på
krigsduglighet är i stort oförändrat sedan tidigare.
Bristerna beror främst på ett otillräckligt antal
övningstillfällen. Sammantaget har dock samtliga
förband och försvarets telenät vidmakthållits.
Basbataljonerna har vissa brister, främst vad gäller
deras uppgift att försvara flygbaser. Detta beror
huvudsakligen på den otillräckliga samövningen och
repetitionsutbildningen. Däremot har
kommunikationsutbyggnaden vid ett antal flygbaser
förbättrat basbataljonernas ledningsförmåga.
Regeringen noterar problem med utbildningen av
radarjaktledare för flygstridskrafternas
stridsledningsförband.
Samordningen inom flottiljverkstäderna har lett till
att underhållsproduktionen har kunnat öka utan att
kostnaderna har ökat i motsvarande grad. Försvarets
telenät har moderniserats så att en fortsatt anpassning av
nätet till Försvarsmaktens lednings- och
informationssystem samt framtida behov är möjlig.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms, trots att vissa mål således inte har uppnåtts, ge
godtagbara förutsättningar för den inriktning av
programmet som regeringen föreslår för budgetåret
1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och
utveckla kvarvarande förband inom programmet. De
inledda åtgärderna för att lösa problemen med
utbildningen av radarjaktledare skall fullföljas.
Utredningen om den centrala taktiska
ledningsorganisationen för flygstridskrafterna skall
slutföras. Omstruktureringen inom vädercentral-
organisationen fullföljs genom att Vädercentral Syd och
Vädercentral Nord läggs ned. Förbanden skall utvecklas
bl.a. genom att det för flygstridskrafterna gemensamma
ledningssystemet fortsätter att införas och genom att
anskaffningen för stridsledning och radarspaning
fortsätter. Avvecklingen av utgående förband skall
fortsätta och vara slutförd senast budgetåret 1999.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 3 672 miljoner kronor.
Program 10. JAS 39-förband
Programmets innehåll
Programmet innehåller ännu inte några organiserade
krigsförband. Den första JAS 39 Gripendivisionen
kommer att organiseras under innevarande år.
Programmet skall inriktas mot att på sikt omfatta 12
JAS 39 Gripen-divisioner.
Regeringen beslutade i juni 1997 att anskaffa en
tredje delserie JAS 39 Gripen omfattande 64 flygplan.
Regeringen har lämnat särskild information till
försvarsutskottet om detta.
Resultatbedömning
En utförligare redovisning av läget i JAS 39 Gripen-
projektet lämnas i 1997 års skrivelse, avsnitt 7.
Under innevarande år fortsätter leveranserna av
delserie 2 av JAS 39 Gripen. Vidare pågår bl.a.
omskolning av flygförare inför organiseringen av den
första Gripendivisionen hösten 1997.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms ge goda förutsättningar för den inriktning av
programmet som regeringen föreslår för budgetåret
1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla den
första JAS 39 Gripendivisionen och att organisera nya
sådana divisioner. Förbanden skall utvecklas vidare
bl.a. genom fortsatt anskaffning av JAS 39 Gripen och
flygplanets tvåsitsiga version samt genom fortsatt
anskaffning av utbildningssystem.
Inom materielområdet skall anskaffningen och
integreringen av radarjaktrobot 99 fortsätta, liksom
utvecklingen och anskaffningen av
kommunikationssystem till JAS 39 Gripen.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 7 632 miljoner kronor.
Program 11. Övriga stridsflygförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med huvudsaklig
uppgift för luftförsvaret, attackförmågan och
underrättelseinhämtningen.
I programmet ingår för närvarande bl.a. två
divisioner J 35, åtta divisioner JA 37 och sex divisioner
AJS 37.
Programmet skall inriktas mot att antalet divisioner
skall reduceras till sju senast år 2001.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska
inriktningen bedömer regeringen att de förband som
ingår i programmet har förmåga att genomföra de
uppgifter som lagts på dem. Samtidigt kan regeringen
konstatera att det finns brister inom vissa prioriterade
förband. På grund av ett otillräckligt antal
övningstillfällen uppfyller således vissa förband inte
kraven på krigsduglighet.
Sammantaget har samtliga flygdivisioner
vidmakthållits. Utveckling och anskaffning av ny
materiel (bl.a. robot 99 och störkapsel för JA 37 och
bombkapsel för AJS-systemet) förbättrar förbandens
förmåga.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms således ge godtagbara förutsättningar för den
inriktning av programmet som regeringen föreslår för
budgetåret 1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten skall inriktas mot att vidmakthålla och
utveckla kvarvarande förband inom programmet.
Utvecklingen innebär bl.a. att JA 37 skall fortsätta att
systemmodifieras, SK 37 skall fortsätta att modifieras
och tillföras telestörsystem och att integrationen av
robot 99 på JA 37 skall fortsätta. Avvecklingen av
utgående förband skall vara slutförd senast budgetåret
1998.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 1 650 miljoner kronor.
Program 12. Transportflygförband
Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med huvudsaklig
uppgift inom flygtransportverksamheten,
signalspaningen och flygräddningen.
I programmet ingår bl.a. fyra centrala
transportflygdivisioner (varav ett
signalspaningsförband), åtta regionala
transportflygdivisioner och sju flygräddningsgrupper.
Den 1 januari 1998 förs flygräddningsgrupperna över
till program 6. För-svarsmaktens helikopterförband.
Programmet skall inriktas mot att den regionala
transportflygorganisationen skall reduceras till fyra
divisioner senast år 2001.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska
inriktningen bedömer regeringen att de förband som
ingår i programmet har förmåga att genomföra de
uppgifter som lagts på dem.
På grund av ett otillräckligt antal övningstillfällen
uppfyller vissa förband inte kraven på krigsduglighet.
Däremot har deltagandet i internationell verksamhet
(flygtransportuppgifter för Tp 84 för bl.a. FN i f.d.
Jugoslavien och Röda korset i Afrika) i viss mån
motverkat bortfallet av flygtid. Likaså förbättrar teknik-
och materielutvecklingen (utprovning av flygplanen för
signalspaning, installering av motmedel på Tp 84)
förbandens förmåga.
Flygräddningsgrupperna redovisas under program 6.
Försvarsmaktens helikopterförband.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms ge godtagbara förutsättningar för den inriktning
av programmet som regeringen föreslår för budgetåret
1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och
utveckla kvarvarande förband inom programmet. Under
budgetåret skall omsättningen av
signalspaningsförbandet från Tp 85 till S 102 B
fortsätta. Avvecklingen av utgående förband skall vara
slutförd senast budgetåret 1998.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 268 miljoner kronor.
Program 13. För krigsorganisationen
gemensamma resurser
Programmets innehåll
Verksamheten inom programmet skall stödja de övriga
programmens produktion av krigsförband så att
verksamhetsmålen kan nås.
I programmet ingår Försvarsmaktens olika centra för
stöd och utbildning, typförbands- och funktionsansvar.
En stor del av verksamheten omfattar utbildning av
officerare. Utbildningen leder normalt till en placering i
högre krigsbefattning och ofta i ett annat förband än det
eleven varit placerad i under sin utbildning. En annan
stor del av verksamheten är de
försvarsmaktsgemensamma resursledningssystemen som
vidmakthålls och anpassas till den tekniska
utvecklingen. De frivilliga försvarsorganisationernas
utbildning budgeteras inom programmet.
Programmet omfattar även forskning, kompetens-
uppbyggnad, utveckling samt utbildning inom
ammunitions- och minröjningområdet både för
Internationella kommandots behov och
krigsorganisationens behov. Huvuddelen av
verksamheten bedrivs vid Totalförsvarets ammunitions-
och minröjningscentrum som inrättades den 1 juli 1997.
Regeringen har strävat efter att så stor del som
möjligt av verksamhetens kostnader fördelas på de
krigsorganisatoriska programmen. Programmets
innehåll har därför reducerats genom att vissa personal-
och materielverksamheter samt ledning av viss
förbandsproduktion, såsom Kustflottans verksamhet
förts över till de krigsorganisatoriska programmen.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska
inriktningen bedömer regeringen att stödet till
krigsförbanden är godtagbar.
Totalförsvarets datakommunikationstjänst har byggt
ut stamnät och anslutit till 39 platser där förbanden
m.fl. kan använda elektronisk post.
Försök med en ny metod för kvalitetsutveckling och
kvalitetsvärdering har genomförts.
Förvaringen av vapen har centraliserats.
Aktualiteten hos Försvarsmaktens kartmateriel har
väsentligt förbättrats.
Projekt SIRIUS startade år 1993 och omfattar en ny
generation programvaruprodukter som stöd för
förnödenhetsförsörjning, tekniska tjänster, ledning av
underhållsresurser samt värdering av
krigsorganisationens materiel. Ett fyrtiotal äldre
resursledningssystem planerades vara avlösta före
sekelskiftet. Regeringen har gett Riksrevisionsverket i
uppdrag att göra en riskanalys av projektet.
Riksrevisionsverkets rapport har redovisat vilka risker
som bedöms föreligga och vilken riskbedömning som
bör göras. Projektutformningen med en omfattande
målsättning men med en stram tidsplan i kombination
med en oprövad utvecklingsmetodik gör att rapporten
betecknar SIRIUS som ett riskprojekt. Regeringen
kommer noga att följa projekt SIRIUS.
Försvarsmaktens skolor anmäler väl uppnådda mål
med en del undantag som har sin orsak i bristande
övningstillfällen med trupp. Dessutom finns vissa
kvantitativa brister vilka beror på att
rekryteringsunderlaget minskat samt att vakansläget vid
förbanden inneburit att alla elevplatser inte utnyttjats.
Skolutredningen utreder för närvarande den framtida
officersutbildningen.
Däremot är specialutbildning för vissa delar av den
civila personalen inom bl.a. ekonomifunktionen
eftersatt. Kunskaperna om de förändringar som skett
inom det ekonomiadministrativa regelverket är dåliga.
Regeringen ser allvarligt på detta förhållande och
förutsätter att Försvarsmakten ser till att personalen har
erforderlig kompetens.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms ge godtagbara förutsättningar för den inriktning
som regeringen föreslår för budgetåret 1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Utbildningen till och av yrkes- och reservofficerare
skall genomföras så att krigsorganisationens behov och
krav tillgodoses. Den civila personalens kompetens i
fråga om ekonomifunktionen skall säkerställas.
Avvecklingen av målflygdivisionen och
flygplanssystem 32 skall slutföras under år 1998.
Frågor om den civila trafikflygförarutbildningen och
trafikflygarhögskolan behandlas i 1997 års skrivelse,
avsnitt 14.
För att av verksamhetsskäl få en rationell,
organisatorisk och lokalmässig lösning, som med
hänsyn till ekonomi och personalförsörjning är hållbar
på lång sikt, skall den flygburna signal- och
radarspaningen i fred samt flygtransportresurserna i
Bromma lokaliseras till Uppsala.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 4 403 miljoner kronor
I anslaget beräknas även medel för frivilliga
försvarsorganisationers utbildningsverksamhet.
Verksamheten skall bedrivas i enlighet med
Försvarsmaktens förslag. För 1998 års verksamhet
avdelas ett belopp om 106 miljoner kronor. Resultatet
av genomförd verksamhet skall redovisas vid
delårsrapport och årsredovisning. (För stöd till de
frivilliga försvarsorganisationerna inom totalförsvaret,
se vidare under avsnitt 7.10.)
Program 14. För grundorganisationen
gemensamma resurser
Programmets innehåll
Verksamheten inom programmet, som inte direkt
sammanhänger med utvecklingen av
krigsorganisationen, skall stödja grundorganisationens
produktion så att verksamhetsmålen kan nås.
Programmet innehåller bl.a. utbildningshjälpmedel,
t.ex. simulatorer, för att genomföra effektiv och
realistisk utbildning såväl enskilt som i förband.
Regeringen har strävat efter att så stor del som
möjligt av verksamhetens kostnader fördelas på de
krigsorganisatoriska programmen. Programmets
innehåll har därför reducerats genom att vissa personal-
och materielverksamheter samt visst underhåll för de
marina programmen förts över till de
krigsorganisatoriska programmen.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska
inriktningen bedömer regeringen att stödet till
grundorganisationen är godtagbar.
Utvecklingen av utbildningshjälpmedel har varit
lovande både vad avser teknik och metoder. Simulatorer
och anläggningar för stabs- och förbandsträning har
tillfört både realism och ett ökat antal övningstillfällen
till rimliga kostnader.
Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997
bedöms ge godtagbara förutsättningar för den inriktning
som regeringen föreslår för år 1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Försvarsmakten skall vidareutveckla uppdragsstyrning
gentemot stödmyndigheterna. En bättre samordning av
dessa avtal skall eftersträvas.
Anskaffning av ledningsträningsanläggning för
fördelnings- och brigadförband samt
datainsamlingsutrustning för simulatorer skall slutföras.
Fortsatt anskaffning skall ske av skjutsimulatorer och
stridsträningsanläggning. Taktiska simulatorer skall
utvecklas.
Verksamheten skall bedrivas så att ökad kunskap och
möjlighet skapas för att kunna upptäcka och röja minor.
Ökad samverkan inom detta område skall ske med
berörda totalförsvarsmyndigheter. Verksamheten skall
särskilt inriktas mot att öka den svenska förmågan att
bidra till humanitär ammunitions- och minröjning i
internationella sammanhang.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 1 007 miljoner kronor.
Program 15. Internationell verksamhet
Programmets innehåll
Programmet omfattar verksamhet för att Försvars-
makten skall kunna delta i fredsfrämjande och
humanitära insatser som Sverige medverkar och
kommer att medverka i. Insatserna utomlands
finansieras vad gäller trupp via anslaget A 2
Fredsfrämjande truppinsatser. För militärobservatörer,
civilpoliser och andra enskilda personer, sker
finansiering via utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan samt utgiftsområde 7
Internationellt bistånd.
Programmet omfattar även svensk medverkan i
Partnerskap för fred (PFF) med förband och enskilda
personer i kurser, seminarier och övningar i enlighet
med Sveriges individuella partnerskapsprogram. Stöd
för vissa länders deltagande i PFF-aktiviteter som
genomförs i Sverige ingår i programmet.
Programmet innefattar också svensk medverkan i
Multinational United Nations Standby Forces High
Readiness Brigade (SHIRBRIG) samt deltagande i
seminarier, kurser och övningar inom ramen för
Sveriges observatörsskap i Västeuropeiska Unionen
(WEU).
Inom programmet kan också stöd lämnas till de
baltiska länderna efter särskilt regeringsbeslut.
Resultatbedömning
Under budgetåret 1995/96 finansierades verksamhet
som nu ryms i program 15 under den dåvarande tredje
huvudtiteln, Utrikesdepartementet, anslaget B 9
Fredsbevarande verksamhet. Från och med budgetåret
1997 finansieras verksamheten under utgiftsområde 6.
Totalförsvar, anslaget A 1 Försvarsmakten, program
15.
Inom Försvarsmakten har ett arbete genomförts i
syfte att förbättra förutsättningarna för att kunna delta i
fredsfrämjande och humanitära insatser och i övrigt
internationellt samarbete. Försvarets Internationella
Centrum omorganiserades den 1 juli 1997 till Försvarets
Internationella Kommando. Utvecklingen av den
tidigare beslutade snabbinsatsstyrkan sker enligt plan
och styrkan bedöms vara klar att kunna sättas in den 1
juli 1998. Genom inrättandet av Partnership for Peace
Regional Training Centre den 1 juli 1997, som är en
organisatorisk enhet ingående i Försvarets
Internationella Kommando, bidrar Sverige aktivt till att
fördjupa samarbetet inom PFF i enlighet med
totalförsvarsbeslutet år 1996.
Regeringen har genom ändring av regleringsbrevet
för år 1997 preciserat handlingsreglerna för svenskt
deltagande i PFF-samarbetet och har härigenom
förtydligat styrningen av det svenska deltagandet.
Försvarsmaktens internationella uppgifter ställer
ökade krav på förmågan att samarbeta med andra
länder. För att förbättra samverkansförmågan har
regeringen gett Försvarsmakten i uppdrag att studera
behovet av ökad interoperabilitet. Uppdraget skall
redovisas den 1 oktober 1997.
Regeringen har givit Försvarsmakten i uppdrag att
analysera och redovisa möjligheterna av ett utökat
utbildningsmässigt och materiellt stöd till de baltiska
länderna mot bakgrund av de organisationsförändringar
som fastställts i 1996 års totalförsvarsbeslut. Uppdraget
har redovisats den 15 augusti 1997. Vidare har
regeringen förordnat en särskild utredare för översyn av
formerna för stödet till totalförsvars-uppbyggnaden i
Central- och Östeuropa. Utredaren kommer
inledningsvis att studera och utveckla den
totalförsvarsrådgivning som ges gentemot
regeringsnivån i Lettland. Uppdraget skall redovisas den
1 mars 1999.
Verksamheten under år 1997 bedöms ge goda
förutsättningar för den inriktning som regeringen
föreslår för budgetåret 1998.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten skall inriktas mot att kunna delta i
fredsfrämjande insatser med självständiga enheter upp
till bataljons styrka.
Organisation och utveckling av snabbinsatsstyrkan,
omfattande ledningspersonal, mekaniserat kompani samt
ingenjörkompani med inriktning på bl.a. ammunitions-
och minröjning skall slutföras.
Regeringen beräknar medlen för programmet under
budgetåret 1998 till 228 miljoner kronor.
ANSLAGSFÖRDELNING M.M. FÖR BUDGETÅRET 1998
(MILJONER KRONOR, AVRUNDADE BELOPP)
PROGRAM
TILLDELADE MEDEL
ENLIGT
REGLERINGS-BREV
FÖR BÅ 1995/96
UTFALL 1995/96
TILLDELADE
MEDEL ENLIGT
REGLERINGS-BREV
FÖR ÅR 1997
PROGNOS
UTFALL ÅR
1997
BUDGETERAD
E MEDEL FÖR
ÅR 1998
1. Operativa lednings- och
underhållsförband
2 658
2 662
1 831
2 084
1 656
2. Fördelningsförband
3 070
3 000
3 180
2 188
2 592
3. Försvarsområdesförband
2 791
2 803
2 437
2 036
2 224
4. Armébrigadförband
5 550
5 853
6 203
6 002
5 875
5. Marina lednings- och
underhållsförband
1 220
1319
1 209
1 435
1 263
6. Försvarsmaktens
helikopterförband
370
382
259
286
623
7. Stridsfartygsförband
1 290
1 476
2 874
4 827
2 174
8. Kustförsvarsförband
1 749
1 688
1 531
1 442
1 441
9. Flygvapnets lednings- och
underhållsförband
5 164
4 984
3 977
4 170
3 672
10. JAS 39-förband
367
402
5 584
3 782
7 632
11. Övriga stridsflygförband
2 661
2 547
2 003
1 860
1 650
12. Transportflygförband
640
654
390
410
268
13. För krigsorganisationen
gemensamma resurser
8 567
8 544
5 349
5 501
4 403
14. För grundorganisationen
gemensamma resurser
4 956
4 066
1 396
1 407
1 007
15. Internationell verksamhet
1
0
111
116
228
SUMMA
41 052
40 379
38 334
37 546
36 707
4.13 Anslag A 2
A 2. FREDSFRÄMJANDE TRUPPINSATSER
1995/96
Utgift
1 264
262
1,
2
Därav
1996
Utgift
895 798
2
1997
Anslag
472 526
Utgifts
-
progno
s
449 000
1998
Förslag
384 419
1999
Beräkna
t
395 136
2000
Beräkna
t
406 184
1 Beloppen anges i tusental kronor
2 Avser hela anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet, vilket
finansierade både insatser med trupp och militärobservatörer,
civilpoliser och andra enskilda. A 2. finansierar endast insatser med
trupp. Se vidare nedan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Sverige har sedan år 1993 deltagit med en mekaniserad
bataljon i den fredsfrämjande insatsen i Bosnien-
Hercegovina. Den ursprungliga FN-ledda insatsen
övergick i december 1995 till den av Nordatlantiska
försvarsorganisationen (NATO) ledda multinationella
fredsstyrkan IFOR (Implementation Force). I samband
därmed reducerades den svenska militära personalen
från ca 1 000 personer till 840. Då IFOR i december
1996 omvandlades till fredsstyrkan SFOR (Stabilization
Force) till 510 personer.
Under budgetåret 1995/96 finansierades verksamhet
som nu ryms inom anslaget A 2 under den dåvarande
tredje huvudtiteln, Utrikesdepartementet, anslaget B 9
Fredsbevarande verksamhet. Från och med budgetåret
1997 finansieras verksamheten under utgiftsområde 6.
Totalförsvar, anslaget A 2 Fredsfrämjande
truppinsatser.
För närvarande ställer Sverige en reducerad bataljon
till förfogande som ingår i en mellan de nordiska
länderna och Polen gemensam brigad. Utöver
bataljonen ingår även stabs- och underhållspersonal i det
svenska bidraget som totalt omfattar ca 500 personer.
I FN:s mission UNPREDEP (United Nations
Preventive Deployment Force) i Makedonien bidrar
Sverige med en pluton som ingår i det mellan Danmark,
Norge och Sverige gemensamma kompaniet
SCANDCOY (Scandinavian Company). Det svenska
bidraget omfattar förutom plutonen även viss stabs-
personal och uppgår till ca 40 personer.
Deltagandet i de fredsfrämjande insatserna i det
forna Jugoslavien har bidragit till en fortsatt stabilisering
av situationen. Insatsen i Bosnien-Hercegovina har
utgjort en av de viktigaste förutsättningarna för att
kunna genomföra Daytonavtalet.
Slutsatser
Den FN-ledda insatsen i Makedonien kommer sannolikt
att pågå även under år 1998 och bedöms kunna
genomföras i nuvarande omfattning.
Riksdagen medgav år 1996 att regeringen fick ställa
en väpnad styrka om högst 510 personer som ett svenskt
bidrag till en multinationell fredsstyrka till förfogande
för genomförandet av fredsöverenskommelsen för
Bosnien-Hercegovina när Förenta nationernas
säkerhetsråd bemyndigande FN:s medlemsstater att
upprätta en sådan styrka (prop. 1996/97:54, bet.
1996/97:UU5, rskr. 1996/97:116). Den 12 december
1996 bemyndigande säkerhetsrådet (resolution nr 1088
1996) medlemsländerna att för en period av 18 månader
delta i den multinationella fredsstyrkan SFOR.
Mandatet för SFOR-insatsen i Bosnien-Hercegovina
upphör den 12 juni 1998. För att följa upp och
genomföra Daytonavtalet bedöms en fortsatt
internationell militär närvaro vara nödvändig i Bosnien-
Hercegovina även under andra halvåret 1998. Sannolikt
kan emellertid den nuvarande styrkan reduceras.
I ett yttrande till finansutskottet över den ekonomiska
vårpropositionen (1996/97:FöU4y) har försvarsutskottet
förutsatt att regeringen, om behov uppkommer av
Sveriges medverkan i internationella fredsfrämjande
insatser av större omfattning än vad som ryms inom
budgeten, i en särskild proposition återkommer till
riksdagen med förslag om motsvarande förstärkning av
utgiftsområdet. Pengar för att fullfölja åtagandet att
ställa en snabbinsatsstyrka till FN:s förfogande bör
enligt försvarsutskottet anvisas inom ordinarie
budgetram.
Anslaget A 2 skall finansiera insatsen i Bosnien-
Hercegovina och en eventuell fortsättning av denna
samt insatsen i Makedonien. Anslaget skall också kunna
användas för att finansiera insatser med den svenska
snabbinsatsstyrkan och svensk medverkan i
snabbinsatsbrigaden SHIRBRIG. Krävs insatser av
större omfattning än vad som ryms i budgeten, måste
frågan om finansiering av insatserna behandlas i den
ordning som försvarsutskottet angett. Regeringen avser
då att återkomma till riksdagen. Detta kan bli aktuellt
om Sverige skall medverka i en eventuell militär
fredsfrämjande insats i Bosnien-Hercegovina även under
andra halvåret 1998. Ställning till en sådan insats kan
tas först när de närmare förutsättningarna för en
eventuell svensk medverkan är kända.
Inriktning av verksamheten budgetåret 1998
Regeringens förslag
Verksamheten skall under första halvåret 1998 inriktas
på att vidmakthålla en reducerad bataljon jämte stabs-
och underhållspersonal om ca 500 personer till den
multinationella fredsstyrkan SFOR (Stabilization Force)
i den pågående insatsen i Bosnien-Hercegovina i syfte
att befrämja utvecklingen mot ökad fred och säkerhet i
enlighet med Daytonavtalet.
Vidare skall verksamheten inriktas på att
vidmakthålla en pluton jämte stabspersonal om ca 40
personer till FN:s pågående insats UNPREDEP (United
Nations Preventive Deployment Force) i Makedonien i
syfte att bidra till fortsatt stabilitet.
Regeringen beräknar medlen för anslaget till
384 419 000 kronor för budgetåret 1998.
4.14 Anslag A 3
A 3. ERSÄTTNING FÖR KROPPSSKADOR
1995/96
Utgift
92 091
1
Därav
1996
Utgift
60 841
1997
Anslag
60 000
Utgifts
-
progno
s
59 000
1998
Förslag
61 700
1999
Beräkna
t
62 933
2000
Beräkna
t
64 192
1 Beloppen anges i tusental kronor
Från anslaget finansieras ersättningar enligt lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP) i de fall
skada inträffat under militär verksamhet. För skador
som inträffat före juli 1977 belastas anslaget bl.a. av
ersättningar enligt lagen (1950:261) om ersättning i
anledning av kroppsskada ådragen under
militärtjänstgöring (militärersättningslagen).
Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Utgifterna för ersättning enligt lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd minskade kraftigt mellan år
1993 och år 1995, främst beroende på att LSP-
sjukpenningen i stort sett togs bort fr.o.m. andra
halvåret 1993. Regeländringen har fått successivt
genomslag.
Närmare 88% av utgifterna under budgetåret
1995/96 är hänförbara till äldre skadefall, dvs. skador
som inträffat före juli 1977. Dessa utgifter beräknas
dock minska mätt i fast penningvärde.
Riksförsäkringsverket räknar med att utgifterna enligt
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd på sikt
ökar i ungefär samma takt som utgifterna för äldre
skadefall minskar. Utgifternas utveckling beror bl.a. på
hur många som kommer att bli inkallade till
plikttjänstgöring framöver samt på hur basbeloppet
utvecklas.
Slutsats
Regeringen har i avsnitt 8 Ändring i lagen om statligt
personskadeskydd lämnat förslag som innebär
förbättringar i de totalförsvarspliktigas
personskadeskydd.
Regeringen beräknar mot bakgrund av lagför-slaget
medlen under anslaget till 61 700 000 kronor
5 Vissa funktioner inom det civila försvare
5.1 Verksamhetsområdets
omfattning
Det civila försvaret omfattar all den civila verksamhet
som ingår i totalförsvaret, dvs. alla
beredskapsförberedelser som statliga civila
myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga
kommuner samt enskilda och företag vidtar i fredstid
och all den civila verksamhet som behövs under
krigsförhållanden för att värna civilbefolkningen, trygga
en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste
samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens
förmåga vid väpnat angrepp och vid krig i vår omvärld.
Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut är uppgifterna för
det civila försvaret att
- värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig
försörjning, säkerställa de viktigaste
samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens
förmåga vid väpnat angrepp och vid krig i vår
omvärld,
- kunna genomföra internationella fredsfrämjande
och humanitära insatser och
- stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra
påfrestningar på samhället i fred.
I nuvarande omvärldsläge är de militära hoten starkt
begränsade. Det civila försvaret skall emellertid ha
förmåga att anpassa sig till förändrade krav och
förutsättningar i detta avseende. Det civila försvaret
skall inom ett år kunna genomföra anpassning inför ett
angrepp med iståndsatta styrkor samt även kunna
anpassas långsiktigt för att motsvara framtida krav och
behov.
Den s.k. ansvarsprincipen innebär att den som har
ansvar för en verksamhet i fred också skall ha detta
ansvar under krig, om verksamheten skall upprätthållas
då. Med utgångspunkt från denna princip är samhället i
civila försvarssammanhang indelat i för närvarande 18
funktioner. En funktion innefattar en för totalförsvaret
viktig verksamhet som kräver någon form av statlig
samordning.
Överstyrelsen för civil beredskap är den myndighet
som svarar för samordningen av verksamheten inom det
civila försvaret. Härutöver har civilbefälhavarna,
länsstyrelserna och kommunstyrelserna ansvar för
samordningen av det civila försvaret i sina respektive
geografiska områden.
Av det civila försvarets 18 funktioner har 10 anslag
inom verksamhetsområdet. Övrig statlig verksamhet
inom det civila försvaret finansieras inom andra
utgiftsområden.
Till verksamhetsområdet hör också de frågor
avseende fredsräddningstjänst som ingår i Statens
räddningsverks ansvarsområde. De statliga kostnaderna
för denna verksamhet finns redovisade under anslaget B
3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst.
Dessa kostnader ingår således f.n. i den ekonomiska
planeringsramen för det civila försvaret. I uppdraget till
den utredare som har fått till uppgift att göra en översyn
av Statens räddningsverks mål och medel ingår att
överväga vilka av Räddningsverkets verksamheter som
bör ingå i planeringsramen.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
2 989
1 958
2 702
2 638
2 751
2 790
Sammanfattande kommentar till
verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall
Regeringen bedömer att myndigheterna inom
verksamhetsområdt i stort nått de i regleringsbreven för
budgetåret 1995/96 uppställda målen.
Större förändringar
Ett avgiftssystem för funktionen Telekommunikationer
och funktionen Energiförsörjning trädde i kraft den 1
juli 1997. Avgifterna inlevereras till särskild
inkomsttitel och anslaget bruttofinansieras på
statsbudgetens utgiftssida.
Prioriteringar för år 1998
- Samtliga aktörer inom det civila försvaret skall ha
god kunskap om inriktningen i 1996 års
totalförsvarsbeslut.
- Inriktningen i 1996 års totalförsvarsbeslut skall
genomsyra samtliga aktörers arbete på de centrala,
regionala och kommunala nivåerna.
5.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Det civila försvarets resultat redovisas av
myndigheterna i kategorierna god, godtagbar, ej
godtagbar och kritisk. Med detta avses respektive
funktions förmåga att kunna lösa sina uppgifter.
Funktionernas förmåga bedöms inte endast utifrån de
aktiviteter som bedrivits under ett budgetår utan det
bygger på en rad aktiviteter som genomförts under ett
flertal år. För varje funktion finns ett funktionsmål
angivet. För att nå målet måste funktionens förmåga
successivt utvecklas och förbättras. De verksamhetsmål
som regeringen anger i regleringsbrev utgår från
funktionsmålen. Resultatet av myndigheternas arbete
mot angivna verksamhetsmål skall därmed successivt
under femårsperioden sammantaget leda fram till de
önskade funktions- och effektmålen.
Därav följer att även om myndigheten genomfört en
verksamhet enligt de verksamhetsmål som angetts i
regleringsbrevet kan funktionens förmåga ha vissa
brister.
En sammanfattande beskrivning av det civila
försvarets förmåga är förenad med stora osäkerheter.
Gränssättande för hela det civila försvarets uthållighet är
främst förmågan inom elförsörjning,
telekommunikationer och informationsförmedling.
Verksamhetsmålen i regleringsbrevet för budgetåret
1995/96 angavs utifrån inriktningen i 1992 års
försvarsbeslut. De redovisningar som
funktionsansvariga myndigheter har lämnat avser
därmed resultat i förhållande till detta försvarsbeslut.
Totalförsvarsbeslutet år 1996 med bl.a.
anpassningsfilosofin har i viss utsträckning ändrat den
inriktning mot vilket de funktionsansvariga
myndigheterna skall arbeta. I vissa fall har detta
resulterat i att ambitionen inom något område har
sänkts. Det gäller t.ex. behovet av beredskapslager.
Mot bakgrund av detta är det enligt regeringen inte
möjligt att göra mer preciserade bedömningar av
beredskapsläget i förhållande till totalförsvarsbeslutet år
1996. Utifrån 1992 års försvarsbeslut bedömer
regeringen dock att det finns brister inom vissa
funktioner. I stort kan beredskapsläget emellertid anses
godtagbart.
Redovisningen från myndigheterna inom det civila
försvaret visar att angivna mål enligt regleringsbrevet
för budgetåret 1995/96 i huvudsak har uppnåtts. Vad
gäller beredskapsläget för funktionerna bedömer de
funktionsansvariga myndigheterna att förmågan i stort
är godtagbar men att vissa brister finns.
I planeringsunderlaget för det civila försvaret
avseende budgetåret 1998 redovisar Överstyrelsen för
civil beredskap bedömd förmåga efter genomförd
verksamhet under år 1998. Utifrån de mål som anges i
totalförsvarsbeslutet år 1996 samt det förslag till
medelsfördelning som Överstyrelsen för civil beredskap
redovisar anser funktionsansvariga myndigheter att de
olika funktionernas beredskap ytterligare kommer att
förbättras under budgetåret 1998.
Regeringen bedömer att funktionernas förmåga
kommer att utvecklas till det bättre under budgetåret
1998. Då år 1997 är det första året i försvarsbesluts-
perioden är det av stor vikt att funktionsansvariga
myndigheters årsredovisningar m.m. för budgetåret
1997 innehåller tydliga redovisningar av
beredskapsläget mot 1996 års totalförsvarsbeslut. Detta
förutsätter dock att samtliga aktörer har god kunskap
om beslutets inriktning.
5.3 Förändrad finansieringsform för
investeringar i beredskaps-
tillgångar
Regeringens förslag
En successiv övergång till lånefinansiering av
investeringar i beredskapstillgångar sker inom det civila
försvaret.
Regeringens överväganden
Investeringar i lager för beredskapsändamål finansieras
via anslag, vilket innebär att hela utgiften avräknas mot
anslaget vid anskaffningstillfället. Detta medför att
myndigheten inte belastas med några kapitalkostnader. I
myndigheternas redovisning redovisas lagret som en
tillgång vilken balanseras mot posten statskapital på
skuldsidan i balansräkningen.
Även om myndigheten inte belastats med
kapitalkostnader finns det i dag räntekostnader för
befintliga beredskapstillgångar. Ränteutgifterna
redovisas i dag under statens gemensamma räntor på
statsbudgeten.
Syftet med en övergång till lånefinansiering av
beredskapstillgångar är att på ett tydligt sätt kunna
redovisa de totala kostnaderna för beredskaps-
verksamheten. Genom att myndigheterna belastas med
de faktiska kostnaderna skapas dessutom incitament för
myndigheterna att genom sitt handlande även minimera
kostnaderna för staten. I en beslutssituation är det därför
viktigt att samtliga kostnader finns med dvs. den totala
kapitalkostnaden för beredskapsverksamheten. Vid en
övergång till lånefinansiering kommer myndigheten att
anslagsbelasta amorteringar och ränteutgifter i stället för
att hela utgiften för beredskapsinvesteringar belastar
myndighetens anslag vid anskaffningstillfället.
Utöver att kapitalkostnader för beredskapstillgångar
synliggörs, medför en övergång till lånefinansiering en
positiv engångseffekt på statsbudgeten. Myndigheten tar
upp ett lån eller utnyttjar en kredit i Riksgäldskontoret
till samma belopp som det bokförda värdet av
beredskapstillgångar. Beloppet används till att återbetala
statskapitalet dvs. beloppet inlevereras på inkomsttitel.
Regeringen har i totalförsvarspropositionen år 1996
angett att en övergång till lånefinansiering av
beredskapslager bör ske fr.o.m budgetåret 1998. Inför
propositionen gav regeringen i juni 1996
Riksrevisionsverket i uppdrag att utforma en
redovisnings- och lånemodell som medger
lånefinansiering av beredskapsinvesteringar.
Riksrevisionsverket föreslår i rapporten
Lånefinansiering av beredskapsinvesteringar m.m. från
september 1996 att beredskapslager bör delas in i
- varor som finansieras med kredit i
Riksgäldskontoret (endast räntekostnader),
- inventarier som finansieras via lån i
Riksgäldskontoret (ränte- och
amorteringskostnader).
Med beredskapsvaror avses i huvudsak varor som
omsätts löpande för att hålla lagret kurant.
Beredskapsvaror är nästan uteslutande insatsvaror eller
halvfabrikat. Beredskapsvaror skall som nämnts ovan
finansieras via en kredit i Riksgäldskontoret. Krediten
som avser beredskapsvaror skall vara amorteringsfri då
det inte görs några avskrivningar på dessa varor.
Beredskapsinventarier avser tillgångar av
stadigvarande karaktär som nästan uteslutande är
färdigvaror. För inventarier skall avskrivningsplaner
och därmed amorteringstider fastställas.
De myndigheter som berörs av en övergång till
lånefinansiering är Överstyrelsen för civil beredskap,
Statens räddningsverk och Socialstyrelsen. Regeringen
föreslår en övergång till lånefinansiering för
Överstyrelsen för civil beredskap från och med
budgetåret 1998. Då verksamheten vid Statens
räddningsverk är föremål för särskild utredning anser
regeringen att Räddningsverket för närvarande inte bör
övergå till lånefinansiering. Socialstyrelsen har påbörjat
en dimensioneringsstudie avseende behoven av
beredskapslager. Myndigheten saknar dessutom
systemstöd vilket enligt regeringens mening gör att en
övergång till lånefinansiering för närvarande inte heller
bör ske där.
Överstyrelsens för civil beredskap lager består till
nästan 100 procent av beredskapsvaror. Enligt
lånefinansieringsförslaget skall myndigheten därmed få
en kredit i Riksgäldskontoret. Krediten motsvaras av
bokfört lagervärde. Enligt Överstyrelsens beräkningar
uppgår räntekostnader för kredit i Riksgäldskontoret för
budgetåret 1998 till 28 miljoner kronor beräknat på ett
lagervärde om 595 miljoner kronor per den 31
december 1997. Regeringen anser att en övergång till
lånefinansiering bör ske enligt den modell som staten
tidigare tillämpat, dvs. myndigheten levererar in medel
motsvarande det bokförda värdet och får sedan årligen
en kompensation för räntor och eventuella
amorteringar. Den civila ekonomiska planerings-ramen
kommer till följd av denna tekniska förändring att höjas
med ett belopp motsvarande kostnaden för räntor och
eventuella amorteringskostnader.
Om riksdagen godkänner regeringens förslag om en
succesiv övergång till lånefinansiering kommer
regeringen att fatta beslut med följande innebörd.
Överstyrelsen för civil beredskap skall fr.o.m.
budgetåret 1998 finansiera investeringar i
beredskapstillgångar med lån eller kredit i
Riksgäldskontoret. Statens räddningsverk samt
Socialstyrelsen skall under budgetåret 1998 genomföra
förberedelser så att en övergång till lånefinansiering kan
ske fr.o.m. budgetåret 1999.
5.4 Anslag B 1
B 1. FUNKTIONEN CIVIL LEDNING
1995/96
Utgift
509 644
1,
2
Anslag
s-
sparan
de
131 500
Därav
1996
Utgift
361 827
1997
Anslag
432 287
Utgifts-
prognos
446 142
1998
Förslag
473 145
1999
Beräkna
t
475 586
2000
Beräkna
t
488 244
1 Beloppen anges i tusental kronor
2 Anslaget avser tidigare anslagen C 1 - C 5 Överstyrelsen för civil
beredskap samt C 3 Civilbefälhavarna
Inom funktionen Civil ledning har Överstyrelsen för
civil beredskap, civilbefälhavarna, länsstyrelserna och
kommunstyrelserna uppgifter. Överstyrelsen för civil
beredskap är funktionsansvarig myndighet.
Anslaget B 1 Funktionen Civil ledning avser
verksamhet som bedrivs av Överstyrelsen för civil
beredskap samt civilbefälhavarna.
Överstyrelsen har till uppgift att i fred samordna
beredskapsförberedelser som bedrivs på central nivå
inom det civila försvaret. Inom samordningsrollen har
Överstyrelsen till uppgift att verka för att de civila
ledningsorganen har ett gemensamt synsätt vad gäller
bl.a. ledningsprinciper, beredskapsinriktning och mål-
och riskanalyser. Överstyrelsen har även till uppgift att
samordna utbildnings- och övningsverksamheten inom
civilt försvar. Dessutom ingår att ge länsstyrelserna stöd
vad avser förmågan att lämna planeringsunderlag samt
följa upp och utvärdera den lokala beredskapen. Av
anslaget B 1 utbetalar Överstyrelsen för civil beredskap
ca 165 miljoner kronor till kommunerna avseende
ersättning för beredskapsförberedelser. I
ledningsfunktionen ingår frågor om tekniskt
ledningsstöd som avser signalskyddsberedskap,
förstärkning av ledningsplatser och
telesäkerhetsåtgärder.
Civilbefälhavarna har till uppgift att inom funktionen
i samverkan med respektive militärbefälhavare bl.a.
utarbeta en gemensam grundsyn som underlag för
planeringen av totalförsvarets verksamhet inom
respektive civilområde. Civilbefälhavarna har tilldelats
ca 37 miljoner kronor av anslaget för år 1997.
Anslagssparandet från budgetåret 1995/96 hänförs
främst till reservationsanslaget C 2 Tekniska åtgärder i
ledningssystemet m.m. Det avser bl.a. utbetalning av
statsbidrag till reservanordningar inom den
kommunaltekniska försörjningen och senareläggning av
utbyggnad av ledningsplatser i dåvarande Kristianstads-
och Malmöhus län som skedde i avvaktan på den nu
beslutade länsindelningen.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Överstyrelsen för civil beredskap
Även under höjd beredskap skall personalen vid civila
myndigheter kunna stanna kvar vid och till huvuddel
leda verksamheten från fredsarbetsplatsen. Under det
gångna budgetåret har ledningsförmågan stärkts genom
åtgärder vid vissa länsstyrelser. Emellertid har det inte
skett i tillräcklig omfattning varför funktionens tekniska
ledningsförmåga på fredsarbetsplatser inte är godtagbar
avseende telesäkerhet, skydd och uthållighet. Personellt
är ledningsförmågan godtagbar och även förmågan att
överföra information med signalskyddad text, tal och
bild. Däremot är nivån inte godtagbar vad avser
förmågan att signalskydda datakommunikation. De
materiella bristerna avseende reservkraft,
telekommunikationer, skydd etc gör att funktionens
ledningsförmåga totalt sett inte är godtagbar.
För budgetåret 1995/96 har Överstyrelsen genomfört
verksamhet enligt de i regleringsbrevet angivna
verksamhetsmålen. Det avser myndighetens uppgifter
dels som samordnande myndighet för civilt försvar, dels
som ansvarig myndighet för funktionen Civil ledning.
Utvecklingen har varit sådan att funktionens samlade
förmåga successivt har förbättrats men i sin helhet har
dock inte det övergripande funktionsmålet enligt
försvarsbeslutet år 1992 uppnåtts.
Under budgetåret har Överstyrelsen genomfört
effektiviseringar och besparingar i syfte att kunna
genomföra större engångsinsatser samt förberedelser
inför förändringar till följd av 1996 års
totalförsvarsbeslut. En del av besparingarna har
budgeterats för ett antal nya prioriterade projekt under
budgetåret 1997 som t.ex Uppföljning och utvärdering
av det civila försvaret samt Uppföljning och utvärdering
av kommunåtgärder enligt lagen (1994:1720) om civilt
försvar.
Civilbefälhavarna
De av regeringen uppställda målen har i stort kunnat
uppnås. Det sker också en kontinuerlig förbättring av
förmågan att redovisa bedömningar av effekter av
verksamheten. En fortsatt utveckling inom området
krävs emellertid. I 1997 års budgetproposition framhölls
att den del av det civila försvarets resurser som
civilbefälhavarna utgör, bör kunna utnyttjas även vid
svåra påfrestningar i fred. Mot bakgrund härav fick
civilbefälhavarna i 1997 års regleringsbrev i uppdrag att
gemensamt senast den 1 juni 1997 till regeringen
redovisa vilka resurser som kan komma i fråga och för
vilka ändamål dessa kan utnyttjas. Civilbefälhavarna har
i juni 1997 lämnat en rapport i ämnet. Den kommer att
utgöra en del av underlaget för den arbetsgrupp inom
Regeringskansliet, som i enlighet med vad som
redovisas i avsnitt 5.1 i 1997 års skrivelse, skall
analysera och lämna förslag avseende rollerna för de
olika myndigheterna i ledningskedjan.
Länsstyrelserna
De av regeringen uppställda målen har i stort kunnat
uppnås. I totalförsvarspropositionen år 1996, avsnitt
7.6.2, framhöll regeringen att utvecklingen inom
länsstyrelserna på området civilt försvar noga kommer
att följas. Anledningen var att besparingar på
länsstyrelsernas område även berört detta område. I
1997 års skrivelse, avsnitt 12, redogörs särskilt för
bedömningen av länsstyrelsernas förmåga.
Investeringsplan
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
inriktningen av investeringsplanen för Överstyrelsen för
civil beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för
perioden 1998-2000 enligt följande.
INVESTERINGSPLAN FÖR ÖVERSTYRELSEN FÖR CIVIL
BEREDSKAP, SÅVITT AVSER FUNKTIONEN CIVIL
LEDNING
(MILJONER KRONOR)
TOTAL
KOSTNA
D
BUDGET
1998
BERÄKN
AT 1999
BERÄKN
AT 2000
Investeringar
- Tekniskt
ledn.stöd
- Signalskydd
- Kommunaltek
nisk
försörjning
- Övriga
investeringar
91,0
26,5
36,0
32,0
40,0
9,6
7,0
20,0
40,2
10,2
11,0
12,0
10,0
3,4
4,0
Summa
investeringar
185,5
76,6
73,4
17,4
Finansiering
- anslag
185,5
76,6
73,4
17,4
Summa
finansiering
185,5
76,6
73,4
17,4
Beställningsbemyndiganden
För budgetåret 1997 tilldelades funktionen Civil ledning
beställningsbemyndiganden inom en kostnadsram om
högst 157 000 000 kronor, varav
84 000 000 kronor beräknas tas i anspråk under 1997.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att för funktionen Civil ledning beställa
lednings- och signalskyddssystem samt
kommunaltekniska anläggningar för att tillgodose nedan
angivna behov.
BEMYNDIGANDERAM
(MILJONER KRONOR)
Utnyttjade bemyndiganden till och med
år 1997
110
Bemyndiganden för nya beställningar år
1998
56
Total bemyndiganderam
166
Slutsatser
Funktionens medelsbehov avser i stor utsträckning
investeringsåtgärder som vidtas vid andra myndigheter
än Överstyrelsen. Förstärkningen av ledningsförmågan
på länsstyrelserna avser byggande av ledningsplatser
samt säkerhetshöjande åtgärder för
telekommunikationer och datorstöd. Arbetet med bl.a
byggandet av ledningsplatser har vid slutet av år 1996
slutförts vid nio länsstyrelser samt påbörjats under år
1997 vid ytterligare sju. Kostnaderna för arbetet faller
ut enligt de av Överstyrelsen fastställda bygg- och
betalningsplanerna. Enligt dessa planer kommer arbetet
vad gäller ledningsplatser att intensifieras under år 1998
vilket leder till ett ökat anslagsbehov under budgetåret.
Som nämnts i avsnitt 5.2 har myndigheternas
planeringsförutsättningar ändrats i och med den
inriktning som beslutats i 1996 års totalförsvarsbeslut.
Därav följer också att bedömningen av en funktions
förmåga kan ändras - i flertalet fall till det bättre.
Regeringen anser emellertid att de materiella brister
som funktionen Civil ledning redovisat vid utgången av
1992 års försvarsbeslut skall åtgärdas. Utvecklingen av
ledningssystem och teknisk ledningsstöd är därmed ett
av de områden som regeringen särskilt kommer att
följa.
De riktlinjer och mål för funktionen Civil ledning
som tidigare lagts fast i totalförsvarspropositionen år
1996 skall gälla även under år 1998. Regeringen
beräknar medlen för funktionen Civil ledning under
budgetåret 1998 till 473 145 000 kronor.
5.5 Anslag B 2
B 2. FUNKTIONEN FÖRSÖRJNING MED
INDUSTRIVAROR
1995/96
Utgift
72 929
1,
2
Anslag
s-
sparan
de
247 588
Därav
1996
Utgift
44 641
1997
Anslag
15 406
Utgifts-
progno
s
81 000
1998
Förslag
140 974
1999
Beräkna
t
140 679
2000
Beräkna
t
142 319
1 Beloppen anges i tusental kronor
2 Tidigare anslaget F 1 Försörjning med industrivaror och F 2
Industriella åtgärder
Överstyrelsen för civil beredskap är funktionsansvarig
myndighet.
Funktionen omfattar produktion och distribution av
varor och tjänster som behövs för totalförsvarets
försörjning vid ett väpnat angrepp. De verksamheter
som avses är bl.a. elektronikprodukter, textilvaror,
kemiska produkter, papper, plast, gummi,
verkstadsprodukter, stål och metaller samt service och
reparationer inom dessa branscher. Grunden för
funktionens verksamhet är de resurser som näringslivet
förfogar över i fred och de beredskapsförberedelser som
genomförs för att komplettera dessa resurser. Arbetet
sker i nära samverkan med näringslivet.
Anslagssparandet från budgetåret 1995/96 hänförs
främst till reservationsanslaget F 2 Industriella åtgärder.
I huvudsak avser det beredskapsavtal som tecknats med
företag där utbetalning enligt kontrakt kommer att ske
under de närmaste fem åren.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Verksamhetsmålen har i huvudsak uppnåtts. Det
övergripande målet att verksamheten i enlighet med
förutsättningarna i försvarsbeslutet år 1992 skall
säkerställa att produktion kan bedrivas under period då
krigsförband antar anbefalld krigsduglighet har dock
inte uppnåtts. Vissa brister finns inom elektronik- och
verkstadsområdena samt vissa delar av kemiområdet.
De resultat som redovisats för funktionen
Försörjning med industrivaror för budgetåret 1995/96
avser det sista året i föregående försvarsbeslutsperiod.
Den inriktning som angavs i totalförsvarspropositionen
år 1996 innebar att planeringsförutsättningarna för
funktionen ändrades i relativt hög grad.
Omstruktureringen av beredskapslager avser s.k. icke
strategiska varor. De nya planeringsförutsättningarna
innebär att Överstyrelsen kompenserar en minskning av
lagren med en ökad satsning på riskinformationssystem
som syftar till att tidigt få information om sådana
förändringar på marknaden som påverkar
försörjningsberedskapen.
I beredskapssyfte tecknar Överstyrelsen s.k.
beredskapsavtal med vissa företag där företagen bl.a.
åtar sig att lagerhålla en viss lagervolym eller att
upprätthålla tillverkningskapacitet. Beredskapsavtal
tecknade före budgetåret 1997 finansieras via
reservationsanslaget F 2 Industriella åtgärder. Beviljade
bemyndiganden togs inte i anspråk och äldre avtal ingår
därmed inte i nedan redovisade ianspråktagna
bemyndiganden. Budgetåret 1997 ändrades
anslagskonstruktionen från reservationsanslag till
ramanslag för Överstyrelsen. För avtal tecknade fr.o.m.
år 1997 som medför utbetalningar tidigast år 1998 krävs
därmed riksdagens bemyndigande.
Då utbetalningar avseende beredskapsavtal följer en
sedan tidigare fastställd utbetalningsplan kommer
Överstyrelsen att även för budgetåret 1997 redovisa
utgående reservationer. Beloppet är emellertid intecknat
i avtal med industrin.
Avtalen innebär åtaganden för industrin för vilket de
får en viss ersättning. Endast i undantagsfall avser
utbetalningarna investeringar i beredskapslager som
Överstyrelsen äger men som är placerade hos företag.
Genom att Överstyrelsen påbörjat utförsäljning av
beredskapslager och det därmed för närvarande inte
kommer att ske någon nyanskaffning redovisas inte
någon investeringsplan för funktionen.
Beställningsbemyndiganden
För budgetåret 1997 tilldelades funktionen Försörjning
med industrivaror beställningsbemyndiganden inom en
kostnadsram om högst
100 000 000 kronor varav 33 000 000 kronor beräknas
tas i anspråk under år 1997.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att för funktionen Försörjning med
industrivaror godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder
för att tillgodose nedan angivna behov.
BEMYNDIGANDERAM
(MILJONER KRONOR)
Utnyttjade bemyndiganden till och med
år 1997
80
Bemyndiganden för nya beställningar år
1998
50
Total bemyndiganderam
130
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser (budgetåret 1995/96)
Riksrevisionsverkets granskning av årsredovisningen för
Överstyrelsen för civil beredskap har inte föranlett
någon invändning i revisionsberättelsen.
Överstyrelsen har under budgetåret 1995/96 köpt
optioner avseende metaller i syftet att utvärdera om
köpoptioner kan användas som ett beredskapsinstrument
som delvis skulle kunna ersätta fysisk lagring.
Riksrevisionsverket har i revisionsrapport påtalat att
köpen inte överensstämmer med myndighetens
instruktion samt att förfarandet inte följt
bestämmelserna i lagen (1992:1528) om offentlig
upphandling. Överstyrelsen hade avbrutit köpen av
optioner redan innan Riksrevisionsverket lämnade
revisions-rapporten. Revisionens iakttagelse medför
därför inte några särskilda åtgärder från regeringens
sida.
Riksrevisionsverket föreslår i verkets årliga rapport
år 1997 att hos Överstyrelsen redovisade ”ej
reinvesterade medel” skall inlevereras till statsverket. I
avsnitt 5.3 föreslår regeringen en förändrad
finansieringsform för beredskapsinvesteringar inom det
civila försvaret. Regeringen föreslår att Överstyrelsen
fr.o.m. år 1998 skall finansiera investeringar för
beredskapsändamål med kredit eller lån i
Riksgäldskontoret. I samband med övergången till den
förändrade finansieringsformen skall enligt regeringens
mening en avstämning av de ej reinvesterade medlen
ske och beloppet inleveras till statsverket.
Slutsatser
För budgetåret 1997 minskade statsmakterna
resurstilldelningen till funktionen. Vid beräkning av
anslaget förutsattes att inkomster till följd av
utförsäljning samt anslagssparande från föregående
budgetår skulle finansiera en angiven verksamhetsnivå.
I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop.
1996/97:150) angav regeringen att en övergång till
bruttobudgetering skall ske fr.o.m. budgetåret 1998
varför anslagsnivån höjs med belopp motsvarande
beräknade försäljningsintäkter. Fortsättningsvis skall
inkomster redovisas mot inkomsttitel.
För Överstyrelsen medför omstruktureringen av
beredskapslagren att medel frigörs som kan användas i
annan verksamhet, främst analys- och planeringsarbete
som genom den förändrade totalförsvarsinriktningen har
fått ökad aktualitet. Omstrukturering av lager medför
emellertid att anslagsnivån för beredskapsinvesteringar
successivt minskar. Behov av beredskapslager kommer
dock även i fortsättningen att finnas då anskaffning av
vissa strategiska varor inte går att skjuta upp till en
anpassningsperiod.
De förändrade planeringsförutsättningarna innebär att
de brister som Överstyrelsen redovisar för budgetåret
1995/96 (elektronik- och verkstadsområdet etc.) till viss
del kan bedömas komma att minska under det
kommande budgetåret. Överstyrelsen anger att
planerade beredskapsåtgärder som man avser att
genomföra under budgetåret 1998 kommer att förbättra
funktionens förmåga. Regeringen delar Överstyrelsens
uppfattning och kommer särskilt att följa Överstyrelsens
arbete med omstrukturering av lager samt arbetet med
att förbättra funktionens förmåga inför kriser och krig.
De riktlinjer och mål för funktionen Försörjning med
industrivaror som tidigare lagts fast i
totalförsvarspropositionen år 1996 skall även gälla
under år 1998. Regeringen beräknar medlen för
funktionen Försörjning med industrivaror under
budgetåret 1998 till 140 974 000 kronor.
5.6 Anslag B 3
B 3. FUNKTIONEN BEFOLKNINGSSKYDD OCH
RÄDDNINGSTJÄNST
1995/96
Utgift
1 526
061
1,
2
Anslag
s-
sparan
de
37 724
Därav
1996
Utgift
1 044
803
1997
Anslag
1 142
709
Utgifts
-
progno
s
1 229
631
1998
Förslag
1 232
554
1999
Beräkna
t
1 306
346
2000
Beräkna
t
1 313
637
1 Beloppen anges i tusental kronor
2 Tidigare anslagen D 1 Befolkningsskydd och räddningstjänst och D 2
Skyddsrum m.m. samt anslaget C 3 Utredning av allvarliga olyckor.
Statens räddningsverk är funktionsansvarig myndighet.
Statens räddningsverk är central
förvaltningsmyndighet för räddningstjänst och olycks-
och skadeförebyggande åtgärder enligt
räddningstjänstlagen (1986:1102), för landtransporter av
farligt gods, för anordnande av skyddsrum, skyddade
utrymmen och ledningsplatser. Myndigheten har vidare
att samordna planläggningen på regional nivå för
sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från
kärnteknisk anläggning.
Enligt regeringen bör det fr.o.m. budgetåret 1998
ankomma på Statens räddningsverk att disponera en del
av förvaltningskostnaderna för Statens
haverikommission. Kostnaderna för
Haverikommmissionen delas in i förvaltningskostnader
och särskilda utredningskostnader. En del av
förvaltningskostnaderna har hittills betalats med medel
som Försvarsdepartementet disponerat. Övriga delar av
förvaltningskostnaderna betalas med medel som
disponeras av Försvarsmakten, Luftfartsverket,
Sjöfartsverket samt Banverket. För
Haverikommissionens särskilda utredningskostnader
hänvisas till anslag C 4 Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m. (avsnitt 6.5). För regeringens
samlade överväganden och slutsatser rörande Statens
haverikommission hänvisas till utgiftsområde 22 avsnitt
5 B Sjö- och luftfart.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Statens räddningsverk
Redovisningen av verksamhetens resultat visar att
verksamhetsmålen i huvudsak har uppnåtts. Vad gäller
verksamhetsmålet Varning och information har dock
målet att kunna varna utomhus inte kunnat nås då en del
kommuner tagit varningsaggregat ur drift.
Det är viktigt att tekniken snabbt kan anpassas så att
befolkningen i områden med farlig verksamhet eller i
riskområden med högsta eller hög prioritet enligt de
regionala mål- och riskanalyserna skall kunna varnas
genom utomhusvarning.
Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att
göra en översyn av Statens räddningsverks mål och
medel. Utredaren har den 30 maj 1997 lämnat en
delrapport om ett eventuellt överförande av medel för
skyddsrumsbyggande till kommunerna. Utredaren anser
inte att medel skall överföras så länge nuvarande
planerings- och finansieringssystem tillämpas.
Utredningen kommer i enlighet med sina direktiv att i
det fortsatta arbetet närmare överväga frågor som rör
skyddsrum. I uppdraget ingår även att utreda vilka av
Räddningsverkets verksamheter som bör ingå i den
ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret
samt att belysa möjligheterna till effektiviseringar och
rationaliseringar. Uppdraget skall slutredovisas den 1
mars 1998.
Prognosen för budgetåret 1997 visar på ett
anslagssparande om cirka 82 miljoner kronor. Beloppet
avser huvudsakligen anslagsposten 2. Skyddsrum.
Länsstyrelserna
Länsstyrelsernas årsredovisningar uppvisar att de av
regeringen uppställda målen i stort har kunnat uppnås. I
totalförsvarspropositionen år 1996, avsnitt 7.6.2,
framhöll regeringen att utvecklingen inom
länsstyrelserna på räddningstjänstområdet noga kommer
att följas. Anledningen var att besparingar på
länsstyrelsernas område även berört detta område. I
1997 års skrivelse, avsnitt 12, redogörs särskilt för
bedömningen av länsstyrelsernas förmåga.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppgick för
budgetåret 1995/96 till 196 975 000 kronor, varav 9 230
000 kronor för tjänsteexport. För budgetåret 1997 är
budgeterat 159 000 000 kronor, varav 8 000 000 kronor
för tjänsteexport.
BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET
UPPDRAGS-
VERKSAMHET
(TUSENTAL
KR.)
INTÄKTE
R
KOSTNAD
ER
RESULTAT
(INTÄKT -
KOSTNAD)
KOSTNADS -
TÄCKNING
%
Utfall
1995/96
196
975
1 570
186
-1 373
211
12,5
Prognos
1997
221
000
1 197
013
-976
013
18,5
Budget
1998
151
000
Beräknat
1999
151
000
Beräknat
2000
151
000
Beställningsbemyndiganden
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att för funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst medge att ersättning lämnas för
beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m.
för att tillgodose nedan angivna behov.
BEMYNDIGANDERAM
(MILJONER KRONOR)
Utnyttjade bemyndiganden till och med
år 1997
910
Bemyndiganden för nya beställningar år
1998
375
Total bemyndiganderam
1285
Slutsatser
Regeringen anser att Statens räddningsverk genomfört
verksamheten så att givna mål för funktionen i stort sett
har uppnåtts. De riktlinjer och mål för funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst som tidigare lagts
fast i totalförsvarspropositionen år 1996 skall även gälla
under budgetåret 1998. Mot bakgrund av detta föreslår
regeringen att Statens räddningsverk för funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst samt
fredsräddningstjänst tilldelas 1 232 554 000 kronor för
budgetåret 1998.
I anslaget beräknas även medel för frivilliga
försvarsorganisationers utbildningsverksamhet.
Verksamheten skall bedrivas i enlighet med resp.
myndighets förslag. För 1998 års utbildningsverksamhet
avdelas ett belopp om 52,7 miljoner kronor, varav för
Arbetsmarknadsstyrelsen 21,1 miljoner kronor. (För
stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna inom
totalförsvaret, se avsnitt 7.11).
5.7 Anslag B 4
B 4. FUNKTIONEN PSYKOLOGISKT FÖRSVAR
1995/96
Utgift
21 214
1,
2
Anslags-
sparande
2588
Därav
1996
Utgift
13 920
2
1997
Anslag
18 248
2
Utgifts-
prognos
18288
1998
Förslag
18 002
1999
Beräkna
t
18 287
2000
Beräkna
t
18 565
1 Beloppen anges i tusental kronor
2 I beloppet ingår medel till Centralförbundet Folk och Försvar
Styrelsen för psykologiskt försvar är funktionsansvarig
myndighet.
Anslaget omfattar kostnader som Styrelsen för
psykologiskt försvar har i fråga om uppdrag att bedriva
verksamhet inom forskning, beredskapsplanläggning
och utbildning samt information om säkerhetspolitik och
totalförsvar. Anslaget omfattar även kostnader för
information om civilbefolkningens möjligheter att inom
folkrättens ramar bjuda en ockupant motstånd samt
vissa nya uppgifter med anknytning till
beredskapsplanläggning inom Radio- och TV-området. I
anslaget ingår även medel för Styrelsens uppgifter när
det gäller beredskap inför svåra påfrestningar på
samhället i fred.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Styrelsens för psykologiskt försvar verksamhet har
under budgetåret 1995/96 i stort uppfyllt de i
regleringsbrevet uppställda resultatkraven.
Verksamheten vid styrelsen är av sådan art att uppnådda
effekter är svårmätbara. Detta ställer högre krav på
modeller och metoder att återrapportera verksamhet.
Utvecklingsarbetet pågår och regeringen följer detta.
Övrigt
I prop. 1996/97:158 Radio och TV under höjd
beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i
fred, föreslås att den fredstida strukturen på radio- och
TV-området skall bibehållas så långt möjligt under
sådana förhållanden. I detta sammanhang föreslås att
Styrelsen tilldelas vissa utökade uppgifter. Det föreslås
bl.a. att Styrelsen skall verka som ett samrådsorgan vid
den beredskapsplanläggning som skall ske vid de radio-
och TV-företag som av regeringen åläggs att upprätta
sådana planer. Likaså bör radio- och TV-företag som
inte är public service-företag kunna få råd och stöd från
myndigheten. Styrelsen föreslås bli funktionsansvarig
myndighet för TERACOM Svensk Rundradio AB. Ett
rådgivande organ för etermediafrågor skall enligt
förslaget inrättas vid Styrelsen.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket bedömer att myndighetens
årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande, men har
dock redovisat en invändning beträffande den interna
kontrollen. Riksrevisionsverket pekar på att den interna
kontrollen under året inte fungerat på ett
tillfredsställande sätt med fel och brister i redovisningen
som följd. Riksrevisionsverket anser att Styrelsen för
psykologiskt försvar bör göra en översyn av
myndighetens ansvarsfördelning inom det
ekonomiadministrativa området.
Styrelsen för psykologiskt försvar har förklarat att
den under året skall åtgärda nämnda brister i
årsredovisningen. Regeringen avser att följa upp
vidtagna åtgärder.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att
nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även
för år 1998.
För nya uppgifter i samband med
beredskapsplanläggning inom Radio- och TV-området
tilldelas Styrelsen för psykologiskt försvar 2,2 miljoner
kronor.
Regeringen beräknar medlen för funktionen till
18 002 000 kronor för budgetåret 1998.
5.8 Anslag B 5
B 5. FUNKTIONEN ORDNING OCH SÄKERHET
1997
Anslag
31 877
1,
2
Utgifts
-
progno
s
31 877
1998
Förslag
31 889
1999
Beräkna
t
32 577
2000
Beräkna
t
33 298
1 Beloppen anges i tusental kronor
2 Nytt anslag fr.o.m 1 januari 1997
Rikspolisstyrelsen är funktionsansvarig myndighet.
Anslaget avser utbildning och utrustning av
beredskapspolisen. Övrig civil försvarsverksamhet inom
funktionen finansieras under utgiftsområde 4
Rättsväsendet, anslag A 1 Polisorganisationen.
Regeringens överväganden
Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut skall
beredskapspolisens organisation utökas och utbildningen
av totalförsvarspliktiga till beredskapspoliser skall
förlängas.
Under år 1997 planerar Rikspolisstyrelsen för hur
den utvidgade organisationen skall utbildas, rekryteras
och utrustas. Vidare genomförs utbildning av chefer,
uttagning av totalförsvarspliktiga och anskaffning av
utrustning som en förberedelse för utbildning av
beredskapspoliserna under år 1998.
Slutsatser
Regeringen beräknar medlen för
beredskapspolisutbildning inom funktionen Ordning och
säkerhet till 31 889 000 kronor för budgetåret 1998.
Inriktningen skall vara att 1000 totalförsvarspliktiga
skall ha utbildats under budgetåret för den nya
organisationen.
5.9 Anslag B 6
B 6. FUNKTIONEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD M.M.
1995/96
Utgift
135 288
1
Anslag
s-
sparan
de
233 837
Därav
1996
Utgift
64 758
1997
Anslag
95 219
Utgifts
-
progno
s
205 900
1998
Förslag
99 563
1999
Beräkna
t
122 408
2000
Beräkna
t
125 324
1 Beloppen anges i tusental kronor
Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndighet.
Från anslaget bekostas utgifter för bl.a. investeringar
och drift av beredskapslager för den civila hälso- och
sjukvårdens krigsorganisation samt för utbildning (inkl.
frivilligorganisationer) av sådan personal som skall
tjänstgöra inom den civila hälso- och sjukvårdens
krigsorganisation.
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret
1995/96 visar på ett anslagssparande på 233 837 000
kronor. Anslagssparandet hänförs till en stor del av
bundna beslut om omsättning av beredskapslager m.m.
Enligt prognosen för budgetåret 1997 kommer
Socialstyrelsen att förbruka ca 65 procent av tillgängliga
medel under året.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Socialstyrelsen har redovisat att insatserna på
beredskapsområdet har kunnat förstärkas kvalitativt
samtidigt som resursåtgången kraftigt begränsats.
Beredskapslagringen har tidigare haft problem men
fungerar nu tillfredsställande. Den bedömda förmågan
den 31 december 1996 var inom hälso- och sjukvården
att kapacitet och uthållighet var godtagbar även om det
fanns vissa brister avseende bl.a. ledning och samband,
teknisk försörjning och akuttransporter. Inom
socialtjänsten samt miljö- och hälsoskyddet var
kapacitet, uthållighet och omställningsförmåga
godtagbara. Möjligheterna att minska verkan av
radioaktivt nedfall och av kemiska eller biologiska
stridsmedel var dock begränsade. Socialstyrelsen
kommer hösten 1997 att redovisa ett regeringsuppdrag
om att förbättra den nationella medicinska beredskapen
vid incidenter med radioaktiva, biologiska och kemiska
ämnen.
Beställningsbemyndiganden
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att för funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
medge beställningar och godkänna avtal såvitt avser
beredskapsåtgärder för att tillgodose nedan angivna
behov.
BEMYNDIGANDERAM
(MILJONER KRONOR)
Utnyttjade bemyndiganden till och med
år 1997
15
Bemyndiganden för nya beställningar år
1998
15
Total bemyndiganderam
30
Slutsatser
De riktlinjer och mål som tidigare lagts fast för
funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i
totalförsvarspropositionen år 1996 skall även gälla
under år 1998. Regeringen anser det viktigt att
Socialstyrelsen prioriterar områden som har brister
inom delfunktionerna hälso- och sjukvård, socialtjänst,
miljö- och hälsoskydd samt smittskydd. Regeringen
beräknar medlen för anslaget under år 1998 till 99 563
000 kronor.
Regeringen har beräknat anslaget med utgångspunkt i
de uppställda målen för funktionen Hälso- och sjukvård
m.m. för försvarsbeslutsperioden 1997 - 2001. Vid
beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till
anslagsparandet samt till behovet av
beställningsbemyndiganden för åtgärder inom
funktionen. För år 1998 beräknas kostnaderna under
anslaget till 135 600 000 kronor. Regeringen räknar
med att en övergång till lånefinansiering av
beredskapsinvesteringar för ifrågavarande ändamål kan
komma att ske fr.o.m. budgetåret 1999, vilket kan
komma att påverka medelsbehoven.
I anslaget beräknas även medel för frivilliga
försvarsorganisationers utbildningsverksamhet. För
1998 års utbildningsverksamhet avdelas ett belopp om 4
000 000 kronor. (För stöd till de frivilliga
försvarsorganisationerna inom totalförsvaret, se avsnitt
7.11).
5.10 Anslag B 7
B 7. FUNKTIONEN TELEKOMMUNIKATIONER M.M.
1995/96
Utgift
254 353
1,
2
Reser-
vation
214 207
Därav
1996
Utgift
184 221
1997
Anslag
202 886
3
Utgifts
-
progno
s
312 309
1998
Förslag
199 500
1999
Beräkna
t
203 505
2000
Beräkna
t
207 575
1 Beloppen anges i tusentals kronor
2 Utgift för budgetåret 1995/96 samt utgående reservation är
hänförliga till anslaget D 2 Upphandling av särskilda
samhällsåtaganden, uppfört på statsbudgeten budgetåret 1995/96
3 Anslaget har tillförts 50 miljoner kronor på tilläggsbudget (prop.
1996/97:150, bet 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284)
Post- och telestyrelsen, som är sektorsmyndighet på
teleområdet, är funktionsansvarig myndighet.
På försvarsområdet upphandlar Post- och
telestyrelsen tjänster, utrustning och anläggningar för att
tillgodose samhällets behov av uthålliga
telekommunikationer under höjd beredskap. Anslaget B
7 Funktionen Telekommunikationer används till att
trygga totalförsvarets behov av telekommunikationer.
Då anslaget används till upphandling av bl.a.
nätinvesteringar som över tiden är beroende av
operatörernas planering är utbetalningstillfällena mycket
ojämna. En jämförelse mellan budget och utfall visar att
Post- och telestyrelsen har en utgående reservation på
anslaget D 2 Upphandling av särskilda
samhällsåtaganden, senast uppfört på statsbudgeten
budgetåret 1995/96, på totalt 287 550 000 kronor. Av
reservationen är 214 207 000 kronor hänförliga till
funktionen Telekommunikationer. Post- och
telestyrelsens prognos visar att myndigheten kommer att
använda en stor del av reservationen under budgetåret
1997. Prognosen för år 1997 har dock justerats ned.
Det beror på att färdigställandet av vissa
berganläggningar har försenats. Anslagspåverkan
avseende dessa berganläggningar sker i stället under år
1998.
Riksdagen har beslutat (prop. 1996/97:61, bet.
1996/97:TU5, rskr.1996/97:201) att ett avgiftssystem
skall träda i kraft den 1 juli 1997. Förslaget innebär i
korthet att teleoperatörerna utöver tidigare egna
insatser, nu även genom avgifter bidrar till finansiering
av åtgärder för att skydda telekommunikationerna mot
allvarliga fredstida hot och påfrestningar. Det
sammanlagda avgiftsuttaget för teleberedskapsavgiften
år 1998 bör fastställas till 100 miljoner kronor.
Intäkterna från teleberedskapsavgiften bör tillföras
statsbudgeten på särskild inkomsttitel.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut är funktionen
Telekommunikationer en prioriterad funktion. Åtgärder
inom denna funktion kan inte helt och hållet anstå till en
anpassningsperiod. För telekommunikationerna krävs
därför kontinuerliga åtgärder i fredstid, i samband med
utbyggnad av långsiktiga investeringar i infrastrukturen.
Det övergripande målet för funktionen
Telekommunikationer är enligt totalförsvarsbeslutet år
1996 att verksamheten skall bedrivas så att
totalförsvarets behov av teletjänster under höjd
beredskap tillgodoses. Verksamheten skall även
bedrivas så att de resurser och den beredskap som
skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra
påfrestningar på samhället i fred.
Det långsiktiga verksamhetsmålet har delvis uppnåtts
genom att delar av transportnätet fått ökat skydd och en
ny berganläggning har tagits i drift där viktig
teleutrustning installerats. Telekommunikationernas
sårbarhet har under budgetåret 1995/96 minskats genom
att bland annat televäxlar flyttats till
bergrumsanläggningar.
Det långsiktiga målet beträffande prioritering av
samhällsviktig teletrafik har ännu inte uppnåtts. Hittills
har det inte funnits möjlighet att prioritera
samhällsviktig trafik. Post- och telestyrelsen har tidigare
gjort ett flertal försök att komma fram till en lämplig
teknisk lösning. Nu synes en sådan finnas att tillgå.
Post- och telestyrelsen skall enligt regleringsbrev för år
1997 återkomma till regeringen med en redovisning av
hur arbetet med abonnentprioritering utvecklas.
Post- och telestyrelsen har upphandlat mobila
basstationer för GSM-systemet. Syftet är att tillvarata
möjligheterna att tillfälligt etablera ett mobilt telenät i ett
område där täckning saknas. Avsikten är att systemet
skall finnas tillgängligt för att kunna utnyttjas vid svåra
påfrestningar på samhället i fred samt som
förstärkningsresurs i krig.
Regeringen har givit Post- och telestyrelsen i
uppdrag att tillse att kompetens i krishanteringsfrågor
avseende sådana svåra påfrestningar på samhället i fred
som avser Post- och telestyrelsens ansvarsområde skall
finnas på myndigheten i enlighet med riksdagens beslut
(prop. 1996/97:11, bet. 1996/97:FöU5, rskr.
1996/97:203)
Teleberedskapsavgift
Regeringens förslag
Ett beräknat avgiftsuttag för teleberedskap för
funktionen Telekommunikationer fastställs till ett belopp
om sammanlagt 100 000 000 kronor.
Investeringsplan
Regeringens förslag
Regeringen förslår att riksdagen godkänner inriktningen
av Post- och telestyrelsens investeringsplan, såvitt avser
funktionen Telekommunikationer m.m. för perioden
1998-2000 enligt följande.
INVESTERINGSPLAN FÖR POST- OCH
TELESTYRELSEN, SÅVITT AVSER FUNKTIONEN
TELEKOMMUNIKATIONER
(MILJONER KRONOR)
PROGNO
S 1997
BUDGET
1998
BERÄKN
AT 1999
BERÄKN
AT 2000
Investeringar
- Berganläggn.
och
nätåtgärder
267,0
180,0
195,0
175,0
Summa
investeringar
267,0
180,0
195,0
175,0
Finansiering
- anslag
267,0
180,0
195,0
175,0
Summa
finansiering
267,0
180,0
195,0
175,0
Beställningsbemyndiganden
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att för funktionen Telekommunikationer
m.m. godkänna avtal och beställningar avseende
tjänster, utrustningar och anläggningar för
beredskapsändamål för att tillgodose nedan angivna
behov.
BEMYNDIGANDERAM
(MILJONER KRONOR)
Utnyttjade bemyndiganden till och med
år 1997
200
Bemyndiganden för nya beställningar år
1998
175
Total bemyndiganderam
375
Slutsatser
Under budgetåret 1995/96 har telekommunikationernas
sårbarhet minskat. Målet vad gäller att kunna prioritera
samhällsviktiga abonnenter i det fasta telenätet har inte
kunnat uppnås under budgetåret 1995/96 eftersom en
teknisk lösning saknats. Post- och telestyrelsen skall
återkomma till regeringen med en redovisning av hur
arbetet med abonnentprioritering utvecklas. Regeringen
beräknar medlen för funktionen till 199 500 000 kronor
för budgetåret 1998.
5.11 Anslag B 8
B 8. FUNKTIONEN POSTBEFORDRAN
1995/96
Utgift
25 916
1,
2
Reser-
vation
17 474
Därav
1996
Utgift
19 140
1997
Anslag
22 318
Utgifts
-
progno
s
26 906
1998
Förslag
21 700
1999
Beräkna
t
22 147
2000
Beräkna
t
22 590
1 Beloppen anges i tusentals kronor
2 Utgift för1995/96 samt utgående reservation är hänförliga till
anslaget D 2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden, uppfört på
statsbudgeten budgetåret 1995/96
Post- och telestyrelsen som är tillståndsmyndighet på
postområdet är funktionsansvarig myndighet.
Post- och telestyrelsen upphandlar bl.a. tjänster,
utrustning och anläggningar för att trygga samhällets
behov av uthållig postbefordran under höjd beredskap.
Anslaget används för att trygga totalförsvarets behov av
postbefordran.
En jämförelse mellan budget och utfall visar att Post-
och telestyrelsen har en utgående reservation på anslaget
D 2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden, senast
uppfört på statsbudgeten budgetåret 1995/96, på totalt
287 550 000 kronor. Av reservationen är 17 474 000
kronor från budgetåret 1995/96 hänförliga till
funktionen Postbefordran. Den kvarstående
reservationen kommer att användas till upphandling av
reservkraft till Posten AB:s sorteringsterminaler i
storstäderna.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Myndigheten har under budgetåret 1995/96 upphandlat
reservkraft till postterminaler m.m. Post- och
telestyrelsen har vidare genomfört planeringsdialoger
samt upphandlat övningar av Posten AB. Vid ett större
elkraftsbortfall är förmågan att upprätthålla sortering
och elektronisk postproduktion ej godtagbar på grund av
avsaknad av reservkraft. Reservkraften har upphandlats
till vissa delar av landet och installationer påbörjats.
Reservkraft saknas dock fortfarande för
storstadsområdena. Upphandling av reservkraft för
storstadsområdena påbörjas under år 1998. Under år
1997 beräknas reservkraft vara installerad vid totalt åtta
postterminaler. Det långsiktiga verksamhetsmålet har
således under budgetåret 1995/96 inte fullt ut uppnåtts.
Beställningsbemyndiganden
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att för funktionen Postbefordran godkänna
avtal och beställningar avseende tjänster, utrustningar
och anläggningar för beredskapsändamål för att
tillgodose nedan angivna behov.
BEMYNDIGANDERAM
(MILJONER KRONOR)
Utnyttjade bemyndiganden till och med
år 1997
22
Bemyndiganden för nya beställningar år
1998
5
Total bemyndiganderam
27
Regeringen beräknar medel för funktionen till
21 700 000 kronor för budgetåret 1998.
5.12 Anslag B 9
B 9. FUNKTIONEN TRANSPORTER
1995/96
Utgift
221 049
1
Reser-
vation
20 000
Därav
1996
Utgift
93 089
1997
Anslag
197 757
Utgifts
-
progno
s
202 969
1998
Förslag
190 500
1999
Beräkna
t
194 154
2000
Beräkna
t
197 949
1 Beloppen anges i tusental kronor
Överstyrelsen för civil beredskap är funktionsansvarig
myndighet. Funktionen omfattar delfunktionerna
Väghållning (Vägverket), Järnvägstransporter (SJ),
Banhållning (Banverket), Sjötransporter
(Sjöfartsverket), Flygtransporter (Luftfartsverket),
Landsvägs-transporter och Transportsamordning
(ÖCB). Dessutom ingår Statens räddningsverk med
ansvar för transporter av farligt gods på landsväg.
Verksamheten inom funktionen Transporter skall
bedrivas så att under höjd beredskap Försvarsmaktens
samt totalförsvarets behov i övrigt kan tillgodoses.
Verksamheten skall även bedrivas med syfte att de
resurser och den beredskap som skapas även skall
kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i
fred och för internationella fredsfrämjande och
humanitära insatser.
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret
1995/96 visar att funktionen Transporter har ett
anslagsparande på 20 000 000 kronor.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Förmågan att upprätthålla väghållningen vid väpnat
angrepp i ett förändrat omvärldsläge begränsas av
bristen på reservbromateriel samt kompetens att bygga
reservbroar. Beträffande järnvägstransporter och
banhållning är bl.a. förmågan att utföra
järnvägstransporter vid störda förhållanden till stor del
beroende av en fungerande elförsörjning och intakta
broar. När det gäller flygtransporter bedöms att
markåtgärder vid flygplatserna, dvs. anpassning av
kapacitet gällande bansystem och uppställningsyta
kommer att färdigställas under de närmaste åren. För
närvarande är förmågan att utföra sjötransporter i
säkerhetspolitiska kriser och i krig med enbart
svenskflaggade fartyg allmänt sett bristfällig. I fråga om
transportsamordning är bedömningen att det finns tid
för kompletterande utbildning och övning av
ledningsorganisationen under ett anpassningsskede.
Kapacitetsmålen för landsvägstransporter har i stort sett
uppnåtts. Försvarsmaktens behov av transportresurser
för tunga stridsfordon m.m. bedöms dock inte kunna
tillgodoses fullt ut.
Resultatinformation för delfunktionerna
Inom väghållning har investeringar i beredskapsmaterial
under år 1996 ökat transportkapaciteten vid nyttjande av
reservbromateriel. Verksamheten 1997-1998 avser
fortsatt inriktning mot att upprätthålla kapaciteten för
drift och reparation av vägnätet under störda
förhållanden.
När det gäller järnvägsområdet har stryktåligheten
för viktigare anläggningar och ledningsförmågan
förbättrats genom fortifikatoriskt skydd i samband med
ny-, om- eller tillbyggnad. Ledningsmöjligheter och
ledningsförmåga har förbättrats.
Inom delfunktionen Sjötransporter har upplagring av
bojmaterial för utprickning av beredskapsleder skett
liksom utbildning av personal i Sjöfartsverkets
krigsorganisation. Vidare har lednings- och
funktionsövningar genomförts.
Inom delfunktionen Flygtransporter har anslaget
huvudsakligen använts för att bygga upp inhemsk
kompetens vad beträffar civilt flygunderhåll samt för
inköp av reservdelar och komponenter för civila tunga
transportflygplan och helikoptrar. Arbetet med den
civila luftfartens krigsorganisation har i princip avslutats
under året.
Inom delfunktionen Transportsamordning har en
effektivare planläggning av transportverksamheten
åstadkommits genom att beredskapsåtgärderna inom
funktionen transporter har samordnats i ett
planeringsunderlag och att information om detta har
spridits till samtliga aktörer inom funktionen.
Beställningsbemyndiganden
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att för funktionen Transporter medge
beställningar av reservbromateriel för att tillgodose
nedan angivna behov.
BEMYNDIGANDERAM
(MILJONER KRONOR)
Utnyttjade bemyndiganden till och med
år 1997
10
Bemyndiganden för nya beställningar år
1998
10
Total bemyndiganderam
20
Slutsatser
Enligt regeringen skall inriktningen enligt 1996 års
totalförsvarsbeslut ligga fast. Regeringen beräknar
anslaget för funktionen Transporter till 190 500 000
kronor för budgetåret 1998.
5.13 Anslag B 10
B 10. FUNKTIONEN ENERGIFÖRSÖRJNING
1995/96
Utgift
73 656
1,
2
Reser-
vation
67 398
Därav
1996
Utgift
62 409
1997
Anslag
127 612
3
Utgifts
-
progno
s
148 000
1998
Förslag
230 687
1999
Beräkna
t
235 600
2000
Beräkna
t
240 671
1 Beloppen anges i tusental kronor
2 Tidigare tolfte huvudtiteln Energi anslagen E 1 Handlingsberedskap
och E 2 Åtgärder inom elförsörjningen
3 Anslaget har tillförts 100 miljoner kronor på tilläggsbudget (prop.
1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284)
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är
funktionsansvarig myndighet. Vidare har Affärsverket
svenska kraftnät och Statens kärnkraftinspektion
uppgifter inom funktionen.
Funktionen Energiförsörjning har från den 1 januari
1997 delats in i två delfunktioner. NUTEK ansvarar för
funktionen och delfunktionen Bränsle- och
drivmedelsförsörjning. Svenska kraftnät ansvarar för
delfunktionen Elförsörjning. Den 1 juli 1997 trädde
elberedskapslagen (1997:288) i kraft (prop. 1996/97:86,
bet. 1996/97:FöU6, rskr. 1996/97:204).
Huvudprincipen är att elföretagen är skyldiga att mot
ersättning vidta beredskapsåtgärder som beslutas med
stöd av lagen. Ersättningen finansieras genom
elberedskapsavgiften, som är en offentligrättsligt
reglerad avgift.
Anslaget används för beredskapsinsatser inom
energiområdet som syftar till att dels vidmakthålla och
utveckla handlingsberedskapen för att möta störningar i
energiförsörjningen i säkerhetspolitiska kriser och i
krig, dels minska känsligheten för störningar inom
elförsörjningsområdet vid höjd beredskap. Med anslaget
finansieras ersättningar som beslutas enligt
elberedskapslagen (1997:288) och Svenska kraftnäts
myndighetsutövning enligt nämnda lag.
Anslagssparandet från budgetåret 1995/96 hänförs till
de äldre reservationsanslagen tolfte huvudtiteln Energi E
1 Handlingsberedskap och E 2 Åtgärder inom
elförsörjningen. Det beror främst på en lägre
investeringsaktivitet bland elföretagen än vad som
förutsetts. Anslagssparandet från äldreanslaget E 2
disponeras av Svenska kraftnät för att finansiera
beredskapsåtgärder inom elförsörjningen.
Anslaget har för år 1997 tillförts 100 miljoner kronor på
tilläggsbudget (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20,
rskr. 1996/97:284). Avvikelse mellan anvisade medel
och utgiftsprognos för år 1997 beror huvudsakligen på
att det behövts längre tid än beräknat för att etablera den
nya organisationen för elberedskapen.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Verksamhetsmålen har i huvudsak uppnåtts. Det kan
dock konstateras brister i förmågan att tillgodose
totalförsvarets behov av elkraft. Bristerna
sammanhänger främst med svårigheterna att skydda
anläggningar och system i elförsörjningen mot
utslagning och störningar till följd av angrepp.
Vidare finns det brister i förmågan att genomföra
förbrukningsregleringar. Dessa sammanhänger främst
med att befintliga system, främst ransoneringssystemen,
har blivit otidsenliga till följd av bl.a. den tekniska
utvecklingen.
NUTEK har i budgetunderlaget för budgetåret 1998
föreslagit en oförändrad nivå på de medel som anvisas
för verkets beredskapsverksamhet, dvs. ca 16 miljoner
kronor. Svenska kraftnät beräknar att medelsbehovet
inom delfunktionen Elförsörjning, med den av
riksdagen beslutade inriktningen för verksamheten
(totalförsvarspropositionen år 1996), under år 1998
uppgår till 215 miljoner kronor. I detta belopp har
beräknats kostnader för förmånsmedel till civilpliktiga
med 15 miljoner kronor. Därutöver har kostnaderna för
Svenska kraftnäts egna beredskapsåtgärder beräknats till
ca 20 miljoner kronor. Dessa åtgärder finansieras med
Svenska kraftnäts egna medel.
Det sammanlagda avgiftsuttaget för
elberedskapsavgiften år 1998 bör fastställas till 200
miljoner kronor. Intäkterna från elberedskapsavgiften
bör tillföras statsbudgeten på särskild inkomsttitel.
Elberedskapsavgift
Regeringens förslag
Ett beräknat avgiftsuttag för elberedskap för funktionen
Energiförsörjning fastställs till ett belopp om
sammanlagt 200 000 000 kronor.
Beställningsbemyndiganden
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att för funktionen Energiförsörjning
godkänna avtal och beställningar för att tillgodose nedan
angivna behov.
BEMYNDIGANDERAM
(MILJONER KRONOR)
Utnyttjade bemyndiganden till och med
år 1997
0
Bemyndiganden för nya beställningar år
1998
189
Total bemyndiganderam
189
Slutsatser
Det är angeläget att upprätthålla en god beredskap inom
energiförsörjningen. Tyngdpunkten i beredskapsarbetet
bör läggas på åtgärder som syftar till att säkra en hög
tillgänglighet i energiförsörjningen, särskilt
elförsörjningen, i störningssituationer och vid höjd
beredskap.
Regeringen bedömer att elberedskapslagen och den
nya beredskapsorganisationen inom elförsörjningen ger
förutsättningar för att komma till rätta med bristerna
inom detta område. Åtgärderna inom elförsörjningen
bör under år 1998 inriktas mot att dels höja den
organisatoriska beredskapen, dels utveckla metoder för
att prioritera och utvärdera beredskapsinsatserna. I detta
arbete skall erfarenheterna från tidigare
bidragsverksamhet inom elberedskapsområdet tas
tillvara.
I övrigt bör den inriktning som anges i
totalförsvarspropositionen år 1996 ligga fast.
Regeringen har nyligen givit Överstyrelsen för civil
beredskap i uppdrag att i samråd med NUTEK och
Svenska kraftnät ta fram riktlinjer för att samordna de
statliga åtgärderna för att anskaffa reservkraftaggregat
med beredskapsåtgärderna inom elförsörjningen.
Uppdraget syftar till att öka effektiviteten i
beredskapsinsatserna.
Ytterligare åtgärder behövs för att komma till rätta
med bedömda brister i förmågan att genomföra
förbrukningsregleringar på energiområdet. Bl.a.
behöver ransoneringssystemen ses över och anpassas till
den tekniska utvecklingen och till ändrade
organisatoriska och administrativa förutsättningar. Till
grund för de större förändringar som förutses
beträffande delsystemen avser regeringen att initiera en
översyn av vissa grundläggande frågor av betydelse för
utformningen av förbrukningsregleringar inom
energiområdet.
Inför riksdagens beslut år 1994 att avveckla de
statliga civila oljelagren för krigssituationer övervägdes
om inte några av de ca 40 lageranläggningarna borde
behållas i s.k. malpåse för att möta förändringar i det
säkerhetspolitiska läget. Regeringen var då inte beredd
att ta ställning till frågan (prop. 1993/94:141 s. 13).
Anledningen var bl.a. att kommande totalförsvarsbeslut
borde avvaktas och att det ändå skulle ta några år innan
avvecklingen kunde inledas vid samtliga anläggningar. I
totalförsvarspropositionen år 1996 (s. 289) anmälde
regeringen att frågan fortfarande var under beredning.
Den planmässiga avvecklingen av lageranläggningarna
beskrivs närmare under utgiftsområde 24 anslag A 10
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av
oljelagringsanläggningar m.m.
Avvecklingsarbetet beträffande lageranläggningarna
har nu nått så långt att ställning bör tas i frågan om
malpåseläggning. Inom Regeringskansliet bereds för
närvarande frågan om att behålla två eller tre
anläggningar i funktionsdugligt skick i första hand under
innevarande försvarsbeslutsperiod. Det gäller
bergrumsanläggningar av särskild betydelse för
handlingsberedskapen inom funktionen
Energiförsörjning enligt nuvarande planläggning.
Merkostnaden för att behålla dessa anläggningar
funktionsdugliga bedöms bli låg under de närmaste åren
och ryms inom anslagsramen. Genom
korttidsuthyrningar bör kostnaden kunna nedbringas
ytterligare.
Den 1 januari 1998 bildas en central
energimyndighet (prop 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272). Till den nya
myndigheten förs bl.a. NUTEK:s uppgifter inom
funktionen Energiförsörjning.
Regeringen beräknar medlen för funktionen till 230
687 000 kronor för budgetåret 1998.
6 Kustbevakningen och nämnder m.m
6.1 Verksamhetsområdets
omfattning och ändamål
Verksamhetsområdet omfattar anslagen C 1
Kustbevakningen, C 2 Nämnder: Vissa mindre
nämnder, Överklagandenämnden för totalförsvaret,
Totalförsvarets chefsnämnd, Bidrag till Svenska Röda
Korset och Bidrag till Centralförbundet Folk och
Försvar, C 3 Statens räddningsverk: Förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor och C 4
Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst. De
verksamheter som bedrivs inom verksamhetsområdet
har olika karaktär, vilket innebär att en sammantagen
bedömning av verksamhetsområdet inte kan göras. En
närmare beskrivning av utgiftsutveckling,
resultatbedömning m.m. ges därför under respektive
anslag.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
539
368
451
484
505
517
6.2 Anslag C 2
C 1. KUSTBEVAKNINGEN
1995/96
Utgift
474 102
1
Anslag
s-
sparan
de
49 581
Därav
1996
Utgift
317 341
1997
Anslag
394 150
Utgifts
-
progno
s
406 731
1998
Förslag
426 827
1999
Beräkna
t
447 768
2000
Beräkna
t
459 788
1 Beloppen anges i tusental kronor
Kustbevakningen har till uppgift att i enlighet med sin
instruktion och andra särskilda föreskrifter utföra
sjöövervakning och annan kontroll- och
tillsynsverksamhet samt miljöräddning till sjöss.
Kustbevakningen har för budgetåret 1995/96
redovisat ett anslagssparande på ca 49,6 miljoner
kronor. Av anslagssparandet avser huvuddelen
kapitalkostnader för lånefinansierade
materielinvesteringar.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Under budgetåret 1995/96 har Kustbevakningen
producerat 248 000 fartygstimmar vilket väl motsvarar
myndighetens målsättning på 240 000 fartygstimmar.
Antalet producerade flygtimmar är 3 859 och motsvarar
i det närmaste myndighetens målsättning på 3 900
flygtimmar. Vidare har Kustbevakningen under
budgetåret genomfört 46 bekämpningsoperationer inom
miljöräddningstjänsten. Av dessa genomfördes 11 andra
halvåret 1995 och 35 år 1996.
Under år 1996 har Kustbevakningen registrerat 411
oljeutsläpp. Motsvarande siffra för år 1995 var 482.
Denna nedgång i registrerade oljeutsläpp kan bero på att
Kustbevakningen har gjort extra satsningar i vissa
områden men också på att Kustbevakningen flugit något
mindre och därigenom upptäckt färre antal oljeutsläpp.
Kustbevakningen har på grund av personalbrist och
nödvändiga modifierings- och underhållsarbeten på
flygplanen inte alltid nått upp till målet att ha två
flygplan i produktion varje dygn. Fram till år 1996 har
oljeutsläppen ökat successivt. En möjlig förklaring
skulle kunna vara att den höga nivån av oljeutsläpp
består men att den uppåtgående trenden har brutits.
Stabiliseringen måste dock fortgå en längre tid för att
bekräfta hypotesen om en sådan trend.
Under budgetåret 1995/96 har Kustbevakningen
genomfört ett besparingsprogram på 28 miljoner
kronor. Besparingsprogrammet har bl.a. inneburit att
viss personal sagts upp, vissa administrativa funktioner
centraliserats, hyreskontrakt omförhandlats samt att
rekrytering till linjeorganisationen helt ställts in under
budgetåret 1995/96.
Konsekvenser av EU-medlemskapet
För budgetåret 1997 fick Kustbevakningen en
engångskompensation på 20 miljoner kronor på grund
av ökade uppgifter med anledning av Sveriges
medlemskap i EU i avvaktan på att regeringen skulle ta
ställning till de närmare konsekvenserna av detta i
budgetarbetet för budgetåret 1998.
Den 17 oktober 1996 gav regeringen därför
Kustbevakningen i uppdrag att se över EU-
medlemskapets konsekvenser för myndighetens
verksamhetsområde. Kustbevakningen har den 14
januari 1997 lämnat en redovisning till regeringen. Av
den s.k. EU-rapporten framgår tydligt att
Kustbevakningen fått utökade uppgifter med anledning
av Sveriges medlemskap i EU. Regeringen har noga
analyserat och prövat det ökade resursbehov som
Kustbevakningen angett i EU-rapporten. Regeringen
anser att Kustbevakningens anslag bör höjas med
20 000 000 kronor.
BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET
UPPDRAGS-
VERKSAMHET
(TUSENTAL
KRONOR)
INTÄKTER
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
9,7
45,7
-36,0
21
varav 1996
6,5
30,5
-24,0
21
Prognos
1997
3,2
35,4
-32,2
9
Budget 1998
3,2
Beräknat
1999
3,2
Beräknat
2000
3,2
Av tabellen kan utläsas att Kustbevakningens
avgiftsfinansierade verksamhet inte har full
kostnadstäckning. Regeringen anser att full
kostnadstäckning i detta fall inte är nödvändig eftersom
den avgiftsfinansierade verksamheten till stor del är av
servicekaraktär och avgifterna kan ses som ett bidrag till
de kostnader som myndigheten ändå skulle ha haft och
som finansieras genom anslag.
Avgiftsinkomsterna, som redovisas mot anslag, är
för budgetåret 1997 beräknade till 3,2 miljoner kronor.
Avgifterna avser 2,5 miljoner kronor för
uppdragsverksamheten (marin forskning) och 700 000
kronor för övriga uppdrag. Kustbevakningen har fått i
uppdrag att, efter samråd med Riksrevisionsverket,
fastställa en miljöräddningstaxa. Vidare har regeringen
gett Kustbevakningen tillstånd att i högre grad ta ut
avgifter för transportuppdrag, oceanografiska uppdrag,
dykuppdrag samt för uppdrag av liknande natur.
Investeringsplan
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktning
av Kustbevakningens investeringsplan för perioden
1998-2001 enligt följande.
INVESTERINGSPLAN
(MILJONER
KRONOR)
TOTAL
KOSTNA
D
BUDG
ET
1998
BERÄKN
AT 1999
BERÄKN
AT 2000
BERÄKN
AT 2001
Investering
ar
- Kombina-
tionsfart
yg 201-
202
- Övriga
investeri
ngar
151,0
40,0
44,1
53,5
41,2
52,5
31,1
5,0
37,1
Summa
investering
ar
84,1
94,7
83,6
42,1
Finansierin
g
- lån
84,1
94,7
83,6
42,1
Summa
finansiering
84,1
94,7
83,6
42,1
Slutsatser
Regeringen anser att Kustbevakningen genomfört
verksamheten så att givna mål i stort sett är uppfyllda.
Regeringen bedömer att nuvarande inriktning av
verksamheten skall gälla för budgetåret 1998. Mot
bakgrund av detta föreslår regeringen att
Kustbevakningen tilldelas 426 827 000 kronor för
budgetåret 1998.
6.3 Anslag C 2
C 2. NÄMNDER M.M.
1995/96
Utgift
8 814
1,
2
Anslag
s-
sparan
de
1 141
Därav
1996
Utgift
5 943
1997
Anslag
7 612
Utgifts
-
progno
s
7 640
1998
Förslag
11 898
3
1999
Beräkna
t
12 235
2000
Beräkna
t
12 581
1 Beloppen anges i tusental kronor
2 Tidigare anslagen G 10 Vissa mindre nämnder, G 11
Överklagandenämnden för totalförsvaret, G 12 Totalförsvarets
chefsnämnd och G 13 Delegationen för planläggning av
efterforskningsbyråns verksamhet
3 Fr.o.m. budgetåret 1998 ingår även bidrag till Centralförbundet Folk
och Försvar i anslaget. Bidraget utgör under år 1997 en del av
anslaget B 4 Styrelsen för Psykologiskt försvar
Vissa mindre nämnder
Anslaget avser verksamhet vid Riksvärderingsnämnden,
de lokala värderingsnämnderna, fiskeskyddsnämnder
inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde,
Försvarsmaktens flygförarnämnd, Försvarets
underrättelsenämnd.
Riksvärderingsnämnden och de lokala
värderingsnämnderna har till uppgift att handlägga
ersättningsärenden i samband med förfogande och
ransonering. Fiskeskyddsnämnderna har till uppgift att
fatta beslut om ersättning för intrång i fiske till följd av
militär verksamhet.
Försvarsmaktens flygförarnämnd har till uppgift att
besluta i vissa frågor vid tillämpningen av avtalet om
vissa löne- och anställningsvillkor för flygtjänstgörande
personal inom Försvarsmakten. Försvarets
underrättelsenämnd har till uppgift att följa
underrättelsetjänsten inom Försvarsmakten och
Försvarets radioanstalt samt inom de övriga
myndigheter som bedriver underrättelsetjänst och som
enligt förordningen (1996:1515) med instruktion för
Regeringskansliet hör till Försvarsdepartementet.
Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar
överförs den 1 januari 1998 från utgiftsområde 24
Näringsliv till utgiftsområde 6 Totalförsvar, anslaget C
2 Nämnder m.m., anslagsposten 1 Vissa mindre
nämnder.
Granskningsnämnden beslutar i ärenden rörande
hemlighållandet av försvarsuppfinningar.
I övrigt hänvisas till regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar
(prop. 1997/98:1, utgiftsområde 24 Näringsliv).
Regeringen beräknar medlen för Vissa mindre
nämnder till 721 000 kronor för budgetåret 1998.
Överklagandenämnden för
totalförsvaret
Överklagandenämnden har till uppgift att särskilt pröva
överklagande av beslut som rör totalförsvarspliktiga och
annan personal inom totalförsvaret.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Den 1 juli 1995 trädde den nya lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt i kraft, vilket har medfört vissa
förändringar av de ärendetyper som nämnden
handlägger. Överklagandenämnden har indelat
verksamheten i två ärendetyper, nämligen pliktärenden
och anställningsärenden m.m.
Under budgetåret 1995/96 har närmare 3 700
ärenden prövats av Överklagandenämnden. Flertalet
ärenden utgörs av yrkanden om uppskov med
plikttjänstgöring samt av yrkanden att placeras i
utbildningsreserven eller att helt undantas från
totalförsvarsplikt. Nämnden har under budgetåret prövat
67 s.k. anställningsärenden.
Regeringen bedömer att de mål som regeringen har
satt upp för verksamheten under budgetåret 1995/96 har
uppnåtts.
Slutsatser
Antalet inkommande ärenden varierar bl.a. med
förändringarna i utbildningsverksamheten.
Överklagandenämnden bedömer att de beslutade
reduceringarna av krigsorganisationen kommer att
innebära att antalet pliktärenden minskar i jämförelse
med tidigare budgetår samt att antalet
anställningsärenden kommer att öka något som ett
resultat av 1996 års försvarsbeslut.
Regeringen beräknar medlen för
Överklagandenämnden för totalförsvaret till 6 027 000
kronor för budgetåret 1998.
Totalförsvarets chefsnämnd
Totalförsvarets chefsnämnd har till uppgift att verka för
samordning av viktiga centrala myndigheters
verksamhet inom totalförsvaret i fred.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
För budgetåret 1995/96 hade Totalförsvarets
chefsnämnd dispens från reglerna om delårsrapporter
och om resultatredovisning i årsredovisningen i
förordningen (1996:882) om myndigheters
årsredovisning m.m. Enligt regleringsbrevet skulle
chefsnämnden dock ge en beskrivning av resultatet av
verksamheten.
Chefsnämndens redovisning av verksamhetens
resultat visar att verksamhetsmålen i huvudsak har
uppnåtts.
Slutsatser
Regeringen anser att Totalförsvarets chefsnämnd
genomfört verksamheten så att målen är uppfyllda.
Regeringen bedömer att nuvarande inriktning av
verksamheten skall gälla för år 1998. Mot bakgrund av
detta beräknar regeringen medlen för Totalförsvarets
chefsnämnd till 871 000 kronor för budgetåret 1998.
Bidrag till Svenska Röda Korset
Svenska Röda Korset får bidrag av staten för att
organisera en nationell upplysningsbyrå som ersätter
den tidigare myndigheten Delegationen för planläggning
av efterforskningsbyrån (EKC-delegationen).
Regeringens överväganden
Resultatinformation
För budgetåret 1995/96 hade EKC-delegationen dispens
från reglerna om delårsrapporter och om
resultatredovisning i årsredovisningen enligt
bestämmelserna i förordningen (1996:882) om
myndigheters årsredovisning m.m. Enligt
regleringsbrevet skulle delegationen dock ge en
beskrivning av resultatet av verksamheten.
EKC-delegationens redovisning av verksamhetens
resultat visar att verksamheten har bedrivits på en
mycket låg nivå vilket lett till att en stor del av tilldelade
medel inte utnyttjats. Detta beror på att den dåvarande
Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns
verksamhet genomgick en större omorganisation med
avveckling av dåvarande verksamhetsstruktur och med
förberedelse inför att verksamheten, från den 1 januari
1997, skulle komma att handhas av Svenska Röda
Korset enligt avtal med staten. Regeringen bedömer att
resultatet mot denna bakgrund är rimligt.
Slutsatser
Regeringen beräknar bidrag för Svenska Röda Korset
med 515 000 kronor för verksamhet enligt avtal med
staten år 1998.
Bidrag till Centralförbundet
Folk och Försvar
Bidraget till Centralförbundet Folk och Försvar har
tidigare utgjort en anslagspost under anslaget för
funktionen Psykologiskt försvar.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Av Centralförbundets Folk och Försvar årsberättelse
framgår att en omfattande verksamhet bedrivits med
bl.a. informationskonferenser, kurser, studieresor och
studiebesök om säkerhetspolitiken och
totalförsvarsrelaterade frågor. Under det förlängda
verksamhetsåret har 69 arrangemang genomförts med
sammanlagt ca 3 730 deltagare.
Slutsatser
Regeringen beräknar bidrag för Centralförbundet Folk
och Försvar med 3 765 000 kronor för år 1998.
6.4 Anslag C 3
C 3. STATENS RÄDDNINGSVERK:
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER MOT
JORDSKRED OCH ANDRA NATUROLYCKOR
1995/96
Utgift
37 500
1
Därav
1996
Utgift
37 451
1997
Anslag
25 000
Utgifts
-
progno
s
20 000
1998
Förslag
25 000
1999
Beräkna
t
25 000
2000
Beräkna
t
25 000
1 Beloppen anges i tusental kronor
Medel utbetalas enligt de grunder som anges i 1986 års
kompletteringsproposition (prop. 1985/86:150, bet.
1985/86:FöU11 och FiU29, rskr. 1985/86:345 och 361)
om förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor. Regeringen har uppdragit åt Statens
geotekniska institut att ta fram ett fördjupat underlag om
behovet och konsekvenserna av en utökad roll för
myndigheten när det gäller ras- och skredfrågor.
Institutet skall också, i samråd med Räddningsverket,
analysera behovet av nationella skredriskkartor för
bebyggda och planlagda områden.
Regeringen beräknar medlen för anslaget till
25 000 000 kr för budgetåret 1998.
6.5 Anslag C 4
C 4. ERSÄTTNING FÖR VERKSAMHET VID
RÄDDNINGSTJÄNST M.M.
1995/96
Utgift
17 350
1
Därav
1996
Utgift
6 274
1997
Anslag
25 000
Utgifts
-
progno
s
15 000
1998
Förslag
20 000
1999
Beräkna
t
20 000
2000
Beräkna
t
20 000
1 Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget, som disponeras av Statens
räddningsverk, utbetalas vissa ersättningar till följd av
uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser,
bekämpningsoperationer till sjöss och för utredning av
allvarliga olyckor. Det statliga finansieringsansvaret är
styrt av räddningstjänstlagen.
Regeringen beräknar medlen för anslaget till
20 000 000 kronor budgetåret 1998.
7 Stödverksamhe
7.1 Verksamhetsområdets
omfattning
Inom verksamhetsområdet finns myndigheter och
verksamhet som har till huvudsaklig uppgift att stödja
Försvarsmakten.
Verksamheten inom verksamhetsområdet finansieras
antingen genom anslag över statsbudgeten, genom
avgifter eller genom en kombination av dessa båda
finansieringsformer.
I verksamhetsområdet ingår myndigheterna
Fortifikationsverket, Försvarets materielverk,
Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan,
Försvarets radioanstalt, Försvarets forskningsanstalt
samt Flygtekniska försöksanstalten.
I verksamhetsområdet ingår även anslaget D 6 Stöd
till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
1 281
877
956
968
979
1 000
7.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Regeringen bedömer att de i verksamhetsområdet
ingående myndigheterna i allt väsentligt har nått de
fastställda målen. En utförligare resultatbedömning
lämnas under respektive myndighetsavsnitt.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Regeringen finner att den ekonomiadministrativa
kompetensen inom myndigheterna har förbättrats.
Fortfarande finns dock vissa brister i redovisningen.
Regeringen kommer även i fortsättningen att lägga stor
vikt vid att myndigheternas ekonomiadministrativa
förmåga förbättras.
7.3 Fortifikationsverket
Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet
med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter
avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter.
Fortifikationsverkets verksamhet finansieras med
avgiftsinkomster. Verksamheten leds av en styrelse med
fullt ansvar.
Det övergripande målet för Fortifikationsverket är att
fastigheterna skall förvaltas så att
- god hushållning och hög ekonomisk effektivitet
uppnås,
- ändamålsenliga mark-, anläggnings- och
lokalresurser kan tillhandahållas till
konkurrenskraftiga villkor,
- fastigheternas värden långsiktigt tas till vara.
Fortifikationsverket skall inom ramen för de
övergripande målen anpassa sin verksamhet till
förändrade förutsättningar under
försvarsbeslutsperioden. Ambitionen när det gäller
miljöarbetet skall i tillämpliga delar motsvara den som
gäller för andra stora fastighetsförvaltare.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att för budgetåret 1998 låta
Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler
intill ett sammanlagt belopp av 4 miljarder kronor.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Fortifikationsverkets omsättning för budgetåret 1995/96
uppgick till 2 939 871 000 kronor. Statskapitalet
uppgick till 11 143 278 000 kronor. Avkastningsränta
om åtta procent på detta kapital har inbetalats till
statsverket.
Fortifikationsverket har fram till budgetåret 1995/96
ägnat ett omfattande arbete åt att utveckla den egna
organisationen när det gäller bl.a. ansvarsfördelning
med anledning av den genomförda
organisationsförändringen, verksamhets-, kompetens-
och organisationsutveckling i övrigt, IT-strategi och
verkets resultatredovisning. De uppställda målen i dessa
avseenden har i huvudsak nåtts.
Omfattningen av anskaffningsverksamheten under
budgetåret har minskat i förhållande till budgetåret
1994/95 och andelen ombyggnad har ökat på bekostnad
av andelen nyanskaffning.
Orsaken till dessa förhållanden är dels en ökad
medvetenhet hos hyresgästerna om lokalutnyttjandets
reella kostnader och en önskan att minimera dessa, dels
osäkerhet inför 1996 års totalförsvarsbeslut.
Omslutningen uppgick till 1 158 miljoner kronor, varav
282 miljoner avser anslagsfinansierade anläggningar.
Övriga investeringar finansierades med lån i
Riksgäldskontoret.
Anskaffningarna har i huvudsak genomförts enligt
upprättade planer och enligt överenskomna kostnader
och produktionstider.
Den totala omslutningen för verksamhetsgrenen
underhåll och drift uppgick under budgetåret 1995/96
till cirka 4 200 miljoner kronor. Häri ingår
Försvarsmaktens kostnader för underhåll och drift.
Härav utgjorde 2 260 miljoner kronor kapitalkostnader,
1 762 miljoner kronor kostnader för underhåll och drift
och 197 miljoner kronor Fortifikationsverkets interna
administration.
Fortifikationsverket har genomfört det underhåll som
erfordras för att bibehålla fastigheternas funktioner och
värden.
Fortifikationsverket har prioriterat avyttrings-
verksamheten bl.a. genom att inrätta en avyttringsenhet
och genom kompetensutveckling av personalen.
Avyttringar som följer av 1992 års försvarsbeslut har i
stort sett slutförts.
Vid utgången av budgetåret 1995/96 pågick 172
avyttringsprojekt. Under budgetåret har 75 avyttringar
slutförts. Förberedelser för avyttringar som följer av
1996 års totalförsvarsbeslut har påbörjats.
Verksamheten har karaktäriserats av god
affärsmässighet. Marknadsmässiga ersättningar har
erhållits.
Resultatet av avyttringsverksamheten uppgick för
budgetåret 1995/96 till cirka 70 miljoner kronor.
BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET
AVGIFTSBELAG
D VERKSAMHET
(TUSENTAL
KRONOR)
INTÄKTER
KOSTNADE
R
RESULTAT
(INTÄKT -
KOSTNAD)
KOSTNA
DS
TÄCKNI
NG
% 1
Utfall
1995/96
2 939
871
1 458
913
1480
958
202
varav 1996
1 994
130
1 042
907
951 223
191
Prognos
1997
2 876
300
1 883
030
993 270
153
Budget 1998
5 167
865
4 270
960
896 905
121
Beräknat
1999
5 000
000
Beräknat
2000
5 000
000
1 Den höga kostnadstäckningen t.o.m år 1997 beror på att
Fortifikationsverket har ett avkastningskrav från regeringen
uppgående till åtta procent av statskapitalet. Minskningen i
kostnadstäckning år 1998 beror på att Fortifikationsverkets
omslutning fördubblas med anledning av att resurser för drift och
underhåll av fastigheter har tillförts.
Investeringsplan
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
inriktningen av Fortifikationsverkets investeringsplan
för perioden 1998-2000 enligt följande.
INVESTERINGSPLAN
(MILJONER
KRONOR)
PROGNO
S 1997
BUDGET
1998
BERÄKNA
T 1999
BERÄKNA
T 2000
Investeringar,
anslagsfinansier
ade
- Fastigheter,
nybyggnation
- Fastigheter,
ombyggnation
Investeringar,
lånefinansierade
- Fastigheter,
nybyggnation
- Fastigheter,
ombyggnation
- Markanskaffni
ng
Nybyggnad,
förskottshyra
120,0
90,0
250,0
460,0
10,0
0
100,0
150,0
610,0
380,0
20,0
50,0
160,0
50,0
410,0
330,0
20,0
50,0
90,0
80,0
170,0
320,0
10,0
0
Summa
investeringar
930,0
1 310,0
1 020,0
670,0
Finansiering
- anslag
- lån
- förskottshyra
220,0
710,0
0
250,0
1
010,0
50,0
210,0
760,0
50,0
170,0
500,0
0
Summa
finansiering
930,0
1 310,0
1 020,0
670,0
Regeringens bedömning med anledning
av revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket anger i sin revisionsrapport bl.a.
följande angående resultatredovisningen.
Fortifikationsverket har till viss del uppmärksammat
och anpassat årets resultatredovisning i enlighet med
tidigare rekommendationer från Riksrevisionsverket.
Det finns dock fortfarande brister i
resultatredovisningen.
Enligt Riksrevisionsverket medför dessa brister att
det är svårt att bedöma Fortifikationsverkets
måluppfyllelse. Resultatredovisningen bör därför
utvecklas och struktureras ytterligare.
Regeringen anser att Fortifikationsverkets
resultatredovisning har blivit mera ändamålsenlig men
att brister kvarstår. Regeringen kommer därför att noga
följa utvecklingsarbetet i detta avseende inom
Fortifikationsverket. Regeringskansliet har dock utöver
resultatredovisningen bl.a. genom mål- och
resultatdialogen med Fortifikationsverket haft tillgång
till annan information om verkets resultat. Detta gör att
regeringen har kunnat bedöma verkets målupp-fyllelse.
Slutsatser
Regeringen bedömer med utgångspunkt från
Fortifikationsverkets årsredovisning och information
som har inhämtats på annat sätt att verksamheten under
budgetåret 1995/96 har genomförts med gott resultat.
7.4 Försvarets materielverk
Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad central
förvaltningsmyndighet med uppgift att anskaffa,
vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter
på uppdrag av Försvarsmakten samt att inom detta
område stödja Försvarsmaktens verksamhet.
Verksamheten leds av en styrelse med fullt ansvar.
Myndigheten biträder Försvarsmakten i fråga om
långsiktig materielförsörjningsplanering samt
materielsystemkunskap. Försvarets materielverk får
inom sitt verksamhetsområde även tillhandahålla tjänster
åt andra myndigheter än Försvarsmakten.
Det övergripande målet för Försvarets materielverk
är att genom en kostnadseffektiv och säker
materielanskaffning bidra till att stärka den samlade
försvarsförmågan.
Försvarets materielverk skall inom ramen för det
övergripande målet anpassa verksamheten till
förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden
fram till år 2001. Av särskild betydelse är att ytterligare
förbättra affärsmässigheten i upphandlingen samt att
bistå Försvarsmakten i dess planering för förmåga till
anpassning. Försvarets materielverk skall öka sin
medverkan i det internationella materielsamarbetet.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att tillgodose Försvarets materielverks behov
av rörelsekapital, intill ett sammanlagt belopp om högst
34 miljarder kronor för budgetåret 1998, genom en
kredit i Riksgäldskontoret. Krediten avser såväl
finansieringen av fakturering för slutförda prestationer,
s.k. milstolpsfakturering, som finansiering av
utestående förskott och den interna verksamheten.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Försvarets materielverk redovisar i årsredovisningen för
budgetåret 1995/96 resultatet av verkets
effektiviseringsprogram, MÅL 96, som innebar att
materielverket under treårsperioden budgetåren 1993/94
till 1995/96 skulle minska sina årliga driftskostnader
med 295 miljoner kronor (motsvarande 25%).
Materielverket har uppfyllt detta besparingskrav, och
har under budgetåret utöver MÅL 96 genomfört
besparingar på 84 miljoner kronor. Detta har
åstadkommits bl.a. genom att minska antalet
helårsanställda med ca 450 personer. Dessa besparingar
har kommit Försvarsmakten till del i form av lägre
priser.
Försvarets materielverk har i årsredovisningen vidare
redovisat hur många leveranser som har skett under
budgetåret, vilket utgör en uppskattning av verkets
leveranssäkerhet. Av redovisningen framgår att 49% av
antalet leveranser, motsvarande 77% av värdet, har
skett enligt vad som planerats.
Försvarets materielverks verksamhet har under
budgetåret 1995/96 varit uppdelad på följande
verksamhetsgrenar: Materielprodukter, Stöd till
Försvars-makten, Reservmaterielförsörjning,
Drivmedelsförsörjning, Internationell verksamhet samt
Övrigt. Verksamhetsgrenen Materielprodukter står för
92 % av kostnaderna. Kostnaderna uppgick till 29 073
miljoner kronor och intäkterna var 29 552 miljoner
kronor. Resultatet var sålunda ett överskott på 479
miljoner kronor.
För budgetåret 1997 har regeringen beslutat om att
verksamheten skall indelas och redovisas i
verksamhetsgrenarna Ledning av Försvarets
materielverk, Ledningsstöd, Anskaffning och Driftstöd.
BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET
AVGIFTSBELAGD
VERKSAMHET
(MILJONER
KRONOR)
INTÄKTER
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
29 552
29 073
479
102
varav 1996
21 243
20 462
781
104
Prognos
1997
25 196
25 151
45
100
Budget 1998
24 500
24 500
0
100
Beräknat
1999
26 500
Beräknat
2000
26 000
För åren 1998, 1999 och 2000 finns en ökad osäkerhet
till följd av övergången till s.k. milstolpsfakturering vid
slutförda prestationer istället för samlingsfakturering
som baseras på upparbetade kostnader.
Investeringsplan
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
inriktningen av Försvarets materielverks
investeringsplan för perioden 1998-2000 enligt följande.
INVESTERINGSPLAN
(MILJONER
KRONOR)
TOTAL
KOSTNA
D
PROGN
OS
1997
BUDGE
T
1998
BERÄKN
AT 1999
BERÄKN
AT 2000
Investering
ar
- Förvaltn.
-ändamål
övrigt
- Provplats
er
- Teknisk
referens-
anläggni
ng
- Uppgrad.
Teknisk
plattform
FMV
- Dokumen
t-system
- COTS,
ersättnin
g för PLS
140,5
349,3
6,4
110,5
30,0
150,0
38,0
89,0
5,5
10,5
0
0
33,3
90,3
0,3
75,0
0
25,0
34,5
85,0
0,3
25,0
20,0
50,0
34,7
85,0
0,3
0
10,0
75,0
Summa
investering
ar
786,7
143,0
223,9
214,8
205,0
Finansierin
g
- lån
786,7
143,0
223,
9
214,8
205,0
Summa
finansiering
786,7
143,0
223,9
214,8
205,0
Regeringens bedömning med anledning
av revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverkets bedömning är att årsredovisningen
med komplettering i allt väsentligt är rättvisande.
Riksrevisonsverket konstaterar att materielverkets
årsredovisning förbättrats vad avser de finansiella
delarna, medan resultatredovisningen däremot inte i alla
delar är tillfredsställande. Regeringen avser att noga
följa det utvecklingsarbete som pågår för att förbättra
resultatredovisningen vid Försvarets materielverk.
Övrigt
Försvarsmakten tillämpar anslagsförordningen
(1992:670) fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1997. Eftersom
anslagsförordningen endast medger anslagsbelastning
för prestation som erhållits har Försvarets materielverk
övergått till fakturering vid slutförda prestationer, s.k.
milstolpsfakturering, i stället för den tidigare
samlingsfaktureringen, som baserades på vid respektive
tidpunkt upparbetade kostnader. Detta har medfört ett
ökat behov av rörelsekapital för materielverket.
Regeringen uppdrog i september 1996 åt
Riksrevisionsverket att utreda Försvarets materielverks
behov av rörelsekapital. Regeringen har vidare
uppdragit åt materielverket att redovisa verkets behov
av rörelsekapital såväl för budgetåret 1998 som på lång
sikt. Försvarets materielverk bedömer att verkets behov
av rörelsekapital för år 1998 kan punktvis komma att
uppgå till högst 15 miljarder kronor.
Materielverket behöver en kredit för att finansiera
uteliggande förskott till industrin. Denna kredit bör
uppgå till högst 18 miljarder kronor. Därutöver har
materielverket alltsedan övergången till
avgiftsfinansiering haft en kredit för att finansiera den
interna verksamheten. Detta behov kvarstår och uppgår
till ca 850 miljoner kronor.
Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar
regeringen att tillgodose Försvarets materielverks behov
av rörelsekapital uppgående till högst 34 miljarder
kronor för budgetåret 1998 genom en kredit i
Riksgäldskontoret. Detta innefattar såväl behovet av
kredit för milstolpsfakturering som materielverkets
kredit för utestående förskott samt verkets behov av
kredit för den interna verksamheten.
Regeringen uppmärksammade under budgetåret
1995/96 vissa frågor kring affärsmässigheten i
materielverkets upphandlingar och gav i
regleringsbrevet för år 1997 materielverket i uppdrag att
genomföra stickprovsundersökningar inom hela verket
för att undersöka upphandlingarnas överensstämmelse
med regelverket samt affärsmässigheten i övrigt.
En särskild utredare har utsetts för att utreda
möjligheterna att omlokalisera delar av materielverkets
verksamhet till Arboga. Utredaren redovisade sitt
förslag till regeringen den 18 augusti 1997. Utredaren
har redovisat möjligheter att överföra befintlig eller
planerad verksamhet som omfattar ett 150-tal tjänster
till Arboga. Förslaget rör bl.a. tjänster vid Försvarets
materielverk och Försvarsmakten. Regeringen avser att
fatta beslut i frågan under hösten 1997.
Försvarets materielverk har stora uteliggande
beställningar hos utländsk försvarsindustri med
åtföljande valutaberoende. För att finna möjliga
lösningar att minska valutarisken har regeringen gett
Riksgäldskontoret i uppdrag att i samarbete med
Försvarets materielverk föreslå en modell för hantering
av valutaflöden och valutarisker, i första hand för
materielverket. Den första etappen av uppdraget skall
redovisas i december 1997.
Slutsatser
Regeringen förutsätter att de ovan redovisade värdena
på leveranssäkerhet kan höjas när myndigheten
successivt anpassar sig till det nya styrsystemet,
avgiftsfinansieringen och ändrade
ekonomiadministrativa rutiner. Det bör bl.a. vara
möjligt att eliminera nu förekommande eftersläpning av
rapportering och fakturering efter det att leverans skett.
Regeringen anser att det är av stor vikt att Försvarets
materielverk och Försvarsmakten vidtar åtgärder för att
förbättra måluppfyllelsen i detta avseende under
budgetåret 1998 .
Prioriteringarna under budgetåret 1998 är att
förbättra affärsmässigheten i upphandlingarna och att
förbättra leveranssäkerheten.
7.5 Anslag D 1
D 1. TOTALFÖRSVARETS PLIKTVERK
1995/96
Utgift
295 466
1
Anslag
s-
sparan
de
29 943
Därav
1996
Utgift
197 892
1997
Anslag
225 484
Utgifts
-
progno
s
250 300
1998
Förslag
231 750
1999
Beräkna
t
238 139
2000
Beräkna
t
244 715
1 Beloppen anges i tusental kronor
Totalförsvarets pliktverks huvudsakliga uppgifter
regleras i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Det övergripande målet för Totalförsvarets pliktverk
är att ge myndigheter och andra som har
bemanningsansvar inom totalförsvaret stöd och service i
frågor avseende bemanning med totalförsvarspliktiga
som skrivs in för värnplikt eller civilplikt. Stöd och
service skall även lämnas till de bemanningsansvariga i
fråga om totalförsvarspliktigas tjänstgöring och
redovisning av annan personal inom totalförsvaret.
Totalförsvarets pliktverk skall mönstra, skriva in och
krigsplacera totalförsvarspliktiga enligt lagen om
totalförsvarsplikt.
Totalförsvarets pliktverks verksamhet har för
innevarande budgetår indelats i följande
verksamhetsgrenar: Mönstring, Antagningsprövning
och Inskrivning, Stöd under tjänstgöring, Stöd till
krigsorganisationen samt Övrig verksamhet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Totalförsvarets pliktverk ansvarar för mönstring och
inskrivning av totalförsvarspliktiga och har 1 juni 1995 -
31 december 1996 mönstrat 73 163 män och
antagningsprövat 755 kvinnor. Totalförsvarets
pliktverks mål att mönstra och antagningspröva 79 965
totalförsvarpliktiga har ej uppfyllts dels på grund av att
personer som har kallats till mönstring har uteblivit och
inte kunnat nås genom efterspaning, dels på grund av att
mönstringstillfällen har senarelagts av sociala skäl.
Totalförsvarets pliktverk kallade 54 734
totalförsvarspliktiga till grundutbildning, varav 51 834
för värnplikt och 2 900 för civilplikt. Under budgetåret
påbörjade 52 271 sin totalförsvarsplikt och 7 049 avbröt
densamma.
Totalförsvarets pliktverks stöd till
krigsorganisationen omfattar annan utredning än
mönstring, krigsplacering och utsändning av order,
ändrad krigsplacering, ändringar till följd av
omorganisation av Försvarsmaktens krigsförband,
uppföljning av personaltillgångar och prognoser och
statistik.
Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivits
med sådan inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt
har uppnåtts.
BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET
UPPDRAGS-
VERKSAMHET
(TUSENTAL
KRONOR)
INTÄKTER)
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
73 749
76 809
-3 059
96
varav 1996
52 505
56 810
-4 305
92
Prognos
1997
62 800
62 800
0
100
Budget 1998
61 000
64 500
-3 500
95
Beräknat
1999
61 000
Beräknat
2000
61 000
Investeringsplan
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
inriktningen av Totalförsvarets pliktverks
investeringsplan för perioden 1998-2000 enligt följande.
INVESTERINGSPLAN
(MILJONER
KRONOR)
TOTAL
KOSTNA
D
PROGNO
S 1997
BUDG
ET
1998
BERÄKN
AT 1999
BERÄKN
AT 2000
Investering
ar
- utv. PLIS
- övrigt
177,5
74,4
70,0
21,6
30,0
11,0
0
11,0
0
11,0
Summa
investering
ar
251,9
91,6
41,0
11,0
11,0
Finansierin
g
- lån
251,9
91,6
41,0
11,0
11,0
Summa
finansiering
251,9
91,6
41,0
11,0
11,0
Slutsatser
Totalförsvarets pliktverk har lämnat underlag för
fördjupad prövning för budgetåren 1998-2001.
Sammantaget innebär regeringens bedömning att
inriktningen av verksamheten för Totalförsvarets
pliktverk i stora delar kan bygga på den verksamhet
som hittills bedrivits. Frågan om avgiftsfinansiering av
vissa tjänster hos Totalförsvarets pliktverk är föremål
för överväganden inom Regeringskansliet.
Regeringen beräknar medlen för Totalförsvarets
pliktverk till 231 750 000 kronor budgetåret 1998.
7.6 Anslag D 2
D 2. FÖRSVARSHÖGSKOLAN
1995/96
Utgift
24 842
1,
2
Anslag
s-
sparan
de
10 970
Därav
1996
Utgift
23 249
2
1997
Anslag
18 395
Utgifts
-
progno
s
28 200
1998
Förslag
36 603
1999
Beräkna
t
37 667
2000
Beräkna
t
38 733
1 Beloppen anges i tusental kronor
2 Beloppet avser summan av de tidigare anslagen B 3 Militärhögskolan
och G 5 Försvarshögskolan
Försvarshögskolan bildades den 1 januari 1997 genom
en sammanslagning av tidigare Militärhögskolan och
Försvarshögskolan.
Det övergripande målet för Försvarshögskolan är att
genom utbildning och forskning stödja totalförsvarets
kompetensuppbyggnad och chefsutveckling av såväl
militär som civil personal.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
F.d. Militärhögskolan
Regeringen bedömer att verksamheten har bedrivits i
enlighet med angiven inriktning.
F.d. Försvarshögskolan
Regeringen bedömer att verksamheten motsvarar de
krav regeringen ställt på myndigheten. Mål och uppdrag
i regleringsbrevet har uppfyllts och återrapporterats.
BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET
UPPDRAGS-
VERKSAMHET
(TUSENTAL
KRONOR)
INTÄKTER
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
300 794
299 031
1 763
100
varav 1996
210 538
210 344
14
100
Prognos
1997
226 736
229 488
-2 752
99
Budget 1998
235 351
252 239
-16
888
93
Beräknat
1999
251 486
Beräknat
2000
253 656
Investeringsplan
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
inriktningen av Försvarshögskolans investeringsplan för
perioden 1998-2000 enligt följande.
INVESTERINGSPLAN
(MILJONER
KRONOR)
PROGNO
S 1997
BUDGET
1998
BERÄKN
AT 1999
BERÖKN
AT 2000
Investeringar
- tillgångar som
används i
verksamheten
6,9
6,6
6,8
6,8
Summa
investeringar
6,9
6,6
6,8
6,8
Finansiering
- lån
6,9
6,6
6,8
6,8
Summa
finansiering
6,9
6,6
6,8
6,8
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser (Militärhögskolan)
Riksrevisionsverket har riktat invändningar mot f.d.
Militärhögskolans årsredovisning. Årets
kapitalförändring är inte rättvisande beroende på
felaktig redovisning av intäkter i den avgiftsfinansierade
verksamheten. Bokförda intäkter om cirka 29 miljoner
kronor avseende uppdrag från Försvarsmakten
motsvarar inte avtalad och genomförd verksamhet.
Dessa medel borde i stället ha bokförts som förskott
från kund (så har sedermera skett). Militärhögkolan
redovisar därmed enligt Riksrevisionsverket intäkter
som ännu inte motsvaras av upparbetade kostnader
under perioden. Redovisningen ger därför inget
rättvisande resultat.
Utöver denna huvudinvändning anför
Riksrevisionsverket bl.a. att internkontrollen under året
inte fungerat på ett tillfredsställande sätt med fel och
brister i redovisningen som följd. Verket konstaterar
också att Militärhögskolan tidigare redovisat att åtgärder
skall vidtas för att förbättra resultatredovisningen, men
att de flesta av dessa åtgärder trots detta inte
genomförts.
Regeringen ser allvarligt på Riksrevisionsverkets
kritik mot Militärhögskolan. Bristerna visar att det
behövs en förbättrad dialog mellan Försvarsmakten och
Försvarshögskolan i syfte att förtydliga rollerna. Sedan
Militärhögskolan har avvecklats har den nya
Försvarshögskolan för Försvarsdepartementet redovisat
hur verksamheten framgent kommer att
produktionsledas och ekonomistyras. Denna ordning
bedöms av regeringen innebära klara förbättringar och
att ovanstående brister kan avhjälpas.
Regeringen kommer att noga följa upp att de brister
som Riksrevisionsverket påtalat undanröjs. Särskild vikt
kommer att läggas vid utvecklandet av dialogen mellan
Försvarshögskolan och Försvars-makten samt med
övriga beställare.
Övrigt
För år 1997 har regeringen beslutat att verksamheten
vid Försvarshögskolan skall indelas i
verksamhetsgrenarna Högre chefsutbildning för
totalförsvaret, Militär chefs- och specialistutbildning,
Civil chefs- och specialistutbildning samt Forskning och
utveckling. I 1997 års regleringsbrev angav också
regeringen att det är angeläget dels att den del av
verksamheten som vänder sig till en kvalificerad
internationell deltagarkrets får en distinkt identitet, dels
att utrikespolitisk kompetens finns i verksamheten.
Försvarshögskolan har i 1997 års regleringsbrev fått
uppdraget att slutföra de delar av
organisationskommitténs för Försvarshögskolan
(dir.1996:75) uppgifter, som rör dels forskningens
styrning och finansiering, dels finansieringen av skolans
verksamhet.
Försvarshögskolan har lämnat en särskild
redovisning om informationskrigföring och därvid
begärt ett årligt belopp om 2,5 miljoner kronor för detta
ändamål.
Försvarshögskolans förslag
Forskningens inriktning och styrning
Den forskning som nu byggs upp vid Försvarshögskolan
bör koncentreras mot områden som är viktiga vid
skolan. Samarbetet med olika högskolor kommer att
öka. Varje institution bör få en professur och en
rekryteringstjänst som huvudsakligen finansieras med
medel för grundforskning.
Beslut om inriktning av forskningen skall fattas av
Försvarshögskolans institutioner. Den övergripande
ledningen av forskningen vid Försvarshögskolan
kommer under rektor att utövas av den nya Forsknings-
och utbildningsnämnden.
I dag finansieras grundforskningen vid fyra av
skolans sex institutioner genom uppdrag från
Försvarsmakten. För institutionerna för civil beredskap
resp. strategi kan finansieringen inte ske genom uppdrag
från Försvarsmakten eftersom denna verksamhet har
inriktning mot totalförsvar, militärhistoria och
säkerhetspolitik. Regeringen bör enligt
Försvarshögskolan anvisa medel via Försvarsmakten,
Överstyrelsen för civil beredskap och Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet). En sådan styrning lägger
grunden för en tydligare koppling mellan
uppdragsgivare och uppdragstagare samt ger
långsiktighet och stabilitet i finansieringen av
grundforskningen vid Försvarshögskolan.
Med kringkostnader för administrativt stöd, resor
m.m., kan totalkostnaden för
grundforskningskompetens beräknas till 3 miljoner
kronor per institution, dvs. totalt 18 miljoner kronor för
de sex institutionerna. Övrig forskning skall även
fortsättningsvis finansieras genom uppdrag förutom den
del som regeringen liksom tidigare finansierar genom
anslag.
Finansiering av övrig verksamhet vid
Försvarshögskolan
För- och nackdelar med anslags- respektive
avgiftsfinansiering av Försvarshögskolans övriga
verksamhet har analyserats. Härvid har framkommit att
kostnadsmedvetenheten, styrning, inriktning, offerering
och fakturering av verksamheten samt behovsprövning
av densamma ökar och blir tydligare med
avgiftsfinansiering av verksamheten.
En förutsättning för avgiftsfinansiering av de i dag
anslagsfinansierade områdena är att Överstyrelsen för
civil beredskap, Försvarsmakten och Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet) tilldelas medel för att kunna
göra beställningar inom dessa områden.
Fr.o.m. budgetåret 1999 bör, enligt
Försvarshögskolan, den nu aktuella verksamheten i sin
helhet kunna finansieras med avgifter under
förutsättning att Överstyrelsen för civil beredskap,
Försvarsmakten och Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet) ”tecknar avtal” om utbildning
inom respektive område med Försvarshögskolan och att
Försvarshögskolans nuvarande medel, som är i
anslagsform, fördelas till Försvarsmakten,
Överstyrelsen för civil beredskap och Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet). Förslaget innebär därmed inte
ökade kostnader för myndigheters och andra
organisationers deltagande i utbildningen.
Enligt Försvarshögskolan bör verksamheten vid
Institutionen för Högre Totalförsvarsutbildning under
budgetåret 1998 vara anslagsfinansierad med inriktning
att bli avgiftsfinansierad. Tiden fram till nästa
budgetprocess bör användas till att ta fram styrformer,
som är anpassade för avgiftsfinansiering. Det är
avsikten att detta arbete skall utföras i nära samarbete
med de framtida uppdragsgivarna.
Regeringens bedömning
Grundforskningen bör i likhet med vad som gäller för
högskolor och universitet finansieras via anslag. Medel
har därför avsatts inom anslaget med 18 miljoner
kronor för denna uppgift. Medel har tillförts från
anslaget A 1 Försvarsmakten och anslaget B 1
funktionen Civil ledning. Härigenom styrs denna
verksamhet på likartat sätt som inom högskolesektorn
samtidigt som långsiktighet och stabilitet uppnås.
Regeringen bedömer att den föreslagna inriktningen av
forskningen vid Försvarshögskolan i princip kan godtas.
Vad gäller styrning och finansiering av övrig
verksamhet inklusive övrig forskning kan det visserligen
rent principiellt finnas vissa fördelar med
Försvarshögskolans förslag. Men det finns även
svårigheter och problem med förslaget. Regeringen
lämnar därför inte nu några förslag till riksdagen om
ytterligare förändringar. Frågan om hur den framtida
styrningen och finansieringen skall utformas kommer att
bli föremål för fortsatt beredning inom
Regeringskansliet. Regeringen avser, i enlighet med
totalförsvarsbeslutet år 1996, att se till att utbildning i
säkerhetspolitik och totalförsvar av personal i ledande
befattningar inom totalförsvaret kan genomföras på en
hög ambitionsnivå.
Regeringen anser att informationskrigföring är ett
ämnesområde som väl passar in i Försvarshögskolans
verksamhet som totalförsvarsmyndighet. Regeringen
har därför beräknat att 2,5 miljoner kronor förs från
anslaget A 1 Försvarsmakten till Försvarshögskolan för
detta ändamål.
Slutsatser
Regeringen bedömer att sammanslagningen av f.d.
Försvarshögskolan och f.d. Militärhögskolan redan har
gett avsedda synergieffekter. Försvarshögskolan bedöms
kunna ge myndigheter och personal inom totalförsvaret
en god och erforderlig kompetensutveckling.
Regeringen beräknar medel för Försvarshögskolan
med 36 603 000 kronor för år 1998.
7.7 Anslag D 3
D 3. FÖRSVARETS RADIOANSTALT
1995/96
Utgift
607
995
1
Anslags
-
kredit
3 775
Därav
1996
Utgift
422
771
1997
Anslag
423
569
Utgifts-
prognos
424 000
1998
Förslag
428
667
1999
Beräkna
t
437
624
2000
Beräkna
t
446
071
1 Beloppen anges i tusental kronor
Försvarets radioanstalt är en central förvaltnings-
myndighet med uppgift att bedriva signalspaning.
Verksamheten bedrivs enligt den inriktning som
regeringen, Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare
anger. Försvarets radioanstalt skall också utveckla
teknisk materiel och metoder som behövs för att bedriva
denna verksamhet.
Försvarsutskottet kommer att informeras om
verksamheten i särskild ordning.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
En särskild resultatundersökning har gjorts genom
informationsvärdering hos kunderna. Regeringen
bedömer att verksamhetsmålen för budgetåret 1995/96
har uppnåtts.
Slutsatser
Regeringen bedömer att verksamheten kan fortsätta i
enlighet med inlämnat budgetförslag för år 1998.
Försvarets underrättelsenämnd har tillstyrkt
radioanstaltens budgetunderlag. Regeringen beräknar
medlen för Försvarets radioanstalt till
428 667 000 kronor budgetåret 1998.
7.8 Anslag D 4
D 4. FÖRSVARETS FORSKNINGSANSTALT
1995/96
Utgift
172 178
1
Anslag
s-
sparan
de
3 953
Därav
1996
Utgift
122 174
1997
Anslag
121 280
Utgifts
-
progno
s
125 233
1998
Förslag
137 343
1999
Beräkna
t
130 934
2000
Beräkna
t
134 631
1 Beloppen anges i tusental kronor
Försvarets forskningsanstalt är en i huvudsak
avgiftsfinansierad myndighet med uppgift att bedriva
forskning och utredningsarbete för totalförsvaret samt
till stöd för nedrustning och internationell säkerhet.
Anslagsmedel används för områdena NBC-forskning
och Försvars- och säkerhetspolitik samt föreslås
engångsvis användas under budgetåret 1998 för sanering
efter forskning kring explosivämnen.
Myndigheten skall också verka för att synergieffekter
mellan civil och militär forskning samt nationell och
internationell forskning tillvaratas. Försvarets
forskningsanstalt skall i samverkan med
uppdragsgivarna inom totalförsvaret verka för att denna
resurs nyttiggörs även för samhällsektorer utanför
totalförsvaret.
Det övergripande målet för Försvarets
forskningsanstalt är att med beaktande av krav på
relevans och vetenskaplig kvalitet bedriva forskning och
utredningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för
nedrustning och internationell säkerhet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Försvarets forskningsanstalt anger i sin årsredovisning
att ett betydande antal för totalförsvaret viktiga
forskningsresultat har nåtts samtidigt som en bred
kompetensutveckling skett, vilket skapar grund för
framtida handlingsfrihet av vikt inte minst för
totalförsvarets anpassning. De uppdrag som erhållits
från kunderna har med några få undantag genomförts.
Forskningsanstalten framhåller att den
effektiviseringsprocess som startade under budgetåret
1994/95 och som har slutförts under budgetåret 1995/96
har fått genomslag på de priser som debiterats mot
kunderna.
Forskningsanstalten pekar på att det ekonomiska
resultatet för budgetåret 1995/96 är gott, särskilt som
det belastats med engångskostnader för avveckling av
personal och lokaler.
Försvarets forskningsanstalts verksamhet är uppdelad
på följande verksamhetsgrenar: Försvars- och
säkerhetspolitik, Utformning av militärt försvar och
civil beredskap, Vapen och skydd, Sensorer,
Ledningssystem, Telekrig, Människan i totalförsvaret,
Skydd mot N-, B- och C-stridsmedel samt forskning för
övriga samhällssektorer. De totala intäkterna uppgick
till ca 943 miljoner kronor och de totala kostnaderna till
ca 939 miljoner kronor, vilket ger ett resultat på ca 4
miljoner kronor.
BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET
UPPDRAGS-
VERKSAMHET
(TUSENTAL
KRONOR)
INTÄKTER
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
753
000
749 000
4 000
101
varav 1996
528
000
527 000
1 000
100
Prognos
1997
545
000
543 000
2 000
100
Budget 1998
545
000
543 000
2 000
100
Beräknat
1999
545
000
Beräknat
2000
545
000
Investeringsplan
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
inriktningen av Försvarets forskningsanstalts
investeringsplan för perioden 1998-2000 enligt följande.
INVESTERINGSPLAN
(MILJONER
KRONOR)
PROGNOS
1997
BUDGET
1998
BERÄKNA
T 1999
BERÄKNA
T 2000
Investeringar i
tillgångar som
används i
verksamheten
61,0
71,0
69,0
73,0
Summa
investeringar
61,0
71,0
69,0
73,0
Finansiering
- lån
61,0
71,0
69,0
73,0
Summa
finansiering
61,0
71,0
69,0
73,0
Övriga överväganden
Försvarets forskningsanstalt bedriver på
Försvarsdepartementets uppdrag ett 30-tal
forskningsprojekt inom verksamhetsgrenen Försvars-
och säkerhetspolitik. Studier genomförs avseende
försvarets möjligheter till anpassning, den breddade
hotbilden, öststatsstudier, Europeiska
säkerhetsstrukturer och internationella insatser.
Studierna inom dessa områden fortsätter och kommer
bl.a. att utgöra underlag inför den säkerhetspolitiska
kontrollstationen år 1998.
Sverige har sedan flera decennier hållit en hög profil
i internationellt nedrustningsarbete. Detta gäller inte
minst kärnvapenområdet. Den för en liten stat unika
kunskap som Sverige besitter har varit en förutsättning
för den respekt som landet åtnjutit i detta sammanhang.
Regeringen avser även fortsättningsvis ta initiativ inom
nedrustningsområdet. Försvarets forskningsanstalt
kommer som ett led i det svenska nedrustningsarbetet
att genomföra ett seminarium i syfte att studera
förutsättningarna för ett eventuellt verifikationssystem
för ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart
material.
Regeringen har jämfört med den bedömning av
verksamheten som gjordes i anslutning till
myndighetens fördjupade anslagsframställning som
lämnades år 1996 också beräknat ett engångsbelopp, för
sanering efter forskning kring explosivämnen i Ursvik,
som överförts från medel som tidigare inplanerats för
Försvarsmakten. Det är avsikten att eventuella medel
för sanering som inte förbrukas skall återföras till
Försvarsmakten.
Slutsatser
Resultatet av verksamheten under budgetåret 1995/96
har varit gott såväl verksamhetsmässigt som
ekonomiskt.
De mål som regeringen har satt upp för
verksamheten under budgetåret 1995/96 har uppnåtts.
Regeringen beräknar medlen för Försvarets
forskningsanstalt till 137 343 000 kronor budgetåret
1998.
7.9 Anslag D 5
D 5. FLYGTEKNISKA FÖRSÖKSANSTALTEN
1995/96
Utgift
32 323
1
Anslag
s-
sparan
de
2 921
Därav
1996
Utgift
27 540
1997
Anslag
30 710
Utgifts
-
progno
s
30 000
1998
Förslag
31 773
1999
Beräkna
t
32 755
2000
Beräkna
t
33 770
1 Beloppen anges i tusental kronor
Flygtekniska försöksanstalten är en i huvudsak
avgiftsfinansierad myndighet med uppgift att främja
utvecklingen av flygtekniken inom landet. Flygtekniska
försöksanstalten är riksmätplats för tryck enligt
förordningen (1989:527) om riksprovplatser och
riksmätplatser.
Flygtekniska försöksanstalten finansieras med
avgiftsinkomster och anslag. Verksamheten leds av en
styrelse med fullt ansvar.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Flygtekniska försöksanstaltens omsättning uppgick för
budgetåret 1995/96 till 169,6 miljoner kronor, en
ökning på 12-månadersbasis från föregående budgetår
med cirka 8,5 miljoner kronor. Resultatet ökade från en
nollnivå till drygt en miljon kronor. Verksamheten var
under budgetåret uppdelad på följande
verksamhetsgrenar: Gemensamt, Aerodynamik,
Struktur- och materialteknik, Flygsystemteknik,
Akustik, Vindenergiverksamhet.
Flygtekniska försöksanstalten har under budgetåret
1995/96 följt upp och ytterligare reducerat
verksamhetens omkostnader. Sammantaget bedömer
Flygtekniska försöksanstalten att en årlig
nettokostnadsbesparing på 4-5 procent uppnåtts.
Den försvarsanknutna verksamheten på
aerodynamiksidan dominerades under budgetåret
1995/96 av arbeten med anknytning till flygplan JAS 39
Gripen.
Verksamheten inom teknikområdet struktur- och
materialteknik har bl.a. omfattat fortsatta arbeten med
utveckling av ny krigsreparationsteknik för JAS 39
Gripen.
Verksamheten inom teknikområdet flygsystem har
omfattat luftstridssimulering, flygdynamik och
människa/maskinsamverkan samt flygets
miljöpåverkan.
Flygtekniska försöksanstaltens analysverktyg för
ljud- och vibrationsutbredning har under året tillämpats i
uppdrag för bl.a. Saab 2000 och Ariane 5. Inom ramen
för ett program av Närings- och teknikutvecklingsverket
har Flygtekniska försöksanstalten varit projektledare för
ett samarbetsprojekt avseende aktiv bullerkontroll för
lätta tågvagnar.
Den statliga vindenergiforskningen bedrivs sedan
några år tillbaka i konsortieform under ledning av
Flygtekniska försöksanstalten. Arbetet med att utvidga
vindkraftsforskningen mot övriga Europa har under
budgetåret 1995/96 enligt försöksanstalten varit
framgångsrikt.
BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET
UPPDRAGS-
VERKSAMHET
(TUSENTAL
KRONOR)
INTÄKTER
(SOM FÅR
DISPONER
AS)
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
137 363
136 310
1 053
101
varav 1996
96 866
92 874
3 992
104
Prognos
1997
115 500
114 400
1 100
101
Budget 1998
120 000
119 000
1 000
101
Beräknat
1999
125 000
Beräknat
2000
130 000
Investeringsplan
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
inriktningen av Flygtekniska försöksanstaltens
investeringsplan för perioden 1998-2000 enligt följande.
INVESTERINGSPLAN
(MILJONER
KRONOR)
TOTAL
KOSTNA
D
PROGNO
S 1997
BUDG
ET
1998
BERÄKN
AT
1999
BERÄKN
AT
2000
Investering
ar
- Ställbar
dysa till T
1500
- Kompress
or-
anläggnin
g
- Simulerin
gs-center
- Övriga
objekt
19,7
65,0
26,0
60,7
8,0
10,0
11,0
16,9
2,0
55,0
5,0
13,8
0
0
5,0
15,0
0
0
5,0
15,0
Summa
invester-
ingar
171,4
45,9
75,8
20,0
20,0
Finansierin
g
- lån
171,4
45,9
75,8
20,0
20,0
Summa
finansiering
171,4
45,9
75,8
20,0
20,0
Slutsatser
Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret
1995/96 har genomförts med gott resultat.
Regeringen beräknar medlen för Flygtekniska
försöksanstalten till 31 773 000 kronor budgetåret 1998.
7.10 Anslag D 6
D 6. STÖD TILL FRIVILLIGA FÖRSVARS-
ORGANISATIONER INOM TOTALFÖRSVARET
1995/96
Utgift
147 979
1,
2
Därav
1996
Utgift
83 336
1997
Anslag
98 771
Utgifts
-
progno
s
98 770
1998
Förslag
101 971
1999
Beräkna
t
101 971
2000
Beräkna
t
101 971
1 Beloppen anges i tusental kronor
2 Tidigare anslaget G 15 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret
Anslaget omfattar kostnader för stöd till den verksamhet
som anges i förordningen (1994:524) om frivillig
försvarsverksamhet.
Härutöver tilldelas de frivilliga
försvarsorganisationerna för sin utbildningsverksamhet
medel från anslagen A 1 Försvarsmakten, B 3
Befolkningsskydd och räddningstjänst samt B 6 Hälso-
och sjukvård m.m. Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas
medel genom en anslagspost under anslaget B 3
Befolkningsskydd och räddningstjänst.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
De frivilliga försvarsorganisationer som anges i bilaga
till förordningen om frivillig försvarsverksamhet får
bidrag för den del av deras verksamhet som främjar
totalförsvaret och som omfattar ledning och
administration, försvarsupplysning och rekrytering.
Verksamhet som finansieras med statsbidrag
omfattas inte av bestämmelserna i förordningen
(1996:882) om myndigheters årsredovisning. Härav
följer att årsredovisningar och anslagsframställningar
inte lämnats i enlighet med föreskrifterna i nämnda
förordning.
I enlighet med vad regeringen redovisar i 1997 års
skrivelse disponerar och fördelar myndigheterna
Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap
medlen för stöd till de frivilliga försvars-
organisationerna. Från och med budgetåret 1998 ingår
även medel för stöd till frivilliga försvarsorganisationer
inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. Medlen ges
i form av statsbidrag.
Slutsatser
För år 1998 tilldelas de frivilliga
försvarsorganisationerna 101 971 000 kronor för stöd
till verksamheten. För utbildningsverksamheten bedöms
162 700 000 kronor avdelas, varav 56 700 000 kronor
från anslag inom det civila försvaret och
106 000 000 kronor från anslag inom det militära
försvaret.
Regeringen har även i 1997 års skrivelse behandlat
de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet i
avsnitt 8.
8 Ändringar i lagen om statligt personskadeskyd
Regeringens förslag
Minimibeloppen i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd för beräkning av sjukpenningunderlag
och livränteunderlag, liksom för beräkning av underlag
för den särskilda sjukpenningen, höjs för dem som
omfattas av bestämmelserna om längre grundutbildning
än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt. För dem återinförs också rätten till
ersättning för nödvändiga kostnader för läkarvård,
sjukvårdande behandling, sjukhusvård samt läkemedel.
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund
Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd gäller
ersättning av staten vid personskada till bl.a. den som
tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt
eller inställer sig till mönstring, eller annan uttagning
enligt den lagen eller till antagningsprövning enligt
lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt
eller civilplikt med längre grundutbildning. När
begreppet totalförsvarspliktiga används i det följande
avses även kvinnor som fullgör utbildning med stöd av
lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt
eller civilplikt med längre grundutbildning.
Personskadeskyddet är avsett att ge de
totalförsvarspliktiga ett motsvarande skydd som
förvärvsarbetande har. Skyddet gäller under hela
tjänstgöringstiden inklusive fritid och övningsuppehåll.
En totalförsvarspliktig har under sin tjänstgöringstid
rätt att behålla sina förmåner enligt förordningen
(1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga även
när han eller hon är sjuk. Bland förmånerna ingår fri
hälso- och sjukvård. Även efter utryckningsdagen har
en totalförsvarspliktig som vid tiden för utryckning får
sluten vård vid vårdinrättning alltjämt rätt till sådan fri
sjukvård under högst 90 dagar därefter. Däremot har en
totalförsvarspliktig under den tid han eller hon är
inkallad, den s.k. skyddstiden, inte någon rätt till
sjukpenning enligt lagen om statligt personskadeskydd.
En totalförsvarspliktig har vanligtvis inte heller någon
rätt till sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Sjukpenning enligt lagen om statligt
personskadeskydd utges först efter skyddstidens utgång.
Hel sjukpenning utges, efter avdrag med en karensdag,
med 75 % av sjukpenningrundande inkomst. Från och
med den 1 januari 1998 utges sjukpenningen med 80 %
av sjukpenninggrundande inkomst efter avdrag med en
karensdag (prop. 1996/97:63, bet. 1996/97:SfU12,
rskr. 1996/97:273). Sjukpenninggrundande inkomst är
den inkomst som den sjuke kan antas få. Många
totalförsvarspliktiga rycker dock in till grundutbildning
innan de hunnit få arbete och inkomster. Den
sjukpenninggrundande inkomsten kommer därför i
stället att bestämmas med hjälp av vissa minimibelopp
kopplade till den skadades ålder, vilket innebär att
endast en låg ersättning utges.
Utredningen om totalförsvarspliktigas sociala och
ekonomiska situation lämnade i ett betänkande (SOU
1996:18) bl.a. vissa förslag till förbättringar i
personskadeskyddet för totalförsvarspliktiga. Frågan om
förändringar av personskadeskyddet har också drivits av
värnpliktsrörelsen och behandlades i det sammanhanget
bl.a. på Värnpliktskongressen i Enköping i mars 1997.
Även Civilpliktsrådet har uttryckt att förbättringar bör
göras av ersättningen som utges vid skador. Regeringen
uppdrog den 15 maj 1997 åt Försvarsmakten och
Överstyrelsen för civil beredskap att dels göra en
kartläggning av de totalförsvarspliktigas personskador
som inträffat efter den 1 juli 1995, dels redovisa förslag
på förbättringar i ersättningssystemet samt kostnaderna
för förändringarna. Försvarsmakten inkom med en
skrivelse till regeringen den 16 juni 1997 och
Överstyrelsen för civil beredskap inkom med en
skrivelse den 13 juni 1997. Båda myndigheterna har
föreslagit att en fördjupad analys görs av behovet av
förändringar inom ersättningssystemet. Myndigheterna
har även lämnat förslag till förändringar av
ersättningssystemet. Såväl Värnpliktsrådet som
Civilpliktsrådet har medverkat i arbetet med
skrivelserna.
Regeringen beslutade den 26 juni 1997 att tillkalla en
särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av
arbetsskadeförsäkringen. Enligt direktiven (1997:91)
skall utredaren i det sammanhanget även se över
personskadeskyddet för de totalförsvarspliktiga.
Uppdraget skall vara avslutat senast den 30 januari
1998.
Regeringen anförde i totalförsvarspropositionen år
1996, att den avsåg att återkomma med förslag om
förbättringar i de totalförsvarspliktigas
personskadeskydd. Vikten av att arbetet med
förändringar av personskadeskyddet skyndsamt fullföljs
betonades i riksdagsbehandlingen (bet. 1996/97:FöU1).
Försvars-makten och Överstyrelsen för civil beredskap
har lämnat förslag till förändringar. Mot denna
bakgrund anser regeringen att det finns anledning att
redan nu föreslå vissa förändringar av reglerna om
ersättningsunderlaget för sjukpenning och livränta samt
ersättning för vissa nödvändiga kostnader för läkarvård
m.m. för de totalförsvarspliktiga. I beredningen av det
förslag som regeringen nu förelägger riksdagen har
Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap
lämnat synpunkter under hand.
Nuvarande ordning
Lagen om statligt personskadeskydd tillämpas, såsom
nämnts, bl.a. på den som tjänstgör enligt lagen om
totalförsvarsplikt eller inställer sig till mönstring, eller
annan uttagning enligt den lagen eller till
antagningsprövning enligt lagen om möjlighet för
kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre
grundutbildning. Begreppet ”skada” innefattar enligt
lagen om statligt personskadeskydd både
olycksfallsskada och sjukdom (prop. 1976/77:64, s.
127).
Enligt 10 § lagen om statligt personskadeskydd
lämnas ersättning för sjukdom, bestående nedsättning av
arbetsförmågan och dödsfall. Personskadeskyddet
omfattar enligt 6 § skada som har ådragits under
skyddstiden. Med skyddstid avses enligt 4 § den tid som
löper mellan det att den första färden påbörjats till
inställelsen till dess att den sista färden från
verksamheten avslutats. I 7 och 8 §§ har vissa
presumtionsregler intagits för när en skada skall anses
ha uppkommit. Reglerna innebär att om någon har varit
utsatt för ett olycksfall under skyddstiden, skall skada
som han eller hon då ådragit sig anses vara orsakad av
olycksfallet, om övervägande skäl talar för det. Om
skada till följd av annat än olycksfall visar sig efter
skyddstiden skall den anses vara ådragen under
skyddstiden om verksamheten skäligen kan antas ha
väsentligt bidragit till skadan.
Vid bestämmandet av sjukpenning tillämpas vissa i
10 § lagen om statligt personskadeskydd angivna
bestämmelser i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring. Enligt 3 kap. 1 § lagen om
arbetsskadeförsäkring har den som är sjukförsäkrad
enligt lagen om allmän försäkring vid arbetsskada rätt
till samma förmåner från sjukförsäkringen som vid
annan sjukdom. Hel sjukpenning utges enligt 3 kap. 4 §
lagen om allmän försäkring, efter en karensdag, med 75
procent av den sjukpenninggrundande inkomsten
dividerat med 365. Såsom tidigare nämnts utges hel
sjukpenning från och med den 1 januari 1998 med 80
procent av sjukpenninggrundande inkomst.
Sjukpenninggrundande inkomst är enligt 3 kap. 2 §
lagen om allmän försäkring den årsinkomst som den
försäkrade tills vidare kan antas få. Det är dock vanligt
förekommande att totalförsvarspliktiga inte har haft
något arbete varför det inte går att fastställa någon
sjukpenninggrundande inkomst. I stället får ett
sjukpenningunderlag enligt 12 § lagen om statligt
personskadeskydd bestämmas med hjälp av de regler
om vissa minimibelopp kopplade till den skadades ålder
som återfinns i 4 kap.10 § andra stycket lagen om
arbetsskadeförsäkring. Sjukpenningunderlaget får inte
beräknas till lägre belopp än vad som motsvarar två
gånger basbeloppet för tid före 21 års ålder, två och en
halv gånger basbeloppet för tid mellan 21 och 25 års
ålder och tre gånger basbeloppet för tid från och med 25
års ålder. Bestämmelserna i 12 § omfattar den som har
skadats under grundutbildning som är längre än 60
dagar. Sjukpenning och livränta utges enligt 11 § andra
stycket lagen om statligt personskadeskydd inte under
skyddstiden.
Även såvitt gäller bestämmandet av livränta tillämpas
vissa i 10 § lagen om statligt personskadeskydd angivna
bestämmelser i lagen om arbetsskadeförsäkring. Den
som genom arbetsskada fått sin förmåga att skaffa
inkomst genom arbete nedsatt med minst en femtondel
har enligt 4 kap. 1 § lagen om arbetsskadeförsäkring
rätt till ersättning i form av livränta, såvida den årliga
förlusten inte understiger en fjärdedels basbelopp.
Livränteunderlaget bestäms enligt 4 kap. 5 § lagen om
arbetsskadeförsäkring på samma sätt som den
sjukpenninggrundande inkomsten enligt 3 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring. Om det inte går att fastställa
någon sjukpenninggrundande inkomst får även för
livräntan reglerna i 4 kap. 10 § andra stycket lagen om
arbetsskadeförsäkring om vissa minimibelopp kopplade
till den skadades ålder tillämpas.
Enligt 13 § lagen om statligt personskadeskydd kan
en särskild sjukpenning utges om en totalförsvarspliktig
under grundutbildning som är längre än 60 dagar har
ådragit sig sjukdom under skyddstiden,
utryckningsmånaden eller den efterföljande månaden
och denna sjukdom nedsätter den sjukes förmåga att
skaffa sig inkomst genom arbete med minst en
fjärdedel. Denna form av sjukpenning utges vid
sjukdom som på grund av bestämmelserna i 6-8 §§ inte
täcks av lagens övriga ersättningsbestämmelser. Om
den sjuke samtidigt har rätt till annan ersättning enligt
lagen om statligt personskadeskydd, sjukpenning enligt
lagen om arbetsskadeförsäkring eller sjukpenning enligt
3 kap. lagen om allmän försäkring, utges den särskilda
sjukpenningen endast om den är högre. Hel särskild
sjukpenning utges som annan sjukpenning till 75 procent
av den sjukpenninggrundande inkomsten dividerat med
365. Den särskilda sjukpenningen kommer i likhet med
sjukpenningen enligt lagen om allmän försäkring att
från och med den 1 januari 1998 utges med 80 procent
av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Ersättningsunderlaget för särskild sjukpenning bestäms
alltid enligt reglerna i 4 kap. 10 § lagen om
arbetsskadeförsäkring.
Överväganden
Det är av stor betydelse att medborgarna känner ansvar
för och efter förmåga medverkar till Sveriges försvar.
Detta tillgodoses bäst genom ett system med
plikttjänstgöring. Under tjänstgöringen utsätts dock de
totalförsvarspliktiga för vissa risker som de i annat fall
inte skulle utsättas för. Det är därför viktigt att
utbildningen genomförs på ett sådant sätt att riskerna så
långt det är möjligt minimeras. När en olycka trots
vidtagna åtgärder ändå inträffar är det angeläget att
reglerna om personskadeskydd kan ge ett gott skydd för
den som drabbas av en skada.
En viktig del av personskadeskyddet är rätten till
sjukpenning. Vissa förändringar som gjordes bl.a. den 1
januari 1993 i lagen om arbetsskadeförsäkring och den
1 januari 1996 i lagen om allmän försäkring, har
medfört sänkt ersättningsnivå för sjukpenning som utges
i samband med skador. De förändringar som gjorts har
gällt de totalförsvarspliktiga på samma sätt som
arbetstagare m.fl. År 1993 togs även vissa ersättningar
för sjukvårdskostnader bort.
Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att
personskadeskyddet förbättras för de
totalförsvarspliktiga. Utredningen om
totalförsvarpliktigas sociala och ekonomiska situation
föreslog att de totalförsvarspliktiga som drabbas av
skador får en bättre sjukpenning och att de ändringar
som gjordes år 1993 tas bort såvitt gäller de
totalförsvarspliktiga. Den särskilde utredare som nu fått
i uppdrag att se över arbetsskadeförsäkringen skall, som
tidigare nämnts, även se över personskadeskyddet för
de totalförsvarspliktiga. Uppdraget skall vara avslutat
senast den 30 januari 1998. Försvarsmakten och
Överstyrelsen för civil beredskap har föreslagit en rad
olika förändringar, varav bl.a. den att beloppet för
sjukpenningunderlaget höjs.
Regeringen anser att det är nödvändigt att vissa
förbättringar av de totalförsvarspliktigas
ersättningsskydd genomförs redan nu.
Enligt det förslag som lämnats av Försvarsmakten
och Överstyrelsen för civil beredskap bör
sjukpenningunderlaget grunda sig på fyra basbelopp för
den som är yngre än 21 år, fyra och ett halvt basbelopp
för den som är mellan 21 och 25 år och fem basbelopp
för den som fyllt 25 år.
Regeringen anser att den föreslagna höjningen av
antalet basbelopp ger en god förbättring av
sjukpenningen för den som före fullgörandet av
grundutbildningen inte har haft möjlighet att komma in
på arbetsmarknaden. I 12 § lagen om statligt
personskadeskydd bör därför göras en ändring av
innebörd att för den som omfattas av bestämmelserna
om längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen om
totalförsvarsplikt och som har skadats under sådan
utbildning, får sjukpenningunderlaget inte beräknas till
lägre belopp än vad som motsvarar fyra gånger
basbeloppet för tid före 21 års ålder, fyra och en halv
gånger basbeloppet för tid mellan 21 och 25 års ålder
och fem gånger basbeloppet för tid från och med 25 års
ålder. Såsom tidigare har nämnts finns enligt 13 § lagen
om statligt personskadeskydd även en rätt till särskild
sjukpenning för den som under grundutbildning som är
längre än 60 dagar har ådragit sig sjukdom som efter
skyddstidens slut sätter ned hans förmåga att skaffa sig
inkomst genom arbete med minst en fjärdedel.
Detsamma gäller vid sjukdom som har ådragits under
utryckningsmånaden eller månaden efter denna. Även i
denna bestämmelse bör göras en ändring som innebär
att den särskilda sjukpenningen skall beräknas på ett
underlag som uppgår till de belopp som motsvarar fyra
gånger basbeloppet, fyra och en halv gånger
basbeloppet samt fem gånger basbeloppet för de olika
ålderskategorierna.
Såsom tidigare redovisats skall även för livränta
reglerna om vissa minimibelopp i 4 kap. 10 § andra
stycket lagen om arbetsskadeförsäkring tillämpas, om
det inte går att fastställa någon sjukpenninggrundande
inkomst för den skadade. Det är inte lämpligt att
underlaget för livränta beräknas till ett lägre belopp än
underlaget för sjukpenning. Därför bör i 12 § lagen om
statligt personskadeskydd göras en sådan ändring att
även livränteunderlaget bestäms till de antal basbelopp
för de olika ålderskategorierna som föreslagits gälla vid
bestämandet av sjukpenningunderlaget.
Rätten till ersättning för vissa sjukvårdskostnader
enligt lagen om arbetsskadeförsäkring och därigenom
motsvarande ersättning enligt lagen om statligt
personskadeskydd för sådana kostnader som
uppkommer efter skyddstiden upphörde den 1 juli 1993.
Regeringen anser att totalförsvarspliktiga som genomgår
den längre grundutbildningen bör få samma ersättning
som utgavs före den 1 juli 1993. I lagen om statligt
personskadeskydd bör därför införas en ny bestämmelse
av innebörd att den som omfattas av bestämmelserna
om längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen om
totalförsvarsplikt och som har skadats under sådan
utbildning äger efter skyddstidens utgång, rätt även till
ersättning för nödvändiga kostnader för läkarvård,
sjukvårdande behandling, sjukhusvård samt läkemedel
under en tid av högst tre år. I kostnader för vård skall
inräknas nödvändiga kostnader för resor.
Regeringen beräknar att kostnaderna för
förbättringarna uppgår till 1,7 miljoner kronor (se
vidare avsnitt 4.14).
De nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari 1998.
9 Ändring i lagen om
tullfrihet m.m
Regeringens förslag
I tullfrihetslagen föreslås en ändring av innebörd att
regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet även
för varor från ett land utanför EU som förtullas för
Försvarets radioanstalt och som skall användas för
militärt ändamål.
Skälen för regeringens förslag
Regeringen får enligt 7 § första stycket 3 lagen
(1994:1547) om tullfrihet m.m. meddela föreskrifter
om tullfrihet för varor som förtullas för Försvars-
makten eller för Försvarets materielverk och som skall
användas för militärt ändamål eller varor som skall
användas i landet för tillverkning eller underhåll av
produkter för sådant ändamål. Bestämmelsen trädde i
kraft den 1 januari 1996.
Enligt 8 a § förordningen (1994:1605) om tullfrihet
m.m. gäller tullfrihet för varor som förtullas för
Försvarsmakten eller för Försvarets materielverk och
som skall användas i det militära försvaret och utgör
krigsmateriel enligt förordningen (1992:1303) om
krigsmateriel eller avses i 1 § förordningen (1994:2060)
om strategiska produkter. Tullfrihet gäller också för
varor som skall användas i landet för tillverkning eller
underhåll av produkter för svenskt militärt ändamål.
Denna bestämmelse trädde i kraft den 1 februari 1996.
Bakgrunden till bestämmelserna var att Sverige i och
med medlemskapet i EU inte längre kunde tillämpa den
ordning för tullfrihet i fråga om import av
försvarsmateriel som tidigare hade gällt i Sverige (prop.
1995/96:12 och 57, bet. 1995/96:SkU17, rskr.
1995/96:120). All handel mellan medlemsstaterna inom
EU är i princip fri och man har gemensamma tullar mot
tredje land. Romfördragets artikel 223. 1b öppnar dock
en möjlighet för medlemsländerna att bl.a. hålla den
egna importen av försvarsmateriel från tredje land fri
från tull. Enligt artikeln får således varje medlemsstat
vidta de åtgärder som den anser nödvändiga för att
skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i fråga om
tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och
krigsmateriel. Sådana åtgärder får dock, enligt vad som
sägs i artikeln, inte försämra konkurrensvillkoren på
den gemensamma marknaden vad gäller varor som inte
är avsedda speciellt för militära ändamål.
Frågan om tullfrihet var föranledd av en anmälan av
Försvarets materielverk till Regeringskansliet och hade
beretts av en arbetesgrupp inom Regeringskansliet. Mot
bakgrund av att även Försvarets radioanstalt är en sådan
myndighet som hanterar försvarsmateriel som skall
användas för militärt ändamål, har inom
Regeringskansliet (Försvars-departementet) utarbetats
en promemoria med förslag att föreskrifter om tullfrihet
får meddelas även för varor som förtullas för Försvarets
radioanstalt och som skall användas för militärt
ändamål. Försvarets radioanstalt, Generaltullstyrelsen,
Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen har getts tillfälle
att yttra sig över promemorians lagförslag. De har inte
haft något att erinra mot promemorieförslaget.
Såvitt avser bestämmelsen i 7 § tullfrihetslagen får
som nämnts föreskrifter om tullfrihet bl.a. meddelas för
varor som förtullas för Försvarsmakten eller för
Försvarets materielverk och som skall användas för
militärt ändamål. Även Försvarets radioanstalt är en
sådan myndighet som hanterar försvarsmateriel som
skall användas för militärt ändamål. I 7 § första stycket
3 bör därför en ändring göras av innebörd att
regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet även
för varor som förtullas för Försvarets radioanstalt och
som skall användas för militärt ändamål.
Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 1998.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om
tullfrihet m.m. kan formellt sett anses höra till
Lagrådets granskningsområde. Den föreslagna
ändringen, att låta ytterligare en myndighet omfattas av
bestämmelserna om tullfrihet, är dock av sådan
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
8
7
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
82
81