Post 6142 av 7186 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:51 ·
Redogörelse för en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1998 Skr. 1997/98:51
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Skr. 51
Regeringens skrivelse
1997/98:51
Redogörelse för en överenskommelse om vissa
ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.
för år 1998
Skr.
1997/98:51
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 18 december 1997
Göran Persson
Margot Wallström
(Socialdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Den 3 december 1997 träffade företrädare för staten och Landstingsförbun-
det en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen
för år 1998.
Överenskommelsen godkändes av regeringen den 4 december och omfat-
tar 1 217 miljoner kronor, som skall fördelas mellan landets 26 sjukvårds-
huvudmän. Detta skall ställas i relation till de drygt 90 miljarder kronor som
landstingen använder för att finansiera hälso- och sjukvården. De bidrag
som fördelas genom dessa medel har därmed huvudsakligen betydelse som
signal- och stimulansmedel gentemot sjukvårdshuvudmännen.
Liksom under 1997 skall huvuddelen av Dagmarmedlen användas för att
stimulera utvecklingen av metoder för att följa upp, utvärdera och bedöma
sjukvårdens effekter inom tre huvudområden; en kunskapsbaserad hälso-
och sjukvård, verksamhetsutveckling och informationsförsörjning.
Även för år 1998 lämnas särskild ersättning för medicinska rehabilite-
rings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården. Ersättningen är
235 miljoner kronor. Detta innebär en neddragning av beloppet med
15 miljoner kronor jämfört med föregående år.
På motsvarande sätt som för år 1997 lämnas verksamhetsstöd till Handi-
kappinstitutet. Inom ramen för överenskommelsen lämnas även vissa sär-
skilda ersättningar för bl.a. landstingens kostnader för administration av
ersättningar till privata läkare och sjukgymnaster samt för viss verksamhet
som belastar vissa landsting mer än andra.
Enligt överenskommelsen för år 1998 har staten och Landstingsförbundet
redan nu enats om några gemensamma ambitioner inför en planerad över-
enskommelse för åren 1999 och 2000. Parterna har vidare enats om att den
övergripande inriktningen skall vara att den planerade överenskommelsen
dels skall sträcka sig över två år, dels träffas under våren 1998, dvs. betyd-
ligt tidigare under året än vad som i regel varit fallet under föregående år.
Staten och Landstingsförbundet är också överens om att på olika sätt förbe-
reda en behandling av de förslag HSU 2000 lagt fram i sitt delbetänkande
Patienten har rätt (SOU 1997:154) om en generell behandlingsgaranti inom
tre månader samt om behandling av vissa svåra och mycket ovanliga sjuk-
domstillstånd.
Innehållsförteckning
1 Ärendet och dess beredning 4
2 Överenskommelsen för år 1998 i huvuddrag 4
2.1 Ersättningsbelopp 4
2.2 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård, verksamhets-
utveckling och informationsförsörjning 6
2.3 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser 7
2.4 Vissa särskilda ersättningar 7
2.5 Gemensamma ambitioner för åren 1999 och 2000 8
Bilaga 9
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 18 december 1998.............................................................................29
1 Ärendet och dess beredning
Den 3 december 1997 träffade företrädare för staten och Landstingsförbun-
det en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen
för år 1998. Denna redovisas i sin helhet i bilaga till skrivelsen.
Såväl Landstingsförbundets styrelse som regeringen har godkänt överens-
kommelsen. Den gäller fr.o.m. den 1 januari 1998 under förutsättning att
riksdagen bifaller regeringens budgetproposition (prop. 1997/98:1) i denna
del.
2 Överenskommelsen för år 1998 i huvuddrag
Den ekonomiska ramen för år 1998 uppgår till sammanlagt 1 217 miljoner
kronor. Detta är, jämfört med föregående år, 48 miljoner kronor mer. An-
ledningen till detta är främst att den ersättning som utgått, och alltjämt utgår,
till sjukvårdshuvudmännen för administration av utbetalningar m.m. till pri-
vatpraktiserande läkare och sjukgymnaster tidigare legat utanför överens-
kommelsen nu inordnats i densamma. Ersättningen som uppgår till knappt
33 miljoner kronor samt en ytterligare satsning på vissa verksamheter, vars
kostnader belastar några få landsting mer än andra, förklarar den ökning av
ramen för överenskommelsen som skett.
2.1 Ersättningsbelopp
Följande ersättningar lämnas enligt överenskommelsen för år 1998 (miljoner
kronor)
Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 1998
1. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård
1.1. Nationellt 31,5 Mkr
varav SBU 10,5
kvalitetsregister 15
nationella parametrar 4
nationella riktlinjer 2
1.2. Regional 550 Mkr
2. Verksamhetsutveckling
2.1. Nationellt 20 Mkr
2.2. Regionalt 100 Mkr
3. Informationsförsörjning
3.1. Nationellt 22 Mkr
varav MARS 4
EpC 2,5
Särskilda medel för in
formationsförsörjning 9,5
Producentobunden
läkemedelsinfo 6
3.2. Regionalt 140 Mkr
3.2.1. Informationssystem för pat och
allmänhet 6 Mkr
4. Rehabiliterings- och behandlingsinsatser 235 Mkr
5. Uppföljning och utvärdering 1,5 Mkr
6. Handikappinstitutet 51 Mkr
7. Vissa särskilda ersättningar 50 Mkr
8. Ers. till anh. till HIV-smittade 10 Mkr
Summa: 1 217 Mkr
2.2 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård,
verksamhetsutveckling och informationsförsörjning
Genom överenskommelsen vill parterna stimulera sjukvårdshuvudmännen
och de verksamma inom vården att utveckla metoder för ett kontinuerligt
kvalitets- och utvecklingsarbete. De största effektiviseringsvinsterna nås
sannolikt genom att hälso- och sjukvårdspersonalen själv med hjälp av
forskningsrön diskuterar och enar sig om vad som är adekvata insatser vid
olika sjukdomstillstånd. För närvarande är det mycket stora skillnader i me-
dicinsk praxis, dvs. vad som faktiskt görs, mellan olika geografiska områ-
den, medicinska enheter och enskilda läkare. Mot bakgrund av målet för
hälso- och sjukvården som enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är
en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, är det ange-
läget att så långt möjligt utjämna sådana skillnader.
Lokala uppföljningssystem för att dokumentera och analysera verksamhe-
tens ändamålsenlighet skall därför utvecklas och etableras hos sjukvårds-
huvudmännen. Ny kunskap måste också snabbt kunna integreras i det
dagliga arbetet.
För att stödja utvecklingsarbetet inom dessa områden har parterna enats
om att avsätta sammanlagt 581,5 miljoner kronor, varav 31,5 miljoner
kronor på nationell nivå och 550 miljoner kronor på regional nivå.
Nuvarande personal- och organisationsstruktur behöver förändras för att
stödja den kunskapsutvecklande arbetsplatsen. Ett mer patientorienterat ar-
betssätt förutsätter att utvecklingsinsatserna av såväl ledare som alla medar-
betare inriktas på att bryta den traditionella hierarkiska organisation och det
revirtänkande som fortfarande till viss del utmärker hälso- och sjukvården.
Under år 1998 har parterna enats om att avsätta 20 miljoner kronor på natio-
nell nivå för att stimulera ett utvecklingsarbete inom detta område.
Ytterligare 100 miljoner kronor avsätts på regional nivå för att stimulera
utvecklingen av arbetsorganisationen så att personalens kompetens på alla
nivåer bättre kan tas tillvara.
En hälso- och sjukvård som i än högre grad än i dag är patientorienterad
och kunskapsbaserad förutsätter att informationsförsörjningen utvecklas och
att ny informationsteknologi utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt.
Parterna har också enats om att på nationell nivå avsätta 22 miljoner kronor
även under år 1998 för detta ändamål. Medlen skall bl.a. användas för att
inom Socialstyrelsen fortsätta utbyggnaden av faktabasen MARS och Epi-
demiologiskt Centrum (Epc) samt för att fullfölja utvecklingsarbetet av na-
tionella kvalitetsregister.
Många patienter klagar på att de får för dålig information om sin sjukdom,
vad de eventuellt själva kan göra för att lindra sina besvär, vilka behand-
lingsalternativ det finns etc. Många sjukvårdshuvudmän har på allvar upp-
märksammat detta och gör stora satsningar för att förbättra informationen
och involvera patienterna och deras anhöriga i utvecklingen av vården. För
att ytterligare stimulera huvudmännens utvecklingsinsatser har parterna
enats om att för år 1998, liksom för år 1997, avsätta 140 miljoner kronor för
att stärka möjligheterna att med informationsteknologi stödja en
patientfokuserad och kunskapsbaserad utveckling.
2.3 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser
Sedan år 1991 har särskilda medel årligen avsatts inom ramen för ersättning-
arna från sjukförsäkringen för rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom
hälso- och sjukvården. Syftet har varit att öka kapaciteten inom området me-
dicinsk rehabilitering för att snabbare återföra människor till arbetslivet eller
till ett aktivt liv i övrigt.
I Dagmaröverenskommelsen för år 1996 bedömde parterna att detta sti-
mulansbidrag borde finnas kvar under åren 1996 – 1998. Detta skedde mot
bakgrund av en utvärdering, där bl.a. vikten av en mer långsiktig projektpla-
nering än en ettårig sådan framhölls. Även om de slutliga beloppen skulle
bestämmas senare menade parterna att minst 250 respektive 150 miljoner
kronor skulle avsättas för åren 1997 respektive 1998 för att vissa mer lång-
siktiga projekt skall kunna slutföras.
Regeringen behandlade i den ekonomiska vårpropositionen
(prop. 1995/96:150) frågan om de särskilda medlen från sjukförsäkringen
för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser fr.o.m. år 1997.
Regeringen ansåg att den samverkan mellan försäkringskassorna och sjuk-
vårdshuvudmännen som kommit till stånd med stöd av sådana medel kunde
anses så etablerad att den i huvudsak förutsattes kunna ske med befintliga
resurser. En neddragning av de särskilda stimulansmedlen med 185 miljoner
kronor år 1997 och 200 miljoner kronor år 1998 respektive år 1999 ansågs
därför motiverad.
Parterna har mot denna bakgrund enats om att ersättningsbeloppet för år
1998 för rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvår-
den i enlighet med sistnämnda proposition skall vara 235 miljoner kronor.
2.4 Vissa särskilda ersättningar
Det finns vissa verksamheter inom den svenska hälso- och sjukvården vars
kostnader belastar några få landsting mer än de övriga. För att möta omstän-
digheter av den här karaktären har parterna enats om att avsätta ett belopp
motsvarande 50 miljoner kronor för år 1998.
Bland dessa verksamheter finns sådana som det är ett riksintresse att re-
surserna upprätthålls och utvecklas. Exempel på detta är vård av tvångsom-
händertagna HIV-smittade från hela landet och akut sjukvård av utländska
medborgare som inte omfattas av EU:s regler eller någon konvention. Den
största delen av beloppet utgörs av den ersättning (32,8 miljoner kronor) till
landstingen för administrationen av privata vårdgivares verksamhet som
utgått med motsvarande summa även för åren 1996 och 1997, och som med
oförändrad fördelning mellan sjukvårdshuvudmännen har inkluderats i den
nya ersättningen. Sjukvårdshuvudmännen skall också fortsättningsvis an-
svara för handledning och praktiktjänstgöring av kiropraktorer och napra-
pater. Den miljon kronor som tidigare avsatts i särskild ordning för detta
ändamål ingår nu i det totala beloppet om 50 miljoner kronor.
Parterna är vidare ense om att fortsätta diskussionerna angående hur man
på ett effektivt sätt löser hanteringen av vissa funktioner av s.k. riksintresse
inom hälso- och sjukvården.
2.5 Gemensamma ambitioner för åren 1999 och 2000
Staten och Landstingsförbundet är redan nu överens om den övergripande
inriktningen inom vissa områden inför nästa överenskommelse och har där-
för valt att uttrycka några gemensamma ambitioner. Här sägs bl.a. att par-
terna är ense om att den planerade överenskommelsen bör omfatta två år, det
vill säga åren 1999 och 2000. Man är vidare överens om att den bör träffas
under våren 1998.
Genom att överenskommelsen träffas tidigare under året förutsätts den ge
större möjligheter att få ett bättre genomslag på hälso- och sjukvårdens ut-
veckling under året. Långsiktigheten i överenskommelsen bidrar även till att
ge bättre förutsättningar för detta. Det längre perspektivet i överenskommel-
sen medför också att parterna behöver kunna följa utvecklingen bättre. Upp-
följning och utvärdering utgör således allt viktigare inslag framöver.
Prioriterade områden som parterna vidare enats om att behandla i den
kommande överenskommelsen är tillgängligheten inom hälso- och sjukvår-
den och patientens möjligheter till delaktighet och inflytande över val av
vårdgivare, diagnostisering, behandling och rehabilitering. Vidare avser
parterna att behandla förutsättningarna för att ta tillvara vårdresurser även
utanför sjukvårdshuvudmännens egen verksamhet.
HSU 2000 har genom sitt betänkande Patienten har rätt (SOU 1997:154)
aktualiserat två frågor som påverkar överenskommelsen för åren 1999 och
2000. Dels är det frågan om en generell behandlingsgaranti inom tre
månader som parterna, på olika sätt, skall behandla förutsättningarna för.
Dels skall parterna behandla frågan om specialistvård för patienter med
svåra och mycket ovanliga sjukdomstillstånd utanför det egna lands-
tingsområdet.
SOCIALDEPARTEMENTET 1997-12-03
LANDSTINGSFÖRBUNDET
Överenskommelse om vissa ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1998.
Den svenska hälso- och sjukvårdens mål är en god hälsa och vård på lika
villkor för hela befolkningen. I många avseenden har vi idag en hälso- och
sjukvård på internationellt jämförelsevis hög kvalitativ nivå. De senaste
årens samhällsekonomiska utveckling har dock framtvingat en neddragning
av hälso- och sjukvårdens ekonomiska resurser. Till stor del har negativa
effekter på tillgänglighet och kvalitet kunnat undvikas genom en höjling av
sjukvårdens produktivitet.
Parterna bedömer att de ekonomiska resurserna för hälso- och sjukvården
kommer att successivt förstärkas under de närmast kommande åren. I rege-
ringens ekonomiska vårproposition 1997 (prop. 1996/97:150) föreslogs att
kommuner och landsting skulle tillföras ytterligare medel genom höjning av
de allmänna statsbidragen. För 1997 föreslogs en nivåhöjning om
4 miljarder och för 1998 ytterligare en nivåhöjning med 4 miljarder kronor,
dvs. totalt 8 miljarder kronor. De ökade statsbidrag som föreslagits bör leda
till att antalet sysselsatta inom den kommunala sektorn ökar och att resurs-
tillskottet tillförs vården, omsorgen och skolan.
Regeringen anser att inriktningen bör vara att resurstillskottet leder till att
kommuner och landsting vidtar åtgärder så att väntetiderna i sjukvården blir
kortare, kvaliteten i äldreomsorgen blir högre, de psykiskt störda ges en
bättre vård och omsorgen och vården i livets slutskede förbättras.
Regeringen har vidare aviserat ett ytterligare tillskott till kommuner och
landsting om 4 miljarder kronor för år 1999 och ytterligare 4 miljarder för år
2000 i syfte att öka sysselsättningen och förbättra kvaliteten i vården, om-
sorgen och skolan. Regeringen har för avsikt att återkomma i vårpropositio-
nen 1998 om hur de extra medlen för de två sistnämnda åren skall tillföras
sektorn. Totalt innebär dessa förslag således en nivåhöjning om 16 miljarder
kronor år 2000 jämfört med år 1996.
Även med de nämnda bidragshöjningarna fortsätter sjukvårdshuvudmän-
nens ekonomi att vara ansträngd och vissa sjukvårdshuvudmän kommer att
behöva genomföra kostnadsminskningar fram till år 2000 för att uppnå eko-
nomisk balans. Självfallet blir dock kraven på kostnadsminskningar mindre
än vad de skulle ha blivit om statsbidragen inte hade höjts.
Inför de kommande åren står hälso- och sjukvården inför stora utma-
ningar. Nya krav kommer att ställas genom den medicinska och tekniska
utvecklingen, samtidigt som behoven kommer att växa i takt med att ande-
len äldre i befolkningen fortsätter att öka. Det är angeläget att hälso- och
sjukvården kan möta dessa nya krav och behov. För att finna vägar för detta
behövs arenor där förtroendevalda och de i hälso- och sjukvården professio-
nellt verksamma möts för att skapa förståelse för varandras villkor och finna
nya lösningar.
Efter det att Prioriteringsutredningen avlämnat sitt slutbetänkande och
regeringen avlämnat en proposition i frågan som riksdagen ställt sig bakom
fortsätter arbetet på detta område. Direktiv har antagits för en delegation
vilken skall arbeta vidare med uppföljning av riktlinjerna för prioriteringar
inom hälso- och sjukvården. I delegationens uppdrag ligger bl.a. att bedöma
effekterna av de riktlinjer riksdagen beslutat om.
Bred enighet råder om att bibehålla hälso- och sjukvården på en kvalita-
tivt hög nivå och samtidigt finna utrymme för ett fortsatt utvecklingsarbete.
Strävan är att svensk hälso- och sjukvård också fortsättningsvis skall ligga
långt fram inom den medicinska utvecklingen. Samtidigt vill vi gynna en
utveckling, som leder till att patientens ställning stärks. God tillgänglighet,
valfrihet, god omvårdnad och rätt till information är viktiga delar i en pa
tientfokuserad utveckling.
Parterna är också eniga om att särskilt lyfta fram behoven hos barn och
ungdomar, äldre samt personer med psykiska störningar. Aktiviteter som ge-
nomförs med medel från denna överenskommelse skall särskilt beakta
nämnda gruppers behov.
Landstingens kostnader för hälso- och sjukvård uppgår till ca 90 miljarder
kronor. Denna överenskommelse omfattar 1 217 miljoner kronor. Överens-
kommelsens syfte är att ge en plattform för en nationellt önskvärd riktning
för de kommande årens utveckling. Vidare syftar den till att genom statligt
stöd stimulera vissa utvecklingsaktiviteter och att finansiera delar av hälso-
och sjukvårdens stödfunktioner som medicinska kvalitetsregister och visst
uppföljnings- och utvärderingsarbete.
Överenskommelsen för år 1998 bygger i stor utsträckning på 1997 års
överenskommelse. Parterna är ense om att inriktningen är att under våren
1998 träffa en överenskommelse för åren 1999 och 2000. Vissa gemen-
samma ambitioner inför arbetet med förestående överenskommelse kommer
att redovisas senare.
En patientfokuserad och tillgänglig vård
Hälso- och sjukvården är en betydelsefull del av välfärdspolitiken i vårt
land. Det är viktigt att känna tilltro till att hälso- och sjukvården finns till-
gänglig när man är i behov av lindring, omvårdnad och behandling. Det är
sjukvårdens uppgift att möta dessa behov, att skapa trygghet och att visa
respekt för individernas självbestämmande. Detta ställer höga krav på kom-
petens hos såväl hälso- och sjukvårdens ledare som medarbetare.
För att öka förutsättningarna för hälso- och sjukvården att möta dagens
och morgondagens behov och krav är det angeläget att hälso- och sjukvår-
den stimuleras till att öka fokuseringen på patienters uttalade och outtalade
vårdbehov. Omvårdnaden måste stärkas. Människors kunskaper om
moderna rön och metoder måste tillvaratas och dialogen mellan patienter
och vårdgivare stärkas.
År 1997 infördes, genom Dagmaröverenskommelsen, en vårdgaranti vil-
ken tar sikte på att öka tillgängligheten för alla patienter. Huvudinriktningen
är att det ska finnas en god tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Det är
primärvården som är ansvarig för de första kontakterna och ska erbjuda
hjälp samma dag, antingen på telefon eller genom besök. Läkarbesök ska
erbjudas inom åtta dagar.
När så erfordras ska primärvården biträda med hänvisning till specialist-
vård för patientbesök inom tre månader. För patienter med oklar diagnos ska
besöket hos specialist ske inom en månad. Utifrån de bedömningar som
gjorts i primärvården eller av specialistläkare ska behandling påbörjas utan
dröjsmål enligt vägledande principer för urval och prioriteringar. Om inte
den egna sjukvårdshuvudmannen kan erbjuda vården inom ovan nämnda
tidsramar har patienten rätt att söka vård hos annan sjukvårdshuvudman.
Den uppföljning som genomförts av vårdgarantin visar att ambitionerna
inte till fullo kunnat uppfyllas. Parterna är ense om det angelägna i att på ett
kraftfullt sätt intensifiera arbetet med att genomföra vårdgarantin. De medel
som anslås genom överenskommelsen skall bl.a. användas för att påskynda
detta arbete.
Som kommer att behandlas senare i denna överenskommelse, under av-
snittet ”Gemensamma ambitioner inför en överenskommelse för åren 1999 –
2000”, har HSU 2000 i sitt delbetänkande ”Patienten har rätt”
(SOU 1997:154) lagt fram förslag angående en generell behandlingsgaranti
inom tre månader. Betänkandet kommer att remissbehandlas under slutet av
år 1997 och början av år 1998. Staten och Landstingsförbundet är ense om
att inriktningen är att klargöra förutsättningarna för en behandlingsgaranti
med utgångspunkt i HSU 2000:s förslag inför den planerade överenskom-
melsen för åren 1999 – 2000.
Patientens möjlighet till delaktighet
Utvecklad patientinformation
En förutsättning för att patienten skall kunna delta aktivt i beslut som rör
den egna behandlingen är att kunskap och information om tillgängligheten i
vården, om köer och väntetider hos olika vårdgivare, om vårdprogram och
vårdinnehåll för olika diagnoser utvecklas och blir tillgänglig. Möjligheterna
för patienten att välja vårdgivare och/eller behandlingsmetod kan på så sätt
öka. Målsättningen är att jämförbara data från olika vårdgivare, inom lands-
tingsområdet, inom sjukvårdsregionerna och nationellt skall finnas lätt till-
gängliga som underlag för patienternas ställningstagande i olika frågor.
Landstingsförbundet har i en rekommendation år 1997 om patientens
möte med hälso- och sjukvården särskilt betonat huvudmännens ansvar för
patientfokusering och ändamålsenlighet. Förbundet fortsätter att stödja sin
medlemmar i detta arbete bl.a. genom att skapa arenor där tillfällen ges för
dialog mellan förtroendevalda, administratörer och personal för att bredda
kunskapsunderlaget och möjliggöra erfarenhetsutbyte.
Det är viktigt att informationen som ges meddelas på ett sådant sätt att
alla, även grupper med sämre förutsättningar, kan ta del av den. I utveck-
lingsarbetet kring patientinformationen skall särskild hänsyn tas till detta. I
detta sammanhang bör poängteras vikten av att utveckla dialogen mellan
vårdgivare och patient på ett sådant sätt att patienten ges reella förutsätt-
ningar för delaktighet.
En utvecklad patientinformation kan innehålla följande delar:
- information om vårdorganisationen,
- information om köer och väntetider,
- andra kvalitetsmått,
- vårdprogram för sjukdomen eller diagnosen,
- information om vilka krav man som patient kan ställa på
- sjukvårdshuvudmannen,
- patientorganisationer och patientföreningar,
- hjälpmedel och sjukvårdsförmåner, m.m.
För närvarande pågår ett arbete i landstingen med att utveckla informations-
system för patienter och allmänhet. Parterna är överens om att stödja det
fortsatta utvecklingsarbetet och återkommer till detta i senare avsnitt.
Nationella riktlinjer, lokala vårdprogram och
individuella överenskommelser
För att stärka patientens möjligheter att få likvärdig, kunskapsbaserad vård i
hela landet är nationella riktlinjer för god medicinsk praxis under utveck-
ling. Arbetet har påbörjats under ledning av Socialstyrelsen under år 1996
och fortsatt under år 1997. Regionala och lokala vårdprogram skall baseras
på dessa riktlinjer allt eftersom sådana finns tillgängliga. På grundval av
vårdprogrammen skall sedan individuella överenskommelser slutas mellan
den enskilde patienten och vårdgivaren.
De första nationella riktlinjerna som utarbetats och som gäller diagnostik
och behandling av diabetes färdigställdes under år 1996. Dessa skall ligga
till grund för regionala och lokala vårdprogram och individuella överens-
kommelser. Parterna var inför år 1997 överens om att utvecklingsarbetet
med att fastställa nationella riktlinjer för ytterligare diagnoser eller sjuk-
domstillstånd där det finns konsensus om adekvata metoder för diagnostik
och behandlingsåtgärder skulle fortsätta och ges en hög prioritet.
Parterna har kunnat konstatera att arbetet med utveckling av nationella
riktlinjer inom områden som ischemisk hjärtsjukdom, stroke, höftledsfraktu-
rer, reumatisk artrit och vissa psykiatriska diagnoser inte till fullo utvecklats
på det sätt man förväntade sig då överenskommelsen slöts för år 1997.
Bland annat har man haft problem med att knyta adekvat kompetens till ar-
betet. Nämnas skall dock att de nationella riktlinjerna för såväl ischemisk
hjärtsjukdom som stroke beräknas vara färdigställda i början på år 1998.
De nationella riktlinjerna är ett gemensamt ansvar för hälso- och sjukvår-
dens olika aktörer. Socialstyrelsen leder utvecklingsarbetet och utarbetar
riktlinjerna, medan landstingen anpassar och implementerar dessa underlag i
sitt vårdarbete. Det är väsentligt att huvudmännen utnyttjar kunskaperna i
riktlinjerna, så att praxisskillnaderna kan minskas och tillämpningarna får en
enhetligare utformning.
Det är dock angeläget att arbetet med nya nationella riktlinjer intensifieras
och parterna är därför ense om att avsätta 2 miljoner kronor för detta ända-
mål. Det intensifierade arbetet skall leda till att nationella riktlinjer för ovan
nämnda områden färdigställs under år 1998. Parterna är vidare ense om att
arbete med nationella riktlinjer för ytterligare 3 områden skall påbörjas un-
der år 1998.
Parterna är överens om att det fortsatta utvecklingsarbetet med nationella
riktlinjer skall ha sin utgångspunkt i de förslag som regeringen lagt fram
(prop. 1996/97:60) utifrån Prioriteringsutredningens slutbetänkande.
Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård
Sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet där nya metoder och tekniker
ständigt utvecklas. För att dess resurser skall utnyttjas på bästa sätt och be-
folkningen erbjudas bästa möjliga vård är det av stor vikt att verksamheten
utformas i enlighet med den kunskap som finns om såväl gamla som nya
metoders resultat och effektivitet.
Det finns en stor variation mellan olika vårdgivare och kliniker vad gäller
medicinsk praxis vid en och samma åkomma. Detta är ett numera väldoku-
menterat faktum, bl.a. genom uppföljnings- och utvärderingsinsatser som
skett inom ramen för de s.k. Dagmaröverenskommelserna. Förhållandet är
otillfredsställande såväl mot bakgrund av det övergripande målet för svensk
hälso- och sjukvård – en god vård på lika villkor – som ur resurshänseende.
I en situation med finansiella restriktioner och otillfredsställda vårdbehov
hos vissa patientgrupper är det särskilt angeläget att tillgängliga resurser
används på bästa sätt.
Såväl bland berörda myndigheter och organisationer på nationell nivå som
bland sjukvårdshuvudmännen på regional och lokal nivå har stora insatser
gjorts för att följa upp, utvärdera och nå konsensus om medicinskt vård- och
behandlingsarbete. Men ett sådant fortlöpande arbete måste ske med större
systematik, där det också ingår att dokumentera, analysera, sprida och
implementera de resultat hälso- och sjukvården åstadkommer i vården av en-
skilda patienter. Parterna är överens om vikten av att stödja en sådan ut-
veckling. Detta kräver insatser på såväl nationell som regional nivå.
Nationell nivå: Nationella riktlinjer för god
medicinsk praxis
Det fortsatta utvecklingsarbetet med nationella riktlinjer för god medicinsk
praxis och med god tillgänglighet skall grundas på den kunskap och kompe-
tens som redan finns. Det gäller bl.a Socialstyrelsens arbete med kun-
skapsöversikter och samsyn för vissa diagnoser och sjukdomar (State of the
Art), SBU:s teknologivärderingar, de nationella kvalitetsregistren och Spris
arbete när det gäller verksamhetsuppföljning på kliniknivå och variationer i
medicinsk praxis samt informationsteknologi. Parterna är överens om att
som ett led i det fortsatta utvecklingsarbetet förstärka vissa insatser inom
detta område.
SBU:s uppdrag att utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik och för-
medla resultatet av denna verksamhet underlättas enligt parterna av att sjuk-
vårdshuvudmännen både är representerade i myndighetens styrelse och i vä-
sentlig utsträckning bidrar till finansieringen. För att öka SBU:s möjligheter
att omsätta sina slutsatser i den praktiska hälso- och sjukvården och göra det
möjligt för SBU att lämna ersättning för expertmedverkan från sjukvårdshu-
vudmännen, har medel avsatts sedan år 1995. Bidraget till SBU uppgick år
1997 till 10,5 miljoner kronor. Parterna är ense om att för år 1998 avsätta
motsvarande belopp.
Staten och Landstingsförbundet är också överens om att det även fortsätt-
ningsvis är angeläget att ge SBU goda förutsättningar för att genomföra sitt
arbete genom att tillförsäkra beredningen medel för detta. Det är viktigt att
här påpeka att arbetet med att sprida och implementera SBU:s resultat till
hälso- och sjukvården utvecklas vidare genom sjukvårdshuvudmännen.
De nationella kvalitetsregistren hos sjukvårdshuvudmännen är viktiga
kunskapskällor för kvalitetsutvecklingsarbetet. Det finns ett trettiotal sådana
register, t.ex. för höftledsplastiker och ögonsjukvård, vilka har utvecklats
med stöd av de s. k. informationsförsörjningsmedlen inom ramen för Dag-
maröverenskommelserna. Utvecklingsarbetet på nationell nivå leds av en
grupp med representanter från Landstingsförbundet, Svenska Läkaresäll-
skapet och Socialstyrelsen. En framgångsrik utveckling av de nationella
kvalitetsregistren förutsätter dock att kliniker hos samtliga sjukvårdshuvud-
män i landet ansluter sig till registren.
Parterna är överens om att arbetet med att utveckla nationella kvalitetsre-
gister hos sjukvårdshuvudmännen skall fortsätta och avsätter 15 miljoner
kronor för detta ändamål också för 1998. Samtidigt vill dock parterna
poängtera vikten av att genomföra insatser för att utveckla och förstärka
användningen av registren.
Staten och Landstingsförbundet är vidare överens om att avsätta
4 miljoner kronor för framtagning av vissa s.k. nationella parametrar. Syftet
med detta arbete är att ge en mera fullödig beskrivning av situationen inom
hälso- och sjukvården i dag än vad rena statistiska uppgifter kan ge.
Avsikten är också att ge beslutsfattare och andra en mera aktuell bild av
läget genom återkommande beskrivningar. Förhållanden som skall följas
upp är bl.a. situationen med tillgängligheten inom hälso- och sjukvården,
samt attityder till hälso- och sjukvården bland medborgarna.
Arbetet med uppföljningen kommer att kräva utveckling av definitioner
och gemensamma redovisningsystem. Det arbete som redan pågår inom
Landstingsförbundet, Socialstyrelsen, Spri m.fl. på området bör kunna ut-
göra en grund för en utvecklad systematisering och analys.
Regional nivå: Ändamålsenlig sjukvård
Den snabba kunskapsutvecklingen och ökade krav från såväl patienter, med-
borgare, medarbetare och finansiärer kräver system för ständigt
lärande/fortbildning och metoder för att introducera och använda ny kun-
skap samt utmönstra omodern kunskap i det dagliga arbetet. Det gäller såväl
medicinsk praxis och omvårdnad som en effektiv organisation och resursan-
vändning i hälso- och sjukvården.
Det är därför angeläget att sjukvårdshuvudmännen de närmaste åren, med
stöd av berörda organisationer och myndigheter på nationell nivå och i dia-
log med kliniskt verksam hälso- och sjukvårdspersonal, utvecklar ändamåls-
enligheten i sjukvården ur ett patientperspektiv. Lokala uppföljningssystem
för att dokumentera och analysera verksamhetens ändamålsenlighet måste
utvecklas och etableras hos sjukvårdshuvudmännen. Den kunskap ett upp-
följningssystem genererar skall ge underlag för det fortsatta agerande och
för strategier i syfte att utveckla sjukvårdens kvalitet och resultat.
För att påskynda en utveckling där ny kunskap snabbare integreras i det
dagliga arbetet är parterna överens om att ge fortsatt hög prioritet åt utveck-
lingsarbete med denna inriktning. På regional nivå avsätts 550 miljoner kro-
nor för detta ändamål. Sjukvårdshuvudmännen med Landstingsförbundet
som samordnare, skall årligen senast den 10 mars, till staten rapportera vilka
större aktiviteter som genomförts. Rapporten skall innehålla en analys av
aktiviteternas övergripande resultat, samt en redovisning av hur arbetet
kommer att bedrivas vidare.
Verksamhetsutveckling
För att uppnå en god kvalitet inom hälso- och sjukvården gäller det att
kunna sätta sig in i patienternas situation och att möta dem på en jämställd
nivå. Detta innebär bl.a. att ledares och medarbetares kompetens och för-
måga till samverkan och resultatorientering måste utvecklas fortlöpande.
Sjukvårdens inre arbete påverkas för närvarande i hög grad av den snabba
kunskapsutvecklingen kombinerad med ökade krav från patienter, personal,
allmänhet och övriga intressenter. Det behövs system för ständigt lärande
och former för att anpassa de nya kunskaperna till det dagliga arbetet. Le-
dare måste rekryteras och tränas att kunna leda och ta tillvara alla medarbe-
tares kompetens. Den befintliga personal- och organisationsstrukturen behö-
ver förändras i syfte att stödja den kunskapsutvecklande arbetsplatsen. Or-
ganisation och styrformer måste förändras. Nätverk, kommunikation och
delaktighet i små och stora beslut kommer i fokus. Dessa förändringar ger
underlag för flera initiativ och engagemang i det egna arbetet och stärker
inriktningen mot mer patientorienterade arbetssätt.
Nationell nivå: Utvecklingsinsatser för att bryta
hierarkier och revirtänkande
Reformsträvanden inom hälso- och sjukvårdssektorn under senare år har an-
tingen handlat om de stora strukturer och styrsystem som omger sjukvården
(ersättningsformer, konkurrensinslag) eller lokala, vårdorganisatoriska för-
ändringar (färre platser, vårdkedjearbete). Det är nu dags att förskjuta tyngd-
punkten i utvecklingsarbetet mot patienten och hennes behov. Personalens
och ledarnas förhållningssätt måste därför utvecklas i denna riktning.
Landstingsförbundet har tillsammans med flertalet sjukvårdshuvudmän
initierat ett särskilt ”Dagmarnätverk”. Syftet med nätverket är att deltagarna
tillsammans skall verka för en utveckling i överenskommelsens anda. Flera
utvecklingsprojekt startade under år 1997 och fortsätter även under år 1998.
Ett patientorienterat arbetssätt förutsätter att utvecklingsinsatserna när det
gäller såväl ledare som alla medarbetare inriktas på att bryta den traditio-
nella hierarkiska organisation och det revirtänkande som fortfarande karak-
täriserar hälso- och sjukvården. Ett pågående projekt är ”Ledarnätverket”
som består av ett fyrtiotal ledande personer från hälso- och sjukvården som
tillsammans skall bygga upp en ny bas med förbättringskunskap, vilket i sin
tur är en nödvändighet för att förändringar skall komma till stånd.
Ett annat projekt är ”Genombrott” som är en modell för systematiskt för-
ändringsarbete som leder till förbättringar. I Genombrottsprojektet har
Landstingsförbundet fokuserat på området köer och väntetider till och inom
hälso- och sjukvården.
Detta är satsningar av långsiktig karaktär och utgör mer starten på ett kon-
tinuerligt utvecklingsarbete än tidsbegränsande projekt, varför de fortsätter
även under år 1998. För att stimulera försöks- och utvecklingsarbete inom
detta område är parterna överens om att för detta ändamål under år 1998 av-
sätta 20 miljoner kronor.
Parterna är överens om att gemensamt arbeta med dessa frågor på en kon-
tinuerlig basis vilket bl.a. innebär att staten kommer att finnas representerad
i en ledningsgrupp för arbetet.
Regional nivå: Utveckla arbetsorganisationen så att
medarbetarnas kompetens tas tillvara
Personalen engagemang och kompetens är de viktigaste tillgångarna inom
hälso- och sjukvården. Att vidmakthålla och utveckla dessa tillgångar är av
central betydelse för att hälso- och sjukvårdens mål skall kunna uppnås.
De senare årens reformsträvanden och snabba förändringstakt samt ut-
vecklingen mot ett mer patientorienterat arbetssätt ställer stora krav på per-
sonalens flexibilitet och understryker behovet av fort- och vidareutbildning.
Den viktigaste motivationskällan för kompetensutveckling är vidgat ansvar
och vidgade arbetsuppgifter. Parterna är överens om att arbetsorganisationen
måste utvecklas så att personalens kompetens på alla nivåer bättre kan tas
tillvara och avsätter för detta ändamål 100 miljoner kronor till sådant ut-
vecklingsarbete under år 1998.
Sjukvårdshuvudmännen, med Landstingsförbundet som samordnare, skall
årligen, senast den 10 mars, till staten rapportera vilka större aktiviteter som
genomförts. Rapporten skall innehålla en analys av aktiviteternas övergri-
pande resultat, samt en redovisning av hur arbetet kommer att bedrivas vi-
dare.
Informationsförsörjning
En viktig förutsättning för att uppnå en hälso- och sjukvård som i ännu
högre grad än idag är patientorienterad och kunskapsbaserad är att informa-
tionsförsörjningen utvecklas och att ny informationsteknik utnyttjas i så stor
utsträckning som möjligt.
Nationell nivå: Utnyttja informationsteknik för
förnyelsearbetet
Kraven på förbättrad kvalitet och bättre resursutnyttjande inom hälso- och
sjukvården medför att vissa sjukvårdsverksamheter koncentreras samtidigt
som primärvård och annan öppenvård ökar i omfattning. I detta samman-
hang är det angeläget att den nya informationstekniken (IT) utnyttjas. IT ger
stora möjligheter att stärka förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso-
och sjukvården inte minst när det gäller att utveckla samarbetet mellan bas-
sjukvård och den högspecialicerade vården.
Socialstyrelsen har byggt upp en faktadatabas (MARS) med aktuell infor-
mation om kunskapsläget för vissa diagnoser och sjukdomar. I överenskom-
melsen för år 1997 enades parterna om att avsätta 4 miljoner kronor för
MARS under år 1997. En sådan medfinansiering innebar att sjukvårdshu-
vudmännen fick möjlighet att påverka databasens utveckling och använd-
ning. Parterna är bl.a. därför eniga om att avsätta 4 miljoner kronor även för
år 1998. Socialstyrelsen avser att inleda en utvärdering av MARS både vad
avser den valda representationen och värdet av olika faktabaserna för att
förslag beträffande bl.a. den långsiktiga finansieringen skall kunna lämnas
inför år 1999.
Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen har till uppgift att
följa, analysera och rapportera om utbredning och utveckling av befolkning-
ens hälsa, sjukdomar, sociala situation, vårdutnyttjande och riskfaktorer för
sjukdomar och sociala problem. För att EpC bättre skall kunna fullgöra sitt
uppdrag inom hälso- och sjukvårdsområdet är det angeläget att nationella
öppenvårds- och skaderegister kan utvecklas. Parterna enades därför om att
avsätta 2,5 miljoner kronor för detta ändamål under år 1997. Arbetet bör
fortsätta på liknande sätt även under 1998 varför motsvarande summa av-
sätts för ändamålet.
År 1997 avsattes – utöver de medel som, av vad som framgått ovan av-
sätts för nationella kvalitetsregister – 9,5 miljoner kronor för utvecklingsar-
bete kring informationsförsörjning. Parterna är eniga om att avsätta motsva-
rande summa för år 1998. Medlen skall användas enligt de riktlinjer och för
de ändamål som den nationella styrgruppen anger.
Landstingens ansvar för läkemedel i öppen vård utökas under åren 1997
och 1998. Läkemedelskommittéerna är sjukvårdshuvudmännens organ för
att nå en rationell och kostnadseffektiv läkemedelshantering. Den nuvarande
läkemedelsinformationen behöver i samband härmed utökas och utvecklas.
Det arbete som inleddes under år 1997 och som i huvudsak bestod i utveck-
ling av produktbeskrivningar för nya läkemedel och indikationer, utarbe-
tande av utbildningsmaterial samt utbildning av vidareinformatörer bör fort-
sätta.
Parterna avsatte 6 miljoner kronor för producentobunden läkemedelsinfor-
mation under år 1997 och är eniga om att avsätta motsvarande summa för år
1998. Medlen disponeras av Läkemedelsverket. Verket skall se till att den
arbetsgrupp, som löpande deltar i diskussionerna om hur den
producentobundna läkemedelsinformationen till läkemedelskommittéerna,
fortsätter och utvecklar sitt arbete. I arbetsgruppen skall, även
fortsättningsvis, ingå representanter för sjukvårdshuvudmännen och deras
läkemedelskommittéer.
Regional nivå: IT för ökad information till
patienter och andra avnämare
Parterna har enats om att avsätta 140 miljoner kronor att disponeras av sjuk-
vårdshuvudmännen för att ytterligare stärka möjligheterna att med infor-
mationsteknik stödja en patientfokuserad och kunskapsbaserad utveckling.
Arbetet med att belysa och synliggöra variationerna i tillgängligheten
inom olika områden skall intensifieras. Landstingsförbundet är engagerat i
flera projekt hos huvudmännen där syftet är att precisera kraven på uppgifter
för att följa köer och väntetider för olika diagnosgrupper. Dessa uppgifter
skall ingå som en del av uppföljningen och styrningen såväl på den lokala
nivån som på mer övergripande nivåer. En modell för regional uppföljning
av väntetider prövas också i projektet. Avsikten är att erfarenheterna från
detta och liknande projekt skall leda till att olika intressenter, inklusive pati-
enterna, har tillgång till information om köer och väntetider i hela landet.
År 1997 påbörjades ett arbete för att utveckla ett informationssystem för
patienter och allmänhet – en fulltextdatabas med koppling till såväl MARS-
databasen och Spris referensdatabas som till andra databaser med patient-,
läkemedels- och vårdinformation. 6 miljoner kronor avsattes genom
Dagmaröverenskommelsen till detta ändamål. Sjukvårdshuvudmännen har
under år 1997 anslutit sig till fulltextdatabasen InfoMedica där Landstinget i
Östergötland har en drivande och sammanhållande funktion. Parterna är
överens om att utvecklingsarbetet bör fortsätta och utvecklas och avsätter
därför 6 miljoner kronor även för år 1998.
Sjukvårdshuvudmännen, med Landstingsförbundet som samordnare, skall
årligen, senast den 10 mars, till staten rapportera vilka större aktiviteter som
genomförts. Rapporten skall innehålla en analys av aktiviteternas övergri-
pande resultat, samt en redovisning av hur arbetet kommer att bedrivas vi-
dare.
Rehabiliterings- och behandlingsinsatser
I överenskommelsen för år 1996 enades parterna om att särskilda medel för
rehabiliterings- och behandlingsinsatser skulle avsättas även för åren 1996,
1997 och 1998. Parterna var ense om att under de närmaste åren pröva om
det fanns skäl att ersätta denna ursprungligen temporära stimulans för medi-
cinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser med ett långsiktigt system
som stadigvarande stärker drivkrafterna för sjukvårdshuvudmännen att
uppmärksamma och prioritera insatser av betydelse för en bättre medicinsk
rehabilitering och lägre ohälsokostnader. Mot den bakgrunden enades par-
terna om att detta stimulansbidrag borde finnas kvar under åren 1997 och
1998. De slutliga beloppen skulle dock bestämmas senare, men minst 250
respektive 150 miljoner kronor skulle avsättas för att göra det möjligt att
slutföra vissa mer långsiktiga projekt.
I 1996 års ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150) behandlade re-
geringen frågan om de särskilda medlen från sjukförsäkringen för medi-
cinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser fr.o.m. år 1997. Regeringen
konstaterade att försäkringskassorna under ett antal år inom ramen för sta-
tens överenskommelser med sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar
till sjukvårdshuvudmännen disponerat särskilda medel för medicinska reha-
biliterings- och behandlingsinsatser från hälso- och sjukvården.
Regeringen ansåg att denna samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen
numera var så etablerad att den i huvudsak förutsätts ske med befintliga re-
surser. En reducering av de särskilda stimulansmedlen med 185 miljoner
kronor år 1997 och 200 miljoner år 1998 respektive år 1999 bedömdes där-
för motiverad.
Mot denna bakgrund enades parterna om att ersättningsbeloppet för år
1997 för rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvår-
den skulle vara 250 miljoner kronor. För år 1998 har parterna nu enats om
att ersättningsbeloppet, i enlighet med nämnda proposition (prop.
1995/96:150) skall vara 235 miljoner kronor.
Uppföljning och utvärdering av överenskommelsen
Under arbetet med utformningen av överenskommelsen har parterna erfarit
att man haft behov av bättre underlag för bedömningar av olika slag. Arbete
med uppföljning och utvärdering av överenskommelsen i sig skall därför
prioriteras. Särskilt då det gäller de medel som fördelas regionalt till kun-
skapsbaserad hälso- och sjukvård, verksamhetsutveckling och informations-
försörjning skall uppföljningen utvecklas och intensifieras. Uppföljningen
skall inte enbart innehålla en redovisning över vilka aktiviteter som genom-
förts utan det skall även ingå en analys av de resultat man ser av satsning-
arna.
Samtliga mottagare, på central och regional nivå, av ekonomisk ersätt-
ning, som utbetalts enligt denna överenskommelse, skall följa upp och redo-
visa användning och resultat av de tilldelade medlen senast den 10 mars
efterföljande år. Hälso- och sjukvårdshuvudmännens redovisning kanalise-
ras via Landstingsförbundet. Övriga mottagares redovisning kanaliseras via
Socialdepartementet. Redovisningarna lämnas med start fr.o.m. 1998.
En del av uppföljningen kan genomföras via s.k. självvärdering där de i
projektet inblandade själva följer upp och värderar insatser och målupp
fyllelse. För andra delar är en oberoende utvärdering mera lämplig. För
genomförande av detta är parterna eniga om att anslå 1,5 miljoner kronor.
Parterna är vidare överens om att inrätta en gemensam grupp med företrä-
dare för staten och Landstingsförbundet som skall följa arbetet under avtals-
perioden.
Handikappinstitutet
För Handikappinstitutets verksamhet lämnas särskild ersättning enligt en år-
lig, separat överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet. De se-
naste åren har ersättningsbeloppet varit 51 miljoner kronor. Ersättningen be-
talas ut av Riksförsäkringsverket. En särskild utredare har av regeringen haft
i uppdrag att bl.a. pröva vilka förändringar som bör genomföras i fråga om
institutets framtida finansiering. Utredaren har presenterat sitt uppdrag ären-
det bereds för närvarande inom Socialdepartementet. Eventuella föränd-
ringar beräknas träda ikraft den 1 januari 1999. Parterna har mot denna
bakgrund enats om att även för år 1998 lämna en särskild ersättning med
nominellt oförändrat belopp, dvs. 51 miljoner kronor.
Vissa särskilda ersättningar
Det finns vissa verksamheter inom den svenska hälso- och sjukvården vars
kostnader belastar några få landsting mer än de övriga. Bland dessa verk-
samheter finns sådana som det är ett riksintresse att resurserna upprätthålls
och utvecklas.
Exempelvis har Dagmarmedel sedan ett antal år tillbaka delfinansierat
verksamheten vid Gula Villan (Danderyds sjukhus i Stockholms län) där
vård bedrivs för tvångsomhändertagna HIV-smittade från hela landet. Ett
annat exempel är de utländska medborgare vilka inte omfattas av EU:s reg-
ler eller någon konvention och som har omhändertagits akut i svensk sjuk-
vård. Det inträffar inte sällan att dessa personer saknar försäkringsskydd och
egna medel. Landsting nära storflygplatserna har visat sig få proportionellt
sett höga kostnader för vård av sådana personer.
För att möta omständigheter av den här karaktären har parterna enats om
att avsätta ett belopp motsvarande 50 miljoner kronor för år 1998. Det totala
beloppets fördelning mellan sjukvårdshuvudmännen framgår av bilaga. Hu-
vuddelen av beloppet härrör från den ersättning (32,8 miljoner kronor) som
under åren 1996 och 1997 lämnats till landstingen för administrationen av
privata vårdgivares verksamhet. Denna ersättning utgör den basersättning
som lämnas med oförändrat belopp till samtliga sjukvårdshuvudmän på
detta anslag också under år 1998. I den nya ersättningen ingår de medel (en
miljon kronor) som tidigare avsatts för ersättning till sjukvårdshuvudmän-
nen för praktiktjänstgöring för kiropraktorer och naprapater. Sjukvårdshu-
vudmännen skall härigenom också fortsättningsvis ansvara för handledning
och praktiktjänstgöring av kiropraktorer och naprapater.
Parterna är vidare ense om att fortsätta diskussionerna angående hur man
på ett effektivt sätt löser hanteringen av vissa funktioner av s.k. riksintresse
inom hälso- och sjukvården.
Ersättning till nära anhöriga till HIV-smittade inom
hälso- och sjukvården
Företrädare för staten och sjukvårdshuvudmännen har i särskild ordning
kommit överens om att gemensamt vidta särskilda åtgärder för att lindra på-
frestningarna för nära anhöriga till HIV-smittade inom hälso- och sjukvår-
den.
Staten och sjukvårdshuvudmännen (via Landstingsförbundet) har vardera
avsatt 10 miljoner kronor för detta ändamål. Sjukvårdsmännen finansierar
denna särskilda engångsinsats genom att disponera 10 miljoner kronor av
det totala belopp som finns tillgängligt inom Dagmaröverenskommelsen för
år 1998. Parterna är ense om att nu återreglera detta belopp till Landstings-
förbundet.
Det gemensamma beloppet för detta ändamål är således 20 miljoner
kronor och den sammanlagda ersättningen till den eller de
anhöriga/efterlevande till en HIV-smittad patient uppgår till 100 000 kronor
oberoende av hur stor kretsen av de anhöriga är. Ansökan om ersättning
skall vara utbetalande organ (Personskadereglering AB) tillhanda senast den
31 december 1997. Medel som inte delats ut i sin helhet återbetalas till upp-
dragsgivarna med en hälft till vardera staten och Landstingsförbundet.
Gemensamma ambitioner inför en överenskommelse
för åren 1999 – 2000
Staten och Landstingsförbundet är överens om att inriktningen är att nästa
överenskommelse mellan parterna kommer att:
- omfatta två år, det vill säga åren 1999 och 2000.
- träffas under våren 1998, dvs. betydligt tidigare under året än vad som
skett under de senaste åren.
Detta innebär att överenskommelsen nu kan få ett större genomslag på
hälso- och sjukvårdens utveckling. Genom långsiktigheten ges sjukvård-
huvudmännen bättre förutsättningar att genomföra sitt utvecklingsarbete i
enlighet med överenskommelsens intentioner. Ett tidigareläggande av över-
enskommelsen under året bidrar också till att den mera tydligt kan påverka
sjukvårdshuvudmännens budget- och planeringsprocesser.
Då överenskommelsen planeras komma att sträcka sig över en tvåårspe-
riod förbättras förutsättningarna för uppföljning och utvärdering under av-
talsperioden. Parterna behöver kunna följa utvecklingen inom överenskom-
melsens olika delar för att kunna fortsätta sitt långsiktiga arbete. Det är
dessutom betydelsefullt att det kunnande och de erfarenheter som kommer
fram under det utvecklingsarbete, som finansieras via överenskommelsen,
sprids i så hög grad som möjligt. Uppföljningar och utvärderingar skall ske
dels i form av självvärdering där de inblandade följer upp, utvärderar och
beskriver sin egen verksamhet. Andra delar skall följas upp genom en av
parterna oberoende utvärdering. Särskilda medel kommer att anslås i över-
enskommelsen för detta ändamål.
En naturlig utveckling för överenskommelserna är att bidragen inom ra-
men för överenskommelsen bör bli alltmer renodlade stimulansbidrag för
förnyelse och kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvårdens arbetssätt, orga-
nisation, ledarskap m.m. Detta snarare än att vara en finansieringskälla för
vissa specifika verksamheter. Den inriktning överenskommelsen tog år 1997
skall således fortsätta att utvecklas.
Prioriterade områden för ett sådant förnyelse- och utvecklingsarbete är:
- tillgängligheten inom hälso- och sjukvården.
- patientens möjligheter till delaktighet och inflytande över val av vårdgi-
vare, diagnosticering, behandling och rehabilitering.
- förutsättningarna för att ta tillvara vårdresurser även utanför sjukvårds-
huvudmännens egen verksamhet för att tillfredsställa behoven av hälso-
och sjukvård i befolkningen.
HSU 2000 har genom sitt betänkande Patienten har rätt aktualiserat två
frågor som påverkar överenskommelsen för åren 1999 och 2000. Utred-
ningen föreslår bl.a. att staten och sjukvårdshuvudmännen behandlar utred-
ningens förslag om en generell behandlingsgaranti inom tre månader.
Landstingsförbundet kommer därför att genomföra en kartläggning av situ-
ationen med väntetider inom hälso- och sjukvården. Parterna skall även un-
dersöka hur omfattningen av ett åtagande i form av en generell behandlings-
garanti kan utformas, hur denna skulle kunna finansieras och vilka effekter
den skulle få för landstingens ekonomi. Arbetet kommer att vara ett led i
förberedelserna för en tvåårig överenskommelse där den övergripande in-
riktningen för en generell behandlingsgaranti avses behandlas.
Utredningen föreslår vidare att staten och Landstingsförbundet tar upp
frågan om specialistvård för patienter med svåra och mycket ovanliga sjuk-
domstillstånd utanför det egna landstingsområdet. Parterna har för avsikt att
behandla även denna fråga i det arbete som snart påbörjas inför den kom-
mande överenskommelsen. Staten och Landstingsförbundet är ense om att
inriktningen är att, inom ramen för överenskommelsen för åren 1999 och
2000, arbeta med förutsättningarna för hur ovan nämnda patienters behov
skall kunna tillgodoses.
Den kommande överenskommelsen mellan staten och sjukvårdshuvud-
männen kommer vidare att lyfta fram behov hos vissa grupper som bör prio-
riteras. Det utvecklingsarbete och den förnyelse som finansieras via över-
enskommelsen bör prioritera insatser som särskilt påverkar situationen för
barn och ungdomar, äldre samt personer med psykiska störningar.
Utbetalningsregler
Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 1998 och me-
delsfördelning framgår av bilaga 1. Till sitt innehåll och struktur överens-
stämmer överenskommelsen till stora delar med den som träffades för år
1997. I enlighet med vad parterna är överens om skall medlen i stor ut-
sträckning användas för att utveckla, följa upp och utvärdera hälso- och
sjukvårdens ändamålsenlighet, resultat och kvalitet.
Ersättningarna enligt punkterna 1.2 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård
– regional nivå, 2.2 Verksamhetsutveckling – regional nivå och 3.2 Infor-
mationsförsörjning – regional nivå (bilaga 1) slås samman och fördelas till
sjukvårdshuvudmännen för år 1998 enligt vad som framgår av bilaga 2. Bi-
dragen utbetalas utan särskild rekvisition av Socialstyrelsen med en tolftedel
för varje månad i efterskott.
Ersättning enligt 1.1 – Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård – nationell
nivå utbetalas av Socialstyrelsen i enlighet med överenskommelse mellan
Landstingsförbundet och SBU samt mellan Landstingsförbundet och Social-
styrelsen om medlens användning.
Ersättning enligt 2.1 Verksamhetsutveckling – nationell nivå utbetalas av
Socialstyrelsen i enlighet med överenskommelse mellan Landstingsförbun-
det och Socialstyrelsen om medlens användning.
Ersättning enligt 3.1 Informationsförsörjning – nationell nivå utbetalas av
Socialstyrelsen i enlighet med överenskommelse mellan Landstingsförbun-
det och Socialstyrelsen om medlens användning.
Ersättning enligt 3.2.1 utbetalas av Socialstyrelsen efter rekvisition kvar-
talsvis till Östergötlands läns landsting.
Ersättning enligt 4 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser utges efter
särskild rekvisition av försäkringskassan efter det att en särskild överens-
kommelse träffats mellan försäkringskassan och huvudmannen om medlens
användning. Ersättningens fördelning framgår av bilaga 3. Ersättning enligt
5 Uppföljning och utvärdering utbetalas av Socialstyrelsen i enlighet med
överenskommelse mellan Landstingsförbundet och Socialstyrelsen om
medlens användning.
Ersättning enligt 6 Handikappinstitutets verksamhet utbetalas utan sär-
skild rekvisition månadsvis i efterskott av Riksförsäkringsverket.
Ersättning enligt 7 Vissa särskilda ersättningar utbetalas av Socialstyrel-
sen utan särskild rekvisition kvartalsvis i förskott. Ersättningens fördelning
framgår av bilaga 4.
Ersättning enligt 8 Ersättning till nära anhöriga till HIV-smittade utbetalas
utan särskild rekvisition av Socialstyrelsen till Landstingsförbundet med
hela beloppet omedelbart efter årskiftet 1997/1998.
Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av rege-
ringen och Landstingsförbundets styrelse. Erforderliga tillämpningsan-
visningar utarbetas av Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen i samråd
med Landstingsförbundet. Vidare har parterna träffat en särskild överens-
kommelse om finansieringen av Handikappinstitutet för år 1998, bilaga 5.
Godkännande av överenskommelsen
Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och Lands-
tingsförbundets styrelse.
För staten För Landstingsförbundet
Ulf Westerberg Monica Sundström
Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 1998
1. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård
1.1. Nationellt 31,5 Mkr
varav SBU 10,5
kvalitetsregister 15
nat. parametrar 4
nat. riktlinjer 2
1.2. Regionalt 550 Mkr
2. Verksamhetsutveckling
2.1. Nationellt 20 Mkr
2.2. Regionalt 100 Mkr
3. Informationsförsörjning
3.1. Nationellt 22 Mkr
varav MARS 4
EpC 2,5
Särskilda medel för in-
formationsförsörjning 9,5
Producentobunden
läkemedelsinfo 6
3.2. Regionalt 140 Mkr
3.2.1. Informationssystem för pat och
allmänhet 6 Mkr
4. Rehabiliterings- och behandlingsinsatser 235 Mkr
5. Uppföljning och utvärdering 1,5 Mkr
6. Handikappinstitutet 51 Mkr
7. Vissa särskilda ersättningar 50 Mkr
8. Ers. till anh. till HIV-smittade 10 Mkr
Summa: 1 217 Mkr
Fördelning av regionala medel för kunskapsbaserad
hälso- och sjukvård, verksamhetsutveckling samt
informationsförsörjning för år 1998
Belopp i miljoner kronor
Totalt
därav avseende
Landsting/kommun
kunskapsbaserad
verksamhets
informations
hälso- och sjukvård
utveckling
försörjning
AB
Stockholm
156
109
20
27
C
Uppsala
26
18
3
5
D
Södermanland
23
16
3
4
E
Östergötland
37
26
5
6
F
Jönköping
28
20
3
5
G
Kronoberg
16
11
2
3
H
Kalmar
21
14
2
4
K
Blekinge
14
9
2
3
L
Kristianstad
26
18
3
5
M
Malmöhus
51
36
6
9
N
Halland
24
17
3
4
O
Bohus
29
20
4
5
P
Älvsborg
40
28
5
7
R
Skaraborg
25
18
3
4
S
Värmland
25
18
3
4
T
Örebro
25
18
3
4
U
Västmanland
23
16
3
4
W
Dalarna
26
18
3
5
X
Gävleborg
26
18
3
5
Y
Västernorrland
23
16
3
4
Z
Jämtland
12
8
2
2
AC
Västerbotten
23
16
3
4
BD
Norrbotten
23
16
3
4
I
Gotland
5
3
1
1
MM
Malmö
22
15
3
4
OG
Göteborg
41
28
5
8
Summa
790
550
100
140
Fördelning av särskild ersättning för rehabiliterings-
och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården
för år 1998
Landsting/kommun Miljoner kronor
AB Stockholm 41
C Uppsala 7
D Södermanland 8
E Östergötland 11
F Jönköping 7
G Kronoberg 5
H Kalmar 6
K Blekinge 4
L Kristianstad 8
M Malmöhus 14
N Halland 6
O Bohus 9
P Älvsborg 11
R Skaraborg 6
S Värmland 8
T Örebro 7
U Västmanland 8
W Dalarna 9
X Gävleborg 9
Y Västernorrland 8
Z Jämtland 4
AC Västerbotten 8
BD Norrbotten 8
I Gotland 1
MM Malmö 8
OG Göteborg 14
Summa 235
Fördelning av säpskild ersättning för kostnader av
riksövergripande slag för år 1998
Landsting/kommun Miljoner kronor
AB Stockholm 18,64
C Uppsala 1,37
D Södermanland 1,31
E Östergötland 1,95
F Jönköping 0,72
G Kronoberg 0,66
H Kalmar 0,96
K Blekinge 0,41
L Kristianstad 1,07
M Malmöhus 2,43
N Halland 0,71
O Bohus 1,07
P Älvsborg 1,02
R Skaraborg 0,71
S Värmland 1,26
T Örebro 0,77
U Västmanland 0,63
W Dalarna 1,14
X Gävleborg 0,69
Y Västernorrland 1,20
Z Jämtland 0,64
AC Västerbotten 1,20
BD Norrbotten 1,09
I Gotland 0,21
MM Malmö 2,87
OG Göteborg 5,17
Summa 50,00
SOCIALDEPARTEMENTET 1997-12-18
LANDSTINGSFÖRBUNDET
Överenskommelse mellan staten och
Landstingsförbundet om finansiering av
Handikappinstitutet år 1998
I anslutning till 2 § i avtalet den 24 mars 1977 mellan staten och Landstings-
förbundet om Handikappinstitutet har parterna träffat följande överenskom-
melse för år 1998.
1 För Handikappinstitutets finansiering har parterna tillfört institutets
fond 51 milj.kr för 1998 års verksamhet. Beloppet tillförs fonden i enlighet
med överenskommelsen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudmännen för år 1998.
Beloppet utbetalas av Riksförsäkringsverket med en tolftedel för varje må-
nad i efterskott.
2 Medel som ingår i Handikappinstitutets fond disponeras – med de un-
dantag som följer av punkterna 3 och 4 nedan – av sinstitutets styrelse för
verksamheten i enlighet med institutets stadgar.
Anmärkning: Styrelsen bör i sammanhanget beakta vad som stadgas om ut-
redningsarbete på regeringens respektive sjukvårdshuvudmännens uppdrag.
3 Från institutets fond skall utbetalas 4 400 000 kr för år 1998 till Sjuk-
vårdshuvudmännens Upphandlingsbolaget (SUB) verksamhet.
4 Av Handikappinstitutets fond skall för år 1998 avdelas 4 000 000 kr
att av institutets styrelse disponeras för att initiera och stimulera tillverk-
ningen av vissa handikapphjälpmedel, för vilka föreligger svårigheter att
etablera produktion på gängse villkor. Medlen får även användas som för-
lustgaranti. Härutöver får institutet möjlighet att utnyttja 4 000 000 kr såsom
förlustgaranti i samband med beställningar av hjälpmedel. erforderliga avtal
för genomförande härav skall tecknas av SUB i nära samarbete med institu-
tet.
Överenskommelse blir giltig när den godkänts av regeringen och
Landstingsförbundets styrelse.
För staten För Landstingsförbundet
Ulf Westerberg Monica Sundström
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,
Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Wallström
Regeringen beslutar skrivelse 1997/98:51 Redogörelse för en överenskom-
melse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1998.
Skr. 1997/98:51
28
1
Skr. 1997/98:51
Skr. 1997/98:51
Bilaga
Skr. 1997/98:51
Bilaga
Skr. 1997/98:51