Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition Ändringar i årsredovisningslagarna Prop. 1997/98:118 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 maj 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås lättnader i de krav på tilläggsupplysningar som uppställs i årsredovisningslagen (1995:1554) och de därtill knutna årsredovisningslagarna för finansiella företag, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Lättnaderna innebär framför allt att kretsen av de dotter- och intresseföretag om vilka det måste lämnas upplysningar begränsas. Det föreslås också ett par undantag från det nuvarande förbudet mot att publicera en ofullständig års- eller koncernredovisning tillsammans med revisions- berättelsen. Vidare föreslås att sådana moderbolag som inte behöver upprätta koncernredovisning under vissa förutsättningar inte heller skall behöva lämna koncernupplysningar i sina delårsrapporter. I propositionen föreslås slutligen en uppstramning av de regler som i dag gör det möjligt att skjuta upp offentliggörandet av redovisnings- handlingarna genom att anmäla att det skall hållas en fortsatt bolagsstämma. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 6 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 9 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 11 3 Ärendet och dess beredning 12 4 Tilläggsupplysningar om dotterföretag och vissa andra företag 13 5 Tilläggsupplysningar om bolagets företagsledning och anställda 16 6 Publicering av års- och koncernredovisningar 18 7 Koncernupplysningar i delårsrapporter 22 8 Förseningsavgifter i samband med anmälan om fortsatt bolagsstämma 24 9 Ikraftträdande 28 10 Kostnader 29 11 Författningskommentar 30 11.1 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 30 11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 32 11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 36 11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 37 Bilaga 1 Förslagen till lagtext i promemorian Vissa ändringar i årsredovisningslagen...........................................................38 Bilaga 2 Förslag till författningstext i Patent- och registrerings- verkets framställan..............................................................45 Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag...............................................51 Bilaga 4 Lagrådets yttrande...............................................................59 Utdrag ur protokoll vid regeringssammansträde den 14 maj 1998..........60 Prop.1997/98:118 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 2. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i årsredovisnings- lagen (1995:1554), 3. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag, 4. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings- företag Prop. 1997/98:118 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 8 och 9 §§ samt 8 kap. 16 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 8 § För varje dotterföretag och intresseföretag skall anges 1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital, 2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har upprättats, 3. bolagets kapitalandel i företaget, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, och 4. antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen. För varje dotterföretag och intresseföretag, i vilket bolaget självt äger eller i fall som anges i 1 kap. 6 § innehar andelar, skall det lämnas uppgift om: 1. namn, organisationsnum- mer, säte och eget kapital, 2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har upprättats, 3. bolagets kapitalandel i före- taget, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, och 4. antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen. Första stycket gäller också i fråga om andra företag vari bolaget självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Ett bolag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form. Om bolagets rösträttsandel i sådana företag som avses i första och andra styckena avviker från kapitalandelen, skall även rösträttsandelen anges. 9 § En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §. Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i 8 § angivna företagen. Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall upplysning lämnas om detta. Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om 1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av dotterföretagets eller intresseföre- tagets eget kapital och detta företag inte offentliggör sin balansräkning, eller 1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av det andra företagets eget kapital och detta företag inte offentliggör sin balansräkning, eller 2. bolaget är moderbolag och dotterföretaget omfattas av en av bolaget upprättad koncernredovis- ning eller av en sådan koncernredo- visning som avses i 7 kap. 2 § första stycket. 2. dotterföretaget eller intresse- företaget omfattas av en av bolaget upprättad koncernredovisning eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket. 8 kap. 16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Trots bestämmelserna i 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § tredje stycket, publiceras tillsammans med kon- cernrevisionsberättelsen, om ofull- ständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 15 § och som är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild har utelämnats. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) dels att 8 kap. 6 och 15 §§ samt 9 kap. 1 och 3 §§ i paragrafernas lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag skall införas en ny punkt, 3, av följande lydelse. Lydelse enligt prop. 1997/98:99 Föreslagen lydelse 8 kap. 6 § Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Har bolaget inom denna tid gjort anmälan enligt 9 kap. 9 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385), skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räken- skapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Om bolaget inom denna tid har kommit in med anmälan enligt 9 kap. 9 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385), betalat den avgift som är föreskriven för registrering av sådan anmälan och ingett en skriftlig försäkran från bolagets revisor om att revisionsberättelsen lämnats till styrelsen, skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag. 15 § Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, skall det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det skall också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten. En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen skall i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt 10 kap. 28, 30 och 31 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 10 § andra–fjärde styckena lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Om revisionsberättelse inte har lämnats, skall detta förhållande liksom skälen för det anges. Trots bestämmelserna i andra stycket får en ofullständig års- redovisning publiceras till- sammans med revisions- berättelsen, om ofullständigheten består i att upplysningar enligt 5 kap. 17 eller 19 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder. 9 kap. 1 § Ett bolag skall minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio månader lämna en särskild redovisning (delårsrapport), om bolaget är skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 12 eller 13 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första eller andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Delårsrapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. I ett aktiebolag skall delårsrapporten lämnas av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören. Delårsrapporten skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form. 3 § I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall det lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns särskilda skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet lämnas. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 gäller också i fråga om delårsrapport. Om en koncern är av sådan storlek som anges i 10 kap. 13 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall moderbolaget i delårsrapporten, utöver uppgifter om moderbolaget, lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om nettoomsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna poster inom koncernen och vara beräknade med hänsyn tagen till internvinsteliminering. Sådana uppgifter om koncernen som anges i andra stycket behöver inte lämnas, om 1. bolaget i enlighet med 7 kap. 2 § inte har upprättat någon koncern- redovisning för närmast föregående räkenskapsår, 2. det moderföretag vars koncern- redovisning har getts in till regist- reringsmyndigheten enligt 7 kap. 2 § har upprättat en delårsrapport som omfattar samma rapportperiod som bolagets delårsrapport, 3. moderföretagets delårsrapport innehåller likvärdiga uppgifter som omfattar även koncernen, och 4. bolaget i sin egen delårsrapport lämnar uppgift om moderföretagets namn, organisationsnummer och säte. Om uppgifter utelämnas enligt tredje stycket, gäller vad som sägs i 2 § också den delårsrapport som avses i tredje stycket 2. Är den delårsrapporten inte avfattad på svenska, får registreringsmyndig- heten, om rapporten skall sändas in till registreringsmyndigheten, före- lägga bolaget att sända in också en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande skall utfärdas om någon begär det. 3. Om anmälan om fortsatt bolagsstämma har gjorts före ikraftträdandet, skall 8 kap. 6 § tillämpas i sin äldre lydelse. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § samt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 2 § Bestämmelserna i 8 kap. 14 och 15 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om publicering av årsredovisning skall tillämpas. Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, samt 16 § andra stycket om ute- lämnande av uppgift i koncern- redovisningen. 9 kap. 2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra och tredje styckena om den period rapporten skall avse m.m., 2 § första stycket om tillhanda- hållande av delårsrapport, samt 3 och 4 §§ om delårsrapportens innehåll. 1 § andra, tredje och fjärde styckena om den period rapporten skall avse m.m., 2 § första stycket om tillhanda- hållande av delårsrapport, samt 3 och 4 §§ om delårsrapportens innehåll. 3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser: 1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av delårsrapport skall delårsrapporten – i banker, kreditmarknadsföreningar och hypoteksinstitut genast lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det, samt – i banker och hypoteksinstitut sändas in till Finansinspektionen så snart det kan ske. 2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall alltid lämnas av ett moderföretag som är bank, kreditmarknadsföretag, hypoteks- institut eller värdepappersbolag. 2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall lämnas av ett moderföretag som är bank, kredit- marknadsföretag, hypoteksinstitut eller värdepappersbolag, även om koncernen inte är av sådan storlek som anges i det stycket. 3. Utelämnande av uppgifter om koncernen enligt 3 § tredje stycket får ske endast om förutsättningarna enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 denna lag föreligger. 3. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång 4. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 2 § Bestämmelserna i 8 kap. 14 och 15 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om publicering av årsredovisningen skall tillämpas. Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, samt 16 § andra stycket om uteläm- nande av uppgift i koncernredovis- ningen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 3 Ärendet och dess beredning I årsredovisningslagen (1995:1554) och de därtill knutna årsredovisningslagarna för finansiella företag – lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) – föreskrivs att företag som omfattas av lagarna skall lämna olika slag av tilläggsupplysningar. Bland annat ställer lagarna krav på att det i årsredovisningen och koncernredovisningen lämnas vissa upplysningar om dotterföretag, intresseföretag och vissa andra företag i vilka det redovisande bolaget äger aktier eller andelar. Det ställs också krav på upplysningar om antalet anställda och om personalkostnader. Av lagarna följer vidare att ett företag som vill offentliggöra redovisningen tillsammans med revisionsberättelsen i en särskild publikation måste ha med de föreskrivna upplysningarna även i den offentliggjorda versionen av redovisningen. Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR m.fl. har begärt att de nu angivna upplysningskraven lindras i några avseenden. I årsredovisningslagen och ÅRKL finns också bestämmelser om delårsrapporter. Av bestämmelserna följer bl.a. att ett bolag som är moderbolag i en koncern måste lämna vissa uppgifter om koncernen i sina delårsrapporter. KPMG Bohlins Aktiebolag har begärt att årsredovisningslagen ändras så att företag som inte behöver upprätta koncernredovisning inte heller behöver lämna upplysningar om koncernen i sina delårsrapporter. De nu angivna frågorna har behandlats i en promemoria som har upprättats inom Justitiedepartementet, Vissa ändringar i årsredo- visningslagarna. Promemorian, vars lagförslag finns i bilaga 1, har remissbehandlats. Remissyttranden har lämnats av Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Stockholm, Bokföringsnämnden, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Statistiska centralbyrån, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Patent- och registreringsverket, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Sveriges Finansanalytikers Förening, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Försäkringsförbund, Stockholms Fondbörs Aktiebolag och KPMG Bohlins Aktiebolag. Riksskatteverket har bifogat yttranden från skattemyndigheterna i Stockholms län, Östergötlands län, Skåne län och Örebro län. En remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Ju 97/3139). I årsredovisningslagen finns också bestämmelser om att aktiebolag skall ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen till Patent- och registreringsverket inom viss tid från räkenskapsårets utgång. Om handlingarna inte har kommit in i tid, skall verket påföra bolaget en förseningsavgift. I en promemoria som Patent- och registreringsverket har upprättat har det föreslagits att reglerna om ingivande av redovisningshandlingar till verket skall stramas upp. Promemorian, vars lagförslag finns i bilaga 2, har remissbehandlats. Remissyttranden har lämnats av Stockholms tingsrätt, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Bokföringsnämnden, Revisorsnämnden, Svenska Bankföreningen, Sveriges Industriförbund, Svensk Handel, Företagarnas Riksorganisation, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF och Sveriges advokatsamfund. Riksskatteverket har bifogat ett yttrande från Skattemyndigheten i Stockholms län. En remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Ju 97/3108). Lagrådet Regeringen beslutade den 29 april 1998 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. I förhållande till lagrådsremissen har vissa smärre ändringar av redaktionell natur gjorts i lagtexten. 4 Tilläggsupplysningar om dotterföretag och vissa andra företag Regeringens förslag: Det nuvarande kravet på att en årsredovisning skall innehålla tilläggsupplysningar om dotterföretag, intresseföretag och vissa andra företag inskränks till att avse upplysningar om sådana företag i vilka det redovisande företaget självt äger eller genom bulvan eller kommissionär innehar aktier eller andelar. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller inte haft några invändningar mot det. Skattemyndigheten i Stockholms län har dock avstyrkt förslaget, medan Patent- och registreringsverket har uttryckt tveksamhet. Bakgrund: Årsredovisningslagen (1995:1554) innehåller bestäm- melser om årsredovisningar, koncernredovisningar och delårsrapporter. Lagen skall tillämpas av det stora flertalet aktiebolag och av vissa handelsbolag och får i sina väsentliga delar tillämpas även av andra handelsbolag och av ekonomiska föreningar. Motsvarande regler för finansiella företag finns i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). I enlighet med årsredovisningslagens terminologi används i det följande begreppet ”bolag” om det redovisande företaget. Enligt 5 kap. 8 § årsredovisningslagen skall bolaget i årsredo- visningen lämna följande uppgifter om varje dotterföretag, varje intresseföretag och varje annat företag i vilket det innehar en kapitalandel om minst 20 procent: 1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital, 2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har upprättats, 3. bolagets kapitalandel i företaget. Såsom begreppen dotterföretag och intresseföretag är definierade i årsredovisningslagen (se 1 kap. 4 och 5 §§) måste de uppgifter som anges i 5 kap. 8 § lämnas inte bara beträffande dotterföretag och intresseföretag i vilka det redovisande bolaget självt äger aktier eller andelar. Upplysningar måste också lämnas beträffande ”dotterdotterföretag” och beträffande företag som står i intresseföretagsförhållande till dotterföretag. När man bedömer om ett företag utgör ett dotter- eller intresseföretag till bolaget, skall man nämligen lägga samman samtliga andelsinnehav som tillkommer bolaget eller ett eller flera dotterföretag till bolaget. Detta innebär att ett företag kan vara att klassificera som dotterföretag eller intresseföretag i förhållande till det redovisande bolaget, även om detta bolag självt inte innehar några andelar i företaget eller innehavet är av liten omfattning. Uppgifterna får utelämnas i vissa fall. Det gäller framför allt om uppgifterna är av ringa betydelse med hänsyn till lagens krav på rättvisande bild (se 5 kap. 9 § årsredovisningslagen). Enligt 7 kap. 15 § årsredovisningslagen skall det i koncern- redovisningen lämnas uppgifter av i huvudsak samma slag som de som skall lämnas i årsredovisningen. Även här finns en möjlighet att utelämna uppgifter som är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. Den sistnämnda möjligheten är emellertid här begränsad till redovisning av andelar i företag i vilka moderbolaget äger en kapital- andel om minst tjugo procent men som trots det inte är vare sig dotterföretag eller intresseföretag (se 7 kap. 15 § andra stycket). Det innebär att andelar i dotterföretag eller intresseföretag inte kan utelämnas med hänvisning till att de är av ringa betydelse. De nu behandlade bestämmelserna om tilläggsupplysningar gäller även för finansiella företag (se 5 kap. 1 § och 7 kap. 2 § ÅRKL samt 5 kap. 1 § och 7 kap. 2 § ÅRFL). Det kan tilläggas att tidigare svensk lagstiftning fordrade upplysningar av i huvudsak motsvarande slag. Upplysningskraven var dock mindre långtgående i fråga om kretsen av de företag som upplysningar måste lämnas om. Upplysningar behövde endast lämnas om sådana företag i vilka det redovisande bolaget ägde andelar eller aktier. Var det fråga om andra företag än dotterföretag, behövde upplysningar inte lämnas om det nominella värdet och värdet i balansräkningen av aktierna eller andelarna understeg 50 000 kr eller fem procent av det redovisande bolagets eget kapital (se 11 kap. 8 § aktiebolagslagen i dess lydelse före den 1 januari 1996). Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening torde sådana tilläggsupplysningar som avses i 5 kap. 8 § årsredovisningslagen många gånger vara av stort intresse för dem som årsredovisningen riktar sig till, t.ex. aktieägare och borgenärer. Såsom har framhållits av Skattemyndigheten i Stockholms län kan uppgifterna bl.a. användas för att kartlägga de koncernstrukturer i vilka bolaget ingår. Patent- och registreringsverket har också upplyst att upplysningar av detta slag tillhör de uppgifter som efterfrågas hos verket. Värdet av upplysnings- kraven måste emellertid enligt regeringens mening vägas mot intresset av att bolagen inte belastas av alltför betungande upplysningskrav och intresset av att redovisningen inte blir så omfattande att den förlorar i överskådlighet. Vid denna avvägning kan det vara naturligt att utgå från de krav som uppställs i EG:s redovisningsdirektiv – som utgör ett minimum för vad den svenska lagen måste innehålla – och därefter ta ställning till om det finns sakliga skäl att ställa strängare krav än vad direktiven gör. Det kan då först konstateras att det s.k. fjärde bolagsrättsliga direktivet (rådets fjärde direktiv av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag) fordrar att det redovisande företaget i sin årsredovisning lämnar upplysningar om vissa andra företags eget kapital, resultat m.m. (se artikel 43.1.2). Det har rått viss oklarhet om hur omfattande direktivets upplysningskrav är. Osäkerheten har framför allt gällt om upplysningar måste lämnas inte bara om de företag som det redovisande bolaget förfogar över genom direktägda aktier eller andelar utan också om företag i vilka det redovisande bolaget indirekt – genom exempelvis ett dotterföretag – innehar aktier eller andelar. Slutsatsen i promemorian är att övervägande skäl talar för att upplysningskraven gäller endast sådana företag i vilka det redovisande bolaget direkt eller genom bulvan eller kommissionär äger en andel om minst tjugo procent. Upplysningskraven skulle däremot inte gälla indirekta innehav, t.ex. innehav i ”dotterdotterföretag”. Under remissbehandlingen av promemorian har inte framkommit något som talar emot den bedömningen. Regeringen anser att bedömningen måste godtas. EG-rätten fordrar alltså inte att den svenska lagen innehåller så vittgående upplysningskrav som de som i dag uppställs i årsredo- visningslagen. Frågan är då om det finns sakliga skäl för att uppställa strängare krav än vad EG-rätten gör. Det kan då å ena sidan konstateras att en mera vittgående uppgiftsskyldighet i enskilda fall och för enskilda intressenter kan vara av värde. Å andra sidan måste konstateras att de nuvarande kraven ökar risken för att den presenterade informationen blir svårgenomtränglig och svåröverskådlig. Normalt torde dessutom en minskning av informationen i årsredovisningen få endast begränsad betydelse. I en koncern upprättas det normalt en koncernredovisning där i huvudsak samma uppgifter finns tillgängliga. Finns det inte någon koncernredovisning, kommer upp- lysningar om dotterföretagets dotterföretag ändå att finnas tillgängliga i dotterföretagets årsredovisning. Till detta kommer att omfattande upplysningskrav innebär ett visst merarbete i samband med upprättandet av redovisningen. Mot detta kan visserligen – såsom Patent- och registreringsverket har gjort – invändas att merarbetet normalt kan samordnas med det arbete som görs i samband med upprättandet av koncernredovisningen. Uppenbarligen innebär dock en minskning av upplysningskraven i fråga om årsredovisningen en viss förenkling för företagen. Särskilt påtagligt är detta i sådana koncerner där det – som en följd av reglerna i 7 kap. 2 § årsredovisningslagen – inte behöver upprättas någon koncernredovisning. Regeringen finner därför att kraven på tilläggsupplysningar bör läggas på i huvudsak den nivå som är föreskriven i direktivet. Lämpligen bör upplysningskraven omfatta alla företag som det redovisande bolaget äger aktier eller andelar i och som är dess dotter- eller intresseföretag. Bestämmelsen bör därför ändras så att kraven på upplysningar av det aktuella slaget begränsas till dotter- och intresseföretag i vilka det redovisande bolaget självt äger eller genom bulvan eller kommissionär innehar andelar. Liksom tidigare bör dock upplysningar även lämnas om andra företag i vilka det redovisande företaget äger en kapitalandel om minst 20 procent. Det saknas skäl att i detta fall ha särregler för finansiella företag. Vad som nu har sagts bör alltså gälla även för sådana företag. Förenklingsskäl kan synas tala för att motsvarande ändringar borde göras även i bestämmelserna om koncernredovisning. Bestämmelserna i det s.k. sjunde bolagsrättsliga direktivet (rådets sjunde direktiv av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning; se direktivets artikel 34.2 - 34.5) kan emellertid inte anses ge något utrymme för detta. Regeringen föreslår därför inte någon lagändring i denna del. 5 Tilläggsupplysningar om bolagets företagsledning och anställda Regeringens bedömning: Bestämmelserna om skyldighet att i redovisningen lämna uppgift om antalet anställda och om löner och ersättningar till anställda och till företagsledningen bör för närvarande inte ändras. Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har instämt i promemorians bedömning eller har inte haft några invändningar mot den. Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har dock hävdat att den mera omfattande uppgiftsskyldigheten bara bör gälla på bolagsnivå medan specifikationskraven i koncernredovisningen bör begränsas till de uppgifter som uttryckligen fordras enligt det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Sveriges Industriförbund har framfört liknande synpunkter. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har ansett att upplysningskraven bör omprövas. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF har yrkat att upplysningskraven begränsas till vad som följer av EG-direktiven, i vart fall i s.k. 10/24-företag. Bakgrund: I 5 kap. årsredovisningslagen finns bestämmelser om att det i årsredovisningen skall lämnas upplysningar om bl.a. antalet anställda och om bolagets löne- och pensionskostnader. Enligt 5 kap. 17 § skall uppgift lämnas om medelantalet anställda med uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män. Om bolaget har anställda i flera länder, skall medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land anges. I 5 kap. 18 § föreskrivs att av räkenskapsårets personalkostnader löner och andra ersättningar respektive sociala kostnader skall anges särskilt. Särskild uppgift skall lämnas om pensionskostnader. Av 5 kap. 19 § följer att det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar skall anges dels för gruppen styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare, dels för gruppen övriga anställda. Har bolaget anställda i flera länder, skall dessa uppgifter lämnas särskilt för varje land. Vidare skall, enligt 5 kap. 20 §, uppgift lämnas om det sammanlagda beloppet av kostnader och pensioner som avser pensioner eller liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare. De upplysningsregler som gäller beträffande styrelseledamöter och verkställande direktör skall enligt 5 kap. 21 § tillämpas även på tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande direktör. Till detta kommer att – såsom framgår av 5 kap. 22 § – suppleanter i förevarande sammanhang skall jämställas med styrelseledamöter samt vice verkställande direktör med verkställande direktör. Vid sidan av de nu angivna upplysningskraven finns i 5 kap. 23 § ett särskilt krav på upplysningar om avtal om avgångsvederlag. Av 7 kap. 13 § följer att moderbolaget i koncernredovisningen skall lämna motsvarande upplysningar om anställda och om löner, pensioner och andra förmåner i samtliga koncernföretag. I allt väsentligt samma regler gäller för finansiella företag (se 5 kap. 1 § , 2 § 2 och 3 och 7 kap. 2 § ÅRKL samt 5 kap. 1 § och 7 kap. 2 § ÅRFL). Skälen för regeringens bedömning: De upplysningar som skall lämnas enligt 5 kap. 17–23 §§ årsredovisningslagen kan ofta antas vara av betydande intresse för en eller flera av de grupper som redovisningen riktar sig till. Uppgifter om antalet anställda och om de totala personalkostnaderna, fördelade på olika länder, kan vara värdefulla såväl för aktieägarna och borgenärerna som för arbetstagarna. Från minoritetsskyddssynpunkt synes det självklart att aktie- och andelsägare bör ges information om de ersättningar som har utgått till nuvarande och tidigare företagsledning. Den ersättningspolicy som bolaget tillämpar gentemot företagsledningen kan också ge tredje man en bild av hur bolaget drivs; det kan därför vara naturligt att uppgifter om ersättningar till företagsledningen finns tillgängliga i årsredovisningen. Behovet av öppenhet i fråga om avtal om avgångsvederlag och liknande förmåner har utvecklats i prop. 1995/96:10 del 2 s. 89 f. Samtidigt bör givetvis värdet av informationen vägas mot de kostnader och andra olägenheter som omfattande informationskrav innebär för företagen själva. Därvid måste – såsom några remissinstanser har varit inne på – beaktas att informationskraven kan bli mycket omfattande, särskilt på koncernnivå. Det kan också – såsom också har påtalats av en remissinstans – finnas anledning att ta särskild hänsyn till mindre och medelstora företags situation och det förhållandet att informationen i sådana företag ofta är av mindre betydelse. Det kan alltså anföras argument för att upplysningskraven bör jämkas. En omprövning av nuvarande informationskrav måste emellertid föregås av grundliga överväganden och bör under alla förhållanden inte ske förrän den nuvarande översynen av systemet för normbildning på redovisningsområdet har avslutats. Det bör därför inte nu göras några ändringar i de aktuella upplysningskraven. Kraven – liksom årsredovis- ningslagstiftningens andra upplysningskrav – bör däremot ses över i samband med den utvärdering av årsredovisningslagen som bör göras inom några år. 6 Publicering av års- och koncernredovisningar Regeringens förslag: Om en koncernredovisning publiceras utan uppgifter om sådana aktie- och andelsinnehav som är av ringa betydelse för att ge en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, skall redovisningen trots detta vid publiceringen få åtföljas av den fullständiga koncernrevisionsberättelsen. Vidare skall en årsredovisning eller en koncernredovisning få publiceras tillsammans med revisionsberättelsen respektive koncernrevisionsberättelsen även om den inte, såvitt gäller uppgifter om anställda och om löner och andra ersättningar, innehåller någon fördelning på olika länder eller någon fördelning på kvinnor och män. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller har inte haft några invändningar mot det. Förslaget har avstyrkts av Patent- och registreringsverket. Sveriges Industriförbund har å andra sidan ansett att förslaget inte går tilläckligt långt och att lagen bör tillåta att aktie- och andelsspecifikationen i sin helhet får utelämnas från den publicerade koncernredovisningen. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har förordat en annan lösning. Bakgrund: I 8 kap. årsredovisningslagen samt, såvitt gäller finansiella företag, 8 kap. ÅRKL och 8 kap. ÅRFL finns regler om hur års- och koncernredovisningar skall offentliggöras. Vid sidan av regler om offentliggörande genom ingivande till registreringsmyndigheten (se 8 kap. 3 § årsredovisningslagen) innehåller lagarna regler om företagens egen publicering av redovisningen, t.ex. publicering i en särskild publikation eller tidning (se 8 kap. 14 och 15 §§ årsredovisningslagen). Reglerna om företagens egen publicering skiljer på publicering av redovisningen i dess helhet och publicering av redovisningen i ofullständigt skick. I det förstnämnda fallet skall redovisningen ha den form och den ordalydelse som den hade vid revisionen och den skall åtföljas av revisionsberättelsen (se 8 kap. 14 § årsredovisningslagen, 8 kap. 2 § ÅRKL och 8 kap. 2 § ÅRFL). I det senare fallet skall det av redovisningen framgå att den är ofullständig. Publikationen får i det fallet inte åtföljas av revisionsberättelsen men den skall innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag liksom vissa uppgifter om revisorsanmärkningar (se 8 kap. 15 § årsredovisningslagen, 8 kap. 1 och 2 §§ ÅRKL och 8 kap. 2 § ÅRFL). Motsvarande bestämmelser gäller för publicering av koncern- redovisningen (se 8 kap. 16 §, 8 kap. 8 § ÅRKL och 8 kap. 8 § ÅRFL). De nu angivna bestämmelserna får till följd att ett bolag som önskar publicera sin årsredovisning tillsammans med revisionsberättelsen eller sin koncernredovisning tillsammans med koncernrevisionsberättelsen inte kan utelämna några delar av redovisningen. Både de fullständiga specifikationerna av andelsinnehav (se 5 kap. 8 § respektive 7 kap. 15 § årsredovisningslagen) och de fullständiga uppgifterna om löner, personalkostnader m.m. (se 5 kap. 18–23 §§ respektive 7 kap. 13 § årsredovisningslagen) måste alltså vara med. Skälen för regeringens förslag: Upplysningar om dotterföretag och vissa andra företag Även om skyldigheten att lämna uppgifter om dotterföretag m.m. begränsas på det sätt som vi har föreslagit i avsnitt 4 ovan, kommer bolagens uppgiftsskyldighet också i fortsättningen att vara omfattande. Det kan hävdas att upplysningarna – i vart fall i större företag och i koncernredovisningarna – riskerar att bli så omfattande att de skymmer mera väsentlig information. Många företag torde därför vilja utelämna upplysningarna vid den egna publiceringen av redovisningen. Allmän- intresset av att upplysningarna finns med vid företagets egen publicering torde ofta vara begränsat, i vart fall om upplysningarna ändå finns allmänt tillgängliga hos registreringsmyndigheten. Såsom den nya lagstiftningen är utformad får emellertid ett utelämnande av dessa slag av uppgifter till följd att bolaget inte har rätt att foga den fullständiga revisionsberättelsen till den publicerade redovisningen. Under beredningen av detta lagstiftningsärende har det från revisors- och näringslivshåll framhållits att det hittills har varit praxis att vid publiceringen av redovisningen bifoga revisionsberättelsen. Att enbart lämna kortfattade uppgifter om vad revisorerna har uttalat skulle väcka negativ uppmärksamhet bland dem som publiceringen riktar sig till, inte minst redovisningarnas adressater i utlandet. Regeringen anser mot denna bakgrund att lagen bör ändras så att dessa olägenheter inte uppkommer. En sådan lagändring måste dock ske inom ramen för vad EG-direktiven tillåter. Det är härvid att märka att den svenska bestämmelsen om att revisionsberättelsen inte får fogas till en ofullständig redovisning går tillbaka på tvingande direktivbestämmelser (artikel 49 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet respektive artikel 38.5 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet). En möjlighet är därvid att utnyttja de särskilda bestämmelser som finns i artikel 45.1 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet respektive artikel 35.1a i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Dessa bestämmelser ger medlemsstaterna möjlighet att tillåta att uppgifter om dotter- och intresseföretag m.m. utelämnas från redovisningen, om uppgifterna i stället redovisas i en särskild översikt som deponeras hos registrerings- myndigheten. I förarbetena till den nya årsredovisningslagen övervägdes om motsvarande bestämmelser borde införas i svensk rätt. Tanken förkastades emellertid. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har ansett att detta ställningstagande bör omprövas. Regeringen anser för sin del att den bedömning som gjordes i det tidigare lagstiftningsärendet fortfarande har fog för sig. Även de nu aktuella uppgifterna bör utgöra en del av själva redovisningen och därmed ligga till grund för revisorernas granskning och andelsägarnas ställnings- tagande till redovisningen. Det kan tilläggas att ett system där uppgifterna ges in till registreringsmyndigheten i särskild ordning skulle vara både krångligt och resurskrävande för registreringsmyndigheten. En annan lösning är att i begränsad utsträckning tillåta att uppgifterna utelämnas i samband med bolagens egen publicering av redovisningen, också sådan publicering som sker tillsammans med den fullständiga revisionsberättelsen. Uppgifterna kommer därmed att omfattas av revisionen och, i aktiebolag, av bolagsstämmans granskning. I promemorian har diskuterats om en sådan lösning går att förena med EG- direktivens bestämmelser om publicering. Promemorians slutsats är att lösningen är förenlig med direktiven under förutsättning att syftet bakom direktivens publiceringsbestämmelser är uppfyllda. Detta syfte torde framför allt ha varit att minska risken för att en läsare av den publicerade redovisningen vilseleds genom att viktiga uppgifter filtreras bort. Risken för att läsaren vilseleds genom utelämnande av vissa tilläggsupplysningar torde emellertid bli försumbar om det vid publiceringen av redovisningen anges att uppgifterna inte finns med och att uppgifterna finns intagna i den redovisningshandling som ges in till registreringsmyndigheten. För läsaren av den publicerade redovisningen torde en sådan ordning i själva verket vara mera betryggande än ett system med separata specifikationer som inte blir föremål för någon revisorsgranskning. Regeringen anser alltså att denna lösning bör väljas. Att införa en möjlighet att utelämna samtliga uppgifter om andelar och aktier och samtidigt foga den fullständiga revisionsberättelsen till redovisningen synes emellertid vara att gå alltför långt. Ett utelämnande av mera väsentliga specifikationer kan leda till att läsaren av redovisningen missleds på det sätt som artikel 49 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet vill förhindra. Rätten att utelämna uppgifter om aktier och andelar i andra företag som det redovisande bolaget har del i och att samtidigt ta med den fullständiga revisionsberättelsen bör därför begränsas till sådana uppgifter som är av ringa betydelse för bedömningen av bolagets resultat och ställning. Detta överensstämmer nära med tidigare svensk redovisningspraxis (jfr den numera upphävda BFN U 88:5). Med en sådan begränsning förlorar visserligen den tänkta lättnadsregeln väsentligen sin praktiska betydelse vad gäller publiceringen av årsredovisningen. Lagen tillåter nämligen redan att man från årsredovisningen utelämnar upplysningar om dotterföretag m.m. som är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild (se 5 kap. 9 § årsredovisningslagen). För de bolag som upprättar koncern- redovisning får lättnadsregeln emellertid betydelse, eftersom lagen ger mycket begränsade möjligheter att över huvud taget utelämna uppgifter om dotterföretag m.m. från koncernredovisningen. Det är givetvis viktigt att det av den ofullständiga redovisningen framgår att den inte helt stämmer överens med den redovisning som har granskats av bolagets revisor och ges in till registreringsmyndigheten. Redan av nuvarande lag följer att det vid publicering av en ofullständig redovisning skall framgå att redovisningen är ofullständig. Goda skäl talar för att – såsom Patent- och registreringsverket har uttalat – en sådan uppgift bör precisera exakt i vilka delar redovisningen är ofullständig. Hur ett sådant krav på precisering skall utformas är dock en fråga som inte lämpar sig för lagstiftning. Regeringen utgår från att det i stället kommer att utbildas normer om detta inom ramen för god redovisningssed. Vissa andra tilläggsupplysningar I den mån den svenska lagens upplysningskrav saknar motsvarighet i EG-direktiven torde det inte stå i strid med EG-rätten att tillåta att en redovisning där de aktuella upplysningarna har utelämnats publiceras tillsammans med den fullständiga revisionsberättelsen. Direktiven fordrar inte någon uppdelning av anställda på män och kvinnor eller på olika länder och inte heller någon uppdelning av löner och andra ersättningar på olika länder. Slutsatsen är att det inte står i strid med direktiven att tillåta att dessa slag av uppgifter utelämnas i den publicerade redovisningen. Motiven för att dessa uppgifter alltid skall vara med i den publicerade redovisningen framstår inte heller från saklig synpunkt som så tungt vägande; informationsbehovet får anses vara tillgodosett om uppgifterna ingår i den redovisning som sänds in till registrerings- myndigheten och som var och en kan ta del av där. Enligt regeringens mening talar därför övervägande skäl för att års- och koncernredovisningar där uppgifter om anställda och om löner och ersättningar anges endast i sammandrag – dvs. utan fördelning på kvinnor och män och utan fördelning på olika länder – bör få publiceras tillsammans med den fullständiga revisionsberättelsen. En sådan lösning överensstämmer också nära med den redovisningspraxis som fanns innan den nya årsredovisningslagstiftningen började tillämpas (jfr BFN R 4 i dess lydelse intill utgången av år 1996, punkten 25). Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har även i denna del förordat en ordning där de aktuella uppgifterna inte ingår i redovisningen utan tas in i en särskild förteckning som sänds in till registreringsmyndigheten. Såsom vi tidigare har sagt är vi inte beredda att föreslå en sådan ordning när det gäller upplysningar om dotterföretag m.m. Ett av skälen till det är den föreslagna ordningen skulle innebära en administrativ omgång. Inte heller när det gäller upplysningar om personal m.m. torde enligt vår mening en sådan särskild förteckning ha några avgörande fördelar. Den eftersträvade effekten uppnås bättre genom den lösning som vi förordar, en lösning enligt vilken uppgifterna skall ingå i den fullständiga och till registreringsmyndigheten ingivna redovisningen men i den publicerade redovisningen får återges i sammandrag. 7 Koncernupplysningar i delårsrapporter Regeringens förslag: Ett moderbolag som är dotterbolag till ett annat bolag skall inte vara skyldigt att i sin delårsrapport lämna särskilda upplysningar om koncernen, under förutsättning att likvärdiga upp- lysningar om koncernen lämnas i en delårsrapport som har upprättats av bolagets moderbolag. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller har lämnat det utan erinran. Bakgrund: Företag i allmänhet Alla bolag som är skyldiga att ha auktoriserad revisor skall avge minst en delårsrapport varje räkenskapsår (se 9 kap. 1 § första stycket årsredovis- ningslagen). Detta får inte minst betydelse för moderbolag i koncerner. Ett moderbolag i en koncern är sålunda skyldigt att upprätta delårsrapport dels om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt de senaste två räkenskapsårens koncernredovisningar överstiger 1000 gånger basbeloppet, dels om koncernföretagen under de senaste två räkenskaps- åren har haft i medeltal mer än 200 anställda och dels om bolaget är noterat på börs eller auktoriserad marknadsplats (jfr 10 kap. 3 § aktiebolagslagen [10 kap. 12 § i lagens lydelse enligt prop. 1997/98:99]). En delårsrapport skall innehålla en översiktlig redogörelse för verksamheten och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. I rapporten skall också lämnas beloppsuppgifter om netto- omsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Också andra förhållanden som är viktiga för bedömningen av bolagets ställning och resultat skall redovisas (se 9 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen). Det finns inte någon skyldighet att upprätta särskilda delårsrapporter för koncernen. Däremot är moderbolag i större koncerner skyldiga att i sina delårsrapporter lämna samma upplysningar om koncernen som de har lämnat om bolaget självt (se 9 kap. 3 § andra stycket). Även om lagen inte uttryckligen fordrar det, är det naturligt att koncernupplysningarna lämnas med analog tillämpning av de regler som gäller för upprättande av koncernredovisning. Att moderbolag i sina delårsrapporter lämnar upplysningar om koncernen ligger normalt väl i linje med de krav som lagstiftningen uppställer på upprättande av koncernredovisning. Emellertid är numera – enligt 7 kap. 2 § årsredovisningslagen – moderbolag i vissa fall undantagna från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Det gäller, under särskilda förutsättningar, moderbolag som samtidigt är dotterbolag i en större koncern. Det har ifrågasatts om sådana moderbolag bör vara skyldiga att lämna koncernupplysningar i sina delårsrapporter. Finansiella företag 9 kap. ÅRKL innehåller regler om delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag. Bestämmelserna är i huvudsak desamma som de som gäller för aktiebolag. En skillnad är att samtliga banker, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut och värdepappersbolag är skyldiga att upprätta delårsrapport. Också bland dessa företag finns en del som inte behöver upprätta någon koncernredovisning. Även i deras fall kan det därför ifrågasättas om kravet på att delårsrapporten skall innehålla koncernupplysningar är ändamålsenligt. Skälen för regeringens förslag: Företag i allmänhet Det undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning som finns i 7 kap. 2 § årsredovisningslagen går tillbaka på bestämmelser i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Direktivbestämmelserna torde i sin tur vara motiverade av förenklingsskäl; i de situationer som bestämmelserna behandlar finns likvärdig information tillgänglig i en annan koncern- redovisning och det är därför inte befogat att kräva att bolaget trots detta skall upprätta en särskild koncernredovisning. De nuvarande bestämmelserna om delårsrapporter fordrar emellertid att samma bolag, om det är skyldigt att upprätta delårsrapport, måste lämna uppgifter av motsvarande slag för koncernen i delårsrapporten. Förenklingsvinsten av bestämmelsen i 7 kap. 2 § går därigenom delvis förlorad. Till detta kommer att i de situationer då 7 kap. 2 § årsredovis- ningslagen kan tillämpas viss information om koncernföretagen ofta finns tillgänglig på annat sätt. Om moderbolaget i den övre koncernen har offentliggjort en delårsrapport som avser samma rapportperiod, kommer denna nämligen att innehålla vissa uppgifter också om de företag som ingår i underkoncernen. Regeringen anser mot denna bakgrund att moderbolag av det slag som anges i 7 kap. 2 § årsredovisningslagen bör ges möjlighet att låta bli att lämna koncernupplysningar i sina delårsrapporter under förutsättning att likvärdig information tillhandahålls på annat sätt. I likhet med vad som gäller enligt 7 kap. 2 § årsredovisningslagen bör en första förutsättning för att uppgifter om koncernen skall kunna utelämnas vara att bolaget är dotterbolag inom en annan koncern. Det bör också krävas att detta senare koncernförhållande är av sådan art och beständighet att bolaget redan för föregående räkenskapsår var berättigat att med stöd av 7 kap. 2 § låta bli att upprätta koncernredovisning. En ytterligare förutsättning bör vara att moderbolaget i den övre koncernen har upprättat en delårsrapport och att det i den delårsrapporten har lämnats upplysningar om bolagen i underkoncernen som är likvärdiga med de upplysningar som moderbolaget i underkoncernen annars skulle lämna i sin delårsrapport. Slutligen bör det krävas att bolaget i sin delårsrapport lämnar uppgift om moderbolaget i den övre koncernen och att bolaget, i de fall det ger in sin egen delårsrapport till Patent- och registreringsverket, bifogar det andra bolagets delårsrapport. Är den andra delårsrapporten avfattad på annat språk än svenska, bör registreringsmyndigheten – på samma vis som gäller enligt 7 kap. 2 § – ha möjlighet att förelägga bolaget att ge in en översättning till svenska. Företag som omfattas av ÅRKL Vad nu har sagts bör gälla även företag som omfattas av ÅRKL. För sådana företag gäller emellertid att vissa ytterligare förutsättningar måste vara uppfyllda för att någon koncernredovisning inte skall behöva lämnas. Företagets åtaganden måste ha garanterats av moderföretag och moderföretaget måste vara av visst slag (se 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 ÅRKL). Också dessa förutsättningar bör vara uppfyllda för att företaget skall få utelämna koncernupplysningar i sin delårsrapport. 8 Förseningsavgifter i samband med anmälan om fortsatt bolagsstämma Regeringens förslag: De regler som möjliggör ett uppskjutande av offentliggörandet av redovisningshandlingarna genom en anmälan om fortsatt bolagsstämma stramas upp. För att bolaget på grund av en anmälan om fortsatt stämma skall undgå att påföras förseningsavgift skall anmälan åtföljas av försäkran från bolagets revisor om att revisionsberättelsen har lämnats till styrelsen. Dessutom skall föreskriven registreringsavgift vara betald. Patent- och registreringsverkets förslag: Patent- och registrerings- verket har lagt fram tre alternativ. Alternativ 1 a innebär att fortsatt bolagsstämma måste hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång och att redovisningshandlingarna alltid måste ha getts in till verket inom sju månader från räkenskapsårets utgång. I alternativ 1 b ändras inte tiden för att hålla fortsatt bolagsstämma. Årsredovisnings- handlingarna skall emellertid ha kommit in till Patent- och registreringsverket inom sju månader från räkenskapsårets utgång, även om fortsatt bolagsstämma skall hållas senare. Alternativ 2 överens- stämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft några invändningar mot att de aktuella bestämmelserna ändras. Svenska Revisorsamfundet har dock uttalat att det inte finns något behov av ändrad lagstiftning. När det gäller valet mellan Patent- och registreringsverkets alternativ har remissutfallet varit blandat. Omkring hälften av remissinstanserna har förordat något av alternativen 1 a eller 1 b. Bokföringsnämnden har förordat en bestämmelse om att bolaget i samband med anmälan om fortsatt bolagsstämma skall ge in årsredovisningen och revisions- berättelsen till Patent- och registreringsverket. Övriga remissinstanser har förordat alternativ 2. Bakgrund: Ett aktiebolags årsredovisning skall tillsammans med revisionsberättelsen offentliggöras genom att ges in till Patent- och registreringsverket. Bestämmelserna om offentliggörande av årsredo- visning och revisionsberättelse syftar till att ge bolagets intressenter, däribland borgenärerna, tillfälle att få upplysningar om bolagets ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter. Det är viktigt att upplysningarna finns tillgängliga medan de fortfarande är aktuella. Det är mot denna bakgrund som bestämmelserna om försenings- avgifter skall ses (se prop. 1994/95:67 s. 19 f.). Dessa bestämmelser innebär, som huvudregel, att ett bolag debiteras en förseningsavgift om det inte ger in årsredovisningen och revisionsberättelsen till Patent- och registreringsverket inom sju månader från räkenskapsårets utgång (se 8 kap. 6 § första stycket årsredovisningslagen). Sjumånadersfristen är betingad av att bolaget har sex månader på sig från räkenskapsårets utgång för att hålla den ordinarie bolagsstämma vid vilken aktieägarna bl.a. skall fastställa balansräkningen och resultaträkningen (se 9 kap. 5 § § första och andra styckena aktiebolagslagen [9 kap. 7 § första och andra styckena i lagens lydelse enligt prop. 1997/98:99]). Under vissa förutsättningar får de beslut som skall fattas på bolagsstämman skjutas upp till en fortsatt stämma. Denna skall hållas minst en och högst två månader därefter. Om beslut om fastställande av resultaträkning och balansräkning m.m. skall anstå till fortsatt bolagsstämma, skall styrelsen anmäla detta till Patent- och registreringsverket för registrering. Anmälan skall göras inom fyra veckor efter det att beslut om fortsatt bolagsstämma fattades. Om bolaget har gjort en sådan anmälan inom sju månader från räkenskapsårets utgång, skall bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna kommit in till Patent- och registreringsverket inom nio månader från räkenskapsårets utgång (se 9 kap. 5 § fjärde stycket aktiebolagslagen [9 kap. 9 § tredje stycket i lagens lydelse enligt prop. 1997/98:99] och 8 kap. 6 § årsredovisningslagen). En anmälan om att fortsatt bolagsstämma skall hållas ger alltså i realiteten bolaget en respit om två månader med ingivande av årsredovisningshandlingar. Reglerna om förseningsavgifter har tillämpats sedan år 1995. Patent- och registreringsverket har nu påtalat att det enligt verkets mening förekommer missbruk av möjligheten att hålla fortsatt bolagsstämma. En del bolag gör, enligt verket, anmälan om fortsatt bolagsstämma för att få anstånd med upprättandet av årsredovisningshandlingarna och därigenom undgå förseningsavgift. Skälen för regeringens förslag: Behovet av lagstiftningsåtgärder Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att lagstiftningen om offentliggörande av årsredovisningshandlingar får genomslag och att sanktionerna om reglerna inte följs fungerar effektivt och likformigt. Försök att kringgå bestämmelserna måste motverkas. Enligt Patent- och registreringsverket använder sig många bolag av bestämmelserna om fortsatt bolagsstämma för att skaffa sig anstånd med upprättande av redovisningshandlingar. Detta har enligt verket framgått av ingivna anmälningshandlingar och av förfrågningar som har ställts till Patent- och registreringsverkets handläggare. Institutet fortsatt bolagsstämma utnyttjas företrädesvis av mindre bolag med ett fåtal styrelseledamöter som tillika är aktieägare. Missbruket synes, enligt verket, öka i omfattning. Av verkets statistik framgår att antalet anmälningar om fortsatt bolagsstämma nära nog har fördubblats sedan bestämmelserna om förseningsavgift började tillämpas. Svenska Revisorsamfundet har hävdat att jämförelser med äldre statistik inte är relevant. Enligt samfundet är det vanligt att fortsatt stämma tillgrips av sakliga skäl, t.ex. för att rätta till av revisorn påtalade fel i årsredovisningen. Samfundet har sagt sig inte vara övertygat om att missbruket är så utbrett som verket har gjort gällande. Enligt regeringens mening talar den statistik och de andra uppgifter som Patent- och registreringsverket har redovisat med styrka för att det förekommer missbruk av reglerna om fortsatt bolagsstämma. Det är angeläget att komma till rätta med sådant missbruk. Regeringen finner i linje med detta att det finns ett behov av skärpta regler på detta område. Närmare om lagstiftningens utformning Regeringen kan konstatera att Patent- och registreringsverkets alternativ 1 a medför att den tid inom vilken fortsatt bolagsstämma skall hållas förkortas. Alternativ 1 b får en liknande effekt. Båda alternativen skulle i och för sig motverka det slag av missbruk som Patent- och registreringsverket har pekat på. Samtidigt skulle de emellertid försämra bolagens möjligheter att använda sig av fortsatt bolagsstämma för att lösa uppkomna problem. Det kan – såsom bl.a. Riksrevisionsverket och Revisorsnämnden har framhållit – finnas helt legitima skäl att hålla fortsatt bolagsstämma. Möjligheten att hålla sådan stämma utgör dessutom en viktig del av minoritetsskyddet. En ordning där tiden för att hålla fortsatt stämma inskränks framstår därför enligt vår mening som olämplig. Vi är således inte beredda att förorda vare sig alternativ 1 a eller alternativ 1 b. Också den lösning som Bokföringsnämnden har förordat – att bolaget i samband med anmälan om fortsatt bolagsstämma skall ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen till Patent- och registreringsverket – är enligt vår mening förenad med vissa nackdelar; den medför nämligen att en ännu inte slutbehandlad årsredovisning blir offentlig hos verket. Regeringen finner däremot, i likhet med flera remissinstanser, att den lagstiftningsmodell som Patent- och registreringsverket har förordat som alternativ 2 är väl avvägd. Den ger bolaget oförändrad möjlighet att hålla fortsatt bolagsstämma när det finns behov av detta. Samtidigt medför den att ett bolag som har försummat att upprätta sin årsredovisning inte längre kan ”gömma sig” bakom ett påstående om att det avser att hålla en fortsatt bolagsstämma. I modellen ligger nämligen att bolaget tillsammans med anmälan om fortsatt bolagsstämma måste ge in en försäkran från bolagets revisor om att revisionsberättelse har lämnats. En sådan försäkran förutsätter att också en årsredovisning faktiskt har upprättats. Någon revisionsberättelse kan nämligen inte lämnas förrän årsredovisningen har upprättats (jfr 10 kap. 10 § aktiebolagslagen [10 kap. 28 § i lagens lydelse enligt prop. 1997/98:99]). En remissinstans har hävdat att en revisorsförsäkran av detta slag blir administrativt betungande för bolaget. Regeringen kan för sin del inte finna att så skulle bli fallet. Regeringen finner alltså sammanfattningsvis att behovet av skärpta regler på detta område bäst tillgodoses genom att lagstiftningen utformas i enlighet med den modell som Patent- och registreringsverket har förordat som alternativ 2. Skall bolaget ha betalat registreringsavgift för att slippa försenings- avgift? Den verksamhet som Patent- och registreringsverket bedriver på det aktiebolagsrättsliga området finansieras med registreringsavgifter. I den mån avgiften för verkets handläggning i ett enskilt ärende inte betalas, måste verkets kostnader i ärendet vältras över på övriga bolag. Det är mot den bakgrunden angeläget att reglerna utformas så att bolagen ges ett tydligt incitament att betala föreskrivna avgifter. Också verkets hantering av anmälningar om fortsatt bolagsstämma innebär vissa kostnader för verket. Avsikten är att dessa kostnader skall täckas genom de registreringsavgifter som bolagen skall betala i samband med anmälningarna. För att ett bolag som inte inom sju månader från räkenskapsårets utgång har gett in årsredovisningshandlingar till verket skall undgå förseningsavgift är det i dag tillräckligt att anmälan om fortsatt bolagsstämma har kommit in till Patent- och registreringsverket inom den angivna tiden. Däremot fordras inte att anmälan har registrerats i aktiebolagsregistret eller att registreringsavgift har betalats. Enligt Patent- och registreringsverket är det inte ovanligt att enbart en registreringsanmälan om fortsatt bolagsstämma ges in till verket. Enligt nuvarande regler finns det i denna situation ingen verksam påföljd att tillgripa mot ett bolag som trots föreläggande inte betalar registrerings- avgiften. Enligt regeringens uppfattning är dessa förhållanden otillfredsställande; de leder till att kostnader som naturligen bör bäras av ett visst bolag övervältras på andra bolag. Mot denna bakgrund finns det anledning att överväga en ändring i de aktuella reglerna. En möjlighet är att, såsom Patent- och registreringsverket har föreslagit, uppställa ytterligare en förutsättning för att ett bolag som vid sjumånadersfristen ännu inte har gett in redovisningen till verket skall slippa att betala förseningsavgift, nämligen att avgift för registrering av anmälan om fortsatt stämma har betalats. Enligt regeringens mening ger detta en god lösning på de ovan beskrivna bristerna. Lösningen kan möjligen verka sträng mot bolag som är sent ute med anmälan och kanske inte hinner betala registreringsavgiften i tid. Reglerna om ingivande av årsredovisningshandlingar bygger emellertid på att de företagare som väljer aktiebolag som företagsform måste förutsättas känna till och följa reglerna utan uttryckligt föreläggande (se prop. 1994/95:67 s. 23). Det kan därför inte anses oskäligt att uppställa ett krav om betalning av registreringavgift som förutsättning för att ett bolag skall slippa förseningsavgift. Vi anser därför att denna lösning bör väljas. Övrigt Det finns naturligtvis anledning att i lämpligt sammanhang överväga om bestämmelserna om förseningsavgifter även i övrigt har fått en ända- målsenlig utformning. I samband med bestämmelsernas tillkomst utgick lagutskottet från att regeringen skulle se till så att reglerna skulle följas upp och utvärderas (se bet. 1994/95:LU11 s. 5). Regeringen avser också att göra en generell utvärdering av reglerna. Enligt regeringens mening bör dock en sådan generell utvärdering anstå till dess att reglerna har varit i kraft ännu en tid. Lämpligen bör utvärderingen inledas år 1999, då reglerna har tillämpats i fyra år. 9 Ikraftträdande De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1999, vilket torde vara den tidigast möjliga tidpunkten efter riksdagens beslut i lagstiftningsärendet. Ändringar i redovisningslagstiftningen brukar ofta ges effekt först från och med det räkenskapsår som inleds efter ikraftträdandet. I de fall som vi har behandlat i avsnitten 4 – 7 rör det sig emellertid om förenklingar som bör kunna tillämpas även i fråga om redovisningshandlingar som avser redan påbörjade räkenskapsår eller rentav räkenskapsår som vid tidpunkten för ikraftträdandet redan har avslutats. I dessa delar bör därför inte några särskilda övergångsbestämmelser meddelas utan de nya bestämmelserna bör få tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 1999. Däremot bör de regler som vi har föreslagit angående försenings- avgifter (se avsnitt 8) förenas med en övergångsbestämmelse. Har ett bolag före ikraftträdandet gjort anmälan om fortsatt bolagsstämma, är det sålunda enligt regeringens mening mindre lämpligt från rättssäkerhetssynpunkt att påföra bolaget en förseningsavgift om det därvid har följt de regler som gällde vid tiden för anmälan. Därför bör det föreskrivas att de nya reglerna inte skall tillämpas om anmälan om fortsatt bolagsstämma har gjorts före ikraftträdandet. 10 Kostnader De föreslagna ändringarna i redovisningsreglerna kan inte antas få några kostnadseffekter för det allmänna. För företagen torde de leda till förenklingar och en del kostnadsbesparingar. Den uppstramning av reglerna om förseningsavgifter som vi föreslår syftar till att hindra bolag från att använda institutet fortsatt bolagsstämma i syfte att skjuta upp offentliggörandet av årsredovisnings- handlingar. Reglerna bör därför leda till att antalet anmälningar till Patent- och registreringsverket angående fortsatt bolagsstämma minskar. Även om verkets arbete i det enskilda ärendet kan komma att bli något mera omfattande kan det antas att verkets totala arbetsbörda vad gäller detta slag av ärenden minskar. Samtidigt kan det antas att registrerings- avgifterna för de aktuella ärendena kommer att betalas in i större omfattning än för närvarande. Totalt sett bör därför reformen leda till en viss besparing eller i varje fall inte till några ökade kostnader för det allmänna. Inte heller kan de bolag som håller fortsatt bolagsstämma antas komma att drabbas av några nämnvärda kostnadsökningar till följd av de ändrade reglerna. 11 Författningskommentar 11.1 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 5 kap. 8 § För varje dotterföretag och intresseföretag, i vilket bolaget självt äger eller i fall som anges i 1 kap. 6 § innehar andelar, skall det lämnas uppgift om 1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital, 2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har upprättats, 3. bolagets kapitalandel i företaget, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, och 4. antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen. Första stycket gäller också i fråga om andra företag vari bolaget självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Ett bolag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form. Om bolagets rösträttsandel i sådana företag som avses i första och andra styckena avviker från kapitalandelen, skall även rösträttsandelen anges. Ändringen i första stycket, vilken har behandlats i avsnitt 4, innebär att upplysningar behöver lämnas endast om sådana dotter- och intresseföretag som bolaget självt – genom direkt ägande eller genom bulvan eller kommissionär (jfr 1 kap. 6 §) – innehar aktier eller andelar i. Upplysningar behöver således inte lämnas om dotter- eller intresse- företag i vilka det redovisande bolaget endast har ett indirekt ägande genom ett dotterföretag (”dotterdotterföretag” m.m.). Att, liksom tidigare, upplysningar också måste lämnas om s.k. 20-procentsföretag framgår av andra stycket. Till följd av de lagrumshänvisningar som finns i 5 kap. 1 § ÅRKL och 5 kap. 1 § ÅRFL får ändringen betydelse även för de företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL. 5 kap. 9 § En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §. Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i 8 § angivna företagen. Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall upplysning lämnas om detta. Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om 1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av det andra företagets eget kapital och detta företag inte offentliggör sin balansräkning, eller 2. dotterföretaget eller intresseföretaget omfattas av en av bolaget upprättad koncernredovisning eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket. Ändringen i fjärde stycket 1 är huvudsakligen redaktionell. I sak innebär den dock den nyheten att möjligheten att, under den i punkten angivna förutsättningen, utelämna uppgift om eget kapital och resultat också kommer att omfatta s.k. 20-procentsföretag, dvs. företag som avses i 5 kap. 8 § andra stycket. Ändringen i fjärde stycket 2 innebär att det i punkten angivna undantaget att lämna upplysning om eget kapital och resultat som hittills har gällt endast dotterföretag utsträcks till att omfatta även intresseföretag. Vad som utgör ett intresseföretag framgår av 1 kap. 5 §. Uppgifterna om intresseföretagets eget kapital och resultat får utelämnas om intresseföretaget ”omfattas av en av bolaget upprättad koncern- redovisning”. Härmed avses att det redovisande bolagets innehav i intresseföretaget har redovisats i bolagets koncernredovisning och att innehavet därvid har räknats in i koncernen enligt den s.k. kapital- andelsmetoden (se 7 kap. 24–28 §§ årsredovisningslagen; jfr artikel 33 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet och artikel 59 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet). Syftet med ändringen är att göra det möjligt att begränsa uppgiftslämnandet i årsredovisningen i sådana fall då motsvarande information finns tillgänglig i koncernredovisningen. Om innehavet i intresseföretaget i koncernredovisningen redovisas enligt kapital- andelsmetoden, kommer nämligen intresseföretagets eget kapital och resultat att återspeglas i koncernredovisningens siffror. Samma slag av information behöver då inte tas in i årsredovisningen. Ändringen innebär ett utnyttjande av punkten b i artikel 61 a i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Till följd av de lagrumshänvisningar som finns i 5 kap. 1 § ÅRKL och 5 kap. 1 § ÅRFL får ändringen genomslag även för de företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL. 8 kap. 16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Trots bestämmelserna i 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § tredje stycket, publiceras tillsammans med koncernrevisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 15 § och som är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild har utelämnats. Ändringen har behandlats i avsnitt 4.4. Av första stycket följer att bl.a. 15 § skall tillämpas också på koncernredovisningen. Denna får därför inte publiceras tillsammans med koncernrevisionsberättelsen om den är i ofullständigt skick. Genom det nya tredje stycket i 15 § och det nya andra stycket i förevarande paragraf införs nu två undantag från denna regel. Redan av 15 § i dess nya lydelse följer således att koncern- revisionsberättelsen får fogas till den publicerade koncernredovisningen även om denna saknar uppgifter om fördelningen av de anställda på kvinnor och män och på olika länder eller uppgifter om fördelningen av löner och ersättningar på olika länder. Av förevarande paragrafs andra stycke följer dessutom att koncernrevisionsberättelsen får fogas till koncernredovisningen också när denna är ofullständig i ett annat hänseende, nämligen då den saknar upplysningar om dotterföretag, intresseföretag och ”tjugoprocents- företag” som är av endast ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. Begreppet ”ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild” är inte avsett att ha någon mera restriktiv innebörd. Regeringen utgår från att vissa riktlinjer kommer att lämnas av normgivande organ. När de angivna upplysningarna utelämnas, måste – såsom framgår av 15 § första stycket – publikationen innehålla en uppgift om att koncernredovisningen är ofullständig och uppgift om huruvida den fullständiga koncernredovisningen ännu har getts in till registrerings- myndigheten. Det bör understrykas att de fullständiga upplysningarna alltid måste lämnas i den koncernredovisning som ges in till registreringsmyndig- heten. 11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 8 kap. 6 § Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Om bolaget inom denna tid har kommit in med anmälan enligt 9 kap. 9 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385), betalat den avgift som är föreskriven för registrering av sådan anmälan och ingett en skriftlig försäkran från bolagets revisor om att revisionsberättelsen lämnats till styrelsen, skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag. Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om förseningsavgift. I paragrafen har infogats ett tillägg till första stycket. Enligt 9 kap. 9 § tredje stycket aktiebolagslagen skall ett aktiebolag om en fråga om fastställande av resultaträkning och balansräkning eller en fråga om disposition av vinst eller förlust har skjutits fram till fortsatt bolagsstämma anmäla detta för registrering. Liksom hittills medför en sådan anmälan att den tidpunkt då förseningsavgift kan påföras skjuts fram i tiden. Av den nya lydelsen framgår dock tydligare än av hittillsvarande lagtext att anmälan om fortsatt bolagsstämma måste ha kommit in till Patent- och registreringsverket inom sju månader från räkenskapsårets utgång för att förseningsavgift inte skall påföras (se prop. 1994/95:67 s. 45). En ytterligare förutsättning för att tidpunkten för påförande av förseningsavgift skall skjutas fram är att föreskriven avgift för registrering av anmälan har betalats. Dessutom måste det före sjumånadersfristens utgång ha getts in en försäkran från bolagets revisor om att revisionsberättelsen har lämnats till styrelsen. Av 8 kap. 16 § årsredovisningslagen framgår att denna bestämmelse skall tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisions- berättelse. 8 kap. 15 § Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, skall det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det skall också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registrerings- myndigheten. En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen skall i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt 10 kap. 28, 30 och 31 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 10 § andra–fjärde styckena lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Om revisionsberättelse inte har lämnats, skall detta förhållande liksom skälen för det anges. Trots bestämmelserna i andra stycket får en ofullständig årsredovisning publiceras tillsammans med revisionsberättelsen, om ofullständigheten endast består i att upplysningar enligt 5 kap. 17 eller 19 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder. Enligt andra stycket får en ofullständig årsredovisning inte publiceras tillsammans med revisionsberättelsen. Det nya tredje stycket, vilket har behandlats i avsnitt 6, innehåller ett undantag från denna princip och avser vissa upplysningar om anställda och löner enligt 5 kap. 17 och 19 §§. Undantagsbestämmelsen tar endast sikte på offentliggörande av årsredovisningen i en särskild publikation. Den årsredovisning som ges in till registreringsmyndigheten måste således alltid innehålla full- ständiga uppgifter av det slag som fordras i 5 kap. 17 och 19 §§. Det skall vidare understrykas att förevarande undantagsregel inte heller ger bolaget rätt att – om man vill publicera årsredovisningen tillsammans med revisionsberättelsen – helt utelämna uppgifter enligt 5 kap. 17 och 19 §§ från den publicerade redovisningen. Däremot behöver det inte göras någon uppdelning av de anställda på män och kvinnor och på olika länder. Inte heller behöver löner och ersättningar fördelas på olika länder. I den mån specifikationerna utelämnas i den publicerade årsredovisningen är denna att betrakta som ofullständig. Det medför att bestämmelsen i första stycket är tillämplig. I den publicerade årsredovisningen måste alltså anges att den inte är fullständig. Det måste också lämnas uppgift om huruvida den fullständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten. Till följd av de hänvisningar till 8 kap. årsredovisningslagen som finns i 8 kap. ÅRKL och 8 kap. ÅRFL får den nya bestämmelsen betydelse också för finansiella företag. 9 kap. 1 § Ett bolag skall minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio månader lämna en särskild redovisning (delårsrapport), om bolaget är skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 3 § 12 eller 13 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första eller andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Delårsrapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. I ett aktiebolag skall delårsrapporten lämnas av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören. Delårsrapporten skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form. I paragrafen har tillagts ett nytt fjärde stycke med ett krav på att delårsrapporter skall vara avfattade på svenska. Detta överensstämmer med vad som gäller i fråga om årsredovisningar och koncern- redovisningar men har hittills inte kommit till explicit uttryck när det gäller delårsrapporter. Bestämmelsen utgör givetvis inte något hinder mot att delårsrapporten, sedan den väl har upprättats i en svenskspråkig version, översätts till och hålls tillgänglig på andra språk. 9 kap. 3 § I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall det lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns särskilda skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet lämnas. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 gäller också i fråga om delårsrapport. Om en koncern är av sådan storlek som anges i 10 kap. 13 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall moderbolaget i delårsrapporten, utöver uppgifter om moderbolaget, lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om nettoomsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna poster inom koncernen och vara beräknade med hänsyn tagen till internvinsteliminering. Sådana uppgifter om koncernen som anges i andra stycket behöver inte lämnas, om 1. bolaget i enlighet med 7 kap. 2 § inte har upprättat någon koncernredovisning för närmast föregående räkenskapsår, 2. det moderföretag vars koncernredovisning har getts in till registreringsmyndigheten enligt 7 kap. 2 § har upprättat en delårs- rapport som omfattar samma rapportperiod som bolagets delårsrapport, 3. moderföretagets delårsrapport innehåller likvärdiga uppgifter som omfattar även koncernen, 4. bolaget i sin egen delårsrapport lämnar uppgift om moderföretagets namn, organisationsnummer och säte. Om uppgifter utelämnas enligt tredje stycket, gäller vad som sägs i 2 § också den delårsrapport som avses i tredje stycket 2. Är den delårsrapporten inte avfattad på svenska, får registreringsmyndigheten, om rapporten skall sändas in till registreringsmyndigheten, förelägga bolaget att sända in också en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande skall utfärdas om någon begär det. I paragrafen har tillkommit två nya stycken. Skälen för ändringen har behandlats i avsnitt 7. Syftet med bestämmelserna är att anpassa reglerna om lämnande av koncernupplysningar i delårsrapporter till bestämmel- serna i 7 kap. 2 § årsredovisningslagen. Sistnämnda bestämmelser medger att vissa moderbolag under särskilda förutsättningar låter bli att upprätta koncernredovisning. Den nya bestämmelsen i tredje stycket ger moderbolag möjlighet att under liknande förutsättningar låta bli att i sina delårsrapporter lämna upplysningar om koncernen. Samtliga de angivna förutsättningarna måste vara uppfyllda för att sådant utelämnande skall få ske. En av de förutsättningar som måste vara uppfyllda är, enligt punkten 1, att det redovisande bolaget inte har upprättat någon koncernredovisning för föregående räkenskapsår. Det redovisande bolaget måste alltså vid utgången av det räkenskapsåret ha uppfyllt alla de krav som uppställs i 7 kap. 2 §. Bland dessa krav märks framför allt att bolaget var dotterbolag till ett annat moderföretag. Detta moderföretag skall självt ha upprättat en koncernredovisning och den skall ha getts in till registrerings- myndigheten. En andra förutsättning är, enligt punkten 2, att det moderföretag vars koncernredovisning har getts in till registreringsmyndigheten också har upprättat en delårsrapport för samma rapportperiod som den som bolagets delårsrapport omfattar. En tredje förutsättning är, enligt punkten 3, att moderföretagets delårsrapport innehåller ”likvärdiga uppgifter som omfattar även koncernen”. Delårsrapporten måste alltså innehålla det slag av uppgifter som anges i andra stycket och uppgifterna måste omfatta bl.a. de företag som ingår i den undre koncernen. Uppgifterna behöver emellertid inte innehålla någon separat redovisning för den undre koncernen utan det räcker att uppgifterna om denna ingår i uppgifterna om den övre koncernen. Av fjärde stycket följer att, om ett bolag i sin delårsrapport utelämnar koncernupplysningar därför att motsvarande upplysningar finns i moderföretagets delårsrapport, den sistnämnda delårsrapporten måste tillhandahållas och, i vissa fall, ges in till registreringsmyndigheten på det sätt som anges i 2 §. Bestämmelsen om översättning i sista meningen överensstämmer med vad som enligt 7 kap. 2 § tredje stycket gäller i fråga om översättning av moderföretags koncernredovisning. De nya bestämmelserna får betydelse även för de företag som omfattas av ÅRKL. För sådana företag gäller dock ytterligare förutsättningar för att upplysningar om koncernen skall få utelämnas, se 9 kap. 3 § ÅRKL. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 3. Om anmälan om fortsatt bolagsstämma har gjorts före ikraftträdandet, skall 8 kap. 6 § tillämpas i sin äldre lydelse. Av punkten 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1998:000) om ändring i årsredovisningslagen (enligt den lydelse som har föreslagits i prop. 1997/98:99) följer att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1999. Såsom har konstaterats i avsnitt 9 har det ansetts att de nya bestämmelserna från och med ikraftträdandet bör få tillämpas även på redovisningshandlingar som avser avslutade eller vid ikraftträdandet ännu löpande räkenskapsår. Också beträffande skälen bakom bestämmelsen i den nya punkten 3 kan hänvisas till avsnitt 9. 11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 8 kap. 2 § Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, samt 16 § andra stycket om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen. Av paragrafens nya lydelse följer att också företag som omfattas av bestämmelserna i 8 kap. ÅRKL har rätt att tillämpa bestämmelsen i 8 kap. 16 § andra stycket årsredovisningslagen. 9 kap. 2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995.1554) tillämpas: 1 § andra, tredje och fjärde styckena om den period rapporten skall avse m.m., 2 § första stycket om tillhandahållande av delårsrapport, samt 3 och 4 §§ om delårsrapportens innehåll. I 9 kap. 1 § fjärde stycket årsredovisningslagen har lagts till en bestämmelse om att en delårsrapport skall vara avfattad på svenska. Till följd av ändringen i förevarande paragraf kommer den bestämmelsen att vara tillämplig även på delårsrapporter som upprättas av de företag som omfattas av ÅRKL. 9 kap. 3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser: 1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av delårsrapport skall delårsrapporten – i banker, kreditmarknadsföreningar och hypoteksinstitut genast lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det, samt – i banker och hypoteksinstitut sändas in till Finansinspektionen så snart det kan ske. 2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall lämnas av ett moderföretag som är bank, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut eller värdepappersbolag, även om koncernen inte är av sådan storlek som anges i det stycket. 3. Utelämnande av uppgifter om koncernen enligt 3 § tredje stycket får ske endast om förutsättningarna enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 denna lag föreligger. 4. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång. Ändringen i punkten 2 är av endast redaktionell natur. Genom de föreslagna ändringarna i 9 kap. 3 § årsredovisningslagen öppnas vissa möjligheter att i delårsrapporten utelämna särskilda koncernupplysningar. Dessa ändringar får betydelse även för de företag som omfattas av ÅRKL. För att sådana företag skall kunna utelämna koncernupplysningarna fordras först och främst att de villkor som anges i 9 kap. 3 § tredje stycket årsredovisningslagen är uppfyllda. I den nya punkten 3 i förevarande paragraf har tagits in ett par ytterligare villkor för utelämnande av koncernupplysningar. Bakgrunden till dessa ytterligare villkor är att de företag som omfattas av ÅRKL för att få låta bli att upprätta koncernredovisning måste uppfylla ytterligare ett par villkor. Dels fordras att företagets åtaganden har garanterats av moderföretaget. Dels fordras att moderföretaget är av visst slag (se 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 ÅRKL). Det har ansetts naturligt att kräva att företag som omfattas av ÅRKL och som vill utelämna koncernupplysningar i delårsrapporten också skall uppfylla dessa förutsättningar. 11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 8 kap. 2 § Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, samt 16 § andra stycket om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen. Av paragrafens nya lydelse följer att också företag som omfattas av ÅRFL har rätt att tillämpa bestämmelsen i 8 kap. 16 § andra stycket årsredovisningslagen Förslagen till lagtext i promemorian Vissa ändringar i årsredovisningslagarna Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 8 och 9 §§, 8 kap. 15 och 16 §§ samt 9 kap. 1 och 3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 8 § För varje dotterföretag och intresseföretag skall anges 1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital, 2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har upprättats, 3. bolagets kapitalandel i företaget, beräknad med tillämp- ning av 1 kap. 6 §, och 4. antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen. För varje dotterföretag och intresseföretag i vilket bolaget självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § äger andelar skall anges 1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital, 2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har upprättats, 3. bolagets kapitalandel i företaget, beräknad med tillämp- ning av 1 kap. 6 §, och 4. antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen. Första stycket gäller också i fråga om andra företag vari bolaget självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Ett bolag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form. Om bolagets rösträttsandel i sådana företag som avses i första och andra styckena avviker från kapitalandelen, skall även rösträttsandelen anges. 9 § En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse medhänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §. Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om den är av sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i 8 § angivna företagen. Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall upplysning lämnas om detta. Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om 1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av dotterföretagets eller intresse- företagets eget kapital och detta företag inte offentliggör sin balansräkning, eller 2. bolaget är moderbolag och dotterföretaget omfattas av en av bolaget upprättad koncern- redovisning eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket. 1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av det andra företagets eget kapital och detta företag inte offentliggör sin balansräkning, eller 2. bolaget är moderbolag och det andra företaget är ett dotterföretag eller intresseföretag som omfattas av en av bolaget upprättad koncernredovisning eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket. 8 kap. 15 § Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, skall det av publikationen framgå att den är ofullständig. Det skall också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registrerings- myndigheten. En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen skall i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt 10 kap. 10 § andra – fjärde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 10 § andra – fjärde styckena lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Om revisionsberättelse inte har lämnats, skall detta förhållande liksom skälen för det anges. Trots bestämmelserna i andra stycket får en ofullständig års- redovisning publiceras till- sammans med revisions- berättelsen, om ofullständigheten endast består i att upplysningar enligt 5 kap. 17 eller 19 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder. 16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Trots bestämmelserna i 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning publiceras tillsammans med koncernrevi- sionsberättelsen, om det endast är i följande avseenden som den är ofullständig: 1. Uppgifter som anges i 7 kap. 15 § och som är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild har utelämnats. 2. Upplysningar enligt 5 kap. 17 eller 19 §§ har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder. 9 kap. 1 § Ett bolag skall minst en gång om året under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio månader lämna en särskild redovisning (delårsrapport), om bolaget är skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 3 § andra eller fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första eller fjärde stycket aktiebolagslagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Delårsrapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. I ett aktiebolag skall delårsrapporten lämnas av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören. Delårsrapporten skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form. 3 § I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall det lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns sådana särskilda skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet lämnas. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 gäller också i fråga om delårsrapport. Om en koncern är av sådan storlek som anges i 10 kap. 3 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall moderbolaget i delårsrapporten, utöver uppgifter om moderbolaget, lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om nettoomsättningen och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna poster inom koncernen och vara beräknade med hänsyn tagen till internvinsteliminering. Sådana uppgifter om koncernen som anges i andra stycket behöver inte lämnas, om 1. bolaget i enlighet med 7 kap. 2 § inte har behövt upprätta någon koncernredovisning för föregående räkenskapsår, 2. bolagets moderföretag har upprättat en delårsrapport som innehåller likvärdiga upplys- ningar för koncernen, 3. bolaget inte är ett sådant bolag som avses i 7 kap. 2 § fjärde stycket, 4. bolaget i sin egen delårs- rapport lämnar uppgift om moderföretagets namn, organisa- tionsnummer och säte. Om uppgifter utelämnas enligt tredje stycket, gäller vad som sägs i 2 § också den delårsrapport som avses i tredje stycket 3. Om den delårsrapporten inte är avfattad på svenska, får registrerings- myndigheten förlägga bolaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande skall utfärdas om någon begär det. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § samt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 2 § Bestämmelserna i 8 kap. 14 och 15 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om publicering av årsredovisnineng skall tillämpas. Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, 16 § andra stycket om ute- lämnande av uppgift i koncern- redovisningen. 9 kap. 2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995.1554) tillämpas: 1 § andra och tredje styckena om den period rapporten skall avse m.m. 2 § första stycket om till- handahållande av delårsrapport, samt 3 och 4 §§ om delårs- rapportens innehåll. 1 § andra, tredje och fjärde styckena om den period rapporten skall avse m.m. 2 § första stycket om tillhandahållande av delårs- rapport, samt 3 och 4 §§ om delårsrapportens innehåll. 3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser: 1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av delårsrapport skall delårsrapporten i banker och hypoteksinstitut genast lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det samt sändas in till Finansinspektionen så snart det kan ske. 2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall alltid lämnas av ett moderföretag som är bank eller hypoteksinstitut. 3. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång. 2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall lämnas av ett moderföretag som är bank, kreditmarknadsföretag, hypoteks- institut eller värdepappersbolag, även om koncernen inte är av sådan storlek som anges i det stycket. 3. Utelämnande av uppgifter om koncernen enligt 3 § tredje stycket får ske endast om förutsätt- ningarna enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 denna lag före- ligger. 4. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Förslag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse. 8 kap. 2 § Bestämmelserna i 8 kap. 14 och 15 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om publicering av årsredovisningen skall tillämpas. Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, 16 § andra stycket om ute- lämnande av uppgift i koncern- redovisningen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Förslag till författningstext i Patent- och registreringsverkets framställan ALTERNATIV 1 A Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 5 §2 Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie bolagsstämma. Vid sådan stämma skall årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderbolag, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen framläggas. Vid stämman skall beslut fattas 1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderbolag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, 2. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, 3. om ansvarsfrihet åt styrelseledamötena oeh verkställande direktör, 4. i annat ärende som ankommer på stämman enligt denna lag eller bolagsordningen. Med beslut i fråga som avses i andra stycket 1– 3 skall dock anstå till fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till en tiondel av samtliga aktier begär det. Sådan stämma skall hållas minst en och högst två månader därefter. Ytterligare uppskov är ej tillåtet. Om beslut som avses i andra stycket 1 och 2 skall anstå till fortsatt stämma, skall styrelsen anmäla detta till registrerings- myndigheten för registrering. Anmälan skall göras inom fyra veckor efter det att beslut om fortsatt stämma fattades. Med beslut i fråga som avses i andra stycket 1– 3 skall dock anstå till fortsatt stämma, om majorite- ten eller en minoritet bestående av ägare till en tiondel av samtliga aktier begär det. Sådan stämma skall hållas minst en och högst två månader därefter, dock senast inom sju månader från räken- skapsårets utgång. Ytterligare uppskov är ej tillåtet. Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha fäljande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 6 § Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Har bolaget inom denna tid gjort anmälan enligt 9 kap. 5 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975: 1385), skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räken- skapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktie- bolag. Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag. ALTERNATIV 1 B Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 6 § Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Har bolaget inom denna tid gjort anmälan enligt 9 kap. 5 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975: 1385), skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räken- skapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktie- bolag. Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag. ALTERNATIV 2 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) Härigenom att 9 kap. 5 § (1975: 1385) aktiebolagslagen1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 5 §2 Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie bolagsstämma. Vid sådan stämma skall årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderbolag, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen framläggas. Vid stämman skall beslut fattas 1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderbolag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, 2. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda räkningen, 3. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör , 4. i annat ärende som ankommer på stämman enligt denna lag eller bolagsordningen. Med beslut i fråga som avses i andra stycket 1–3 skall dock anstå till fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till en tiondel av samtliga aktier begär det. Sådan stämma skall hållas minst en och högst två månader därefter. Ytterligare uppskov är ej tillåtet. Om beslut som avses i andra stycket 1 och 2 skall anstå till fortsatt stämma, skall styrelsen anmäla detta till registrerings- myndigheten för registrering. Anmälan skall göras inom fyra veckor efter det att beslut om fortsatt stämma fattades. Om beslut som avses i andra stycket 1 och 2 skall anstå till fortsatt stämma, skall styrelsen anmäla detta till registrerings- myndigheten för registrering. Anmälan skall göras inom fyra veckor efter det att beslut om fortsatt stämma fattades. Till anmälan skall fogas en försäkran från bolagets revisor om att revisionsberättelse för föregående räkenskapsår avgivits enligt 10 kap. 10 § aktiebolagslagen. Förslag till förordning om ändring i aktiebolagsförordningen (1975:1387) Härigenom föreslås att 17 § aktiebolagsförordningen (1975:1387) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 §1 Vid anmälan för registrering enligt 9 kap. 14 § sista stycket aktiebolagslagen (1975:1385) av beslut om ändring av bolags- ordningen skall följande hand- lingar ges in: 1. avskrift av bolagsstämmans protokoll, 2. två exemplar av bolags- ordningen i dess nya lydelse, 3. om ändringen avser införande av avstämningsförbehåll, uppgift om den dag från vilket förbehållet skall tillämpas. Vid anmälan för registrering enligt 9 kap. 5 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975: 1385) av beslut om fortsatt bolagsstämma skall i anmälan anges vilket eller vilka av besluten i 9 kap. 5 § p. 1 eller p. 2 som den ordinarie bolagsstämman inte har kunnat fatta. Anmälan skall åtföljas av följande handlingar: 1. avskrift av protokoll från ordinarie bolagsstämma, 2. försäkran av bolagets revisor enligt 9 kap. 5 § aktiebolagslagen. Vid anmälan för registrering enligt 9 kap. 14 § sista stycket aktiebolagslagen av beslut om ändring av bolagsordningen skall följande handlingar ges in: 1. avskrift av bolagsstämmans protokoll, 2. två exemplar av bolags- ordningen i dess nya lydelse, 3. om ändringen avser införande av avstämningsförbehåll, uppgift om den dag från vilket förbehållet skall tillämpas. Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 6 § Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Har bolaget inom denna tid gjort anmälan enligt 9 kap. 5 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385), skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räken- skapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Har bolaget inom denna tid kommit in med en fullständig anmälan enligt 9 kap. 5 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385) samt inbetalt den avgift som är föreskriven för sådan anmälan, skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räken- skapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 8 och 9 §§ samt 8 kap. 16 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 8 § För varje dotterföretag och intresseföretag skall anges 1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital, 2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har upprättats, 3. bolagets kapitalandel i företaget, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, och 4. antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen. För varje dotterföretag och intresseföretag, i vilket bolaget självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § äger andelar, skall det lämnas uppgift om: 1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital, 2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har upprättats, 3. bolagets kapitalandel i företaget, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, och 4. antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen. Första stycket gäller också i fråga om andra företag vari bolaget självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Ett bolag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form. Om bolagets rösträttsandel i sådana företag som avses i första och andra styckena avviker från kapitalandelen, skall även rösträttsandelen anges. 9 § En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §. Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i 8 § angivna företagen. Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall upplysning lämnas om detta. Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om 1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av dotterföretagets eller intresseföre- tagets eget kapital och detta företag inte offentliggör sin balansräkning, eller 1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av det andra företagets eget kapital och detta företag inte offentliggör sin balansräkning, eller 2. bolaget är moderbolag och dotterföretaget omfattas av en av bolaget upprättad koncernredovis- ning eller av en sådan koncernredo- visning som avses i 7 kap. 2 § första stycket. 2. bolaget är moderbolag och det andra företaget är ett dotterföretag eller intresse- företag som omfattas av en av bolaget upprättad koncern- redovisning eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket. 8 kap. 16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Trots bestämmelserna i 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning publiceras till- sammans med koncernrevisions- berättelsen, om ofullständigheten endast består i att 1. uppgifter som anges i 7 kap. 15 § och som är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild har utelämnats, 2. upplysningar enligt 5 kap. 17 eller 19 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) dels att 8 kap. 6 och 15 §§ samt 9 kap. 1 och 3 §§ i paragrafernas lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag skall införas en ny punkt, 3, av följande lydelse. Lydelse enligt prop. 1997/98:99 Föreslagen lydelse 8 kap. 6 § Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Har bolaget inom denna tid gjort anmälan enligt 9 kap. 9 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385), skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räken- skapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Om bolaget inom denna tid har kommit in med anmälan enligt 9 kap. 9 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385, betalat den avgift som är föreskriven för registrering av sådan anmälan och företett en skriftlig försäkran från bolagets revisor om att revisionsberättelsen lämnats till styrelsen, skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag. 15 § Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, skall det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det skall också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten. En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen skall i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt 10 kap. 28, 30 och 31 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 10 § andra–fjärde styckena lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Om revisionsberättelse inte har lämnats, skall detta förhållande liksom skälen för det anges. Trots bestämmelserna i andra stycket får en ofullständig årsredovisning publiceras till- sammans med revisions- berättelsen, om ofullständigheten endast består i att upplysningar enligt 5 kap. 17 eller 19 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder. 9 kap. 1 § Ett bolag skall minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio månader lämna en särskild redovisning (delårsrapport), om bolaget är skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 12 eller 13 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första eller andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Delårsrapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. I ett aktiebolag skall delårsrapporten lämnas av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören. Delårsrapporten skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form. 3 § I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall det lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns särskilda skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet lämnas. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 gäller också i fråga om delårsrapport. Om en koncern är av sådan storlek som anges i 10 kap. 13 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall moderbolaget i delårsrapporten, utöver uppgifter om moderbolaget, lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om nettoomsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna poster inom koncernen och vara beräknade med hänsyn tagen till internvinsteliminering. Sådana uppgifter om koncernen som anges i andra stycket behöver inte lämnas, om 1. bolaget i enlighet med 7 kap. 2 § inte har upprättat någon koncernredovisning för närmast föregående räkenskapsår, 2. det moderföretag vars kon- cernredovisning har getts in till registreringsmyndigheten enligt 7 kap. 2 § har upprättat en delårsrapport som omfattar samma rapportperiod som bolagets delårsrapport, 3. moderföretagets delårs- rapport innehåller likvärdiga uppgifter som omfattar även koncernen, och 4. bolaget i sin egen delårs- rapport lämnar uppgift om moderföretagets namn, organisa- tionsnummer och säte. Om uppgifter utelämnas enligt tredje stycket, gäller vad som sägs i 2 § också den delårs- rapport som avses i tredje stycket 2. Är den delårsrapporten inte avfattad på svenska, får registre- ringsmyndigheten, om rapporten skall sändas in till registre- ringsmyndigheten, förelägga bolaget att sända in också en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande skall utfärdas om någon begär det. 3. Om anmälan om fortsatt bolagsstämma har gjorts före ikraftträdandet, skall 8 kap. 6 § tillämpas i sin äldre lydelse. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § samt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 2 § Bestämmelserna i 8 kap. 14 och 15 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om publicering av årsredovisning skall tillämpas. Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, 16 § andra stycket om ute- lämnande av uppgift i koncern- redovisningen. 9 kap. 2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra och tredje styckena om den period rapporten skall avse m.m., 2 § första stycket om tillhanda- hållande av delårsrapport, samt 3 och 4 §§ om delårsrapportens innehåll. 1 § andra, tredje och fjärde styckena om den period rapporten skall avse m.m., 2 § första stycket om tillhanda- hållande av delårsrapport, samt 3 och 4 §§ om delårsrapportens innehåll. 3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser: 1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av delårsrapport skall delårsrapporten – i banker, kreditmarknadsföreningar och hypoteksinstitut genast lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det, samt – i banker och hypoteksinstitut sändas in till Finansinspektionen så snart det kan ske. 2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall alltid lämnas av ett moderföretag som är bank, kreditmarknadsföretag, hypoteks- institut eller värdepappersbolag. 2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall lämnas av ett moderföretag som är bank, kredit- marknadsföretag, hypoteksinstitut eller värdepappersbolag, även om koncernen inte är av sådan storlek som anges i det stycket. 3. Utelämnande av uppgifter om koncernen enligt 3 § tredje stycket får ske endast om förutsättningarna enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 denna lag föreligger. 3. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång 4. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 2 § Bestämmelserna i 8 kap. 14 och 15 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om publicering av årsredovisningen skall tillämpas. Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, 16 § andra stycket om uteläm- nande av uppgift i koncernredovis- ningen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-05-04 Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson. Enligt en lagrådsremiss den 29 april 1998 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 2. lag om ändring i lagen (1980:000) om ändring i årsredovisnings- lagen (1995:1554), 3. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag, 4. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk- ringsföretag. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Sten Andersson och hovrättsassessorn Mikael Gulliksson. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 maj 1998 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Freivalds, Wallström, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist Föredragande: statsrådet Laila Freivalds Regeringen beslutar proposition Ändringar i årsredovisningslagarna Senaste lydelse 1997:454. 1 Lagen omtryckt 1993:150. 2 Senaste lydelse 1994:1826. 1 Lagen omtryckt 1993:150. 2 Senaste lydelse 1994:1826. 1 Senaste lydelse 1993:1216. Senaste lydelse 1997:454. Prop.1997/98:118 16 1 Prop. 1997/98:118 Bilaga 1 Prop. 1997/98:118 Bilaga 1 Prop. 1997/98:118 Bilaga 2 57 3 Prop. 1997/98:118 Bilaga 3 Prop. 1997/98:118 Bilaga 3 Prop. 1997/98:118 Bilaga 4 Prop. 1997/98:118 60 3