Post 6032 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:176 ·
Hämta Doc ·
Lärandets verktyg nationellt program för IT i skolan
Ansvarig myndighet: Utbildningsdepartementet
Dokument: Skr. 176
Regeringens skrivelse
1997/98:176
Lärandets verktyg — nationellt program för IT i
skolan
Skr.
1997/98:176
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 28 maj 1998
Göran Persson
Ylva Johansson
(Utbildningsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Det svenska samhället har genomgått stora förändringar inte minst på
arbetsmarknaden. Informationsteknik (IT) har blivit en del av människors
vardag. Skolan är en del i denna förändring och därför sker en utveckling
av undervisningen i skolan. Arbetssättet förändras i riktning mot mer
elevaktivitet. Kunskapssynen förändras så att eleverna i högre grad
tillägnar sig förmågan att lära nytt och använda kunskap som ett verktyg.
IT kan understödja denna utveckling.
Regeringen har därför tagit initiativ till ett nationellt program för IT i
skolan. Satsningen omfattar 1 490 miljoner kronor under tre år.
Programmet för IT i skolan består av olika delar: en satsning på
kompetensutveckling av och en dator som arbetsverktyg för lärare, en
utveckling av IT-stöd till elever med funktionshinder, e-post till samtliga
elever och lärare, Internet till skolor, utveckling av det svenska och det
europeiska Skoldatanätet m.m. Det nationella programmet för IT i skolan
omfattar förskoleklassen, den obligatoriska skolan samt gymnasieskolan.
Innehållsförteckning
1 En skola för dagens samhälle — och morgondagens 3
1.1 Att ständigt lära nytt 4
1.2 IT finns överallt 5
1.3 Att lära för kunskapssamhället 6
1.4 En framtidsutbildning för alla 10
1.5 Nya möjligheter för skolan 15
2 Lärandets verktyg — nationellt program för IT i skolan 16
2.1 Samling för IT i skolan 17
2.2 Kompetensutveckling och datorer till lärare 17
2.3 Internet i skolan 20
2.4 E-postadress till alla elever 21
2.5 IT för elever med funktionshinder 22
2.6 Det svenska Skoldatanätet 24
2.7 Ett europeiskt skoldatanät 26
2.8 Pris för utmärkta pedagogiska insatser med hjälp av IT 28
3 Skolan, Internet och etik 29
3.1 Det personliga ansvaret 29
3.2 Filtrerad internetanslutning 30
4 Informationsteknik i skolan 30
4.1 Olika faser i användningen av IT i skolan 31
4.2 Läget i skolorna 1997 32
4.3 Inställningen till IT bland lärare och elever 34
4.4 Forskningsresultat om användning av IT i skolan 35
4.5 Behovet av läromedia 35
4.6 Erfarenheter av IT-projekt i skolan 37
4.7 Skolan mitt i byn 39
5 Internationella exempel på arbete med IT i skolan 39
5.1 Norge 39
5.2 Danmark 41
5.3 Finland 42
5.4 England 43
5.5 USA 43
1 En skola för dagens samhälle — och
morgondagens
Förändringarna i samhället sker allt snabbare, vilket ökar medborgarnas
behov av att ständigt förnya och fördjupa sina kunskaper. När eleverna
går ut i arbetslivet skall de vara rustade för att lära om, lära nytt och lära
mer — för det livslånga lärandet. Vägen dit karaktäriseras av ett
kunskapssökande och elevaktivt arbetssätt. Informationsteknik (IT) är ett
redskap att nå en förbättrad utbildning och fördjupade kunskaper. Alla
elever måste vara förtrogna med modern IT när de lämnar skolan. Detta
uppnås bäst genom att de har fått använda IT som ett verktyg för sin
inlärning.
IT- samhället är redan här
Utvecklingen och förändringen av arbete och vardag går allt snabbare.
Informationstekniken är en viktig drivkraft bakom denna samhällsföränd-
ring. Omvandlingen är lika genomgripande som när Sverige utvecklades
från att vara ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle.
Utvecklingen kan avläsas på många sätt. På arbetsmarknaden syns den
genom att andelen anställda i industrin sjunkit i förhållande till andra
sektorer. Ett viktigt skäl till att så många arbeten försvunnit från industrin
är den mycket kraftiga produktivitetsökningen som kunnat ske till följd
av ökad användning av informationsteknik. Nya arbeten, ofta
kvalificerade, har tillkommit i tjänstesektorn, särskilt inom IT-området.
I början av 90-talet ökade arbetslösheten kraftigt. På mycket kort tid
fick hundratusentals personer lämna sina arbeten för en oviss tillvaro i
arbetslöshet. I dag har utvecklingen vänt. Arbetslösheten minskar och
sysselsättningen ökar, men arbetsmarknaden ser annorlunda ut.
En annan effekt av utvecklingen är att flyttströmmarna inom landet har
nått höga nivåer. Genom höjd utbildningsnivå och ökad välfärd har fler
individer möjlighet att göra aktiva val. Gårdagens flyttströmmar gick från
landsbygden till industriorter och brukssamhällen. I dag flyttar många
från mindre orter till storstäder och universitetsorter.
Mediasituationen har förändrats dramatiskt med ett långt större men
splittrat utbud. Antalet radio- och TV-kanaler har ökat kraftigt och via
satelliter nås vi av kanaler från andra länder. Människor har i dag på ett
helt annat sätt än tidigare möjlighet att själva styra mediakonsumtionen
utifrån sina intressen och behov. Det ökade utbudet innebär att det inte
längre finns ett fåtal arenor som dominerar det offentliga samtalet. Att
förstå och värdera vilken information som är korrekt och vad som är
viktigt ställer stora krav på mediakonsumenten.
Samhället genomgår en utbildningsrevolution. Fler människor
genomgår utbildning på alla nivåer. På några decennier har den
genomsnittliga utbildningsnivån för ungdomar ökat mycket kraftigt.
Skolformer som tidigare var förbehållna ett fåtal har öppnats för alla.
Kommunikationen i samhället har ökat snabbt. Vi har i dag helt nya
möjligheter att kommunicera med varandra via telefon, mobiltelefoner
och fax. Förbättrade transporter gör att många människor kan välja att bo
på en annan plats än där de arbetar. Det innebär att fler människor reser
allt längre sträckor till sina arbeten. Stora grupper har fått möjlighet att
resa utomlands.
Datatekniken har genomgått en utveckling som saknar motstycke.
Kapaciteten hos en dator har fördubblats var 18:e månad sedan
mikroprocessorns tillkomst för 25 år sedan. Denna utveckling visar inga
tecken på avmattning.
Internet har haft en enorm tillväxt och är nu på väg att distansera
telefonin i omfattning. Internetutredningen (Svenska delen av Internet,
SOU 1997:18) beräknar att trafiken på Internet inom fem år kommer att
öka mellan 128 och 1 000 gånger.
Tidigare helt skilda medier som telefon, TV och radio smälter nu
snabbt samman. Alla dessa medier förvandlas till digitala strömmar som
transporteras på olika sätt och spelas upp på datorer av olika slag och
form. Vissa datorer kommer att se ut som telefoner, andra som TV-
apparater, medan andra blir en så naturlig del av vår vardag att de inte
längre märks.
1.1 Att ständigt lära nytt
Vi har valt ett samhälle och en framtid som ställer allt högre krav på
utbildning och kompetens. Arbetslivet kräver ökade kunskaper och
färdigheter och ny sorts kompetens. I dag är stora delar av arbets-
marknaden i praktiken stängd för dem som saknar gymnasieutbildning.
För allt fler arbetsuppgifter krävs högskoleutbildning. Detta ställer höga
krav på utbildningssystemet. Alla elever måste få goda kunskaper och
förberedas både för ett föränderligt arbetsliv och för vidare utbildning.
Områden som t.ex. handeln, transportnäringen och omsorgen var förr
öppna för personer med kort utbildning, men nu stiger kraven och ändrar
karaktär. Tidigare behövdes en smalare kunskap för att lösa en viss
uppgift. Nu behövs medarbetare med bred kompetens som snabbt kan
anpassa sig till en förändrad situation och som på kort tid kan lära nytt.
Trygghet ger en förutsättning för förändring och flexibilitet. För att
människor skall klara av att möta nya utmaningar och utvecklas måste de
känna trygghet och delaktighet. Det svenska utbildningssystemet skall ge
alla möjlighet till en bra grundutbildning och ge en möjlighet till
livslångt lärande. Möjlighet till utbildning skall ge medborgarna den
trygghet som förändringen kräver. Välfärd ger trygghet som möjliggör
flexibilitet och tillväxt.
En stor förändring i arbetslivet är nya sätt att organisera arbetet. För att
öka effektiviteten i verksamheten och få till stånd ständigt pågående
kvalitetsutveckling har organisationerna plattats ut. Hierarkier har ersatts
av självstyrande grupper, som själva lägger upp sitt arbete och ansvarar
för sitt resultat. Arbete i en icke hierarkisk och flexibel organisation
ställer krav på medarbetare att under stort eget ansvar både kunna arbeta
självständigt och samarbeta med andra. Vidare krävs god social
kompetens och att varje medarbetare kan visa tolerans och respekt för
andra människor.
Kraven på språkkunskaper ökar. Fler och fler förutsätts kunna läsa
skriftliga instruktioner och även kunna skriva en text. Engelska språket
används inom allt fler områden och i allt fler situationer, inte minst i
databranschen. Språket har för allt fler blivit ett viktigt arbetsverktyg. I
arbetslivet ökar vikten av kontakt och kommunikation med andra
människor inom och utom den egna organisationen. I dag räcker det inte
att behärska en enskild arbetsuppgift, utan varje medarbetare måste också
fungera socialt inom sin grupp och gentemot kunder.
Informationstekniken gör intåg på snart sagt varje arbetsplats. En
gammaldags kassaapparat har förvandlats till en avancerad dator som
ansluter till en centraldator och kan ge ifrån sig svårtydda fel-
meddelanden, kanske på engelska. I många fall måste en lagerarbetare nu
kunna hantera avancerade system för lagerhantering och en chaufför
kunna behärska en bokningsdator. Inom områden som vård och omsorg
utnyttjas avancerad informationsteknik allt mer. Hemtjänsten använder
olika typer av larm och uppkopplingar till pensionärernas hem och
vårdpersonal möter ständigt allt mer sofistikerad utrustning.
Allt kontorsarbete har i dag inslag av informationsteknik. Den
klassiska sekreterarrollen med renskrift av koncept har försvunnit.
Tjänstemännen har en egen dator, på vilken de utför en ökande andel av
arbetsuppgifterna. Den som inte behärskar informationstekniken har,
oavsett utbildningsnivå, svårt att finna en plats i arbetslivet.
Hela företag har ändrat karaktär. Ericsson var en gång ett
verkstadsföretag men har nu blivit ett alltmer renodlat kunskapsföretag.
Den fysiska tillverkningen av produkterna har till stor del lagts ut på
underleverantörer. Ericssons uppgift har blivit att utveckla och
konstruera de programvaror och kretsar som används för mobiltelefoni,
växlar och andra produkter och tjänster.
Företag kan nu byggas upp enligt nya principer. Ett exempel är företag
som säljer böcker eller CD-skivor och sköter försäljningen uteslutande
via Internet. Sortimentet kan bestå av miljoner artiklar. I själva verket
finns inget lager utan bara en koppling till distributörer. Artiklar från
olika distributörer samlas sedan hos Posten som sänder ut dem till
konsumenten och sköter fakturahanteringen. Dessa företag använder den
nya tekniken inte till att rationalisera en gammal organisation utan till att
bygga en radikalt annorlunda och mycket effektiv struktur.
Informationshantering och informationsförädling utgör en allt större
del av många yrkesroller. Vi får en ny relation till information och
kommunikation. En ny kommunikationskultur håller på att födas.
1.2 IT finns överallt
Informationsteknik har blivit ett begrepp för utrustning som används för
att samla in, lagra, bearbeta, presentera och överföra ljud-, text- och
bilddata. IT har även kommit att stå för teknik som är enklare att använda
och mer vanligt förekommande än tidigare. I själva verket införs IT i allt
fler produkter och blir allt mer osynlig. En stor mängd apparater
innehåller en liten dator som styr dess arbete.
Även datorer i traditionell form får hela tiden ökad spridning.
Fackföreningar erbjuder t.ex. sina medlemmar billiga datorpaket och
arbetsgivare erbjuder datorpaket mot löneavdrag.
Internet har på kort tid vuxit till att utnyttjas av flera hundratusen
svenskar. På Internet finns ett utbud av information utan motstycke.
Många professionella mediaorganisationer använder Internet för att
skapa och sprida innehåll till en masspublik. Kostnadsbilden är
dramatiskt annorlunda än för traditionella medier. En tidning som sprids
via Internet slipper helt kostnaden för tryckning och distributionen sker
till en bråkdel av vad kostnaden annars varit.
Till skillnad från traditionella massmedier är Internet dubbelriktat.
Vem som helst, som har de nödvändiga kunskaperna, kan gratis lägga
upp sidor på Internet och sprida sitt budskap till hela världen. För den
som har något viktigt att säga krävs inte längre stora resurser för att nå ut.
Internet har inte heller de traditionella mediernas utrymmesbegräns-
ningar. Det finns ingen gräns för mängden publicerad information på
Internet. Riksdagen lägger exempelvis ut alla protokoll och betänkanden
på Internet.
Internet ändrar helt prissättningen för kommunikation. Tidigare sattes
priset i relation till avstånd. Priset för användning av Internet är fast
oavsett hur mycket det används (kostnader för telefonuppkoppling
oräknade) och vilken sträcka informationen tillryggalägger. Ett e-
postmeddelande kostar i princip ingenting att sända och når andra sidan
jorden nästan omedelbart.
1.3 Att lära för kunskapssamhället
Eleverna har i dag andra förutsättningar och mål för sin utbildning än
tidigare. En allt mer krävande arbetsmarknad och ett mer föränderligt
samhälle ställer nya och högre krav på utbildning och kompetens. De
unga har också egna uppfattningar om vad som är viktigt i livet och
vilken utbildning de önskar. En modern utbildning måste därför anpassas
till dessa krav.
Skolan måste relatera till samhällets omvandling och anpassas till
dagens och morgondagens förutsättningar. Eftersom samhället ändras så
snabbt har kraven på kunskap förändrats. Eleverna behöver goda och
breda grundkunskaper för att kunna hantera alla utmaningar de kommer
att möta. Samtidigt som behovet av grundläggande kunskaper ökar blir
det än viktigare att eleven lär sig att lära. Kunskap förändras till att bli
mer av en metod och ett förhållningssätt. Utbildningen ger inte eleverna
enbart ett färdigt kunskapspaket utan förser dem dessutom med de
verktyg som behövs för att bemästra kunskap och kunna skaffa ny när
behov uppstår. Att behärska kunskapens och lärandets verktyg är
nödvändigt för att ett livslångt lärande skall bli en realitet. Att kunna lära
sig, att kunna förstå, analysera och sålla information och omvandla den
till egen kunskap är avgörande.
En indikation på detta är att nyutbildade personer under en period har
varit mer efterfrågade än äldre inom många delar av arbetsmarknaden,
trots att de äldre har mångårig erfarenhet och kompetens. Orsakerna till
att ungdom är eftersökt kan vara unga människors öppenhet för
förändring, vilja att lära nytt och intresse för ny teknik.
Eleven måste ha inflytande över sitt eget lärande för att utbildningen
skall bli meningsfull och ge användbara kunskaper. Inflytandet behövs på
alla nivåer i skolan men framförallt när det gäller utformningen av den
konkreta undervisningen.
Ungdomar är i dag mer självständiga än tidigare. I samhället ställs de
även inför fler och svårare val. De har tillgång till medier som ger dem
breda referensytor. Det gör att eleverna ställer högre krav på
undervisningen. Eleverna vill själva ta aktiv del i lärandet i stället för att
passivt ta emot undervisning. För att eleverna skall ta till sig viss
kunskap kräver de i allt högre utsträckning att få veta varför denna
kunskap är viktig och vilken nytta de kan ha av den.
Kunskap uppstår när en person tar till sig information och genom
förståelse skapar sina egna strukturer, själv eller tillsammans med andra.
Kunskapen blir därigenom elevens egen; eleven äger sin kunskap. För att
en sådan process skall äga rum krävs att eleven själv är aktiv. Eleven kan
inte vara ett passivt objekt för undervisning utan måste i ökad
utsträckning själv söka och skapa sin kunskap i samspel med andra.
Kursplanerna är huvudsakligen indelade i ämnen. Skolämnen är dock
endast konstruktioner för att strukturera stoff och läroplanerna ger stor
frihet att lägga upp undervisningen på annat vis. Det finns en tendens
bort från den strikta ämnesindelningen mot en uppläggning som är
ämnesövergipande och bättre tillgodoser målen med utbildningen.
Inlärningen i skolan blir mer lik den som sker i arbetslivet, genom en
lärande organisation, en lärande miljö.
Skolan i en ny roll
Skolan har inte längre samma monopolställning när det gäller att
förmedla information och kunskap som i gårdagens samhälle. I dag har
ungdomar tillgång till allt fler medier och de ägnar medierna mycket tid.
Den elev som har ett specialintresse har mycket stora möjligheter att på
egen hand fördjupa sig. Skolans och lärarens uppgift är, liksom tidigare,
att stå för centrala värden och viktiga kunskaper. Men den pedagogiska
arenan har vidgats och den omgivande verkligheten har allt mer blivit en
del av skolans vardag och av undervisningens innehåll.
Genom att kraven på skolan förändras och genom att elevernas behov
är annorlunda så sker en utveckling av lärarens arbete. Uppgiften blir mer
kvalificerad, viktigare och svårare än tidigare. Läraren måste i större
utsträckning möta elevernas individuella behov och kan inte längre på
samma sätt som förr förlita sig på en auktoritet som följer med
lärarrollen. En förändring av undervisningens uppläggning så att eleven,
ensam eller i grupp, hämtar och skapar kunskap innebär en allt större
utmaning för läraren. Det krävs pedagogisk professionalitet för att lägga
upp undervisningen så att den fångar elevernas intresse och att eleven når
de uppsatta kunskapsmålen.
Utvecklingen innebär dock inte att undervisning i traditionella former
försvinner, men den kommer att föra med sig en förskjutning av
perspektiv och tyngdpunkt i riktning mot ett ökat ansvar för eleverna och
en större betoning på elevernas strävan efter att nå kunskap.
Det ökade ansvaret för eleverna är inte utan problem och ställer större
krav på lärarnas kompetens. Det finns ett antal elever som kräver
särskilda lärarinsatser för att kunna genomföra en utbildning där det
ställs större krav på deras aktivitet och ansvar.
I oktober 1997 inbjöds landets alla skolor att ansöka om stöd för lokala
projekt för att utveckla lärarrollen i samarbete med lärarhögskolor
och/eller regionala pedagogiska centra. Intresset visade sig vara betydligt
större än väntat. Vid årsskiftet hade Utbildningsdepartementet fått
omkring 1 200 ansökningar. Det stora intresset visar, enligt regeringens
bedömning, på kraft och utvecklingsvilja i den svenska lärarkåren.
Överlag strävar man mot ett större elevengagemang och elevansvar i
utbildningen. Regeringen beslutade i april 1998 att avsätta 75 miljoner
kronor till 168 lokala projekt på skolor.
I direktiven till kommittén om lärarutbildningen (Dir. 1997:07)
framhålls att informationstekniken innebär att nya former för lärande
utvecklas och att kommittén skall därför överväga behovet av ytterligare
insatser i lärarutbildningarna.
En viktig förutsättning för skolans utveckling är det pedagogiska
ledarskapet. Genom de senaste årens decentralisering har skolledarens
ansvar vidgats. IT-utvecklingen i skolan beror i hög utsträckning på
skolans ledarskap. Skolledares insikter om hur undervisningen kan
främjas kvalitativt genom användning av IT i det pedagogiska arbetet har
stor betydelse för om IT kan bli ett dagligt verktyg i undervisningen.
Regeringen har, som en följd av rektors vidgade ansvar och krav som
ställs på ökade kunskaper inom skilda områden, vidtagit särskilda
insatser för att utveckla skolledarutbildningen.
Utbildning för vuxna
Den utveckling, som beskrivits i det föregående, är tydlig också inom
vuxenutbildningen. Kravet att möta deltagarnas mycket varierande behov
av utbildning, när det gäller dess inriktning, omfattning och förläggning i
tid och rum utgör en utgångspunkt för det utvecklingsarbete som sker i
inom t.ex. kunskapslyftet. På sikt handlar det om att forma
vuxenutbildningen till en del av en lokal infrastruktur för livslångt
lärande. Informationstekniken erbjuder härvid viktiga instrument. Endast
med användning av IT är det möjligt att till en rimlig kostnad erbjuda
närmast individuellt eller för små grupper anpassad utbildning på de tider
och den plats där deltagaren behöver den.
Gränsen mellan mer traditionell, skolförlagd utbildning och
distansutbildning kommer att suddas ut. Lärcentra, studiecentra, och
utbildning på arbetsplatsen kommer att spela en allt viktigare roll inom
vuxenutbildningen. Regeringen vill stödja och förstärka en utveckling av
IT-stödd utbildning, som kan utnyttjas för distansutbildning och i annan
vuxenutbildning på gymnasial nivå.
Inom ramen för kunskapslyftet sker i dag omfattande insatser på detta
område. Regeringen har initierat ett pedagogiskt utvecklingsarbete vid
Statens skolor för vuxna (SSV), bl.a. för utveckling av flexibla IT-stödda
distansstudier, och avsatt 13 miljoner kronor för detta. Målet är att med
IT-stödd utbildning kunna erbjuda ett bredare utbud av gymnasiekurser
än vad flertalet lokala utbildningsanordnare har möjlighet till, så att den
eftersträvade infrastrukturen för livslångt lärande kan förverkligas också
utanför storstadsområdena.
Regeringen har nyligen, i den regionalpolitiska propositionen (prop.
1997/98:62), lagt förslag om behovet av ytterligare insatser vad gäller
bl.a. handledarutbildning och lokala studiecentra. Ett flexibelt system för
distansstudier skall innehålla möjligheter för den studerande att välja
mellan ett flertal olika studiemiljöer. Tillgången till lokala studiecentra är
av stor betydelse för ett lyckat införande av ett flexibelt
distansstudiesystem för en bred målgrupp. Inom ramen för
kunskapslyftet har redan ett stort antal studiecentra växt fram i landet.
Regeringen tillsatte våren 1995 en särskild utredare, Distansutbild-
ningskommittén (DUKOM, Dir. 1995:07) som drivit försöksverksamhet
med ett 100-tal projekt som bl.a. skall ge underlag för en framtida
strategi för distansutbildningen i Sverige. Kommittén skall redovisa sina
förslag i juni 1998.
Högskolor och universitet
En förutsättning för att Sverige skall kunna hävda sig som välutvecklad
kunskapsnation är att fler personer ges möjlighet till en högre utbildning.
Regeringen har därför prioriterat utbyggnaden av högskolan. Under åren
1997-2000 tillförs högskolan resurser motsvarande 68 000 nya
permanenta platser. Efterfrågan på personer med kompetens inom
naturvetenskap och teknik har inneburit att tyngdpunkten i högskolans
expansion ligger inom dessa områden. Näringslivets och den offentliga
sektorns behov av välutbildad arbetskraft är särskilt stort inom IT-
området. Regeringen har därför ställt upp som verksamhetsmål för
samtliga universitet och högskolor att de skall beakta behovet av
utbildade inom det informationstekniska området.
Högskolans pedagogik förändras även inom utbildningar som inte
primärt utbildar för IT och IT används som ett pedagogiskt verktyg inom
allt fler utbildningar. Även möjligheten att studera på distans med hjälp
av IT ökar. Eftersom de flesta kommer att behöva kunskaper om IT i
förvärvslivet har också många utbildningar moment där IT används som
ett verktyg.
Skolan kan bidra till att informationstekniken och datorer
avdramatiseras, vilket kan sänka tröskeln att söka till sådana
utbildningar, inte minst för kvinnor. Detta är en viktig förutsättning för
att högskolan skall kunna tillgodose det ökande behovet av IT-
specialister.
IT skall vara ett viktigt inslag i lärarutbildningen. Sedan den 1 januari
1998 ingår i målen för lärarexamina att studenter för att få examen skall
ha förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälp-
medel för egen inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan
användas i undervisningen i skolan (bilaga 3 till högskoleförordningen
[1993:100]). Regeringen har - i syfte att säkerställa att nyutbildade lärare
får kunskaper inom IT - anvisat medel till IT-utbildning för lärar-
utbildarna.
Inom högskoleområdet görs även stora tekniska satsningar på IT. Det
svenska universitetsdatanätet, SUNET, kommer under innevarande
budgetår att uppgraderas. Vidare har statsmakterna beslutat att erbjuda
huvudbiblioteken i kommunerna och länsmuseerna en fast
dataförbindelse till SUNET/Internet. Det innebär att folkbiblioteken och
länsmuseerna får tillgång till en kraftfull internetanslutning. Staten
betalar för anslutningen under de två första åren under förutsättning att
kommunerna svarar för kostnaden för de tre följande åren. Vidare finns
möjlighet för alla studenter att få en internetuppkoppling från sina
bostäder, oavsett var man bor i landet till en mycket förmånlig kostnad. I
sammanhanget kan också nämnas att regeringen i den regionalpolitiska
propositionen (prop. 1997/98:62) föreslår att ett särskilt utvecklings-
centrum etableras i Härnösand för att stödja utvecklingen av
distansutbildning baserad på modern informationsteknik. Högskoleverket
har fått i uppdrag att utveckla ett IT-baserat forskningsinformations-
system.
1.4 En framtidsutbildning för alla
Att ställa frågorna själv
Införande av informationsteknik i skolan ändrar inte i sig
förutsättningarna för kritisk granskning, men IT kräver nya arbetssätt.
Traditionellt upplagd undervisning har utgått från en lärobok, där ämnets
olika moment vanligtvis presenteras på ett pedagogiskt och tillrättalagt
vis. En annorlunda uppläggning där man använder Internet eller
läromedia är att eleven samlar in uppgifter från olika håll för att sedan
göra en presentation eller rapport som utgår från det material som
samlats in. En sådan metodik kräver en diskussion om varifrån
informationen kommer och en värdering av hur korrekt och relevant den
är. På Internet kan det vara svårt att skilja sanningen från ett falskt rykte
eller en neutral information från kommersiella budskap. Därmed ställs
stora krav på kritisk analys.
Genom att på det viset hämta material från olika källor kan eleven få
insikt om att det i många situationer finns olika sätt att betrakta och
beskriva samma sak. Inom olika samhällsorienterade och humanistiska
områden är det mycket vanligt att olika, ibland vitt skilda, uppfattningar
om en viss fråga förekommer samtidigt. Om undervisningen på detta sätt
kan belysa flera perspektiv har den vunnit i kvalitet. Eleven får en
djupare förståelse, eftersom den vunna insikten bättre motsvarar verklig-
hetens konflikter och paradoxer. Därmed får också eleven en bättre grund
att själv kunna ta ställning till material från Internet som kan ha
tvivelaktigt värde eller strida mot skolans och samhällets grundläggande
demokratiska värderingar.
Att förstå konsekvenser av olika alternativ, vilket läroplanen före-
skriver, är en krävande uppgift för både lärare och elever. En
undervisning där eleverna själva söker kunskap ersätter inte lärarens roll
att ge grundläggande kunskaper. Bara den som har goda grundläggande
kunskaper klarar att söka, sålla, värdera och sammanställa relevant
information.
Ett arbetssätt av detta slag är förvisso möjligt utan IT, men en god
användning av IT kan driva fram en utveckling av undervisningen i
denna riktning. Om så inte sker riskerar IT i skolan att reduceras till
inlärning med programvaror som bygger på drill och snabbvalsfrågor.
Även om man på vissa håll motiverar användning av IT i skolan med att
sådana program eller läromedia skulle kunna öka effektiviteten i
inlärningen kan detta inte vara huvudsyftet. Det är dock viktigt att vara
medveten om att det inte finns någon automatik i att en satsning på IT i
skolan på något enkelt vis ger eleven förmåga till kritiskt
förhållningssätt. Det är genom en målmedveten undervisning som
eleverna utvecklar denna förmåga.
Skolan i den globala byn
En modern skola relaterar till kunskap, händelser och information från
hela världen. Informationstekniken innebär att fysiska avstånd blir
ointressanta och att klassrummet öppnas mot omvärlden. På Internet är
det inte dyrare eller svårare att vara uppkopplad mot en dator i USA än
en som finns i hemstaden. IT ger den som vill och vågar alla möjligheter
att överskrida gränser och ta del av information från eller knyta kontakter
i andra länder.
I takt med att elever i allt fler länder världen över ansluts till Internet
blir det möjligt att arrangera gemensamma arbeten eller utbyta
information mellan länder. Ett bra sätt att förstå andra länder och kulturer
kan vara att arbeta tillsammans med elever i en skola i ett annat land med
en uppgift. Det arbetssätt som förut krävde mycket tålamod eller var
mycket dyrt kan nu genomföras av alla som är anslutna till Internet.
Regeringen ser den ökade internationaliseringen av utbildningen, som IT
kan bidra till, som ett viktigt bidrag till utvecklingen i skolan.
Nyfikenhet och lustfyllt lärande
Internet är en ocean av information. Ingen vet vad som dyker upp efter
nästa musklick. Varje ny hemsida är sin egen värld, uttänkt och utformad
av en unik person. På Internet kan man finna allt, både högt och lågt,
både nytt och gammalt, där endast fantasin och de egna önskemålen
sätter gränsen. Läromedel som använder den nya teknikens möjligheter
kan stimulera flera sinnen.
Ett grundläggande problem med den klassiska föreläsningsorienterade
undervisningen är att eleven fick svar på frågor hon/han aldrig hunnit
formulera. Ett elevaktivt och sökande arbetssätt kan just stimulera
nyfikenhet och glädje i lärandet.
En viktig förutsättning för att IT skall stimulera eleverna är att
tekniken underordnas pedagogiken. Gångna tiders dataundervisning som
handlade om att lära sig programmera i Basic kunde ofta ha den motsatta
effekten och fick många elever att bli ointresserade och känna att
undervisningen var meningslös.
Undervisningen och skolans arbetsformer bör stimulera ett problem-
orienterat undervisningssätt, där analys och bearbetning av olika för att
lösa problem och agerande utifrån dessa strategier följs upp, prövas och
värderas. Ett arbetssätt av detta slag främjas av att skolan i mindre
utsträckning använder sådan färdigproducerad programvara för skolbruk,
som återupplivar en gammaldags pedagogik i elektronisk form. I stället
bör lärares och elevers eget skapande stimuleras, vilket t.ex. kan ske
genom Skoldatanätets Multimediabyrå som ställer verktyg till skolornas
förfogande, så att de kan skapa egna multimediaproduktioner.
På motsvarande sätt kan skolorna använda marknadens vanliga
program för ordbehandling, kalkylering, presentationsmaterial osv.
Denna filosofi, att använda professionella verktyg för skolbruk och att
stimulera egen produktion, är i internationella sammanhang inte
självklar. Den förutsätter också ett högre kunnande hos elever och lärare
än vad man tidigare kunnat räknat med. Men det är ett förhållningssätt
som understödjer den allmänna pedagogiska hållningen att främja elevers
eget aktiva deltagande i läroprocessen, att ge dem verktyg för ett
livslångt lärande och att förbereda dem för arbetslivet.
Språk blir allt viktigare
IT underlättar och understöder skrivarbete. Genom att använda datorn
och ord- och textbehandlingsprogram kan eleverna aktivt arbeta med ett
processinriktat skrivande.
Engelska dominerar starkt på Internet. En stor andel av all utveckling
av Internet, dataprogram och datorer sker i USA. Den positiva sidan av
detta är att elever därmed får en mycket stark drivkraft att lära sig
engelska. Å andra sidan kommer den som inte kan engelska i framtiden
att i allt högre utsträckning att vara utestängd från information och
kontakt med andra.
Internet ger unika möjligheter att på ett enkelt vis kommunicera med
elever i andra länder. Kommunikationen kan ske på främmande språk
och därmed ge realistisk träning.
Moderna ordbehandlingsprogram kan hjälpa till med såväl stavning
som kontroll av grammatik på engelska. Genom att ordböcker och
synonymer finns tillgängliga endast ett musklick bort blir det enklare att
använda dessa hjälpmedel i skrivarbetet. Den datorbaserade ordboken ger
dessutom möjlighet att få ordet uppläst med korrekt uttal.
Miljön i skolan
Eleverna i skolan omfattas av arbetsmiljölagen (1977:1160). Det är
viktigt att utifrån detta och den nya teknikens snabba utveckling göra
lärare och elever medvetna om vilka krav den nya tekniken ställer på
arbetsmiljön såväl i skolan som i kommande yrkesliv. Arbetar-
skyddsstyrelsen har tagit fram information om dessa krav. En viktig del i
skolans elevdemokratiarbete är den rätt till elevmedverkan i
skyddsverksamheten som arbetsmiljölagen ger. Elevskyddsombuden har
en mycket viktig funktion för eleverna. De lär sig ta ansvar och skall ha
reella möjligheter att påverka sin arbetsmiljö. Det är viktigt att ställa
likvärdiga krav på skolans IT-miljö som t.ex. modern kontorsmiljö.
Både kvinnor och män
I debatten förs ofta fram att informationstekniken är skapad av män, för
män. Branschens pionjärer drevs ofta av en ren teknikglädje. Tekniken
stod i centrum och blev för många ett självändamål. Begrepp som
applikationer eller användarnytta var på den tiden okända. All erfarenhet
och olika undersökningar pekar på samma sak. Kvinnor är sällan
intresserade av tekniken för dess egen skull. De är däremot intresserade
av den användning eller nytta som tekniken kan ge. Den ursprungliga
databranschen var mycket mansdominerad och starkt teknikorienterad
vilket har utestängt många kvinnor.
Andelen kvinnor på de datainriktade utbildningarna inom högskolan
har länge legat under 10 %. I databranschen utgör kvinnorna en liten
minoritet. Jens Pedersen redovisar i sin forskningsöversikt (Jens
Pedersen, Informationstekniken i skolan, en forskningsöversikt,
Skolverket 1998) att tillgänglig forskning om IT i skolan visar samma
resultat som tidigare är känt om kön och naturvetenskap. Flickor är
intresserade av att se sammanhang och mening. De ser tekniken som ett
medel att nå ett mål. Pojkar däremot ser oftare tekniken som ett
egenvärde.
Sverige är ett kunskapssamhälle med informationstekniken som viktig
drivkraft. Denna teknik domineras av män som därigenom har ett
övertag. Vi riskerar få en utveckling där männen blir vinnare i
informationssamhället.
Att samhällsutvecklingen så starkt påverkas av IT beror enbart på de
fördelar tekniken ger. Huvudlinjen måste därför vara att kvinnorna
bereds tillträde till tekniken på sina villkor. Att intressera kvinnor för att
använda datorer kräver alltså mer ansträngning än att intressera män.
Därför är det också viktigt att verka för en kraftig förändring av den
kultur som hittills har varit rådande i IT-sammanhang. Först då kan IT
locka båda könen på lika villkor.
För att Sverige skall blir en framgångsrik nation som kan hävda sig i
internationell konkurrens inom IT-området behövs stora grupper tekniker
och ingenjörer som kan utveckla morgondagens teknik. Antalet personer
som arbetar med informationsteknik stiger hastigt. I denna värld behövs
fler kvinnor, dels därför att samhället behöver alla tillgängliga krafter i
denna sektor, dels därför att kvinnorna kan bidra till att ny teknik blir mer
anpassad efter verkliga behov och efter hur människor fungerar.
För att ge flickorna en bättre möjlighet att använda och lära sig IT
krävs flera saker, bl.a. måste läraren vara medveten om skillnaden i
flickors och pojkars användning av IT och aktivt arbeta för att flickorna
får samma chans som pojkarna. Undervisningen måste vara upplagd så
att även flickorna känner att IT är ett meningsfullt verktyg som hjälper
dem och inte motiveras av teknikens egenvärde. Till sist måste tillgången
till utrustning vara god och rimligt fördelad, så att inte flickorna trängs
bort av de teknikintresserade pojkarna.
Klassklyftor i informationssamhället
Fördelningen av datorer i svenska hem är mycket ojämn. LO-medlemmar
har i mycket lägre grad datorer i hemmet än medlemmarna i TCO och
SACO. Skälen till detta kan vara flera. Tjänstemän har i många fall högre
löner vilket gör det lättare att finansiera en hemdator. Vidare använder
tjänstemän datorer i sitt arbete i hög utsträckning, vilket dels gör dem
förtrogna med tekniken, dels betyder att de kan se ett värde i att kunna
utföra vissa arbetsuppgifter hemma. Distansarbete med hjälp av
informationsteknik är ett arbetssätt som i praktiken enbart omfattar
tjänstemän.
Förmånen att disponera en hemdator som bekostas av arbetsgivaren
beskattas inte om vissa regler följs (lag om ändring av kommunal-
skattelagen [1997:770]). Det viktigaste villkoret är att samtliga anställda
skall omfattas av erbjudandet. De nya reglerna infördes för att stimulera
användningen av datorer (prop. 1996/97:173). Därmed kommer många
fler inom olika grupper att få möjlighet att disponera en dator i hemmet
än vad som annars blivit fallet.
Skolans uppgift är att ge alla elever en likvärdig utbildning oavsett
deras bakgrund och erfarenheter. Därför har skolan en viktig uppgift i att
kompensera elevernas skilda förutsättningar. Eftersom kunskaper om IT
är en nödvändig förberedelse för den framtida arbetsmarknaden och ger
en allmänt starkare position i samhället, måste alla elever få goda
kunskaper inom IT. Det kräver att skolorna har god tillgång till datorer
och att lärarna har goda kunskaper om hur IT kan användas i
undervisningen. En satsning på IT i skolan är därför välmotiverad.
Nya vägar för demokratin
Informationstekniken ger demokratin nya möjligheter. Offentlighets-
principen har en flerhundraårig tradition i Sverige och är en grundbult i
vår demokrati. I praktiken har dock huvudsakligen medborgarnas ombud,
framförallt journalister, utnyttjat möjligheten att gå till en myndighet för
att läsa aktuella handlingar. Offentlighetsprincipen har varit en rättighet
som de flesta aldrig utnyttjat personligen. Detta kan helt förändras genom
Internet. Nu finns de tekniska möjligheterna att publicera varje offentlig
handling på Internet. Med hjälp av enkla sökverktyg kan den intresserade
medborgaren från sin egen dator i sitt hem söka efter alla handlingar som
berör ett visst ämne eller följa allt som sker i ett visst beslutsorgan.
Webbplatser som regeringens Information Rosenbad, riksdagens
hemsida och Sverige Direkt är mycket välbesökta och gör att långt fler
människor än någonsin tidigare får del av hela beslutsunderlaget och inte
bara de delar som journalister väljer att rapportera om.
Informationstekniken möjliggör för grupper som delar ett visst intresse
och driver en fråga att föra diskussioner och driva kampanjer på Internet.
Det är enkelt att hålla många människor underrättade om en
händelseutveckling och koordinera aktiviteter. Denna utveckling är ännu
bara i sin linda och dess fulla omfattning kan ännu inte bedömas.
IT ger även den politiska debatten nya förutsättningar. Med hjälp av
den nya tekniken kan människor mötas och debattera olika frågor. I olika
forum kan människor träffas och genom diskussionen bidra till en
fördjupad demokrati och ökad delaktighet.
Informationstekniken ger stora möjligheter för deltagande i ett aktivt
demokratiskt arbete för dem som ser möjligheterna och kan använda
verktygen. Det finns en risk att klyftorna vidgas i kunskapssamhället. De
som inte behärskar tekniken kommer i ett underläge. Välutbildade
grupper som behärskar tekniken får ett starkare övertag än tidigare
genom att de får tillgång till bättre kanaler för information och påverkan.
För att motverka dessa skillnader krävs en skola som ger alla
likvärdiga förutsättningar. Att förbereda eleverna för deltagande i
demokratin är en huvuduppgift för skolan. Skolan måste därför ge alla
elever de IT-kunskaper som krävs.
En utveckling i hela Sverige
Informationstekniken överbryggar avstånd. Ingen teknik har på samma
sätt som informationstekniken reducerat avståndens betydelse. På
Internet leder inte ökat avstånd till ökade kostnader eller nämnvärt ökad
transporttid. Endast överföringshastigheten har betydelse.
Informationstekniken förutsätter en utbyggd infrastruktur. Kostnaden
för att bygga ut infrastrukturen ökar med ytan som skall nås. I glesbygd
kan priserna för internetanslutningar av olika kapacitet därför vara
avsevärt högre än i tätbefolkade områden. En skola för alla innebär att
elever i olika delar av landet skall få likvärdiga förutsättningar. Det är
därför angeläget att söka utjämna kostnaden för och påskynda
anslutningen av skolor till Internet.
1.5 Nya möjligheter för skolan
Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen 1998 (prop.
1997/98:150) föreslagit att totalt 1,5 miljarder kronor skall avsättas under
tre år för en satsning på informationsteknik i skolan. Inom den ramen
lägger nu regeringen förslag om ett nationellt program för IT i skolan
som är en satsning på Sveriges skolor, på alla elever och lärare för att
möta dagens och morgondagens utmaningar. Satsningen är inriktad på att
ge lärarna en kompetensutveckling inom IT, se till att lärarna har tillgång
till en dator, att påskynda att skolorna får en snabb uppkoppling till
Internet, att ge alla elever en egen e-postadress, förbättra utbildningen för
elever med funktionshinder med hjälp av informationsteknik samt att
fortsätta att utveckla både det svenska och det europeiska skoldatanätet.
Som framgått behöver skolan öka användningen av informations-
teknik. De viktigaste skälen är:
1. Informationstekniken kan bidra till att utveckla undervisningen och
nya roller för elever och lärare. Genom IT vidgas skolans klassrum.
Undervisningen kan utvecklas till ett mer elevaktivt arbetssätt och ett
förnyat pedagogiskt förhållningssätt. IT skapar nya möjligheter att förstå
komplexa samband, t.ex. genom simuleringsprogram inom olika
ämnesområden. Informationstekniken ger också nya möjligheter till
kommunikation med det övriga samhället. Skolan öppnas och elever
stimuleras till att söka information och inleda en dialog med andra.
2. Informationstekniken förekommer nästan överallt i samhället och
arbetslivet. Alla elever behöver därför utbildning som förberedelse för
kommande vuxenliv.
3. En ökad satsning på IT är en viktig rättvisefråga. Barn i olika
samhällsgrupper har mycket olika tillgång till informationsteknik, varför
skolan har en väsentlig kompensatorisk uppgift. Genom en bred satsning
på IT i skolan kombinerad med kompetensutveckling av lärare kan
skolan motverka skillnaderna. En likvärdig skola kräver en gemensam
satsning.
4. IT skapar nya förutsättningar för skolans internationalisering.
Genom t.ex. Internet ges nya möjligheter till kontakter och
erfarenhetsutbyte med elever i andra länder.
2 Lärandets verktyg — nationellt program för
IT i skolan
I den ekonomiska vårpropositionen anges en ram för 1999 om 340
miljoner kronor och för 2000 om 540 miljoner kronor samt för 2001 om
740 miljoner kronor att i huvudsak användas för IT i skolan. Det
nationella programmet för IT i skolan är en riktad och tidsbegränsad
satsning för att utveckla skolan med hjälp av IT. Meningen är att de
statliga insatserna skall stimulera skolhuvudmännen att satsa på IT-
utveckling. Det är dock skolhuvudmännen som har det såväl kort- som
långsiktiga ansvaret för finansiering av IT i skolan. De åtgärder som
anges i detta avsnitt genomförs under förutsättning av riksdagens och
regeringens beslut.
Det nationella programmet för IT i skolan omfattar förskoleklassen,
grundskolan, särskolan, specialskolan, sameskolan samt gymnasieskolan.
2.1 Samling för IT i skolan
För att bl.a. förbereda, planera och genomföra det nationella programmet
för IT i skolan har regeringen för perioden till och med år 2001 tillsatt en
särskild delegation. I delegationen ingår, utöver företrädare för
Utbildningsdepartementet, ledamöter från de samarbetspartners som är
nödvändiga för ett framgångsrikt genomförande, bl.a. Skolverket,
Svenska Kommunförbundet och KK-stiftelsen. Statssekreteraren i
Utbildningsdepartementet med ansvar för skolfrågor är ordförande i
delegationen. Till delegationen knyts ett kansli, som svarar för det
operativa arbetet.
2.2 Kompetensutveckling och datorer till lärare
För att IT skall bidra till en utveckling av undervisningen måste lärarna
få goda förutsättningar att utnyttja den nya tekniken. All verklig
förändring av skolan måste ske genom lärarna, som är och förblir nyckel-
personer för lärandet. En betydande del av det nationella programmet för
IT i skolan är därför ett erbjudande till lärare och skolledare att få del av
en IT-utbildning som främst syftar till att ge dem kunskaper i hur IT kan
användas som ett pedagogiskt verktyg. Erbjudandet om
kompetensutvecklingen riktas till skolornas huvudman.
De lärare och skolledare som genomgår utbildningen och når målen för
denna utbildning kommer att för yrkesmässigt bruk få disponera en
multimediadator i hemmet. Datorn skall ses som en stimulans till lärarna
men framförallt som ett nödvändigt redskap för att kunna behärska IT
och utforska hur tekniken kan användas i undervisningen. En lärare som
disponerar en dator kan nå den förtrogenhet som erfordras för att
använda datorn som såväl professionellt redskap, t.ex. för det egna
administrativa arbetet, som ett pedagogiskt verktyg.
Lärarna är nyckeln
Inom ramen för det nationella programmet för IT i skolan skall lärare
erbjudas en utbildning med mål och innehåll som beskrivs i det följande.
En utbildningsplan kommer att fastställas av delegationen för IT i skolan.
Mål och syfte
Utbildningen skall syfta till att ge lärarna grundläggande kunskaper om
IT som ett pedagogiskt och professionellt verktyg. Inriktningen av
utbildningen är att ge kunskaper om och förtrogenhet med användning av
IT i lärararbetet men även att utveckla lärarnas insikter om IT-använd-
ningen i samhället i övrigt. Utbildningen skall även ge lärarna kunskaper
i hur undervisningen kan läggas upp för att både flickor och pojkar skall
uppfatta IT som ett meningsfullt hjälpmedel.
Utbildningen är därför uppdelad i två huvuddelar. En del syftar till att
ge lärarna kunskaper om verktyget datorn i sig. Utbildningens andra del,
som är utbildningens fokus, är användningen av datorn som ett peda-
gogiskt verktyg i den dagliga verksamheten i skolan. Utbildningen skall
behandla hur datorn i detta sammanhang kan användas för att eleverna
skall nå olika former av kunskap.
Efter utbildningen skall lärarna:
¨ ha kunskaper om hur arbetssätt och arbetsformer i skolan kan utveck-
las genom att använda datorn i undervisningen,
¨ ha kunskaper i hur undervisningen kan läggas upp för att alla elever
oavsett kön skall uppfatta IT som ett meningsfullt verktyg,
¨ kunna utveckla en plan för introduktion, användning och utvärdering
av IT i den egna undervisningen,
¨ ha grundläggande kunskaper om hur man kan utveckla multimedia-
program - läromedia - för användning i skolan,
¨ kunna använda datorn som ett verktyg för datakommunikation i lokala
nätverk och Internet samt kunna använda datorn som redskap för
informationshantering, t.ex. vad gäller möjligheterna inom skoldata-
näten,
¨ känna till datorns uppbyggnad, funktionssätt och program samt kunna
använda datorns operativsystem,
¨ på en grundläggande nivå kunna använda vanliga verktygsprogram,
t.ex. program för ord- och bildbehandling, kalkylering och databas-
hantering,
¨ ha insikter om informationsteknikens användning i företag, organisa-
tioner, skola och samhälle samt ha bearbetat dessa insikter för att med
kritiskt förhållningssätt kunna diskutera möjligheter och hot i informa-
tionssamhället,
¨ ha kännedom om juridiska frågor som rör upphovsrätt, datasäkerhet,
upphandling och avtal,
¨ ha insikter i de etiska regler som de facto finns på Internet och ha
reflekterat över de etiska frågeställningar som uppstår när elever
använder Internet,
¨ ha insikter i de krav på arbetsmiljön som de nya hjälpmedlen medför.
Utbildning på egna villkor
Utbildningsverksamheten kommer att bli omfattande. Under treårs-
perioden beräknas minst 60 000 lärare kunna ta del av denna
kompetensutveckling, vilket ger en volym om ca 20 000 lärare per år. För
att kunna hantera en utbildningsverksamhet för alla dessa lärare bör
utbildningen läggas upp flexibelt, i form av intensivkurser, studiecirklar,
seminarier eller i distansutbildning. Med hjälp av Internet och e-post kan
en del av utbildningen ske i ett virtuellt klassrum.
För att kunna genomföra utbildningsinsatsen är det nödvändigt att
engagera lärare som i dag ligger långt framme, t.ex. lärare som leder
framgångsrika IT-pedagogiska projekt och lärarstuderande som fått IT-
utbildning, som lärare/handledare i studiecirklarna. Det är också viktigt
att ta vara på kunskaper och erfarenheter från de projekt som stöds av
KK-stiftelsen, exempelvis de s.k. fyrtornsprojekten.
Ur många synpunkter är det lämpligt att flera lärare, t.ex. ett arbetslag,
från en skola samtidigt deltar i utbildningen för att tillsammans skaffa
inspiration och kunskaper för att införa förändrade arbetssätt på sin skola.
Utbildningen förutsätts nära knyta an till den vardagliga praktiken, men
förläggas utanför undervisningstid. Omfattningen av utbildningen bör —
beroende av lärarens förkunskaper — ligga på 2-4 veckors heltidsstudier.
Eftersom utbildningen kan genomföras på olika sätt och med olika
intensitet kommer utbildningstiden att variera, även om omfattningen är
inom denna ram. Den första delkursen omfattar en kompetens som
många lärare redan har. Dessa lärare kan gå direkt på den svårare och
djupare andra delen.
IT-certifikat för lärare
Efter genomgången utbildning skall lärarna visa att de har de kunskaper
om IT som utbildningen syftar till och visa att de har tillägnat sig ett
personligt förhållningssätt till hur IT kan användas i skolans verksamhet.
De lärare som efter utbildningen uppfyller målen i utbildningsplanen får
ett IT-certifikat för lärare. Certifikatet fyller en viktig funktion genom att
styrka kompetensnivån och har därigenom ett meritvärde.
Organisation för IT-utbildningen
Delegationen för IT i skolan har övergripande ansvar för satsningen på
lärarnas kompetensutveckling. Delegationen formulerar — utgående från
regeringens beslut — hur utbildningen skall genomföras, dvs. krav på
dimensionering, genomförande, uppläggning och innehåll. Utbildningen
planeras att genomföras regionalt och anpassas efter regionens
förutsättningar. En styrgrupp med representanter för bl.a.
lärarutbildningsinstitutioner/regionala pedagogiska utvecklingscentra
samt berörda kommuner planeras att fungera som samordnare av ett
regionalt nätverk, där varje kommun och indirekt varje skola ingår.
Lärarnas dator
För att möjliggöra för lärarna att efter utbildningen aktivt arbeta med
datorn som ett pedagogiskt och professionellt verktyg avser regeringen
att alla lärare som tar ett IT-certifikat skall få disponera en dator.
Avsikten är att skolhuvudmännen erbjuds datorerna för att upplåta dem
till lärarna. Lärarna skall kunna disponera datorn i hemmet för
yrkesmässigt bruk. Skolhuvudmannen är formell ägare till datorn och har
allt framtida ansvar för datorn. Skolhuvudmannen får därför svara för de
framtida kostnader som datorn kan medföra.
2.3 Internet i skolan
Internet har kommit att helt dominera som kommunikationsmedium i IT-
samhället. På Internet kan information sökas och skapas och där ges
förutsättningar för samarbete och kontakt mellan elever i hela världen.
Regeringen vill ge förutsättningar att ansluta varje skola till Internet
för användning direkt i utbildningen. Stödet till internetanslutningar sker
genom ett bidrag som utgår till skolhuvudmännen för uppgradering av
förbindelserna till Internet. Målet är att alla skolor skall kunna få en
snabb anslutning och att Internet i princip skall kunna nås i varje
klassrum.
Bygga vidare på det vi har
Enligt Skolverkets senaste undersökning från hösten 1997 har 91 % av de
kommunala gymnasieskolorna samt 56 % av de kommunala grund-
skolorna en internetanslutning av något slag. Det statliga erbjudandet bör
utformas så att det på bästa sätt leder till en förstärkning av de satsningar
som redan är gjorda. Av de som har fast anslutning är många anslutna till
ett kommunalt nät, medan andra har valt att direkt ansluta sig till Internet
genom en internetoperatör.
Flertalet kommuner har lagt fast IT-strategier som anger hur de tänker
bygga ut tillgången på informationsteknik i olika verksamheter, däribland
skolan. Det statliga stödet skall vara så flexibelt och generellt utformat att
det låter sig förenas med olika val av strategi samt leder till att full nytta
dras av tidigare gjorda satsningar.
Bidragets utformning
Staten skall inte överta kostnaden för internetanslutning av skolor från
huvudmännen utan avser att under en begränsad period tillskjuta medel
för att påskynda en övergång till anslutningar med högre kapacitet.
Bidraget bör beräknas per skola och nivån bör variera med skolans
storlek räknat i antal elever.
Beräkningen ger ett tak för hur mycket en skolhuvudman kan erhålla.
Varje skolhuvudman kan bygga ut anslutningar där det gör bäst nytta. I
många skolor kommer utbyggnaden att bestå av en snabb
internetkoppling medan andra skolor ansluts till ett kommunalt nät.
Skolor som redan har en anslutning kan välja att öka kapaciteten eller
bygga ett lokalt nät som når ut i undervisningslokalerna (klassrummen).
Inledningsvis är målet att varje skola skall ha minst en uppkoppling
enligt följande:
Storlek på skolan
Kapacitet
< 200 elever
128 Kbit
200 - 500 elever
512 Kbit
> 500 elever
2 Mbit
Ansökan från skolhuvudmannen
Beslut om medel bör bli en fråga för delegationen för IT i skolan.
Bidraget för internetanslutning är tänkt att betalas ut till skolhuvud-
mannen efter ansökan. I ansökan skall även framgå hur skolhuvud-
mannen avser att se till att skolorna når upp till den ambitionsnivå som
anges ovan. Bidraget är avsett för internetanslutningar vilket kan ske på
olika sätt - som utbyggnad av lokala nät i skolan eller anslutning av
skolan till Internet, direkt eller via ett kommunalt nät. För att skolorna
skall få maximal nytta av bidraget kommer delegationen att förhandla om
prissättning med internetoperatörer för anslutning av skolor.
Skolhuvudmännen kommer att få anvisningar om vilka krav som ställs
för att få bidrag.
2.4 E-postadress till alla elever
E-post är den mest grundläggande och spridda funktionen för kommu-
nikation med hjälp av modern informationsteknik och på Internet. Att ha
tillgång till e-post är en viktig förutsättning för att kunna vara delaktig i
IT-samhället.
Regeringen avser att erbjuda alla elever och lärare i grund- och gym-
nasieskolan en e-postadress. Regeringen bedömer att det krävs särskilda
insatser för att tillgången till e-post inte skall variera och bero på lokala
förhållanden. Alla elever och lärare får genom en egen e-postadress
möjlighet att nå varandra, vilket gör användningen av e-post betydligt
mer effektiv. Värdet av tjänster för kommunikation ökar starkt ju fler
som har tillgång till tjänsten. Genom denna satsning kan hela skolsektorn
få tillgång till e-post och därmed bokstavligen en identitet på Internet.
En egen brevlåda
Erbjudandet riktas till alla elever, lärare och skolledare i skolan och
innebär att de erbjuds en personlig e-postadress samt en egen brevlåda.
Många elever har inte någon en egen dator, varför eleven bör kunna nå
sin e-post från olika datorer. En bra modell är att tillhandahålla ett
webbaserat e-postsystem. Traditionell internetbaserad e-post fungerar så
att posten hämtas från en central e-postserver till den dator där
användaren befinner sig. Fördelarna med ett webbaserat gränssnitt är att
e-posten kan nås från olika datorer samt att den lämpar sig väl för en
central lösning. Webbaserade e-postläsare är också enkla att lära och att
använda.
En webbaserad läsare kräver dessutom inte någon installation på den
dator varifrån posten läses, vilket däremot behövs om man använder en
traditionell e-postlösning. Denna aspekt är viktig eftersom driften av IT-
systemen i skolorna därmed förenklas.
Genom ett webbaserat gränssnitt kan hantering av e-post skiljas från
skolans övriga datasystem och anslutning till Internet. Många skolor har i
dag egna system för e-post och kan fortsätta att använda dem.
Personligt ansvar
Varje person som får tillgång till denna e-posttjänst måste ta del av och
förbinda sig att följa de regler som gäller för användning av e-post. Av
villkoren följer att användaren är ansvarig för all användning av e-
postadressen och att det finns vissa restriktioner för användning av e-
post. Den som bryter mot reglerna kan komma att utestängas från
tjänsten under en tidsperiod.
En e-postadress som visar varifrån eleverna kommer
En e-postadress som är knuten till kommunen/skolan visar tydligt var
eleven hör hemma. Det innebär att det automatiskt uppstår en positiv
social kontroll även på Internet som annars kan vara anonymt.
Kopplingen till en skola har också en positiv effekt genom att elever som
på olika sätt gör goda insatser därigenom också företräder sin skola och
kommun. Det blir lika tydligt var en elev som inte följer reglerna hör
hemma och hur ansvariga kan nås. En sådan tydlig koppling mellan
elevens adress och skolan är viktig, eftersom elevens personliga ansvar
understryks.
Gemensam drift
Skolverket avses få regeringens uppdrag att ansvara för e-posttjänsten.
Detta innebär att e-posttjänsten kommer att drivas centralt för hela
landet. Teknisk drift, underhåll och administration planeras att skötas av
Skolverket. Användaradministration på varje skola, dvs. upplägg,
underhåll samt borttagande av adresser och postlådor, sköts av
skolhuvudmännen, som själva ansvarar för och kan välja hur de lägger
upp sin administration.
Genom att eleven inte själv kan ändra sina uppgifter finns en koppling
mellan en e-postadress och en enskild elev. En sådan koppling är viktig
eftersom den är en förutsättning för en ansvarsfull användning av
Internet. Varje elev skall vara medveten om att han/hon bär ansvaret för
innehållet i brev från sin adress.
2.5 IT för elever med funktionshinder
Informationstekniken har på mindre än tio år helt revolutionerat
utbildningssituationen för många barn och ungdomar med funktions-
hinder. Enligt SIH har i dag samtliga elever med grava synskador en
dator som personligt och pedagogiskt hjälpmedel. Detsamma gäller barn
med svåra rörelsehinder. Särskolan har under 90-talet blivit en av de
datortätaste utbildningsmiljöerna som finns i skolan.
För elever med funktionshinder har tillgången till datorer, lite
förenklat, inneburit en utveckling i två steg. Först fick eleverna tillgång
till ett läs- och skrivverktyg som de kunde hantera självständigt. Nu har
eleverna via Internet och e-post fått en kunskapskälla och möjlighet till
kommunikation som skapar helt nya möjligheter för delaktighet och
jämlikhet. Parallellt med dessa förändringar pågår en kontinuerlig
utveckling av pedagogisk och specialpedagogisk programvara.
Läromedel på teckenspråk för döva
Dövas teckenspråk lämpar sig inte för det tryckta mediet utan kräver att
man arbetar med rörliga bilder, film och video. Multimediatekniken har
skapat helt nya förutsättningar att integrera bild, text, rörliga bilder och
animationer i ett och samma medium.
I dag kan multimediaproduktioner innehålla stora mängder rörliga
bilder av god kvalitet, vilket öppnar nya möjligheter att utveckla och
producera läromedel där teckenspråket används som första språk och där
komplicerade moment kan illustreras med konkreta exempel som
samtidigt förklaras på teckenspråk.
Internet som läromedel
Internet blir ett allt viktigare läromedel i skolan. Att söka information via
Internet innebär speciella problem för en gravt synskadad elev.
Webbsidorna blir allt mer komplicerade och informationen visas i olika
ytor (frames) och med grafik, vilket försvårar för den som använder en
punktskriftsdisplay. Motsvarande problem finns till viss del för gravt
rörelsehindrade som styr datorn med kontakter.
Det finns i dag kunskap om hur webbsidor skall utformas för att även
passa personer med olika funktionshinder. Denna kunskap måste, i
samverkan med handikapporganisationerna, spridas till de stora inne-
hållsproducenterna på Internet.
Dyslexi
Det finns inga genvägar till god läs- och skrivförmåga. Vägen går alltid
via mycket läsande och skrivande. Elever som har stora läs- och
skrivsvårigheter är i behov av särskilda IT-baserade hjälpmedel. De kan
dels avse ett stöd för läs- och skrivutvecklingen, dels vara ett
kompensatoriskt stöd. Dessa hjälpmedel kan bestå av särskilt utvecklade
läromedia eller anpassningar av reguljär programvara. Hjälpmedlen ska
vara sådana att elever stimuleras att läsa, skriva och lära. De skall hjälpa
till att göra det mödosamma arbetet med att läsa och skriva så
meningsfullt att det är mödan värt.
En satsning på elever med funktionshinder
Delegationen för IT i skolan kommer att få i uppdrag att avsätta särskilda
medel på detta område för att på bästa sätt stödja och påskynda
utveckling av läromedia för elever med funktionshinder.
2.6 Det svenska Skoldatanätet
Skoldatanätet drivs av Skolverket efter ett regeringsuppdrag från april
1994 som har förnyats i juni 1996. Syftet med det svenska Skoldatanätet
är ytterst att utveckla IT-användningen i undervisningen. Skoldatanätet
skall fungera som en vägledning i detta arbete. Skoldatanätet är en
webbplats som ger goda förutsättningar för de svenska skolorna att
hämta information, publicera eget material och kommunicera med skolor
inom och utom landet.
Skoldatanätets webbplats är mycket välbesökt. En vanlig vardag under
terminstid hämtas i genomsnitt 40 000 sidor från Skoldatanätet, vilket är
en betydande ökning jämfört med föregående år. Uppgången kan till stor
del förklaras med skolornas ökande tillgång till Internet, men också med
att en del av Skoldatanätets tjänster blivit populära även utanför skolan.
En viktig roll för Skoldatanätet är att fungera som en mötesplats.
Lärare och elever kan finna andra svenska — och utländska — skolor
som aktivt arbetar med IT. Antalet skolor som anmält en egen hemsida
till Skoldatanätets adresskatalog ökade under 1997 från 700 till närmare
1 400. I diskussionsgrupper och på anslagstavlor inom Skoldatanätet kan
lärare knyta kontakter och utbyta erfarenheter. I ett kalendarium finns
alla aktuella evenemang och aktiviteter som rör undervisning och IT.
Information till lärare är en viktig uppgift för Skoldatanätet, med
målet att nå lärare med information vid konferenser, seminarier och
mässor. Tidningen Klassrum Direkt, vars syfte är att fungera som en
guide för lärare på Internet, kommer ut med fyra nummer per år.
Skoldatanätet har ett e-postbaserat nyhetsbrev som sänds ut till ca
2 000 prenumeranter. Nyhetsbrevets syfte är att sprida nyheter om IT i
undervisningen och att lyfta fram nyheter på Skoldatanätet.
Skoldatanätet har en viktig roll när det gäller att initiera och driva
projekt. Ekonomiskt stöd ges till ett antal större projekt som är viktiga ur
ett nationellt perspektiv. Ett exempel är Musiknet, som är ett innovativt
projekt med många användbara tjänster för lärare och elever inom musik-
området. Andra exempel är Sputnik, som erbjuder elever möjlighet att
träna sig på journalistiskt skrivande och Planeten, som innehåller
aktiviteter för yngre elever. Nya projekt kommer att startas inom olika
områden, bl.a. matematik.
Skoldatanätets resurser
¨ Nationellt länkbibliotek. Tjänsten Länkskafferiet är ett ämnesindelat
och kvalitetsgranskat länkbibliotek för skolan. Ett av de största
hindren för att använda Internet i undervisningen är en osäkerhet om
vilka webbsidor som innehåller seriös information. De länkar som
kommer med i Länkskafferiet är granskade av bibliotekarier och
lärare. Länkskafferiet skiljer sig från andra guider på nätet genom
inriktningen på skolan och genom att alla länkar granskas. Därmed ger
Länkskafferiet många fler lärare möjlighet att använda Internet på ett
effektivt sätt i undervisningen. Länkskafferiet kommer att vidare-
utvecklas för att i ännu högre utsträckning stödja informationssökning
i skolarbetet. Arbetet med att utveckla informationsstrukturer för
undervisningen fortsätter och tjänsten kommer under året att få en ny
struktur. En förnyelse av användargränssnittet skall göra Länk-
skafferiet enklare att använda.
¨ Lexikon. Skoldatanätet innehåller ett virtuellt lexikon, Lexin, som är
en kombination av en ordbok och ett lexikon för översättning mellan
två språk. I dag innehåller Lexin ett svensk/engelskt och ett
svensk/finskt lexikon. Lexin på nätet kommer efterhand att utökas
med fler språk och funktioner.
¨ Resurser för multimediaproduktion. Den största nyheten inom
Skoldatanätet under 1998 är integreringen med Multimediabyrån, den
nya webbplats som tillkommit genom regeringsuppdraget ”Ett
nätverksbaserat resurscentrum för IT-baserade läromedel”. Målet är
ett resurscentrum som stödjer lärare och elever i arbetet med att skapa
egna multimediaprodukter. (För mer information om Multimediabyrån
se s. 36)
¨ Informationsdatabaser. För integreringen av och förståelsen för
användbarheten av Internet i skolans arbete har de nationella avtalen
med viktiga informationsgivare varit betydelsefulla. Som exempel kan
nämnas skolornas tillgång till tidningarnas artikelarkiv. Det kommer
även i fortsättningen att vara en prioriterad insats att göra överens-
kommelser som ger skolan tillgång till viktiga informationstjänster på
Internet.
¨ Datorkurs. Multimedia Software Scandinavia AB har i ett avtal gett
Skolverket rätten att via Skoldatanätet och CD-romskivor ge
undervisande personal och elever i svenska skolor rätt att kostnadsfritt
använda kurspaketet Wit för ECDL. Den innehåller alla de moment
som behövs för att klara det europeiska datakörkortet.
Introduktionen av kursen på Skoldatanätet har mötts av ett mycket
stort gensvar i skolorna. Drygt en månad efter introduktionen har
rektorer vid ca 1 000 av landets skolor skrivit avtal om kursen med
Skolverket.
En levande webbplats
Skoldatanätet har med tiden blivit en levande och interaktiv webbplats.
Som andra virtuella mötesplatser är det viktigt för Skoldatanätet att ha en
dialog med användarna, att ha hög aktualitet samt att skapa en känsla av
gemenskap och ömsesidig nytta. Skoldatanätets vidareutveckling
kommer i huvudsak att ha samma inriktning som tidigare. Stor vikt
kommer också att läggas på informationsinsatser och spridning av goda
exempel inom undervisningen.
Skoldatanätet i ett europeiskt perspektiv
Utvecklingen av det europeiska skoldatanätet innebär att det svenska
Skoldatanätet behöver anpassas för att fungera ihop med de andra
skoldatanäten som är anslutna till det europeiska skoldatanätet. Delar av
det svenska skoldatanätet behöver översättas. Ett antal nya sidor skall
produceras med ett innehåll som efterfrågas av utländska besökare.
Exempel på sidor som behöver skapas är presentationer av den svenska
skolan samt våra nationella resurser och specialiteter.
2.7 Ett europeiskt skoldatanät
I december 1996 framfördes officiellt från svensk sida för medlems-
länderna ett förslag om ett gemensamt initiativ att inrätta ett europeiskt
skoldatanätverk i samarbete med Europeiska Kommissionen. Initiativet
hade föregåtts av diskussioner med kommissionen och några
medlemsstater och möttes av stort gensvar. Det blev starten på ett
intensivt utvecklingsarbete som fram till våren 1998 till största delen
skett med svenska arbetsinsatser och finansiering.
Det europeiska skoldatanätet (EUN) är ett nätverk av nationella och
andra skoldatanätverk. Det bygger på tre pelare: att underlätta samarbete
mellan skolor i Europa; att erbjuda ett utbud av pedagogiskt innehåll eller
undervisningstjänster samt möjligheter till lärarutveckling. EUN är ett
internetbaserat nät av information och tjänster som gratis ställs till
förfogande för skolor, lärare, elever och allmänhet. Även om enstaka
forum är avsedda speciellt för vissa grupper som lärare eller rektorer, är
öppenheten och den fria tillgången för alla en grundläggande
utgångspunkt.
Nätverket omfattar för närvarande EU:s 15 medlemsstater samt Island,
Norge och Schweiz. Staterna inom Central- och Östeuropa kommer inom
kort att beredas tillträde. Även Japan, USA och Kanada har visat intresse
för att samarbeta med det europeiska skoldatanätet.
Värdet av ett samarbete runt ett gemensamt skoldatanät ligger såväl
inom det pedagogiska och kulturella som det tekniska området. Syftet
med ett europeiskt skoldatanät är att öka nyttan och värdet av innehållet i
de nationella nätverken samt att höja kvaliteten och dela kostnaderna för
tjänster som alla kan dra nytta av.
Vidare kommer den europeiska och interkulturella dimensionen att
stärkas. Förhoppningen är att de kontakter som knyts mellan elever,
lärare och forskare i olika länder skall stimulera till pedagogisk debatt
och inspirera till ny forskning och nya utvecklings- och samarbetsprojekt
över gränserna. Genom ett intensifierat internationellt samarbete skapas
ökad förståelse mellan länderna och grunden läggs för ett medborgarnas
Europa.
Samarbetet runt skoldatanätet mellan skolor, forskare inom det
tekniska och pedagogiska fältet samt företag och myndigheter i olika
länder stimulerar också till teknisk utveckling, forskning och
programutveckling inom de pedagogiska och informationstekniska
områdena i Europa.
En spegel av mångfalden
Plattformen på Internet, den s.k. webbplattformen, utgör navet för det
europeiska skoldatanätet. EUN:s hemsida illustrerar också den
grundläggande utgångspunkten att detta är ett nätverk av nätverk genom
att ha länkar till de ingående nätverken.
För att återspegla den språkliga och kulturella mångfalden i Europa
kommer navigationsinstrumenten och ingångssidorna på plattformen att,
så långt det är möjligt, förses med texter på samtliga relevanta språk.
Antalet språkversioner av de nationella bidragen och arbetsspråken i de
dagliga samarbetet bestäms av de ingående parterna.
Arbetet har hittills koncentrerats runt att skapa webbplattformen med
dess olika delar. De flesta tjänsterna är fortfarande under uppbyggnad
och kommer successivt att fyllas med innehåll. Exempel på tjänster är
den virtuella lärarhögskolan för fortbildning och professionella
diskussioner mellan lärare och det virtuella skolhuset med ämnesindelade
avdelningar för undervisningsmaterial, lärartips, kvalitetsgranskade
länkar till ämnesmässigt relevant information, en rektorsexpedition för
skolledare, en skolgård för elever att träffas på m.m.
Vidare innehåller plattformen ett kontaktgalleri eller annonstavla för
skolor som söker samarbetspartner till sina projekt och en träffpunkt för
elever eller lärare som söker brevvänner. För den som är nybörjare på
Internet finns en engelskspråkig handbok, där man lär sig terminologi
och teknik för att söka sig fram på nätet. En avdelning beskriver exempel
på skolor som genomfört lyckade projekt inom något ämne med hjälp av
IT och inbjuder i vissa fall också till deltagande. En annan del ger
information, råd, stöd och tips i tekniska frågor. Slutligen erbjuds också
information om EU och dess olika utbildningsprogram samt en
informations- och nyhetsservice i utbildningsfrågor.
Ytterligare tjänster och produkter kommer att utvecklas och tillföras
plattformen successivt. För att säkerställa skoldatanätets relevans och
aktualitet krävs en strategi som bygger på att användarna själva är
involverade i skoldatanätets utveckling. Det kommer framför allt att ske
genom att olika nätverk eller arbetsgrupper upprättas runt det europeiska
skoldatanätet. Exempel på sådana arbetsgrupper är nätverket av
innovativa skolor, det tekniska nätverket, nätverket runt multimedia-
produkter samt nätverket runt framgångsrika skolprojekt.
Svenska insatser 1999-2001
Sverige åtog sig att utveckla en webbplattform för det europeiska
skoldatanätet till den 1 september 1997, vilket också skedde. Därefter har
plattformen utvecklats ytterligare, framför allt vad gäller innehåll och
design. Även om arbetet har letts av den internationella styrkommittén
har Sverige, i kraft av att ha tagit det ursprungliga initiativet, präglat
arbetet. De i internationell jämförelse gedigna erfarenheterna från det
svenska och nordiska skoldatanäten har spelat stor roll i detta arbete.
Med överenskommelsen om EUN:s framtida styrning m.m., som antas av
parterna i juni, stadfästs skoldatanätets europeiska och mellanstatliga
karaktär. Därmed måste den svenska insatsen ges en delvis annan
inriktning än under uppbyggnadsskedet. En sådan utveckling är både
önskvärd och nödvändig för att bevara och utveckla samarbetets
europeiska karaktär.
En del av de svenska insatserna bör inriktas mot att aktivt verka för att
stärka de arbetsgrupper eller nätverk som finns knutna till det europeiska
skoldatanätet. Vidare bör ytterligare ansträngningar göras från svensk
sida för att utveckla det virtuella skolhuset.
Sverige bör ta på sig uppbyggandet av mötesplatser på webbplatt-
formen för utbytestjänstgöring för lärare. Där kan t.ex. skolor som söker
lärare från andra länder för kortare utbytesperioder och lärare själva
annonsera om sitt önskemål till utbyte och företag, skolor och elever
förmedla praktikplatser inom ramen för olika utbildningar. Sverige bör
aktivt verka för ett samarbete med ett antal stora museer i Europa kring
virtuella lärande kulturmiljöer.
Fortsatt utveckling av Skoldatanäten
Delegationen för IT i skolan kommer att få i uppdrag att avsätta särskilda
medel på för att på bästa sätt stödja och påskynda utvecklingen av såväl
det svenska som det europeiska skoldatanätet.
2.8 Pris för utmärkta pedagogiska insatser med hjälp av
IT
Det primära motivet bakom satsningen på användning av informations-
teknik i skolan är att stödja en utveckling av undervisningen. Förutom
konkret stöd i form av kompetensutveckling av lärare och anslutning av
skolor till Internet behövs kunskapsöverföring mellan lärare.
Erfarenheten visar att skolor och lärare har kommit olika långt med att
lära sig tekniken och framförallt med att verkligen utnyttja tekniken på
ett bra sätt i undervisningen. En viktig faktor i utvecklingen i skolan blir
därför att de skolor som ännu inte kommit så långt kan lära av andra.
Detta kan ske på många sätt. En väg är att lyfta fram de som kommit
långt. Avsikten är därför att instifta ett pris för utmärkta pedagogiska
insatser med hjälp av informationsteknik.
Detta pris skall gå till en lärare eller en grupp av lärare som gjort en
framstående insats med användning av IT i undervisningen. Den som vill
delta måste dokumentera och sprida sina metoder, hjälpmedel och
resultat fritt till alla andra skolor t.ex. via skoldatanäten. På det viset kan
man få se fler goda exempel som alla andra kan dra nytta av.
Utmärkelsen kommer att hanteras av delegationen för IT i skolan, som
också kommer att lämna ytterligare information om villkoren för
deltagande, bestämma juryns sammansättning etc.
3 Skolan, Internet och etik
Internet har gjort sitt intåg i den svenska skolan. Över hälften av alla
grundskolor och mer än 90 procent av gymnasieskolorna har en
anslutning till Internet. Internet är ett massmedium av ett nytt slag. Vem
som helst kan publicera information på Internet som kan nås från hela
världen. Internet är därmed det första massmediet som ger alla som vill
säga något en möjlighet att komma till tals. Effekterna av denna frihet är
att alla slags yttringar som människor skapar och sprider någonstans
därför även kan återfinnas på Internet. Där finns romaner och poesi, där
finns livliga debatter mellan engagerade människor i alla upptänkliga
ämnen. Internet är samtidigt mycket kommersiellt och flödar av reklam
och marknadsföring. Dessvärre är även lurendrejerier, falska rykten,
pornografi m.m. allt för vanligt förekommande. På Internet finns också
sådant som förhärligande av droger och bombrecept. Mycket allvarligt är
att rasistiska budskap och nazipropaganda sprids på Internet.
Internet är en avspegling av våra samhällen. Vi må avsky detta, men
företeelser som narkotika och pornografi existerar i våra samhällen och
nu även på Internet. Sådana yttranden som är straffbara i Sverige, t.ex.
hets mot folkgrupp kan vara tillåtna i andra länder och därmed vara svåra
att stoppa på Internet.
I läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan definieras skolans
grundläggande värden:
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt
solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall
gestalta och förmedla.”
Skolan måste diskutera och förhålla sig till värdegrundsfrågorna. Läraren
måste tillsammans med eleverna analysera och diskutera innebörden av
olika slags material som finns på Internet. Det räcker självklart inte att ge
eleverna en föreläsning om etik och moral. Eleverna måste i skolan få
hjälp att utveckla en etisk grundsyn, en inre kompass, som gör att de
själva kan ifrågasätta och ta ställning till vad de ser grundat på fakta och
grundläggande demokratiska värderingar. Många föräldrar oroas av allt
de läser om Internet och att det blir tillgängligt i skolan. Skolorna måste
ha en beredskap för diskussioner av detta slag och även aktivt ta upp
frågan med föräldrarna, ge dem ordentlig information om vad
användningen av Internet innebär och ta del av föräldrarnas åsikter.
3.1 Det personliga ansvaret
I avsnittet som redogör för att alla elever skall erbjudas en e-postadress
finns ett resonemang om vikten av att varje e-postadress tydligt skall
knytas till en viss elev. På det viset får eleverna en tydlig signal om att de
själva måste ta ansvar för sina handlingar på Internet. Var och en måste
svara för innehållet i de meddelanden som skickas från den egna
adressen.
Den viktiga diskussionen om moral och personligt ansvar kan
kompletteras med lokala regler för användning av IT-system. Dessa
regler bör innehålla bestämmelser för vad skolans datorer är till för och
vilken användning som inte accepteras. Reglerna bör även beskriva de
uppföranderegler som finns på Internet, och som ibland kallas nätikett.
Reglerna måste även vara tydliga när det gäller olika slags kriminalitet.
Brott är brott även om de begås på Internet. Den som begår ett brott via
Internet kommer att svara för det på samma vis som om det hade begåtts
utanför nätet. Att bryta sig in i ett datasystem eller piratkopiera
programvara är ingen sport utan ett lagbrott som kan få allvarliga
konsekvenser. Skolorna kan t.ex. träffa en överenskommelse om de
regler som gäller för användning av Internet.
3.2 Filtrerad internetanslutning
I dag finns möjligheter att ordna filtrerade anslutningar till Internet. Ett
argument för att filtrera Internet är att det inte finns någon anledning att i
skolan ge eleverna tillgång till otillbörligt material. Bland annat genom
det nationella programmet för IT i skolan kommer många skolor att få
snabba anslutningar som väl lämpar sig att hämta hem bilder eller filmer
på. Ett skolbibliotek tillhandahåller inte pornografiska tidningar, så
varför skulle skolan ge fri tillgång till det olämpliga och oönskade
innehåll som faktiskt förekommer på Internet?
Att avgöra vilka sidor som ett filter skall stoppa är kontroversiellt.
Material som betraktas som anstötligt utomlands, där filterlistor oftast
skapas, uppfattas inte alltid så i Sverige. Ett exempel kan vara en
webbsida som argumenterar för homosexuellas rättigheter. Dessutom
innebär ett filter att det blir en utmaning för eleverna att söka överlista
filtret.
Inom EU-samarbetet deltar Sverige i arbetet på att ta fram en
handlingsplan för att motverka skadligt och illegalt material på Internet.
Programmet skall bidra till utveckling av ”heta linjer” dit allmänheten
skall kunna rapportera anstötligt eller olagligt material på nätet,
utveckling av filtreringssystem för att kunna välja bort oönskat material
samt en skärpning av den allmänna medvetenheten om vilka verktyg och
metoder som finns tillgängliga för att hantera sådant material.
Avgörandet om en skola skall ha en öppen eller filtrerad anslutning till
Internet bör ske lokalt. Därmed måste varje skola eller kommun aktivt ta
ställning till och formulera en strategi för att hantera de frågeställningar
som detta avsnitt lyfter fram.
4 Informationsteknik i skolan
Informationsteknik är ingen ny företeelse i svenska skolor. I detta avsnitt
finns en översikt av hur IT har använts i skolan, hur situationen är i dag
samt en redogörelse för goda erfarenheter av utvecklingsarbete med hjälp
av IT i undervisningen.
4.1 Olika faser i användningen av IT i skolan
Det går att urskilja olika faser i användningen av IT i skolan. Under lång
tid hade man svårt att finna datorernas roll i skolan, trots att många insåg
att datorerna skulle bli viktiga i samhället.
När datorerna introducerades i skolan var målet med dataundervis-
ningen att eleverna skulle lära sig programmera datorn i programspråket
Basic genom ett fåtal timmars undervisning. Effekten blev att eleverna
lärde sig att datorer var svåra att hantera och många elever blev rädda för
datorer. Tyvärr är den teknikorientering som dominerade den tidens
datoranvändning i skolan i själva verket fortfarande vanlig. Persondatorn
var på den tiden fortfarande en ny och ovanlig företeelse. De dator-
märken som då var vanliga som ABC 80, Apple II och Commodore har i
dag helt försvunnit. Lärare i matematik och teknik var ofta ansvariga för
datoranvändningen i skolan.
Nästa steg var det stora Compisprojektet i början av 1980-talet.
Compis var en dator särskilt anpassad för skolbruk som utvecklades och
spreds i ett stort antal i skolorna. Ett stort problem var att det var ont om
programvara till denna unika dator.
Senare började datorn betraktas som ett verktyg. Lärare i svenska,
matematik och samhällsorienterade ämnen upptäckte att datorn var ett
bra verktyg att skriva texter på och göra kalkyler med. Datalära fördes in
som ämne i grundskolan. Datorundervisning var ett sätt att förbereda för
arbetslivet. Undervisningen skedde i särskilda datasalar.
Nu flyttas datorn allt oftare från datasalen till klassrummet och blir ett
stöd i undervisningen, eftersom datorn kan innehålla olika
kunskapskällor och vara ansluten till Internet. IT ses nu inte som ett
egenvärde utan som ett verktyg i en pedagogisk utveckling i riktning mot
ökat ansvar och aktivitet från eleverna. Självklart är IT i skolan också
viktigt som förberedelse för ett liv i ett samhälle där IT förekommer
överallt, inte minst i arbetslivet. Den nya inriktningen av dator-
användningen i skolan ger mer jämlika möjligheter för kvinnor och män.
Risken att göra fel är mindre nu
För 25 år sedan var Internet ett forskningsexperiment som efter hand fick
användning inom universitetsvärlden. Efter 1994 ökade Internets
utbredning i hela samhället mycket kraftigt och Internet har nu total
dominans bland stora nätverk. Internetutredningen (Svenska delen av
Internet, SOU 1997:18) gör bedömningen att Internet kommer att
dominera som kommunikationsnät även i framtiden.
Internet är unikt genom att öppna standarder reglerar formen på data
och reglerna för överföring av data. Traditionellt har varje tillverkare haft
sin egen standard för dessa ändamål, vilket har försvårat kommunikation
mellan datasystem. Standarderna på Internet gör att en webbsida eller ett
e-postmeddelande kan skapas och läsas av program från olika tillverkare.
Utvecklingen av dessa standarder genomgår en öppen process som tar
hänsyn till många intressen. En webbsida som skapas i dag kan
säkerligen läsas i framtiden, även om nya webbsidor då har en mer
avancerad utformning.
4.2 Läget i skolorna 1997
Skolverket har åren 1993, 1995 och 1997 kartlagt tillgången till datorer i
skolan. Rapporten för 1997 (Skolverket, 1998) beskriver tillgången på
datorer, var de är placerade samt i vilken utsträckning datorerna är
kopplade till Internet. Undersökningen är ett viktigt underlag för att ta
ställning till vilka behov skolan har inför framtiden. Det är visserligen
vanskligt att jämföra med andra länder, men undersökningen ger vid
handen att Sverige ligger bra till i jämförelse med andra länder.
Antal elever per undervisningsdator
1993
1995
1997
Kommunala grundskolor
38
19
13
Fristående grundskolor
12
13
Kommunala gymnasieskolor
10
8
6
Landstingens gymnasieskolor
20
10
7
Fristående gymnasieskolor
6
5
KOMVUX
8
9
Särskolor i kommun och landsting
8
6
4
Särvux
6
8
Specialskolor
4
4
Sameskolor
8
4
Av tabellen över antalet elever per dator i olika skolformer framgår att
antalet datorer ökat kraftigt både i grund- och gymnasieskolan. I
gymnasieskolan är dock tillgången på datorer per elev mer än dubbelt så
stor som i grundskolan. Tillgången på datorer beror i princip inte på om
huvudmannen är kommunal eller om skolan är fristående. Skillnaderna
mellan olika typer av kommuner är små, men det finns en svag tendens
att storstäder har färre datorer än andra kommuner, främst i glesbygd.
Det pågår en stark utveckling, framför allt i grundskolan, att flytta
datorerna från datasalar till klassrummen. Ett viktigt skäl till att den
utvecklingen går långsammare i gymnasieskolan är att data fortfarande
förekommer som ämne, vilket medför krav på datasalar för att kunna
undervisa en stor grupp samlat. Datorerna är också i ökad utsträckning
anslutna till lokala nätverk.
Lärare per dator
Sedan 1993 har antalet datorer för lärarbruk ökat starkt. Tillgången på
datorer för lärare skiljer sig kraftigt mellan grundskolan och
gymnasieskolan. I dag har lärarna i gymnasiet god tillgång till datorer,
men i grundskolan delar fortfarande sex lärare på en dator.
Antal lärare per dator
1993
1995
1997
Kommunala grundskolor
27
12
6
Fristående grundskolor
6
4
Kommunala gymnasieskolor
7
3
2
Landstingens gymnasieskolor
5
3
1
Fristående gymnasieskolor
2
1
KOMVUX
9
2
2
Särskolor i kommun och landsting
29
15
7
Särvux
64
57
Specialskolor
5
7
Sameskolor
4
4
Tillgång till Internet
Skolorna ansluts till Internet i ökad utsträckning. Drygt hälften av
skolorna hade någon typ av internetanslutning 1997, vilket innebär en
betydande ökning sedan 1995. Gymnasieskolorna är mycket oftare
anslutna till Internet än grundskolorna.
Andel skolor anslutna till Internet i procent
1995
1997
Typ av skolor
Skolor
med
Internet
Skolor
med
Internet
Skolor
med fast
anslutning
Andel
datorer med
anslutning
till Internet
Kommunala grundskolor
17
56
14
31
Fristående grundskolor
20
53
4
49
Kommunala gymnasier
68
91
71
67
Landstingens gymnasier
35
74
34
52
Fristående gymnasier
40
69
25
58
KOMVUX
47
69
50
70
Särskolor
3
30
13
25
Särvux
14
19
12
24
Specialskolor
38
86
43
63
Sameskolor
0
100
0
38
Över hälften av gymnasieskolorna har en fast anslutning till Internet. Av
undersökningen kan inte utläsas vilken kapacitet anslutningen har. Enligt
internetoperatörerna har många av skolorna med fast anslutning relativt
långsam anslutning. Utanför gymnasieskolan har mindre än var femte
skola fast anslutning till Internet. Relativt få skolor ansluts till Internet
via ISDN. En anslutning till Internet som sker via modem blir bunden till
en viss dator, har låg kapacitet och är trög att använda.
Det är intressant att notera att andelen datorer som är anslutna till
Internet är lägre än andelen skolor med internetanslutning. Vid skolor
med internetanslutning saknar många datorer anslutning till Internet.
Andelen datorer anslutna till Internet ger ett mått på hur väl Internet kan
användas i undervisningen. Effektiv användning av datorer bygger på att
de kan användas för kommunikation och samarbete, vilket kräver att de
är kopplade till ett lokalt nät som i sin tur är anslutet till Internet.
Undersökningen visar att om målet är att förse alla datorer i skolan
med en snabb anslutning till Internet behövs satsningar.
4.3 Inställningen till IT bland lärare och elever
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen)
presenterade i oktober 1997 en undersökning genomförd bland 5 000
lärare, elever och företagare om IT-utvecklingen inom skola och
arbetsliv. Undersökningen ger en god bild av hur elever och lärare
upplever betydelsen av IT och i vilken utsträckning de har förutsättningar
för att på bästa sätt använda IT.
Lärare
Inte mindre än 8 av 10 lärare anger att deras kunskaper om IT är
otillräckliga. Här ges en mycket tydlig signal om att lärarkåren anser att
de behöver vidareutbildning inom IT. Uppgiften visar också tydligt att
bristen på kunskap omfattar det stora flertalet lärare, vilket talar för om-
fattande behov av kompetensutveckling.
På frågan om de största hindren mot att använda IT i undervisningen
anger 65 % av lärarna att de har för låg kompetens. Dessa resultat visar
att det stora flertalet lärare anser sig sakna kunskap och att det utgör ett
avgörande hinder för användningen av IT i undervisningen. Liten tillgång
på utrustning anges av ca 70 % som ett stort problem eller hinder för att
använda IT i undervisningen. Många lärare anger också brist på tid eller
pengar som viktigt hinder.
Över 90 % av lärarna anser att det är viktigt att eleverna kan använda
IT för sitt framtida arbetsliv. Det är intressant att notera den samsyn som
finns i lärarkåren när det gäller vikten av IT för elevernas inträde på
arbetsmarknaden.
Så många som nära 80 % av lärarna tror att lärarrollen kommer att
förändras på fem års sikt med tanke på IT-utvecklingen. En stor majoritet
av lärarna väntar sig alltså en förändrad lärarroll, vilket i sig är en god
grund för förändring. Mer än 70 % av lärarna ser förändringen som
positiv för egen del; färre än var tionde lärare ser negativt på
förändringen. Dessa resultat visar att lärarkåren ser en utveckling av
arbetet i skolan med hjälp av IT som de bejakar.
Elever
Var femte elev använder dator dagligen i skolan, medan ytterligare 50 %
av eleverna använder datorer varje vecka. Användning av datorer har
alltså blivit en naturlig del i skolans arbete. En stor andel av eleverna,
drygt 60 %, anser dock att deras IT-kunskaper inte räcker till.
Liksom bland lärarna finns en bred samstämmighet bland eleverna om
vikten av IT-kunskaper i det framtida arbetslivet. Nästan alla elever, ca
90 %, anser att det är viktigt att de har goda IT-kunskaper inför
arbetslivet. En majoritet av eleverna anser, i likhet med lärarna själva, att
deras lärare inte har tillräckliga kunskaper om IT.
Företagare
Mer än hälften av företagarna anser att IT-kunskaper är viktiga i
samband med rekrytering. Mer än två tredjedelar av företagen anger att
inslagen av IT ökar i företagets verksamhet. Tillsammans visar dessa
båda uppgifter att IT-kunskaper är viktiga för varannan rekrytering och
att betydelsen av IT dessutom ökar i snabb takt. På frågan om värdet av
kunskaper om IT på framtidens arbetsmarknad anger 90 % av företagen
att IT-kunskaper är viktiga.
4.4 Forskningsresultat om användning av IT i skolan
Skolverket har tagit initiativ till ett projekt för att följa utvecklingen av
IT-användningen i den svenska skolan. Projektet kallas ELOÏS och leds
av professor Ulla Riis. KK-stiftelsen har gett Ulla Riis i uppdrag att
utvärdera KK-stiftelsens stora satsning på IT i undervisningen. Som ett
led i ELOÏS arbete har Jens Pedersen gjort en översikt över forskning
och utveckling om informationstekniken och skolan. Översikten är
publicerad som Informationstekniken i skolan, en forskningsöversikt av
Jens Pedersen, Skolverket 1998.
I rapporten redogörs för hur användningen av datorer ändrats från en
inriktning på datakunskap i sig till att datorn används som ett verktyg i
undervisningen. I vilken grad som IT påverkar skolan är svårt att säga.
Tekniken är dynamisk med ständigt nya tillämpningar och ingriper i och
förändrar miljön på många ställen och på många sätt. Det är inte
självklart att allt som tekniken gör möjligt är bra. Pedersen vill se mer
diskussion om vilka förändringar som är önskvärda och mindre om
teknikens möjligheter. Diskussionen bör även inkludera skolans
fostrande roll och betydelse för social och emotionell utveckling.
Enligt rapporten kan forskningen inte ge något entydigt besked om
starka positiva effekter av datorstödd undervisning. Författaren anser
ändå att datorer skall användas i skolan. IT ökar variationen i
undervisningen, gör material mer lättillgängligt och färskare, underlättar
kommunikation och skrivande och ökar biblioteksresurserna. Även om
tekniken inte infriar visionerna om en pedagogisk revolution, ett allmänt
kunskapslyft eller rationaliseringsvinster finns ingen anledning att avstå
från den.
En öppen fråga är om de motivationsskapande effekterna av teknikens
interaktivitet är beroende av nyhetens behag eller om de är bestående.
4.5 Behovet av läromedia
I denna skrivelse motiveras användningen av IT i skolan främst med en
utveckling av undervisningen och med de förändringar som äger rum i
samhället. IT har en funktion som pedagogiskt verktyg och kan ge
undervisningen nya möjligheter. Därför är det viktigt att det finns bra IT-
baserade läromedel, s.k. läromedia, att använda i skolan.
Internet som läromedel
Internet är ett medium för kommunikation som förenklar kontakter
mellan elever och mellan skolor. Internet ger tillgång till enorma
mängder information (i dag omfattar den fritt tillgängliga delen av
Internet 300 miljoner webbsidor). Den som vill veta mer om ett land eller
en region finner många uppslag. På Internet finns även ett mycket stort
antal tidningar och tidskrifter tillgängliga. Olika myndigheter och
organisationer publicerar rapporter, förslag och uttalanden på Internet.
Allt detta gör att Internet kan användas som ett läromedel med
verkligheten som bas.
Multimediabyrån, ett resurscentrum för eget skapande
Multimediabyrån drivs av Skolverket, finns på Internet som en del av
Skoldatanätet och är en resurs för att hämta material, idéer och
kunskaper. Byrån skall även användas som ett verktyg för att publicera
på distans och underlätta erfarenhetsutbyte. Målsättningen med
Multimediabyrån är att motivera lärare och elever att använda nya medier
i skolan.
Skolverket har fått regeringens uppdrag att skapa ett resurscentrum för
läromedia. Resurscentrumet är i dag en virtuell organisation med ca 20
medarbetare som finns runt om i landet på skolor, kommunala
resurscentrum, högskolor och universitet Den utåt synliga delen av
resurscentrumet är Multimediabyrån.
Multimediabyrån bjuder in till seminarier, workshops och TV-
konferenser. Idéer och exempel sprids på flera olika sätt, via Internet,
genom videofilmer och tryckt material.
Genom användning av ett egenutvecklat verktyg kan medarbetarna
runt om i landet samarbeta och publicera multimediematerial på
webbplatsen på distans. Detta verktyg erbjuder Multimediabyrån i sitt
s.k. projekthotell till landets skolor för projektsamarbete. Det innebär att
skolor på ett enkelt sätt kan samarbeta i projekt och t.ex. gemensamt
producera internetbaserade läromedel utan att behärska den
underliggande tekniken.
Multimediabyrån på Internet består av tre delar:
¨ Caféet som är en mötesplats och presentationsyta för olika projekt.
Där finns en multimediatidning som produceras av Ljud- och
bildskolan i Varberg, en radiostation – Glokalradion som har
händelser under 1900-talet som tema samt ett projekthotell där projekt
kan boka plats. I projekthotellet kan projekt samarbeta och producera
eget material. På caféet finns också en cd-rom-cirkel där man kan följa
några olika lärares tankar och kommentarer kring de nya cd-rom-
baserade läromedlen,
¨ Arkivet som innehåller bilder och ljud som kan användas för arbeten i
skolan. Elever och lärare kan även skicka in eget material och bidra
till att arkiven växer,
¨ Idébanken som är en plats där elever och lärare ger kurser och utbyter
erfarenheter inom pedagogik och olika programvaror. Här finns
lektionsförslag, projektdagböcker och handledningar som stöd och
inspiration. Byråns medarbetare kommer att producera interaktiva
kurser om multimedia i skolan. Det finns också en frågelåda där
medarbetarna svarar på frågor.
KK-stiftelsens satsning på läromedel
Under åren 1996 - 1998 satsar KK-stiftelsen 120 mkr på att främja fram-
tagandet av IT-baserade läromedel. Stöd har beslutats till ett sjuttiotal
projekt inom alla ämnesområden. Vid bedömning av läromedelsprojekt
används ett antal kriterier. Det första är att innehållet skall vara angeläget
och svara mot ett nationellt behov. Det andra kriteriet består i att pro-
jekten skall ha en syn på lärandet och på den pedagogiska uppläggningen
som har läroplanen som grund. Nästa kriterium är hur väl läromedlet
utnyttjar informationsteknikens möjligheter. Vidare bedömer KK-
stiftelsen projektens organisation och budget.
Samarbete inom OECD
I september 1997 upprättade OECD tre arbetsgrupper för att stimulera
utvecklingen av multimedia inom utbildningsområdet. De tre arbets-
grupperna har till uppgift att identifiera kriterier för kvalitetsbedömning
av multimedia och mjukvaror inom utbildningsområdet; analysera
marknaden för multimedia inom utbildningsområdet och främja partner-
skap mellan privata och offentliga avnämare samt bygga upp nätverk för
forskare som arbetar med multimedia och mjukvaror som verktyg i
inlärningsprocesser. Sverige deltar i de två senast nämnda
arbetsgrupperna.
4.6 Erfarenheter av IT-projekt i skolan
Det nationella programmet för IT i skolan är en tidsbegränsad satsning
men målet är långsiktigt, eftersom syftet är att understödja en
självgående utveckling. All verklig förändring av skolan är en lång och
djupgående process som tar lång tid. Målet med det nationella
programmet för IT i skolan är att IT skall fungera som en del i ett
pedagogiskt förändringsarbete. Projekt med IT i skolan kommer inte att
leda till någon verklig förändring om de fokuseras på att placera in ett
antal datorer i skolan. Arbetet med IT i skolan har nu lämnat stadiet när
enbart vissa föregångare genomför projekt. Nu sprids arbetet till alla
skolor.
Ett stort antal projekt med IT i skolan har genomförts i skolor eller
hela kommuner. Även om arbetet med IT i skolan kan läggas upp på
många olika sätt är det möjligt att ur dessa erfarenheter lyfta fram vissa
gemensamma kriterier hos framgångsrika projekt.
Förändringen får bättre förutsättningar om det finns en förväntan på
utveckling i skolans omgivning. Om föräldrarna blir engagerade kommer
de att fungera som stöd och pådrivare. Det finns även goda skäl för
skolan att söka samverkan med omgivande företag och organisationer.
Flertalet av landets kommuner har under senare år utarbetat
övergripande IT-strategier på lokal nivå. Användning av IT för bl.a.
näringslivets tillväxt, att öka sysselsättningen, kommunal effektivisering,
vård, omsorg och, inte minst, skolan utgör hörnstenar i dessa strategier.
Det är väsentligt att kommunerna inkorporerar, utvecklar och utvärderar
den nu föreslagna satsningen på IT i skolan i sina mer övergripande IT-
strategier. För att nå resultat krävs en förankring på högsta ledningsnivå i
kommunen, i ansvariga förvaltningar och naturligtvis i skolans ledning.
Stora krav ställs på ledarskapet i skolan. Som skolans ledare och ansvarig
för skolans utveckling har skolledaren en avgörande betydelse. Ett
förändringsarbete med IT i skolan kräver ett starkt engagemang från
skolans ledning för att nå framgång.
En framgångsrik utveckling bygger alltså på ett stöd utifrån. Lika
viktigt är att de som är verksamma i skolan omfattar och stödjer föränd-
ringen. Det gäller även att nå en legitimitet där alla intressenter i skolan
accepterar och stöder IT-satsningen. En förutsättning för detta är att de
medverkande äger projektet och kan påverka dess innehåll och tempo.
När IT införs i undervisningen kommer nya yrkesgrupper in i skolan
och andra grupper får en förändrad uppgift. För drift och underhåll av IT-
system behövs olika typer av tekniker. Dessa kan komma utifrån eller
vara personal i skolan med intresse för tekniken. I det praktiska arbetet
kan gränsen mellan pedagogiska och tekniska arbetsuppgifter vara
otydlig, vilket är en utmaning för de olika yrkesgrupperna i skolan.
Bibliotekariens roll blir förändrad när boken inte längre är den enda
informationskällan i biblioteken. En bibliotekarie har utmärkta förutsätt-
ningar att bli en viktig resurs i samband med IT. Internet innehåller
enorma mängder information och svårigheten är att finna intressant,
relevant och korrekt information. Bibliotekarier har utbildning i att
sortera, organisera och värdera kunskap, vilket är utmärkt för att kunna
handleda elever på Internet.
Många elever har mycket stora IT-kunskaper och kan därmed vara en
viktig extraresurs i skolan. Det är en utmaning för lärarna att utnyttja
elevernas kunskaper och stimulera och bidra till att kunskaperna
utvecklas vidare. Det är en utmaning för skolan att kunna utnyttja
kunskaperna hos dessa elever. Svenska Kommunförbundet,
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har utvecklat ett projekt för att
utbilda arbetslösa ungdomar till ”morgondagens skolvaktmästare” att
fungera som IT-stöd i skolan. Projektet kommer under 1998-99 att
genomföras som ett EU-projekt inom ramen för artikel 6 och bedrivas
tillsammans med flera länsarbetsnämnder över hela landet.
4.7 Skolan mitt i byn
Många människor saknar tillgång till en dator. I takt med att Internet får
allt större betydelse som kommunikationsmedium kommer de som inte
själva har tillgång till Internet att hamna i ett informationsunderläge. De
hushåll som har internetanslutning kopplar vanligen upp sig till Internet
via en långsam modemanslutning. Genom den satsning som regeringen
genomför kommer landets skolor att få mycket kraftfull uppkoppling till
Internet, vilket möjliggör nya användningsområden som överföring av
video m.m. När skolorna har dessa möjligheter vore det bra om dessa
kunde utnyttjas under fler timmar än då skolarbetet pågår.
För att finna värdefull information på Internet krävs inte bara rätt
utrustning utan även kunskaper. Det handlar dels om att få
uppkopplingen till stånd men framförallt kunskap i att finna intressant,
relevant och korrekt information. Regeringen ser därför en intressant
möjlighet i att skolans lokaler och utrustning utnyttjas efter skoldagens
slut. Med rätt organisation bör det vara möjligt att öppna lokalerna och
låta intresserade använda skolans utrustning och få hjälp av andra. Om
skolorna är anslutna till Internet via ett kommunalt nät är det möjligt att
använda den snabba anslutningen utanför skoltid från andra lokaler som
är anslutna till det kommunala nätet.
Skolan kan i detta sammanhang bli en välutrustad resurs för komvux,
kunskapslyftet, folkbildningen och föreningslivet. Ett närmare samarbete
mellan skolan och andra institutioner som arbetsmarknadsutbildningen
och datorteken är också eftersträvansvärt. Skolan kan bli centrum för
nätverk som skapas i samhället.
5 Internationella exempel på arbete med IT i
skolan
Internationaliseringen i samhället har ökande betydelse. Många länder
har antagit olika typer av strategidokument för användningen av IT i
samhället och skolan.
5.1 Norge
I ”IT i norsk utdanning — Plan for 1996-99” formuleras den praktiska
målsättningen för IT i undervisningen på detta sätt:
”Norska elever, lärlingar, studenter, lärare och föreläsare i
grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och högre utbildning
skall personligen vara IT-användare i den meningen att de har
förmåga att utnyttja IT i inlärningen, där IT kan ge ett mervärde till
lärandet, samt att de kan använda IT i arbetsliv och fritid.”
Norge har en liten befolkning. Begränsningen av språkområdet har
konsekvenser för förlag, marknad, kapital och kompetens. Det gäller att
vara väl organiserade, samarbeta i stor utsträckning och att vara minst
lika bra på att utnyttja existerande organisationer och institutioner som
konkurrentländerna.
Många ungdomar har stora IT-kunskaper som de har fått utanför
skolan. Deras kunskaper kan vara av olika slag allt från ytliga till mycket
djupa. Eleverna kan vara en viktig resurs i skolan och det är en utmaning
för lärare att utnyttja elevernas kunskaper och stimulera och bidra till att
kunskaperna utvecklas vidare. Den norska IT-planen lägger också vikt på
flickors arbete med IT.
Arbetet med IT i utbildningen delas in i följande huvudområden:
¨ Använda för att lära. Vilket bl.a. innebär användning av IT som ett
hjälpmedel i inlärningen för t.ex. simuleringsprogram i fysik eller
samhällskunskap, informationssökning i olika databaser och
kommunikation med andra elever med hjälp av IT,
¨ Lära för att använda. Denna del av programmet fokuserar på behovet
av att lära sig att använda IT-verktyget för att kunna behärska den i
skolsituationen och senare i arbetslivet oavsett var huvudarbets-
området eller yrket är. Under detta område är det primärt användar-
kompetensen som betonas även om också spetskompetens är viktig,
¨ Teknik. Teknikområdet handlar om de tekniska förutsättningarna, att
skapa anslutningar och tjänster, en infrastruktur för informations-
teknik. Målet är att skapa en nationell infrastruktur som ansluter
norska utbildningsinstitutioner till nationella och internationella
datanät. Institutionerna skall vara fria att i konkurrens upphandla det
förmånligaste erbjudandet,
¨ Lärarutbildning. Utan lärare och annan pedagogisk personal som kan
använda IT kommer varje satsning på IT i skolan att bli meningslös.
Lärarutbildningen är så central att den behandlas som ett eget område.
Varje år görs en konkretisering av programmet och 1998 innehåller det
satsningar som totalt omfattar 30 miljoner norska kronor inom följande
områden:
¨ Forsknings- och kompetensnätverk för IT i utbildningen som är en
central resurs vid Oslo universitet för IT i undervisningen,
¨ Utvecklingsprojekt för kompetensutveckling inom grundskolan och
högre utbildning,
¨ Vägledningscentrum som både finns on-line och fysiskt och riktar sig
till lärare och skolledare,
¨ Centrala avtal för inköp av utrustning, infrastruktur och programvara.
Kostnaderna bärs av skolhuvudmännen,
¨ Stöd till utveckling av IT-baserade läromedel,
¨ Internationellt IT-samarbete, bl.a. det europeiska skoldatanätet,
¨ Fortsatta statistiska undersökningar av IT-standarden i skolan,
¨ Flickor och IT,
¨ IT i vuxenutbildningen.
5.2 Danmark
I Danmark drivs en aktiv politik för användning av IT i skolan. Det
viktigaste verktyget är Sektornet som är en satsning om 500 miljoner
danska kronor fram till år 2000. Sektornet är hela det danska utbild-
ningssystemets datanät och sprids genom erbjudanden till utbildnings-
institutionerna. Dessa är attraktiva både ur ekonomisk och kvalitativ
synpunkt. Sektornet bygger på beprövade lösningar som är anpassade till
skolans behov. Sektornet syftar till att skolorna skall kunna använda
Internet i undervisningen och administrationen. Sektornet är Danmarks
största del av Internet som ansluter mer än 1 000 skolor, 10 000 lärare
och 100 000 elever.
Målet är att Sektornet skall stimulera skolorna till andra insatser som
att skaffa datorer, bygga lokala nätverk i skolorna, utveckla olika typer
av material för undervisning, kompetensutveckla lärarna samt i allmänhet
förnya och förbättra utbildningarna. Genom Sektornet får varje skola
tillgång till ett öppet utbildningsnät, ett slutet administrativt nät samt
Internet. Sektornet innehåller även en rad verktyg för inbördes
kommunikation i form av e-post, konferenssystem och ett webbhotell.
Beroende på vilken infrastruktur som skolan och kommunen har
tidigare kan de välja olika anslutningsformer till Sektornet.
¨ Sektornet Lite är för skolor utan lokalt nät som vill ansluta till nätet
med en eller ett par datorer,
¨ Skolmodellen är grundmodellen där en skolas lokala nät ansluts till
Sektornet,
¨ Kommunmodellen innebär att ett kommunalt nät ansluts till Sektornet.
Denna modell ger möjlighet att utnyttja billigare lokaltaxor för
anslutningen av varje skola,
¨ Indirekt anslutning där en skola ansluts till Sektornet via en separat
nätleverantör.
Skolor som ansluts till Sektornet får bidrag till avgiften för Sektornet
under de första två åren men står själva för direkta trafikavgifter för
anslutningen till Sektornet. Efter två år får skolan själv betala avgift till
Sektornet, men utbildningsministeriet fortsätter att finansiera tjänster och
support i Sektornet.
Under det danska utbildningsdepartementet finns organet UNI-C som
är ett nationellt kompetenscenter för användning av IT i utbildning och
forskning. Olika centrala resurser som Sektornet är delar av UNI-C.
UNI-C utvecklar en rad pedagogiska tjänster som ställs till skolornas
förfogande genom Sektornet. UNI-C är till största delen
uppdragsfinansierat.
I Danmark finns även Center for Teknologistøttet Uddannelse (CTU)
som är ett nationellt organ för distansundervisning och teknikstödd
undervisning. Centret driver utvecklingsprojekt inom sitt område.
Organisationen Orfeus drivs av de danska kommunerna och
landstingen och har till syfte att stimulera användning av IT i
undervisningen. Orfeus huvuduppgift är att producera läromedia. Orfeus
har totalt producerat ca 200 undervisningsmaterial.
5.3 Finland
I ”Kunskapsstrategi för utbildning och forskning” från 1995, som ligger
till grund för politiken för IT i undervisningen, slås fast att utbildning och
forskning hör till de centrala faktorerna när det gäller att utveckla Finland
som informationssamhälle. Utbildningssystemet måste anpassas till
nätverkssamhället, och öppna inlärningsmiljöer måste skapas till stöd för
en omställning från engångsutbildning till livslångt lärande.
Den allmänbildande skolan har till uppgift att förse varje elev med de
basfärdigheter som är en förutsättning för livet i informationssamhället
och för fortsatta studier, färdigheter att skaffa och hantera information
och kommunikationsfärdigheter. En nationell målsättning bör vara att
yrkeskunskapen i Finland i informationsteknologi och telekommunika-
tion samt i branscherna som producerar information och informations-
tjänster skall vara i internationell toppklass.
När det gäller att förverkliga principen om livslångt lärande kan
betydelsen av lärarnas yrkeskunskap inte överdrivas. Förutsättningarna
för lärarutbildningen bör förbättras för att motsvara dessa krav.
Tillgången på högklassiga inhemska informationsprodukter för
utbildning och forskning bör tryggas. Produktionen av information i
elektronisk form samt förmedlingen och bruket av denna information
skall ökas på olika sektorer, i synnerhet inom utbildningen, i forskningen
och förvaltningen samt i bibliotek, informationsserviceorgan och arkiv.
Infrastrukturen för den nationella informations- och kommunikations-
tekniken byggs upp med Internet som förebild. Skolorna ses som en del
av närmiljön och skolorna bör anslutas till regionala nät och vara en del
av ett regionalt samarbete.
Målen för kunskapsstrategin har åren 1995 – 1997 uppnåtts bl.a.
genom understöd för maskinanskaffningar och nätbildning i läroanstalter,
universitet, bibliotek, arkiv och museer; för utveckling av utbildning och
forskning som anknyter till informationssamhället samt produktion av
innehåll och tjänster för nätverk. För att nå målen i kunskapsstrategierna
har särskilda anslag på sammanlagt 540 miljoner finska mark använts.
I budgeten för 1998 har 265 miljoner finska mark reserverats för
finansiering av informationssamhällsprojekt inom kultur, skola och högre
utbildning. Den planerade användningen av summan är:
¨ grundutbildning och fortbildning av lärare,
¨ utveckling av undervisningsmetoder och inlärningsmiljöer, innehålls-
produktion, digitalisering, utveckling av datasystem och material-
anskaffning till datanät,
¨ förvärv av utrustning,
¨ maskinanskaffningar och ökad utbildning och forskning för
universiteten och yrkeshögskolorna,
¨ beräkningstjänster på avancerad nivå, upprätthållande och utveckling
av FUNET-nätet,
¨ anskaffning av utrustning för utvecklingsprojekt i anslutning till
vuxenutbildningen.
5.4 England
Den engelska regeringen har i oktober 1997 tagit ett initiativ kallat
National Grid for Learning och efter en konsultationsperiod skall ett
program fastställas. Programmet skall vara nationellt och syfta till att
utveckla infrastrukturen för IT i skolorna och öka lärarnas kompetens.
Initiativet skall bestå av ett nät av läromedia och undervisningsmaterial.
Alla olika institutioner som skolor, bibliotek och museer som har resurser
för utbildning skall kunna medverka i nätverket för att skapa olika slags
utbildningsresurser och göra dem tillgängliga för alla.
År 1998 har blivit utsett till UK NetYear för att öka uppmärksamheten
runt dessa frågor och stimulera arbetet. Målet är att höja utbildningens
kvalitet och stärka Storbritanniens internationella konkurrenskraft. UK
NetYear sker i samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Det är en
lång väg att gå innan alla skolor och andra institutioner är med i
nätverket och därför kommer verksamheten att inledas med försök.
Den engelska regeringen har lagt fast mål för informationsteknik i
utbildningen:
¨ Alla skolor och institutioner för högre utbildning skall vara anslutna
till the Grid år 2002 för att 75 % av lärarna och 50 % av eleverna då
skall kunna ha tillgång till e-post,
¨ Alla nyutbildade lärare måste 1999 ha grundläggande IT-kunskaper
för att erhålla status som kvalificerad lärare,
¨ Lärarkåren skall ha en förtrogenhet med och kunna använda IT i
undervisningen år 2002,
¨ De flesta elever som lämnar skolan år 2002 skall ha en god förståelse
av IT som specificerats i utbildningsplaner. Samtidigt skall metoder
för att utvärdera att så är fallet finnas tillgängliga,
¨ Storbritannien skall vara känt för utmärkta prestationer (centre of
excellence) i utveckling av mjukvara för utbildning och livslångt
lärande via IT år 2002. Storbritannien skall då vara världsledande i
export av tjänster för utbildning,
¨ Distribution av dokument för administration av skolsystemet skall
övergå från papper till IT år 2002.
För att främja användningen av IT i de engelska skolorna har 100
miljoner pund anslagits för skolåret 1998/99.
5.5 USA
USA har i juni 1996 lagt fram en rapport om teknik och utbildning. Där
slås fast att grundläggande kunskaper inom IT och annan teknik för att
förbättra inlärning, produktivitet och prestationer blivit lika
betydelsefulla för en persons möjligheter att klara sig i samhället som
traditionella kunskaper såsom att kunna läsa, skriva och räkna. Därför är
det ett stort problem att tekniken inte används mer i skolan. Endast 4 %
av skolorna har en dator per fem elever och bara 9 % av klassrummen är
anslutna till Internet. I skolor med elever från hem med låga inkomster
finns färre datorer. Forskning och erfarenhet i skolor som ligger i fronten
av den digitala revolutionen visar på de enorma möjligheter som IT ger
utbildningen.
President Clinton och vice president Gore har formulerat en utmaning
med en vision om en framtid där alla elever får goda IT-kunskaper.
Utmaningen är mer än en vision. Fyra mål formuleras:
¨ Alla lärare i USA skall ha den utbildning och det stöd som behövs för
att hjälpa eleverna lära sig med hjälp av datorer och datanätverk,
¨ Alla elever och lärare skall ha tillgång till moderna multimediadatorer
i klassrummen,
¨ Varje klassrum skall vara anslutet till ett snabbt IT-nätverk
(information superhighway),
¨ Effektiv mjukvara och utbildning via datanät skall vara en integrerad
del av varje skolas kurser.
Kostnaderna för att nå dessa mål är svåra att helt beräkna men uppskattas
till mellan 10 och 20 miljarder US-dollar per år under fem till tio år.
Under skolåret 1994/95 satsade skolorna ca 3 miljarder US-dollar på
teknik i skolan. Slutsatsen är att pengarna måste komma från såväl olika
offentliga nivåer som från privata källor. På nationell nivå är uppgiften
att driva på och stödja delstaternas arbete. För detta skall en summa om 2
miljarder US-dollar användas under fem år.
Framtiden för eleverna, landets ekonomi och kompetensen i landets
framtida arbetskraft beror på om utmaningen kan mötas.
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 1998
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Andersson,
Winberg, Uusmann, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,
Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist.
Föredragande: statsrådet Ylva Johansson
__________________
Regeringen beslutar skrivelse 1997/98:176 Lärandets verktyg — natio-
nellt program för IT i skolan.
Skr. 1997/98:176
16
1