Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 6 Redovisning av skatteavvikelser . Innehållsförteckning 1 Beskrivning av jämförelsenorm och redovisningsprinciper 5 2 Beräkningsresultat 6 3 Beskrivning av enskilda skatteavvikelser 20 3.1 Inkomst av tjänst 20 3.2 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag 21 3.3 Intäkter i näringsverksamhet 21 3.4 Kostnader i näringsverksamhet 22 3.5 Intäkter och kostnader i kapital samt skattereduktioner 23 3.6 Intäkter av kapital 23 3.7 Kostnader i kapital 24 3.8 Skattereduktion 24 3.9 Skattskyldighet 24 3.10 Arbetsgivaravgifter 25 3.11 Särskild löneskatt 25 3.12 Mervärdesskatten 25 3.13 Skatteförmåner inom punktskatteområdet 26 3.14 Skattesanktioner 27 3.15 Icke saldopåverkande avvikelser 28 Redovisning av skatteavvikelser 1 Beskrivning av jämförelsenorm och redovisningsprinciper I denna bilaga redovisar regeringen en sammanställning av skatteavvikelser för inkomståren 1995–1999. För att identifiera en skatteavvikelse måste det existerande skattesystemet sättas i relation till en jämförelsenorm. Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteavvikelserna i denna bilaga baserar sig i huvudsak på principen om en enhetlig beskattning av olika ekonomiska aktiviteter, vilket också var en av grundpelarna i 1990 års skattereform. Avvikelser från en enhetlig beskattning kan uppfattas som en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till den enhetliga normen eller som en skattesanktion vid ett "överuttag" av skatt. En förmån av samma storlek som den som erhålls genom avvikelsen från en enhetlig beskattning skulle i princip kunna uppnås med hjälp av en offentlig transferering. En norm som baserar sig på principen om enhetlig beskattning underlättar därför analysen av skattesystemet utifrån ett budgetperspektiv. Någon fullständig genomgång av skattelagstiftningen har inte gjorts med avseende på skattesanktioner. Enbart enstaka sanktioner finns redovisade. Syftet med redovisningen är primärt att redovisa de skatteförmåner som är direkt jämförbara med transfereringar på budgetens utgiftssida. De skatteförmåner som i redovisningen klassificeras som saldopåverkande utgörs av stöd på budgetens inkomstsida där ett avskaffande av förmånen skulle leda till en budgetförstärkning för offentlig sektor. Icke saldopåverkande skatteavvikelser utgörs huvudsakligen av olika offentliga transfereringar som helt eller delvis är skattebefriade. Om dessa skatteavvikelser slopades skulle visserligen skatteintäkterna öka men samtidigt skulle de offentliga utgifterna öka vid oförändrade politiska mål. Skatteavvikelserna redovisas dels som nettoberäknade skatteavvikelser, dels som bruttoberäknade skatteavvikelser. Den nettoberäknade skatteavvikelsen visar storleken på den skattefria transferering som fullt ut kompenserar den skattskyldige om skatteavvikelsen tas bort. Den bruttoberäknade skatteavvikelsen visar storleken på motsvarande skattepliktiga transferering. För icke saldopåverkande skatteavvikelser beräknas endast en bruttoavvikelse som visar hur mycket utgifterna på den ifrågavarande transfereringen skulle behöva öka för att lämna hushållens disponibla opåverkade vid en skattebeläggning av transfereringen. De skatteavvikelser som presenteras baserar sig på en periodiserad redovisning. Jämförelsenormen för inkomstbeskattningen innebär att den inkomst som skall beskattas skall utgöras av summan av konsumtionsutgifterna och nettoförmögenhetens förändring under beskattnings- perioden. Beskattningsperiodens längd skall vara ett kalenderår eller ett räkenskapsår. För inkomstbeskattningen har bl.a. följande preciseringar gjorts av normen: – Inget sparande får ske med obeskattade medel – Värdestegring skall beskattas när den uppkommer och inte vid realisationstillfället – Värdet av hushållsarbete och fritid skall inte ingå i skattebasen – Offentliga transfereringar skall utgöra skattepliktig inkomst – Den implicita avkastning i form av boendetjänster som egnahemsägaren eller bostadsrättsinnehavaren erhåller skall utgöra skattepliktig inkomst – Avskrivningar i näringsverksamhet skall hanteras efter ekonomisk livslängd Olika grad av progressivitet i skatteskalan är förenlig med jämförelsenormen under förutsättning att individer med lika höga inkomster betalar lika mycket skatt. Sambeskattning och särbeskattning är båda förenliga med normen. Enligt normen för socialavgifter och särskild löneskatt skall ersättningar för utfört arbete som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar ingå i underlaget för socialavgifter medan ersättningar för utfört arbete som inte är förmånsgrundande skall ingå i underlaget för särskild löneskatt. Normen för mervärdesskatten innebär att all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster skall beskattas med normalskattesatsen. Destinationsprincipen skall tillämpas vid internationella transaktioner. Offentlig myndighetsutövning skall inte vara skattepliktig. Varor och tjänster som subventioneras med offentliga medel skall inte heller vara skattepliktiga, under förutsättning att en mervärdesskattebeläggning av den subventionerade varan eller tjänsten leder till en försvagning av de offentliga finanserna. För punktskatterna anses förekomsten av miljöstyrande skatter och olika skatteuttag beroende på ändamål (t.ex. transport eller uppvärmning) eller utsläppsgrad vara förenlig med normen. Den lägre koldioxidskattesats som tillämpas för vissa delar av näringslivet anses utgöra en del av normen eftersom ett avskaffande av nedsättningen skulle kunna leda till större utsläpp av koldioxid i omvärlden. I den redovisning av skatteavvikelser som presenterades i 1997 års ekonomiska vårproposition betraktades emellertid den lägre koldioxidskattesatsen för vissa delar av näringslivet i stället som en skatteförmån. För punktskatter på energi som huvudsakligen införts av fiskala skäl (t.ex. energiskatten) bör skatten vara proportionell mot energiinnehållet. Den nedsättning av energiskatten som tillämpas för vissa delar av näringslivet betraktas därför som en skatteförmån. I utredningen Förmåner och sanktioner (SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska vårproposition finns en mer uttömmande beskrivning av de jämförelsenormer och beräkningsmetoder som tillämpas för skatteavvikelserna. 2 Beräkningsresultat I tabell 1 redovisas enskilda skatteavvikelser uppdelade på skatteområden för åren 1995–1999. Dessutom redovisas de totala skatteavvikelserna för olika skatteslag. De icke saldopåverkande skatteavvikelserna är samlade i slutet av tabellen. I anslutning till tabellen ges en kortfattad beskrivning av de enskilda skatteavvikelserna. Avvikelsens nummer i denna beskrivning svarar mot numret i den första kolumnen i tabell 1. De saldopåverkande bruttoberäknade skatteavvikelserna förväntas uppgå till totalt 150 miljarder kronor inkomståret 1999, vilket är omkring 25 miljarder mer än inkomståret 1995. Av det totala beloppet på 150 miljarder avser 63 miljarder kronor in- komstskatt och fastighetsskatt, 7 miljarder kronor socialavgifter och särskild löneskatt, 38 miljarder kronor mervärdesskatten och 43 miljarder kronor punktskatter. Skatteavvikelserna i tjänsteinkomstbeskattningen, som totalt uppgår till 11 miljarder kronor brutto år 1999, ökar med ett par miljarder kronor under perioden 1995–1999. Avdrag för resor till och från arbetet utgör den största saldopåverkande skatteavvikelsen i tjänsteinkomstbeskattningen med en bruttoförmån som förväntas uppgå till omkring 7 miljarder kronor år 1999. Skatteavvikelsen pensionskostnader för arbetstagare, som beror på att den marginalskatt som tjänstepensioner träffas av vid utbetalningstillfället i genomsnitt avviker från den marginalskatt som den försäkrades förvärvsinkomster träffas av vid den tidpunkt då arbetsgivarens kostnader för tryggandet av pensionen uppkommer, förväntas uppgå till 1,6 miljarder kronor år 1999. I denna redovisning har den genomsnittliga marginalskatt som tjänstepensioner beräknas träffas av vid utbetalningstillfället korrigerats i förhållande till den marginalskatt som användes vid beräkningen av skatteavvikelsen i 1997 års ekonomiska vårproposition. Detta har medfört att den redovisade skatteavvikelsen för arbetstagares pensionskostnader nu är betydligt lägre än i 1997 års ekonomiska vårproposition. I beskattningen av näringsverksamhet orsakas de största skatteförmånerna av överavskrivningar av inventarier och av reglerna om avsättningar till periodiseringsfonder. Vid en bruttoberäkning uppgår dessa skatteavvikelser till mer än 7 miljarder kronor vardera inkomståret 1999. Totalt förväntas skatteförmånerna i beskattningen av näringsverksamhet uppgå till 18 miljarder år 1999, vilket är 1 miljard kronor mer än inkomståret 1995. De bruttoberäknade skatteförmånerna i kapitalinkomstbeskattningen beräknas minska med omkring 15 miljarder kronor under perioden 1995-1999. Den främsta orsaken till denna minskning är en skärpt beskattning av fastigheter till följd av höjd fastighetsskatt och en lägre implicit avkastning av egnahem och bostadsrätter. Andra stora skatteförmåner i kapitalbeskattningen orsakas av att värdeökning på aktier beskattas vid realisationstillfället och inte när värdeökningen äger rum och av att avkastningsskatten på pensionsmedel uppgår till 15% av en schablonberäknad avkastning i stället för 30% av verklig avkastning. Totalt förväntas de bruttoberäknade skatteförmånerna inom kapitalbeskattningen uppgå till 46 miljarder kronor år 1999. Skattesanktionerna inom kapitalbeskattningen förväntas under perioden 1995–1999 öka med 4 miljarder kronor, främst till följd av att fastighetsskatt har införts på lokaler och industrienheter under denna period. De saldopåverkande skatteförmåner som härrör från socialavgifterna har ökat med ett par miljarder kronor under de senaste åren – främst till följd av den nedsättning av socialavgifterna med inriktning mot mindre företag som införts fr.o.m. inkomståret 1997. Av de totala förväntade skatteförmånerna inom mervärdesskatteområdet på 38 miljarder kronor brutto inkomståret 1999 beror 23 miljarder kronor på den reducerade beskattningen av livsmedel. Höjningen av de totala skatteförmånerna inom mervärdesskatteområdet på 18 miljarder kronor brutto under perioden 1995–1999 förklaras till största delen av den sänkning av livsmedelsmomsen som ägde rum 1996. De största skatteförmånerna inom punktskatteområdet avser energiskatten. Befrielsen från att betala energiskatt på bränsle och el i industrin och växthusnäringen ger upphov till en förväntad bruttoberäknad skatteförmån på 14 miljarder kronor år 1999. Andra stora skatteavvikelser inom punktskatteområdet är skatten på diesel och skattebefrielsen för biobränslen som ger upphov till bruttoberäknade förmåner på vardera 8 miljarder kronor år 1999 och det differentierade skatteuttaget på fossila bränslen som ger en beräknad skatteförmån på 6 miljarder kronor. Totalt beräknas skatteförmånerna inom punktskatteområdet öka med 16 miljarder kronor under perioden 1995–1999. Denna ökning beror till stor del på att normalskattesatsen för el, som utgör normen för skattesatserna på olika fossila bränslen och för beskattningen av industrins användning av elektrisk kraft, har höjts under perioden. De icke saldopåverkande avvikelserna beräknas uppgå till 48 miljarder kronor inkomståret 1999 (brutto), vilket är omkring 15 miljarder kronor mindre än inkomståret 1995. Sänkningen beror till stor del på att pensionsgrundande transfereringar fullt ut kommer att beläggas med avgifter för ålderspension fr.o.m. inkomståret 1999. I tabell 2 redovisas skatteavvikelserna fördelade på utgiftsområden. Avvikelser som ej kunnat hänföras till något enskilt utgiftsområde redovisas som generella avvikelser. I bruttoredovisningen återfinns de största skatteavvikelserna inom utgiftsområdena ekonomisk trygghet vid ålderdom, ekonomisk trygghet för familjer och barn samt näringsliv. Andra större områden är kommunikationer, samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt stöd till kultur m.m.. De saldopåverkande bruttoavvikelserna är störst inom utgiftsområdena näringsliv (40 miljarder kronor år 1999), ekonomisk trygghet vid ålderdom (19 mdkr), kommunikationer (13 mdkr), samhällsplanering m.m. (8 mdkr) och kultur m.m. (10 mdkr). Regeringen avser att i budgetpropositionen för 1999 redovisa de mest betydande skatteavvikelserna inom respektive utgiftsområde. Denna redovisning kommer att ge en bättre bild av det totala stödet till olika samhällssektorer eftersom budgetpropositionen även innehåller information om det stöd som utgår från budgetens utgiftssida. TABELL: 1 SKATTEAVVIKELSER FÖRDELADE PÅ SKATTEOMRÅDEN NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO SKATTEAVVIKELSE NETTO mdkr (u = upphört) mdkr 1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 Inkomst av tjänst 1 Stipendier 2 Hittelön 3 Ersättning för blod m.m. 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 4 Intäkter vid försäljning av vilt växande bär 5 Utlandstillägg 6 Kostnadsersättning personal SIPRI 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 7 Kostnadsersättning till utländska forskare 8 Tjänsteinkomster vistelse utomlands 9 Tjänsteinkomster utländska fartyg 10 Pensionskostnader för arbetstagare 0,00 1,19 1,77 2,69 1,59 0,00 0,66 0,97 1,47 0,90 11 Ersättning pga politisk förföljelse 12 Ersättning till neurosedynskadade 13 Arbetsgivares utgifter för personalsjukvård 0,43 u 0,24 u 14 Personalrabatter m.m. 15 Förmån av fri resa anställningsintervju 16 Eu-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning 17 Förmån av fri utbildning vid personalavveckling m.m. 18 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag 0,26 0,30 0,30 0,16 0,17 0,17 19 Förmån av lånedator Summa 0,46 1,22 2,06 3,02 1,92 0,26 0,68 1,15 1,66 1,09 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag 20 Underskott i litterär m.m. verksamhet 21 Avdrag för dubbel bosättning 0,71 0,75 0,79 0,82 0,79 0,40 0,42 0,44 0,45 0,45 22 Avdrag för resor till och från arbetet 5,67 6,00 6,24 7,03 6,66 3,20 3,36 3,44 3,84 3,76 23 Avdrag för hemresor 24 Avdrag för pensionspremier 1,30 1,72 1,91 2,14 1,89 0,74 0,97 1,05 1,17 1,07 25 Kvittning av underskott i aktiv näring 0,07 0,05 0,05 0,05 0,04 0,03 0,03 0,03 Summa 7,68 8,54 8,99 10,0 4 9,39 4,34 4,79 4,96 5,49 5,31 Intäkter av näringsverksamhet 26 Uttag av bränsle m.m. 0,31 0,30 0,34 0,36 0,34 0,18 0,18 0,20 0,21 0,20 27 Avverkningsrätt till skog 28 Näringsbidrag 29 Avgångsvederlag till jordbrukare 30 Avyttring av näringsfastighet och liknande Summa 0,31 0,30 0,34 0,36 0,34 0,18 0,18 0,20 0,21 0,2 Kostnader i näringsverksamhet 31 Anläggning av skog m.m. 0,31 0,35 0,42 0,43 0,42 0,18 0,21 0,25 0,25 0,25 NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO SKATTEAVVIKELSE NETTO mdkr (u = upphört) mdkr 1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 32 Skogsavdrag 33 Substansminskning 34 Avdrag för arbetsresor, näringsidkare 35 Bidrag till regional utvecklingsfond 36 Nedskrivning av lager och pågående arbete 1,33 1,33 1,39 1,43 1,45 0,99 0,99 1,02 1,05 1,06 37 Kärnkraftsanläggning 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 38 Avgifter VPC 0,04 0,03 0,03 u 0,03 0,02 0,02 u 39 Dubbelbeskattningsavtal, matching credit 40 Koncernbidragsdispens 41 Skadeförsäkringsföretag 0,54 0,61 0,63 0,63 0,63 0,40 0,45 0,46 0,46 0,46 42 Rabatt från ekonomiska föreningar m.m. 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 43 Skogs- och upphovsmannakonto 0,09 0,08 0,08 0,09 0,08 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 44 Avsättning till personalstiftelse (Pension) 45 Återföring skatteutjämningsreserv 0,82 0,66 0,52 0,34 0,16 0,61 0,49 0,38 0,25 0,12 46 Överavskrivningar avseende inventarier 7,62 7,67 7,87 7,87 7,87 5,67 5,67 5,78 5,78 5,78 47 Periodiseringsfonder 5,67 5,30 6,39 6,21 7,28 4,19 3,92 4,69 4,56 5,36 48 Direktavskrivningar 0,37 2,95 u 0,28 2,21 u Summa 16,8 7 19,0 6 17,4 1 17,0 8 17,9 7 12,4 6 14,0 7 12,7 1 12,4 6 13,1 4 Intäkter och kostnader i kapital samt skattereduktioner 49 Generationsskifte vid räntefördelning 50 EU-bidrag 51 Avkastning småhus 28,8 4 19,9 8 12,5 6 10,0 9 14,0 6 20,1 9 13,9 9 8,79 7,06 9,84 52 Avkastning bostadsrätter 9,07 5,68 4,33 3,26 3,83 6,35 3,98 3,03 2,29 2,98 53 Realisationsvinst, aktier 5,19 6,32 6,42 6,76 6,88 3,80 4,57 4,64 4,73 4,82 54 Utdelning aktier m.m. 2,93 3,33 3,41 2,05 2,33 2,40 55 Uppskov realisationsbeskattning fastigheter 1,64 1,64 1,64 1,64 1,64 1,15 1,15 1,15 1,15 1,15 56 Uttag av aktier 57 Allemansfond 0,71 0,73 u 0,50 0,51 u 58 Avkastningsskatt 14,8 2 17,4 8 17,1 9 16,2 5 15,9 2 10,3 7 12,2 3 12,0 3 11,3 7 11,1 4 59 Avkastningsskatt K- försäkringar 0,17 0,22 0,21 0,19 0,19 0,12 0,16 0,14 0,14 0,13 Summa 60,4 4 52,0 5 45,2 8 41,5 2 45,9 3 42,4 8 36,5 9 31,8 3 29,0 7 32,4 6 Kostnader i kapital 60 Riskkapitalavdrag 0,07 u 0,05 u 61 Konsumtionskrediter 62 Reaförluster, aktier 63 Marknadsnoterade fordringar Summa 0 0,07 0 0 0 0 0,05 0 0 0 NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO SKATTEAVVIKELSE NETTO mdkr (u = upphört) mdkr 1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 Skattereduktion m.m. 64 ROT-reduktioner 0,00 1,84 3,27 2,32 1,40 0,00 1,20 2,10 1,50 0,92 Skattskyldighet 65 Akademier m.m. 66 Företagarförening m.m. 67 Erkända arbetslöshetskassor m.m. 68 Ideella föreningar 69 Kyrkor 0,19 0,16 0,16 0,16 0,16 0,14 0,12 0,12 0,12 0,12 70 Ägare av vissa fastigheter Summa 0,19 0,16 0,16 0,16 0,16 0,14 0,12 0,12 0,12 0,12 Arbetsgivaravgifter 71 Lag om nedsättning av socialavgifter 0,72 0,63 0,57 0,56 0,42 0,54 0,47 0,42 0,41 0,31 72 Lag om tillf. avvikelse från lagen om soc.avg. 2,08 2,40 u 1,56 1,80 u 73 Anställningsstöd RAS 0,80 0,40 u 0,60 0,30 u 74 Nedsättning inriktning mindre företag 5,51 6,40 6,70 4,05 4,70 4,92 Summa 3,6 3,43 6,08 6,96 7,12 2,7 2,57 4,47 5,11 5,23 Särskild löneskatt 75 Utländska artister 0,05 0,05 0,06 0,06 0,06 0,04 0,04 0,05 0,05 0,05 76 Ersättning skiljemannauppdrag 77 Ersättning till idrottsutövare 78 Bidrag från Sveriges författarfond 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 79 Vinstandelsstiftelser 0,10 0,10 u 0,10 0,10 u Summa 0,15 0,15 0,06 0,06 0,06 0,14 0,14 0,05 0,05 0,05 Mervärdesskatt, undantag från skatteplikt 80 Försäljning av tomtmark och byggnader 0,12 0,12 0,12 0,13 0,14 0,09 0,09 0,09 0,10 0,10 81 TV-licenser 1,80 1,85 1,94 2,02 2,12 1,33 1,36 1,42 1,49 1,55 82 Allmänna nyhetstidningar 2,45 u 1,81 u 83 Periodiskt medl.blad m.m. 84 Annan periodisk publikation 85 Internationell personbefordran 0,15 0,13 0,14 0,15 0,15 0,11 0,10 0,10 0,11 0,11 86 Upphovsrätter 0,09 0,09 u 0,07 0,07 u 87 Försäljning av bildkonst 88 Biografer 0,21 0,11 u 0,16 0,08 u 89 Ej subventionerad teater, konserter m.m. 0,18 0,18 u 0,13 0,13 u 90 Läkemedel 0,91 0,93 0,98 1,07 1,16 0,67 0,69 0,72 0,79 0,85 91 Lotterier 3,98 4,08 4,25 4,44 4,64 2,94 3,01 3,12 3,26 3,41 92 Idrottsevenemang 0,06 0,06 u 0,04 0,04 u 93 Ej subv utbildning 0,10 0,10 u 0,08 0,08 u Summa 10,0 5 7,65 7,43 7,81 8,21 7,43 5,65 5,45 5,75 6,02 NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO SKATTEAVVIKELSE NETTO mdkr (u = upphört) mdkr 1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 Mervärdesskatt, skattesats 94 Livsmedel 5,90 21,2 3 20,7 8 21,7 3 22,7 1 4,42 15,9 2 15,2 6 15,9 6 16,6 8 95 Rumsuthyrning 0,49 0,50 0,52 0,55 0,57 0,37 0,37 0,39 0,40 0,42 96 Persontransporter 2,45 2,51 2,67 2,79 2,92 1,83 1,88 1,96 2,05 2,14 97 Skidliftar 0,08 0,09 0,09 0,10 0,10 0,06 0,07 0,07 0,07 0,07 98 Allmänna nyhetstidningar 1,78 1,89 1,98 2,07 1,33 1,39 1,45 1,52 99 Biografföreställningar 0,10 0,20 0,21 0,22 0,07 0,15 0,16 0,16 100 Konserter, teatrar m.m. 0,19 0,20 0,20 0,14 0,14 0,15 101 Kommersiell idrott 0,31 0,33 0,34 0,23 0,24 0,25 102 Upphovsrätter 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Summa 8,92 26,2 1 26,6 6 27,9 0 29,1 4 6,68 19,6 4 19,6 0 20,4 8 21,4 0 Mervärdesskatt, undantag från skyldighet 103 Ideella föreningar (exkl. konserter, idrott, utbildning) 0,05 0,06 0,06 0,07 0,07 0,04 0,04 0,05 0,05 0,05 Mervärdesskatt, redovisningsperiod 104 Tidpunkt för inbetalning i byggnadsrörelse 0,34 0,25 0,14 0,18 0,23 0,25 0,18 0,10 0,13 0,17 Mervärdesskatt, avdrag för ingående skatt 105 Ingående skatt på jordbruksarrende Punktskatter Energiskatt 106 Skatt på diesel 7,35 7,58 7,76 7,96 8,31 5,43 5,60 5,70 5,85 6,10 107 Skattebefrielse bandrift 1,25 1,29 1,38 1,43 1,46 0,95 0,95 1,01 1,05 1,07 108 Skattebefrielse inrikes sjöfart 0,43 0,44 0,47 0,46 0,47 0,32 0,33 0,34 0,34 0,34 109 Elförbrukning i norrlandskommuner 0,75 0,68 0,92 0,72 0,75 0,55 0,51 0,67 0,53 0,55 110 Skatt på el för gas- värme- vatten och elförsörjning 0,26 0,23 0,26 0,26 0,25 0,19 0,17 0,19 0,19 0,18 111 Differentierat skatteuttag på fossila bränslen 2,42 3,42 3,87 5,44 5,56 1,79 2,53 2,84 3,99 4,09 112 Skattebefrielse biobränslen 3,81 4,81 5,83 7,42 7,68 2,82 3,56 4,28 5,45 5,64 113 Bidrag till värmevärk med 9 öre/kWh 0,47 0,40 u 0,35 0,29 u 114 Halvt avdrag för allmän energiskatt på bränsle 0,20 0,25 0,17 0,22 0,23 0,15 0,19 0,13 0,17 0,17 115 Bränsle som åtgår vid produktion av elkraft 0,54 1,25 0,74 0,77 1,29 0,40 0,92 0,55 0,56 0,95 116 Bränsleförbrukning inom industrin, energiskatt 1,93 2,23 2,44 2,63 2,71 1,45 1,65 1,79 1,93 1,99 117 Bränsleförbrukning inom växthus- näringen 0,06 0,08 0,09 0,10 0,10 0,04 0,06 0,07 0,07 0,07 118 Elförbrukning inom industrin 6,30 7,04 8,87 10,9 4 11,2 9 4,66 5,21 6,52 8,03 8,29 119 Elförbrukning inom växthusnäringen 0,19 0,22 0,27 0,33 0,33 0,14 0,16 0,20 0,24 0,24 NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO SKATTEAVVIKELSE NETTO mdkr (u = upphört) mdkr 1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 Koldioxidskatt 120 Metallurgiavdrag 0,16 0,17 0,25 0,34 0,34 0,12 0,12 0,19 0,24 0,25 121 Nedsättning av CO2-skatt för industrin 0,06 0,06 0,13 0,27 0,27 0,05 0,05 0,10 0,20 0,20 122 Skattebefrielse för inrikes sjöfart 0,11 0,11 0,11 0,12 0,12 0,08 0,08 0,08 0,08 0,09 123 Bränsle som åtgår vid produktion av elkraft 0,31 0,69 0,52 0,67 1,18 0,23 0,51 0,38 0,50 0,87 Övrigt 124 Undantag från svavelskatt 1,79 1,85 1,73 1,81 2,15 1,32 1,37 1,27 1,33 1,58 Summa 28,3 9 32,8 35,8 1 41,8 9 44,4 9 21,0 4 24,2 6 26,3 1 30,7 5 32,6 7 Skattesanktioner Kapital 125 Ränteutgifter - 21 % reduktion -0,26 -0,26 -0,26 -0,17 -0,17 -0,19 -0,19 -0,19 -0,12 -0,12 126 Begränsning kapitalreduktion -0,44 -0,44 -0,44 -0,64 -0,64 -0,31 -0,31 -0,31 -0,45 -0,45 127 Ränteutgifter bostadsrättsföreningar -7,02 -5,14 -3,75 -3,20 -3,27 -4,92 -3,60 -2,62 -2,24 -2,29 128 Fastighetsskatt på hyreshus, bostadsdelen -3,02 -3,50 -4,15 -4,75 -4,99 -2,23 -2,58 -3,05 -3,49 -3,66 129 Fastighetsskatt på lokaler -2,65 -3,24 -3,34 -3,46 -1,96 -2,38 -2,45 -2,54 130 Fastighetsskatt på industrienhet (exkl. markvärdet på elproduktionsenheter) -1,80 -1,44 -1,45 -1,45 -1,33 -1,06 -1,06 -1,07 131 Fastighetsskatt på markvärdet på elproduktionsenheter -2,43 -1,57 -0,36 -1,79 -1,15 -0,26 Summa -10,7 -13,8 -15,7 -15,1 -14,3 -7,7 -10,0 -11,4 -11,0 -10,4 Punktskatter 132 Skatt på viss elektrisk kraft -1,30 -2,22 u -0,96 -1,64 u 133 Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk -0,18 -1,48 -2,06 -2,10 -2,04 -0,13 -1,09 -1,51 -1,54 -1,50 Summa -1,5 -3,7 -2,1 -2,1 -2,0 -1,1 -2,7 -1,5 -1,5 -1,5 Ej saldopåverkade avvikelser Intäkter av tjänst 134 Flyttningsbidrag 135 Värnpliktigas förmåner 136 Socialbidrag 4,71 5,07 5,92 5,24 5,22 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 137 Barnbidrag m.m. 12,1 7 10,7 1 10,7 6 12,9 0 11,5 4 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 138 Bidragsförskott 2,29 2,30 2,04 1,96 1,29 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 139 Handikappersättning m.m. 1,22 1,23 1,23 1,24 1,22 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 140 Bidrag till adoption 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 141 Engångsbidrag vid arbetsplacering av flyktingar 142 Bostadstillägg pensionärer BTP 4,07 3,90 3,84 3,96 3,82 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 143 Bostadsbidrag 4,70 4,35 2,93 2,96 2,67 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 144 Studiebidrag 4,14 5,48 5,48 7,03 6,73 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 146 Andra transfereringar enl LAF Summa 33,3 3 33,0 7 32,2 2 35,3 1 32,5 1 0 0 0 0 0 NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO SKATTEAVVIKELSE NETTO mdkr (u = upphört) mdkr 1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 Kostnader i tjänst, allmänna avdrag 147 Särskilt grundavdrag pensionärer 16,0 4 16,4 5 15,7 3 15,6 2 15,2 8 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Tilläggspensionsavgift 148 Sjukpenning 2,48 2,11 1,96 1,09 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 149 Föräldrapenning 2,34 1,85 1,77 1,92 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 150 Vårdbidrag 0,18 0,20 0,20 0,10 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 151 Dagpenning 5,23 5,24 4,92 2,14 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 152 Kontant arbetsmarknadsstöd 0,39 0,31 0,21 u 0,00 0,00 0,00 u 153 Utbildningsbidrag 1,38 1,24 1,95 0,98 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 154 Vuxenstudiebidrag 0,45 0,30 0,60 1,12 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 155 Delpension 0,32 0,24 0,15 0,04 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 156 Dagpenning reputbildning u u 157 Utbildningsbidrag för doktorander 0,02 0,02 0,02 0,01 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 158 Timersättning komvux, särvux och sfi 0,01 0,02 0,01 0,01 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 159 Arbetsskada, livränta 0,82 0,80 0,76 0,37 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 160 Startbidrag egen rörelse u 161 Ersättning för närståendevård 0,00 0,00 0,00 0,00 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u Summa 13,6 2 12,3 3 12,5 5 7,78 0 0 0 0 0 0 162 Statens lönesumma 0,29 u 0,00 u Summa saldopåverkande avvikelser 1995–99 125, 2 136, 3 136, 1 142, 2 150, 1 89,4 97,5 96,2 100, 3 106, 9 Summa ej saldopåverkande avvikelser 63,3 61,9 60,5 58,7 47,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa skatteavvikelser 188, 5 198, 2 196, 6 200, 9 197, 9 89,4 97,5 96,2 100, 3 106, 9 TABELL: 2 FÖRDELNING PÅ UTGIFTSOMRÅDE NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO SKATTEAVVIKELSE NETTO mdkr (u = upphört) mdkr 1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 2. Samhällsekonomi och statsförvaltning 38 Avgifter VPC 0,04 0,03 0,03 u 0,03 0,02 0,02 u Summa 0,04 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 varav saldopåverkande avvikelser 0,04 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 6. Totalförsvaret 135 Värnpliktigas förmåner 156 Dagpenning reputbildning u u Summa 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 varav saldopåverkande avvikelser 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8. Invandrare och flyktingar 11 Ersättning p.g.a. politisk förföljelse 141 Engångsbidrag vid arbetsplacering av flyktingar Summa 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 varav saldopåverkande avvikelser 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13 Arbetsgivares utgifter för personalsjukvård 0,43 u 0,24 u 90 Läkemedel 0,91 0,93 0,98 1,07 1,16 0,67 0,69 0,72 0,79 0,85 136 Socialbidrag 4,71 5,07 5,92 5,24 5,22 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 161 Ersättning för närståendevård 0,00 0,00 0,00 0,00 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u Summa 6,05 6,00 6,9 6,31 6,38 0,91 0,69 0,72 0,79 0,85 varav saldopåverkande avvikelser 1,34 0,93 0,98 1,07 1,16 0,91 0,69 0,72 0,79 0,85 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 12 Ersättning till neurosedynskadade 139 Handikappersättning m.m. 1,22 1,23 1,23 1,24 1,22 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 148 Sjukpenning 2,48 2,11 1,96 1,09 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 150 Vårdbidrag 0,18 0,20 0,20 0,10 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 159 Arbetsskada, livränta 0,82 0,80 0,76 0,37 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u Summa 4,70 4,34 4,15 2,80 1,22 0 0 0 0 0 varav saldopåverkande avvikelser 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom 10 Pensionskostnader för arbetstagare 0,00 1,19 1,77 2,69 1,59 0,00 0,66 0,97 1,47 0,90 24 Avdrag för pensionspremier 1,30 1,72 1,91 2,14 1,89 0,74 0,97 1,05 1,17 1,07 44 Avsättning till personalstiftelser (pension) 58 Avkastningsskatt 14,8 2 17,4 8 17,1 9 16,2 5 15,9 2 10,3 7 12,2 3 12,0 3 11,3 7 11,1 4 142 Bostadstillägg pensionärer BTP 4,07 3,90 3,84 3,96 3,82 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 147 Särskilt grundavdrag pensionärer 16,0 4 16,4 5 15,7 3 15,6 2 15,2 8 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO SKATTEAVVIKELSE NETTO mdkr (u = upphört) mdkr 1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 155 Delpension 0,32 0,24 0,15 0,04 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u Summa 36,5 5 40,9 8 40,5 9 40,7 38,5 11,1 1 13,8 6 14,0 5 14,0 1 13,1 1 varav saldopåverkande avvikelser 16,1 2 20,3 9 20,8 7 21,0 8 19,4 11,1 1 13,8 6 14,0 5 14,0 1 13,1 1 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn 137 Barnbidrag m.m. 12,1 7 10,7 1 10,7 6 12,9 0 11,5 4 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 138 Bidragsförskott 2,29 2,30 2,04 1,96 1,29 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 140 Bidrag till adoption 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 149 Föräldrapenning 2,34 1,85 1,77 1,92 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u Summa 16,8 3 14,8 9 14,5 9 16,8 0 12,8 5 0 0 0 0 0 varav saldopåverkande avvikelser 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 67 Erkända arbetslöshetskassor m.m. 151 Dagpenning 5,23 5,24 4,92 2,14 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 152 Kontant arbetsmarknadsstöd 0,39 0,31 0,21 u 0,00 0,00 0,00 u Summa 5,62 5,55 5,13 2,14 0 0 0 0 0 0 varav saldopåverkande avvikelser 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 14. Arbetsmarknad och arbetsliv 15 Förmån av fri resa anställningsintervju 17 Förmån av fri utbildning vid personalavveckling m.m. 72 Lag om tillf. avvikelse från lagen om soc.avg. 2,08 2,40 u 1,56 1,80 u 73 Anställningsstöd RAS 0,80 0,40 u 0,60 0,30 u 134 Flyttningsbidrag 160 Startbidrag egen rörelse 153 Utbildningsbidrag 1,38 1,24 1,95 0,98 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u Summa 4,26 4,04 1,95 0,98 0 2,16 2,10 0 0 0 varav saldopåverkande avvikelser 2,88 2,80 0 0 0 2,16 2,10 0 0 0 16. Utbildning och universitetsforskning 6 Kostnadsersättning personal SIPRI 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 7 Kostnadsersättning till utländska forskare 93 Ej subventionerad utbildning 0,10 0,10 u 0,08 0,08 u 144 Studiebidrag 4,14 5,48 5,48 7,03 6,73 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 154 Vuxenstudiebidrag 0,45 0,30 0,60 1,12 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 157 Utbildningsbidrag för doktorander 0,02 0,02 0,02 0,01 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 158 Timersättning komvux, särvux och sfi 0,01 0,02 0,01 0,01 u 0,00 0,00 0,00 0,00 u 19 Förmån av lånedator Summa 4,72 5,92 6,11 8,17 6,73 0,08 0,08 0 0 0 varav saldopåverkande avvikelser 0,1 0,1 0 0 0 0,08 0,08 0 0 0 NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO SKATTEAVVIKELSE NETTO mdkr (u = upphört) mdkr 1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid 20 Underskott i litterär m.m. verksamhet 65 Akademier m.m. 68 Ideella föreningar 69 Kyrkor 0,19 0,16 0,16 0,16 0,16 0,14 0,12 0,12 0,12 0,12 75 Utländska artister 0,05 0,05 0,06 0,06 0,06 0,04 0,04 0,05 0,05 0,05 77 Ersättning till idrottsutövare 78 Bidrag från Sveriges författarfond 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 81 TV-licenser 1,80 1,85 1,94 2,02 2,12 1,33 1,36 1,42 1,49 1,55 82 Allmänna nyhetstidningar 2,45 u 1,81 u 83 Periodiska medl.blad m.m. 84 Annan periodisk publikation 86 Upphovsrätter 0,09 0,09 u 0,07 0,07 u 87 Försäljning av bildkonst 88 Biografer 0,21 0,11 u 0,16 0,08 u 89 Ej subventionerad teater, konserter m.m. 0,18 0,18 u 0,13 0,13 u 91 Lotterier 3,98 4,08 4,25 4,44 4,64 2,94 3,01 3,12 3,26 3,41 92 Idrottsevenemang 0,06 0,06 u 0,04 0,04 u 97 Skidliftar 0,08 0,09 0,09 0,10 0,10 0,06 0,07 0,07 0,07 0,07 98 Allmänna nyhetstidningar 1,78 1,89 1,98 2,07 1,33 1,39 1,45 1,52 99 Biografföreställningar 0,10 0,20 0,21 0,22 0,07 0,15 0,16 0,16 100 Konserter, teatrar m.m. 0,19 0,20 0,20 0,14 0,14 0,15 101 Kommersiell idrott 0,31 0,33 0,34 0,23 0,24 0,25 102 Upphovsrätter 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 103 Ideella föreningar (exkl. konserter, idrott, utbildning) 0,05 0,06 0,06 0,07 0,07 0,04 0,04 0,05 0,05 0,05 Summa 9,14 8,61 9,16 9,58 9,99 6,76 6,36 6,75 7,04 7,34 varav saldopåverkande avvikelser 9,14 8,61 9,16 9,58 9,99 6,76 6,36 6,75 7,04 7,34 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 51 Avkastning småhus 28,8 4 19,9 8 12,5 6 10,0 9 14,0 6 20,1 9 13,9 9 8,79 7,06 9,84 52 Avkastning bostadsrätter 9,07 5,68 4,33 3,26 3,83 6,35 3,98 3,03 2,29 2,68 55 Uppskov realisationsbeskattning fastigheter 1,64 1,64 1,64 1,64 1,64 1,15 1,15 1,15 1,15 1,15 64 ROT-reduktioner 0,00 1,84 3,27 2,32 1,40 0,00 1,20 2,10 1,50 0,92 80 Försäljning av tomtmark och byggnader 0,12 0,12 0,12 0,13 0,14 0,09 0,09 0,09 0,10 0,10 104 Tidpunkt för inbetalning i byggnadsrörelse 0,34 0,25 0,14 0,18 0,23 0,25 0,18 0,10 0,13 0,17 127 Ränteutgifter bostadsrättsföreningar -7,02 -5,14 -3,75 -3,20 -3,27 -4,92 -3,60 -2,62 -2,24 -2,29 128 Fastighetsskatt på hyreshus, bostadsdelen -3,02 -3,50 -4,15 -4,75 -4,99 -2,23 -2,58 -3,05 -3,49 -3,66 129 Fastighetsskatt på lokaler -2,65 -3,24 -3,34 -3,46 -1,96 -2,38 -2,45 -2,54 130 Fastighetsskatt på industrienhet (exkl. markvärdet på elproduktionsenheter) -1,80 -1,44 -1,45 -1,45 -1,33 -1,06 -1,06 -1,07 NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO SKATTEAVVIKELSE NETTO mdkr (u = upphört) mdkr 1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 143 Bostadsbidrag 4,70 4,35 2,93 2,96 2,67 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa 34,6 7 20,7 7 12,4 1 7,84 10,8 0 20,8 8 11,1 2 6,15 2,99 5,30 varav saldopåverkande avvikelser 29,9 7 16,4 2 9,48 4,88 8,13 20,8 8 11,1 2 6,15 2,99 5,30 19. Regional utjämning och utveckling 35 Bidrag till regional utvecklingsfond 71 Lag om nedsättning av socialavgifter 0,72 0,63 0,57 0,56 0,42 0,54 0,47 0,42 0,41 0,31 109 Elförbrukning i norrlandskommuner 0,75 0,68 0,92 0,72 0,75 0,55 0,51 0,67 0,53 0,55 Summa 1,47 1,31 1,49 1,28 1,17 1,09 0,98 1,09 0,94 0,86 varav saldopåverkande avvikelser 1,47 1,31 1,49 1,28 1,17 1,09 0,98 1,09 0,94 0,86 20. Allmän miljö- och naturvård 112 Skattebefrielse biobränslen 3,81 4,81 5,83 7,42 7,68 2,82 3,56 4,28 5,45 5,64 Summa 3,81 4,81 5,83 7,42 7,68 2,82 3,56 4,28 5,45 5,64 varav saldopåverkande avvikelser 3,81 4,81 5,83 7,42 7,68 2,82 3,56 4,28 5,45 5,64 21. Energi 37 Kärnkraftsanläggning 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 110 Skatt på el för gas- värme- vatten och elförsörjning 0,26 0,23 0,26 0,26 0,25 0,19 0,17 0,19 0,19 0,18 111 Differentierat skatteuttag på fossila bränslen 2,42 3,42 3,87 5,44 5,56 1,79 2,53 2,84 3,99 4,09 113 Bidrag till värmevärk med 9 öre/kWh 0,47 0,40 u 0,35 0,29 u 114 Halvt avdrag för allmän energiskatt på bränsle 0,20 0,25 0,17 0,22 0,23 0,15 0,19 0,13 0,17 0,17 115 Bränsle som åtgår vid produktion av elkraft 0,54 1,25 0,74 0,77 1,29 0,40 0,92 0,55 0,56 0,95 123 Bränsle som åtgår vid produktion av elkraft, co2 0,31 0,69 0,52 0,67 1,18 0,23 0,51 0,38 0,50 0,87 124 Undantag från svavelskatt 1,79 1,85 1,73 1,81 2,15 1,32 1,37 1,27 1,33 1,58 130 Skatt på viss elektrisk kraft -1,30 -2,22 u -0,96 -1,64 u 133 Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk -0,18 -1,48 -2,06 -2,10 -2,04 -0,13 -1,09 -1,51 -1,54 -1,50 131 Fastighetsskatt på markvärdet på elproduktionsenheter -2,43 -1,57 -0,36 -1,79 -1,15 -0,26 Summa 4,52 4,40 2,81 5,51 8,27 3,35 3,26 2,07 4,06 6,10 varav saldopåverkande avvikelser 4,52 4,40 2,81 5,51 8,27 3,35 3,26 2,07 4,06 6,10 22. Kommunikationer 85 Internationell personbefordran 0,15 0,13 0,14 0,15 0,15 0,11 0,10 0,10 0,11 0,11 96 Persontransporter 2,45 2,51 2,67 2,79 2,92 1,83 1,88 1,96 2,05 2,14 106 Skatt på diesel 7,35 7,58 7,76 7,96 8,31 5,43 5,60 5,70 5,85 6,10 107 Skattebefrielse bandrift 1,25 1,29 1,38 1,43 1,46 0,95 0,95 1,01 1,05 1,07 108 Skattebefrielse inrikes sjöfart 0,43 0,44 0,47 0,46 0,47 0,32 0,33 0,34 0,34 0,34 NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO SKATTEAVVIKELSE NETTO mdkr (u = upphört) mdkr 1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 122 Skattebefrielse för inrikes sjöfart, CO2-skatt 0,11 0,11 0,11 0,12 0,12 0,08 0,08 0,08 0,08 0,09 Summa 11,7 4 12,0 6 12,5 3 12,9 1 13,4 3 8,72 8,94 9,19 9,48 9,85 varav saldopåverkande avvikelser 11,7 4 12,0 6 12,5 3 12,9 1 13,4 3 8,72 8,94 9,19 9,48 9,85 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 26 Uttag av bränsle m.m. 0,31 0,30 0,34 0,36 0,34 0,18 0,18 0,20 0,21 0,20 27 Avverkningsrätt till skog 29 Avgångsvederlag till jordbrukare 31 Anläggning av skog m.m. 0,31 0,35 0,42 0,43 0,42 0,18 0,21 0,25 0,25 0,25 32 Skogsavdrag 43 Skogs- och upphovsmannakonto 0,09 0,08 0,08 0,09 0,08 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 105 Ingående skatt på jordbruksarrende 117 Bränsleförbrukning inom växthus- näringen 0,06 0,08 0,09 0,10 0,10 0,04 0,06 0,07 0,07 0,07 119 Elförbrukning inom växthusnäringen 0,19 0,22 0,27 0,33 0,33 0,14 0,16 0,20 0,24 0,24 Summa 0,96 1,03 1,20 1,31 1,27 0,59 0,66 0,77 0,82 0,81 varav saldopåverkande avvikelser 0,96 1,03 1,20 1,31 1,27 0,59 0,66 0,77 0,82 0,81 24. Näringsliv 9 Tjänsteinkomster utländska fartyg 18 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag 0,26 0,30 0,30 0,16 0,17 0,17 25 Kvittning av underskott i aktiv näring 0,07 0,05 0,05 0,05 0,04 0,03 0,03 0,03 28 Näringsbidrag 30 Avyttring av näringsfastighet och liknande 33 Substansminskning 36 Nedskrivning av lager och pågående arbete 1,33 1,33 1,39 1,43 1,45 0,99 0,99 1,02 1,05 1,06 40 Koncernbidragsdispens 41 Skadeförsäkringsföretag 0,54 0,61 0,63 0,63 0,63 0,40 0,45 0,46 0,46 0,46 45 Återföring skatteutjämningsreserv 0,82 0,66 0,52 0,34 0,16 0,61 0,49 0,38 0,25 0,12 46 Överavskrivningar avseende inventarier 7,62 7,67 7,87 7,87 7,87 5,67 5,67 5,78 5,78 5,78 47 Periodiseringsfonder 5,67 5,30 6,39 6,21 7,28 4,19 3,92 4,69 4,56 5,36 48 Direktavskrivningar 0,37 2,95 u 0,28 2,21 u 49 Generationsskifte vid räntefördelning 50 EU-bidrag 60 Riskkapitalavdrag 0,07 u 0,05 u 66 Företagarförening m.m. 74 Nedsättning inriktning mindre företag 5,51 6,40 6,70 4,05 4,70 4,92 76 Ersättning skiljemannauppdrag 95 Rumsuthyrning 0,49 0,50 0,52 0,55 0,57 0,37 0,37 0,39 0,40 0,42 116 Bränsleförbrukning inom industrin, energiskatt 1,93 2,23 2,44 2,63 2,71 1,45 1,65 1,79 1,93 1,99 118 Elförbrukning inom industrin 6,30 7,04 8,87 10,9 4 11,2 9 4,66 5,21 6,52 8,03 8,29 NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO SKATTEAVVIKELSE NETTO mdkr (u = upphört) mdkr 1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 120 Metallurgiavdrag 0,16 0,17 0,25 0,34 0,34 0,12 0,12 0,19 0,24 0,25 121 Nedsättning av CO2-skatt för industrin 0,06 0,06 0,13 0,27 0,27 0,05 0,05 0,10 0,20 0,20 Summa 25,2 9 28,6 6 34,8 3 37,9 6 39,6 2 18,7 9 21,2 2 25,5 6 27,8 0 29,0 5 varav saldopåverkande avvikelser 25,2 9 28,6 6 34,8 3 37,9 6 39,6 2 18,7 9 21,2 2 25,5 6 27,8 0 29,0 5 30. Generell skatteförmån 8 Tjänsteinkomster vistelse utomlands 39 Dubbelbeskattningsavtal, matching credit 42 Rabatt från ekonomiska föreningar m.m. 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 53 Realisationsvinst, aktier 5,19 6,32 6,42 6,76 6,88 3,80 4,57 4,64 4,73 4,82 54 Utdelning aktier m.m. 2,93 3,33 3,41 2,05 2,33 2,40 59 Avkastningsskatt K- försäkringar 0,17 0,22 0,21 0,19 0,19 0,12 0,16 0,14 0,14 0,13 62 Reaförluster, aktier 63 Marknadsnoterade fordringar 70 Ägare av vissa fastigheter 79 Vinstandelsstiftelser 0,10 0,10 u 0,10 0,10 u 94 Livsmedel 5,90 21,2 3 20,7 8 21,7 3 22,7 1 4,42 15,9 2 15,2 6 15,9 6 16,6 8 162 Statens lönesumma 0,29 u 0,00 u Summa 11,7 2 27,9 4 30,4 1 32,0 8 33,2 6 8,49 20,8 0 22,1 4 23,2 1 24,0 8 varav saldopåverkande avvikelser 11,4 3 27,9 4 30,4 1 32,0 8 33,2 6 8,49 20,8 0 22,1 4 23,2 1 24,0 8 301. Generell skatteförmån till hushåll 1 Stipendier 2 Hittelön 3 Ersättning för blod m.m. 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 4 Intäkter vid försäljning av vilt växande bär 5 Utlandstillägg 14 Personalrabatter m.m. 16 Eu-parlamentarikers rese- och kostnadsersättningar 21 Avdrag för dubbel bosättning 0,71 0,75 0,79 0,82 0,79 0,40 0,42 0,44 0,45 0,45 22 Avdrag för resor till och från arbetet 5,67 6,00 6,24 7,03 6,66 3,20 3,36 3,44 3,84 3,76 23 Avdrag för hemresor 34 Avdrag till arbetsresor, näringsidkare 57 Allemansfond 0,71 0,73 u 0,50 0,51 u 61 Konsumtionskrediter 125 Ränteutgifter - 21 % reduktion -0,26 -0,26 -0,26 -0,17 -0,17 -0,19 -0,19 -0,19 -0,12 -0,12 126 Begränsning kapitalreduktion -0,44 -0,44 -0,44 -0,64 -0,64 -0,31 -0,31 -0,31 -0,45 -0,45 Summa 6,42 6,81 6,36 7,07 6,67 3,62 3,81 3,40 3,74 3,66 varav saldopåverkande avvikelser 6,42 6,81 6,36 7,07 6,67 3,62 3,81 3,40 3,74 3,66 3 Beskrivning av enskilda skatteavvikelser 3.1 Inkomst av tjänst 1. Stipendier är skattefria enligt kommunalskattelagen när de är avsedda för mottagarens utbildning m.m. och inte utgör ersättning för arbete. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 2. Hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som begått brott är i princip ersättning för prestation. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 3. Ersättningar för blod. Enligt samma princip som för hittelön är ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 4. Intäkter av försäljning av vilt växande bär. Försäljning av vilt växande bär och svamp samt kottar är skattefri upp till en ersättning på 5 000 kr. Eftersom inkomsten utgör ersättning för arbete avser skatteavvikelsen inkomstskatt och särskild löneskatt. 5. Kostnadsersättning i form av utlandstillägg. Nämnda ersättningar och därmed likställda förmåner såsom fri bostad och bostadskost- nadsersättning är ej skattepliktiga för utanför Sverige stationerad personal vid utrikesförvalt- ningen eller i svensk biståndsverksamhet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som överstiger merkostnaden. 6. Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI. Ersättningar avseende ökade levnadsomkost- nader och skolavgifter för barn samt fri bostad är ej skattepliktig när ersättningen anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa utländska forskare. Skattefriheten har motiverats med svårigheter att rekrytera forskare. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som överstiger merkostnaden. 7. Kostnadsersättning till utländska forskare. Enligt lagen om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige stadgas skattefrihet för vissa kostnadsersättningar. Särskilt beslut fordras av forskarskattenämnd. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som överstiger merkostnaden. 8. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands. Den s k ettårsregeln medger skattefrihet i Sverige, även om ingen beskattning skett utomlands. Om anställningen varat minst ett år i samma land och i allmänhet avsett anställning hos annan än svenska staten eller svensk kommun medges befrielse från skatt även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 9. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg. Skattefrihet föreligger för anställning ombord på utländskt fartyg om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader och avsett anställning hos arbetsgivare som är svensk juridisk person eller fysisk person bosatt i Sverige. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 10. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension. Enligt kommunalskattelagen skall arbetsgivarens kostnader inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna avser tryggande av pension genom avsättning eller pensionsförsäkring inom vissa ramar. Efter- som avsättningen utgör ersättning för utfört arbete ligger ersättningen till grund för särskild löneskatt. Skatteavvikelsen vad gäller inkomst- skatten beror på skillnaden i marginalskatter vid avsättning och utbetalning av pensionen. 11. Ersättningar p g a politisk förföljelse o dyl. Ersättningar som kommer från utlandet och som avser ersättning på grund av politisk förföljelse och liknande har undantagits från beskattning. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 12. Ersättning till neurosedynskadade. Ersättningen är ej skattepliktig. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 13. Företagssjukvård. Arbetsgivarens kostnader för personalens sjukvård (i detta sammanhang lika med ersättning för patientavgifter och recept- kostnader) är till vissa delar avdragsgilla. Ersättningen till den anställde var skattefri t.o.m. 1995. Skatteavvikelsen avsåg inkomstskatt och särskild löneskatt. 14. Personalrabatter m.m. Personalrabatter beskattas inte. Fria resor för anställda inom flyg eller järnväg schablonbeskattas istället för att beskattas som andra förmåner. ”Frequent flyer” rabatter är numera ej undantagna från skatteplikt. 15. Anställningsintervju. Förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan resa är ej skattepliktig. 16. EU-parlamentariker. EU-parlamentarikernas rese- och kostnadsersättning från EU-parla- mentet är ej skattepliktig. 17. Utbildning vid personalavveckling. Förmån av fri utbildning vid personalavveckling m.m. är ej skattepliktig. 18. Löneunderlag aktiva delägare i fåmansaktiebolag. Genom reglerna i 3 § 12 mom SIL för beskattning av aktiva delägare i fåmansaktiebolag och närstående till dessa, beskattas avkastning på arbetskraft i inkomstslaget kapital. Avkastning på arbete är lön, som bör beskattas i inkomstslaget tjänst. Avvikelsen består i skillnaden mellan tjänste- och kapitalinkomstbeskattningen. 19. Förmån av dator. Den privata förmån som en arbetstagare har av att ha tillgång till en dator i det egna hemmet som arbetsgivaren bekostar tas inte upp till förmånsbeskattning i det fall datorn i huvudsak används för utförande av arbetsuppgifter. I de fall arbetstagaren hyr datorn av arbetsgivaren enbart för privat bruk och hyran betalas i form av ett bruttolöneavdrag, utgår varken inkomstskatt eller särskild löneskatt. Eftersom dessa förmåner kan betraktas som ersättning för utfört arbete avser skatteavvikelsen både inkomstskatt och särskild löneskatt. 3.2 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag 20. Underskott i litterär verksamhet. Underskott i en förvärvskälla får normalt inte kvittas mot överskott i en annan. Underskott i förvärvskälla som avser aktiv näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får kvittas mot inkomst av tjänst till den del underskottet avser samma år. Detta är en avvikelse i inkomstskatten. Eftersom underskottet i annat fall kan sparas för att kvittas mot framtida intäkter av litterär verksamhet är skatteavvikelsen även en skattekredit inom näringsverksamhet. 21. Dubbel bosättning. Avdrag för dubbel bosättning medges i vissa fall skattskyldig om dubbel bosättning är skälig p g a makes eller sambos förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa fast bostad på verksamhetsorten eller annan särskild omständighet. Avdraget moti- veras med att det främjar rörligheten på arbetsmarknaden. Skatteavvikelsen avser in- komstskatt. 22. Avdrag för resor till och från arbetet. Kostnader som överstiger 7000 kronor (6000 kronor inkomståren 1995–1997) är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Kostnaden är egentligen privat levnadskostnad, varför avdraget utgör en skatteavvikelse avseende inkomstskatt. 23. Hemresor. Skattskyldig som har sitt arbete på annan ort än sin hemort äger i vissa fall rätt till avdrag för hemresor. Även detta avdrag motiveras med ökad rörlighet på arbets- marknaden. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 24. Avdragsrätt för pensionspremier. Avdrag får görs för erlagda pensionspremier. Avdragen är begränsade beloppsmässigt och får i normalfallet ej överstiga ett halvt basbelopp eller 10 procent av inkomsten. Om marginalskatten vid ut- betalningen av pensionen är lägre än vid inbetal- ningen av premien uppstår en avvikelse. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 25. Underskott av aktiv näringsverksamhet. Underskott av aktiv näringsverksamhet får kvittas mot tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren. Avdragsrätten är belagd med olika restriktioner för att förhindra handel med avdragsrätt och att avdragsrätt för samma för- värvskälla kan uppkomma för flera femårspe- rioder. Kvittning medgavs inte för inkomståret 1995. 3.3 Intäkter i näringsverksamhet 26. Uttag av bränsle. Enligt huvudregeln (KL 22 § 4 st 1 p) är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 27. Avverkningsrätt till skog mot betalning som skall erläggas under flera år. Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstift- ning (KL 24 § 5 st p1 anv) tilllämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskatt- ningen uppskjuts, varför en räntefri kredit uppstår i näringsverksamhet. Räntan på krediten bör utgöra underlag för särskild löneskatt. 28. Näringsbidrag. Med näringsstöd avses stöd som lämnas av stat eller kommun. Beroende på hur stödet hanteras i näringsverksamheten blir effekten olika. Om bidraget används för finansiering av en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet att betrakta som en avvikelse. Om bidraget däremot används för finansiering av en tillgång som enligt allmänna regler får skrivas av med årliga värdeminsk- ningsavdrag är avvikelsen enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall såsom en direktavskrivning. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 29. Avgångsvederlag till jordbrukare. I vissa fall är avgångsvederlag till jordbrukare inte skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser inkomst- skatt och särskild löneskatt. 30. Näringsfastighet och bostadsrätter i näringsverksamhet. Vinster vid avyttring av näringsfastigheter skall beskattas i kapital enligt reavinstreglerna, såvida fastigheterna inte är att anse som omsättningstillgångar. Under innehavstiden har kostnaderna varit avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet, vilket reducerat underlaget för inkomstskatt och socialavgifter. Vid beräkning av reavinst återförs värdeminskningsavdrag och avdrag för värdehöjande reparationer i den mån de gjorts efter 1 januari 1991. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och socialavgifter på de avdrag för värdehöjande reparationer som gjorts före denna tidpunkt. 3.4 Kostnader i näringsverksamhet 31. Anläggning av ny skog. Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk får omedelbart kostnadsföras. Samma avdragsmöjligheter gäller även för bär- och fruktodlingar för inköp och plantering av träd och buskar. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen. Räntan på krediten bör beräknas utgöra underlag för särskild löneskatt. 32. Skogsavdrag. Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxeringen för ett visst beskat- tningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att medge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteavvikelsen uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser inkomstskatt och särskild löneskatt. 33. Substansminskning. Huvudregeln vad gäller avdrag för substansminskningar är ingen skatteavvikelse. Enligt en alternativregel kan dock avdraget uppgå till 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde då utvinningen påbörjades. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen. 34. Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet. Se under kostnader i tjänst. 35. Bidrag till regional utvecklingsfond. Avdrag får göras för bidrag som lämnas till regional utvecklingsfond. Skatteavvikelsen avser in- komstskatt och särskild löneskatt. 36. Lagernedskrivning och pågående arbeten. Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej fas- tigheter) tas upp till 97 procent av det samlade anskaffningsvärdet. Olika bestämmelser finns för pågående arbeten som utförs på löpande räkning och arbeten som utförs till fast pris. För arbeten på löpande räkning kan samma alternativregel som ovan användas. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den skattelättnad som lagernedskrivningen medför. Eftersom räntan på krediten inte är förmånsgrundande skall den utgöra underlag för särskild löneskatt. 37. Kärnkraftsanläggning. Företag som driver kärnkraftsanläggning får avdrag för belopp som i räkenskaperna sätts av för framtida hantering av utbränt kärnbränsle. Detta förfarande gäller även företag som mot förskottsbetalning åtagit sig att svara för hantering av nämnda slag. Skatteeffek- ten utgörs av ränteeffekten på den skattelättnad som det omedelbara avdraget medför. 38. Avgifter till VPC. Enligt lag är avgifter som aktiebolag erlägger till VPC att betrakta som avdragsgill kostnad. Avgiften är i skattehänse- ende, trots att registerföring vid VPC inte är frivillig för aktiebolagen, att betrakta som medlemsavgift. Medlemsavgifter är enligt KL inte avdragsgilla. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. Skatteavvikelsen upphör fr.o.m. år 1998. 39. Matching credit klausuler i olika dubbelbe- skattningsavtal. I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 40. Koncernbidragsdispens. Regeringen kan i vissa fall medge avdrag för lämnade bidrag trots att reglerna för koncernbidrag ej är uppfyllda. Detta förutsätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att den verksamhet som bedrivs av berörda företag skall vara av samhällsekonomiskt intresse. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 41. Skadeförsäkringsföretag. I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet att göra extra avsättningar till säkerhetsreserven. Skatteav- vikelsen utgörs av ränteeffekten på skillnaden i skatt som det extra avdraget medför. 42. Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar. Ekonomiska föreningar får göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 43. Skogs- och upphovsmannakonto. Skogskontolagen ger möjlighet till uppskov av beskattning av de intäkter som är hänförliga till skogsbruk. De medel som sätts in på skogskonto utgör underlag för avdrag vid taxeringen. Av- sättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto och 20 år på skogsskadekonto. Avkastningen på skogskonto beskattas med 15 procent. Skatteavvikelsen avser räntan på skattekrediten. Räntan på krediten bör utgöra underlag för särskild löneskatt. 44. Avsättning till personalstiftelse. Arbetsgivare får rätt att göra avdrag för medel som avsatts till personalstiftelse för tryggande av pensionsut- fästelse. Visst undantag finns för fåmansföretag med mindre än 30 årsarbetskrafter. Stiftelsen är mer förmånligt beskattad än näringsidkaren. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 45. Återföring av skatteutjämningsreserv. Avsättning till skatteutjämningsreserv upphörde 1993 (1994 års taxering). 9/10 av beloppet skall återföras till beskattning i princip i lika delar under en period om sju år, varför skatte- avvikelsen kvarstår. En definitiv skattelättnad avseende skatten på 10 procent av den totala avsättningen uppkommer därvid. I redovis- ningen har antagits att denna lättnad uppkommer år 1994. 46. Överavskrivningar. Den bokföringsmässiga avskrivningstiden bestäms av tillgångens livstid i bolaget, medan den skattemässiga avskriv- ningstiden bestäms enligt lag. Detta innebär att bokföringsmässiga och skattemässiga avskriv- ningar endast undantagsvis överensstämmer. Skatteregeln medger att en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat. Skatteavvikelsen avser ränteeffekten på skatte- krediten. Eftersom denna inte är förmåns- grundande skall den ligga till grund för beräk- ning av särskild löneskatt. 47. Periodiseringsfonder. Periodiseringsfond är en vinstanknuten reserveringsmöjlighet där näringsidkaren/bolaget kan reservera medel under högst fem år. Inkomståren 1994–1996 medgavs avsättning med högst 25%. Detta tak sänktes fr.o.m. år 1997. I prop. 1997/98:150 föreslås att enskilda näringsidkare får göra avsättning med högst 25% av inkomsten. Reserveringsmöjligheten innebär en skattekredit på det reserverade beloppet. 48. Direktavskrivningar. För kostnader som är nedlagda i näringsfastigheter mellan 1 november 1994 och 31 maj 1996 erhålls ett direktavdrag med 50 procent. Avdrag skall i första hand ske mot återföring av periodiseringsfond och survavsättning. 3.5 Intäkter och kostnader i kapital samt skattereduktioner 49. Generationsskifte vid räntefördelning. Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning till den del det negativa fördelningsunderlaget är hänförligt till förvävet. 50. EU-bidrag. Se näringsbidrag. 3.6 Intäkter av kapital 51. Avkastning småhus. Avkastning från eget hem behöver ej tas upp till beskattning. Däremot utgår fastighetsskatt med 1,7 procent av taxeringsvärdet. Skatteavvikelsen utgörs av skillnaden mellan skatten (30 procent) på räntan på fastighetens marknadsvärde och fastighetsskatten. 52. Avkastning bostadsrätt. Enligt gällande regler skall bostadsrättsföreningen årligen ta upp en intäkt om 3 procent av fastighetens taxeringsvärde. Därutöver utgår fastighetsskatt på 1,7 procent av taxeringsvärdet. Skatteavvikelsen utgörs av skillnaden mellan skatten (30 procent) på räntan på det sammanlagda marknadsvärdet av bostadsrätterna och den skatt som betalas enligt gällande regler. 53. Reavinst. Beskattning av värdeökning på aktier sker först vid realisationstillfället. Räntan på denna skattekredit är en skatteavvikelse 54. Utdelning på aktier. Från och med inkomståret 1997 uppkommer en avvikelse genom lättnadsreglerna för delägare i onoterade bolag. En avkastning om 65 procent (70% fr.o.m. 1998 enligt förslag i prop. 1997/98:150) av statslåne- räntan på ett speciellt definierat underlag undantas från beskattning i inkomstslaget kapital. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. 55. Reavinst på eget hem och bostadsrätt. Endast halva reavinsten som eventuellt uppstår vid försäljning av eget hem eller bostadsrätt tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Från och med den 8 september 1993 kan också reavinsten under vissa omständigheter skjutas upp. Vid sidan av att bara halva reavinsten tas upp, motsvarar skatteavvikelsen, vad avser möjligheten till uppskov, en räntefri kredit. 56. Utdelning av aktier. Utdelning av aktier i ett annat aktiebolag kan under vissa omständigheter vara skattefri, trots att en utdelning av detta slag enligt huvudregeln således är att anse som skattepliktig. 57. Allemansfond. Reavinster på allemansfonder beskattades tidigare till 20 procent medan reavinster på andra fondandelar beskattas till 30 procent. Skatteavvikelsen upphörde från och med beskattningsåret 1997. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. 58. Avkastningsskatt på pensionsmedel. Avkastningen på medel reserverade för pensionsändamål beskattas lägre än annan avkastning på kapital. Avvikelsen uppkommer dels i näringsverksamhet, genom bolagens egna reserveringar och fonderingar i försäkringsbolag, dels i kapital genom det individuella pensionssparandet. Skattesatsen är satt till 15 procent på en schablonberäknad avkastning. 59. Avkastningsskatt K-försäkringar. Avkastningsskatten på K-försäkringskapitalet är justerat för den fördröjning i avskattning av kvarhållen vinst som uppkommer vid direktägande. En räntefri skattekredit uppkommer genom detta. 3.7 Kostnader i kapital 60. Riskkapitalavdrag. Fysiska personer som investerar i onoterat bolag får i inkomst av kapital dra av 10000–100000 kronor vid köp av nyemitterade aktier (upphörde 1996). 61. Konsumtionskrediter. Enligt gällande regelsystem är samtliga ränteutgifter avdrags- gilla. Enligt normen är endast ränteutgifter för lån till investeringar och boende avdragsgilla, vilket innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är en skatteavvikelse. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. 62. Reaförluster vid avyttring av aktier och andra finansiella instrument. Förluster vid avyttring av marknadsnoterade aktier m.m. får dras av från reavinst på marknadsnoterad sådan tillgång utan den begränsning som i andra fall gäller avdrag för reaförluster. En motsvarande kvittningsrätt gäller för vinster och förluster på ej marknadsnoterade aktier o.d. I prop. 1997/98:150 föreslås att reaförlusten på onoterade aktier får kvittas mot vinster på marknadsnoterade aktier fr.o.m. inkomståret 1998. Avdragsbegränsningen för fysiska personer är i övrigt 70 procent av den faktiska reaförlusten. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. 63. Marknadsnoterade fordringar. Reavinst och reaförlust behandlas i skattehänseende som ränteintäkt respektive ränteutgift. Detta innebär att de är kvittningsbara mot varandra till 100 procent. Dessa regler tillämpas inte på ej marknadsnoterade fordringar. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. 3.8 Skattereduktion 64. ROT-reduktioner. Den 15 april 1996 återinfördes möjligheten att få skattereduktion på löneandelen av reparations- och förbättringskostnader på hyreshus och egna hem. Till skillnad från 1993 och 1994 gäller reduktionen även för bostadsrättsinnehavare. Möjligheten till ROT-reduktion skulle ha upphört den 31 december 1998 men i propositionen 1997/1998:119 föreslås att perioden förlängs till och med den 31 mars 1999 samt att storleken på den maximala skattereduktion som kan erhållas höjs. 3.9 Skattskyldighet 65. Akademier. Akademier, allmänna under- visningsverk, studentnationer och sam- arbetsorgan för studentnationer är befriade från skatteplikt för all inkomst utom inkomst av fastighet. 66. Företagareföreningar. All inkomst utom inkomst av fastighet är skattefri för företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond och regleringsförening på jordbrukets och fiskets områden. 67. Erkända arbetslöshetskassor m.m. All inkomst utom inkomst av fastighet är skattefri för erkända arbetslöshetskassor, personalstiftelser med verksamhet att lämna understöd vid arbetslöshet, allmänna försäkringskassor m fl. 68. Ideella föreningar. Enbart skatteplikt för inkomst av fastighet och vissa rörelseinkomster för allmännyttiga ideella föreningar. 69. Kyrkor, allmännyttiga stiftelser m.fl. Enbart skatteplikt för inkomst av fastighet eller rörelse. 70. Ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2–4 §§ fastighetstaxeringslagen. Ägare av sådan fastighet är frikallade från skattskyldighet för vissa typer av inkomster från sådan fastighet. Undantaget gäller bl.a. nationalparker, utbildnings- och vårdanstalter. 3.10 Arbetsgivaravgifter 71. Lag om nedsättning av socialavgifter. Vissa arbetsgivare med fast driftställe i stödområde 1 och i den norra delen av stödområde 2 erhåller under ett antal år en nedsättning av arbets- givaravgifterna. Nedsättningen gäller inte stat och kommun. Nedsättningen är 8 procentenheter fr.o.m. 1/1 1997 och omfattar både arbetsgivare och egenföretagare. Fr.o.m. 1 januari 1999 skall vissa branscher upphöra att vara nedsättningsberättigade enligt förslag i prop. 1997/98:62. Denna skatteavvikelse budgeteras på budgetens utgiftssida genom ett anslag under utgiftsområde 19 som täcker bortfallet av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av denna nedsättning. 72. Lag om tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter. För att främja utbildning fick arbetsgivare som lät anställd deltaga i utbildning på arbetstid göra avdrag med 500 kr per arbetsdag (400 kr fr.o.m. 1/7 1996) från det belopp som skall betalas i arbetsgivaravgifter. Avdrag fick även göras med 75 kr/tim (35 kr efter 1/7 1996) för anställda som deltar i fortbildning. Totalkostnaden per person är begränsad till 40 000 (20000) kronor. Stödet är även förknippat med diverse villkor. Skatteavvikelsen har upphört fr.o.m. 1997. 73. Riktat anställningsstöd (RAS). Under 1995 medgavs ett riktat anställningsstöd (RAS) för nyanställningar som gjordes mellan mars och juni 1995. För dessa nyanställningar erhålls hela arbetsgivaravgiften, dock max 6 000 kr per månad, i reduktion under högst tolv månader. Stödet gällde enbart arbetsgivare med färre än 500 anställda. 74. Nedsättning med viss inriktning på mindre företag. Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får en arbetsgivare göra ett avdrag på 5 procent av lönesumman. Den maximala lönesumma som medgav nedsättning uppgick år 1997 till 600 000 kronor per år. Fr.o.m. år 1998 har den maximala lönesumma som medger nedsättning höjts till 852 000 kronor. 3.11 Särskild löneskatt 75. Utländska artister. Vid uppdrag i Sverige betalar utländska artister en speciell artistskatt. Däremot behöver ej sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Eftersom inkomsten inte är förmånsgrundande avser skatteavvikelsen särskild löneskatt. 76. Ersättning skiljemannauppdrag. Ersättningen ingår inte i underlaget för socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet. Skatteavvi- kelsen avser särskild löneskatt. 77. Ersättning till idrottsutövare. Ersättningar som inte överstiger ett halvt basbelopp är undantaget från socialavgifter. Eftersom ersättningen inte är förmånsgrundande utgörs avvikelsen av särskild löneskatt. 78. Bidrag från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden. Ersättningen finansieras med statliga medel och är pensionsgrundande. Eftersom ersättningen är pensionsgrundande bör den betraktas som ersättning för utfört arbete. Ersättningarna är belagda med tilläggspen- sionsavgift (fr.o.m. år 1999 föreslås att ersättningarna i stället beläggs med statlig ålders-pensionsavgift). Avvikelsen utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den delen av ATP-avgiften som ej grundar förmån. 79. Bidrag till vinstandelsstiftelser. Vinstandels- stiftelser belastas tidigare inte med arbetsgivaravgifter vid avsättningen till stiftelsen eller vid uttaget. Eftersom ersättningen inte är förmånsgrundande bör särskild löneskatt utgå. Skatteavvikelsen upphör fr.o.m. 1997. 3.12 Mervärdesskatten Undantag från skatteplikt 80. Omsättning av nybyggda fastigheter. Skatteavvikelsen gäller försäljning av tomtmark till icke-skattskyldiga och den obeskattade vinstmarginalen på byggnader som byggts i egen regi med uttagsbeskattning och som sålts vidare till en icke skattskyldig person. 81. TV-licenser. Viss verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram. Innebär bl.a. att TV-avgiften inte belastas med mervärdesskatt. 82. Allmänna nyhetstidningar. Allmänna nyhetstidningar var kvalificerat undantagna från mervärdesskatt t.o.m. 1995. 83. Periodiska medlemsblad och periodiska personaltidningar. Undantaget gäller även införande av annonser, tryckning m.m. 84. Annan periodisk publikation. Avser publikationer av organisationer med huvudsak- ligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfräm- jande, politiskt, miljövårdande m.fl. ändamål. 85. Internationell personbefordran. Som export räknas transport till eller från utlandet. Detta innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller både luft-, vatten- och landtransporter. Beloppen i tabellen avser inrikes del av utrikes buss- och tågtransporter. 86. Immateriella rättigheter. Undantaget gäller upplåtelse och överlåtelse av vissa rättigheter enligt upphovsrättslagen. Skatteavvikelsen upphörde fr.o.m. 1997. 87. Försäljning av alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Undantaget gäller om försäljningssumman understiger 300 000 kronor per år. Fr.o.m den 1 november år 1995 är skattesatsen 12 procent om försäljningssumman överstiger 300 000 kronor per år. Tidigare var även denna försäljning undantagen. Vid omsättning av annan utgår full beskattning. 88. Biografföreställningar. Biografföreställningen var tidigare befriad från mervärdesskatt. Fr.o.m. 1 juli 1996 beskattas bio med en skattesats om 6 procent. 89. Konserter och cirkusföreställningar m.m. Teater-, opera- och balettföreställningar och andra entréavgiftsbelagda evenemang var undantagna från skatteplikt t.o.m. 1996. 90. Läkemedel. Läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus är kvalificerat undantaget från mervärdesskatt. Däremot utgår mervärdesskatt vid försäljning av icke receptbe- lagda läkemedel. 91. Lotterier. All beskattning sker i form av punktskatt. 92. Idrottsevenemang. Idrottsevenemang som anordnas av en allmännyttig ideell förening, stat eller kommun är undantaget från skatteplikt. 93. Kommersiell utbildning. Utbildning var undantagen från mervärdesskatt t.o.m. 1996. Skattesats 94. Livsmedel. För livsmedel är skattesatsen numera nedsatt till 12 procent. Före 1/1 1996 uppgick skattesatsen till 21 procent. Som livsmedel räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl samt tobaksvaror. 95-97. Rumsuthyrning, personbefordran samt trans- port i skidliftar. Skattesatsen är 12 procent. 98. Allmän nyhetstidning. Från den 1 januari 1996 utgår mervärdesskatt med en skattesats om 6 procent. Tidigare var nyhetstidningar kvalificerat undantagna från skatteplikt. 99. Biografföreställningar. Fr.o.m. 1 juli 1996 beskattas bio med en skattesats om 6 procent. 100. Entréavgiftsbelagda kulturevenemang. Dessa beskattas med 6 procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1 1997. 101. Avgifter för idrottsutövning eller till idrottsevenemang som tillhandahålls kommersiellt. Beskattas med 6 procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1 1997. 102. Upphovsrätter. Upphovsrätter beskattas med 6 procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1 1997. Undantag från skattskyldighet 103. Allmännyttiga ideella föreningar. Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt enligt lagen om statlig inkomstskatt för omsättningen ifråga. Redovisningsperiod 104. Tidpunkten för redovisningsskyldighetens inträde i byggnads- och annan entreprenadverksamhet. Redovisningsskyldigheten inträder två månader efter det att fastigheten tagits i bruk. Skatteavvikelsen avser räntan på skattekrediten. Avdrag för ingående skatt 105. Ingående skatt på jordbruksarrende. Avdragsrätten omfattar hela den ingående skatten på jordbruksarrende, även om i arrendet ingår värdet av bostad. 3.13 Skatteförmåner inom punktskatte-om- rådet Energiskatt 106. Skatt på dieselbränsle i motorfordon. Skattesatsen för diesel i olika miljöklasser jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 2, vilken utgör normen på hela transportområdet. Under 1998 är den genomsnittliga skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 41 öre/kWh medan diesel beskattas med 16 öre/kWh i miljöklass 1, 19 öre/kWh i miljöklass 2 och 22 öre/kWh i miljöklass 3. 107. Skattebefrielse för elförbrukning vid bandrift. Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skatteavvikelsen uppgår till 41 öre/kWh. 108. Skattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart. Avvikelsen uppgår till 41 öre/kWh. 109. Elförbrukning i vissa kommuner. Normen för skatt på elektrisk kraft utgörs av den skattesats som merparten av de svenska hushållen betalar. Den uppgår till 15,2 öre/kWh under 1998. I Norrbottens, Västebottens och Jämtlands län samt Sollefteå, Ånge, Örn- sköldsviks, Amlung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdals och Torsby kommuner är dock skattesatsen nedsatt till 9,6 öre/kWh. Avvikelsen i skattesatser utgörs av skillnaden mellan 15,2 öre och 9,6 öre/kWh. 110. El för gas- värme-, vatten och elförsörjning. Skattesatsen för dessa förbrukare uppgår till 12,9 öre/kWh i de kommuner som inte har ovannämnda nedsättning till 9,6 öre/kWh. Skatteavvikelsen uppgår till 3,3 öre/kWh och har störst betydelse för produktion av fjärrvärme. 111. Differentierat skatteuttag på fossila bränslen. Skatteavvikelserna beräknas som skillnaden mellan skattesatserna på de olika energislagen och normalskattesatsen på elektrisk kraft. Under 1998 uppgår skatteavvikelserna för gasol till 14,1 öre/kWh, för naturgas 13,0 öre/kWh, för kol 11,0 öre/kWh, för tung eldningsolja 8,3 öre/kWh samt för villaolja 7,7 öre/kWh. 112. Skattebefrielse för biobränslen. Ingen skatt utgår på biobränslen, vilket innebär en avvikelse på 15,2 öre/kWh 1997. 113. Bidrag till värmeverk. För värme som levereras till industrin erhåller producenten ett bidrag om 9 öre/kWh. Skatteavvikelsen upphörde år 1997. 114. Kraftvärmeanläggningar. För bränsle som förbrukas vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanlägg- ning medges avdrag med halva energiskatten. 115. Produktion av elkraft. De fossila bränslen som används som insatsvaror vid produktion av elkraft är skattebefriade. Man undviker därmed en dubbelbeskattning eftersom elkraften beskattas i konsumtionsledet. 116. Bränsleförbrukning inom industrin. Industrisektorn är skattebefriade för all användning av fossila bränslen. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen. 117. Bränsleförbrukning inom växthusnäringen. Från och med 1996 är växthusnäringen skattebefriade för all användning av fossila bränslen. Före 1996 debiterades 15 procent av energiskattesatserna. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen. 118. Elförbrukning inom industrin. Industrisektorn är skattebefriad för all användning av elektrisk kraft. Normen utgörs av normalskattesatsen på el. 119. Elförbrukning inom växthusnäringen. Växthusnäringen är skattebefriad för all användning av elektrisk kraft. Normen utgörs av normalskattesatsen på el. Koldioxidskatt 120. Metallurgiska processer. Avdrag medges för koldioxidskatt för bränslen som används för metallurgiska processer. 121. Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på bränslen inom energiintensiv industri. Från och med 1 juli 1997 får den energiintensiva sektorn en nedsättning så att skattebelastningen begränsas till 24 procent av den koldioxidskatt som överstiger 0,8 procent av det enskilda företagets omsättning. Företag inom cement-, kalk-, glas- stenindustri är dock skattebefriade för koldioxidskatten över 1,2 procent av omsättningen. Denna regel avser dock endast förbrukning av naturgas och kol. 122. Skattebefrielse för inrikes sjöfart. Skattebefrielse föreligger för såväl energi- som koldioxidskatt. 123. Produktion av elkraft. För bränsle som åtgår vid produktion av elkraft utgår ingen koldioxidskatt. Enligt normen bör skatteuttaget utgöra 50 procent av de gällande skattesatserna, dvs den skattesats som gäller för de konkurrensutsatta sektorerna. Övrigt 124. Undantag från svavelskatt. Bränslen som används för att producera cement, kalk och sten är befriade från svavelskatt liksom bränslen i sodapannor inom skogsindustrin. Svavelskatten utgår med 30 kr per kg svavelinnehåll i andra bränslen än ovanstående. 3.14 Skattesanktioner Kostnader i kapital 125. Ränteutgifter. Enligt normen skall samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser investeringar. Dock finns en begränsning i lagstiftningen vilket innebär att avdragseffekten är 21 procent i de fall nettoränteutgiften (kapital- inkomster fråndragna) överstiger 100 000 kr. 126. Begränsning av skattereduktion. I reglerna om skattereduktion för underskott av kapital finns en regel som begränsar reduktionen till summa andra skatter. Skatterestitution medges inte. Avvikelsen avser skatt på kapitalinkomst. 127. Räntekostnader för bostadsrättsföreningar. Avdragsrätten för räntor är begränsad och får ej överstiga den intäkt på 3 procent av taxeringsvärdet som föreningen skall ta upp till beskattning. 128. Fastighetsskatt på hyresfastigheter (bostadsdelen). Fastighetsskatten på hyreshusfastigheter (bostadsdelen) är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar skatten, en skatteavvikelse. 129. Fastighetsskatt på lokaler. Fastighetsskatten på lokaler är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar skatten, en skatteavvikelse. Fastighetsskatten på lokaler infördes 1996 som en delfinansiering av EU-avgiften. 130. Fastighetsskatt på industrienheter. Fastighetsskatten på industrienheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar skatten, en skatteavvikelse. Fastighetsskatten på industrienheter infördes 1996 som en delfinansiering av EU-avgiften. 131. Fastighetsskatt på elproduktionsenhets mark- värde. Fastighetsskatten på elproduktionsenhets markvärde är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar skatten, en skatteavvikelse. Fastig-hetsskatten på elproduktionsenhets markvärde infördes 1997 i samband med att skatt på viss elektrisk kraft avskaffades. I prop. 1997/98:150 föreslås att skattesatsen sänks fr.o.m. inkomståret 1999. Punktskatter 132. Skatt på viss elektrisk kraft. Före 1 januari 1997 utgick en produktionsskatt på elkraft som produceras i vattenkraftverk. Den var differentierad beroende på vattenkraftverkets ålder. Skatten kan likställas med en extra in- komstskatt som lagts på vissa företag och är därför att betrakta som en skattesanktion. Eftersom elkraften även beskattas i konsumtionsledet utgör denna skattesanktion en slags dubbelbeskattning. Produktionsskatten på el som produceras i vattenkraftverk har fr.o.m. den 1 januari 1997 ersatts av en fastighetsskatt av samma storlek. 133. Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. För elkraft som produceras i kärnkraftverk utgår en särskild skatt om 2,2 öre/kWh under 1998. Skatten kan likställas med en extra inkomstskatt som lagts på vissa företag och är därför att betrakta som en skattesanktion. Dessutom utgör skatten en dubbelbeskattning av el som har producerats vid kärnkraftsverk. 3.15 Icke saldopåverkande avvikelser 134. Flyttningsbidrag som utgår p.g.a att den anställde flyttar till ny bostadsort och fått särskild ersättning av arbetsgivaren eller det allmänna är i allmänhet skattefri. Om ersätt- ningen väsentligt överstiger belopp som gäller för befattningshavare i offentlig tjänst är det överskjutande beloppet skattepliktigt. Skatteav- vikelsen avser inkomstskatt. 135. Värnpliktigas förmåner i form av naturaförmåner, dagersättning, befattningspremie, avgångsvederlag, utbildningspremie, familjebi- drag m.m. är skattefri inkomst. Näringsbidrag utgör dock skattepliktig inkomst. Skatteav- vikelsen avser inkomstskatt. 136. Socialbidrag och annan hjälp enligt socialtjänstlagen. Socialbidrag, begrav- ningshjälp samt underhåll som lämnats till intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus är ej skattepliktiga, varför inkomstskatt ej utgår. 137. Allmänt barnbidrag. Barnbidrag och förlängt barnbidrag samt barnpension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen efter avliden förälder ej överstiger 0,4 basbelopp är ej skattepliktiga. Skattefriheten för barnpen- sion är begränsad till den garantinivå som gäller för bidragsförskott. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 138. Bidragsförskott är inte skattepliktigt. 139. Handikappersättning. Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader, merut- gifter för resor, särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn samt hem- sjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel är skattefria. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 140. Bidrag till adoption. Bidrag vid adoption av utländska barn är skattefritt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt 141. Engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar. Ersättningen betalas ut vid den första arbetsplaceringen och bidraget är anpassat till de normer som gäller inom socialtjänsten. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 142. Bostadstillägg till pensionärer. Ersättningen är skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 143. Bostadsbidrag. Ersättningen är skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 144. Studiebidrag. Studiestöd enligt studiestödslagen. 146. Ersättning som tillfaller försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Skattefri- heten gäller enbart ersättningar som inte grundar sig på förvärvsinkomster. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. 147. Grundavdrag för pensionärer. Grundavdraget för skattskyldiga med folkpension (förtids- pension, änkepension mm) avviker från det grun- davdrag som aktiva skattskyldiga är berättigade till. Det särskilda grundavdraget är lika med folkpension plus pensionstillskott och reduceras med ökad pensionsinkomst. Avdraget kan dock aldrig vara lägre än det avdrag som aktiva skattskyldiga erhåller. Syftet med avdraget är att garantera pensionären ett visst belopp efter skatt. Avvikelsen avser inkomstskatt. 148-161. Sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, vårdbidrag, dagpenning, kontant arbetsmarknadsstöd, utbildnings- bidrag, generationsväxling, kommunansvar för ungdomar mellan 20–24 år, vuxenstudiebidrag, delpension, dagpenning vid repetitionsövning, utbildningsbidrag för doktorander, timersät- tning vid kommunal vuxenutbildning, livränta vid arbetsskada, startbidrag för egen rörelse, ersättning vid närståendevård. Samtliga dessa ersättningar är skattepliktiga och pensionsgrun- dande. Skatteavvikelsen avser den del av arbets- givaravgifterna som avser allmän tillägg- spension. I prop. 1997/98:151 föreslås att statlig ålderspensionsavgift införs på dessa förmåner fr.o.m. 1 januari 1999 varför skatteavvikelsen upphör fr.o.m. detta datum. 162. Statliga löneutbetalningar. På löner och andra förmåner utgår normalt fulla arbetsgivaravgifter. Vad gäller utbetalningar från staten betalades före 1 juli 1995 ej avgift till arbetsskadeförsäk- ringen. PROP. 1997/98:150 BILAGA 6 PROP. 1997/98:150 BILAGA 6 28 25