Post 5900 av 7186 träffar
Propositionsnummer ·
1998/99:78 ·
Hämta Doc ·
Beräkning av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar m.m. Prop. 1998/99:78
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Prop. 78
Regeringens proposition
1998/99:78
Beräkning av återbetalningsskyldighet för
underhållsstöd till barn med särlevande
föräldrar m.m.
Prop.
1998/99:78
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 4 mars 1999
Göran Persson
Maj-Inger Klingvall
(Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag till ändrade regler för hur den bidrags-
skyldiges återbetalningsskyldighet inom underhållsstödssystemet skall
beräknas. Förändringarna innebär att grundavdraget i systemet höjs till
72 000 kr samtidigt som de procentsatser som bestämmer återbetalnings-
skyldighetens storlek höjs. Vidare föreslås bl.a. att hänsyn skall tas till
realisationsförluster och avdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovs-
avdrag vid byte av bostad vid beräkningen av det inkomstunderlag som
används för bestämmande av återbetalningsskyldighet. Förslagen, som
föreslås tillämpas i fråga om återbetalningsskyldighet för tid efter den
31 januari 2000, leder till en besparing på ca 160 miljoner kronor per år
samt en förbättrad fördelningspolitisk profil. Samtliga återbetalnings-
skyldiga som i dag finns i systemet kommer att omfattas av de nya reg-
lerna.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om under-
hållsstöd 3
3 Ärendet och dess beredning 6
4 Bakgrund 6
4.1 Inledning 6
4.2 Nuvarande bestämmelser 7
4.3 Riksförsäkringsverkets utvärdering 8
5 Underhållsstödsreformens kostnadskonsekvenser 8
5.1 Kostnadsutveckling för bidragsförskott
åren 1988 – 1996 8
5.2 Besparingar i stödet till särlevande föräldrar
åren 1995 – 1997 9
5.3 Förklaringar till kostnadsavvikelserna 10
6 Överväganden och förslag 12
6.1 Grundavdrag och procentsatser för återbetalnings-
belopp 12
6.2 Beräkning av kapitalinkomster 15
6.3 Jämkning av återbetalningsskyldighet 16
6.4 Omprövning av återbetalningsbelopp 17
7 Ekonomiska effekter av förslagen 18
7.1 Underhållsstöd i februari 1999 18
7.2 Ekonomiska effekter för de bidragsskyldiga 21
7.3 Ekonomiska effekter för staten 25
8 Författningskommentar 26
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999 27
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd.
2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:1030) om underhållsstöd
Härigenom föreskrivs att 24–26 och 30 §§ lagen (1996:1030) om
underhållsstöd skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
24 §
Återbetalningsskyldighet enligt 21 § skall för varje barn som har rätt
till underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år. Beloppet skall
motsvara det procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som anges i det
följande. Vid bestämmandet av procenttalet skall hänsyn tas till samtliga
barn för vilka den bidragsskyldige är underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 §
föräldrabalken.
Är den bidragsskyldige under-
hållsskyldig enligt 7 kap. 1 § för-
äldrabalken för ett, två eller tre
barn utgör procenttalet tio, sex och
en fjärdedels respektive fem pro-
cent. Föreligger underhållsskyldig-
het för fler än tre barn, skall
procenttalet motsvara det tal som
erhålls, om man dividerar summan
av femton och antalet barn utöver
tre med det totala antalet barn.
Procenttalet bestäms till ett tal
med högst två decimaler.
Är den bidragsskyldige under-
hållsskyldig enligt 7 kap. 1 § för-
äldrabalken för ett, två eller tre
barn utgör procenttalet fjorton,
elva och en halv respektive tio
procent. Föreligger underhålls-
skyldighet för fler än tre barn skall
procenttalet motsvara det tal som
erhålls, om man dividerar summan
av trettio och antalet barn utöver
tre med det totala antalet barn.
Procenttalet bestäms till ett tal
med högst två decimaler.
Återbetalningsskyldigheten för ett barn får aldrig överstiga vad som
lämnas i underhållsstöd till barnet under den tid återbetalningsskyldig-
heten avser.
Om det belopp som skall betalas för ett barn under en månad slutar på
öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. Om månadsbeloppet
för ett barn blir lägre än 100 kronor, bortfaller återbetalningsskyldig-
heten.
25 §
Den bidragsskyldiges inkomst
enligt 24 § beräknas i enlighet med
det senast fattade taxeringsbeslutet
enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen
(1990:324) och med utgångspunkt
i
1. inkomst av tjänst enligt 34 §
kommunalskattelagen (1928:370),
2. intäkt av kapital enligt 3 §
1 mom. lagen (1947:576) om stat-
lig inkomstskatt, och
3. inkomst av näringsverksam-
het enligt 25 § kommunalskatte-
lagen justerad enligt andra stycket.
Den bidragsskyldiges inkomst
enligt 24 § beräknas i enlighet med
det senast fattade taxeringsbeslutet
enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen
(1990:324) och med utgångspunkt
i
1. inkomst av tjänst enligt 34 §
kommunalskattelagen (1928:370),
2. inkomst av kapital enligt 3 §
1 mom. lagen (1947:576) om stat-
lig inkomstskatt, och
3. inkomst av näringsverksam-
het enligt 25 § kommunalskatte-
lagen justerad enligt andra stycket.
Inkomsten av kapital enligt
första stycket skall ökas med det
belopp som den bidragsskyldiges
inkomst av kapital har minskats
genom avdrag, utom där
1. realisationsvinst har minskats
med realisationsförlust som upp-
kommit under beskattningsåret,
eller
2. avdrag har gjorts enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag
vid byte av bostad.
Inkomsten av näringsverksamhet skall
ökas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har
minskats genom avdrag för
a) underskott från tidigare beskattningsår,
b) utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
c) avsättning till periodiseringsfond,
d) ökning av expansionsmedel, och
minskas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har
ökats genom
a) återföring till beskattning av avdrag för avsättning till
periodiseringsfond, och
b) minskning av expansionsmedel.
26 §1
Till beloppen enligt 25 § skall läggas
1. studiemedel i form av studiebidrag,
2. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga för-
mögenhet som överstiger 900 000 kronor.
1 Senaste lydelse 1997:1318.
Det sålunda framräknade be-
loppet skall minskas med 24 000
kronor och utgör därefter den in-
komst som skall ligga till grund
för beräkningen av återbetalnings-
skyldigheten.
Det sålunda framräknade be-
loppet skall minskas med 72 000
kronor och utgör därefter den in-
komst som skall ligga till grund
för beräkningen av återbetalnings-
skyldigheten.
30 §
Återbetalningsskyldighet som
fastställts enligt 24–28 §§ skall
omprövas när ett nytt beslut om
årlig taxering föreligger och när
grunden för tillämplig procentsats
enligt 24 § ändras.
Återbetalningsskyldighet för viss
tid kan också, på ansökan av den
bidragsskyldige eller på initiativ
av försäkringskassan, jämkas om
det taxeringsbeslut som legat till
grund för försäkringskassans be-
dömning ändrats väsentligt. Be-
stäms återbetalningsskyldigheten
till lägre belopp än vad den bi-
dragsskyldige i enlighet med tidi-
gare beslut betalat för samma tid,
skall skillnaden och betald ränta
som hänför sig till skillnadsbe-
loppet betalas ut till den bidrags-
skyldige. Bestäms återbetalnings-
skyldigheten till högre belopp än
vad den bidragsskyldige i enlighet
med tidigare beslut betalat för
samma tid, skall den bidragsskyl-
dige betala in skillnaden till för-
säkringskassan.
Återbetalningsbelopp som fast-
ställts enligt 24–28 §§ skall om-
prövas när ett nytt beslut om årlig
taxering föreligger och när grun-
den för tillämplig procentsats en-
ligt 24 § ändras.
Återbetalningsskyldighet för viss
tid kan också, på ansökan av den
bidragsskyldige eller på initiativ
av försäkringskassan, jämkas om
det taxeringsbeslut som legat till
grund för försäkringskassans be-
dömning ändrats väsentligt. Be-
stäms återbetalningsskyldigheten
till lägre belopp än vad den bi-
dragsskyldige i enlighet med tidi-
gare beslut betalat för samma tid,
skall skillnaden och betald ränta
som hänför sig till skillnadsbe-
loppet, om räntan uppgår till minst
100 kr, betalas ut till den bidrags-
skyldige. Bestäms återbetalnings-
skyldigheten till högre belopp än
vad den bidragsskyldige i enlighet
med tidigare beslut betalat för
samma tid, skall den bidragsskyl-
dige betala in skillnaden till för-
säkringskassan.
Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas helt eller delvis om
den bidragsskyldige bosatt sig utomlands.
Denna lag träder i kraft den 1 november 1999 och tillämpas första
gången i fråga om återbetalningsskyldighet som avser tid efter den
31 januari 2000.
3 Ärendet och dess beredning
I regleringsbrevet för budgetåret 1997 gav regeringen Riksförsäkrings-
verket (RFV) i uppdrag att utvärdera genomförandet av den reform om
underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar, som trädde i kraft den
1 februari 1997. Uppdraget innebar bl.a. att RFV skulle göra en utvärde-
ring av resultaten av genomförda insatser och föreslå eventuella åtgärder,
som dessa resultat leder fram till. Verket avlämnade i augusti 1997 rap-
porten Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar respektive under-
hållsstöd till barn till särlevande föräldrar (RFV anser 1997:8), i januari
1998 rapporten Underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar – redo-
visning vad avser systemets tillämpning (RFV anser 1998:2) och i april
1998 en slutredovisning av uppdraget i rapporten Underhållsstöd till barn
– en utvärdering av det nya underhållsstödet (RFV anser 1998:3). Rap-
porterna har remissbehandlats och en sammanställning av remissyttran-
dena finns tillgänglig i Socialdepartementet (Dnr S98/2196/SF)
Regeringen konstaterade under år 1997 att de förväntade besparingarna
av reformen inte skulle komma att uppnås. En särskild arbetsgrupp till-
sattes därför inom Regeringskansliet med uppgift att analysera regelsys-
temet och det ekonomiska utfallet av underhållsstödet. Arbetsgruppen
har samtidigt analyserat de förslag som lämnats av RFV samt de förslag
som rör underhållsstöd som Utredningen för översyn av
inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemen (IBIS)
lämnat i betänkandet Förmån efter inkomst (SOU 1997:85). Förslagen
har remissbehandlats och en sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i Socialdepartementet (Dnr S97/4928/SF).
Bestämmelserna i lagen (1996:1030) om underhållsstöd är sådana att
Lagrådets yttrande normalt skall inhämtas, vilket också skedde i sam-
band med att lagen infördes. De nu föreslagna ändringarna är dock av
enkel beskaffenhet och Lagrådets yttrande behöver därför inte inhämtas.
I ärendet har inkommit en skrivelse från Socialstyrelsen (Dnr
S1999/725/ST) beträffande vissa konsekvenser för bidragsskyldiga för-
äldrar.
4 Bakgrund
4.1 Inledning
Barn har rätt till en nära och god kontakt med båda sina föräldrar även
om dessa har valt att inte leva tillsammans. Detta är utgångspunkten i så-
väl det familjerättsliga som det socialrättsliga regelsystemet. Underhålls-
stöd är en hjälp från det allmänna och kan bidra till att minska eventuella
konflikter mellan föräldrarna om barnets försörjning. Underhållsstödet
har utformats så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna
som har det ekonomiska ansvaret för sina barn.
Från flera utgångspunkter är det en fördel om den bidragsskyldige för-
äldern betalar underhåll direkt till barnet. Detta betonades redan när
underhållsstödssystemet infördes. Det är en viktig uppgift för försäk-
ringskassorna att ge föräldrarna information om fördelarna med direkt-
betalning och information om hur underhållsstödssystemet fungerar och
vad som gäller för återbetalningsskyldighet och vid växelvis boende.
Samhället har också ett bredare ansvar för att ge föräldrar i en separation
rätt information, stöd och vägledning – detta ska också ske med utgångs-
punkt från FN:s barnkonventions princip om barnens bästa.
En annan utgångspunkt för det nya systemet var att det skulle utformas
så att statens kostnader skulle minska. Det tidigare gällande bidragsför-
skottets storlek var beroende av domar eller avtal om underhållsbidrag
enligt föräldrabalkens regler, varför staten hade små möjligheter att styra
kostnadsutvecklingen för bidraget.
4.2 Nuvarande bestämmelser
Underhållsstödet infördes den 1 februari 1997 och ersatte
bidragsförskott, förlängt bidragsförskott för studerande och särskilt
bidrag till vissa adoptivbarn. Det belopp som betalas ut är detsamma som
gällde år 1994 i det tidigare bidragsförskottssystemet, dvs. 1 173 kronor
per barn och månad. För barn som bor växelvis hos sina föräldrar kan
stöd betalas ut som s.k. utfyllnadsbidrag. Om barnet, enligt den senaste
taxeringen, har egna inkomster över 48 000 kronor per år, reduceras
stödet.
Den förälder som barnet inte bor tillsammans med (den bidragsskyl-
dige) skall helt eller delvis betala tillbaka underhållsstödet till staten.
Återbetalningsbeloppet beräknas som en viss procent av den bidragsskyl-
diges inkomst enligt den senaste taxeringen, efter ett avdrag på 24 000
kronor. Procentsatsen varierar med det totala antalet barn som den bi-
dragsskyldige är underhållsskyldig för. Återbetalningsskyldigheten är
begränsad till den summa som betalas ut, dvs. i allmänhet 1 173 kronor
per barn och månad. Omräkning av återbetalningsbelopp sker varje år per
den 1 februari. Domar och avtal föräldrarna emellan om underhållsbidrag
till barnet har betydelse för återbetalningsskyldigheten endast när den bi-
dragsskyldige bor utomlands.
Om den bidragsskyldige inte anser sig kunna betala det beslutade åter-
betalningsbeloppet kan han eller hon ansöka om anstånd med betal-
ningen. Anstånd kan beviljas helt eller delvis för att den bidragsskyldige
skall få behålla vad som behövs för sitt eget och sin familjs underhåll.
Beräkningen av detta belopp görs på samma sätt som vid kronofogde-
myndighetens beräkning av förbehållsbelopp vid utmätning av lön enligt
7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken. Anstånd kan också beviljas med
hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska
förhållanden eller andra särskilda förhållanden.
Om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges
ekonomi, får försäkringskassan helt eller delvis efterge statens fordran
avseende återbetalningsskyldigheten. För obetalda återbetalningsbelopp
skall den bidragsskyldige erlägga ränta, som fastställs årligen av rege-
ringen till en nivå som motsvarar statens utgifter för sin upplåning. Rän-
tesatsen år 1999 har fastställts till 4,1 procent. Räntan är inte avdragsgill
vid taxeringen.
Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalningsbelopp och
inte heller får anstånd med betalningen, överlämnas fordran till krono-
fogdemyndigheten. Enligt 4 § indrivningsförordningen (1993:1229) skall
en sådan fordran överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning
senast två månader efter det att den skulle ha betalats. Genom en ändring
i denna paragraf, som träder i kraft den 1 april 1999, kommer tiden för
överlämnande till kronofogdemyndigheten avseende fordran på återbe-
talningsskyldighet att kunna förlängas till fem månader, om det kan antas
att den bidragsskyldige inom denna period kommer att slutbetala för-
fallna återbetalningsbelopp.
Ärenden om underhållsstöd handläggs av de allmänna försäkrings-
kassorna. Bestämmelserna i AFL om omprövning, ändring och över-
klagande av beslut tillämpas också i ärenden om underhållsstöd. Kostna-
derna för underhållsstödet täcks av statsmedel i den mån stödet inte åter-
betalas av de bidragsskyldiga.
4.3 Riksförsäkringsverkets utvärdering
Riksförsäkringsverket (RFV) framför i rapporten Underhållsstöd till barn
med särlevande föräldrar – redovisning vad avser systemets tillämpning
(RFV anser 1998:2) att de nya reglerna har påtagliga fördelar jämfört
med de tidigare gällande reglerna för bidragsförskott. Som exempel
nämns bl.a. att reglerna för hur återbetalningsskyldigheten skall fast-
ställas är enkla om än schablonartade. Verket framför även att många bi-
dragsskyldiga anser att återbetalningsbeloppen är orealistiskt höga vilket
har medfört ett stort antal framställningar om omprövning, överklagan-
den och ansökningar om anstånd.
Enligt RFV:s bedömning har det nya systemet varit i gång för kort tid
för att RFV redan nu ska föreslå några genomgripande förändringar av
regelverket. Verket betonar också de svårigheter som finns med att få ett
väl fungerande handläggarstöd med den nuvarande ADB-tekniken.
RFV:s IT-resurser är till stora delar tagna i anspråk för att klara sekel-
skiftesproblematiken och för att bygga ett nytt pensionssystem. RFV
föreslår därför endast förändringar som bedöms kunna genomföras ge-
nom marginella förändringar i ADB-systemet. Förslag som innebär större
krav på förändringar anser verket bör genomföras senare.
5 Underhållsstödsreformens
kostnadskonsekvenser
5.1 Kostnadsutveckling för bidragsförskott
åren 1988 – 1996
Kostnaderna för statens stöd – bidragförskott/underhållsstöd – till sär-
levande föräldrars barn är beroende av antalet barn i systemet och de be-
lopp som de bidragsskyldiga föräldrarna betalar in till staten. Under åren
1988–1996 utvecklades kostnaderna för bidragsförskott enligt vad som
framgår av nedanstående diagram.
Diagram Utbetalt, debiterat och inbetalt belopp i bidragsförskottssystemet åren
1988 – 1996
Av diagrammet framgår att det utbetalda beloppet ökade med närmare
två miljarder kronor under perioden. Det av de bidragsskyldiga inbetala-
de beloppet ökade under samma period med ca 350 miljoner kronor.
Statens nettokostnader för bidragsförskott ökade under perioden från
2 408 miljoner kronor år 1988 till 3 359 miljoner kronor år 1996, dvs.
med 951 miljoner kronor.
De ökade kostnaderna förklaras delvis av att antalet barn i systemet
ökade, delvis av att inbetalade underhållsbidrag minskade i storlek i för-
hållande till utbetalade bidragsförskott. Den begränsade ökningen av de
inbetalda beloppen berodde till stor del på försäkringskassans begränsade
möjligheter att agera för att få underhållsbidragsbeloppet höjt och av att
barnet (boföräldern) normalt inte hade något eget ekonomiskt intresse av
underhållsbidragets storlek om det inte kom att överstiga bidragsför-
skottets belopp.
5.2 Besparingar i stödet till särlevande föräldrar
åren 1995 – 1997
Som ett led i saneringen av statens finanser har förändringar i stödet till
barn med särlevande föräldrar genomförts i flera steg. För att begränsa
statens utgifter för bidragsförskottet slopades, i enlighet med förslag i
den regeringens proposition Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.
(prop. 1994/95:25), den tidigare kopplingen mellan bidragets storlek och
basbeloppet. Bidraget, som t.o.m. år 1994 lämnades med ett belopp
motsvarande 40 procent av basbeloppet, fastställdes fr.o.m. den 1 januari
1995 som ett krontal till det belopp som lämnades i bidrag år 1994, dvs.
1 173 kronor per barn och månad. Detta innebar att den automatiska
uppräkningen av bidragsbeloppet slopades. Det andra steget var
införandet av det nya underhållsstödssystemet år 1997.
När arbetet med att reformera bidragsförskottssystemet påbörjades be-
räknades statens utgifter för systemet öka till närmare 4,5 miljarder
kronor år 1999 med de då gällande reglerna.
I budgetpropositionen för år 1997 anvisades för underhållsstöd 2 411
miljoner kronor år 1997, 2 126 miljoner kronor år 1998 och 2 040 miljo-
ner kronor år 1999. Under året visade det sig att resultatet av de beräk-
ningar som gjordes i samband med att det nya systemet infördes inte
skulle komma att stämma med utfallet.
För att täcka det beräknade överskridandet tillfördes anslaget på
tilläggsbudget för år 1997 ytterligare 589 miljoner kronor. I samband
därmed beslutade regeringen att anslaget, i avvaktan på den utvärdering
av reformen som RFV fått i uppdrag att göra, under åren 1998 – 2001
skulle justeras ned med ett ränteberäknat belopp på 170 miljoner kronor
respektive år, vilket sammantaget motsvarar kostnaden för 1997 års
överskridande.
Utgifterna för underhållsstödssystemet uppgick år 1997 till 3 023
miljoner kronor, vilket innebar att anslaget överskreds med 612 miljoner
kronor. Anslaget kom således att överskridas med ytterligare 23,5 miljo-
ner kronor jämfört med tilläggsbudgeten. Dessa medel överfördes som en
ingående skuld under budgetåret 1998.
5.3 Förklaringar till kostnadsavvikelserna
De nya reglerna för underhållsstöd började gälla den 1 februari 1997. I
prop. 1995/96:208 beräknades reformen för åren 1997, 1998 och 1999
innebära besparingar på 1 140, 1 535 respektive 1 800 miljoner kronor.
Beräkningarna utgick från de förutsättningar som gällde år 1995, dvs. ett
bättre sysselsättningsläge än vad som senare kom att gälla och innan be-
slut tagits om sänkta ersättningsnivåer inom socialförsäkringssystemen,
faktorer som påverkar de bidragsskyldigas återbetalningsförmåga.
Vid utarbetandet av det nya systemet för underhållsstöd gjordes kost-
nadsberäkningar som byggde på ett urval av de bidragsskyldiga, som då
fanns i bidragsförskottssystemet. Registerdata om de bidragsskyldigas
löneinkomster och antalet barn som uppbar bidragsförskott fanns till-
gängliga.
En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet har, i enlighet med vad
som angavs i 1998 års vårproposition, analyserat regler och ekonomiskt
utfall av underhållsstödet. Arbetsgruppen har vid sin analys av kostnads-
konsekvenserna av reformen dragit följande slutsatser.
Utgifterna för underhållsstöd påverkas både av antalet barn med
underhållsstöd och det totala antalet barn den bidragsskyldige har. Ju fler
barn en bidragsskyldig har desto lägre procentsats per barn gäller för
återbetalningsskyldigheten. Vid de ursprungliga kostnadsberäkningarna
saknades information om de bidragsskyldiga föräldrarnas totala antal
barn. Med ledning av den senast tillgängliga Folk- och bostadsräkningen
(FOB) från år 1990, fördelades därför slumpmässigt det totala antalet
barn per bidragsskyldig. En jämförelse visar dock att det föreligger en
avsevärd skillnad mellan det genomsnittliga antalet barn i samtliga
familjer och bland återbetalningsskyldiga föräldrar. Enligt FOB hade
16 procent av alla familjer tre eller flera barn. Bland de bidragsskyldiga
som finns i underhållsstödssystemet är emellertid andelen drygt 32 pro-
cent. Man kan också konstatera att det faktiska antalet barn per bidrags-
skyldig var 22 procent högre än det antal som kunde uppskattas med
hjälp av FOB. Den sammanlagda effekten av att det totala antalet barn
per återbetalningsskyldig och antalet barn som är berättigade till under-
hållsstöd har underskattats kan uppskattas till mellan 300 och 400
miljoner kronor.
Andra förklaringar till att utgifterna för underhållsstödet har blivit
högre än tidigare förväntats är att fördelningen av socialförsäkrings- och
pensionsinkomster vid beräkningen tilldelades de bidragsskyldiga slump-
mässigt samt att dessa inkomster som en följd av saneringsprogrammet
var överskattade. Effekterna av dessa faktorer kan uppskattas till mellan
150 och 200 miljoner kronor.
Statens utgifter för underhållsstödet påverkas också av inbetalnings-
graden, dvs. hur stor andel av debiterat belopp som de bidragsskyldiga
betalar in. I de ursprungliga kalkylerna antogs att inbetalningsgraden
skulle vara 80 procent av debiterat belopp. Utfallet för år 1997 var
77 procent, vilket innebar minskade intäkter om cirka 60 miljoner kronor.
Den kraftiga ökningen av antalet barn med utfyllnadsbidrag vid växel-
vis boende kunde inte förutses när systemet infördes. Vid växelvis bo-
ende utgick tidigare inte något stöd från staten och det förelåg, och före-
ligger inte heller nu, normalt någon skyldighet för någon av föräldrarna
att betala underhållsbidrag. Det kan antas att personer som tidigare för-
delat kostnaderna för barnen mellan sig utan att få bidrag från staten nu
söker utfyllnadsbidrag. Antalet barn med växelvis boende har ökat från
cirka 1 000, när systemet trädde i kraft i februari 1997, till drygt 10 800 i
februari 1999. Statens kostnad för utfyllnadsbidrag vid växelvis boende
uppskattas för närvarande till ca 60 miljoner kronor per år.
Sammantaget visar analysen att kostnader på mellan 570 och 720
miljoner kronor inte gick att förutse när systemet utarbetades. Till detta
kan läggas de 170 miljoner kronor som anslaget åren 1998–2001 har re-
ducerats med för att finansiera överskridandet år 1997.
Enligt arbetsgruppens prognoser kommer kostnaderna för underhålls-
stödet att börja sjunka från år 2000, bl.a. som en följd av den förväntade
inkomstutvecklingen, återställda ersättningsnivåer i socialförsäkringen
och fler sysselsatta.
6 Överväganden och förslag
6.1 Grundavdrag och procentsatser för
återbetalningsbelopp
Regeringens förslag: Det grundavdrag som får göras vid beräkning
av en bidragsskyldig förälders återbetalningsbelopp skall höjas från
24 000 kronor till 72 000 kronor. Samtidigt skall de procentsatser som
bestämmer återbetalningsbeloppets storlek höjas. Procentsatsen skall
vara 14 procent för ett barn, 11,5 procent per barn för två barn och
10 procent per barn för tre barn. Den totala procentsatsen skall öka
med en procent för varje ytterligare barn utöver tre.
Riksförsäkringsverkets bedömning: RFV har inte lämnat något för-
slag till ändrade bestämmelser för grundavdragets eller procentsatsernas
storlek. Verket framhåller emellertid att det är önskvärt att en justering av
reglerna kommer till stånd, så att bidragsskyldiga med små inkomster
kan befrias från återbetalningsskyldighet utan att behöva ansöka om
anstånd med en ökad skuldbörda som följd.
Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser att det nuvarande beräk-
ningssättet snarast måste ändras så att framför allt bidragsskyldiga med
inkomst på socialbidragsnivå får en reell möjlighet att fullgöra sina för-
pliktelser utan att hamna i en skuldfälla. Liknande synpunkter framförs
av Barnombudsmannen (BO) och Konsumentverket. Örebro läns all-
männa försäkringskassa och Västmanlands läns allmänna försäkrings-
kassa delar RFV:s uppfattning att det är önskvärt med en uppjustering av
grundavdraget. Riksrevisionsverket (RRV) tillstyrker förslaget och anser
att utgångspunkten för graden av en uppjustering bör vara att höjningen
av procentsatserna kan finansiera en höjningen av grundavdraget. Lands-
organisationen (LO) anser att en sådan höjning är angelägen och har
uppfattningen att kostnaden för en sådan åtgärd till stor del finansieras av
minskade socialbidragskostnader. Rättsvetenskapliga institutionen vid
Umeå universitet vill erinra om det förslag som RRV lämnade i sitt
remissvar över Ds 1996:2 om det nya underhållsstödet, där verket före-
slog att grundavdraget borde vara 72 000 kronor samtidigt som procent-
satserna skulle vara högre. Föreningen Söndagsbarn anser att den före-
slagna höjningen av grundavdraget är otillräcklig och föreningen anser
att fribeloppet bör vara 100 000 kronor. Statskontoret anser att ytterligare
analyser av registerdata bör göras innan beslut fattas om ändrade regler
om fribeloppets storlek.
Gällande bestämmelser: Underhållsstöd betalas ut till boföräldern
med högst 1 173 kronor per månad och barn. Den förälder som barnet
inte bor tillsammans med (den bidragsskyldige) skall helt eller delvis be-
tala tillbaka underhållsstödet till staten. Återbetalningsbeloppet beräknas
som en viss procent av den bidragsskyldiges inkomst som räknats fram
enligt 25 – 26 §§ lagen om underhållsstöd, efter ett avdrag på 24 000
kronor. Procentsatsen varierar med det totala antalet barn som den bi-
dragsskyldige är underhållsskyldig för enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken.
Återbetalningsskyldigheten är begränsad till det som betalas ut, dvs. i
allmänhet 1 173 kronor per barn och månad. Omräkning av återbetal-
ningsbelopp sker per den 1 februari varje år.
Återbetalningsskyldigheten enligt nuvarande regler är 10 procent av
inkomsten om föräldern är underhållsskyldig för ett barn, 6,25 procent
per barn om föräldern är underhållsskyldig för två barn och 5 procent per
barn, om föräldern är underhållsskyldig för tre barn. Den totala procent-
satsen ökar därefter med en procent för varje ytterligare barn. Den bi-
dragsskyldiges samtliga barn medräknas för beräkningen av återbetal-
ningsbelopp. Sammanbor en förälder med två av sina barn och är bi-
dragsskyldig för ytterligare ett barn är således procentsatsen för beräk-
ning av återbetalningsbelopp för detta barn 5 procent.
Skälen för regeringens förslag: Huvudprincipen är att alla föräldrar
skall försörja sina barn oberoende om de lever tillsammans med dem
eller inte. Enligt föräldrabalkens regler skall föräldrarna svara för
underhåll till barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets
behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarna
bor tillsammans med sitt barn underhåller de barnet genom att ge det
mat, bostad, kläder etc. En förälder som inte bor tillsammans med barnet
kan inte försörja barnet på det sättet. I stället är föräldern skyldig att
betala underhållsbidrag till barnet. Detta gäller både om föräldern inte
har vårdnaden om barnet och om föräldern har vårdnaden om barnet
gemensamt med den andra föräldern.
Lagen om underhållsstöd och dess bestämmelser om återbetalnings-
skyldighet reglerar däremot i vilken utsträckning ett offentligt bidrag till
ett barn med särlevande föräldrar skall återkrävas av den bidragsskyldige
föräldern. I systemet har emellertid införts en möjlighet till reducerat
återbetalningsbelopp för bidragsskyldiga med låga inkomster och/eller
många barn.
Regeringens främsta syfte med de här framlagda förslagen till höjt
grundavdrag och justerade procentsatser är att systemet skall få en bättre
fördelningspolitisk profil. Förslagen till ändrade regler bör också leda till
en ökad uppfyllelse av de mål som presenterades i samband med in-
förandet av dagens underhållsstödsystem.
Utgångspunkten för det nya systemet för underhållsstöd var att för-
sörjningsförmågan hos den förälder som barnet inte bor hos skulle tas i
anspråk i större omfattning än vad som var fallet med de tidigare reg-
lerna. Vidare framhölls vikten av att reglerna skulle vara enkla och tyd-
liga så att föräldrarna själva i en given situation, t.ex. i samband med en
skilsmässa, kan överblicka sina ekonomiska förpliktelser.
Gällande bestämmelser kan emellertid ibland uppfattas som orimliga.
Som exempel kan nämnas att en förälder med 6 250 kronor i månaden i
bruttolön och ett barn får betala drygt fyrahundra kronor per månad i
återbetalningsbelopp. Samtidigt skall en förälder med fem barn betala
fullt återbetalningsbelopp först vid en månadsinkomst på ca 36 700 kr.
Vid en bruttoinkomst på ca 26 000 kr i månaden lämnar staten ett bidrag
med nära 400 kr/mån för vart och ett av de fem barnen, totalt 2 000
kronor per månad.
Exemplet visar att utifrån fördelningspolitiska överväganden har
underhållsstödssystemet varit mer gynnsamt för inkomsttagare med
högre inkomster än för låginkomsttagare. Regeringen anser därför att
systemet bör korrigeras vad gäller grundavdrag och procentsatser. De
föreslagna förändringarna skall leda till att återbetalningsbeloppet
minskar för dem med de lägsta inkomsterna, samtidigt som det ökar för
dem med högre inkomster. Vidare måste bidragsskyldiga som har mer än
ett barn med underhållsstöd återbetala detta i dess helhet vid lägre
inkomster än i dagens system. Utgångspunkten vid valet av procentsats
är att bidragsskyldiga som endast har ett barn inte i något fall skall få
höjda återbetalningsbelopp.
Grundavdragets storlek har valts så att så få föräldrar som möjligt,
genom fullgörande av sin bidragsskyldighet hamnar under socialbidrags-
norm. Enligt regeringens uppfattning är det lämpligt att grundavdraget
fastställs till 72 000 kronor om året för att den enskilde skall ha rimlig
möjlighet att fullgöra sin återbetalningsskyldighet och samtidigt ha en
skälig levnadsnivå.
De ändrade reglerna innebär att återbetalningsbeloppen för samtliga
bidragsskyldiga för år 2000 kommer att beräknas utifrån de nu föreslagna
reglerna.
Marginaleffekter
Huvudprincipen är att alla föräldrar skall försörja sina barn oberoende
om de lever tillsammans med dem eller inte. I underhållsstödssystemet
betalar staten ut bidrag till barnet vilket därefter återkrävs av den bidrags-
skyldige föräldern. I systemet har emellertid införts en möjlighet till
reducerat återbetalningsbelopp för bidragsskyldiga med låga inkomster
och/eller många barn. Den förändring som regeringen nu föreslår är att
höja grundavdraget från 24 000 till 72 000 kronor.
Viktigt att notera är att höjningen av procentsatserna finansierar det
ökade grundavdraget genom att förslaget till höjda procentsatser innebär
att subventionen av återbetalning av underhållsstöd minskar för bidrags-
skyldiga med två eller flera barn. Denna förändring innebär ett förbättrat
skydd för bidragsskyldiga med de lägsta återbetalningsgrundande in-
komsterna. Dessutom slipper de helt återbetalningar om inkomsten upp-
går till högst 72 000 per år. Detta kan också leda till lägre administrativa
kostnader för samhället.
En viktig fråga som måste beaktas, inte minst med hänsyn till den en-
skildes drivkrafter att arbeta, är om marginaleffekter kan uppstå i sam-
band med ändringar i systemet för underhållsstöd.
Ett av statens mål för underhållsstödet är att det skall återbetalas av
den bidragsskyldige så långt det är möjligt. Att föräldern så långt möjligt
ska bidra till sina barns försörjning gäller sammanboende föräldrar och
bör också gälla särlevande föräldrar. I vissa fall, t.ex. vid studier,
arbetslöshet eller långvarig sjukdom, kan en förälder sakna ekonomiska
möjligheter att fullfölja sitt betalningsansvar gentemot staten. Staten
medger i sådana fall att en bidragsskyldig kan få en viss subvention.
Det naturliga är att barn som bor tillsammans med sina förälder också
får del av föräldrarnas inkomstökning. Samma förhållande bör rimligtvis
även gälla för det offentligrättsliga stödet till barn med särlevande föräld-
rar.
Regeringen anser mot bakgrund av det förda resonemanget att metoden
med procentberäkning av återbetalningsbelopp i första hand skall ses
som en subvention på återbetalning av underhållsstödet för bidrags-
skyldiga med låg betalningsförmåga. Samtidigt kan procentberäkningen
ses som en marginaleffekt. Denna kan dock betraktas som försvarbar i
detta sammanhang. Det går inte att konstruera ett system som syftar till
att även föräldrar med lägre inkomster skall ta ett större ekonomiskt an-
svar för sina barn, utan att det uppstår vissa marginaleffekter.
6.2 Beräkning av kapitalinkomster
Regeringens förslag: Vid beräkning av kapitalinkomster skall hänsyn
tas till kvittningsgilla realisationsförluster och uppskovsavdrag vid
byte av bostad.
Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: RFV:s förslag tillstyrks av remissinstanserna.
Bohusläns allmänna försäkringskassa anförde att även negativ ränteför-
delning skall beaktas vid beräkningen av inkomst av kapital. Försäk-
ringskasseförbundet (FKF) tillstyrker förslaget om att hänsyn skall tas
till realisationsförluster. FKF efterlyser också en bestämmelse som eli-
minerar risken för att samma realisationsvinst kan läggas till grund för
återbetalningsskyldighet två olika år.
Bakgrund: Utredningen för översyn av inkomstbegreppet inom bi-
drags- och socialförsäkringssystemen (IBIS) konstaterade i sitt betänkan-
de att inkomstbegreppet vid beräkning av återbetalningsskyldighet av
underhållsstöd till stora delar överensstämde med inkomstbegreppet vid
beräkning av bostadsbidrag. Ett undantag var dock behandlingen av ka-
pitalinkomster. IBIS pekade på två skillnader i detta sammanhang.
- Behandlingen av realisationsvinster/realisationsförluster.
- Behandlingen av avdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag
vid byte av bostad.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 25 § lagen om underhållsstöd
skall inkomst av kapital enligt 3 § 1 mom lagen om statlig inkomstskatt
(realisationsvinster) vara en del av beräkningsunderlaget. Någon bestäm-
melse om att realisationsförluster skall räknas av finns dock inte. Både
IBIS och Riksförsäkringsverket har belyst denna fråga i sina förslag och
båda har föreslagit en ändring. Anledningen till detta är att på skatte-
myndighetens deklarationsblankett nettoredovisas realisationsvinst, dvs.
efter avdrag för eventuella realisationsförluster. Kvittningen görs på en
särskild underbilaga eller, när det gäller värdepappersfonder, maskinellt
på den förenklade självdeklarationen.
Enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad kan
en skattskyldig fysisk person, som redovisar en skattepliktig realisations-
vinst vid försäljning av en bostad, under vissa förutsättningar medges ett
uppskovsavdrag om han eller hon förvärvat eller avser att förvärva en
ersättningsbostad.
I sammanfattning innebär bestämmelserna att den som säljer en villa
eller en bostadsrätt kan skjuta upp beskattning av realisationsvinst, om
han eller hon köper en lika dyr eller dyrare bostad senast året efter för-
säljningen och bosätter sig där. Är den nya bostaden billigare skjuts be-
skattningen av en viss del av vinsten upp medan resterande del beskattas.
Den obeskattade vinsten från ursprungsbostaden tas fram till beskattning
när ersätttningsbostaden säljs.
Frågan om huruvida kapitalinkomster skulle behandlas lika i bostads-
bidrags- och underhållsstödssystemen behandlades i prop. 1995/96:208.
Regeringen valde då medvetet att avvika från bostadsbidragssystemet. I
propositionen (s.49) anfördes bl.a. följande. ”Med hänsyn till att en för-
älders försörjningsansvar skall grundas efter förmåga utan hänsynstagan-
de till andra åtaganden, och att systemet skall vara enkelt och förutsebart,
bör i princip inte beaktas andra avdrag eller eventuella underskott under
de två förstnämnda inkomstslagen (tjänst och kapital) än sådana som får
göras vid beräkning av inkomst av tjänst. Bruttolön med avdrag för vid
beskattningen medgivna avdrag i inkomstslaget tjänst (såsom resor till
och från arbetet och resor i tjänsten), ränteintäkter etc får i detta sam-
manhang anses vara ett bra mått för att beräkna den ekonomiska för-
mågan. Det innebär t.ex. att avdrag mot realisationsvinst inte får göras
för realisationsförluster.”
Enligt regeringens uppfattning ligger det stora fördelar i att inkomst-
underlaget för underhållsstöd och bostadsbidrag beräknas på likartat sätt,
något som t.ex. Statskontoret påpekat i sitt remissvar. De argument för
skillnaderna som var aktuella vid införandet av underhållsstödet är i och
för sig fortfarande aktuella. En av grundtankarna när underhållsstödet
infördes var dock att underlaget för procentberäkningen skulle vara lätt
att få fram och att kontrollera.
Det har emellertid visat sig att vissa av de nuvarande bestämmelserna
medför stora problem för försäkringskassorna och skattemyndigheten.
Ett sådant problem är att skattemyndighetens skatteregister, som försäk-
ringskassan har direkttillgång till, redovisar realisationsvinst netto, dvs.
efter gjord kvittning mot realisationsförlust. Detta innebär att kassan i
varje ärende där realistationsvinst förekommer måste begära komplette-
rande uppgifter från skattemyndigheten. För att kunna besvara dessa för-
frågningar måste personalen vid skattemyndigheten manuellt gå igenom
den aktuella deklarationen. Samma merarbete förekommer även vid upp-
skovsavdrag vid byte av bostad.
Regeringen föreslår därför att avdrag för realistationsförluster och upp-
skovsavdrag vid byte av bostad skall beaktas vid beräkningen av återbe-
talningsskyldighet. RFV gör bedömningen att de föreslagna regeländ-
ringarna medför obetydliga kostnadsökningar.
6.3 Jämkning av återbetalningsskyldighet
Regeringens förslag: Den ränteskillnad som enligt 30 § andra stycket
lagen om underhållsstöd kan uppstå på grund av ändrat taxerings-
beslut skall återbetalas till den bidragsskyldige endast om räntan upp-
går till minst 100 kronor.
Riksförsäkringsverkets förslag: Riksförsäkringsverket föreslår att
återbetalning av den ränteskillnad som kan uppstå på grund av ändrat
taxeringsbeslut tas bort i sin helhet.
Remissinstanserna: Konsumentverket, LO, Föreningen Söndagsbarn
och ett antal försäkringskassor tillstyrker förslaget. Kammarrätten i
Stockholm ifrågasätter förslaget och menar att det kan finnas fall där
ränteskillnaden uppgår till betydande storlek. Kammarrätten föreslår i
stället en beloppsgräns för när sådant belopp skall återbetalas. Försäk-
ringskassan i Stockholm är tveksam till förslaget och anser att RFV borde
ta fram en datarutin som underlättar återbetalning.
Bakgrund: Enligt 30 § andra stycket lagen om underhållsstöd kan
återbetalningsskyldighet jämkas om det taxeringsbeslut som legat till
grund för försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt. Om åter-
betalningsskyldigheten bestäms till ett lägre belopp än vad den bidrags-
skyldige i enlighet med tidigare beslut betalat, skall skillnaden mellan
beloppen och betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet betalas ut
till den bidragsskyldige. Frågan om återbetalning av ränta enligt detta
lagrum uppkommer endast när en omtaxering skett och den bidragsskyl-
dige har beviljats anstånd med betalningen eller varit föremål för indriv-
ning hos kronofogden.
RFV menar att bestämmelsen om att ränteskillnaden avser små belopp
som skall återbetalas och är administrativt krånglig. Verket föreslår
därför att den skall tas bort.
Skälen för regeringens förslag: RFV:s förslag om slopad återbetal-
ning gäller generellt oavsett beloppets storlek. Regeringen delar RFV:s
bedömning av att den aktuella bestämmelsen leder till administrativt
krångel som inte står i rimlig proportion till beloppens storlek. Enligt
regeringens mening bör dock ränteskillnaden återbetalas till den bidrags-
skyldige om denna uppgår till mer än ett marginellt belopp. Regeringen
ansluter sig således till de synpunkter som Kammarrätten i Stockholm
framfört i sitt remissvar. Regeringen föreslår att den ränteskillnad som
enligt 30 § andra stycket kan uppstå vid jämkning på grund av ändrat
taxeringsbeslut skall utbetalas till den bidragsskyldige om den uppgår till
minst 100 kr.
6.4 Omprövning av återbetalningsbelopp
Regeringens förslag: Omprövning enligt 30 § första stycket lagen om
underhållsstöd, när det finns ett beslut om ny taxering och när grun-
den för tillämplig procentsats ändrats, skall ske endast i fråga om åter-
betalningsskyldighetens storlek. Sådant omprövningsbeslut skall inte
behöva delges.
Bakgrund: Justitieombudsmannen (JO) överlämnade till regeringen
en kopia av sitt beslut den 28 oktober 1998, dnr 1625–1998, och väckte
samtidigt frågan om en författningsändring. JO hade med anledning av
ett initiativärende mot Jämtlands läns allmänna försäkringskassa
uppmärksammat att det var oklart hur 30 § lagen om underhållsstöd
skulle tillämpas. Anledningen var att det i 30 § första stycket samma lag
står att återbetalningsskyldigheten skall omprövas när ett nytt beslut om
årlig taxering finns eller när grunden för tillämplig procentsats enligt 24
§ ändras. JO anförde att det kunde tolkas som om det var den
bidragsskyldiges återbetalningsskyldighet som sådan som skulle prövas
enligt 30 § och inte endast storleken på beloppet, något som enligt JO
knappast hade varit lagstiftarens mening. Detta leder enligt JO vidare till
att det var oklart om ett beslut enligt 30 § första stycket omfattas av
kravet på delgivning av vissa beslut i 14 § andra stycket.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar den uppfattning
som JO gett uttryck för i sitt beslut. Regeringen anser därför att otydlig-
heten i 30 § skall undanröjas så att det framgår att den omprövning som
avses i 30 § rör återbetalningsbeloppets storlek och inte frågan om den
bidragsskyldige överhuvudtaget är återbetalningsskyldig. Lydelsen bör
därför ändras på så sätt att ordet återbetalningsskyldighet i 30 § första
stycket ersätts med återbetalningsbelopp. Detta leder även till att det tyd-
liggörs att beslut om ändrat återbetalningsbelopp inte omfattas av delgiv-
ningskravet i 14 § andra stycket.
7 Ekonomiska effekter av förslagen
7.1 Underhållsstöd i februari 1999
I februari 1999 lämnades underhållsstöd till 345 818 barn. Av dessa hade
10 835 utfyllnadsbidrag vid växelvis boende och 27 821 hade andra typer
av utfyllnadsbidrag. Utfyllnadsbidrag vid växelvis boende utgavs inte i
det tidigare gällande bidragsförskottssystemet. Antalet barn med sådant
bidrag har ökat kraftigt sedan det nya systemet trädde i kraft.
Tabell 7.1 Antal barn i underhållsstödssystemet
Januari 1997
December 1997
Februari 1999
Fullt underhållsstöd
305 174
(92%)
300 884
(90%)
307 162
(89%)
Utfyllnadsbidrag vid växelvis
boende
5 924
(2%)
10 835
(3%)
Utfyllnadsbidrag – övriga
24 944
(8%)
27 064
(8%)
27 821
(8%)
Totalt
330 118
(100 %)
333 872
(100 %)
345 818
(100 %)
Tabell 7.1 visar att det, relativt sett, sker en förskjutning från fullt under-
hållsstöd till utfyllnadsbidrag vid växelvis boende. Andelen utfyllnads-
bidrag där den bidragsskyldige betalar sin andel direkt till boföräldern, är
relativt konstant.
I februari 1999 uppgick utgifterna för fullt underhållsstöd till 360
miljoner kronor och för utfyllnadsbidrag vid växelvis boende till 5,6
miljoner kronor. Utgifterna i övrigt för utfyllnadsbidrag uppgick till totalt
12,3 miljoner kronor. Det genomsnittliga beloppet som betalades ut vid
växelvis boende var 512 kronor och för övriga utfyllnadsärenden 452
kronor per månad.
I februari 1999 fanns det totalt 234 725 bidragsskyldiga i underhålls-
stödssystemet. Av dessa var 32 538 (14 %) kvinnor och 202 187 (86 %)
män. Av de bidragsskyldiga hade 32 275 endast en skuld, dvs. inget
löpande ärende. Av samtliga bidragsskyldiga var 16 587 utlandsärenden
för vilka det gäller delvis andra regler.
Vid samma tidpunkt fanns det 170 210 bidragsskyldiga med ett fast-
ställt återbetalningsbelopp på mellan 0 och 1 173 kronor per barn. I det
följande ingår också de föräldrar som har ett återbetalningsbelopp fast-
ställt till noll kronor. Fördelningen av dessa med hänsyn till antalet barn
med underhållsstöd resp. totalt antal barn framgår av tabell 7.2.
Tabell 7.2 Bidragsskyldiga med ett fastställt återbetalningsbelopp fördelade
efter antal barn med underhållsstöd och totalt antal barn
Totalt antal
barn
Antal barn med underhållsstöd
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Total
Andel
%
1
53 957
0
0
0
0
0
0
0
0
53 957
32
2
24 923
35 699
0
0
0
0
0
0
0
60 622
36
3
14 258
9 695
11 894
0
0
0
0
0
0
35 847
21
4
4 734
3 776
2 306
3 076
0
0
0
0
0
13 892
8
5
1 232
1 020
674
525
753
0
0
0
0
4 204
2
6
284
262
183
150
131
168
0
0
0
1 178
1
7
63
53
48
39
40
47
54
0
0
344
0
8
14
14
13
14
12
10
10
12
0
99
0
9
6
4
6
3
1
4
6
2
3
35
0
10
3
4
0
0
1
6
1
3
1
19
0
11
3
1
1
1
0
1
0
0
0
7
0
12
0
1
1
0
1
1
0
0
1
5
0
13
0
0
0
0
0
0
1
0
0
1
Total
99 477
50 529
15 126
3 808
939
237
72
17
5
170 210
Andel %
58
30
9
2
1
0
0
0
0
Av tabellen framgår att 99 477 (58 %) av de bidragsskyldiga återbetalar
underhållsstöd för endast ett barn. Av dessa har 53 957 endast ett barn
och återbetalar underhållsstöd för detta. De som har två barn som de
återbetalar underhållsstöd för är 50 529 (30 %). De som har två barn och
återbetalar underhållsstöd för båda är 35 699, medan de som endast åter-
betalar underhållsstöd för ett av totalt två barn är 24 923. Knappt 90 pro-
cent är alltså återbetalningsskyldiga för ett eller två barn.
Av de 170 210 bidragsskyldiga med ett fastställt återbetalningsbelopp
var 23 240 kvinnor (14 %). Antalet bidragsskyldiga män var 146 970.
Av tabell 7.3 framgår antalet bidragsskyldiga kvinnor respektive män
fördelade på inkomstklasser.
Tabell 7.3 Bidragsskyldiga kvinnor och män med ett fastställt återbetalnings-
belopp fördelade efter återbetalningsgrundande inkomst i tusentals kr
Inkomst 1000-tal
kr
Kvinnor
Andel
%
Män
Andel
%
Total
Andel
%
0 – 24
3 282
14
21 813
15
25 095
15
24 – 48
1 108
5
5 135
3
6 243
4
48 – 72
1 504
6
6 085
4
7 589
4
72 – 100
2 834
12
8 817
6
11 651
7
100 – 120
2 839
12
9 062
6
11 901
7
120 – 150
4 448
19
19 215
13
23 663
14
150 – 200
5 241
23
31 984
22
37 225
22
200 – 250
1 452
6
26 358
18
27 810
16
250 – 300
327
1
10 378
7
10 705
6
300 och över
205
1
8 123
6
8 328
5
Total
23 240
100
146 970
100
170 210
100
Andel %
14
86
100
Cirka 5 900 (25 %) av de bidragsskyldiga kvinnorna hade en återbetal-
ningsgrundande inkomst som var lägre än 72 000 kronor per år. Mot-
svarande andel för män var 22 procent. Totalt hade cirka 39 000 bidrags-
skyldiga (23 %) en inkomst som var lägre än 72 000 kronor per år.
Tabell 7.4 Antal bidragsskyldiga med ett fastställt återbetalningsbelopp för-
delade efter återbetalningsgrundande inkomst i tusentals kr och antal barn
med underhållsstöd
Inkomst 1000-tal
kr
Antal barn med underhållsstöd
1 barn
2 barn
3 barn
4 barn
5+ barn
Total
Andel
%
0 – 24
14 042
7 484
2 425
785
359
25 095
15
24 – 48
3 654
1 790
557
179
63
6 243
4
48 – 72
4 500
2 131
694
198
66
7 589
4
72 – 100
6 962
3 233
1 052
294
110
11 651
7
100 – 120
6 948
3 408
1 106
310
129
11 901
7
120 – 150
13 923
6 873
2 159
521
187
23 663
14
150 – 200
21 709
11 388
3 196
750
182
37 225
22
200 – 250
16 072
8 763
2 422
458
95
27 810
16
250 – 300
6 240
3 292
945
186
42
10 705
6
300 och över
5 427
2 167
570
127
37
8328
5
Total
99 477
50 529
15 117
3 808
1 270
170 201
Andel %
58
30
9
2
1
Av tabell 7.4 framgår bl.a. att drygt 20 000 (12 %) av de bidragsskyldiga
har tre eller flera barn som de återbetalar underhållsstöd för. Cirka 9 000
bidragsskyldiga (5 %) som hade en inkomst som var högre än 150 000
kronor, var i februari 1999 återbetalningsskyldiga för tre eller fler barn.
7.2 Ekonomiska effekter för de bidragsskyldiga
I tabell 7.5 redovisas de bidragsskyldiga efter vilka effekter de framlagda
förslagen kommer att få.
Grupp av bidragsskyldiga
Antal
(avrundade tal)
Procent
Bidragsskyldiga som inte påverkas av förslaget
Bidragsskyldiga med en inkomst under
120 000 kronor/år som återbetalar 0 kr i nu-
varande system
30 300
18
Bidragsskyldiga med ett barn och en inkomst
överstigande 173 000 kr/år. Återbetalar fullt
bidrag i nuvarande system.
39 600
23
Bidragsskyldiga med två eller flera barn och
en inkomst som överstiger 250 000 kr/år.
Återbetalar fullt bidrag i nuvarande system.
5 500
3
Bidragsskyldiga som får ett sänkt återbetalningsbelopp av förslaget
Bidragsskyldiga med en inkomst under
120 000 kronor/år och som återbetalar bidrag
i nuvarande system.
32 100
19
Bidragsskyldiga med två barn och en inkomst
i intervallet 120 000 – 130 000 kr/år
2 000
1
Bidragsskyldiga med ett barn och en inkomst
i intervallet 120 000 – 173 000 kr/år.
23 800
14
Bidragsskyldiga som får ett högre återbetalningsbelopp av förslaget
Övriga bidragsskyldiga som samtliga har fler
än ett barn totalt
36 900
22
Totalt
170 200
100
Av tabellen kan utläsas att drygt 75 000 (44 %) av de bidragsskyldiga
inte berörs av de föreslagna ändringarna av grundavdrag och procentsat-
ser. Det finns flera förklaringar till detta. Cirka 30 300 av dessa bidrags-
skyldiga (18 %) har en så låg inkomst att återbetalningsbeloppet redan i
nuvarande system har fastställts till noll kronor. Ytterligare 45 100 bi-
dragsskyldiga (26 %) återbetalar med nuvarande system hela bidraget,
d.v.s.1 173 kronor per barn.
Cirka 57 900 bidragskyldiga får sänkta återbetalningsbelopp med de
förslagna reglerna. Bland annat får 32 100 bidragstagare (19 %) som nu
återbetalar underhållsstöd och som har inkomster under 120 000 kronor
per år, sänkta återbetalningsbelopp.
Slutligen framgår det av tabellen att cirka 36 900 bidragsskyldiga
(22 %) kommer att få höjda återbetalningsbelopp. Samtliga av dessa har
totalt mer än ett barn.
Det kan i detta sammanhang vara intressant att göra jämförelser med
vad som enligt socialtjänstlagen anses vara skälig levnadsstandard, oftast
benämnd ”socialbidragsnormen” . Den s.k. riksnormen för en ensamstå-
ende person under år 1998 är 2 888 kronor per månad. Därutöver till-
kommer bl.a. kostnad för hyra. Den genomsnittliga hyran för en lägenhet
bestående av ett rum och kök var i januari samma år 2 620 kronor per
månad och 3 580 kronor per månad för en lägenhet på två rum och kök.
Med nuvarande regler får en återbetalningsskyldig börja betala 100
kronor per barn och vid inkomster kring 33 000 kronor (1 barn) och
43 000 (2 barn). Med de föreslagna reglerna får en bidragsskyldig betala
100 kronor för ett barn vid inkomster strax över 80 000 kronor. (Se tabell
7.7)
I tabell 7.6, som avser det nuvarande systemet, och tabell 7.7 som av-
ser det nu föreslagna, redovisas de återbetalningsbelopp som beräknas
vid olika barnantal och i olika inkomstlägen. Beloppen avser återbetal-
ningsbeloppet per barn. Det bör observeras att det inte är exakta inkomst-
gränser där förändringar inträffar som anges utan ungefärliga gränser
som kan utläsas av tabellen.
I tabell 7.6 kan t.ex. utläsas att i det nuvarande systemet får en bidrags-
skyldig med en inkomst på 200 000 kronor och med fyra barn betala 587
kronor per månad om han/hon bor tillsammans med tre av barnen och är
återbetalningsskyldig för ett. Är han/hon däremot återbetalningsskyldig
för alla fyra barnen är återbetalningsskyldigheten 2 348 kronor per
månad.
Av tabellen framgår också vid vilken årsinkomst som en bidragsskyl-
dig återbetalar hela bidraget vid olika barnantal. För ett barn är gränsen
för helt återbetalningsbelopp cirka 165 000 kronor, för två barn cirka
249 000 kronor, för tre barn 305 000 kronor och för fyra barn cirka
376 000 kronor.
Tabell 7.6 Återbetalningsbelopp per barn och månad efter totalt antal barn
och inkomst. Nuvarande regler.
Inkomst
1 barn
2 barn
3 barn
4 barn
36 000
100
0
0
0
43 200
160
100
0
0
48 000
200
125
100
0
54 000
250
156
125
100
80 600
472
295
236
189
82 450
487
304
244
195
84 000
500
313
250
200
87 500
529
331
265
212
100 000
633
396
317
253
120 000
800
500
400
320
130 000
883
552
442
353
140 000
967
604
483
387
150 000
1 050
656
525
420
160 000
1 133
708
567
453
164 800
1 173
733
587
469
170 000
1 173
760
608
487
180 000
1 173
813
650
520
190 000
1 173
865
692
553
200 000
1 173
917
733
587
225 000
1 173
1 047
838
670
249 300
1 173
1 173
939
751
250 000
1 173
1 173
942
753
275 000
1 173
1 173
1 046
837
300 000
1 173
1 173
1 150
920
305 600
1 173
1 173
1 173
939
325 000
1 173
1 173
1 173
1 003
375 900
1 173
1 173
1 173
1 173
I tabell 7.7 kan man på motsvarande sätt som i föregående exempel
utläsa att i det föreslagna systemet får den bidragsskyldige med en
inkomst på 200 000 kronor och med fyra barn betala 827 kronor per
månad om han/hon bor tillsammans med tre av barnen och är
återbetalningsskyldig för ett. Är han/hon däremot återbetalningsskyldig
för alla fyra barnen är återbetalningsskyldigheten 3 308 kronor per
månad.
Tabell 7.7 Återbetalningsbelopp per barn och månad efter totalt antal barn
och inkomst. Föreslagna regler
Inkomst
1 barn
2 barn
3 barn
4 barn
36 000
0
0
0
0
43 200
0
0
0
0
48 000
0
0
0
0
54 000
0
0
0
0
80 600
100
0
0
0
82 450
122
100
0
0
84 000
140
115
100
0
87 500
181
149
129
100
100 000
327
268
233
181
120 000
560
460
400
310
130 000
677
556
483
375
140 000
793
652
567
439
150 000
910
748
650
504
160 000
1 027
843
733
568
164 800
1 083
889
773
599
170 000
1 143
939
817
633
180 000
1 173
1 035
900
698
190 000
1 173
1 131
983
762
200 000
1 173
1 173
1 067
827
225 000
1 173
1 173
1 173
988
249 300
1 173
1 173
1 173
1 145
250 000
1 173
1 173
1 173
1 150
275 000
1 173
1 173
1 173
1 173
300 000
1 173
1 173
1 173
1 173
305 600
1 173
1 173
1 173
1 173
325 000
1 173
1 173
1 173
1 173
375 900
1 173
1 173
1 173
1 173
Av tabell 7.8 kan man utläsa hur återbetalningsbeloppen kommer att för-
ändras som en följd av de föreslagna ändringarna. I det tidigare exemplet
med en bidragsskyldig med fyra barn och en inkomst på 200 000 kronor,
blir förändringen ett höjt återbetalningsbelopp med 240 kronor per
månad om föräldern är återbetalningsskyldig för ett av barnen och med
960 kronor om han/hon är återbetalningsskyldig för alla fyra. I exemplet
att återbetalningsskyldigheten avser alla fyra barnen får den
bidragsskyldige föräldern i det nya systemet betala totalt 39 700 kronor
per år. Det totala bidraget som går till barnen är 56 300. Staten lämnar
alltså i detta fall ett bidrag, som inte återkrävs, med 16 600 kronor. Med
hjälp av tabell 7.4 kan man få en uppfattning om hur många som kan
återfinnas i närheten av denna situation. I inkomstintervallet 150 000 –
200 000 kronor finns det totalt 750 personer som är bidragsskyldiga för
fyra barn.
Tabell 7.8 Återbetalningsbelopp per barn och månad efter totalt antal barn
och inkomst. Skillnad mellan nuvarande och föreslaget system.
Inkomst
1 barn
2 barn
3 barn
4 barn
36 000
–100
0
0
0
43 200
–160
–100
0
0
48 000
–200
–125
–100
0
54 000
–250
–156
–125
–100
80 600
–371
–295
–236
–189
82 450
–365
–204
–244
–195
84 000
–360
–198
–150
–200
87 500
–348
–182
–135
–112
100 000
–307
–128
–83
–73
120 000
–240
–40
0
–10
130 000
–207
4
42
21
140 000
–173
48
83
53
150 000
–140
91
125
84
160 000
–107
135
167
115
164 800
–90
156
187
130
170 000
–30
179
208
146
180 000
0
223
250
178
190 000
0
266
292
209
200 000
0
256
333
240
225 000
0
126
336
318
249 300
0
0
234
394
250 000
0
0
231
396
275 000
0
0
127
336
300 000
0
0
23
253
305 600
0
0
0
234
325 000
0
0
0
170
375 900
0
0
0
0
De nu föreslagna reglerna har valts så att den grupp bidragsskyldiga som
endast har ett barn, och som återbetalar underhållsstöd för detta, inte i
något fall får höjda återbetalningsbelopp. Däremot får, som framgår av
tabellen, de enbarnsföräldrar som har inkomster i intervallet 36 000 –
170 000 kronor sänkta återbetalningsbelopp. Det framgår också att bi-
dragsskyldiga med fler än ett barn får såväl sänkta som höjda återbetal-
ningsbelopp. Tabellen visar att föräldrar som är bidragsskyldiga för två
barn får sänkta återbetalningsbelopp i inkomstlägen under cirka 120 000
kronor och höjda återbetalningsbelopp i intervallet 120 000 – 225 000
kronor. Vid inkomster däröver återbetalar man redan med nuvarande
system fullt bidrag.
7.3 Ekonomiska effekter för staten
Ett av syftena med underhållsstödsreformen var att minska statens kost-
nader för underhållsstödssystemet. De i det föregående redovisade för-
slagen om en höjning av grundavdraget vid beräkning av återbetalnings-
belopp från 24 000 till 72 000 kronor samt höjda procentsatser för be-
stämmande av återbetalningsbeloppets storlek leder till en statsfinansiell
besparing i storleksordningen 160 miljoner kronor per år. Därutöver
leder förslagen till en förbättrad fördelningspolitisk träffsäkerhet.
8 Författningskommentar
24 §
Ändringen innebär att de procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som
bestämmer återbetalningsskyldighetens storlek per barn höjs. Ändringen
har kommenterats i avsnitt 6.1.
25 §
Ändringen innebär att beräkningen av det inkomstunderlag, som skall
användas vid beräkning av återbetalningsskyldigheten, delvis förändras.
Förändringen rör hur kapitalinkomster skall påverka återbetalningsskyl-
digheten. Enligt nu gällande bestämmelser skall intäkt av kapital läggas
till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten, dvs. hänsyn tas
inte till avdrag i inkomstslaget kapital. Detta innebär att realisations-
vinster räknas med i inkomstunderlaget medan vid taxeringen avdrags-
gilla realisationsförluster och avdrag som gjorts enligt lagen (1993:1469)
om uppskovsavdrag vid byte av bostad inte får dras av i underhållsstöds-
sammanhang. Ändringen innebär att man vid beräkningen av återbetal-
ningsskyldigheten, i likhet med vid taxeringen, skall ta hänsyn till dessa
typer av avdrag.
26 §
Ändringen innebär att det belopp som skall dras av från den enligt 25 och
26 §§ beräknade inkomstunderlaget innan återbetalningsskyldigheten
skall fastställas ökas från 24 000 kr till 72 000 kr. Ändringen har kom-
menterats i avsnitt 6.1.
30 §
Ändringen i första stycket innebär att ordet återbetalningsskyldighet byts
ut mot återbetalningsbelopp. Ändringen avser att tydliggöra att det är
storleken på den bidragsskyldiges återbetalningsskyldighet som skall om-
prövas enligt 30 § första stycket och inte återbetalningsskyldigheten som
sådan. Av ändringen följer också att det tydliggörs att ett omprövnings-
beslut avseende storleken av den bidragsskyldiges återbetalningsskyldig-
het inte omfattas av delgivningskravet i 14 §.
I tredje stycket införs en ny bestämmelse angående jämkning av åter-
betalningsskyldighet. En bidragsskyldigs återbetalningsskyldighet kan
jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans
bedömning ändrats väsentligt. Om återbetalningsskyldigheten bestäms
till lägre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut
har betalat för samma tid skall enligt nuvarande regler skillnaden och be-
tald ränta som hänför sig till skuldbeloppet betalas ut till den bidrags-
skyldige. Ändringen innebär att sådan ränta endast skall utbetalas till den
bidragsskyldige om den uppgår till minst 100 kr. Ändringen kommente-
ras närmare i avsnitt 6.3.
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,
Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren,
Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Klingvall
Regeringen beslutar proposition 1998/99:78 Beräkning av återbetalnings-
skyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar m.m.
En del av den enskildes socialbidragsnorm är gemensam för alla och beräknas enligt en
för riket gällande norm (riksnorm) på grundval av Konsumentverkets konsumtions- och
prisstudier. Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor,
lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift.
Beloppen för ingående konsumtionsposter justeras årligen. Riksnormen delas upp på olika
hushållstyper och när det gäller barn i olika åldersintervall.
Prop. 1998/99:78
2
1