Post 5879 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
1998/99:100 ·
Hämta Doc ·
1999 års ekonomiska vårproposition
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 100/5
Bilaga 5
Gröna nyckeltal för en
ekologiskt hållbar
utveckling
Bilaga 5
Gröna nyckeltal för en ekologiskt
hållbar utveckling
Innehållsförteckning
1 Regeringens bedömning 5
2 Miljövårdsberedningens förslag 5
2.1 Användning av energi 5
2.2 El för uppvärmning 6
2.3 Utsläpp av koldioxid 6
2.4 Bensenhalt i luft 7
2.5 Utsläpp av försurande ämnen 7
2.6 Miljöanpassade färdsätt 8
2.7 Antal miljöcertifierade företag 8
2.8 Avfall som deponeras 9
2.9 Tillförsel av fosfor och kväve till haven 9
2.10 Återföring av fosfor till odlingsmark 10
2.11 Skyddad skog 11
3 Remissinstansernas synpunkter 11
4 Skälen för regeringens bedömning 12
1 Regeringens bedömning
Det är angeläget att indikatorer eller så kallade
gröna nyckeltal utarbetas som koncentrerat och
åskådligt kan spegla utvecklingen mot ett
hållbart samhälle. Regeringen avser därför att
fortsätta arbetet med att analysera och vidare-
utveckla sådana nyckeltal. Regeringen tar för
närvarande inte ställning till hur nyckeltalen skall
utformas, men avser att regelbundet presentera
gröna nyckeltal för riksdagen.
2 Miljövårdsberedningens förslag
Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) presente-
rade i december 1998 sitt förslag till indikatorer
eller ”gröna nyckeltal” för en ekologiskt hållbar
utveckling (Gröna nyckeltal för en ekologisk
hållbar utveckling, SOU 1998:170). Tanken är,
enligt utredningen, att de gröna nyckeltalen skall
spegla viktiga miljöproblem och ge en enkel och
överskådlig information till beslutsfattare och
allmänhet samt bidra till en saklig och bred
samhällsdebatt. Nyckeltalen är kopplade till
regeringens tre övergripande mål för en
ekologiskt hållbar utveckling: skyddet av miljön,
en effektiv användning av jordens resurser samt
en hållbar försörjning. Förutom att vara
överskådliga och följa utvecklingen mot
ekologisk hållbarhet bygger
Miljövårdsberedningens förslag på kriterierna att
nyckeltalen skall vara lätta att förstå, kunna
påverkas av politiska beslut liksom indikera
effekter av olika åtgärder samt helst bygga på
befintlig statistik. Nyckeltalen skall spegla
områden och förhållanden som är strategiska för
omställningen till ett ekologiskt hållbart
samhälle.
De elva gröna nyckeltal som föreslagits av
Miljövårdsberedningen presenteras nedan.
2.1 Användning av energi
Nyckeltalet skall belysa hur vi hushållar med
energin i samhället. Nyckeltalet beskrivs på två
sätt; dels som energieffektiviteten (energi-
användning i relation till BNP i 1991 års priser),
dels som den totala energianvändningen.
Utvecklingen
Sett över en längre tidsperiod har
energianvändningen blivit effektivare. Ökad total
energianvändning har dock ätit upp vinsten av
dessa effektiviseringar. I dag har vi större
bostäder och vi omger oss med fler elektriska
apparater.
Den totala energianvändningen har bara för-
ändrats marginellt under senare år och det går
inte att utläsa någon trend i utvecklingen.
Diagram 2.1a Energianvändning relaterad till BNP
Bakgrund
Samhällets användning av energi belastar miljön
på flera olika sätt. Förbränningen av till exempel
fossila bränslen leder bland annat till utsläpp av
försurande ämnen och ämnen som förvärrar
övergödning av mark och vatten samt koldioxid
som är den enskilt viktigaste orsaken till
klimatförändringarna.
Diagram 2.1b Energianvändning och BNP
Mål
Det finns inget kvantitativt mål från riksdagen
eller regeringen för nyckeltalet “Användning av
energi”. Men enligt regeringens övergripande
miljömål bör material och energi användas så
effektivt som möjligt (prop. 1997/98:145).
2.2 El för uppvärmning
Nyckeltalet skall belysa övergången från kärn-
kraftsproducerad el till elproduktion med för-
nybara energikällor. Nyckeltalet beskriver den
totala elanvändningen för uppvärmning av bo-
städer och lokaler.
Diagram 2.2 El för uppvärmning
Utvecklingen
Elanvändningen för uppvärmning av våra
bostäder och lokaler har ökat under de senaste
decennierna. Enstaka avvikelser från trenden
beror på temperaturväxlingar till följd av vädret,
till exempel en ovanligt kall eller ovanligt varm
vinter.
Bakgrund
Beroende på hur el genereras kan olika negativa
effekter i miljön uppkomma. En del av
elproduktionen används för uppvärmning. I dag
har nästan vart fjärde småhus direktverkande el
för sin uppvärmning. Om det inte behövdes så
mycket el för att värma våra hus under
vintermånaderna skulle kraftproduktionen
kunna minska betydligt, vilket skulle underlätta
den planerade kärnkraftsavvecklingen.
Mål
Det finns inget kvantitativt mål från riksdagen
eller regeringen för nyckeltalet “El för
uppvärmning”. Det energipolitiska program som
riksdagen beslutade om våren 1997 innehåller
emellertid åtgärder för att användningen av el ska
minska och för att en ökad utbyggnad skall ske
av el- och värmeproduktion från förnybara
energislag. Programmet har redovisats närmare i
budgetpropositionen för år 1998 (prop.
1997/98:1).
2.3 Utsläpp av koldioxid
Nyckeltalet skall belysa klimatpåverkan från de
svenska koldioxidutsläppen (exklusive utsläpp
från förbränning av biobränslen, eftersom dessa
bedöms som neutrala vad gäller utsläpp av
koldioxid). Nyckeltalet visar hur många ton
koldioxid som Sverige släpper ut till luften varje
år.
Diagram 2.3 Utsläpp av koldioxid*
*Diagrammet är baserat på uppgifter som skiljer sig något i förhållande till de
uppgifter Sverige lämnar till den internationella klimatkonventionen och som
ingår i Sveriges åtagande gentemot konventionen.
Utvecklingen
Utsläppen av koldioxid i Sverige har nästan
halverats sedan år 1970. Om man jämför de
svenska utsläppen av koldioxid per person eller i
relation till BNP har Sverige bland de lägsta
utsläppen inom OECD-länderna. Det beror
framför allt på att vår energiproduktion till stor
del baseras på vattenkraft, kärnkraft och
biobränsle. Utsläppen av koldioxid har dock ökat
under 1990-talet jämfört med 1980-talets nivåer.
Orsaken till ökningen är framför allt ökad
användning av fossila bränslen inom el- och
värmeproduktion samt ökade transporter.
Temperatur och nederbörd under året påver-
kar också energianvändningen och därmed även
koldioxidutsläppen. Den tydliga ökningen från
år 1995 till år 1996 kan delvis förklaras av en kall
vinter.
Bakgrund
Utsläpp av koldioxid bidrar till
klimatförändringar. För att minska utsläppen
krävs både energieffektiviseringar och övergång
från fossila bränslen till alternativa energikällor.
Mål
Inom ramen för FN:s ramkonvention för
klimatförändringar beslutades år 1997 att in-
dustriländerna skall reducera sina utsläpp av
klimatpåverkande gaser med 5,2 procent räknat
från 1990 års nivå. Målet skall vara nått till åren
2008-2012. EU har åtagit sig att gemensamt
minska utsläppen med åtta procent. Riksdagen
har tidigare beslutat att koldioxidutsläppen från
fossila bränslen år 2000 inte skall vara större än
de var år 1990 och att utsläppen därefter skall
minska (prop.1992/9:179, bet. 1992/93:JoU19,
rskr. 1991/92:361).
2.4 Bensenhalt i luft
Nyckeltalet skall belysa utsläppen av cancer-
framkallande ämnen och ger ett mått på luft-
kvaliteten. Bensenhalten beskrivs i mikrogram
per kubikmeter i tätortsluft.
Diagram 2.4 Bensenhalt, vinterhalvårsmedelvärde i olika
tätorter (variation mellan orter)
Utvecklingen
Bensenhalten i luft har minskat under 1990-talet.
Det beror främst på minskad bensenhalt i bensin
och på katalytisk avgasrening på bensindrivna
personbilar. Vintertid ligger dock nivån över
lågrisknivån i de flesta tätorter.
Bakgrund
Bensen är ett cancerframkallande ämne som
bland annat uppkommer vid förbränning.
Eftersom bensen finns i bensin är biltrafiken den
största utsläppskällan. Lokalt är även vedeldning
ett problem. Dagens utsläpp beräknas leda till
cirka 30 cancerfall varje år i Sverige.
Mål
Riksdagen har beslutat att utsläppen av
cancerframkallande ämnen i tätorter, däribland
bensen, skall halveras till år 2005 jämfört med år
1995 (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30,
rskr. 1990/91:338).
2.5 Utsläpp av försurande ämnen
Nyckeltalet skall belysa de svenska utsläppen av
försurande ämnen. Det beskriver hur många ton
svaveldioxid respektive kväveoxider som Sverige
släpper ut varje år.
Diagram 2.5 Utsläpp av försurande ämnen
Utvecklingen
Utsläppen av svaveldioxid har minskat med
drygt 80 procent och utsläppen av kväveoxider
med 15-25 procent mellan åren 1980 och 1995.
Minskningarna beror främst på bättre
reningsteknik, ökad energihushållning, minskat
svavelinnehåll i olja och övergång från olja till el.
En rad gamla industrianläggningar har också
lagts ner.
Bakgrund
Försurningen orsakas av utsläpp av svaveldioxid,
kväveföreningar och ammoniak som omvandlas i
luften till sura ämnen och faller ned över
områden som ofta ligger långt ifrån
utsläppsstället. Utsläppen kommer framför allt
från energiproduktionen, olika industrier, sjöfart
samt väg- och flygtrafik. Mellan 20 och 30
procent av det sura nedfallet i Sverige beror på
våra egna utsläpp. Resten kommer från andra
länder.
Mål
Målet för de svenska svavelutsläppen är en
minskning med 80 procent under perioden
1980-2000 (prop. 1990/91:90), vilket också har
uppnåtts. Regeringen har föreslagit ett mål som
innebär att utsläppen av kväveoxider från
transportsektorn skall minskas med 40 procent
till år 2005 jämfört med år 1995 (prop.
1997/98:56).
2.6 Miljöanpassade färdsätt
Nyckeltalet skall belysa medborgarnas om-
ställning till mer miljöanpassade färdsätt .
Nyckeltalet beskrivs på två sätt; dels som hur
stor del av färdsträckan till och från arbete och
skola som görs till fots, per cykel eller genom
kollektiva transportmedel som till exempel buss,
tunnelbana eller tåg, dels som antalet
fordonskilometer med bil per invånare och år.
Diagram 2.6a Andel av färdsträckan till och från arbete och
skola som företas till fots, per cykel eller kollektivt
Utvecklingen
Resvaneundersökningar gjordes under 1980-talet
men jämförbar statistik saknas för 1990-talet.
Under 1980-talet förändrades resvanorna bara
marginellt, och mindre än 20 procent av
resvägarna gjordes då på ett miljöanpassat sätt.
Diagram 2.6b Persontransporter i bil
När det gäller persontransporterna med bil
ökade de mellan år 1978 och år 1995, för att
sedan minska mellan 1995 och 1996.
Minskningen 1996 beror troligtvis på att
bensinskatten höjdes.
Bakgrund
Vägtrafiken är den största källan till
luftföroreningar och buller, särskilt i tätorterna.
Vid omställning till ett ekologiskt hållbart
samhälle är därför bilåkandet viktigt. Det krävs
både minskade utsläpp från bilarna och ett
minskat
bilåkande.
Mål
Det finns inget uttalat mål från riksdagen eller
regeringen för nyckeltalet “Miljöanpassade
färdsätt”. En koppling finns dock till de mål som
redovisas för nyckeltalen “Utsläpp av koldioxid”,
“Bensenhalt i luft” och “Utsläpp av försurande
ämnen”.
2.7 Antal miljöcertifierade företag
Nyckeltalet skall belysa näringslivets integrering
av miljöfrågor i verksamheten. Nyckeltalet anger
antalet företag som är certifierade enligt ISO
14001 eller EMAS.
Diagram 2.7 Antal miljöcertifierade företag
Utvecklingen
Det sker en stark ökning av antalet
miljöcertifierade företag, men hittills har endast
en liten andel av det totala antalet företag infört
miljöledningssystem. Användningen av
miljöledningssystem ger dock endast en
begränsad information om näringslivets totala
integrering av miljöfrågor. Företagen vidtar även
många andra åtgärder för att skydda miljön.
Bakgrund
Företagen måste ta ett stort ansvar för att
omställningen mot en ekologiskt hållbar
utveckling skall bli framgångsrik. Internationella
standardiseringsorganisationen, ISO, har tagit
fram systemet ISO 14001 och EU har utvecklat
miljöstyrningssystemet EMAS (Eco
Management and Audit Scheme). Syftet med
dessa system är att etablera arbetssystem och
rutiner för miljöarbetet. Att miljöanpassa
företagen handlar dock inte bara om att begränsa
den direkta påverkan på miljön, till exempel från
industriella utsläpp utan hela verksamheten
måste miljöanpassas.
Mål
Det finns inga mål från riksdagen och re-
geringen för nyckeltalet “Antal miljöcertifierade
företag”. Men miljöanpassning av den verk-
samhet som bedrivs på företagen knyter an till
samtliga av regeringens tre övergripande mål:
skyddet av miljön, effektiv resursanvändning och
hållbar försörjning (prop. 1997/98:145).
2.8 Avfall som deponeras
Nyckeltalet skall belysa hushållningen med ma-
teriella resurser i samhället. Nyckeltalet anger
mängden (ton/år) avfall som deponeras i Sverige.
Diagram 2.8 Deponerade mängder på avfallsupplag i
Sverige
Observera att detta inte är officiell svensk avfallsstatistik, för den ansvarar
Naturvårdsverket och SCB
Utvecklingen
I dag läggs mindre mängder avfall på deponier än
vad som gjordes för fyra år sedan. I dag återvinns
också mer ur avfall.
Bakgrund
Förnybara resurser bör användas men inte i
högre utsträckning än att naturen hinner förnya
dem. Ändliga resurser som grus, metaller, olja
och gas måste hushållas med, framför allt för att
användningen av dessa medför stora
miljöproblem. Avfallet bör i första hand
minimeras, därefter återanvändas,
materialåtervinnas, energiutvinnas genom
förbränning och i sista hand läggas på deponi.
Som en konsekvens av att mängden deponerat
avfall minskar, minskar också risken för läckage
till omgivningen.
Mål
Tre av regeringens förslag till miljökvalitetsmål
har särskild betydelse för avfallshanteringen.
Dessa mål är grundvatten av god kvalitet, god
bebyggd miljö samt giftfri miljö (prop.
1997/98:145). Regeringen har i renhåll-
ningsförordningen (1998:902) infört ett förbud
mot deponering av utsorterat brännbart avfall
från den 1 januari 2002 och av organiskt avfall
generellt från den 1 januari 2005, samt deklarerat
att en skatt skall införas på avfall som deponeras.
2.9 Tillförsel av fosfor och kväve till
haven
Nyckeltalet skall belysa problemet med över-
gödning i våra omgivande hav. Nyckeltalet be-
skrivs på två sätt; dels hur många ton fosfor och
dels hur många ton kväve som belastar våra
omgivande hav. De uppgifter om tillförsel av
fosfor och kväve som redovisas gäller
belastningen på havet från reningsverk och
industri samt från jordbruk.
Utvecklingen
Tillförseln av fosfor till haven minskade i slutet
av 1980-talet och i början av 1990-talet, men har
därefter ökat igen. Tillförseln av kväve till haven
ökade under första halvan av 1990-talet. De mål
som tidigare har beslutats har inte uppnåtts.
Bakgrund
Övergödning är ett resultat dels av fosfor som
läcker till vattendrag, dels av kväveutsläpp till luft
och vatten. Utsläppen kommer särskilt från
jordbruk, avloppsvatten samt från trafiken och
vållar syrebrist i framförallt vikar och skärgårdar.
Vid syrebrist flyr fisken och bottendjuren slås ut.
Mål
Regeringens förslag till mål är att vattenburna
utsläpp av kväve från mänsklig verksamhet till
havet söder om Ålands hav skall minska med 40
procent räknat från 1995 års nivå (prop.
1997/98:145). Helsingforskommissionens mål är
att närsaltsbelastningen skall minska med 50
procent i Östersjön.
Diagram 2.9a Den svenska belastningen av fosfor på
haven
Diagram 2.9b Den svenska belastningen av kväve på haven
2.10 Återföring av fosfor till odlingsmark
Nyckeltalet skall belysa hur vi hushållar med
ändliga och livsnödvändiga resurser som fosfor.
Nyckeltalet anger hur många ton fosfor som
återförs till jordbruket genom användning av
slam som gödsel. Det visar alltså hur mycket
slam som klarar de uppsatta riktvärdena och som
också faktiskt återförs till odlingsmark.
Diagram 2.10 Återföring av fosfor i slam till jordbruket
Utvecklingen
Mellan åren 1985 och 1991 minskade
återföringen av slam till odlingsmark, men sedan
1991 har återföringen ökat. År 1995 återfördes
cirka en tredjedel av allt producerat slam till
jordbruket. Resten hamnade på soptippen.
Bakgrund
Fosfor är livsnödvändigt för människor, växter
och djur. Ett sätt att förbättra fosforns kretslopp
är att återföra reningsverkens slam, där fosfor
ingår, till åkermark. Endast det slam som klarar
uppsatta riktvärden för tungmetaller och
organiska miljögifter får återföras till åkermark.
När fosfor återförs via slammet följer även andra
viktiga näringsämnen med.
Mål
Regeringen har föreslagit att slutna kretslopp bör
skapas mellan samhälle och jordbruk för närings-
och humusämnen, framför allt fosfor (prop.
1997/98:145).
2.11 Skyddad skog
Nyckeltalet skall belysa förutsättningarna att
främja den biologiska mångfalden. Nyckeltalet
visar dels andelen skyddad skog som andel av
produktiv skogsmark, dels andelen skyddad skog
som inte utgör fjällnära skog. Den skog som
avses är skyddad skog enligt naturvårdslagen, det
vill säga skog i nationalparker, naturreservat och
domänreservat.
Diagram 2.11 Skyddad skog (andel av produktiv
skogsmark)
Utvecklingen
Mellan åren 1990 och 1996 ökade andelen
skyddad skog med 1,2 procentenheter. Nästan
80 procent av den skyddade skogen finns i det
fjällnära området. Det framtida skyddet bör
bland annat prioritera skogar utanför
fjällområdet.
Bakgrund
Skogsmark med särskilda biologiska värden
måste skyddas bland annat för att bevara det
stora antalet växt- och djurarter som finns där.
Skogsavverkning och ensidig plantering av
barrträd påverkar starkt antalet växt- och
djurarter i skogen. Det är viktigt med
miljöhänsyn inom skogsbruket.
Mål
Regeringen har föreslagit att ytterligare cirka
250 000 hektar skogsmark bör skyddas som
naturreservat och cirka 25 000 hektar som
biotopskyddsobjekt (prop. 1997/98:145). Om
målet uppnås ökar andelen skyddad skog till
knappt fem procent.
3 Remissinstansernas synpunkter
De flesta remissinstanser är positiva till att ett
system med gröna nyckeltal utvecklas. De flesta
anser även att nyckeltalen bör kunna förändras
när så är motiverat.
Användning av energi
Flertalet remissinstanser är positiva till
nyckeltalet. Några vill komplettera med ”andelen
icke förnyelsebar energi”. Flera remissinstanser
anser att energianvändning i relation till BNP
säger ganska lite om hur energieffektiviteten
utvecklas i olika sektorer eller för olika
energitjänster. Som grovt nyckeltal över
utvecklingen kan det dock användas och används
också för internationella jämförelser och
trendanalyser.
El för uppvärmning
Majoriteten av remissinstanserna stöder
nyckeltalet, nio är kritiska och två avstyrker.
Lunds Tekniska Högskola påpekar att
direktverkande elvärme endast utgör en typ av
elanvändning. Elanvändningen kan sänkas
genom effektivisering eller substitution inom
andra användningsområden. Där det är mest
lönsamt att effektivisera eller ersätta
elanvändningen bör det göras först.
Utsläpp av koldioxid
En majoritet av remissinstanserna anser att
nyckeltalet är relevant och att det behövs för vårt
internationella deltagande i klimatarbetet.
Bensenhalt i luft
Flera remissinstanser stöder detta nyckeltal.
Naturvårdsverket varnar för att detta nyckeltal
kan vara missvisande. En övergång från
bensindrivna till dieseldrivna fordon skulle sänka
bensenhalten men inte nödvändigtvis förbättra
hälsoläget.
Utsläpp av försurande ämnen
Flera remissinstanser stöder detta nyckeltal.
Göteborgs kommun påpekar att den första delen
av det tidigare förslaget till nyckeltal (se SOU
1998:15) har tagits bort. Den avsåg andelen mark
där nedfallet inte överskrider den kritiska
belastningsnivån. Avsteget från denna del av
förslaget är beklaglig eftersom nyckeltalet i den
tidigare utformningen utgjorde en indikator på
EU:s försurningsstrategi.
Miljöanpassade färdsätt
En majoritet av remissinstanserna anser att
nyckeltalet är relevant, men påpekar att det inte
ger någon bra bild av i vilken utsträckning
hållbarheten i transportsystemet ökar. Den
större delen av det privata trafikarbetet
utelämnas och nyttotrafiken berörs inte alls.
Antal miljöcertifierade företag
Detta nyckeltal tillhör ett av de mest kritiserade
och flera remissinstanser önskar
kompletteringar. Karlskrona kommun framför
att miljöbelastningen från industrin har minskat
väsentligt genom det framgångsrika arbete som
bedrivits vid många företag de senaste 15 åren.
Det blir alltmer accepterat att det numera är
produkter, livsstil och konsumtionsmönster och
inte produktionsprocesser, som utgör den
största miljöbelastningen. Att mot denna
bakgrund använda miljöcertifiering av
produktion som ett nyckeltal ger en skev bild av
miljöarbetet.
Avfall som deponeras
Flera remissinstanser anser att nyckeltalet är
välgrundat. Somliga anser dock att det även bör
inkludera återanvändning och återvinning samt
uttrycka vilken typ av avfall som avses.
Tillförsel av kväve och fosfor till haven
En majoritet av remissinstanserna anser att detta
nyckeltal är bra.
Återföring av fosfor till odlingsmark
Flera remissinstanser påpekar att det även finns
andra metoder att återvinna fosfor ur slam.
Risken är att en gynnsam utveckling för dessa
metoder skulle kunna innebära att fosfor
återutnyttjas alltmer samtidigt som det
föreslagna nyckeltalet pekar i ogynnsam
riktning. I dag förs till exempel mer slam till
grönområden än till jordbruket, och detta
redovisas inte i nyckel-talet.
Skyddad skog
En majoritet av de remissinstanser som har
synpunkter på detta nyckeltal, anser att det bör
kompletteras eller ersättas med bättre nyckeltal
för biologisk mångfald. Mycket av arbetet med
att säkerställa den biologiska mångfalden sker i
skogar utan formellt skydd. För att belysa
förutsättningarna för den biologiska mångfalden
är det således angeläget att beskriva det
naturvårdsarbete som ingår som en integrerad
del i skogsbruket. Utöver reservatavsättningar
måste därför nyckeltalet spegla såväl arealer som
frivilligt undantas från brukande som den
naturvårdshänsyn som tas i den löpande
verksamheten.
4 Skälen för regeringens bedömning
De gröna nyckeltalen skall vara en hjälp i arbetet
att förverkliga regeringens övergripande mål för
det miljöpolitiska arbetet att till nästa generation
kunna lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen i Sverige är lösta. Nyckeltalen
skall ses som ett komplement till det
indikatorsystem som föreslagits av
Naturvårdsverket för att följa upp de av
regeringen föreslagna miljökvalitetsmålen
(deFacto;98 – Uppföljning av föreslagna
nationella miljökvalitetsmål).
Regeringen anser att flera av Miljövårdsbered-
ningens förslag till gröna nyckeltal behöver
konkretiseras, och nyckeltalens relation till
miljömålen göras tydligare. Dessutom krävs en
utförlig analys av hur nyckeltalen skall tolkas och
vilka effekter dessa kan väntas få som vägledning
för miljöpolitiken och för andra politikområden.
Vidare bör nyckeltalen struktureras så att det
tydligt framgår vilken typ av samhällsutveckling
de avser att beskriva (samhällsrelaterade eller
miljörelaterade nyckeltal). Regeringens
bedömning stöds av flera remissinstanser.
Regeringen anser att de föreslagna elva nyck-
eltalen bör kunna ge en första uppfattning om
huruvida utvecklingen går åt rätt håll och i rätt
takt, trots att de inte täcker in alla miljöaspekter.
Utvecklingen av nyckeltal är en kontinuerlig
process där nyckeltalen måste anpassas efter de
mål de avser följa och samhällsutvecklingen i
övrigt. Regeringen kommer därför att fortsätta
arbetet med att vidareutveckla nyckeltalen samt
analysera hur dessa knyter an till de nationella
miljökvalitetsmålen, det internationella arbetet
samt målet om en hållbar samhällsutveckling.
Regeringen kommer i samband med detta
arbete också att överväga att ge berörda
myndigheter i uppdrag att utveckla metoder för
att
prognostisera nyckeltal.
Parallellt med arbetet att vidareutveckla nyck-
eltalen avser regeringen att regelbundet pre-
sentera gröna nyckeltal för riksdagen. På så sätt
tillgodoses en balans mellan behovet av aktuell
information och kontinuerlig utveckling av
nyckeltalen.
Observera att nyckeltalet inte belyser ett miljöanpassat färdsätt som en
energisnål bil utgör eller en bil som drivs med alternativa drivmedel.
Cirka 50 remissinstanser har inkommit med synpunkter på
Miljövårdsberedningens betänkande (SOU 1998:170), bland annat
Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Lunds Tekniska Högskola,
Uppsala universitet, Umeå universitet, Folkhälsoinstitutet, Sveriges
lantbruksuniversitet, Svenska kommunförbundet, SIS Miljömärkning,
Skogsindustrierna, Socialstyrelsen, Svensk industriförening,
Miljöförbundet Jordens Vänner.
PROP. 1998/99:100 BILAGA 5
PROP. 1998/99:100 BILAGA 5
2
13