Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 592 av 7149 träffar
Propositionsnummer · 2021/22:31 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om hållbart företagande och styrning av de statligt ägda bolagen Skr. 2021/22:31
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Skr. 31
Regeringens skrivelse 2021/22:31 Riksrevisionens rapport om hållbart företagande och styrning av de statligt ägda bolagen Skr. 2021/22:31 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 15 oktober 2021 Stefan Löfven Ibrahim Baylan (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning mot hållbart företagande i de statligt ägda bolagen har lett till att ambitionerna som regeringen uttrycker i statens ägarpolicy uppnåtts och hur de omsätts i praktiken. Riksrevisionens bedömning är att det är tydligt att staten strävar efter att vara en aktiv och professionell ägare på området hållbart företagande. Riksrevisionen har gjort iakttagelser och lämnat rekommendationer till regeringen att följa upp de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande mer systematiskt, att förtydliga informationen till bolagen om vilka internationella riktlinjer som de ska beakta och vad riktlinjerna innebär, att utveckla informationen till riksdagen samt att överväga att införa ytterligare krav på bolagens hållbarhetsredovisning. Regeringen välkomnar granskningen och konstaterar att även om den befintliga modellen för bolagsstyrning fungerar väl finns det åtgärder att vidta inom ramen för den befintliga styrningen i linje med regeringens ambition att ständigt förbättra styrningen inom hållbart företagande. Regeringen avser bl.a. att utveckla analysen av bolagens strategiska mål för hållbart värdeskapande samt fortsätta att utveckla rapporteringen till riksdagen om hur arbetet med hållbart företagande har utvecklats och genomförts. Regeringen kommer även att fortsätta följa utvecklingen av hållbarhetsrapportering och kontinuerligt utvärdera de krav ägaren ställer i förhållande till de regleringsförändringar som genomförs. I övrigt avser regeringen att även fortsättningsvis kontinuerligt utvärdera och förbättra de krav, verktyg och processer som används inom styrningen på området hållbart företagande. Genom denna skrivelse anser regeringen att frågan är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Mer systematisk uppföljning 3 2.2 Förtydliga tillämpliga internationella riktlinjer 4 2.3 Utveckla informationen till riksdagen 4 2.4 Överväg ytterligare krav på utvärdering och kontroll av bolagens hållbarhetsredovisningar 5 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 5 3.1 Mer systematisk uppföljning 5 3.2 Förtydliga tillämpliga internationella riktlinjer 8 3.3 Utveckla informationen till riksdagen 9 3.4 Överväg ytterligare krav på utvärdering och kontroll av bolagens hållbarhetsredovisningar 9 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 10 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Hållbart företagande - regeringens styrning av de statligt ägda bolagen (RiR 2021:10) 12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 oktober 2021 67 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har i sin rapport Hållbart företagande - regeringens styrning av de statligt ägda bolagen (RiR 2021:10), se bilagan, granskat om regeringens styrning mot hållbart företagande i de statligt ägda bolagen har lett till att ambitionerna som regeringen uttrycker i statens ägarpolicy uppnåtts och hur de omsätts i praktiken. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 22 april 2021. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning mot hållbart företagande i de statligt ägda bolagen har lett till att ambitionerna som regeringen uttrycker i statens ägarpolicy uppnåtts och hur de omsätts i praktiken. Den övergripande revisionsfrågan besvaras genom följande delfrågor: 1 Ger regeringen genom sin styrning verkningsfulla incitament för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande? 2 Är regeringens uppföljning av de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande tillräcklig i förhållande till ambitionerna inom området? 3 Informerar regeringen riksdagen om de statligt ägda bolagens resultat inom hållbart företagande och om det underlag som informationen bygger på? Riksrevisionen ser att det finns utvecklingsområden och har lämnat rekommendationer till regeringen i de avseenden som redovisas under rubrikerna 2.1-2.4. 2.1 Mer systematisk uppföljning Riksrevisionen konstaterar att granskningen visar att det är tydligt att staten strävar efter att vara en aktiv och professionell ägare på området hållbart företagande. Det kommer till uttryck t.ex. i statens ägarpolicy och i genomförande av analyser och uppföljningar. Riksrevisionen anser dock att de ambitioner regeringen ger uttryck för i mindre grad och mer vagt handlar om konkreta resultat i de statligt ägda bolagens verksamheter. Riksrevisionen menar att fokus i stället ligger mer på processer för styrning och uppföljning av bolagens arbete. Riksrevisionen konstaterar att regeringens uppföljning av de statligt ägda bolagens insatser spelar en viktig roll som underlag för att identifiera utvecklingsområden i bolagens arbete med hållbart företagande som regeringens styrning behöver hantera. Riksrevisionen konstaterar vidare att regeringen följer upp de statligt ägda bolagens arbete på ett flertal sätt. Riksrevisionen bedömer att vissa uppföljningar, som ägardialoger och hållbarhetsanalyser, behöver genomföras mer regelbundet och systematiskt och att det finns vissa utmaningar med att samla in data från bolagen, särskilt på miljöområdet. Riksrevisionen menar att den uppföljning Riksrevisionen gjort av de statligt ägda bolagens strategiska hållbarhetsmål visar att målen övergripande ligger i linje med regeringens styrning. Riksrevisionen konstaterar samtidigt att det finns exempel på strategiska hållbarhetsmål som kan behöva ses över, men även på mål som kan tjäna som goda exempel värda att sprida. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att genomföra uppföljningen av de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande mer systematiskt och återkommande. 2.2 Förtydliga tillämpliga internationella riktlinjer Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning avseende de internationella riktlinjer som de statligt ägda bolagen ska beakta behöver förtydligas för att ge bolagen starkare incitament att nyttja dem i arbetet med hållbart företagande. Riksrevisionen konstaterar att dessa riktlinjer tas upp i statens ägarpolicy som är ett av regeringens främsta verktyg för att styra de statligt ägda bolagen men menar att ägarpolicyn är tolkningsbar och hur bolagen agerar i enlighet med den kan därför variera. Riksrevisionen rekommenderar därför att regeringen förtydligar informationen till de statligt ägda bolagen så att det blir tydligt för dem vilka internationella riktlinjer som de ska beakta och vad riktlinjerna innebär. 2.3 Utveckla informationen till riksdagen Riksrevisionens bedömer i sin granskning att regeringens information till riksdagen inte helt återger det faktiska genomförandet av styrningen av de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande och dess resultat. Samtidigt konstaterar Riksrevisionen att regeringens årliga skrivelse till riksdagen med en redogörelse för företag med statligt ägande (t.ex. skr. 2020/21:140 som är den senaste), innehåller många väsentliga delar, men att det utifrån skrivelsen är svårt att få en samlad bild av utvecklingen i de statligt ägda bolagen med avseende på social och miljömässig utveckling. Riksrevisionen konstaterar vidare att de statligt ägda bolagens rapportering, och inte minst deras hållbarhetsredovisning, är ett viktigt underlag till regeringens information till riksdagen. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att utveckla informationen till riksdagen så att den inkluderar upplysningar om hur styrningen genomförts och hur långt regeringen kommit med att balansera en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling i statens bolagsägande. 2.4 Överväg ytterligare krav på utvärdering och kontroll av bolagens hållbarhetsredovisningar Riksrevisionen konstaterar att generella krav för utvärdering och kontroll av både privata och statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar är tydligt lägre än kraven på den finansiella redovisningen. Riksrevisionen noterar att det i statens ägarpolicy och principer för statligt ägda bolag, ställs krav på att alla statligt ägda bolag ska upprätta och offentliggöra en kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt internationell standard samt en hållbarhetsrapport enligt reglerna i årsredovisningslagen (1995:1554). Riksrevisionen konstaterar vidare att även om regeringens krav på hållbarhetsredovisning går utöver kraven i årsredovisningslagen så kan regeringen som ägare ställa högre krav på de statligt ägda bolagen så att hållbarhetsredovisningen blir mer likvärdigt behandlad den finansiella redovisningen. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att överväga att införa krav på utvärdering och kontroll av de statligt ägda bolagens hållbarhetsredovisning så att den behandlas mer likvärdigt den finansiella redovisningen. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 3.1 Mer systematisk uppföljning I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I den senaste versionen, som beslutades av regeringen 2020, ingår regeringens principer för bolagsstyrning, principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare och principer för extern rapportering. Ägarpolicyn beslutades från 2017 till och med 2019 vid årsstämman i de statligt helägda bolagen. Sedan årsstämman 2020 beslutas i stället de tre ovannämnda principerna, som ingår i ägarpolicyn, vid årsstämman vilket innebär att principerna bolagsrättsligt utgör en bindande instruktion (ägaranvisning) till bolagets styrelse. Bolagens arbete med hållbart företagande ska innefatta policybeslut på styrelsenivå, ändamålsenliga processer för att identifiera, hantera och följa upp relevanta områden och mål, inklusive efterlevnaden av de arbetsrättsliga krav som ska ställas på leverantörer, samt transparent rapportering av arbete och åtgärder med fokus på väsentlighet. För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi och affärsutveckling har regeringen genom statens ägarpolicy uppdragit åt bolagsstyrelserna att utifrån kriterier i statens ägarpolicy fastställa bolagsspecifika strategiska mål för ett hållbart värdeskapande. Målen är en central del av dialogen mellan ägaren och bolagen och är därför en obligatorisk del av uppföljningen vid de regelbundna ägarmötena, s.k. ägardialog, då politisk ledning träffar styrelseordföranden och ledningen i bolagen. Vid dialogen följs bolagens prestation upp i förhållande till fastställda mål liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Vid ägardialogen diskuteras även frågor av väsentlig karaktär som är aktuella för bolagets verksamhet. Regeringskansliet gör bolagsspecifika hållbarhetsanalyser för att utvärdera bolagens arbete med hållbart företagande. Hållbarhetsanalysen resulterar i ett antal rekommendationer till bolaget och utgår från en bred omvärldsanalys som beaktar globala trender, risker samt möjligheter kopplade till den värdekedja som bolaget verkar i. Utöver att bidra med kunskap till ägaren har resultatet från hållbarhetsanalysen fler användningsområden. Det ligger till grund för dels det aktiva ägandet i form av styrelsenomineringsprocessen, dels dialogen mellan ägaren och bolaget vilket ger förutsättningar för en långsiktig och konsekvent styrning av bolagen. Hållbarhetsanalysen är också en viktig del i processen att ta fram ekonomiska mål och uppdragsmål eftersom den minskar risken för målkonflikter. Regeringskansliet genomför även portföljövergripande tematiska analyser. Sådana har bland annat genomförts för klimatområdet och bolagens arbete med mänskliga rättigheter. Klimatanalysen visade bl.a. att bolag med mål godkända av Science Based Targets initiative (SBTi) omfattade mer än 80 procent av portföljens direkta utsläpp (år 2019). Ett sådant åtagande innebär att målen för växthusgasutsläpp är vetenskapligt förankrade för att begränsa den globala uppvärmningen. Regeringskansliet anordnar regelbundet för bolagen i den statliga bolagsportföljen kompetenshöjande aktiviteter genom nätverksträffar och workshoppar på olika teman. I dessa aktiviteter deltar ofta externa aktörer med expertkunskaper på temat för aktiviteten. Exempel på teman under de senaste åren är bland annat EU:s taxonomi, barnrättsprinciperna för företag, mänskliga rättigheter, de globala målen för hållbar utveckling, klimat, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, integrerad rapportering, mångfald och en hållbar leverantörskedja. Den politiska ledningen i Näringsdepartementet har även genomfört tematiska möten med bolagens styrelseordförande inom området hållbart företagande. Bolag med statligt ägande är även ålagda samma externa finansiella rapporteringskrav som bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Genom de tidigare nämnda principerna för extern rapportering fastställer regeringen sina krav på de statligt ägda bolagens rapportering och redovisning inom hållbart företagande. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ansvarar för att bolagen utvecklar och presenterar en hållbarhetsredovisning som tillsammans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat underlag för utvärdering och uppföljning. Hållbarhetsredovisningen ska upprättas enligt GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer (GRI Standards) eller annat internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning och offentliggöras på respektive bolags webbplats i samband med offentliggörandet av bolagets årsredovisning. Regeringens krav vad gäller hållbarhetsredovisning går längre än de som i dag följer av lagstiftningen såsom till exempel kravet att alla statligt ägda bolag oavsett storlek ska lämna en hållbarhetsrapport, att en hållbarhetsredovisning ska upprättas enligt ett internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning, kravet på oberoende revisorsgranskning samt att bolagen ska redogöra för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. Det är regeringens bedömning att den nuvarande modellen med en ägarpolicy som innehåller krav och förväntningar på bolagen tillsammans med uppföljning genom bl.a. kontinuerliga ägardialoger och analyser fungerar väl men kan utvecklas ytterligare för att identifiera och följa upp utvecklingsområden med bolagen. Ägardialogen som äger rum mellan politisk ledning och representanter för bolagen är en central del i styrningen av bolagen med statligt ägande. Ägardialoger genomförs med olika frekvens utifrån föreliggande behov för de olika bolagen, bland annat med utgångspunkt från bolagens storlek och väsentliga frågeställningar som kräver dialog med ägaren. Hållbart företagande är en central del av ägardialogerna, där både de strategiska målen för hållbart värdeskapande och uppföljning av hållbarhetsanalyser ingår i ägarens uppföljning. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att ägardialoger undantagsvis har skett mer sällan med några bolag under vissa tidsperioder men regeringen bedömer att dialoger i huvudsak har genomförts enligt vid tiden föreliggande behov. Regeringen instämmer även i Riksrevisionens bedömning att regeringens uppföljande analyser har ett visst utvecklingsutrymme. Regeringen arbetar redan i dag kontinuerligt för att utveckla alla processer och verktyg för en aktiv och professionell bolagsstyrning och avser att fortsätta detta arbete, vilket närmare presenteras i avsnitt 4 nedan. Regeringen gör dock delvis en annan bedömning än Riksrevisionen i fråga om hållbarhetsanalyserna. Den absoluta majoriteten av bolagen har varit föremål för en hållbarhetsanlys och dit hör framför allt bolag med större verksamhet och komplexitet samt bolagen där projekt genomförts för att fastställa ekonomiska mål och uppdragsmål. Hållbarhetsanalysen ingår som en del i den process som genomförs för att sätta ekonomiska mål och i förekommande fall uppdragsmål. En rad hållbarhetsanalyser har även genomförts som fristående processer då det utifrån bolagets verksamhet bedömts viktigt att en sådan genomförts. Regeringen anser att det sätt som hållbarhetsanalyserna genomförts hittills varit en effektiv metod för att utveckla bolagens arbete med hållbart företagande samt ett viktigt underlag för det aktiva ägandet och en långsiktig och konsekvent styrning av enskilda bolag. Alla hållbarhetsanalyser, som även innehåller rekommendationer till bolagens styrelser, som hittills genomförts har föredragits och diskuterats vid bolagens styrelsemöten då även bolagets verkställande direktör deltar. Hållbarhetsanalyserna och deras rekommendationer följs även upp vid de ägardialoger som genomförs mellan politisk ledning och bolaget. Regeringen håller med Riksrevisionen om att flera bolag har strategiska mål för ett hållbart värdeskapande som kan tjäna som goda exempel för andra bolag, men är av åsikten att det i nuläget kan anses som en tillräcklig åtgärd att alla mål återges i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med en redogörelse för företag med statligt ägande samt genom bolagens egna hållbarhetsredovisningar och andra kommunikationskanaler. Regeringen anser det inte heller lämpligt att ägaren skulle framhålla vissa mål framför andra då det är ett ansvar för bolagens styrelser att utifrån det enskilda bolagets situation och förutsättningar fastställa sådana mål. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelse att ytterligare översyn av bolagens mål kan göras. Regeringen anser dock att åtgärder inom detta område kan göras inom ramen för de befintliga processerna för statens ägarstyrning såsom till exempel hållbarhetsanalyser och ägardialoger. Att notera i sammanhanget är att de strategiska målen sedan länge är en obligatorisk agendapunkt på de ägardialoger som genomförs. Regeringen kan även konstatera att en rad bolag över tid har reviderat sina mål vilket tyder på en utveckling i detta hänseende. 3.2 Förtydliga tillämpliga internationella riktlinjer Regeringen instämmer i att de internationella riktlinjerna innehåller en viss komplexitet men delar inte Riksrevisionens bedömning att regeringen inte varit tillräckligt tydlig avseende vilka riktlinjer bolagen ska beakta och att regeringen även bör informera om vad de innebär. Som även Riksrevisionen konstaterar så avhandlas för bolagen utpekade internationella riktlinjer i kapitel 5 i Principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande, som är en del av statens ägarpolicy. Där framgår bland annat följande: Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljö- och klimathänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption och affärsetik. Regeringen har identifierat följande internationella principer och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande: * de tio principerna i FN:s Global Compact * FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter * OECD:s riktlinjer för multinationella företag. De globala målen för hållbar utveckling samt det så kallade Parisavtalet är andra internationella instrument som särskilt lyfts fram i statens ägarpolicy. De riktlinjer och internationella instrument som särskilt lyfts fram i ägarpolicyn är grundläggande för ett arbete med hållbart företagande. Förvaltningsorganisationen genomför årligen en insamling av information om bolagens arbete med internationella riktlinjer, och bolagens arbete med riktlinjerna följs vid behov upp vid ägardialoger och genom hållbarhetsanalyser. Sammanfattningsvis är det regeringens bedömning att det inte finns något behov av ytterligare ägarstyrning i form av förtydliganden om vilka riktlinjer bolagen ska beakta eller särskild information om vad riktlinjerna innebär. Det framgår tydligt av statens ägarpolicy vilka riktlinjer som särskilt ska beaktas av bolag med statligt ägande och därutöver är det varje bolags ansvar att bedöma och säkerställa den kompetens som krävs för att hantera de krav som ägaren ställer inom området hållbart företagande. Förvaltningsorganisationen genomför som en del av sin verksamhet vissa aktiviteter för att höja kompetensen och öka kunskapsutbytet mellan bolagen inom områden som bedömts särskilt aktuella vid en given tid men regeringen ser i nuläget ingen anledning till en specifik sådan åtgärd för internationella riktlinjer. Exempel på teman för sådana aktiviteter framgår under 3.1. Behov av kompetenshöjande åtgärder analyseras löpande inom ramen för bolagsstyrningen där hänsyn bland annat tas till utveckling och nya initiativ kopplade till hållbart företagande, och där det bedöms att förvaltningsorganisationen har en särskild roll att spela. 3.3 Utveckla informationen till riksdagen Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendation att informationen till riksdagen kan utvecklas inom området hållbart företagande. Regeringen ser att en sådan utveckling bland annat kan innehålla en utökad redogörelse av arbetet med hållbart företagande samt redovisning av ytterligare datapunkter. Enligt riksdagens beslut lämnar regeringen en årlig redogörelse för företag med statligt ägande. Vidare ger Regeringskansliet årligen ut två delårsrapporter för bolag med statligt ägande. Rapporteringen syftar till att öka genomlysningen och utvärderingen av det statliga ägandet, samt ge en samlad bild av bolagsförvaltningen under det gångna året. Regeringens uppfattning är att regeringens redovisningsskyldighet i förhållande till riksdagen med avseende på förvaltningen av aktierna i bolagen med statligt ägande därmed uppfylls redan i dag, men ser positivt på att utveckla informationsgivningen till riksdagen ytterligare. Den årliga skrivelsen är dock inte den enda möjligheten för riksdagens ledamöter att ta del av information om bolagsstyrningen och bolagens arbete med hållbart företagande. Riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolagsstämman i de bolag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. I likhet med Riksrevisionen konstaterar regeringen att även bolagens rapportering, och inte minst den obligatoriska hållbarhetsredovisningen, är ett viktigt underlag till regeringens information till riksdagen. I dessa rapporter redovisar bolagen det arbete som genomförts inom bland annat området hållbart företagande och det är därmed en av de viktigaste källorna för att kunna bedöma hur regeringens krav omsatts i praktiken i bolagens verksamhet. 3.4 Överväg ytterligare krav på utvärdering och kontroll av bolagens hållbarhetsredovisningar En viktig utgångspunkt är att bolag med statligt ägande är ålagda samma externa finansiella rapporteringskrav som bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Regeringen instämmer i att hållbarhetsrelaterade data i likhet med finansiella data är viktiga för att kunna bedöma ett bolags förmåga till ett långsiktigt hållbart värdeskapande. Regeringen kan också konstatera att det finns en rad initiativ på området och regeringen följer utvecklingen och utvärderar kontinuerligt de krav ägaren ställer i förhållande till de regleringsförändringar som genomförs nationellt och internationellt avseende hållbarhetsredovisning. Regeringen avser att fortsätta följa denna utveckling noga men har inte för avsikt att redan i nuläget införa ytterligare krav på utvärdering och kontroll av de statligt ägda bolagens hållbarhetsredovisning så att den behandlas mer likvärdigt den finansiella redovisningen. Regeringen kan i sammanhanget, i likhet med Riksrevisionen, konstatera att de transparenskrav staten som ägare ställer på bolag med statligt ägande genom principerna för extern rapportering vad gäller hållbarhetsredovisning går längre än de som i dag följer av lagstiftning, såsom t.ex. kravet att alla statligt ägda bolag oavsett storlek ska lämna en hållbarhetsrapport, att en hållbarhetsredovisning ska upprättas enligt ett internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning, kravet på oberoende granskning och bestyrkande av den revisor som utsetts till bolagets revisor av bolagsstämman samt att bolagen ska redogöra för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. Att alla bolag med statligt ägande, oavsett storlek, vid upprättande av hållbarhetsredovisningen ska följa de regler om hållbarhetsrapport i årsredovisningslagen som gäller för större företag innebär bl.a. att hållbarhetsredovisningen ska innehålla de upplysningar som behövs för förståelsen av bolagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ansvarar för att bolagen utvecklar och presenterar en hållbarhetsredovisning som tillsammans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat underlag för utvärdering och uppföljning. Hållbarhetsredovisningarna finns tillgängliga på bolagens webbplatser. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar riksrevisionens granskning. Hållbart företagande är en central del i statens ägarstyrning. Utgångspunkten är att bolagen med statligt ägande genom sin verksamhet ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Därför kommer regeringen fortsätta att arbeta med ständiga förbättringar i styrningen på detta område. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. I syfte att främja ett långsiktigt hållbart värdeskapande i bolagen med statligt ägande integreras hållbart företagande i bolagsstyrningen. Det innebär att bolagen ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. I syfte att säkerställa och kontinuerligt utveckla den aktiva och professionella förvaltningen av statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande har regeringen låtit Regeringskansliet utveckla ett antal verktyg och processer för sitt arbete, vilka regeringen avser att även fortsättningsvis kontinuerligt utvärdera och förbättra. Regeringen avser bland annat att utveckla analysen av bolagens strategiska mål för hållbart värdeskapande i förhållande till de krav som framgår av statens ägarpolicy. Regeringskansliet har upphandlat och infört ett system för datainsamling från bolagen med en särskild modul för hållbarhetsdata som möjliggör redovisning av ytterligare information och nyckeltal som kan följas över tid. Denna information kommer även att användas för att utveckla såväl rapporteringen till riksdagen som att utveckla bolagsstyrningen inklusive uppföljning. Regeringen avser att fortsätta utveckla sin rapportering till riksdagen om hur arbetet med hållbart företagande har utvecklats och genomförts genom en utförlig och balanserad redovisning av olika områden som ingår inom området hållbart företagande, främst inom ramen för sin ovannämnda årliga skrivelse till riksdagen. Även andra aspekter av rapporteringen kommer att utvecklas både när det gäller omfattningen av rapporteringen och information om vilka processer som genomförts, såsom exempelvis antalet hållbarhetsanalyser som genomförts under året. Regeringen avser också att framöver årligen redovisa med vilka bolag som ägardialoger har genomförts för att öka transparensen och ytterligare stärka det systematiska genomförandet. Regeringen kan konstatera att det pågår en rad initiativ hos internationella organisationer som syftar till att utveckla bolags hållbarhetsrapportering. Regeringen avser att fortsätta följa utvecklingen inom området och utvärderar kontinuerligt de krav staten som ägare ställer på bolag med statligt ägande i förhållande till de regleringsförändringar som genomförs inom exempelvis hållbarhetsrapportering. Genom denna skrivelse anser regeringen att frågan är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Hållbart företagande - regeringens styrning av de statligt ägda bolagen (RiR 2021:10) Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Baylan, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Micko, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Baylan Regeringen beslutar skrivelse 2021/22:31 Riksrevisionens rapport om hållbart företagande och styrning av de statligt ägda bolagen