Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2021/22:86 Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2021/22:86 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 januari 2022 Anna Ekström Max Elger (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. I propositionen lämnas förslag till tillfällig lagstiftning som innebär att anställda vid sjukfrånvaro inte ska behöva styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg. Propositionen innehåller även förslag till ändringar i statens budget för 2022. Bland annat föreslås ökade anslag för arbete med vaccinering, testning och smittspårning samt fortsatt utveckling av covidbevis. Vidare föreslås ökade anslag för ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader. Propositionen innehåller även förslag om utökningar av det ordinarie omställningsstödet för företag, av omsättningsstöden till enskilda näringsidkare och handelsbolag samt av evenemangsstödet. Vidare föreslås medel för stöd till kultur och idrott samt för tillfälligt slopat fribelopp för att få studiemedel. Ett bemyndigande begärs också om att få skänka överskott av skyddsutrustning. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagförslag 5 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön 6 3 Ärendet och dess beredning 7 3.1 Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid 7 3.2 Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden 8 4 Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden 8 4.1 Gällande regler 8 4.1.1 Krav på läkarintyg under sjuklöneperioden 8 4.1.2 Krav på läkarintyg enligt socialförsäkringsbalken 9 4.1.3 En förlängning av den läkarintygsfria tiden under sjuklöneperioden i syfte att begränsa smittspridningen och belastningen i hälso- och sjukvården 9 4.2 Undantag från krav på läkarintyg 9 4.3 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 11 4.4 Konsekvenser 12 5 Författningskommentar 14 5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön 14 5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön 14 6 Ändringar i statens budget för 2022 15 6.1 Ändringar av statens utgifter 15 6.2 Konsekvenser för statens budget 27 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden 29 Bilaga 2 Lagförslag i promemorian Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden 30 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden 32 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 januari 2022 33 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön (avsnitt 2.1 och 4.2). 2. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön (avsnitt 2.2 och 4.2). 3. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 besluta om att till andra stater eller internationella organisationer skänka överskott av skyddsutrustning, som inte behövs för att säkerställa det nationella behovet och som inte kan avräknas som bistånd (avsnitt 6.1). 4. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1. Riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till sex dagar. Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2022 Tusental kronor Utgifts- område Anslags- nummer Beslutad ram/anvisat anslag Förändring av ram/ anslag Ny ram/Ny anslagsnivå 1 Rikets styrelse 17 238 338 185 000 17 423 338 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 493 121 185 000 3 678 121 3 Skatt, tull och exekution 12 829 734 20 000 12 849 734 1:1 Skatteverket 8 202 898 20 000 8 222 898 6 Försvar och samhällets krisberedskap 76 570 799 20 000 76 590 799 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 428 916 20 000 1 448 916 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 113 308 613 6 153 000 119 461 613 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 25 368 886 6 049 000 31 417 886 2:1 Folkhälsomyndigheten 511 173 104 000 615 173 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 428 457 8 775 000 106 203 457 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 41 005 070 1 600 000 42 605 070 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 282 000 7 125 000 7 407 000 2:1 Försäkringskassan 9 231 366 50 000 9 281 366 15 Studiestöd 27 801 485 100 000 27 901 485 1:2 Studiemedel 19 741 430 94 000 19 835 430 1:3 Avsättning för kreditförluster 2 000 641 6 000 2 006 641 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 499 593 300 000 18 799 593 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 1 450 582 119 500 1 570 082 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 681 723 25 000 1 706 723 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 122 130 5 000 1 127 130 8:2 Centrala museer: Stiftelser 288 714 16 500 305 214 8:3 Bidrag till vissa museer 79 718 4 000 83 718 10:1 Filmstöd 608 444 10 000 618 444 13:1 Stöd till idrotten 2 366 811 120 000 2 486 811 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 769 334 2 000 5 771 334 1:4 Boverket 316 330 2 000 318 330 24 Näringsliv 9 254 901 2 850 000 12 104 901 1:24 Omställningsstöd 0 2 000 000 2 000 000 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare 0 520 000 520 000 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag 0 80 000 80 000 1:27 Evenemangsstöd 0 250 000 250 000 Summa anslags-förändring på ändringsbudget 18 405 000 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1991:1047) om sjuklön ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 § Sjuklön ska inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen ska dock avse sådana förmåner från och med den dag då sjukdomsfallet inträffade, om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört. Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Om sjuklön utges för mistade förmåner under tid före anmälan ska den första ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag. Om sjuklön utges för mistade förmåner under tid före anmälan ska den första ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag. Finns det ett beslut enligt 10 § är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren inte iakttar vad som har ålagts honom i beslutet. 1. Denna lag träder i kraft den 7 februari 2022. 2. Lagen tillämpas dock för tid från och med den 19 januari 2022. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sjuklön som avser tid före den 19 januari 2022. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1991:1047) om sjuklön ska ha följande lydelse. Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse 8 § Sjuklön ska inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen ska dock avse sådana förmåner från och med den dag då sjukdomsfallet inträffade, om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört. Om sjuklön utges för mistade förmåner under tid före anmälan ska den första ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag. Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Om sjuklön utges för mistade förmåner under tid före anmälan ska den första ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag. Finns det ett beslut enligt 10 § är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren inte iakttar vad som har ålagts honom i beslutet. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 3 Ärendet och dess beredning 3.1 Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket). I slutet av november 2021 ökade spridningen av sjukdomen covid-19 återigen i Sverige, med en viss ökad belastning på hälso- och sjukvården som följd. En ny virusvariant började också få stor spridning i länder i Europa. I början av december 2021 presenterade regeringen en åtgärdsplan för införande av smittskyddsåtgärder och återinförande av vissa ersättningar för att minska smittspridningen. Regeringen presenterade även en plan för vilka företagsstöd som skulle förlängas och återinföras vid behov. Nya skärpta rekommendationer, allmänna råd och restriktioner infördes under december 2021 till följd av ökad smittspridning, bl.a. i länder i vårt närområde. I mitten av januari 2022 vidtogs ytterligare smittskyddsåtgärder, till följd av en kraftigt ökad smittspridning i landet. Ett intensivt arbete pågår i regionerna med att både öka vaccinationstäckningen och ge alla vaccinerade möjlighet att få en tredje dos vaccin. Vaccinationerna bedöms minska risken för allvarlig sjukdom och därmed även behovet av sjukhusvård. Belastningen på sjukvården har dock ökat under vintern och befaras öka ytterligare. De skärpta rekommendationerna och restriktionerna bedöms därför vara nödvändiga som ett komplement till vaccinering. Användningen av vaccinationsbevis är en smittskyddsåtgärd som även gör det möjligt för företag och organisationer att upprätthålla viss verksamhet. Regeringen har beslutat om utökade möjligheter till användning av vaccinationsbevis. Vissa verksamheter kan ändå komma att drabbas hårt ekonomiskt. Det finns mot denna bakgrund behov av att skyndsamt återinföra vissa ersättningar och stöd. Medel bör tillföras för återinförande av vissa ersättningar på sjukförsäkringsområdet och av vissa stöd till företag, kultur och idrott samt för fortsatt storskalig testning, smittspårning och vaccinering. Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2022. Regeringen anser vidare mot bakgrund av vad som ovan anförts att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår att motionstiden förkortas till sex dagar. 3.2 Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden Med anledning av den ökade spridningen av sjukdomen covid-19 och belastningen på hälso- och sjukvården har promemorian Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden utarbetats i Socialdepartementet. I promemorian föreslås bl.a. att en arbetstagare inte ska behöva styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare under sjuklöneperioden. Promemorian har remissbehandlats. En sammanfattning av förslagen finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2021/08304). Lagrådet Förslagen till ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön är av en sådan karaktär att ett yttrande från Lagrådet normalt ska inhämtas. Ändringarna är dock författningstekniskt och i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande över förslagen har därför inte inhämtats. 4 Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden 4.1 Gällande regler 4.1.1 Krav på läkarintyg under sjuklöneperioden De flesta arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom får ersättning de första fjorton dagarna av en sjukperiod i form av sjuklön från arbetsgivaren enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Sjuklönen ska utgöra 80 procent av anställningsförmånerna. Från sjuklönen ska ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig vecka göras. Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Om det finns särskilda skäl för det kan Försäkringskassan besluta om så kallat läkarintygsföreläggande. Det innebär att den anställde ska lämna läkarintyg till arbetsgivaren tidigare än fr.o.m. den sjunde dagen efter att den anställde sjukanmält sig. Ett sådant beslut kan fattas på begäran av arbetsgivaren eller på Försäkringskassans initiativ. För att kunna fatta ett beslut om läkarintygsföreläggande måste det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara att det finns speciella rehabiliteringssynpunkter att ta hänsyn till eller att det finns kontrollskäl som talar för att intyget ska krävas in tidigare. Det kan t.ex. handla om att arbetstagaren har haft många korta sjukdomsfall under en begränsad tid utan att ha haft kontakt med läkare och utan att det finns uppgifter om att arbetstagaren lider av en kronisk sjukdom eller liknande (prop. 1990/91:181 s. 76). 4.1.2 Krav på läkarintyg enligt socialförsäkringsbalken Försäkrade som inte omfattas av sjuklönelagen kan få sjukpenning efter ett karensavdrag från början av sjukperioden. Huvudregeln är även här att den försäkrade fr.o.m. den åttonde dagen i sjukperioden måste styrka att arbetsförmågan är nedsatt genom ett läkarintyg. Även försäkrade som får rehabiliteringspenning och som på grund av sjukdom är ur stånd att delta i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen behöver styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom läkarintyg senast den åttonde dagen i den period som den försäkrade varit frånvarande från rehabiliteringen. I 2 § förordningen (1995:1051) om skyldigheten att lämna läkarintyg när det gäller vissa socialförsäkringsförmåner vid sjukdom finns en bestämmelse som gör det möjligt för Försäkringskassan att i vissa fall begära läkarintyg från en tidigare tidpunkt än den åttonde dagen i sjukperioden. Det vanliga är att beslut om läkarintygsföreläggande fattas för framtida sjukdomsfall. I 2 a § samma förordning finns en motsvarande bestämmelse för Försäkringskassan när det gäller frånvaro från deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. 4.1.3 En förlängning av den läkarintygsfria tiden under sjuklöneperioden i syfte att begränsa smittspridningen och belastningen i hälso- och sjukvården I syfte att begränsa smittspridningen av sjukdomen covid-19 och minska belastningen i hälso- och sjukvården införde regeringen ett flertal åtgärder under våren 2020. Bland annat slopades kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden. Även möjligheterna till ett läkarintygsföreläggande under sjuklöneperioden avskaffades tillfälligt. Lagändringarna trädde i kraft den 7 april 2020 och tillämpades fr.o.m. den 13 mars 2020. Bestämmelserna upphävdes den 30 september 2021. Regeringen beslutade vidare att kravet på läkarintyg ska kunna skjutas upp från dag 8 till dag 15 i sjukperioden för försäkrade som inte omfattas av sjuklönelagen, utan får sjukpenning från början av sjukperioden enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken. Även dessa bestämmelser tillämpades fr.o.m. den 13 mars 2020 t.o.m. den 30 september 2021. Möjligheten till läkarintygsföreläggande under sjukperioden bibehölls under perioden, till skillnad från vad som gällde för sjuklöneperioden. 4.2 Undantag från krav på läkarintyg Regeringens förslag: En arbetstagare ska inte behöva styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare under sjuklöneperioden. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig - Försäkringskassan, Folkhälsomyndigheten, Arbetsgivarverket, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) och Sveriges läkarförbund - tillstyrker förslaget. Skälen för regeringens förslag: Sverige och omvärlden befinner sig fortsatt i en mycket allvarlig situation med anledning av spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Mot bakgrund av den ökade smittspridningen, den varierade vaccinationstäckningen, nya virusvarianter och läget i omvärlden har regeringen bedömt att det finns anledning att se över vilka träffsäkra åtgärder på samhällsnivå som kan komma att behöva vidtas framöver för att begränsa smittspridningen och minska belastningen på hälso- och sjukvården. Regeringen har redovisat en åtgärdsplan i tre steg för införande av smittskyddsåtgärder. Av planen framgår att det kan bli aktuellt med åtgärder för att minska belastningen på hälso- och sjukvården vid en situation med en väsentligen ökad smittspridning och en ökad vårdbelastning. De flesta arbetstagare får ersättning de första fjorton dagarna av en sjukperiod i form av sjuklön från arbetsgivaren. Enligt lagen om sjuklön behöver arbetstagaren styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av en läkare eller tandläkare fr.o.m. den åttonde dagen i sjukperioden. I syfte att begränsa spridningen av covid-19 och minska belastningen på hälso- och sjukvården har det införts ändringar i lagen om sjuklön som innebär att arbetstagaren inte har behövt styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av en läkare eller tandläkare. Det gällde under tiden fr.o.m. den 13 mars 2020 t.o.m. den 30 september 2021. Mot bakgrund av den ökade smittspridningen och den ökade belastningen på hälso- och sjukvården bedömer regeringen att det är motiverat att kravet på läkarintyg under de 14 första dagarna i en sjukperiod åter tillfälligt tas bort. Lagen om sjuklön föreslås därför ändras så att arbetstagaren inte behöver styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare. Syftet är att begränsa smittspridning av covid-19 och minska belastningen på hälso- och sjukvården. Svenskt Näringsliv instämmer i bedömningen i promemorian att ett undantag från krav på läkarintyg under sjuklöneperioden innebär att arbetsgivaren saknar underlag för att bedöma frånvarons giltighet samt att det kan försvåra möjligheterna att planera och vidta rehabiliteringsinsatser på arbetsplatsen, men att ett undantag under rådande situation är motiverat. SKR menar att fördelarna med en läkarintygsfri period överväger eventuella nackdelar för arbetsgivarnas ansvar att hantera frånvaro och rehabilitering. Risken för ökad smittspridning liksom behovet av att kunna avlasta hälso- och sjukvården väger tyngre enligt SKR. Regeringen bedömer att det är nödvändigt att under en begränsad tid införa undantag från krav på läkarintyg för att begränsa smittspridningen och minska belastningen på hälso- och sjukvården i en extraordinär situation. Enligt lagen om sjuklön ska Försäkringskassan, under förutsättning att det finns särskilda skäl för det, självmant eller på begäran av arbetsgivaren ålägga arbetstagaren att genom läkarintyg styrka nedsättningen av arbetsförmågan fr.o.m. en tidigare dag än den åttonde dagen i en sjukperiod. Särskilda skäl för ett sådant s.k. läkarintygsföreläggande kan vara att det finns speciella rehabiliteringssynpunkter att ta hänsyn till eller när det finns kontrollskäl som talar för att intyget ska krävas in tidigare. Det kan t.ex. handla om att arbetstagaren har många korta sjukdomsfall under en begränsad tid utan att ha haft kontakt med läkare och utan att det finns uppgifter om att arbetstagaren lider av en kronisk sjukdom eller liknande (prop. 1990/91:181 s. 76). Svenskt Näringsliv instämmer i bedömningen i promemorian om att det är motiverat att behålla bestämmelserna om läkarintygsföreläggande, då de är aktuella i relativt få fall och inte kan sägas innebära någon större belastning på hälso- och sjukvården. Även SKR anser att det är en fördel att möjligheten till läkarintygsföreläggande för arbetsgivare och Försäkringskassan bibehålls, men poängterar vikten av att tillämpningen sker restriktivt enligt intentionerna. Arbetsgivarverket ser positivt på att bestämmelserna om läkarintygsföreläggande behålls, eftersom ett sådant föreläggande kan vara ett viktigt verktyg för arbetsgivares möjlighet att uppfylla sitt rehabiliteringsansvar. Ett bibehållande av bestämmelserna om läkarintygsföreläggande kan, enligt Arbetsgivarverkets mening, underlätta och bidra till att arbetsgivare kan utföra ett aktivt rehabiliteringsarbete även under pågående pandemi. Regeringen anser att det är motiverat att behålla bestämmelserna om läkarintygsföreläggande. Det bör vara aktuellt i relativt få fall och bedöms därför inte utgöra någon stor belastning på hälso- och sjukvården. 4.3 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Förslaget att slopa kravet på intyg av läkare eller tandläkare ska träda i kraft den 7 februari 2022 och tillämpas för tid fr.o.m. den 19 januari 2022. För tid före den 19 januari 2022 ska de äldre bestämmelserna fortfarande gälla. Kravet på intyg ska återinföras den dag som regeringen bestämmer. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) efterfrågar ett tidigare ikraftträdandedatum med hänvisning till den rådande situationen med stor smittspridning och hög belastning på hälso- och sjukvården. Även Sveriges läkarförbund framför att bestämmelserna bör träda i kraft tidigare än vad som har föreslagits i promemorian. Svenskt Näringsliv anser att det föreslagna regelverket inte bör vara tillämpligt retroaktivt. Skälen för regeringens förslag: SKR och Sveriges läkarförbund har båda efterfrågat ett tidigare ikraftträdande än den 7 februari 2022. Regeringen delar uppfattningen att lagändringen bör träda i kraft så snart som möjligt vilket, i likhet med vad som föreslås i promemorian, bedöms vara den 7 februari 2022. Det ändrade regelverket för sjuklön bör tillämpas för tid fr.o.m. den 19 januari 2022. Svenskt Näringsliv anser att det föreslagna regelverket inte bör vara tillämpligt retroaktivt då det kommer att innebära rättsosäkerhet eftersom en sjukperiod både kan inledas och avslutas under den föreslagna retroaktivitetsperioden. Regeringen konstaterar att när motsvarande tidigare tillfälliga regelverk trädde i kraft den 7 april 2020 föreskrevs det att regelverket skulle tillämpas retroaktivt för tid fr.o.m. den 13 mars 2020 (prop. 2019/20:132). Enligt regeringens mening är det lämpligt att den nu aktuella lagändringen kan tillämpas för viss retroaktiv tid för de fall där läkarintyg inte har uppvisats vid tidpunkten för ikraftträdandet. Enligt Arbetsgivarverket är det av yttersta vikt att de tillfälliga reglerna om slopat krav på läkarintyg inte gäller under längre tid än nödvändigt och att regeringen gör aktiva och löpande bedömningar i frågan. LO anser att det finns anledning att redan nu överväga att ytterligare förlänga tiden för slopandet av kravet på läkarintyg efter den 31 mars 2022. Eftersom förslaget är av extraordinär karaktär anser regeringen att det är rimligt att regeringen ges rätt att bestämma när regelverket ska upphöra att gälla och de tidigare bestämmelserna om intyg åter ska träda i kraft. Regeringen bör således ges möjlighet att föreskriva om när de äldre bestämmelserna om läkarintyg i lagen om sjuklön åter ska införas. 4.4 Konsekvenser Konsekvenser för statens budget Förslaget att slopa kravet på läkarintyg t.o.m. dag 14 i sjukperioden bedöms medföra något ökad sjukfrånvaro. Regeringen aviserade den 7 december 2021 att staten kommer att ersätta arbetsgivarna för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses normalt under tiden fr.o.m. den 1 december 2021 t.o.m. den 31 mars 2022. Det antas att förmånen Ersättning för höga sjuklönekostnader med regelverket "över normalnivå" ersätter motsvarande 45 procent av arbetsgivarnas sjuklönekostnader. Att slopa kravet på läkarintyg t.o.m. dag 14 beräknas medföra ökade sjuklönekostnader om 110 miljoner kronor per månad. Utgifterna för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas därmed öka med 50 miljoner kronor per månad. Konsekvenser för arbetsgivare Förslaget att slopa kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden innebär att arbetsgivaren saknar underlag för att bedöma frånvarons giltighet. Det kan även försvåra möjligheterna att planera och vidta rehabiliteringsinsatser på arbetsplatsen. Förslaget är dock av tillfällig karaktär och gäller under en kortare period. Konsekvenserna bedöms därmed vara begränsade. Slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden bedöms kunna öka sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna. Regeringen aviserade den 7 december 2021 att staten kommer att ersätta arbetsgivarna för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses normalt under tiden fr.o.m. den 1 december 2021 t.o.m. den 31 mars 2022. Ersättningens storlek bestäms dels av sjuklönekostnaden, dels av arbetsgivarens totala lönekostnader. Ett slopat läkarintygskrav kan som nämnts antas leda till att fler sjukfall pågår efter dag 7 i sjukperioden. Beräkningar har gjorts på statistik av sjuklönefallens längd där det antas att fler sjukfall kommer att pågå längre. Då den betingade sannolikheten att avsluta sjukfallet dag 8 minskas kan den summerade ökningen i antal sjuklönedagar totalt räknas fram. Detta illustreras i figur 4.1. Figur 4.1 Antalet sjukfall dag 1-14 under ett kvartal efter antal kvarstående per dag med antagande om förlängd läkarintygsfri tid Källa: Egna beräkningar. Totalt beräknas då antalet sjuklönedagar öka med drygt 5 procent. Baserat på de sjuklönekostnader som inrapporterats från arbetsgivarna skulle därmed detta leda till ökade sjuklönekostnader om ca 110 miljoner kronor per månad. Som framgår ovan så får arbetsgivare ersättning för de ökade sjuklönekostnaderna från staten med 50 miljoner kronor. Sammantaget beräknas arbetsgivares kostnader öka med 60 miljoner kronor. Konsekvenser för individen Förslaget i denna proposition innebär att individen behöver styrka att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom först fr.o.m. dag 15 i sjukperioden. Vid symtom på eller sjukdom i covid-19 kan individen undvika läkarbesök enbart för att få ett läkarintyg t.o.m. dag 14. Det bidrar till att motverka spridning av covid-19 till individer som inte har covid-19 utan besöker hälso- och sjukvården av andra skäl. Konsekvenser för Försäkringskassan Förslaget att slopa kravet på läkarintyg t.o.m. dag 14 i sjukperioden för försäkrade som får sjukpenning eller rehabiliteringspenning från Försäkringskassan innebär något färre läkarintyg att hantera. Avsaknad av läkarintyg innebär samtidigt att utredning och bedömning av rätten till sjukpenning kan vara mer utredningskrävande. Påverkan på Försäkringskassans administration bedöms sammantaget vara marginell. Konsekvenser för hälso- och sjukvården Slopat krav på läkarintyg t.o.m. dag 14 i sjukperioden innebär en minskad arbetsbelastning för hälso- och sjukvården. Utifrån statistik kring kort sjukfrånvaro bedöms ca 225 000 läkarintyg inhämtas per kvartal. Att slopa kravet på läkarintyg t.o.m. dag 14 beräknas, under normala förhållanden, på kvartalsbasis innebära ca 110 000 färre läkarintyg för hälso- och sjukvården. Vid omfattande utbrott av covid-19 bedöms antalet läkarintyg bli avsevärt högre. Konsekvenser för jämställdheten De förslag som lämnas i denna proposition är av tillfällig karaktär och gäller under en kortare period och bedöms därför inte ha några betydande konsekvenser för jämställdheten. 5 Författningskommentar 5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön 8 § Paragrafen reglerar sjukanmälan och sjukintyg. De två första meningarna i andra stycket tas bort. Ändringen innebär att en arbetstagare inte längre behöver styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan (jfr även andra och tredje punkterna i övergångsbestämmelserna). Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.3. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Enligt första punkten träder lagändringen i kraft den 7 februari 2022. Av andra punkten följer att bestämmelserna i 8 § i den nya lydelsen ska tillämpas för tid fr.o.m. den 19 januari 2022. Efter den 18 januari 2022 behöver således inte arbetstagaren ha styrkt nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan. För tid före den 19 januari 2022 gäller fortfarande bestämmelserna i 8 § i den äldre lydelsen, se tredje punkten. Av tredje punkten framgår att äldre bestämmelser fortfarande gäller för sjuklön som avser tid före den 19 januari 2022. De äldre bestämmelserna i 8 § ska således fortfarande tillämpas för sådan tid. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. 5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön 8 § Paragrafen reglerar sjukanmälan och sjukintyg. Andra stycket har ändrats så att det är likalydande med lydelsen före den 7 februari 2022. Ändringen innebär att en arbetstagare ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ikraftträdandebestämmelse Av bestämmelsen framgår att lagen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Överväganden finns i avsnitt 4.3. 6 Ändringar i statens budget för 2022 I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2022 med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Ändringarna är en följd av de åtgärder som regeringen avser att vidta för att bekämpa smittspridningen och begränsa dess följdverkningar. 6.1 Ändringar av statens utgifter Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 5:1 Länsstyrelserna m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 493 121 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 185 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att ha en fortsatt beredskap för att hantera pandemin har regeringen föreslagit att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska förlängas med fyra månader till utgången av maj 2022 (prop. 2021/22:69). Länsstyrelserna har bl.a. i uppgift att utöva tillsyn enligt covid-19-lagen och får därmed ökade kostnader. Anslaget bör därför ökas med 80 000 000 kronor. Den 22 december 2021 beslutade regeringen att förlänga uppdraget till bl.a. länsstyrelserna att samordna, stärka och utveckla kommunikationsinsatserna riktade till allmänheten med anledning av pandemin (S2020/08106) samt om en ändring av uppdraget att bistå regionerna i arbetet med att nå en högre vaccinationstäckning mot covid-19 (S2021/06455). Anslaget bör därför ökas med 55 000 000 kronor. Som en följd av att omsättningsstöden till enskilda näringsidkare respektive handelsbolag utökas bedöms länsstyrelserna få ökade kostnader för hantering och kontroll av stöden för perioden december 2021-februari 2022 samt för mars 2022, om stöden utökas även för den senare månaden. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 185 000 000 kronor. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 1:1 Skatteverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 8 202 898 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Skatteverket ökas med 20 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Regeringen avser den 20 januari 2022 att lämna en proposition till riksdagen med förslag om utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt. Skatteverket bedöms få tillkommande kostnader för bl.a. ärendehantering och utveckling av it-stöd. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 428 916 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ökas med 20 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Den 22 december 2021 beslutade regeringen att förlänga uppdraget till bl.a. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om att samordna, stärka och utveckla kommunikationsinsatserna riktade till allmänheten med anledning av pandemin (S2020/08106). Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 25 368 886 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 6 049 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för bl.a. utgifter för insatser inom regeringens arbete med hälso- och sjukvård och folkhälsa. Anslaget får även användas för utgifter för extraordinära smittskyddsåtgärder som kan behöva vidtas i arbetet med utbrottet av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 samt för att ersätta kommuner för merkostnader inom omsorgen som uppstår i det arbetet. Medel inom anslaget får även användas för överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Regeringen har under 2021 tillfört medel till myndigheter och regioner för att utfärda digitala covidbevis. Efter förslag i budgetpropositionen för 2022 ökades anslaget med 65 miljoner kronor för den fortsatta utvecklingen av bevisen, inklusive förvaltning och kommunikationsinsatser för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9, bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Det finns dock behov av ett fortsatt och förstärkt arbete med covidbevisen, dels för att tidsperioden för EU:s digitala covidintyg sannolikt kommer att behöva förlängas, dels för att användningsområdet för covidintygens vaccinationsbevisdel som en nationell smittskyddsåtgärd har utökats. Anslaget bör därför ökas med 189 000 000 kronor. Vaccin mot covid-19 är det viktigaste verktyget i kampen för att bekämpa pandemin och regeringens mål är att nå en så hög och jämnt fördelad vaccinationstäckning som möjligt. Efter förslag i budgetpropositionen för 2022 ökades anslaget med 2,1 miljarder kronor för att ersätta regionerna för utförda vaccinationer (prop. 2021/22:1 utg.omr.9, bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen och SKR ingick den 22 december 2021 en överenskommelse om genomförande av vaccinering mot covid-19 under 2022. Överenskommelsen förutsätter att riksdagen anvisar tillräckliga medel för ändamålet. Överenskommelsen innebär bl.a. att staten ersätter regionerna med ett schablonbelopp på 275 kronor per given dos vaccin som ges i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer och prioritetsordning. Parterna har i överenskommelsen dessutom enats om en ytterligare ersättning på 50 kronor per given första respektive andra dos till den del av befolkningen som är 18 år eller äldre, vilket medför ett behov av ökad ersättning till regionerna. Staten ersätter vidare regionerna med sammanlagt 0,3 miljarder kronor för löpande kostnader i hela vaccinationskedjan, i syfte att möjliggöra ett utnyttjande och en utökning av befintlig kapacitet samt nå en hög och jämnt fördelad vaccinationstäckning. Spridningen av covid-19 har återigen ökat och en ny variant av viruset upptäckts. För att ha utrymme att ge ytterligare en påfyllnadsdos med uppdaterat vaccin till äldre personer, personer med nedsatt immunförsvar och personer i medicinska riskgrupper, bör ytterligare medel tillföras. I november 2021 godkändes också ett vaccin för barn som är fem år eller äldre. För det fall att Folkhälsomyndigheten skulle utöka rekommendationerna om vaccinering mot covid-19 till att också omfatta dessa barn, medför även detta ökade ersättningar till regionerna. Anslaget bör därför ökas med 800 000 000 kronor. Testning och smittspårning för covid-19 är centralt i hanteringen av pandemin. Under 2020 och 2021 tillfördes betydande medel för testning och smittspårning. Enligt förslag i budgetpropositionen för 2022 ökades anslaget med 2,0 miljarder kronor för detta ändamål (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9, bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Det aktuella epidemiologiska läget, och en hög efterfrågan på testning, motiverar emellertid att ytterligare medel avsätts för testning och smittspårning för 2022. Regeringen och SKR ingick den 22 december 2021 en överenskommelse om nationell testning och smittspårning för covid-19 under 2022. Överenskommelsen förutsätter att riksdagen anvisar tillräckliga medel för ändamålet. För att möta behovet av testning och smittspårning behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 4 900 000 000 kronor. Kostnaden för smittbärarpenning är beroende av utvecklingen av spridningen av covid-19 och av vilka individer som får förhållningsregler enligt smittskyddslagen (2004:168), och därmed blir berättigade till ersättning. Den ökade smittspridningen medför att antalet individer som har rätt till smittbärarpenning förväntas öka. För att täcka de ökade kostnaderna behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor. För att ha en fortsatt beredskap att hantera pandemin har regeringen föreslagit att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska förlängas med fyra månader till utgången av maj 2022 (prop. 2021/22:69). Kommunerna bör få ersättning för sitt arbete med att utöva tillsyn över att lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen och anslutande föreskrifter följs. Anslaget bör därför ökas med 60 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 6 049 000 000 kronor. Bemyndigande att skänka överskott av skyddsutrustning Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 besluta om att till andra stater eller internationella organisationer skänka överskott av skyddsutrustning, som inte behövs för att säkerställa det nationella behovet och som inte kan avräknas som bistånd. Skälen för regeringens förslag: Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört inköp av skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning, läkemedel och annan sjukvårdsmateriel under pandemin för att säkra tillgången i de fall kommuners och regioners egen kapacitet inte räcker till. Kommuner och regioner har dock kunnat skapa och använda egna inköpskanaler som tillgodoser behoven av skyddsutrustning. Sverige har därför ett överskott av sådan materiel. Vidare har stora delar av den inköpta skyddsutrustningen en begränsad hållbarhetstid. Enligt 8 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att överlåta denna typ av lös egendom, om egendomen inte längre behövs för statens verksamhet. I 8 kap. 7 § samma lag ställs krav på att försäljning ska genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. Särskilda skäl kan finnas vid t.ex. försäljning av materiel till utvecklingsländer. Avsteg från principen om affärsmässighet bör dock inte göras utan riksdagens godkännande vid försäljning av egendom som har ett betydande värde (prop. 1995/96:220 s. 109). Regeringen bedömer att möjligheten att sälja skyddsutrustningen är mycket begränsad. För att undvika att användbar skyddsutrustning kasseras är det då bättre att i stället skänka denna till stater där behoven är större eller till internationella organisationer. Skyddsutrustningen beräknas ha ett värde om 322 000 000 kronor. Till den del materielen samt transport- och övriga kringkostnader uppfyller kriterierna för internationellt bistånd, enligt den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC, kommer värdet av detta att avräknas från biståndsramen upp till ett belopp om högst 250 000 000 kronor och belasta anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Det bedöms, med hänsyn till denna avräkning, inte behövas något särskilt bemyndigande för regeringen för att genomföra denna disposition, även om materielen bedöms ha ett betydande värde. För att regeringen ska ha möjlighet att skänka materiel som inte kan avräknas som bistånd bedöms dock ett bemyndigande vara nödvändigt. Kostnaderna kommer i sådana fall att belasta anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Regeringen bör mot denna bakgrund när det gäller överskott av skyddsutrustning som inte behövs för att säkerställa det nationella behovet, och som inte kan avräknas som bistånd, bemyndigas att under 2022 få skänka denna till andra stater eller internationella organisationer. 2:1 Folkhälsomyndigheten I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 511 173 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten ökas med 104 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att bl.a. genomföra informations- och kommunikationsinsatser om vaccination mot covid-19. Myndigheten ska även bedöma och redovisa kommande behov samt faktiskt och förväntat överskott av vaccin mot covid-19. Den pågående spridningen av covid-19 medför extra kostnader för Folkhälsomyndigheten, varför ytterligare medel behöver tillföras. Anslaget bör därför ökas med 104 000 000 kronor. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 41 005 070 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 1 600 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för sjukpenning. Enligt 2 kap. 5 a § socialförsäkringsbalken får regeringen, vid extraordinära händelser i fredstid, meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser om bl.a. sjukpenning och karens, tillfällig föräldrapenning och smittbärarpenning. Med anledning av spridningen av covid-19 har bl.a. ersättning för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare införts. Vidare har särskilda ersättningar införts för vissa riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper för att bidra till ett ökat skydd för de individer som löper störst risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19. Bestämmelserna upphörde att gälla vid utgången av september 2021. Även ersättning i form av viss tillfällig föräldrapenning har införts. Dessa bestämmelser gäller t.o.m. januari 2022. I syfte att minska smittspridningen bedömer regeringen att möjligheten till ersättning för karensavdrag och karensdagar för egenföretagare bör återinföras. Bestämmelserna bör gälla retroaktivt fr.o.m. den 8 december 2021 t.o.m. mars 2022 och egenföretagare bör inte behöva styrka nedsättningen av arbetsförmågan med ett läkarintyg de första 14 dagarna i en sjukperiod. I syfte att minska belastningen på hälso- och sjukvården bedömer regeringen vidare att kravet på att lämna ett läkarintyg till Försäkringskassan bör skjutas upp från dag 8 till dag 15 i sjukperioden. Bestämmelserna bör gälla retroaktivt fr.o.m. den 19 januari t.o.m. mars 2022. Anslaget bör därför ökas med 1 400 000 000 kronor. Mot bakgrund av den ökade smittspridningen bedömer regeringen även att det åter finns behov av att särskilt skydda riskgrupper från smitta. Ersättningar till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper bör därför kunna lämnas för tiden fr.o.m. den 8 december 2021 t.o.m. mars 2022. Anslaget bör därför ökas med 200 000 000 kronor. Även viss tillfällig föräldrapenning bör kunna lämnas t.o.m. mars 2022, vilket innebär att möjligheten till ersättning förlängs med två månader. Kostnaderna för viss smittbärarpenning, som belastar anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, bedöms endast öka ytterst marginellt. Detsamma gäller kostnaderna för viss tillfällig föräldrapenning, som belastar anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Sammantaget bör anslaget ökas med 1 600 000 000 kronor. 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 282 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ökas med 7 125 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Enligt 2 a § lagen om sjuklön får regeringen, vid extraordinära händelser i fredstid, meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna om arbetsgivarens rätt till ersättning för sjuklönekostnader. Med anledning av spridningen av covid-19 har det införts särskilda bestämmelser som innebär att staten ersätter arbetsgivarna för sjuklönekostnader över den normala nivån. Bestämmelserna upphörde att gälla vid utgången av september 2021. Till följd av den ökade smittspridningen bedömer regeringen att ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala bör återinföras. Bestämmelserna bör gälla retroaktivt fr.o.m. december 2021 t.o.m. mars 2022. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 000 kronor. I denna proposition lämnas förslag som innebär att anställda inte ska behöva styrka arbetsförmågans nedsättning med läkarintyg under sjuklöneperioden. Bestämmelserna föreslås gälla retroaktivt fr.o.m. den 19 januari 2022 (se avsnitt 2 och 4). Bestämmelserna bör gälla t.o.m. den 31 mars 2022. Anslaget bör därför ökas med 125 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 7 125 000 000 kronor. 2:1 Försäkringskassan I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 9 231 366 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 50 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Som en följd av att ersättning för karensavdrag, karensdagar för egenföretagare, ersättning till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper samt ersättning till arbetsgivare för sjuklönekostnader utöver det normala återinförs, bedöms ärendevolymerna öka och därmed myndighetens administrationskostnader. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. Utgiftsområde 15 Studiestöd 1:2 Studiemedel 1:3 Avsättning för kreditförluster I statens budget för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda anslag på 19 741 430 000 kronor respektive 2 000 641 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Studiemedel ökas med 94 000 000 kronor. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster ökas med 6 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslagen används bl.a. för utgifter för studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag samt för avsättning till kreditreserv för utgifter för förluster på studielån. Enligt 3 kap. 20 § studiestödslagen (1999:1395) kan regeringen, vid extraordinära händelser i fredstid, meddela föreskrifter som innebär att den studerandes inkomst ska beaktas i annan utsträckning än normalt. I förordningen (2020:201) om studiestöd vid spridning av viss smitta finns bestämmelser om inkomstprövning som innebär att fribeloppet indirekt har slopats för 2021. Det finns fortsatt behov av att studerande ska kunna arbeta och avlasta i vården och andra samhällsbärande verksamheter med anledning av pandemin. Regeringen bedömer därför att det tillfälligt slopade fribeloppet bör förlängas till att också gälla under det första kalenderhalvåret 2022. Det slopade fribeloppet är ett undantag föranlett av den extraordinära situation som spridningen av covid-19 innebär. Från och med det andra kalenderhalvåret 2022 kommer fribeloppet att återgå till det normala. Förlängningen av det slopade fribeloppet innebär att utgifterna för studiestöd i statens budget beräknas öka med 100 000 000 kronor. Anslagen bör därför ökas med 94 000 000 kronor respektive 6 000 000 kronor. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 450 582 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 119 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet. Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. De ekonomiska förutsättningarna bedöms därmed ha försämrats för kulturverksamheter och kulturskapare i hela landet. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet under rådande förutsättningar behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 119 500 000 kronor. 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 681 723 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet ökas med 25 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter. Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. De ekonomiska förutsättningarna bedöms därmed ha försämrats för de verksamheter som får finansiering från anslaget. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet under rådande förutsättningar behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor. 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 122 130 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner ökas med 5 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS. Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. De ekonomiska förutsättningarna bedöms därmed ha försämrats för de scenkonstinstitutioner som får finansiering från anslaget. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet under rådande förutsättningar behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor. 8:2 Centrala museer: Stiftelser I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 288 714 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser ökas med 16 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum. Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. De ekonomiska förutsättningarna bedöms därmed ha försämrats för de museer som får finansiering från anslaget. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet under rådande förutsättningar behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 16 500 000 kronor. 8:3 Bidrag till vissa museer I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 79 718 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer ökas med 4 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner. Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. De ekonomiska förutsättningarna bedöms därmed ha försämrats för de museer och andra verksamheter som får finansiering från anslaget. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet under rådande förutsättningar behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor. 10:1 Filmstöd I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 608 444 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 10:1 Filmstöd ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film. Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. De ekonomiska förutsättningarna bedöms därmed ha försämrats för filmbranschen och de verksamheter som får finansiering från anslaget. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet under rådande förutsättningar behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. 13:1 Stöd till idrotten I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 366 811 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 13:1 Stöd till idrotten ökas med 120 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till idrotten. Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. De ekonomiska förutsättningarna bedöms därmed ha försämrats för idrottsverksamheter i hela landet. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna, bidra till en jämställd och jämlik idrottsverksamhet och möjliggöra verksamhet under rådande förutsättningar behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 120 000 000 kronor. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:4 Boverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 316 330 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Boverket ökas med 2 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Som en följd av att omsättningsstöden till enskilda näringsidkare respektive handelsbolag utökas, bedöms ärendevolymerna öka, och därmed även Boverkets kostnader för administration av ansökningsförfarandet och utbetalningarna av stöden för perioden december 2021-februari 2022 samt för mars 2022, om stöden utökas till att även omfatta denna månad. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor. Utgiftsområde 24 Näringsliv 1:24 Omställningsstöd Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år. Regeringens förslag: Ett nytt anslag 1:24 Omställningsstöd förs upp på statens budget med 2 000 000 000 kronor. Anslaget får användas för Skatteverkets utbetalningar av omställningsstöd till företag i enlighet med lagen (2020:548) om omställningsstöd. Skälen för regeringens förslag: Omställningsstöd är ett ekonomiskt stöd för företag vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Stöd lämnas för vissa fasta kostnader som företaget har och beräknas som en andel av dessa kostnader för respektive stödperiod. Enligt de nuvarande reglerna omfattar det ordinarie omställningsstödet perioder mellan mars 2020 och september 2021. Regeringen har beviljat ett anslagssparande på det äldre anslaget 1:24 (2021) Omställningsstöd för utbetalningar under 2022 hänförliga till dessa stödperioder. Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. Dessa åtgärder bedöms påverka företagens verksamhet negativt under perioden december 2021-februari 2022. Det ordinarie omställningsstödet bör därför utökas till att även omfatta dessa tre månader. Som förutsättning för stöd bör företaget under respektive stödperiod ha förlorat mer än 30 procent av sin nettoomsättning jämfört med referensperioden. Därutöver bör regeringen ha möjlighet att med kort varsel besluta om en utökning av stödet även för mars 2022, om pandemin bedöms ha en fortsatt stor påverkan på företagen. För att finansiera en utökning av stödet bör ett nytt anslag 1:24 Omställningsstöd föras upp på statens budget med 2 000 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för Skatteverkets utbetalningar av omställningsstöd till företag i enlighet med lagen (2020:548) om omställningsstöd. Anslagsbeloppet motsvarar den beräknade kostnaden för en utökning av stödet med fyra månader. En utökning av stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen. 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år. Regeringens förslag: Ett nytt anslag 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare förs upp på statens budget med 520 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för ett ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Skälen för regeringens förslag: Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare är ett ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Enligt de nuvarande reglerna omfattar stödet perioder mellan mars 2020 och september 2021. Regeringen har beviljat ett anslagssparande på det äldre anslaget 1:23 (2021) Stöd till enskilda näringsidkare för utbetalningar under 2022 hänförliga till dessa stödperioder. Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. Dessa åtgärder bedöms påverka företagens verksamhet negativt under perioden december 2021-februari 2022. Omsättningsstödet till enskilda näringsidkare bör därför utökas till att även omfatta dessa tre månader. För att få stöd bör den enskilda näringsidkaren under respektive stödperiod ha förlorat mer än 30 procent av sin nettoomsättning jämfört med referensperioden. Därutöver bör regeringen ha möjlighet att med kort varsel besluta om en utökning av stödet även för mars 2022, om pandemin bedöms ha en fortsatt stor påverkan på företagen. För att finansiera en utökning av stödet bör ett nytt anslag 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare föras upp på statens budget med 520 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för utgifter för ett ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Anslagsbeloppet motsvarar den beräknade kostnaden för en utökning av stödet med fyra månader. 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år. Regeringens förslag: Ett nytt anslag 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag förs upp på statens budget med 80 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för ett ekonomiskt stöd till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, som har minst en fysisk delägare och där bolagets nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Skälen för regeringens förslag: Omsättningsstöd till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, som har minst en fysisk delägare, är ett ekonomiskt stöd till företag vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Enligt de nuvarande reglerna har stödet omfattat perioder mellan mars 2020 och september 2021. Regeringen har beviljat ett anslagssparande på det äldre anslaget 1:26 (2021) Stöd till handelsbolag för utbetalningar under 2022 hänförliga till dessa stödperioder. Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. Dessa åtgärder bedöms påverka företagens verksamhet negativt under perioden december 2021-februari 2022. Omsättningsstödet till handelsbolag bör därför utökas till att även omfatta dessa tre månader. Som förutsättning för stöd bör handelsbolaget under respektive stödperiod ha förlorat mer än 30 procent av sin nettoomsättning jämfört med referensperioden. Därutöver bör regeringen ha möjlighet att med kort varsel besluta om en utökning av stödet även för mars 2022, om pandemin bedöms ha en fortsatt stor påverkan på företagen. För att finansiera en utökning av stödet bör ett nytt anslag 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag föras upp på statens budget med 80 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för utgifter för ett ekonomiskt stöd till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, som har minst en fysisk delägare och där bolagets nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Anslagsbeloppet motsvarar den beräknade kostnaden för en utökning av stödet med fyra månader. 1:27 Evenemangsstöd Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år. Regeringens förslag: Ett nytt anslag 1:27 Evenemangsstöd förs upp på statens budget med 250 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för stöd till vissa arrangörer som planerat för att anordna evenemang, men som till följd av restriktioner med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 inte kan genomföras eller i väsentlig utsträckning måste begränsas. Anslaget får även användas för utgifter för stöd till underleverantörer till en sådan arrangör. Anslaget får därutöver användas för administrativa utgifter hänförliga till hanteringen av stödet. Skälen för regeringens förslag: Evenemangsstödet är ett ekonomiskt stöd till arrangörer av evenemang och underleverantörer till sådana arrangörer. Som exempel på evenemang kan nämnas konserter, scenkonstföreställningar, utställningar, festivaler, mässor, marknader samt idrotts- och sportevenemang. Stödet innebär att staten står för delar av den ekonomiska risken om evenemanget inte kan genomföras eller i väsentlig utsträckning måste begränsas till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid-19. Enligt de nuvarande reglerna är stödet begränsat till att gälla evenemang som genomförts eller skulle ha genomförts under perioden juni-december 2021. Regeringen har beviljat ett anslagssparande på det äldre anslaget 1:28 (2021) Evenemangsstöd för utbetalningar under 2022 hänförliga till denna stödperiod. Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. För att arrangörer även fortsättningsvis ska våga planera för evenemang bör de och deras underleverantörer kunna få ekonomiskt stöd, om det visar sig nödvändigt att ställa in eller i väsentlig utsträckning begränsa evenemang under perioden januari-mars 2022 till följd av restriktioner. Stödet bör därför utökas till att omfatta även denna period. För att finansiera stödet bör ett nytt anslag föras upp på statens budget med 250 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för utgifter för stöd till vissa arrangörer som planerat för att anordna evenemang, men som till följd av restriktioner med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 inte kan genomföras eller i väsentlig utsträckning måste begränsas. Anslaget bör även få användas för utgifter för stöd till underleverantörer till en sådan arrangör. Anslaget bör därutöver få användas för administrativa utgifter hänförliga till hanteringen av stödet. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen. 6.2 Konsekvenser för statens budget De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med 18,4 miljarder kronor 2022. Ökningen hänförs i huvudsak till återinförd ersättning för höga sjuklönekostnader (7,0 miljarder kronor), ökade resurser för testning och smittspårning (4,9 miljarder kronor), utökning av omställningsstödet (2,0 miljarder kronor) samt återinförd ersättning för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare (1,4 miljarder kronor). Utgiftsökningarna försämrar statens finansiella sparande med 18,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,3 procent av BNP, och ökar statens lånebehov med motsvarande belopp. Sammanfattning av promemorian Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden I promemorian föreslås bl.a. att en arbetstagare inte ska behöva styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare under sjuklöneperioden. Försäkrade som får sjukpenning från Försäkringskassan hela sjukperioden föreslås kunna styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom läkarintyg senast den 15:e dagen i sjukperioden. Syftet med förslagen är att begränsa spridningen av covid-19 och minska belastningen på hälso- och sjukvården. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 7 februari 2022 och ska kunna tillämpas från och med den 19 januari 2022 till och med den 31 mars 2022. Lagförslag i promemorian Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1991:1047) om sjuklön ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 § Sjuklön ska inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen ska dock avse sådana förmåner från och med den dag då sjukdomsfallet inträffade, om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört. Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Om sjuklön utges för mistade förmåner under tid före anmälan ska den första ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag. Om sjuklön utges för mistade förmåner under tid före anmälan ska den första ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag. Finns det ett beslut enligt 10 § är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren inte iakttar vad som har ålagts honom i beslutet. 1. Denna lag träder i kraft den 7 februari 2022. 2. Bestämmelsen i 8 § i den nya lydelsen ska dock tillämpas för tid från och med den 19 januari 2022. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sjuklön som avser tid före den 19 januari 2022. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1991:1047) om sjuklön ska ha följande lydelse. Lydelse enligt. 1.1 Föreslagen lydelse 8 § Sjuklön ska inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen ska dock avse sådana förmåner från och med den dag då sjukdomsfallet inträffade, om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört Om sjuklön utges för mistade förmåner under tid före anmälan ska den första ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag. Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Om sjuklön utges för mistade förmåner under tid före anmälan ska den första ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag. Finns det ett beslut enligt 10 § är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren inte iakttar vad som har ålagts honom i beslutet Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden Efter remiss har yttrande över promemorian Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden kommit in från Arbetsgivarverket, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Landsorganisationen i Sverige (LO), SACO, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Företagarna och Småföretagarnas riksförbund. Yttrande har även inkommit från Sveriges läkarförbund. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 januari 2022 Närvarande: statsrådet Ekström, ordförande, och statsråden Eneroth, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Danielsson, Föredragande: statsråden Ekström, Eneroth, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Elger, Danielsson Regeringen beslutar proposition 2021/22:86 Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset