Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2024/25:47 Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier Prop. 2024/25:47 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 november 2024 Ebba Busch Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition finns förslag om nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier. Det föreslås att nedsättningen ska omfatta öl producerad av producenter vars årsproduktion uppgår till som mest 3 miljoner liter öl. Med årsproduktion avses produktionen av den aktuella drycken under föregående kalenderår. Producenterna som omfattas av nedsättning delas in i fem olika kategorier utifrån sin årsproduktion. Öl från producenter i kategorin med lägst produktion ges skattenedsättning med 50 procent. Nedsättningen minskar sedan stegvis med 10 procent-enheter per kategori. Nedsättningen föreslås enbart gälla öl från producenter som är juridiskt och ekonomiskt oberoende från andra ölproducenter och dessutom inte tillverkar på licens. Det krävs även att producenten använder lokaler som är fysiskt skilda från andra ölproducenter. Om två eller fler småbryggerier samarbetar räknas de som ett enda oberoende småbryggeri, så länge deras totala produktion inte överstiger 3 miljoner liter. En enskild ska ha rätt att ur beskattningsdatabasen få ut uppgifter om huruvida en producent av öl har anmält att den är ett oberoende småbryggeri och i sådana fall producentens anmälda årsproduktion om det inte av särskild anledning kan antas att den som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Skatteverket ges vissa möjligheter till föreläggande och revision avseende den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut4 2Lagtext5 2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt5 2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet8 2.3Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)10 3Ärendet och dess beredning12 4Bakgrund och gällande rätt12 5Sänkt alkoholskatt för små ölproducenter13 5.1Skattenedsättning på öl från småbryggerier13 5.2Hur stora producenter omfattas?15 5.3Utformningen av nedsättningen17 5.4Krav för att omfattas av nedsättning19 5.5Skatteverkets och Tullverkets hantering22 5.6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser27 6Konsekvensanalys28 6.1Syfte, alternativa lösningar och förslagets förenlighet med EU-rätten28 6.2Offentligfinansiella effekter29 6.3Effekter för företagen30 6.4Effekter för sysselsättning34 6.5Effekter för Skatteverket, Tullverket och allmänna förvaltningsdomstolar34 6.6Effekter för enskilda och för ekonomisk jämställdhet35 6.7Effekter på folkhälsa och oregistrerad införsel36 6.8Övriga effekter37 7Författningskommentar37 7.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt37 7.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet42 7.3Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)43 Sammanfattning av promemorian Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier45 Promemorians lagtext46 Förteckning över remissinstanserna53 Lagrådsremissens lagtext54 Lagrådets yttrande61 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 202462 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Lagtext Förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2022:156) om alkoholskatt dels att 2 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 13, 14 och 15 §§ och 2 kap. 2 a §, och närmast före 1 kap. 13 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Särskilda definitioner för oberoende småbryggerier 13 § Med oberoende småbryggeri avses i denna lag en sådan producent av öl 1. som är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra producenter av öl, 2. som använder lokaler som är fysiskt skilda från lokaler som används av andra producenter av öl, 3. som inte producerar på licens, och 4. vars årsproduktion av öl inte överstiger 3 000 000 liter per år. 14 § Med årsproduktion avses i denna lag den volym som har producerats under kalenderåret före det år då 1. skattskyldigheten inträder, 2. det ska bedömas om villkoret i 13 § 4 är uppfyllt, eller 3. det av andra skäl behöver göras en bedömning av årsproduktionen. 15 § Om två eller flera producenter som var och en uppfyller kraven i 13 § samarbetar med varandra och enbart på grund av detta samarbete inte uppfyller kraven i 13 § 1–3 anses de ändå vara oberoende småbryggerier om deras sammanlagda årsproduktion av öl inte överstiger 3 000 000 liter per år. I så fall ska årsproduktionen för var och en av dem anses uppgå till deras sammanlagda årsproduktion av öl. 2 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – skatt på öl (2 §), – skatt på öl (2 och 2 a §§), – skatt på vin (3 §), – skatt på andra jästa drycker (4 §), – skatt på mellanklassprodukter (5 §), – skatt på etylalkohol (6 §), – undantag från skatteplikt för vissa varor (7–9 §§), och – undantag från skatteplikt i vissa situationer (10–16 §§). 2 a § För öl som har producerats av ett oberoende småbryggeri tas skatt i stället ut per liter med – 50 procent av skatten om årsproduktionen uppgår till 500 000 liter eller mindre, – 60 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 500 000 liter, men inte 750 000 liter, – 70 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 750 000 liter, men inte 1 000 000 liter, – 80 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 1 000 000 liter, men inte 2 000 000 liter, och – 90 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 2 000 000 liter, men inte 3 000 000 liter. 4 § Skatt på andra jästa drycker tas ut per liter för – drycker med en alkoholhalt som överstiger 2,25 men inte 4,5 volymprocent med 10,38 kronor, – drycker med en alkoholhalt som överstiger 4,5 men inte 7 volymprocent med 15,34 kronor, – drycker med en alkoholhalt som överstiger 7 men inte 8,5 volymprocent med 21,12 kronor, och – drycker med en alkoholhalt som överstiger 8,5 men inte 15 volymprocent med 29,58 kronor. För andra jästa drycker med en alkoholhalt på högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor. Med andra jästa drycker avses varor som hänförs till KN-nr 2206 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 2 § och drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om Med andra jästa drycker avses varor som hänförs till KN-nr 2206 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 2 eller 2 a § och drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om 1. alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent, eller 2. alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent och alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 5 § Från databasen får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Uppgifter får lämnas ut om 1. namn och personnummer, 2. organisationsnummer, namn, företagsnamn och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244), 3. registrering enligt skatteförfarandelagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer, 4. på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en fysisk person, 5. registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter, 6. slag av näringsverksamhet, 7. beslut om likvidation, förenklad avveckling eller konkurs, 8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi eller lagen (2022:156) om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt, 9. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt, och 9. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt, 10. huruvida en distansförsäljare enligt 10 kap. lagen om tobaksskatt har ställt säkerhet för skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet. 10. huruvida en distansförsäljare enligt 10 kap. lagen om tobaksskatt har ställt säkerhet för skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet, och 11. huruvida en producent av öl har anmält att den är ett oberoende småbryggeri enligt lagen om alkoholskatt och i sådana fall producentens anmälda årsproduktion och eventuell anteckning om att uppgifterna inte har accepterats av Skatteverket vid en prövning. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 41 kap. 3 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 37 kap. 10 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 kap. 10 a § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt att lämna uppgifter av betydelse för kontroll av dess status som oberoende småbryggeri eller dess årsproduktion. 41 kap. 3 § Revision får göras hos 1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), 2. någon annan juridisk person än ett dödsbo, 3. den som har anmält sig för registrering, 4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt, 5. sådant ombud för en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige och som avses i 6 kap. 2 §, 6. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen (2022:156) om alkoholskatt, 7. den som har ansökt om godkännande som registrerad varumottagare enligt lagen om skatt på energi, lagen om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt, 8. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om skatt på energi eller lagen om alkoholskatt, 9. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt, 10. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen om tobaksskatt, 11. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare eller registrerad EU-handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt, 13. den som har ansökt om godkännande för särskild hantering av proviantering till havs enligt 8 kap. 4 § lagen om skatt på energi, och 13. den som har ansökt om godkännande för särskild hantering av proviantering till havs enligt 8 kap. 4 § lagen om skatt på energi, 14. den som är eller kan antas vara en rapporteringsskyldig plattformsoperatör enligt 2 kap. 2 eller 3 § lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och hos den som åtagit sig att genomföra de åtgärder för kundkännedom som anges i 6 kap. samma lag för en rapporteringsskyldig plattformsoperatörs räkning. 14. den som är eller kan antas vara en rapporteringsskyldig plattformsoperatör enligt 2 kap. 2 eller 3 § lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och hos den som åtagit sig att genomföra de åtgärder för kundkännedom som anges i 6 kap. samma lag för en rapporteringsskyldig plattformsoperatörs räkning, och 15. den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. Ärendet och dess beredning I rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker, nedan kallat alkoholskattedirektivet, finns regler om att medlemsstaterna får välja att tillämpa nedsatta skattesatser på drycker producerade av små, oberoende producenter. För att möjliggöra ett genomförande av dessa regler avseende öl har promemorian Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier tagits fram inom Finansdepartementet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2024/01482). Lagrådet Regeringen beslutade den 10 oktober 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 4. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. I förhållande till lagrådsremissen har vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar gjorts. Bakgrund och gällande rätt Beskattningen av alkohol är delvis harmoniserad inom EU. Reglerna på EU-nivå är uppdelade på flera olika direktiv, bl.a. alkoholskattedirektivet. I direktivet finns regler om att medlemsstaterna får välja att tillämpa nedsatta skattesatser på drycker producerade av små, oberoende producenter. För öl och etylalkohol har reglerna funnits under lång tid och för övriga drycker infördes de 2022. De nedsatta skattesatserna får inte understiga 50 procent av standardskatten och får inte tillämpas på företag vars årsproduktion överstiger vissa nivåer – 20 miljoner liter för öl, 100 000 liter för vin, 1,5 miljoner liter för andra jästa drycker (exempelvis cider) och 25 000 liter för mellanklassprodukter (exempelvis portvin). För etylalkohol (sprit) är nivån 1 000 liter ren alkohol per år. När det gäller andra jästa drycker får de nedsatta skattesatserna enbart tillämpas på drycker som uppfyller vissa krav på ingredienser och produktionssätt. För att en producent ska anses vara oberoende krävs att den är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra producenter av samma sort alkoholvara och att den inte producerar på licens. För producenter av andra alkoholvaror än etylalkohol finns även ett krav att den använder lokaler som är fysiskt skilda från andra sådana producenters. För andra alkoholvaror än etylalkohol får medlemsstaterna tillåta att två eller fler småproducenter som samarbetar med varandra räknas som en oberoende liten producent, så länge inte deras totala produktion överstiger maxnivåerna. Inom de ramar som anges i direktivet är medlemsstaterna fria att bestämma nivåerna för nedsättning. De måste dock tillämpas lika för alla producenter av en viss sorts alkoholvara, oavsett var producenten är etablerad. Om exempelvis öl från ett oberoende svenskt bryggeri ges en viss nedsättning måste även öl från oberoende utländska bryggerier av samma storlek ges samma nedsättning. Generellt gäller även att nedsättningen måste tillämpas lika för olika drycker inom en viss kategori av alkoholvaror. Om exempelvis en medlemsstat väljer att tillämpa en nedsatt skatt för whisky, måste motsvarande nedsättning även tillämpas för gin, rom, vodka och andra typer av etylalkohol. För andra jästa drycker är det dock möjligt att begränsa nedsättningen till vissa typer av drycker. Om en medlemsstat väljer att tillämpa nedsatt skatt kopplas nedsättningen till dryckerna, oavsett vem som blir skattskyldig för dem. För en alkoholvara som tillverkas utanför ett skatteupplag (se nedan) blir normalt tillverkaren skattskyldig. För en alkoholvara som har tillverkats i ett annat land och sedan fraktas till Sverige beror skattskyldigheten på förhållandet mellan avsändaren och mottagaren, men det är normalt säljaren, mottagaren eller den som deklarerar tull som blir skattskyldig för skatt i Sverige. I praktiken sker dock nästan all yrkesmässig tillverkning, införsel och import inom det s.k. uppskovssystemet. I det kan vissa godkända aktörer, kallade upplagshavare, utan skatt tillverka och flytta alkoholvaror mellan vissa godkända platser, kallade skatteupplag, enligt ett särskilt förfarande. Varorna förblir obeskattade tills de lämnar uppskovsförfarandet, vilket normalt sker genom att varorna tas ut ur ett skatteupplag utan att flyttas till ett annat skatteupplag eller vissa särskilt angivna platser. Om exempelvis ett litet oberoende ölbryggeri som är godkänt som upplagshavare tillverkar öl i ett skatteupplag inträder ingen skattskyldighet. Om bryggeriet säljer ölen till en partihandlare som också är godkänd som upplagshavare och flyttar ölen till dennes skatteupplag inträder inte heller någon skattskyldighet. Om partihandlaren sedan säljer ölen till en restaurang som inte är upplagshavare blir partihandlaren skattskyldig när ölen flyttas ur partihandlarens skatteupplag. Om Sverige skulle tillämpa nedsatt skatt för drycker från oberoende småproducenter skulle det i så fall bli partihandlaren som får nedsatt alkoholskatt. Sänkt alkoholskatt för små ölproducenter Skattenedsättning på öl från småbryggerier Regeringens förslag: Det införs ett system för nedsatt skatt på öl från småbryggerier. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Företagarna, Hjulsjö 103 Gästgiveri, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lissåker Nord Bjärneman Company AB, Livsmedelsföretagen, Länsstyrelsen Jämtlands län, Skattebetalarnas förening, Sprit- och vinleverantörsföreningen (SVL), Svenska must- och ciderproducenter, Svenskt Näringsliv, Sveriges Bryggerier, Sveriges Oberoende Bryggerier och Sveriges producenter av alkoholdrycker tillstyrker förslaget, men anser att skattenedsättningen bör omfatta fler producenter eller tillämpas vid en högre årsproduktion. Domstolsverket, Förvaltningsrätten i Falun, Kammarrätten i Sundsvall, Konkurrensverket, Konsumentverket, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Skatteverket, Tillväxtanalys, Tillväxtverket och Tullverket har inga invändningar mot förslaget i sak, men har i vissa fall kommenterat specifika delar av utformningen eller konsekvensanalysen. Alkoholpolitiskt forum, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SORAD), Folkhälsomyndigheten, IOGT-NTO, Socialstyrelsen och Ungdomens nykterhetsförbund avstyrker förslaget av folkhälsoskäl. Skälen för regeringens förslag: I Sverige ska det vara enkelt att starta och utveckla företag. Regeringen har angett att den under mandatperioden avser att genomföra flera reformer för att förbättra företagares villkor, med syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 1.4). Som nämns i avsnitt 4 finns i alkoholskattedirektivet möjligheter att tillämpa nedsatt skatt för drycker producerade av oberoende småproducenter. För öl utnyttjar nästan alla andra medlemsstater i EU den möjligheten. Ett möjligt sätt att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för små ölproducenter är att utnyttja möjligheten till nedsatt skatt även i Sverige. När skattesatser för alkohol bestäms måste alltid effekterna för folkhälsan beaktas. Den svenska alkoholskatten är i dag så långt som möjligt kopplad till alkoholhalten i en produkt. Högre alkoholhalt innebär större negativ påverkan på hälsan, vilket motiverar en högre skatt per liter. En skattenedsättning på grund av att en viss öl är producerad av en oberoende småproducent är emellertid inte kopplad till dryckens påverkan på hälsan. Sänkt skatt skapar ett utrymme för leverantören att sänka priset och ett lägre pris riskerar att öka konsumtionen. Flera remissinstanser, bl.a. IOGT-NTO, SORAD och Socialstyrelsen avstyrker därför promemorians förslag. IOGT-NTO och Ungdomens nykterhetsförbund anser även att promemorians förslag är en del av en oroande trend där näringspolitiska intressen värderas över att skydda folkhälsan. Regeringen konstaterar att små ölproducenter står för en mycket liten del av den totala alkoholförsäljningen i Sverige. Marknaden för försäljning av öl domineras generellt av några få, stora producenter eller producenter som ingår i stora koncerner. Exempelvis kommer ungefär nio tiondelar av all svensk öl som säljs på Systembolaget från något av de fem största svenska bryggerierna. Bland övriga bryggerier finns även flera med kopplingar till något av de fem största. För stora producenter uppkommer normalt stordriftsfördelar, vilket medför att kostnaden per producerad liter generellt blir lägre än för småproducenter. Öl från småproducenter befinner sig ofta i de övre prissegmenten, och en sänkt skatt bedöms inte påverka prisbildningen på marknaden som helhet i någon större utsträckning. Det är därutöver svårt att bedöma i vilken mån en sänkt skatt skulle användas till att sänka priser. En sänkt skatt kan också, i den mån priserna inte justeras fullt ut, användas till att exempelvis utveckla verksamheten. Regeringen bedömer det sammantaget som osannolikt att en skattenedsättning skulle resultera i en märkbart högre totalkonsumtion. Effekten på folkhälsan av en skattenedsättning för öl från oberoende småproducenter bedöms därmed kunna hållas mycket liten med rätt utformning av nedsättningen. Regeringen föreslår därför att det införs ett system för nedsatt skatt på öl från småproducenter, i lagtexten benämnda småbryggerier. Flera remissinstanser, bl.a. LRF, SVL och Svenska must- och ciderproducenter, anser att nedsättningen borde gälla även för andra drycker, såsom cider, vin eller sprit. Det förslag som har remitterats avser enbart en skattenedsättning för öl. Reglerna för övriga alkoholdrycker omfattas inte av det nu aktuella lagstiftningsprojektet. Vissa remissinstanser har även föreslagit andra ändringar. Skattebetalarnas förening, SVL och Sveriges Bryggerier anser att alkoholskatten bör sänkas generellt. SVL anser även att det bör fattas politiska beslut för att bevara och utveckla Systembolagets detaljhandelsmonopol, i synnerhet ”Tillfälligt sortiment lokalt & småskaligt” och att Sverige ska arbeta för att alkoholskattedirektivet ska ändras. Sveriges Bryggerier anser att man även bör se över tillsyn, administrativa avgifter och marknadsföring av alkoholvaror. Ingen av dessa frågor omfattas av det nu aktuella lagstiftningsprojektet. Lagförslag Förslaget innebär att det införs en ny paragraf, 2 a §, i 2 kap. lagen (2022:156) om alkoholskatt samt ändringar i 2 kap. 1 och 4 §§ samma lag. Hur stora producenter omfattas? Regeringens förslag: Skattenedsättningen ska omfatta öl producerad av producenter vars årsproduktion uppgår till som mest 3 miljoner liter öl. Med årsproduktion avses produktionen av den aktuella drycken under föregående kalenderår. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Företagarna, LRF, Livsmedelsföretagen, Skattebetalarnas förening, Svenskt Näringsliv och Sveriges Oberoende Bryggerier anser att gränsen för vilka bryggerier som omfattas borde sättas högre än i promemorians förslag. Svenskt Näringsliv anser även att en jämförelse borde göras med andra EU-länder. Länsstyrelsen Jämtlands län anser att gränsen för vilka bryggerier som omfattas borde sättas lägre än i promemorians förslag. Folkhälsomyndigheten noterar att gränsen skiljer sig från lagrådsremissen Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker och anser att man bör eftersträva en enhetlig definition. Skälen för regeringens förslag: När ett system för nedsatt skatt på öl från småproducenter ska utformas blir den första frågan hur stora producenter som ska omfattas av en nedsättning. Som nämnts i avsnitt 4 finns i alkoholskattedirektivet gränser för den maximala årsproduktion som en producent får ha om nedsatt skatt ska få tillämpas på dess drycker. För öl är nivån 20 miljoner liter per år. Företagarna, Svenskt Näringsliv och Skattebetalarnas förening anser att utgångpunkten borde vara att tillämpa denna gräns. Svenskt Näringsliv och Livsmedelsföretagen anser även att en jämförelse borde göras med andra EU-länder. Hur andra EU-länder har utformat sina nedsättningar varierar kraftigt. Flera länder tillämpar den maximala gränsen om 20 miljoner liter, men det är också många som har lägre gränser. Den lägsta gränsen som tillämpas är 1 miljon liter. Alkoholskattedirektivets maximala gräns om 20 miljoner liter per år är en relativt stor produktion. Eftersom syftet med regeringens förslag är att stötta små ölproducenter bör den maximala storleken för de ölbryggerier som ska omfattas sättas lägre än 20 miljoner liter per år. Sveriges Oberoende Bryggerier, LRF och Livsmedelsföretagen föreslår att gränsen ska sättas till 6 miljoner liter per år och anför bl.a. att skal- och samordningsfördelarna är framträdande upp till 6 miljoner liter och att en lägre gräns riskerar att skapa en onödig tillväxttröskel. Tillväxtanalys anför att skalfördelarna ökar som mest upp till en produktionsvolym på 2 miljoner liter öl och därefter ökar i en långsammare takt. Länsstyrelsen Jämtlands län anser att gränsen borde sättas till 1 miljon liter per år för att säkerställa att det är småskaliga tillverkare som gynnas. Regeringen bedömer att den i promemorian föreslagna gränsen om 3 miljoner liter per år är en lämplig nivå eftersom den utesluter storskalig industriell produktion samtidigt som den ger mindre bryggerier en viss möjlighet att växa utan att bli av med nedsättningen. Med den utformning som föreslås i avsnitt 5.3 anser regeringen att tröskeleffekten är så pass begränsad att den inte hindrar bryggerier från att växa till en årsproduktion över 3 miljoner liter. Regeringen föreslår därför att skattenedsättningen ska omfatta öl producerad av producenter vars årsproduktion uppgår till som mest 3 miljoner liter öl. Folkhälsomyndigheten noterar att gränsen skiljer sig från nivån för småskalig tillverkning i lagrådsremissen Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker och anser att man bör eftersträva en enhetlig definition. Regeringen konstaterar att de gränser som föreslås avseende gårdsförsäljningen har andra syften och regleras av andra EU-regler än gränserna i denna proposition. Gränserna för gårdsförsäljningen syftar till att säkerställa att utländska tillverkare inte utsätts för otillåten diskriminering. Någon sådan begränsning behövs inte avseende skattenedsättning, eftersom den gäller lika för svenska och utländska producenter. Regeringen anser därför inte att det finns skäl att sänka den föreslagna gränsen för att omfattas av skattenedsättning så att den motsvarar vad som föreslås för gårdsförsäljning. Vad som avses med ”årsproduktion” är inte närmare definierat i alkoholskattedirektivet. Regeringen har i förordningen (2021:1234) om intyg till oberoende små producenter av alkoholdrycker definierat termen som den volym som har producerats under kalenderåret före det år som intyget avser. Om en producent inte har haft någon produktion av den aktuella typen av alkoholhaltig dryck under kalenderåret före det år som intyget avser ska årsproduktion i stället enligt förordningen avse den volym som producenten uppskattar att den kommer att producera under det år som intyget avser. Dessa definitioner har delvis stöd i de förklarande anmärkningar som Europeiska kommissionen i december 2021 har publicerat angående gränserna för total årsproduktion tillämpliga på oberoende småproducenter av alkoholdrycker. Att använda produktionen under tidigare kalenderår bedöms vara en lämplig definition även avseende skattenedsättning. Den innebär att det i normalfallet finns en fastställd årsproduktion att utgå ifrån när det ska bedömas om en produkt ska ges skattenedsättning och att det inte finns något behov att löpande justera nedsättningen under ett år på grund av varierande produktionsvolym. När det gäller nystartade producenter bedömer regeringen att det inte finns något behov av specialreglering. Med de gränser för nedsättning som föreslås i avsnitt 5.3 torde det vara mycket sällsynt att en nystartad producent under sitt första produktionsår producerar sådana volymer att något annat än 50 procents skattenedsättning blir aktuellt. Samma skattenedsättning, 50 procent, blir även resultatet om det inte införs någon specialregel, eftersom den nystartade producentens årsproduktion föregående år kommer att vara noll. Regeringen bedömer därför att det inte finns något behov av att beräkna årsproduktionen i dessa fall utifrån en uppskattning. Regeringen föreslår alltså att årsproduktion alltid ska avse produktionen av den aktuella drycken under föregående kalenderår. Sveriges Bryggerier och Sveriges Oberoende Bryggerier anser att enbart öl med en alkoholhalt som överstiger 2,8 volymprocent ska räknas med i årsproduktionen. I alkoholskattedirektivet är årsproduktionen kopplad till den aktuella drycken, i det här fallet öl. Årsproduktionen av öl avser alltså all dryck som faller inom definitionen av öl. I direktivets definition av öl ingår att den ska ha en faktisk alkoholhalt som överstiger 0,5 volymprocent. Motsvarande definition finns även i alkoholskattelagen. Att undanta öl med en viss alkoholhalt från beräkningen av årsproduktion är inte möjligt enligt alkoholskattedirektivet. Sveriges Bryggerier anser även att det bör tydliggöras hur man ser på öl som har producerats men sedan destruerats och inte nått marknaden. Årsproduktionen är kopplad till den mängden öl som har producerats under ett visst år. Vad som sedan händer med ölen påverkar inte årsproduktionen. Det spelar således ingen roll om ölen efter produktionen säljs i Sverige, exporteras till utlandet eller förstörs. Lagförslag Förslaget innebär att det införs två nya paragrafer, 13 och 14 §§, i 1 kap. lagen (2022:156) om alkoholskatt. Utformningen av nedsättningen Regeringens förslag: Producenterna som omfattas av nedsättning ska delas in i fem olika kategorier utifrån sin årsproduktion. Öl från producenter i kategorin med lägst produktion ges skattenedsättning med 50 procent. Nedsättningen minskar sedan stegvis med 10 procent-enheter per kategori. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv anser att det bör göras en komparativ analys av hur andra länder har utformat nedsättningen. Sveriges Bryggerier anser att det bör övervägas att göra det frivilligt att tillämpa den lägre skattesatsen. Skälen för regeringens förslag: Det finns flera möjliga utformningar av en nedsättning. Svenskt Näringsliv anser att det bör göras en komparativ analys av hur andra länder har utformat nedsättningen. Inom EU varierar det kraftigt mellan hur olika länder har utformat sina nedsättningar. Den enklaste varianten är att alla producenter upp till den maximala storleken ges samma nedsättning. Ett sådant system tillämpas i bl.a. Ungern, Frankrike och Polen. Fördelen med ett sådant system är att det är enkelt att tillämpa. En nackdel är att det inte tar hänsyn till skillnaderna i storlek mellan olika småproducenter. Förutsättningarna för ett bryggeri som producerar 200 000 liter öl skiljer sig exempelvis betydligt från ett bryggeri som producerar 2 miljoner liter öl. En annan nackdel är att det skapar en tröskeleffekt när en producent växer över maxnivån. Att gå från exempelvis halv skatt på all öl som produceras till full skatt på all öl innebär att en producent kortsiktigt förlorar på att växa. Det riskerar även att skapa snedvridningar i konkurrensen eftersom producenter med relativt likvärdiga förutsättningar kan få stora skillnader i skattenivå, beroende på om deras produktion är precis över eller precis under gränsen. För att begränsa nackdelarna kan man i stället tänka sig ett system med flera olika nivåer av nedsättning, baserade på producentens årsproduktion. Sådana system tillämpas bl.a. i Finland, Tjeckien och Tyskland. En större producent får då lägre skattenedsättning än en mindre. Ju fler nivåer systemet har, desto mer beaktas skillnaderna i storlek mellan olika producenter och desto mindre tröskeleffekter uppkommer. Men fler nivåer ökar också systemets komplexitet. Den mest långtgående varianten av ett system med flera nivåer är ett där varje producent får en individuell skattesats, baserat på dess exakta årsproduktion uträknat med en eller flera matematiska formler. Inom EU är det enbart Danmark som tillämpar ett sådant system. Systemet har förutsättningar att i princip helt eliminera tröskeleffekterna av att växa. Det riskerar dock att bli mycket komplext och administrativt betungande, både för de skattskyldiga och Skatteverket. Systemet kräver information om producentens exakta årsproduktion på liternivå. Den skattskyldige, som kan vara någon annan än producenten själv, kan inte läsa av skattesatsen i en tabell utan måste räkna fram den utifrån de matematiska formler som bestämmer skattenivån. En felräkning eller avrundning medför att fel skatt betalas, vilket innebär en förhållandevis hög risk för omedvetna fel. Systemet innebär också att det inte är möjligt att avgöra vilken skattesats som är tillämplig innan den exakta årsproduktionen är fastställd, vilket försvårar planering. Sammantaget bedömer regeringen att ett system med enbart en nivå medför för stora nackdelar. Ett system där skatten räknas ut baserat på den exakta årsproduktionen bedöms å andra sidan vara för administrativt betungande och ha för stor risk för fel. Regeringen bedömer i stället att det är lämpligt att införa ett system som ligger mellan de två varianterna. Fem olika nedsättningsnivåer bedöms mot den bakgrunden vara en lämplig utformning. Det håller nere nackdelar i form av tröskeleffekter samtidigt som det är relativt lättillämpat för både de skattskyldiga och Skatteverket. Regeringen föreslår därför att producenterna som omfattas av nedsättning ska delas in i fem olika kategorier utifrån sin årsproduktion. Öl från producenter i kategorin med lägst produktion ges skattenedsättning med 50 procent, öl från producenter i kategorin med näst lägst produktion ges skattenedsättning med 40 procent, och så vidare. Sveriges Bryggerier anser att det bör övervägas att göra det frivilligt att tillämpa den lägre skattesatsen för att minska den administrativa bördan. En sådan utformning är inte möjlig enligt alkoholskattedirektivet. Om en medlemsstat inför nedsatt skatt för öl från oberoende småproducenter får sådana drycker en egen skattesats och ses i praktiken som en egen kategori med drycker. En aktör kan då inte välja att tillämpa en annan skattesats för drycken. Lagförslag Förslaget innebär att det införs en ny paragraf, 2 a §, i 2 kap. lagen (2022:156) om alkoholskatt. Krav för att omfattas av nedsättning Regeringens förslag: Skattenedsättningen gäller enbart öl från producenter som är juridiskt och ekonomiskt oberoende från andra producenter av öl och dessutom inte tillverkar på licens. Det krävs även att producenten använder lokaler som är fysiskt skilda från andra producenter av öl. Om två eller fler småbryggerier samarbetar räknas de som ett enda oberoende småbryggeri, så länge inte deras totala produktion överstiger 3 miljoner liter. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Företagarna anser att endast den öl som produceras på licens ska undantas från möjligheten till skattenedsättning. Sveriges bryggerier efterfrågar ett förtydligande avseende öl från ett litet bryggeri säljs och distribueras via ett större bryggeri. Skälen för regeringens förslag: I alkoholskattedirektivet finns, som nämns i avsnitt 4, vissa begränsningar för i vilka fall nedsatt skatt får tillämpas. En sådan begränsning är att en nedsättning enbart får tillämpas på oberoende producenter. I direktivet definieras detta som att producenten måste vara juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra producenter av samma kategori alkoholdrycker och inte får tillverka på licens. För andra drycker än etylalkohol finns även att krav på att producenten måste använda lokaler som är fysiskt skilda från andra producenter av samma kategori alkoholdrycker. Begränsningarna har tolkats av EU-domstolen i målen Glückauf Brauerei GmbH, C-83/08, EU:C:2009:228 och Brasserie Bouquet, C-285/14, EU:C:2015:353. Europeiska kommissionen har dessutom i september 2023 publicerat förklarande anmärkningar om tolkningen av dessa begränsningar. De senare är visserligen inte bindande för medlemsstaterna, men kan ändå användas som stöd vid tolkningen. Eftersom begränsningarna i direktivet är en förutsättning för att få tillämpa nedsatt skatt föreslår regeringen att nedsättningen enbart ska gälla öl från producenter som är juridiskt och ekonomiskt oberoende från andra producenter av öl och dessutom inte tillverkar på licens. Regeringen föreslår även ett krav på att producenten använder lokaler som är fysiskt skilda från andra producenter av öl. För att en producent ska vara juridiskt och ekonomiskt oberoende ställs krav på ledning och beslutsfattande, innehav av aktier och rösträtt. När det gäller ledning och beslutsfattande får inte andra ölproducenter ha en rätt att tillsätta eller avsätta en majoritet av ledning eller styrelse. När det gäller aktierna får inte någon annan ölproducent, direkt eller indirekt, äga 50 procent eller mer av dessa. Producenten får inte heller på något annat sätt vara ägd av samma person eller bolag som en annan ölproducent. När det gäller rösträtt får inte någon annan ölproducent kontrollera, direkt eller genom överenskommelse med andra, en majoritet av rösterna eller på annat sätt utöva ett dominerande inflytande. När det gäller att lokalerna måste vara fysiskt skilda från andra producenters avses de rum och utrymmen där teknisk utrustning för att producera drycken eller tappa upp den i något förvaringskärl förvaras. Det spelar ingen roll om lokalerna ägs eller hyrs. Om två producenter använder samma lokal, men under olika tidsperioder, hindrar inte det att de anses vara oberoende. Om exempelvis en producent använder en lokal under januari–juni och en annan producent använder samma lokal under september–november anses de två producenterna inte vara beroende av varandra. De får dock inte dela lokaler under samma tidsperiod. Samtliga dessa krav gäller enbart i förhållande till andra ölproducenter. Ett ölbryggeri kan alltså vara oberoende även om 60 procent av aktierna i bolaget ägs av en vinproducent, men inte om 60 procent av aktierna ägs av ett eller flera ölbryggerier. På samma sätt kan ett ölbryggeri anses vara oberoende även om det delar lokaler med en ciderproducent. Vidare krävs att producenten inte får tillverka på licens. För att anses vara oberoende får en producent inte utnyttja någon form av patent, varumärke eller tillverkningsprocess som ägs av någon annan. Bedömningen sker för varje alkoholsort för sig. Om en producent exempelvis tillverkar både öl och cider, och tillverkar cidern på licens, kan den anses vara ett oberoende småbryggeri om övriga krav är uppfyllda. Om en producent producerar öl på licens innebär det dock att all öl undantas från möjligheten till nedsatt skatt, och inte enbart den licensierade ölen. Om ett ölbryggeri exempelvis tillverkar 20 000 liter öl på licens och 80 000 liter öl utan licens undantas hela produktionen om 100 000 liter öl från möjligheten till nedsättning. Företagarna ifrågasätter om detta är rimligt och anser att endast den öl som produceras på licens ska undantas från möjligheten till skattenedsättning. Att införa ett sådant system är dock inte möjligt enligt alkoholskattedirektivet. Kravet i direktivet att inte tillverka på licens är kopplat till producenten, och inte till de drycker som produceras på licens. Om en producent brygger öl på licens anses den inte vara en oberoende ölproducent. Sveriges Bryggerier anser att det bör förtydligas om det ska ses som ekonomiskt beroende att öl från ett litet bryggeri säljs och distribueras via ett större bryggeri eller att bryggerierna har någon annan kommersiell avtalssituation. Regeringen konstaterar inledningsvis att begreppet ”juridiskt och ekonomiskt oberoende” följer direkt av alkoholskattedirektivet. Det är ett unionsrättsligt begrepp som ska tolkas på samma sätt inom hela EU. Sverige kan således inte nationellt definiera begreppet och det är i slutändan upp till EU-domstolen att tolka dess innebörd. EU-domstolen har angett att begreppet ekonomiskt oberoende hänvisar till det berörda bryggeriets möjlighet att självständigt fatta affärsbeslut (se punkt 31 i EU-domstolens dom i målet Glückauf Brauerei GmbH, C-83/08, EU:C:2009:228). Eftersom det ska göras en helhetsbedömning är det inte möjligt att generellt uttala sig om hur distribution genom ett större bryggeri påverkar bedömningen av ett småbryggeris oberoende. Det beror på hur samarbetet är utformat. Att öl från ett i övrigt självständigt småbryggeri mot ersättning transporteras av ett större bryggeri borde normalt inte förhindra att det mindre bryggeriet ses som oberoende. Om däremot det större bryggeriet genom samarbetet ges möjlighet att påverka det mindre bryggeriets affärsbeslut skulle det kunna innebära att det mindre bryggeriet inte längre anses vara oberoende. Om öl från det mindre bryggeriet säljs eller marknadsförs under namn från det större bryggeriet kan även det innebära att det mindre inte ses som oberoende, eftersom det då utnyttjar ett varumärke som ägs av någon annan. För andra alkoholvaror än etylalkohol finns i alkoholskattedirektivet en möjlighet för medlemsstaterna att tillåta att två eller fler småproducenter som samarbetar med varandra räknas som en oberoende liten producent, så länge inte deras totala produktion överstiger maxnivåerna. Regeringen föreslår att det införs ett sådant system. Det innebär att ölen från två eller fler samarbetande småbryggerier får nedsatt skatt trots att producenterna är beroende av varandra, så länge deras totala årsproduktion inte överskrider 3 miljoner liter. De får dock inte vara beroende av någon större ölproducent. Att de samarbetande producenterna ska räknas som en oberoende liten producent innebär att när det ska avgöras vilken skattenedsättning deras öl har rätt till anses årsproduktionen för samtliga samarbetande småbryggerier uppgå till deras sammanlagda årsproduktion. De hanteras emellertid separat i andra hänseenden. De deklarerar och betalar skatt var för sig. Det är enbart sådana samarbeten som innebär att producenterna anses beroende av varandra som omfattas av regeln. Om exempelvis två oberoende småbryggerier delar en monter på en mässa påverkar inte det deras status som oberoende. Specialregeln behöver därför inte tillämpas och deras årsproduktion beräknas för varje producent för sig. Ett exempel kan illustrera hur skatten beräknas för samarbetande producenter. A är ett oberoende småbryggeri med en årsproduktion om 200 000 liter. B är ett oberoende småbryggeri med en årsproduktion om 400 000 liter. A och B inleder ett samarbete som innebär att A får producera öl på licens från B. Detta skulle normalt innebära att inget av bryggerierna ansågs vara oberoende, men genom specialregeln för samarbete mellan småbryggerier kan deras öl ändå få nedsatt skatt. För att avgöra vilken nedsättning som blir aktuell anses dock årsproduktionen för både A och B vara 600 000 liter (200 000 + 400 000). All öl som produceras av A eller B får därför 40 procents skattenedsättning. Om B skulle börja dela lokaler med det större ölbryggeriet C, som har en årsproduktion om 15 000 000 liter, skulle det innebära att varken A, B eller C anses vara oberoende och specialregeln om samarbete mellan småbryggerier skulle inte vara tillämplig eftersom A, B och C:s totala årsproduktion överskrider 3 000 000 liter. Den öl som A, B eller C producerar får därför ingen skattenedsättning. Lagförslag Förslaget innebär att det införs två nya paragrafer, 13 och 15 §§, i 1 kap. lagen (2022:156) om alkoholskatt. Skatteverkets och Tullverkets hantering Regeringens förslag: En enskild ska ha rätt att ur beskattningsdatabasen få ut uppgifter om huruvida en ölproducent anmält att den är ett oberoende småbryggeri och i så fall producentens anmälda årsproduktion om det inte av särskild anledning kan antas att den som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Även eventuella anteckningar om att uppgifterna inte har accepterats av Skatteverket vid en prövning ska lämnas ut. Skatteverket ska ges möjlighet att förelägga den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri att inkomma med uppgifter om huruvida den är ett oberoende småbryggeri och i så fall vilken årsproduktion den har. Skatteverket får revidera den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri i syfte att kontrollera uppgifterna i en skattedeklaration. Regeringens bedömning: Registreringar som upplagshavare i Sverige bör kompletteras med uppgift om huruvida aktören anmält att den är ett oberoende småbryggeri och i så fall vilken årsproduktion den har anmält. Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens men har en något annorlunda lagteknisk utformning. I promemorians förslag saknas även förtydligandet att eventuella anteckningar om att uppgifterna inte har accepterats av Skatteverket vid en prövning ska lämnas ut. Remissinstanserna: Skatteverket avstyrker att uppgifter om huruvida en aktör är ett oberoende småbryggeri och i så fall vilken årsproduktion den har ska registreras och anser att registreringen inte uppnår det avsedda syftet. Tullverket anser att det inte tydligt framgår vilken slags information det ska grunda sina bedömningar på, hur det ska kunna kontrollera informationen eller om den nedsatta skatten ska tillämpas avseende de schablonbelopp för skatt som finns i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. Skälen för regeringens förslag och bedömning: De föreslagna reglerna om nedsatt skatt för öl producerad av oberoende småbryggerier är utformade på så sätt att själva ölen får en lägre skattesats. Det är inte fråga om ett avdrag som den skattskyldige kan välja att göra eller ett frivilligt undantag som kan åberopas av den skattskyldige. Om en viss öl är producerad av ett oberoende småbryggeri gäller en annan skattesats än om den är producerad av en stor producent eller en producent som inte är oberoende. På samma sätt som gäller för exempelvis alkoholhalt är det i första hand upp till den skattskyldige att beakta detta då skatten ska deklareras. Det är dock viktigt att Skatteverket vid behov kan kontrollera uppgifterna. Skatteverket behöver därför ha tillgång till uppgifter om oberoende småbryggerier och deras årsproduktion. Enligt alkohollagen (2010:1622) får alkoholvaror, förutom tillverkning i hemmet för eget behov i vissa fall, tillverkas endast av den som har godkänts som upplagshavare eller skattebefriad förbrukare enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt. Den alkohol som tillverkas av skattebefriade förbrukare är normalt inte avsedd att hanteras på ett sätt som medför beskattning. I praktiken torde därför alla oberoende småbryggerier i Sverige vara upplagshavare. Uppgifter om upplagshavare registreras redan i dag av Skatteverket. Ett möjligt sätt för Skatteverket att få uppgifter om oberoende småbryggerier i Sverige skulle därför vara att komplettera registreringen av upplagshavare med uppgift om denne är ett oberoende småbryggeri och i så fall vilken årsproduktion den har. Sådana uppgifter skulle kunna lämnas i ansökan om att godkännas som upplagshavare och sedan, om upplagshavaren är ett oberoende småbryggeri, uppdateras varje år med den aktuella årsproduktionen. Eftersom utländska småbryggerier normalt inte är upplagshavare i Sverige skulle sådana producenter inte kunna omfattas av systemet. I teorin skulle Skatteverket kunna föra ett separat register över utländska småbryggerier. Det finns dock vissa praktiska problem med en sådan lösning. Det skulle inte vara möjligt att generellt hämta in uppgifter från utländska småbryggerier. I den mån Skatteverket får in uppgifterna från en tredje part (exempelvis en importör) uppkommer frågor om i vilken mån småbryggeriet ändå behöver kontaktas av Skatteverket för att informera om att uppgifterna registreras. Behovet av uppgifter om utländska småbryggerier är dock generellt lägre än avseende svenska småbryggerier. För småproducenter inom EU finns ett harmoniserat system med intyg, som syftar till att tillhandahålla just den information som behövs för att avgöra om varan är berättigad till nedsatt skatt för att den är producerad av en oberoende småproducent. För sådana producenter finns således relativt goda förutsättningar att göra en bedömning i det enskilda fallet. Av den totala försäljningen av öl i Sverige bedöms vidare en relativt liten del komma från utländska oberoende småbryggerier. Det förekommer även normalt ett begränsat antal olika varor från varje utländskt småbryggeri och de hanteras av ett begränsat antal skattskyldiga. Detta medför att fördelarna med ett register i förhållande till individuella uppgifter i det enskilda fallet är relativt små. För svenska oberoende småbryggerier är chansen större att flera olika varor från samma producent beskattas i Sverige och även att flera olika aktörer blir skattskyldiga för varorna. Det finns därför större vinster med att registrera uppgifter om årsproduktion. Sammantaget bedömer regeringen att det är lämpligt att registreringar som upplagshavare i Sverige kompletteras med uppgift om huruvida aktören anmält att den är ett oberoende småbryggeri och i så fall vilken årsproduktion den har anmält, samt eventuella samarbeten med andra småbryggerier och i så fall deras sammanlagda anmälda årsproduktion (se avsnitt 5.4). Enligt 2 kap. 3 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet får bl.a. underlag för fastställande av skatter och avgifter behandlas i beskattningsdatabasen. Mer exakt vilka uppgifter som registreras regleras på förordnings- och föreskriftsnivå. Uppgifterna om huruvida en aktör är ett oberoende småbryggeri och i så fall vilken årsproduktion den har behövs för att fastställa korrekt skatt för producentens varor och utgör därmed underlag för fastställande av skatt. Komplettering av en registrering som upplagshavare med dessa uppgifter utgör dock inte någon form av godkännande som oberoende småbryggeri. Det innebär inte heller att Skatteverket på något sätt certifierar uppgifterna eller godtar att öl från den aktuella producenten är berättigad till nedsatt skatt. Det är enbart en registrering av att producenten anser sig uppfylla kraven och vilken årsproduktion producenten har angett. Prövningen av om öl från en viss producent ska få nedsatt skatt görs när skattskyldigheten prövas. Om Skatteverket vid en sådan prövning, eller senare omprövning, inte accepterar uppgiften bör en särskild anteckning om detta göras i anslutning till de registrerade uppgifterna. Även detta är dock en kompletterande uppgift till en befintlig registrering. Det bedöms sammantaget inte finnas något behov av lagändring, utan reglering av registreringen kan ske på förordningsnivå. För utländska småbryggerier bedömer regeringen att det inte behövs något särskilt register. Skatteverket anser att det bör förtydligas att uppgifterna från producenten inte ska registreras om Skatteverket avslår en ansökan om godkännande som upplagshavare och att en anteckning om att ett godkännande som upplagshavare har upphört även omfattar uppgiften om status som oberoende småbryggeri. Eftersom uppgifterna om huruvida en aktör anmält att den är ett oberoende småbryggeri och vilken årsproduktion den har anmält är kopplade till godkännandet som upplagshavare ligger det i sakens natur att uppgifterna inte ska registreras om aktören inte är registrerad som en upplagshavare. Och om godkännandet som upplagshavare upphör gäller det även de anmälda uppgifterna. De föreslagna reglerna om nedsatt skatt innebär att den aktör som blir skattskyldig för ölen behöver veta om den är producerad av ett oberoende småbryggeri och i så fall vilken årsproduktion producenten har. Utan dessa uppgifter är det inte möjligt att deklarera korrekt skatt för ölen. Det innebär att andra än producenterna själva behöver veta vilka som är oberoende småbryggerier och vilken årsproduktion de har. Enligt 2 kap. 5 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet har enskilda i vissa fall rätt att ta del av de uppgifter som Skatteverket har registrerat i beskattningsdatabasen. Regeringen föreslår att dessa regler kompletteras med en rätt att få ut uppgifter om huruvida en ölproducent anmält att den är ett oberoende småbryggeri och i sådana fall producentens anmälda årsproduktion och eventuell anteckning om att uppgifterna inte har accepterats av Skatteverket vid en prövning. Liksom för övriga uppgifter gäller rätten om det inte av särskild anledning kan antas att den som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. I praktiken bedöms det dock vara mycket sällsynt att någon skulle lida men av att uppgifter om anmäld status som oberoende småbryggeri eller anmäld årsproduktion röjs. Regeln utgör ett undantag från det absoluta sekretesskydd som normalt gäller för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts beskattningsdatabasen, se 27 kap. 1 § andra stycket 1 och 27 kap. 7 § 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Som nämnts ovan innebär registreringen inte en prövning av om öl från den aktuella producenten är berättigad till nedsatt alkoholskatt. Att en enskild får ut uppgifter om anmäld status som oberoende småbryggeri och anmäld årsproduktion innebär således inte ett förhandsbesked i fråga om beskattning. Det är enbart ett sätt för en aktör att få reda på om producenten anser att ölen är berättigad till nedsättning och i så fall med hur mycket. Eftersom uppgifterna om status som oberoende småbryggeri och årsproduktion innebär sänkt skatt för deras öl har småbryggerier normalt ett starkt intresse av att lämna dessa uppgifter till Skatteverket. Om de själva är skattskyldiga för ölen har uppgifterna en direkt påverkan på den skatt de ska betala och om någon annan är skattskyldig blir det ett försäljningsargument för ölen att den är berättigad till nedsatt skatt. Om en producent trots detta inte frivilligt inkommer med uppgifterna behöver dock Skatteverket ha möjlighet att hämta in dem. I den mån producenten själv blir skattskyldig för ölen har Skatteverket enligt befintliga regler möjligheter till föreläggande och revision, eftersom uppgifterna då behövs för att kontrollera de uppgifter som producenten lämnat i sin punktskattedeklaration. I de fall då någon annan blir skattskyldig eller då inhämtandet av uppgiften inte direkt är kopplat till en skattedeklaration finns dock i dag inte några sådana kontrollmöjligheter. Regeringen föreslår därför att Skatteverket ges möjlighet att förelägga den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri att inkomma med uppgifter huruvida den är ett oberoende småbryggeri och i så fall vilken årsproduktion den har. Regeringen föreslår även att Skatteverket ska få revidera den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri i syfte att kontrollera uppgifterna i en skattedeklaration. Skatteverket anser att registreringen inte uppnår det avsedda syftet och anger att eftersom det inte går att utgå från att uppgifterna i beskattningsdatabasen är korrekta behöver den skattskyldige och Skatteverket säkerställa att förutsättningarna för nedsatt skatt är uppfyllda, exempelvis genom direktkontakt med producenten respektive föreläggande eller revision av producenten. Regeringen håller inte med om den bedömningen. Även om de registrerade uppgifterna inte innebär något förhandsbesked för beskattningen fyller de fortfarande en viktig funktion. För de skattskyldiga innebär de en sammanställning av vad producenterna själva anser om sin status och årsproduktion. Uppgifterna kan därmed ersätta direktkontakt med de enskilda producenterna, vilket minskar administrationen för både de skattskyldiga och producenterna. De registrerade uppgifterna ger även de skattskyldiga en upplysning i de fall Skatteverket vid en tidigare prövning inte har godtagit producentens uppgifter. För Skatteverket innebär uppgifterna ett underlag för att avgöra när ytterligare kontroller kan vara befogade. Så kan vara fallet exempelvis när de registrerade uppgifterna skiljer sig från de uppgifter en skattskyldig lämnar eller när de uppgifter som en producent lämnar för registrering i sig verkar orimliga. Registrering och utlämning av uppgifter ur beskattningsdatabasen utgör personuppgiftsbehandling enligt EU:s dataskyddsförordning om uppgifterna avser en fysisk person (artikel 4.1). I de fall de nya uppgifterna avser ett aktiebolag eller handelsbolag kommer behandlingen således inte utgöra personuppgiftsbehandling. I de fall småbryggeriet drivs som en enskild firma blir uppgifterna om att en ölproducent anmälts som oberoende småbryggeri samt om anmäld årsproduktion däremot personuppgifter eftersom en enskild firma alltid drivs av en enda fysisk person. Förslaget kan därmed förväntas innebära en viss, mycket begränsad, utökad personuppgiftsbehandling. Det är inte fråga om känsliga personuppgifter. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den aktuella grunden för behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning. Vid en avvägning mellan den registrerades personliga integritet och behovet av att personuppgiften behandlas anses behandlingen vara proportionerlig Tullverket kan i vissa fall bli beskattningsmyndighet. Det gäller bl.a. för öl som importeras från ett tredjeland utan att flyttas under uppskovsförfarande från platsen för import och för öl som har omhändertagits enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Eftersom nästan alla kommersiella transporter av alkohol i praktiken sker under uppskovsförfarande blir Tullverket beskattningsmyndighet främst i de fall då privatpersoner är skattskyldiga. Tullverket har i sitt remissvar angett att det inte tydligt framgår vilken slags information det ska grunda sina bedömningar på och hur det ska kunna kontrollera informationen. Liksom i de flesta andra fall då skatt ska beslutas gäller en fri bevisprövning. Det finns således inga formkrav på vilket underlag som ska ges in. Som nämnts ovan finns ett harmoniserat system med intyg för småproducenter inom EU. Även om det inte är ett krav att kunna uppvisa ett sådant intyg för att få nedsatt skatt är det, om det finns tillgängligt, ett lämpligt bevismedel. För öl producerad i Sverige kan Skatteverkets register användas för att få reda på om producenten anser att ölen är berättigad till nedsättning och i så fall med hur mycket. I övriga fall får en bedömning göras från fall till fall. Det är en mycket liten del av den öl som konsumeras i Sverige som är producerad av oberoende småbryggerier. Regeringen bedömer att även bland den öl som privatpersoner importerar till Sverige på ett sådant sätt att de blir skattskyldiga är det en mycket liten andel som är producerad av oberoende småproducenter. I många fall kommer det att vara uppenbart att ölen inte är föremål för nedsatt skatt, eftersom den är producerad av stora, internationella bryggerier. Det bedöms sammantaget vara relativt få fall där Tullverket kommer att behöva göra en bedömning av om en öl är producerad av ett oberoende småbryggeri. I dessa fall är det i första hand upp till den skattskyldige att lämna in underlag som visar att ölen ska beskattas med den lägre skattesatsen. Tullverket har vidare angett att promemorian inte berör behov av eller möjligheter till utbyte av information om utländska producenter mellan Tullverket och Skatteverket eller nationella myndigheter som utfärdar intyg till småproducenter i andra EU-länder. Regeringen har ovan gjort bedömningen att Skatteverket inte behöver föra något register över utländska småproducenter. Det finns därför inget behov av specialregler om utbyte av uppgifter om sådana producenter mellan Skatteverket och Tullverket. Regeringen bedömer att inte heller Tullverkets eventuella kontakter med utländska myndigheter är något som behöver särregleras. I detta sammanhang bör noteras att ett intyg för en oberoende småproducent som är utfärdat i ett annat EU-land generellt ska erkännas i Sverige, utom under vederbörligen motiverade omständigheter (jämför artikel 23a.3 i alkoholskattedirektivet). Tullverket anser även att det inte framgår om den nedsatta skatten ska tillämpas avseende de schablonbelopp för skatt som finns i 4 kap. 3 § lagen om frihet från skatt vid import m.m. Schablonbeloppen är avsedda att användas för att snabbt och enkelt kunna beräkna en schabloniserad skatt för en vara utifrån begränsade uppgifter. Att införa ett särskilt schablonbelopp för öl producerad av oberoende småbryggerier skulle motverka detta. Beloppen är dessutom utformade så att de generellt inte ska ge ett lägre skattebelopp än vid beräkning enligt ordinarie regler, för att undvika att schablonbeloppen blir ett sätt att kringgå skatt. Regeringen föreslår därför inga nedsatta schablonbelopp. Lagförslag Förslaget innebär ändringar i 2 kap. 5 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och 41 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) samt att det införs en ny paragraf, 10 a §, i 37 kap. skatteförfarandelagen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2025. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket anser att förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026. Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att förslaget träder i kraft så snart som möjligt, för att kunna förbättra förutsättningarna för små producenter av öl. Samtidigt innebär förslaget relativt stora tekniska ändringar i skattesystemet, vilket både de skattskyldiga, Skatteverket och Tullverket behöver anpassa sina rutiner för. Skatteverket anser att förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026 för att ge såväl Skatteverket som företagen längre tid att anpassa sin verksamhet. Regeringen anser dock att ett ikraftträdande den 1 juli 2025 ger både myndigheter och de skattskyldiga tillräckligt med tid att anpassa sina verksamheter och föreslår därför att ändringarna ska träda i kraft detta datum. Eftersom förslaget medför ändringar i skattesatserna bör de inte ges retroaktiv effekt. Regeringen föreslår därför att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Någon sådan regel bedöms dock inte behövas avseende ändringen i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet eller ändringen i skatteförfarandelagen (2011:1244). Konsekvensanalys I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i stort i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner (se nedan i avsnitt 6.2 för det avsteg som görs avseende effekter på oregistrerad konsumtion). Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar. Syfte, alternativa lösningar och förslagets förenlighet med EU-rätten Förslaget syftar till att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för små producenter av öl att bedriva sin verksamhet. Till alternativa lösningar hör att införa en annan utformning av den nedsatta alkoholskatten, exempelvis genom att föreslå ett system med endast ett intervall med 50 procent nedsättning för producenter med produktion under en viss volym, se vidare avsnitt 5.3. Bedömningen är emellertid att den föreslagna utformningen, med fem olika nivåer på nedsättningen av alkoholskatten beroende på produktionsintervall, är en lämplig avvägning mellan å ena sidan behovet av enkla regler och å andra sidan behovet av att minimera tröskeleffekter och snedvridningar av konkurrensen mellan företag. Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten. Som nämns i avsnitt 4 är beskattningen av alkohol delvis harmoniserad inom EU, bl.a. genom alkoholskattedirektivet. I direktivet finns regler om att medlemsstaterna får välja att tillämpa nedsatta skattesatser på bl.a. öl producerad av små, oberoende producenter. Förslaget anses även vara förenligt med EU:s statsstödsregler. Kommerskollegium bedömer att förslaget utgör en teknisk specifikation och rekommenderar att det anmäls till Europeiska kommissionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (anmälningsdirektivet). Regeringen instämmer i den bedömningen. Regelrådet finner redovisningen av hur och när konsekvenserna av förslaget ska utvärderas bristfällig. Regeringen menar att förslaget kan utvärderas på olika sätt. Exempelvis följs effekter på skatteintäkter löpande upp av såväl Regeringskansliet som berörda myndigheter och även andra aspekter kan belysas inom exempelvis forskningen. Utvärdering bedöms kunna göras tidigast ett par år efter ikraftträdandet och när relevant statistik vad gäller t.ex. utfall kring skatteintäkter finns tillgänglig. Utvärderingen bör stå i proportion till förslagets omfattning och effekter. Offentligfinansiella effekter Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med omkring 60 miljoner kronor netto år 2025 (delårseffekt eftersom förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2025). Helårseffekten uppgår därefter till omkring 120 miljoner kronor per år. I tabell 6.1 presenteras de offentligfinansiella effekterna för åren 2025 t.o.m. 2027. Bruttoeffekten avser den direkta effekten på intäkterna från alkoholskatt, medan nettoeffekten även beaktar minskade mervärdesskatteintäkter eftersom punktskatteändringen antas resultera i ett lägre pris. Till grund för beräkningarna ligger prognos över alkoholskatteintäkter från öl 2025 och en bedömning över hur stor andel som kommer träffas av sänkt skatt. Bedömningen över vilka volymer som kommer att omfattas av sänkt skatt baseras på bland annat, Systembolagets försäljningsstatistik, uppgifter från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) över storleken på konsumerad öl på restauranger samt bedömningar om storleken på exporten hos mindre svenska producenter och storleken på försäljningen från mindre producenter från andra länder. I beräkningarna antas, till skillnad mot vad som anges i Finansdepartementets beräkningskonventioner, att förslaget inte påverkar den oregistrerade konsumtionen. Det beror framför allt på att förslaget inte bedöms påverka prisbildningen på marknaden som helhet. Tabell 6.1Offentligfinansiella effekter av förslaget om nedsatt alkoholskatt för småproducenter av öl Miljarder kronor, fasta priser Brutto 2025 Netto 2025 Netto 2026 Netto 2027 Varaktig effekt Offentligfinansiell effekt -0,05 -0,06 -0,12 -0,12 -0,12 Källa: Finansdepartementet I vilken grad skattenedsättningen resulterar i ett lägre pris är i grunden en empirisk fråga och prisövervältringen kan också variera mellan producenter och över tid. Om företagen inte sänker sina priser fullt ut kan skatteintäkterna minska mindre än vad som anges i tabellen ovan. Det beror till stor del på att mervärdesskatteintäkterna inte minskar lika mycket vid en mindre sänkning av priserna. Även intäkter från andra skatter, såsom bolagsskatt, skulle kunna påverkas beroende på hur företagen väljer att använda det ökade ekonomiska handlingsutrymme som den sänkta skatten medför. I tabell 6.2 nedan redovisas föreslagna skattesatser för den producerade ölen från en producent inom de olika produktionsintervallen. Tabell 6.2Skattesatser för öl inom olika produktionsintervall Produktionsintervall i liter Skatte- nedsättning (%) Skattesats i juli 2025, fördelat utifrån alkoholhalt (kr per volymprocent och liter) >2,8 0–500 000 50 1,14 500 001–750 000 40 1,37 750 001–1 000 000 30 1,60 1 000 001–2 000 000 20 1,82 2 000 001–3 000 000 10 2,05 3 000 001- 0 2,28 Källa: Finansdepartementet Effekter för företagen Vilka företag som berörs Det finns primärt två grupper av företag som berörs. Vad gäller ekonomiska effekter antas att den sänkta alkoholskatten i huvudsak påverkar producenterna av öl även om alkoholskatten kan betalas in till staten av andra skattskyldiga, främst upplagshavare (se avsnitt 4). Vad gäller administrativa effekter kommer både producenter och aktörer som enbart är skattskyldiga, exempelvis upplagshavare, att påverkas. Förslaget innebär att öl från oberoende producenter vars årsproduktion understiger en viss volym får nedsatt alkoholskatt. Den sänkta alkoholskatten gäller både öl som säljs via Systembolaget och öl som säljs genom andra kanaler, exempelvis från importörer direkt till restauranger. Den sänkta alkoholskatten gäller också både öl från svenska producenter och öl från producenter i andra länder som säljs i Sverige. I tabell 6.3 nedan beskrivs grovt hur marknaden för svenska producenter av öl ser ut, vars drycker helt eller delvis säljs via Systembolaget. För att närmare bedöma dessa producenters totala omsättning har även uppgifter över export och försäljning på restauranger använts. Utländska producenter, liksom svenska producenter som enbart säljer via andra kanaler än Systembolaget, ingår inte i tabellen. Tabellen visar tydligt att några få stora producenter står för majoriteten av all producerad öl. Det betyder att öl från majoriteten av de svenska ölproducenterna får sänkt alkoholskatt genom förslaget. Däremot är det en relativt liten andel av den konsumerade volymen av öl som får sänkt skatt. Enligt Systembolagets försäljningsstatistik såldes öl från omkring 400 svenska ölbryggerier år 2023. Några få ölbryggerier står för mer än 90 procent av all svenskproducerad öl. Omkring 97 procent av de svenska ölbryggerierna producerar under 500 000 liter öl per år varför deras drycker får sänkt alkoholskatt med 50 procent. Utav dessa ölbryggerier producerar den absoluta majoriteten under 100 000 liter öl per år. Tabell 6.3Svensk produktion av öl fördelat på producentens storlek Produktionsintervall i liter Skatte- nedsättning Andel av svenska producenter Andel av total svenskproducerad volym 0–500 000 50% 97% 3% 500 001–750 000 40% 1% 1% 750 001–1 000 000 30% 0% 0% 1 000 001–2 000 000 20% 1% 1% 2 000 001–3 000 000 10% 0% 1% 3 000 001 - 0% 1% 95% Källa: Systembolagets försäljningsstatistik 2023 över svenska producenter med justeringar utifrån uppgifter om export och försäljning på restauranger samt egna beräkningar. Anm. Observera att det inte är en fullständig bild av Sveriges alla producenter av öl då endast de producenter vars öl säljs via Systembolaget redovisas i denna tabell. Om kolumnerna inte summerar beror det på avrundning. Effekter på administrativa kostnader De administrativa kostnaderna för de berörda företagen påverkas. Eftersom skattenedsättningen enligt förslaget beror på produktions-volymen i liter behöver producenter och andra skattskyldiga (se avsnitt 4) följa produktionsvolymen för att kunna betala rätt skatt. Att producenterna behöver rapportera produktionsvolymer till Skatteverket bedöms också kunna medföra en viss ökning av de administrativa kostnaderna. Regelrådet anser att det hade varit motiverat med en kort beskrivning av åtgärder för att begränsa förslagets kostnader för företag. Regeringen bedömer inte att förslaget kommer medföra någon större påverkan på den administrativa bördan för enskilda producenter som behöver uppdatera skattenivåerna i sina system, men skattskyldiga som hanterar flera skattesatser kan komma att påverkas marginellt. Regeringen kan konstatera att det exempelvis inte är möjligt att göra det frivilligt att tillämpa den lägre skattesatsen, se vidare avsnitt 5.3. Ekonomiska effekter Förslagets årliga offentligfinansiella bruttoeffekt på omkring 90 miljoner kronor visar hur mycket alkoholskatten sammantaget minskar för berörda företag. Hur mycket den sänkta skatten ökar det ekonomiska handlingsutrymmet varierar mellan företag. Sänkt alkoholskatt medför att det ekonomiska handlingsutrymmet för berörda ölbryggerier ökar, vilket i sin tur kan användas till att sänka priser, öka vinstmarginaler eller investera i verksamheten. Följande räkneexempel ger en uppfattning om storleksordningen av minskad alkoholskatt till följd av förslaget i förhållande till årsomsättningen hos ett hypotetiskt ölbryggeri. Sänkt alkoholskatt med 50 procent för ett bryggeri med en årsproduktion på 300 000 liter öl med en genomsnittlig alkoholhalt på 5,5 volymprocent innebär minskad alkoholskatt med knappt 1,9 miljoner kronor årligen (0,5*300 000*2,28*5,5). Ett bryggeri med en årsproduktion på omkring 300 000 liter kan utifrån årsredovisningar bedömas ha en årsomsättning på omkring 20 miljoner kronor. Förslaget innebär således, för detta exempelföretag, att skatten minskar med omkring 9 procent av omsättningen. Alkoholskatten syftar till att minska konsumtionen av alkohol genom att öka priset. Grundtanken med alkoholskatten är således att den vältras över i priset mot privatkonsumenten. Graden av prisövervältring kan dock i praktiken variera både mellan företag och över tid. I den mån den sänkta alkoholskatten övervältras i lägre pris, kan det medföra ökad efterfrågan och därigenom ökad försäljningsvolym för berörda företag. Det skulle på sikt också kunna medföra att mindre producenter av öl tar marknadsandelar från större producenter. Det bedöms dock inte möjligt att kvantifiera eventuella volymförändringar, bl.a. beroende på att priselasticiteten för lokalt, hantverksmässigt producerad öl är svår att bedöma. I den mån den sänkta alkoholskatten inte övervältras i lägre pris, kan det ökade ekonomiska handlingsutrymmet i stället användas till att utveckla företaget. Sammantaget bedöms förslaget ha en positiv inverkan på berörda företag, men denna inverkan kan se ut på olika sätt beroende på hur företaget väljer att hantera det ökade ekonomiska handlingsutrymmet. Förslaget kan även stimulera till att fler företag startas, exempelvis genom att fler testar sin affärsidé eller utökar sin hobbyverksamhet till heltid. Det saknas uppgifter för att bedöma hur stor denna positiva effekt på nyföretagandet kan vara. Bedömningen är dock att den samlade effekten på nyföretagandet i ekonomin som helhet är begränsad. Effekter på konkurrens Regeringen bedömer att förslaget innebär att de ekonomiska förutsättningarna förbättras för de producenter av öl vars drycker får sänkt alkoholskatt. Denna bedömning delas av flera remissinstanser, bl.a. Svenskt Näringsliv. Ur ett konkurrensperspektiv innebär detta samtidigt en relativ försämring för svenska producenter av öl vars öl inte får sänkt alkoholskatt eller inte får en lika stor sänkning av alkoholskatten. Denna förändring bör dock ses mot bakgrund av att de producenter vars öl får sänkt alkoholskatt ofta har konkurrensnackdelar i jämförelse med de större producenterna på marknaden, eftersom de större företagen normalt sett har stordriftsfördelar som gör att kostnaden per producerad liter blir lägre ju större volymer som produceras. Kammarrätten i Sundsvall efterfrågar en riskanalys ur konkurrensperspektiv med hänsyn till att förslaget inte omfattar andra jästa drycker, såsom cider, som skulle kunna ses som substituerbara med öl. Även Hjulsjö 103 Gästgiveri framhåller konkurrensaspekten mellan cider och öl. Regeringen instämmer i att det kan förekomma en viss konkurrens mellan dessa drycker men menar också att korspriselasticiteten mellan hantverksmässigt producerad cider och öl är svår att bedöma. Eftersom volymerna som påverkas av förslaget är mycket små bör eventuell substitution från hantverksmässigt producerad cider till hantverksmässigt producerad öl också vara mycket små. Förslaget innebär att skattesänkningen – och därmed även utrymmet för prissänkningar - är olika för olika företag beroende på hur stor sänkning av alkoholskatten ölen får. Om alkoholskattesänkningen övervältras i lägre pris medför det också lägre mervärdesskatt. En sänkt skatt med 50 procent innebär att priset på en burk öl om 33 cl och en alkoholhalt på 5,5 volymprocent minskar med 2,6 kronor ((2,28*0,5) *(5,5*0,33*1,25)), vid ett antagande om full övervältring i priset. För ett bryggeri med större produktionsvolym, vars drycker får sänkt skatt med 10 procent, minskar i stället priset med 0,5 kronor ((2,28*0,1 *(5,5*0,33*1,25)) på motsvarande burk öl. Ett annat sätt att belysa hur förslaget påverkar olika stora producenter är att ställa de minskade kostnaderna till följd av den sänkta alkoholskatten i relation till företagets omsättning. Utifrån uppgifter från offentliga årsredovisningar och Systembolagets försäljningsstatistik går det att utläsa att kostnaderna för alkoholskatt för producenter med stora produktionsvolymer generellt är högre i relation till producentens omsättning än kostnaderna för alkoholskatt för mindre producenter i förhållande till deras omsättning. Detta beror mest sannolikt på stordriftsfördelar i form av lägre kostnader per producerad liter vid större produktionsvolymer. Utifrån uppgifter om omsättning hos berörda företag, statistik från Systembolaget över sålda kvantiteter och statistik från CAN går det att göra en grov jämförelse över minskade kostnader för alkoholskatten i relation till omsättning hos producenter av öl inom de olika produktionsintervallen för nedsättningen. Generellt går det att utläsa att minskningen i alkoholskatt i relation till omsättning uppgår till omkring 10 procent för de ölbryggerier vars drycker får en sänkt alkoholskatt med 50 procent för att därefter avta vid större produktionsvolymer till omkring 3 procent för ölbryggerier vars drycker får en nedsättning av alkoholskatten med 10 procent. Hur påverkas då konkurrensen mellan de ölproducenter vars drycker får sänkt alkoholskatt med 50 procent och de som inte får sänkt alkoholskatt? Marknaden för öl i Sverige karakteriseras av några få mycket stora ölbryggerier som står för den absoluta majoriteten av den producerade ölen och många betydligt mindre som står för en liten del av produktionen. Omkring 90 procent av alla ölbryggerier producerar mindre än 100 000 liter öl per år. Dessa ölbryggerier producerar hantverksmässigt framställd öl som ofta säljs lokalt på restauranger eller hos det lokala Systembolaget. Priset på en öl på 33 cl från sådana mindre ölbryggerier varierar mycket men för några av de ölsorter som säljer mest i kategorin kan priset uppgå till omkring 30 kronor på Systembolaget. Det kan jämföras med några vanliga ölsorter på 33 cl från de större ölbryggerierna där priset kan uppgå till omkring 10–12 kronor. Den samlade bedömningen är att alkoholskattesänkningen inte nämnvärt snedvrider konkurrensen mellan ölbryggerier vars drycker får sänkt alkoholskatt med 50 procent och ölbryggerier vars drycker inte får någon nedsättning alls av skatten. Detta framför allt då öl från sådana småproducenter utgör en mycket liten andel av marknaden samtidigt som deras öl även vid full prisövervältring av skattesänkningen är betydligt dyrare än motsvarande lågprisöl. Det finns några få mindre ölbryggerier som befinner sig i produktionsintervall som innebär att deras drycker får sänkt alkoholskatt med 10–40 procent. Dessa står för omkring 3 procent av den totalt producerade svenska ölen. De har, till skillnad från de allra minsta ölbryggerierna, försäljning över hela landet. De allra största ölbryggerierna, vars drycker inte får sänkt alkoholskatt, producerar även öl som utseendemässigt och till namn påminner om de mindre ölbryggeriernas hantverksmässigt framställda öl. Priset på några sådana ölsorter kan uppgå till omkring 18 kronor på Systembolaget, vilket kan jämföras med öl från de mindre ölbryggerierna som med förslaget får sänkt alkoholskatt med 10–40 procent, där priset kan uppgå till omkring 25 kronor. Inom detta segment på marknaden för öl är det möjligt att de mindre ölbryggerierna, om de låter skattesänkningen vältras över i priset, på ett mer direkt sätt kan konkurrera med de allra största producenterna vars drycker inte får sänkt alkoholskatt. Det saknas dock studier för att kvantifiera denna effekt på konkurrens. I beräkningskonventionerna antas att en skattesatsförändring för en viss alkoholvara inte ger upphov till någon förändring av annan registrerad alkoholkonsumtion. Bedömning är att även vid detta förslag bör konsumtionen av annan alkohol än öl inte påverkas nämnvärt. Den sammantagna bedömningen är att eventuella effekter på konkurrensen är små, framför allt då produktionen från berörda producenter utgör en mycket liten del av marknaden. Effekter för sysselsättning Förslaget om sänkt alkoholskatt för öl från små producenter kan på marginalen leda till att något fler företag startas och att befintliga företag växer något. Det kan i sin tur, på marginalen, ge positiva effekter för sysselsättningen i branschen. Det fanns 2023 drygt 400 ölbryggerier utspridda över hela landet med 5 000 heltidsanställda, enligt Sveriges Bryggeriers Bryggerirapport för 2023. De ölbryggerier som har en produktion under 3 000 000 liter per år och vars drycker får sänkt alkoholskatt står grovt räknat för omkring 6 procent av all svenskproducerad öl. Bedömningen är att effekterna på sysselsättningen i branschen är begränsade. De individer som kan komma att anställas eller starta företag till följd av förslaget bedöms i huvudsak inte ha någon svag koppling till arbetsmarknaden. Förslaget bedöms därför inte ha några effekter på den varaktiga sysselsättningen i ekonomin som helhet. Effekter för Skatteverket, Tullverket och allmänna förvaltningsdomstolar Förslaget innebär att Skatteverket behöver anpassa deklarations-blanketterna och ta fram ett system för producenterna att rapportera produktionsvolymer. Skatteverket behöver också anpassa informations-material och informera producenterna om skyldigheten att lämna uppgifter. Eftersom det införs flera nya skattenivåer kommer det i vissa fall att tillkomma bedömningar vilken skattenivå som är tillämplig. Förändringarna kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Skatteverket bedömer att förslaget medför en engångskostnad om cirka två miljoner kronor samt en löpande årlig kostnad om cirka 200 000 kronor. De tillkommande kostnaderna ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Även Tullverket behöver uppdatera information och blanketter för de fall då Tullverket blir beskattningsmyndighet. Kostnaderna för detta bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte medföra några ökade kostnader för andra myndigheter. Eftersom förslaget innebär ytterligare ett bedömningsmoment som i vissa fall ska beaktas avseende alkoholbeskattning skulle det kunna innebära en viss ökning i antalet överklagade beslut, och därmed även en viss ökning av antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Det bedöms dock vara en mycket liten andel av målen om alkoholskatt som påverkas, och mål om alkoholskatt är i sig en relativt liten målkategori. Påverkan på den totala mängden mål eller arbetsbelastningen i stort i de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms därför vara ytterst begränsad. Även Domstolsverket bedömer att förslaget inte i någon större mån påverkar Sveriges Domstolar. Eventuella tillkommande utgifter för domstolarna ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Effekter för enskilda och för ekonomisk jämställdhet Hur enskilda påverkas av skattenedsättningen beror på i vilken mån skattenedsättningen påverkar priset. En full övervältring av skatte-nedsättningen innebär lägre pris för konsumenterna. Det saknas tillförlitligt underlag när det gäller fördelningen av konsumtionen av öl från småproducenter mellan kvinnor och män. Konsumtionen av alkohol totalt sett skiljer sig dock mellan kvinnor och män. I CAN:s rapport Självrapporterade alkoholvanor i Sverige 2004–2022 framgår att män konsumerade nästan dubbelt så stor volym av alkoholdrycker som kvinnor (84 procent mer) år 2022. Det finns även skillnader i vilken typ av dryck kvinnor och män konsumerar. Av mäns totala konsumtion av olika alkoholdrycker utgjordes drygt hälften (54 procent) av öl. För kvinnor utgjorde i stället konsumtionen av öl omkring 20 procent. Om samma fördelning gäller även vid konsumtion av öl från småproducenter skulle män kunna gynnas i större utsträckning eftersom de generellt konsumerar mer alkoholdrycker och att öl därutöver utgör en större del av mäns konsumtion. Hur stor påverkan blir beror till stor del på i vilken utsträckning priset påverkas. När det gäller sysselsättningen inom specifikt ölbryggning domineras den av män och ölbryggning står för den största andelen av de småproducenter som skulle påverkas av förslaget. Utifrån dessa uppgifter antas att förslaget skulle kunna gynna män i större utsträckning än kvinnor. Enskilda kan också påverkas i de fall de blir skattskyldiga för öl från småproducenter vid import eller införsel. Dessa situationer bedöms dock vara sällsynta. Effekter på folkhälsa och oregistrerad införsel Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka totalkonsumtionen av alkohol och därmed inte heller folkhälsan. CAN, SORAD, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen påpekar det negativa samband som finns mellan prisförändringar på alkoholdrycker och förändringar i försäljningen och saknar ett mer utvecklat resonemang kring vad förslaget får för konsekvenser för folkhälsan. IOGT-NTO håller inte med om promemorians slutsats att den föreslagna skatteförändringen är av begränsat slag. Regeringen bedömer att eftersom en mycket liten andel av alla alkoholdrycker i Sverige får sänkt alkoholskatt är också eventuell påverkan på konsumtionen mycket liten. Det kan illustreras på följande vis. Förslaget bedöms minska intäkterna från alkoholskatt med omkring 0,09 miljarder kronor per år (motsvarar den offentligfinansiella bruttoeffekten per helår). De totala intäkterna från alkoholskatt beräknas för 2025 till 18,9 miljarder. Förslaget innebär således att intäkterna från alkoholskatt minskar med ca 5 promille. Endast omkring 6 procent av den svenska produktionen av öl omfattas av förslaget. Adderas utländska ölbryggeriers försäljning i Sverige blir andelen öl som säljs i Sverige som berörs av förslaget än mindre än 6 procent. Berörd öl bedöms även vid full prisövervältring fortsatt vara betydligt dyrare än motsvarande lågprisöl, varför förslaget inte bör påverka prisbilden på marknaden som helhet i någon större utsträckning. Det är också osäkert i vilken mån som förslaget resulterar i lägre priser. Det är möjligt att berörda företag i stället använder det ökade ekonomiska handlingsutrymmet, som den sänkta alkoholskatten medför, till att exempelvis utveckla sin verksamhet. Alkoholpolitiskt Forum instämmer i att volymen öl från småbryggerier är låg, och att konsumtionsökningen av en skattesänkning sannolikt är marginell i dagsläget, men framhäver att med ett ökat ekonomiskt stöd till småbryggerier kan verksamheten öka till nivåer som ökar konsumtionen. Ungdomens nykterhetsförbund (UNF) menar att bedömningen av förslagets skadeverkningar är för begränsad då den bygger på småbryggeriernas nuvarande marknadsandel och efterfrågar en analys av förslaget effekter på lång sikt. Under avsnitten Ekonomiska effekter och Effekter på konkurrens resonerar regeringen kring effekter på längre sikt såsom att mindre producenter av öl tar marknadsandelar från större producenter. En sådan omfördelning i konsumtion innebär dock inte en ökad konsumtion. Eftersom förslaget påverkar en mycket liten andel av all öl som konsumeras i Sverige, bedömer regeringen också att förslaget inte heller på sikt nämnvärt bör öka den totala konsumtionen. Förslaget bedöms inte ha några effekter på vare sig smuggling eller oregistrerad införsel, framför allt på grund av att förslaget i mycket begränsad omfattning kan komma att påverka prisbilden på marknaden som helhet. Eventuella prissänkningar sker på en mycket begränsad del av marknaden. Övriga effekter Förslaget bedöms inte ha några nämnvärda effekter för miljö, integration, inflation eller det kommunala självstyret. Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt 1 kap. 13 § Med oberoende småbryggeri avses i denna lag en sådan producent av öl 1. som är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra producenter av öl, 2. som använder lokaler som är fysiskt skilda från lokaler som används av andra producenter av öl, 3. som inte producerar på licens, och 4. vars årsproduktion av öl inte överstiger 3 000 000 liter per år. Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av oberoende småbryggeri. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 4 i alkoholskattedirektivet. I paragrafen anges att med oberoende småbryggeri avses en producent av öl som uppfyller vissa krav. Kraven anges i fyra punkter. Vad som avses med öl definieras i 2 kap. 2 §. I första punkten anges att producenten måste vara juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra producenter av öl. För att uppfylla detta ställs krav på ledning och beslutsfattande, innehav av aktier och rösträtt. När det gäller ledning och beslutsfattande får inte andra ölproducenter ha en rätt att tillsätta eller avsätta en majoritet av ledning eller styrelse. När det gäller aktierna i bolaget får inte någon annan ölproducent, direkt eller indirekt, äga 50 procent eller mer av dessa. Producenten får inte heller på något annat sätt vara ägd av samma person eller bolag som en annan ölproducent. När det gäller rösträtt får inte någon annan ölproducent kontrollera, direkt eller genom överenskommelse med andra, en majoritet av rösterna eller på annat sätt utöva ett dominerande inflytande. Kraven gäller enbart i förhållande till andra ölproducenter. Ett ölbryggeri kan alltså vara oberoende även om 60 procent av dess aktier ägs av en vinproducent, men inte om 60 procent av aktierna ägs av en eller flera ölbryggerier. I andra punkten anges att producenten måste använda lokaler som är fysiskt skilda från lokaler som används av andra producenter av öl. De lokaler som avses är de rum och utrymmen där teknisk utrustning för att producera ölen eller tappa upp den i något förvaringskärl förvaras. Det spelar ingen roll om lokalerna ägs eller hyrs. Om två producenter använder samma lokal, men under olika tidsperioder, hindrar inte det att de anses vara oberoende. Om exempelvis en producent använder en lokal under januari–juni och en annan producent använder samma lokal under september–november anses de två producenterna inte vara beroende av varandra. De får dock inte dela lokaler under samma tidsperiod. Kravet gäller enbart i förhållande till andra ölproducenter. Ett ölbryggeri kan exempelvis anses vara oberoende även om det delar lokaler med en ciderproducent. Enligt tredje punkten får producenten inte producera på licens. Det innebär att producenten inte får utnyttja någon form av patent, varumärke eller tillverkningsprocess som ägs av någon annan. Bedömningen sker för varje alkoholsort för sig. Om en producent exempelvis tillverkar både öl och cider, och tillverkar cidern på licens, kan den ändå anses vara en oberoende ölproducent om övriga krav är uppfyllda. Om en producent producerar en viss öl på licens innebär det dock att all öl undantas från möjligheten till nedsatt skatt, och inte enbart den licensierade ölen. Om ett ölbryggeri exempelvis tillverkar 20 000 liter öl på licens och 80 000 liter öl utan licens undantas hela produktionen om 100 000 liter öl från möjligheten till nedsättning. I fjärde punkten anges att producentens årsproduktion av öl inte får överstiga 3 000 000 liter. Vad som avses med årsproduktion framgår av 14 §. Det finns inget krav på att producenten ska vara svensk. Även en utländsk producent kan alltså vara ett oberoende småbryggeri om den uppfyller kraven. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.4. 14 § Med årsproduktion avses i denna lag den volym som har producerats under kalenderåret före det år då 1. skattskyldigheten inträder, 2. det ska bedömas om villkoret i 13 § 4 är uppfyllt, eller 3. det av andra skäl behöver göras en bedömning av årsproduktionen. Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av årsproduktion. Definitionen är uppdelad på tre olika situationer när en bedömning av årsproduktionen kan behöva göras. Eftersom årsproduktionen varierar över tid behöver man slå fast vilken tidpunkt den ska kopplas till. Med årsproduktion avses den volym som har producerats under kalenderåret före det år då den händelse som anges i punkten inträffar. Årsproduktionen beräknas separat för varje typ av alkoholvara. Om en producent exempelvis producerar både öl och cider påverkar mängden cider som produceras inte årsproduktion för öl. Årsproduktionen av öl inkluderar alla varor som uppfyller definitionen av öl i 2 kap. 2 § tredje stycket, även sådana som beskattas med 0 kronor enligt 2 kap. 2 § andra stycket. Vad som händer med ölen efter att den har producerats påverkar inte årsproduktionen. Även öl som efter produktionen inte konsumeras i Sverige, exempelvis på grund av att den exporteras eller förstörs, räknas alltså in i årsproduktionen. Punkt 1 behandlar att skattskyldighet inträder. Om skattskyldigheten inträder under 2025 är det alltså den volym som producerats under 2024 som avses. Punkten blir tillämplig oavsett om det är producenten själv eller någon annan aktör som blir skattskyldig. Punkt 2 behandlar att det ska bedömas om villkoret i 13 § 4 är uppfyllt. För att en producent av öl ska anses vara ett oberoende småbryggeri krävs bl.a. att producentens årsproduktion av öl inte överstiger 3 000 000 liter per år. En bedömning av om en viss producent är ett oberoende småbryggeri kan behöva göras utan att skattskyldighet har inträtt för dess produkter, och då tillämpas andra punkten. Om en sådan bedömning sker under 2025 utgörs årsproduktionen av den volym öl som har producerats under 2024. Punkt 3 behandlar att det av andra skäl behöver göras en bedömning av årsproduktionen. Det kan exempelvis bli aktuellt om det står klart att årsproduktionen av öl från oberoende bryggeri understiger 3 000 000 liter men är oklart exakt hur stor årsproduktionen är och skatten för öl från bryggeriet ska beräknas utan att skattskyldigheten har inträtt. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 15 § Om två eller flera producenter som var och en uppfyller kraven i 13 § samarbetar med varandra och enbart på grund av detta samarbete inte uppfyller kraven i 13 § 1–3 anses de ändå vara oberoende småbryggerier om deras sammanlagda årsproduktion av öl inte överstiger 3 000 000 liter per år. I så fall ska årsproduktionen för var och en av dem anses uppgå till deras sammanlagda årsproduktion av öl. Paragrafen, som är ny, innehåller en specialregel om samarbete mellan två oberoende småbryggerier. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 4 i alkoholskattedirektivet. Regeln behandlar situationen då två eller flera producenter som var och en uppfyller kraven i 13 § samarbetar med varandra och enbart på grund av detta samarbete inte uppfyller kraven i 13 § 1–3. Producenterna anses då ändå vara oberoende småbryggerier om deras sammanlagda årsproduktion av öl inte överstiger 3 000 000 liter. Regeln blir exempelvis tillämplig om två småbryggerier är ekonomiskt eller juridiskt beroende av varandra eller delar lokaler eller om ett småbryggeri tillverkar på licens från ett annat småbryggeri. Regeln avser enbart samarbete mellan två eller flera småbryggerier. Ingen utav dem får vara beroende av en ölproducent vars årsproduktion överstiger gränsen om 3 000 000 liter och småbryggeriernas sammanlagda årsproduktion får inte heller överstiga gränsen. Att ett småbryggeri är beroende av en stor producent av någon annan sorts alkoholvara, exempelvis ett litet ölbryggeri som är beroende av en stor vinproducent, hindrar dock inte att regeln blir tillämplig. När regeln blir tillämplig ska årsproduktionen av öl för var och en av dem anses uppgå till deras sammanlagda årsproduktion av öl. Ett exempel kan illustrera hur skatten beräknas för samarbetande producenter. A är ett oberoende småbryggeri med en årsproduktion om 200 000 liter. B är ett oberoende småbryggeri med en årsproduktion om 400 000 liter. A och B inleder ett samarbete som innebär att A får producera öl på licens från B. Detta skulle normalt innebära att inget av bryggerierna ansågs vara oberoende, men genom specialregeln för samarbete mellan småbryggerier kan deras öl ändå få nedsatt skatt. För att avgöra vilken nedsättning som blir aktuell anses dock årsproduktionen för både A och B vara 600 000 liter (200 000 + 400 000). All öl som produceras av A eller B får därför 40 procents skattenedsättning (jämför 2 kap 2 a §). Om B skulle börja dela lokaler med det större ölbryggeriet C, som har en årsproduktion om 15 000 000 liter, skulle det innebära att varken A, B eller C anses vara oberoende och specialregeln om samarbete mellan småbryggerier skulle inte vara tillämplig eftersom A, B och C:s totala årsproduktion överskrider 3 000 000 liter. Den öl som A, B eller C producerar får därför ingen skattenedsättning. Det är enbart sådana samarbeten som innebär att producenterna anses beroende av varandra som omfattas av regeln. Om exempelvis två oberoende småbryggerier delar en monter på en mässa påverkar inte det deras status som oberoende. Specialregeln behöver därför inte tillämpas och deras årsproduktion beräknas för varje producent för sig. Övervägandena finns i avsnitt 5.4. 2 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – skatt på öl (2 och 2 a §), – skatt på vin (3 §), – skatt på andra jästa drycker (4 §), – skatt på mellanklassprodukter (5 §), – skatt på etylalkohol (6 §), – undantag från skatteplikt för vissa varor (7–9 §§), och – undantag från skatteplikt i vissa situationer (10–16 §§). I paragrafen anges kapitlets innehåll. Genom ett tillägg anges att det finns bestämmelser om skatt på öl även i nya 2 a §. 2 a § För öl som har producerats av ett oberoende småbryggeri tas skatt i stället ut per liter med – 50 procent av skatten om årsproduktionen uppgår till 500 000 liter eller mindre, – 60 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 500 000 liter, men inte 750 000 liter, – 70 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 750 000 liter, men inte 1 000 000 liter, – 80 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 1 000 000 liter, men inte 2 000 000 liter, och – 90 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 2 000 000 liter, men inte 3 000 000 liter. Paragrafen, som är ny, innehåller regler om skattenedsättning för öl som har producerats av ett oberoende småbryggeri. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 4 i alkoholskattedirektivet. För öl som har producerats av ett oberoende småbryggeri tas skatt, i stället för hela den skatt som anges i 2 §, ut med en procentandel av skatten som varierar beroende på producentens årsproduktion. Vad som avses med oberoende småbryggeri och årsproduktion framgår av 1 kap. 13 respektive 14 §. Nedsättningen gäller oavsett om det är producenten själv eller någon annan aktör som blir skattskyldig för ölen. Bedömningen av om den nedsatta skatten ska tillämpas för en viss öl görs utifrån förhållandena då skattskyldigheten inträder, både vad avser årsproduktionen och om producenten är ett oberoende småbryggeri. Det innebär exempelvis att om ett småbryggeri blir uppköpt av en stor bryggerikoncern så att det inte längre är oberoende kommer öl från bryggeriet inte längre att få nedsatt skatt, även om bryggeriet var oberoende när ölen producerades. Övervägandena finns i avsnitt 5.1 och 5.3. 4 § Skatt på andra jästa drycker tas ut per liter för – drycker med en alkoholhalt som överstiger 2,25 men inte 4,5 volymprocent med 10,38 kronor, – drycker med en alkoholhalt som överstiger 4,5 men inte 7 volymprocent med 15,34 kronor, – drycker med en alkoholhalt som överstiger 7 men inte 8,5 volymprocent med 21,12 kronor, och – drycker med en alkoholhalt som överstiger 8,5 men inte 15 volymprocent med 29,58 kronor. För andra jästa drycker med en alkoholhalt på högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor. Med andra jästa drycker avses varor som hänförs till KN-nr 2206 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 2 eller 2 a § och drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om 1. alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent, eller 2. alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent och alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning. I paragrafen finns bestämmelser om skattebelopp och vad som avses med andra jästa drycker. Genom en ändring i tredje stycket läggs 2 a § till bland de paragrafer som förhindrar att en dryck räknas som en annan jäst dryck. Om en dryck beskattas som öl anses den alltså inte vara en annan jäst dryck, oavsett om skatt tas ut med fullt belopp enligt 2 § eller med nedsatt belopp enligt 2 a §. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Av första punkten framgår att ändringarna träder i kraft den 1 juli 2025. Enligt andra punkten gäller fortfarande äldre bestämmelser för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Det innebär exempelvis att öl för vilken skattskyldigheten inträder innan den 1 juli 2025 beskattas enligt de äldre reglerna även om deklarationen eller prövningen sker efter ikraftträdandet. Detsamma gäller om ett beslut avseende skattskyldighet som inträtt innan ikraftträdandet omprövas eller överklagas till domstol. När det gäller beräkning av årsproduktion enligt 1 kap. 14 § baseras beräkningen för en viss tidpunkt på den volym som har producerats under kalenderåret före det år då händelsen som motiverar beräkningen inträffar. Om det exempelvis ska göras en bedömning av ett bryggeris årsproduktion eftersom skattskyldighet har inträtt för bryggeriets öl i augusti 2025 baseras bedömningen på den volym som har producerats under 2024. Övergångsbestämmelsen hindrar inte att man vid en beräkning av årsproduktion efter ikraftträdandet använder uppgifter om produktion som har skett innan ikraftträdandet. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet 2 kap. 5 § Från databasen får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Uppgifter får lämnas ut om 1. namn och personnummer, 2. organisationsnummer, namn, företagsnamn och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244), 3. registrering enligt skatteförfarandelagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer, 4. på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en fysisk person, 5. registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter, 6. slag av näringsverksamhet, 7. beslut om likvidation, förenklad avveckling eller konkurs, 8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi eller lagen (2022:156) om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt, 9. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt, 10. huruvida en distansförsäljare enligt 10 kap. lagen om tobaksskatt har ställt säkerhet för skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet, och 11. huruvida en producent av öl har anmält att den är ett oberoende småbryggeri enligt lagen om alkoholskatt och i sådana fall producentens anmälda årsproduktion och eventuell anteckning om att uppgifterna inte har accepterats av Skatteverket vid en prövning. I paragrafen finns bestämmelser om enskildas rätt att ta del av uppgifter i beskattningsdatabasen. Genom en ny punkt i andra stycket görs ett tillägg i listan över vilka uppgifter som får lämnas ut. Tillägget innebär att uppgifter om huruvida en producent av öl har anmält att den är ett oberoende småbryggeri enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt, och i sådana fall producentens anmälda årsproduktion, får lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. I praktiken torde det vara mycket sällsynt att någon skulle lida men av att uppgifter om status som oberoende småbryggeri eller årsproduktion röjs. I lagen om alkoholskatt finns vissa möjligheter för oberoende småbryggerier att samarbeta med varandra och behålla sin status som oberoende. I så fall ska enligt 1 kap. 15 § lagen om alkoholskatt årsproduktionen för var och en av dem anses uppgå till deras sammanlagda årsproduktion av öl. Om en producent har anmält att den samarbetar med andra småbryggerier är det uppgiften om deras sammanlagda årsproduktion som ska lämnas ut, tillsammans med en upplysning om samarbetet. Om Skatteverket har gjort en särskild anteckning om att någon av uppgifterna inte har accepterats vid en prövning ska även informationen om denna anteckning lämnas ut. Att en sådan anteckning lämnas ut anses normalt inte i sig medföra att den enskilde som uppgiften avser lider men. Att den som blir skattskyldig för bryggeriets öl ges bättre möjligheter att deklarera korrekt skatt får snarare anses vara positivt för bryggeriet. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 37 kap. 10 a § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt att lämna uppgifter av betydelse för kontroll av dess status som oberoende småbryggeri eller dess årsproduktion. Paragrafen, som är ny, innehåller regler om föreläggande mot oberoende småbryggerier. Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt att lämna uppgifter av betydelse för kontroll av dess status som oberoende småbryggeri eller dess årsproduktion. Vad som avses med oberoende småbryggeri och årsproduktion framgår av 1 kap. 13 respektive 14 § lagen om alkoholskatt. Möjligheten till föreläggande gäller oberoende av om producenten är skattskyldig eller inte och kompletteras av bestämmelser om vitesföreläggande i 44 kap. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. 41 kap. 3 § Revision får göras hos 1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), 2. någon annan juridisk person än ett dödsbo, 3. den som har anmält sig för registrering, 4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt, 5. sådant ombud för en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige och som avses i 6 kap. 2 §, 6. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen (2022:156) om alkoholskatt, 7. den som har ansökt om godkännande som registrerad varumottagare enligt lagen om skatt på energi, lagen om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt, 8. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om skatt på energi eller lagen om alkoholskatt, 9. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt, 10. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen om tobaksskatt, 11. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare eller registrerad EU-handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt, 13. den som har ansökt om godkännande för särskild hantering av proviantering till havs enligt 8 kap. 4 § lagen om skatt på energi, 14. den som är eller kan antas vara en rapporteringsskyldig plattformsoperatör enligt 2 kap. 2 eller 3 § lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och hos den som åtagit sig att genomföra de åtgärder för kundkännedom som anges i 6 kap. samma lag för en rapporteringsskyldig plattformsoperatörs räkning, och 15. den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt. I paragrafen anges hos vem revision får göras. Genom en ny punkt 15 införs en möjlighet att göra revision hos den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt. Regeln blir aktuell då någon annan än bryggeriet är skattskyldig, exempelvis om en partihandlare blir skattskyldig för öl från bryggeriet och anger att den är berättigad till nedsatt skatt. Vad som avses med oberoende småbryggeri framgår av 1 kap. 13 § lagen om alkoholskatt. För vilka syften Skatteverket får besluta om revision regleras i 2 §. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. Sammanfattning av promemorian Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier I promemorian finns förslag om nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier. Det föreslås att nedsättningen ska omfatta öl producerad av producenter vars årsproduktion uppgår till som mest 3 miljoner liter öl. Med årsproduktion avses produktionen av den aktuella drycken under föregående kalenderår. Producenterna som omfattas av nedsättning delas in i fem olika kategorier utifrån sin årsproduktion. Öl från producenter i kategorin med lägst produktion ges skattenedsättning med 50 procent. Nedsättningen minskar sedan stegvis med 10 procentenheter per kategori. Nedsättningen föreslås enbart gälla öl från producenter som är juridiskt och ekonomiskt oberoende från andra ölproducenter och dessutom inte tillverkar på licens. Det krävs även att producenten använder lokaler som är fysiskt skilda från andra ölproducenter. Om två eller fler småbryggerier samarbetar räknas de som ett enda oberoende småbryggeri, så länge inte deras totala produktion överstiger 3 miljoner liter. En enskild ska ha rätt att ur beskattningsdatabasen få ut uppgifter huruvida en producent av öl är ett oberoende småbryggeri och i sådana fall producentens årsproduktion såvida det inte av särskild anledning kan antas att den som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Skatteverket ges möjlighet att förelägga den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri att inkomma med uppgifter om huruvida den är ett oberoende småbryggeri och i så fall vilken årsproduktion den har. Skatteverket får revidera den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri i syfte att kontrollera uppgifterna i en skattedeklaration. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Promemorians lagtext Förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2022:156) om alkoholskatt dels att 2 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 13, 14 och 15 §§ och 2 kap. 2 a §, och närmast före 1 kap. 13 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Särskilda definitioner för oberoende småbryggerier 13 § Med oberoende småbryggeri avses i denna lag en producent av öl 1. som är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra producenter av öl, 2. som använder lokaler som är fysiskt skilda från lokaler som används av andra producenter av öl, 3. som inte producerar på licens, och 4. vars årsproduktion av öl inte överstiger 3 000 000 liter per år. 14 § Med årsproduktion avses i denna lag den volym som har producerats under kalenderåret före det år då 1. skattskyldigheten inträder, 2. det ska bedömas om villkoret i 13 § 4 är uppfyllt, eller 3. det av andra skäl behöver göras en bedömning av årsproduktionen. 15 § Om två eller flera producenter som var och en uppfyller kraven i 13 § samarbetar med varandra och enbart på grund av detta samarbete inte uppfyller kraven i 13 § 1–3 anses de ändå vara oberoende småbryggerier om deras sammanlagda årsproduktion av öl inte överstiger 3 000 000 liter per år. I så fall ska årsproduktionen för var och en av dem anses uppgå till deras sammanlagda årsproduktion av öl. 2 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – skatt på öl (2 §), – skatt på öl (2 och 2 a §), – skatt på vin (3 §), – skatt på andra jästa drycker (4 §), – skatt på mellanklassprodukter (5 §), – skatt på etylalkohol (6 §), – undantag från skatteplikt för vissa varor (7–9 §§), och – undantag från skatteplikt i vissa situationer (10–16 §§). 2 a § För öl som har producerats av ett oberoende småbryggeri tas skatt i stället ut per liter med – 50 procent av skatten om årsproduktionen uppgår till 500 000 liter eller mindre, – 60 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 500 000 liter, men inte 750 000 liter, – 70 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 750 000 liter, men inte 1 000 000 liter, – 80 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 1 000 000 liter, men inte 2 000 000 liter, och – 90 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 2 000 000 liter, men inte 3 000 000 liter. 4 § Skatt på andra jästa drycker tas ut per liter för – drycker med en alkoholhalt som överstiger 2,25 men inte 4,5 volymprocent med 10,38 kronor, – drycker med en alkoholhalt som överstiger 4,5 men inte 7 volymprocent med 15,34 kronor, – drycker med en alkoholhalt som överstiger 7 men inte 8,5 volymprocent med 21,12 kronor, och – drycker med en alkoholhalt som överstiger 8,5 men inte 15 volymprocent med 29,58 kronor. För andra jästa drycker med en alkoholhalt på högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor. Med andra jästa drycker avses varor som hänförs till KN-nr 2206 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 2 § och drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om Med andra jästa drycker avses varor som hänförs till KN-nr 2206 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 2 eller 2 a § och drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om 1. alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent, eller 2. alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent och alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 5 § Från databasen får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Uppgifter får lämnas ut om 1. namn och personnummer, 2. organisationsnummer, namn, företagsnamn och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244), 3. registrering enligt skatteförfarandelagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer, 4. på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en fysisk person, 5. registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter, 6. slag av näringsverksamhet, 7. beslut om likvidation, förenklad avveckling eller konkurs, 8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi eller lagen (2022:156) om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt, 9. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt, och 9. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt, 10. huruvida en distansförsäljare enligt 10 kap. lagen om tobaksskatt har ställt säkerhet för skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet. 10. huruvida en distansförsäljare enligt 10 kap. lagen om tobaksskatt har ställt säkerhet för skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet, och 11. huruvida en producent av öl är ett oberoende småbryggeri enligt lagen om alkoholskatt och i sådana fall producentens årsproduktion. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 41 kap. 3 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 37 kap. 10 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 kap. 10 a § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt att lämna uppgifter av betydelse för kontroll av dess status som oberoende småbryggeri eller dess årsproduktion. Lydelse enligt SFS 2023:804 Föreslagen lydelse 41 kap. 3 § Revision får göras hos 1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), 2. någon annan juridisk person än ett dödsbo, 3. den som har anmält sig för registrering, 4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt, 5. sådant ombud för en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige och som avses i 6 kap. 2 §, 6. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen (2022:156) om alkoholskatt, 7. den som har ansökt om godkännande som registrerad varumottagare enligt lagen om skatt på energi, lagen om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt, 8. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om skatt på energi eller lagen om alkoholskatt, 9. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt, 10. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen om tobaksskatt, 11. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare eller registrerad EU-handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt, 13. den som har ansökt om godkännande för särskild hantering av proviantering till havs enligt 8 kap. 4 § lagen om skatt på energi, och 13. den som har ansökt om godkännande för särskild hantering av proviantering till havs enligt 8 kap. 4 § lagen om skatt på energi, 14. den som är eller kan antas vara en rapporteringsskyldig plattformsoperatör enligt 2 kap. 2 eller 3 § lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och hos den som åtagit sig att genomföra de åtgärder för kundkännedom som anges i 6 kap. samma lag för en rapporteringsskyldig plattformsoperatörs räkning. 14. den som är eller kan antas vara en rapporteringsskyldig plattformsoperatör enligt 2 kap. 2 eller 3 § lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och hos den som åtagit sig att genomföra de åtgärder för kundkännedom som anges i 6 kap. samma lag för en rapporteringsskyldig plattformsoperatörs räkning, och 15. den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttrande över promemorian Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier lämnats av Alkoholpolitiskt forum, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SORAD), Domstolsverket, Folkhälsomyndigheten, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, Hjulsjö 103 gästgiveri, IOGT-NTO, Kammarrätten i Sundsvall, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Konsumentverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lissåker Nord Bjärneman Company AB, Livsmedelsföretagen, Länsstyrelsen Jämtlands län, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Regelrådet, Skattebetalarnas förening, Skatteverket, Socialstyrelsen, Sprit- och Vinleverantörsföreningen, Svenska must- och ciderproducenter, Svenskt Näringsliv, Sveriges Bryggerier, Sveriges Oberoende Bryggerier, Sveriges producenter av alkoholdrycker, Tillväxtanalys, Tillväxtverket, Tullverket och Ungdomens Nykterhetsförbund. Lagrådsremissens lagtext Förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2022:156) om alkoholskatt dels att 2 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 13, 14 och 15 §§ och 2 kap. 2 a §, och närmast före 1 kap. 13 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Särskilda definitioner för oberoende småbryggerier 13 § Med oberoende småbryggeri avses i denna lag en sådan producent av öl 1. som är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra producenter av öl, 2. som använder lokaler som är fysiskt skilda från lokaler som används av andra producenter av öl, 3. som inte producerar på licens, och 4. vars årsproduktion av öl inte överstiger 3 000 000 liter per år. 14 § Med årsproduktion avses i denna lag den volym som har producerats under kalenderåret före det år då 1. skattskyldigheten inträder, 2. det ska bedömas om villkoret i 13 § 4 är uppfyllt, eller 3. det av andra skäl behöver göras en bedömning av årsproduktionen. 15 § Om två eller flera producenter som var och en uppfyller kraven i 13 § samarbetar med varandra och enbart på grund av detta samarbete inte uppfyller kraven i 13 § 1–3 anses de ändå vara oberoende småbryggerier om deras sammanlagda årsproduktion av öl inte överstiger 3 000 000 liter per år. I så fall ska årsproduktionen för var och en av dem anses uppgå till deras sammanlagda årsproduktion av öl. 2 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – skatt på öl (2 §), – skatt på öl (2 och 2 a §§), – skatt på vin (3 §), – skatt på andra jästa drycker (4 §), – skatt på mellanklassprodukter (5 §), – skatt på etylalkohol (6 §), – undantag från skatteplikt för vissa varor (7–9 §§), och – undantag från skatteplikt i vissa situationer (10–16 §§). 2 a § För öl som har producerats av ett oberoende småbryggeri tas skatt i stället ut per liter med – 50 procent av skatten om årsproduktionen uppgår till 500 000 liter eller mindre, – 60 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 500 000 liter, men inte 750 000 liter, – 70 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 750 000 liter, men inte 1 000 000 liter, – 80 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 1 000 000 liter, men inte 2 000 000 liter, och – 90 procent av skatten om årsproduktionen överstiger 2 000 000 liter, men inte 3 000 000 liter. 4 § Skatt på andra jästa drycker tas ut per liter för – drycker med en alkoholhalt som överstiger 2,25 men inte 4,5 volymprocent med 10,38 kronor, – drycker med en alkoholhalt som överstiger 4,5 men inte 7 volymprocent med 15,34 kronor, – drycker med en alkoholhalt som överstiger 7 men inte 8,5 volymprocent med 21,12 kronor, och – drycker med en alkoholhalt som överstiger 8,5 men inte 15 volymprocent med 29,58 kronor. För andra jästa drycker med en alkoholhalt på högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor. Med andra jästa drycker avses varor som hänförs till KN-nr 2206 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 2 § och drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om Med andra jästa drycker avses varor som hänförs till KN-nr 2206 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 2 eller 2 a § och drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om 1. alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent, eller 2. alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent och alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 5 § Från databasen får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Uppgifter får lämnas ut om 1. namn och personnummer, 2. organisationsnummer, namn, företagsnamn och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244), 3. registrering enligt skatteförfarandelagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer, 4. på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en fysisk person, 5. registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter, 6. slag av näringsverksamhet, 7. beslut om likvidation, förenklad avveckling eller konkurs, 8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi eller lagen (2022:156) om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt, 9. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt, och 9. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt, 10. huruvida en distansförsäljare enligt 10 kap. lagen om tobaksskatt har ställt säkerhet för skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet. 10. huruvida en distansförsäljare enligt 10 kap. lagen om tobaksskatt har ställt säkerhet för skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet, och 11. huruvida en producent av öl anmält att den är ett oberoende småbryggeri enligt lagen om alkoholskatt och i sådana fall producentens anmälda årsproduktion och eventuell anteckning om att uppgifterna inte har accepterats av Skatteverket vid en prövning. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 41 kap. 3 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 37 kap. 10 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 kap. 10 a § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt att lämna uppgifter av betydelse för kontroll av dess status som oberoende småbryggeri eller dess årsproduktion. Lydelse enligt SFS 2023:804 Föreslagen lydelse 41 kap. 3 § Revision får göras hos 1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), 2. någon annan juridisk person än ett dödsbo, 3. den som har anmält sig för registrering, 4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt, 5. sådant ombud för en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige och som avses i 6 kap. 2 §, 6. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen (2022:156) om alkoholskatt, 7. den som har ansökt om godkännande som registrerad varumottagare enligt lagen om skatt på energi, lagen om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt, 8. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om skatt på energi eller lagen om alkoholskatt, 9. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt, 10. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen om tobaksskatt, 11. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare eller registrerad EU-handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt, 13. den som har ansökt om godkännande för särskild hantering av proviantering till havs enligt 8 kap. 4 § lagen om skatt på energi, och 13. den som har ansökt om godkännande för särskild hantering av proviantering till havs enligt 8 kap. 4 § lagen om skatt på energi, 14. den som är eller kan antas vara en rapporteringsskyldig plattformsoperatör enligt 2 kap. 2 eller 3 § lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och hos den som åtagit sig att genomföra de åtgärder för kundkännedom som anges i 6 kap. samma lag för en rapporteringsskyldig plattformsoperatörs räkning. 14. den som är eller kan antas vara en rapporteringsskyldig plattformsoperatör enligt 2 kap. 2 eller 3 § lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och hos den som åtagit sig att genomföra de åtgärder för kundkännedom som anges i 6 kap. samma lag för en rapporteringsskyldig plattformsoperatörs räkning, och 15. den som är eller kan antas vara ett oberoende småbryggeri enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2024-10-16 Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Sten Andersson samt justitierådet Marie Jönsson Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier Enligt en lagrådsremiss den 10 oktober 2024 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt, lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Johan Westlund. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 2024 Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden, Svantesson, Ankarberg Johansson, J Pehrson, Jonson, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar proposition Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier