Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2024/25:52 Riksrevisionens rapport om statens tillsynför att motverka penningtvätt Skr. 2024/25:52 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 14 november 2024 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har i rapporten Statens tillsyn för att motverka penningtvätt – bristande omfattning och effektivitet (RiR 2024:8) redovisat sin granskning av statens tillsyn över verksamheter som kan utnyttjas för penningtvätt. Rapporten berör regeringen, Regeringskansliet, Bolagsverket, Finansinspektionen samt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Granskningen har genomförts med stöd av dokumentstudier (huvudsakligen från 2018 och framåt), intervjuer och kvantitativa sammanställningar. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av myndighetens iakttagelser och rekommendationer. Arbetet med att bekämpa penningtvätt berör ett stort antal myndigheter och regeringen instämmer i bedömningen att det finns ett behov av att skapa ett mer sammanhållet system för detta arbete. Det har mot den bakgrunden tillsatts en interdepartemental arbetsgrupp (IDA-grupp) i syfte att förbättra samordningen och fördjupa samarbetet inom Regeringskansliet avseende bekämpning av penningtvätt. Regeringen delar bilden att ytterligare underlag för uppföljning av tillsynen stärker förutsättningarna att bedöma om myndigheternas befogenheter och resurstilldelning är väl avvägda och en förordning med bestämmelser om detta har remitterats. Regeringen har slutligen vidtagit flera åtgärder för att förbättra Bolagsverkets möjligheter att upprätthålla kvaliteten på registret över verkliga huvudmän. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens rapport4 2.1Riksrevisionens iakttagelser4 2.2Riksrevisionens rekommendationer6 3Myndigheternas bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer7 3.1Länsstyrelserna7 3.2Finansinspektionen7 3.3Bolagsverket8 4Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer8 5Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer9 Statens tillsyn för att motverka penningtvätt – bristande omfattning och effektivitet (RiR 2024:8)12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 2024103 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen överlämnade den 21 maj 2024 rapporten Statens tillsyn för att motverka penningtvätt – bristande omfattning och effektivitet (RiR 2024:8) till regeringen, se bilagan. I den granskas om statens tillsyn över verksamheter som kan utnyttjas för penningtvätt är effektiv. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. Bolagsverket, Finansinspektionen samt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län har fått tillfälle att lämna synpunkter på rapporten. I skrivelsen behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten. Riksrevisionens rapport Riksrevisionen har granskat om statens tillsyn över verksamheter som kan utnyttjas för penningtvätt är effektiv. Frågeställningarna är följande. Säkerställer regeringen att tillsynen kan bedrivas på ett effektivt sätt? Är Finansinspektionens tillsyn effektivt utformad? Är länsstyrelsernas tillsyn effektivt utformad? Har Bolagsverket adekvata befogenheter, rutiner och verktyg för att säkerställa en god kvalitet i de register som ska försvåra penningtvätt? Granskningen har genomförts med stöd av dokumentstudier (huvudsakligen från 2018 och framåt), intervjuer och kvantitativa sammanställningar. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens gör följande iakttagelser. Riksrevisionen bedömer att penningtvättstillsynen inte är tillräckligt effektiv eller omfattande för att säkerställa att verksamhetsutövarnas åtgärder för att förhindra penningtvätt utgör ett tillräckligt hinder för kriminella att tvätta sina brottsvinster. Riksrevisionen menar att kombinationen av låga tillsynsvolymer och ett riskbaserat förhållningssätt leder till att vissa verksamhetsutövare löper liten risk att bli föremål för tillsyn. Riksrevisionen pekar också på att det finns stora skillnader i hur Finansinspektionen och länsstyrelserna arbetar med tillsyn. Detta riskerar enligt Riksrevisionen bidra till att verksamhetsutövare inom olika sektorer behandlas olika på ett omotiverat sätt, vilket skulle kunna leda till mindre acceptans för regelverket. Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning av myndigheternas penningtvättstillsyn är svag. De pekar på att det saknas mål för vad myndigheterna ska prestera på området, att återrapporteringskraven har varit otillräckliga och att det saknas en systematisk och samlad uppföljning av penningtvättstillsynen. Riksrevisionen menar att avsaknaden av uppföljning ger regeringen ett otillräckligt underlag för att avgöra om resurs- och ansvarsfördelningen inom systemet är väl avvägd och om myndigheterna har tillräckliga befogenheter. Riksrevisionen noterar vidare att ansvaret för penningtvättsfrågor och tillsynsmyndigheterna är spritt inom Regeringskansliet, och anser att Regeringskansliets sätt att organisera arbetet med penningtvättsfrågor kan förbättras. Länsstyrelsernas penningtvättstillsyn behöver en starkare strategisk grund Riksrevisionen anser att länsstyrelserna behöver tillämpa ett mer strategiskt arbetssätt för att säkerställa att penningtvättstillsynen fungerar effektivt i praktiken. Enligt granskningen är länsstyrelsernas tillsyn avgränsad till granskningar av verksamhetsutövares allmänna risk-bedömning, med få platsbesök, och Riksrevisionen eftersöker en analys av huruvida det är ett effektivt arbetssätt. Vidare visar granskningen att det är oklart vilken effekt som länsstyrelsernas utfärdade sanktionsavgifter har på tillsynsobjekten som grupp. Avvägningen mellan att basera tillsyns-ärenden på tips respektive egna riskbaserade urval behöver också analyseras djupare. Riksrevisionen menar att styrning och uppföljning av penningtvättstillsynen inom länsstyrelserna är svag. Det riskerar få till följd att verksamheten blir nedprioriterad och att personalsituationen får styra verksamhetens målsättningar. Riksrevisionen ser positivt på det arbete som görs för att samordna tillsynen mellan länsstyrelserna. Finansinspektionens tillsyn når få verksamhetsutövare Riksrevisionen framhåller att Finansinspektionen gör få undersökningar och att tillsynen främst har riktats mot banker. Många mindre aktörer, såsom betaltjänstleverantörer och valutaväxlare, har valt att lägga ner sin verksamhet när tillsynsärenden inletts mot dem. Riksrevisionen menar att det finns en risk att dessa aktörer återkommer i annan form och att det då givet det relativt låga antalet tillsynsärenden kan dröja en längre tid innan de blir föremål för granskning igen. Riksrevisionen konstaterar att Finans-inspektionens interna beredningsprocess leder till väl genomarbetade underlag och beslut, men att beredningens omfattning bidrar till långa handläggningstider och inte är anpassad för det stora antalet mindre verksamhetsutövare inom vissa sektorer. Kvalitetsbrister i registret över verkliga huvudmän och registret mot penningtvätt Bolagsverket bedriver inte tillsyn, men genom sitt ansvar för registret över verkliga huvudmän och registret mot penningtvätt har Bolagsverket en viktig roll i arbetet med att motverka penningtvätt. Registren fyller en viktig funktion för verksamhetsutövarnas möjligheter att uppfylla penningtvättsregelverkets krav på kundkännedom. Riksrevisionen bedömer att Bolagsverket saknar tillräckliga befogenheter och verktyg för att på längre sikt upprätthålla kvaliteten i registret över verkliga huvudman. Riksrevisionen konstaterar att Bolagsverkets hantering av misstankeanmälningar om inkorrekta uppgifter i registret är tidskrävande och komplex. Avseende registret mot penningtvätt visar granskningen att det finns kvalitetsbrister som medför att länsstyrelserna inleder tillsynsärenden baserat på felaktig information. Riksrevisionen konstaterar att utveckling av registret inte varit prioriterat inom myndigheten. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer. Regeringen och Regeringskansliet Vidta åtgärder för att skapa ett mer sammanhållet system för penningtvättstillsynen och tydliggör vilka förväntningar som finns på tillsynsmyndigheterna. Öka kunskapen om i vilken utsträckning penningtvättstillsynen bidrar till att begränsa möjligheterna att tvätta pengar, till exempel genom att kräva en mer utvecklad återrapportering från Finansinspektionen och länsstyrelserna om arbetet med penningtvättstillsyn och dess resultat. Vidta åtgärder för att förbättra Bolagsverkets möjligheter att upprätthålla kvaliteten på registret över verkliga huvudmän. Överväg om det behövs ytterligare lagändringar för att försvåra för verksamhetsutövare att undkomma tillsyn genom att verka utanför systemet eller genom att lägga ner sin verksamhet och starta upp den på nytt. Länsstyrelserna Utveckla en strategi som anger hur penningtvättstillsynen bör utformas för att på effektivast möjliga sätt bidra till en god regelefterlevnad hos olika typer av verksamhetsutövare. Utveckla uppföljningen av arbetet med penningtvättstillsyn och vilka resultat den åstadkommer, i syfte att kunna ge myndighetsledningen bättre information om utvecklings- och prioriteringsbehov. Finansinspektionen Analysera möjligheten att öka antalet undersökningar, till exempel genom att se över hur beredningsprocessen kan anpassas bättre efter verksamhetsutövarnas storlek. Vidta ytterligare insatser för att hitta verksamhetsutövare som verkar utan tillstånd eller registrering. Bolagsverket Genomför insatser i samråd med länsstyrelserna för att skapa en bättre bild av kvalitetsnivån i registret mot penningtvätt. Säkerställ att det bedrivs ett systematiskt utvecklingsarbete för registret mot penningtvätt och vidta åtgärder för att identifiera och ta bort verksamhetsutövare som inte bör ingå i registret. Myndigheternas bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Länsstyrelserna Länsstyrelserna framför bl.a. följande. Länsstyrelserna instämmer i iakttagelsen att länsstyrelsernas penningtvättstillsyn kan stärkas genom ett mer strategiskt arbetssätt. Länsstyrelserna delar bilden att det är angeläget för myndigheterna att ta fram en tillsynsstrategi, men menar att en sådan prioritering skulle innebära en negativ påverkan på tillsynsarbetet under den period som arbetet med strategin pågår. Länsstyrelserna instämmer i Riksrevisionens iakttagelser att antalet tillsynsärenden i förhållande till antalet verksamhetsutövare redan i dag är mycket lågt. Detta menar läns-styrelserna är en konsekvens av myndighetens resurstilldelning samt andra uppdrag från regeringen. Länsstyrelserna instämmer i iakttagelsen att det är en viktig del i det förebyggande arbetet att höja kunskapsnivån hos verksamhetsutövare, men anser att det inte är tillräckligt tydligt om detta ingår i länsstyrelsernas uppdrag. Länsstyrelserna önskar mer styrning av hur de ska prioritera mellan exempelvis förebyggande informationsinsatser och aktiv tillsyn. Länsstyrelserna instämmer i bedömningen att det i dag är alltför lätt att undkomma tillsyn genom att verka utanför systemet eller genom att lägga ner sin verksamhet och starta upp den på nytt. Länsstyrelserna föreslår att mer arbete görs för att utveckla Bolagsverkets register för penningtvätt och de kontroller som görs vid registrering samt vid ändringar. Finansinspektionen Finansinspektionen framför bl.a. följande. Finansinspektionen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att det finns utrymme att ytterligare förbättra och effektivisera de interna processer som styr Finansinspektionens undersökningsverksamhet. Finansinspektionen pekar dock på att Riksrevisionen inte i tillräcklig utsträckning beaktat de övriga uppgifter och det ansvar som är organiserat inom penningtvätts-tillsynen och som påverkar utrymmet för att utan ytterligare resurstillskott öka mängden undersökningar. Finansinspektionen syftar särskilt på myndighetens uppdrag kopplat till efterlevnaden av internationella sanktioner och det omfattade regelutvecklingsarbete som följer av Sveriges medlemskap i EU. Riksrevisionen har enligt Finansinspektionens mening inte heller i tillräcklig utsträckning beaktat skillnaderna i de olika myndigheternas tillsynspopulationer och förutsättningar i övrigt, bl.a. vad gäller verksamhetsutövarnas storlek och komplexitet. Finansinspektionen menar att den mer djupgående tillsynsmetoden som myndigheten tillämpar har utvecklats över tid utifrån erfarenheter från tillsyn och är anpassad efter förutsättningarna i den finansiella sektorn. Finansinspektionen instämmer i att ytterligare åtgärder bör vidtas för att motverka förekomsten av att verksamhetsutövare verkar utan tillstånd eller registrering. De framhåller att fenomenet och dess skadeverkningar är mer omfattande och komplexa än vad som ryms inom myndighetens nuvarande uppdrag och organisation. Finansinspektionen påpekar att det pågår ett lagstiftnings-arbete med inriktning mot att kriminalisera förekomsten av sådan verksamhet, och att de avser anpassa utvecklingen av verksamheten efter de förutsättningar som en eventuell ändrad lagstiftning innebär. Bolagsverket Bolagsverket framför bl.a. följande. Bolagsverket bedömer Riksrevisionens iakttagelser och rekommen-dationer som relevanta. Bolagsverket instämmer i behovet av insatser för att förbättra samverkan med länsstyrelserna och av att se över myndighetens arbetssätt för att säkerställa kvaliteten i registren över verkliga huvudmän och mot penningtvätt. Bolagsverket menar att den ändring av myndighetens instruktion som trädde i kraft den 1 april kommer att möjliggöra bättre kontroll av registren, men ytterligare utvecklings-arbete kan behövas, i synnerhet avseende möjligheten att identifiera och ta bort verksamhetsutövare som inte ska ingå i registret. Bolagsverket pekar också på deltagandet i samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism som ett forum för myndigheten att bidra till informationsinsatser till verksamhetsutövare. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Verksamhetsutövarna ska förebygga, förhindra och upptäcka penningtvätt. Genom tillsyn kontrolleras att en verksamhetsutövare har ordnat sin verksamhet på ett sådant sätt att verksamhetsutövaren kan uppfylla sina skyldigheter enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). Att tillsynen är ändamålsenlig är ett av flera centrala verktyg för att komma åt den kriminella ekonomin. Regeringen välkomnar därför Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Tillsynsmyndigheternas uppdrag Riksrevisionen noterar att regeringen inte har tagit fram en samlad strategi eller mål för tillsynen. Regeringen instämmer i den iakttagelsen och konstaterar samtidigt att inriktningen för tillsynen kommer till uttryck i penningtvättslagen och att tillsynsmyndigheterna i enlighet med den svenska förvaltningsmodellen ansvarar för att utforma tillsynen och fortlöpande utveckla verksamheten. Regeringen konstaterar vidare att samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism vid Polismyndigheten har en roll som forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring bl.a. mellan tillsyns-myndigheterna. Uppföljning av myndigheternas arbete Riksrevisionen noterar vidare att regeringen ställer otillräckliga återrapporteringskrav på myndigheterna. Regeringen delar bilden att ytterligare underlag stärker förutsättningarna för regeringen att bedöma om myndigheternas befogenheter och resurstilldelning är väl avvägda. Regeringskansliets arbete Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att ansvaret för penningtvättsfrågor och de myndigheter som utövar tillsyn över penningtvättslagen är fördelat på olika departement och avdelningar (inom Finansdepartementet). Detta följer av att ansvaret för tillsyn över olika verksamhetsutövare är fördelat på flera olika myndigheter, en ordning som i stort bedömdes som ändamålsenlig i betänkandet Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2021:42). Bland fördelarna med den befintliga ordningen nämns dels att den ger bättre förutsättningar att utnyttja de branschspecifika tillsynsorganens kunskaper om relevanta branscher, dels att penningtvättstillsynen hos flera av tillsynsmyndigheterna är integrerad med övrig tillsynsverksamhet. Att ansvaret för penningtvättsfrågor är utspritt inom Regeringskansliet följer även av att det finns straffrättslig reglering på området. De myndigheter som har uppgifter kopplade till det straffrättsliga regelverket på området är Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Säkerhets-polisen och Åklagarmyndigheten. Därtill arbetar, förutom Bolagsverket, även Skatteverket och Tullverket med att motverka och bekämpa penningtvätt. Att flera myndigheter med uppgifter som är väldigt olika till sin natur är centrala i arbetet med penningtvätt bidrar till arbetets komplexitet. Regeringen instämmer i behovet av att skapa ett mer sammanhållet system för detta arbete utifrån de förutsättningar som den befintliga ordningen med delat ansvar medger. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Att bekämpa brottslig verksamhet är en av regeringens främsta prioriteringar. Det gäller också brottslighet där det finansiella systemet utnyttjas eller missbrukas för kriminell verksamhet. Åtgärder mot penningtvätt är centralt för att strypa den kriminella ekonomin. Arbetet med bekämpning av penningtvätt berör ett stort antal myndigheter och regeringen instämmer i behovet av att skapa ett mer sammanhållet system för arbetet. Mot den bakgrunden har en interdepartemental arbetsgrupp (IDA-grupp) tillsatts. Syftet är att förbättra samordningen och fördjupa samarbetet inom Regeringskansliet kring frågor – nationella och internationella – som gäller arbetet med bekämpning av penningtvätt. Det är exempelvis angeläget med en dialog om förutsättningarna för de olika myndigheternas uppdrag, exempelvis rörande tillsyn eller brottsbekämpning, och skärningspunkterna mellan olika ansvarsområden. IDA-gruppen består av företrädare för olika enheter inom Regeringskansliet med ansvar för sakområden som har koppling till bekämpning av penningtvätt. Det innefattar t.ex. företrädare för enheter med ansvar för tillsynsmyndigheter och enheter med ansvar för brottsbekämpande myndigheter. För att skapa bättre förutsättningar att följa upp myndigheternas tillsyn har ett förslag om en ny förordning om samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism vid Polismyndigheten remitterats. Den nya förordningen innebär bl.a. att tillsynsmyndig-heterna en gång om året till Regeringskansliet ska redovisa hur den riskbaserade tillsynen bedrivs, inbegripet antalet platsundersökningar som har gjorts. Samordningsfunktionen ska även årligen från tillsynsmyndig-heterna begära in och sammanställa uppföljningar om och utvärderingar av i vilken utsträckning de nationella riskbedömningarna har fått genomslag vid planering, prioritering och genomförande av myndig-heternas arbete på området. Tillsynen behöver löpande utvecklas för att säkerställa att verksamhetsutövarna uppfyller sina skyldigheter enligt penningtvättslagen. Regeringen har därför gett Finansinspektionen i uppdrag att redovisa hur myndighetens penningtvättstillsyn kan utvecklas. Finansinspektionen ska inom ramen för uppdraget bl.a. redogöra för förhållandet mellan skrivbordsundersökningar och platsundersökningar respektive tematiska undersökningar och heltäckande undersökningar för olika kategorier av finansiella företag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2024 (Fi2024/01097). Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga behovet av ytterligare lagändringar för att försvåra för verksamhetsutövare att undkomma tillsyn genom att verka utanför systemet eller genom att lägga ner sin verksamhet och starta upp den på nytt. Regeringen delar bilden att det för att upprätthålla allmänhetens förtroende för finansmarknadens funktionssätt är viktigt att de som bedriver finansiell verksamhet är lämpliga för uppgiften och att staten kan ingripa mot den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering. Flera åtgärder har vidtagits på området. Sedan januari 2024 ställs skärpta krav på valutaväxlare, t.ex. ett allmänt krav på lämplighet (prop. 2022/23:124). Finansinspektionen kan dessutom ingripa mot den som bedriver valutaväxling utan registrering genom beslut om sanktionsavgift. I lagrådsremissen Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem (Fi2024/01955) föreslås att s.k. hawalaverksamhet – framför allt penningöverföringar – ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt och att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot penningöverförare som bedriver verksamhet utan tillstånd genom beslut om sanktionsavgifter. Under våren 2024 remitterades två promemorior med förslag att Finansinspektionen ska få tillgång till uppgifter om fler brott i belastningsregistret vid lämplighetsprövning av ägare och ledning, att lämplighetsprövningar av svenska betaltjänstombud till utländska betaltjänstleverantörer ska kunna göras och att företag som tillhandahåller clearing och avveckling av betalningar mellan banker (clearingbolag) ska övervaka transaktioner mellan banker och rapportera misstänkt penningtvätt till polisen och bankerna (Fi2024/01526 och Fi2024/01527). Slutligen har en sakkunnig fått i uppdrag att ta fram ett förslag till straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering (Fi2024/00373). Uppdraget redovisades i oktober 2024 och förslaget har remitterats. Regeringen har vidtagit flera åtgärder i syfte att förbättra Bolagsverkets möjligheter att upprätthålla kvaliteten i registret för verkliga huvudmän samt registret mot penningtvätt. Fram till april 2024 hade inte myndigheten i uppgift att säkerställa korrekta uppgifter i registren. Från april 2024 gäller en ändring i förordningen (2007:1110) instruktionen för Bolagsverket som förtydligar myndighetens roll när det gäller att kontrollera att uppgifterna i myndighetens register är korrekta och motverka att felaktiga uppgifter registreras (SFS 2024:136). Ändringarna var en del av regeringens arbete med att bekämpa den brottslighet som begås inom ramen för företagsverksamhet. Regeringen instämmer i bedömningen att Bolagsverket behöver ytterligare verktyg och resurser för att kunna prioritera arbetet med utredningar och hantering av anmälningar. Därför har regeringen också genomfört och föreslagit ytterligare åtgärder för att stärka myndighetens brottsförebyggande arbete. I Bolagsverkets regleringsbrev för 2024 har myndigheten fått i uppdrag att redogöra för hur arbete med att förebygga brott har stärkts, föreslå åtgärder som myndigheten kan vidta för att förbygga brott och motverka att felaktiga uppgifter registreras samt redovisa vad som krävs för att möjliggöra en förstärkning av myndighetens brottsförebyggande verksamhet. Uppdraget redovisades i oktober 2024. I september överlämnade regeringen propositionen Bolag och brott (prop. 2024/25:8) till riksdagen. Propositionen innehåller förslag på åtgärder för att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. I propositionen föreslås bl.a. att Bolagsverket ska få möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare till Bolagsverkets register, liksom av den som anmälan avser samt vid kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter i registren. Bolagsverket föreslås även få bättre förutsättningar för att stryka oriktiga uppgifter från registren. Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2025 föreslagit att Bolagsverket tillförs 9 miljoner kronor för utveckling av registret för verkliga huvudmän. Regeringen för också en i utökad utsträckning löpande dialog med Bolagsverket för att säkerställa att det brottsförebyggande arbetet, inklusive arbetet mot penningtvätt, prioriteras. Dialogen är också viktig för att tillse att Bolagsverkets iakttagelser om utveckling och trender når regeringen direkt. Med detta anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Statens tillsyn för att motverka penningtvätt – bristande omfattning och effektivitet Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, M Persson, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om statens tillsyn för att motverka penningtvätt