Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:58 Riksrevisionens rapport om socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet Skr. 2025/26:58 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 november 2025 Ebba Busch Anna Tenje (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet – Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller (RiR 2025:14). Riksrevisionen lämnar en rekommendation till regeringen och ett antal rekommendationer till Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket och Skatteverket. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett viktigt bidrag till att synliggöra utvecklingsbehov på området, så att omfattningen av felaktiga utbetalningar kan minska och välfärdssystemens legitimitet kan stärkas. Mot bakgrund av de åtgärder regeringen har vidtagit och avser att vidta för att stärka myndigheters kontroller och möjligheter att inhämta och utbyta information, anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att göra en översyn med anledning av den rekommendation som Riksrevisionen lämnar. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Iakttagelser om myndigheternas information och service till individen3 2.2Iakttagelser om myndigheternas utbyte av information4 2.3Iakttagelser om myndigheternas processer för att kontrollera socialförsäkringsskyddet4 2.4Iakttagelser om myndigheternas arbete med att motverka risker för felaktiga utbetalningar6 2.5Riksrevisionens rekommendationer6 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser6 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser10 Riksrevisionens rapport Socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 november 2025102 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller av den enskildes socialförsäkringsskydd är effektiva för att motverka felaktiga utbetalningar av socialförsäkringsförmåner kopplade till internationell rörlighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet – Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller (RiR 2025:14), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 22 maj 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och den rekommendation till regeringen som Riksrevisionen redovisar i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller av den enskildes socialförsäkringsskydd är effektiva för att motverka felaktiga utbetalningar av socialförsäkringsförmåner kopplade till internationell rörlighet. Granskningen har även omfattat regeringen, Migrationsverket och Skatteverket. De förmåner som har omfattats av granskningen är allmänt barnbidrag, assistansersättning, EU-familjeförmåner, föräldrapenning, sjukersättning, tandvårdsstöd, underhållsstöd, bostadstillägg, garantipension och äldreförsörjningsstöd. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller av den enskildes socialförsäkringsskydd inte är tillräckligt effektiva. Riksrevisionen bedömer att det finns vissa brister i hela beslutskedjan och att bristerna leder till felaktiga utbetalningar som annars hade kunnat motverkas eller upptäckas. Iakttagelser om myndigheternas information och service till individen Ett stort antal olika omständigheter kan påverka en enskilds socialförsäkringsskydd i Sverige och regelverken är komplexa. Riksrevisionens granskning visar att myndigheterna ger ut omfattande information till allmänheten via flera kanaler om vad som gäller vid internationell rörlighet, men att det ändå finns utrymme för förbättringar. Riksrevisionen noterar bl.a. att information som ges till individer som flyttar till Sverige inte alltid är tydlig och att det i vissa fall finns risk för att enskilda missar eller glömmer att anmäla ändrade förhållanden när förmåner betalas ut under längre perioder. Riksrevisionen konstaterar även att det finns bestämmelser i socialförsäkringsbalken som innebär att den enskilde är skyldig att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan, trots att myndigheten inte alltid behöver informationen i fråga eller vidtar någon åtgärd med anledning av den. Det avser främst anmälningar om flytt till eller arbete i Sverige, när den enskilde varken ansöker om någon förmån eller redan har en pågående utbetalning av en förmån. Med anledning av den rådande tillämpningen ser Riksrevisionen att anmälningsskyldigheten om bosättning eller arbete i Sverige (110 kap. 43–45 §§ socialförsäkringsbalken) inte tycks fylla någon funktion utan främst medför onödigt arbete för både enskilda och Försäkringskassan. Ett undantag gäller rätten till barnbidrag för invandrade föräldrar, där Försäkringskassan i dag använder anmälan om bosättning i Sverige för att initiera prövningsärenden. Riksrevisionen bedömer dock att Försäkringskassan bör kunna initiera sådana prövningsärenden genom befintliga aviseringar från Skatteverket eller genom underlag från Migrationsverket. Iakttagelser om myndigheternas utbyte av information Riksrevisionens granskning visar att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i flera avseenden har effektiva medel för att inhämta information från Skatteverket och Migrationsverket, och att utbytet i huvudsak fungerar väl, men att vissa effektivitetsbrister förekommer. Riksrevisionen konstaterar t.ex. att viss information av betydelse för socialförsäkringsskyddet inte alltid når Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, och att myndigheterna saknar tillgång till vissa uppgifter från Skatteverket som skulle kunna effektivisera deras kontroller. Två sådana exempel är enligt Riksrevisionen information om faktisk tidpunkt för flytt till eller från Sverige och uppgifter som rör utredningar av dödsfall för personer med socialförsäkringsförmåner utomlands. Riksrevisionen konstaterar slutligen att det lagreglerade utrymmet och skyldigheten för berörda myndigheter att utbyta information med varandra successivt har utökats under de senaste åren, men att myndigheterna ännu inte tar tillvara möjligheterna fullt ut. Riksrevisionen hänvisar till tidigare granskningar som har visat att en lagreglerad uppgifts- eller underrättelseskyldighet inte automatiskt leder till att myndigheter faktiskt delar information med varandra. För det krävs också en gemensam uppfattning om hur lagen ska tolkas, fungerande rutiner, effektiva tekniska verktyg och insikt hos handläggare om att vissa uppgifter är av intresse för en annan myndighet. Iakttagelser om myndigheternas processer för att kontrollera socialförsäkringsskyddet Riksrevisionen anser att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har väl utvecklade handläggningsprocesser för att kontrollera att den enskilde omfattas av socialförsäkringsskyddet men att det finns vissa brister i hela beslutskedjan, från kontrollrutiner vid prövning av rätten till ersättning till efterkontroller. Bland annat bygger myndigheternas efterkontroller i hög utsträckning på sporadiska anmälningar från enskilda och externa underrättelser, och de egeninitierade efterkontrollerna av socialförsäkringsskyddet är få. Detta medför enligt Riksrevisionen risker för att myndigheterna inte upptäcker felaktiga utbetalningar som de annars skulle kunna motverka och upptäcka. Det pågår dock ett visst utvecklingsarbete hos båda myndigheterna. Riksrevisionen bedömer även att en utökad möjlighet att begära ut bankuppgifter i kontrollsyfte skulle förbättra myndigheternas förmåga att upptäcka utlandsvistelser och begränsa felaktiga utbetalningar av fler förmåner kopplade till internationell rörlighet. Riksrevisionen konstaterar vidare att myndigheterna har en tydlig men inte okomplicerad fördelning av ansvaret för att kontrollera och utreda försäkringstillhörighet inom respektive organisation. På Försäkringskassan är ansvaret i huvudsak centraliserat till en specialiserad funktion, vilket innebär att verksamheten kan upprätthålla kompetens inom området. Pensionsmyndighetens utredningar är centraliserade för bostadstillägg och efterlevandepension, men decentraliserade för garantipension. Riksrevisionen påpekar att en centraliserad ordning ställer krav på väl fungerande samordning mellan förmånshandläggningen och myndigheternas respektive specialiserade funktioner, och medför vissa risker för att förmånshandläggningen missar när försäkringstillhörighet kan behöva utredas. Riksrevisionen konstaterar att myndigheternas kontrollrutiner vid en första prövning av rätten till ersättning har vissa brister. Riksrevisionen noterar t.ex. att myndigheternas löpande informationsinhämtning inte är tillräcklig för att säkerhetsställa att uppgifter om arbete och bosättning är aktuella, och att myndigheterna saknar uppgifter om pågående eller planerad utlandsvistelse vid ansökningstillfället. Av granskningen framgår även att myndigheterna har god tillgång till uppgifter från Migrationsverket om både ansökningar och beslut om uppehållstillstånd, och att myndigheterna har skapat förutsättningar för att använda dessa uppgifter i automatiserade processer. Riksrevisionen noterar dock att det inte finns maskinella kontroller tillgängliga för samtliga förmånsslag och att många kontroller av ansökningar och beslut om uppehållstillstånd i stället görs manuellt. Enligt Riksrevisionen kan maskinella kontroller bidra till en effektivisering av myndigheternas verksamheter. Riksrevisionen konstaterar även att Försäkringskassan periodvis har haft såväl höga ärendebalanser som långa handläggningstider för utredning av försäkringstillhörighet, även om den genomsnittliga handläggningstiden är på väg neråt. Motsvarande verksamhet på Pensionsmyndigheten för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd har för närvarande låga ärendebalanser. Därtill uppger Riksrevisionen att det finns risker för felaktiga utbetalningar bl.a. när återkallade eller upphävda uppehållstillstånd inte flaggas eller kontrolleras automatiskt hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, och när svar med relevant information från utländska myndigheter inom EU, EES, Schweiz och Storbritannien dröjer eller inte prioriteras. Iakttagelser om myndigheternas arbete med att motverka risker för felaktiga utbetalningar Riksrevisionens granskning visar att både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har genomfört riskanalyser och identifierat och värderat flera risker för felaktiga utbetalningar kopplade till internationell rörlighet. Båda myndigheterna har också vidtagit vissa åtgärder för att begränsa riskerna kopplade till internationell rörlighet, t.ex. genom att förtydliga information som lämnas till enskilda i beslutsbrev och på myndigheternas webbplatser. Enligt Riksrevisionen visar iakttagelserna att Försäkringskassans riskhantering ger goda förutsättningar för att effektivt motverka felaktiga utbetalningar men att Pensionsmyndighetens riskhantering inte gör det. Försäkringskassans arbete med att värdera och analysera orsaker till risker är, enligt Riksrevisionen, mer systematiskt och har en högre detaljeringsnivå än den riskanalys som Pensionsmyndigheten utfört 2021 på uppdrag av regeringen. Riksrevisionen påtalar samtidigt att Försäkringskassans bedömningar i vissa avseenden är ofullständiga och därmed kan förbättras. Riksrevisionen konstaterar även att Försäkringskassan har identifierat att flest risker för felaktiga utbetalningar orsakas av den enskilde, t.ex. till följd av att längre utlandsvistelser, utlandsbosättning eller arbete i annat land inte anmäls. Riksrevisionen finner slutligen skillnader i hur olika verksamheter på Försäkringskassan hanterar risker som verksamheterna själva orsakar. Vissa verksamheter begränsar riskerna genom kompetensutvecklande insatser eller genom insatser för att öka processefterlevnaden, medan andra accepterar samma risker med motiveringen att de inte anses vara allvarliga. Pensionsmyndigheten har i stället uppgett att myndigheten begränsar risker som den själv orsakar genom att kontinuerligt uppdatera förmånernas vägledningar och det webbaserade handläggarstödet. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bestämmelserna om enskildas anmälningsskyldighet till Försäkringskassan i 110 kap. 43–45 §§ socialförsäkringsbalken, i syfte att minska onödigt arbete för Försäkringskassan och förenkla för den enskilde. Riksrevisionen lämnar även ett antal rekommendationer till Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket och Skatteverket. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i huvudsak i de iakttagelser och slutsatser som Riksrevisionen presenterar. Sammantaget är det ett stort antal olika omständigheter som kan påverka en enskilds socialförsäkringsskydd i Sverige, och regelverken på området är komplexa. Det ställer bl.a. krav, dels på väl fungerande processer och kontrollrutiner hos de myndigheter som administrerar och handlägger socialförsäkringsförmåner, dels på tydlig och korrekt information till allmänheten. Regeringen anser därför att Riksrevisionens granskning utgör ett viktigt bidrag till att synliggöra utvecklingsbehov på området, så att omfattningen av felaktiga utbetalningar kan minska och välfärdssystemens legitimitet kan stärkas. Det är av stor vikt att socialförsäkringen är rättssäker, robust och motståndskraftig, även i situationer där internationell rörlighet förekommer. I granskningen konstaterar Riksrevisionen att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har väl utvecklade processer för kontroller av socialförsäkringsskyddet, men att det förekommer vissa brister och viss ineffektivitet. Riksrevisionen bedömer t.ex. att myndigheterna kan göra mer för att genom egeninitierade efterkontroller upptäcka felaktiga utbetalningar kopplade till internationell rörlighet. Riksrevisionen bedömer också att myndigheterna saknar vissa kontrollverktyg, så som ökad tillgång till bankuppgifter och automatisk överföring av vissa uppgifter från Skatteverket. Slutligen bedömer Riksrevisionen att regeringen bör se över delar av enskildas anmälningsskyldighet till Försäkringskassan i syfte att minska onödigt arbete för myndigheten och förenkla för den enskilde. Regeringen arbetar kontinuerligt för att slå sönder den kriminella ekonomin, bekämpa välfärdsbrottslighet och motverka felaktiga utbetalningar. Detta är avgörande för att bibehålla förtroendet för våra gemensamma trygghetssystem och för att säkerställa att ersättningar och bidrag endast går till de individer som har rätt till dem. Under de senaste åren har regeringen bedrivit ett omfattande utrednings- och lagstiftningsarbete för att förbättra möjligheterna att inhämta och dela information samt undanröja sekretesshinder mellan myndigheter. Flera viktiga verktyg har redan införts, vilket Riksrevisionen också lyfter fram i sin granskning. Det gäller t.ex. lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet, som trädde i kraft den 1 juli 2024 och bl.a. omfattar Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket. Regeringen arbetar även med flera initiativ för att öka beslutande myndigheters tillgång till uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationerna i syfte att säkerställa korrekta beslutsunderlag och i kontrollsyfte. Vissa åtgärder är genomförda och andra är under arbete. Sedan den 1 januari 2025 har Försäkringskassan t.ex. tillgång till vissa frånvarouppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationerna till Skatteverket, vilka kan användas för att förhindra felaktiga utbetalningar av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Regeringen avser även föreslå att bostadsbidrag (95–98 kap. socialförsäkringsbalken), en förmån som visserligen inte har omfattats av Riksrevisionens granskning, ska beräknas utifrån uppgifter i arbetsgivardeklarationen i syfte att öka träffsäkerheten inom förmånen samt minska problemen med felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning. Detta beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 2027 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.12.8). Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att myndigheterna kan stärka sin förmåga att upptäcka felaktiga utbetalningar, t.ex. genom fler och effektiva egeninitierade kontroller. Av Riksrevisionens granskning framgår även att de nya kraven på informationsutbyte ännu inte fått genomslag hos myndigheterna. Som Riksrevisionen konstaterar leder en lagreglerad uppgifts- eller underrättelseskyldighet inte automatiskt till att myndigheter faktiskt delar information med varandra. Regeringen instämmer även i Riksrevisionens bedömning att det för detta krävs en gemensam uppfattning om hur lagen ska tolkas, fungerande rutiner, effektiva tekniska verktyg och insikt hos handläggare om att vissa uppgifter är av intresse för en annan myndighet. Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan har, sedan flera år tillbaka, haft mål för minskade felaktiga utbetalningar med återrapporteringskrav. Enligt regleringsbreven för 2021–2025 ska myndigheterna t.ex. bidra till det övergripande målet att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska. Under samma tidsperiod har myndigheterna haft i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga. Inom ramen för uppdraget ska myndigheterna även öka förmågan att omhänderta anmälningar av ändrade förhållanden, stärka förmågan att återkräva felaktiga utbetalningar och öka återbetalningen av felaktigt utbetalade ersättningar. I Försäkringskassans regleringsbrev för 2025 har regeringen också lämnat ett uppdrag om stärkt samverkan och kontroll av utländska inkomster i syfte att motverka felaktiga utbetalningar och öka återbetalningen. Enligt uppdraget ska Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket bl.a. ta fram rutiner för ett systematiskt och ökat informationsutbyte myndigheterna emellan vid utländska inkomster. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2026. Vidare införs den 1 december 2025 bättre verktyg för att motverka bidragsbrottslighet och felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd (prop. 2024/25:179, bet. 2025/26:SfU6, rskr. 2025/26:16). Till följd av lagändringarna kommer Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten kunna hämta in fler uppgifter från bl.a. banker, försäkringsbolag och arbetsgivare om både den som ansöker om en förmån och om andra fysiska och juridiska personer som är av relevans i ett ärende. På så vis stärks myndigheternas kontrollmöjligheter ytterligare. För att underlätta samverkan och öka informationsutbytet mellan myndigheter införs även en ny sekretessbrytande bestämmelse den 1 december 2025 (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24). Innebörden av den nya sekretessbrytande bestämmelsen är att sekretess till skydd för enskilda som utgångspunkt inte ska hindra att uppgifter lämnas till en annan myndighet, om det behövs för att bl.a. förebygga eller förhindra att en ekonomisk förmån, ett ekonomiskt stöd, en skatt eller en avgift beslutas, betalas ut eller tillgodoräknas felaktigt eller med ett för högt eller ett för lågt belopp. En uppgift ska också kunna lämnas ut om det behövs för att upptäcka eller utreda redan inträffade felaktigheter avseende nämnda utbetalningar och tillgodoräkningar. Regeringen kan konstatera att vistelse eller bosättning utomlands utgör en särskild risk för bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. I mars 2025 beslutade regeringen därför kommittédirektiven Kraftfulla verktyg för kontroll av utbetalning av socialförsäkringsförmåner till personer som lämnat Sverige (dir. 2025:34), enligt vilka en särskild utredare ska se över hur arbetet med att upptäcka felaktiga utbetalningar vid vistelse eller bosättning utomlands kan stärkas och föreslå nya åtgärder för att öka möjligheterna till upptäckt. Av kommittédirektiven framgår bl.a. att förslag om nya verktyg ska syfta till att öka upptäckten av felaktiga utbetalningar, men att de även kan öka enskildas benägenhet att uppfylla den lagstadgade anmälningsskyldigheten om vistelse och bosättning. Uppdraget ska redovisas senast den 20 april 2026. Regeringen har också gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kontrollerna av äldreförsörjningsstöd, garantipension och bostadstillägg (S2024/02242). Syftet är att säkerställa att förmånerna inte betalas ut till personer som på grund av en utlandsvistelse inte längre har rätt till dem. Enligt uppdraget ska Pensionsmyndigheten även analysera om och i så fall vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka kontrollerna, bl.a. när det gäller bosättning och förekomsten av utländska inkomster vid ansökan samt fortlöpande under utbetalningstiden av förmånerna. Pensionsmyndigheten ska också bedöma vilken effekt åtgärderna kan tänkas få för att minska felaktiga utbetalningar inom de bosättningsbaserade förmånerna, samt analysera de risker för felaktiga utbetalningar och bidragsbrott som är specifika för äldreförsörjningsstödet. Den del av uppdraget som består i att redovisa vidtagna åtgärder, förslag till ytterligare åtgärder samt analys av risker för äldreförsörjningsstödet redovisades i juni 2025. Den del av uppdraget som består i att bedöma åtgärdernas effekter ska redovisas senast den 24 februari 2026. Regeringen avser att lämna förslag om administrativa sanktioner i socialförsäkringen med ledning av förslagen i promemorian Administrativa sanktioner i socialförsäkringen (Ds 2025:8). Promemorians förslag innebär att en sanktionsavgift ska kunna ges till dem vars felaktiga ersättning krävs tillbaka och att personer kan stängas av från en socialförsäkringsförmån under en viss tid. Syftet är att bidra till att samhällets reaktion kommer snabbare och i fler fall än i dag när någon tillskansar sig ersättning felaktigt, att skydda socialförsäkringen genom att stärka dess legitimitet och att stärka förutsättningarna att förebygga brott och felaktiga utbetalningar. Avsikten är att förslagen ska träda i kraft den 1 juli 2026. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bestämmelserna om enskildas anmälningsskyldighet till Försäkringskassan i 110 kap. 43–45 §§ socialförsäkringsbalken. Som redogjorts för i avsnitt 3 har regeringen, under den period som Riksrevisionens granskning pågått, initierat och genomfört flera kraftfulla åtgärder i syfte att stärka myndigheters möjligheter att inhämta och utbyta information. Samtidigt har Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten fått bättre förutsättningar för att kunna göra kontroller och därigenom upptäcka samt förhindra felaktiga utbetalningar av socialförsäkringsförmåner, vilket inkluderar ärenden där internationell rörlighet förekommer. Mot bakgrund av de åtgärder regeringen har vidtagit och vidtar anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att göra en översyn med anledning av den rekommendation som Riksrevisionen lämnar. Regeringen avser dock att fortsätta det viktiga arbetet med att på ett effektivt sätt skydda och värna våra gemensamma välfärdssystem och kommer även i fortsättningen att följa myndigheternas hantering och kontroller av socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 november 2025 Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Edholm, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz,Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Anna Tenje Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet