Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:44 Riksrevisionens rapport om antagningen till polisutbildningen Skr. 2025/26:44 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 november 2025 Ebba Busch Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin granskningsrapport Antagningen till polisutbildningen (RiR 2025:13). Riksrevisionen har granskat om antagningen till polisutbildningen är effektiv. Granskningen omfattar tidsperioden 2017–2024. Riksrevisionens övergripande slutsats är att antagningen till polisutbildningen inte är effektiv. Dels är det inte säkerställt att antagningsprocessen är anpassad för att selektera ut lämpade kandidater för polisyrket, dels främjar inte antagningsprocessen god hushållning utan kan bli mer effektiv. Utifrån iakttagelserna lämnar Riksrevisionen två rekommendationer till regeringen och ett antal rekommendationer till Polismyndigheten och Plikt- och prövningsverket. En rekommendation till regeringen handlar om att genomföra en översyn av det nuvarande tillväxtmålet om att Polismyndigheten ska uppnå en polistäthet som minst motsvarar genomsnittet i EU. Regeringen instämmer delvis i bedömningen att det finns utmaningar med det nuvarande tillväxtmålet, men menar att det är nödvändigt med ett riktmärke för att säkerställa fler poliser och en ökad polisiär närvaro i hela landet i syfte att trycka tillbaka brottsligheten. Regeringen bedömer därför att det nuvarande tillväxtmålet bör ligga fast. Den andra rekommendationen handlar om att regeringen bör genomföra en översyn av finansieringen av Plikt- och prövningsverkets prövningskapacitet för polisprövningar och att finansieringen bör dimensioneras utifrån faktiskt genomförda prövningar. Regeringen menar att det är viktigt med en ändamålsenlig och kostnadseffektiv finansiering av prövningsverksamheten. Regeringen avser därför att ta initiativ till en översyn av finansieringsmodellen och föreslå en kostnadseffektiv och mer flexibel och behovsanpassad modell som bättre speglar faktisk efterfrågan och nyttjandegrad. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning4 2Riksrevisionens iakttagelser4 2.1Det är inte säkerställt att antagningsprocessen är anpassad för att selektera ut lämpade kandidater för polisyrket4 2.2Antagningsprocessen kan bli mer effektiv5 2.3Antagningsprocessen främjar inte god hushållning6 2.4Rekommendationer till regeringen7 2.5Rekommendationer till myndigheterna7 2.5.1Plikt- och prövningsverket7 2.5.2Polismyndigheten7 2.5.3Plikt- och prövningsverket och Polismyndigheten8 3Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer9 Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2025:13 Antagningen till polisutbildningen11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde Klicka här för att ange datum.12 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat antagningen till polisutbildningen. Granskningen redovisas i rapporten Antagningen till polisutbildningen (RiR 2025:13), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 20 maj 2025. Rapporten innehåller iakttagelser, slutsatser och rekommendationer som avser regeringen, Polismyndigheten och Plikt- och prövningsverket. Inom ramen för framtagandet av denna skrivelse har Polismyndigheten och Plikt- och prövningsverket fått möjlighet att inkomma med synpunkter. I denna skrivelse behandlar regeringen de rekommendationer som Riksrevisionen har riktat till regeringen. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat antagningen till polisutbildningen. Motivet har varit att de senaste årens brottsutveckling ställer allt högre krav på polisens förmåga och att ett ökat antal poliser länge har varit en högt prioriterad fråga på den politiska dagordningen. Det är viktigt att säkra en kompetensförsörjning av hög kvalitet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att antagningen till polisutbildningen inte är effektiv. Det finns enligt Riksrevisionen brister både i de underlag som ligger till grund för att avgöra och mäta vilken förmåga som krävs för polisyrket, och i genomförandet av antagningsprocessen. Bristerna anges delvis ha förstärkts av regeringens tillväxtmål om att öka antalet poliser. Riksrevisionen menar att det med nuvarande förutsättningar finns risk både för att lämpade kandidater sorteras bort på felaktiga grunder och att olämpliga kandidater antas. Det är inte säkerställt att antagningsprocessen är anpassad för att selektera ut lämpade kandidater för polisyrket Granskningen visar att Polismyndigheten inte har tagit fram en arbetsanalys som grund för vilka egenskaper och förmågor som krävs i polisyrket. Riksrevisionen menar att det innebär att det finns en risk för att de tester och gränsvärden som används i antagningsprocessen inte i tillräcklig grad är relevanta och anpassade för att testa de egenskaper och förmågor som krävs i polisyrket. Riksrevisionen bedömer därför att Polismyndigheten omgående bör ta fram en arbetsanalys av vad polisyrket innebär i praktiken och därefter bör säkerställa att de tester som används gör det möjligt att mäta de förmågor som krävs utan att diskriminera någon grupp. Riksrevisionen bedömer också att det är angeläget att Polismyndigheten genomför en översyn av antagningsprocessen. Vidare visar granskningen att en lägre andel kvinnor klarar styrketestet och färre personer med utländsk bakgrund klarar begåvningstestet, vilket enligt Riksrevisionen utgör ett hinder för att uppfylla regeringens ambition om en ökad mångfald i poliskåren. Riksrevisionen anser att det är otydligt vad som ligger bakom val av tester och beslutade gränsvärden och menar att de fysiska testerna inte är anpassade efter polisyrket; samma tester används för mönstring till värnplikt. Ett löptest anses till exempel vara mer anpassat efter polisens faktiska verksamhet, jämfört med nuvarande cykeltest. Riksrevisionen bedömer att urvalsmetoden som används – falluckeprincipen – innehåller stora brister och inte är anpassad efter Polismyndighetens behov. Metoden innebär att de prövande måste klara ett moment för att gå vidare till nästa, vilket enligt Riksrevisionen är särskilt problematiskt då bakgrunden till gränsvärdena är otydlig. Riksrevisionen menar därför att en ny urvalsmetod bör införas skyndsamt. Forskning ger stöd för en sammanvägningsmodell och rangordning i urval. Med en sådan modell skulle det bland annat vara möjligt att uppnå fler antagna till polisutbildningen, med högre och mer diversifierad kompetens. Antagningsprocessen kan bli mer effektiv Den sekretess som omgärdar psykologintervjun hindrar Plikt- och prövningsverkets psykologer och polisens intervjuledare att dela information om de prövande. Enligt Riksrevisionen medför det osäkerhet i bedömningsarbetet och försvårar myndigheternas förmåga att upptäcka olämpliga kandidater. Det medför också en risk för dubbelarbete och överprövning av beslut, och det är ett ineffektivt nyttjande av resurser. Riksrevisionen bedömer att det finns rättsligt utrymme att dela information om de prövandes lämplighet, såsom Plikt- och prövningsverket redan gör i samband med prövningen till officersutbildningen, och att Plikt- och prövningsverket och Polismyndigheten bör utveckla sitt samarbete så att de kan dela sådan information. De kandidater som inte godkänns i psykologintervjun får inte veta skälet till beslutet, vilket gör att de kan söka till polisutbildningen om och om igen, trots att det i vissa fall finns skäl som gör att de aldrig kommer kunna bli godkända. Riksrevisionen menar att det är ett effektivitetsproblem som inte enbart kan härledas till sekretesshinder och bedömer att Plikt- och prövningsverket och Polismyndigheten bör säkerställa att de prövande får tillräcklig information för att förstå varför de inte blivit antagna. Vidare visar granskningen att Polismyndighetens uppföljning och kontroll av avskilda personer har brister som innebär att det finns en risk att avskilda studenter kan söka till polisutbildningen igen. Det saknas rutiner för att avskilja olämpliga studenter från polisutbildningen. Systemet möjliggör också för studenter att undvika beslut om avskiljande. Riksrevisionen bedömer att det är angeläget att Polismyndigheten omgående tar itu med dessa brister. Plikt- och prövningsverkets it-system anges också begränsa möjligheterna att effektivisera antagningsprocessen och it-systemen anges försvåra uppföljningen av polisurvalet. Riksrevisionens bedömer att Plikt- och prövningsverket bör prioritera detta. Antagningsprocessen främjar inte god hushållning Riksrevisionens granskning visar att prövningskapaciteten, som innebär att Plikt- och prövningsverket kan genomföra upp till 8 800 prövningar per år för Polismyndighetens behov, över tid har varit överdimensionerad. Under 2024 nyttjades endast cirka 65 procent av prövningsplatserna. Prövande kan boka tid för prövning året om, vilket medför att Plikt- och prövningsverket måste ha en konstant hög bemanning. Dessutom behöver prövande inte lämna återbud vid förhinder, vilket skapar luckor i schemat för personalen vid Plikt- och prövningsverket, som de dock kan använda till andra uppgifter. Riksrevisionen menar att det innebär att Polismyndigheten i praktiken till viss del är med och delfinansierar Plikt- och prövningsverkets övriga uppdrag. Riksrevisionen bedömer att regeringen bör se över finansieringen av Plikt- och prövningsverkets prövningskapacitet, och att finansieringen i möjligaste mån bör dimensioneras utifrån behovet. Riksrevisionen bedömer även att prövningskapaciteten inte bör utökas ytterligare till följd av regeringsuppdraget om att undersöka förutsättningarna för att utöka platserna på polisutbildningen (dnr Ju2025/00843). Riksrevisionen bedömer också att det finns en effektivitetsvinst i att återgå till att prövning till polisutbildningen genomförs i anslutning till terminsstarterna. Slutligen bedömer Riksrevisionen även att det finns lärdomar för både Polismyndigheten och Plikt- och prövningsverket att dra utifrån hur antagningsprocessen ser ut i de övriga nordiska länderna. Vidare följer inte Plikt- och prövningsverket upp sin resursfördelning specifikt för polisprövande, vilket gör att det inte går att följa hur stor del av de avgifter som Polismyndigheten årligen betalar för prövningarna som faktiskt används för avsett ändamål. Riksrevisionen bedömer att Plikt- och prövningsverket bör utveckla sin uppföljning av resursanvändningen avseende polisprövningar. Riksrevisionen ifrågasätter nyttan med de nio prövningshelger som funnits 2021–2024 och menar att de har genererat stora kostnader utan tydlig nytta. Majoriteten av de prövande uppger att de skulle ha kommit till prövning även på en vardag. Riksrevisionen menar också att den ordning som delmomenten genomförs i inte är kostnadseffektiv och att den bör ändras, samt att det även finns stora effektivitetsvinster att göra genom att återgå till att prövning till polisutbildning genomförs i anslutning till terminsstarterna i stället för att som nu ha en kontinuerlig antagning under hela året. Riksrevisionen konstaterar att regeringen, sedan Plikt- och prövningsverket tog över ansvaret för antagningsprocessen, inte har följt upp att processen är ändamålsenligt organiserad. Vidare menar Riksrevisionen att det nuvarande tillväxtmålet om att uppnå en polistäthet motsvarande minst genomsnittet i EU inte är väl underbyggt och att det inte har förankrats hos ansvariga departement. Genomsnittet för polistätheten i EU var för den senast uppmätta perioden (2020–2022) 341 poliser per 100 000 invånare, medan den för Sverige under samma period var 206. Polistätheten i Sverige har ökat sedan dess och uppgick i juni 2025 till 237 poliser per 100 000 invånare. Riksrevisionen påtalar också att regeringen inte heller har genomfört några konsekvensanalyser inför beslut om tillväxtmålet för att öka antalet poliser. Riksrevisionen menar att det är en stor brist att inte involvera tjänstemännen i Regeringskansliet i samband med beslut som har stor påverkan på myndigheterna, såsom det nuvarande tillväxtmålet. Det är av stor vikt att beslut som innebär en större expansion av en myndighet föregås av relevanta analyser av hur förutsättningarna ser ut för att uppnå målet. Då det nuvarande målet inte är väl underbyggt bör det enligt Riksrevisionen omgående ses över. Rekommendationer till regeringen Genomför en översyn av det nuvarande tillväxtmålet om att Polismyndigheten ska uppnå en polistäthet som minst motsvarar genomsnittet i EU. Genomför en översyn av finansieringen av Plikt- och prövningsverkets prövningskapacitet för polisprövningar. Finansieringen bör dimensioneras utifrån faktiskt genomförda prövningar. Rekommendationer till myndigheterna Plikt- och prövningsverket Utveckla uppföljningen av resursanvändningen avseende polisprövningar för att underlätta framtida verksamhetsplanering. Utveckla it-systemet så att det är möjligt att genomföra nödvändiga justeringar för att effektivisera antagningsprocessen. Polismyndigheten Genomför en översyn av antagningsprocessen. Inom ramen för översynen bör Polismyndigheten omgående ta fram en arbetsanalys som grund för vilka egenskaper och förmågor som krävs i polisyrket säkerställa att kravprofil, tester och gränsvärden utgår från arbetsanalysen och inte diskriminerar någon grupp utreda hur nuvarande urvalsmetod kan ersättas med en sammanvägningsmodell med utgångspunkt i den nya arbetsanalysen undersöka förutsättningarna för att genomföra säkerhetsintervjun lokalt hos Polismyndigheten i stället för i Plikt- och prövningsverkets lokaler. Ersätt möjligheten till prövning året om med prövning inför varje terminsstart. Utveckla uppföljning och kontroll av ärenden som rör avskilda studenter, i syfte att identifiera olämpliga personer och förhindra att de söker igen. Plikt- och prövningsverket och Polismyndigheten Utveckla samarbetet så att det går att dela relevant information om de polisprövandes lämplighet. I detta ingår att säkerställa att de prövande får tillräcklig information för att förstå varför de inte blivit antagna. Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Med anledning av de senaste årens brottsutveckling är det viktigt att såväl öka antalet poliser som att stärka polisens förmåga och säkerställa en god kompetensförsörjning, bland annat genom en välfungerande och kostnadseffektiv antagningsprocess till polisutbildningen. Riksrevisionens granskning utgör därför ett viktigt bidrag till att belysa hur antagningsprocessen fungerar i dag. Riksrevisionen har lämnat två rekommendationer till regeringen. En av dem handlar om att regeringen bör genomföra en översyn av det nuvarande tillväxtmålet om att Polismyndigheten ska uppnå en polistäthet som minst motsvarar genomsnittet i EU. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning att det finns utmaningar med det nuvarande tillväxtmålet eftersom det finns en variation i vad som ingår i begreppet polis i de olika länderna och att det dessutom är ett mål som varierar över tid. Samtidigt är det, givet de samhällsutmaningar som finns, inte rimligt att Sverige är ett av de länder i EU som har lägst polistäthet. Det är därför nödvändigt med ett riktmärke för att säkerställa fler poliser och en ökad polisiär närvaro i hela landet för att trycka tillbaka brottsligheten. Regeringen bedömer därför att det nuvarande tillväxtmålet bör ligga fast. Regeringens förslag om en betald polisutbildning och satsning på polisaspiranters villkor förväntas medföra att polisyrket blir mer attraktivt. Regeringen har därför, i april 2025, gett Polismyndigheten i uppdrag att undersöka förutsättningarna att utöka antalet platser vid polisutbildningen (Ju2025/00843). Polismyndigheten har den 1 september 2025 inkommit med en redovisning av uppdraget. Myndigheten bedömer att det finns behov av ytterligare ett lärosäte i Mellansverige och föreslår att Uppsala universitet får bedriva polisutbildningen. Som en följd därav har regeringen den 18 september 2025 beslutat om ett medgivande till Uppsala universitet att bedriva polisutbildning (U2025/01793). I budgetpropositionen för 2026 lämnar regeringen förslag om medel till Polismyndigheten så att polisutbildningen kan etableras vid ytterligare ett lärosäte fr.o.m. vårterminen 2027. Den andra av Riksrevisionens rekommendationer till regeringen handlar om att genomföra en översyn av finansieringen av Plikt- och prövningsverkets prövningskapacitet för polisprövningar. Finansieringen har varit överdimensionerad över tid. Regeringen menar att det är viktigt med en ändamålsenlig och kostnadseffektiv finansiering av prövningsverksamheten. Regeringen avser därför att ta initiativ till en översyn av finansieringsmodellen och föreslå en kostnadseffektiv och mer flexibel och behovsanpassad modell som bättre speglar faktisk efterfrågan och nyttjandegrad. Vidare instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att prövningskapaciteten, åtminstone i dagsläget, inte bör utökas ytterligare till följd av regeringsuppdraget om att undersöka förutsättningarna för att utöka platserna på polisutbildningen. Polismyndigheten har beslutat om en ordentlig översyn av hela antagningsprocessen till polisutbildningen, en översyn som regeringen kommer att följa noga. Regeringen utesluter inte att det kan finnas skäl att komma tillbaka i frågan om huruvida utbildningen kan förbättras ytterligare. Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2025:13 Antagningen till polisutbildningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 november 2025 Närvarande: vice statsminister Busch, ordförande, och statsråden Edholm, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Gunnar Strömmer Regeringen beslutar skrivelse Regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om antagningen till polisutbildningen.