Regeringskansliets rättsdatabaser

Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 Förslag till statsbudget för 1999 Kultur, medier, trossamfund och fritid Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 9 2 Lagförslag 13 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift 13 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram 14 3 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 3.1 Omfattning 15 3.2 Resultatbedömning 16 3.2.1 Tillståndet och utvecklingen inom området 16 3.2.2 De viktigaste statliga insatserna inom området 18 3.2.3 Effekter av de statliga insatserna 23 3.2.4 Regeringens slutsatser 24 3.3 Prioriteringar 24 3.4 Regional fördelning av statens stöd till kultur 27 3.5 Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser 32 3.6 Åtgärder utanför utgiftsområdet 32 3.7 Skatteavvikelser 33 4 Allmän kulturverksamhet 35 4.1 Omfattning 35 4.2 Utgiftsutvecklingen 35 4.3 Resultatbedömning 35 4.4 Kultur i skolan 37 4.5 Revisionens iakttagelser 39 4.6 Anslag 39 A1 Statens kulturråd 39 A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 40 A3 Nationella uppdrag 43 A4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 44 5 Teater, dans och musik 45 5.1 Omfattning 45 5.2 Utgiftsutvecklingen 45 5.3 Resultatbedömning 46 5.4 Revisionens iakttagelser 49 5.5 Anslag 50 B1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter 50 B2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 53 B3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 55 6 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 57 6.1 Omfattning 57 6.2 Utgiftsutvecklingen 57 6.3 Resultatbedömning 58 6.4 Revisionens iakttagelser 61 6.5 Anslag 61 C1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet 61 C2 Litteraturstöd 63 C3 Stöd till kulturtidskrifter 64 C4 Stöd till bokhandeln 65 C5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 66 C6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 67 C7 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden 68 7 Bild och form samt konsthantverk 71 7.1 Omfattning 71 7.2 Utgiftsutvecklingen 71 7.3 Resultatbedömning 72 7.4 Revisionens iakttagelser 74 7.5 Anslag 74 D1 Statens konstråd 74 D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 75 D3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 77 D4 Främjande av hemslöjden 78 D5 Bidrag till bild- och formområdet 78 8 Ersättningar och bidrag till konstnärer 81 8.1 Omfattning 81 8.2 Utgiftsutvecklingen 81 8.3 Resultatbedömning 81 8.4 Revisionens iakttagelser 83 8.5 Anslag 84 E1 Konstnärsnämnden 84 E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 85 9 Arkiv 89 9.1 Omfattning 89 9.2 Utgiftsutvecklingen 89 9.3 Resultatbedömning 90 9.4 Revisionens iakttagelser 91 9.5 Anslag 91 F1 Riksarkivet och landsarkiven 91 F2 Bidrag till regional arkivverksamhet 94 F3 Språk- och folkminnesinstitutet 94 F4 Svenskt biografiskt lexikon 96 F5 Arkivet för ljud och bild 96 10 Kulturmiljö 99 10.1 Omfattning 99 10.2 Utgiftsutvecklingen 99 10.3 Resultatbedömning 100 10.4 Anslag 102 G1 Riksantikvarieämbetet 102 G2 Bidrag till kulturmiljövård 104 G3 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar 106 11 Museer och utställningar 109 11.1 Omfattning 109 11.2 Utgiftsutvecklingen 109 11.3 Resultatbedömning 110 11.4 Moderna museet 112 11.5 Modern form och design 113 11.6 Statens musiksamlingar 114 11.7 Revisionens iakttagelser 115 11.8 Anslag 115 H1 och H2 Centrala museer 115 H1 Centrala museer: Myndigheter 115 H2 Centrala museer: Stiftelser 115 H3 Bidrag till regionala museer 120 H4 Bidrag till vissa museer 121 H5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 123 H6 Riksutställningar 124 H7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 125 12 Film och medier 127 12.1 Omfattning 127 12.2 Utgiftsutvecklingen 127 12.3 Resultatbedömning 128 12.4 Revisionens iakttagelser 130 12.5 Anslag 130 I1 Filmstöd 130 I2 Statens biografbyrå 132 I3 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 134 I4 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 134 I5 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk (Dövas TV) 135 12.6 En radio och TV i allmänhetens tjänst år 1998 136 12.7 Vissa frågor avseende Teracom AB 139 13 Forskning 141 13.1 Omfattning 141 13.2 Utgiftsutvecklingen 141 13.3 Resultatbedömning 141 13.4 Anslag 143 J1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 143 J2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 144 14 Trossamfund 147 14.1 Omfattning 147 14.2 Utgiftsutvecklingen 147 14.3 Resultatbedömning 147 14.4 Revisionens iakttagelser 148 14.5 Anslag 149 K1 Stöd till trossamfund 149 15 Folkbildning 151 15.1 Omfattning 151 15.2 Utgiftsutvecklingen 151 15.3 Resultatbedömning 151 15.4 Anslag 154 L1 Bidrag till folkbildningen 154 L2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 156 L3 Bidrag till kontakttolkutbildning 157 16 Ungdomsfrågor 159 16.1 Omfattning 159 16.2 Utgiftsutvecklingen 159 16.3 Resultatbedömning 160 16.4 Revisionens iakttagelser 160 16.5 Anslag 160 M1 Ungdomsstyrelsen 160 M2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. 162 17 Folkrörelse- och idrottsfrågor 165 17.1 Omfattning 165 17.2 Utgiftsutvecklingen 165 17.3 Resultatbedömning 166 17.4 Anslag 166 N1 Stöd till idrotten 166 N2 Lotteriinspektionen 167 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift, 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram, 3. bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget C5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmate- rial som medför utgifter på högst 3 000 000 kronor under år 2000 (avsnitt 6 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter), 4. bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget D2 Konstnärlig ge- staltning av den gemensamma miljön, be- ställa konstverk som medför utgifter på högst 15 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 7 Bild och form samt konsthant- verk), 5. bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget G2 Bidrag till kultur- miljövård, besluta om bidrag som medför utgifter på högst 40 000 000 kronor efter år 1999, dock längst t.o.m. år 2002 varav högst 34 000 000 kronor under år 2000 och högst 6 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 10 Kulturmiljövård), 6. bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget H5 Stöd till icke-stat- liga kulturlokaler besluta om bidrag som medför utgifter på högst 2 000 000 kronor efter år 1999, dock längst t.o.m. år 2002, varav högst 1 000 000 kronor under år 2000 och högst 1 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 11 Museer och utställningar), 7. godkänner det som regeringen förordar om att skilja Moderna museet från Statens konstmuseer och att bilda en ny myndighet (avsnitt 11 Museer och utställningar), 8. godkänner det som regeringen förordar om överförandet av Svenskt visarkiv från Språk- och folkminnesinstitutet till Statens musik- samlingar (avsnitt 11 Museer och utställ- ningar), 9. godkänner regeringens förslag till medels- beräkning för år 1999 för den avgiftsfi- nansierade verksamhet som bedrivs av Sve- riges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden och Sveriges Utbildningsra- dio AB (avsnitt 12 Film och medier), 10. godkänner regeringens förslag om särskilda medel för en satsning på radio och TV i allmänhetens tjänst i enlighet med de rikt- linjer som redovisas samt att Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB sam- manlagt tilldelas 100 000 000 kronor ur rundradiokontot för år 1999 (avsnitt 12 Film och medier), 11. godkänner regeringens förslag om att Sveri- ges Television AB skall tilldelas särskilda medel på 75 000 000 kronor ur rund- radiokontot för år 1999 för särskilt kvali- ficerad programproduktion (avsnitt 12 Film och medier), 12. godkänner regeringens förslag till avgräns- ning av den del av Teracom AB:s verksamhet som skall bedrivas med skälig lönsamhet (avsnitt 12 Film och medier), 13. godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma år 1999 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 105 000 000 kronor (avsnitt 17 Folkrörelse- och idrotts- frågor), 14. för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, tros- samfund och fritid enligt följande upp- ställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp A1 Statens kulturråd ramanslag 31 351 A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ramanslag 122 895 A3 Nationella uppdrag ramanslag 7 000 A4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel obetecknat anslag 136 703 B1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter obetecknat anslag 750 501 B2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner obetecknat anslag 534 146 B3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål ramanslag 115 240 C1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet obetecknat anslag 35 740 C2 Litteraturstöd ramanslag 89 167 C3 Stöd till kulturtidskrifter ramanslag 20 400 C4 Stöd till bokhandel ramanslag 9 801 C5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket ramanslag 54 873 C6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur obetecknat anslag 13 305 C7 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden obetecknat anslag 4 070 D1 Statens konstråd ramanslag 5 122 D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ramanslag 35 438 D3 Nämnden för hemslöjdsfrågor ramanslag 1 078 D4 Främjande av hemslöjden ramanslag 17 269 D5 Bidrag till bild- och formområdet ramanslag 27 296 E1 Konstnärsnämnden ramanslag 9 788 E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ramanslag 252 350 F1 Riksarkivet och landsarkiven ramanslag 232 440 F2 Bidrag till regional arkivverksamhet obetecknat anslag 2 982 F3 Språk- och folkminnesinstitutet ramanslag 28 346 F4 Svenskt biografiskt lexikon ramanslag 3 497 F5 Arkivet för ljud och bild ramanslag 26 933 G1 Riksantikvarieämbetet ramanslag 150 141 G2 Bidrag till kulturmiljövård ramanslag 241 118 G3 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar reservationsanslag 50 000 H1 Centrala museer: Myndigheter ramanslag 601 087 H2 Centrala museer: Stiftelser obetecknat anslag 172 897 H3 Bidrag till regionala museer obetecknat anslag 102 271 H4 Bidrag till vissa museer obetecknat anslag 39 298 H5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ramanslag 10 000 H6 Riksutställningar ramanslag 36 316 H7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål ramanslag 80 I1 Filmstöd ramanslag 142 403 I2 Statens biografbyrå ramanslag 7 390 I3 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland obetecknat anslag 25 533 I4 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete ramanslag 821 I5 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk obetecknat anslag 17 518 J1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ramanslag 35 871 J2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen obetecknat anslag 1 252 K1 Stöd till trossamfund ramanslag 55 700 L1 Bidrag till folkbildningen obetecknat anslag 2 508 405 L2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen obetecknat anslag 71 791 L3 Bidrag till kontakttolkutbildning obetecknat anslag 9 032 M1 Ungdomsstyrelsen ramanslag 12 367 M2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. ramanslag 96 389 N1 Stöd till idrotten ramanslag 475 240 N2 Lotteriinspektionen ramanslag 21 496 Summa 7 452 147 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV- avgift Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §1 TV-avgiften är 1 572 kronor för ett år. Den skall betalas i fyra poster om 393 kronor. TV-avgiften är 1 608 kronor för ett år. Den skall betalas i fyra poster om 402 kronor. Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början. För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 § Avgift för granskning enligt denna lag tas ut med 1. grundavgift 200 kronor, 2. tidsavgift 20 kronor per spelmi- nut vid normal visningshastighet, dock minst 200 kronor, 3. avgift för varje tillståndskort ut- över det första med 1 300 kronor. 1. grundavgift 200 kronor, 2. tidsavgift 15 kronor per spelmi- nut vid normal visningshastighet, dock minst 200 kronor, 3. avgift för varje tillståndskort ut- över det första med 1 000 kronor. Tidsavgift tas inte ut om en film eller ett videogram till väsentlig del är en dokumentär framställning. Om en film eller ett videogram har en speltid under trettio minuter vid normal visningshastighet utgår avgiften för varje tillståndskort ut- över det första med 500 kronor, eller, om speltiden understiger fem minu- ter, med 100 kronor. Om en film eller ett videogram har en speltid under trettio minuter vid normal visningshastighet utgår avgiften för varje tillståndskort ut- över det första med 500 kronor, eller, om speltiden understiger fem minu- ter, med 75 kronor. Om en film eller ett videogram endast skall visas vid en filmfestival eller ett annat konstnärligt eller ideellt evenemang där sådana framställningar före- kommer som godkänts för personer under femton år, får Biografbyrån medge befrielse från avgift för granskningen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 3 Kultur, medier, trossamfund och fritid 3.1 Omfattning Utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid omfattar följande verksamhetsområden: Allmän kulturverksamhet, Teater, dans och mu- sik, Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter, Bild och form samt konsthantverk, Ersättningar och bidrag till konstnärer, Arkiv, Kulturmiljö, Museer och utställningar, Film och medier, Forskning, Trossamfund, Folkbildning, Ung- domsfrågor samt Folkrörelse- och idrottsfrågor. De myndigheter som ingår i utgiftsområdet redovisas under varje verksamhetsområde. Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 1 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 7 176 7 335 7451 7 452 7 597 7 722 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Genom 1996 års kulturpolitiska beslut lades in- riktningen på den långsiktiga kulturpolitiken fast. En rad insatser genomförs för närvarande. Även om utfallet av enskilda insatser ännu inte kan avläsas är regeringens samlade bedömning att pågående statliga insatser är av avgörande betydelse för att nå flertalet av målen för utgiftsområdet. Förändringar Staten har under de senaste åren ökat anslagen till kulturen. Satsningen på litteraturen och läsandet har fortsatt. Ett nytt inköpsstöd och ett nytt distri- butionsstöd till bibliotek och bokhandel, samt ett permanent stöd till läsfrämjande åtgärder för barn och unga, fördubblar statens stöd till litte- ratur och läsande. Inom ramen för den fortsatta satsningen på konstnärernas villkor har beslut fattats om dels vissa nya stödformer, dels förstärkningar av befintliga kulturstöd. Avsikten är att skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete. Ett statligt handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design har tagits fram, vilket bl.a. innebär att mål för detta helt nya politikom- råde har införts och att skönhetsvärden har getts ökad tyngd i lagstiftningen. Statsbidragen till länsmusiken har fr.o.m. den 1 januari 1998 inordnats i det regionala stöd- systemet. Försöksverksamheten med ändrad re- gional fördelning av kulturpolitiska medel på- börjades den 1 juli 1998. Den 1 januari 1998 blev Statens historiska mu- seer en egen myndighet. Samtidigt blev även Riksutställningar en myndighet. Följande nya museilokaler har öppnats: Moderna museet, Arkitekturmuseet och Kungl. Myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum i Stockholm samt Marinmuseum i Karlskrona. De statliga utställ- ningsgarantierna har utvidgats. I februari 1998 träffades ett avtal som innebär att 1993 års filmavtal med vissa förändringar – videobranschen har valt att ställa sig utanför – förlängs i första hand t.o.m. den 31 december 1999. I samband med genomförandet av EG:s TV- direktiv och introduktionen av digitala TV-sänd- ningar via marknätet har regeringen lämnat för- slag till ändringar i radio- och TV-lagen. För att stärka mångfalden görs en omfattande satsning på Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Tele- vision AB (SVT). Bland annat får SVT fr.o.m. den 1 juli 1998 särskilda medel från rundradio- kontot för särskilt kvalificerad programproduk- tion samt möjlighet att starta nya programkana- ler. Regeringen har i årets vårproposition föresla- git en ökad utdelning från AB Svenska Spel till idrottsrörelsen. Mål Riksdagen har beslutat om målen för en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen skall vara att - värna yttrandefriheten och skapa reella förut- sättningar för alla att använda den, - verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande, - främja kulturell mångfald, konstnärlig förny- else och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar, - ge kulturen förutsättningar att vara en dyna- misk, utmanande och obunden kraft i sam- hället, - bevara och bruka kulturarvet, - främja bildningssträvanden samt - främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Målet för ungdomsfrågorna är att främja goda levnadsvillkor för ungdomar samt att stärka ung- domars delaktighet i samhällsutvecklingen (prop. 1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). Målet för idrottsfrågorna är att stödja och ut- veckla den nationellt organiserade idrottsverk- samheten i Sverige (prop. 1970:79, bet. 1970:SU122, rskr. 1970:291, prop 1992/93:100 bil. 8, bet. 1992/93:KrU14, rskr. 1992/93:254). Regeringen avser att utifrån Idrottsutredningens slutbetänkande Idrott och Motion för livet (SOU 1998:76) återkomma till riksdagen under våren 1999 med en proposition om idrottspoliti- kens framtida inriktning. Prioriteringar Inriktningen i 1996 års kulturpolitiska beslut fullföljs. Detta innebär att statens insatser för litteraturen och läsandet skall stärkas och svenska språkets ställning lyftas fram, att konstnärernas villkor skall förbättras, att filmen och mediefrå- gorna lyfts fram liksom arkitektur, formgivning och design samt kulturarvets demokratiska funk- tion (se vidare 3.3 Prioriteringar). Vad gäller folkbildningen har riksdagen i sam- band med folkbildningspropositionen lagt fast de principer som bör vara vägledande för statens bidragsgivning till folkbildningen de kommande åren. Vad gäller ungdomsfrågor bereds för närva- rande inom Regeringskansliet förslag om den framtida ungdomspolitikens inriktning. Idrottsrörelsens egen utveckling som folkrö- relse skall främjas. 3.2 Resultatbedömning 3.2.1 Tillståndet och utvecklingen inom området Tillståndet och utvecklingen vad gäller yttrande- frihetsmålet beskrivs i första hand under områ- dena Litteraturen och läsandet, Konstnärernas villkor, Kulturarvet samt Film och medier. Del- aktighetsmålet beskrivs i första hand under Litte- raturen och läsandet, Bild och form, Teater, dans och musik, Kulturarvet samt Film och medier. Mångfaldsmålet beskrivs i första hand under Litteraturen och läsandet, Konstnärernas villkor, Arkitektur, formgivning och design, Bild och form, Teater, dans och musik, Kulturarvet samt Film och medier. Kulturarvsmålet beskrivs i första hand under Kulturarvet och Arkitektur, formgivning och design samt bildningsmålet under Litteraturen och läsandet, Kulturarvet, Film och medier och Folkbildning. Litteraturen och läsandet En reell yttrandefrihet kräver att alla har tillgång till ett språk, till kunskaper och information. Statistiken visar att vi läser – och köper – mycket böcker i Sverige. I början av 1990-talet minskade dock läsandet bland de yngsta barnen och då sär- skilt bland barn till lågutbildade föräldrar. Att köpa böcker är lika vanligt som att låna dem. Av alla barn har 90 % besökt ett bibliotek någon gång under ett år. Nyförvärven av böcker vid folkbiblioteken har under 1990-talet sjunkit från 2,2 miljoner år 1990 till 1,9 miljoner år 1996. Samtidigt har bokutgivningen fortsatt att öka. En utvecklingstendens är att utgivningen av skönlitteraturen minskar medan facklitteraturen ökar. Biblioteken har en aktiv uppsökande verk- samhet inom vård och omsorg. De har också anpassade medier som talböcker, videoböcker och lättlästa böcker. Talboksutlåningen i landet har ökat under år 1996 och det finns indikationer på att utlåningen har fortsatt att öka under år 1997. Under senare år har framför allt bokhand- larnas inköp av lättlästa böcker ökat markant. Konstnärernas villkor Kulturell mångfald är en förutsättning för både en levande demokrati och ett rikt kulturliv. Bästa möjliga förutsättningar för det konstnärliga arbetet skall skapas och den konstnärliga friheten skall garanteras. Antalet yrkesverksamma konst- närer har ökat under de senaste 20 åren – i dag finns ca 25 000 konstnärer i Sverige. Samtidigt har många yrkesverksamma konstnärer åter- kommande perioder av arbetslöshet. Generellt sett har konstnärer låga inkomster från sitt konstnärliga arbete. Genomsnittsinkomsten är lägst bland bildkonstnärerna. Arkitektur, formgivning och design Arkitektur, formgivning och design är en viktig del av vår välfärd. Hur städer, byggnader och föremål gestaltas påverkar våra liv och vårt sätt att leva. Regeringens samlade behandling av detta nya kulturpolitiska område ger arkitektur, form och design en legal bas och ökade resurser – och därmed en central ställning i kulturpolitiken och samhällsbyggandet. Bild och form Den samtida bildkonsten präglas av mångfald. Nyetableringen av bild- och forminstitutioner har varit stor under den senaste perioden. Där- emot är den regionala etableringen svag inom bild- och formområdet. Under 1990-talet har konstnärlig medverkan kring exempelvis bro- byggen, vägmiljöer och järnvägar blivit en natur- lig del i processen. Bildkonstnärernas och formgivarnas egna ini- tiativ att driva gallerier och kooperativ är viktiga komplement till det övriga utställningsutbudet. Organisationer, konsthantverkskooperativ och andra grupper inom bild- och formkonstområdet spelar en viktig roll som konstbildare, förmedlare och arrangörer av utställningar. De når en mycket bred och även ny konstpublik. Teater, dans och musik Ett rikt kulturutbud i hela landet skall främjas. Detta förutsätter bl.a. en bred turnéverksamhet. Turnéföreställningar utgör mer än hälften av det totala statsunderstödda utbudet av teater, dans och musik. Riksteaterns föreställningar och publik tende- rar att åter öka efter en nedgångsperiod. Även vissa regionala teatrar och de fria teatergrupperna redovisar ökade föreställnings- och besökstal. En förutsättning för den kulturella mångfal- den är den institutionella infrastrukturen. Natio- nalscenerna skall stimulera teaterlivet i stort. Stads- eller länsteater finns i alla län utom två. På dansområdet är den regionala etableringen svag. Barn och unga är landets flitigaste kulturkon- sumenter och kulturutövare. År 1997 fanns 294 kommunala musik- och kulturskolor som nådde 340 000 barn. Av alla barn har 60 % besökt ett musikevenemang någon gång under ett år. Kulturarvet Inom kulturarvsområdet finns ett väl utbyggt institutionsnät av främst museer och arkiv. Regionala museer finns i varje län. Det totala antalet besökare på de 220 museer och konst- hallar som ingår i museistatistiken var år 1996 över 17 miljoner. Museibesöken från förskolor och skolor ökade under perioden 1990–1996 från 800 000 till nära 1,25 miljoner besök om året. Den statligt finansierade musei- och utställ- ningsverksamheten har fått en spridning i hela landet genom vandringsutställningar, där Riksut- ställningar har en central roll, och annan musei- verksamhet. Tillgängligheten till samlingar och arkivbe- stånd har ökat och samlingarnas tillstånd har förbättrats. Digitaliseringen av samlingar inom kulturinstitutionerna har ökat markant, bl.a. som en följd av sysselsättningsinsatser på kulturom- rådet, det s.k. Sesam-projektet. I ett internatio- nellt perspektiv ligger svenska museer långt framme vad gäller kunskapsspridning via Inter- net. Den digitala teknikutvecklingen och den ökade spridningen av informationsteknik ger även arkiven förutsättningar för bättre tillgäng- lighet och ökade möjligheter att nå fler och nya användare. I Sverige finns hundratusentals värdefulla kulturminnen och kulturmiljöer i form av bl.a. byggnader, fornminnen och kulturlandskap. För att säkerställa och utveckla dessa värden är det naturligt att arbetet för kulturmiljön beaktas inom alla samhällssektorer. Genom samarbete och samverkan på både central och regional nivå har synen på kulturmiljövärdena som en viktig del av miljön förstärkts. Film och medier Den totala medieanvändningen har under hela 1990-talet varit relativt konstant. Radio och TV dominerar medieanvändningen. Den avgifts- finansierade radions och televisionens kanaler har en stor del av befolkningens lyssnar- och tittartid. Morgonpressens räckvidd har legat på en relativt hög och jämn nivå under de senaste åren. Situationen i övrigt på dagspressens område redovisas under utgiftsområde 1. En genomsnittlig dag går en procent av be- folkningen på bio. Ungdomar mellan 15 och 24 år är biobesökare i större utsträckning än andra. Under år 1997 har 30 svenska filmer haft pre- miär. Medieområdet har på senare år utvecklats i snabb takt. Teknik- och medieutvecklingens möjligheter att bidra i bildningssträvandena, idé- utbyte och konstnärlig utveckling skall tas till vara. Genom Kulturnät Sverige ökar tillgänglig- heten till svensk kultur och mötesplatser för kul- turlivet, kulturinstitutioner och allmänhet ska- pas. Folkbildning Regeringen har haft ambitionen att värna folk- bildningen. Trots de senaste årens sanering av statsfinanserna har det varit möjligt att hålla folkbildningen i stort sett utanför besparingar och nedskärningar av statens bidrag. Den statliga utvärderingen av folkbildningen (SUFO) visar att närmare 20 % av landets be- folkning årligen deltar i studiecirklar och ett par procent i folkhögskolekurser. Nästan 75 % av den vuxna befolkningen har någon gång deltagit i minst en studiecirkel och mer än 10 % i en folk- högskolekurs. Under hela 1900-talet har folk- bildningens verksamhet ökat i omfattning. Studieförbunden har mellan åren 1990 och 1997 ökat antalet arrangemang med 13 % till 537 600. Antalet deltagare ökade med 27 % till 17,8 miljoner. Ökningen ligger främst på kultur- programmen. Antalet folkhögskolor har under samma period ökat från 128 till 146. I de allmänna kur- serna på folkhögskolornas kurser på grundskole- och gymnasieskolenivå har antalet deltagare minskat medan de särskilt profilerade kurserna på eftergymnasial nivå har ökat. Ungdomsfrågor I Sverige finns ca 1 miljon ungdomar i åldrarna 15–25 år. De är en socialt och kulturellt hetero- gen grupp, med sinsemellan olika förutsättningar och villkor. Ungdomars engagemang tar sig i dag delvis nya uttryck, t.ex. genom deltagande i olika former av aktiviteter, kampanjer, namninsam- lingar eller i de olika sammanhang som möjlig- görs av informationstekniken. Folkrörelse- och idrottsfrågor Ett aktivt föreningsliv har stor betydelse för att stärka medborgarnas engagemang samt infly- tande och delaktighet. Folkrörelserna spelar en väsentlig roll i uppbyggnaden av den demokra- tiska samhällsstrukturen. Idrottsrörelsen är, med sitt breda engagemang och sina ideella ledar- krafter, en stor tillgång för vårt samhälle. 3.2.2 De viktigaste statliga insatserna inom området Statens insatser är inriktade på att stimulera kul- turverksamheten i hela landet. Huvuddelen av insatserna utgörs av ekonomiska bidrag. Flera viktiga åtgärder har genomförts under mandat- perioden. Litteraturen och läsandet Inom litteraturområdet har under år 1997 en bibliotekslag införts samt ett inköpsstöd för barn- och ungdomslitteratur. Genom en fortsatt satsning på litteraturen och läsandet (prop. 1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240) införs ett nytt distributionsstöd till bibliotek och bokhandel samt ett permanent stöd till läsfrämjande åtgärder för barn och unga. Detta innebär att statens stöd till litteratur och läsande har fördubblats sedan hösten 1994. Konstnärernas villkor De direkta bidragen och ersättningarna till konstnärerna har förstärkts. En förstärkning av befintliga stödformer till konstnärerna med ytterligare 30 miljoner kronor beslutades med anledning av den kulturpolitiska propositionen (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Dessutom har beslut fattats om en satsning på bred front för att förbättra konst- närernas villkor (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303). Avsikten är att de professionella konstnärerna i högre grad skall kunna basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete. Våren 1998 beslutade regeringen vidare om en proposition (prop. 1997/98:156) med förslag till en upphovsrättslig ersättning vid spridning av tomband för att i viss mån kompensera upp- hovsmän för tillåten kopiering av deras verk, s.k. kassettersättning. Författarnas ersättning för utlåningen av deras verk genom biblioteken har genom de årliga för- handlingarna under mandatperioden ökat med ca 10 %, från 89 öre budgetåret 1994/95 till 98 öre budgetåret 1998. För år 1999 höjs ersättningen till 101 öre och för år 2000 till 104 öre. Regional verksamhet Under mandatperioden har en tyngdpunktsför- skjutning i statens insatser gjorts till regionernas fördel. Ett reformerat och utvidgat bidragssystem till regionala och lokala kulturinstitutioner har införts. Från och med år 1998 ingår även de 20 länsmusikorganisationerna och 20 regionala arkivinstitutioner i det regionala stödsystemet. Vidare pågår en försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel under perioden den 1 juli 1998 - 31 december 2002. Nationella uppdrag har introducerats och till- delats ett antalt regionalt verksamma kultur- institutioner och grupper. Under åren 1997 och 1998 har ett betydande stöd lämnats till utbyggnad av det regionala institutionsnätet. En musikteaterinstitution, två dansensembler och tre orkestrar har införlivats i det regionala stödsystemet. Vissa befintliga institutioner har fått ett förstärkt stöd. Riktade, tidsbegränsade bidrag har möjliggjort ett 100-tal utvecklingsprojekt i syfte att bredda och till- gängliggöra institutionernas verksamhet. Ett nytt stöd till länskonstnärer, främst inom områdena dans och bildkonst, är under upp- byggnad. Länskonstnärerna skall stimulera in- tresset för respektive konstform genom att arbe- ta som pedagoger och inspiratörer. Ett treårigt samarbete har inletts mellan Sta- tens kulturråd, Svenska riksteatern och Dansens Hus kring dansfrämjande insatser i hela landet. Regeringen har vidare tillsatt en arbetsgrupp - Kultur i hela landet - med uppgift att hävda kul- turen och ge ekonomiskt stöd till lokala projekt för att under Kulturåret 1998 visa fram kulturens mångfald och styrka. Ett statligt stöd till regionala resurscentrum för film har införts. Extraordinära insatser har gjorts under år 1998 för vissa regionala institu- tioner. Flera krisdrabbade teatrar har fått stöd för fortsatt verksamhet och utveckling. Kulturens roll för regional tillväxt har lyfts fram av regeringen i olika sammanhang under mandatperioden, bl.a. i den regionalpolitiska propositionen (prop. 1997/98:62). Inom kul- turmiljöområdet har bl.a. roll- och ansvarsför- delningen på regional nivå förtydligats. Kulturåret 1998 Förberedelser inför Kulturåret 1998 har genom- förts under år 1997, bl.a. genom fördelning av medel till Stockholm – Europas Kulturhuvudstad 1998 AB samt ett stort antal Kultur i hela landet- projekt. Unesco-konferensen The Power of Culture har genomförts med den svenska regeringen som värd. Kultur i skolan Sedan hösten 1995 har en arbetsgrupp inom Regeringskansliet haft i uppdrag att utarbeta en ny strategi för kultur i skolan. Arbetsgruppen har i rapporten En strategi för kultur i skolan (Ds 1998:58) redogjort för sitt arbete och lämnat förslag till hur det fortsatta arbetet med kultur i skolan skall bedrivas. Bildkonsten och konsthantverket Statens konstråds vidgade uppdrag att förvärva och placera konst i hela den offentliga miljön innebär att den aktuella bildkonsten och konst- hantverket görs mer tillgänglig och levande samt att det svenska konstlivet stimuleras. Den offentliga konsten har i Konstrådet en betydel- sefull beställare. Det statliga bidraget till utställningsersättning innebär att lokal utställningsverksamhet stöds och att de utställande konstnärerna ges bättre ersättning för sitt arbete. Arkitektur, formgivning och design För första gången har ett statligt handlingspro- gram för arkitektur, formgivning och design tagits fram. Bland annat har mål för detta helt nya politikområde införts och skönhetsvärden getts ökad tyngd i lagstiftningen (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14 och 1997/98:JoU25, rskr. 1997/98:225 och 1997/98:279). Det nya arkitekturmuseet invigdes i Stockholm under våren 1998. Röhsska museet i Göteborg har fått särskilda resurser för att ytter- ligare utveckla nätverket för konsthantverk, formgivning och design. Föreningen Svensk Form får ett nationellt uppdrag att under tre år sprida kunskap om betydelsen av formgivning och design. Kulturarvet De centrala kulturarvsinstitutionerna har arbetat med att ta fram en strategi för att arbeta vidare med och utveckla kulturarvets demokratiska funktioner. Insatser för samlingarna har fortsatt, liksom åtgärder för att tillgängliggöra kulturarvet digitalt. Ett flertal museer och arkiv har under år 1997 erhållit medel för det fortsatta arbetet med sysselsättningsprojektet Sesam. Många av de statliga museerna har genomfört riktade pro- graminsatser för att nå fler och nya besökare. Samtliga museer bedriver särskild barnverksam- het. Regeringen har tagit initiativ till att se över förutsättningarna för att bevara resp. göra s.k. icke-fiktiva filmer tillgängliga i framtiden (Ku 1998:03). Sverige har varit drivande när det gäller att utveckla det internationella arbetet inom kultur- arvsområdet. Insatser har gjorts för bl.a. kultur- miljön i Östersjöområdet inom ramen för den s.k. Östersjömiljarden. Som exempel kan nämnas att regeringen har avsatt 25 miljoner kronor för utvecklingsprojektet Hallandsmodellen i Polen. Detta projekt syftar till att skapa regional strate- gisk utveckling och tillväxt genom att i bred samverkan utveckla arbetsmarknadspolitiska åt- gärder med restaurering och bevarande av kul- turhistoriskt värdefulla byggnader. Denna sats- ning har hittills gett goda erfarenheter och bidrar till att förstärka utgångsläget för det fördjupade samarbete mellan Sverige och Polen som skall komma till stånd inom bl.a. kulturområdet. Sve- rige är också ansvarigt, efter kulturministrarnas beslut i Lübeck år 1997, för att tillsammans med övriga Östersjöländer utarbeta en strategisk plan för Östersjöområdets kulturmiljövärden. Arbe- tet skall redovisas år 1999. Inom EU bidrar Sve- rige till utvecklingen av EU:s kulturarvsstöd. En god livsmiljö, rik på historiskt innehåll är en viktig utgångspunkt för regeringens arbete för kulturarvet. Genom samarbete och samverkan med myndigheter och andra har kulturmiljö- sektorn förstärkt synen på kulturmiljövärdena som en viktig del av miljön. Framgångsrika ut- bildningssatsningar på odlingslandskapets natur- och kulturvärden har genomförts. En översyn av landets områden av riksintresse för kultur- miljövården har genomförts, vilket har inneburit att områdenas representativitet ökat. Film och medier I november 1997 aviserade regeringen en sats- ning på radio och TV i allmänhetens tjänst för att öka Sveriges Radios och Sveriges Televisions konkurrenskraft. Satsningen rymmer medel för digital teknik och, för Sveriges Televisions del, särskilda permanenta medel för kvalificerad pro- gramproduktion. Beslut har fattats om att inleda digitala sändningar i de markbundna näten för radio och TV, vilket innebär att frekvensutrym- met på sikt kan användas effektivare och att fler därmed ges möjlighet att sända. Den 25 juni 1998 fattade regeringen beslut om sändningstillstånd för digital marksänd TV för elva programföretag. Tillstånden gäller t.o.m. den 31 december 2002. Vidare har en kommitté tillsatts för att lämna förslag till lagstiftning för att slå vakt om mång- falden i svenska medier och motverka sådan ägar- och maktkoncentration som kan skada ett fritt och brett meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning (Ku 1997:07). En reformering av närradion i syfte att öka lyssnandet och ge möjlighet för fler att sända genomförs fr.o.m. den 1 juli 1998. Insatser vad gäller dagspressen beskrivs under utgiftsområde 1. I februari 1998 förlängdes filmavtalet, vilket redovisats för riksdagen i regeringens skrivelse Filmavtalet (skr. 1997/98:171). En särskild ut- redare har tillkallats med uppdrag att lämna för- slag till hur ett framtida stöd till svensk filmpro- duktion skall utformas (Ku 1998:02). Det förlängda filmavtalet löper ut den 31 december 1999. Genom Kulturnät Sverige har informations- spridning ställts till kulturinstitutionernas och allmänhetens förfogande genom Internet. Det blir enklare att få information om bl.a. evene- mang, kulturföremål och arkivhandlingar. Kultur som utvecklingsfaktor Kulturens roll som utvecklingsfaktor har behandlats bl.a. i regeringens proposition Regio- nal tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62). Där betonas kulturen som en bety- delsefull faktor för regional utveckling. Likaså betonas de nya möjligheter till ökad tillgänglig- het som informationstekniken erbjuder. För att främst för de regionalpolitiska stödområdena ut- veckla ny teknik för att öka tillgängligheten till kulturutbudet och det gemensamma kulturarvet har regeringen uppdragit åt Statens kulturråd att under en försöksperiod på tre år stödja lokala och regionala utvecklingsprojekt inom kul- turområdet. Det mångkulturella samhället Det är en kulturpolitisk uppgift att bidra till att människor med olika etnisk och kulturell bak- grund möts och deltar på lika villkor i kulturlivet. En kommitté (Ku 1998:01) har tillkallats med uppgift att under åren 1998 och 1999 bedriva en initiativtagande och samordnande försöksverk- samhet under namnet Forum för världskultur. Syftet är att främja den konstnärliga och kul- turella mångfalden i Sverige genom att ge plats för kulturyttringar från länder och miljöer, vilkas kultur vanligen inte görs tillgänglig genom de etablerade kommersiella eller institutionella kanalerna. Verksamheten skall främst inriktas på scenisk produktion och idégivande kontaktverk- samhet. De centrala kulturarvsinstitutionerna har fått ett särskilt uppdrag att motverka främlingsfient- lighet och rasism. En museisatsning om Förintel- sen har inletts. I samband med regeringens anpassning av läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. förstärktes den mångkulturella aspekten i skolan. I regeringens storstadsproposition (prop. 1997/98:165) prioriteras bl.a. barns och ungdo- mars möten med professionella kulturutövare samt möjligheter till eget skapande i de miljon- programområden där många av de boende har invandrar- eller flyktingbakgrund. Internationellt kulturutbyte Kontakter med Baltikum och Ryssland har utvecklats inom både EU och det nordiska sam- arbetet. Partnerskap för kultur har inletts med ett internationellt symposium i Stockholm under våren 1998. Genom EU:s olika kultur- och medieprogram har ca 16 miljoner kronor tillfallit svenska pro- jekt under år 1997. EU:s bidrag genom struk- turfonderna till svenska projekt med kulturan- knytning under perioden den 1 januari 1995 till den 31 oktober 1997 uppskattas till ca 403 miljo- ner kronor. Kultursamarbetet i Norden har en omslutning på ca 150 miljoner kronor. Under år 1998 inne- har Sverige ordförandeskapet i det nordiska sam- arbetet. En handlingsplan för kultursamarbetet att gälla fr.o.m. år 2000 har utarbetats. Jämställdhet En viktig aspekt på statens insatser inom kul- turområdet är jämställdheten. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyl- digheter inom alla väsentliga områden i livet. Regeringen kräver att statliga myndigheter skall redovisa anslagens fördelning på kön. Bland annat skall Statens kulturråd verka för en tydlig uppdelning på kvinnor och män i den officiella kulturstatistiken. Myndigheter som fördelar forsknings- och utvecklingsmedel inom kultur- och medieområdet har av regeringen getts målet att öka jämställdheten inom forsknings- och utvecklingsprojekten. Inom kulturarvsområdet är frågan om vilka gruppers kulturarv som bevaras och förmedlas viktig. Att utveckla kulturarvets demokratiska funktioner är en central utgångspunkt för rege- ringens arbete med kulturarvet (prop. 1996/97:3). Kulturarvsmyndigheterna har på regeringens uppdrag redovisat strategier för det fortsatta arbetet. De inkomna rapporterna visar att förutsättningarna för att utveckla kulturarvets demokratiska funktioner är goda. Regeringen avser att i det fortsatta arbetet fästa särskild vikt vid hur könsperspektiven behandlas på muse- erna. Regeringen arbetar med jämställdhetsaspekten vad gäller tillsättning av styrelseordförande och styrelseledamöter samt rekrytering och lönesätt- ning av myndighetschefer. Vad gäller könsför- delningen i de central statliga lekmannastyrel- serna inom Kulturdepartementets område är 50 % av de ordinarie ledamöterna (inkl. ordfö- rande) kvinnor. Vad gäller ordförande är 45 % kvinnor. Av Kulturdepartementets 22 myndig- hetschefer är åtta chefer kvinnor. Av de sex myndighetschefer som har rekryterats under år 1997 och hittills under år 1998 är fyra kvinnor och två män. Under mandatperioden har regeringen ut- nämnt Sveriges två första kvinnliga biskopar. Vidare har regeringen genom en förordningsänd- ring förtydligat kravet för att få bli domprost eller kyrkoherde i Svenska kyrkan. Man måste godta att arbeta tillsammans med kvinnliga präster. Trossamfund Arbetet med stat-kyrkareformen fortsätter på grundval av riksdagens principbeslut år 1995 (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84). Inom ramen för reformen har rege- ringen avgivit två propositioner: Staten och tros- samfunden – grundlagsfrågor (prop. 1997/98:49) samt Staten och trossamfunden – bestämmelser om Svenska kyrkan och andra trossamfund (prop. 1997/98:116). Riksdagen har den 4 juni 1998 beslutat att bifalla dessa propositioner och som vilande anta regeringens lagförslag (bet. 1997/98:KU20, rskr. 1997/98:284). Med principbeslutet som grund har regeringen vidare avgivit en skrivelse till kyrkomötet, Staten och trossamfunden – begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. (Regskr 1998:1). Kyrkomötet har yttrat sig över skrivelsen genom beslut den 28 augusti 1998. Efter hörande av Lagrådet avser regeringen att senare under detta år avge proposition i de ämnen som kyrkomötesskrivelsen omfattar. Beträffande statens och Svenska kyrkans gemensamma program för ökad sysselsättning har verksamheten påbörjats under det första kvartalet i år. Enligt senast inhämtade uppgifter i augusti 1998 har beslut om bidrag fattats för ett 240-tal projekt till en sammanlagd kostnad av cirka 380 miljoner kronor. Kostnaderna delas mellan staten, de kyrkliga kommunerna och kyr- kofonden. Den statliga insatsen, 50 miljoner kronor per år i tre år, finansieras av tillgängliga medel inom ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Genom dessa projekt beräknas över 1 500 arbetstillfällen ska- pas på kvartalsbasis eller över 375 årsarbeten. Målsättningen för programmet är att minst 4 000 kvartalsarbeten eller 1 000 årsarbeten skall till- skapas inom Svenska kyrkan under åren 1998- 2000. Rapport om uppföljning av programmet skall lämnas till regeringen senast den 31 mars vart och ett av åren 1999, 2000 och 2001. Folkbildning Regeringen presenterade i mars 1998 en propo- sition (prop. 1997/98:115) om folkbildning som riksdagen beslutade om under vårriksdagen. I propositionen görs den samlade bedömningen att folkbildningen genomför en verksamhet som väl motsvarar de förväntningar staten har för sin statsbidragsgivning. I propositionen slås också fast att folkbildningen är och skall vara fri och frivillig. Det är det fria och frivilliga folkbild- ningsarbetet som öppnar möjligheterna till ett kunskapssökande för var och en utifrån egna erfarenheter, utan att begränsas av krav på for- mella resultat och utan uteslutningsmekanismer. Det är detta som ger möjlighet till engagemang och ifrågasättande och det är just därigenom folkbildningen fyller en roll som ingen annan utbildningsform kan göra. I propositionen beto- nas därför vikten av att folkbildningen får behålla sitt oberoende och självständighet och att statens bidragsgivning bygger på ett grundläggande för- troende för folkbildningens egna organisationer. I enlighet med vad som föreslogs i folkbild- ningspropositionen har regeringen från år 1998 avsatt särskilda medel för att förstärka utveck- lings- och försöksverksamheten i syfte att sti- mulera förnyelsearbetet inom folkhögskolor och studieförbund. De tillfälliga resurser som tidigare var avsatta till folkhögskolorna av arbetsmarknadsskäl har ersatts med ett permanent tillskott på 10 000 platser till folkhögskolan inom ramen för den särskilda vuxenutbildningssatsningen, kun- skapslyftet. Det innebär att folkhögskolorna tillförts ca 370 miljoner kronor i verksamhets- stöd och ca 700 miljoner kronor i studiestöd. Folkhögskolor och studieförbund har utöver detta inom ramen för de medel som tilldelats kommunerna för kunskapslyftet fått i uppdrag att anordna utbildning motsvarande över 6 000 årsstudieplatser under hösten 1997 vilket mot- svarar ett resurstillskott på ytterligare 200 miljo- ner kronor. Folkbildningens ordinarie anslag ut- ökas fr.o.m. år 1999 med 40 miljoner kronor. Dessutom får folkbildningen utöver ordinarie anslag ett engångsvis tillskott på 50 miljoner kronor (prop.1997/98:115) för att möjliggöra för folkhögskolor och studieförbund att utveckla sitt arbete med IT och distansutbildning. Ungdomsfrågor Ungdomsstyrelsen stödjer utvecklingsarbete i kommuner och ungdomsorganisationer samt fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer. Bidragen till ungdomsorganisationerna uppgår sammanlagt till 96 389 000 kronor och syftar bl.a. till att främja ungdomars demokratiska fost- ran. Folkrörelse- och idrottsfrågor Det statliga bidraget till idrottsrörelsen syftar bl.a. till att främja barn- och ungdomsidrott samt möjliggöra svenskt deltagande i internationell tävlingsverksamhet. Under år 1997 utgick lokalt aktivitetsstöd till föreningar baserat på cirka sju miljoner sammankomster. Vidare erhöll 68 spe- cialidrottsförbund ersättning för verksamhet av gemensam natur. 3.2.3 Effekter av de statliga insatserna Kulturområdet har under senare år varit föremål för en grundläggande analys, bl.a. genom Kultur- utredningens utvärdering av 20 års kulturpolitik. Genom propositionen om kulturpolitik lades inriktningen på den långsiktiga kulturpolitiken fast. Effekterna av detta beslut kan ännu inte tydligt avläsas. Allmänt kan sägas att pågående statliga insatser är långsiktiga och av avgörande betydelse för att nå målen för en nationell kul- turpolitik. I det följande lämnas exempel på effekter som uppnåtts. Yttrandefrihetsmålet Insatser vad gäller i första hand Litteraturen och läsandet, Konstnärernas villkor, Kulturarvet samt Film och medier har bidragit till att värna yttran- defriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den. Statens insatser för att värna yttrandefriheten är viktiga för produktion, utbud och distribution av svenska medier. Genom att slå vakt om och stärka public service-verksamheten garanterar staten en oberoende radio och TV som produce- rar och sänder program av hög kvalitet till hela Sveriges befolkning. De statliga insatserna på litteraturområdet är av betydelse för att främja läsningen samt upp- rätthålla infrastrukturen för boken – bibliotek, bokhandel och förlag. Bokutredningen har bl.a. visat att det statliga utgivningsstödet har möjlig- gjort en bred kvalitetsutgivning samt att stödet till bokhandeln har haft stor betydelse för enskilda bokhandlares utvecklingsmöjligheter och bidragit till nyetablering på orter som länge saknat bokhandel. En väl fungerande arkivvård hos myndighe- terna är en förutsättning för att offentlighets- principen skall fungera. Genom arkivmyndig- heternas insatser bedrivs den statliga arkivverk- samheten effektivt. Tillgängligheten till arkiven har ökat genom arbetet med referensdatabaser och fortsatt digitalisering av såväl register som bestånd. Delaktighets- och bildningsmålen Insatser vad gäller i första hand Litteraturen och läsandet, Bild och form, Teater, dans och musik, Kulturarvet samt Film och medier har bidragit till delaktighet i kulturlivet och till kulturupp- levelser samt till eget skapande. Insatser inom flera områden har även bidragit till att främja bildningssträvandena och till att ge kulturen för- utsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället. De statliga insatserna är avgörande för att upp- rätthålla den institutionella infrastrukturen samt mångfalden och kvaliteten i det fria utbudet av teater, dans och musik. Statens stöd bidrar också till att en större andel av befolkningen nås av utbudet och att den sociala bredden och regio- nala balansen förbättras. Inom teater-, dans- och musikområdet finns indikationer på att bl.a. de förstärkta statliga insatserna har lett till att efter- frågan på teater, dans och musik nu åter ökar och att utbudet inom dessa konstformer blir rikare, även i glest befolkade områden. Statens stöd till utställningsersättning och för- värv av konst till den gemensamma miljön har medfört att tillgängligheten till samtidskonsten har ökat på flera orter i landet. Den förstärkning av utställningsersättningen som gjordes från år 1997 har medfört att nästan 900 bildkonstnärer och konsthantverkare erhållit detta stöd, mer än en tredubbling av antalet jämfört med året innan. Inom museiområdet har tillgängligheten till samlingarna ökat och deras status förbättrats. En utvärdering av Sesam-projektets effekter skall göras under år 1999. Genom vandringsutställ- ningar och möjligheter till utställningsgarantier har musei- och utställningsverksamheten haft en god spridning i landet. Mångfalds- och internationella målen Insatser vad gäller i första hand Litteraturen och läsandet, Konstnärernas villkor, Arkitektur, formgivning och design, Bild och form, Teater, dans och musik, Kulturarvet, Trossamfunden samt Film och medier har bidragit till att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet. Insatser inom områdena har även bidra- git till att främja det internationella kulturutbytet och möten mellan olika kulturer inom landet. De statliga konstnärsbidragen har stor bety- delse för de professionella konstnärernas möjlig- heter till skapande. Bidragen till projekt har lett till fler arbetstillfällen. Satsningen på IASPIS (International Artists’ Studio Program in Swe- den) har inneburit att det internationella utbytet har ökat väsentligt. IASPIS-verksamheten har genererat utställningar, seminarier och en rad besök av utländska kritiker och utställnings- arrangörer. Svenska konstnärers möjligheter att arbeta i ateljéer utomlands har väsentligt ökat under året. Statens stöd till trossamfunden bedöms med- verka till en gynnsam utveckling särskilt för de samfund som till stor del består av och betjänar invandrare. Dessa samfund har särskilda ekono- miska svårigheter till följd av att de ofta är nyetablerade och behöver bygga upp de institu- tioner som behövs för att driva verksamheten. För närvarande pågår en översyn inom Rege- ringskansliet av stödet, vilken har föranletts av den pågående stat-kyrkareformen. Kulturarvsmålet Insatser vad gäller i första hand Kulturarvet, Arkitektur, formgivning och design samt Film och medier har bidragit till ett bevarande och brukande av kulturarvet. De statliga insatserna är avgörande för beva- randet och brukandet av kulturarvet. Inom kul- turmiljöområdet fungerar objekt som erhållit ekonomiskt stöd från staten som goda förebil- der, vilka ökar intresset för bättre skötsel och underhåll. Genom samarbete och samverkan mellan myndigheter och andra har synen på kulturmiljövärdena som en viktig del av miljön förstärkts. Dessa har i högre grad än tidigare vägts in vid planering och anläggande av vägar m.m. Allmänhetens intresse för kulturarvsfrågor är fortsatt mycket stort, samtidigt som kunska- pen om historiska perspektiv har ökat bland t.ex. personer som är verksamma inom jord- och skogsbruksnäringen. Inom filmområdet har viktiga delar av det filmkulturella arvet räddats, bl.a. genom restaure- ringar av färgfilmer. Det nationella handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design har mött mycket positiv genklang och på många håll införs nu riktlinjerna i bl.a. kommande planering. Det finns också ett ökande intresse från allmän- heten för dessa frågor. Lagstiftning, institutio- ners och andras arbete med frågorna samt ökade resurser sätter detta nya kulturpolitiska område i en ny central position. Folkbildningsmålet Folkbildningens verksamhet i studieförbund och i folkhögskolor har stor betydelse för svenskt samhällsliv och kulturliv. Folkbildningen når många människor, har en bred geografisk sprid- ning och bedriver en verksamhet med stor sam- hällsnytta. Den bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bredda kulturintresset och utjämna utbildningsklyftorna i samhället. I de 250 kom- muner som saknar statsunderstödda kulturinsti- tutioner är folkbildningen, tillsammans med föreningslivet och folkbiblioteken, de viktigaste arrangörerna av kulturverksamhet. Målen för bidragen till ungdoms- och idrottsverk- samheten Statens bidrag till ungdomsorganisationerna och idrottsrörelsen förbättrar organisationernas eko- nomiska förutsättningar och är därmed ett vik- tigt instrument för att stimulera engagemang och delaktighet i samhällsutvecklingen. 3.2.4 Regeringens slutsatser Regeringen har bedömt resultatet inom utgifts- området i förhållande till målen för den natio- nella kulturpolitiken och målen för ungdoms- och idrottsfrågorna. Måluppfyllnaden är enligt regeringens sammanfattande bedömning god. Utifrån denna resultatbedömning avser rege- ringen att fullfölja inriktningen i 1996 års kultur- politiska beslut. I följande avsnitt utvecklar rege- ringen vilka prioriteringar som görs inför år 1999. 3.3 Prioriteringar Regeringens viktigaste uppgift inom det kultur- politiska området under år 1999 är att fullfölja inriktningen i 1996 års kulturproposition. Detta innebär bl.a. att litteraturen och läsandet skall stärkas, att konstnärernas villkor skall förbättras, att filmen och mediefrågorna lyfts fram liksom arkitektur, formgivning och design samt kultur- arvets demokratiska funktion. Litteraturen och läsandet Litteraturen och läsandet skall stärkas. Littera- turen öppnar nya världar och förmedlar upplevelser. Den ger insikt och hjälper oss att förstå världen och oss själva. Som källa till kunskap är litteraturen svåröverträffad. Den ger oss det språk som gör oss till kulturella och demokratiska varelser. Insatserna för att främja en bred utgivning av kvalitetslitteratur och att göra den tillgänglig för alla ökar. Ett särskilt stöd för distribution av kvalitetslitteratur till folkbibliotek och bokhandel inrättas och ett stöd för läsfrämjande verksamhet för barn och unga permanentas. Bokhandelsstödet byggs ut och informationen och marknadsföringen när det gäller kulturtidskrifterna förbättras. Statens kulturråd får samtidigt ett utvidgat uppdrag att följa utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsmarknaden. Särskilda insatser görs för att stärka vården av svenska språket. Konstnärernas villkor Människors skaparkraft och kunskap är grunden för en stark samhällsutveckling och en levande demokrati. Detta är en utgångspunkt för en rad olika insatser inom kulturpolitiken, inte minst vad gäller att garantera den konstnärliga friheten. Konstnärernas villkor skall förbättras. Bidragen till konstnärer inom bild- och formområdet för- stärks för att i första hand ge utrymme för sats- ningar på yngre eller ännu ej etablerade konstnä- rer, för konstnärer inom området musik görs ökade insatser för tonsättare och kompositörer som arbetar med beställningsverk samt till sam- arbete mellan upphovsmän och utövande musi- ker. Vidare införs en ny ersättning för biblio- tekens utlåning av fonogram samt en ny stödform i syfte att främja nyskriven svensk dramatik. Härutöver görs satsningar i syfte att stärka den konstnärliga arbetsmarknaden och därmed skapa bättre förutsättningar för konstnä- rer att försörja sig på sin konstnärliga verksam- het. Ett Sverige för alla Kulturen är en viktig del i regeringens satsning på Ett Sverige för alla. I regeringens välfärdspo- litiska mål ingår att alla människor skall få möj- lighet att vara en del av kulturlivet, att uppleva kulturyttringar och ägna sig åt eget skapande. Det är en kulturpolitisk uppgift att bidra till att människor med olika etnisk och kulturell bak- grund kan mötas och ge varandra impulser. Det är inte minst viktigt när det gäller barns och ung- domars utveckling. I syfte att förbättra barns och ungdomars uppväxtvillkor bör tillgången till en utvecklande och spännande kulturverksamhet stärkas. Inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar planeras under det kommande budget- året sådana insatser i viss utsträckning kunna genomföras. Under åren 2000-2002 skall 10 miljoner kronor per år användas inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen till barns och ung- domars kulturverksamhet. Av avgörande bety- delse för integrationen och invandrares möjlig- heter på arbetsmarknaden är både det talade och skrivna språket. Här har inte minst kulturpoliti- ken en viktig roll att spela. För övrigt lyfts kulturarvets demokratiska funktioner fram, bl.a. genom satsningen på handlingsprogrammet mot främlingsfientlighet och rasism som museerna bedriver. En musei- satsning om Förintelsen har inletts. En annan viktig del i satsningen på Ett Sverige för alla är att åstadkomma förbättrade möjlighe- ter för de funktionshindrade att vara delaktiga i kulturlivet. Delaktighetsmålet innebär bl.a. att ovana deltagares villkor i större utsträckning skall vara utgångspunkt för olika insatser. Med anledning av detta görs en satsning på att för- bättra funktionshindrades tillgång till kultur. Kulturarvet Dagens svenska samhälle har bl.a. formats genom en mer än sekellång utveckling av indu- strialismen. Industrisamhället förändras nu drastiskt samtidigt som vi står inför ett millennieskifte. Det industrihistoriska arvet utgör en betydande del av vårt kulturarv. Det är en del av vardagshistorien som ligger nära i tiden. Regeringen har därför tagit initiativ till en sats- ning på det industrihistoriska arvet. I propositionen Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på 2000-talet (prop. 1997/98:165) har regeringen särskilt uppmärk- sammat storstädernas kulturmiljövärden och arkitektoniska värden. Dessa värden är centrala i storstädernas fysiska miljö och bör värnas och utvecklas. Regeringen föreslår därför en särskild treårig satsning på storstadens arkitektur och kulturmiljö. Medel för detta ändamål har beräk- nats för länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Kulturmiljöns betydelse i arbetet för en eko- logiskt hållbar utveckling skall prioriteras. Detta skall, under förutsättning av riksdagens beslut, särskilt beaktas i arbetet med de nya miljökvali- tetsmål som föreslagits av regeringen i enlighet med propositionen Svenska miljömål – Miljö- politik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145). För att öka tillgängligheten till kulturarvet och bereda arbete till personer med arbetshandikapp föreslår regeringen under utgiftsområde 14, anslaget A3, en särskild satsning – Kulturarvs-IT. Satsningen, som omfattar en treårig försöksverk- samhet, syftar till att genom digital bearbetning öka tillgängligheten till samlingarna i framför allt centrala kulturarvsinstitutioner och regionala museer. Verksamheten innebär förbättrade möj- ligheter för t.ex. skolor och andra utbildnings- institutioner, forskningen och allmänheten att ta del av institutionernas samlingar. Verksamheten beräknas totalt omfatta ca 240 personer med 100% lönebidrag vid de regionala museerna samt i Kiruna, men även i Ulriksfors och Grängesberg. Därutöver beräknas ca 40 arbetsledare med utbildning i museiämnen beredas anställning inom satsningen. En annan prioriterad fråga är att driva arbetet med Världskulturmuseet i Göteborg vidare. Med utgångspunkt från de strategier som de centrala kulturarvsinstitutionerna har redovisat för utveckling av kulturarvets demokratiska funktioner avser regeringen att bereda denna fråga vidare i samverkan med bl.a. berörda insti- tutioner. Arkitektur, formgivning och design Regeringens förslag till handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design antogs av riksdagen i maj 1998. Detta innebär att det nu finns en god plattform för att stärka detta område. Många samhällssektorer är involverade i arbetet och området kommer att ha fortsatt hög prioritet i regeringens arbete. Arkitekturmuseet förstärks under de kommande åren och museet skall bl.a. samordna en särskild satsning på arki- tekturfrågor som skall avslutas i ett arkitekturår 2001. Form- och designområdet skall utvecklas. Regeringen kommer att tillsätta en utredning. Regeringen föreslår i denna proposition att Moderna museet skiljs från Statens konstmuseer och bildar en egen myndighet. Filmområdet Statens insatser inom filmområdet syftar bl.a. till att upprätthålla och utveckla värdefull svensk filmproduktion i samverkan med berörda bran- scher, att säkerställa tillgången till ett brett utbud av värdefull film i olika visningsformer i hela lan- det samt till att upprätthålla och utveckla bio- grafens roll som kulturell mötesplats och med- verka till att antalet biobesökare långsiktigt ökar. Insatser på det filmkulturella området görs genom ökat stöd till regionala resurscentrum, fortsatt arbete med restaurering av svensk färg- film, en utbyggnad av filmarkivet samt genom en ökning av Konstnärsnämndens stöd till produk- tion av kortfilm. En särskild utredare skall lämna förslag till hur ett framtida stöd till svensk filmproduktion skall utformas (Ku 1998:02). Kulturen som utvecklingsfaktor Kulturens betydelse som tillväxtfaktor lyfts fram genom att dess roll i samhällsutvecklingen med avseende på regional utveckling, sysselsättning m.m. synliggörs. Erfarenheterna hittills av de insatser som gjorts bl.a. inom ramen för EU:s strukturfonder visar att kulturen har goda möj- ligheter att bidra till regional utveckling. Genom de regionala tillväxtavtal som skall utarbetas i enlighet med den beslutade regionalpolitiska propositionen kan kulturens betydelse för regio- nal utveckling ytterligare förtydligas. De grupper av regionala aktörer, s.k. regionala partnerskap, som nu arbetar med dessa avtal har en viktig uppgift att ta tillvara kulturområdets möjligheter. Regeringen avser att bl.a. informera partnerska- pen om dess möjligheter Medier Kulturpolitiken skall värna yttrandefrihet och mångfald inom medierna samt stödja tillgänglig- heten till medierna. För att stärka mångfalden på mediemarknaden görs en omfattande satsning på radio och TV i allmänhetens tjänst. Detta inne- bär bl.a. att Sveriges Television (SVT) får möjlig- het att starta nya programkanaler samt sända via satellit. Vidare ges SVT ett årligt stöd för särskilt kvalificerad programproduktion. Regeringen föreslår dessutom att SVT och Sveriges Radio för åren 1999-2001 tilldelas särskilda medel ur rund- radiokontot för satsningar på ny teknik och nya programkanaler. Folkbildningen I samband med folkbildningspropositionen (prop. 1997/98:115) har riksdagen i maj 1998 lagt fast de principer och de riktlinjer som bör vara vägledande för statens bidragsgivning till folkbildningen de kommande åren. I propositionen betonas vikten av att folkbildningens organisationer ges ökade möjligheter att pröva nya verksamhetsformer samt för att utvärdera och sprida erfarenheter. I syfte att stimulera och förstärka det pågående förnyelsearbetet inom folkbildningen har regeringen avsatt särskilda medel ur folkbildningens anslag under år 1999. Förnyelsen och den successiva reformeringen av vuxenutbildningen är av regeringen ett prioriterat område för år 1999. Regeringen har också understrukit att folkbildningen har en viktig roll i kunskapslyftet. Folkbildningen bör därför naturligt ingå i det femåriga utvecklingsarbete som nu pågår i landets samtliga kommuner. Regeringen har som ett led i kunskapslyftet avsatt 10 000 utbildningsplatser till folkhög- skolorna. Utöver dessa platser har folkhögskolor och studieförbund, inom ramen för de medel som tilldelats kommunerna för kunskapslyftet, fått i uppdrag att anordna utbildning motsva- rande över 6 000 årsstudieplatser. Regeringens ambition är att samarbetet mellan kommuner och folkbildning fortsätter att utvecklas som en del i den fortsatta reformeringen av vuxenutbild- ningen. Barns och ungdomars idrott och fritid I syfte att förbättra barns och ungdomars upp- växtvillkor bör tillgången till en utvecklande och spännande idrotts- och fritidsverksamhet stärkas. Inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar planeras under det kommande budgetåret sådana insatser i viss utsträckning kunna genomföras inom ramen för de medel som anvisats för år 1999. Under åren 2000-2002 skall 10 miljoner kronor per år användas inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen till barns och ungdomars idrotts- och fritidsverksamhet. 3.4 Regional fördelning av statens stöd till kultur Riksdagen har uttalat (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) att det är motiverat med en utred- ning av hur medlen till kultur fördelas mellan landets regioner. I budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 17, s. 16-19) redovisade regeringen det regionala utfallet för vissa delar av statens kulturutgifter budgetåret 1995/96. I samband med detta uttalade rege- ringen att Kulturdepartementets hela ansvarsom- råde på sikt bör inkluderas i en sådan regional analys. Mot den bakgrunden fick myndigheter och institutioner inom Kulturdepartementets ansvarsområde i regleringsbrevet för år 1998 i uppdrag att kartlägga och analysera det regionala utfallet av den egna verksamheten för år 1997. Statens kulturråd fick dessutom i uppdrag att dels sammanställa och analysera de regionala analyserna, dels ta fram metoder, rutiner och för- slag till uppläggning av hur en regional analys kan utvecklas. I uppdraget ingick vidare att dis- kutera olika metod- och avgränsningsproblem som kan uppstå. Den första delen av uppdraget rapporterades till regeringen den 1 juli 1998. Den andra delen av Kulturrådets uppdrag redovisas till regeringen senare i höst som ett underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet vad gäller regionala analyser. Statens kulturråd delar i sin rapport upp insat- serna i olika huvudtyper. Det finns dels natio- nella verksamheter där publiken och användarna, oavsett hemort, har samma tillgång till kulturutbudet, men där regionen där verksam- heten är lokaliserad kan ha vissa fördelar, t.ex. i fråga om sysselsättningstillfällen (exempel: stöd till litteraturutgivning), dels nationella verksam- heter där publiken och användarna på den aktu- ella orten har bättre tillgång till kulturutbudet än man har i landet i övrigt (exempel: de centrala museerna och nationalscenerna). Det finns vidare regionala och lokala uppgifter och verk- samheter som kulturpolitiskt huvudsakligen är motiverade för kulturlivet i en region eller att bidragsmedlen förbrukas regionalt och lokalt inom en kulturinstitution, kommun eller annan organisation (exempel: bidrag till regionala kul- turinstitutioner samt verksamheten vid Riksut- ställningar, Rikskonserter och Riksteatern). Slut- ligen finns internationell verksamhet (exempel: bidrag för gästspel utomlands eller andra projekt i syfte att främja det internationella kultur- utbytet). I flera fall är det svårt att kategorisera verksamheterna enligt dessa fyra huvudtyper. Verksamheterna har ofta både nationella och regionala aspekter. Utfallet av de stöd som för- delas enligt kulturpolitiska kriterier har självfallet ofta betydelse för regionen, även om stöden inte fördelats efter regionalpolitiska kriterier. De regionala analyser som har redovisats från myndigheter och institutioner i år är inte möjliga att sammanfatta i form av en total fördelning av de statliga utgifterna per län. Det är dock en ambition i det fortsatta utvecklingsarbetet att detta skall bli möjligt på sikt. Statens kulturråds samlade utbetalade bidrag på sakanslag år 1997 uppgick till 1 166 miljoner kronor. Av dessa har ca 79 % redovisats som bidrag med regional anknytning. Räknat i abso- luta tal fördelades de största bidragsbeloppen för regionala ändamål liksom år 1996 till mottagare i Göteborgs och Bohus län (ca 147 mkr). Därefter kommer Skåne län (ca 139 mkr), Stockholms län (ca 98 mkr exkl. kulturhuvudstadsåret), Väster- bottens län (ca 53 mkr) och Östergötlands län (ca 52 mkr), se tabell 3.1. Under året har 60 miljoner kronor utbetalats av Kulturrådet som bidrag till kulturhuvud- stadsåret. Kulturrådet har valt att hänföra detta bidrag till nationella bidrag. Tabell 3.1 Bidrag från Statens kulturråd år 1997 Tusental kronor Region/Län Summa bidrag Andel i befolk- ning, % Andel KUR- bidrag, % Stockholms län 98 281 19,7% 10,7% Uppsala län 29 903 3,3% 3,3% Södermanlands län 18 495 2,9% 2,0% Östergötlands län 52 181 4,7% 5,7% Jönköpings län 24 517 3,5% 2,7% Kronobergs län 25 286 2,0% 2,8% Kalmar län 18 408 2,7% 2,0% Gotlands län 17 837 0,7% 1,9% Blekinge län 14 569 1,7% 1,6% Skåne län 139 209 12,6% 15,2% Hallands län 19 179 3,1% 2,1% Göteborg o Bohus län 146 649 8,8% 16,0% Älvsborgs län 26 125 5,1% 2,9% Skaraborgs län 22 104 3,1% 2,4% Värmlands län 29 508 3,2% 3,2% Örebro län 28 438 3,1% 3,1% Västmanlands län 24 322 2,9% 2,7% Dalarnas län 22 530 3,3% 2,5% Gävleborgs län 26 641 3,2% 2,9% Västernorrlands län 31 533 2,9% 3,4% Jämtlands län 18 696 1,5% 2,0% Västerbottens län 53 251 2,9% 5,8% Norrbottens län 28 557 3,0% 3,0% Summa totalt 916 218 100,0% 100,0% Källa: Statens kulturråd Omräknat till kronor per invånare erhöll motta- gare i Gotlands län liksom år 1996 det största stödet (ca 308 kr per inv.). Därefter kommer Västerbottens län (ca 205 kr per inv.), Göteborgs och Bohus län (ca 189 kr per inv.), Kronobergs län (ca 141 kr per inv.) och Jämtlands län (ca 139 kr per inv.), se diagram 3.1. En genomgång av de olika verksamhetsom- råden som ingår i Kulturrådets bidragsgivning ger delvis samma bild som förra året. Stödet till museer och utställningar uppvisar en förhål- landevis jämn fördelning per län uttryckt i kro- nor per invånare, med undantag av ett par län som visar på stora avvikelser. Gotlands län får högst bidrag (63 kr per inv.). Därefter kommer Jämtlands län (39 kr per inv.) och Göteborgs och Bohus län (22 kr per inv.). Det lägsta museistö- det från Kulturrådet fick Stockholms län med ca 1 krona per invånare. Mönstret vad gäller bidragen till både biblio- teks- och musikverksamhet visar att glesbygds- länen erhåller de relativt sett största bidragen räknat i kronor per invånare. Bidragen till teater- och dansverksamhet uppvisar en större spänn- vidd per län jämfört med övriga konstområden. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har redovisat en regional analys av de under år 1997 utbetalade medlen från RAÄ:s olika anslag på ca 198 miljo- ner kronor. Räknat i absoluta tal har Göteborgs och Bohus län samt Stockholms län erhållit de största beloppen (ca 40 mkr resp. ca 26,5 mkr). Därefter följer Gotlands län (ca 14 mkr) och Västernorrlands län (ca 12 mkr). Utfallet förkla- ras av att Stockholm och Göteborg under en rad år fått större summor för bidrag till grundför- stärkning av innerstadsfastigheter. Gotland har regelbundet erhållit extra medel till åtgärder för kyrkorna. Omräknat i kronor per invånare blir bilden delvis annorlunda. Gotlands län intar en särställning med ca 243 kr per inv. Därefter kommer Göteborgs och Bohus län (ca 52 kr per inv.) och Västernorrlands län (ca 46 kr per inv.). Skåne och Älvsborgs län hamnar på de lägsta nivåerna med ca 9 kr per inv. Riksutställningar redovisar bl.a. att man nådde 41 % av landets kommuner med sina turnerande utställningar. Antalet bokningar (23 st) och vis- ningsdagar (614 st) var flest för Norrbottens län. Svenska rikskonserter redovisar att 56 % av statsbidraget gick till regional verksamhet. Flest antal konserter hölls i Stockholms län (54 st). Svenska riksteatern redovisar flest antal föreställ- ningar för Stockholms län (236 st) och Gävle- borgs län (155 st). En länsvis, schablonmässig fördelning av Riksteaterns anslag efter turné- statistik visar att Norrlandslänen får det högsta beloppet per invånare: Gävleborgs län 82 kr per inv., Norrbottens län 73 kr per inv., Västerbot Diagram 3.1 Bidrag från Statens kulturråd år 1997 Kronor per inv. 1 Stockholms län inkl. Kulturhuvudstadsåret 90,7 kr/inv. tens län 54 kr per inv., Jämtlands län 44 kr per inv. och Västernorrlands län 43 kr per inv. Nationalscenerna har i sina regionala analyser bl.a. redovisat antal föreställningar utanför Stockholm län. Ca 4,3 % av Dramatens och ca 2,4 % av Operans föreställningar ägde rum utan- för Stockholms län. Dessa föreställningar mot- svarade 1,7 resp. 1,1 % av nationalscenernas totala publik under år 1997. Ca 17 % av besö- karna vid Operans Stockholmsföreställningar kommer från andra delar av Sverige än Stor- stockholm. För Dramaten saknas motsvarande uppgifter. De centrala museerna har i sina regionala ana- lyser redovisat en rad olika mått. Som exempel kan nämnas att Statens historiska museum beräknar att arbetet med fördelning av fynd till regionala museer motsvarar 2,94 årsverken och att arbetet med lån och depositioner till regionala museer beräknas till 2,39 årsverken. Flest antal fyndfördelningsärenden rörde Skåne län (111 av totalt 196 ärenden). Vad gäller besökarnas hem- vist kan nämnas att 70 % av de svenska besö- karna vid Vasamuseet kommer från orter utanför Storstockholm. Enligt Tekniska museets pub- likundersökningar sommaren och hösten 1997 kommer drygt en tredjedel av museets vuxna besökare från Stockholms län och 62 % från lan- det i övrigt. Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet redovisar exempelvis att nära hälften av de 520 skolgrupper som besökte museerna år 1997 kom från Stockholms län och mer än en fjärdedel från Uppsala län. Svenska Filminstitutet redovisar ett antal olika mått på den regionala spridningen av institutets insatser. Som exempel kan nämnas att år 1997 fördelades 4,5 miljoner kronor till regionala resurscentrum i nio län. Vidare fördelades bl.a. drygt 2,5 miljoner kronor till 56 biografer i 19 län för teknisk upprustning. I tabell 3.2 redovisas det regionala utfallet för ett urval av verksamheter vid ett antal myn- digheter inom Kulturdepartementets ansvarsom- råde. Tabellen ger endast några exempel och har ingen ambition att vara representativ för hela kulturområdet. För t.ex. Konstnärsnämnden redovisas fördelningen av bidrag och stipendier till i Sverige bosatta personer (totalt ca 88,1 mil- joner kronor). Av tabellen framgår att mer än 60 % av medlen går till mottagare i Stockholms län. För Statens konstråd redovisas i tabellen länens andel av summan av antalet avslutade projekt knutna till byggande för statlig verksam- het (totalt 27 projekt), antalet avslutade konst- ansökningar från statliga myndigheter som utan koppling till ny- eller ombyggnad har ansökt om konst (totalt 88 st) samt det vidgade uppdragets verksamhet i samverkan med kommuner, lands- ting, bostadsföretag etc. (totalt 31 projekt). Drygt en femtedel av dessa aktiviteter var knutna till Stockholms län. Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFI) redovisar det länsvisa utfallet av bokhandelsstö- det år 1997 (totalt drygt 7,5 mkr). Västmanland är det län som får störst andel av stödet. Vad gäller Presstödsnämndens och Taltid- ningsnämndens bidragsgivning år 1997 visas i tabellen hur det totala stödet (utvecklingsstöd, allmänt och tillfälligt driftsstöd, distributions- stöd samt ersättning för taltidningsutgivning; totalt knappt 645 mkr) har fördelat sig på länen. Stockholms och Skåne län erhåller störst andel av bidragen. Även vad avser Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket (TPB) och den i tabellen redo- visade andelen talbokslån per län år 1996 (totala antalet talbokslån 1 871 709 st) svarar Stock- holms och Skåne län för den största andelen. Samarbetsnämnden för statsbidrag till tros- samfund (SST) fördelar två typer av bidrag: verk- samhetsbidrag och utbildningsbidrag samt lokal- bidrag. I tabellen redovisas utfallet per län av det totala bidragsbeloppet (53,4 mkr). Av tabellen framgår att länen får stöd i huvudsak i förhål- lande till sin folkmängd, vilket är naturligt med hänsyn till att bidragen i princip fördelas mellan trossamfunden efter det antal personer som samfunden betjänar. Tabell 3.2 Regionalt utfall för olika verksamheter vid ett antal myndigheter inom Kulturdepartmentets ansvarsområde, i procent Län Konstnärsnämnden Konstrådet BFI 1 PSN ochTTN TPB SST Stockholms 60,5 21,9 9,9 21,2 19,1 22 Uppsala 1,6 4,8 1,7 1,2 3,7 3 Södermanlands 1,2 0,7 2,7 3,2 2,7 2 Östergötlands 1,1 3,4 2,7 3,8 3,9 4 Jönköpings 0,2 2,7 0,8 1,9 3,1 5 Kronobergs 0,5 2,0 2,1 0,7 1,8 2 Kalmar 1,1 1,4 9,5 4,9 2,6 2 Gotlands 0,9 0 1,3 1,0 1,2 1 Blekinge 0,3 0,7 8,8 3,2 1,9 2 Skånes 10,9 14,4 8,0 21,9 11,5 11 Hallands 0,7 0,7 0,2 0,8 2,7 2 Göteborgs Bohus 12,6 19,2 9,6 8,3 9,4 11 Älvsborgs 0,8 1,4 - 0,8 6,5 4 Skaraborgs 0,3 2,0 - 1,0 2,9 3 Värmlands 0,4 12,0 4,1 3,7 3,3 2 Örebro 0,7 0,7 1,7 3,6 4,6 6 Västmanlands 0,3 2,0 11,8 1,6 2,9 2 Dalarnas 0,9 2,7 7,3 3,1 3,6 2 Gävleborgs 0,8 0,7 4,0 4,1 2,5 2 Västernorrlands 0,6 5,5 2,0 3,9 3,6 3 Jämtlands 0,3 0,7 7,3 0,7 2,1 1 Västerbottens 2,5 4,1 1,0 3,6 2,5 4 Norrbottens 0,7 6,2 3,5 1,8 1,9 3 Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 1 Uppgiften för Göteborgs och Bohus län avser hela nuvarande Västra Götalands län. Källa: Statens kulturråd Tabell 3.3 Landstingens och kommunernas driftkostnader för kultur år 1996 Län Landsting (totalt, tkr) Landsting (kr/inv.) Kommuner (totalt, tkr) Kommuner (kr/inv.) Stockholms 182 883 105 1 077 044 538 Uppsala 31 701 110 158 499 587 Södermanlands 33 958 132 204 575 677 Östergötlands 56 612 136 300 049 575 Jönköpings 47 059 151 188 808 599 Kronobergs 38 731 216 137 677 708 Kalmar 30 936 128 167 010 682 Gotlands - - 52 985 914 Blekinge 25 640 169 98 830 682 Kristianstads 22 385 76 192 330 621 Malmöhus 55 245 96 678 717 616 Hallands 37 202 138 162 239 575 Göteborgs Bohus 47 687 148 784 268 658 Älvsborgs 64 729 144 300 897 589 Skaraborgs 35 620 128 173 182 582 Värmlands 61 341 217 201 292 733 Örebro 48 014 174 185 971 687 Västmanlands 26 115 100 204 494 775 Dalarnas 45 720 159 228 031 772 Gävleborgs 49 714 173 231 802 779 Västernorrlands 60 050 234 281 020 936 Jämtlands 28 588 212 99 455 745 Västerbottens 47 108 181 253 258 739 Norrbottens 67 673 256 230 336 908 Totalt 1 144 711 142 6 592 767 746 Källa: Statens kulturråd För att få en mer heltäckande bild av de offent- liga insatserna för kultur i de olika länen redovi- sas i tabell 3.3 den regionala fördelningen av landstingens och kommunernas insatser inom kulturområdet år 1996. Driftskostnaderna ut- tryckta i kronor per invånare varierar kraftigt mellan länen. Vad gäller landstingen var de högst i Norrbottens län (256 kr per inv.) och lägst i dåvarande Kristianstads län (76 kr per inv.). Jäm- förelser mellan nettodriftkostnaderna i kommu- nerna varierar mellan 936 kr per inv. vad gäller Västernorrlands län och 538 kr per inv. vad gäller Stockholms län. I Kulturrådets rapport till regeringen redovisas även specialbearbetningar av Statistiska central- byråns (SCB) årliga undersökningar av levnads- förhållanden (ULF) vad gäller en belysning per län av befolkningens kulturvanor. Kulturrådet konstaterar att boende i storstadslänen i större utsträckning har besökt teater, museum och bio- graf någon gång under året. I Stockholms län hade drygt 5 % av invånarna varit på teater fler än fem gånger under senaste året. Vad gäller museer har 11 % av invånarna i Stockholms län gått på något museum mer än fem gånger. Biblioteksbesöken visar däremot en förhållandevis jämn regional spridning i landet. Vad gäller konsertbesök är invånarna i Värmlands län mest aktiva: 8,5 % har gått på konsert mer än fem gånger senaste året. Regeringen vill slutligen erinra om att en rad olika åtgärder har vidtagits för att förbättra den regionala balansen i kulturstödet, bl.a. genom satsningarna i den kulturpolitiska propositionen och i de propositioner som följt denna. Även genom t.ex. regeringens regionalpolitiska propo- sition får kulturen ett ökat regionalt stöd. 3.5 Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sin årliga rapport (RRV 1998:33) att en tydlig för- bättring har ägt rum inom det ekonomiadmi- nistrativa området vad gäller myndigheter inom Kulturdepartementets område. De förbättringar som RRV noterar rör både tydligare medverkan och ansvarstagande från myndigheternas led- ningar och förstärkning inom ekonomiadmi- nistrationen. En annan noterad generell förbätt- ring rör resultatredovisningarna. Flera myn- digheters resultatredovisningar har förbättrats markant, vilket RRV ser som ett utslag av tydligare beställningar i vissa regleringsbrev och prioriteringar inom myndigheterna. Redovisning av prestationer, kostnader och intäkter finns nu i många resultatredovisningar. Nästa fas blir enligt RRV:s bedömning att analysera resultat och redovisa kvalitet. Dit har tills vidare endast ett fåtal myndigheter nått. Regeringen delar RRV:s bedömning och note- rar med tillfredsställelse den positiva utveckling som har ägt rum under år 1997. Kulturdeparte- mentet kommer även i fortsättningen att ta upp frågor kring resultatanalys, ekonomisk uppfölj- ning och ekonomiadministration i de mål- och resultatdialoger som förs med myndighets- och institutionschefer inom Kulturdepartementets område. 3.6 Åtgärder utanför utgiftsområdet Målen för utgiftsområdet uppnås inte enbart genom insatser inom utgiftsområde 17. Verk- samheten inom kulturområdet är i grunden tvär- sektoriell, vilket innebär att en rad olika statliga insatser inom andra utgiftsområden bidrar till att uppnå de kulturpolitiska målen. Som exempel kan nämnas att både arbetsmarknads- och regio- nalpolitiska insatser har stor betydelse för kul- turen, liksom t.ex. insatser inom utbildnings- området. Insatserna inom ramen för t.ex. miljö-, jordbruks- och trafikpolitiken har stor betydelse för kulturmiljön. Insatser för det internationella kulturutbytet sker även inom andra utgiftsom- råden. Presstödet, stödet till radio- och kassettid- ningar samt de statliga myndigheterna inom press-, radio- och TV-området redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Av avgörande betydelse för måluppfyllelsen är naturligtvis även de insatser som görs av kom- muner och landsting. För år 1996 beräknar Sta- tistiska centralbyrån och Statens kulturråd att kommunernas insatser uppgår till ca 6,6 miljarder kronor och landstingens insatser till ca 1,1 miljarder kronor inom kulturområdet. Insatser som påverkar ungdomar återfinns huvudsakligen inom andra utgiftsområden. Re- geringen har genomfört en rad insatser för att bl.a. minska arbetslösheten bland ungdomar. Några viktiga åtgärder är: - Utvecklingsgaranti. Regeringen införde den 1 januari 1998 en möjlighet till s.k. kommunal utvecklingsgaranti för ungdo- mar mellan 20 och 24 år. Detta innebär att kommunerna kan erbjuda ungdomarna en aktiverande insats innehållande olika typer av kompetensutveckling. - Sommarjobb. Regeringen har via Arbets- marknadsstyrelsen fördelat totalt 100 mil- joner kronor till landets kommuner för att de skall kunna göra insatser för att fler gymnasieungdomar skall kunna få ett arbete under sommaren. - Interpraktikstipendier. Stipendierna inför- des år 1997 och gör det möjligt för arbets- lösa ungdomar under 30 år att praktisera på en arbetsplats utomlands under sex måna- der. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings- rådet (HSFR) disponerar sedan budgetåret 1997 särskilda medel för ungdomsforskning. Medlen anvisas dels inom detta utgiftsområde, dels inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning. Behovet av förstärkt undervisning inom idrott och hälsa motiveras främst av folkhälsoskäl. Ämnet idrott och hälsa i grundskolan har därför ökats från 460 timmar till 500 timmar. Omfatt- ningen av idrott och hälsa varierar i dag mellan de olika nationella programmen i gymnasieskolan. Regeringen har i propositionen (prop. 1997/98:169) Gymnasieskolan i utveckling – kvalitet och likvärdighet föreslagit att den obligatoriska delen utökas från 80 till 100 gymnasiepoäng. 3.7 3.7 Skatteavvikelser Det finns ett antal olika särregler i skattelagstift- ningen, s.k. skatteavvikelser, som berör verk- samheter inom utgiftsområde 17. Som exempel kan nämnas att mervärdesskatt inte utgår på TV- avgifter, lotterier eller idrottsevenemang som anordnas av en allmännyttig ideell förening, stat eller kommun. Entréavgiftsbelagda kulturevene- mang och biografföreställningar var tidigare be- friade från mervärdesskatt, men från och med den 1 januari 1996 utgår mervärdesskatt med en skattesats på 6 %. Inom utgiftsområdet finns förutom de i tabellen nedan redovisade av- vikelserna ett antal skatteavvikelser som inte kan kvantifieras, bl.a. underskott i litterär m.m. verk- samhet och undantag från mervärdesskatt på periodiska medlemsblad. Regeringen har i bilaga 6 till 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 97/98:150) redovisat skatteavvikelserna inom varje utgiftsområde (allmänna nyhetstidningar ingår i utgiftsområde 1). Tabell 3.4 Skatteavvikelser Miljarder kronor Namn på skatteavvikelsen Skatteavvikelse netto 1998 1999 Kyrkor 0,12 0,12 Utländska artister 0,05 0,05 Bidrag från Sveriges författarfond 0,00 0,00 TV-avgifter 1,49 1,55 Lotterier 3,26 3,41 Skidliftar 0,07 0,07 Biografföreställningar 0,16 0,16 Konserter, teatrar m.m. 0,14 0,15 Kommersiell idrott 0,24 0,25 Upphovsrätter 0,01 0,01 Ideella föreningar 0,05 0,05 Summa 5,59 5,82 Tabell 3.5 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor Utfall 1997 Anslag 1998 1 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Allmän kulturverksamhet 221 311 326 298 307 311 Teater, dans och musik 1 467 1 428 1 437 1 400 1 430 1 461 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 204 202 210 227 235 240 Bild och form samt konsthantverk 69 79 94 86 95 96 Ersättningar och bidrag till konstnärer 250 249 251 262 259 256 Arkiv 292 285 294 294 300 311 Kulturmiljö 373 424 427 441 462 464 Museer och utställningar 936 932 988 962 986 1001 Film och medier 182 182 182 194 190 191 Forskning 42 38 42 37 37 40 Trossamfund 58 56 56 56 57 58 Folkbildning 2 424 2 497 2 497 2 589 2 633 2 686 Ungdomsfrågor 117 108 113 109 109 109 Folkrörelse- och idrottsfrågor 542 543 536 497 497 497 Totalt för utgiftsområde 17 7 176 7 335 7 451 7 452 7 597 7 722 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 4 Allmän kulturverksamhet 4.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar myndigheten Statens kulturråd samt bidrag till allmänkulturella ändamål, utvecklingsverksamhet och internationellt kulturutbyte. Dessutom ingår verksamhetsbidrag till olika institutioner och organisationer, bidrag till samisk kultur, bidrag till kulturinstitutioner eller verksamheter som får särskilda nationella uppdrag samt medel till försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel, liksom stöd till IT-utveckling på kulturområdet. 4.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 1 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 2 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 221,4 311,3 326,1 297,9 306,8 311,3 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 2 Medlen för bidrag till Svenska Föreningen Norden som tidigare ingått i verksamhets- området har fr.o.m. år 1999 förts över till utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och inter- nationell samverkan Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall En betydande kulturverksamhet har kunnat genomföras med utvecklings- och projektbidrag från Statens kulturråd. Regionala och lokala kulturinstitutioner med särskilda problem har erhållit tillfälligt utökade bidrag. Kulturåret 1998 uppmärksammas genom olika nationella och lokala projekt. Prioriteringar Konstnärernas villlkor förbättras. Utvecklings- medel anvisas för att främja dans i hela landet. Bidrag ges till Sveriges Dramatikerförbund för driften och administrationen av en digital pjäs- bank. Stödet till internationellt kulturutbyte och till centrumbildningarna ökas. Under en för- söksperiod införs stöd för arbetsförmedling vid centrumbildningarna med finansiering från ut- giftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Arbetet med kultur i skolan vidareutvecklas. Utvecklingsmedel anvisas för att främja ung- domars eget skapande. Funktionshindrades deltagande i kulturlivet främjas genom ett särskilt stöd. Bidrag ges för inrättandet av en samisk teater. Ett nytt tidsbegränsat nationellt uppdrag in- rättas inom området formgivning och design. 4.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området Verksamhetsområdet Allmän kulturverksamhet omfattar olika delar av kulturområdet med insat- ser av skiftande karaktär. År 1998 är kulturens år i Sverige. Planeringen inför och starten av Kul- turåret 1998 har genomförts inom ramen för Stockholm – Europas Kulturhuvudstad 1998 samt projektet Kultur i hela landet. Aktörer från flera olika samhällssektorer deltar i genomföran- det. Redan nu kan konstateras att många intres- santa projekt har kunnat realiseras inom ramen för kulturårssatsningen och tydliga tecken finns på förmågan hos lokala kulturprojekt att enga- gera ett samhälle. Verksamhetsområdet innefattar bidragsgiv- ning till ett stort antal organisationer och före- ningar. Tio centrumbildningar i landet får verk- samhetsbidrag. Centrumbildningarna är fri- stående organisationer med syfte att främja de olika konstarternas ställning och därmed de fri- lansande yrkesverksamma konstnärernas villkor och arbetsmöjligheter. De fyller en viktig funk- tion inom resp. konstområde genom rollen som samarbetsorgan, informatör och opinionsbildare. Centrumbildningarna skiljer sig åt sinsemellan både vad gäller verksamhetens omfattning och inriktning. Alla har dock det gemensamt att de arbetar direkt mot uppdragsgivare och arrangörer och har ett omfattande kontaktnät. Föreningslivet bedriver en amatör- och pub- likverksamhet som har avgörande betydelse för den enskilda människans kulturvanor. Den all- männa internationaliseringen innebär att kultur- livets kontakter och utbyten med andra delar av världen har ökat och får allt större betydelse för landets kulturella utveckling. Insatserna inom detta verksamhetsområde på- verkar utvecklingen och arbetsvillkoren inom de olika konstarterna. Dessa bedömningar redovisas underTeater, dans och musik (avsnitt 5), Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (avsnitt 6), Bild och form samt konsthantverk (avsnitt 7) samt Ersättningar och bidrag till konstnärer (avsnitt 8). Elektronisk publicering, via Internet eller mul- timedieprodukter, öppnar nya möjligheter för kulturlivet att sprida information och kunskap samt skapa plattformar för kulturupplevelser. Kulturinstitutioner och fria kulturutövare kan genom att utnyttja modern informationsteknik öka tillgängligheten till kulturlivet och nå ut till nya målgrupper. Funktionshindrades tillgång till kultur har på många områden förbättrats avsevärt. Den tek- niska utvecklingen inom medieområdet har exempelvis inneburit att utbudet ökat och kvali- teten höjts. Kulturdeltagandet är dock fort- farande lägre bland funktionshindrade än bland befolkningen i övrigt.Viktiga delar av kulturlivet bedrivs i institutionella former. Kulturinstitu- tionernas insatser för att tillgängliggöra sin verksamhet för funktionshindrade varierar och fortfarande är kulturutbudet vid många institu- tioner inte möjligt att ta del av för flertalet funk- tionshindrade. Statens kulturråds rapport (1998:3) Funktionshindrades tillgång till kultur visar dock att många kulturinstitutioner har ett stort intresse och många goda idéer för att öka tillgängligheten. Sveriges befolkning har i dag en mångskif- tande etnisk och kulturell bakgrund. Det finns en tydlig strävan hos kulturlivets institutioner och organisationer att återspegla detta förhål- lande i sin verksamhet. Alltjämt är dock inslaget av andra länders kultur förhållandevis litet i kul- turlivet. När det gäller de offentligstödda kulturinsti- tutionerna pågår hos ett flertal en omstruktu- rering av verksamheten i syfte att bibehålla den konstnärliga nivån inom ramen för en balanserad ekonomi. De viktigaste statliga insatserna inom området Staten har under åren 1997 och 1998 i väsentlig omfattning lämnat bidrag till förberedelser inför och genomförandet av Kulturåret 1998 genom bidragen till Kulturhuvudstadsåret och Kultur i hela landet. Inom ramen för Kulturåret 1998 stod Sverige värd för Unesco-konferensen The Power of Culture – Intergovernmental Confe- rence on Cultural Policies for Development som ägde rum i Stockholm den 30 mars – 2 april 1998. Statens kulturråd har i sin bidragsgivning till barn- och ungdomskultur koncentrerat sina in- satser på att följa upp den prioritering som gjordes budgetåret 1995/96. Bland annat har dansfrämjande verksamhet, bildpedagogiskt ar- bete, insatser för kultur- och musikskolor samt barnkulturcentrum och stöd till ungdomars eget skapande genomförts. Kulturnät Sverige byggs sedan år 1997 på rege- ringens uppdrag upp av Ingenjörsvetenskaps- akademien. Kulturnät Sverige samlar och lyfter fram svensk kultur på Internet och ger råd och vägledning till de som vill publicera eget kultur- material på elektronisk väg. Statens kulturråd har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning och ett handlingsprogram för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Med utgångspunkten att kultur som stöds med allmänna medel också skall vara till- gänglig för alla har arbetet koncentrerats på kul- turinstitutioner med statligt stöd. Kulturrådet överlämnade sin rapport till regeringen i februari 1998. Sametinget har på regeringens uppdrag inkommit med en rapport angående förutsätt- ningarna för införandet av en fast samisk tea- terinstitution. En försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur, med syfte att lyfta fram andra länders kultur i det svenska kulturlivet har inletts år 1998 enligt ett avtal mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Regeringen har under våren 1998 fördelat sär- skilda medel för att stödja kulturinstitutioner med akuta ekonomiska problem. Härigenom har regeringen medverkat till att lösa de krissituatio- ner som drabbat bl.a. vissa teatrar i Göteborg och Malmö. För perioden 1997–1999 har regeringen givit nationella uppdrag till Backateatern i Göteborg, Film i Väst numera i Trollhättan, Kulturskolan Rosteriet i Luleå, Falun Folkmusik Festival, Malmö Konsthall och Arbetets museum i Norr- köping. Försöksverksamheten med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel som skall pågå under perioden den 1 juli 1998 – den 31 december 2002 befinner sig i ett inledningsskede. En parlamentariskt tillsatt kommitté (In 1997:08) har att utvärdera hela försöksverksam- heten enligt lagen (1996:1414) om försöksverk- samhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Effekter av de statliga insatserna I propositionen (prop.1996/97:3) om kultur- politik gjorde regeringen bedömningen att Sta- tens kulturråds bidragsgivning har haft stor betydelse för kulturlivets utveckling, framför allt för verksamheter på regional och lokal nivå och inom organisationslivet. Denna bedömning står fast. Viktiga kulturprojekt har genomförts med hjälp av statliga bidrag och betydelsefull kultur- verksamhet utanför kulturinstitutionerna har kunnat fortleva i betydande utsträckning. Även de statliga insatserna för att främja samisk kultur samt för att stärka det internationella kulturut- bytet har haft positiv effekt på utvecklingen. Det tillfälliga stödet till kulturinstitutioner med särskilda problem har bl.a. inneburit att negativa effekter på den konstnärliga verksam- heten har kunnat lindras i ett förändringsskede. Det är ännu för tidigt att bedöma effekterna av statens satsning på Kulturåret 1998. Statens kulturråd har regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera denna satsning. En första delrapport beräknas vara klar våren 1999. Effekterna av de nationella uppdragen kom- mer att utvärderas efter den första genomförda perioden och redovisas i nästa års budgetpropo- sition. Regeringens slutsatser Regeringens bedömning är att bidragsgivningen och organisationsstödet har haft en positiv in- verkan på utvecklingen. Insatta resurser inom området har använts på ett ändamålsenligt sätt. Den snabba utvecklingen inom IT-området kommer att ställa ökade krav bl.a. på Kulturrå- dets bidragsgivning till de olika konstområdena. Dessutom bör enligt regeringens bedömning kulturinstitutioners och fria kulturutövares an- vändning av IT breddas och utvecklas. I 1998 års ekonomiska vårproposition aviserades en sats- ning på IT inom kulturområdet. På grund av en anpassning till beräknade utgifter år 1999 skjuts denna satsning upp till år 2000, då ett särskilt treårigt stöd till IT-utveckling inom kultur- området beräknas inrättas. Förslag framförs också om ökat stöd till vissa kulturändamål. En särskild förstärkning görs för att främja funktionshindrades deltagande i kul- turlivet. Det finns vidare ett behov av att även nästa år göra särskilda insatser för offent- ligstödda kulturinstitutioner med ekonomiska och strukturella problem. Med anledning av riksdagens ställningstagande till propositionen (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) om konst- närernas villkor föreslås vissa utvecklingsinsatser, bl.a. för dans och centrumbildningarna. Vidare kommer regeringen inom ramen för utgiftsom- råde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv föreslå att Statens kulturråd får disponera 10 miljoner kro- nor under år 1999 för försöksverksamhet med arbetsförmedlare vid centrumbildningarna. För- söksverksamheten bör omfatta även studieför- bunden och folkparkerna. 4.4 Kultur i skolan Inom Regeringskansliet har sedan hösten 1995 en arbetsgrupp, under ledning av statssekrete- rarna i Kultur- och Utbildningsdepartementen, haft i uppdrag att utarbeta en ny strategi för kultur i skolan. Arbetsgruppen har i rapporten En strategi för kultur i skolan (Ds 1998:58) beskrivit sitt arbete och lämnat förslag till hur det fortsatta arbetet med kultur i skolan skall bedrivas. Arbetsgruppen har arbetat utifrån de tre teman som angivits i uppdraget till arbetsgrup- pen, nämligen skolan som kulturmiljö, kulturar- betet i undervisningen samt delaktighet och skapande. Arbetsgruppen föreslår i korthet följande åt- gärder. Allmänt Arbetsgruppen betonar att skolan kan betraktas som vår största kulturinstitution eftersom den omfattar alla barn och ungdomar. Det måste vara skolan som utifrån ett barn- och ungdomspers- pektiv definierar vilket innehåll som skall ut- märka verksamheten i skolan. För att kulturen skall bli en del av den lokala skolutvecklingen måste såväl utbildnings- som kultursektorerna ha ett övergripande gemensamt ansvar för att ut- veckla frågan om kultur i skolan. Arbetsgruppen föreslår att Kulturrådet och Skolverket får i upp- drag att på nationell nivå samordna det fortsatta arbetet. Arbetsgruppen framhåller vidare att det råder brist på forskning inom området kultur i skolan, framför allt i skärningspunkten mellan å ena sidan barns och ungdomars livsvillkor och kul- turmönster och å andra sidan skola och kulturliv. Gruppen föreslår att ett tvärsektoriellt forsk- ningsprogram kring kultur och skola initieras. Skolan som kulturmiljö Arbetsgruppen framhåller att betydelsen av en bra arbetsmiljö i vid mening inte nog kan beto- nas och att man genom att skapa en god fysisk och psykosocial skolmiljö visar respekt för alla som vistas där. Barn och ungdomar skall delta i diskussionen om skolmiljön och påverka dess utformning. Gruppen pekar på det handlings- program för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117) som regeringen lagt fram och föreslår bl. a. att Regeringskansliets arbets- grupp för arkitektur, formgivning och design vid genomförandet av programmet riktar särskild uppmärksamhet mot skolmiljön. Kulturarbetet i undervisningen Film och nya medier spelar en väsentlig roll i barns och ungas liv. Arbetsgruppen anser det angeläget att barns och ungas eget filmskapande liksom skolbioverksamheten får utvecklas både lokalt och regionalt. Gruppen föreslår att särskilt stöd lämnas för detta ändamål inom ramen för regeringens tiopunktsprogram för skolan. Arbetsgruppen konstaterar vidare att museer och arkiv redan i dag har ett utvecklat samarbete med skolan och anser att detta samarbete bör kunna utvecklas ytterligare. Gruppen föreslår dels att de centrala kulturarvsinstitutionerna får i uppdrag att i direkt kontakt med skola samt uni- versitet och högskola vidareutveckla den peda- gogiska verksamheten, dels att Riksantikvarie- ämbetet får i uppdrag att i samverkan med de myndigheter som berörs av kulturarv och kul- turmiljövård granska och utveckla kulturarvet som kunskapskälla med hänsyn till den föränd- rade kunskapssyn som uttrycks i läroplaner och kursplaner. Det är enligt arbetsgruppen viktigt att nätverk för arbetet med kultur i skolan skapas för att överbrygga de olika förutsättningarna som ofta finns mellan kultur- och skolområdena när det gäller såväl styrsystem som organisation. Kultur- rådet och Skolverket föreslås få i uppdrag att utveckla ett kontaktnät mellan skola och kultur- liv. Vidare föreslås att regeringen avsätter medel till Sveriges musik- och kulturskolors (SMOK) verksamhet under den kommande treårsperio- den. Delaktighet och skapande Arbetsgruppen framhåller vikten av att det kul- turpedagogiska arbetet både i det fria kulturlivet och på kulturinstitutionerna stöds och utvecklas på ett sätt så att det även kommer skolan till del. Gruppen föreslår att Kulturrådet får i uppdrag att genomföra detta. Slutsatser Regeringen vill för riksdagens information lämna följande redovisning rörande arbetet med frågor om kultur i skolan. Regeringen instämmer i arbetsgruppens grundläggande uppfattning om kulturens bety- delse för utvecklingen inom skolan och att sko- lan är vår viktigaste kulturinstitution eftersom den omfattar alla barn och ungdomar. Barn och ungdomar i skolan behöver tillgång till den konstnärliga och professionella kulturen på samma sätt som kulturlivet behöver möta barn och unga i deras vardagsliv. Det fortsatta arbetet med kultur i skolan bör väsentligen kunna följa arbetsgruppens slutsatser och förslag. Eventuellt behov av finansiering av förslagen får prövas inom ramarna för statsbudgetens ut- giftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning samt inom anslagsramarna för berörda myndigheter och organisationer på utgiftsom- råde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I de delar som förutsätter riksdagens ställningsta- gande återkommer regeringen i särskild ordning. 4.5 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket och andra revisorer har inte lämnat några invändningar i revisionsberättel- serna. 4.6 Anslag A1 Statens kulturråd Tabell 4.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 26 393 Anslags- sparande 946 1998 Anslag 27 420 1 Utgifts- prognos 28 366 1999 Förslag 31 351 2000 Beräknat 31 156 2 2001 Beräknat 31 630 3 1 Varav 500 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998. 2 Motsvarar 30 601 tkr i 1999 års prisnivå 3 Motsvarar 30 601 tkr i 1999 års prisnivå Statens kulturråd är en central förvaltningsmyn- dighet inom kulturområdet. Rådet skall följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en skyldighet att verka för samordning och effektivitet i de statliga åtgärderna på kulturom- rådet. Kulturrådet handlägger ärenden som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folk- rörelser i den mån sådana ärenden inte ankom- mer på någon annan myndighet. Statens kultur- råd är vidare kontaktkontor för EU:s kul- turprogram Kalejdoskop och litteraturprogram- met Ariane. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick un- der år 1997 till 650 000 kronor. För Statens kulturråd gäller förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kultur- råd. Regeringens överväganden Resultatinformation Kulturrådets bidragsverksamhet omslöt närmare 1,2 miljarder kronor år 1997. Tyngdpunkten lig- ger inom teater-, dans- och musikområdet, vilket omfattar 66 % av bidragen. Tabell 4.2 Ärendehantering Antal ärenden 1994/95 1995/96 (18 mån) 1997 Teater, dans, musik 1 696 2 584 1 748 Bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter 2 610 3 447 2 715 Konst, museer, utställningar 705 691 584 Konstområdesöver- gripande och övrigt 985 1 143 375 Framtidens kultur 1 168 1 604 1 058 TOTALT 7 164 9 469 6 480 Trots att jämförelser med det 18 månader långa budgetåret 1995/96 är svåra att göra kan det kon- stateras att antalet ärenden minskat något mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96. Av Kulturrå- dets totala ärendehantering under de tre senaste budgetåren utgör drygt 16 % förslag till beslut av Stiftelsen framtidens kultur. I de arbets-, referens- och beredningsgrupper, som kompletterar Kulturrådets styrelse för kva- litetsbedömningar vid bidragsfördelningen, in- gick vid årets utgång 104 ämnessakkunniga personer i totalt 17 grupper. Vid utgången av budgetåret 1995/96 var antalet ämnessakkunniga personer 95 st i totalt 15 grupper. Kulturrådet har mött regeringens besparings- krav på statlig konsumtion huvudsakligen genom att minska verksamhetsvolymen och reducera de rörliga kostnaderna. Rådet har bl.a. dragit in två tjänster genom s.k. naturlig avgång, avvaktat med att tillsätta vakanser, minskat kostnader för per- sonalutbildning och ökat intäktskravet på den egna konferensverksamheten. Uppgiften att för- dela bidrag har prioriterats före analys-, utvärde- rings- och utvecklingsarbete. Kulturrådet har initierat ett utvecklingsarbete för att formulera en strategi för rådets externa insatser inom IT samt analysera hur den nya informationstekniken påverkar kulturlivet. Un- der år 1997 har Kulturrådet införskaffat en egen uppkoppling till SUNET, för att underlätta för den elektroniska kommunikationen mellan rådet och kulturlivet, forskningen och den högre utbildningen. På Kulturrådets hemsida på Inter- net finns dessutom aktuell information om rådets bidragsformer, bidragsvillkor och ansök- ningsförfarande, om EU:s bidrag till kultur- ändamål, samt om statistik, utvecklingsprojekt, rapporter m.m. Slutsatser Regeringen bedömer att verksamheten vid Sta- tens kulturråd i allt väsentligt svarar mot upp- ställda mål. Någon förändring av verksamhetens inriktning är inte aktuell. Däremot kommer Kulturrådet att få utökade uppgifter, bl.a. med anledning av riksdagens ställningsstagande till propositionen (prop. 1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240) om litteratu- ren och läsandet och propositionen (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) om konstnärernas villkor. Bland dessa uppgifter ingår ett utvidgat uppdrag att utveckla, framställa och presentera statistik inom litteratur- och kulturtidskriftsområdet. Rege- ringen föreslår därför att anslaget förstärks med 3 750 000 kronor, varav 750 000 kronor engångs- vis för år 1999 för administration av statliga utställningsgarantier. Förslagen finansieras dels inom den ram som tidigare avsatts för nämnda propositioner, dels genom omprioriteringar inom kulturområdet. Finansieringen av avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades fr.o.m. år 1998 (se volym 1, avsnitt 6.1). Med anledning av detta gjordes en preliminär beräkning av försäkrings- premien. En justering av beräkningen har gjorts för år 1999. Tabell 4.3 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 26 920 Pris- och löneomräkning +546 Justering av premier +135 Adm. av statliga utställnings- garantier, engångsanvisning +750 Utökade uppgifter +3 000 Förslag 1999 31 351 A2 Bidrag till allmän kulturverk- samhet, utveckling samt inter- nationellt kulturutbyte och samarbete Tabell 4.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 110 205 Anslags- sparande 9 595 2 1998 Anslag 125 575 1 Utgifts- prognos 135 170 1999 Förslag 122 895 2000 Beräknat 120 021 2001 Beräknat 122 275 1 Varav 500 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998. 2 Besparing på 7 mkr år 1997 har ej justerats i Statsbudgetens utfall. Under detta anslag beräknas medel till en rad skilda ändamål på kulturområdet. Inom anslaget beräknas bl.a. medel till Statens kulturråds dispo- sition för tillfälliga insatser av utvecklingskarak- tär eller som på annat sätt är kulturpolitiskt angelägna. Vidare beräknas inom anslaget bidrag till centrala amatörorganisationer, centrumbild- ningar, lokalhållande organisationer för kultur- verksamhet, organisationer med mångkulturell inriktning samt bidrag till internationellt kultur- utbyte och samarbete. Inom anslaget beräknas också medel för kul- turinsatser i arbetslivet, bidrag till länsbildnings- förbund m.fl. för kultur- och föreläsningsverk- samhet, bidrag till länskonstnärer, bidrag till samisk kultur samt bidrag till Svenska institutet. Svenska statens bidrag till Svenskhemmet Voksenåsen och Hanaholmens Kulturcentrum för Sverige och Finland finns uppförda under anslaget, liksom medel för försöksverksamheten Forum för världskultur. För bidragsgivningen gäller förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål, förordningen (1991:975) om statsbidrag till föreläsningsföreningar m.m., förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kultur- verksamhet och sametingslagen (1992:1433). Regeringens överväganden Resultatinformation Inledning De ändamål som bekostas inom detta anslag gri- per över de flesta av kulturpolitikens områden. Statens kulturråd har i sin årsredovisning ana- lyserat resultaten av den bidragsgivning som rådet svarar för. Utöver det har regeringen tagit del av årsredovisningar och anslagsframställ- ningar från enskilda organisationer och institu- tioner. Kulturåret 1998 För att påvisa kulturens mångfald och styrka samt skapa bestående kulturyttringar som berör hela befolkningen anvisades under åren 1997 och 1998 medel dels för att manifestera Stockholm som Europas kulturhuvudstad 1998, dels för att under ledning av Kulturdepartementets arbets- grupp Kultur i hela landet (Ku 1996:A) stimulera aktiviteter runt om i Sverige under året. Arbets- gruppen Kultur i hela landet som inrättades hösten 1996, kommer att avsluta sitt arbete under våren 1999 med en rapport. Statens kultur- råd har av regeringen fått i uppdrag att utvärdera Kulturåret 1998. Länskonstnärerna Bidrag till verksamhet med länskonstnärer läm- nades för år 1997 till 12 regioner, varav fem inom området bildkonst och sju inom området dans. För år 1998 har bidrag lämnats till 18 regioner samt Sameland. Av bidragen avser åtta området bild och form, nio området dans, ett området litteratur och läsande samt ett området samisk musik. Stödet, som omfattar bidrag till totalt 27 länskonstnärer, beräknas vara fullt utbyggt år 2000. Funktionshindrades kulturella möjligheter I propositionen (prop. 1996/97:3) om kulturpo- litik framhöll regeringen att det är en kulturpo- litisk ambition att kulturen skall kunna erbjudas alla och att människor med funktionshinder bereds möjlighet att använda sin kreativitet och sina konstnärliga och intellektuella färdigheter. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att en översyn på området var nödvändig. Mot detta hade riksdagen inte något att invända (bet.1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Statens kulturråd har under år 1997 haft regeringens uppdrag att kartlägga situationen på kulturområ- det för funktionshindrade personer samt utarbeta ett handlingsprogram för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Uppdraget redovisades i februari 1998 och inne- höll bl.a. ett förslag om inrättandet av ett pro- gram för ökad tillgänglighet på kulturområdet för personer med funktionshinder. Samisk teater I propositionen om kulturpolitik redogjorde regeringen för sin syn på frågan om inrättandet av en samisk teaterinstitution. Riksdagen instämde i regeringens bedömning att etablering av en samisk teaterinstitution är av stort intresse. Sametinget fick därför våren 1997 i uppdrag att utreda förutsättningarna för införandet av en fast samisk teaterinstitution. I rapporten Samisk tea- ter, som överlämnandes till regeringen våren 1998, har Sametinget lämnat förslag till mål, organisation och ekonomi för verksamheten. Enligt förslaget skall den samiska teatern organi- satoriskt bestå av fyra delar, Siiddat, under en gemensam teaterstyrelse. De fyra Siiddat skall lokaliseras till Kiruna, Jokkmokk, Tärnaby och Östersund. Verksamheten skall finansieras med årliga driftbidrag från bl.a. Sametinget, staten samt berörda kommuner och landsting. Åtgärder för kulturinstitutioner Regeringen har under våren 1998 fördelat 21 miljoner kronor i extra bidrag till kulturinsti- tutioner med särskilt svåra ekonomiska problem. Bidrag har lämnats till Malmö Musikteater, Malmö Dramatiska Teater, Malmö Symfoni- orkester, Göteborgs Stadsteater, Folkteatern i Göteborg, Folkoperan i Stockholm, Internatio- nella Vadstena-akademien, Folkteatern i Gävle, Marionetteatern i Stockholm, Länsteatern på Gotland samt Drottningholmsteatern och Ul- riksdals slottsteater. Bidragen har syftat till att upprätthålla den konstnärliga verksamheten och ge planeringsutrymme för framtida förändringar. Enligt ingivna redovisningar har det extra bidraget medverkat till att bidragsmottagarna kunnat fullfölja verksamheten i enlighet med en tidigare fastställd eller, i några fall, en reviderad repertoarplan för år 1998. En fullständig ekono- misk redovisning avseende år 1998 skall lämnas till Kulturdepartementet senast den 1 mars 1999. Svenskhemmet Voksenåsen Svenskhemmet Voksenåsen har till syfte att främja svensk-norsk förståelse genom att ta emot svenska och norska besökare, anordna konferen- ser och bedriva kulturell programverksamhet. Voksenåsen drivs som ett av svenska staten helägt norskt aktiebolag. För år 1998 får bolaget drygt 8 miljoner kronor i bidrag från detta anslag, varav ca 5 miljoner kronor avser lokal- hyra. För år 1997 redovisar bolaget en vinst på ca 0,6 miljoner norska kronor. Av årsredovis- ningen framgår vidare att antalet gästdygn upp- gick till 16 563, jämfört med 15 672 gästdygn år 1996. Hotellrörelsen, som drivs av ett separat bolag, visar ett gott ekonomiskt resultat, vilket delvis kommer övrig verksamhet till godo. Genom tillkomsten av en stor samlingssal, Einar Gerhardsen-salen, har Voksenåsen kunnat bredda sin programverksamhet betydligt. Möj- lighet finns nu till en mer varierad kurs- och seminarieverksamhet samt till ett större och mer konkurrenskraftigt utbud av konserter, filmvis- ningar, utställningar och andra kulturarrange- mang. En viktig målgrupp för Voksenåsens pro- gramverksamhet är barn och ungdom. Som- maren 1998 genomfördes den första Sommar- akademien för ungdom, med deltagare från hela Norden samt Baltikum. Tanken är att dessa sommarsamlingar för studerande ungdomar skall bli ett stående inslag i Voksenåsens program- verksamhet. Under de senaste två åren har stort utrymme ägnats åt frågor om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Ett särskilt pris för betydelsefulla gärningar inom detta område, Torgny Seger- stedt-priset, instiftades av Voksnåsens styrelse år 1996. Priset delas ut vartannat år. Forum för världskultur I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1997/98:1 utg. omr. 17 s. 24–26, bet. 1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:97) beslutade rege- ringen i februari 1998 direktiv för en kommitté (dir. 1998:14) med uppgift att under åren 1998 och 1999 bedriva en samordnande och initia- tivtagande försöksverksamhet, med syfte att bereda plats för andra länders kulturyttringar inom det svenska kulturlivet. Verksamheten bedrivs under namnet Forum för världskultur (Ku 1998:01). Regeringen har träffat avtal med Stockholms läns landsting och Stockholms stad om organisation och finansiering av försöksverk- samheten. Enligt avtalet bidrar landstinget med 1 miljon kronor och staden med 2 miljoner kro- nor under vart och ett av åren 1998 och 1999. Statliga medel för verksamheten utgår dels med 1,5 miljoner kronor från detta anslag, dels med 2 miljoner kronor från utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar, anslaget B3 Integrationsåtgärder. Kommittén inledde sitt arbete i augusti 1998. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragsgivningen och medelsförbrukningen under anslaget skett i enlighet med fastställd inriktning. Det bör ankomma på regeringen att i regleringsbrev för- dela medlen mellan de olika ändamålen. Rege- ringen vill redovisa följande förändringar. Regeringen avser att ge Statens kulturråd ett övergripande ansvar för att fullfölja handlings- programmet för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Det handlar om hur funktionshindrade skall få del av det allmänna kulturutbudet på samma villkor som andra och även om hur funktionshindrade ska stimuleras till egen skapande verksamhet. För att förverk- liga vissa delar av handlingsprogrammet är en resursförstärkning nödvändig och 2 miljoner kronor bör därför tillföras anslaget. Regeringen bedömer att det nu finns förut- sättningar för en ökning av det statliga stödet på ca 1,5 miljoner kronor per år som redan i dag ges via Sametinget till samisk teaterverksamhet. För detta ändamål bör bidraget till samisk kultur för- stärkas med 4 miljoner kronor. Det statliga stö- det till samisk teaterverksamhet bör vara förenat med villkor om ekonomisk medfinansiering från berörda kommuner och landsting. För att upprätthålla verksamhetens konstnär- liga nivå hos kulturinstitutioner i förändring bör möjligheter till särskilda insatser finnas även under år 1999. För sådana insatser beräknas ett engångsbelopp på 10,4 miljoner kronor. Med anledning av riksdagens ställningstagande till propositionen (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU:13, rskr. 1997/98:303) om konst- närernas villkor bör Kulturrådet för utvecklings- verksamhet tillföras ytterligare 2 miljoner kro- nor, för insatser med syfte att främja danskonsten i hela landet samt för att ge utrymme för en förlängning av försöksverksam- heten Dans-Produktion-Service (DPS) under ytterligare tre år. Därtill bör anslaget förstärkas med ytterligare 500 000 kronor för driften och administrationen av en digital pjäsbank. Vidare bör Kulturrådets verksamhetsbidrag till cent- rumbildningarna förstärkas med 3 miljoner kronor och bidragen för internationellt kul- turutbyte tillföras 1,5 miljoner kronor för att i första hand bidra till lanseringen av svensk dramatik i utlandet. En förstärkning med 1 miljon kronor av de medel som Statens kulturråd disponerar för bidrag till mångkulturella organisationer föreslås för ett verksamhetsbidrag till Kurdiska bibliote- ket i Stockholm. Vidare har under anslaget 1,4 miljoner kronor beräknats i förstärkt stöd till verksamhet som främjar ungdomars eget skapande. En förstärkning bör även göras av de medel som under anslaget står till regeringens disposi- tion för utveckling och internationellt samarbete. Förstärkningen avser medel för att tillgodose långsiktiga internationella åtaganden på filmom- råde. Se även anslaget I1 Filmstöd under Film och medier (avsnitt 12). Förslagen finansieras dels inom den ram som avsatts för propositionen om konstnärernas vill- kor, dels genom omprioriteringar inom kul- turområdet. En fortsättning i någon form på Kulturåret 1998 är angelägen, t.ex. genom att årets kultur- stad eller kulturkommun utses. Regeringen avser att ge Statens kulturråd i uppdrag att med utgångspunkt från utvärderingen av kulturåret utarbeta riktlinjer för hur fortsättningen skall utformas. Ansvaret för beredningen av frågor om Svenska Föreningen Norden har övergått från Kulturdepartementet till Utrikesdepartementet. Med anledning av detta förs 7 128 000 kronor från anslaget till utgiftsområde 5 Utrikesförvalt- ning och internationell samverkan. Verksamheten inom Fotograficentrum Riks i Stockholm har fått förändrad inriktning. Med anledning av detta föreslår regeringen att 1 042 000 kronor, motsvarande det bidrag som lämnas till Fotograficentrum, överförs till ansla- get D5 Bidrag till bild- och formområdet. Regeringen avser att återkomma i nästa års budgetproposition angående stöd till projektet Kulturbro 2000 för genomförandet av en dansk- svensk kulturbiennal för bildkonst, design, tea- ter, dans och musik i Öresundsområdet. Tabell 4.5 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 125 075 Pris- och löneomräkning +90 1 Överföring till utg.omr. 5 - 7 128 Överföring till anslaget D5 -1 042 Engångsanvisning upphör -21 000 Omprioritering inom kulturområdet -2000 Reformer +28 900 Förslag 1999 122 895 1 Avser Voksenåsens lokalkostnader A3 Nationella uppdrag Tabell 4.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 6 000 Anslags- sparande - 1998 Anslag 6 000 Utgifts- prognos 6 000 1999 Förslag 7 000 2000 Beräknat 7 000 2001 Beräknat 7 000 Under anslaget beräknas medel för tidsbegrän- sade nationella uppdrag inom områdena barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtidskonst och museiverksamhet (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). För treårs- perioden 1997 – 1999 har regeringen gett natio- nella uppdrag till Backateatern i Göteborg, Film i Väst numera i Trollhättan, Kulturskolan Roste- riet i Luleå, Falun Folkmusik Festival, Malmö Konsthall och Arbetets museum i Norrköping. Regeringens överväganden En utvärdering av de första nationella uppdragen kommer att genomföras inför en ny treårsperiod 2000–2002. Kulturrådet skall i sitt budget- underlag för år 2000 föreslå nya mottagare av nationella uppdrag. I enlighet med vad som förslås i propositionen (prop. 1997/98:117) Framtidsformer – Hand- lingsprogram för arkitektur, formgivning och design föreslår regeringen att anslaget förstärks med 1 miljon kronor för ett tidsbegränsat natio- nellt uppdrag inom området formgivning och design. Regeringen avser att för perioden 1999– 2001 ge uppdraget till Föreningen Svensk Form. Förslaget finansieras genom omprioriteringar inom kulturområdet. Regeringen föreslår att 7 000 000 kronor anvi- sas för nationella uppdrag år 1999. A4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Anslag 68 713 Utgifts- prognos 68 713 1999 Förslag 136 703 2000 Beräknat 138 631 2001 Beräknat 140 414 Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genom- förs under tiden den 1 juli 1997 – 31 december 2002 en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län. I försökslänen har regionala självstyrelse- organ fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens kultur- råd övertagit befogenheten att besluta om för- delningen av statsbidrag till regional kul- turverksamhet. Under anslaget beräknas medel för denna försöksverksamhet. För verksamheten gäller förordningen (1998:305) om försöksverksamhet med ändrad fördelning av statsbidrag till regional kulturverk- samhet. Regeringens överväganden Försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning på kulturpolitikens område inleddes den 1 juli 1998. Någon resultatinforma- tion från verksamheten är därför än så länge inte tillgänglig. Regeringen har den 29 maj 1997 utfärdat direktiv (dir. 1997:80) för en parlamen- tarisk kommitté (In 1997:08) med uppdrag att dels följa upp och utvärdera hela försöksverk- samheten, dels utforma vissa förslag om den framtida regionala organisationen. Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag senast den 1 oktober 2000. Inom försöksverksamhetens ram har de regionala självstyrelseorganen frihet att fördela de statliga bidragen mellan regionala kultur- institutioner utifrån regionala förutsättningar och kulturpolitiska strategier. Regeringen fast- ställer vilka institutioner som är stödberättigade. Självstyrelseorganen har möjlighet att ta initiativ till förändringar i enlighet med de villkor som redovisades i budgetproposition för år 1998 (prop. 1997/98:1 utg.omr. 17 anslaget A5, bet. 1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:97). Det har från de regionala sjävstyrelseorganens sida framförts viss kritik mot att detta system är onödigt stelbent och att man därför förordar en friare hantering av de statliga bidragen till kultur- verksamheten. Regeringen vill i detta samman- hang erinra om de möjligheter som de regionala självstyrelseorganen har att dels göra omfördel- ningar av de befintliga statliga bidragen till regio- nala kulturinstitutioner, dels lämna förslag om förändringar av anslaget på grund av ändrad omfattning av verksamheten. Det innebär t.ex. att förteckningen över stödberättigade regionala kulturinstitutioner kan förändras. Förslag om detta lämnas till Statens kulturråd och det åligger därefter Kulturrådet att väga in dessa uppgifter i budgetunderlag till regeringen. Från regeringens sida kommer sådana framställningar att behand- las med den flexibilitet som är möjlig inom ramen för försöksverksamheten. Regeringen avser att ha en fortsatt dialog med försökslänen. Förutom den uppräkning av anslaget som är konsekvensen av att försöksverksamheten fr.o.m. år 1999 omfattar hela året, har anslaget justerats utifrån den fördelning av statsbidrag till kulturinstitutioner som Statens kulturråd gjort för första halvåret 1998. Tabell 4.8 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 68 713 Pris- och löneomräkning +2 796 Överföring från anslaget B2 +58 544 Överföring från anslaget C1 +1 881 Överföring från anslaget H3 +4 769 Förslag 1999 136 703 5 Teater, dans och musik 5.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar Riksteatern, Ope- ran, Dramaten, Dansens Hus och Rikskonserter. Härutöver ingår statens stöd till länsmusiken, regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, fria teater-, dans- och musik- grupper samt arrangerande musikföreningar. Drift- bidrag lämnas även till Drottningholms slotts- teater, Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Marionetteatern, Internationella Vadstena-akade- mien och Musikaliska akademien. Särskilda stöd ingår för produktion och distribution av fonogram, notutgivning och information om svensk musik samt till teaterfrämjande verksamhet (Skådebanan). Vissa utvecklingsinsatser m.m. avseende teater, dans och musik redovisas under avsnitt 4. 5.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 1467,3 1428,5 1437,1 1399,9 1430,4 1460,9 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Föreställnings- och publiktalen hos institutionerna och de mer etablerade fria grupperna har totalt sett ökat. Många teater- och musikinstitutioner strävar efter att nå nya publikgrupper. Turnéarrangemang utgör redan i dag mer än hälften av det statsunderstödda utbudet av teater, dans och musik. Intresset för dans som konstform ökar. Dansen har dock alltjämt en ojämn regional spridning. Det råder en vikande efterfrågan på de stats- understödda teaterproducenternas föreställningar för barn och ungdom. Förändringar Staten har under 1997 från Dramaten övertagit ett lån i Riksgäldskontoret på 25 miljoner kronor. Statsbidraget till länsmusiken har fr.o.m. den 1 januari 1998 inordnats i det stödsystem som gäller för övrig regional kulturverksamhet. Bidragsnivån för länsmusiken har sänkts. Särskilda insatser har gjorts för dans, musik och musikteater i vissa län. Bidraget till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arrangerande musikföreningar har förstärkts. Bidragen till lokala och regionala teater-, dans- och musikinstitutioner samt länsmusiken i Kalmar, Gotlands och Skåne län ingår fr.o.m. den 1 juli 1998 i den samlade kulturpolitiska medelsram som försöksvis skall fördelas av de regionala själv- styrelseorganen i dessa län. Prioriteringar Bidragen till fria teater-, dans- och musikgrupper samt Rikskonserter, regionala institutioner m.fl. förstärks i syfte att förbättra villkoren för fritt verksamma scen- och tonkonstnärer. Stödet till musiklivets arrangörsföreningar ökas ytterligare. Medel anslås engångsvis för delamortering av det från Dramaten övertagna lånet i Riksgäldskontoret. Med anledning av vissa lokaldispositioner görs mindre uppräkningar av bidragen till några institutioner 5.3 Resultatbedömning En huvudlinje för regeringens politik på teaterns, dansens och musikens områden är att göra respektive konstform tillgänglig för alla innevånare samtidigt som förutsättningar ges för hög kvalitet i det konstnärliga utövandet. Insatserna inriktas huvudsakligen på att värna om den institutionella infrastrukturen, att stärka arrangörsledet och att förbättra arbetsvillkoren för de fritt verksamma konstnärerna inom området. Tillståndet och utvecklingen inom området Institutionerna Mångfalden i de sceniska och musikaliska uttrycken främjas bl.a. genom en god tillgång på spelplatser över hela landet både för ensemblespel och verksamhet i friare former. På teater- och musikområdet finns ett väl utbyggt nätverk av regionala och lokala institu- tioner. Bara två län saknar länsteater, nämligen Jämtland och Södermanland. De lokala och regio- nala orkesterinstitutionerna samt länsmusiken bil- dar tillsammans en heltäckande musikresurs. Riks- teatern och Rikskonserter utgör basen för den landsomfattande turnéverksamhet som komplet- terar det regionala utbudet av teater, dans och musik. Teater- och musikinstitutionernas största pro- blem är att upprätthålla en kvalitativt högtstående verksamhet inom ramen för en balanserad eko- nomi. Såväl nationalscenerna som ett antal läns- institutioner har under senare år inlett om- struktureringar för att möta ökade kostnader. Många söker också kompletterande finansie- ringskällor till de offentliga stöden. Viljan att upprätthålla och utveckla den konstnärliga verk- samheten är dock stark och ambitionen är att genomföra förändringsarbetet utan att inkräkta på den konstnärliga integriteten och de värden som ligger i ett kontinuerligt ensemblespel. På dansområdet är den regionala spridningen fortfarande ojämn. De fasta dansensemblerna är i huvudsak koncentrerade till de tre storstadsom- rådena. Ett undantag är NorrDans med sin fasta scen i Härnösand. Hinder för danskonstens ut- bredning är bristen på scener lämpade för dans och en allmän okunskap om dansen som konstform. Ett starkt växande intresse för danskonsten kan dock konstateras på många håll. Detta kan delvis vara ett resultat av de senaste årens satsning på regionala danskonsulenter. De fria grupperna Den konstnärliga friheten och mångfalden gynnas av förekomsten av ett stort antal fritt verksamma teater-, dans- och musikgrupper. Antalet frilansare på teater-, dans- och musikområdet har ökat starkt under senare år, parallellt med en allt större arbetslöshet på området. Vid sidan av de tradi- tionella fria teatergrupperna med en stor fast kärna av medlemmar och långsiktig verksamhet har nya, mer projektinriktade grupperingar uppstått. Sam- tidigt som de fria grupperna ökar i antal är efterfrågan på deras utbud stabil eller vikande. Ansökningarna om statliga och kommunala bidragsmedel har blivit allt fler och ställer de bidragsfördelande organen inför svåra avgöranden. De fria teatergrupperna står för ungefär hälften av landets totala utbud av barn- och ungdoms- teater. Som framgår av statistikredovisningen i det följande minskar efterfrågan på sådan teater i kommunerna. Arrangörsledet Sverige har en ojämnt fördelad befolkningsstruktur och stora avstånd mellan tätorterna i vissa delar av landet. Möjligheten att gå på teater och konserter, oavsett bostadsort, förutsätter en bred turnéverksamhet som i sin tur är beroende av att det finns kunniga och engagerade arrangörer på de orter som tar emot turnéerna. Turnéarrangemang utgör nästan 50 % av det totala statsunderstödda teater- och dansutbudet. På musikområdet är motsvarande andel ännu högre. Arrangörsledet har alltså en strategisk betydelse när det gäller att sprida tillgången till teater, dans och musik. På teater- och dansområdet utgör Riksteaterns medlemsföreningar den viktigaste lokala arran- gören av vuxenföreställningar, medan det oftast är skolor och förskolor som beställer föreställningar för barn och ungdomar. Statens kulturråd har i rapporten Arrangera mera (Statens kulturråd 1998:2) kartlagt arrangörssituationen på teater- och dansområdet. Enligt rapporten finns det ett stort behov av kompetensutveckling och samordning på lokal och regional nivå. Riksteatern har inlett ett rekryterings- och fortbildningsarbete i syfte att vitalisera och föryngra teaterföreningarna. I det arbetet ingår också att pröva nya former av arrangörsskap. De teater- och danskonsulenter som verkar på länsnivå med kommunalt och statligt stöd har en viktig pådrivande funktion. På musikområdet är arrangörsledet mer splittrat. De s.k. arrangerande musikföreningarna, dvs. kammarmusikföreningar, jazzklubbar, folkmusik- och rockföreningar samt vissa orkesterföreningar, svarar för en stor del av de offentliga konserterna på mindre orter. Dessa föreningars verksamhet bygger i inte ringa utsträckning på frivilliga insatser. Kyrkan och folkbildningsorganisationerna har också en viktig arrangörsroll. Länsmusiken har både en producerande och en arrangerande funktion. Föreställnings- och publikutveckling budgetåren 1994/95 – 1997 Teater Tabell 5.1 Antal föreställningar 1994/95 1995/96 (12 mån) 1997 Operan 281 342 337 Dramaten 1 133 1 230 1 109 Riksteatern 1 653 1 338 1 714 Regionteatrar 9 364 9 617 9 130 Fria grupper 7 179 6 997 7 633 Övriga med statsbidrag 249 214 287 Summa 19 859 19 738 20 210 Tabell 5.2 Antal besök i 1000-tal 1994/95 1995/96 (12 mån) 1997 Operan 205 184 237 Dramaten 332 264 300 Riksteatern 227 222 259 Regionteatrar 1 383 1 645 1 556 Fria grupper 628 603 663 Övriga med statsbidrag 27 31 30 Summa 2 802 2 949 3 045 Källa: Statens kulturråd Operans och Dramatens lägre besökstal år 1995/96 beror för Operans del på att teatern hölls stängd för ombyggnad under en del av året och för Dramatens del på att det inte gjordes någon ny barnteateruppsättning på stora scenen. Riksteaterns föreställnings- och besökstal har under år 1997 ökat markant jämfört med tidigare år. Antalet föreställningar och besök hos de fria grupper som omfattas av tabellerna (sådana med statligt verksamhetsbidrag på minst 100 000 kr) har också ökat under 1997. Kulturrådets särskilda barnteaterstatistik om- fattar samtliga statsunderstödda teaterproducenter. De fria grupperna svarar för drygt hälften av utbudet. Enligt statistiken, som redovisas per län, har antalet föreställningar per barn genomsnittligt minskat från 0,54 till 0,47 föreställningar per barn under den senaste femårsperioden. Dans I Kulturrådets statistik för den senaste treårs- perioden räknas Operabaletten, GöteborgsOpe- rans balett, Skånes Dansteater, NorrDans och Cullbergbaletten till dansinstitutionerna. Det nystartade NorrDans tillkom i statistiken år 1997 samtidigt som Östgötabaletten lades ner. Före- ställningsverksamheten vid institutionerna har under de senaste åren visat på en klar uppgång. För år 1997 är dock antalet föreställningar ungefär detsamma som för året innan. Publikantalet har dock ökat något och har nu nått drygt 200 000 besökare. För de fria dansgrupperna redovisas en kraftig ökning av antalet föreställningar, vilket bl.a. beror på att den dagliga dansinstallationen i Stockholms kulturhus har räknats in. Antalet betalande publik har även ökat något under perioden. De flesta dansföreställningarna ges fortfarande i storstads- områdena. Musik De statsunderstödda symfoni- och kammaror- kestrarnas publik har uppskattningsvis ökat med drygt 12 % mellan åren 1995/96 och 1997. Orkestrarna genomförde sammanlagt 933 kon- serter och andra musikevenemang, vilket är en ökning med ca 15 % jämfört med närmast före- gående år. Länsmusikens publiksiffror har ökat med ca 4 % jämfört med år 1995/96. Antalet konserter m.m. uppgick år 1997 till 15 111, en ökning med ca 2 % i förhållande till föregående år. Av konserterna utfördes i genomsnitt 21 % av länsmusikens fast anställda musiker, 22 % av fast anställda i kombina- tion med frilansartister och 57 % av enbart fri- lansartister. Skillnaden mellan länen är dock stora. Antalet skolkonserter var under år 1997 genom- snittligt 25 % fler än under år 1995/96. De fria musikgrupperna redovisar inga större förändringar av verksamheten. För år 1997 redo- visar grupper med statligt verksamhetsbidrag ett genomsnitt på 29 konserter. Antalet varierar dock mycket mellan grupperna. Cirka 67 % av kon- serterna genomfördes utanför hemorten. De statsunderstödda arrangerande musikföre- ningarna redovisade ett genomsnitt på 12 kon- sertevenemang under år 1997. Även här är varia- tionerna stora. De viktigaste statliga insatserna inom området Under åren 1997 och 1998 ökade insatserna för regionala och lokala teater-, dans- och musik- institutioner med sammanlagt 24 miljoner kronor. Fr.o.m. år 1997 gäller ett nytt system för bidragsgivningen. Bidraget omfattar nu två delar, en del för att upprätthålla kontinuerlig verksamhet och en del för riktade insatser. För åren 1997 och 1998 har 2 % av det totala bidraget avsatts till riktade insatser. Sådant stöd har lämnats till ett 40- tal projekt som bl.a. har syftat till att bredda verksamheten och att göra den tillgänglig för nya publikgrupper. En ny regional musikteater- institution (Norrlands Musik- och Dansteater), två dansinstitutioner (Skånes Dansteater och Norr- Dans) samt tre musikinstitutioner (Göteborgs- musiken, Musica Vitae i Växjö och Norrbottens kammarorkester) har införlivats i det regionala stödsystemet. Fr.o.m. år 1998 ingår även de 20 länsmusik- organisationerna i det regionala stödsystemet. Medelsavsättning för riktade insatser sker fr.o.m. år 2000. Enligt riksdagens beslut (prop. 1997/98:1 utg.omr. 17 s. 37-39, bet. 1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:97) minskas det totala statliga stödet till länsmusiken med ca 50 miljoner kronor i två etapper under åren 1998 och 1999. I gengäld har särskilda förstärkningar riktats till vissa län. För år 1997 förstärktes stödet till fria teater- och dansgrupper med 5 miljoner kronor och för år 1998 har arrangerande musikföreningar och fria musikgrupper fått ett med 3,8 miljoner kronor ökat anslag. Statens kulturråd har slutit avtal med Riksteatern och Dansens Hus om ett treårigt samarbete i syfte att stärka danskonstens ställning i hela landet. Under år 1997 och första halvåret 1998 har extraordinaära insatser gjorts för vissa krisdrabbade institutioner. Genom att överta ett lån i Riksgäldkontoret på ca 25 miljoner kronor har staten balanserat en kapitalförlust hos Dramaten. Som framgår av redovisningen under avsnitt 4 har regeringen vidare fördelat ett engångsbelopp på 21 miljoner kronor i extra stöd under år 1998 till ett antal teater- och musikinstitutioner runt om i landet. Effekter av de statliga insatserna Utvecklingen mot ett ökat och mer utbrett intresse för teater, dans och musik styrs av en rad sam- verkande faktorer som medborgarnas privateko- nomi, konkurrensen från andra fritidsaktiviteter samt regionala eller lokala initiativ. Den statliga insatsen är en pådrivande kraft. Regeringens bedömning är att de befintliga statliga stödformerna allmänt sett har en avgörande betydelse för tillståndet och utvecklingen inom verksamhetsområdet. De statliga resurserna samverkar med insatser på regional och kommunal nivå. Alla internationella erfarenheter pekar på att det inte är möjligt att vidmakthålla en god institutionell infrastruktur och erbjuda alla med- borgare ett kvalitetsutbud av teater, dans och musik utan ett omfattande offentligt stöd. Av årsredovisningarna framgår att de flesta teater- och musikinstitutioner har ökat ambitio- nerna när det gäller att nå nya publikgrupper och gästspela utanför hemorten. Särskilt påtaglig är den starka satsning som på många håll görs för att nå barn och ungdomar. Ett flertal institutioner och fria grupper inriktar sig också på att i verksamheten lyfta fram konstnärliga uttryck från andra kulturer än den gängse västerländska. Utvecklingen mot ökad bredd och tillgänglighet är en sannolik effekt av villkor och riktlinjer för statens bidrags- fördelning. Av årsredovisningar och annan tillgänglig information framgår att intresset för dans som konstform har ökat, särskilt hos ungdomar och unga vuxna, och inte bara i storstadsområdena. Det nätverk av regionala danskonsulenter, som håller på att byggas upp med statligt stöd, har sannolikt bidragit till det ökande intresset. Statens insatser på teater-, dans- och musik- området har direkt betydelse för scen- och ton- konstnärernas yrkesvillkor. De centrala institu- tionerna samt de statsunderstödda lokala och regionala institutionerna svarar för en betydande del av teaterns, dansens och musikens arbets- marknad. Statsbidragen till fria grupper och arrangerande musikföreningar ger ökade möjlig- heter till engagemang både inom det fria kulturlivet och i kulturverksamhet inom andra samhälls- sektorer som skolan och vården. Den vikande efterfrågan på de fria gruppernas barnföre- ställningar tyder på att det statliga stödet oftast måste kombineras med kommunala satsningar för att få full effekt. Regeringens slutsatser Förhållandena inom verksamhetsområdet har inte förändrats väsentligt. Trots institutionernas och gruppernas svårigheter att balansera ekonomin är utbudet av teater, dans och musik omfattande och präglas av såväl bredd som hög konstnärlig kvalitet. I strävan att göra kvalitetsutbudet tillgängligt för bredast möjliga publik är arrangörsledet den svaga länken. Den huvudsakliga inriktningen på statens insatser bör vara den som riksdagen angav i sam- band med ställningstagandet till 1996 års kultur- politiska proposition. Detta innebär bl.a. att den av riksdagen förra året (prop. 1997/98:1 utg. omr. 17 s. 37-39, bet. 1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:97) beslutade sänkningen av anslagsnivån för läns- musiken fullföljs samt att de aviserade förstärkta insatserna för musiklivets arrangörer genomförs. Härutöver finns särskilda skäl för vissa åtgärder avseende bl.a. nationalscenerna. Som anmälts under avsnitt 4 bör det vidare finnas en fortsatt beredskap vad gäller stöd till krisdrabbade institutioner. Riksdagen har i juni 1998 tagit ställning till regeringens proposition (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) om konstnä- rernas villkor. I propositionen betonar regeringen vikten av att staten medverkar till förbättrade villkor för de yrkesverksamma inom teater, dans och musik. Med anledning härav föreslås en rad förstärkningar inom detta verksamhetsområde. Förslagen redovisas under respektive anslag. Vissa satsningar, bl.a. dansfrämjande åtgärder och stöd till centrumbildningar, har anmälts under avsnitt 4.6, anslag A2. 5.4 Revisionens iakttagelser Revisorerna har inte lämnat några invändningar i revisionsberättelserna. 5.5 Anslag B1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter Tabell 5.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 712 254 1998 Anslag 727 076 Utgifts- prognos 727 076 1999 Förslag 750 501 2000 Beräknat 763 606 1 2001 Beräknat 778 172 2 1 Motsvarar 750 501 i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 750 501 i 1999 års prisnivå Riksteatern Riksteatern är en folkrörelseorganisation, med lokala och regionala arrangörsföreningar samt en central enhet med producerande, förmedlande och främjande uppgifter. År 1997 fick Riksteatern 214 532 000 kronor i statsbidrag. Utöver bidraget hade Riksteatern intäkter på 28,6 miljoner kronor. Årsredovisningen för år 1997 visar ett nollresultat. Detta har åstadkommits genom att resultatet före bokslutsdispositioner (-5,6 mkr) har balanserats mot befintliga reserver. Det egna kapitalet uppgick den 31 december 1997 till 23,9 miljoner kronor. Operan Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett. Verksamheten bedrivs i form av ett av staten helägt aktiebolag. År 1997 fick Operan 269 202 000 kronor i statsbidrag. Operans övriga intäkter upp- gick till 49,7 miljoner kronor. 1997 års resultat är ett underskott på 13,4 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgick den 31 december 1997 till 15,6 miljoner kronor. Dramaten Dramaten är Sveriges nationalscen för talteater. Verksamheten bedrivs i form av ett av staten helägt aktiebolag. År 1997 fick Dramaten 164 017 000 kronor i statsbidrag, varav 5 miljoner kronor var ett engångsbidrag för att täcka kostnader i samband med personaluppsägningar. Dramatens övriga in- täkter uppgick till 43,6 miljoner kronor. Regeringen har under år 1997 övertagit Dra- matens lån i Riksgäldskontoret på 25 miljoner kronor (prop. 1997/98:1, volym 1, bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:45), varigenom det vid utgången av år 1996 förbrukade kapitalet återställts. 1997 års resultat är ett överskott på 2,4 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgick den 31 december 1997 till 3 miljoner kronor. Med anledning av det övertagna lånet har 126 000 kronor, avseende ränta för år 1997, och 1 193 000 kronor, motsvarande räntan för år 1998, avräknats från statsbidraget för respektive år. Beloppen har ställts till Regeringskansliets dispo- sition och har betalats ut till Riksgäldskontoret. Dansens Hus Dansens Hus är en stiftelse, bildad av de teatrar som har större fasta dansensembler. Stiftelsen har till ändamål att utveckla dansen i Sverige genom att fungera som gästspelsscen åt svenska och inter- nationella dansensembler. Verksamheten sam- finansieras av staten och Stockholms stad enligt en år 1993 träffad överenskommelse. År 1997 fick Dansens Hus 14 546 000 kronor i statsbidrag och 4 600 000 kronor i bidrag från Stockholms stad. Stiftelsens övriga intäkter uppgick till 6,4 miljoner kronor. Resultatet för år 1997 är ett överskott på 440 000 kronor. Det egna kapitalet uppgick den 31 december 1997 till 5 miljoner kronor. Svenska rikskonserter Svenska rikskonserter är en av staten bildad stif- telse med uppgift att främja utvecklingen av musik- livet i hela landet genom kompletterande musik- produktion, service till musiklivet och presentation av svensk musik i utlandet. Rikskonserter fick år 1997 ett statsbidrag på 54 957 000 kronor. Riks- konserters övriga intäkter uppgick till 21,9 miljoner kronor. Resultatet för år 1997 är ett underskott på 4 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgick den 31 december 1997 till 2,7 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation Riksteatern Riksteaterns föreställnings- och publiktal är åter på väg uppåt efter den vikande tendens som präglade den första hälften av 1990-talet. I 1996 års kultur- politiska proposition (prop. 1996/97:3) bedömde regeringen att en viss tyngdpunktsförskjutning borde ske i villkoren för statens stöd till verksam- heten. Riksteatern borde ytterligare utveckla sin arrangörs- och publikorganisation samt ge större utrymme för samarbete med andra producenter. Riksdagen hade ingen erinran mot regeringens bedömning (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Riksteatern har våren 1998 gjort en genomgri- pande omorganisation av den centrala verksam- heten i syfte att höja kvaliteten på publikarbetet och anpassa den producerande verksamheten till regionala förutsättningar. Fortbildningsinsatserna för medlemsföreningarna och de allmänna in- formationsinsatserna har intensifierats redan under år 1997 och verksamhetsplaneringen för år 1998 innebär en väsentligt höjd ambitionsnivå vad gäller samarbete med andra producenter. Teaterns konstnärliga ledning har nyligen förstärkts. En överenskommelse har träffats mellan Riks- teatern, Statens kulturråd och Dansens Hus om ett treårigt samarbete vad gäller insatser för dans- konsten i hela landet. Inom ramen för denna sam- verkan kommer Riksteatern att svara för turné- läggning av även andra dansproduktioner än den egna Cullbergbalettens. Riksteatern har i uppdrag att samverka med kommittén för Forum för världskultur i Södra teatern. Kommittén har inrättat ett kansli i Södra teaterns lokaler och ett samråd om gemensam programverksamhet har påbörjats. Operan Operan redovisar en positiv föreställnings- och besöksutveckling med de årliga variationer som normalt förekommer i teaterverksamhet. Den genomsnittliga beläggningen på stora scenen år 1997 var 83 % för opera och 90 % för balett. Andelen besökare från andra delar av landet än Storstockholmsområdet ligger för närvarande på ca 17 %. Operans ambition är att öka denna andel genom att turnéra mera och intensifiera mark- nadsföringen över hela landet, bl.a. genom ökad IT-användning. Operan strävar också efter att få en socialt och åldersmässigt mer allsidigt sammansatt publik. Förhyrningen av Vasateatern i Stockholm som andrascen fr.o.m. våren 1998 är ett led i ansträngningarna att bredda repertoaren och skapa fler produktioner som lämpar sig för turné. Antalet årliga nyproduktioner har mer än för- dubblats under den senaste treårsperioden. Sam- tidigt har Operans teaterhistoriska produktioner för Drottningholmsteatern successivt minskat. Operans resultat för år 1997 är en förutsedd konsekvens av pågående omstrukturering, men det understryker vikten av ett fortsatt ekonomiskt konsolideringsarbete. Av förvaltningsberättelsen framgår att årets kostnader understeg de bud- geterade kostnaderna med ca 5,6 miljoner kronor. Tillgången till en andra scen bör ge nya möjligheter att bedriva en differentierad verksamhet och därmed öka intäkterna. Dramaten Dramatens föreställnings- och besökstal har under de senaste åren hållit en jämn och hög nivå med de variationer som normalt förekommer i teaterverk- samhet. Den genomsnittliga beläggningen vid Dra- matens föreställningar år 1997 var 86 %. Dramaten fortsätter att hålla en bred repertoar med ett stort antal nyuppsättningar och teatern har utökat sitt arbete för att nå en större och mer allsidigt sammansatt publik. Dramaten redovisar även för år 1997 en omfattande turnéverksamhet, företrädesvis med mindre uppsättningar. Dramatens ekonomi är efter vidtagna åtgärder åter i balans och 1997 års resultat visar ett över- skott. Målet att Dramaten under perioden 1998- 2002 skall redovisa en årlig disponibel vinst på 5 miljoner kronor med oförändrad statsbidragsnivå ställer dock stora krav på Dramatens ekonomiska planering. Dansens Hus De internationella gästspelen har ökat, medan antalet framträdanden av svenska regionala och lokala ensembler har hållit en i stort sett oför- ändrad nivå under de senaste tre åren. Belägg- ningen på stora scenen håller sig oförändrat kring 70 %, medan antalet besökare på Blå Lådan har minskat något under perioden. Förmedlingen av koreografiska verk och dansare (DPS-verksam- heten) har stadigt ökat sedan starten i augusti 1995. Ett samarbete har inletts med Statens kulturråd och Riksteatern om dansfrämjande åtgärder i hela landet, vilket ökar förutsättningarna för en större andel regionala gästspel på Dansens Hus. Dansens Hus planerar för helårsverksamhet på såväl stora scenen som i Blå Lådan fr.o.m. år 1999. Den större kontinuitet i föreställningsverksam- heten, som på detta sätt möjliggörs, kommer sannolikt att inverka positivt på publikintresset. Samtidigt innebär förlorade hyresintäkter en ökad belastning på ekonomin. Svenska rikskonserter Rikskonserter har ökat sina insatser för ny musik och kammarensembler samt håller en jämn beställningsvolym när det gäller kompositioner. Barn- och ungdomsverksamheten har en till- fredsställande bredd och når ett stort antal barn och unga. Samarbetet med arrangerande föreningar inom bl.a. jazz och folkmusik fortsätter att utveck- las. Fonogramutgivningen har kopplats närmare till verksamheten i övrigt. Rikskonserters nya lokaler i anslutning till Musikaliska akademien vid Nybroviken i Stock- holm ger förutsättningar för en positiv utveckling av samarbetet med musiklivets olika delar. Fr.o.m. våren 1998 driver Rikskonserter konserthusverk- samhet i Musikaliska akademiens stora sal. Enligt regeringens bedömning kan goda samverkans- effekter uppnås genom koppling till den övriga verksamheten i huset. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragen har använts i enlighet med de övergripande mål som har angivits för verksamheten inom resp. institution. Någon förändring av målen eller av bidragsgivningens allmänna inriktning är inte aktuell. Regeringen föreslår följande förstärkningar. Vid övertagandet av Dramatens lån i Riks- gäldskontoret har riksdagen och regeringen för- utsatt att de årliga amorteringarna på lånet skall kunna avräknas på statsbidraget till Dramaten. Enligt låneplanen skall 10 miljoner kronor amor- teras år 1999, varav 5 miljoner kronor i januari och 5 miljoner kronor i december. Den amortering som skall ske i december kommer att avräknas på statsbidraget, förutsatt att Dramaten under året har redovisat motsvarande vinstmedel. Däremot bedömer regeringen att det inte finns ekonomiskt utrymme hos bolaget för en avräkning av den första amorteringen på 5 miljoner kronor, som skall göras i januari. För denna amortering bör därför medel beräknas särskilt under detta anslag. Dramaten har anmält att Lilla scenen kommer att hållas stängd för ombyggnad under en längre period, som infaller under åren 1999 och 2000. Dramaten bör få viss kompensation för inkomst- bortfall under stängningstiden. Regeringen har en- gångsvis beräknat 2,4 miljoner kronor för ända- målet under avsnitt 4.6, anslag A2. För Operan beräknar regeringen en bidrags- höjning på 1,5 miljoner kronor för att säkra driften av Vasateatern i ett inledningsskede. Härigenom ökar också möjligheterna för Operan att efter hand ge fler föreställningar på Drottningholmsteatern. För att underlätta planering av en mer kontinu- erlig föreställningsverksamhet vid Dansens Hus föreslår regeringen att bidraget ökar med 264 000 kronor. Vidare har regeringen beräknat 2 miljoner kronor under avsnitt 4.6, anslag A2 för Statens kulturråds, Dansens Hus och Riksteaterns samar- bete för att bredda intresset för danskonsten. I beloppet ingår ett fortsatt stöd till den dans- produktionsservice (DPS) som bedrivs i anslutning till Dansens Hus. I propositionen (prop. 1997/98:87, bet 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) om konst- närernas villkor anför regeringen att Rikskonserter bör ges möjlighet att öka sina insatser för tonsättare och frilansmusiker bl.a. genom kon- sertproduktioner, kompositionsbeställningar och lansering utomlands. Regeringen beräknar med anledning härav en ökning av bidraget till Riks- konserter med 2 750 000 kronor. Förslagen finansieras dels inom den ram som tidigare avsatts för nämnda proposition, dels genom omprioriteringar inom kulturområdet. Tabell 5.4 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 727 076 Pris- och löneomräkning +13 911 Reformer +9 514 Förslag 1999 750 501 Anslagets fördelning mellan institutionerna fram- går av nedanstående tabell. Tabell 5.5 Anslagets fördelning Tusental kronor Anslag 1998 Beräknat 1999 Bidrag till Riksteatern 218 833 222 985 Bidrag till Operan 275 877 282 705 Bidrag till Dramaten 161 779 164 7001 Till regeringens disposition 1 1932 6 4193 Bidrag till Dansens Hus 14 905 15 432 Bidrag till Svenska rikskonserter 54 489 58 260 Summa 727 076 750 501 1 Före avräkning av 5 mkr för amortering i december 1999 på regeringens från Dramaten övertagna lån 2 Avser årsränta för år 1998 på regeringens från Dramaten övertagna lån 3 Avser årsränta för år1999 och amortering i januari 1999 på regeringens från Dramaten övertagna lån B2 Bidrag till regional musikverk- samhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitu- tioner Tabell 5.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 663 826 1998 Anslag 604 512 Utgifts- prognos 604 512 1999 Förslag 534 146 2000 Beräknat 549 621 2001 Beräknat 563 211 Under anslaget anvisas medel till länsmusikverk- samhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. För bidragsgivningen gäller förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kultur- verksamhet. För år 1998 lämnas bidrag för länsmusikverksamhet till 23 landsting samt Got- lands kommun. Vidare lämnas bidrag till 31 teater- och dansinstitutioner samt 14 orkesterinsti- tutioner. Nya stödberättigade institutioner fr.o.m. år 1998 är kammarorkestern Musica Vitae, Norr- bottens kammarorkester och dansensemblen NorrDans. Bidragen utgår i form av stödenheter. En stödenhet är 100 000 kronor. Med anledning av den inledda försöksverk- samheten med regional fördelning av kulturpoli- tiska medel, se lag (1998:1414) om försöksverk- samhet med ändrad regional ansvarsfördelning och förordning (1998:305) om försöksverksamhet med ändrad fördelning av statsbidrag till regional kulturverksamhet, beräknas fr.o.m. den 1 juli 1998 under detta anslag endast s.k. riktade bidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner i Skåne, Kalmar och Gotlands län. Övriga medel som berör dessa län beräknas under avsnitt 4.6, anslag A4. Regeringens överväganden Resultatinformation Länsmusiken I förra årets budgetproposition (prop. 1997/98:1 utg. omr 17, s. 37-38) redovisades en kartläggning av länsmusiken, som Statens kulturråd utfört på regeringens uppdrag. Kartläggningen visade att de 20 organisationerna numera har sinsemellan olik- artade profiler. Hos vissa prioriteras orkester- verksamhet medan andra bedriver en bredare och mer projektinriktad verksamhet. Program för barn och ungdom utgör en betydande del av utbudet. Enligt Kulturrådets årsredovisning för år 1997 har de förhållanden som redovisades i förra årets kartläggning inte nämnvärt förändrats. Orkesterinstitutioner samt teater- och dansinstitu- tioner Trots ökade krav på kostnadskontroll och pågå- ende omstruktureringar i vissa fall bedriver institu- tionerna en verksamhet av hög konstnärlig halt och med förhållandevis god publiktillströmning. Ambi- tionen att öka tillgängligheten är hög. Den medels- ram på 21 miljoner kronor som anvisats engångsvis för år 1998 under avsnitt 4.6, anslag A2 har med- verkat till att skapa planeringsförutsättningar även hos särskilt utsatta institutioner. Som redan fram- gått under nämnda anslag anser regeringen att det bör finnas beredskap för vissa engångsinsatser även under nästa år. Det är Statens kulturråds uppgift att kontinu- erligt följa och utvärdera institutionernas verk- samhet. Kulturrådet har nyligen inlett en syste- matisk genomgång av de statligt stödda lokala och regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna. En första rapport, avseende musikteatrar, kommer att presenteras under senhösten 1998. Riktade tidsbegränsade bidrag Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) skall en viss del av stödet avsättas till riktade tidsbegränsade insatser för att stimulera en utveckling mot ökad bredd och tillgänglighet. Under åren 1997 och 1998 har 2 % av de anvisade medlen till teater-, dans- och musikinstitutioner avsatts till sådana ändamål. De riktade bidragen har fördelats av Statens kulturråd efter ansökan från institutionerna. Bidrag lämnades för år 1997 till 29 projekt vid teater- och dansinstitutioner och 6 projekt vid orkesterinstitutioner samt för år 1998 till 35 projekt vid teater- och dansinstitutioner och 10 projekt vid orkesterinstitutioner. Enligt Kultur- rådet har erfarenheterna av de riktade bidragen hittills varit goda. Projekt som fått stöd har gällt bl.a. breddat publikarbete, turnéverksamhet, barn- och ungdomsverksamhet, verksamhet med in- vandrarbarn, samverkan över konstområdesgränser samt samarbete med utbildningsväsendet, det fria kulturlivet och med amatörer. Särskilt stor bety- delse har de riktade bidragen haft för de mindre institutionerna, som annars inte kunnat genomföra angeläget utvecklingsarbete. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragsgivningen under anslaget har fyllt sina ändamål och givit avsedda resultat. I enlighet med vad riksdagen har beslutat eller med vad regeringen har aviserat för riksdagen föreslås följande förändringar. Länsmusiken Riksdagen beslutade hösten 1997 om en generell sänkning av bidragsnivån för länsmusiken med ca 50 miljoner kronor (prop. 1997/98:1 utg.omr. 17, bet. 1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:97). Sänkningen skulle genomföras i två etapper. Anslaget har för år 1998 minskats med 25 miljoner kronor. För år 1999 bör anslaget således minskas med ytterligare ca 25 miljoner kronor. Som anges i riksdagens beslut uppgår härefter den totala bidragsramen till 202 900 000 kronor. Ramen bör fördelas i enlighet med den förteckning som finns i förra årets bud- getproposition (s. 38). Den del av ramen, sam- manlagt 29 100 000 kronor, som hänför sig till Kalmar, Gotlands och Skåne län beräknas, jämte ett särskilt bidrag på 1 miljon kronor till Got- landsmusiken, under avsnitt 4.6, anslag A4. Under detta anslag beräknas således 173 800 000 kronor. I likhet med innevarande år bör Musik i Dalarna få en särskild förstärkning på 2 miljoner kronor utanför den angivna ramen. Vidare beräknas ut- rymme inom den totala prisomräkningen på ansla- get för vissa ytterligare insatser för länsmusik- organisationer med särskilda behov. Regeringen avser att fördela dessa medel i regleringsbrevet. Institutionerna I enlighet med vad som förutsattes i förra årets budgetproposition bör andelen riktat stöd uppgå till 4 % år 1999 för att ökas till 6 % år 2000. I propositionen (prop.1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) om konstnä- rernas villkor framhålls att beställningar av verk utgör en av de viktigaste inkomstkällorna för ton- sättare och en av de främsta möjligheterna att få nykomponerade verk framförda. För orkestrar, teatrar och dansensembler är samverkan mellan olika konstnärsgrupper ett sätt att utveckla verk- samheten konstnärligt. Regeringen anser att regio- nala och lokala teater-, dans- och orkesterinsti- tutioner bör tillföras särskilda stödenheter för ut- vecklingsprojekt som innefattar ett direkt sam- arbete med tonsättare. Särskilt viktigt är att musik- teatrarna ges möjlighet till sådan samverkan. I likhet med de riktade bidragen bör Kulturrådet fördela medlen efter ansökan. För ändamålet beräknas en anslagsökning på 2 miljoner kronor. Förslaget finansieras inom den ram som tidigare avsatts för nämnda proposition. Försöksverksamhet i Kalmar, Gotlands och Skåne län Den 1 juli 1998 inleddes försöksverksamhet med regional fördelning av kulturpolitiska medel i Kalmar, Gotlands och Skåne län (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77). Medel för ändamålet beräknas under avsnitt 4.6, anslag A4. Med anledning av försöksverksamheten överfördes 61 154 000 kronor från detta anslag för år 1998. För att motsvara helårseffekt bör ytterligare 58 544 000 kronor föras över för år 1999. Därvid har hänsyn tagits till att Länsteatern på Gotland, Kalmar läns teater och Skånes Dansteater erhållit ökade verksamhetsbidrag för år 1998. Tabell 5.7 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 604 512 Pris- och löneomräkning +11 188 Minskat bidrag till länsmusiken - 25 010 Bidrag för samarbete med tonsättare +2 000 Överföring till anslaget A4 - 58 544 Summa 534 146 Vid den preliminära anslagsberäkningen för åren 2000 och 2001 har beaktats att Statens kulturråd fr.o.m. år 2000 skall fördela riktade bidrag till länsmusiken i Kalmar, Gotlands och Skåne län. B3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Tabell 5.8 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 85 327 Anslags- sparande 7 767 1998 Anslag 96 894 Utgifts- prognos 101 336 1999 Förslag 115 240 2000 Beräknat 117 199 2001 Beräknat 119 543 Under detta anslag beräknas medel för bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arran- gerande musikföreningar, stöd till utgivning och distribution av fonogram, bidrag till vissa mindre teaterinstitutioner av nationellt intresse såsom Drottningholmsteatern, Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Internationella Vadstena-akade- mien och Marionetteatern, bidrag till Musikaliska akademien samt till skådebaneverksamhet. Vidare ges ändamålsbestämda bidrag för notutgivning och information till Musikaliska akademien och Sven- ska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) – Svensk Musik. För bidragsgivningen gäller förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper, förordningen (1982:505) om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram samt förordningen (1984:326) om statsbidrag till kul- turella ändamål. Anslagssparandet avser av Statens kulturråd beslutade men inte utbetalade bidrag till bl.a. fono- gramutgivning. Regeringens överväganden Resultatinformation Statens kulturråd har redovisat bidragsgivningen till fria grupper, arrangerande musikföreningar, skådebanor samt utgivning och spridning av fonogram. Härutöver har regeringen tagit del av årsredovisningar m.m. från bl.a. STIM – Svensk Musik och vissa av de teaterinstitutioner som får stöd från detta anslag. Antalet bidragsansökningar från fria teater- och dansgrupper har varit i stort sett oförändrat under de senaste tre åren. Under en tioårsperiod har dock andelen ansökningar från mer fast sammansatta ensembler minskat medan ansökningarna från mer projektinriktade grupper har ökat. De fria teater- gruppernas föreställningar har en förhållandevis god spridning över landet. Däremot är den regio- nala spridningen av de statsunderstödda dans- gruppernas föreställningar fortfarande ojämn. De fria musikgruppernas ansökningar om turnéstöd tenderar att minska, vilket tyder på att även dessa grupper har svårt att hitta arbetstillfällen utanför storstäderna. Bidragsansökningarna från arrangerande musik- föreningar ökar. Föreningarna är relativt väl spridda över landet. Det med 3,8 miljoner kronor ökade statsbidraget för år 1998 har möjliggjort såväl ökningar av bidragen till föreningar som fått bidrag tidigare år som bidrag till 28 nya mottagare. Stöd har också lämnats till ett gemensamt arrangörsutbildningsprojekt. Företagskoncentrationen, sedd i ett internatio- nellt perspektiv, fortsätter att öka i fonogram- branschen, vilket kan vara en bidragande orsak till att antalet ansökningar om statligt fonogramstöd har minskat totalt sett. Intresset för att ge ut folkmusik på fonogram har dock ökat. Redovisad försäljningsstatistik över stödda titlar visar att många bolag har svårt att nå ut med sina produk- tioner. De fyra teaterinstitutioner som får bidrag från anslaget håller en fortsatt hög konstnärlig nivå på verksamheten och har ett relativt konstant publikunderlag. För att öka planeringsförutsätt- ningarna i ett ansträngt ekonomiskt läge har samtliga under år 1998 fått extra bidrag från den särskilda medelsramen för stöd till krisdrabbade institutioner under avsnitt 4.6, anslag A2. Musikaliska akademien och STIM – Svensk musik samt skådebanorna fyller en viktig kultur- politisk funktion genom sin teater- och musik- främjande verksamhet. Slutsatser Bidragsgivningen under anslaget har fyllt sina ändamål. Enligt regeringens bedömning bör bidragsgivningen på fonogramområdet i större utsträckning inriktas på distribution och mark- nadsföring av stödda titlar samt på utgivningsstöd inom genrer där kvalitetsutgivningen via gängse kommersiella kanaler är svag. Regeringen vill redovisa följande förslag till förändringar. I 1996 års kulturpolitiska proposition (prop. 1996/97:3, bet 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) aviserades en betydande förstärkning av statens insatser för musiklivets arrangörsled. Med anled- ning härav har detta anslag fr.o.m. år 1998 ökats med 3,8 miljoner kronor. Satsningen bör nu fullföljas genom att anslaget tillförs ytterligare 5,8 miljoner kronor. I samband med ställningstagandet till propositionen (prop.1997/98:87) om konst- närernas villkor har riksdagen uttalat att värdet och behovet av ett nationellt centrum för folkmusik motiverar att stöd lämnas till ett sådant centrum (bet. 1997/98:KrU13 s. 27, rskr. 1997/98:303). Regeringen erinrar om att den förordade ökningen av arrangörsstödet bl.a. har till syfte att stärka vissa musikgenrer, däribland folkmusik, lokalt, regionalt och centralt. Enligt regeringens mening blir det därför naturligt att inom den ramen beräkna ett särskilt stöd till ett nationellt centrum för folk- musik. Regeringen avser att i regleringsbrevet bestämma stödets storlek och mottagare. I propositionen om konstnärernas villkor har regeringen redovisat motiv för en kraftig för- stärkning av stödet till fria teater-, dans- och musikgrupper. De ökade insatserna bör främst inriktas på att underlätta turnerande. Särskilt när det gäller teater- och dansgrupper finns också ett behov av förstärkt allmänt verksamhetsstöd bl.a. för att möjliggöra konstnärlig utveckling. Rege- ringen föreslår att bidraget till fria teater-, dans- och musikgrupper ökas med 10 miljoner kronor. I nämnda proposition har regeringen också betonat fonogramutgivningens betydelse för att tonkonstnärernas arbeten skall förmedlas till en publik. Regeringen har vidare understrukit värdet av de tjänster som STIM – Svensk Musik utför åt tonsättare när det gäller bearbetning av notmaterial och internationell kontaktförmedling. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 2,5 miljoner kronor för ökat stöd till utgivning och spridning av fonogram samt ett ökat bidrag till STIM – Svensk musik. Regeringen har även för år 1999 beräknat medel under avsnitt 4.6, anslag A2 för tillfälliga insatser avseende kulturinstitutioner med särskilda behov. Vid fördelningen av dessa medel kan det bli aktuellt för regeringen att i likhet med innevarande år pröva ansökningar om extra stöd till de teatrar som får årliga verksamhetsbidrag från detta anslag. Förslagen finansieras dels inom den ram som tidigare avsatts för propositionen om konstnärer- nas villkor, dels genom omprioriteringar inom kul- turområdet. Tabell 5.9 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 96 894 Prisomräkning +46 1 Reformer +18 300 Summa 115 240 1 Musikaliska akademiens lokalkostnader Det är regeringens uppgift att i regleringsbrev för- dela anslagsramen på resp. ändamål. 6 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 6.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar bidrag till den regionala biblioteksverksamheten, litteraturstöd, kulturtidskriftsstöd, stöd till bokhandeln, myn- digheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket, bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinforma- tion och litteratur samt bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden. En väl fungerande biblioteksverksamhet och läs- främjande aktiviteter, stimulansbidrag till förlag och bokhandel skapar efterfrågan på litteratur. Statens insatser på området påverkar därför i hög grad också författarnas villkor. 6.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 1 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 2 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 204,1 201,5 209,7 227,4 234,9 239,5 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 2 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbunds för produktion av TV-program för döva (Dövas TV), som tidigare har ingått i verksamhetsområdet, ingår nu i verksamhetsområdet Film och medier. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Antalet ansökningar om utgivningsstöd har i princip varit oförändrat jämfört med år 1996. Däremot har efterfrågan på framför allt kredit- stöd till bokhandeln fortsatt att öka. Under året har 269 kommuner fått ta del av statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek. Efterfrågan på talböcker har tilltagit och talboks- utlåningen har ökat på folkbiblioteken. Försälj- ningen av lättlästa böcker har stadigt ökat sedan år 1995 och under år 1997 är det särskilt ung- domsskolan och bokhandeln som ökat sina inköp. Förändringar Verksamheten har varit föremål för ett omfat- tande utredningsarbete, vilket resulterat i refor- mer i enlighet med propositionen Litteraturen och läsandet (prop. 1997/98:86). Riksdagen beslutade i enlighet med propositionens förslag om utvidgade statliga insatser på området under våren 1998 (bet. 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240). Litteraturstödet har fördubblats under mandatperioden. Bidraget till regional bib- lioteksverksamhet i Kalmar, Gotlands och Skåne län ingår fr.o.m. den 1 juli 1998 i den samlade kulturpolitiska medelsram som försöksvis skall fördelas av de regionala självstyrelseorganen i dessa län (se anslag A4, avsnitt 4.6). Prioriteringar Insatser ökar för att främja en bred utgivning av kvalitetslitteratur och att göra den tillgänglig för alla. Ett särskilt stöd för distribution av kvali- tetslitteratur till folkbibliotek och bokhandel inrättas och ett stöd för läsfrämjande verksamhet för barn och unga permanentas. Bokhandels- stödet byggs ut och informationen och mark- nadsföringen när det gäller kulturtidskrifterna förbättras. Statens kulturråd får samtidigt ett utvidgat uppdrag att följa utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsmarknaden. Sär- skilda insatser görs för att stärka vården av svenska språket. 6.3 Resultatbedömning Utgångspunkten för regeringens politik på litte- raturområdet är att göra litteraturen tillgänglig för alla samt att främja mångfalden av och intres- set för kvalitetslitteraturen. Genom läsningen främjas bruket och utvecklingen av svenska språ- ket. Tillgången till språket handlar i grunden om yttrandefrihet och demokrati. De statliga insat- serna inriktas i huvudsak på bidragsgivning och på att producera anpassade medier för funk- tionshindrades behov. Tillståndet och utvecklingen inom området Utvecklingen på området har i huvudsak redo- visats i propositionen Litteraturen och läsandet (prop. 1997/98:86). I det följande ges en kom- pletterande redovisning på grundval av års- redovisningar som givits in för år 1997, Svenska språknämndens rapport med förslag till hand- lingsprogram för att främja svenska språket, Sta- tistiska Centralbyråns (SCB) preliminära sta- tistik för år 1997 och Svenska Förläggare- föreningens branschsstatstik för år 1997. För- läggareföreningens statistik är inte heltäckande eftersom den endast omfattar bokförlag som är medlemmar i Svenska Förläggareföreningen, men ger ändå en god bild av förhållandena på bokmarknaden. Nedläggningar av bokbussar och biblioteks- filialer har fortsatt under år 1997. Landets 288 kommuner har under år 1997 haft sammanlagt 1 115 filialer och 102 bokbussar i drift. Det är en minskning med ca 10 % jämfört med år 1996. SCB:s statistik visar vidare att utlåningen av böcker från kommunala folkbibliotek ökade från 70,4 miljoner lån år 1995 till 73,3 miljoner lån år 1996 men minskade år 1997 till 72,3 miljoner lån. Den negativa utvecklingen med minskade barn- bokslån har avstannat. Andelen utlåning av barn- böcker har varit i stort oförändrad jämfört med år 1996. Nyförvärven av böcker vid folkbibliote- ken har totalt sett sjunkit under 1990-talet, från 2,2 miljoner år 1990 till 1,9 miljoner år 1996. Mellan åren 1996 och 1997 har nyinköpen av böcker i stort varit oförändrade. Svenska Förläggareföreningens branschstati- stik för år 1997 visar att försäljningen till bok- handeln ökade något medan direktförsäljningen genom varuhus och bokklubbar minskade. Vi- dare att det skett en mindre ökning av försälj- ningen till biblioteken. De litteraturkategorier som sålde mer var skönlitteratur och i viss mån barnböcker, medan fackboksförsäljningen min- skade. Utgivningen av nya titlar och antalet volymer har minskat något jämfört med 1996. Förläggareföreningen anger vidare att det finns 200-250 professionella bokförlag med regelbun- den utgivning. Sju större koncernbildningar dominerar bokbranschen. Antalet ansökningar om utgivningsstöd har i princip varit oförändrat jämfört med år 1996. Enligt Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI) har drygt 90 % av landets befolkning en bokhandel inom kommunens gränser. Denna täckning har i stort sett varit oförändrad sedan 1992. Under 1997 har en viss minskning av bok- handelsbeståndet (den fullsorterade bokhandeln och servicebokhandeln) ägt rum. Dessa bok- handlarna var 295 till antalet vid årskiftet 1997/98. Det är en minskning med tio sedan föregående årsskifte. Förändringar i bokhandels- beståndet har dock inte inneburit att fler kom- muner blivit utan bokhandel. Utöver de nämnda bokhandlar finns ett stort antal, de flesta mindre, utan abonnemangsåtagande samt ett stort antal bokhandlar med ett specialiserat sortiment. Där- utöver finns Internetbokhandlarna m.fl. företag med försäljning på nätet. Försäljningen från Internetbokhandlar under år 1997 beräknas upp- gå till ca 1 % av den totala försäljningen av böcker. BFI:s redovisning visar på en fortsatt stagne- rad eller minskad försäljning totalt sett för den fullsorterade bokhandeln och servicebokhandeln. BFI anser att utvecklingen på bokmarknaden under den senaste tiden inger viss oro för framti- dens bokhandelsbestånd. Efterfrågan på framför allt det statliga kreditstödet till bokhandeln har under år 1997 fortsatt att öka kraftigt. Efterfrågan på talböcker har tilltagit under 1997 och talboksutlåningen har ökat på biblio- teken. Likaså har antalet punktskriftslåntagare och punktskriftskunder blivit flera. Talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) projekt med en ny digital talboksstandard fortsätter dels på TPB, dels inom ramen för ett internationellt konsor- tium (Digital Audio-based Information System, DAISY) där TPB innehar ordförandeposten. Bibliotekens egen produktion har minskat under år 1997 med hänsyn bl.a. till den förestående digitaliseringen. När det gäller lättlästa böcker (LL-böcker) kan noteras ett tilltagande intresse särskilt från bokhandeln. Den läsombudsverk- samhet som LL-stiftelsen medverkar till utveck- las i snabb takt. Stiftelsens utveckling mot ett resurs- och kompetenscentrum för lättläst litteratur och information fortsätter. De viktigaste statliga insatserna inom området Statens insatser på området består främst i olika bidrag till folkbiblioteken, utgivningsstöd till förlag, produktionsbidrag och utvecklingsbidrag till tidskrifter, bidrag till bokhandeln samt insat- ser för att göra litteraturen och tidskrifterna till- gängliga för funktionshindrade. Bidrag ges också till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämden för deras forskning och rådgivning i språkfrågor. Litteraturen och läsandet lyftes fram särskilt i regeringens proposition om kulturpolitik (prop. 1996/97:3). En bibliotekslag infördes den 1 janu- ari 1997 liksom ett nytt inköpsstöd för barn- och ungdomslitteratur till biblioteken. Under året av- sattes ett engångsbelopp för läsfrämjande verk- samhet för barn och unga. I propositionen Litte- raturen och läsandet (prop. 1997/98:86) har regeringen föreslagit ytterligare statliga insatser på litteraturområdet. En kartläggning över folkbibliotekens upp- sökande verksamhet och situationen för skolbib- lioteken har vidare påbörjats av Statens kulturråd. Genom statens försorg har kommunernas huvudbibliotek erbjudits en internetuppkoppling via det svenska universitetsdatanätet SUNET. Utvecklingen av Kungliga bibliotekets biblio- teksdatabassystem LIBRIS har fortsatt under året för att det skall kunna utgöra en informa- tionsresurs för hela det allmänna biblioteks- väsendet. Svenska språket Svenska språknämnden har på uppdrag av rege- ringen utarbetat ett handlingsprogram för att främja det svenska språket med mål för svensk språkvård samt förslag till framtida strategier och konkreta åtgärder för bevarandet av ett nationellt språk. En rapport överlämnades till regeringen i mars 1998. Nämnden konstaterar bl.a. att svenskan är ett väl etablerat och standardiserat språk, men att det håller på att ske förändringar. Den ökande internationaliseringen, EU-inträdet och den ökande användningen av elektronisk kommunikation påverkar det svenska språket. Svenskan förändras då texter översätts från främ- mande språk. Internationaliseringen hotar att slå ut sådana delar av språkstandarden som å, ä och ö. Den mest djupgående förändringen består dock i att engelska språket används på områden där svenska språket tidigare dominerade. Bruket av det engelska språket i näringsliv och skola har ökat. Informationstekniken har även inneburit att textframställningen ökar och att den sker snabbt utan särskild språklig granskning. Åtgärder för att stärka språket i utbildningar och i undervisningen samt att utveckla den svenska språkvården är centrala i Svenska språk- nämndens förslag till handlingsprogram. Nämn- den anser också att regleringar bör övervägas till skydd för svenska språket. Samhällsutvecklingen aktualiserar nya språk- vårdsinsatser samtidigt som behovet av språkvår- dens mer traditionella arbete ökar. Arbetet vid de statligt stödda språkvårdande institutionerna bör, enligt nämndens förslag, förstärkas genom tydlig ansvarsfördelning och genom utökade resurser. Regeringskansliets språkvård bör också få en starkare och mer central ställning. Det gäller framför allt Regeringskansliets interna språkvård, den mera utåtriktade myndighetsspråkvården och EU-språkvården. Sverige bör också inom EU-arbetet arbeta för att EU-texterna görs mer lättillgängliga och vidta åtgärder för att stödja de svenska översättarna m.m. Svenska språknämndens förslag till handlings- program omfattar alltså ett stort antal åtgärder på kort och lång sikt inom områden som ungdoms- skolan, högre utbildning och forskning, politik och administration, medier, arbets- och närings- liv, dataprogram/kommunikation och EU. Utredningen om svenskan i EU har under hösten 1998 överlämnat sitt betänkande Svenskan i EU (SOU 1998:114) till regeringen. Utredningen föreslår en rad åtgärder för att höja kvaliteten såväl på de svenska översättningarna som på de originaltexter som produceras inom EU:s institutioner. Utredningen föreslår t.ex. att en central samordningsfunktion inrättas i Rege- ringskansliet för detta arbete och att regeringen avtalar med Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) om en systematisk insamling och genomgång av termsamlingar av betydelse för EU-arbetet. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Sverige deltar också i en arbetsgrupp inom EU som har till uppgift att föreslå riktlinjer för att höja den språkliga och redaktionella kvaliteten på gemenskapslagstiftningen. Det kan också näm- nas att Justitiedepartementet redan förstärkt den interna språkvården med en tjänst fr.o.m. den 1 september 1998. Effekter av de statliga insatserna Bokutgivningen i Sverige ligger på en hög nivå internationellt sett. Med tanke på det begränsade svenska språkområdet finns det en betydande bredd och mångfald i utbudet. Några mycket stora förlag dominerar utgivningen, men små och medelstora förlag står för en betydande del av kvalitetsutgivningen. Det är regeringens bedömning att utgivningsstödet bidrar till att en bredd i utgivningen kan upprätthållas. Möjlig- heten till ekonomiskt stöd gör att förlagen vågar ge ut kulturellt värdefull litteratur även om den inte kan förväntas bli kommersiellt framgångsrik. Ett väl spritt bokhandelsbestånd är nödvändigt för att allmänheten skall kunna upptäcka litteraturen och få tillgång till ett brett utbud av litteratur. Statens insatser har bidragit till en positiv utveckling av bokhandeln. Stödet till bokhandeln har haft stor betydelse för enskilda bokhandlars utvecklingsmöjligheter, bidragit till nyetableringar och medfört att bokhandeln kan hålla ett brett sortiment och ge förbättrad kundservice. En god låneservice kan tack vare länsbiblio- teken, lånecentralerna och depåbiblioteket ges till allmänheten vid landets lokala bibliotek. De statliga bidragen har också inneburit en viss utvecklingsverksamhet som annars inte skulle ha kommit till stånd. Funktionshindrade personers tillgång till medier kan förbättras tack vare stat- ligt stöd. Bibliotekslagen Bibliotekslagen (1996:1596, omtryck 1998:1249) trädde i kraft den 1 januari 1997. Lagen inrym- mer hela det offentliga biblioteksväsendet. Med detta avses bibliotek som i huvudsak finansieras med offentliga medel via stat, landsting och kommun. Vid riksdagsbehandlingen av regering- ens förslag till bibliotekslag ansåg kulturutskottet att en viss översyn av lagen borde göras dels med anledning av att de privata högskolorna inte omfattas av lagen, dels med anledning av en motion med förslag om att det i lagen bör finnas en bestämmelse om att kommuner och landsting bör upprätta planer för sin biblioteksverksamhet (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Regeringen vill med anledning av kulturut- skottets tillkännagivanden framföra följande. Chalmers tekniska högskola AB i Göteborg, Stiftelsen Högskolan i Jönköping och Handels- högskolan i Stockholm ingår i fjärrlånesystemet och har samma skyldigheter som statliga hög- skolebibliotek. Detta regleras i särskild ordning genom de avtal som ingåtts mellan staten och de privata högskolorna. Biblioteken vid dessa hög- skolor sköter således högskolornas vetenskapliga informationsförsörjning och tillhandahåller tjän- ster åt det omgivande samhället lokalt, regionalt och nationellt. Mot bakgrund av det nämnda bedömer regeringen att det inte finns skäl att ändra bibliotekslagen i denna del. Frågan om en eventuell ny bestämmelse i lagen som anger huvudmännens ansvar för att upprätta planer för sin biblioteksverksamhet övervägs för närvarande i Regeringskansliet. Regeringens slutsatser Regeringen bedömer att statens nuvarande insat- ser på området är av stor betydelse för att upp- rätthålla bredd och kvalitet i litteraturutgiv- ningen, öka tillgängligheten och främja läs- ningen. Det är ännu för tidigt att bedöma effekterna i statistiskt material av statens utökade satsningar under år 1997. Statens kulturråds utvärdering av de utökade insatserna beräknas vara klar under senare delen av år 1998 eller bör- jan av år 1999. Utvecklingen på området visar dock att de statliga insatserna inte är tillräckliga. Som redovi- sades i propositionen Litteraturen och läsandet (prop. 1997/98:86) har läsandet bland barn och unga minskat och endast en relativt liten del av den utgivningsstödda litteraturen når ut till all- mänheten. Många kulturtidskrifter har under senare år vidkänts ett stort prenumerationsbort- fall. Dessutom är utvecklingen för en rad bok- handlar oroande. Framför allt servicebokhandlar med låg omsättning har en skör ekonomisk ställning. Bokhandeln är utsatt för hård kon- kurrens och ökade krav ställs på teknisk utrustning som vissa bokhandlar i dag inte har möjlighet att investera i. Kunskapen om bok- och tidskriftsmarknaden måste förbättras och fördjupas så att effekterna av statens insatser kan följas upp. Svenska språknämndens rapport visar på en oroande tendens som skulle kunna leda till att svenska språkets ställning på sikt försvagas. Det finns därför anledning att med utgångspunkt från nämndens förslag till handlingsprogram gå vidare i arbetet med att främja svenska språket. Regeringen vill för riksdagens information redovisa följande rörande arbetet med att främja svenska språket. En första åtgärd är att etablera språkfrågorna som ett prioriterat område. Ut- gångspunkten bör vara att svenska språket bevaras som ett samhällsbärande och komplett språk i Sverige och att det förblir ett officiellt språk i EU. Som målsättning bör gälla att alla samhällsmedborgare får tillgång till god under- visning i svenska, att undervisning som grund- princip sker på svenska, att det finns ett varierat och rikligt utbud av kultur på svenska, att forsk- ning och vård av svenska språket håller hög kva- litet, liksom att språkvårdare, tolkar och över- sättare finns att tillgå. Radio och TV har en särskilt viktig roll i sammanhanget. För att svenska språket skall fungera som en brygga mellan människor är det samtidigt nödvändigt att öka toleransen för den svenska som inte talas helt perfekt eller talas med utländsk brytning. Regeringen anser att särskilda insatser bör genomföras redan från år 1999 för att stärka den svenska språkvården. Som redovisades i vårpropositionen (prop. 1997/98:150) avser regeringen att genomföra ett tiopunktsprogram för kvalitet och likvärdighet i skolan. Regeringen föreslår under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning att 110 miljoner kronor avsätts årligen under perioden 1999–2000 för ändamålet. En av punkterna i pro- grammet innebär att de nationella målen skall nås i alla skolor. Därför måste arbetet intensifieras med att förbättra och säkra utbildningens kvali- tet i alla skolformer. Särskilda insatser skall göras för att ge goda kunskaper i det svenska språket från tidig ålder. Även medel till insatser för att främja kulturen i skolan under de kommande tre åren skall avsättas inom ramen för de 110 miljo- ner kronorna. Dessutom föreslår regeringen under utgiftsområde 16 Utbildning och univer- sitetsforskning att medel fördelas för särskilda utbildningsinsatser i storstadsregioner med stor andel invånare med invandrarbakgrund. Medlen skall bl.a. användas för språkutveckling i skolan. Flera av de frågor som behandlas i nämndens förslag till handlingsprogram måste analyseras och beredas ytterligare. Ett sådant arbete kom- mer att påbörjas under hösten 1998. 6.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket eller andra revisorer har inte lämnat några invändningar. 6.5 Anslag C1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet Tabell 6.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 37 482 1998 Anslag 36 872 Utgifts- prognos 36 872 1999 Förslag 35 740 2000 Beräknat 36 872 2001 Beräknat 37 853 Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek och förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Från anslaget utgår dessutom statsbidrag till tre allmänna lånecentraler, en invandrarlånecentral samt ett depåbibliotek. Medel under detta anslag fördelas av Statens kulturråd. Syftet med bidraget är i första hand att bibe- hålla fjärrlånefunktionen och att stödja utveck- lingsverksamhet. Bibliotekslagen (1996:1596) innehåller be- stämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Regeringens överväganden Resultatinformation Tabell 6.2 Anslagets fördelning 1995/96 12 mån 1997 Verksamhetsbidrag 22 820 420 23 800 000 Utvecklingsbidrag 2 633 127 2 600 000 Lånecentraler och depåbibliotek 10 649 250 11 082 000 Totalt 36 102 797 37 482 000 Större delen av verksamhetsbidragen gick till de 24 länsbiblioteken som har ett ansvar för att bistå folkbiblioteken i respektive län med komplette- rande medieförsörjning och andra regionala bib- lioteksuppgifter. De tre statliga lånecentralerna, Invandrarlånecentralen och Depåbiblioteket har nyckelroller när det gäller den kompletterande medieförsörjningen i landet. Med det statliga bidragets hjälp har det byggts upp samlingar, kompetens och transportlösningar i län eller regioner. Statens kulturråds och Kungliga bib- liotekets kartläggning av fjärrlåneförmedlingen vid folk- och forskningsbiblioteken visar att folkbiblioteken förmedlade under år 1996 ca 366 500 fjärrlånade böcker och kopior till sina låntagare. Länsbiblioteken är den första länken i fjärrlånekedjan och levererar närmare tre fjärde- delar av fjärrutlånen till folkbiblioteken. Läns- bibliotek, lånecentraler och depåbibliotek svarar gemensamt för 88 % av folkbibliotekens fjärrlån. Resterande 12 % lånas ut av forskningsbiblio- teken. Mellan åren 1993 och 1996 ökade fjärr- lånen totalt med 19 %. Ökningen av fjärrlån går förhållandevis parallellt med utlåningsökningen totalt. Kartläggningen visar att huvuddelen av fjärrlånen, teknikutvecklingen till trots, fort- farande gäller böcker. Under år 1997 användes 46 % av utvecklings- bidragen för någon form av verksamhet med informationsteknik inom folkbibliotek. Ett antal länsbibliotek har t.ex. erhållit medel för utbild- ning av sin bibliotekspersonal. Kompetens- höjningen har haft till effekt att folkbiblioteken intensifierat sina satsningar att ge allmänheten tillgång till informationstekniken. Vidare har ett länsövergripande projekt med LL-verksamhet i Jönköpings och Skaraborgs län fått fortsatt bidrag, liksom försök med finskspråkig litteratur resp. samiskt mobilbibliotek. Drygt 13 % av utvecklingsbidragen gick till projekt för barn och ungdomar. Bidrag till folkbibliotekens verksamhetsut- veckling har även utgått från anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (se avsnitt 4.6). Under år 1997 fördelade Statens kulturråd sammanlagt 4,3 miljoner kronor till olika ändamål såsom kunskapsspridning genom ny informationsteknik, lokalupprustning, sam- verkan och marknadsföring i syfte att nå nya grupper av biblioteksbesökare, årliga bidrag till Tornedalens bibliotek, Kiruna kommuns bok- buss i norra gränsområdet och biblioteksverk- samheten bland svenskar i utlandet m.m. Genom Kulturrådets utvecklingsbidrag har länsbiblioteken möjlighet att utveckla nya idéer och metoder, som annars inte skulle ha kommit till stånd. Utvecklingsprojekten väcker i regel stort nationellt intresse, och får därigenom en spridningseffekt även i andra delar av landet. Slutsatser Regeringen bedömer att det statliga stödet används på ett effektivt sätt och ger tillfredsstäl- lande resultat. Statens insatser bidrar till en väl fungerande biblioteksverksamhet och är betydel- sefulla för folkbibliotekens utveckling. Inrikt- ningen på statens bidrag till folkbibliotek bör därför i stort vara oförändrad år 1999. Regeringen föreslår i denna proposition att statliga bidrag till Kurdiska biblioteket i Stock- holm bör anslås fr.o.m. år 1999. (Se anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, avsnitt 4.6) Tabell 6.3 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 36 872 Pris- och löneomräkning + 749 Överföring till anslaget A4 - 1 881 Förslag 1999 35 740 C2 Litteraturstöd Tabell 6 4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 68 077 Anslags- sparande 3 176 1998 Anslag 64 567 Utgifts- prognos 64 243 1999 Förslag 89 167 2000 Beräknat 90 743 2001 Beräknat 92 435 Under anslaget anvisas medel för stöd till utgiv- ning av litteratur enligt förordningen (1993:449) om statligt litteraturstöd. Frågor om utgivnings- stöd prövas av Statens kulturråd. Inom ramen för utgivningsstödet utgår även medel för utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, utgivning av August Strindbergs samlade verk, till Svenska Vitterhetssamfundet, Samfundet De Nio och till stöd för författarverkstäder. Vidare utgår från anslaget stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek, stöd till En bok för alla AB för utgivning och spridning av kvali- tetslitteratur till lågpris enligt avtal mellan staten och bolaget, samt stöd till Expertkommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska. Under år 1997 anvisades även 5 miljoner kronor engångsvis för läsfrämjande verksamhet under anslaget. Anslagssparandet på 3 176 000 kronor hänför sig till att det för vissa stödordningar inom utgivningsstödet lämnas förhandsbesked om stöd men att utbetalning av bidrag sker först efter utgivning. Förlagen har mellan ett och två år på sig att fullfölja utgivningen. Bestämmel- serna för anslaget medför således att ett visst anslagssparande uppkommer varje år. Utgifts- prognosen för år 1998 visar på ett anslags- sparande på 3 500 000 kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation Under budgetåret 1997 utgick utgivningsstöd med sammanlagt 26 099 950 kronor till 749 titlar. Dessa fördelades på 183 förlag, varav 6 förlag erhöll stöd med mer än 1 miljon kronor, 43 för- lag fick mer än 100 000 kronor och övriga 134 förlag fick mindre belopp. Antalet ansökningar om utgivningsstöd har under 1990-talet ökat fram till år 1997, då denna trend bröts. I jämfö- relse med budgetåret 1995/96 (12 mån.) minskade antalet ansökningar år 1997 med 98 st. Cirka 67 % av beviljade medel går till litteratur- kategorierna svensk skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur och facklitteratur för vuxna. Dessa står också för det största antalet ansök- ningar. Under år 1997 var det 269 kommuner som uppfyllde villkoren för det nya statsbidraget för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek. Dessa fick bidrag med mellan 50 000 och 1,2 miljoner kronor. Statsbidrag utgick i förhållande till kommunernas befolkningsstorlek. En första utvärdering av det nya stödet kommer att påbörjas av Statens kulturråd under hösten 1998. Den bedömning som nu kan göras är att stödet varit framgångsrikt. Trots krav på kommunerna, som följer av stödet, är efterfrågan stor. Det engångsvisa anslaget på 5 miljoner kronor till läsfrämjande verksamhet har fördelats till 98 projekt. I de flesta av projekten är föreningslivet involverat. Studieförbunden står bakom en dryg tredjedel av de ansökningar som fått bifall. I andra ingår de i samarbete med bibliotek, skola och barnomsorg. Föräldraföreningar, bokhand- lar, kulturföreningar, folkhögskolor, pensio- närsföreningar, invandrarföreningar och Före- ningen mot läs- och skrivsvårigheter är andra samarbetspartner. Medlen har i huvudsak förde- lats till lokala projekt runt om i landet. En bok för alla AB:s centralombud var vid årets slut 83 personer, vilket är en ökning med fem ombud från 1996. Centralombuden, som svarar för bokförsörjningen inom sina regioner och rekryterar bokombud på arbetsplatser och i föreningslivet, hade ca 2 000 egna bokombud. En bok för alla AB har under år 1997 fortsatt ett på- börjat arbete med att bygga upp ett Barnens första bibliotek. Ett stort antal förskolor och dagis införskaffade hela biblioteket. En bok för alla medverkade också till att 16 nya arbetsplats- bibliotek byggdes upp under år 1997. Allt fler kommunala bibliotek har dessutom engagerat sig som återförsäljare av En bok för alla och vid utgången av år 1997 var antalet återförsäljande bibliotek 75. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragsgivningen under anslaget skett i enlighet med fastställd inriktning och fått avsedda effekter. Ytterligare förstärk- ningar på området behöver dock göras i enlighet med propositionen Litteraturen och läsandet (prop. 1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240). Nuvarande litteraturstöd är fram- för allt inriktat på utgivningsstöd till förlag. Undersökningar har visat att endast en relativt liten del av den utgivningsstödda litteraturen når ut till allmänheten. Det nuvarande utgivnings- stödet bör därför utvidgas med 17 800 000 kro- nor för att även omfatta distribution till folkbib- liotek och bokhandel. Samtidigt skall informa- tionen om kvalitetslitteraturen förbättras. Sär- skilda marknadsföringsinsatser blir ett viktigt komplement till det nya distributionssystemet. Vidare kommer ett nytt stöd för läsfrämjande verksamhet, liknande det från år 1997, att införas för att motverka den utvecklingstendens som visar att barn och unga läser allt mindre. Anslaget bör för läsfrämjande insatser och marknadsföring av kvalitetslitteratur tillföras 6 800 000 kronor. Förslagen finansieras inom den ram som tidigare avsatts för nämnda propo- sition. Tabell 6.5 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 64 567 Reform, distributionsstöd +17 800 Reform, läsfrämjande + 6 800 Förslag 1999 89 167 C3 Stöd till kulturtidskrifter Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 18 604 Anslags- sparande 896 1998 Anslag 19 500 Utgifts- prognos 19 897 1999 Förslag 20 400 2000 Beräknat 20 750 2001 Beräknat 21 155 Anslaget disponeras för produktionsstöd och utvecklingsstöd enligt förordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter. Frågor om stöd prövas av Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och förordning (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd. Syftet med statens stöd till kulturtidskrifter är att garantera en kulturellt värdefull mångfald i tid- skriftsutbudet. Samtidigt skall Statens kulturråd genom utvecklingsinsatser minska enskilda tid- skrifters behov av produktionsstöd. Regeringens överväganden Resultatinformation Antalet tidskrifter som ansöker om bidrag är i det närmaste konstant över åren. År 1997 ansökte 244 tidskrifter om stöd. Av dessa bevil- jades 135 tidskrifter bidrag med belopp på mellan 5 000 och 817 200 kronor. Enligt Statens kultur- råds redovisning sker en försiktig nedtrappning av antalet stödmottagare samtidigt som utveck- lingsbidrag utgår. Bidrag till tidskrifter för inläs- ning på kassett har under året utgått till 26 tid- skrifter. Verksamhetsbidrag har vidare utgått till tidskriftsverkstäder i Luleå, Norrtälje, Göteborg, Malmö och Stockholm med 2,2 miljoner kronor. Informationsverksamheten om kulturtidskrif- terna har fortsatt under året genom bl.a. en tidskriftskatalog och riktad information till biblioteken om kulturtidskrifternas verksamhet. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragen har använts i enlighet med de riktlinjer som angivits och att det statliga stödet till kulturtidskrifter har gett önskvärda effekter. Insatserna är dock inte till- räckliga. Många kulturtidskrifter har under senare år vidkänts ett stort prenumerationsbort- fall. Bibliotekens prenumerationer är för många tidskrifter avgörande för deras fortsatta utgiv- ning och indirekt främjar biblioteken även kul- turtidskrifternas möjlighet till marknadsföring. I enlighet med propositionen Litteraturen och läsandet (prop. 1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240) inrättas ett nytt statligt pre- numerationsstöd som innebär att kommunala bibliotek årligen erbjuds att gratis prenumerera på fem av de kulturtidskrifter som erhållit statligt tidskriftsstöd. Statens kulturråd skall dessutom få ett utvidgat uppdrag att producera en kultur- tidskriftskatalog på Internet med ansvar för utveckling liksom marknadsföring och informa- tion. För dessa insatser föreslår regeringen en ökning av anslaget med 900 000 kronor. De kulturtidskrifter som har kommit i fråga för kassettproduktionsbidrag är de som erhållit kulturtidskriftsstöd (förlusttäckningsbidrag) till sin tryckta utgåva och som kunnat uppvisa minst fem kassettprenumeranter. I enlighet med riks- dagsbeslut i samband med propositionen om litteraturen och läsandet skall bidraget till kas- settversionen, mot bakgrund av de läshandi- kappades behov, i fortsättningen även utgå till kulturtidskrifter som går med vinst, men som i övrigt uppfyller kraven på kulturtidskriftsstöd. Regeringen föreslår att anslaget för år 1999 ökar med 900 000 kronor. Förslaget finansieras inom den ram som tidigare avsatts för nämnda proposition. C4 Stöd till bokhandeln Tabell 6.7 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 6 646 Anslags- sparande 655 1998 Anslag 7 301 Utgifts- prognos 7 956 1999 Förslag 9 801 2000 Beräknat 9 974 2001 Beräknat 10 160 Under anslaget anvisas medel för kreditstöd, sortimentsstöd, stöd till rådgivning samt kata- logdatorstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandeln. Syftet med statens stöd till bokhandeln är att behålla och om möj- ligt förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät och öka tillgängligheten av kvalitetslitteratur i bok- handeln. Bidraget fördelas av Bokbranschens Finansie- ringsinstitut AB (BFI). Från bidraget utgår även 700 000 kronor till BFI för dess kostnader för administration av den statliga stödverksamheten. Anslagssparandet uppgår till 655 000 kronor och har sin grund i beviljade men ännu ej utbe- talade lån. Därutöver finns 5 895 000 kronor i ingående reservation på anslaget C19 Stöd till bokhandeln som senast var uppförd på statsbud- geten budgetåret 1995/96. Stöd till investeringar i katalogdator utbetalas i takt med bokhandelns investeringar. Den kvarvarande reservationen hänför sig framför allt till fördröjda investe- ringar. Utgiftsprognosen för reservationen år 1998 beräknas till ca 3 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation Enligt BFI:s redovisning har efterfrågan på det statliga kreditstödet fortsatt att öka. Under år 1997 har 13 kreditstöd beviljats, varav fyra i sam- band med överlåtelse, tre i samband med byte av affärslokal, fyra till renovering av eller ny inred- ning i samband med utvidgning av befintlig butikslokal och två till nyetablering. Beviljade krediter uppgår totalt till 3 203 000 kronor. Under år 1997 beviljades 98 bokhandlar sorti- mentsstöd med mellan 21 000 och 52 500 kronor till en sammanlagd kostnad på 3 643 500 kronor. Från katalogdatorstödet beviljades 52 bokhandlar driftsstöd och sex av dessa både driftstöd och investeringsstöd med sammanlagt 741 150 kronor. Den geografiska spridningen av stöden är stor. Från BFI:s egen utlåningsverk- samhet har inga nya krediter beviljats under 1997. BFI uppger att orsaken till detta är bristen på nyetableringar. Slutsatser Regeringen bedömer att bidragsgivningen under anslaget skett i enlighet med fastställd inriktning och att bidragen medfört en positiv utveckling av bokhandelsbeståndet. Det statliga stödet innebär att många enskilda bokhandlar kan hålla ett bre- dare sortiment än vad som annars vore möjligt. En viss förstärkning av statens insatser bör dock göras i enlighet med vad som beslutats av riksda- gen med anledning av propositionen Litteraturen och läsandet (1996/97:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240). Regeringen föreslår att anslaget för år 1999 ökar med 2,5 miljoner kronor för att rymma ett förbättrat kredit- och sortimentsstöd, ett nytt IT-stöd till bokhandlar samt förstärkning av administrationsbidraget till BFI. C5 Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket Tabell 6.8 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 52 344 Anslags- sparande 14 766 1998 Anslag 56 704 Utgifts- prognos 59 608 1999 Förslag 54 873 2000 Beräknat 58 888 1 2001 Beräknat 59 920 2 1 Motsvarar 57 873 i 1999 års prisnivå. 2 Motsvarar 57 873 i 1999 års prisnivå. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek skall förse synskadade och personer med andra läs- och skrivsvårigheter med littera- tur. Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punkt- skriftsböcker samt ge upplysningar och råd inom sitt verksamhetsområde till främst kommunbib- liotek. Biblioteket har vidare en central utskriv- ningstjänst för dövblinda och synskadade punkt- skriftsläsare samt svarar för framställning av studielitteratur för högskolestuderande med syn- skador eller andra läs- och skrivsvårigheter (Medlen anvisas under utgiftsområde 15 anslaget A5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål). Till biblioteket är knuten en punktskriftsnämnd som skall främja och utveckla punktskriften för syn- skadade. För Talboks- och punktskriftsbiblioteket gäl- ler förordningen (1988:341) med instruktion för Talboks- och punktskriftsbiblioteket samt för- ordningen (1985:391) om Talboks- och punkt- skriftsbibliotekets punktskriftsnämnd. Myndighetens intäkter uppgick under år 1997 till sammanlagt 71 627 000 kronor, varav 70 803 000 kronor utgörs av anslag under utgiftsområdena 15 och 17 och 824 000 kronor utgörs av avgifter, andra ersättningar och bidrag. Anslagssparandet på 14 766 000 kronor härrör sig från tidigare budgetår då TPB rationaliserade sin verksamhet. Utgiftsprognosen för år 1998 visar att utgående anslagssparande kommer att uppgå till 11 862 000 kronor. Anslagssparandet skall användas till delfinansiering av övergången till ett nytt digitalt talboksmedium. Regeringens överväganden Resultatinformation TPB har initierat och deltagit i nya utvecklings- projekt under år 1997. Antalet registrerade bibli- otek/låntagare av talböcker har ökat med 20 % mellan åren 1996 och 1997. Talboksutlåningen i landet har mellan åren 1996 och 1997 ökat med 4 % och sedan budgetåret 1994/95 med 21 %. Kostnaderna per talbokslån har minskat med 15 % under år 1997. En kvalitetshöjning av informationsarbetet har samtidigt uppnåtts. När det gäller produktion av talböcker har motsvarande 24 % av svartskriftsproduktionen (beräkningsunderlag: 13 656 böcker, broschyrer och årsböcker, enligt Svensk Bokförteckning 1996) gjorts tillgänglig på kassett under år 1997. Av förvärvade talböcker lånas 98,5 % av titlarna ut under ett år och 94 % av facklitteraturen. Fortfarande är utnyttjandet av facklitteratur för barn lågt. Antalet punktskriftslåntagare har ökat med 13 % under året och antalet punktskriftskunder har ökat med 24 %. Under 1997 öppnade TPB en särskild punktskriftsservice till synskadade puntkskriftsläsare. Verksamheten samordnas med utskrivningstjänsten för dövblinda och mycket av materialet, främst tidskrifterna, kan nu utnyttjas av flera. Av punktskriftsproduktionen grundar sig 41 % på låntagarförslag. Alla som önskar får individuell vägledning i utökad telefonservice. Efterfrågan på taktila bilderböcker ökar. Under år 1997 producerades tre nya taktila bilderböcker för barn. Flera av TPB:s utvecklingsprojekt har lett till internationell uppmärksamhet såsom den digitala talboken och forskningen kring bilder för syn- skadade. Den standardisering av utformningen av punktskrift, talböcker och e-textböcker, bilder och symboler som sker i TPB:s regi, innebär ökad tillgänglighet för den funktionshindrade läsaren men också att resurser på sikt kan utnyttjas bättre. Beställningsbemyndigande Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att göra beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som medför utgifter på högst 3 miljoner kronor under år 2000. Tabell 6.9 Bemyndiganden Tusental kronor 1997 utfall 1998 prognos 1999 beräknat 2000 beräknat 2001 – beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 2 731 3 000 Nya förpliktelser 24 000 27 000 Infriade förpliktelser* - 23 731 - 27 000 - 3 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 2 731 3 000 3 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 11 000 11 000 3 000 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. Slutsatser Regeringen bedömer att Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket uppfyller uppställda mål och svarar för en effektiv användning av insatta resur- ser. Uppdraget för myndigheten bör därför ligga fast. Anslaget har minskat med 3 miljoner kronor under år 1999 med anledning av att anslaget har anpassats till tilldelade medel och beräknade utgifter för 1999. Finansieringen av avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades fr.o.m. år 1998 (se volym 1, avsnitt 6.1). Med anledning av detta gjordes en preliminär beräkning av försäkrings- premien. En justering av beräkningen har gjorts för år 1999. Tabell 6.10 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 56 704 Pris- och löneomräkning + 1 062 Justering av premier + 107 Minskning av anslag - 3 000 Förslag 1999 54 873 C6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Tabell 6.11 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 12 970 1998 Anslag 13 056 Utgifts- prognos 13 056 1999 Förslag 13 305 2000 Beräknat 13 531 1 2001 Beräknat 13 801 2 2Motsvarar 13 305 tkr i 1999 års prisnivå. 3 Motsvarar 13 305 tkr i 1999 års prisnivå. Enligt stadgarna för Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst – LL-stiftelsen) som fastställdes av rege- ringen den 22 maj 1988, har stiftelsen till ända- mål att äga och ge ut en nyhetstidning för utvecklingsstörda samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten skall drivas utan vinstsyfte och inom ramen för avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Det gällandet avtalet avser perioden den 1 januari 1997 t.o.m. den 31 december 1999. Verksamheten är inriktad på utgivning av nyhetstidningen 8 SIDOR och lättlästa böcker. Verksamheten sprids i hög utsträckning genom läsombud som ingår i marknadsfunktionen och som stiftelsen håller samman med en central resurs. Regeringens överväganden Resultatinformation Nyhetstidningen 8 SIDOR utkom med 51 nummer under år 1997. Det är en utgivning i enlighet med planerna och på samma nivå som tidigare år. Några temanummer gavs även ut under året. Under året etablerades också 8 SIDOR:s nyhetstidning på Internet. Bilagan Flera Sidor, som vänder sig direkt till utvecklingsstörda personer, har utvecklats vidare och gavs ut med tio nummer. 8 SIDOR har läsare inom flera grupper. Fördelning mellan olika prenumerantgrupper visar att ung- domsskolan svarar för den största andelen, ca 33 %. Gruppboende och dagcenter för utvecklingsstörda personer utgör 20 % och gruppen privatpersoner, där naturligtvis utvecklingsstörda personer också kan ingå, svarar för nästan 20 %. Inga större förändringar mellan prenumerantgrupperna har skett under de senaste åren. Upplagan har ökat från 9 300 år 1996 till 10 000 år 1997. LL-stiftelsen bedömer att 8 SIDOR:s läsekrets totalt är 40 – 50 000 personer. Under år 1997 gav stiftelsen ut 30 LL-böcker, varav 18 var skönlitteratur och 12 facklitteratur. Av de 30 var fyra omtryckningar av slutsålda utgåvor. Under åren 1995 och 1996 gavs 25 resp. 26 titlar ut. Genomsnittspriset för en LL-bok var under år 1997 ca 145 kronor inkl. moms. LL-förlaget har under året också arbetet med två cd-rom- produktioner som kommer att ges ut under 1998. Försäljningen av LL-böcker har stadigt ökat sedan år 1995. Under 1997 är det särskilt ungdomsskolan och bokhandeln som ökat sina inköp av LL- böcker. Marknadsföringen och verksamheten med läs- ombud har utvecklats vidare under 1997. LL- produkterna förutsätter en aktiv marknadsföring där tyngdpunkten ligger på informativa insatser med syftet att påverka attityder och väcka ett läsintresse bland ovana läsare. De läsbefrämjande åtgärderna sker framför allt inom läsombuds- verksamheten. Antalet läsombud i landet ökade från 890 år 1996 till 1 275 år 1997. Därutöver fanns under år 1997 ca 600 engagerade personer i regio- nala och lokala arbetsgrupper. Etablerad verksam- het finns nu i åtta län och under året har regional utbyggnad pågått i fyra län och en storstadsregion. LL-stiftelsen startade kurser i och om lättläst litteratur under våren 1997. Slutsatser Regeringen bedömer att bidraget till LL-stiftelsen har använts i enlighet med de mål som angivits för verksamheten. Tillgången på lättläst litteratur och information har förbättrats och nya läsare nås. Beräkningen av anslaget utgår från att verksam- heten skall vara oförändrad. I beräkningen av anslaget för år 1999 ingår pris- och löneomräkning med 249 000 kronor. C7 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden Tabell 6.12 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 3 409 1998 Anslag 3 501 Utgifts- prognos 3 501 1999 Förslag 4 070 2000 Beräknat 4 136 1 2001 Beräknat 4 205 2 1 Motsvarar 4 070 tkr i 1999 års prisnivå 2.Motsvarar 4 070 tkr i 1999 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för bidrag till Svenska språknämndens och Sverigefinska språk- nämndens verksamheter. Ca 40 % av Svenska språknämndens verksamhet bekostas av anslag från olika fonder m.m. Sverigefinska språknämnden har även bidrag från finska staten. Syftet med statens bidrag till Svenska språk- nämnden är att nämnden skall följa utvecklingen av det svenska språket i tal och skrift och med denna kunskap som utgångspunkt ge råd till språk- användarna i syfte att främja gott språkbruk. Det är också angeläget att den nordiska språkgemen- skapen stärks. Sverigefinska språknämden skall vårda och utveckla finska språket i Sverige. Regeringens överväganden Resultatinformation Svenska språknämnden har under år 1997 besvarat ca 12 750 språkfrågor från statliga myndigheter och verk, kommuner, från andra institutioner, från privata företag och från enskilda personer. Många av dessa frågor har föranlett längre utredningar. Under året har arbetet med boken över konstruk- tioner och fraser i svenska språket fortsatt enligt planerna. Ett förberedande arbetet med en kommande ordbok över nya ord i språket har kommit i gång. Samtidigt har ett redaktionellt arbete med den svenska uttalsboken fortsatt. Den datatermgrupp som bildades år 1966 på initiativ av Svenska språknämnden och Tekniska nomenklaturcentralen har fått god genomslags- kraft. Rekommendationer uppdateras fortlöpande och presenteras på Internet. Svenska språk- nämnden har även under året fått en egen webb- plats vilken bl.a. innehåller en fråge- och svars- avdelning. Svenska språknämnden har ett nära samarbete och informationsutbyte med övriga språknämnder i Norden. Efter nedläggningen av samarbets- organisationen Nordiska språksekretariatet 1996 skall de skandinaviska språknämnderna i tur och ordning ta ansvaret för det nordiska språksamar- betet. För den första perioden 1997–1999 kommer Svenska språknämnden att bli värdorganisation. Sekretariatet har under år 1997 hållit föredrag och kurser, medverkat vid konferenser och gjort insatser för språkvården i radio- och TV-program. Svenska språknämnden har under år 1997 haft regeringens uppdrag att utarbeta förslag till handlingsprogram för att främja svenska språket (se avsnitt 6.3 s. 64). Sverigefinska språknämnden har under året rat drygt 2 000 språkfrågor, huvudsakligen av termi- nologisk art. Språknämndens tidskrift Kieliviesti har som tidigare utkommit med 4 nummer under året. Tidskriften har 800 prenumeranter, varav ca 15 % är bosatta i Finland. Tidskriften innehåller språknämndens termrekommendationer, artiklar och recensioner. Den tar upp centrala språk- problem och informerar om aktuell litteratur. Nämnden har slutfört tre stora terminologiska projekt såsom Svensk-finsk skolordlista, Svensk- finsk arbetsmarknadsordlista och Svensk-finsk socialordlista. Under år 1997 slutfördes även revideringen av ordbasen till tolkordlistan, ett samarbetsprojekt med Tolk- och översättarinsti- tutet vid Stockholms universitet. Slutsatser Regeringen bedömer att nämndernas språk- forskning och rådgivning är av största vikt. Det statliga stödet möjliggör en aktiv språkvård. Mot bakgrund av Svenska språknämndens för- slag till handlingsprogram, som i det tidigare redovisats, föreslår regeringen att det statliga stödet till Svenska språknämden förstärks med 500 000 kronor. Förslaget finansieras genom ompriori- teringar inom kulturområdet. Flera av de frågor som behandlas i nämndens förslag kommer att beredas ytterligare under hösten 1998. Tabell 6.13 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 3 501 Pris- och löneomräkning + 69 Reform + 500 Förslag 1999 4 070 7 Bild och form samt konsthantver 7.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar myndigheten Statens konstråd och insatser för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Vidare ingår statens stöd till konstbildningsrörelsen och annan konstfrämjande verksamhet, Akademien för de fria konsterna samt Nämnden för hem- slöjdsfrågor och främjande av hemslöjden. Även inom andra verksamhetsområden läm- nar staten stöd till bild, form och konsthantverk. Under verksamhetsområdet Allmän kulturverk- samhet redovisas vissa statliga bidrag till bild- och formområdet. Under verksamhetsområdet Museer och utställningar redovisas utställnings- verksamhet som bedrivs med statligt stöd. Under verksamhetsområdet Ersättningar och bidrag till konstnärer redovisas Bildkonstnärsfondens verksamhet, som har stor betydelse för den konstnärliga utvecklingen och det internationella utbytet inom området. 7.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 1 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 68,9 79,1 94,2 86,2 94,8 96,5 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall En ökande etablering av nya institutioner pekar på ett större intresse för samtida bild- och form- konst, samtidigt som yttringarna inom bild- och formkonsten ännu till övervägande del återfinns inom landets tre storstadsområden. De stärkta resurserna för utställningsersätt- ning har inneburit dels en kraftig ökning av antalet bild- och formutställningar som medfört ersättning för den utställande konstnären och dels att nya kategorier av utställare fått möjlighet att förmedla ersättningen. Fr.o.m. år 1997 har Statens konstråd inlett förvärv av konst även till de icke-statliga gemen- samma miljöerna, men dessa förvärv väntas få full effekt på statsbudgeten först år 1998. Detta har medfört ett visst anslagssparande under år 1997. Nämnden för hemslöjdsfrågor har under året fortsatt att utveckla sin initiativtagande och stödjande verksamhet. Förändringar Regeringen har i enlighet med vad som föreslogs i propositionen (prop. 1997/98:117) Framtids- former. Handlingsprogram för arkitektur, form- givning och design lämnat ett särskilt uppdrag till Statens konstråd att stimulera estetiska förbätt- ringar i den offentliga miljön. Prioriteringar Ett nytt verksamhetsstöd för vissa utställare införs. Det statliga stödet till organisationer inom bild- och formområdet utvidgas till att också omfatta stöd till kollektivverkstäder. Den befintliga utställningsersättningen förstärks och Folkrörelsernas Konstfrämjande får ett ökat verksamhetsbidrag. 7.3 Resultatbedömning Inriktningen på regeringens politik inom verk- samhetsområdet är att göra den samtida bild- och formkonsten tillgänglig för så många som möjligt, oavsett var de bor i landet, samtidigt som förutsättningar ges för hög kvalitet i det konstnärliga arbetet. De statliga insatserna består huvudsakligen av bidragsgivning och förvärv av konst för den gemensamma miljön. Tillståndet och utvecklingen inom området Den samtida bild- och formkonsten är i dag inne i en period av stark dynamisk utveckling efter en nedgångsperiod under början av 1990-talet. Gränserna mellan olika konstformer har alltmer uppluckrats och nya tekniker och förhållnings- sätt prövas. Våra yngre konstnärer och form- givare framträder i internationella sammanhang i en omfattning och med ett genomslag som söker sina jämförelser långt tillbaka i tiden. Venedig- biennalen år 1997, med den intilliggande utställ- ningen Deposition, liksom den stora utställ- ningen av nordisk konst Vision du Nord producerad av och visad på Moderna museet i Paris år 1998, gav starkt gensvar för den unga konsten. Kulturhuvudstadsårets första halvår har också inneburit en fokusering på bildkonsten, formen och konsthantverket, med utställningar som StArt, Arkipelag, Kontakt, ArtGenda, Trädgården och konsthantverket, Vistet m.fl. Verksamheten inom Konstnärsnämndens gäst- ateljécentrum IASPIS och Moderna museets internationella program har medfört många nya kontakter mellan det svenska och det internatio- nella konstlivet. Museer och konsthallar är viktiga för landets utställningsliv. I februari 1998 invigdes den nya byggnaden för Moderna museet, som kan för- väntas bli en av de centrala arenorna för samtids- konsten i landet. Vissa av landets länsmuseer arrangerar utställningar av samtida bild- och formkonst av regionalt och nationellt intresse, liksom vissa kommunala museer. Främst i de tre storstadsområdena återfinns ett antal kommu- nala konsthallar vilka regelbundet erbjuder utställningar av regionalt och ibland även av nationellt intresse. Gallerierna, som i ännu högre grad är koncentrade till storstäderna, spelar en viktig roll för konstnärernas utställnings- och inkomstmöjligheter, samtidigt som de erbjuder allmänheten fritt tillträde till de utställningar de arrangerar. I Malmö drivs sedan länge landets enda Form/Design Center, som arrangerar ett stort antal utställningar årligen om arkitektur, formgivning, industridesign och konsthantverk. Som mer fristående, men återkommande och betydelsefulla evenemang, kan nämnas Wanås- utställningarna och Umedalen skulptur, som presenterar nya, platsspecifika verk av svenska och utländska konstnärer, och Stockholm Art Fair, den årliga konstmässan, som år 1998 gick samman med de unga konstnärernas alternativa Smart Show. De senaste årens starka utveckling inom bild- konsten har inneburit att flera nya bildkonst- institutioner tillkommit och att andra planeras på olika håll i landet. Bland de nyare institutionerna kan nämnas Grafikens Hus i Mariefred, Färgfa- briken och Skulpturens Hus i Liljeholmen, Tensta konsthall, Röda Sten i Göteborg och bland institutioner mer i vardande t.ex. Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn, Mazetti-fabriken i Malmö, Östersjöns konstcentrum i Visby och Vandalorum i Värnamo. Denna tillväxt på nya verksamheter leder naturligtvis till ett ökat tryck på de offentliga bidragsgivarna, även om offent- liga bidrag i dessa sammanhang ofta framgångs- rikt kompletteras med sponsorsavtal och lik- nande. Sett i ett längre perspektiv har utvecklingen för den offentliga konsten varit gynnsam, men de senare årens nedgång inom byggsektorn har haft en viss negativ inverkan inom detta område. Samtidigt har konsten ofta fått en framskjuten plats i de renoveringsprogram som genomförs bl.a. i det så kallade miljonprogrammets bostä- der. Den analys som gjordes av området i Kultur- utredningen är ännu giltig i sina huvuddrag. Bild- och formkonsten är det verksamhetsområde där den regionala infrastrukturen är minst utbyggd. Utbudet av utställningar är till stor del koncen- trerat till landets tre storstäder, där den större publiken finns och de flesta konstnärerna bor. I genomsnitt går en mycket liten andel av kom- munernas samlade kulturutgifter till bild- och formkonsten, knappt tre procent. De viktigaste statliga insatserna inom området I avsaknad på starkare regionala institutioner för bildkonsten har den statliga bidragsgivningen till stor del inriktats på att stödja utställningar på lokal nivå. En stor andel av utställningsutbudet och konstförsäljningen i landet kan härledas till verk- samheten inom de konstfrämjande organisatio- nerna Sveriges Konstföreningars Riksförbund (SKR) och Folkrörelsernas Konstfrämjande (FKf). Konstföreningarna arrangerar omkring 6 000 utställningar varje år, varav 5 000 på arbets- platser. Inom FKf arrangeras omkring 1 200 utställningar varje år. Inom båda organisatio- nerna bedrivs ett omfattande konstbildnings- arbete på regional och lokal nivå, på arbetsplatser och i föreningsliv. Förutom att staten lämnar ett verksamhetsstöd till resp. organisation fördelas större delen av de befintliga medlen för utställ- ningsersättningen genom SKR och FKf. Från och med år 1997 fördelas en del av utställningser- sättningen i en försöksverksamhet även genom Konsthantverkscentrum till konsthantverks- kooperativ med utställningsverksamhet på olika orter i landet. Vid sidan av de kommersiellt drivna gallerierna förekommer det att konstnärer går samman för att gemensamt driva galleriverk- samhet. Från år 1998 genomför Statens kulturråd också en försöksverksamhet med utställnings- ersättning till ett tiotal konstnärsdrivna gallerier på olika orter i landet. Totalt fördelades 5,4 mil- joner kronor som utställningsersättning år 1997. Statens konstråds verksamhet har under år 1997 i hög grad präglats av arbetet med att igång- sätta det vidgade uppdrag som innebär att konst- närliga satsningar kan göras i hela den gemen- samma miljön (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97: KrU1, rskr. 1996/97:129). Till stor del har verk- samheten inom det nya uppdraget kommit att inriktas på att genomföra konstprojekt i bostadsområden. De projekt som Nämnden för hemslöjdsfrå- gor stött under 1997 har haft god geografisk spridning och arbetet med barn och ungdomar har prioriterats inom de flesta län som nämnden har beviljat bidrag till. Effekter av de statliga insatserna Genom den statliga bidragsgivningen har utställ- ningslivet i landet erhållit ett viktigt stöd. Statliga projektbidrag och resestipendier har haft stor betydelse för det internationella utbytet och den konstnärliga utvecklingen. Statens konstråds verksamhet har ökat till- gängligheten till aktuell samtidskonst på många orter och i många miljöer över hela landet. Genom Konstrådets inköp får konstnärer över hela landet ökade försörjningsmöjligheter. In- köpen har också stor ekonomisk betydelse för gallerier och andra inköpsställen som är öppna för allmänheten. Kravet att sprida uppdragen stöder konstnärlig mångfald och leder till inkomster för många konstnärer, inte bara till de mest etablerade. Konstrådets nya uppdrag att verka i hela samhällsmiljön har ännu haft begrän- sade effekter eftersom inget sådant projekt var färdigtställt år 1997. Det stöd till konstinköp som Statens kultur- råd fördelar till folkparker, folkets hus, bygde- gårdar och nykterhetsorganisationernas sam- lingslokaler berör många, förutom miljontals besökare i landets omkring 2 400 föreningshus, även de många yrkesverksamma konstnärer som inbjuds att delta i inköpsutställningarna. Det statliga stödet till bild- och formorganisa- tioner har bidragit till att stärka de mottagande organisationernas arbete med utställningsverk- samhet och kunskapsspridning samt stärkt de yrkesutövande konstnärerna och formgivarna i deras publikarbete. Regeringens slutsatser Sammantaget har statens insatser på området haft stor betydelse för utvecklingen inom verk- samhetsområdet, men utanför de tre storstads- områdena är bild- och formkonsten alltjämt sämre tillgodosedd än de andra konstarterna. De förslag som regeringen lämnade inom bild- och formområdet i propositionen Konstnärernas villkor (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU:13, rskr. 1997/98:303) innebär att åtgärder vidtas för att förbättra denna situation. Riksdagen har med anledning av propositionen beslutat om att ett nytt stöd till vissa utställare av samtida bild- och formkonst skall införas samt om stöd till de konstnärliga kollektivverkstäderna för investe- ringar i gemensam utrustning. Regeringen före- slår att medel anvisas för nämnda ändamål samt att medlen för utställningsersättning och verk- samhetsstödet till Folkrörelsernas Konstfräm- jande ökas. 7.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte lämnat några invändningar i sina revisionsberättelser. 7.5 Anslag D1 Statens konstråd Tabell 7.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 4 397 Anslags- sparande 32 1998 Anslag 4 503 Utgifts- prognos 4 660 1999 Förslag 5 122 2000 Beräknat 5 214 1 2001 Beräknat 5 295 2 1 Motsvarar 5 122 tkr i 1999 års prisnivå. 2 Motsvarar 5 122 tkr i 1999 års prisnivå. Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att Konstrådet förvärvar god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverkar till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten och spri- der kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. För Statens konstråd gäller förordningen (1996:1597) med instruktion för Statens konstråd. Regeringens överväganden Resultatinformation Konstrådets verksamhet fördelar sig på tre verk- samhetsgrenar. I en sammanfattande redovisning summerar rådet de kostnader för verksamheten som belastar anslagen D1 Statens konstråd eller D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. För arbetet med Förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt (Projekt) har kostna- derna uppgått till knappt 21 miljoner kronor. För Förvärv av konst till myndigheter i redan befintliga lokaler (Konstansökningar) har kostnaderna under år 1997 uppgått till 4,5 miljoner kronor samt för Informations- och utvecklingsverksamhet till 1,2 miljoner kronor. Av de totala utgifterna på 31,2 miljoner kronor har 4,7 miljoner haft extern finansiering. Tabell 7.2 Verksamhetsgrenarnas kostnader Tusental kronor Kostnader, tkr 1994/95 1995/96 1 1997 Projekt 18 133 15 596 20 808 Konstansökningar 4 032 4 367 4 584 Information 2 137 1 516 1 227 Indirekta kostnader 4 859 5 058 4 611 Summa 29 141 26 537 31 230 1 12 mån. Från den 1 januari 1997 har Konstrådets uppgift vidgats till att gälla hela den gemensamma miljön i samhället. Uppdraget har utvecklats mycket positivt, vilket har inneburit en ökning med drygt 150 % av antalet nyanmälda projekt hos Konstrådet. I mars 1998 har regeringen lämnat ett gemen- samt uppdrag till Statens kulturråd, Statens konstråd, Konstnärsnämnden, Riksutställningar och Statens konstmuseer med Moderna museet, att i första hand genom ökad samverkan stärka bild- och formkonstens ställning i hela landet. Uppdraget skall redovisas till regeringen den 1 mars 1999. Konstrådets förvärvsverksamhet redovisas och kommenteras närmare nedan under anslaget D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Slutsatser Det är regeringens uppfattning att den redovi- sade verksamheten sammantaget har motsvarat de mål som har satts upp för Statens konstråd. I budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1, utg. omr. 17, s. 38) angav regeringen att Konstrådet hade förutsättningar att genom- föra arbetet med ett vidgat uppdrag inom befint- liga förvaltningsresurser. Med den information Konstrådet lämnat finner regeringen nu anled- ning att göra en förändrad bedömning. Den ökade arbetsmängden hos Konstrådet till följd av det vidgade uppdraget kan till en del bäras av ökade projektledarinsatser, men därutöver är det av stor betydelse för verksamheten att informa- tionsinsatserna mot Konstrådets nya samarbets- parter kan stärkas. Mot den bakgrunden bör anslaget förstärkas med 500 000 kronor genom en omprioritering från anslaget D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Finansi- eringen av avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades fr.o.m. år 1998 (se volym 1, avsnitt 6.1). Med anledning av detta gjordes en preliminär beräkning av försäkringspremien. Ytterligare en justering av beräkningen har gjorts för år 1999 och omfattar 35 000 kronor. Tabell 7.3 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 4 503 Pris- och löneomräkning + 84 Justering av premier + 35 Överföring från anslaget D2 + 500 Förslag 1999 5 122 D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tabell 7.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 31 724 Anslags- sparande 11 214 1998 Anslag 41 938 1 Utgifts- prognos 51 472 1999 Förslag 35 438 2000 Beräknat 43 164 2001 Beräknat 44 006 1 Till följd av förslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositio- nen 1998 minskades anslaget med 1 000 tkr. Från anslaget bekostas dels konstförvärv beslu- tade av Statens konstråd, dels, under en över- gångsperiod, bidrag enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyck- ning av bostadsområden. Under anslaget beräk- nas även medel för bidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstinköp. Anslagssparandet är en följd dels av att större delen av det ekonomiska utfallet från påbörjade projekt inom ramen för Konstrådets vidgade uppdrag beräknas komma först under åren 1998 och 1999 samt dels av att Boverkets utbetalningar av redan beslutade bidrag senare- lagts. Regeringens överväganden Resultatinformation Förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt har visat en nedgång under år 1997 för antalet avslutade projekt och färdiga fasta konstverk. Den nedåtgående trenden ser ut att brytas under kommande år då ett stort antal nyanmälda pro- jekt och skissuppdrag kan antas leda vidare till kontrakt och färdiga verk. Samtliga avslutade projekt har gällt fastigheter som brukas av staten. Inga projekt inom ramen för Konstrådets vid- gade uppdrag har hunnit avslutas under 1997, men detta område står för en stor andel av de nystartade projekten. Inom det statliga området är Akademiska Hus den fastighetsförvaltare som anmäler flest nya projekt till rådet. Att döma av antalet nya projekt och deras inriktning förefaller de samarbetsformer som utvecklats mellan Konstrådet och olika fastighetsägare fungera väl och ha hög acceptans. Av de nyanmälda pro- jekten har 75 % icke-statliga fastighetsägare. De konstnärliga uppdragen har spridits på största möjliga antal individer. Av uppdragen gick 17 % till konstnärer i åldersgruppen 20–35 år, 68 % till gruppen 36–51 år och resterande 15 % till åldersgruppen över 51 år. Av de konst- närliga uppdrag som avslutades under året hade 29 % utförts av kvinnor och 71 % av män. Av de nya skissuppdragen har 57 % lämnats till kvinnor och 43 % till män. Av inköpen har 41 % gjorts i Stockholm, 17 % i Göteborg, 10 % i Malmö samt 32 % i övriga landet. Den regionala fördel- ningen av Konstrådets verksamhet redovisas ovan, avsnitt 3.4 Regional fördelning av statens stöd till kultur. Trots en fortsatt positiv utveckling har vänte- tiden för myndigheter som ansöker om konst till befintliga lokaler ännu inte nått ned till verksam- hetsmålets krav på högst ett år. Vidare är lager- hållningen av inköpt konst alltjämt för lång. Mer än 40 % av lagret hade den sista december 1997 lagerhållits längre än de högst 2 år som angivits i målet. De samlade kostnaderna för Konstrådets verksamhet redovisas ovan i tabell 7.2. För de 3,9 miljoner kronor som Statens kul- turråd fördelar till folkparker, folkets hus, byg- degårdar och nykterhetsorganisationernas sam- lingslokaler för inköp av konst har organisa- tionerna inköpt 404 verk under 1997 för ut- placering i olika samlingslokaler över hela landet. Förvärven görs varje år vid ett femtontal sär- skilda inköpsutställningar – kallade Konst åt alla – som arrangeras i egna samlingslokaler. Vissa av de inköpta verken ingår sedan i vandringsutställ- ningar en tid innan de når sin slutgiltiga place- ring. Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att beställa konstverk som medför kostnader på högst 15 miljoner kronor efter år 1999. Tabell 7.5 Bemyndiganden Tusental kronor 1997 utfall 1998 prognos 1999 beräknat 2000 beräknat 2001 – beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 5 225 6 386 12 000 Nya förpliktelser 15 522 26 614 27 000 Infriade förpliktelser* -14 361 -21 000 -24 000 -11 000 -4 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 6 386 12 000 15 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 10 000 15 000 15 000 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. Slutsatser Det är regeringens uppfattning att den redovi- sade verksamheten sammantaget har motsvarat de mål som har satts upp och fått avsedda effek- ter. I beräkningen av anslaget för år 1999 ingår en tillfällig minskning med 7 miljoner kronor till följd av anslagssparandet. Medlen används för omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslags- nivån återställs år 2000. Vidare minskas anslaget med 500 000 kronor för att möjliggöra en ökning av anslaget D1 Statens konstråd med samma belopp mot bakgrund av den ökade arbetsmäng- den inom rådets kansli. Tabell 7.6 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 42 938 Tillfällig neddragning - 7 000 Överföring till anslaget D1 - 500 Förslag 1999 35 438 D3 Nämnden för hemslöjdsfrågor Tabell 7.7 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 1 211 Anslags- sparande 411 1998 Anslag 1 056 Utgifts- prognos 1 467 1999 Förslag 1 078 2000 Beräknat 1 097 1 2001 Beräknat 1 115 2 1 Motsvarar 1 078 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 1 078 tkr i 1999 års prisnivå Enligt förordningen (1988:315) med instruktion för Nämnden för hemslöjdsfrågor skall nämnden ta initiativ till, planera, samordna och göra insat- ser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myn- dighet. Nämnden skall inom sitt verksamhets- område fördela statligt stöd till hemslöjdsfräm- jande verksamhet. Nämnden står som samordnare för hem- slöjdskonsulentverksamheten och har bemyndi- gande att pröva frågan om huvudmannaskap för konsulenterna. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) svarar för nämndens medelsförvalt- ning och personaladministration. Regeringens överväganden Resultatinformation Nämnden för hemslöjdsfrågor har under året fortsatt med tre projekt; Hemslöjdens roll i ett tvärvetenskapligt perspektiv, Hemslöjdens arkiv- projekt och Projekt dräktcentrum. Hemslöjdens arkivprojekt har under året lett till att man nu i alla län har ökat tillgängliggörandet av föremålen genom bl.a. katalogisering och digitalisering. Samarbetet över länsgränserna har ökat och nya arbetsmetoder har prövats i konsulentarbetet. Arbetet med att ta till vara hemslöjdens materialkunskap, teknikkunskap m.m. har under året fortsatt och resultaten har nått nya målgrupper. Resultaten har också ingått i förbe- redelsearbetet inför utställningen Slöjden är här! Slöjden är härlig! som visades på Liljevalchs konsthall sommaren 1998. Under året har Nämnden initierat flera projekt och aktiviteter där det mångkulturella samhället diskuteras, t.ex. barn- och ungdomsprojekten Jurta och Ung- domsting. Nämnden för hemslöjdsfrågor redovisade den 15 april 1998 ett regeringsuppdrag om hemslöj- dens ställning och möjligheter i ett regionalt utvecklings- och näringsperspektiv. Nämnden för hemslöjdsfrågor har genomfört uppdraget i samarbete med NUTEK. I uppdraget redovisas bl.a. behovet av att förstärka nätverket och sam- arbetet mellan hemslöjdskonsulenterna och de regionala organisationerna för näringslivskom- petens. Redovisningen utgör ett underlag för arbetet med kultur och regional tillväxt. Slutsatser Mot bakgrund av tillgänglig information drar regeringen slutsatsen att Nämnden för hem- slöjdsfrågors huvudsakliga inriktning överens- stämmer med de mål som uppställts för verksamheten. Nämnden för hemslöjdsfrågor har utfört viktiga insatser för att främja hemslöj- den. Verksamheten svarar mot kravet på en ändamålsenlig användning av insatta resurser. Verksamhetsinriktningen bör därför ligga fast. Regeringen föreslår att för år 1999 anvisas 1 078 000 kronor. I anslagsberäkningen ingår en pris- och löneomräkning på 22 000 kronor. D4 Främjande av hemslöjden Tabell 7.8 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 16 359 Anslags- sparande 105 1998 Anslag 16 907 Utgifts- prognos 17 012 1999 Förslag 17 269 2000 Beräknat 17 562 2001 Beräknat 17 913 Anslaget disponeras av Nämnden för hem- slöjdsfrågor för bidrag till hemslöjdskonsulen- ternas verksamhet, Svenska hemslöjdsförening- arnas riksförbund och till projekt inom hem- slöjdsområdet. Hemslöjdskonsulentverksamheten bestod un- der budgetåret 1997 av två hemslöjdskonsulenter i varje län, med undantag för Skåne län som hade fyra hemslöjdskonsulenter. Dessutom bestod verksamheten av fem rikskonsulenter varav tre var verksamma som sameslöjdskonsulenter, en som spetskonsulent och en som konsulent i hemslöjd för barn och ungdom. Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund är en ideell förening som har till uppgift att främja den svenska hemslöjden och dess utveck- ling samt fungera som centralt organ för landets hemslöjdsföreningar. Regeringens överväganden Resultatinformation Resultatet av verksamheten redovisas under anslaget Nämnden för hemslöjdsfrågor. Slutsatser Enligt regeringens bedömning har verksamheten gett goda resultat och medlen använts på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen föreslår att för år 1999 anvisas 17 269 000 kronor. I beräkningen av anslaget ingår en pris- och löneomräkning på 362 000 kronor. D5 Bidrag till bild- och formområdet Tabell 7.9 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 14 741 Anslags- sparande 1998 Anslag 14 741 Utgifts- prognos 14 741 1999 Förslag 27 296 2000 Beräknat 27 805 2001 Beräknat 28 165 Under anslaget anvisas medel för bidrag till organisationer m.m. på bild- och formkonstom- rådet. Under anslaget anvisas också medel till Akademien för de fria konsterna. Akademien skall bl.a. främja utvecklingen inom bild- och byggnadskonsten samt bevaka och informera om viktigare frågor inom området. Regeringens överväganden Resultatinformation Statens kulturråd har under innevarande år läm- nat bidrag till Sveriges konstföreningars riksför- bund, Folkrörelsernas konstfrämjande, Före- ningen Svensk Form, föreningen Handarbetets Vänner, Grafiska sällskapet, Svenskt barnbilds- arkiv och Stiftelsen Gerlesborgsskolan. Bidrag har också lämnats till 18 konsthantverkskoope- rativ. Vid bidragsfördelningen har Kulturrådet lagt särskild vikt vid verksamheter som främjar konstnärernas villkor och möten med publiken. Vidare prioriteras verksamheter som når olika publikkategorier och ger ökade möjligheter att se bild- och formkonst över hela landet liksom verksamheter som utvecklar olika metoder och samverkansformer eller innebär erfarenhetsut- byte nationellt och internationellt. Det statliga bidraget till utställningsersättning, som under år 1997 har fördelats av Sveriges konstföreningars Riksförbund (SKR), Folkrörel- sernas Konstfrämjande (FKf) och Konsthant- verkscentrum (KHC), har förbättrat möjlighe- terna att ställa ut mer etablerade konstnärer även i landets mindre orter. Antalet utställningar som på detta sätt medfört ersättning till den utstäl- lande konstnären har stadigt ökat under senare år. Tabell 7.10 Utställningsersättningen Tusental kronor Fördelande orgnisation År Fördelade medel Antal utställningar Antal konstnärer SKR, FKf 1995 2 000 496 241 SKR, FKf 1996 2 000 554 271 SKR, FKf, KHC 1997 5 433 1 461 881 Slutsatser Det är regeringens uppfattning att de redovisade verksamheterna sammantaget har visat en god utveckling. Det verksamhetstöd till organisationer inom bild- och formområdet som fördelats av Statens kulturråd har inneburit ett viktigt stöd till dessa organisationers verksamhet. Utställningser- sättningen har bidragit till en höjd kvalitet i utställ- ningsverksamheten på lokal nivå och till för- bättrade försörjningsmöjligheter för många bild- och formkonstnärer. Dock är det statliga stödet till området sett i ett större sammanhang förhållandevis blygsamt. I utredningarna Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183) och Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) konstateras att bildkonstnärerna är den grupp som har lägst genomsnittsinkomst i landet, närmast följd av formkonstnärer, fotografer, teck- nare och illustratörer. I enlighet med riksdagens ställningstagande i juni 1998 till regeringens proposition (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU:13, rskr. 1997/98:303) om konstnärernas villkor och med hänvisning till de skäl som där framfördes införs ett nytt verksamhetsstöd till vissa utställare inom bild- och formområdet. Vidare utvidgas det statliga stödet till organisationer inom bild- och formområdet till att också omfatta stöd till kollektivverkstäder för investeringar i gemensam utrustning. I syfte att ytterligare förbättra konstnärernas möjligheter att ställa ut sin konst och få ersättning för sitt arbete föreslår regeringen ökade medel för utställningsersättning samt ett förstärkt verksam- hetsstöd till Folkrörelsernas Konstfrämjande. Regeringen föreslår att stödet till dessa ändamål ökas med sammanlagt 11 miljoner kronor. För- slagen finansieras inom den ram som tidigare avsatts för nämnda proposition. Fotograficentrum Riks i Stockholm har under senare år utvecklat sin verksamhet och medlems- struktur på ett sådant sätt att det inte längre i traditionell mening fungerar som en centrum- bildning. Verksamheten har stor betydelse för fotografin, bl.a. genom utställningar i det egna galleriet av såväl unga och ännu oetablerade konstnärer, som av internationellt kända, men i Sverige inte tidigare presenterade utländska konst- närer och genom en pedagogisk verksamhet. Verk- samheten belystes nyligen i betänkandet Arbete åt konstnärer. Mot denna bakgrund föreslår rege- ringen att 1 042 000 kronor, motsvarande medlen för Fotograficentrums verksamhet, förs över från anslaget A2 Allmän kulturverksamhet till anslaget D5 Bidrag till bild- och formområdet, för att under detta anslag möjliggöra en fortsatt bidragsgivning till Fotograficentrum. Tabell 7.11 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 14 741 Prisomräkning + 513 Överföring från anslaget A2 + 1 042 Reformmedel + 11 000 Förslag 1999 27 296 8 Ersättningar och bidrag till konstnärer 8.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar Konstnärsnämn- dens fördelning av ersättningar och bidrag till konstnärer inom bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstområdena samt fördelning av ersätt- ningar och bidrag till ordområdet som beslutas av styrelsen för Sveriges författarfond. Härutöver ingår även upphovsrättsorganisationens Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) verksamhet vad avser fördelning av individuell visningser- sättning. 8.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 250,0 249,3 250,6 262,1 259,0 256,3 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Antalet ansökningar till olika typer av ersätt- ningar och bidrag inom verksamhetsområdet har ökat. Antalet fördelade projektbidrag har dock minskat något i förhållande till budgetåret 1995/96. Minskningen är störst inom området bild och form. Sammantaget visar de genom- snittliga bidragsbeloppen på små förändringar. Förändringar Under år 1997 tillfördes verksamhetsområdet 21 miljoner kronor, vilket möjliggjorde inrättan- det av IASPIS (International Artists’ Studio Pro- gram in Sweden), individuell visningsersättning m.m. Våren 1998 tog riksdagen ställning till pro- positionen (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) om konstnä- rernas villkor. Prioriteringar Bidragen till konstnärer inom bild- och formom- rådet förstärks för att i första hand ge utrymme för satsningar på yngre eller ännu ej etablerade konstnärer, konstnärer inom området ton för ökade insatser för tonsättare och kompositörer som arbetar med beställningsverk samt till sam- arbete mellan upphovsmän och utövande mu- siker. Vidare införs en ny ersättning för bibliotekens utlåning av fonogram samt en ny stödform i syfte att främja nyskriven svensk dramatik. 8.3 Resultatbedömning Att förbättra de yrkesverksamma konstnärernas ekonomiska villkor är, som regeringen anförde redan år 1996 i propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3), av vital betydelse för att det kulturpolitiska målet om kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet skall kunna uppfyllas. Med anledning därav förstärktes verk- samhetsområdet år 1997 med 21 miljoner kro- nor. Det var också mot denna bakgrund som regeringen under hösten 1996 och våren 1997 tillsatte tre olika utredningar med det gemensamma uppdraget att lämna förslag som förbättrar konstnärernas villkor. Samtliga utred- ningar lämnade sina slutbetänkanden under hösten 1997. Med dessa utredningar som grund redovisas regeringens fördjupade prövning av konstnärspolitiken i propositionen Konstnärer- nas villkor. Den bedömning av utvecklingen som där gjorts äger giltighet även som samman- fattande resultatbedömning för verksamhets- området. Tillståndet och utvecklingen inom området Förutsättningarna på arbetsmarknaden för konstnärerna uppvisar drag som skiljer sig från vad som är normalt på den ordinarie arbets- marknaden. Bland annat är antalet tills- vidareanställningar mycket få. I stället har flertalet tidsbegränsade anställningar eller kortare uppdrag. Det gör att många utövande konstnärer har återkommande perioder av arbetslöshet. Omkring 50 % av de yrkesutövande konst- närerna är egenföretagare. Konstnärer inom denna grupp är sällan arbetslösa i traditionell mening. Däremot är de många gånger utan inkomster antingen under perioder av skapande eller därför att de har svårt att få avsättning för sina alster. Vidare råder en strukturell obalans på den konstnärliga arbetsmarknaden. Det främsta problemet är den närmast konstanta överetable- ringen av icke kvalificerade konstnärer. Ett skäl till denna obalans är omfattningen och inrikt- ningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som riktas mot kulturområdet. Generellt sett är konstnärernas inkomster av konstnärligt arbete låga. I genomsnitt kommer endast en femtedel av deras inkomster från det konstnärliga arbetet. De sammanlagda bruttoin- komsterna är också låga, ca 80 % av genom- snittet för befolkningen totalt sett. Kvinnornas inkomster är i genomsnitt 85 % av männens. För hela befolkningen är motsvarande andel 73 %. Enligt en nyligen genomförd SCB-undersök- ning av konstnärerna var 53 % män och 47 % kvinnor. Bland dem som sökte bidrag hos Konstnärsnämnden år 1997 var 49 % kvinnor vilket i stort motsvarar andelen under budgetåren 1994/95 och 1995/96 (48 resp. 49 %). Av samtliga beviljade ansökningar år 1997 tillföll 42 % kvinnor, vilket är en minskning jämfört med budgetåren 1994/95 och 1995/96 där andelen kvinnor vars ansökningar beviljats var 46 resp. 44 %. Det förekommer dock stora skillnader mellan olika konstområden. Det internationella utbytet har också fått allt större betydelse för konstnärerna då det ger möj- lighet till stimulans och utveckling i deras ska- pande. Genom ett intensivare internationellt kulturutbyte öppnas också den internationella arbetsmarknaden för svenska konstnärer. På musikområdet har Sverige redan skördat stora framgångar. Inom bild- och formområdet har statens ökade satsningar på det internationella utbytet, bl.a. inom ramen för IASPIS (Inter- national Artists’ Studio Program in Sweden) kraftigt bidragit till att fler svenska konstnärer fått möjlighet att möta en internationell publik, ofta med stor framgång. De viktigaste statliga insatserna inom området År 1997 tillfördes verksamhetsområdet 18 miljo- ner kronor i syfte att förbättra de yrkes- verksamma konstnärernas arbets- och inkomst- möjligheter, dels genom införandet av en indivi- duellt fördelad visningsersättning för bild- och formkonstnärer, dels genom en förstärkning av långtidsstipendierna och bidragen till konstnärer. Därutöver anvisades ytterligare 3 miljoner kro- nor för att ge Konstnärsnämnden möjlighet att utveckla en internationell ateljéverksamhet (IASPIS) i syfte att stimulera utbytet mellan konstnärer i Sverige och utomlands. Med hänvisning till vad som redovisats i pro- positionen om kulturpolitik och i budgetpropo- sitionen för år 1998 (prop. 1997/98:1 utg.omr. 17) beslutade regeringen hösten 1997 om en ny förordning (1997:1153) med instruktion för Konstnärsnämnden. Innebörden är dels att Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Sam- arbetsnämnd (KLYS) får förslagsrätt vid förordnande av ledamöter i Konstnärsnämndens styrelse, dels att vissa konstnärsorganisationer får förslagsrätt vid förordnande av ledamöter i styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Under våren 1998 har regeringen även över- lämnat en proposition (prop. 1997/98:156) till riksdagen med förslag till en upphovsrättslig er- sättning vid spridning av tomband för att i viss mån kompensera upphovsmän för tillåten kopiering av deras verk (s.k. kassettersättning). Effekter av de statliga insatserna Regeringen kan bl.a. med hjälp av de utredningar som ligger till grund för propositionen Konstnä- rernas villkor konstatera att de statliga ersätt- ningarna och bidragen har ökat väsentligt i bety- delse för de yrkesverksamma konstnärerna och för deras möjlighet att ägna sig åt det konst- närliga arbetet. En bidragande orsak till detta är bland annat att den allmänna konjunktur- nedgången drabbat konstnärerna särskilt hårt i förhållande till andra yrkesgrupper. Därtill har sidoinkomsterna minskat till följd av att kon- kurrensen om andra icke konstnärliga arbeten hårdnat och genom att efterfrågan på deras verk och tjänster minskat. Samtidigt ökar tillström- ningen till de konstnärliga yrkena. I syfte att skapa fler arbetstillfällen för konst- närer har bidragsgivningen till projekt under år 1997 prioriterats. Konstnärsnämndens analys av bidragsgivningen visar att denna lett till fler arbetstillfällen. Av sammanlagt 66 beviljade pro- jektbidrag genererades 242 arbetstillfällen. Genomförda analyser visar också att statens bidrag till konstnärer kommit att utgöra en allt större del av de totala kostnaderna för olika projekt. Utan statligt stöd skulle många projekt inte kunna genomföras. Även stipendierna och de andra formerna av direkt stöd har stor betydelse för konstnärerna då det ökar deras möjligheter att arbeta konst- närligt och att delta i andra betydelsefulla sam- manhang. Detta kan ske genom att stipendierna ofta leder till en utställning. Erhållandet av ett stipendium tilldrar sig också uppmärksamhet vil- ket i sin tur kan leda till nya uppdrag och därmed nya inkomstmöjligheter. Regeringens slutsatser Regeringen gör den allmänna bedömningen att ersättningar och stöd som utgått i många fall har haft avgörande betydelse för berörda konstnärers möjligheter att leva på sitt konstnärliga arbete. Utvecklingen inom verksamhetsområdet föran- leder mot denna bakgrund inte någon ändrad inriktning under år 1999. De insatser som i dag görs är dock inte tillräckliga. I enlighet med vad regeringen aviserat i propositionen Konstnärernas villkor (prop. 1997/98:87) bör därför förstärkningar ske av befintliga stöd- former. Det är också angeläget att förstärk- ningarna utnyttjas till att undanröja rådande skillnader i villkor mellan män och kvinnor i konstnärsyrket. Vidare införs, i enlighet med riksdagens ställningstagande i juni 1998 till nämnda proposition (bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303), två nya stödformer, fonogramer- sättning och dramatikerstöd. Konstnärernas villkor påverkas också av insatser inom andra verksamhetsområden, bl.a inom teater-, dans- och musikområdet. Genom ökat stöd till arrangörer och för turnéverksamhet ökar också konstnärernas arbetsmöjligheter inom detta område. Detsamma gäller för statens insatser inom litteraturområdet och inom bild- och formområdet. I enlighet med riksdagens ställningstagande till propositionen Konstnärer- nas villkor och propositionen Litteraturen och läsandet (prop. 1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240) föreslås i denna proposition omfattande förstärkningar av anslagen inom dessa verksamhetsområden. I propositionen Konstnärernas villkor har regeringen aviserat förslag till åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens område. Under ut- giftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv föreslås i enlighet med riksdagens ställnings- tagande bl.a. att ett särskilt stöd införs för arbetsförmedling vid centrumbildningarna under en försöksperiod på ett och ett halvt år. Vidare föreslås att ett statligt bidrag till en tredje anställ- ningsform inom teatern införs under en försöks- period på ett och ett halvt år. Under år 1998 avser regeringen även att ge Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att fr.o.m. den 1 januari 1999 vidta åtgärder i syfte att begränsa de oetablerade konstnärernas tillgång till arbetsmarknadsåtgärder riktade mot kultur- arbetsmarknaden. Syftet är att komma till rätta med den strukturella obalans som råder på kulturarbetsmarknaden. 8.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte lämnat några in- vändningar i revisionsberättelserna. 8.5 Anslag E1 Konstnärsnämnden Tabell 8.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 8 572 Anslags- sparande 383 1998 Anslag 9 207 Utgifts- prognos 9 590 1999 Förslag 9 788 2000 Beräknat 9 964 1 2001 Beräknat 10 119 2 1 Motsvarar 9 788 tkr i 1999 års prisnivå. 2 Motsvarar 9 788 tkr i 1999 års prisnivå. Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer. Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om konst- närernas ekonomiska och sociala förhållanden. Tillsammans med styrelsen för Sveriges för- fattarfond skall nämnden avge förslag till inne- havare av inkomstgarantier. Syftet med verksam- heten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag verka för att förbättra konstnärernas villkor. Konstnärsnämnden har även att fördela stöd till produktion av kortfilm under anslaget I1 Filmstöd. Bidraget kan ges företrädesvis antingen som startbidrag till unga filmare för film- och videoexperiment i mindre skala eller i form av bidrag till icke kommersiell, konstnärligt syftande film. För Konstnärsnämnden gäller förordningen (1997:1153) med instruktion för Konstnärs- nämnden och för Sveriges författarfond förord- ningen (1962:652) om Sveriges författarfond. Regeringens överväganden Resultatinformation Konstnärsnämndens verksamhet kan delas in i två grenar. Den ena är fördelning av statliga ersättningar och bidrag, den andra är att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala situation. Resultatinformation om fördelningen av ersättningar och bidrag, redovisas under anslaget E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer. När det gäller den andra verksamhetsgrenen har Konstnärsnämnden genomfört undersök- ningar fokuserade på avgränsade förhållanden och/eller konstnärsgrupper. Under år 1997 har dock inga särstudier genomförts. I stället har nämnden aktivt deltagit i de undersökningar av konstnärernas ekonomiska och sociala situation som genomförts på initiativ av Konstnärsstöds- utredningen och som redovisas i betänkandet (SOU 1997:190) Konstnärernas verksamhetsin- riktning och ekonomiska förhållanden. Betänk- andet har bl.a. legat som grund för propositionen (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) om konstnärernas villkor. För att regeringen skall kunna dra relevanta slutsatser vad avser bidragsgivningens effekter på konstnärernas villkor är det angeläget att bevak- ningen av konstnärernas ekonomiska och sociala situation intensifieras och att metoderna för bevakningen utvecklas. Konstnärsnämnden fick mot denna bakgrund regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för att integrera verk- samhetsgrenen Fördelning av statliga ersätt- ningar och bidrag med verksamhetsgrenen Bevakning av konstnärernas ekonomiska och sociala situation. Konstnärsnämnden konstaterar i en rapport till regeringen att förutsättningar finns att ur ansökningshandlingarna inhämta uppgifter om den ekonomiska och sociala situationen för dem som söker bidrag hos nämnden, särskilt för de konstnärskategorier bland vilka anställningar är ovanliga. Vidare bör integreringen av verksamhetsgrenarna kunna knytas till den uppföljning av bidragsgivningen som nämnden under senare år intensifierat. Nämnden pekar dock på såväl metodologiska som praktiska hinder för mer djupgående beskrivningar av konstnärernas villkor utifrån ansökningshandlingarna. Ett grundläggande pro- blem är att de som söker stipendier och bidrag inte nödvändigtvis utgör en representativ del av den svenska konstnärskåren. De som klarar sig ekonomiskt på sin konstnärliga verksamhet söker inte bidrag i samma utsträckning som de som har svårigheter att leva på sitt konstnärskap. För år 1997 anvisades Konstnärsnämnden ytterligare 3 miljoner kronor för att utveckla en fungerande internationell ateljéverksamhet. Verksamheten, som benämns IASPIS (Inter- national Artists’ Studio Program in Sweden), visar på en intensiv aktivitet och utveckling. Ateljéprogrammet har genererat utställningar, seminarier och en rad besök av utländska kritiker och utställningsarrangörer. För att lösa boende- problemet för besökare och stipendiater har Konstnärsnämnden förhyrt en fastighet i Stockholm varför man nu kan erbjuda stipendi- ater mindre lägenheter för korttidsboende och andra besökare rum för tillfälligt boende. Slutsatser Det är regeringens bedömning att den redovisade verksamheten sammantaget har motsvarat de mål som satts upp för Konstnärsnämnden. Som anförs i propositionen Konstnärernas villkor bör Konstnärsnämnden ges ytterligare möjligheter att utveckla verksamheten med IASPIS. Regeringen föreslår därför att Konst- närsnämndens medelsram ökas med 250 000 kronor för detta ändamål. Finansieringen sker inom den ram som tidigare avsatts för nämnda proposition. Finansieringen av avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades fr.o.m. år 1998 (se volym 1, avsnitt 6.1). Med anledning av detta gjordes en preliminär beräkning av försäkrings- premien. En justering om 24 000 kronor har gjorts på detta anslag för år 1999. Tabell 8.2 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 9 207 Pris- och löneomräkning +307 Justering av premier +24 Reform +250 Förslag 1999 9 788 E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer Tabell 8.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 219 651 Anslags- sparande 15 400 1998 Anslag 240 105 Utgifts- prognos 241 000 1999 Förslag 252 350 2000 Beräknat 249 012 2001 Beräknat 246 212 Under anslaget anvisas medel för ersättning åt bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmän- heten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Anvisade medel fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bild- konstnärsfond. Verksamheten regleras i förord- ningen (1997:1153) med instruktion för Konst- närsnämnden samt i förordningen (1982:652) om Sveriges bildkonstnärsfond. Från anslaget lämnas även bidrag till indi- viduell visningsersättning. Ersättningen fördelas mellan konstnärer i enlighet med kriterier vilka fastställts av upphovsrättsorganisationen Bild- konst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Fördel- ningen av ersättningen regleras i förordningen (1996:1605) om individuell visningsersättning. Vidare lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Bidragen har formen av exempelvis konstnärsbidrag, pro- jektbidrag, stöd till internationellt kulturutbyte och långtidsstipendier. För år 1998 utgår 102 långtidsstipendier. Styrelsen för Sveriges för- fattarfond fördelar bidragen till författare, över- sättare, kulturjournalister och dramatiker och Konstnärsnämnden fördelar bidrag till övriga konstnärer. Inkomstgarantier fördelas enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer till konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare fattas av regeringen efter gemensamt förslag av Konst- närsnämnden och Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa organ. Regeringen har fastställt antalet inkomstgarantier till 157. Av dessa tillföll 27 % kvinnor. Bestämmelserna om biblioteksersättning finns i förordningen (1962:652) om Sveriges författar- fond. Mellan regeringen och de upphovs- mannaorganisationer som berörs av bibliotekser- sättningen ingicks den 12 september 1985 en överenskommelse om förhandlingar angående det belopp (s.k. grundbelopp) som skall utgå för varje hemlån från bibliotek av litterärt verk i original. Enligt överenskommelsen har rege- ringen att, som ett led i beredningen av sitt förslag till statsbudgeten, förhandla med orga- nisationerna om storleken på nämnda grund- belopp. Styrelsen för Sveriges författarfond har till uppgift att besluta om ersättning till författare m.fl. för utlåningen av deras verk genom bibliotek. Vidare har styrelsen att besluta om statliga bidrag till författare, översättare, kul- turjournalister och dramatiker samt tillsammans med Konstnärsnämnden avge förslag till inne- havare av inkomstgaranti för konstnärer. Konstnärsnämnden har årligen ett anslags- sparande motsvarande ca 15 % av de medel som nämnden disponerar under anslaget. Orsaken är att flera av nämndens bidrag måste rekvireras av mottagaren innan de betalas ut. I vissa fall kan lång tid förflyta mellan beslut och utbetalning. Anslaget bedöms dock till sin helhet vara taget i anspråk vid årets slut. Regeringens överväganden Resultatinformation Antalet ansökningar till olika ersättningar och bidrag inom området har sammantaget ökat under år 1997. Ansökningarna från scen- och filmkonstnärer har dock minskat. Svängningarna i antalet ansökningar är svårtolkade. Av betydelse kan vara att man inom Konstnärsnämnden genomfört vissa förändringar vad avser ansökningsperioder för olika typer av bidrag. Antalet fördelade projektbidrag har minskat i förhållande till föregående år. Minskningen har varit störst inom bild- och formområdet där 121 bidrag fördelades budgetåret 1995/96 (80 på års- basis) jämfört med 27 under år 1997. Orsaken till minskningen är dels att det genomsnittliga bidragsbeloppet ökat per beviljad ansökan, från 160 000 kronor per beviljat projektbidrag budgetåret 1995/96 till 230 000 kronor år 1997, men också med anledning av att Bildkonstnärs- fonden inrättat en ny stödform, benämnd mål- inriktade arbetsstipendier, som nära ansluter till de ordinarie projektbidragen. Totalt fördelades 117 stycken. Antalet fördelade arbetsstipendier har överlag ökat och utgör stommen i nämndens bidragsgiv- ning. Omkring 800 arbetsstipendier fördelades under år 1997 jämfört med 766 under budgetåret 1995/96 omräknat på årsbasis. Under år 1997 har tonsättarna prioriterats. Tonsättarnas andel av den totala bidragsgivningen har ökat från 15 till 20 %. Konstnärsnämnden har även utvecklat andra bidragsformer. Bidrag kan i dag utgå till samar- betsprojekt mellan upphovsmän och frilansande ensembler med syfte att främja tillkomsten av nya verk. Projektbidragen söktes av och gavs till upphovsmännen och utövarna gemensamt och innefattade inte endast upphovsmannens arbete med komponerandet utan också ersättning till medverkande musiker för repetitionstid, resor m.m. Projektmedlen fördelades som målin- riktade arbetsstipendier knutna till genomför- andet av det aktuella projektet. Denna form av projektbidrag möttes av ett mycket stort gensvar. Antalet ansökningar översteg 180. Av resursskäl kunde dock endast 5 projekt beviljas stöd. Stöd till internationellt utbyte har ökat ytter- ligare i jämförelse med tidigare år. Antalet fördelade internationellt inriktade bidrag via Konstnärsnämnden var 328 stycken år 1997 jämfört med 308 på årsbasis budgetåret 1995/96 och 290 budgetåret 1994/95. Den individuella visningsersättningen förde- lades av BUS för första gången år 1997. Totalt ansökte 2 728 personer om ersättning. Av dem erhöll 1 840 personer ersättning, varav 500 fick mellan 1 000 och 2 000 kronor. Knappt 60 per- soner fick 19 000 – 20 000 kronor. Fler kvinnor (53 %) än män har sökt IV-ersättning medan fler män (52 %) än kvinnor erhöll ersättning. Förkla- ringen ligger troligen i att systemet gynnar konstnärer med lång yrkesverksamhet. Det är fler män i yrket bland äldre konstnärer, ett mönster som håller på att bytas i motsatsen. Av de sökande som var födda 1960 eller senare var närmare dubbelt så många kvinnor som män. Regeringen har den 25 juni 1998 godkänt en överenskommelse med Sveriges författarförbund m.fl. om biblioteksersättningen för år 1999. Enligt denna skall grundbeloppet för hemlån av originalverk vara 101 öre vilket är en höjning med 3 öre jämfört med nivån för år 1998. Medelsberäkningen för år 1999 utgår från den senaste slutligt fastställda biblioteksstatistiken, vilket är statistiken för år 1996. Den totala kostnaden för biblioteksersättning år 1999 upp- går till 106 177 000 kronor, vilket innebär en minskning av anslaget med 1 262 000 kronor i jämförelse med föregående år. Orsaken därtill är en minskad utlåningsvolym. Överenskommelsen omfattar även år 2000. Enligt denna skall grundbeloppet för hemlån av originalverk vara 104 öre. Under år 1997 fördelade styrelsen för Sveriges författarfond 35 % av tillgängliga medel i form av individuella, statistiskt beräknade ersättningar, s.k. författarpenningar och översättarpenningar. För år 1997 erhöll 4 654 upphovsmän ersättning jämfört med 4 842 föregående år. Av dessa erhöll 3 044 personer enbart författarpenning, 728 enbart översättarpenning och 882 personer sam- ordnad författar- och översättarpenning. Vilka som är ersättningsberättigade år 1997 grundar sig på statistik från utlåningsåret 1996. Resterande del kallas fondens fria del och kan betraktas som en solidaritetsfond. Den fria delen används till pensioner, stipendier och andra bidrag till enskilda upphovsmän samt till bidrag till upphovsmannaorganisationerna. Under år 1997 utgick sammanlagt 807 stipendier av skilda slag (garanterade författarpenningar, stipendier och bidrag). Motsvarande siffra för det förlängda budgetåret 1995/96 var 1207. År 1997 fördelades sammanlagt 153 pensioner (föregående budgetår 152) varav 32 utgick i form av efterlevandepen- sioner. När det gäller fördelningen av fondens fria del har styrelsen för Sveriges författarfond hemställt om vissa ändringar i förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond som innebär att nuvarande behovsprövade livstidspensioner till efterlevande (efterlevandepension) upphör fr.o.m. 1 januari 1999 och ersätts med ett särskilt periodiskt understöd till efterlevande. Förslaget avser inte redan beslutade efterlevandepensioner. Regeringen kommer att ta ställning till förslaget i samband med att den offentliga efterlevnads- pensionen anpassas till det reformerade pen- sionssystemet. Fonden har även att fördela stipendier och bidrag till dramatiker m.fl. Under år 1997 förde- lades sammanlagt 61 stipendier och bidrag. Under det förlängda budgetåret 1995/96 för- delades 86 stipendier och bidrag till dessa grupper. När det gäller Konstnärsnämndens stöd till produktion av kortfilm hänvisas till resultatinfor- mationen under anslaget I1 Filmstöd. Slutsatser De ändamål som bekostas inom detta anslag gri- per över samtliga konstnärsgrenar. Sammantaget kan konstateras att de olika ersättnings- och bidragsformerna har stor betydelse för de yrkes- verksamma konstnärernas möjligheter att ägna sig åt konstnärligt skapande av hög kvalitet och åt konstnärligt utvecklingsarbete. Detta bidrar därmed till att uppfylla de konstnärspolitiska målen. Ytterligare åtgärder krävs dock. Regeringen vill mot bakgrund av de skäl som anfördes i propositionen (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) om konstnä- rernas villkor, och med hänvisning till riksdagens ställningstagande, redovisa följande förändringar. Förslagen finansieras inom den ram som tidigare avsatts för nämnda proposition. I syfte att öka yngre eller ännu ej etablerade konstnärers möjligheter att ställa ut sin konst föreslås förstärkningar av Konstnärsnämndens stöd till konstnärer inom området bild och form. Regeringen föreslår även att den individuella vis- ningsersättningen förstärks. Sammantaget före- slås att stödet till bild- och formområdet ökar med 2,8 miljoner kronor. Vidare föreslås förstärkningar av bidrag till konstnärer inom området ton i syfte att skapa möjligheter till ökade insatser för tonsättare och kompositörer som arbetar med beställningsverk. Den föreslagna förstärkningen bör också ge utrymme för ökat stöd till samarbetsprojekt mellan upphovsmän och utövare inom tonom- rådet som syftar till att främja tillkomsten av nya verk. Birgit Cullberg, den nutida svenska dans- konstens portalfigur, har nyligen fyllt 90 år. Regeringen avser att i Birgit Cullbergs namn instifta ett årligt stipendium till en ung koreo- graf. För detta ändamål beräknas en anslags- ökning med 100 000 kronor. Därtill föreslår regeringen att medel avsätts till en ny ersättning till upphovsmän och utövande konstnärer för folk- och skolbibliotekens ut- låning av musikaliska verk på fonogram (fono- gramersättning). Stödet till konstnärer inom områdena ton och scen föreslås öka för nämnda ändamål med sam- manlagt 8 miljoner kronor, varav 2,5 miljoner kronor finansieras genom omfördelningar inom ramen för anslaget. Regeringen föreslår vidare att medel avsätts till ett nytt stöd för främjande av nyskriven svensk dramatik (dramatikerstöd) i syfte att förbättra dramatikernas möjligheter att försörja sig på utfört konstnärligt arbete. Anslaget bör för detta ändamål tillföras 2 miljoner kronor. Slutligen föreslås en ökning av Nordiska för- fattarstipendier och Nordiskt författarsamarbete med sammanlagt 83 000 kronor. Utöver de förslag som följer av propositionen Konstnärernas villkor vill regeringen anföra följande. Sedan början av 1980-talet utgår ersätt- ning till rättighetshavare på musikområdet för verkningar av privatkopiering av fonogram. Er- sättningen infördes som en temporär lösning i avvaktan på en eventuell upphovsrättslig ersätt- ningsordning på området. Regeringen har våren 1998 överlämnat en proposition (prop. 1997/98:156) till riksdagen med förslag om att det i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall införas bestämmelser om s.k. kassettersättning. Mot denna bakgrund föreligger förutsättningar för en minskning av bidraget för ersättning till rättig- hetshavare på musikområdet. Regeringen föreslår därför att anslaget minskas med 1 555 000 kronor. Medlen har använts för omprioriteringar inom kulturområdet. Utgifterna under anslaget har med anledning av ålderspensionsreformen ökat med ca 4,6 miljoner kronor per år under perioden 1999 – 2001. Tabell 8.4 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 240 105 Ålderspensionsreformen +4 679 Minskad biblioteksutlåning -4 415 Minskning av anslaget Ersättning till rättighetshavare på musikområdet -1 555 Visningsersättning och individuell visningsersättning +2 800 Stöd till konstnärer inom områdena ton och scen +5 500 Dramatikerstöd +2 000 Biblioteksersättning +3 153 Nordiska författarstipendier och Nordiskt författarsamarbete +83 Förslag 1999 252 350 9 Arki 9.1 Omfattning Till verksamhetsområdet hör anslagen Riksarki- vet och landsarkiven, Bidrag till regional arkiv- verksamhet, Arkivet för ljud och bild, Språk- och folkminnesinstitutet samt Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet är den centrala statliga myndig- heten inom arkivområdet med huvuduppgift att främja en god arkivhantering och att bevara, vårda, tillhandahålla samt tillgängliggöra arkiv- material. Genom framför allt Riksarkivets regio- nala organisation med en uppdelning på sju landsarkiv, med placering i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Öster- sund, har arkivsektorn en god spridning i landet. Svensk arkivinformation (SVAR) och Arkion, som är fristående enheter inom Riksarkivets organisation, finns på flera orter i landet. Stads- arkivet i Stockholm har funktion som landsarkiv för myndigheter i Stockholms län och samma funktion för Värmlandsregionen har Värm- landsarkiv i Karlstad. Språk- och folkminnes- institutet finns på fem orter i Sverige: Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Arkivet för ljud och bild har 30 fjärrlåneställen utanför Stockholm, huvudsakligen vid högskolebibliote- ken. Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv ger bidrag till folkrörelsearkiv, företagsarkiv och andra enskilda arkivinstitutioner eller föreningar med anknytning till arkivverksamhet. Inom det statliga arkivområdet är ca 750 per- soner anställda, varav ca 250 med lönebidrag. Därutöver har under år 1997 ca 550 personer anvisats inom ramen för ordinarie arbetsmark- nadsstöd, t.ex. beredskapsarbete, ALU, OTA och API. 9.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 291,9 285,4 293,8 294,2 299,6 310,6 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall De statliga arkiven har genom olika åtgärder strävat efter att nå fler och nya användare och detta har lett till att intresset för att nyttja arki- vens bestånd ökat. Sesam-projekten inom arkiv- området liksom den digitaliseringsverksamhet som sker i form av särskilda regionala arbets- marknadsåtgärder har gett mycket goda resultat. Främst har olika registrerings- och digitalise- ringsarbeten bedrivits, vilka medfört ökad till- gänglighet till arkivbestånden. Förändringar Fr.o.m. den 1 januari 1998 omfattas de 20 regio- nala arkivinstitutioner vilka före budgetåret 1998 erhöll s.k. föreståndarbidrag från Riksarkivet av förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Prioriteringar för 1999 Arbetet med kulturarvets demokratiska funktio- ner skall utvecklas. En ytterligare satsning på folkrörelsearkiv föreslås. Det industriella kultur- arvet skall ha fortsatt hög prioritet i arkivinstitu- tionernas verksamhet. Arbetet med att öka till- gängligheten till arkivbestånden genom bl.a. digitalisering skall fortsätta liksom arbetet med att anpassa den statliga arkivverksamheten för hantering av digitalt material. Under år 1999 bör arbetet med att förbereda relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan prioriteras och arbetet bör ske i samverkan med Svenska kyrkan. 9.3 Resultatbedömning Målet för den statliga arkivverksamheten finns angivna i arkivlagen (1990:782). Det innebär att myndigheternas arkiv skall hanteras så att de till- godoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipning och för- valtning samt forskningens behov. Tillståndet och utvecklingen inom området Ökningen av mängden information och de nya medier på vilka den befinner sig, hur allt detta material skall gallras samt förändringar i förvalt- ningsstrukturen med bolagisering, privatisering eller nedläggning av offentlig verksamhet m.m. är de dominerande frågeställningar som arkiv- myndigheterna ständigt har att arbeta med och ha beredskap inför. Utvecklingen inom digitalisering och infor- mationsteknik ger stora förutsättningar för bättre tillgänglighet och ökade möjligheter att nå fler och nya användare. Vad gäller det stora antalet lönebidragsan- ställda vid arkivinstitutionerna hänvisas till de riktlinjer som angavs i vårpropositionen 1997 (prop 1996/97:150). Som framhållits i budget- propositionen för 1998 (prop 1997/98:1) är det angeläget att Arbetsmarknadsverket fortsatt följer utvecklingen av den genomsnittliga bi- dragsnivån för kultursektorn och vid behov bevakar att denna nivå inte sänks mer än vad som angavs i 1997 års vårproposition. De viktigaste statliga insatserna inom området Genom olika satsningar, arbetsmarknadsåtgärder m.m. har samverkan stärkts mellan dels arkiv- myndigheter och arkivbildande myndigheter, dels mellan institutioner inom de olika kultur- arvsområdena samt dels mellan arkivmyndig- heter och näringsliv och internationella organi- sationer. Samordning av lokaler och verk- samheter har medfört högre effektivitet och lägre kostnader för arkivmyndigheterna. Budgetåret 1995/96 avsattes 235 miljoner kronor för sysselsättningsinsatser på kulturom- rådet i det treåriga s.k. Sesam-projektet (prop. 1994/95:100, bil.12, bet. 1994/95:KrU 18, rskr 1994/95:251). Syftet med projektet var bl.a. att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av kulturarvet och att öka tillgänglig- heten till samlingarna, t.ex. genom digitalisering. Sesam-projektet har i flera fall genererat ytterli- gare sysselsättning och inom arkivsektorn finns exempel där ett par Sesam-anställda varit projektledare för ca 250 personer. Genom Sesam har arkivvården förbättrats och såväl kvantitet som kvalitet har ökat inom registreringsverk- samheten. Sesams avslutning kommer liksom för övriga kulturarvsinstitutioner att i betydande grad påverka verksamheten. Det internationella arkivarbetet utförs av tradition till största delen inom ramen för Inter- nationella arkivrådet (ICA) i samverkan med EU, Europarådet och Unesco. De gentemot länderna i Öst- och Centraleuropa riktade insat- serna har under budgetåret övergått till en målin- riktad och långsiktig utbyggnad av en pro- fessionell arkivstruktur, t.ex. genom hjälp till etablerandet av en offentlighets- och arkivlag- stiftning. Effekter av de statliga insatserna Arkivmyndigheternas insatser leder till att arkiv- verksamheten hos myndigheter m.fl. bedrivs effektivt, att kostnaderna hålls nere samt att forskare och allmänhet har förtroende för och tillgång till arkiven. En fungerande arkivvård hos myndigheterna är en förutsättning för att offent- lighetsprincipen skall fungera. Digitalisering och övrigt arbete leder till att kvaliteten på förteck- ningar och register höjs, att bestånden blir mer lättillgängliga samtidigt som arkivmyndigheter- nas arbete underlättas. Arkivinstitutionerna har genomfört riktade programinsatser för att nå fler och nya användare av arkivmaterial. Samarbete med bibliotek och museer har bidragit till att nya användare kunnat nås och utökad digitalisering och registrering av arkivmaterial har medfört att olika användar- grupper lättare kan ta del av materialet. Riksarkivet har redovisat konsekvenser och framtidsperspektiv dels för arkivmyndigheterna, dels för allmänheten med anledning av att arkiv- materialet i allt högre grad digitaliseras och finns tillgängligt via bl.a. Internet. Beredskapen är relativt god för att möta de möjligheter och problem som den utökade digitaliseringen i sam- hället innebär för arkivverksamheten. Det är väsentligt att arkivinstitutionerna prioriterar och håller en fortsatt hög beredskap avseende dessa frågor. En tydlig inriktning mot en bredare allmänhet märks i arkivmyndigheternas arbete genom att tillgängligheten har förbättrats och kapaciteten i arkivverkets forskarsalar har ut- ökats de senaste åren. Till ökad tillgänglighet bidrar även att informationen kan tillhandahållas på andra ställen än i arkivinstitutionerna, t.ex. via Internet och andra nätverk. I takt med arkiv- myndigheternas arbete för att öka tillgänglighe- ten till arkiven har också intresset för att nyttja deras bestånd ökat. Särskilt märks detta inom släktforskningen. År 1991 hade Riksarkivet och landsarkiven ca 80 000 forskarbesök. År 1997 var siffran ca 100 000 besökare. Regeringens slutsatser Förhållandena inom verksamhetsområdet har i allt väsentligt bibehållits oförändrade. Arkiv- myndigheternas arbete präglas av kontinuitet men det påverkas i hög grad av framför allt den informationstekniska utvecklingen och struktur- omvandlingar i förvaltningen. Arkivmyndig- heterna har i huvudsak uppnått de för verksam- heten uppsatta långsiktiga, övergripande målen och verksamheten svarar mot kravet på en effek- tiv användning av insatta resurser. Arkivmyndig- heternas verksamhetsinriktning bör därför be- hållas. 9.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har i en särskild revisions- rapport till Riksarkivet och landsarkiven gjort vissa påpekanden och i revisionsberättelsen kommit med invändningar mot Språk- och folk- minnesinstitutet. Rapporten resp. berättelsen kommenteras under anslagen F1 Riksarkivet och landsarkiven samt F3 Språk- och folkminnes- institutet. 9.5 Anslag F1 Riksarkivet och landsarkiven Tabell 9.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 231 414 Anslags- sparande 20 901 1998 Anslag 226 435 Utgifts- prognos 235 176 1999 Förslag 232 440 2000 Beräknat 235 105 1 2001 Beräknat 245 105 2 1 Motsvarar 230 990 tkr i 1999 års prisnivå. 2 Motsvarar 236 890 tkr i 1999 års prisnivå. Riksarkivet och landsarkiven är, som framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och instruktionen för Riksarkivet och landsarkiven, statliga arkivmyndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under år 1997 till 23 675 000 kronor. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1997 visar att Riksarkivet och lands- arkiven hade ett anslagssparande på 20,9 miljoner kronor. Enligt Riksarkivets prognos för inne- varande budgetår kommer anslagssparandet att vara 12,2 miljoner kronor vid 1998 års slut. Anslagssparandet är framförallt ett resultat av att Riksarkivet har träffat hyresavtal om nya lokaler för arkivförvaring som direkt påverkar kostna- derna under 1998 och följande år. Under 1998 uppkommer även stora engångskostnader för bl.a. omflyttningar av arkivmaterial till de nya arkivlokalerna. För att klara dessa övergångar har Riksarkivet valt att spara på anslaget för att kunna jämna ut de effekter och kostnader som de nya arkivlokalerna medför. Därutöver beräk- nas vissa extraordinära kostnader, bl.a. inlösen av arkivsamlingar under budgetåret. Regeringens överväganden Resultatinformation Riksarkivet och landsarkiven har under året sär- skilt uppmärksammat den fortsatta utvecklingen inom digitalisering och informationsteknik. Det är angeläget att Riksarkivet kontinuerligt ger hög prioritet åt dessa frågor. Genom främst ALU- och Sesamprojekten har registrering och digitalisering av arkivmaterialet nästan tiodubblats. Utökad filmning och regist- rering av arkivmaterialet har lett till att olika användargrupper fått lättare att ta del av det. Flera produkter har lagts ut som hemsidor på Internet vilket medför större möjligheter att nå nya forskarkategorier och att materialet till- handahålls även på andra ställen än hos arkiv- institutionerna (www.ra.se). Kapaciteten i arkivverkets forskarsalar har vidare utökats de senaste åren. Tillgängligheten till arkiven har ökat under året även genom andra åtgärder, bl.a. genom arbetet med referensdata- baser. Riksarkivet har vidare genomfört en rad kurser och seminarier för att sprida kunskap om arkiven. Vidare har samarbete bedrivits med andra myndigheter och institutioner inom kulturarvssektorn i syfte att utveckla arkivväsen- det och stärka arkivens samhällsbetydelse. Bl.a. har Riksarkivet på regeringens uppdrag bedrivit samarbete med andra aktörer på kulturarvsom- rådet i arbetet för att motverka främlingsfientlig- het och rasism. Riksarkivet har på regeringens uppdrag arbetat för att ta fram en strategi för det fortsatta arbetet med att utveckla kulturarvets demokratiska funktioner. Riksarkivet rapporte- rar att förutsättningarna för att uppmärksamma olika perspektiv, såsom kön, klass och generation är goda. Riksarkivet ger flera bra exempel på aktuella projekt, t.ex. invandrarprojektet, där en handledning för invandrarorganisationer fram- ställts i syfte att skapa ett intresse för arkivmate- rialet och för att möjliggöra släkt- och hem- bygdsforskning på samma villkor som för dem som bott här i flera generationer. Riksarkivet har vidare redovisat regeringsuppdraget att belysa konsekvenser och framtidsperspektiv för både arkivmyndigheter och allmänheten med anled- ning av att arkivmaterialet i ökad utsträckning digitaliseras och finns tillgängligt via bl.a. Inter- net och vidare uppdraget från regeringen att redovisa samarbetet med skolor och övriga utbildningsinstitutioner. I tabell 9.2 redovisas arkivbeståndens omfattning hos Riksarkivet och landsarkiven och i tabell 9.3 redovisas vissa upp- gifter angående Riksarkivets prestationer. Tabell 9.2 Arkivbeståndens omfattning hos Riksarkivet och landsarkiven Beståndens totala storlek 95-06-30 96-12-31 97-12-31 Papper, hyllmeter - varav enskilt 319 250 57 460 407 570 61 440 427 800 62 750 Kartor och ritn., enheter 520 150 992 000 1 002 750 Mikrofilm, rullar 20 100 28 200 29 570 Tabell 9.3 Redovisning av vissa mätbara prestationer Verksamhet 1994/95 1995/961 1997 Antal leveranser - varav hyllmeter papper 877 7 873 1 249 17 115 1 226 20 914 Antal färdigställda arkiv (förtecknade) - varav hyllmeter papper 470 3 968 621 5 152 688 10 397 Forskarbesök 103 039 103 899 98 571 Framtagna volymer 169 012 210 501 158 796 Sålda mikrokort 207 953 128 329 255 993 1 12 månader Svensk arkivinformation (SVAR) SVAR är en delvis avgiftsfinansierad verksamhet som på moderna medier skall bevara, bearbeta och sprida arkivinformation. SVAR:s verk- samhet, vilken främst är förlagd till Väster- norrlands län, bygger till stor del på olika arbetsmarknadsprojekt. SVAR:s verksamhet har alltmer kommit att handla om att genom ny teknik göra arkivmate- rial tillgängligt. Under året har flera aktiviteter genomförts för att öka kunskapen om arkivma- terial och för att nå nya samt fler användare av arkiven. Släkt- och hembygdforskare utnyttjar i hög grad de nya möjligheterna att beställa mikro- kort över nätet. SVAR:s totala kostnader för år 1997 uppgick till 38 772 000 kronor. Intäkterna bestod av anslag 16 162 000 kronor, avgiftsinkomster 11 485 000 kronor och bidrag 11 200 000 kronor, dvs sammanlagt 38 847 000 kronor. SVAR prognostiserar en relativt kraftig minskning av bidragen från år 1999 till år 2000, vilket medför att ett flertal tidsbegränsade pro- jektanställningar kommer att upphöra. Tabell 9.4 SVAR:s intäktsprognos 1999 2000 2001 Anslag 9 100 9 100 9 100 Lönebidrag 4 000 3 700 3 600 EU-bidrag 3 000 500 500 Övriga bidrag 1 500 1 000 1 000 Arbetsmarknadsmedel 1 000 1 000 1 000 Försäljning av mikrokort 6 500 6 000 5 500 Övriga avgiftsinkomster 3 300 3 300 3 300 Summa 28 400 24 600 24 000 ARKION ARKION är en i huvudsak avgiftsfinansierad verksamhet med syfte att med moderna medier öka tillgängligheten till och bruket av arkiven. ARKION arbetar bl.a. med att utveckla system för informationsspridning, ta fram läromedel och multimediaprodukter samt utbildning och att sprida kunskap. Detta förenas med att skapa arbetstillfällen, främst i glesbygdsområdena. Under verksamhetsåret har ARKION drivit tre Sesam-projekt och ett flertal andra registre- ringsprojekt. Vidare har drivits projektet Svensk industrihistorisk databas i Blekinge, som syftar till att digitalisera de s.k. fabriksberättelserna samt Svensk lokalhistorisk databas i Halland, vilket syftar till att digitalisera protokoll från den lokala självstyrelsen. ARKION:s totala kostnader för år 1997 upp- gick till 7 878 000 kronor. Intäkterna bestod av anslag 621 000 kronor, avgiftsinkomster 13 000 kronor och bidrag 7 170 000 kronor, dvs. sam- manlagt 7 804 000 kronor. Tabell 9.5 ARKIONS intäktsprognos 1999 2000 2001 Anslag 714 714 714 Avgiftsinkomster 50 75 100 Lönebidrag 753 750 750 Arbetsmarknadsmedel 3 300 3 300 3 300 Summa 4 817 4 839 4 864 Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har i revisionsrapport anfört att ansvarsfördelningen mellan riksarkiva- rien och landsarkivarierna är oklar och att Riks- arkivet bör tydliggöra hur ansvaret fördelar sig. Riksarkivet har för avsikt att göra en översyn av sin arbets- och delegationsordning. Vidare på- pekar RRV att de inspektioner hos landsarkiven som Riksarkivet enligt sin instruktion årligen skall genomföra inte utförs enligt någon fast- ställd checklista och att protokoll därvid inte förs. Riksarkivet menar att nuvarande inspek- tioner är ändamålsenliga men har för avsikt att se över sina rutiner avseende inspektioner. Rege- ringen gör bedömningen att Riksarkivets åtgär- der är tillräckliga. Slutsatser Riksarkivet och landsarkivens verksamhet svarar mot kravet på en effektiv användning av insatta resurser. Inriktningen för myndigheten bör ligga fast. För leveranser av arkiv tillförs anslaget 1 209 000 kronor från berörda myndigheter. För mikrofilmning av kyrkobokföringshandlingar sker en överföring på 1 085 000 kronor från utgiftsområde 3. Från anslaget G1 Riksantikva- rieämbetet överförs 120 000 kronor och vidare 115 000 kronor från utgiftsområde 9 för kostna- der i samband med tjänsteförflyttningar. Rege- ringen har till följd av anslagssparandet tillfälligt minskat anslaget under åren 1999 och 2000 med 1 miljon kronor resp. 2 450 000 kronor. Anslags- nivån och anslagssparandet återställs under år 2001. Medlen har omprioriterats till annan verksamhet inom utgiftsområdet. Finansieringen av avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades fr.o.m. år 1998 (se volym 1, avsnitt 6.1). Med anledning av detta gjordes en preliminär beräkning av försäkrings- premien. Ytterligare en justering av beräkningen har gjorts för år 1999 och omfattar 513 000 kronor. Tabell 9.6 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 226 435 Pris- och löneomräkning +3 963 Justering av premier +513 Överföring från arkivlevererande myndigheter +1 209 Överföring från utgiftsområde 3 +1 085 Överföring från anslaget G1 + 120 Överföring från utgiftsområde 9 + 115 Tillfällig minskning -1 000 Förslag 1999 232 440 F2 Bidrag till regional arkivverksamhet Tabell 9.7 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Anslag 2 320 Utgifts- prognos 2 320 1999 Förslag 2 982 2000 Beräknat 4 667 2001 Beräknat 4 727 Bidrag till regional arkivverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Bidrag lämnas till följande 20 regionala arkivinstitutioner, vilka före budgetåret 1998 erhöll s.k. föreståndarbidrag från Riksarkivet: Bohusläns föreningsarkiv, Dalarnas folkrörelse- arkiv, Folkrörelsearkiv för Uppsala län, Folk- rörelsearkivet i Blekinge, Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Folkrörelsernas arkiv i Väster- norrland, Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Folkrörelsernas arkiv för Gävleborgs län, Folk- rörelsernas arkiv i Norrbotten, Föreningsarkivet i Jämtlands län, Folkrörelsernas arkiv i Örebro län, Föreningsarkiven i Stockholms län, Före- ningsarkivet i Sörmlands län, Jönköpings läns folkrörelsearkiv, Kronobergsarkivet, Skaraborgs läns folkrörelsearkiv, Skånes arkivförbund, Väst- manlands läns arkivförening, Älvsborgs läns föreningsarkiv och Östergötlands läns före- ningsarkiv. Syftet med bidraget är att främja regional arkivverksamhet, att få ett nät av väl fungerande regionala arkivinstitutioner i landet och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regionala kulturpolitiken. Regeringens överväganden Resultatinformation De regionala arkiven förvaltar betydande arkiv- bestånd och samlingar med stort kulturhistoriskt värde. Från att ha inriktat sig på att bevara de traditionella folkrörelsernas historia har många folkrörelsearkiv utvidgat verksamheten till att omfatta enskilda arkiv i vidare bemärkelse. Sam- lingarna innehåller också personarkiv, t.ex. dag- böcker och brevsamlingar, gårdsarkiv och före- tagsarkiv. Flera arkiv bedriver en omfattande dokumentationsverksamhet som tillför samling- arna nytt källmaterial. Folkrörelsearkiven arbetar på uppdrag av ett rikt föreningsliv och en ideell sektor och de är en resurs för såväl offentlig som privat sektor. Arkiven efterfrågas bl.a. av veten- skaplig forskning, släkt- och hembygds- forskning, skola och kulturliv. Slutsatser De regionala arkiven fyller en viktig funktion och de har en viktig kulturpolitisk uppgift, inte minst avseende den släkt- och hembygdsforsk- ning som vuxit till en bred folkrörelse. De regio- nala arkiven förvaltar betydande bestånd och de är en självklar resurs för såväl offentlig som privat sektor. Regeringen bedömer att det statliga stödet är viktigt för att få ett nät av väl fungerande regio- nala arkivinstitutioner i landet. Regeringen före- slår därför en ytterligare satsning på de regionala arkiven, främst folkrörelsearekiv under åren 1999 och 2000 med 600 000 kronor resp. 1,6 miljoner kronor. Finansieringen har skett genom omprio- riteringar inom kulturområdet. Tabell 9.8 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 2 320 Pris- och löneomräkning +62 Förstärkning +600 Förslag 1999 2 982 F3 Språk- och folkminnesinstitutet Tabell 9.9 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 31 399 Anslags- kredit 1 350 1998 Anslag 27 761 Utgifts- prognos 27 799 1999 Förslag 28 346 2000 Beräknat 28 857 1 2001 Beräknat 29 307 2 1 Motsvarar 28 346 tkr i 1999 års prisnivå. 2 Motsvarar 28 346 tkr i 1999 års prisnivå. Myndigheten har enligt förordningen (1993:654) med instruktion för Språk- och folkminnes- institutet till uppgift att samla in, bevara, veten- skapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, personnamn, ortnamn, folkminnen, visor, folk- musik och den svenska jazzens historia. Vidare skall institutet avge yttranden i ärenden om fast- ställande av ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor. Utgiftsprognosen visar att anslagskrediten vid utgången av år 1998 kommer att vara 1 388 000 kronor. Detta förklaras bl.a. av ökade kostnader i samband med inflyttning i nya lokaler i Uppsala under hösten 1998. Myndigheten har inlett besparingsåtgärder som kommer att leda till ett balanserat resultat under år 1999. Regeringens överväganden Resultatinformation Språk- och folkminnesinstitutet har fortsatt att prioritera bl.a. digitalisering av samlingarna i syfte att öka tillgängligheten. Samarbetet med universitet och högskolor har fortsatt under år 1997, bl.a. har myndigheten igångsatt ett sam- arbete med Linköpings universitet om digital tillämpning av Språk- och folkminnesinstitutets material. Myndigheten har under året även på- börjat ett arbete med att ge samlingarna en starkare nutidsanknytning, bl.a. pågår ett projekt om de internationella kulturernas påverkan på den svenska kulturutvecklingen. Språk- och folkminnesinstitutet har även särskilda medel för forsknings- och utvecklingsinsatser under ansla- get J1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har i en rapport på- pekat att verksamhetens resultat inte redovisas och kommenteras utifrån de i regleringsbrevet uppställda verksamhetsmålen. Vidare saknar RRV redovisning och kommentarer avseende väsentliga återrapporteringskrav. Med anledning av RRV:s påpekanden har myndigheten redo- visat till regeringen att man har för avsikt att i årsredovisningen för 1998 redovisa, bedöma och i övrigt återrapportera verksamhetens resultat i enlighet med regleringsbrevets krav och så långt som möjligt lämna jämförelsesiffror över tiden. Regeringen gör bedömningen att denna åtgärd är tillräcklig. Slutsatser Mot bakgrund av tillgänglig information drar regeringen slutsatsen att myndighetens huvud- sakliga inriktning överensstämmer med de mål som uppställts för verksamheten. Språk- och folkminnesinstitutet har utfört viktiga insatser för att öka tillgängligheten och tillgodogörandet av institutets samlingar och resultaten av den vetenskapliga bearbetningen. Regeringen bedö- mer att verksamheten har gett goda resultat och resurserna har använts på ett ändamålsenligt sätt. Verksamhetsinriktningen bör därför ligga fast. Regeringen föreslår i avsnittet 11.6 att Svenskt visarkiv, som är en enhet inom Språk- och folk- minnesinstitutet, förs över till Statens musik- samlingar. Förändringen får inga budgetkon- sekvenser för Språk- och folkminnesinstitutets övriga verksamhet under budgetåret 1999. Finansieringen av avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades fr.o.m. år 1998 (se volym 1, avsnitt 6.1). Med anledning av detta gjordes en preliminär beräkning av försäkrings- premien. Ytterligare en justering av beräkningen har gjorts för år 1999 och omfattar 66 000 kro- nor. Tabell 9.10 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 27 761 Pris- och löneomräkning + 519 Justering av premier + 66 Förslag 1999 28 346 F4 Svenskt biografiskt lexikon Tabell 9.12 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 3 809 Anslags- sparande 236 1998 Anslag 3 405 Utgifts- prognos 3 533 1999 Förslag 3 497 2000 Beräknat 3 559 1 2001 Beräknat 3 616 2 1 Motsvarar 3 497 tkr i 1999 års prisnivå. 2 Motsvarar 3 497 tkr i 1999 års prisnivå. Myndigheten har enligt förordningen (1988:630) med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under år 1997 till totalt 673 000 kronor, varav intäkterna för CD-romskivan uppgick till 304 000 kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation Under budgetåret 1997 gav myndigheten Svenskt biografiskt lexikon ut ett band och två häften. Utgivningen av lexikonet är försenad sedan några år tillbaka. Förseningarna beror bl.a. på att personartiklarna blivit fler än beräknat. Enligt regeringens bedömning är eftersläpning- arna inte sådana att de bör påverka slutmålet (år 2015). Tillgängligheten till lexikonet har under året ökat genom att delar av materialet givits ut på CD-romskiva. Slutsatser Svenskt biografiskt lexikons verksamhet har i allt väsentligt uppfyllt de uppställda målen. Myndig- heten har utfört viktiga insatser för att öka till- gängligheten till lexikonet. Verksamheten svarar mot kravet på en ändamålsenlig användning av insatta resurser. Myndighetens inriktning bör därför ligga fast. Finansieringen av avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades fr.o.m. år 1998 (se volym 1, avsnitt 6.1). Med anledning av detta gjordes en preliminär beräkning av försäkrings- premien. Ytterligare en justering av beräkningen har gjorts för år 1999 och omfattar 9 000 kronor. Tabell 9.13 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 3 405 Pris- och löneomräkning + 83 Justering av premier + 9 Förslag 1999 3 497 F5 Arkivet för ljud och bild Tabell 9.14 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 25 248 Anslags- sparande 2 051 1998 Anslag 25 434 Utgifts- prognos 25 000 1999 Förslag 26 933 2000 Beräknat 27 414 1 2001 Beräknat 27 862 1 1 Motsvarar 26 933 tkr i 1999 års prisnivå. Arkivet för ljud och bild (ALB) skall möjliggöra forskning i svensk kultur och samhälle genom att samla in, bevara och tillhandahålla den del av mediautbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder. Myndighetens verk- samhet vilar på lagen (1993:1392) om plikt- exemplar av dokument grunder. ALB är kontaktorgan för den internationella samarbetsorganisationen International Associa- tion of Sound Archives, IASA. ALB deltar också i Round Table on Audiovisual Records, där representanter för biblioteks- och arkivorganisa- tioner samarbetar inom Unescos:s ram. En jämförelse mellan budget och utfall år 1997 visar ett anslagssparande på 2 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under inne- varande budgetår visar ett anslagssparande på ca 2 miljoner kronor. Detta beror på att kostnaderna för projektet som rör registrering och katalogisering av äldre bandsamlingar, en filminventering samt kostna- der för en satsning på kompetensutveckling inför den vidgade IT-användningen kommer att belasta budgetåret 1999. Regeringens överväganden Resultatinformation De senaste åren har utbudet av ljud- och bild- upptagningar ökat kraftigt. ALB får ta emot alltfler leveranser av pliktexemplar. Det är huvudsakligen satellit-TV som ökat i omfattning. ALB:s samlingar är enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk endast tillgängliga för forskningsändamål. Annat utnyttjande sker endast efter tillstånd från upp- hovsmännen. Antalet forskningsprojekt har under år 1997 ökat med 6 % till 730 stycken. Merparten av dessa är knutna till universitet och högskolor, men en ökning av arbeten knutna till gymnasier och folkhögskolor har också skett bl.a. som en följd av regeringens satsningar på utbildning och kunskapslyft. Slutsatser Regeringen anser att ALB på ett effektivt sätt har mött volymökningen och de kostnader som denna utökning innebär bl.a. genom interna omprioriteringar och rationaliseringar. ALB har i sitt budgetunderlag för åren 1999-2001 informerat om kostnader som kommer att uppstå då digitala marksändningar av TV-program införs. Regeringen gav i juni 1998 tillstånd att sända television med digital sänd- ningsteknik till elva TV-bolag. Sändningarna beräknas starta under 1999. Eftersom bestäm- melserna i radio- och TV-lagen (1996:844) gäller för sändningarna, faller de under pliktexemp- larslagen (1993:1392) och skall levereras till ALB. Regeringen förutsätter att ALB i sitt nästa budgetunderlag lämnar underlag om de ökade kostnader som denna utökade verksamhet inne- bär. Regeringen avser att återkomma i denna fråga i budgetpropositionen för år 2000. Den 1 september 1998 överlämnade E-plikt- utredningen sitt betänkade E-plikt, Att säkra det elektroniska kulturarvet (SOU 1998:111) till regeringen. Betänkandet är föremål för remiss- behandling. Finansieringen av avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades fr.o.m. år 1998 (se volym 1, avsnitt 6.1). Med anledning av detta gjordes en preliminär beräkning av försäkrings- premien. En justering av beräkningen har gjorts för år 1999. Tabell 9.15 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1988 25 434 Pris- och löneomräkning +1 387 Justering av premier + 112 Förslag 1999 26 933 10 Kulturmiljö 10.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar anslagen Riks- antikvarieämbetet, Bidrag till kulturmiljövård, Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar samt Avgiftsfinansierad verk- samhet: Riksantikvarieämbetets uppdragsverk- samhet. I verksamhetsområdet ingår också viss arkiv- och biblioteksverksamhet. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central för- valtningsmyndighet för kulturmiljön. På den regionala nivån ansvarar länsstyrelserna för myn- dighetsarbete rörande kulturmiljön. De regionala museerna har vidare ett eget ansvar för kun- skapsuppbyggnaden. När det gäller vård samt information och publikverksamhet har läns- styrelserna ett övergripande ansvar för att insatser kommer till stånd, medan det ankommer på de regionala museerna att hålla kompetens och att utföra de konkreta uppgifterna. Tillsam- mans utgör länsstyrelserna och de regionala museerna kulturmiljösektorns regionala organi- sation. På den lokala nivån verkar kommunerna inom hela kulturmiljöns ansvarsområde. För sina insatser inom det statliga kulturmiljö- arbetet får de regionala museerna bidrag från anslaget till regionala museer. År 1997 utfördes ca 670 årsverken inom den statliga kulturmiljösektorn. Av dessa utfördes ca 110 vid länsstyrelserna och ca 250 inom RAÄ:s avgiftsfinansierade arkeologiska uppdragsverk- samhet. Vid de 26 regionala museerna har antalet årsverken totalt sett minskat jämfört med före- gående år till i genomsnitt 64 per museum jäm- fört med 68 året innan. Av de anställda är ca 50 % tillsvidare anställda utan lönebidrag, vilket motsvarar 1996 års förhållanden. 10.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 372,7 423,9 426,7 441,3 462,3 463,8 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Det allmänna intresset för kulturmiljön har varit fortsatt stort. Exploateringen av mark- och vattenområden har i likhet med föregående år varit av relativt ringa omfattning, med undantag av bl.a. större infrastruktursatsningar i södra Sve- rige. Detta har inneburit en fortsatt relativt låg belastning på kulturmiljövärdena i landskapet. De av EU medfinansierade miljöstöden inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken har förbättrat förutsättningarna för bevarandet av odlingslandskapets kulturvärden. Samtidigt visar utvärderingar att effekterna av den nya livsmedelspolitiken även har påverkat kultur- miljön i negativ riktning. Förändringar Statens historiska museer skildes från RAÄ och inrättades som en egen, ny myndighet den 1 januari 1998. Statsbidrag till regionala museer (anslag H3 Bidrag till regionala museer) avseende kultur- miljövård i Skåne, Kalmar och Gotlands län för- delas fr.o.m. juli 1998 av RAÄ. Regeringen har beslutat om sammanlagt 60 miljoner kronor ur den s.k. Östersjömiljarden för byggnadsvård i Östersjöområdet. Prioriteringar Kulturarvets demokratiska funktioner skall utvecklas. En satsning på industrisamhällets kulturarv skall genomföras. Fr.o.m. år 1999 föreslås sär- skilda medel för ändamålet. Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling skall utvecklas. Särskild vikt bör ges till utveck- lingen av en god kulturmiljö i arbetet med de nya miljökvalitetsmål som föreslagits i propositionen (1997/98:145) Svenska miljömål – miljöpolitik för ett hållbart Sverige. I propositionen (prop. 1997/98:165) Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden har regeringen fäst särskild vikt vid storstädernas kulturmiljövärden och arkitek- toniska värden. Dessa värden är centrala i storstädernas miljö och arbetet med att ta tillvara och utveckla dem skall intensifieras. Fr.o.m. år 1999 föreslås särskilda medel för ändamålet. De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan förbereds. En satsning på Kulturarvs-IT (utgiftsområde 14, anslaget A3 Särskilda åtgärder för arbetshan- dikappade) genomförs. Satsningen syftar till att öka tillgängligheten till kulturarvet och beräknas ge ca 240 personer med arbetshandikapp arbete. Därutöver anställs ca 40 arbetsledare med ut- bildning i museiämnen. Insatser för att skapa sysselsättningstillfällen inom byggnadsvård samt regional utveckling uppmärksammas. 10.3 Resultatbedömning Målen för kulturmiljöorganisationen var under budgetåret 1997 att bevara och förmedla kultur- arvet, stärka den lokala kulturella identiteten, syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön, möta hoten mot kulturmiljön samt bidra till att öka medvetenheten om estetiska värden och historiska sammanhang. Tillståndet och utvecklingen inom området Investeringar i utbyggnad av bl.a. infrastruktur i södra Sverige har inneburit påfrestningar på kul- turmiljövärden i landskapet. Samtidigt har rela- tivt måttliga exploateringar av mark och vatten i andra delar av landet inneburit fortsatt goda möjligheter för att bevara kulturvärden i miljön. Flera länsstyrelser redovisar bl.a. att kulturmiljö- värden i skogen ofta hotas i samband med av- verkningar och markberedningar. Roll- och ansvarsfördelningen inom kultur- miljöorganisationen har fortsatt att utvecklas i riktning mot ökad samsyn på mål och strategier för verksamheten bland regionala företrädare på länsstyrelser och länsmuseer. I flertalet län finns en samordnad syn på hur det regionala kultur- miljöarbetet bör organiseras. I vissa län finns det dock skäl att fortsätta att utveckla roll- och ansvarsfördelningen i enlighet med den redovis- ning som RAÄ lämnade i april 1995. Regeringen avser att utveckla redovisningen av tillståndet för kulturmiljön. Detta skall ske i samband med uppföljningen och redovisningen av uppfyllelsen av de nya miljökvalitetsmål som föreslagits i propositionen (prop. 1997:98:145) Svenska miljömål – Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. De viktigaste statliga insatserna inom området Det särskilda kulturmiljöstödet inom ramen för jordbrukets miljöprogram (utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar) har mottagits med stort intresse av brukarna, vilket fått till följd att utbetalningarna för år 1996 uppgick till 243 miljoner kronor mot beräknade 100 miljoner kronor. Under år 1997 har stödet därför varit stängt för nya sökanden. De samlade erfarenheterna från satsningar på byggnadsvård har legat till grund för regeringens beslut i maj 1997 att fördela 25 miljoner kronor ur den s.k. Östersjömiljarden (reservationsan- slaget utveckling och samarbete inom Östersjö- regionen, uppfört på tilläggsbudget på statsbud- geten första gången budgetåret 1995/96) för att utveckla svensk-polska byggnadsvårdsprojekt inom ramen för den s.k. Hallandsmodellen. Nämnda erfarenheter har också legat till grund för regeringens beslut i februari 1998 om 35 miljoner kronor till det s.k. Projekt Österled, renovering av kulturbyggnader i Estland. Inom ramen för Östersjösamarbetet leder Sverige en nyinrättad expertgrupp med syfte att utveckla kulturmiljösamarbetet i Östersjöområdet. På flera håll i landet har nya centrum för bygg- nadsvård etablerats. Efterfrågan på fortsatt sam- arbete och nätverksbyggande inom byggnads- vården är stor. För att ta till vara och utveckla de goda effek- terna av de särskilda sysselsättningsmedel som tidigare år har utgått till byggnadsvård har rege- ringen prioriterat sysselsättningsinsatser som syftar till en långsiktigt hållbar byggnadsvård under år 1998 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 14 Arbetsmarknad och arbetsliv). RAÄ kartlägger för närvarande bl.a. hur mycket arbetsmark- nadsmedel som kommit kulturmiljön till del under perioden 1 januari 1997 t.o.m. den 30 juni 1998. Den 1 januari 2000 förändras relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Under år 1999 bör därför samverkan mellan kulturmiljö- organisationen och Svenska kyrkan fördjupas i syfte att verka för att de kyrkliga kulturvärdena säkerställs. Kulturmiljösektorn har arbetat aktivt med insatser inom kulturturism. De regionala muse- erna har i hög grad bidragit vid flera rikstäckande projekt, bl.a. Tidernas kyrka, Kulturhusens dag samt förberedelser i samband med regeringens satsning på Kultur i hela landet. Särskilda sats- ningar har bl.a. omfattat industrihistoriska kulturmiljöer. Effekter av de statliga insatserna Det allmänna intresset för kulturmiljön är fort- satt stort, vilket kan utläsas bl.a. i omfattningen av mediernas bevakning av området, ett ökat besöksantal till Kulturhusens dag och ett fortsatt stort antal besökare vid RAÄ:s kulturhistoriska fastigheter, Vitterhetsakademiens bibliotek och Antikvarisk-topografiska arkivet. Flera länssty- relser redovisar därutöver ett ökat antal förfråg- ningar, bl.a. om stöd för restaurering av kultur- byggnader. De av EU medfinansierade miljöstöden inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (utg.omr. 23 Jord- och skogsbruk, Fiske med anslutande näringar) har förbättrat förut- sättningarna för bevarandet av odlingslandska- pets kulturvärden. Samtidigt bör miljöstöden förbättras för att bl.a. ge större utbyte ur kultur- miljösynpunkt. Genom informationsinsatser som nått många brukare har medvetenheten om kulturvärden i odlingslandskapet ökat. I arbetet med EU:s strukturfonder har kultur- arvsområdet särskilt uppmärksammats, inte minst när det gäller kulturturism. Genom EU:s strukturfonder får förutsättningarna för att upp- nå målen för verksamhetsområdet bedömas ha förbättrats, särskilt när det gäller att levandegöra kulturarvet och stärka den kulturella identiteten. Länsstyrelserna Under budgetåret 1997 har länsstyrelserna framför allt prioriterat arbetet med jordbrukets miljöstöd, kyrkliga kulturminnen, byggnadsvård samt fornminnesärenden. Ett flertal länsstyrelser har arbetat med strategier och program för kulturmiljöarbetet i länet. I detta arbete har läns- styrelserna i hög utsträckning tagit fasta på och utvecklat kulturmiljöns särskilda prägel och identitet i den egna regionen. Ärenden om byggnadsminnen har generellt getts låg prioritet. Detta överensstämmer i stort med länsstyrelser- nas prioriteringar föregående budgetår. Ansvaret för prövning av ärenden om kyrkliga kulturminnen fördes den 1 juli 1995 över från RAÄ till länsstyrelserna. På regeringens uppdrag har RAÄ gjort en utvärdering av förändringen vilken visar att reformen gett goda resultat. Ärendena handläggs närmare dem de berör och besluten är av god kvalitet. Länsstyrelserna har svarat för den regionala administrationen av kulturmiljöstödet inom ramen för jordbrukets miljöprogram. Genom länsstyrelsernas utbildningar inom ramen för kampanjen Markernas mångfald har ett stort antal brukare getts fördjupade kunskaper om bl.a. odlingslandskapets historiska innehåll. Miljöstödsarbetet har inneburit att den tvärsek- toriella samverkan inom länsstyrelserna för- djupats. Kulturmiljö och kulturarv har under senare år i allt högre grad integrerats i strategier för regio- nal utveckling. Ett antal länsstyrelser bedöms ha hunnit långt i detta arbete. Länsstyrelsernas kulturmiljöfunktioners bidrag till arbetet med EU:s strukturfonder har minskat eftersom huvuddelen av besluten fattades under år 1996. Enligt regeringens bedömning har kultur- miljöfunktionernas bidrag till länsstyrelsernas samlade verksamhet för regional utveckling och en god livsmiljö generellt sett stärkts. De utöka- de resurser och den överföring av beslutande- rätten som har tillförts området har inneburit bättre förutsättningar för länsstyrelserna att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv på det regio- nala kulturarvet. Regeringens slutsatser Regeringen bedömer att verksamheten har gett goda resultat och resurserna har använts på ett ändamålsenligt sätt. Kulturmiljöorganisationen har utvecklat sin förmåga att arbeta tvärsektori- ellt inom olika samhällsområden. Genom bl.a. EU medel har kulturturistiska verksamheter som bidrar till regional utveckling och identitet utvecklats på många håll. Verksamheten har i allt väsentligt uppfyllt de uppställda målen. Enligt regeringens bedömning bör därför inriktningen på verksamheten bibehållas. Från och med år 1999 kommer en ny åtgärd för bevarande av samiska natur- och kulturmiljö- er att införas inom ramen för jordbrukets miljö- program i enlighet med vad regeringen anfört i propositionen Hållbart fiske och jordbruk (prop. 1997/98:2, utg. omr. 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar). I budgetpropositionen för 1998 redogjorde regeringen för en bred satsning på industrisam- hällets kulturarv. Fr.o.m. år 1999 föreslås sär- skilda medel för ändamålet. I propositionen (prop. 1997/98:165) Utveck- ling och rättvisa – en politik för storstaden redovisade regeringen en särskild satsning för att uppmärksamma och säkerställa storstädernas kulturmiljövärden på sammanlagt 24 miljoner kronor. Med anledning härav, och under förutsättning av riksdagens beslut, bör RAÄ och länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands samt Skåne län påbörja ett särskilt utveck- lingsarbete. Under år 1999 skall vidare arbetet för en eko- logiskt hållbar utveckling prioriteras. Detta inne- bär bl.a., under förutsättning av riksdagens beslut, att verksamhetsområdets bidrag till upp- fyllelsen av den nya miljökvalitetsmål som rege- ringen föreslagit (prop. 1997/98:145) bör ut- vecklas och förtydligas. I detta arbete bör sär- skild vikt ges till utvecklingen av en god kultur- miljö. Regeringen aviserar under utgiftsområde 14, anslaget A3 Särskilda åtgärder för arbetshandi- kappade en särskild satsning för att bereda arbetshandikappade anställning och öka tillgäng- ligheten till kulturarvet. Under år 1999 skall Riksantikvarieämbetet prioritera arbetet med att inrätta, leda och samordna denna verksamhet så vitt avser de delar som skall bedrivas vid de regionala museerna. Den inriktning som regeringen redogjorde för i propositionen (prop. 1996/97:3) Kulturpolitik ligger fast. Kulturarvets demokratiska funktioner skall utvecklas. 10.4 Anslag G1 Riksantikvarieämbetet Tabell 10.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 142 967 Anslags- sparande 12 446 1998 Anslag 136 979 Utgifts- prognos 148 433 1999 Förslag 150 141 2000 Beräknat 150 163 1 2001 Beräknat 152 476 2 1 Motsvarar 147 441 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 147 441 tkr i 1999 års prisnivå RAÄ skall som central förvaltningsmyndighet för kulturmiljön bl.a. bevaka kulturmiljö- intressen i samhällsplaneringen, leda arbetet med att inventera och bygga upp kunskapen om kulturmiljöer och kulturminnen, handlägga frågor om vård och bevarande av kulturmiljön och kulturminnen, utarbeta allmänna råd samt främja utbildning och information om kultur- miljön. RAÄ skall också följa det regionala kulturmiljöarbetet och biträda länsstyrelserna i ärenden som rör dessa, medverka i EU-arbetet och i det internationella arbetet med kultur- miljön, svara för konservering och vård av kulturminnen och kulturföremål samt bygga upp kunskapen på området. Myndigheten skall även ha ett specialbibliotek inom området kulturmiljö, arkeologi, medeltidens konsthistoria och numis- matik. RAÄ är vidare programkontor för EU:s kulturarvsprogram Raphael. Myndighetens avgiftsinkomster under 1997 uppgick till 18,3 miljoner kronor. RAÄ har be- räknat avgiftsintäkterna till 24,8 miljoner kronor för år 1998. Dessa intäkter utgörs framför allt av entré- och försäljningsintäkter. RAÄ hade budgetåret 1997 ett anslagssparan- de på 12,4 miljoner kronor. Myndighetens pro- gnoser för år 1998 visar att huvuddelen av anslagssparandet kommer att förbrukas, huvud- sakligen genom kostnader för interna organisa- tionsförändringar. Vid utgången av 1998 beräknas anslagssparandet uppgå till 992 000 kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation RAÄ har fortsatt att utveckla sin förmåga att arbeta tvärsektoriellt inom politikområden av skiftande karaktär. RAÄ har bl.a. genom samar- bete och samverkan med andra centrala myndig- heter förstärkt synen på kulturmiljövärdena som en viktig del av miljön. Överläggningar har hållits med bl.a. Vägverket, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket samt med Landstingsförbun- det och Svenska Kommunförbundet. Samver- kansavtal har ingåtts med Naturvårdsverket resp. Vägverket. Särskilt myndighetens arbete för ökad hänsyn till kulturmiljön vid infrastruktur- planering har tydligt börjat visa resultat. Under år 1997 har RAÄ utsetts till s.k. pilot- myndighet i arbetet med att införa miljöled- ningssystem i statlig förvaltning. När det gäller RAÄ:s verksamhet med att bygga upp kunskap om kulturmiljön, har ut- vecklingen av digitala metoder och system för att möjliggöra uppbyggnaden av ett samlat geogra- fiskt informationssystem för kulturmiljön gått framåt. Fortfarande återstår dock att se tydliga effekter av de investeringar som gjorts i ökad tillgänglighet och i de nya projekten. Såväl be- byggelseregistret som den s.k. landskapsin- venteringen befinner sig fortfarande i inledande stadier. När det gäller fornminnesregistret har regeringen gett RAÄ i uppdrag att ta fram en applikation för digital hantering till oktober 1998 i syfte att öka tillgängligheten. Samverkan med andra centrala kulturarvsinstitutioner har för- stärks genom arbetet med det industrihistoriska kulturarvet och regeringsuppdraget angående samspelet mellan människa och miljö. I arbetet med vård av kulturarvet har RAÄ samordnat och utvecklat verksamheten när det gäller metodutveckling, expertsamråd samt kon- kreta vårdinsatser. Programmet Tradition och byggproduktion har uppnått goda resultat och mottagits väl från regionalt håll. Genom de särskilda medel på 2,5 miljoner kronor som tidi- gare anvisats för utveckling av regionala bygg- nadsvårdscentra har RAÄ bidragit till ett 20-tal regionala utvecklingsprojekt. Efterfrågan på fort- satt samverkan är alltjämt stor. Uppbyggnaden av kunskap om konservering av kalkmåleri har gett goda resultat. RAÄ har svarat för upp- följning och kompletterande kvalitetskontroll av de 25 miljoner kronor som av regeringen i juni 1996 anvisades för byggnadsvård i Halland och Polen. Det är dock ännu för tidigt att redovisa de samlade resultaten av verksamheten. När det gäller det publika arbetet har RAÄ samlat, format och spritt information om kulturmiljön och kulturarvet i såväl tryckt som digital form samt genom utbildningar och pub- lika evenemang (www.raa.se). Av bl.a. antalet besök och utlåningen vid Vitterhetsakademiens bibliotek, Antikvarisk-topografiska arkivet samt antalet besök vid de av RAÄ förvaltade kultur- historiska fastigheterna framgår att allmänhetens intresse för området är fortsatt stort. Tabell 10.2 Entrébelagda besök vid RAÄ:s fastigheter 1994/95 1995/96 (12 mån) 1997 Birka 55 000 58 000 93 000 Glimmingehus 70 000 75 000 69 000 Eketorp 73 000 74 000 66 000 Övriga 86 000 74 000 53 000 Totalt 284 000 281 000 281 000 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ innefattar undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kultur- minnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdel- ning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift. Inom den arkeologiska uppdragsverksamhe- ten har RAÄ:s verksamhet under 1997 inriktats på att finna lämpliga organisatoriska former uti- från de särskilda förutsättningar som råder för verksamheten, bl.a. de variationer i omfattningen på verksamheten som förekommer. Genom bl.a. interna organisationsförändringar, förbättrad projektstyrning och vetenskaplig verksamhets- planering har en grund för detta arbete lagts. RAÄ har lämnat två rapporter till regeringen med anledning av det ekonomiska underskott i verksamheten som redovisats. Enligt myndighe- tens prognoser för 1998 har den ekonomiska situationen avsevärt förbättrats. Samtidigt åter- står dock ett underskott, huvudsakligen i form av ofinansierade, ännu ej färdigställda rapporter från arkeologiska undersökningar. Enligt regeringens bedömning, som utgår från den prognos för verksamheten som RAÄ har redovisat, bör fär- digställandet av dessa kunna bekostas inom ramen för den avgiftsfinansierade verksamheten. Tabell 10.3 Arkeologisk uppdragsverksamhet - antal timmar 1993 1994 1995 1996 1997 Fält- arbete 188 478 142 548 110 090 86 609 118 429 Manus- arbete 125 044 141 044 143 255 159 807 114 985 Totalt 313 522 283 592 253 345 246 416 233 414 Tabell 10.4 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1997 140 864 164 091 - 23 227 Prognos 1998 125 589 108 213 17 376 Budget 1999 102 000 100 000 2 000 Slutsatser Sammanfattningsvis har verksamheten gett goda resultat. RAÄ svarar för en omfattande verk- samhet som i förhållande till kostnaden bedöms ge gott resultat. Kulturmiljöaspekter har blivit allt viktigare i samhällsplaneringen. RAÄ har svarat för viktiga insatser i det internationella arbetet för kulturarvet. Regeringen bedömer att verksamheten i allt väsentligt har uppfyllt de uppställda målen. Enligt regeringens bedömning bör därför anslagets huvudinriktning bibehållas. För budgetåret 1999 föreslår regeringen att anslaget tillförs 7,2 miljoner kronor för ökad hyra och 2,7 miljoner kronor engångsvis för flyttkostnader i samband med en ombyggnad av myndighetens lokaler. Regeringen föreslår vidare att anslaget tillförs 500 000 kronor för bidrag till Sveriges Hembygdsförbund, eller i förekommande fall även till andra organisationer inom kultur- miljöområdet, i enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. 1997/98:KrU12, rskr. 1997/98:191). Ovan nämnda medel som tillförs anslaget finansieras genom omfördelningar inom kultur- området. För kostnader i samband med s.k. kol-14 date- ring av organiskt material föreslås att anslaget tillförs 500 000 kronor som tidigare beräknats under anslaget H1 Centrala museer: myndig- heter. Slutligen har regeringen beräknat en över- föring till anslaget F1 Riksarkivet och landsarki- ven på 120 000 kronor för särskild tjänst. Tabell 10.5 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 136 979 Pris- och löneomräkning + 2 382 Överföring från anslaget H 1.3 + 500 Sveriges Hembygdsförbund + 500 Flyttkostnader, engångsvis + 2 700 Ökade hyreskostnader + 7 200 Överföring till anslaget F 1Riksarkivet - 120 Förslag 1999 150 141 G2 Bidrag till kulturmiljövård Tabell 10.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 178 523 Anslags- sparande 59 388 1998 Anslag 236 937 Utgifts- prognos 228 233 1999 Förslag 241 118 2000 Beräknat 262 120 2001 Beräknat 261 328 Bidrag lämnas enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Bidragsbestäm- melserna innebär i korthet att bidrag lämnas för byggnadsvård samt forn- och landskapsvård. Medel får även utgå bl.a. för vissa arkeologiska undersökningskostnader samt till vård och underhåll av vissa kyrkliga inventarier. Medel får även användas när det finns särskilda skäl för att täcka kostnader för att ta till vara fornfynd. Vi- dare lämnas också bidrag till ombyggnad, reno- vering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Frågor om bidrag prövas av RAÄ eller, efter ämbetets bemyndigande, av länsstyrelsen. Prognosen för anslaget vid utgången av år 1998 visar på ett sammanlagt sparande på 68,1 miljoner kronor. Skälet till detta är att vissa beslut som fattats under innevarande år faller ut för betalning under senare år. Regeringens överväganden Resultatinformation Fördelningen av bidrag sker på nationell nivå av RAÄ och på regional nivå av länsstyrelsen. Vid fördelningen av bidrag till byggnadsvård utgår länsstyrelserna från de kulturhistoriska värdena och behoven. De har också möjlighet att väga in sysselsättnings-, utbildningsmässiga och regio- nalekonomiska motiv samt betydelsen för kulturliv och besöksnäring. Kulturmiljöområdets bidragsgivning har således inneburit att andra parter ofta bidrar med ekonomiska medel såsom arbetsmarknadsmedel, regionalekonomiska me- del, EU-medel samt medel från andra centrala myndigheter, kommuner, markägare, m.fl. Även vid fördelningen av bidrag till forn- och kultur- landskapsvård har objekt av betydelse för turism och rörligt friluftsliv särskilt beaktats. Under budgetåret 1997 har RAÄ i samband med sin ramfördelning till länsstyrelserna fäst särskild vikt vid bl.a. den skyddade och hotade bebyggelsen, såsom t.ex. industriminnen, fäbo- dar och jordbrukets överloppsbyggnader, de mest värdefulla fornlämningsområdena i ett nationellt perspektiv samt vård av minst en agrar helhetsmiljö per län. Uppgifter om den regionala fördelningen av bidrag lämnas i inledningen till utgiftsområdet. För byggnadsvården har totalt ca 70 % av de beviljade medlen gått till objekt som har någon form av formellt skydd. Före budgetåret 1997 anvisades medel för ändamålet fördelat på två anslag, Kulturmiljövård respektive Kulturstöd vid ombyggnad m.m. Genom sammanslagningen av anslagen har det kulturhistoriska värdet i högre grad än tidigare beaktats vid fördelningen av bidrag. Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om raman- slaget G2 Bidrag till kulturmiljövård, inom en ram av högst 40 miljoner kronor, besluta om bidrag som medför utgifter efter år 1999, dock längst t.o.m. år 2002, varav högst 34 miljoner kronor under år 2000 och högst 6 miljoner kro- nor under år 2001. Tabell 10.7 Bemyndiganden Miljoner kronor 1997 utfall 1998 prognos 1999 beräknat 2000 beräknat 2001 – beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 59,3 12,5 2,5 Nya förpliktelser 191,1 226,9 264,4 Infriade förpliktelser 1 -178,5 -228,2 -229,8 -31,1 -6,0 Utestående förpliktelser vid årets slut2 12,5 2,5 37,1 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 40,0 10,0 40,0 34,0 6,0 1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. 2 Summa framtida förpliktelser minus utgående anslagssparande Slutsatser Verksamheten har gett goda resultat och resurserna har använts på ett ändamålsenligt sätt. Anslaget utgör de samlade sektorsmedlen för byggnads-, kulturlandskaps-, och fornminnesvård samt omfattar i övrigt ett flertal författningsstyrda utgifter. Genom anslagets användning har ett antal kulturhistoriskt värdefulla objekt kunnat säker- ställts. Den regionala spridningen har varit god. Regeringen bedömer att verksamheten i allt väsent- ligt har uppfyllt de uppställda målen. Enligt rege- ringens bedömning bör därför anslagets huvudin- riktning bibehållas. Regeringen har i propositionen (prop. 1997/98:165) Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden föreslagit att 8 miljoner kronor beräknas årligen 1999–2001 för arbete för storstädernas kulturmiljöer. Dessa medel föreslås, under förutsättning av riksdagens beslut, anvisas under anslaget G2 Bidrag till kulturmiljövård. Regeringen har vidare under åren 1999–2001 beräknat sammanlagt ca 24,5 miljoner kronor för regeringens satsning på det industrihistoriska kulturarvet, varav ca 6,2 miljoner kronor år 1999, ca 12,2 miljoner kronor år 2000 och ca 6,1 miljoner kronor år 2001. Förslaget finansieras genom om- prioriteringar inom kulturområdet. I propositionen Miljöbalk (prop. 1997/98:45) föreslår regeringen att en ny skyddsform benämnd kulturreservat inrättas. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 1997/98:JoU20, rskr. 1997/98:278). Med anledning härav avser regeringen att bemyndiga RAÄ att disponera högst 5 miljoner kronor av anslaget för åtgärder som föranleds av riksdagens beslut. Ett effektivt användande av kulturmiljöområdets bidragsmedel förutsätter tillgång till ett utvecklat kunskapsunderlag. Av detta skäl avser regeringen att bemyndiga RAÄ att disponera högst 5 miljoner kronor av anslaget för insatser för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten till i första hand kunskapsunderlag som är avsedda att användas regionalt. Anslaget minskas med 10 miljoner kronor för år 1999 med anledning av att anslaget har anpassats till tilldelade medel och beräknade utgifter för 1999. Tabell 10.8 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 236 937 Storstädernas kulturmiljöer + 8 000 Industrisamhällets kulturarv + 6 181 Tillfällig minskning - 10 000 Förslag 1999 241 118 G3 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar Tabell 10.9 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 50 000 1998 Anslag 50 000 Utgifts- prognos 50 000 1999 Förslag 50 000 2000 Beräknat 50 000 2001 Beräknat 50 000 Regeringens överväganden Anslaget om 50 miljoner kronor avseende restau- reringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar begärdes av riksdagen budgetåret 1992/93 för att få en uppfattning om hur mycket det eftersatta underhållet kostar. Statens fastighets- verk har utöver anslagets medel lagt ner ytterligare ca 50 miljoner kronor per år med hjälp av bl.a. sysselsättningsskapande medel och medel från resultatet. Beräkningar har gjorts 1992 för en tio- årsperiod. Regeringen avser att i nästa års budgetpropo- sition redovisa till riksdagen samtliga kostnader för restaurering och underhåll av de kungliga slotten och rikets fästningar. Slutsatser Restaureringsarbeten och investeringar i de kung- liga slotten samt rikets fästningar bör även i fort- sättningen delvis vara anslagsfinansierade samt an- visas på ett reservationsanslag. Regeringen föreslår att för budgetåret 1999 anvisas 50 miljoner kronor. 11 Museer och utställningar 11.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar anslagen Centrala museer: Myndigheter, Centrala museer: Stiftel- ser, Bidrag till regionala museer, Bidrag till vissa museer, Stöd till icke-statliga kulturlokaler, Riksutställningar samt Utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål. I verksamhetsom- rådet ingår också viss arkiv- och biblioteksverk- samhet knuten till institutionerna, samt arkitek- tur, formgivning och designfrågor. Form och design behandlas även inom verksamhetsom- rådena D Bild och form samt konsthantverk och A Allmän kulturverksamhet. Inom verksamhetsområdet (exkl. H4 Bidrag till vissa museer) är ca 2 500 personer anställda, varav ca 650 med lönebidrag. 11.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 935,9 932,5 987,8 961,9 985,5 1001,3 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Inom verksamhetsområdet har insatserna genom Sesam-projektet skapat bättre förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av kulturarvet och ökat tillgängligheten till samlingarna. Myndigheterna har varit undantagna besparingen på statlig kon- sumtion under budgetåret 1998. Antalet besökare vid de centrala museerna ökade under år 1997. Förändringar Statens historiska museer skildes den 1 januari 1998 från Riksantikvarieämbetet och inrättades som en egen ny myndighet. Myndigheten Riksutställningar inrättades den 1 januari 1998. Riksdagen har beslutat att ett statligt museum för Världskultur skall inrättas i Göteborg den 1 januari 1999. En organisationskommitté förbe- reder etableringen av den nya myndigheten. Den nya byggnaden för Moderna museet och Arkitekturmuseet på Skeppsholmen har färdig- ställts och museerna invigdes i februari 1998. De statliga utställningsgarantierna har utvid- gats och handläggs från den 1 juni 1998 av Statens kulturråd. Bidragen till regionala museer i Kalmar, Got- lands och Skåne län ingår fr.o.m. den 1 juli 1998 i den samlade kulturpolitiska medelsram som för- söksvis skall fördelas av de regionala självstyrel- seorganen i dessa län. Prioriteringar Arbetet med samlingarnas långsiktiga bevarande, att öka tillgängligheten till museerna och att nå nya grupper av besökare är fortsatt prioriterade områden. Museernas arbete för att motverka främlings- fientlighet och rasism samt fördjupa och sprida kunskap om Förintelsen skall fortsätta. Vidare är det angeläget att det utvecklingsarbete som star- tade genom regeringsuppdraget om kulturarvets demokratiska funktioner drivs vidare. En viktig utgångspunkt i detta arbete gäller könsperspekti- ven (prop. 1996/97:3). Regeringen vill här avisera att ett uppdrag kommer att ges för att utreda hur kvinnofrågorna behandlas på museerna. Arkitektur och formgivning har etablerats som ett nytt politikområde och medel har anvi- sats. Museerna har en viktig roll i arbetet med att sprida kunskap och driva den offentliga debatten om arkitektur och formgivning. Form- och designområdet skall utvecklas. En utredning på området kommer att tillsättas. Regeringen lägger i det följande förslag till två organisationsförändringar inom museiområdet: dels att Moderna museet från den 1 juli 1999 skiljs från Statens konstmuseer och bildar en egen myndighet, dels att Svenskt visarkiv från den 1 juli 1999 förs över från Språk- och folk- minnesinstitutet till Statens musiksamlingar. Inom verksamhetsområdet föreslås, i enlighet med vad som tidigare beräknats, en förstärkning med 29 miljoner kronor för det nya Världs- kulturmuseet. Från och med år 1999 införs ett nytt statligt stöd under anslaget D5 Bidrag till bild- och formområdet som verksamhetsbidrag till vissa utställare inom den samtida bild- och form- konsten. Regeringen föreslår en satsning på Kulturarvs- IT (utgiftsområde 14, avsnitt A3 Särskilda åtgär- der för arbetshandikappade) vilket bl.a. kommer att generera såväl arbetstillfällen som vårdinsatser vid de regionala museerna samt Stiftelsen Före- målsvård i Kiruna. Därutöver kommer viss verk- samhet att förläggas till Ulriksfors och Gränges- berg. 11.3 Resultatbedömning Målet för museerna var under budgetåret 1997 att bevara vårt kulturarv. Museerna skall tillsam- mans utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och härigenom ge per- spektiv på samhällsutvecklingen. Tillståndet och utvecklingen inom området Museernas arbete med att vårda och dokument- era samlingarna har fortsatt, liksom åtgärder för att göra kulturarvet tillgängligt digitalt. Genom Sesam-projektet har samlingarnas status förbätt- rats avsevärt och tillgängligheten till samlingarna har i stor utsträckning ökat. Samtidigt har flera museer redovisat att behoven är mycket om- fattande vad gäller vård, digitalisering, och för att förbättra tillgängligheten. Besöksutvecklingen vid de centrala museerna visar en positiv utveckling. De centrala museerna besöktes av mer än 4,8 miljoner personer under 1997, en ökning med nästan 290 000 personer jämfört med det föregående året. En viktig fråga för museerna har varit att finna vägar att nå nya grupper som kulturarvssektorn sällan kommer i kontakt med. Många av de statliga museerna har under året genomfört riktade programinsatser för att nå fler och nya besökare. Genom vandringsutställningar och möjlighe- ter till utställningsgarantier har musei- och ut- ställningsverksamheten haft en god fortsatt spridning i landet. Ett flertal av myndigheterna inom verksamhetsområdet har under året haft omfattande arbete med förberedelser inför Kulturhuvudstadsåret 1998. Vad gäller det stora antalet lönebidragsanställ- da vid museerna hänvisas till de riktlinjer som angavs i vårpropositionen 1997 (prop. 1996/97:150). Som framhållits i budgetproposi- tionen för 1998 (prop. 1997/98:1 utg. omr. 16) är det angeläget att Arbetsmarknadsverket fortsatt följer utvecklingen av den genomsnittliga bi- dragsnivån för kultursektorn och vid behov be- vakar att denna nivå inte sänks mer än vad som angavs i 1997 års vårproposition. De viktigaste statliga insatserna inom området I samband med att regeringen genomfört en inledande satsning på arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, Handlingspro- gram för arkitektur, formgivning och design) har museerna fått en allt viktigare roll i arbetet med att uppmärksamma dessa områden. Arkitektur- museet, Moderna museet och Röhsska museet hör till de museer som är direkt inblandade i ut- vecklingen av detta arbetsfält. Ett bidrag har be- talats ut till Form Design Center i Malmö för att stödja verksamheten och ett nationellt uppdrag har givits till Föreningen Svensk form. Till den 1 juli 1997 redovisade de centrala mu- seerna uppdrag angående planer för samlingarnas långsiktiga bevarande resp. insamlingspolicy. Redovisningarna visar att det finns ett efter- släpande vårdbehov och att magasinssituationen trots förbättringar är problematisk på flera håll. Nordiska museet har erhållit särskilda medel för att åtgärda museets situation på området. Sesam- projektet har enligt museerna medfört en för- bättring av föremålsvården. Redovisningen av centralmuseernas insam- lingspolicy visar att flera centralmuseer utformat noggranna kriterier för insamling och att insam- lingen i allmänhet sker med stor restriktivitet. Accessionen sker ofta genom donationer. De fem ansvarsmuseerna redovisade den 1 juli 1997 ett regeringsuppdrag om vad ansvarsmusei- rollen inneburit under den senaste femårsperio- den. Generellt visar redovisningen att det finns ett stort antal frågor som är av gemensamt intresse för museiväsendet och att ansvarsmuse- erna har utvecklat sitt rikstäckande ansvar såväl inom sina respektive ämnesområden som i frågor som gäller museiverksamhet i allmänhet. De be- rörda museerna ser positivt på rollen som an- svarsmuseum men anger i något fall att den behöver förtydligas. De museipolitiska frågor som behandlats i ovanstående uppdrag bereds vidare inom Rege- ringskansliet. De centrala museerna har på regeringens upp- drag tagit fram en strategi för det fortsatta arbe- tet med att utveckla kulturarvets demokratiska funktioner. Museerna rapporterar generellt att förutsättningarna för att uppmärksamma olika perspektiv, såsom kön, klass och generation är mycket goda. Flera av museerna planerar att i en ökad omfattning lägga dessa perspektiv på verk- samheten. De riktade bidragen till de regionala museerna användes bland annat till en granskning av sam- lingarna ur ett könsperspektiv. Olika insatser mot rasism och främlingsfient- lighet har initierats av regeringen under åren 1997 och 1998. Bland annat har de centrala museerna fått i uppdrag att utföra särskilda insat- ser tillsammans med andra institutioner inom kulturarvsområdet. En museisatsning om För- intelsen har inletts. Ansvarsmuseerna har till- sammans med Riksantikvarieämbetet, Riks- arkivet och Riksutställningar gemensamt under- sökt förutsättningarna för att ordna en permanent utställning om Förintelsen. Judiska museet har under året erhållit ytterligare stöd med 100 000 kronor och Nordiska museet har, för produktion av en vandringsutställning om Förintelsen, erhållit 600 000 kronor. Systemet med statliga utställningsgarantier har under budgetåret utvidgats till att avse även andra utställningsanordnare än statliga museer och för inlån även av svenskägda föremål. Det nya systemet förbättrar förutsättningarna för att anordna utställningar i hela landet och det ökar möjligheterna för samarbete mellan museer i Sverige samt mellan svenska och utländska museer m.fl. Besparingen på statlig konsumtion under budgetåret 1997 har tagits ut genom ytterligare vakantsättning av tjänster och uppsägning av per- sonal. Sesam-projektet Budgetåret 1995/96 avsattes 235 miljoner kronor för sysselsättningsinsatser på kulturområdet i det s.k. Sesam-projektet (prop. 1994/95:100, bil.12, bet. 1994/95:KrU18, rskr. 1994/95:251). Syftet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av kulturarvet och att öka tillgängligheten till samlingarna, bl.a. genom digitalisering. Av bl.a. museernas årsredovisningar, planerna för samlingarnas långsiktiga bevarande samt de inkomna Sesamrapporterna framgår att efter- släpningar i vården av samlingarna kunnat åtgär- das och samlingarnas tillgänglighet har förbätt- rats. På de flesta museer har fler föremål än tidi- gare vårdats och konserverats och ett flertal mu- seer har gjort förbättringar då det gäller maga- sinsutrymmena. Projektet har också inneburit att stora delar av museernas samlingar blivit digita- liserade, vilket kommer att öka tillgängligheten. Sesam-projektet, som avslutas under år 1998, har genomgående fått ett positivt gensvar. Muse- erna har fått en reell möjlighet att arbeta med ett eftersatt vårdbehov och samtidigt få en kvalifice- rad genomgång av samlingarna. De utbildningar som erbjudits Sesam-anställda har överlag bidra- git till en ökad kompetensutveckling på muse- erna. Rapporter från projekten har varit positiva till utbildningarna. I många rapporter sägs att utbildningarna borde ingå i normalutbildningen för museianställda. Detta understryker behovet av fortbildning och kompetensutveckling inom museisektorn. Mot bakgrund av de inkomna Sesam-rappor- terna, årsredovisningar och planerna för sam- lingarnas långsiktiga bevarande bedömer rege- ringen att Sesam-projektet hittills har gett önska- de effekter vad gäller arbetstillfällen, ökad till- gänglighet till samlingarna och en avsevärd förbättring av samlingarnas status. Regeringen har, på grund av bl.a. förseningar av vissa mu- seers Sesam-projekt, beviljat förlängning av ett tiotal projekt. Regeringen avser att lämna en slutrapport om Sesam-projektet år 1999 med en grundlig utvär- dering av projektet både från sysselsättningssyn- punkt och vad gäller samlingarnas långsiktiga bevarande liksom hur deras tillgänglighet har förbättrats. Statskontoret har fått i uppdrag att utforma en enkät som skall användas för slutre- dovisningen av de projekt som har beviljats Sesam-medel. Statskontoret redovisade detta uppdrag den 14 augusti 1998. Nätverket Mustang har fått ett bidrag för att sammanställa en rapport om de Sesam-anställdas erfarenheter av arbetet med samlingarna inom Sesam- projektet. Rapporten skall lämnas till Kulturdepartementet senast den 15 februari 1999. Effekter av de statliga insatserna Statens stöd till olika delar av verksamheten har bidragit till att en större andel av befolkningen nås av museernas utställningar. Genom bl.a. museernas vandringsutställningar, Riksutställ- ningars utställningsverksamhet och stöd till icke- statliga kulturlokaler har det statliga stödet gynnat olika regioner i Sverige. Samtliga museer bedriver särskild barnverksamhet och flertalet har riktade programinsatser mot skolorna. Ett flertal museers besöksstatistik visar att barn- och ungdomsbesökarna ökat under budgetåret 1997. Museernas arbete med frågor som rör kultur- arvet och främlingsfientlighet bedöms ge viktiga effekter för att öka allmänhetens kunskaper och insikter i det mångkulturella samhället och mot- verka ett missbruk av kulturarvet. Inom museiområdet har Sesam-satsningen ökat tillgängligheten till samlingarna och sam- lingarnas status har förbättrats. Sesam-projektet har även inneburit att ca 400 personer erhållit anställning under perioden. Regeringens slutsatser Museernas och institutionernas verksamhet be- drivs på ett tillfredsställande sätt och har en in- riktning i överensstämmelse med de övergripan- de målen för verksamheten. Viktiga insatser för ett långsiktigt bevarande av kulturarvet har ut- förts och ökat tillgängligheten till samlingarna. Verksamheten svarar mot en ändamålsenlig användning av insatta resurser. Enligt regering- ens bedömning bör därför inriktningen på verk- samheten behållas. 11.4 Moderna museet Regeringens förslag: Moderna museet skiljs från Statens konstmuseer och bildar en egen myndig- het. Ärendet och dess beredning: I propositionen Framtidsformer – Handlingsprogram för arki- tektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117) anförde regeringen att det bör övervägas om Moderna museets ansvar för att visa upp modern formgivning och design kan utvecklas och förstärkas. En särskild utredare har på Kulturdepartementets uppdrag övervägt denna fråga. Moderna museets organisation och andra samband med Statens konstmuseer (SKM) har också analyserats. Förslagen och övervägan- dena har presenterats i en promemoria som remissbehandlats (Ku98/962/Ka). Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av Ekonomistyrningsverket, Statens fastighetsverk, Umeå universitet, Statens kulturråd, Statens konstråd, Statens konstmuseer, Arkitekturmuseet, Kungl. Akademien för de fria konsterna, Tjänste- männens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation efter hörande av DIK-förbun- det och Arkitektförbundet och Föreningen Svensk form. Ekonomistyrningsverket och Tjänstemännens centralorganisation föreslår att tidpunkten för genomförandet av förslaget ändras till den 1 juli 1999. Statskontoret och Riksrevisionsverket avstyrker förslaget. Statskontoret menar att förslaget skulle innebära administrativa merkostnader som tar medel från angelägnare verksamhet. Enligt Riks- revisionsverket bör de förändringar som föreslås i utredningen inte genomföras förrän de utretts mer grundligt. Skälen för regeringens förslag: Moderna museet har under de senaste åren fått ekono- miska förstärkningar och flyttade nyligen till en ny museibyggnad. Museets ställning är sedan länge stark, inte minst internationellt, och det har en tydlig egen institutionell identitet, vilken förstärkts ytterligare av den nya museibyggna- dens starka arkitektoniska uttryck. Den nya byggnaden och de ökade resurserna ger samman- taget nya förutsättningar för verksamheten. Det är önskvärt att samtidskonstens roll och utvecklingsmöjligheter i samhället stärks. Inte minst SKM:s ledning har med kraft hävdat att detta kan ske bland annat genom att Moderna museet ges ett tydligare eget verksamhetsansvar och en starkare integritet i förhållande till de övriga i SKM ingående museerna. Det föreligger också behov av en tydligare och enklare styrning och uppföljning av verksamheterna inom SKM. Regeringen bedömer att ovan angivna behov bäst tillgodoses om Moderna museet utgör en egen myndighet med egen styrelse och budget. Förslaget får inte några budgetkonsekvenser. Regeringen avser att snarast utse en organisa- tionskommitté som, i avvaktan på riksdagens beslut, kan förbereda förändringen. Den nya organisationen bör kunna träda i kraft den 1 juli 1999. 11.5 Modern form och design Regeringens bedömning: En utredning bör till- sättas i syfte att förtydliga och precisera det stat- liga ansvaret för form och design. Ärendet och dess beredning: I propositionen Framtidsformer – Handlingsprogram för arki- tektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117) anförde regeringen att det bör övervägas om Moderna museets ansvar för att visa upp modern formgivning och design kan utvecklas och förstärkas. En särskild utredare har på Kulturdepartementets uppdrag övervägt frågan om att etablera ett särskilt forum för modern form. Förslagen och övervägandena har presenterats i en promemoria som remissbe- handlats. Utredarens förslag: Förslaget innebär att Nationalmuseums ansvar för nutida design och konsthantverk förs över till Moderna museet. Vidare föreslår utredaren att det skall finnas en särskild avdelning för design och konsthantverk. Moderna museet och Arkitekturmuseet skall samverka såvitt avser denna avdelning. De båda museerna skall kunna komma överens om att Arkitekturmuseet skall ha insamlingsansvar för vissa delar av området. Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av Riksrevisionsverket, Statens fastighetsverk, Umeå universitet, Statens kulturråd, Statens konstråd, Arkitekturmuseet, Tjänstemännens centralorgani- sation, Arkitektförbundet, Forum för form i Stock- holm och Föreningen Sveriges konsthantverkare och industrihantverkare. De instanser som tillstyrker förslaget betonar behovet av en permanent utställningslokal för nutida design och konsthantverk. Instanserna ställer sig också positiva till förslaget att ansvaret för konsthantverk form och design läggs på Moderna museet. Förslaget tillstyrks delvis av Statskontoret, Statens konstmuseer, Kungl. akademien för de fria konsterna, Sveriges akademikers centralorganisa- tion efter hörande av DIK-förbundet, och Före- ningen Svensk form. Dessa remissinstanser är positiva till en ut- veckling av form- och designområdet men lämnar olika förslag till organisation och samver- kan. Vidare anför remissinstanserna att ansvaret för konsthantverk, form och design bör hållas samman och inte delas upp på två myndigheter. Skälen för regeringens bedömning: Utred- ningen och remissvaren pekar på att det finns ett starkt stöd för form- och designområdets utveckling. Så gott som samtliga välkomnar en satsning på detta område. Remissinstanserna visar dock på flera tänkbara utvecklingslinjer och flera av dem anser att området kräver ytterligare utredning. Regeringen anser mot den bakgrunden att det statliga ansvaret för form- och designområdet behöver förtydligas och preciseras ytterligare. Regeringen vill därför informera riksdagen om sin avsikt att tillsätta en särskild utredning i frågan. Utredningen bör göra en samlad bedöm- ning av vad det statliga åtagandet på området bör vara. Frågan om avvägningen mellan verksam- heter i Stockholm och andra delar av landet bör behandlas. Utredningen bör även beskriva de övriga – icke statliga – verksamheter som finns på området och peka på möjliga samarbets- områden mellan dessa verksamheter och ett statligt åtagande. Olika alternativ för en lokali- sering bör övervägas. Utredningen bör också ta upp frågan om kostnader och finansiering av ett forum för modern form. 11.6 Statens musiksamlingar Regeringens förslag: Svenskt visarkiv förs över från Språk- och folkminnesinstitutet till Statens musiksamlingar. Ärendet och dess beredning: I en inom Kultur- departementet utarbetad promemoria föreslås att Svenskt visarkiv, som är en enhet inom Språk- och folkminnesinstitutet, under år 1999 förs över till Statens musiksamlingar. I enhetens uppgifter ingår att samla in, bevara och ge ut material om visor, folkmusik och den svenska jazzens historia. Promemorian har remissbehandlats (Ku98/1499/Ka). Remissinstanserna: Remissinstanserna är i betydande utsträckning positiva till förslaget. De remissinstanser som tillstyrker förslaget eller inte har något att erinra däremot är Statskontoret, Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket, Statens kulturråd, Svenska Rikskonserter och Riks- arkivet. Statens musiksamlingar(SMS) och Musikaliska akademien tillstyrker förslaget men anser att en förutsättning är att Statens musik- samlingar klassificeras som musikmyndighet. Rollen som musikmyndighet framhålls även av Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Vissa remissinstanser påpekar att Svenskt vis- arkivs uppgifter inom forskningen måste bibe- hållas. Sveriges akademikers centralorganisation efter hörande av DIK-förbundet och TCO anser att förändringen bör föregås av ytterligare utred- ning. Bl.a. Statens musiksamlingar anser att de förberedelser som krävs är så omfattande att en övergång inte kan ske före år 2000. SOFI anser att det inte föreligger skäl att föra över Svenskt visarkiv till SMS. SOFI menar vidare att Svenskt visarkivs uppgifter inte inne- hållsmässigt ligger närmare SMS verksamhet än SOFI:s. Enligt SOFI skulle ett överförande ytterligare försvaga SOFI:s ställning inom det immateriella kulturområdet. I en bilaga till SOFI:s yttrande anför Svenskt visarkivs personal att Svenskt visarkiv inte ställer sig avvisande till ett överförande men att en förutsättning är att myndigheten görs om till musikmyndighet. Skälen för regeringens förslag: Frågan om att organisatoriskt föra över Svenskt visarkiv till SMS har flera gånger diskuterats bl.a. i samband med SOFI:s bildande. Anledningen härtill är främst att SMS är central myndighet på musikens område. Myndigheten har både genom bibliote- ket och museet ett betydande kontaktnät med andra musikinstitutioner i hela landet och har viktiga funktioner för kunskapen om och intres- set för musik på både central och regional nivå. Det har uppenbara fördelar – administrativa, kulturella och andra – om samtliga centrala institutioner för bevarande och dokumentation inom musikens område finns samlade i en orga- nisation. Tillgängligheten till Svenskt visarkivs material kommer att öka genom att SMS kon- taktnät kan användas. Vidare stärks SMS funk- tion som den samlande myndigheten för doku- mentation på musikområdet, den täcker in ett större område och den kan ge en mer omfattan- de service till allmänheten. Den nya samlade organisationen ger förutsättningar för ett effek- tivare resursutnyttjande bl.a. på dataområdet. Forskningen inom området underlättas genom att musikdokumentationen samlas i en myndighet och regeringen utgår från att Svenskt visarkivs roll och uppgifter inom forskningen upprätthålls. Det är därvid viktigt att samarbetet mellan Svenskt visarkiv och arkivmyndigheterna utvecklas. Det bör ankomma på Statens musik- samlingar att se till att så sker. De institutioner som ryms under anslaget H1 Centrala museer har en bred verksamhet inom kulturarvssektorn. Flera har utbyggda arkiv- och biblioteksfunktioner och de flesta institutionerna bedriver också forskningsverksamhet. Benäm- ningen av anslaget H1 utgör inget hinder för de berörda institutionerna att utveckla nämnda funktioner. Enligt regeringens mening föreligger således inget behov av att föra SMS till annat anslag. Förslaget får inte några budgetkonsekvenser. Den föreslagna förstärkningen av SMS lednings- organisation bör dock underlätta överförandet. Regeringen avser att snarast utse en organisa- tionskommitté som, i avvaktan på riksdagens beslut, kan förbereda förändringen. Den nya organisationen bör kunna träda i kraft den 1 juli 1999. 11.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har i särskilda revisions- rapporter till Statens konstmuseer, Statens sjö- historiska museer och Dansmuseifonden för Dansmuseet gjort vissa påpekanden. Rappor- terna kommenteras under anslaget H1 Centrala museer: Myndigheter och H4 Bidrag till vissa museer. 11.8 Anslag H1 och H2 Centrala museer H1 Centrala museer: Myndigheter Tabell 11.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 493 596 Anslags- sparande 51 781 1998 Anslag 571 863 Utgifts- prognos 581 469 1999 Förslag 601 087 2000 Beräknat 616 895 1 2001 Beräknat 624 486 2 1 Motsvarar 606 087 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 603 587 tkr i 1999 års prisnivå Tabell 11.2 Sammanställning över avgiftsinkomsterna år 1997 till de centrala museerna: Myndigheter Tusental kronor Statens historiska museer 11 121 Statens konstmuseer 62 228 Naturhistoriska riksmuseet 15 3971 Folkens museum-etnografiska 4 020 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 9 790 Statens sjöhistoriska museer 2 4332 Arkitekturmuseet 651 Statens musiksamlingar 3 204 Statens försvarshistoriska museer 6 5033 Summa 115 347 1 Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i tabell 11.8 2 intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas i tabell 11.9 3 Varav intäkter för Marinmuseum 4 200 tkr. Detta museum ingår fr.o.m 1/7 1997 i myndigheten Statens sjöhistoriska museer. H2 Centrala museer: Stiftelser Tabell 11.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 168 525 1998 Anslag 173 050 Utgifts- prognos 173 050 1999 Förslag 172 897 2000 Beräknat 175 836 1 2001 Beräknat 179 352 2 1 Motsvarar 172 897 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 172 897 tkr i 1999 års prisnivå Tabell 11.4 Sammanställning över avgiftsinkomsterna år 1997 till de centrala museerna: Stiftelser Tusental kronor Nordiska museet 23 740 Skansen 52 416 Tekniska museet 6 575 Summa 82 731 De centrala museernas verksamhet redovisas samlat under denna rubrik. Medlen beräknas under två anslag, Centrala museer: Myndigheter och Centrala museer: Stiftelser. Följande centrala museer är statliga myndig- heter: Statens historiska museer, Statens konst- museer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum – etnografiska (t.o.m. 1998-12-31), Liv- rustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer, Arkitek- turmuseet, Statens musiksamlingar samt Statens försvarshistoriska museer. Inom anslaget H1 Centrala museer: Myndigheter beräknas också medel till den nya myndigheten Världs- kulturmuseet. De specifika uppgifterna framgår av instruktionen för varje myndighet. För stiftelserna Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 7 juni 1990, den 24 juni 1993 resp. den 30 mars 1995. Statens historiska museum, Statens konst- museer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum – etnografiska samt Nordiska museet har vart och ett inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum. Världs- kulturmuseet kommer från den 1 januari 1999 att överta Folkens museum – etnografiskas uppgift som ansvarsmuseum. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1997 visar att de centrala museerna som är myndigheter detta år hade ett samlat anslagssparande på drygt 50 miljoner kronor. Huvuddelen av anslagssparandet utgörs av medel som är reserverade i avvaktan på beslut i kom- mande hyresförhandlingar samt medel som är avsatta för att täcka kapitalkostnader. Myndig- heternas prognoser för 1998 visar att ca en femtedel av anslagssparandet från 1997 kommer att förbrukas. De centrala museerna har i bud- getunderlagen för år 1999 påpekat svårigheterna i att hantera de föreslagna besparingarna för bud- getåret 1999. Tabell 11.5 Sammanställning över medelsfördelningen till de centrala museerna: Myndigheter 1998 Regeringens beräkning 1999 Statens historiska museer 74 465 62 595 Statens konstmuseer 150 486 136 348 Naturhistoriska riksmuseet 112 801 110 706 Folkens museum-etnografiska1 24 365 - Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 28 042 27 983 Statens sjöhistoriska museer 77 329 77 812 Arkitekturmuseet 22 615 26 607 Statens musiksamlingar 29 009 29 628 Statens försvarshistoriska museer 48 920 46 204 Världskulturmuseet - 83 204 Summa 571 8632 601 087 1 Myndigheten ingår fr.o.m. 1999-01-01 i Världskulturmuseet. 2 Summan inkluderar även bidraget till Göteborgs Etnografiska museum Tabell 11.6 Sammanställning över medelsfördelningen till de centrala museerna: Stiftelser 1998 Regeringens beräkning 1999 Nordiska museet 87 019 86 738 Skansen 48 115 47 661 Tekniska museet 37 916 38 498 Summa 173 050 172 897 Regeringens överväganden Resultatinformation Många av museerna har under året haft särskilda satsningar på barn och ungdom. Skansen, Tek- niska museet, Medelhavsmuseet, Livrustkamma- ren m.fl. har haft fler utställningar för barn och ungdom än förgående år. Satsningarna på barn och ungdomar har medfört att antalet barn- och ungdomsbesökare har ökat på flera av museerna. På Naturhistoriska riksmuseet har antalet barn som besökt museet varit lika stort som antalet vuxna. Flera av museerna har ett stort kontaktnät både nationellt och internationellt och många har ett aktivt samarbete med andra kulturinstitutio- ner, universitet och museer. Av det internatio- nella arbetet kan nämnas Skansens arbete med Friluftsmuseernas utveckling och Sjöhistoriska museernas marinarkeologiska verksamhet. Inom Moderna museets (som ingår i Statens konst- museer) internationella program har svenskt deltagande vid de internationella biennalerna i Venedig, Johannesburg och Istanbul arrangerats. Vidare har Moderna museet, i samarbete med Svenska Institutet, för första gången arrangerat ett svenskt deltagande i Triennalen i New Delhi. I arbetet med att göra samlingarna tillgängliga via Internet ligger bl.a. Naturhistoriska riks- museet och Statens musiksamlingar långt framme. Statens musiksamlingar har även på- börjat ett arbete med virtuella utställningar (www.nrm.se och www.smus.se). Vid ett flertal museer bedrivs forskningsverk- samhet. Som exempel kan nämnas den omfattan- de grundforskningsverksamhet som bedrivs vid Naturhistoriska riksmuseet. Se även anslaget J1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Naturhistoriska riksmuseet har även inlett ett omfattande arbete för att förnya museets policy och verksamhetsinriktning. I de centrala kulturarvsinstitutionernas arbete mot främlingsfientlighet och rasism har Statens historiska museer ansvarat för samordning samt utfört viktiga insatser för att ta fram rapporterna Kunskap som kraft (Ds 1996:74) och Museer för mångkultur. Flera av de centrala museernas verksamhet har varit påverkad av lokalförändringar på olika sätt. Marinmuseum öppnade i nya lokaler i Karls- krona i juni 1997. Armémuseum i Stockholm har under 1998 påbörjat inflyttningen i det renove- rade Tyghuset och utställningarna öppnar enligt plan år 2000. Under år 1998 har museirestau- rangen och hörsalen i Armémuseum öppnats för publik. Tyresö slott, som ingår i Nordiska museet, öppnade under sommaren 1997 efter en renovering som pågått i tre år. Moderna museet och Arkitekturmuseet öppnade sin nya byggnad på Skeppsholmen i Stockholm i februari 1998. Under verksamhetsåret har Skansen färdig- ställt ny- och ombyggnaden av Björnberget. Skansen har även genomfört det s.k. Mälar- vattensprojektet, dvs. friskt, sött mälarvatten leds till bl.a. Skansen vilket medför minskade drifts- kostnader och miljöförbättringar. Tabell 11.7 Antal besökare vid de centrala museerna 1995-1997 1995 1996 1997 Statens historiska museer 242 000 154 000 193 000 Statens konstmuseer 612 000 575 000 653 000 Naturhistoriska riksmuseet 667 000 811 000 844 000 Folkens museum - etnografiska 50 000 44 000 27 000 Livrustkammaren, Skoklosters slott, Hallwylska museet 235 000 229 000 209 000 Statens sjöhistoriska museer 906 000 900 000 884 000 Arkitekturmuseet 12 000 15 000 15 000 Statens musiksam- lingar (Musikmuseet) 43 000 36 000 32 000 Statens försvars- historiska museer 86 000 85 000 215 000 Stiftelsen Nordiska museet 168 000 148 000 232 000 Stiftelsen Tekniska museet 182 000 187 000 189 000 Stiftelsen Skansen 1 372 000 1 340 000 1 319 000 Summa 4 575 000 4 524 000 4 812 000 Övrigt Statens historiska museer Statens historiska museer skildes från Riks- antikvarieämbetet och bildade en egen, ny myn- dighet fr.o.m. den 1 januari 1998. Medelhavsmuseet skall den 1 januari 1999 skiljas från Statens historiska museer och kommer i stället att ingå i den nya myndigheten Världskulturmuseet (jfr prop. 1996/97:3 Kultur- politik, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Av detta skäl kommer 13,9 miljoner kronor, som beräknats för anslagsposten H1.1 Statens histo- riska museer, att beräknas under anslagsposten H1.10 Världskulturmuseet. För att ge förbätt- rade möjligheter för Statens historiska museer att fullgöra sina uppgifter föreslås att anslagsposten tillfälligt förstärks med 1 miljon kronor för år 1999. Statens konstmuseer Östasiatiska museet skall den 1 januari 1999 skiljas från Statens konstmuseer och kommer i stället att ingå i den nya myndigheten Världs- kulturmuseet (jfr prop. 1996/97:3 Kulturpolitik, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Av detta skäl kommer 14 miljoner kronor, som beräknats för anslagsposten H1.2 Statens konstmuseer, att beräknas under anslagsposten H1.10 Världs- kulturmuseet. Regeringen föreslår i avsnittet 11.4 att Moderna museet bildar en egen myndighet. Naturhistoriska riksmuseet För kostnader i samband med s.k. kol-14 date- ring av organiskt material föreslås att 500 000 kronor överförs till anslaget G2 Riksantikvarie- ämbetet. Folkens museum – etnografiska Myndigheten Folkens museum – etnografiska upphör den 1 januari 1999 och verksamheten ingår därefter i den nya myndigheten Världs- kulturmuseet (jfr prop. 1996/97:3 Kulturpolitik, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Av detta skäl kommer 24 334 000 kronor, som beräknats för anslagsposten H1.4 Folkens museum – etno- grafiska, att beräknas under anslagsposten H1.10 Världskulturmuseet. Statens sjöhistoriska museer Den 1 juli 1997 överfördes Marinmuseum från Statens försvarshistoriska museer till Statens sjö- historiska museer. Riksdagen beslutade i mars 1998 att ge regeringen till känna att myndighe- tens ledning bör lokaliseras till Karlskrona (bet. 1997/98:KrU7, rskr. 1997/98:163). Regeringen bedömer att ytterligare underlag måste tas fram när det gäller lokaliseringen av ledningen för Statens sjöhistoriska museer till Karlskrona. Arkitekturmuseet I propositionen Framtidsformer – Handlings- program för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/97:117) poängteras vikten av en stärkt kunskap och medvetenhet om arkitektur, formgivning och design. I detta arbete har Arkitekturmuseet en viktig roll och museet har också, i och med de nya och större musei- lokalerna, fått ökade möjligheter att bedriva en publik verksamhet. I syfte att uppmuntra och betona vikten av utvecklingsarbeten och pilot- projekt där nya arbetssätt och samarbetsformer kan sökas för att stärka den offentliga debatten inom arkitekturens- och samhällsplaneringens område föreslår regeringen att Arkitektur- museets anslag för år 1999 utökas med 2 miljoner kronor. Regeringen har i propositionen Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på 2000- talet (prop. 1997/98:165) föreslagit att en bred kampanj för de arkitekturpolitiska frågorna skall inledas. Kampanjen skall starta år 1999 och av- slutas i ett arkitekturår 2001. Storstädernas arki- tektoniska kvaliteter och det offentliga rummets utformning kommer då att ges särskild upp- märksamhet. Arkitekturmuseet kommer att få en viktig roll i arbetet. För detta syfte tillförs Arkitekturmuseet 2 miljoner kronor årligen 1999–2001. För kampanjens uppläggning svarar Arkitekturmuseet i samråd med den storstads- politiska delegationen och Boverket. Statens musiksamlingar Regeringen föreslår i avnittet 11.6 att Svenskt visarkiv förs över från Språk- och fokminnes- institutet till Statens musiksamlingar. Ledningsorganisationen för Statens musik- samlingar består av styrelsens ordförande jämte cheferna för de ingående institutionerna Statens musikbibliotek resp. Musikmuseet. Styrelsens ordförande är myndighetens chef och förutsätts fullgöra detta uppdrag vid sidan av annat heltids- arbete. Med hänsyn till behov av effektivisering av verksamheten samt den föreslagna utbyggna- den av SMS organisation bör myndighetens ledning förstärkas med en heltidsanställd chef. För detta ändamål har regeringen beräknat en ökning av anslaget med 700 000 kronor. Världskulturmuseet Riksdagen har beslutat om inrättandet av ett statligt museum för världskultur med centrum förlagt till Göteborg (prop. 1996/97:3 Kultur- politik, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). I den nya museimyndigheten ingår Göteborgs Etnografiska museum, Folkens museum – Etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet. Förändringen, som organisatoriskt genomförs den 1 januari 1999, förbereds av en organisationskommitté (dir. 1996:110) som skall lämna en slutrapport den 15 oktober 1998. Delredovisningar har lämnats den 1 oktober 1997 och den 31 januari 1998. Regeringen har anmält investeringskostnaden till riksdagen i 1998 års ekonomiska vårproposi- tion (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98FiU:20, rskr. 318). Den nya museibyggnaden beräknas kunna tas i bruk år 2002. Statens fastighetsverk har på regeringens uppdrag utlyst en internatio- nell arkitekttävling för den nya museibyggnaden i Göteborg. Regeringen har den 10 september 1998 godkänt ett avtal med Göteborgs kommun angående markfrågor i Göteborg och förstatli- gandet av Göteborgs Etnografiska museum. Då de totala kostnaderna och möjliga intäk- terna i detta tidiga skede är svåra att fullt ut fast- ställa vill regeringen på detta sätt informera riks- dagen om att totalkostnaderna för Världskultur- museets verksamhet skall finansieras inom utgiftsområde 17. Till detta kommer entréavgif- ter och andra intäkter samt finansiering genom t.ex. institutioner, organisationer och näringsliv i enlighet med vad som angivits i kommittédirek- tiven (dir. 1996:110). Regeringen föreslår att den nya museimyn- digheten anvisas de 29 miljoner kronor som tidi- gare aviserats för ändamålet. Till detta kommer medel från anslagsposterna H1.4 Folkens museum – Etnografiska, den del av anslaget H1.1 Statens historiska museer som hänförs till Medelhavsmuseets verksamhet och den del av anslaget H1.2 Statens konstmuseer som hänförs till Östasiatiska museets verksamhet. Vidare ingår de särskilda medel som tidigare anvisats till Etnografiska museet i Göteborg under anslags- posten H1.10. Myndighetens sammanlagda an- slag beräknas uppgå till 85 704 000 kronor för år 1999. Stiftelsen Tekniska museet Finansieringen av verksamheten vid Tekniska museet regleras delvis i ett den 3 maj 1989 träffat avtal mellan staten och stiftarna. Förhandling- arna mellan regeringen och Tekniska museets stiftare om ett eventuellt nytt avtal har inletts. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Cosmonova Tabell 11.8 Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1997 29 826 28 385 1 441 Prognos 1998 29 000 29 000 0 Budget 1999 29 000 29 000 0 Vasamuseet Tabell 11.9 Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1997 40 729 40 729 0 Prognos 1998 40 800 40 800 0 Budget 1999 40 800 40 800 0 Tabell 11.10 Sammanställning över besparingar på statlig konsumtion vid de centrala museerna Regeringens beräkning 1999* Statens historiska museer 1 072 000 Statens konstmuseer 3 479 000 Naturhistoriska riksmuseet 3 322 000 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 523 000 Statens sjöhistoriska museer 561 000 Arkitekturmuseet 352 000 Statens musiksamlingar 577 000 Världskulturmuseet 982 000 Stiftelsen Nordiska museet 1 815 000 Stiftelsen Skansen 1 463 000 Summa 14 146 000 * Besparingar som hänför sig till Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet har tagits ut under anslaget till Världskulturmuseet. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Statens konstmuseer har i en revisionsrapport fått påpekanden om sponsring samt avtalet med Fastighetsverket rörande investeringar i inred- ning och utrustning av Moderna museet. Rege- ringen bedömer att den för närvarande inte behöver vidta någon åtgärd beträffande revi- sionsrapporten. Statens sjöhistoriska museer har i en revisions- rapport fått påpekanden om bl.a. organisations- förändringen, anläggningstillgångar, redovisning av intäkter och kostnader per verksamhetsgren, den finansiella redovisningen samt att myndig- hetens ekonomiadministrativa kompetens bör stärkas. Statens sjöhistoriska museer har lämnat en redogörelse för de åtgärder de kommer att vidta med anledning av Riksrevisionsverkets på- pekanden. Regeringen bedömer att denna åtgärd är tillräcklig. Slutsatser Enligt regeringens samlade bedömning har de centrala museerna i allt väsentligt uppfyllt de mål som ställts upp för verksamheten. Mot bakgrund av ovanstående drar regeringen slutsatsen att de centrala museernas verksamhet svarar mot en effektiv användning av insatta resurser. Som regeringen aviserade i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 17) kommer en besparing på statlig konsumtion med 14 146 000 kronor att tas ut på anslagen H1 och H2 under budgetåret 1999. Regeringen har funnit det möjligt att till följd av anslagssparandet minska Statens försvarshis- toriska museers anslag med 3,5 miljoner kronor under budgetåret 1999. Anslagsposten beräknas öka till 52,2 miljoner under år 2000 varav 2,5 miljoner kronor som engångsanvisning. De medel som tillförs anslaget H1 kommer från omprioriteringar dels inom anslaget, dels inom utgiftsområdet Nedan sammanfattas redovisade förändringar för år 1999. Tabell 11.11 Beräkning av anslaget H1 för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 571 863 Pris- och löneomräkning + 9 391 Besparing på statlig konsumtion - 10 867 Världskulturmuseet + 29 000 Historiska museet + 1 000 Arkitekturmuseet + 4 000 Statens musiksamlingar + 700 Överföring till Riksantikvarieämbetet - 500 Tillfällig minskning -3 500 Förslag 1999 601 087 Tabell 11.12 Beräkning av anslaget H2 för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 173 050 Pris- och löneomräkning + 3 125 Besparing på statlig konsumtion - 3 278 Förslag 1999 172 897 H3 Bidrag till regionala museer Tabell 11.13 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 105 680 1998 Anslag 104 499 Utgifts- prognos 104 499 1999 Förslag 102 271 2000 Beräknat 105 512 1 2001 Beräknat 108 319 2 1 Motsvarar 102 271 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 102 271 tkr i 1999 års prisnivå Bidrag till regionala museer lämnas enligt för- ordningen (1996:1598) om statsbidrag till regio- nal kulturverksamhet. Bidraget syftar till att stödja museernas insamling, bearbetning och för- medling av regionens kulturarv, dess konstut- vecling samt om samhället och miljön i övrigt. Statsbidraget syftar också till att ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kulturmiljöarbetet. Enligt beslut av regeringen är för närvarande 26 regionala museer berättigade till bidrag. Statens kulturråd fördelar bidraget efter samråd med Riksantikvarieämbetet. Bidra- get till kulturmiljövård i Kalmar, Skåne och Gotlands län fördelas av Riksantikvarieämbetet. Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen godkänt (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) skall en viss del av stödet avsättas till riktade tidsbegränsade bidrag. För åren 1999 och 2000 räknar regeringen med att 4 % resp. 6 % av stödet skall avsättas till riktade bidrag. För år 1999 skall de riktade bidragen för de regionala museernas del i första hand gälla insat- ser med anknytning till industrisamhällets kulturarv. Sådana insatser skall genomföras med beaktande av vad regeringen anfört angående kulturarvets demokratiska funktioner (prop. 1996/97:3). I övrigt bör liksom hittills en del av bidraget avse museernas medverkan i det regio- nala kulturmiljöarbetet i enlighet med bidrags- förordningen. Under anslaget Bidrag till regionala museer anvisas även medel för kostnader för löne- bidragsanställda vid regionala museer. Regeringens överväganden Resultatinformation Av sammanställningar framgår att antalet besö- kare vid regionala museer har minskat något jäm- fört med föregående år. Samtidigt har dock mu- seernas totala intäkter ökat. Statsbidraget utgör i allmänhet 10-20 % av museernas totala intäkter. Av bidraget till de regionala museerna använ- des under år 1997 2 % för riktade tidsbegränsade insatser. Av 16 beviljade bidragsansökningar rörde 7 i huvudsak studier av samlingarna från en tematisk utgångspunkt som kön, klass, kulturell bakgrund och generation. Fyra beviljade ansök- ningar hade som huvudsyfte att nå nya grupper av besökare. Andra beviljade bidragsansökningar rörde ekologi, IT och motverkande av främ- lingsfientlighet. Viss resultatinformation avseende regionala museer lämnas även under avsnitt 10 Kultur- miljö. Slutsatser Mot bakgrund av tillgänglig information drar regeringen slutsatsen att verksamheten har gett goda resultat och att anslaget är kulturpolitiskt motiverat. De regionala museerna svarar för viktiga insatser i kulturmiljöarbetet. De regionala museerna har utfört viktiga insatser för att öka tillgängligheten till samlingarna. Regeringen aviserar under utgiftsområde 14, anslaget A3 Särskilda åtgärder för arbetshandi- kappade en särskild satsning, Kulturarvs-IT, för att bereda arbetshandikappade anställning och öka tillgängligheten till kulturarvet. Under år 1999 skall de regionala museerna beredas möjlig- het att vara delaktiga i satsningen. För kostnader i samband med en anställning vid Kulturen i Lund föreslås att anslaget tillförs 400 000 kronor. Finansieringen har skett genom omprioriteringar inom kulturområdet Från den 1 juli 1998 har försöksverksamhet inletts med regional fördelning av kulturpolitiska medel i Kalmar, Skåne och Gotlands län (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77, SFS 1996:1414). Medel för ändamålet beräknas under anslaget A4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. För att motsvara helårseffekt bör anslaget för år 1999 minskas med 4 769 000 kronor. Tabell 11.14 Beräkning av anslaget H3 för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 104 499 Pris- och löneomräkning + 2 141 Kulturen i Lund + 400 Överföring till anslaget A4 - 4 769 Förslag 1999 102 271 H4 Bidrag till vissa museer Tabell 11.15 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 38 451 1998 Anslag 39 504 Utgifts- prognos 39 504 1999 Förslag 39 298 2000 Beräknat 40 081 1 2001 Beräknat 40 936 2 1 Motsvarar 39 298 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 39 298 tkr i 1999 års prisnivå Under anslaget anvisas medel för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss formell anknytning till staten. Rege- ringen har fastställt stadgar för stiftelserna Dans- museifonden (Dansmuseet), Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och Föremåls- vård i Kiruna. Flera av de stiftelser som staten fastställer stadgar för har bildats av andra än staten. Av de övriga står stiftelserna Strind- bergsmuseet och Rooseum delvis under kom- munalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Arbetets museum, Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornfonden har bildats av organisationer och andra intressenter. Tabell 11.16 Sammanställning över medelstilldelningen Regeringens beräkning 1999 Arbetets museum 10 955 000 Dansmuseifonden för Dansmuseet 7 824 000 Drottningholms teatermuseum 5 316 000 Carl och Olga Milles Lidingöhem 1 752 000 Thielska galleriet 2 336 000 Föremålsvård i Kiruna 6 153 000 Röhsska museet 1 012 000 Rooseum 2 050 000 Strindbergsmuseet 437 000 Judiska museet 508 000 Bildmuseet 750 000 Zornsamlingarna 205 000 Summa 39 298 000 Regeringens överväganden Resultatinformation Genom Sesamprojektet har samlingarnas status generellt förbättrats. Arbetets museum har arbetat vidare med det nationella uppdraget inom museiområdet vilket redogjordes för i 1997 års budgetproposition. I uppdraget ingår att utveckla och förstärka den verksamhet som bedrivs vid museet, särskilt av- seende arbetslivet och det industrihistoriska arvet. Genom det nationella uppdraget har museet bl.a. förstärkt den industrihistoriska verksamheten runt om i landet och museet har haft som mål att prioritera verksamheten med industrisamhällets kulturarv. Centralt i verksam- heten är att på olika sätt etablera en samverkan när det gäller arbetslivsmuseerna och industri- samhällets historia. Arbetets museum har under året intensifierat den tidigare påbörjade verk- samheten som riktats mot arbetslivsmuseer runt om i landet. I syfte att bevara den danshistoria som skrivs i dag erbjuder Dansmuseet alla svenska dans- grupper och utövare kostnadsfri dokumentation av sina produktioner. Drottningholms teater- museum har haft fler besökare till museet och biblioteket än föregående år. Likaså har antalet hemlån och läsesalslån från biblioteket ökat under år 1997 jämfört med år 1996. Millesgården har haft en mycket positiv be- söksutveckling, främst tack vare en bra utställ- ningsverksamhet. Besökarna har ökat med när- mare 80 % från budgetåret 1994/95. De förbättrade arbetsmetoderna vid Före- målsvård i Kiruna har lett till att fler föremål vårdas på kortare tid och att snittkostnaden för varje vårdat föremål har minskat väsentligt. Röhsska museet har redovisat hur arbetet som nätverksansvarig för konsthantverk och form- givning bedrivits. Med anledning av den nationellt angelägna verksamhet som bedrivs av Judiska museet öka- des det årliga statliga bidraget med 100 000 kronor i budgetpropositionen för 1998. I syfte att bl.a. öka tillgängligheten till Judiska museet beviljade regeringen i januari 1998 en särskild förstärkning på 100 000 kronor. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser I revisionsberättelse för Dansmuseet anför Riks- revisionsverket att museet inte kunnat leva upp till ändamålet i stadgarna att samlingar bl.a. skall ställas ut minst fem dagar i veckan. Vidare anför Riksrevisionsverket att Dansmuseet i motsats till vad som sägs i stadgarna inte har något fullstän- digt inventarium över samlingarna, vilket museet arbetar med att färdigställa under år 1998, samt att någon inspektor med skyldighet att kontrol- lera föreståndarens verksamhet inte utsetts. Dansmuseet har vid kontakter med regeringen upplyst att museet har för avsikt att åtgärda bris- terna. Regeringen bedömer att de av Dansmuseet vidtagna åtgärderna är tillräckliga. Slutsatser Mot bakgrund av tillgänglig information bedö- mer regeringen att bidragen använts i enlighet med de övergripande mål som angivits för verk- samheten inom resp. institution. För år 1999 föreslås en ökning av bidraget till Judiska museet med 100 000 kronor. För ett utökat ansvar för konsthantverk och design före- slås en ökning av bidraget till Röhsska museet med 500 000 kronor. Förslagen finansieras genom omprioriteringar inom kulturområdet. I syfte att bl.a. öka tillgängligheten till kultur- arvet föreslår regeringen under utgiftsområde 14, anslaget A3, en satsning på att digitalisera främst de centrala kulturarvsinstitutionernas och de regionala museernas samlingar. Denna satsning kommer delvis att bedrivas vid Stiftelsen Före- målsvård i Kiruna. Regeringen har noterat den svåra situationen som föreställningsverksamheten vid Drottning- holmsteatern befinner sig i. Som redovisats i avsnitt 5.5 under anslag B1 kommer Operan att få bättre förutsättningar att efterhand ge fler föreställningar på Drottningholmsteatern. Rege- ringen kommer att överväga hur teatern kan stöttas ytterligare. Regeringen har för år 1999 beräknat medel under avsnitt 4.6 anslag A2 för tillfälliga insatser avseende kulturinstitutioner med särskilda behov. Som regeringen aviserade i budgetpropositio- nen för år 1997 (prop. 1996/97:1, utg. omr. 17) kommer en besparing på statlig konsumtion att tas ut under budgetåret 1999. Denna fördelar sig enligt följande. Tabell 11.17 Sammanställning över besparingarna på statlig konsumtion Regeringens beräkning 1999 Arbetets museum 665 000 Dansmuseifonden för Dansmuseet 328 000 Drottningholms teatermuseum 110 000 Carl och Olga Milles Lidingöhem 37 000 Thielska galleriet 17 000 Föremålsvård i Kiruna 373 000 Tabell 11.18 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 39 504 Pris- och löneomräkning +724 Judiska museet +100 Röhsska museet +500 Besparing på statlig konsumtion -1 530 Förslag 1999 39 298 H5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Tabell 11.19 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 6 574 Anslags- sparande 10 426 1998 Anslag 10 000 Utgifts- prognos 20 426 1999 Förslag 10 000 2000 Beräknat 10 199 2001 Beräknat 10 417 Bidraget används enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Det innebär att stöd kan ges i form av bidrag till ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och konsert- lokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag kan också ges till standardhöjande reparationer och handikappanpassning av sådana lokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlings- lokalsdelegation efter samråd med Statens kul- turråd. Beslut om bidrag fattas innan aktuella byggnadsarbeten påbörjas och utbetalas när arbetena är avslutade, vilket kan ta flera år. Regeringens överväganden Resultatinformation Resultatredovisningen visar att under budgetåret 1997 inkom ansökningar om stöd för ett 60-tal kulturlokalsprojekt avseende sammanlagt 120 miljoner kronor. Detta pekar på den stora efter- frågan och behov av denna typ av stöd som föreligger. Under år 1997 delades inga bidrag ut eftersom beviljade medel var intecknade av tidi- gare fattade beslut. Anslagssparandet på 10 426 000 kronor är redan uppbundet genom tidigare beslut. Boverket inkom i mars 1998 med en redovis- ning av regeringsuppdraget att utreda de fram- tida behoven av stöd till icke-statliga kulturloka- ler. Uppdraget har skett i samverkan med Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd. Boverket föreslår bl.a. att bidragssystemet för- stärks och att mer hänsyn tas till projektens arkitektoniska kvalitet vid fördelning av medel. Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler, besluta om bidrag som medför utgifter på högst 2 miljoner kronor efter år 1999, dock längst t.o.m. år 2002, varav högst 1 miljon kronor under år 2000 och högst 1 miljon kronor under år 2001. Tabell 11.20 Bemyndiganden Miljoner kronor 1997 utfall 1998 prognos 1999 beräknat 2000 beräknat 2001 – beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 22,0 15,4 2,0 1,0 - Nya förpliktelser - 7,0 10,0 10,0 10,0 Infriade förpliktelser* -6,6 -20,4 -11,0 -11,0 -11,0 Utestående förpliktelser vid årets slut 15,4 2,0 1,0 - - Erhållen/föreslagen bemyndiganderam - 2,0 1,0 1,0 1,0 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. Slutsatser Enligt regeringens bedömning är resultatet av verksamheten tillfredsställande. Mot bakgrund av ovanstående drar regeringen slutsatsen att stödet till icke-statliga kulturlokaler i allt väsent- ligt ger önskade resultat. Regeringen föreslår att anslaget H5 för bud- getåret 1999 anvisas 10 000 000 kronor. H6 Riksutställningar Tabell 11.21 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 33 849 Anslags- sparande 881 1998 Anslag 33 466 Utgifts- prognos 32 585 1999 Förslag 36 316 2000 Beräknat 36 933 1 2001 Beräknat 37 672 2 1 Motsvarar 36 316 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 36 316 tkr i 1999 års prisnivå Sedan den 1 januari 1998 bedrivs Stiftelsen Riksutställningars verksamhet av myndigheten Riksutställningar. Riksutställningar har enligt förordningen (1997:1170) med instruktion för Riksutställningar till uppgift att främja utställ- nings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse. Riksutställningar skall fylla en viktig funktion som en levande kulturinstitution i samarbete och i samråd med statliga och kommunala myndig- heter, andra kulturarvs- och kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet. Stiftelsen Riksutställningars avgiftsinkomster uppgick under år 1997 till 4 731 000 kronor. Utgiftsprognosen för år 1998 visar på ett an- slagssparande på 881 000 kronor. Detta kommer att användas under år 1999, i huvudsak till utökade kostnader för övertagande av stora utställningsprojekt. Regeringens överväganden Resultatinformation Genom ett varierat utbud av utställningar har Riksutställningar strävat efter att nå nya grupper av besökare samt att hitta nya samarbetspartners och aktörer på utställningsområdet. Riksutställ- ningar har fortsatt att satsa på barn och ungdom och på den unga samtida konsten vilket visas bl.a. av att fler utställningar för barn och ungdom tillika konstutställningar har satts upp jämfört med föregående år. Riksutställningar har nått fler arrangörer och uppnått en bättre geografisk spridning i landet. För att kunna nå ut till de mindre orterna har Riksutställningar turnerat med Utställningståget, i samarbete med SJ. Under år 1997 har Riksutställningar utsetts till s.k. pilotmyndighet i arbetet med att införa miljöledningssystem i statlig förvaltning. Riks- utställningar har förstärkt resurserna för IT-pro- duktion och prövat nya sätt att integrera IT- inslag i utställningsverksamheten. Utvecklingen inom digitalisering och informationsteknik ger stora förutsättningar för att utveckla utställ- ningsmediet och den ger även ökade möjligheter att nå fler och nya besökare. Tabell 11.22 Redovisning av vissa mätbara prestationer Verksamhet 1994/95 1995/96 (12 mån) 1997 Utställningar i turné (totalt) Utställningar i turné för barn och ungdom 43 15 33 12 34 13 Konstutställningar i turné Besökta kommuner (av totalt 288) 10 139 10 95 12 118 Antal tidningsartiklar om utställningarna 526 545 Slutsatser Det är regeringens uppfattning att den redovisa- de verksamheten har motsvarat de mål som satts upp för Riksutställningar och att den ger till- fredsställande resultat. I beräkningen av anslaget för år 1999 ingår pris- och löneomräkning om 2 850 000 kronor. H7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål Tabell 11.23 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 79 Anslags- sparande 1998 Anslag 80 Utgifts- prognos 79 1999 Förslag 80 2000 Beräknat 81 2001 Beräknat 82 Anslaget disponeras för inköp av kulturföremål och får användas för inköp av sådana kultur- föremål som har ett konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar. Regeringens överväganden Resultatinformation Anslaget utnyttjades under budgetåret 1997 för ett bidrag på 79 000 kronor till Statens historiska museer för inköp av Jarlen Karl Döves sigill- stamp från 1400-talet. Systemet med statliga utställningsgarantier har funnits sedan 1974, i form av ett bemyndigande från riksdagen till regeringen att under vissa för- utsättningar utfärda garantier för statliga museers inlån av konstföremål i utländsk ägo. Detta har möjliggjort en rad kvalitativa utställningar på de statliga museerna. Fr.o.m. den 1 juni 1998 utvidgades systemet så att även andra utställare än statliga museer kan erhålla statliga utställningsgarantier. Garantier kommer vidare att kunna utfärdas för föremål i svensk ägo och även vid svenska kulturmanifes- tationer utomlands. Statliga utställningsgarantier administreras av Statens kulturråd. Slutsatser Regeringen bedömer att ändamålet med bidraget är kulturpolitiskt motiverat. Regeringen föreslår att anslaget H7 för bud- getåret 1999 anvisas 80 000 kronor. 12 Film och medier 12.1 Omfattning I verksamhetsområdet ingår bl.a. statens stöd till filmen, bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av TV-program för döva (tidigare anslaget C7), statens insatser för TV-utbyte med Finland, samt verksamheten vid Statens biograf- byrå. Till området hör även radio och TV i all- mänhetens tjänst (public service). Övriga verksamheter inom medieområdet redovisas under utgiftsområde 1. 12.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 181,6 181,6 181,9 193,7 1 190,3 191,2 1 Fr.o.m. år 1999 ingår anslaget Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av TV-program för döva i verksamhetsområdet. Förändringar I februari 1998 träffade filmavtalets parter, utom videobranschen, ett avtal som innebär att 1993 års finansieringsavtal, med vissa förändringar, förlängs t.o.m. den 31 december 1999. En särskild utredare har tillkallats med upp- drag att lämna förslag till hur ett framtida stöd till svensk filmproduktion skall utformas (dir. 1998:36) Sveriges Television AB (SVT) får fr.o.m. den 1 juli 1998 särskilda medel från rundradiokontot med 75 miljoner kronor per år. Medlen skall användas för särskilt kvalificerad program- produktion. I november 1997 beslutade regeringen att SVT får inleda sändningar via satellit med syfte att nå allmänheten i Sverige. För att genomföra EG:s direktiv "TV utan gränser" och introducera digitala TV-sändningar via marknätet har regeringen (prop.1997/98:184) lämnat förslag på ändringar i radio- och TV-lagen (1996:844). Prioriteringar Insatser på det filmkulturella området görs genom fortsatt utbyggnad av regionala resurs- centrum, ökat årligt stöd till restaurering av svensk färgfilm, en utbyggnad av filmarkivet samt en ökning av Konstnärsnämndens stöd till produktion av kortfilm. En omfattande satsning på public service genomförs i syfte att stärka mångfalden på mediemarknaden. Satsningen innebär att SVT och Sveriges Radio AB (SR) får ett särskilt eko- nomiskt tillskott under perioden 1999–2001 för utveckling av programutbudet, nya programka- naler samt sändningar med digital teknik. Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) verk- samhet har nyligen utretts (SOU 1997:148) och frågan om UR:s framtida verksamhet bereds för närvarande i Regeringskansliet. 12.3 Resultatbedömning Målen för statens insatser inom verksamhetsom- rådet är främst att stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter, att motverka skadliga inslag i massmedierna samt att främja nyskapande och tillgång till ett varierat utbud. Det statliga film- stödet har som mål att främja värdefull svensk filmproduktion, främja spridning och visning av värdefull film, främja bevarandet och tillgänglig- görandet av filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse för forskning och all- mänhet, samt verka för internationellt samarbete i dessa avseenden. Tillståndet och utvecklingen inom området Den stora variation av medier som förekommer i dag skapar förutsättningar för mångfald och möjlighet för olika individer att yttra sig och publicera olika typer av material. Utvecklingen aktualiserar emellertid behovet av att uppmärk- samma frågan om ägar- och maktkoncentration inom medieområdet. Enligt Mediebarometern (Nordicom 1997) har den totala medieanvändningen under hela 1990-talet varit relativt konstant . En genom- snittlig dag år 1997 var den sammanlagda tiden för den totala medieanvändningen i Sverige nästan sex timmar per person. Radio och TV dominerar medieanvändningen. Drygt två timmar ägnas åt radiolyssnande och omkring en och en halv timme åt TV-tittande. Morgon- pressens räckvidd har legat på en relativt hög och jämn nivå under de senaste åren. Av den totala befolkningen läste 72 % en morgontidning år 1997. En genomsnittlig dag går en procent av svenskarna på bio. Ungdomar mellan 15 och 24 år är biobesökare i större utsträckning än andra. Bland vuxna minskar biobesöken med ökad ålder. Under år 1997 har 30 svenska filmer haft premiär. Den avgiftsfinansierade radions och televisionens kanaler har en stor del av befolk- ningens lyssnar- och tittartid. Av de som såg på TV en genomsnittlig dag valde 79 % någon av SVT:s kanaler. SVT:s andel av den totala tittar- tiden under år 1997 var ca 48 %. SR:s andel av den totala lyssnartiden för radio år 1997 var ca 67 %. UR:s tittar- och lyssnartid varierar mycket bl.a. beroende på sändningstid. I samband med att medieområdet förändras, t.ex. genom att gränserna mellan olika typer av medier – radio, TV samt data- och telekommu- nikation – blir alltmer otydliga, förändras också förutsättningarna för att förhindra skadliga inslag i massmedierna. Genom bl.a. Våldsskildrings- rådets arbete har frågan uppmärksammats i Sverige under hela 1990-talet. På senare år har uppmärksamheten som ägnas åt dessa frågor ökat även i olika internationella sammanhang. Inom EU har bl.a. en rekommendation tagits fram om skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten där medlemsstaterna och olika aktörer uppmanas att finna former för självreglering för att förhindra spridning av olag- ligt och skadligt material via olika medier. Nordicom-Sverige vid Göteborgs universitet har med stöd av den svenska regeringen och Unesco börjat bygga upp en internationell kunskapsbank om barn och medievåld. De viktigaste statliga insatserna inom området Stöd till film- och TV-produktion I propositionen om kulturpolitik (prop. 1996/97:3) redogjorde regeringen för inriktning- en på de framtida insatserna för filmen. Stödet till svensk filmproduktion är för närvarande under omprövning. Regeringen har i april 1998 beslutat om direktiv till en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur ett framtida stöd till svensk filmproduktion och därmed sammanhängande verksamheter skall utformas (dir. 1998:36). SVT får fr.o.m. den 1 juli 1998 särskilda medel från rundradiokontot med 75 miljoner kronor per år. Medlen skall användas för särskilt kvalifi- cerad programproduktion av typen dokumentä- rer, dramatik och program för barn och unga (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317). De medel som regeringen föreslår skall göras tillgängliga kommer att vara viktiga för branschen för film- och TV-produktion. I december 1997 överlämnades betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU 1997:172) till regeringen. I betänkandet behand- las frågor om fria producenters och programbo- lags möjligheter att producera och sprida svenska kvalitetsprogram. Ärendet bereds i Regerings- kansliet. Digitala radio- och TV-sändningar Regeringen beslutade den 25 juni 1998 om sänd- ningstillstånd för digital marksänd TV i fem om- råden i landet – Stockholm med Mälardalen och Uppsala, norra Östergötland, södra och nord- östra Skåne, Göteborg med omnejd samt Sunds- vall och Östersund med omnejd. Sändningstill- stånden gäller t.o.m. den 31 december 2002. Tillstånd för sändningar i samtliga områden har meddelats SVT och UR för i första hand SVT 1, TV 4 AB, SVT för SVT24, TV 3 AB, Kanal 5 AB, Canal+ Television AB, Kunskaps-TV i Sverige AB, Televisionsaktiebolaget TV 8 och Cell Internet Commerce Development AB. Följande sökande har meddelats tillstånd för sändningar i ett eller flera områden: SVT för regionala sänd- ningar i samtliga områden, TV 4 AB för regio- nala sändningar i Stockholm med Mälardalen och Uppsala, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd, TV-Linköping Länkomedia AB för sändningar i norra Öster- götland och Landskrona Vision AB för sänd- ningar i södra och nordöstra Skåne. Samtliga företag som meddelats tillstånd samt Senda AB och Teracom AB har ingått ett avtal om samver- kan om vissa tekniska frågor. Regeringen har tillkallat en parlamentariskt sammansatt kom- mitté (dir. 1997:134) med uppdrag att följa och utvärdera de markbundna digitala TV-sändning- arna under den första etappen. Kommittén har också, genom att yttra sig över ansökningarna till Radio- och TV-verket, medverkat vid urvalet av de programföretag som nu givits tillstånd. Våren 1995 beslutade riksdagen att digitala ljudradiosändningar skulle påbörjas i ett begrän- sat antal områden. För närvarande sänder SR i fyra områden: Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrbotten. Sändningsverksamheten skall utvärderas när mottagare för digital ljudradio funnits tillgängliga en tid. Effekter av de statliga insatserna Den satsning på regional filmverksamhet som regeringen tog initiativ till genom propositionen om kulturpolitik med ett särskilt stöd till regio- nala resurscentrum för film och video har slagit väl ut. År 1997 fick nio län del av stödet. Antalet har ökat till tolv under år 1998. Satsningen full- följs år 1999. Svenska Filminstitutet tilldelades år 1996 sär- skilda engångsvisa medel för att påbörja restaure- ringen av svensk färgfilm från perioden 1953– 1979 (prop. 1994/95:100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU18, rskr. 1994/95:251). Under denna period producerades 301 långfilmer i färg, varav ca 200 filmer behöver restaureras eller om- kopieras för att de skall kunna visas i det skick som upphovsmannen avsett. Vid utgången av år 1998 räknar Filminstitutet med att sammanlagt 19 filmer kommer att vara restaurerade. Konstnärsnämndens filmstöd utgör i många fall en förutsättning för genomförandet av pro- jekt. Bidragens andel av de totala projektkostna- derna har ökat under de senaste åren, från 54 % budgetåret 1994/95 till 80 % år 1997. Genom de satsningar som görs på SVT och SR skapas förutsättningar för att public service- radion och TV:n kan behålla sin ställning på den svenska mediemarknaden och därmed bidra till mångfald på området. Företagen ges möjlighet att utveckla den digitala tekniken och sitt pro- gramutbud. Enligt Statens biografbyrås bedömning visas det vid landets biografer endast filmer som är granskade och godkända av myndigheten. Bio- grafbyråns granskningsverksamhet bedöms även ha en återhållande effekt vad avser förekomsten och åtkomligheten av videogram som innehåller olaga våldsskildringar. Biografbyrån gör också bedömningen att de flesta videogram som hyrs ut eller säljs till hushållen är försedda med ålders- gräns. Regeringens slutsatser Regeringen bedömer att statens insatser på området i hög grad främjar produktion och dist- ribution av filmer och TV-program i Sverige samt värnar mångfalden. Insatserna bidrar till att ett varierat utbud av filmer och TV-program görs tillgängligt samt till att förekomsten av skadliga våldsskildringar begränsas. I enlighet med riksdagens ställningstagande till propositionen (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) om kulturpo- litik föreslår regeringen en ökning av stödet till regionala resurscentrum för film och video med 4,5 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen att 5 miljoner kronor årligen anvisas för att i Ingmar Bergmans namn möjliggöra en fortsätt- ning av restaureringen av svensk färgfilm från perioden 1953–1979. Särskilda medel bör även anvisas för att möjliggöra en nödvändig utbygg- nad av Filminstitutets filmarkiv. Med anledning av riksdagens ställningstagande till propositionen (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) om konstnärernas villkor föreslås en ökning av Konstnärsnämndens filmstöd, samt medel för rådgivning och distribution när det gäller film- och videokonst, samt fortsatt sam- arbete mellan Arkivet för ljud och bild och Stiftelsen Filmform. Public service-radion och public service-televi- sionen skall ha en fortsatt central roll bland svenska medier. Övergången till ny digital teknik för produktion och distribution av radio och TV ställer nya krav på public service-företagen. Regeringen anser att det är av stor vikt att public service ges goda möjligheter att befinna sig långt framme när det gäller såväl utveckling av nya programformer som introduktionen av den nya tekniken. Regeringen föreslår därför att SVT och SR tilldelas särskilda medel ur rundradiokontot på 245 miljoner kronor för åren 1999–2001. Resultatet inom verksamhetsområdet bedöms som tillfredsställande. Inriktningen inom verk- samhetsområdet kommer i huvudsak att ligga fast för år 1999. 12.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte lämnat några invändningar i revisionsberättelserna. 12.5 Anslag I1 Filmstöd Tabell 12.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 124 785 Anslags- sparande 553 1998 Anslag 129 838 Utgifts- prognos 130 057 1999 Förslag 142 403 2000 Beräknat 137 668 2001 Beräknat 137 668 Under anslaget anvisas medel för statens stöd till svensk filmproduktion m.m., stöd till filmkultu- rell verksamhet, stöd till regionala resurscentrum för film och video samt Konstnärsnämndens filmstöd. Ett syfte med det statliga filmstödet är att bidra till att uppfylla de åtaganden och ändamål som anges i 1993 års finansieringsavtal för Stif- telsen Svenska Filminstitutets stöd till svensk filmproduktion m.m. Ett annat syfte är att genom Filminstitutet främja spridning och visning av värdefull film, främja regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på barn och ungdom, främja bevarandet och tillgänglig- görandet av filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse för forskning och all- mänhet samt verka för internationellt samarbete på filmområdet. Ytterligare ett syfte är att genom Konstnärsnämnden främja produktion av kort- film. Stödet till svensk filmproduktion finansieras genom avtal mellan staten och berörda bran- scher. Avtalet mellan staten, organisationer inom film- och videobranschen samt Sveriges Televi- sion AB och TV4 AB (publ) trädde i kraft den 1 januari 1993 och gäller t.o.m. den 31 december 1998. Avtalet genererade under år 1997 203 miljoner kronor, varav ca 164 miljoner kronor utgick som stöd till svensk filmproduktion. Utöver att fördela stödet till svensk filmpro- duktion skall Filminstitutet utföra uppdrag åt staten på det filmkulturella området. Stödet till filmkulturell verksamhet liksom Konstnärs- nämndens filmstöd finansieras helt och hållet av statliga medel. Konstnärsnämndens filmstöd styrs av förordningen (1989:500) om vissa sär- skilda insatser på kulturområdet. Stödet till regionala resurscentrum för film och video styrs av förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet, och förutsätter en regional eller lokal motprestation minst mot- svarande det statliga stödbeloppet. Filminstitutet är kontaktkontor för EU:s audiovisuella stödprogram MEDIA II. Regeringens överväganden Resultatinformation Inom ramen för filmavtalet har Svenska Film- institutet under året fördelat stöd till svensk filmproduktion, biografstöd, videostöd och stöd till parallelldistribution. Under året har 49 filmer erhållit förhandsstöd, varav 11 barn- och ung- domsfilmer och 22 dokumentär- och kortfilmer. Inom ramen för förhandsstödet har också ut- vecklingsstöd, manuskriptstöd och planerings- stöd fördelats. I december 1996 beslutade Film- institutets styrelse att inrätta ett nytt fort- bildningsstöd, inom vilket 48 fortbildnings- stipendier fördelades under året. Tio svenska filmer fick efterhandsstöd under år 1997. När det gäller Sveriges deltagande i interna- tionellt samarbete på filmområdet har Film- institutet genomfört viktiga utvecklingsupp- gifter, bl.a. vad gäller ansvaret för EU:s stöd- program MEDIA II. Under året ökade antalet svenska initiativ inom MEDIA II, både vad beträffar antalet inkomna ansökningar och det faktiska utfallet. Även inom Europarådets pro- duktionsstödsfond Eurimages har det svenska utfallet förbättrats. Inom ramen för den filmkulturella delen av Filminstitutets verksamhet har institutet under budgetåret fördelat stöd bl.a. till regional utveck- ling inom filmområdet, till visningsorganisatio- ner och filmfestivaler samt till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom. Skolbio har bedrivits i 133 av landets 288 kommuner, varav 57 av kommunerna numera bedriver verksam- heten utan stöd från Filminstitutet. En viktig del av Filminstitutets verksamhet är att stimulera en fortsatt uppbyggnad av regionala filmcentrum. Under året har nio regionala resurscentrum fått del av det nya regionala stödet som införts fr.o.m. år 1997. Totalt fördelades 4,5 miljoner kronor, vilket genererade en regional motpresta- tion på 11,3 miljoner kronor. För innevarande år får tolv resurscentrum del av stödet, som uppgår till 9 miljoner kronor. Filminstitutets filmarkiv ökade under året med 1 100 titlar. Sammanlagt finns nu 17 600 lång- och kortfilmer arkiverade. Filmerna arkive- ras i kasematter med viss kyla och luftfuktighet. Dessa kasematter kommer att bli fyllda under år 1998. Filmkopior förstörs om de inte förvaras på rätt sätt, varför en utbyggnad är nödvändig. Filminstitutet har under år 1997 restaurerat åtta svenska färgfilmer. Vid utgången av år 1998 räknar man med att sammanlagt 19 färgfilmer från perioden 1953–1979 är restaurerade, vilket innebär att det angivna målet för det särskilda restaureringsprojektet kommer att vara uppfyllt. Ett stort antal färgfilmer återstår dock att restau- rera. Utan ytterligare medelstilldelning hotas en unik kulturskatt att förstöras. Omkopieringen av den brandfarliga nitratfilmen fortsätter, och numera har alla återfunna långfilmer från perio- den 1897–1953 överförts till säkerhetsfilm. Filminstitutet arbetar också för att sprida svensk film och svensk filmkultur i olika delar av världen. Under året har svensk långfilm visats på 126 platser runt om i världen vid festivaler och andra evenemang. Konstnärsnämndens bidrag till projekt inom filmområdet har under senare år fått allt större betydelse för filmarna. Av en nyligen genomförd enkätundersökning bland bidragsmottagare under åren 1994/95–1997 framgår att 60 % av de projekt som beviljats bidrag troligen inte blivit genomförda utan bidraget. Under samma period visar undersökningen också att Konstnärsnämn- dens bidrag kommit att utgöra en allt större del av kostnaderna för projekten, från 54 % budget- året 1994/95 till 80 % år 1997. Antalet ansök- ningar har ökat kraftigt mellan åren 1994/95 och 1997, från 188 till 286. Antalet beviljade projekt har emellertid minskat under perioden från 27 budgetåret 1994/95 till 19 år 1997. Detta har i sin tur möjliggjort en höjning av genomsnittsbe- loppet per beviljad ansökan, från ca 83 000 kronor 1994/95 till ca 117 000 kronor år 1997. Framtida stöd till svensk filmproduktion I december 1997 sades filmavtalet upp av organi- sationer inom videobranschen. I februari 1998 träffade övriga avtalsparter utom videobranschen ett avtal som innebär att filmavtalet, med vissa smärre förändringar, förlängs t.o.m. den 31 december 1999. Om parterna före den 1 februari 1999 inte har kommit överens om ett nytt avtal, gäller det förlängda avtalet t.o.m. den 31 decem- ber 2000. I en skrivelse till riksdagen (skr. 1997/98:171) redogör regeringen för avtalet om förlängning, förväntade effekter av avtalet och för den fortsatta beredningen av frågan om det framtida filmstödet. Regeringen har i april 1998 beslutat om direktiv till en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur ett framtida stöd till svensk filmproduktion och därmed sammanhängande verksamheter skall utformas (dir. 1998:36). Slutsatser Regeringen bedömer att det statliga filmstödet fyller en viktig funktion för svensk filmkultur och att stödet gav ett tillfredsställande resultat under år 1997. I propositionen (prop. 1997/98:87) om Konstnärernas villkor gör regeringen bedöm- ningen att Konstnärsnämndens stöd till produk- tion av kortfilm har stor betydelse för unga filmares möjligheter att utöva sin konstnärliga verksamhet, och att stödet därför bör öka. Enligt riksdagens beslut (bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) bör regeringen i budgetpropositio- nen för år 1999 beräkna medel dels för att bygga upp en organisation för rådgivning och distribu- tion när det gäller film- och videokonst, dels för ett fortsatt samarbete mellan Arkivet för ljud och bild och Stiftelsen Filmform när det gäller dokumentation och bevarande av experimentell film- och videokonst. Konstnärsnämndens film- stöd beräknas öka med 2 miljoner kronor år 1999 för dessa ändamål. Förslaget finansieras inom den ram som tidigare avsatts för nämnda proposition. Vidare beräknar regeringen ett påslag på den del av filmstödet som fördelas av Filminstitutet med 5,3 miljoner kronor för år 1999. Av denna ökning hänför sig 4,5 miljoner kronor till den ökning av det regionala filmstödet som avisera- des i propositionen (prop. 1996/97:3) om Kulturpolitik medan 800 000 kronor beräknas för Filminstitutets behov inför en utbyggnad av filmarkivet. Det påbörjade arbetet med att restaurera svensk färgfilm från perioden 1953–1979 handlar om att bevara ett unikt och oersättligt svenskt kulturarv. Regeringen är mycket angelägen om att restaureringsarbetet, som påbörjades år 1996, kan fortsätta även när de engångsvisa medel som anvisats för ändamålet har förbrukats. Rege- ringen föreslår således ett årligt öronmärkt anslag i namn av svensk films centralgestalt Ingmar Bergman för att möjliggöra ett fortsatt restaure- ringsarbete av svensk färgfilm. För detta ändamål bör 5 miljoner kronor anvisas till regeringens disposition under anslaget. Förslagen finansieras genom omprioriteringar inom kulturområdet Under verksamhetsområdet Allmän kultur- verksamhet, anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internatio- nellt kulturutbyte och samarbete, föreslår rege- ringen dessutom en förstärkning för att till- godose långsiktiga internationella åtaganden inom filmområdet. Utgifterna under anslaget har med anledning av ålderspensionsreformen ökat med ca 265 000 kronor per år under perioden 1999–2001. Tabell 12.2 Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 129 838 Ålderspensionsreformen +265 Reformer +12 300 Förslag 1999 142 403 I2 Statens biografbyrå Tabell 12.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 7 505 Anslags- sparande 882 1998 Anslag 7 661 Utgifts- prognos 8 050 1999 Förslag 7 390 2000 Beräknat 7 981 1 2001 Beräknat 8 106 2 1 Motsvarar 7 840 tkr i 1999 års prisnivå. 2 Motsvarar 7 840 tkr i 1999 års prisnivå. Statens biografbyrå skall, enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och video- gram samt enligt förordningen (1990:994) med instruktion för Statens biografbyrå, granska filmer och videogram avsedda för offentlig visning. Biografbyrån är också tillsynsmyndighet för videogrammarknaden och skall därutöver yttra sig till Justitiekanslern (JK) i vissa åtals- ärenden rörande våldsskildringar i filmer. Biografbyråns anslagssparande beror till stor del på minskade hyreskostnader. Sparandet används bl.a. till att göra information tillgänglig via Internet. Regeringens överväganden Resultatinformation Under de senaste fem åren har antalet granskade biograffilmer varit i princip oförändrat, ca 200 filmer per år. Däremot har antalet granskade videofilmer varierat. Hela ökningen av granskade långfilmer år 1997 jämfört med år 1996 förklaras av ett ökat antal videofilmer. Av totalt 412 granskade långfilmer år 1997 var 207 biograf- filmer och 205 videofilmer. Biografbyrån har under år 1997 avgett två yttranden till JK i åtalsärenden omfattande 232 videogram och under våren 1998 ett yttrande omfattande cirka 1 200 filmer. Antalet filmer byrån yttrat sig över har varierat kraftigt de senaste fem åren och verksamhetens omfattning är svår att förutse. För granskning av filmer och videogram tar Biografbyrån ut avgifter som skall motsvara kostnaden för granskningsverksamheten. Under år 1997 var intäkterna av granskningen 10 793 000 kronor, medan kostnaden var 6 615 000 kronor. Biografbyrån tar också ut en avgift för yttran- den i åtalsärenden. Avgifterna fastställs i myn- dighetsbeslut och uppgick under budgetåret 1997 till 525 kronor per videogram. Budgetåret 1997 var intäkterna av yttranden i åtalsärenden 412 000 kronor. Tabell 12.4 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Intäkter som inte får disponeras) Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1997 11 205 6 778 4 427 Prognos 1998 9 000 7 180 1 820 Budget 1999 7 100 7 100 0 Biografbyråns avgifter för granskningsverk- samheten redovisas på statsbudgetens inkomst- sida under rubriken 2522 Avgifter för gransk- ning av filmer och videogram. Biografbyrån får inte disponera intäkterna. Enligt Biografbyråns prognos beräknas granskningsintäkterna till 8 674 000 kronor under år 1998. Biografbyrån har föreslagit att avgifterna skall sänkas (se nedan). Under förutsättning att den föreslagna avgiftssänkningen genomförs visar Biograf- byråns prognos att granskningsintäkterna kom- mer att uppgå till 7 000 000 kronor per år under åren 1999–2001. Även Biografbyråns avgifter för yttranden i åtalsärenden redovisas under inkomsttitel 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Byråns prognos visar att intäkterna kommer att uppgå till 326 000 kronor under år 1998 och 100 000 kronor per år under åren 1999, 2000 och 2001. Slutsatser Enligt regeringens bedömning uppfyller Bio- grafbyrån i allt väsentligt målen för verksamhe- ten. Regeringen föreslår, för omprioriteringar inom kulturområdet, en tillfällig minskning av anslaget med 450 000 kronor för år 1999 till följd av anslagssparandet. Minskningen påverkar inte verksamheten i dess nuvarande omfattning. Anslagsnivån beräknas återställas år 2000. Finansieringen av avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades fr.o.m. år 1998 (se volym 1, avsnitt 6.1). Med anledning av detta gjordes en preliminär beräkning av försäkrings- premien. En ytterligare justering av beräkningen har gjorts för år 1999. Tabell 12.5 Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 7 661 Pris- och löneomräkning + 136 Justering av premier + 43 Tillfällig minskning - 450 Förslag 1999 7 390 Sänkning av granskningsavgifterna Regeringens förslag: Tidsavgiften för Statens bio- grafbyrås granskning sänks från 20 kronor till 15 kronor per spelminut vid normal visningshastig- het. Avgiften för varje tillståndskort utöver det första sänks från 1 300 kronor till 1 000 kronor. För filmer och videogram med speltider under- stigande fem minuter sänks avgiften för varje till- ståndskort utöver det första från 100 kronor till 75 kronor. Skälen för regeringens förslag: Statens bio- grafbyrå tar ut avgifter för granskning av filmer och videogram. Avgifterna skall motsvara kost- naderna för granskningsverksamheten. Trots att granskningsavgifterna sänktes den 1 juni 1994 och den 1 januari 1997 visar Biografbyråns eko- nomiska redovisning att intäkterna under före- gående år överstiger kostnaderna för gransk- ningsverksamheten. Biografbyrån har i samråd med Riksrevisions- verket gjort en översyn av nivån på de olika avgifterna och inkommit med ett förslag till sänkta avgifter. Förslaget har remitterats och de flesta remissinstanser tillstyrker förslaget. Regeringen ställer sig bakom Biografbyråns förslag om en sänkning med drygt 20 % av samtliga avgifter utom grundavgift och avgift för tillståndskort på filmer med en speltid på mellan fem och trettio minuter. Förslaget föranleder en ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Regeringen presenterar sitt förslag om en sådan ändring under avsnitt 2 Lagtext. Eftersom det endast är fråga om en sänkning av beloppen för gransk- ningen anser regeringen att lagändringen inte är av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande behöver inhämtas. I3 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Tabell 12.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 30 539 1998 Anslag 25 540 Utgifts- prognos 25 540 1999 Förslag 25 533 2000 Beräknat 25 963 2001 Beräknat 26 410 Under anslaget anvisas medel till Teracom AB för rundradiosändningar i Storstockholmsområ- det av finländska TV-program, till Sveriges Tele- vision AB för tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, till Telia InfoMedia TeleVision AB för tillhandahållande av den finländska programkanalen till kabelnät på ett antal orter i Sverige samt till Sverigefinska Riksförbundets för kostnader i samband med utsändning av den finländska programkanalen i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig på överenskommelser mellan riksförbundet och förhandlingsorganisationen Copyswede som företräder vissa rättighetshavarorganisationer. Det svensk-finska televisionsutbytet bedrivs enligt en princip om ömsesidighet. Finland svarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för över- föringen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt ansvarar Sverige för kostna- derna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk pro- gramkanal till Finland. Utsändningen av fin- ländska TV-program i Sverige sker med stöd av radio- och TV-lagen (1996:844). Regeringen har den 18 december 1997 meddelat Sverigefinska Riksförbundet tillstånd att också under år 1998 bedriva sådana sändningar. Regeringens överväganden Resultatbedömning Verksamheten med vidaresändning av en finsk programkanal i Sverige har genomförts på ett tillfredsställande sätt under år 1997. Slutsatser Regeringen bedömer att systemet med rund- radiosändningar av den finländska programka- nalen över Storstockholmsområdet och till- handahållande av programkanalen för kabel- distribution på ett antal orter i Sverige bör bibehållas tills vidare. I4 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete Tabell 12.7 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 669 Anslags- sparande 841 1998 Anslag 1 010 Utgifts- prognos 700 1999 Förslag 821 2000 Beräknat 834 2001 Beräknat 851 Under anslaget redovisas medel för svensk med- verkan i Audiovisuella Eureka och Europeiska Audiovisuella Observatoriet. Avgiften år 1998 till Audiovisuella Eureka och Observatoriet upp- går till sammanlagt 666 000 kronor. Audiovisuella Eureka arbetar för närvarande under ett mandat på fyra år. En oberoende utvärdering av verksamheten skall genomföras under åren 1998 och 1999 med sikte på ställ- ningstagande till den fortsatta verksamheten under hösten 1999. Regeringens överväganden Resultatinformation Audiovisuella Eurekas insatser under år 1997 har koncentrerats till att stödja och initiera projekt inom områdena utbildning, utveckling och distribution av europeisk film, TV och video i syfte att stärka den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft och underlätta sam- arbete mellan EU-länder och de deltagande länder som inte är medlemmar i EU. Europeiska Audiovisuella Observatoriet är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om den europeiska film-, TV-, och videoindustrin. Observatoriet driver dessutom ett utvecklingsarbete i syfte att skapa jämförbar europeisk statistik på det audio- visuella området. Under 1997 har arbetet med en ny statistisk årsbok prioriterats, liksom en fler- språkig publikation om radio- och TV-systemen i Europa. Slutsatser Avgifterna till Audiovisuella Eureka och Euro- peiska Audiovisuella Observatoriet beräknas sammantaget under år 1999 uppgå till högst 800 000 kronor, varför anslaget föreslås minskas med 220 000 kronor. Medlen har använts för omprioriteringar inom kulturområdet. Tabell 12.8 Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 1 010 Pris- och löneomräkning + 31 Omprioriteringar - 220 Förslag 1999 821 I5 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk (Dövas TV) Tabell 12.9 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 17 471 Anslags- sparande 1998 Anslag 17 524 Utgifts- prognos 17 524 1999 Förslag 17 518 2000 Beräknat 17 828 1 2001 Beräknat 18 159 2 1 Motsvarar 17 518.tkr i 1999 års prisnivå. 2 Motsvarar 17 518.tkr i 1999 års prisnivå Dövas TV är en sektion inom Sveriges Dövas Riksförbund. Dövas TV producerar nyheter, information och kultur på teckenspråk för och med döva. Verksamheten finansieras nästan ute- slutande med statliga medel. Programmen sänds via SVT2 i Falun och verksamheten regleras i avtal mellan Dövas TV och Sveriges Television AB. I budgetpropositionen för år 1994 aviserade regeringen att verksamheten skulle utvärderas efter fem år, dvs. under år 1999. Regeringens överväganden Resultatinformation Dövas TV har under året svarat för en konti- nuerlig produktion av nyhets-, kultur- och fakta- program samt program för barn och ungdomar på teckenspråk. Såväl antalet producerade som sända timmar har ökat mellan åren 1996 och 1997. Produktionen har ökat med 15 %, från 1495 till 1680 minuter. Sändningstiden har ökat med 20 %, från 1480 till 1830 minuter. Slutsatser En utvärdering av verksamheten skall genom- föras inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma med en redovisning av utvärde- ringen samt eventuella förslag till förändringar under år 1999. 12.6 En radio och TV i allmänhetens tjänst år 1998 Inledning År 1997 var det första året av den nuvarande till- ståndsperioden (1997–2001) för radio- och TV- företagen i allmänhetens tjänst (public service): Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Radio AB (SR) (inkl. Radio Sweden). Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) sändningstillstånd gäller för perioden 1997–1998. Enligt riksdagens beslut från den 11 juni 1996 om riktlinjer för en radio och TV i allmänhetens tjänst skall public service-företagen, inkl. dotterbolag, under till- ståndsperioden finansieras i huvudsak med TV- avgifter som riksdagen anvisar från rundradio- rörelsens resultatkonto (rundradiokontot) (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). Även Granskningsnämnden för radio och TV skall delvis finansieras med avgiftsmedel. Riksdagsbeslutet innebär vidare att medelstilldelningen till public service-företagen, liksom tidigare, skall värdesäkras enligt ett sär- skilt kompensationsindex. De tre programföretagen har i mars 1998 för första gången lämnat redovisningar av hur public service-uppdraget uppfyllts. Redovisningarna gäller verksamhetsåret 1997 och utgår från till- ståndsvillkor, anslagsvillkor och i förekommande fall företagens egna måldokument. Syftet med dessa redovisningar är bl.a. att ge statsmakterna underlag inför kommande tillståndsperioder, skärpa företagens fokus på hur uppdraget upp- fyllts samt att ge allmänheten information om hur TV-avgiftsmedlen används och på så sätt stimulera till offentlig debatt. Regeringen kon- staterar att de tre företagen nu inlett en viktig utvecklingsprocess med att utforma en redovis- ning av hur uppdraget att producera och sända radio och television i allmänhetens tjänst genom- förs. Redovisningarna kommer att bli särskilt intressanta längre fram under tillståndsperioden när större möjligheter finns till jämförelser över tid. Regeringen bedömer att dessa årliga redovis- ningar kommer att utgöra ett viktigt underlag inför den kommande beredningen av public service-uppdraget för nästa tillståndsperiod. Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att göra en bedömning av om företagens redovisningar ger statsmakterna och allmänheten tillräckligt underlag. Nämnden har i sitt beslut den 2 juni 1998 funnit att rapporterna som helhet är väl genomförda och att de väsentligen (SVT och SR) eller till stor del (UR) tillgodoser angiv- na syften. Nämnden har dock pekat på vissa punkter där den anser att det finns behov av kompletteringar och förtydliganden i kommande rapporter från företagen. Nämnden efterlyser bl.a. public service-före- tagens närmare definitioner av de olika program- kategorier som redovisas när det gäller utbudet i radio och TV. De tre företagen bör enligt nämn- den försöka arbeta vidare för att åstadkomma flera olika indikatorer på kvalitet i verksamheten, utöver sådana indikatorer som belyser publikens värderingar av utbudet. Den 13 november 1997 beslutade regeringen att SVT får inleda sändningar via satellit med syfte att nå allmänheten i Sverige. SVT får också starta sändningar i nya programkanaler i enlighet med de planer som företaget redovisat i budget- underlaget för år 1998. I samband med beslutet aviserade regeringen en omfattande satsning på radio och TV i allmänhetens tjänst som innebär att SVT och SR får ett särskilt medelstillskott under perioden 1998–2001 (se nedan). UR:s sändningstillstånd upphör att gälla vid utgången av år 1998. Regeringen har föreslagit att tillståndet för UR att sända ljudradio och TV skall förlängas tills frågan om UR:s framtid är avgjord (prop. 1997/98:184). Distansutbild- ningskommitténs betänkande (SOU 1997:148) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. UR skall dock kunna fortsätta med program- verksamheten som tidigare tills kommitténs förslag är färdigberett. Enligt förslaget får rege- ringen förlänga sändningstillståndet till dess att frågan om UR:s framtid är bestämd och even- tuella förslag har genomförts. Riksdagen beslutade den 29 oktober 1997 att ansvaret för förvaltningen av avgiftsmedlen skall överföras från SVT till Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) från och med den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:KrU2, rskr. 1997/98:26). Regeringen har i december 1997 träffat ett avtal med RIKAB om förvaltningen av avgiftsmedlen, motsvarande det avtal som tidi- gare har gällt för SVT. Medelsberäkning för år 1999 Tabell 12.10 Ordinarie medelstilldelning Miljoner kronor i 1997 års prisläge enligt kompensationsindex Sveriges Television 3 087,6 60,57 % Sveriges Radio 1 767,3 34,67 % Sveriges Utbildningsradio 242,7 4,76 % Totalt 5 097,6 100 % Radio Sweden 38,8 Tabell 12.11 Särskilda medel Miljoner kronor i 1998 års prisläge enligt kompensationsindex Sveriges Television 63 Sveriges Radio 37 Totalt 100 Sveriges Television (programproduktion) 75 Regeringens förslag om medelsanvisning till SVT, SR, UR och Radio Sweden tar sin utgångs- punkt i de riktlinjer som beslutades av riksdagen i juni 1996 i samband med behandlingen av pro- positionen En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997–2001 (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). År 1998 är det sista året i den besparingsperiod som gällt för public service-företagen under åren 1995–1998. Riksdagens beslut år 1994 innebar att de resurser som anvisas programföretagen skulle vara 11 % lägre i fasta priser år 1998 än enligt riksdagens beslut för år 1995. Detta har skett genom en jämn minskning av anslagsnivån under de aktu- ella åren. Sammanlagt har medelstilldelningen till programföretagen minskats med ca 630 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) under åren 1995– 1998. För år 1998 tilldelades de tre public service- företagen totalt 4 934,3 miljoner kronor (i 1996 års prisläge enligt kompensationsindex). Det senast kända kompensationsindex gäller år 1997 (3,31 %), varför medelstilldelningen för år 1999 skall ske i 1997 års prisläge. Regeringen föreslår därför en total medelstilldelning för år 1999 på 5 097,6 miljoner kronor (i 1997 års prisläge enligt kompensationsindex). Fördelningsnyckeln mellan SVT, SR och UR ändrades senast genom riksdagens beslut om medelstilldelning för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten för år 1997. Den bör behållas oförändrad även år 1999. Program- företagen bör även i fortsättningen i samförstånd kunna justera fördelningen om bolagen exem- pelvis kommer överens om att omfördela ansvaret för vissa gemensamma funktioner. Regeringen föreslår att de samlade medlen för år 1999, enligt fördelningsnyckeln, fördelas med 3 087,6 miljoner kronor (60,57 %) till SVT, 1 767,3 miljoner kronor (34,67 %) till SR och 242,7 miljoner kronor (4,76 %) till UR. I enlig- het med riksdagens beslut om riktlinjer för public service-verksamheten skall även Radio Swedens medelstilldelning i fortsättningen räknas upp med kompensationsindex. För år 1998 tilldelades Radio Sweden 37,6 miljoner kronor (i 1996 års prisläge). Regeringen föreslår att 38,8 miljoner kronor (i 1997 års prisläge enligt kompensationsindex) skall tilldelas Radio Sweden för år 1999. Granskningsnämnden för radio och TV skall enligt riksdagens beslut om riktlinjer för public service-verksamheten, liksom tidigare, delvis finansieras med medel från rundradiokontot och delvis över statsbudgeten. Granskningsnämnden skall tilldelas 7 069 000 kronor för år 1999 (se utg.omr.1, anslag E5). 4 807 000 kronor skall anvisas från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida. Särskilda medel för förnyelse Regeringen aviserade i november 1997 en om- fattande satsning på en radio och TV i allmänhe- tens tjänst i syfte att stärka mångfalden på mediemarknaden. Satsningen innebär bl.a. att SVT får möjlighet att starta nya programkanaler samt att sända via satellit. Ny teknik medför möjligheter till ett ökat utbud av radio och television, liksom andra former av kommunikation. Detta är en positiv utveckling. Flera informationskällor skapar för- utsättningar för en mångfald av röster och ett brett utbud. Det finns emellertid en risk att stora orättvisor kan uppstå mellan dem som har kun- skaper om och tillgång till den nya tekniken och dem som av olika skäl står utanför. Ett ständigt föränderligt informationssamhälle kräver aktiva och upplysta medborgare. Public service-före- tagen har unika förutsättningar att vidareutveckla radions och televisionens möjligheter att bilda ett gemensamt rum där frågor som är relevanta för alla i Sverige tas upp. Det finns flera skäl till att public service-verk- samheten har en viktig roll vid introduktionen av ny teknik på radio- och TV-området. Bland annat är en grundsten i public service-uppdraget att programmen skall vara tillgängliga för alla. Det är därför av stor vikt att public service-före- tagen ges möjligheter att befinna sig långt framme när det gäller den nya tekniken. Det är också viktigt att den goda kvalitet som länge präglat public service-radion och televisio- nen vidmakthålls även i en framtid med ny teknik. Det är därför nödvändigt att program- företagen ges goda förutsättningar att utveckla programutbudet och skapa nya programformer samt att göra detta utbud tillgängligt för hela den svenska publiken, bl.a. i de nya programkanaler som regeringen har givit tillstånd för. Övergången till en ny teknik för såväl pro- duktion som distribution av radio och TV kommer att medföra ökade kostnader för public service-företagen. En del av dessa kostnads- ökningar skall inrymmas inom ramen för företa- gens ordinarie medelstilldelning. Den digitala tekniken medför sannolikt att en effektivisering i företagen blir möjlig. Därutöver behövs ett medelstillskott för bl.a. parallellsändningar med såväl analog som digital teknik. Regeringen föreslår att SVT och SR tilldelas särskilda medel ur rundradiokontot om 245 miljoner kronor (i 1998 års prisläge enligt kom- pensationsindex) för åren 1999–2001. Medlen skall fördelas med 100 miljoner kronor år 1999, 100 miljoner kronor år 2000 och 45 miljoner kronor år 2001. Medelstilldelningen till SVT och SR för år 1999 kommer därmed att öka med 100 miljoner kronor. Förslaget avser såväl satsningar på ny distributionsteknik som möjligheter att vidareutveckla programformer och starta nya programkanaler. Medlen skall fördelas med 63 % till SVT och 37 % till SR. De särskilda medel som regeringen föreslår skall göras tillgängliga skall särredovisas i företagens redovisning till statsmakterna om medelsanvändningen. I övrigt gäller regeringens årliga beslut om anslagsvillkor för SVT och SR. Särskilda medel för kvalificerad produktion av TV- program Riksdagen fattade den 9 juni i år beslut om tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1998 (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317). I beslutet ingår att SVT fr.o.m. den 1 juli 1998 skall få ett nytt årligt stöd ur rundradiokontot på 75 miljoner kronor (i 1998 års prisläge enligt kompensationsindex) för särskilt kvalificerad programproduktion av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom. Medelsbehovet för innevarande år uppgår till 37,5 miljoner kronor. Regeringen har den 17 juni beslutat om utbetalning av dessa medel för innevarande år. Regeringen föreslår mot bakgrund av ovan- stående att medelstilldelningen till SVT för år 1999 ökas med 75 miljoner kronor (i 1998 års prisläge enligt kompensationsindex). Syftet med regeringens satsning är att SVT:s ambitionsnivå för produktion av kvalitetspro- gram höjs. Regeringen utgår därför från att SVT inte avser att minska de ordinarie resurserna för kostnadskrävande kvalitetsproduktion utan att medelsförstärkningen innebär att SVT kan höja ambitionsnivån då det gäller produktionen av kvalitetsprogram (se även 1997/98:KrU5y). Public service-företagens kulturpolitiska ansvar innebär bl.a. en strävan efter en hög nivå av frilansmedverkan och utläggning av produk- tionsuppdrag. I SVT:s sändningstillstånd för perioden 1997–2001 föreskrivs att företaget under tillståndsperioden skall öka omfattningen av utomståendes medverkan och öka antalet utläggningar av produktionsuppdrag, sam- produktioner och inköp av färdiga program producerade av personer bosatta i Sverige. SVT har en central ställning när det gäller att som uppdragsgivare utnyttja den breda kompetens och mångfald av kreativa insatser som finns inom den fristående produktionsindustrin. De särskilda medlen för programproduktion skall därför till sina väsentligaste delar användas till att ytterligare skapa förutsättningar för utläggningar av produktionsuppdrag samt för samarbetspro- jekt med fria filmare och producenter. Detta innebär att satsningen kommer att vara viktig även för branschen för film- och TV-produktion. De medel som regeringen föreslår skall göras tillgängliga skall särredovisas i SVT:s årliga redo- visning till statsmakterna om medelsanvänd- ningen. I övrigt gäller regeringens årliga beslut om anslagsvillkor för SVT. TV-avgiften och rundradiokontot Regeringens förslag: TV-avgiften höjs med 36 kronor till 1 608 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 1999. Skälen för regeringens förslag: En avgörande faktor för behållningen på rundradiokontot är utvecklingen av det särskilda kompensations- indexet för public service-företagen. Därutöver påverkas intäkterna på kontot bl.a. av utveck- lingen av antalet TV-avgiftsbetalare samt storle- ken på TV-avgiften. Det är viktigt att rundradio- kontots resultat upprätthålls positivt för att medelstilldelningen till public service-företagen skall säkras på lång sikt. Antalet registrerade TV-avgifter hos Radio- tjänst i Kiruna AB (RIKAB) uppgick år 1997 till i genomsnitt 3 359 000 stycken. Betalningseffek- tiviteten definierad som det totala antalet inbe- talningar i förhållande till fakturerade TV-avgif- ter har under perioden 1992–1996 legat relativt stabilt på ca 98 %. Rundradiorörelsens resultat för år 1997 uppgår till -45,3 miljoner kronor, vilket är en försämring med 90,2 miljoner kronor jämfört med år 1996. Det ackumulerade resulta- tet på rundradiokontot uppgick vid utgången av år 1997 till 212,3 miljoner kronor. Vid beräkningarna har regeringen utgått från att kompensationsindex under år 1998 inte kommer att öka med mer än 3 % och att antalet avgiftsbetalare blir oförändrat drygt 3,3 miljoner. Teracom AB skall i enlighet med 1992 års riks- dagsbeslut årligen tillföra rundradiokontot 213,6 miljoner kronor (i 1992 års prisläge) t.o.m. mars månad år 2000. Vid denna tidpunkt faller en viktig intäkt bort från rundradiokontot, vilket kommer att tas med i beräkningarna närmast kommande år. För närvarande är TV-avgiften 1 572 kronor per år eller 393 kronor per tremånadersperiod. SVT har föreslagit en höjning av TV-avgiften med 36 kronor för år 1999. Regeringen föreslår att TV-avgiften höjs med 36 kronor till 1 608 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 1999. Regeringens förslag om TV-avgiften förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Den föreslagna höjningen är av sådant slag att rege- ringen inte ansett det nödvändigt att, utöver kontakter med SVT, inhämta ytterligare upplys- ningar i ärendet. Förslaget till lag om sådan ändring redovisas under avsnitt 2 Lagtext. Lag- förslaget berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Eftersom det endast är fråga om en ändring av beloppets storlek anser regeringen att lagänd- ringen inte är av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande behöver inhämtas. 12.7 Vissa frågor avseende Teracom AB Regeringens förslag: Den del av Teracom AB:s verksamhet som inte är konkurrensutsatt skall även fortsättningsvis bedrivas med skälig lön- samhet. Det gäller utsändning av program för företag som erhållit tillstånd att sända ljudradio eller television i enlighet med 2 kap. 2 § första stycket i radio- och TV-lagen, och som i de till- ståndsvillkor som tillståndet är förenat med är hänvisade att köpa utsändningstjänster från Teracom AB. Skälen för regeringens förslag: Teracom AB (Teracom) bildades den 1 juli 1992 efter beslut i riksdagen den 2 juni 1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Tera- coms huvuduppgifter är utsändning av radio och TV. Bolagets verksamhet har hittills dominerats av utsändningar från public service-företagen (Sveriges Television AB, Utbildningsradion AB och Sveriges Radio AB) samt TV4 AB (publ) (TV4). Andra uppdragsgivare är den privata lokalradion och närradioföreningar. Ett skifte från analog till digital utsändningsteknik har på- börjats. I propositionen med förslag till bildande av Teracom redovisades ett antal förutsättningar för bolagets verksamhet. Regeringen föreslog att den del av Teracoms verksamhet som avser utsänd- ning av program för de företag som erhållit kon- cession enligt 5 § radiolagen (1966:755) skall bedrivas med skälig lönsamhet. Avsikten med förslaget var att reglera Teracoms förutsättningar att ta betalt från de programföretag (public service-företagen och TV4) som genom kon- cessionsavtal med staten fick rätt att sända riks- täckande radio och TV i marknätet. I koncessionsavtalet ingick att utsändningstjänster skulle köpas från Teracom. Prissättningen för Teracoms utsändningstjänster ansågs därför inte kunna bygga på konkurrens med andra jämför- bara utsändningstjänster och därmed begränsa- des möjligheten att ange ett marknadspris. Före- dragande statsråd fann det naturligt att ställa ett effektivitets- och produktionskrav på det nya företaget. Vidare anfördes att – med tanke på de särskilda villkor som gäller för utsändningsverk- samhetens självkostnadsprissättning – direktav- kastningskrav endast borde riktas mot den del av verksamheten som är konkurrensutsatt. Radiolagen har numera ersatts av radio- och TV-lagen (1996:844), som trädde i kraft den 1 december 1996. Numera motsvaras 5 § radio- lagen av 2 kap. 2 § första stycket radio- och TV- lagen, vilket innebär att regeringen meddelar till- stånd att sända TV-program och rikstäckande ljudradioprogram i marknätet. I november 1997 fattade regeringen beslut om att digitala TV-sändningar skall inledas i fem områden. Sändningarna kommer att kunna nå mer än halva Sveriges befolkning. Den 25 juni 1998 beslutade regeringen att ge elva program- företag – public service-företagen, TV4 och ytterligare åtta företag – tillstånd att sända digital TV. Tillstånden är förenade med villkor. I till- ståndsvillkoren för de digitala sändningarna ställs emellertid inte krav på att programföretagen skall köpa utsändningstjänster från Teracom. De delar av Teracoms verksamhet som avser utsändningstjänster för företag som på grund av villkor i sändningstillståndet är skyldiga att anlita Teracom bör liksom nu bedrivas med skälig lön- samhet. Mot bakgrund av den beskrivna utveck- lingen bör den verksamhet som skall bedrivas med skälig lönsamhet avse utsändning av program för företag som erhållit tillstånd att sända ljudradio eller television i enlighet med 2 kap. 2 § första stycket i radio- och TV-lagen, och som i de tillståndsvillkor som tillståndet är för- enat med är hänvisade att köpa utsänd- ningstjänster från Teracom. Lönsamhet för den icke konkurrensutsatta verksamheten definieras som att Teracoms intäkter för denna del av verksamheten skall täcka driftskostnader, avskrivningar, risker för haveri i anläggningarna och kostnader för bered- skapsåtgärder. Intäkterna skall vidare täcka forsknings- och utvecklingsinsatser samt andra insatser som kan behövas för att säkerställa att bolaget kan tillhandahålla radio- och TV-tjänster även på längre sikt. Till detta lönsamhetskrav för den icke konkurrensutsatta verksamheten skall därutöver även ägarens (statens) avkastningskrav ställas, dvs. den förräntning av kapital som ägaren fastställer. Avkastningskrav framgår av ägardirektiv till bolaget. Regeringen har inte för avsikt att ställa utdelningskrav på den icke konkurrensutsatta delen av Teracoms verksam- het. För den konkurrensutsatta delen av Teracoms verksamhet skall ägarens krav följa de riktlinjer som finns för hur verksamheten vid statliga kon- kurrensutsatta bolag skall bedrivas (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302), bl.a. med krav på effektivitet, av- kastning på det kapital företaget använder och strukturanpassning. För den konkurrensutsatta delen av Teracoms verksamhet ställs även fort- sättningsvis krav på avkastning och utdelning, vilket kommer att framgå av ägardirektiven (jfr prop. 1991/92:140 s. 88 ff). Utdelningen tillförs det s.k. rundradiokontot. 13 Forskning 13.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar statens stöd till forskning inom kulturområdet. Medlen beräknas under två anslag: Forsknings- och utvecklingsin- satser inom kulturområdet samt Forskning och dokumentation om medieutvecklingen. 13.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 42,3 37,8 42,3 37,1 37,1 40,4 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Bidraget till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har under året resulte- rat i en kartläggning av sektorsforskningen. Kartläggningen utgör ett första led i arbetet med uppbyggnaden och utvecklingen av sektors- forskningen inom kulturområdet. Nordicom- Sverige har under 1997 färdigställt skriften MedieSverige 1997 samt erbjudit en omfattande informationsservice inom sitt område. Förändringar Inga större förändringar har genomförts. Prioriteringar I avvaktan på Humanistisk-samhällsvetenskap- liga forskningsrådets redovisning av uppdraget ligger den inriktning som fastslogs i propositio- nen om forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU03, rskr. 1996/97:99) fast. 13.3 Resultatbedömning Verksamhetsområdet behandlades hösten 1996 i propositionen om forskning och samhälle. Där redogjorde regeringen för inriktningen på de framtida insatserna inom forskningsområdet. Anslagen är värdefulla för kunskapen kring och utvecklingen av kultur- och mediesektorer- nas verksamhet. Tillståndet och utvecklingen inom området De utgifter som belastar anslagen är medel för dels verksamhetsforskning och utvecklingsarbete inom kultursektorn och dels forskning och dokumentation om medieutvecklingen. Medlen inom verksamhetsområdet används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas (Statens historiska museum, Statens konst- museer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum – etnografiska och Stiftelsen Nordiska museet), Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsom- råden. Vidare belastas anslaget med del av kost- naderna för grundforskning vid Naturhistoriska riksmuseet. Medel används även för att utarbeta mediestatistik m.m. vid den svenska avdelningen av Nordiska dokumentationscentralen för mass- kommunikationsforskning (Nordicom). Myndigheterna som får bidrag för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet har under år 1997 haft i uppdrag av regeringen att tydliggöra gränsdragningen mellan forsknings- verksamhet och annan verksamhet som myndig- heterna bedriver. Gränsdragningen mellan vad som är insamlings-, dokumentations-, utred- nings-, och publiceringsverksamhet har varit särskilt otydlig hos museerna. Redovisningen har överlag blivit bättre under året även om det krävs ytterligare arbete för att förtydliga gränsdrag- ningen mellan forskning och annan verksamhet. Myndigheterna har fortsatt arbetet med att öka forskningsinformationen till både verk- samma inom kultur- och utbildningssektorerna och allmänheten. Det finns ett väl utvecklat samarbete mellan universitet, högskolor och de myndigheter som disponerar medel för forsknings- och utveck- lingsinsatser inom kulturområdet. Det gäller sär- skilt för den ämnesspecifika forskningen. Det kan också nämnas att flera av myndigheternas forskare undervisar på universitetens grund- och forskarutbildning. De viktigaste statliga insatserna inom området Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings- rådet har i uppdrag av regeringen att i samverkan med berörda myndigheter och institutioner utreda och föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av sektorsforskningen inom kultur- området. Riksdagen beslutade den 7 maj 1998 att Nordicom skall ges i uppdrag att svara för grundläggande dokumentation av ägarförhållan- den i svenska massmedier (prop. 1997/98:77, bet. 1997/98:KU28, rskr. 1997/98:207). Beslutet innebär att Nordicom skall ges ett resurstillskott för uppdraget att ansvara för den databas som Nordicom byggt upp i samarbete med Rådet för mångfald inom massmedierna. Effekter av de statliga insatserna Forskning som normalt inte får stöd av forsk- ningsråden har kunnat genomföras. Gräns- dragningen mellan forskningsverksamhet och annan verksamhet har förtydligats hos myndig- heterna. Forskningsresultaten har inneburit såväl kontakter mellan myndigheterna som med universitet och bildningsorganisationer. På vissa museer märks en ökad användning av forsk- ningsresultat i t.ex. utställningsverksamheten. Myndigheternas forskningsresultat har även återförts till verksamheten och på olika sätt kom- mit allmänheten till godo. Forskningsresultaten är viktiga även i det internationella utbytet och flera av myndighe- terna ingår på olika sätt i ett internationellt forskningssamarbete. Regeringens slutsatser Förhållandena inom verksamhetsområdet har inte förändrats väsentligt. Regeringen bedömer att anslagen är värdefulla för kunskapen kring och utvecklingen av kultur- och medieområdets verksamhet. I avvaktan på Humanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådets redovisning av uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av sektorsforsk- ningen inom kulturområdet ligger den inriktning som fastslogs i propositionen om forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU03, rskr. 1996/97:99) fast. Mot bakgrund av tillgäng- lig information drar regeringen slutsatsen att insatserna på området varit ändamålsenliga. In- riktningen på verksamheten bör därför behållas. 13.4 Anslag J1 Forsknings- och utvecklings- insatser inom kulturområdet Tabell 13.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 41 483 Anslags- sparande 5 962 1998 Anslag 36 938 Utgifts- prognos 41 037 1999 Förslag 35 871 2000 Beräknat 35 863 2001 Beräknat 39 080 Under anslaget anvisas medel för verksamhets- forskning och utvecklingsarbete inom kultur- sektorn. Medlen utnyttjas för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas (Statens kulturråd fördelar medel till Statens historiska museum, Statens konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum – etnografiska och Stiftelsen Nordiska museet) Riksarkivets, Riks- antikvarieämbetets och Språk- och folkminnes- institutets ansvarsområden. Vidare belastas anslaget med del av kostnaderna för grund- forskning vid Naturhistoriska riksmuseet. En jämförelse mellan budget och utfall år 1997 visar ett anslagssparande på 5 962 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under inne- varande budgetår visar på ett anslagssparande på 1 863 000 kronor. Delar av beloppet är intecknat och avser beslutade men ej utbetalade bidrag till fleråriga projekt. Anslagssparandet förklaras även av att i vissa projekt ligger tyngdpunkten på bearbetningen i projektets slutfas. Regeringens överväganden Resultatinformation Kulturrådet har under året initierat eller gett bidrag till olika forskningsprojekt om bl.a. kulturens utvecklingsroll, barns och ungdomars fritids- och kulturvanor samt hembygdsföre- ningen som traditionsbärare. Genom bidrag till Centrum för kulturpolitisk forskning och debatt i Borås och Centrum för kulturforskning i Växjö, har rådet fortsatt stött den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden om forskningen inom det kulturpolitiska forsk- ningsfältet. Ansvarsmuseernas forsknings- och utveck- lingsinriktning har i huvudsak varit föremålsre- laterad forskning, internationella samarbetspro- jekt och bevarandefrågor. En inriktning mot metodfrågor vad gäller publikarbetet och peda- gogik har skett under senare år. Forskningspro- jektens resultat har inneburit kontakter mellan såväl museerna som med universitet och bildningsorganisationer. Resultaten är viktiga även som en del i det internationella samarbetet. Riksarkivets forskning är inriktad på att bl.a. utveckla en nationell arkivdatabas, arkiv och modern informationsteknik och på arkivveten- skaplig forskning. Särskilt kan nämnas Riksarki- vets medverkan i det nationella och inter- nationella standardiseringsarbetet, teknikprojekt om bevarande och tillhandahållande av digitalt lagrad information samt digital bildteknik. Riksarkivet har under året haft ett fortsatt internationellt samarbete med bl.a. de nordiska länderna, Estland, Lettland och Litauen rörande bl.a. bevarandefrågor och elektronisk arkivering. Riksantikvarieämbetets forskning har under året varit inriktad på kulturlandskapets innehåll och förändring och på antikvarisk-teknisk kunskapsuppbyggnad. Under år 1997 har flera sedan länge pågående forskningsprojekt avrap- porterats. Genom att Riksantikvarieämbetet under året har finansierat sex tjänster vid univer- sitetens arkeologiska institutioner har Riks- antikvarieämbetet fortsatt att utveckla sam- arbetet med universiteten. Naturhistoriska riksmuseets forskningsverk- samhet är omfattande och sysselsätter två tredje- delar av museets personal. Museet bedriver en betydande naturvetenskaplig forskningsverk- samhet, med en organisationsstruktur som i allt väsentligt liknar universitetsvärldens. Forsk- ningen är inriktad på att utveckla och långsiktigt bygga upp kunskaper inom zoologi, botanik, paleontologi och geologi. Vissa av projekten, som exempelvis skadedjursprojektet, drivs med bl.a. EU-medel. Vid sidan om en omfattande grundforskningsverksamhet av hög kvalitet, har Naturhistoriska riksmuseets forskning under året varit inriktad på bl.a. IT-utveckling och registreringsrutiner för museisamlingar samt förvaring av subfossilt material. Språk- och folkminnesinstitutet har fortsatt att utveckla myndighetens kunskapsbaser. Institutets forskning har under året bl.a. varit inriktad på ortnamnsdataprojektet samt på släktnamnsprojektet. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings- rådet (HSFR) har redovisat en plan för arbetet i juni 1997 och i april 1998 redovisade HSFR till regeringen den del av uppdraget som rör kart- läggning av befintlig forskning samt problemin- ventering. HSFR kommer i januari 1999 att redovisa förslag till framtida åtgärder samt initiera forskning inom vissa utvalda områden. HSFR skall slutrapportera uppdraget till rege- ringen i mars år 2000. Regeringen anvisade 2,5 miljoner kronor till HSFR under budgetåret 1997 och 2,5 miljoner kronor under budgetåret 1998. Sammantaget har HSFR under budgetåren 1997 och 1998 därmed erhållit 5 miljoner kronor för att utreda och föreslå åtgärder för uppbygg- nad och utveckling av sektorsforskningen inom kulturområdet. Slutsatser Mot bakgrund av tillgänglig information drar regeringen slutsatsen att det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivits har en stor bety- delse för området. Myndigheterna som erhållit medel för forsknings- och utvecklingsinsatser har utfört viktiga insatser för att bl.a. föra ut ny kunskap både till de verksamma inom kultur- och utbildningssektorerna och till allmänheten. De medel som utnyttjas för forsknings- och utvecklingsprojekt inom Folkens museum – etnografiskas ansvarsområde under anslaget J1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kul- turområdet kommer att användas för forsknings- och utvecklingsprojekt inom Världs- kulturmuseets ansvarsområde under budgetåret 1999. För särskilda insatser med anknytning till Språk- och folkminnesinstitutets verksamhet i Linköping föreslår regeringen att ett engångs- belopp på 650 000 kronor anvisas. Dessa medel finansieras genom omprioriteringar inom kultur- området. Regeringen har funnit det möjligt att under budgetåren 1999 och 2000 minska anslaget med 2,5 miljoner kronor för omprioriteringar inom utgiftsområdet. Tabell 13.2 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 36 938 Pris- och löneomräkning + 783 Engångsanvisning för SOFI + 650 Omprioritering - 2 500 Förslag 1999 35 871 J2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Tabell 13.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 820 1998 Anslag 834 Utgifts- prognos 1 2341 1999 Förslag 1 252 2000 Beräknat 1 267 2001 Beräknat 1 280 1 1998 års anslag har ökat med 400 000 kronor genom ett särskilt regeringsbeslut den 4 juni 1998. Under anslaget redovisas medel för stöd till Nordicom-Sverige (Nordicom) vid Göteborgs universitet för information om forskningsresul- tat och utarbetande av mediestatistik m.m. Regeringens överväganden Resultatinformation Nordicom har under år 1997 fortsatt arbetet med utarbetande av mediestatistik i samarbete med statistikproducenter och forskare både på natio- nell och internationell nivå. En stor del av arbetet under året har ägnats åt färdigställande av skriften MedieSverige 1997. Nordicom erbjuder en omfattande informationsservice och har under året fått ett ökat antal förfrågningar från exempelvis forskare, journalister och företag i mediebranschen. Nordicom har under verksam- hetsåret utvecklat sin informationsspridning via Internet, där viss statistik också är tillgänglig (www.nordicom.gu.se). Dokumentation av ägarförhållanden i svenska massmedier Riksdagen beslutade den 7 maj 1998 att Nordicom skall ges i uppdrag att svara för grundläggande dokumentation av ägarförhållan- den i svenska massmedier (prop. 1997/98:77, bet. 1997/98:KU28, rskr. 1997/98:207). Beslutet innebär att Nordicom skall ges ett resurstillskott för uppdraget att uppdatera den databas som Nordicom i samarbete med Rådet för mångfald inom massmedierna hittills haft ansvar för. Bakgrunden till beslutet är att regeringen den 13 november 1997 beslutade att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att lägga fram förslag till lagstiftning för att slå vakt om mångfalden i svenska medier och motverka sådan ägar- och maktkoncentration inom mass- medierna som kan skada ett fritt och brett me- ningsutbyte och en fri och allsidig upplysning (dir 1997:136). Regeringen beslutade samtidigt att Rådet för mångfald inom massmedierna skulle upphöra. Den kunskap och kompetens som utvecklats inom arbetet kring medieägandet under 1990- talet bör tillvaratas på ett konstruktivt sätt av rådets samarbetspartner när det gäller doku- mentation av medieägande i Sverige, dvs. Nordicom. Uppgifterna handhas därmed av en oberoende institution med ett nära samarbete med den kvalificerade medieforskningen. Slutsatser Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. år 1999 höjs med 400 000 kronor för uppdraget att ansvara för den databas om medieägande som byggts upp i samarbete med Rådet för mångfald inom massmedierna samt att på olika sätt till- gängliggöra denna information. Kostnader för verksamheten som uppkommit under år 1998 har finansierats inom utgiftsområde 17. Tabell 13.4 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 834 Pris- och löneomräkning + 18 Omprioriteringar + 400 Förslag 1999 1 252 14 Trossamfun 14.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan via Samar- betsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) och via särskilda beslut av regeringen. 14.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 57,6 55,7 55,7 55,7 56,7 57,8 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Det antal personer som betjänas av de trossamfund som erhåller stöd har ökat. Något nytt samfund har tills vidare inte tagits med bland dem som är bi- dragsberättigade. Förändringar Under året har inte några större förändringar skett inom verksamhetsområdet. Prioriteringar Det föreslås inga förändrade prioriteringar för år 1999. 14.3 Resultatbedömning När det statliga stödet till trossamfunden infördes år 1971 angav kulturutskottet att det övergripande syftet med stödet borde vara att öka förutsättning- arna för ekonomiskt svaga församlingar att hålla lokaler samt erbjuda religiös service i form av guds- tjänst, själavård och liknande (bet. 1971:KrU15). Tillståndet och utvecklingen inom området Totalt har de samfund som beviljas stöd från SST visat en tydlig ökning av antalet betjänade under den senaste treårsperioden, från 845 050 betjänade den 31 december 1993 till 874 002 betjänade den 31 december 1996. Det är särskilt de islamiska för- samlingarna som ökat under denna period, från 62 000 till 85 000 betjänade. De svenska frikyrko- samfunden som grupp har haft en svagt vikande utveckling av antalet betjänade under samma tid. Samtidigt är frikyrkosamfunden den klart största gruppen med sammanlagt omkring 500 000 betjä- nade den 31 december 1996. Resultatet av stickprovsvisa undersökningar som årligen görs av andakts- och gudstjänstbesök i olika samfund överensstämmer i stort med utvecklingen av antalet betjänade. Frikyrkosamfunden visar oförändrat eller vikande antal besök medan många samfund som har hög anslutning av invandrare har ökat antalet besökare vid gudstjänster och andakter. De viktigaste statliga insatserna inom området Huvuddelen av statens stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan fördelas av SST. År 1997 erhöll de 33 samfund som är berättigade till statsbidrag totalt 53,4 miljoner kronor i stöd. Större delen av stödet - 49,4 miljoner kronor - fördelades som verksamhetsbidrag till 1 234 lokala församlingar. Verksamhetsbidraget uppgick till i genomsnitt cirka 56 kronor per betjänad. Storleken av den andel av stödet som fördelas genom särskilda regeringsbeslut har minskat med 25 % mellan åren 1997 och 1998, från 3,9 till 2,9 miljoner kronor, till följd av den besparing som gjorts på verksamhetsområdet budgetåret 1998. Det har inte skett några grundläggande föränd- ringar av de ändamål till vilka det fördelas stöd ge- nom denna anslagspost. Omkring 35 % av anslags- posten används år 1998 till renovering av Strängnäs domkyrka. De nordiska församlingarna i Sverige, ekumeniska ändamål och kyrklig beredskap beviljas vardera bidrag med omkring 20 % av anslagspos- ten. Effekter av de statliga insatserna Genom den statliga bidragsgivningen har tros- samfunden erhållit ett viktigt stöd som bidragit till att uppfylla det övergripande syfte som angetts för stödet. Framtida statligt stöd till trossamfunden Frågan om det framtida statliga stödet till tros- samfunden har utretts inom ramen för de utred- ningar som tillsattes med anledning av riksdagens principbeslut år 1995 om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84). Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd före- slår i sitt betänkande Stöd, skatter och finansiering (SOU 1997:45) att det statliga stödet till tros- samfunden skall finnas kvar. Samfunden skall dels kunna beviljas ett basstöd, dels ändamålsstyrda bidrag för särskilt samhällsnyttig verksamhet. SST bör finnas kvar som bidragsfördelande myndighet. Förslaget har remissbehandlats. De berörda tros- samfunden har haft betydande invändningar mot vissa av förslagen, särskilt mot förslaget om för- skjutning av bidragen från organisationsbidrag till ändamålsstyrda bidrag. Regeringen beslutade därför den 12 mars 1998 att tillsätta en arbetsgrupp med företrädare för Regeringskansliet och trossamfunden inklusive Svenska kyrkan för att utveckla och lägga fram ett förslag om utformning, kriterier, administration och organisation av det framtida stödet till trossamfunden. Arbetet skall vara klart under hösten 1998. Regeringen avser att på grundval av det material som därefter föreligger återkomma till riksdagen i frågan under våren 1999. I avvaktan på resultatet av denna översyn har rege- ringen inte tagit ställning till ansökningar om nya bidragsberättigade trossamfund. Regeringen före- slår inte heller några förändringar på området för 1999. Regeringens slutsatser Regeringen bedömer att stödet har en positiv effekt för ekonomiskt svaga trossamfund och för- samlingar. Stödet fyller därmed i allt väsentligt det syfte som angavs för det när det infördes. 14.4 Revisionens iakttagelser Revisorerna har inte haft några anmärkningar beträffande årsredovisningen, räkenskaperna eller förvaltningen. Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat en sär- skild rapport om vissa myndigheter, däribland SST. Rapporten kommenteras under anslaget K1 Stöd till trossamfund. 14.5 Anslag K1 Stöd till trossamfund Tabell 14.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 57 575 Anslags- sparande 2 1998 Anslag 55 700 Utgifts- prognos 55 700 1999 Förslag 55 700 2000 Beräknat 56 646 2001 Beräknat 57 779 Huvuddelen av anslaget fördelas av Samarbets- nämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) en- ligt förordningen (1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Bidrag kan beviljas för religiös verksamhet (verksamhets- bidrag), lokaler till religiös verksamhet (lokalbi- drag) och teologiska seminarier m.m. (utbild- ningsbidrag). Genom regeringsbeslut fördelas även bidrag till de danska, norska och isländska försam- lingarna i Sverige samt till ekumenisk verksamhet, kyrklig beredskap och restaurering av äldre dom- kyrkor m.m. ur anslaget. Regeringens överväganden Resultatinformation Av de anslagsposter som fördelas genom SST var posten verksamhetsbidrag (inkl. utbildningsbidrag) oförändrad budgetåret 1997, medan posten lokal- bidrag minskade med 3,5 miljoner kronor jämfört med föregående budgetår. Genom att antalet betjä- nade har ökat mellan åren har verksamhetsbidraget per betjänad minskat något. Det minskade anslaget till lokalbidrag har medfört att sådana bidrag endast har beviljats för handikappsanpassning av lokaler. I övrigt har SST fördelat anslagsmedlen i huvudsak enligt de normer som tillämpats tidigare år, dvs. med tyngdpunkten vad gäller verksamhetsbidraget på ett allmänt organisationsbidrag som fördelas till de lokala församlingarna. En viktig stödform är även bidraget till andlig vård vid sjukhus som går till de fria samfundens del av kostnaderna för den ekumeniska sjukhuskyrkans verksamhet. Princi- perna för fördelning av verksamhetsbidraget har utformats av samfunden och har enligt SST:s be- dömning starkt stöd bland bidragsmottagarna. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser I en särskild skrivelse och i sin årliga rapport 1998 till regeringen har RRV framfört att det enligt ver- ket råder en del oklarheter om vilka regler som bör tillämpas beträffande redovisning och revision av vissa myndigheter med uppgifter inom det kyrkliga området, däribland SST. Regeringen har därför fattat beslut i ärendet beträffande en myndighet. RRV:s skrivelse bereds för närvarande inom Rege- ringskansliet med sikte på ytterligare beslut av regeringen under hösten 1998. Slutsatser I avvaktan på ställningstagandet till de förslag som lagts fram om statens stöd till trossamfunden inom ramen för statkyrkautredningarna och till resultatet av den översyn på området som görs av Arbets- gruppen för översyn av statens stöd till trossam- fund föreslås oförändrat anslag för år 1999. 15 Folkbildning 15.1 Omfattning Inom verksamhetsområdet folkbildning ges bidrag till Folkbildningsrådet att fördelas på stu- dieförbund och folkhögskolor, bidrag till Statens institut för särskilt utbildningsstöd för att möj- liggöra för elever med funktionshinder att studera vid folkhögskolor, bidrag till Tolk- och översättar- institutet vid Stockholms universitet för tecken- språksutbildning, teckenspråkstolkutbildning och teckenspråkslärarutbildning vid folkhögskolor samt bidrag för kontakttolkutbildning vid folk- högskolor och studieförbund. Bidrag utgår även till Nordiska folkhögskolan i Genève samt för stöd till uppsökande verksamhet och utbildning i samhälls- frågor. 15.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 2 424,0 2 497,2 2 497,2 2 589,2 2 633,4 2 686,2 15.3 Resultatbedömning Av Folkbildningsrådets årsredovisning framgår att rådet har fördelat 1 153 834 000 kronor till studieförbunden, 1 183 689 000 kronor till folk- högskolorna och 14 600 000 kronor till Folk- bildningsrådet för administration, information och Forskning- och Utvecklingsverksamhet. Antalet studietimmar inom studieförbundens cirkelverksamhet under budgetåret 1997 ökade med ca 3 % till 12 327 476 studietimmar. Andelen kvinnor bland deltagarna var 58 %, vilket är ungefär lika stor andel som föregående år. Andelen invandrare och funktionshindrade som deltog i studiecirklar som tillkom till följd av riktade insatser ökade något jämfört med föregående år. Andelen studerande inom respektive ämnesområde var i stort sett oförändrad jämfört med budgetåret 1995/96. Antalet genomförda kulturprogram ökade med ca 10 %. Folkhögskolans långa och korta kurser har haft ungefär samma omfattning som föregående verksamhetsår. De allmänna behörighetsgivande kurserna har ökat med 6 % jämfört med budgetåret 1995/96. Övriga kurser har minskat i motsvarande grad. Andelen kvinnor, invandrare och deltagare med funktionsnedsättning är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Folkhögskolorna har, genom den särskilda utbildningssatsningen, kunskapslyftet, tilldelats 10 000 utbildningsplatser. Folkhögskolor och studieförbund har utöver detta inom ramen för de medel som tilldelats kommunerna för kun- skapslyftet fått i uppdrag att anordna utbildning motsvarande över 6 000 årsstudieplatser. Rege- ringen bedömer att omfattningen av den verk- samhet som folkbildningen har bedrivit har haft stor samhällsnytta och väl motsvarar de förvänt- ningar som staten har för sin bidragsgivning. Regeringens bedömning är att resultatet, av den verksamhet som Statens institut för särskilt utbildningsstöd och Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet ansvarar för, har genomförts enligt regeringens prioriteringar. Anslaget till folkbildningen föreslås fr.o.m. år 1999 utökas med 40 miljoner kronor i enlighet med vad regeringen meddelat i den ekonomiska vår- propositionen 1998 (1997/98:150). Regeringens proposition 1997/98:115, Folkbildning Regeringen lämnade propositionen till riksdagen den 5 mars 1998. I propositionen fastslås rege- ringens syn på folkbildningen som en fri och fri- villig utbildningsform. Detta fria folkbildnings- arbete öppnar möjligheter till kunskapssökande för var och en utifrån egen erfarenhet och längs egna vägar, utan att begränsas av krav på formella resul- tat och utan uteslutningsmekanismer. Det är detta som ger möjlighet till samtal, engagemang och ifrågasättande utan på förhand givna ramar. Folk- bildningen fyller härmed en roll som ingen annan utbildningsform kan göra. Förutsättningen för att folkbildningen skall kunna vara fri och frivillig och fylla de funktioner som följer av detta, är att den kan styras av sin egen idé, sätta sina egna mål, vara oberoende av politiska och ekonomiska makt- grupper och inte tvingas till kommersialisering eller anpassning till specifika samhälleliga krav för att hävda sin verksamhet. Det är av vikt att folk- bildningen, för att behålla sin oberoende ställning, även fortsättningsvis behåller det förtroende staten har till folkbildningens egna organisationer. Det ligger dock i både statens och folkbildningens intresse att verksamheten ständigt utvärderas så att fler får kunskap om resultaten av bildningsarbetet. Folkbildningens betydelse är i dag även en fråga om att försvara, vitalisera och utveckla demokratin. Regeringen framhåller också i propositionen Ut- veckling och rättvisa – en politik för storstaden på 2000-talet (prop. 1997/98:165) folkbildningens möjligheter att vara en mötesplats mellan olika kulturer och på så vis underlätta invandrares inte- gration i samhället. Särskilt i storstädernas ytter- områden bör folkbildningen, inte minst studieför- bunden, kunna spela en viktig roll på detta område. Uppsökande verksamhet och utbildning i sam- hällsfrågor Riksdagen har under folkbildningsanslaget för budgetåren 1997 och 1998 anvisat 40 miljoner kronor per år för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. Regeringen fördelade medlen för år 1997 till Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR). Regeringen föreskrev att medlen avsåg utbildnings– och fort- bildningsinsatser i organisationerna för att stimu- lera och utveckla uppsökande verksamhet så att intresset för studier och utbildning breddades. Regeringen avsåg genom dessa insatser nå de människor som är särskilt prioriterade i den särskilda vuxenutbildningssatsningen, kunskaps- lyftet. Regeringen avsåg även att bidraget skulle användas till utbildning i samhällsfrågor för de förtroendevalda inom organisationerna och särskilt för att belysa och bredda kunskapen om de samhällsekonomiska sammanhangen. Varje orga- nisation fick av regeringen i uppdrag att redovisa en utbildningsplan för verksamheten senast den 14 mars 1997 och senast den 16 mars 1998 redovisa genomförd verksamhet till Utbildningsdeparte- mentet. Riksdagen har begärt – som ett underlag för sitt ställningstagande i budgetbehandlingen hösten 1998 – att regeringen skall redovisa de inkomna rapporterna från organisationerna för verksam- heten år 1997 samt redovisa sin bedömning av de uppnådda resultaten av den hittillsvarande verk- samheten (bet. 1997/98:KrU 17, rskr. 1997/98:258). De fem organisationerna har i sin rapport delat upp de tilldelade medlen i två grupper, dels en beskrivning av den uppsökande verksamheten och dels en beskrivning av utbildningen i samhälls- frågor för förtroendevalda. Den uppsökande verksamheten har initierats framför allt genom att organisationerna utbildat handledare och uppsökare om kunskapslyftet. Arbetet har i många fall skett i samarbete med kommunens kontaktmän för kunskapslyftet. Omfattningen av antalet utbildade handledare, inspiratörer och uppsökare skiljer sig mellan organisationerna. Totalt har cirka 3 500 personer genomgått utbildning i organisationernas regi. LO, SACO, LRF och TCO har dessutom framställt informationsmaterial och studie- och vägledningsmaterial om kunskapslyftet till sina medlemmar i syfte att underlätta rekryteringen av kortutbildade till kunskapslyftet. Vidare har LO genomfört utbildningar som särskilt har uppmärksammat dyslektikernas pro- blem. LO har dessutom understött riktade insatser i form av stöd till ett antal projekt för att nå ut till de med kortast utbildning samt understött projekt som syftar till att män i högre utsträckning deltar i vuxenutbildningen. I enlighet med riksdagens beslut har de fackliga organisationerna använt en del av de tilldelade medlen till att utbilda sina medlemmar och för- troendevalda i samhällspolitiska frågor. Enligt de rapporter regeringen har erhållit uppgår antalet del- tagare i dessa kurser till ca 1 500 personer. LO har producerat en lärobok för förtroendevalda och medlemmar om samhällsekonomi och de samhälls- ekonomiska sammanhangen. Regeringens bedömning av den första redo- visningen från organisationerna är att organisa- tionerna har använt medlen i enlighet med de intentioner och det syfte som avsetts i riksdagens beslut. Stödet har bidragit till att det för närvarande finns ett stort antal utbildade uppsökare och inspiratörer som aktivt kan underlätta för kom- munerna att nå de med kortast utbildning samtidigt som utbildning och kunskap i samhällsfrågor och samhällsekonomi kunnat breddas och förbättras. Den redovisning organisationerna har lämnat till regeringen i mars 1998 avser dock endast verksamheten under första verksamhetsåret 1997. Mot den bakgrunden är det enligt regeringens mening för tidigt att nu dra några mer definitiva slutsatser av effekterna och resultatet av verksamheten. Regeringen anser därför att utfallet av verksamheten under år 1998 och den redovisning organisationerna kommer att lämna i mars 1999 måste avvaktas innan det är möjligt att på ett samlat sätt bedöma resultatet av stödet. Regeringen avser att återkomma till riks- dagen under år 1999 med en sådan samlad bedömning. Regeringen har fördelat medlen för år 1998 mellan LO, TCO, SACO, LRF, SFR samt LEDARNA och meddelat motsvarande före- skrifter som gällde för år 1997. Varje organisation skall senast den 15 mars 1999 till Utbildnings- departementet inkomma med en rapport om hur medlen har använts och en bedömning av resultat i förhållande till syftena med medlen. Försöksverksamhet inom folkbildningen I enlighet med vad som anges i propositionen om folkbildning (prop. 1997/98:115) beslöt regeringen den 11 juni 1998 att tilldela Folkbildningsrådet tio miljoner kronor att användas till utvecklings- och försöksverksamhet med nya verksamhetsformer inom studieförbund och vid folkhögskolor för att därigenom stimulera till förnyelsearbete inom folk- bildningen. De tilldelade medlen får även användas för utvärdering samt för spridning av erfarenheter mellan folkbildningens organisationer från utveck- lings- och försöksverksamheten. Funktionshindrade Regeringen har i tilläggsdirektiv till Kunskaps- lyftskommittén (dir. 1997:104) gett kommittén i uppdrag att utreda situationen för studerande med funktionshinder inom alla former av vuxen- utbildning. Bl.a. skall de hinder som föreligger kartläggas och analyseras. Kommittén skall analysera vilka åtgärder som kan ge funktions- hindrade möjlighet att studera på villkor som är likvärdiga med övriga vuxenstuderandes. Ansvars- fördelningen mellan stat, kommun, landsting och den enskilde skall också kartläggas och analyseras. Uppdraget skall redovisas senast den 1 april 1999. Riksdagen har beslutat att ge regeringen till- känna att en samlad översyn bör göras av utbild- ningar för vuxna inom teckenspråksområdet (bet. 1996/97:KrU9, rskr. 1996/97:229). Regeringen uppdrog den 4 september 1997 åt Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) att i samråd med Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI) göra en analys av vilken kompetens lärare behöver inom olika tecken- språksutbildningar för barn och vuxna. I uppdraget ingick även att kartlägga dels behovet av utbildning i teckenspråk för andra personalkategorier än lärare, dels behovet av tolkar för döva, dövblinda och vuxendöva. Uppdraget redovisades den 13 mars 1998. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. 15.4 Anslag L1 Bidrag till folkbildningen Tabell 15.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 2 357 528 Anslags- sparande 1998 Anslag 2 418 014 1 Utgifts- prognos 2 418 014 1999 Förslag 2 508 405 2000 Beräknat 2 551 047 1 2001 Beräknat 2 602 068 1 1 Motsvarar 2 508 405 tkr i 1999 års prisnivå Statsbidrag utbetalas till Folkbildningsrådet som ett samlat finansiellt stöd till folkbildning. Enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folk- bildningen lämnar Folkbildningsrådet statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Folkbild- ningsrådet beslutar vilka som skall tilldelas stats- bidrag samt fördelar tillgängliga medel till dem. Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin, 3. bredda kulturintresset i samhället, öka delaktig- heten i kulturlivet och främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamheter som syftar till att utjämna utbild- ningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt miss- gynnade personer. Personer med utländsk bak- grund, deltagare med funktionshinder och arbets- lösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Från detta anslag utbetalas även bidrag till föreningen Nordisk Folkhögskola i Genève samt stöd till uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. Regeringens överväganden Resultatinformation Folkbildningsrådet har lämnat en årsredovisning för verksamheten under budgetåret 1997. Av denna framgår bl.a. följande. Folkbildningsrådet har under verksamhetsåret 1997 fördelat de 2 352 123 000 kronor i statsbi- drag som stått till förfogande enligt följande. Studieförbunden totalt 1 153 834 000 kronor eller 49,1 %, folkhögskolorna totalt 1 183 689 000 kronor eller 50,3 %, Folkbildningsrådet för admi- nistration och information och FoU-verksamhet totalt 14 600 000 kronor eller 0,6 %. Antalet studietimmar inom studieförbundens cirkelverksamhet under budgetåret 1997 uppgick till ca 12,3 miljoner vilket innebär en ökning med närmare 3 % jämfört med föregående år. Andelen kvinnor bland deltagarna utgjorde ca 58 %, vilket innebar lika stor andel som 1995/96. Andelen invandrare och funktionshindrade som deltog i studiecirklar som tillkom till följd av särskilda, riktade insatser utgjorde ca 8 % respektive ca 8,5 %, vilket innebär en ökning med ca 1 % för vardera gruppen jämfört med föregående budgetår. Studierna inom ämnesområdet beteendeveten- skap och humaniora svarade för knappt 8 % och området samhällsvetenskap och information för ca 18 %. Matematik och naturvetenskap svarade för ca 6 % och de estetiska ämnena för ca 48 %. Språk- området svarade för ca 8 % och övriga ämnen för ca 12 %. Jämfört med budgetåret 1995/96 var förändringarna mellan ämnesområdena små. Antalet genomförda kulturprogram ökade under budgetåret 1997 med ca 10 % och antalet arrange- mang i form av övrig folkbildningsverksamhet med ca 16 % jämfört med budgetåret 1995/96. Vad gäller folkhögskolans långa och korta kurser har verksamheten haft ungefär samma omfattning som föregående verksamhetsår. Mätt i deltagar- veckor svarade de långa kurserna för ca 85 % och de korta kurserna för ca 15 %. De allmänna behörighetsgivande kurserna (1-3 år långa) svarade för ca 59 % av verksamheten och de yrkesinriktade (i regel 1–2 år långa) för ca 9 %. De estetiska kurserna svarade för ca 12 %, övriga kurser för ca 10 % och korta kurserna för ca 10 %. Jämfört med föregående budgetår har de allmänna behörighetsgivande kurserna ökat med 6 % medan övriga kurser minskat i motsvarande grad. Andelen kvinnor utgjorde ca 63 % i de långa kurserna och ca 57 % i de korta kurserna. Invandrarnas andel i de långa kurserna utgjorde ca 11 %. Deltagare med funktionsnedsättningar och övriga handikapp utgjorde ca 21 % av samtliga deltagare i de långa kurserna. I samtliga fall var andelen i stort sett oförändrad jämfört med före- gående budgetår. Särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa Folkbildningsrådet har under budgetåret 1997 disponerat 370,8 miljoner kronor att fördelas på folkhögskolor för 10 000 årsstudieplatser inom ramen för kunskapslyftet. Av rådets årsredovisning framgår att detta har resulterat i 18 800 långkursstuderande i sammanlagt drygt 1 200 kurser, omfattande ca 318 000 deltagarveckor. Den genomsnittliga längden på kurserna var ca 17 veckor. Rådet anger att de 18 800 långkurs- studerande innebär mellan 9 000 och 10 000 stu- derande per halvår under år 1997. Andelen kvinnor utgjorde 64 %, andelen invandrare ca 19 % och andelen deltagare med funktionshinder ca 9 %. Över 80 % av deltagarna hade en utbildning motsvarande högst tvåårig gymnasieskola. Folk- högskolorna har dessutom, enligt redovisning från SCB, fått i uppdrag av kommunerna att inom ramen för de medel kommunerna disponerar för kunskapslyftet, anordna utbildning för ytterligare ca 2 200 deltagare under höstterminen 1997. Folkbildningsrådet har för första halvåret 1997 även disponerat 45 miljoner kronor från utgifts- område 16, anslaget A14 Särskilda utbildnings- insatser för vuxna, anslagsposten 2. Särskilt bidrag till studieförbunden för studiecirklar för arbetslösa. Resursen har möjliggjort för studieförbunden att samla ca 50 000 deltagare i sammanlagt ca 5 800 studiecirklar om i genomsnitt 47 studietimmar vardera. Andelen kvinnor utgjorde 64 %, andelen invandrare ca 19 % och andelen deltagare med funktionshinder ca 9 %. Ämnesmässigt låg tyngd- punkten på samhällsvetenskap/information, data- kunskap och språk. Studieförbunden har dessutom, enligt Folkbildningsrådets årsredovisning 1998, fått i uppdrag av kommunerna att inom ramen för de medel kommunerna disponerar för kunskapslyftet anordna utbildning för ca 4 000 deltagare under höstterminen 1997. Folkbildningsrådet gör den bedömningen att den verksamhet som studieförbund och folkhögskolor genomfört inom ramen för särskilda utbildnings- insatser för arbetslösa, har till såväl målgrupp som omfattning och innehåll väl uppfyllt syftena för de två särskilda anslagen. Försöksverksamhet inom folkbildningen Under anslaget har för budgetåret 1998 anvisats tio miljoner kronor för försöksverksamhet inom folkhögskolor och studieförbund att fördelas av Folkbildningsrådet. För riksdagens information vill regeringen meddela att regeringen i enlighet med vad som har anförts i prop. 1997/98:115 om Folk- bildningen genom beslut den 11 juni 1998 föreskrivit Folkbildningsrådet att medlen skall användas till utvecklings- och försöksverksamhet med nya verksamhetsformer inom studieförbund och vid folkhögskolor och därigenom stimulera till förnyelsearbete inom folkbildningen. Medlen får även användas för utvärdering samt för spridning av erfarenheter mellan folkbildningens organisa- tioner från utvecklings- och försöksverksamheten. Slutsatser Enligt regeringens mening har folkhögskolorna och studieförbunden bedrivit en verksamhet som väl uppfyller de syften som uppställts för stats- bidrag till folkbildningen för budgetåret 1997. Motsvarande gäller för de särskilda resurser som anvisats av arbetsmarknadspolitiska skäl. I enlighet med vad som regeringen angett i vårpropositionen (prop. 1997/98:150) föreslås anslaget till folkbildningen att utökas med 40 000 000 kr med början år 1999. I likhet med innevarande år beräknar regeringen 40 000 000 kronor för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. För de 10 000 folkhögskoleplatserna som är en del av kunskapslyftet beräknar regeringen en kost- nad på 383 685 000 kronor. Till föreningen Nordisk Folkhögskola i Genève föreslås medel motsvarande 321 000 kronor. Till utvecklings- och försöksverksamhet inom folkhögskolor och studieförbund beräknar rege- ringen en kostnad på 10 000 000 kronor. Det totala medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1999 blir därmed 2 508 405 000 kronor inkl. pris- och löneomräkning. Tabell 15.2 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 2 418 014 Pris- och löneomräkning 50 391 Medelsförstärkning 40 000 Anslag 1999 2 508 405 L2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Tabell 15.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 58 095 1998 Anslag 70 325 Utgifts- prognos 70 325 1999 Förslag 71 791 2000 Beräknat 73 190 2001 Beräknat 74 737 Från anslaget utbetalas statsbidrag till Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS) för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. De övergripande målen för SISUS verksamhet är att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för i första hand unga och vuxna personer med funktionshinder samt administrera och ut- veckla olika stöd som behövs i och omkring studiesituationen. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet ansvarar för fördelningen av statsbidrag till folkhögskoleförlagd tecken- språksutbildning, tolkutbildning för döva, döv- blinda och vuxendöva samt teckenspråkslärarut- bildning. Dessa utbildningar skall planeras i sam- verkan med berörda handikapporganisationer. Bristen på lärare inom dessa utbildningar och bristen på elever med tillräckliga kunskaper i teckenspråk har orsakat svårigheter att utbilda till- räckligt många teckenspråkstolkar. Under år 1997 ställdes flera planerade tolkutbildningar in. Drygt 10 miljoner kronor av anslaget har därför inte förbrukats. Genom olika insatser har uppskjutna kurser nu kunnat starta, och TÖI bedömer att hela anslaget för år 1998 kommer att tas i anspråk. Regeringens överväganden Resultatinformation Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS) Av SISUS årsredovisning framgår att antalet kursdeltagare med funktionshinder vid folkhög- skola har varit relativt konstant mellan budgetåren 1995/96 och 1997 vad gäller de långa kurserna (15 dagar eller längre) men ökat med 11% för de korta kurserna. De grupper som ökat under hela perio- den är framför allt döva, personer med psykisk ohälsa och personer med medicinska funktions- hinder. Antalet deltagare med psykiska funktions- hinder har ökat med 72% mellan budgetåren 1994/95 och 1997. Under läsåret 1996/97 uppgick antalet kurs- deltagare med funktionshinder i folkhögskolans långa kurser till ca 2 700. De medel som SISUS anvisades för detta ändamål för budgetåret 1997 täcker, enligt SISUS, ca hälften av det totala ansökningsbelopp som efterfrågas av folkhögskolorna. Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms uni- versitet (TÖI) Sammanlagt nio folkhögskolor bedriver utbildning inom området, huvudsakligen 2-årig teckenspråksutbildning, 2-årig teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 3-årig utbildning till vuxendövtolk samt ettårig teckenspråkslärarut- bildning. Utbildningarna var dimensionerade att omfatta 509 platser men den totala omfattningen 1997 blev 444 platser. Slutsatser I avvaktan på resultatet av de utredningar som nämnts i inledningen till detta verksamhetsområde beräknas anslaget för nästa budgetår till oförändrad nivå förutom pris- och löneomräkning. För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget uppgå till oför- ändrad nivå i förhållande till år 1999. Statsbidraget till SISUS för vissa handikappåt- gärder inom folkbildningen beräknas till 38 145 000 kronor. Statsbidraget till TÖI för tolkutbildning samt teckenspråkslärarutbildning beräknas till 33 147 000 kronor. Bidraget till Stockholms uni- versitet för förvaltningskostnader vid TÖI beräknas till 499 000 kronor. L3 Bidrag till kontakttolkutbildning Tabell 15.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 8 413 1998 Anslag 8 848 Utgifts- prognos 8 848 1999 Förslag 9 032 2000 Beräknat 9 185 2001 Beräknat 9 369 Anslaget disponeras av Kammarkollegiet som utbetalar medlen till studieförbund och folkhög- skolor enligt särskilt beslut av Tolk- och över- sättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI). TÖI fördelar statsbidrag för kontakttolkutbildning till studieförbund och folkhögskolor enligt förordningen (1991:976) om statsbidrag till kon- takttolkutbildning. Regeringens överväganden Resultatinformation Kontakttolkutbildning har anordnats av 12 folk- högskolor och 15 studieförbundsavdelningar, vilket är något färre än under budgetåret 1995/96. Antalet kurser har varit 99 på folkhögskolor och 69 på studieförbund. Utbildningarna har under budgetåret 1997 samlat 2 640 deltagare, varav 1 869 på folkhögskolor. Utbildning sker inom ämnesområdena social- och försäkringstolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, vardagsjuridik och rättstolkning. Enligt TÖI:s bedömning är efterfrågan på grundutbildningar, fördjupnings- och repetitionsutbildningar större än vad TÖI kan tillgodose. Slutsatser Regeringen beräknar, med hänsyn till att det nu inte finns ekonomiska förutsättningar att utöka anslaget, oförändrad nivå på anslaget för år 1999, förutom pris- och löneomräkning. Statsbidraget beräknas till 9 032 000 kronor. För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå i förhållande till år 1999. 16 Ungdomsfrågor 16.1 16.1 Omfattning Den svenska ungdomspolitiken är sektorsöver- gripande och omfattar därmed alla de samhälle- liga beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar. Ungdomspolitiken berör såväl frågor som påverkar ungdomars villkor under uppväxttiden som ungdomars förutsättningar inför vuxenlivet. Verksamhetsområdet omfattar Ungdomssty- relsen och bidrag till ungdomsorganisationerna. Ungdomsstyrelsen är den myndighet som har regeringens uppdrag att samordna ungdomspoli- tiken. Myndigheten handlägger också frågor om stöd till ungdomsorganisationer enligt förord- ningen (1994:641) om statsbidrag till ungdoms- organisationer. 16.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 116,6 108,5 112,6 108,8 109,0 109,2 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Sedan Ungdomsstyrelsen bildades år 1994 har myndigheten arbetat alltmer aktivt med sektors- övergripande frågor. Samarbetet med andra myndigheter och kommuner har bl.a. lett fram till en rad insatser som återfinns inom andra utgiftsområden, framför allt på arbetsmarknads- området. Ungdomsstyrelsen har också fått upp- drag av andra aktörer som en följd av det sektorsövergripande arbetet. Förändringar Regeringen beslutade den 23 juli 1998 att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att vara nationellt kontor för EU:s ungdomsprogram Europeisk volontärtjänst för ungdomar. Prioriteringar En parlamentariskt sammansatt kommitté (C 1995:10) tillkallades år 1995 i syfte att bl.a. ersätta riktlinjer för ungdomspolitiken med mål. Kommitténs slutbetänkande Politik för unga (SOU 1997:71) har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Under år 1999 kommer en internationell utvärdering att genomföras av svensk ungdoms- politik inom ramen för Europarådets samarbete på ungdomsområdet. Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att ta fram en nationell rapport som ett underlag för denna bedömning. Regeringen avser att under år 1999 ge Ung- domsstyrelsen i uppdrag att, i samråd med Svenska Kommunförbundet samt berörda myn- digheter, göra en översyn av föreningslivets till- gång till lokaler i hela landet. Lokaler där någon form av riktad verksamhet till barn och ungdo- mar bedrivs skall särskilt uppmärksammas. Översynen skall även omfatta de ekonomiska förutsättningarna. 16.3 Resultatbedömning Ett övergripande mål för ungdomspolitiken är att främja goda uppväxtvillkor för unga. Ung- domsstyrelsens arbete med att utveckla och sam- ordna olika insatser inom ungdomsområdet är av stor betydelse i detta sammanhang. Myndigheten har som ett led i sin kunskapsspridande verk- samhet bl.a. tagit fram ungdomsstatistik som ger en heltäckande bild av ungdomars livssituation. En studie från år 1997 om ungdomars värde- ringar och framtidstro visar att tre fjärdedelar av landets ungdomar i åldern 16 till 29 år är opti- mistiska, har stora förväntningar på framtiden och större beredskap att utbilda sig än någonsin tidigare. Samtidigt visar studien att 10 till 15 pro- cent av ungdomarna upplever en låg livskvalitet och ser pessimistiskt på sin egen framtid, vilket är en varningssignal som måste ägnas uppmärk- samhet. Undersökningen visar också att ungdo- mar är tveksamma inför välfärdssamhällets möj- ligheter att klara morgondagens krav samt att förtroendet för politiker och politik sjunkit trots en grundtro på demokratin och partierna. Ett annat viktigt mål för ungdomspolitiken är att främja ungdomars inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen. Arbetet med att stärka ungdomars inflytande på lokal nivå har bl.a. resulterat i att ett 80-tal kommuner har infört någon form av lokalt inflytandeorgan för ung- domar, vanligtvis kommunalt ungdomsråd. Vidare pågår utvecklingsarbete för att stärka flickors villkor i samhället där såväl förenings- livet som myndigheter och kommuner med- verkar. Effekter av de statliga insatserna Det nya statsbidragssystemet, som infördes år 1994, har bl.a. medfört en utveckling i riktning mot målen, t.ex. genom att ungdomar har fått ett ökat inflytande över sina egna organisationer. Bidragssystemet har också bidragit till en mer aktiv dialog mellan staten och organisationerna. Stödet har även lett till att ungdomar får en bättre möjlighet till en meningsfull fritid. Under år 1997 samlade ungdomsorganisationerna ca 600 000 medlemmar i åldern 7-25 år. Ungdomsstyrelsens utredningsverksamhet har givit andra myndigheter bättre beslutsunderlag i frågor som är relaterade till ungdomar. Även regeringen har direkt från Ungdomsstyrelsen samt övriga myndigheter, fått bättre underlag som grundat sig på Ungdomsstyrelsens utredningsinsatser. Ungdomsstyrelsens arbete med bl.a. informa- tionsinsatser och erfarenhetsspridning gentemot kommunerna har skapat förutsättningar för utvecklingen av lokala inflytandeorgan för ung- domar, oftast kommunala ungdomsråd. En kart- läggning år 1997 visar en ökning med ca 70 procent mellan åren 1995 och 1997. I Ungdomsstyrelsens arbete gentemot kom- munerna ingår även uppgiften att utse Årets ungdomskommun. Utmärkelsen bidrar till att stimulera kommuner till ett helhetstänkande vad gäller ungdomsfrågor. 16.4 Revisionens iakttagelser Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar avseende myndigheten i verksam- hetsområdet. 16.5 Anslag M1 Ungdomsstyrelsen Tabell 16.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 1997 Utfall 12 565 Anslags- sparande - 1998 Anslag 12 101 Utgifts- prognos 11 984 1999 Förslag 12 367 2000 Beräknat 12 589 1 2001 Beräknat 12 789 2 1 Motsvarar 12 367 tkr i 1999 års prisnivå. 2 Motsvarar 12 367 tkr i 1999 års prisnivå. Regeringens överväganden Resultatinformation Målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet är att främja goda uppväxtvillkor för ungdomar samt att verka för att unga människor görs delaktiga i samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen har, i enlighet med de krav regeringen ställt i regleringsbrev, utvecklat sin utredningsverksamhet och har en stor produk- tion av utredningar, rapporter och övriga skrifter. Utredningsverksamheten är i dag sektorsövergripande och täcker allt fler för ungdomspolitiken väsentliga områden. Som en del av sin kunskapsspridande verksamhet har Ungdomsstyrelsen framställt en omfattande statistik om ungdomars levnadsvillkor, Svensk ungdomsstatistik. Vidare har myndigheten ökat sin självfinansieringsgrad vad avser publikationer och seminarieverksamhet. Ungdomsstyrelsen har vidare utvecklat sin informationsverksamhet genom bl.a. dels ett aktivt arbete med informationsstrategier gente- mot olika målgrupper, dels genom att särskilt följa och delta i den offentliga debatten om ungdomsfrågor samt genom att utnyttja modern informationsteknik. Utöver myndighetens hem- sida utvecklades under år 1997 en webbdomän, Slussen, som är en samhällsguide för ungdomar med syftet att öka deras möjligheter till del- aktighet i samhällsutvecklingen. Slussen öpp- nades i september 1997 och hade under resten av året ca 25 000 besökare. Inom ramen för Ungdomsstyrelsens ansvar för internationellt ungdomsutbyte är myndig- heten nationellt kontor för två EU-program; Ungdom för Europa och Europeisk volontär- tjänst för ungdomar. Ungdom för Europa är ett program som främst ger stöd till kortare utbyten för grupper av ungdomar, t.ex. föreningar. Inom de delar av programmet som är decentraliserade beviljade myndigheten under år 1997 stöd till olika former av utbytesprojekt som involverade ca 1 100 svenska ungdomar och ca 1 300 ungdo- mar från andra deltagarländer. Ungdomsstyrel- sen ansvarade under år 1997 för det nationella genomförandet av kommissionens försöksverk- samhet med Europeisk volontärtjänst. Under försöksverksamheten har ca 50 svenska ungdo- mar deltagit som volontärer inom ramen för ett samhällsnyttigt projekt i ett annat EU-land medan svenska projekt tagit emot ca 35 utländ- ska volontärer. Efter beslut i juli 1998 har för- söksverksamheten övergått i ett fast tvåårigt program. Som en följd av detta ställs fr.o.m. halvårsskiftet 1998 krav på en nationell med- finansiering av administrationen för det natio- nella kontoret. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 16.2 Avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt -kost- nad) Utfall 1997 1 885 3 738 -1 853 (varav tjänstexport) Prognos 1998 1 000 2 017 -1 017 (varav tjänstexport) Budget 1999 1 000 2 117 -1 117 (varav tjänstexport) Den avgiftsbelagda verksamheten, som avser intäkter från publikationer, seminarier och konferenser, är inte skild från myndighetens ordinarie verksamhet. Därför är avsikten inte att den avgiftsbelagda verksamheten skall vara helt kostnadstäckande. Slutsatser Regeringen anser att Ungdomsstyrelsens arbete med att samordna och utveckla olika insatser på ungdomsområdet har utvecklats positivt och konstaterar att myndighetens samarbete med andra myndigheter, kommuner och övriga aktö- rer har ökat. Ungdomsstyrelsen kan i dag redovisa en rela- tivt god samlad bild över ungas levnadsvillkor och förutsättningar inför vuxenlivet. Regeringen har därmed fått bättre tillgång till beslutsunderlag inför reformer som rör ungdomar. Kvalitén i regeringsbeslut på andra utgiftsom- råden har därmed kunnat förbättrats. Ett exem- pel är införande och genomförande av den s.k. utvecklingsgarantin för ungdomar. Anslagsberäkning Anslag för år 1999 har beräknats enligt följande: Tabell 16.3 Anslagsberäkning Tusentals kronor Anslag 1998 12 101 Pris- och löneomräkning 227 Justering av premier 39 Förslag 1999 12 367 Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts med anledning av att en korrigering har gjorts av den justering som genomfördes för år 1998 med anledning av att sättet att finansiera avtalsförsäk- ringar på det statliga området förändrades (se volym 1, avsnitt 6.1). M2 Bidrag till nationell och inter- nationell ungdomsverksamhet m.m. Tabell 16.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 1997 Utfall 94 837 Anslags- sparande 3 152 1998 Anslag 96 389 Utgifts- prognos 99 040 1999 Förslag 96 389 2000 Beräknat 96 389 2001 Beräknat 96 389 Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdoms- organisationer enligt förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer samt för stöd till nationell och internationell verksam- het. En jämförelse mellan budget och utfall bud- getåret 1997 visar att anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. inte tillfullo tagits i anspråk. Detta beror i huvud- sak på en tidsförskjutning mellan beslut och utbetalning av bidrag. Regeringens överväganden Resultatinformation En utvärdering av det målrelaterade bidrags- systemet från år 1997 visar att vissa formella regler i bidragssystemet riskerar att hämma före- ningslivets utveckling. Ungdomsstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en översyn av det formella regelsystemet. Översynen skall redo- visas i mars 1999. Statsbidragen består av grundbidrag och sär- skilt bidrag. Grundbidrag fördelas efter ansökan till rikstäckande ungdomsorganisationer för reguljär verksamhet. Under år 1997 har 64 orga- nisationer fått grundbidrag. Antalet organisatio- ner som uppfyller kraven för grundbidrag har minskat något under de senaste åren. Ungdomsorganisationerna spelar en viktig roll när det gäller ungdomars demokratiska fostran, bl.a. genom att ungdomarna själva får inflytande över och ansvar för att driva en omfattande verk- samhet. Det statliga bidraget till ungdomsorga- nisationerna är ett konkret sätt att stödja ungdomars eget engagemang och utgör därför en viktig del av ungdomspolitiken. Stödet bidrar även till att ungdomar får en bättre möjlighet till en aktiv fritid. Det särskilda bidraget används främst för att stödja förnyelse och utveckling inom förenings- livet men kan även användas för andra ändamål. Särskilt bidrag kan bl.a. ges till organisationer som uppfyller målen för bidragen och som bedöms vara lämpliga att ges reguljärt stöd men som på grund av sin organisatoriska karaktär inte kan få grundbidrag. Under år 1997 beviljades 81 organisationer särskilt stöd. Mer än hälften av det belopp som beviljades i särskilt bidrag, ca 11,3 miljoner kronor av totalt 20,5 miljoner kronor, har använts till förnyelse och utveckling. Reguljärt stöd i form av särskilt bidrag, ca 9,5 miljoner kronor, beviljades till 31 organisationer. Vidare utgår medel ur anslaget för att dela ut utmärkelser inom ungdomsområdet. Ungdoms- styrelsen har utsett Jönköping till Årets ung- domskommun år 1997. Denna utmärkelse, som först tilldelades Gällivare år 1996, skall åter- komma årligen och är avsedd att stimulera kommunerna till ett helhetstänkande när det gäller ungdomsfrågor. Därutöver omfattar anslaget också stöd för internationell verksamhet till Landsrådet för Sve- riges Ungdomsorganisationer (LSU). Lands- rådets internationella verksamhet rör ungdoms- samarbete inom Norden, Europa och tredje världen. LSU har ökat antalet medlemsorganisa- tioner från 65 år 1992 till 92 organisationer år 1998. För närvarande pågår inom LSU en utveckling av verksamheten; projekt av tillfällig natur har övergått till reguljär verksamhet. En följd av omorganisationen blir en integrering av nationell och internationell verksamhet. Slutsatser Regeringen vill understryka betydelsen av att ungdomsorganisationerna drivs av ungdomarna själva. I detta sammanhang vill regeringen också betona vikten av att föreningarna blir en naturlig mötesplats för ungdomar med olika kulturell bakgrund. Det är väsentligt att Ungdomsstyrelsen vid prövningen av bidraget till ungdomsorganisatio- nernas verksamhet gentemot målen för stats- bidraget i större utsträckning tar hänsyn till organisationernas egna mål och utvärderingar. Regeringen konstaterar att det är önskvärt att underlätta för de ungdomsorganisationer som i dag uppbär reguljärt stöd i form av särskilt bidrag att i framtiden kunna erhålla grundbidrag. Vidare avser regeringen att överväga en ökad tonvikt på grundbidrag i stället för särskilt bi- drag. Regeringen konstaterar att ungdomsorga- nisationernas möjligheter att få stöd till nyska- pande och utvecklande verksamheter i form av projekt har ökat under senare år. Regeringens avsikt är att LSU fortsättningsvis skall få bidrag för såväl sin nationella som inter- nationella verksamhet direkt från regeringen. Under år 1998 har medel för nationell medfi- nansiering av det nationella kontoret för Euro- peisk volontärtjänst tilldelats genom ianspråks- tagande av en äldre reservation. Under år 1999 avser regeringen att finansiera denna verksamhet med medel ur anslaget M2. Inom anslaget har regeringen beräknat 4 mil- joner kronor i statligt bidrag till de centrala sam- lingslokalorganisationerna, Folkets Hus Riksor- ganisation, Folkparkerna i Sverige, Bygde- gårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar under år 1999. Bakgrunden till detta är att anslaget N1 Bidrag till allmänna samlingslokaler föreslås avskaffas. 17 Folkrörelse- och idrottsfrågor 17.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar stöd till idrotten och Lotteriinspektionen. 17.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutveckling Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 542,1 542,7 535,6 496,7 497,1 497,5 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Stödet till idrotten har minskat från 529 405 000 kronor år 1996 till 483 240 000 kronor år 1998 varav 8 000 000 kronor var en engångsanvisning för att möjliggöra ett svenskt deltagande vid vinter-OS och Paralympics i Nagano. Antalet specialidrottsförbund som är anslutna till Riks- idrottsförbundet (RF) har under samma period ökat från 66 till 68 förbund. Förändringar Den parlamentariskt sammansatta Idrottsut- redningen (In 1996:03) överlämnade sitt be- tänkande Idrott och Motion för livet (SOU 1998:76) i maj 1998. Utredningen har redovisat förslag till nya och tydligare mål för statens stöd till idrotten. Utredningen har vidare föreslagit ett system för uppföljning och utvär- dering av stödet samt en lagreglering av rätten att överlämna fördelningen av statsbidraget till Riksidrottsförbundet. Betänkandet remissbe- handlas för närvarande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ärendet under våren 1999. Anslaget N1 Bidrag till allmänna samlings- lokaler föreslås avskaffas. Det finns i dag betyd- ligt bättre tillgång till lokaler än då stödet initie- rades. Anslaget har följaktligen under 90-talet minskat från som högst 135 miljoner kronor till 40 miljoner kronor under senare år. Regeringen konstaterar att lokala lösningar blivit alltmer varierande bl.a. genom att olika slags sambruk ökar; främst mellan skola och fritidsverksamhet. Det statliga bidraget till allmänna samlingslokaler bedöms därför ha en liten effekt på lokalbe- ståndet som helhet. Enligt regeringens mening är det kommunerna som har bäst förutsättningar att bedöma hur behoven av samlingslokaler bäst kan tillgodoses. Kommunerna bedöms också ha stort eget intresse samt möjligheter att finna lös- ningar på dessa behov. Under år 1999 har regeringen föreslagit att 4 miljoner kronor skall avsättas till Folkets Hus Riksorganisation, Folkparkerna i Sverige, Bygde- gårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar ur anslaget M2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Inför budgetåret 2000 avser regeringen dock att överväga en förändring av anslagsstrukturen beträffande stödet till folkrörelserna. Prioriteringar Idrottsrörelsens eget arbete för en god etik genom att förebygga och motverka olika avarter inom idrotten bör uppmärksammas och stödjas. Ett utökat internationellt samarbete mot doping inom idrotten har inletts. 17.3 Resultatbedömning Folkrörelserna har spelat en väsentlig roll i upp- byggnaden av den demokratiska samhällsstruk- turen. I övergången till ett alltmer informa- tionsintensivt samhälle ställs de inför nya utmaningar och kan aktivt bidra till att utveckla och fördjupa demokratin. En stor andel av befolkningen är engagerad i föreningslivet. Det totala antalet medlemskap uppgår till ca 20 mil- joner. Idrottsrörelsen Idrottsrörelsen är, med sitt breda engagemang och sina ideella ledarkrafter, en stor tillgång för vårt samhälle och kan mer än någon annan verk- samhet skapa tillfällen till motionsaktiviteter för människor i olika åldrar och samhällsgrupper. Idrottsrörelsen har därigenom en viktig roll i folkhälsoarbetet när det gäller att förbättra med- borgarnas hälsotillstånd. Nära hälften av landets knappt sju miljoner invånare mellan sju och sjuttio år är med i en idrottsförening. Av dessa är ca två miljoner aktiva utövare. Ca 650 000 ägnar sig åt tävlings- idrott på skiftande nivåer och ungefär 7 000 kan sägas tillhöra eliten, dvs. tävlar på nationell mästerskapsnivå. Ännu kraftigare dominerar idrotten bland ungdomen. I åldrarna sju till femton år är drygt två av tre pojkar och varannan flicka med i en idrottsförening. Dessutom idrottar ungefär var tionde ungdom i dessa åldrar utanför den organi- serade idrotten. Inom vissa idrotter som exem- pelvis gymnastik, konståkning och ridsport är flickor i klar majoritet. Regeringen fäster stor vikt vid att en aktiv diskussion om etik och demokratins tillämpning pågår inom idrotten. Regeringen anser vidare att idrotten på ett aktivt sätt bidrar till att motverka våld och rasism. Idrottsrörelsen har därför ingått i den av Inrikesdepartementet inrättade Arbets- gruppen för insatser mot idrottsanknutet våld (In 1996:A). Arbetsgruppen avslutade sitt arbete och överlämnade sin slutrapport Trygghet och trivsel vid idrottsevenemang (Ds 1998:38) i augusti 1998. Arbetet drivs därefter vidare av RF i samverkan med staten och Svenska Kommun- förbundet. Spel och lotterier Riksdagen har tidigare beslutat (rskr. 1993/94:415) att överskottet från s.k. värde- automatspel främst skall komma det lokala före- ningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo. Riksdagen har sedermera beslutat (rskr. 1995/96:248) att detta system skall ersättas av ett vinstdelningssystem mellan staten och före- ningslivet vilket skall baseras på överskottet från värdeautomatspel. Med anledning av att säkra prognoser om värdeautomaternas vinstutveck- ling saknats har införandet av det nya systemet försenats. För att förbättra idrottsrörelsens för- utsättningar föreslår regeringen därför att bidra- get från AB Svenska Spel ökar under år 1999. Den närmare inriktningen av bidraget formuleras i dialog med Riksidrottsförbundet. Revision Sedan år 1983 utser regeringen inte revisorer i Riksidrottsförbundet. Riksdagens revisorer har i en skrivelse till regeringen föreslagit att statliga revisorer på nytt bör utses. Frågan om revision av Riksidrottsförbundet har behandlats av Idrottsutredningen. 17.4 Anslag N1 Stöd till idrotten Tabell 17.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 1997 Utfall 490 849 Anslags- sparande 691 1998 Anslag 483 240 Utgifts- prognos 483 931 1999 Förslag 475 240 2000 Beräknat 475 240 2001 Beräknat 475 240 Ett övergripande mål för anslaget Stöd till idrot- ten är att stödja och utveckla den nationellt organiserade idrottsverksamheten i Sverige. För anslagets användning gäller i huvudsak de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för orga- nisationsstöd till idrotten (prop. 1970:79, bet. 1970:SU122, rskr. 1970:291, prop. 1992/93:100 bil. 8, bet. 1992/93:KrU14, rskr. 1992/93:254). I förslaget för år 1999 och beräkningarna för åren 2000 och 2001 ingår medel för en talang- satsning på upp till 10 miljoner kronor per år under förutsättning att näringslivet avsätter mot- svarande belopp. För svenskt deltagande i kom- mande Olympiska Spel och Paralympics har inga medel avsatts. Regeringen avser att återkomma i frågan. I avvaktan på införandet av ett beslutat vinstdelningssystem från AB Svenska Spel före- slår regeringen att bidraget till Riksidrottsför- bundet från AB Svenska Spel för år 1999 ökar med 50 miljoner kronor till 105 miljoner kronor. Regeringens överväganden Resultatinformation I sin årsredovisning för år 1997 redovisar Riks- idrottsförbundet (RF) att lokalt aktivitetsstöd har betalats ut till drygt sju miljoner samman- komster för barn och ungdomar mellan 7 år och 25 år. Inom Riksidrottsstyrelsen och övriga centralt verksamma organ råder sedan några år en jämn könsfördelning. Andelen kvinnor i styrelserna för specialidrottsförbunden och distriktsför- bunden ökar och uppgår år 1997 till 26 respek- tive 38 procent. Idrottens egen målsättning att inget kön ska vara representerat med mindre än 40 procent i rådgivande och beslutande organ på alla nivåer har således ännu inte uppnåtts. Statens bidrag till specialidrott inom gymna- sieskolan ger elitsatsande ungdomar en möjlighet att kombinera utbildning och elitidrottsträning. Under år 1997 fördelades bidraget till 66 idrotts- gymnasier med riksintag (RIG). 1 500 elever får under tre år möjlighet att utöva en av samman- lagt 33 specialidrotter. RF har under år 1997 utarbetat en modell för att följa upp och utvär- dera riksidrottsgymnasiernas specialidrottsdel samt att långsiktigt kvalitetssäkra verksamheten. Sveriges Olympiska Kommitté skall på upp- drag av RF svara för det operativa stödet till svensk elitidrottsutveckling med syfte att ge stöd till samtliga specialidrottsförbund. Verksamheten bedrivs sedan år 1997 under beteckningen Olympisk Support. Huvudinriktningen är att koncentrera stödet till utvecklingsinsatser som specialidrottsförbunden genomför för olika landslagsgrupper. Speciell uppmärksamhet har ägnats olika försök att underlätta övergången från juniorelit till etablerad internationell seniorelit. Bland annat med syfte att etablera ett närmare samarbete mellan olika idrotter har två s.k. Olympic Camps genomförts under år 1997. I maj träffades 150 aktiva och ledare från de olympiska vinteridrotterna som ett led i förberedelserna inför OS i Nagano år 1998. I november genomfördes ett möte inför OS i Sydney år 2000 med drygt 200 deltagare. Slutsatser Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 1999 med förslag till inriktning av statens stöd till idrotten. N2 Lotteriinspektionen Tabell 17.2 Anslagsutveckling Tusental kronor 1997 Utfall 19 260 Anslags- sparande 4 119 1998 Anslag 19 488 Utgifts- prognos 20 800 1999 Förslag 21 496 2000 Beräknat 21 886 1 2001 Beräknat 22 217 2 1 Motsvarar 21 496 kronor i 1999 års prisnivå. 2 Motsvarar 21 496 kronor i 1999 års prisnivå. Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyn- dighet för frågor som rör spel och lotterier som anordnas för allmänheten. Myndigheten bildades den 1 januari 1995. Verksamheten finansieras i sin helhet med avgifter. Lotteriinspektionen dis- ponerar ett ramanslag och levererar in avgifts- inkomster mot inkomsttitel. Lotteriinspektionen hade vid utgången av budgetåret 1997 ett anslagssparande på 4,1 miljo- ner kronor. Anslagssparandet kommer under den närmaste treårsperioden att tas i anspråk för bl.a. säkerhetsbesiktningar av AB Svenska Spels och ATG:s spelsystem, djuprevisioner av vissa spelanordnare, kompetens och kvalitetsarbete inom myndigheten samt för implementering av en ny lotterilagstiftning. Regeringens överväganden Resultatbedömning Lotteriinspektionen skall kontrollera och utöva tillsyn över spel- och lotterimarknaden i Sverige, lämna tillstånd till vissa spelformer samt utbilda och informera marknadens aktörer. Regeringen skall löpande informeras om utvecklingen på marknaden. Målet för verksamheten har varit att i enlighet med lotterilagen och lotteriförord- ningen verka för en sund och säker spel- och lotteriverksamhet i Sverige. Lotteriinspektionens verksamhet var under budgetåret 1997 indelad i tre verksamhetsgrenar: Tillstånd och typgodkännande, tillsyn och kontroll samt utbildning och information. Lotteriinspektionen har aktivt arbetat för att förbättra och effektivisera kontrollen av olika spelformer, bl.a. kan nämnas den nya organisa- tionen med rikskontrollanter av travtävlingar och framtagandet av en policy för kontroll och tillsyn av AB Svenska Spel. Kontrollen har främst ett förebyggande syfte. I tillsynsarbetet för att motverka illegalt spel har myndigheten prioriterat bekämpandet av spel som vänder sig till stora eller speciellt sårbara samhällsgrupper, exempelvis ungdomar. Rege- ringen bedömer att prioriteringen är riktig och väl avvägd. Regeringen gör bedömningen att kontrollen och tillsynen är ändamålsenlig, effektiv och framåtsyftande. Det har funnits vissa brister i tillståndsgivningen, varför ett arbete pågår internt för att förbättra rutiner m.m. och öka kvaliteten i myndighetsarbetet. Tabell 17.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1997 23 000 600 19 600 4 000 Prognos 1998 18 200 200 21 200 -2 800 Budget 1999 20 000 1 000 22 000 -1 000 Målet är att det skall råda balans mellan intäkter och kostnader, både på total nivå och inom varje verksamhetsgren. Under budgetåret 1997 har Lotteriinspektionen levererat in ca 23 miljoner kronor men bara förbrukat 19,6 miljoner kronor. Denna differens förklaras till största delen av en ökad tillståndsgivning till varuspelsautomater. Tabell 17.4 Investeringsplan Miljoner kronor Total kostnad Anskaffat t.o.m. 1997 Prognos 1998 Budget 1999 Beräknat 2000 Beräknat 2001 Investeringar 3,4 1,2 0,7 0,5 0,5 0,5 Summa investeringar 3,4 1,2 0,7 0,5 0,5 0,5 Finansiering - lån i RGK 3,4 1,2 0,7 0,5 0,5 0,5 Summa finansiering 3,4 1,2 0,7 0,5 0,5 0,5 Slutsatser Konkurrensen på spel- och lotterimarknaden är mycket hård. Den snabba tekniska utvecklingen leder till att anordnarna finner och vill använda nya distributionskanaler och nya spelformer. Detta ställer stora krav på Lotteriinspektionen att snabbt och effektivt anpassa kontroll- och tillsynsarbetet till nya och förändrade förutsätt- ningar. Inspektionen är i sitt arbete beroende av en väl fungerande lotterilagstiftning. Regeringen har tillkallat en utredare med uppdrag att göra en översyn av lotterilagen. Uppdraget skall vara slutfört under hösten 1998. Den nya reformerade lotterilagen träder enligt planerna i kraft den 1 juli 1999. Lotteriinspektionen kommer troligtvis att tillföras nya arbetsuppgifter. Ett omfattande utbildnings- och informationsarbete behöver genomföras under andra halvan av budgetåret. Inspektionens kontrollanter behöver ökad juridisk, ekonomisk och teknisk kompetens för att effektivt kunna kontrollera allt mer tekniskt avancerade lotterier och spelformer. Regeringen gör bedömningen att det är nödvändigt att öka Lotteriinspektionens resurser, trots ett relativt stort anslagssparande, för att myndigheten skall klara dessa arbetsuppgifter. Det är nödvändigt att myndigheten tillförs erforderlig kompetens för att kunna verka för en fortsatt sund och säker utveckling av spel- och lotterimarknaden samt för att bekämpa det illegala spelet i samhället. Ökningen har finansierats genom ompriorite- ringar inom utgiftsområdet. Tabell 17.5 Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 19 488 Pris- och löneomräkning 387 Ökat resursbehov 1 500 Justering av premier 121 Förslag 1999 21 496 Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts med anledning av att en korrigering har gjorts av den justering som genomfördes av anslagen för år 1998 med anledning av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området föränd- rades (se volym 1, avsnitt 6.1). 1 Senaste lydelse 1997:1164. Senaste lydelse 1996:1594. Riksdagen har vidare beslutat om följande mål för verksamheter inom utgiftsområdet: - mål för den statliga arkivverksamheten (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307), vilka införts i 3 § arkivlagen (1990:782), - mål för kulturmiljövården (prop.1987/88:104, bet. 1987/88:KrU21, rskr. 1987/88:390), - mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225) samt - syftet med statens bidragsgivning till folkbildningen (prop. 1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258). Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaterna lagar och andra författningar om utförande av sändningsverksamhet för television. Uppgifter om medieanvändningen avser åldersgruppen 9-79 år. Tidigare TERACOM Svensk Rundradio AB. PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 2 9 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 167 167