Post 5957 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1998/99:46 ·
Hämta Doc ·
Vissa frågor som rör val till Europaparlamentet
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Prop. 46
Regeringens proposition
1998/99:46
Vissa frågor som rör val till Europaparlamentet
Prop.
1998/99:46
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 14 januari 1999
Göran Persson
Britta Lejon
(Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i vallagen (1997:157) som innebär att
när en unionsmedborgare som inte samtidigt är svensk medborgare
kandiderar i Sverige vid val till Europaparlamentet, skall valmyndigheten
i det land där unionsmedborgaren är medborgare underrättas om det. I
propositionen föreslås också att unionsmedborgare som anmält en
önskan om att tas upp i allmän röstlängd för val till Europaparlamentet
skall tas upp i en röstlängd till dess han eller hon stryks från den på egen
begäran eller villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda.
Ändringarnas syfte är att bestämmelserna i vallagen skall stämma
överens med gemenskapsrätten.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1999.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Förslag till lag om ändring i vallagen (1997:157) 4
3 Ärendet och dess beredning 6
4 Gällande ordning 6
5 Behovet av lagändringar 7
5.1 Utbyte av information mellan medlemsstaterna i EU 7
5.2 Registrering i röstlängd 8
6 Kostnadsmässiga konsekvenser 9
7 Ikraftträdande m.m. 9
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 januari 1999. 10
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i vallagen (1997:157).
2 Förslag till lag om ändring i vallagen
(1997:157)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 16 § samt 7 kap. 3 och 5 §§ vallagen
(1997:157) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
16 §
Unionsmedborgare som inte
samtidigt är svenska medborgare
och som önskar kandidera vid val
till Europaparlamentet skall senast
vid en tid som den centrala val-
myndigheten bestämmer enligt
19 §, lämna en försäkran till den
centrala valmyndigheten. I den
skall de
– ange sin nationalitet och sin
adress i Sverige,
– ange den valkrets eller område
i hemstaten där de senast var
upptagna i röstlängd, och
– försäkra att de inte kandiderar
vid val till Europaparlamentet i
någon annan stat.
Till en sådan försäkran skall
följa ett intyg av den behöriga
myndigheten i hemstaten att val-
barheten inte gått förlorad där eller
att denna diskvalifikationsgrund
inte finns såvitt myndigheten vet.
Unionsmedborgare som inte
samtidigt är svenska medborgare
och som önskar kandidera vid val
till Europaparlamentet skall senast
vid en tid som den centrala val-
myndigheten bestämmer enligt
19 §, lämna en försäkran till den
centrala valmyndigheten. I den
skall de
– ange sin nationalitet och sin
adress i Sverige,
– ange den valkrets eller det
område i hemstaten där de senast
var upptagna i röstlängd, och
– försäkra att de inte kandiderar
vid val till Europaparlamentet i
någon annan stat.
Till en sådan försäkran skall det
fogas ett intyg av den behöriga
myndigheten i hemstaten att val-
barheten inte gått förlorad där eller
att denna diskvalifikationsgrund
inte finns såvitt myndigheten vet.
En underrättelse om att en unions-
medborgare har förklarat att han
eller hon vill kandidera vid val till
Europaparlamentet skall sändas
till valmyndigheten i den stat där
personen är medborgare.
7 kap.
3 §
Röstlängderna för val till
Europaparlamentet skall innehålla
uppgifter om
– svenska medborgare som sägs
i 1 §, och
– unionsmedborgare som fyller
18 år senast på valdagen, som är
folkbokförda i landet och som
senast 30 dagar före valdagen en-
ligt 5 § skriftligen hos skattemyn-
digheten anmält sin önskan att tas
upp i röstlängd.
Röstlängderna för val till
Europaparlamentet skall innehålla
uppgifter om
– svenska medborgare som sägs
i 1 §, och
– unionsmedborgare som fyller
18 år senast på valdagen, som är
folkbokförda i landet och som en-
ligt 5 § skriftligen hos skattemyn-
digheten anmält sin önskan att tas
upp i röstlängd.
5 §
Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt vid val till
Europaparlamentet skall senast 30 dagar före valdagen skriftligen hos
skattemyndigheten anmäla sin önskan om att tas upp i röstlängd.
Den som gjort en sådan an-
mälan skall tas upp i en röstlängd
till dess han eller hon stryks från
den på egen begäran eller vill-
koren för rösträtt inte längre är
uppfyllda.
I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran
– ange sin nationalitet och adress i Sverige,
– ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var
upptagna i röstlängd, och
– försäkra att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat.
Beslut med anledning av anmälningar meddelas när röstlängden upp-
rättas. Underrättelse om ett sådant beslut skall sändas till valmyndigheten
i den stat där väljaren är medborgare.
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.
2. Vid val till Europaparlamentet år 1999 skall 7 kap. 3 och 5 §§ i sin
nya lydelse tillämpas på unionsmedborgare som fanns upptagna i
röstlängd vid valet till Europaparlamentet år 1995.
3 Ärendet och dess beredning
Sverige har sedan den 1 juni 1997 en ny gemensam vallag (1997:157) för
val till riksdagen, val till landstings- och kommunfullmäktige samt val
till Europaparlamentet (prop. 1996/97:70, bet. 1996/97:KU16, rskr.
1996/97:177). Den nya vallagen ersatte bl.a. lagen (1995:374) om val till
Europaparlamentet (prop. 1994/95:154, bet. 1994/95:KU40) som endast
gällde för 1995 års val. Liksom i 1995 års lag har i vallagen de
detaljerade och bindande EG-rättsliga bestämmelser som finns om val av
företrädare i Europaparlamentet beaktats. Dessa är främst en av rådet
beslutad akt om allmänna och direkta val till Europaparlamentet (den så
kallade valrättsakten, fogad till rådets beslut
76/787/EKSG/EEG/Euratom av den 20 september 1976, se prop.
1994/95:154, bilaga 3 och 4). Vidare finns bestämmelser i rådets direktiv
93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare
bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för
unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är
medborgare (se prop. 1994/95:154, bilaga 5).
Europeiska kommissionen överlämnade den 8 juli 1998 till Sverige en
formell underrättelse enligt artikel 169 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen (EG-fördraget). Kommissionen har i den
formella underrättelsen anfört att vallagen inte fullt ut genomför
direktivet från december 1993.
I denna proposition föreslås lagändringar vilkas huvudsakliga syfte är
att bestämmelserna i vallagen skall stämma överens med direktivet. I
propositionen föreslås också vissa mindre språkliga ändringar.
Lagförslaget har upprättats i samråd med Riksskatteverket.
4 Gällande ordning
Enligt artikel 8b.2 i EG-fördraget skall varje unionsmedborgare som är
bosatt i en medlemsstat där han inte är medborgare ha rösträtt och vara
valbar vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där han är bosatt,
på samma villkor som medborgarna i den staten. I samma artikel
föreskrivs att rådet före den 31 december 1993 skall utfärda närmare
bestämmelser.
Sådana närmare bestämmelser finns intagna i det tidigare nämnda
direktivet från december 1993. Utgångspunkten är att en
unionsmedborgare skall kunna välja att delta i val till Europaparlamentet
antingen i den stat där han är medborgare (hemstaten) eller i den stat där
han bor (bosättningsstaten). Detta gäller såväl rätten att rösta som rätten
att ställa upp som kandidat i valet.
Direktivets föreskrifter syftar bl.a. till att säkerställa att ingen röstar
mer än en gång i samma val och att ingen kandiderar i mer än en
medlemsstat.
Enligt 5 kap. 16 § första stycket vallagen måste en unionsmedborgare
som inte samtidigt är svensk medborgare och som önskar kandidera vid
svenska val till Europaparlamentet lämna en försäkran till den centrala
valmyndigheten (jfr artikel 4.2 och 10.1 i direktivet). Försäkran skall
bl.a. innehålla en uppgift om att vederbörande inte kandiderar vid val till
Europaparlamentet i någon annan stat. I andra stycket i samma paragraf
anges att det tillsammans med försäkran skall ges in ett intyg av behörig
myndighet i hemstaten med vissa relevanta uppgifter (jfr artikel 10.2 i
direktivet).
Enligt 7 kap. 3 § skall röstlängderna för val till Europaparlamentet
innehålla uppgifter om bl.a. unionsmedborgare som fyller 18 år senast på
valdagen, som är folkbokförda i landet och som senast 30 dagar före
valdagen enligt 5 § skriftligen hos skattemyndigheten anmält sin önskan
att tas upp i röstlängd.
I 7 kap. 5 § första stycket vallagen anges att en unionsmedborgare som
här önskar utöva sin rösträtt vid val till Europaparlamentet har att göra en
anmälan om att han eller hon önskar bli upptagen i röstlängd (jfr artikel
8.1 i direktivet). En sådan anmälan skall göras skriftligen hos
skattemyndigheten senast 30 dagar före valdagen.
I andra stycket i paragrafen anges att den som gör en sådan anmälan
som avses i första stycket i en skriftlig försäkran skall lämna vissa för
hans eller hennes rätt att rösta relevanta uppgifter (jfr artikel 9.2 i
direktivet).
I tredje stycket föreskrivs att det skall fattas beslut i anledning av
anmälan. Detta sker genom att röstlängden upprättas. Underrättelse om
ett sådant beslut skall sändas till valmyndigheten i den stat där den som
avses med beslutet är medborgare (jfr artikel 13 i direktivet).
5 Behovet av lagändringar
5.1 Utbyte av information mellan medlemsstaterna i EU
Regeringens förslag: Valmyndigheten i den stat där den
unionsmedborgare som kandiderar vid val till Europaparlamentet är
medborgare skall underrättas om att personen förklarat att han eller
hon vill kandidera vid val i Sverige.
Skälen för regeringens förslag: Kommissionen har riktat kritik mot att
vallagen saknar en bestämmelse om att hemstaten skall förses med
information om någon av dess medborgare kandiderar i Sverige vid val
till Europaparlamentet. Av artikel 13 i direktivet framgår bl.a. att
bosättningsstaten skall informera hemstaten om någon av hemstatens
medborgare kandiderar i bosättningsstaten vid val till Europaparlamentet.
Informationen syftar till att förhindra att en unionsmedborgare
kandiderar både i hemstaten och i bosättningsstaten. Kommissionen har
anfört att vallagens brist i detta avseende innebär att andra medlemsstater
i praktiken inte kan förhindra dubbla kandidaturer eftersom de inte
kommer att få någon information när någon av deras medborgare
kandiderar i Sverige.
Det svenska valsystemet bygger av tradition på den fria
nomineringsrätten, dvs. väljarna kan sätta upp, skriva till eller stryka en
eller flera personer på valsedlarna. Kandidaterna behöver alltså inte
anmälas i förväg. Väljaren är i princip fri att ta upp vilken kandidat som
helst under den partibeteckning han eller hon önskar. En anmäl-
ningsskyldighet som den som föreskrivs i direktivet kan i ett system som
bygger på en sådan fri nomineringsrätt vara svår att genomföra eftersom
det inte är möjligt att före valet veta vilka personer som faktiskt
kandiderar i valet.
Genom den nya vallagen har den fria nomineringsrätten emellertid
starkt kringskurits. Ett parti som vill registrera sin partibeteckning skall
för att beteckningen skall vara skyddad vid allmänna val också anmäla
samtliga sina kandidater. Tillskrivna namn för de partier som registrerat
partibeteckning och anmält sina kandidater beaktas inte. Fortfarande
finns det emellertid möjlighet att bli invald för ett icke registrerat parti
som inte heller anmält några kandidater. I praktiken registerar dock alla
partier som är tillräckligt stora för att erhålla mandat vid val till
Europaparlamentet sina partibeteckningar. Vidare måste, som tidigare
nämnts, en unionsmedborgare som inte är svensk medborgare och som
önskar kandidera vid svenska val till Europaparlamentet enligt 5 kap.
16 § vallagen lämna en försäkran innehållande vissa uppgifter. Den
centrala valmyndigheten har således tillgång till uppgifter om vilka
unionsmedborgare som kandiderar i Sverige vid val till Europa-
parlamentet.
För att förhindra att unionsmedborgare kandiderar vid val till
Europaparlamentet både i Sverige och i hemstaten bör en underrättelse-
skyldighet, liknande den som redan finns beträffande beslut om att ta upp
en unionsmedborgare i röstlängd (se 7 kap. 5 § sista stycket), införas. Det
ankommer på den centrala valmyndigheten att ansvara för att denna
underrättelseskyldighet fullgörs.
5.2 Registrering i röstlängd
Regeringens förslag: En unionsmedborgare som anmält en önskan
om att tas upp i allmän röstlängd för val till Europaparlamentet skall
tas upp i en röstlängd till dess han eller hon stryks från den på egen
begäran eller villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda.
Skälen för regeringens förslag: Kommissionen har i den formella
underrättelsen anfört att Sverige genom att föreskriva att unions-
medborgare senast 30 dagar före varje val måste anmäla sin önskan att
tas upp i röstlängd brutit mot artikel 9.4 i direktivet. Enligt artikel 9.4
skall väljaren stå kvar i röstlängden på samma villkor som statens egna
medborgare tills han eller hon stryks från den på egen begäran eller
därför att villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda. Kommissionen
har anfört att vallagen strider mot direktivet eftersom en svensk
medborgare med automatik står kvar röstlängden, medan en unions-
medborgare vid varje nytt val till Europaparlamentet måste ansöka om att
tas upp i röstlängd trots att vederbörande har registrerat sig vid tidigare
val och fortsatt att vara bosatt i Sverige.
Det första svenska valet till Europaparlamentet reglerades genom lagen
(1995:374) om val till Europaparlamentet. Enligt lagens 11 § skall
unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt anmäla sin önskan att tas
upp i allmän röstlängd för val till Europaparlamentet. Eftersom denna lag
endast avsåg 1995 års val reglerades inte frågan om unionsmedborgarens
rätt att stå kvar i röstlängden på samma villkor som statens egna
medborgare enligt artikel 9.4 i direktivet. Bestämmelsen i 11 § lagen
(1995:374) om val till Europaparlamentet kom sedan att oförändrad
införas i vallagen (1997:157). För att vallagen skall stämma överens med
artikel 9.4 i direktivet bör 7 kap. 3 och 5 §§ nu ändras.
Den föreslagna ändringen innebär att en unionsmedborgare som efter
anmälan tagits upp i röstlängd för val till Europaparlamentet med auto-
matik tas upp i en röstlängd vid kommande val om inte unionsmed-
borgaren själv meddelar att han eller hon vill strykas från den, unions-
medborgaren inte längre är folkbokförd här i landet eller unions-
medborgaren redan röstat i valet i ett annat medlemsland.
6 Kostnadsmässiga konsekvenser
Den centrala valmyndigheten, Riksskatteverket, föreslås bli ansvarig för
att underrättelse till hemstaten sker då en unionsmedborgare kandiderar i
Sverige vid val till Europaparlamentet. De ekonomiska konsekvenserna
av den nya uppgiften bedöms vara marginella och kan finansieras inom
ramen för befintliga anslag.
7 Ikraftträdande m.m.
Nästa val till Europaparlamentet äger rum den 13 juni 1999. Det är därför
av stor vikt att lagändringarna träder i kraft så snart som möjligt,
lämpligen den 1 april 1999.
Det är vidare angeläget att unionsmedborgare som vid 1995 års val till
Europaparlamentet fanns upptagna i röstlängd inte på nytt behöver
anmäla sin önskan om att tas upp i röstlängd. Den nya lydelsen av 7 kap.
3 och 5 §§ bör därför vid 1999 års val till Europaparlamentet tillämpas
också på unionsmedborgare som vid 1995 års val till Europaparlamentet
fanns upptagna i röstlängd.
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 januari 1999
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,
Schori, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Messing,
Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Lejon
Regeringen beslutar proposition 1998/99:46 Vissa frågor som rör val till
Europaparlamentet.
Prop. 1998/99:46
9
1
Prop. 1998/99:46
10
10