Regeringskansliets rättsdatabaser

Utrikesförvaltning och internationell samverkan 5 Förslag till statsbudget för 1999 Utrikesförvaltning och internationell samverkan Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Inledning 7 2.1 Omfattning 7 2.2 Utgiftsutvecklingen 7 2.3 Resultatbedömning 8 2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området 8 2.3.2 Resultat 13 2.3.3 Prioriteringar 15 3 Utrikesförvaltningen m.m. 17 3.1 Omfattning 17 3.2 Utgiftsutvecklingen 17 3.3 Resultatbedömning 17 3.4 Anslag 18 A1 Utrikesförvaltningen 18 A2 Nordiskt samarbete 19 A3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. 20 4 Internationella organisationer 21 4.1 Omfattning 21 4.2 Utgiftsutvecklingen 21 4.3 Resultatbedömning 21 4.4 Anslag 22 B1 Bidrag till vissa internationella organisationer 22 B2 Nordiska ministerrådet 26 B3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) 27 B4 Fredsfrämjande verksamhet 28 5 Information om Sverige i utlandet 31 5.1 Omfattning 31 5.2 Utgiftsutvecklingen 31 5.3 Resultatbedömning 32 5.4 Revisionens iakttagelser 32 5.5 Anslag 32 C1 Svenska institutet 32 C2 Övrig information om Sverige i utlandet 33 6 Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m. 35 6.1 Omfattning 35 6.2 Utgiftsutvecklingen 35 6.3 Resultatbedömning 36 6.4 Revisionens iakttagelser 36 6.5 Anslag 36 D1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området 36 D2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling 37 D3 Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings- institut (SIPRI) 37 D4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet 38 D5 Utrikespolitiska Institutet 39 D6 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse 39 7 Övriga utrikespolitiska frågor 41 7.1 Omfattning 41 7.2 Utgiftsutvecklingen 41 7.3 Resultatbedömning 42 7.4 Revisionens iakttagelser 42 7.5 Anslag 42 E1 Inspektionen för strategiska produkter 42 E2 Europainformation m.m. 43 E3 Föreningen Norden 45 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp (tusental kronor) A1 Utrikesförvaltningen ramanslag 1 740 101 A2 Nordiskt samarbete ramanslag 1 480 A3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. ramanslag 5 486 B1 Bidrag till vissa internationella organisationer obetecknat anslag 491 608 B2 Nordiska ministerrådet obetecknat anslag 290 043 B3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) obetecknat anslag 26 300 B4 Fredsfrämjande verksamhet ramanslag 146 333 C1 Svenska institutet ramanslag 51 826 C2 Övrig information om Sverige i utlandet ramanslag 14 835 D1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området ramanslag 1 409 D2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling ramanslag 9 000 D3 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut obetecknat anslag 20 755 D4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet ramanslag 11 080 D5 Utrikespolitiska Institutet obetecknat anslag 10 216 D6 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse ramanslag 5 891 E1 Inspektionen för strategiska produkter ramanslag 16 027 E2 Europainformation m.m. ramanslag 21 800 E3 Föreningen Norden ramanslag 7 128 Summa 2 871 318 2 Inledning 2.1 Omfattning Utgiftsområdet Utrikesförvaltning och internationell samverkan består av följande verksamhetsområden: utrikesförvaltning, internationella organisationer, information om Sverige i utlandet, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt övriga utrikespolitiska frågor. Myndigheter som verkar inom utgiftsområdet är Svenska institutet och Inspektionen för strategiska produkter. 2.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 2 476 2 811 2 767 2 871 2 895 2 931 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Den svenska utrikesförvaltningen har aktivt medverkat till att förverkliga regeringens ambitioner och mål på det utrikespolitiska området så som de här redovisas i inledningen till utgiftsområdet. Utfallet för utgiftsområdet blev år 1997 ca 0,3 miljarder kronor lägre än budgeterat beroende på svårigheten att exakt förutse storleken på de obligatoriska bidragen till internationella organisationer och framför allt till FN:s fredsbevarande operationer. Förändringar Utrikesförvaltningens verksamhet anpassas fortlöpande efter de krav som en ökande internationalisering ställer på Sverige. Den 1996 genomförda integrationen av Utrikesdepartementets verksamhet (utrikespolitik, handel, inter-nationellt utvecklingssamarbete och migration) förbättrar departementets möjligheter att tillvarata svenska intressen såväl i vårt närområde och i Europa som globalt. Amsterdamfördraget, som godkänts av riksdagen, förberedelserna för EU:s utvidgning och samarbetet i Norden och Östersjöområdet har under det gångna året varit viktiga frågor liksom Europas säkerhetspolitiska omdaning och Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Stor uppmärksamhet har även ägnats främjandet av svenska ekonomiska intressen i utlandet och den successiva anpassningen av våra förbindelser med länderna i Afrika, Asien och Latinamerika till en ny tids krav. Mål Målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Prioriteringar Prioriterade uppgifter i svensk utrikespolitik under 1999 är främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, fortsatt reformering av FN och dess fackorgan, nedrustning, utveckling av konfliktförebyggande verksamhet, ökad internationell samverkan för att skapa effektiva motmedel mot internationell terrorism, att göra utrikesförvaltningen till ett bättre instrument i näringspolitiken, EU-samarbetet och unionens utvidgning, skapandet av en alleuropeisk säkerhets- och samarbetsordning, att bidra till Rysslands fortsatta inlemmande i europeiskt samarbete, det nordisk-baltiska samarbetets fortsatta utveckling, utveckling av samarbetet i Östersjö- och Barentsregionen och områdets integration i en vidare europeisk samverkan, förnyelse av Sveriges globala biståndssamarbete, särskilt vad gäller Afrika, samt vidareutveckling av migrationspolitiken med ett europeiskt perspektiv. 2.3 Resultatbedömning 2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området Sveriges fred och det svenska folkets säkerhet och välfärd är beroende av utvecklingen i omvärlden och av vårt lands mångskiftande samverkan med andra länder. Till följd av den ekonomiska globaliseringen och den europeiska integrationen växer fortlöpande detta beroende, och ökande krav ställs på svensk utrikespolitik och svensk utrikesförvaltning att tillvarata svenska intressen och hävda svenska ståndpunkter. Ökad sysselsättning utgör ett huvudmål för regeringens politik. Att medverka i ansträngningarna att nå detta mål är en viktig uppgift för utrikesförvaltningen. Främst genom vårt medlemskap i Europeiska unionen (EU) deltar Sverige aktivt i formandet av det framtida Europa. Svensk utrikespolitik har genom EU fått en ny dimension, samtidigt som medlemskapet i allt högre grad påverkar vårt eget samhälles utveckling och vårt folks levnadsvillkor. Med Amsterdamfördraget, som riksdagen godkände våren 1998, fördjupas samarbetet inom EU på för Sverige viktiga områden. Fördraget utgjorde en förutsättning för beslutet i december 1997 att påbörja anslutningsprocessen av nya medlemmar. Att denna process omfattar samtliga elva kandidatländer innebär att en central strävan i svensk utrikespolitik förverkligats. Vårt närmaste grannskap, Norden, Östersjöområdet och Barentsregionen, intar självfallet en central plats i de svenska utrikesförbindelserna. Regeringen har lagt särskild vikt vid att befästa och bygga ut samarbetet på olika områden mellan länderna i vår del av Europa. Nordeuropas integration i en ny alleuropeisk säkerhets- och samarbetsordning förblir ett huvudmål för svensk utrikespolitik. Framför allt vad som skett och sker i västra Balkan visar på nödvändigheten av ett gemensamt ansvar för fred och säkerhet i Europa med särskild inriktning på konfliktförebyggande verksamhet. Förutom genom EU medverkar Sverige till framväxten av en alleuropeisk säkerhets- och samarbetordning genom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Västeuropeiska unionen (VEU) och Euro-atlantiska partnerskapsrådet (EAPR) med Partnerskap för fred (PFF). Ytterst vilar vårt lands säkerhet och vårt folks trygghet och välfärd på den vidare, globala utvecklingen. Denna präglas av ökande världshandel, globala kapitalrörelser och snabba framsteg, inte minst inom informationsteknologin. Utvecklingen medför ökat välstånd för många länder och grupper inom länderna. Den leder emellertid också till växande klyftor mellan och inom länderna och utsätter på många håll miljön för svåröverskådliga påfrestningar. I svensk utrikespolitik förenas därför vårt konsekventa arbete för allt friare världshandel med förnyat utvecklingssamarbete och strävan efter en miljömässigt hållbar global utveckling. Risken för ett förödande stormaktskrig har så gott som upphört, men runt om i världen utkämpas väpnade konflikter, orsakade av djupgående etniska, religiösa och ekonomiska motsättningar och rent maktpolitisk fiendskap. Krigs-handlingar, kränkningar av mänskliga rättigheter, svält och misär vållar svåra lidanden och driver människor att fly. Trots framsteg på nedrustningsområdet under senare år har hotet om spridning av kärnvapen fått ny aktualitet. Mot denna bakgrund har traditionellt centrala områden i svensk utrikespolitik som nedrustning, särskilt av massförstörelsevapen, krav på respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter och främjande av demokrati, rättfärdig social och ekonomisk utveckling och jämställdhet mellan könen betonats än starkare. Fredsfrämjande insatser och strävan att finna metoder att tidigt förebygga konflikter har blivit allt viktigare uppgifter för svensk säkerhetspolitik. Migrationspolitiken har blivit en integrerad del av Utrikesdepartementets verksamhet. Sveriges medlemskap i Förenta nationerna (FN) och dess olika organ liksom i Världshandelsorganisationen (WTO) är av grundläggande betydelse för vårt lands möjligheter att påverka den globala utvecklingen. Till följd av sin plats i säkerhetsrådet har Sverige under 1997 och 1998 ett särskilt ansvar för FN:s förmåga att upprätthålla internationell fred och säkerhet och har därutöver aktivt påverkat det reformarbete som sker inom världsorganisationen. En väl samordnad information i utlandet om Sverige och svenska förhållanden utgör en betydelsefull del av svensk utrikespolitik. Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet har befäst sin roll som samarbetsforum för strategiskt Sverigefrämjande insatser. FN och global säkerhet Gränsen mellan militär och icke-militär säkerhet har blivit mindre skarp. Bland världssamfundets stater sprids alltmera insikten om att miljöförstöring, massfattigdom, etniskt, religiöst och politiskt förtryck, internationell terrorism, grov internationell brottslighet och spridning av massförstörelsevapen är hot, som måste mötas globalt på samma sätt som krig och väpnade konflikter. Att trygga enskilda människors säkerhet och skapa bättre levnadsvillkor för vår egen och framtida generationer fordrar ökad internationell samverkan. Betydelsen av att långsiktigt bygga för fred genom att främja respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och social och ekonomisk utveckling vägleder i hög grad svenskt internationellt agerande. Att förebygga konflikter inom länder och genom snabba internationella insatser hejda väpnade konflikter såväl inom som mellan enskilda stater har blivit en allt viktigare uppgift för globalt samarbete. Sverige spelar här en aktiv roll, inte minst genom ett fortsatt deltagande i den NATO-ledda fredsstyrkan (SFOR) i Bosnien-Hercegovina och FN-styrkan i Makedonien (UNPREDEP). FN bär ett ansvar för ekonomisk och social utveckling i alla dess aspekter. Både för att förebygga väpnade konflikter och för att möta icke-militära hot spelar FN och dess olika organ en central roll. Under 1990-talet har FN genom en rad stora konferenser fört upp miljö, mänskliga rättigheter, befolkningsfrågor, kvinnor och social utveckling samt boende och bebyggelse på den globala dagordningen. Att ge dessa konferenser en effektiv och samordnad uppföljning är en långsiktig och ofta mödosam uppgift, som t.ex. klimatkonferensen i Kyoto i december 1997 visar. Att medverka i detta arbete är en viktig del av Sveriges internationella solidaritetspolitik. Det växande behovet av internationell samverkan på skilda områden ställer ökade krav på FN:s handlingsförmåga och effektivitet. En viktig förutsättning för att FN skall kunna fungera effektivt är att samtliga medlemsländer fullgör sina ekonomiska skyldigheter. Samtidigt är radikala reformer av FN-arbetet nödvändiga. Folkrätten intar sedan länge en central plats i svensk utrikespolitik. Av särskild vikt idag är att förbättra efterlevnaden av folkrättens bestämmelser och att staterna ansluter sig till bindande tvistlösningsmekanismer. Arbetet för de mänskliga rättigheterna måste ständigt föras vidare. Att stärka och skydda de mänskliga rättigheterna får en allt viktigare plats i svensk utrikespolitik. Fortfarande utdöms och verkställs dödsstraff i stort antal på många håll i världen. Dödsstraffet liksom förekomsten av tortyr och godtyckliga avrättningar måste bekämpas aktivt. Respekten för de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten i inbördeskonflikter måste stärkas. Först under senare år har jämställdhet mellan kvinnor och män, inte minst kvinnors rättigheter och barnens rättigheter på allvar uppmärksammats internationellt. Detta är ett för svensk politik angeläget område i FN och andra sammanhang. Sverige fortsätter målmedvetet ansträngningarna att föra det internationella nedrustningsarbetet vidare. Vi tillmäter kärnvapennedrustning och icke-spridning av kärnvapen särskild betydelse. Beslutet sommaren 1998 att vid nedrustningskonferensen (CD) i Genève inleda förhandlingar om ett avtal, som förbjuder fram-ställning av klyvbart material för vapenändamål, inger förhoppningar. Samtidigt utgör Indiens och Pakistans provsprängningar med kärnvapen våren 1998 ett allvarligt hot och svårt bakslag för de internationella ansträngningarna för nedrustning och icke- spridning av kärnvapen. Efter Indiens och Pakistans provsprängningar med kärnvapen gjorde den svenska utrikesministern tillsammans med sju andra utrikesministrar i juni 1998 ett uttalande, vari de riktade en kraftfull uppmaning såväl till de fem "officiella" kärnvapenmakterna som till Indien, Israel och Pakistan att ta sitt fulla ansvar för att få till stånd ett totalt avskaffande av kärnvapnen. Ännu består hotet från biologiska och kemiska vapen och därmed nödvändigheten att aktivt fullfölja nedrustningsarbetet på dessa områden. I dagens konflikter är det emellertid konventionella vapen, särskilt lätta vapen, som skördar offren, i stor utsträckning bland civilbefolkningen. Dessa vapen ägnas allt större internationell uppmärksamhet. Sverige deltar aktivt i detta arbete, bl.a. i FN:s expertgrupp för frågor rörande lätta vapen. Sverige fäster stor vikt vid genomförandet av det globala Wassenaar-arrangemanget med syfte att hindra spridning av krigsmateriel och strategiskt känsliga produkter. Stor betydelse tillmäter regeringen också EU:s rådsbeslut i juni 1998 att anta en uppförandekod för krigsmaterielexport, som syftar till att skapa en hög gemensam standard för medlemmarnas politik på exportkontrollområdet. Sveriges utvecklingssamarbete behandlas under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Ett vidgat internationellt ekonomiskt utbyte Utrikeshandel är en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt och utveckling. Det gäller globalt, i utvecklingsländerna såväl som i EU och i Sverige. Världshandeln växer som en följd av globaliseringen snabbare än världsproduktionen. För ett utrikeshandelsberoende land som Sverige är frihandel en nödvändighet. Därför verkar Sverige för multilateralt samarbete och väl fungerande spelregler för den internationella handeln. Detta är en förutsättning för att alla länder oavsett ekonomisk och politisk styrka skall ges lika rättigheter. WTO har under sina första tre år varit framgångsrikt med att förstärka det globala regelverket. Under 1997 slutfördes tre viktiga avtal, nämligen avtalen om handel med telekommunikations- och finansiella tjänster samt avtalet om frihandel med IT-produkter. Vid WTO:s andra ministerkonferens, som ägde rum 1998, gav medlemsregeringarna organisationen i uppdrag att påbörja förberedelsearbetet inför beslut om en ny multilateral förhandlingsrunda om ökad frihandel. EU kommer att verka för att beslutet fattas vid WTO:s tredje ministerkonferens hösten 1999 med förhandlingsstart år 2000. Samtidigt som arbetet med fortsatt liberalisering av världshandeln måste ske genom nya förhandlingar i WTO, är det viktigt att världens samtliga stater omfattas av regelsystemet. Idag är 132 länder medlemmar i WTO, medan 30 stater förhandlar om medlemskap. Regionala frihandelsarrangemang utgör normalt värdefulla och pådrivande komplement till multilaterala lösningar. Sveriges agerande utgör ett gott exempel på en sådan positiv samverkan. EU och Europa bildar en av världens mest öppna marknader, och vårt land har alltsedan inträdet i EU drivit vår traditionella frihandelslinje och arbetat för fortsatt och ökad öppenhet mot omvärlden. Sverige verkar för en reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och därigenom för en liberalisering av världshandeln med jordbruksprodukter. Vi fortsätter att arbeta för en förbättring av utvecklingsländernas tillträde till den europeiska marknaden och deras integration i världshandeln. Sverige lägger särskild vikt vid ett närmare EU- samarbete med Central- och Östeuropa och länderna i Medelhavsområdet. De svenska medlemsavgifterna för flera av de internationella ekonomiska samarbetsorganisationerna finansieras över utgiftsområde 24 Näringsliv. EU. Samarbete och säkerhet i Europa EU är den främsta drivkraften i den omdaning av Europa som blev möjlig genom sovjetväldets sammanbrott. Ytterst gäller det att befästa freden och demokratin och att skapa välstånd i hela Europa. Europeiska rådets beslut i Luxemburg i december 1997 att inleda utvidgningsprocessen med samtliga elva kandidatländer var därför av central betydelse för Europas framtid. Utvidgningen reser krav på både unionen och kandidatländerna. Nya medlemsländer måste uppfylla regelverkets höga krav på demokrati, marknads-ekonomi och ett fungerande rättssamhälle. Vid sidan av utvidgningen står nu flera stora och betydelsefulla frågor på EU:s dagordning 1999 och åren därefter. Den gemensamma valutan införs i elva länder vid årsskiftet 1998/99. Utvidgningen framtvingar institutionella reformer. Viktiga beslut måste fattas om EU:s budget och om reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken liksom om regional- och strukturpolitiken. En central uppgift för Utrikesdepartementet är att verka samordnande i EU-frågor, att bevaka andra staters ställningstaganden och att bidra med utrikes- och europapolitiska aspekter på svenska ställningstaganden i EU-frågor. Departementet skall stimulera en bred och fördjupad diskussion om EU:s långsiktiga utveckling och om svensk Europapolitik i ett längre perspektiv. Efterfrågan på EU- information från departementet har fortlöpande ökat, och särskilda medel har avsatts för detta ändamål. I flertalet central- och östeuropeiska länder har den ekonomiska omvandlingen fortsatt och demokratin befästs, om än med avsevärda skillnader mellan olika stater. Stabil demokrati och förbättrade sociala och ekonomiska villkor i Central- och Östeuropa utgör en förutsättning för bestående fred och säkerhet i hela Europa. Att bidra till en sådan utveckling är det övergripande målet för Sveriges stöd till Central- och Östeuropa. Den allvarliga ekonomiska och politiska kris som blossade upp i Ryssland 1998 skapar ökad osäkerhet om utvecklingen i landet på både kortare och längre sikt. En fortsatt och framgångsrik reformprocess i Ryssland är av avgörande betydelse för europeisk säkerhet. Att successivt alltmera inlemma Ryssland i europeiskt samarbete är en angelägenhet för hela EU. I både alleuropeiskt och regionalt perspektiv fäster Sverige största vikt vid en konstruktiv dialog och ett växande samarbete med Ryssland. President Boris Jeltsins statsbesök i Sverige 1997 var ett betydelsefullt led i denna svenska politik. Ett andra treårsprogram för utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa åren 1999-2001 framlades våren 1998. Regeringen vill med detta samarbete främja en säkerhetsgemenskap, fördjupa demokratins kultur och stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling och en miljömässigt hållbar utveckling. Programmet är inriktat på att bistå de länder som sökt inträde i EU i förberedelserna för medlemskap, på en vidare integration av Ryssland och Ukraina i europeiska samarbetsstrukturer och på åtgärder för att förbättra den sociala situationen i samarbetsländerna. Prioriterade samarbetsländer är Estland, Lettland, Litauen och Polen samt Ryssland och Ukraina. Det före detta Jugoslavien har förblivit ett tragiskt och hotfullt undantag från en i övrigt fredlig omvandling av Europa efter det kalla krigets slut. Freden har bestått i Bosnien- Hercegovina, men konflikten mellan den serbiska regimen och den albanska befolkningsmajoriteten i Kosovo trappades 1998 upp till väpnad nivå med nya flyktingströmmar och risk för spridning till i första hand Albanien och Makedonien som följd. Sverige deltar aktivt, främst i FN:s säkerhetsråd, i de internationella ansträngningarna att få till stånd en fredlig reglering av konflikten och förhindra vidare upptrappning och spridning. Vårt land kommer att fortsätta sitt djupa engagemang för fred och försoning i före detta Jugoslavien både genom humanitära insatser av skilda slag, stöd till flyktingåtervandring och återuppbyggnad och genom medverkan i fredsfrämjande militära operationer. Atlantpakten (NATO) med EAPR och PFF och OSSE är vid sidan av EU de viktigaste organisationerna i framväxten av den alleuropeiska säkerhetsstruktur som är ett långsiktigt mål för svensk utrikespolitik. De spelar liksom VEU och Europarådet skilda roller i denna process. Genom vårt medlemskap i EU, OSSE och Europarådet, vårt observatörskap i VEU och vårt deltagande i EAPR och PFF- samarbetet tar Sverige ett betydande ansvar för uppbyggnaden av en alleuropeisk säkerhetsstruktur till gagn för vår egen trygghet och säkerhet. Även bilaterala förbindelser med olika länder är av stor betydelse. Regeringen fäster här särskild vikt vid den säkerhetspolitiska dialogen med Finland. Enligt beslut 1997 blir Polen, Tjeckien och Ungern 1999 medlemmar av NATO. En rad andra stater, bland dem de tre baltiska länderna, önskar inträde, och dörren har också lämnats öppen för en fortsatt utvidgning. Utvidgningen är ett led i den pågående förändringen av NATO och även en del av omdaningen av den europeiska säkerhetsstrukturen efter det kalla kriget. NATO, som är en struktur för militärt samarbete, har de senaste åren påtagit sig en central roll på det fredsfrämjande området i Europa. Sverige välkomnar förändringen från exklusiv inriktning på försvar av medlemsländerna till bred samverkan även med utanförstående länder för att möta nya hot mot europeisk säkerhet. I ett Europa, där säkerhetshoten i växande utsträckning är icke-militära, är själva förändringsprocessen i NATO och den europeiska säkerhetsstrukturen det centrala. Det viktiga är att denna process som helhet leder fram mot gemensam säkerhet och en alleuropeisk säkerhetsgemenskap. Till de grundläggande principerna för europeisk säkerhet hör varje lands rätt att självt träffa sitt säkerhetspolitiska vägval, att inga nya skiljelinjer får skapas i Europa och att alla stater bär ett ansvar för den gemensamma säkerheten. I ljuset av dessa principer skall NATO:s utvidgning värderas liksom inrättandet av NATO-Rysslandsrådet och EAPR. De är alla sammanhängande delar av den positiva förändringsprocessen i europeisk säkerhet. Utvidgningsbeslutet ändrar inte Sveriges förhållande till NATO. Vår militära alliansfrihet, som syftar till att vårt land skall kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde, består. Den gagnar vår egen säkerhet bäst, stärker säkerheten i vårt närområde och vår förmåga att medverka i uppbyggnaden av en alleuropeisk säkerhetsstruktur. EAPR bildar en politisk ram för PFF- samarbetet. I första hand är det ett organ för praktiskt samarbete om krishantering, vilket NATO lägger allt större vikt vid. Sveriges deltagande i PFF och dess övningsverksamhet förbättrar vår förmåga att genomföra fredsfrämjande operationer tillsammans med NATO och övriga samarbetsländer utan att beröra försvaret av vårt eget territorium. I det före detta Jugoslavien, där NATO har fortsatt att spela en central fredsfrämjande roll, fullföljer Sverige på den militära alliansfrihetens grund sin samverkan med NATO i SFOR-styrkan. OSSE intar med sitt vida säkerhetsbegrepp och sin breda medlemskrets en särställning i det alleuropeiska säkerhetssamarbetet. I konfliktförebyggande arbete, icke-militär konflikthantering och återuppbyggnad efter väpnade konflikter har OSSE en central plats. I detta arbete utgör fältrepresentationerna ett av de viktigaste instrumenten. Sverige fäster särskild vikt vid den roll OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter spelar för att söka avvärja etniska konflikter. Rustningskontroll är en prioriterad uppgift för OSSE. Sverige medverkar aktivt i utarbetandet av ett nytt Wiendokument om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och följer nära de förhandlingar inom OSSE:s ram som syftar till att anpassa avtalet om konventionella styrkor i Europa (CFE-avtalet) från 1990 efter förändrade förutsättningar. Europarådet har en mycket viktig uppgift när det gäller att stödja och främja de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatens principer. Sverige fäster stor vikt vid Europarådets stöd till den fortsatta demokratiska utvecklingen i Central- och Östeuropa, en av rådets centrala uppgifter. Samarbete i Norden och Baltikum, Östersjö- området och Barentsregionen Säkerhet och samarbete i Norden och Baltikum, i Östersjöområdet och Barentsregionen är av särskild betydelse för Sverige. Nordeuropas säkerhet kan inte isoleras från europeisk och nordatlantisk säkerhet. Att det nordeuropeiska området fast inlemmas i det europeiska och nordatlantiska samarbetet är ett mål för svensk utrikespolitik. EU och EAPR/PFF spelar här en central roll. Sverige fortsätter att verka för en fördjupning av unionens engagemang i Östersjöområdet och för ett ökat EU-intresse för Barentsområdet och Arktis. Geografisk, historisk, kulturell och språklig närhet har skapat en unik gemenskap mellan de nordiska länderna. Det nordiska samarbetet bildar en plattform för konkret samverkan och internationellt agerande såväl i närområdet och i Europa som globalt. De nordiska länderna har valt olika former för sin medverkan i de europeiska samarbets- och säkerhetssträvandena. Utifrån de förutsättningar som följer av ländernas skilda vägval utvecklas och fördjupas det nordiska samarbetet. Sveriges samarbete med länderna kring Östersjön fortsätter att utvecklas och befästas på skilda områden och i olika former. Med våra baltiska grannländer får samarbetet alltmera en karaktär, som i många avseenden liknar det nordiska och nordiskt samarbete flätas alltmer samman med annat samarbete i närområdet. Östersjöområdet har goda förutsättningar att bli en ekonomisk tillväxtregion. Det är ett svenskt intresse att alla stater i regionen får medlemskap i WTO. Sverige verkar för en aktivare rysk medverkan i Östersjö- och Barentssamarbetet. Det är också ett svenskt intresse att fastare samverkansformer utvecklas mellan Östersjöstaternas råd och främst Förenta staterna, viktiga EU-länder utanför området och Ukraina. Sveriges utvecklingssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa behandlas under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Samarbete utanför Europa Sverige har sedan länge ett brett och välutvecklat bilateralt och multilateralt samarbete med länder och regioner utanför Europa. Genom arbetet i FN och andra internationella organisationer bidrar vårt land till att stärka internationell fred och säkerhet, till att angripa hoten mot vår gemensamma miljö, till solidaritet med utvecklingsländerna, till att öka respekten för de mänskliga rättigheterna och till att förbättra enskilda människors levnadsvillkor. Vårt aktiva deltagande i EU:s breda dialog och biståndssamarbete med utvecklingsländerna har givit svensk politik en ny dimension. Sverige verkar för en effektivisering av EU:s politik. Ett aktivt deltagande i förhandlingarna om en ny Lomékonvention är en viktig uppgift i svensk utrikespolitik. Vårt lands förbindelser med Förenta staterna är mycket omfattande och täta och spänner över ett vitt fält från handel och vetenskapligt och kulturellt utbyte till säkerhetsskapande samarbete. Sverige och Förenta staterna har livliga kontakter rörande utvecklingen i Östersjöområdet och Barentsregionen. Sverige välkomnar ett ökat amerikanskt engagemang och amerikansk medverkan i olika civila projekt i Östersjöområdet. Samarbetet mellan EU och USA inom ramen för den transatlantiska agenda som undertecknades 1995 är av stort intresse för Sverige och ställer höga krav på utrikesförvaltningen. Det är viktigt för Sverige att avtalet om ökat transatlantiskt ekonomiskt samarbete, som slöts vid toppmötet mellan EU och USA 1998, genomförs framgångsrikt. Utöver den transatlantiska dialogen mellan EU och Kanada kommer Sverige även fortsättningsvis att upprätthålla nära relationer med Kanada på en rad områden, bl.a. fredsbevarande verksamhet och nedrustning samt den arktiska regionens utveckling. Sveriges bilaterala förbindelser med länderna i Mellanöstern, Afrika, Asien, Oceanien och Latinamerika omfattar såväl politiska relationer och handelsutbyte som utvecklingssamarbete. Sverige har en lång tradition av engagemang för en allomfattande, rättvis och varaktig freds- uppgörelse i Mellanöstern. Att fredsprocessen avstannat inger allvarlig oro i dagsläget och inför kommande år. Vårt betydande utvecklingssamarbete med palestinierna syftar till att bidra till uppbyggnaden av en demokratisk palestinsk stat med respekt för mänskliga rättigheter. Som EU-medlem har Sverige ytterligare möjligheter att påverka fredsprocessen, t.ex. genom EU:s särskilda sändebud och den särskilde rådgivaren för säkerhetsfrågor. Sverige deltar aktivt i den av EU initierade Barcelonaprocessen. Inom ramen för denna har en Medelhavsstrategi utarbetats i syfte att skapa stabilitet och välstånd i regionen. Strategin omfattar såväl utrikes- och säkerhetspolitik som handel, utvecklingssamarbete och kultur. På det senare området har det svenska euro-islam- projektet vunnit starkt gehör. I Afrika söder om Sahara, där flertalet av Sveriges programländer för utvecklingssamarbete ligger, har den ekonomiska tillväxten de senaste åren varit gynnsam tack vare de ekonomiska reformprogrammen, vilka Sverige stöder. Fattigdomen har dock inte minskat generellt. I Stora sjö-regionen har kriget 1998 åter blossat upp efter den nedtrappning som följde på den våldsamma regimväxlingen i Kongo-Kinshasa 1997. I södra Afrika däremot har den positiva utvecklingen förstärkts främst tack vare demokratiseringen i Sydafrika. I FN:s säkerhetsråd har Sverige aktivt medverkat i de internationella ansträngningarna att söka förebygga och lösa konflikter i Afrika bl.a. genom stöd till uppbyggnaden av en afrikansk konflikthanteringsförmåga. I Asien har situationen det senaste året genomgått en dramatisk utveckling. Krisen i Öst- och Sydöstasien har framtvingat ekonomiska och politiska reformer i berörda länder, samtidigt som miljontals människor drabbats av djupare fattigdom. Sverige har inom EU och FN bidragit ekonomiskt till åtgärder, som syftar till att lindra krisens sociala följder för de mest utsatta. Den ekonomiska återhämtningen förväntas ta tid. Förutom att Sverige agerade pådrivande i den internationella reaktionen mot de indiska och pakistanska kärnvapenproven 1998 uppsade vi det löpande avtalet om utvecklingssamarbete med Indien för perioden 1997-99. Pågående insatser skall dock slutföras, och stödet genom enskilda organisationer berörs inte. Ännu är det för tidigt att ta ställning till hur ett fortsatt utvecklingssamarbete med Indien och Pakistan skall utformas. I Latinamerika fortsätter den positiva demokratiska och ekonomiska utvecklingen. De val som hållits i en rad stater bekräftar demokratins varaktighet. Såväl Sveriges relationer som EU:s förbindelser med Latinamerika befinner sig i utveckling. Under 1999 kommer ett toppmöte att hållas mellan EU och länderna i Latinamerika och Karibien. Trots den positiva utvecklingen består dock breda klyftor mellan olika befolkningsgrupper i Latinamerika. Inre väpnade konflikter och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna förekommer alltjämt på flera håll. Sverige kommer att fullfölja det aktiva arbete för fred, demokrati och mänskliga rättigheter som bedrivits sedan länge. Med inriktning på fattigdomsbekämpning skall vi ge fortsatt stöd till den sociala och ekonomiska utvecklingen i främst Nicaragua och Bolivia. Sveriges utvecklingssamarbete med utvecklingsländer behandlas under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. 2.3.2 Resultat Prioriterade områden under 1998 är reformeringen av FN, EU:s utvidgning, utveckling av Östersjösamarbetet och regionens integration i en vidare europeisk och internationell samverkan, en förnyelse av Sveriges relationer med Afrika samt att göra utrikesförvaltningen till ett bättre instrument i näringspolitiken. Det överordnade målet för Sveriges arbete i FN:s säkerhetsråd under 1997 och 1998 har varit och är att bidra till att FN och rådet så effektivt som möjligt utför sin huvuduppgift att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Som rådsmedlem medverkade Sverige bl.a. till den fredliga upplösningen av Irakkrisen våren 1998. En särskild svensk strävan har varit att få till stånd bättre samordning mellan militära, polisiära och civila FN-insatser. I detta syfte tog Sverige i egenskap av rådsordförande i juli 1997 initiativ till en förstärkt roll för civilpoliser i FN:s fredsbevarande verksamhet. Enligt regeringens mening har medlemskapet i säkerhetsrådet givit Sverige värdefulla erfarenheter av stor betydelse för vårt fortsatta arbete i FN. Det genomgripande reformprogram för FN:s kärnverksamheter som generalsekreteraren med stöd av Sverige och andra länder framlade i juli 1997 ledde till att flera enhälliga reformbeslut fattades under generalförsamlingens möte 1997/98. Sverige medverkade aktivt till beslutet sommaren 1998 att inrätta en permanent internationell brottmålsdomstol. Det fortsatta arbetet kommer nu att inriktas på att förmå staterna att ansluta sig till domstolens stadga, så att denna kan träda i kraft. Sverige stöder vidare Jugoslavien- och Rwandatribunalerna, vilka trots svårigheter och tillkortakommanden spelar en viktig roll i arbetet för rättvisa och nationell försoning. Sverige har varit pådrivande i den internationella kampen mot antipersonella minor (truppminor). Denna resulterade hösten 1997 i Ottawakonventionen om totalförbud mot antipersonella minor, som Sverige undertecknade i december och som kommer att träda i kraft den 1 mars 1999. Ett omfattande arbete förestår nu för att genomföra konventionens bestämmelser, särskilt minröjning och hjälp till offren för minorna. Det reviderade s.k. minprotokollet till 1980 års vapenkonvention med nya restriktioner för användning av minor, som förhandlades fram under svensk ledning, kommer att träda i kraft den 3 december 1998. Svensk nedrustningspolitik har bidragit till att de internationella nedrustningssträvandena på minområdet i och med detta protokoll och framför allt den efterföljande Ottawakonventionen uppnått mycket väsentliga resultat. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (skr. 1997/98:69) redogjort för Sveriges politik i FN sedan FN:s 50-årsjubileum 1995. Utrikesförvaltningen spelar en betydelsefull roll för att stödja svensk export och svenska ekonomiska intressen utomlands, särskilt på avlägsna och svårbearbetade marknader. Även när det gäller att främja utländska investeringar i Sverige och svenska företags möjligheter att leverera till projekt, som finansieras av internationella organ, har utrikesförvaltningen en allt viktigare uppgift. Flera åtgärder och resursförstärkningar har vidtagits på dessa områden under de senaste två åren. Utrikesförvaltningens roll i dessa sammanhang bör stärkas ytterligare liksom vad beträffar främjande av turism och information om Sverige och svensk kultur. Europeiska rådets utvidgningsbeslut 1997 innebar att ett huvudmål för svensk Europapolitik under senare år förverkligades. För vårt land är Estlands, Lettlands, Litauens och Polens inträde i EU av särskild betydelse. I Amsterdamfördraget, som slöts sommaren 1997, tillgodosågs viktiga svenska målsättningar i EU-arbetet vad gäller t.ex. kamp mot arbetslösheten, bättre miljö, ökad öppenhet och jämställdhet. Dessa frågor, särskilt miljön och sysselsättningen, kommer regeringen även fortsätt-ningsvis att prioritera i EU-arbetet. Fördraget fastställer också på initiativ av Finland och Sverige att militär krishantering skall vara ett huvud-element i unionens utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. Detta innebär en framgång för Sveriges strävan att förbättra EU:s möjligheter att agera för både humanitära och militära fredsfrämjande insatser. Vid sidan av det intensiva engagemanget för utvidgningen av EU och samarbetet i EU har Sverige medverkat till framväxten av en ny alleuropeisk säkerhets- och samarbetsstruktur genom OSSE, VEU, EAPR och PFF, genom samarbetet med Central- och Östeuropa och genom samarbetet mellan länderna i Norden, i Östersjöområdet och i Barentsregionen. Sverige är under 1998 ordförande i det nordiska regeringssamarbetet. Ökad sysselsättning, målsättningen om ett ekologiskt hållbart samhälle och avlägsnande av irrationella gränshinder har varit svenska profilfrågor, samtidigt som samarbetet på det utrikespolitiska området har breddats och intensifierats. På svenskt initiativ har de nordiska och baltiska utrikesministrarna haft gemensamma överläggningar med företrädare för Ryssland. I januari 1998 hölls i Riga det andra toppmötet mellan regeringscheferna i Östersjöstaternas råd. Samarbetet på en rad områden, bl.a. handel, energi, miljövård, utbildning och bekämpande av kriminalitet, behandlades. I juli hölls i Vilnius ett handelsministermöte med särskild inriktning på små och medelstora företag. I och med Barentsrådets möte i Luleå i januari 1998 avslutades Sveriges ordförandeskap. Framsteg har skett på de samarbetsområden som varit och kommer att fortsätta att vara centrala i rådets arbete, främst ekonomi, miljö och kärnsäkerhet, energi, transporter samt mellanfolkligt och kulturellt utbyte. 2.3.3 Prioriteringar Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (skr. 1997/98:89) utvecklat hur de mänskliga rättigheterna skall bli en integrerad del av utrikespolitiken. Vårt lands djupa engagemang i arbetet på att stärka efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna kommer att fullföljas med kraft både i FN och i andra sammanhang. Ett viktigt mål i vår utrikespolitik är att få dödsstraffet helt avskaffat. Av särskild betydelse är att på olika sätt förbättra efterlevnaden av konventioner och normer för mänskliga rättigheter. Sverige kommer här att ägna ökad uppmärksamhet åt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. De mänskliga rättigheterna måste beaktas bättre i multilateralt och bilateralt utvecklingssamarbete. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (skr. 1997/98:76) redogjort för hur Sverige inom utvecklingssamarbetet avser att arbeta för att stärka mänskliga rättigheter och demokrati. Det är nödvändigt att förbättra FN:s förmåga att förhindra och tidigt ingripa i väpnade konflikter. Nya typer av fredsfrämjande FN- operationer måste utvecklas, där politiska, militära, humanitära, ekonomiska och sociala insatser samverkar. Vidare finns behov av större öppenhet i säkerhetsrådets arbete och mera utvecklat samarbete mellan rådet och regionala och andra organisationer. Dessa frågor kommer att engagera svensk politik i FN, även efter det att vår mandatperiod i säkerhetsrådet utlöpt vid årsskiftet 1998/99. Närmare ett decennium efter det kalla krigets slut befinner sig ännu tusentals kärnvapen i högsta beredskap. Sverige verkar för att de skall tas ur beredskapsläge som ett steg på vägen mot kärnvapennedrustning. I sitt uttalande i juni 1998 angav Sveriges och sju andra utrikesministrar en rad konkreta och ömsesidigt förstärkande åtgärder för att uppnå ett fullständigt avskaffande av kärnvapnen. Uttalandet skall ligga till grund för fortsatta gemensamma ansträngningar i framför allt FN:s generalförsamling, nedrustningskonferensen i Genève och arbetet inom ramen för icke- spridningsfördraget (NPT), vars nästa granskningskonferens hålls år 2000. Sverige agerar vidare pådrivande i förhandlingarna om ett kontrollsystem för konventionen om förbud mot biologiska vapen. Målet är att de skall slutföras under 1999. Genomförandet av konventionen mot kemiska vapen, som trädde i kraft 1997, pågår. Samarbetet inom EU, unionens utvidgning och inre utveckling som en prioriterad uppgift ställer en rad krav på svensk utrikespolitik. Sveriges stöd till Estland, Lettland, Litauen och Polen kommer även i fortsättningen att inriktas på att underlätta deras förberedelser för medlemskap i EU. Sverige kommer vidare att verka för att realförhandlingar påbörjas med så många kandidatländer som möjligt. Utgångspunkten i förhandlingarna med alla kandidatländer måste vara att nya medlemmar utan undantag övertar EU:s regelverk. Därigenom stärks också reformarbetet i kandidatländerna under anslutningsprocessen. När det gäller institutionella och andra reformer i EU, fordras ett aktivt svenskt engagemang, syftande till snara uppgörelser. Av särskild betydelse för Sverige är att EU snabbt genomför förhandlingar med Island och Norge om dessa länders anslutning till Schengenavtalet och att de slutförs på ett för Norden tillfredsställande sätt. Svensk Europapolitik skall som hittills utformas i nära samråd med Danmark och Finland samt med hänsynstagande till att Island och Norge knyts till den inre marknaden genom EES-avtalet. Sveriges ordförandeskap i EU våren 2001 ställer skärpta krav på utrikesförvaltningen under 1999. Förberedelserna måste intensifieras vad gäller personalplanering, kompetensutveckling och analys av sakfrågor. Vidare inleds arbetet med mötesplanering och förberedande informationsinsatser. På det politiska planet utgör EU:s "nordliga dimension" ett viktigt element, som kommer att fortsätta under det svenska ordförandeskapet. I arbetet på att bidra till framväxten av en all- europeisk säkerhets- och samarbetsordning är det nya treårsprogrammet för utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa av särskild betydelse liksom relationerna med Ryssland och den säkerhetspolitiska dialogen med Finland. Sverige kommer att lägga fortsatt stor vikt vid vårt deltagande i PFF och i EAPR, som har en central roll i europeisk krishantering och för samarbetet inom PFF mellan NATO och övriga samarbetsländer. Även efter det att Sverige lämnat ordförandeskapet i det nordiska ministerrådet, kommer utvecklingen av det nordiska samarbetet att ha hög prioritet i svensk utrikespolitik om än med något minskade krav på utrikesförvaltningens resurser. Arbetet med att sammanföra de nordiska frågorna och Östersjöfrågorna i olika avseenden kommer att fortsätta. På uppdrag av de danska och svenska statsministrarna inleddes våren 1998 ett gemensamt regeringsarbete för att tillvarata framtida regionala utvecklingsmöjligheter, då Öresundsbron om några år står färdig. Kring årsskiftet 1998-99 kommer ett gemensamt underlag att föreläggas de båda regeringarna, syftande till att så långt möjligt undanröja hinder för rörlighet och regional integration. Ett viktigt led i den politik som avspeglar regeringens höga prioritering av en fortsatt utveckling av samarbetet inom Östersjöområdet kommer att vara att medverka till att slutsatserna från toppmötet mellan länderna i Östersjöstaternas råd och handelsministermötet 1998 omsätts i effektiva praktiska åtgärder. Det nya sekretariatet för Östersjöstaternas råd, som förlagts till Stockholm, inleder sin verksamhet hösten 1998. På det bilaterala området kommer särskilda ansträngningar att inriktas på att utveckla förbindelserna med Polen. Regeringen presenterade 1998 en förnyad Afrikapolitik i en skrivelse till riksdagen (skr. 1997/98:122). Syftet är att inom ramen för ett närmare och mera jämbördigt samarbete ge stöd till afrikanskt ledda förändringsprocesser i riktning mot fördjupad demokrati och ekologiskt hållbar ekonomisk tillväxt med särskild inriktning på fattiga människors situation samt att stärka det långsiktiga utbytet mellan Sverige och Afrika. Genomförandet av den förnyade Afrikapolitiken kommer att resa krav på utrikesförvaltningen. En bred satsning kommer att göras 1999 med syfte att utveckla förbindelserna med södra Afrika. Inom Utrikesdepartementet fullföljs även ett omfattande arbete på att utforma en strategi för Sveriges förbindelser med länderna i Asien. En slutrapport kommer att framläggas i slutet av 1998 och följas av en skrivelse till riksdagen våren 1999. Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 Utrikesförvaltningen m.m. 1 658 1 763 1 776 1 747 1 788 1 824 Internationella organisationer 649 906 782 954 936 936 Information om Sverige i utlandet 65 61 60 67 67 65 Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m. 55 57 57 58 59 60 Övriga utrikespolitiska frågor 22 24 21 45 45 45 Totalt för utgiftsområdet 2 449 2 811 2 696 2 871 2 895 2 931 Kommentarer till utgiftsutvecklingen Utgifterna för budgetåret 1998 beräknas bli drygt 100 miljoner kronor lägre än budgeten i första hand beroende på att de uttaxerade bidragen till FN:s reguljära budget och FN:s fredsbevarande operationer blir lägre än förväntat. Uttaxeringarna av Sveriges bidrag till de fredsbevarande operationerna beräknas dock bli högre nästa år, då antalet operationer nu ökar. Ett relativt stort anslagssparande beräknas också finnas på anslaget Fredsfrämjande verksamhet beroende på svårigheten att förutsäga antalet nya insatser under ett visst budgetår. Ökningen på Övriga utrikespolitiska frågor fr.o.m. 1999 beror på att anslaget Föreningen Norden överförts till utgiftsområde 5 från utgiftsområde 17 3 Utrikesförvaltningen m.m. 3.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar anslagen utrikesförvaltningen, dvs. såväl Utrikesdepartementet som utrikesrepresentationen, nordiskt samarbete, som här avser i första hand resekostnader för Sveriges deltagande i det nordiska samarbetet, samt ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet. 3.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 1 658,2 1 763,5 1 775,9 1 747,1 1 788,1 1 824,1 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Den omorganisation av utrikesförvaltningen som genomförts har gjort det möjligt att anpassa verksamheten till omvärldsförändringar. Det är framför allt Sveriges medlemskap i EU och medlemskapet i FN:s säkerhetsråd under 1997 och 1998 som har satt sin starka prägel på arbetet. Den verksamhetsplanering som har bedrivits sedan omorganisationen 1996 har funnit sin form och visat sig vara ett effektivt styrinstrument. Det ekonomiska utfallet för budgetåret 1997 visar att utgifterna i stort sett motsvarar anslagna medel. Ett minskande anslagssparande finns från tidigare år. Förändringar Under 1997 slutfördes omorganisationen av Utrikesdepartementet genom att den administrativa verksamheten reformerades i syfte att tydliggöra olika administrativa funktioner samt rationalisera denna verksamhet, vilket innebär att resurser överförs till den operativa verksamheten inom utrikesförvaltningen. Prioriteringar Inom ramen för en numera effektiv verksamhetsplanering kommer det interna arbetet med rationaliseringar och effektiviseringar att drivas vidare. Förberedelserna för det svenska ordförandeskapet i EU under första halvåret 2001 fortsätter och förstärks under år 1999. Förberedelserna, inte minst på IT-området, för ett svenskt medlemskap i Schengensamarbetet kommer att intensifieras. 3.3 Resultatbedömning Sveriges integration i Europeiska unionen, tillsammans med den allmänna globaliseringsprocessen, har givit det internationella samarbetet en ny karaktär och större bredd. Politiska såväl som ekonomiska och kulturella kontakter med omvärlden knyts på alla nivåer i samhället. Utvecklingen innebär nya och förstärkta krav på hela Regeringskansliet och då inte minst på Utrikesdepartementet. Internationellt samarbete, liksom hänsyn till utvecklingen i andra länder, blir allt viktigare för regeringens möjligheter att uppnå övergripande politiska mål. Arbetet under det gångna året har visat att den omorganisation, som påbörjades 1996 med integrering av de gamla avdelningarna för politik, handel, internationellt utvecklingssamarbete samt rättsfrågor och avslutades med en reformering av den administrativa verksamheten 1997, har stärkt Utrikesdepartementets roll och ökat effektiviteten. Regeringen har fortsatt höga ambitioner på det utrikespolitiska området. Detta ställer i sin tur krav på noggrannna prioriteringar och avväganden. Den verksamhetsplanering som sedan ett par år bedrivs inom Utrikesdepartementet har visat sig vara ett effektivt instrument för dess ledning när det gällt att fatta beslut i dessa avseenden. Inom de övergripande profilområden som regeringen lyfte fram i den senaste vårpropositionen spelar utrikesförvaltningen en central roll när det gäller Europeiskt samarbete, och dess verksamhet har också betydelse inom områdena Fler jobb, Trygghet och solidaritet och Hållbara Sverige - ett föregångsland. Som ett led i regeringens ambitioner att minska den öppna arbetslösheten har en ökad satsning gjorts på främjande, export och turism. Detta har skett genom att två nya utlandsmyndigheter i Gdansk och Los Angeles inrättats under 1998 liksom ett antal funktioner vid såväl de geografiska enheterna i departementet som vid vissa utlandsmyndigheter. Projektexportsekretariatet (PES) fortsätter sin verksamhet av samma skäl. En ny organisation för hantering av utlänningsärenden infördes inom Utrikesdepartementet i augusti 1998 och kommer att införas vid de av dessa ärenden tyngst belastade utlandsmyndigheterna från den 1 januari 1999. Med anledning av Riksdagsrevisorernas rapport om utrikesförvaltningen (1997/98: RR4) fann riksdagen inte anledning bifalla att revisorernas förslag om "en oberoende översyn av utrikesförvaltningen". Utrikesdepartementet uppmanades dock att ge sitt hittillsvarande förändringsarbete fortsatt hög prioritet samt hålla riksdagen väl informerad om de överväganden som ligger till grund för regeringens agerande på detta område. Regeringen anser också detta angeläget och avser att som här sker under detta utgiftsområde samt på andra sätt direkt tilll Utrikesutskottet lämna sådan information. 3.4 Anslag A1 Utrikesförvaltningen Tabell 3.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 1 654 679 Anslags- sparande 395 555 1998 Anslag 1 757 529 1 Utgifts- prognos 1 767 629 1999 Förslag 1 740 101 2000 Beräknat 1 781 035 2 2001 Beräknat 1 816 956 3 1 Till följd av förslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998 minskades anslaget med 100 tkr 2 Motsvarar 1 750 058 tkr i 1999 års prisnivå 3 Motsvarar 1 755 558 tkr i 1999 års pridnivå Det är utrikesförvaltningens uppgift att med god framförhållning och på ett koordinerat sätt förse regeringen med information, råd och beslutsunderlag i frågor inom dess ansvarsområde och att tillvarata svenska intressen i vår omvärld. Utrikesförvaltningen skall bevaka och främja svenska intressen, politiska såväl som handels- och biståndsrelaterade. Detta görs genom politisk, ekonomisk och handelspolitisk bevakning, genom export-, investerings- och turistfrämjande verksamhet, insatser inom kultur och information samt handläggning av migrations- och rättsfrågor. Anslaget Utrikesförvaltningen används för de samlade förvaltningskostnaderna för departementet och de 102 utlandsmyndigheterna samt de drygt 400 honorärkonsulaten. Totalt omfattar utrikesförvaltningen ca 2500 anställda, varav omkring 1000 utgörs av lokalanställda. Till de tyngre förvaltningskostnaderna hör förutom löner och utlandstillägg till de anställda, även fastighetskostnader, resekostnader för deltagande i ett stort antal internationella möten och förhandlingar, driftskostnader för en, på grund av verksamhetens art, omfattande IT- och telekommunikationsverksamhet. I anslaget ingår också kostnader för utredningar och officiella besök. En reservation på 15 miljoner kronor för utredningar fanns på ett särskilt äldreanslag vid ingången av 1997. Reservationen beräknas minska med 11 miljoner under 1998. Kostnader som kan uppstå med anledning av garantier för banklån till personal respektive uppsagda anställda inom utrikesförvaltningen belastar detta anslag. Utestående lån uppgår för närvarande till 12,3 miljoner kronor. Regeringens överväganden I det inledande avsnittet till detta utgiftsområde samt även under avsnitten om verksamhetsområden har redovisats de övergripande mål som regeringen har för svensk utrikespolitik samt de prioriteringar som kommer att vara gällande under kommande budgetår. Den höga ambitionsnivå som där anges ställer krav på en väl fungerande utrikesförvaltning som är anpassad till de uppgifter för utrikespolitiken som en fortsatt internationalisering, det växande ömsesidiga beroendet mellan departementets traditionella politikområden samt inte minst EU- medlemskapet medför. Under första halvåret 2001 kommer Sverige att för första gången inneha ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Arbetet med att förbereda ordförandeskapet har redan inletts och kommer att intensifieras successivt. Under utgiftsområde 1 föreslår regeringen att vissa gemensamma medel avsätts för dessa ändamål. Sveriges medlemskap i Schengensamarbetet fr.o.m. år 2000 kommer att medföra en förändring av viseringshanteringen. Redan under 1999 kommer dock investeringar att ske för att skapa ett för Schengensamarbetet IT-baserat viseringssystem vid utrikesförvaltningen. Anpassningen av utrikesförvaltningens IT- system inför år 2000 är en omfattande uppgift under 1999 eftersom den inkluderar säkringen av datasystemen på över 100 utlandsmyndigheter. Med anledning av de överväganden som regeringen redovisat i sin Afrikaskrivelse till riksdagen tidigare i år sker en viss omstrukturering av utrikesrepresentationen i Afrika. En ny utlandsmyndighet inrättas i Kampala under 1999. Särskilda satsningar, som kommer att ledas av speciellt inrättade projektsekretariat, görs under 1999 för att utveckla förbindelserna med Polen och södra Afrika. På grund av omfördelningar till prioriterade områden sänks anslaget med 75 miljoner kronor år 1999. År 2000 och år 2001 sänks anslaget med 25 miljoner kronor per år. Under år 1999 kommer Statens invandrarverk att få ett övergripande processansvar för handläggningen av migrationspolitiska frågor och utlänningsärenden i utrikesförvaltningen. Detta innebär bl.a. att resurser kommer att föras över från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts med anledning av att en korrigering har gjorts av den justering som genomfördes av anslagen för år 1998 med anledning av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4). Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslaget 1998 1 757 529 Återställande av engångsminskning i tilläggsbudget + 100 Sänkning av anslaget - 75 000 Pris- och löneomräkning + 35 605 Valutakompensation + 35 543 Framtidsområdet Europeiskt samarbete (personalkostnader) + 1 500 Justering av premier + 2 769 Överföring till uo 1 (UD-bibliotekets personal) - 2 837 Överföring till uo 8 - 7 500 Överföring till uo 24 (Expo 2000) - 3 000 Överföring till anslaget C2 - 2 000 Indragning - 2 608 Förslag 1999 1 740 101 A2 Nordiskt samarbete Tabell 3.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 1 051 Anslags- sparande 391 1998 Anslag 1 552 1 Utgifts- prognos 1 943 1999 Förslag 1 480 2000 Beräknat 1 505 2001 Beräknat 1 535 1 Varav 100 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998. Från anslaget betalas kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och Nordiska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-norska samarbetet. Outnyttjade medel under 1997 har enligt särskilt beslut disponerats som en del av regeringens stöd till Föreningen Nordens informationsverksamhet vid Arena Norden. Regeringens överväganden Regeringen beräknar anslaget för år 1999 till oförändrad nivå, dvs. 1 480 000 kronor inklusive prisomräkning. Beräkning av anslaget för 1999 tusental kronor Anslag 1998 1 552 Neddragning av engångsökning i tilläggsbudget - 100 Pris- och löneomräkning + 28 Förslag 1999 1 480 A3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. Tabell 3.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 2 453 Anslags- sparande 1 918 1998 Anslag 4 402 Utgifts- prognos 6 320 1999 Förslag 5 486 2000 Beräknat 5 579 2001 Beräknat 5 690 Av anslaget används huvuddelen till att täcka de kostnader som avses i lagen (1973:137) om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. Det rör sig om periodiska understöd till vissa i utlandet, främst i Sydamerika, bosatta svenska medborgare. Därutöver betalas från anslaget eftergifter och jämkning samt avskrivningar av fordringar för utgivet tillfälligt ekonomiskt bistånd till nödställda svenska medborgare i utlandet samt för brottmål och kostnader vid dödsfall. Även fordringar som överförs till kronofogden för indrivning belastar sedan några år anslaget. Anslaget används också till rättsligt bistånd till brottsoffer utomlands. Från anslaget betalas också kostnader för expertgruppen för identifiering av katastroffall utomlands samt avgifter för stämningsmannadelgivning. Regeringens överväganden Kostnaderna för periodiskt understöd minskar för varje år, då antalet personer som har rätt till understöd blir färre. Däremot kan frihetsberövanden på grund av grova narkotikabrott i utlandet komma att medföra ökande kostnader för rättshjälp. Under innevarande år har hittills två evakueringar av svenska medborgare företagits på grund av stridshandlingar och andra oroligheter i utlandet. Kostnaderna för sådana aktioner är betydande och belastar anslaget först i efterhand. Med hänvisning till prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter som beskrivs under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg föreslås anslaget tillföras 1 miljon kronor för att täcka resekostnader för barnets återförande till hemviststaten. Finansiering sker genom omfördelning från utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. I anslaget finns en medelsram på 50 000 kronor för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer, främst undgomar, i syfte att minska belastningen på utrikesförvaltningens konsulära resurser. Beräkning av anslaget för 1999 tusental kronor Anslag 1998 4 402 Pris- och löneomräkning + 84 Överföring från uo 10 + 1 000 Förslag 1999 5 486 4 Internationella organisationer 4.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar Sveriges obligatoriska bidrag till vissa internationella organisationer, i första hand Förenta nationerna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt fredsfrämjande verksamhet. 4.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 649,0 906,3 781,7 954,3 936,2 935,7 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Budgeten för anslagen för 1997 har underskridits med ca 280 miljoner kronor. Avvikelsen är störst beträffande det obligatoriska bidraget till FN:s fredsbevarande operationer, därför att uttaxeringarna har hållits nere under 1997. Förändringar Sveriges uttaxerade bidrag till FN:s reguljära budget kommer att minska under 1998. Bidragsskalan för uttaxering till OSSE har kompletterats med en särskild bidragsskala för särskilda fredsfrämjande insatser, som innebär att utdebiteringen till OSSE fördubblats 1998 jämfört med 1997. Prioriteringar Fortsatt reformering av FN, utveckling av konfliktförebyggande verksamhet och skapandet av en alleuropeisk säkerhets- och samarbetsordning. 4.3 Resultatbedömning Verksamheten i de internationella organisationerna har under året väl motsvarat de svenska prioriteringarna. Sverige har deltagit med personal i en rad fredsfrämjande insatser med bred geografisk spridning och har aktivt verkat för en breddad syn på den fredsfrämjande verksamheten i olika relevanta fora. Ytterligare resultatredovisning finns under respektive anslag. 4.4 Anslag B1 Bidrag till vissa internationella organisationer Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 267 854 1998 Anslag 464 161 Utgifts- prognos 387 000 1999 Förslag 491 608 2000 Beräknat 480 290 2001 Beräknat 485 045 Från anslaget betalas obligatoriska avgifter för Sveriges medlemskap i ett antal internationella organisationer, som Sverige är folkrättsligt bundet att betala. Anslaget omfattar främst bidragen till Förenta nationerna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) samt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP). Kostnaden för Sveriges medlemskap styrs av organisationernas budgetar. De obligatoriska bidragen uttaxeras enligt en på förhand fastställd bidragsskala, som varierar från organisation till organisation. Budgetramen för de olika organisationerna blir därmed en av de viktigaste utgiftsstyrande faktorerna. Eftersom bidragen uttaxeras i annan valuta än svenska kronor (främst US-dollar) påverkar även kronans värde utgiftsnivån. Denna påverkas också av inflationen i respektive organisationers verksamhetsland. Förenta nationerna Från anslaget B1 betalas obligatoriska kostnader för Sveriges andel till FN:s reguljära budget och FN:s fredsbevarande insatser. Vidare ingår Sveriges bidragsandelar till den Haag-baserade Organisationen för förbud mot kemiska vapen (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons, OPCW) och till Förberedande kommissionen i Wien för upprättandet av den internationella kontrollorganisationen under fördraget om fullständigt förbud mot kärnspräng-ningar (Comprehensive Nuclear Test-Ban Treaty Organization, (CTBTO) samt andra konventionsorgan. Från anslaget betalas också Sveriges bidragsandel för de pågående förhand-lingarna i Genève om ett verifikationsprotokoll för konventionen om förbud mot biologiska vapen. Under anslaget budgeteras härutöver för obligatoriska kostnader till följd av bl.a. uppföljnings- och granskningskonferenser för internationella konventioner, däribland konventionen om förbud mot särskilt inhumana vapen. Något beslut om hur krigstribunalerna för f.d. Jugoslavien och Rwanda skall finansieras i fortsättningen har ännu inte tagits. Sverige tillsammans med EU verkar för att dessa skall finansieras över FN:s reguljära budget. Beslut har fattats om att inrätta en permanent internationell brottmålsdomstol. Proposition om Sveriges anslutning till domstolens stadga beräknas kunna föreläggas riksdagen under våren 2000. Domstolen inrättas när 60 stater har anslutit sig till stadgan. Några år in på 2000-talet blir det aktuellt med svenska bidrag till domstolen. Denna domstol beräknas vara upprättad omkring 2004. Kostnaderna för förberedelsearbetet kommer att belasta FN:s reguljära budget, vilket kan föranleda extra uttaxeringar av FN. Först vid stadgans ikraftträdande aktualiseras uttaxerade bidrag för konventionsparterna till domstolen. Regeringens överväganden Resultatbedömning Sverige arbetar för att förbättra betalningsdisciplinen till FN, för rättvisare bidragsskalor, samt en mer kostnadseffektiv och modern förvaltning av organisationen. Sverige stödjer aktivt en övergång till en mål- och resultatstyrd budgetprocess. FN:s generalsekreterare inledde i juli 1997 en genomgripande reformering av organisationen för att skapa en mer effektiv organisation med en modern förvaltning. Under 1997-1998 har medlemsstaterna fattat beslut om reformåtgärder som inneburit bl.a. inrättandet av en post som biträdande generalsekreterare och sammanslagning av vissa avdelningar. Reformarbetet inom FN måste nu fortsätta och även omfatta övriga organisationer i FN- systemet. Eventuella besparingar som uppnås genom rationaliseringar och effektiviseringar bör stanna inom organisationen som incitament och användas för bl.a. utvecklingsinsatser. De beslutade reformerna har översatts i budgetära termer i FN:s budget 1998-1999, bl.a. avskaffas 1000 tjänster och besparingar om 13 miljoner USD har avsatts till ett särskilt utvecklingskonto. Under budgetperioden 1996/97 har den gynnsamma dollarkursen inneburit att FN kunnat göra en kursvinst om 100 miljoner USD som finansierat reguljär verksamhet, vilka annars normalt skulle ha föranlett extra uttaxeringar under året. Det kan ifrågasättas huruvida denna trend kommer att fortsätta, i ljuset av finanskriserna i t.ex. Asien och Ryssland och eventuell effekt på den amerikanska dollarn. Uttaxeringarna avseende den fredsbevarande verksamheten har under 1997 hållits nere av USA. Kostnader för fredsinsatser såsom t.ex. i Afghanistan, vilka normalt föranleder uttaxeringar över den fredsbevarande bidragsskalan, har belastat FN:s reguljära budget. FN har hittills kunnat absorbera dessa genom ovannämnda kursvinster. Med antalet nya konflikter på säkerhetsrådets dagordning, främst i Afrika, ökar emellertid nu det politiska trycket för att upprätta nya fredsbevarande operationer under FN:s egid. Detta bör föranleda en ökning av uttaxerade bidrag för denna verksamhet. Slutsatser USA:s restriktiva budgetpolitik i förhållande till FN med bl.a. ett s.k. budgettak, har medfört en minskning på 5% av FN:s budget för 1998/99. Sveriges uttaxerade bidrag till FN:s reguljära budget kommer att minska under innevarande budgetår. Samtidigt minskar även Sveriges bidragsandel från 1,23% till 1,09%. Om USA betalar sin skuld till FN och då lyckas genomföra sänkt bidragsandel till 20% ändras dock förutsättningarna. Viss beredskap för ett ökat uttaxerat svenskt bidrag bör därför finnas. Regeringen bedömer att 113,2 miljoner kronor bör avsättas för att betala Sveriges bidrag till FN:s reguljära budget under budgetåret 1999, en minskning med 20,4 miljoner kronor jämfört med anslaget belopp för 1998. Ett visst mått av osäkerhet finns om antalet fredsbevarande operationer. FN:s säkerhetsråd kan under nästa år komma att fatta beslut om nya insatser eller om att avsluta nu pågående operationer. Regeringen beräknar dock ett oförändrat belopp, 253,7 miljoner kronor. För övriga bidrag har preliminärt beräknats 15,5 miljoner kronor för budgetåret 1999. Europarådet Europarådets huvuduppgift är att främja respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Europarådet har bl.a en viktig roll i demokratiseringsprocessen i de central- och östeuropeiska länderna. Dessa huvudlinjer har sedan anknytning till i princip samtliga områden i Europarådets övriga breda verksamhetsfält, som innefattar sociala frågor och livs-kvalitet respektive kulturfrågor och kulturell mångfald. Från anslaget betalas Sveriges bidrag till Europarådets reguljära budget samt obligatoriska debiteringar till pensionsbudgeten, den extraordinära budgeten för den nyuppförda byggnaden för MR-institutionerna, flera s.k partsavtal samt Europarådets ungdomsfond. Den svenska andelen av Europarådets reguljära budget uppgick under 1998 till 2,14%. Generalsekreterarens förslag till Europarådets budget år 1999 omfattar ett högsta belopp på 1,016 miljoner FRF, en mindre ökning till följd bl.a. av inrättandet av den nya domstolen för mänskliga rättigheter och uppföljning av besluten vid toppmötet år 1997. Regeringens överväganden Resultatbedömning Processen mot en koncentration av Europarådets verksamhet har under året med svenskt stöd fortsatt genom arbetet i det s.k. vises råd. Bidrag till demokratiseringsprocessen i de nya medlemsländerna har haft en hög svensk prioritet. Genom den nya permanenta domstolen för de mänskliga rättigheterna har den tidigare uppdelningen på kommission och domstol i arbete för att skydda de mänskliga rättigheterna upphört. Vid Europarådets andra toppmöte i slutet av 1997 var Sverige en av initiativtagarna till ett handlingsprogram för barn, och uppföljningen av detta har hög prioritet för svensk del. Ett annat viktigt resultat av toppmötet är utarbetandet av ett s.k. partsavtal i kampen mot korruption. Slutsatser Verksamheten i Europarådet har under året väl motsvarat de svenska prioriteringarna. Demokratiseringsprocessen i de nya medlems- och kandidatländerna är av särskild betydelse. Det är av vikt att Europarådet tillförsäkras tillräckliga resurser för att genomföra handlingsplanen från toppmötet i november 1997. Regeringen har preliminärt beräknat bidraget till Europarådet till 35,5 miljoner kronor för budgetåret 1999, en ökning med 1,5 miljoner kronor jämfört med anslaget belopp 1998. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Från anslaget B1 betalas obligatoriska kostnader för Sveriges andel av OSSE:s integrerade budget, gemensamt beslutade särskilda budgetar, OSSE:s kommunikationssystem, OSSE:s skiljedomstol i Geneve samt vissa andra av organisationen debiterade gemensamma kostnader. Sveriges andel av den gemensamma budgeten uppgår till 3,55%. Bidragen uttaxeras normalt i österrikiska schilling, men man överväger att efter den 1 januari 1999 uttaxera bidragen i euro. Enligt beslut vid ministermötet i Köpenhamn i december 1997 tillämpas en särskild bidragsskala för särskilda projekt. Exempel på sådana projekt är de stora OSSE- representationerna i Bosnien och Kroatien och större valorganisationsinsatser som vid valen i Bosnien hösten 1998. Enligt denna särskilda bidragsskala betalar Sverige 4,07% av fastställd budget. Köpenhamnsbeslutet innebär att de belopp som tidigare samlades in som frivilliga bidrag i fortsättningen utdebiteras enligt angiven ordning. Därför kommer bidragen till OSSE budgetåret 1998 formellt att fördubblas. För 1999 beräknas motsvarande budgetnivå komma att tillämpas. Regeringens överväganden Resultatbedömning Sverige deltar aktivt i OSSE:s arbete. Genom sitt breda säkerhetsbegrepp, sin alleuropeiska medlemskrets och sin transatlantiska karaktär är OSSE en av de viktigaste pusselbitarna i den framväxande nya europeiska säkerhetsordningen. Under 1998 har stark betoning i arbetet legat på OSSE:s fältrepresentation på Balkan. Krisen i Kosovo har medfört krav på förstärkning av bemanningen av OSSE:s representationer i Makedomien och Albanien. Krotatienrepresentationen, som i sitt nya mandat erhållit ett bemanningstak på 270 pesoner, kommer i oktober att överta FN:s civilpolismission i östra Slavonien. Planering och genomförandet av övertagandet kommer att ställa ytterligare krav på Sveriges, och övriga deltagande staters, stöd till representationen. OSSE:s representation i Bosnien har ett stort ansvar vad gäller genomförande av allmänna val och representationen genomförde även under valen i september 1998 en omfattande valövervakningsinsats. OSSE planerar under hösten 1998 att förstärka sin verksamhet i Centralasien. Sverige anordnade hösten 1998 en stor OSSE- konferens om subregionalt samarbete som ett instrument för modernt säkerhetsbyggande. Inom ramen för den mänskliga dimensionen i OSSE spelar kontoret för mänskliga rättigheter och demokratiuppbyggnad i Warszawa (ODIHR) en stor roll bl.a. som samordnare för valövervakningsinsatser. Sverige stödjer aktivt OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter i dennes försök att dämpa motsättningarna i frågor som rör nationella minoriteter och därmed förebygga konflikter. Högkommissarien är särskilt aktiv i Makedonien (FYROM) och i Estland och Lettland. Vid OSSE:s ministerrådsmöte i Köpenhamn 1997 drogs riktlinjerna för förhandlingen om OSSE:s stadga om europeisk säkerhet upp. Förhandlingsarbetet är nu i full gång, med ministermötet i Oslo i december 1998 som närmaste hållplats och därefter det planerade toppmötet år 1999. Sveriges inställning är att säkerhetsstadgan bör bidra till att stärka OSSE:s operativa förmåga. Inom OSSE pågår det för närvarande även förhandlingar om översynen av CFE-avtalet om begränsning av konventionella stridskrafter i Europa och av Wiendokumentet om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. Inom OSSE pågår en utredning om hur OSSE:s operativa kapacitet skall kunna förstärkas. Sverige har aktivt bidragit till detta arbete. Sverige sekonderar även en senior diplomat till OSSE-sekretariatet med uppgift att stärka utbildningsfrågor. Ordförandeland under 1998 är Polen. Danmark och Norge ingår i trojkan. Slutsatser Sveriges mål för OSSE:s verksamhet enligt regleringsbrevet 1998 är dess fortsatta utveckling som ett regionalt säkerhetsorgan för kris- och konflikthantering, ett förbättrat genomförande av OSSE:s normer samt ökad kapacitet för kris- och konflikthantering och stärkt fältverksamhet genom deltagande i långtidsrepresentationer och i valövervakning. Detta arbete pågår kontinuerligt inom ramen för OSSE och genom beslutade svenska insatser. Som framgår ovan har de svenska insatserna inriktats på att uppnå de uppställda målen. Eftersom det rör sig om processer kan måluppfyllelsen knappast kvantifieras. De angivna målen blir gällande även för 1999. Den utbyggda handlingsberedskapen medför att ordinarie budget och budgetar för särskilda insatser preliminärt beräknas uppgå till 33 miljoner kronor för budgetåret 1999, en ökning med 16,5 miljoner kronor jämfört med anslaget belopp 1998. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP) Från anlaget betalas obligatoriska kostnader för Sveriges deltagande i det mellanstatliga samarbetet inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). Genomförandet sker genom beslut om gemensamma åtgärder och ståndpunkter. Särskilda sändebud kan också utses med mandat att följa en viss fråga. När Amsterdamfördraget träder i kraft 1999 införs ett nytt GUSP-instrument, s.k. gemensamma strategier. Den tänkta innebörden av dessa är att fastställa mer omfattande och detaljerade riktlinjer för EU:s agerande i frågor av gemensamt intresse och de kan även förmodas ha finansiella implikationer. Genomförandet av Amsterdamfördraget ökar även sannolikheten för EU-insatser inom ramen för krishantering. Regeringens överväganden Resultatbedömning Sverige har verkat för att effektivisera beslutsfattandet inom GUSP. I syfte att möjliggöra ett aktivt svenskt engagemang inom GUSP-samarbetet måste finansieringen av för Sverige prioriterade insatser säkerställas. Anslaget har i enlighet med uppställda mål använts för att täcka kostnaderna för insatser i de fall där enhälligt beslut av EU:s medlemsstater fattats om nationell finansiering av det gemensamma EU-agerandet. Hittills har detta främst gällt uttaxeringar avseende ECMM, dvs. gemenskapens övervakningsgrupp i det f.d. Jugoslavien, vars mandat har breddats till att omfatta Albanien och Makedonien, samt gemensamma åtgärder avseende val-observation, t.ex. i Bosnien. Under 1998 har en särskild uppgift varit att bevaka händelseutvecklingen i Kosovo. I Amsterdamfördraget beslutades att finansiering av gemensamma insatser som huvudregel ska ske genom EU-budgeten. EU:s medlemsstater kan dock även i fortsättningen enhälligt besluta om nationell finansiering av gemensamma insatser. Kostnader för krishanteringsinsatser kommer enligt huvudregeln att uttaxeras medlemsstaterna. Införandet av det nya GUSP-instrumentet i Amsterdamfördraget, s.k. gemensamma strategier, kan också förmodas ha finansiella implikationer för medlemsstaterna. Slutsatser En fortsatt beredskap för nationell finansiering av insatser inom GUSP bör finnas. Nuvarande nivå, 8,4 miljoner kronor, bör bibehållas. Övriga internationella organisationer Övriga internationella organisationer innefattar de obligatoriska bidragen till Permanenta skiljedomstolen i Haag, den s.k. Fact Finding Commission under första tilläggsprotokollet till Genève-konventionerna, havsrättsdomstolen i Hamburg, havsbottenmyndigheten i Kingston, Jamaica, del av regeringens bidrag till Arktiska rådet, sekretariatet för Östersjöstaternas råd, deltagande i Wassenaar-arrangemanget och andra internationella exportkontrollarrangemang samt eventuella kostnader för skattejustering av pensioner för svensk personal som arbetat i de s.k. koordinerade organisationerna. Hit hör också Sveriges bidrag till Haagakademien för internationell rätt och till Internationella institutet för humanitär rätt i San Remo. Sverige kommer i egenskap av observatör i Västeuropeiska unionen (VEU) att erlägga en särskild avgift, vars fördelningsnyckel kommer att förhandlas under hösten. Preliminärt beräknas bidragen till 32,3 miljoner kronor för budgetåret 1999. Beräkning av anslaget för 1999 tusental kronor Anslag 1998 464 161 Pris- och löneomräkning + 10 247 Valutakompensation + 18 640 Överföring till uo 4 - 1 440 Förslag 1999 491 608 B2 Nordiska ministerrådet Tabell 4.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 267 933 1998 Anslag 274 300 Utgifts- prognos 267 744 1999 Förslag 290 043 2000 Beräknat 281 744 2001 Beräknat 293 779 Från anslaget betalas kostnader för Sveriges andel till Nordiska ministerrådets budget. Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är utvecklingen av organisationens budget, Sveriges andel av budgeten samt valutaförändringar. Utgifterna betalas till större delen i danska kronor. En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1997 visar att utgifterna blev ca 36 miljoner kronor lägre än det budgeterade beloppet. Detta beror på att den nordiska budgetramen minskat som ett resultat av de svenska sparkraven, att den svenska budgetandelen minskat samt att avräkning gjorts för den nordiska betalningsordningen för högre utbildning. Regeringens överväganden Resultatbedömning Sverige har aktivt verkat för att utveckla det nordiska samarbetet på de tre huvudområdena inom-nordiskt samarbete, Norden-EU/EES och Norden-närområdet. Arbetet inom ministerrådet är en integrerad del av de nordiska relationer och kontakter som bidrar till att forma vår politik för närområdet, för det vidare Europasamarbetet liksom för globalt samarbete. Det är Sveriges strävan att samarbetet inom ministerrådet koncentreras till områden där samnordiska lösningar ger fördelar framför nationella eller bredare internationella arrangemang, att nordiska samarbetsstrukturer kan utnyttjas för informations-utbyte och/eller samstämt agerande i aktuella EU-/EES-frågor och att verka för att nordiskt närområdessamarbete blir ett strategiskt komplement till bilaterala insatser och annat regionalt samarbete. EU/EES-frågorna har blivit en stående punkt på dagordningen vid Nordiska ministerrådets möten. Den nordiska samarbetsorganisationen utnyttjas löpande för avstämning och agerande i europafrågor. De nordiska samarbetsministrarna har årliga möten med de nordiska EU- ambassadörerna. En utbytesordning har inrättats för att göra det möjligt för tjänstemän från ministerrådet att en tid tjänstgöra på en nordisk representation i Bryssel. Samarbetet med närområdet har intensifierats. Det är ett led i ett utvidgat Östersjösamarbete. Stora insatser görs över ministerrådets budget vid sidan av Närområdesprogrammet. Även utanför ministerrådets budget görs betydande nordiska satsningar, främst genom Nordiska investeringsbanken m.fl. institutioner. Efter förhandlingar med Ryssland har informationskontoret i S:t Petersburg fått officiellt erkännande. Det har därmed blivit möjligt att driva verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Arbetet med att förnya det nordiska samarbetet har gått vidare. Genom besparingar och effektivitetsuttag på budgeten har verksamheten utsatts för ett krav på omvandling. Regelverken för styrning och kontroll har setts över i syfte att säkra kvalitet och effektivitet. En del institutioner har avvecklats och medel har frigjorts för satsningar på nya verksamheter. Den budgetmässiga tyngdpunkten ligger fortsatt på kultur, utbildning och forskning. Under innevarande år har Sverige ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och i det mesta av nordiskt regeringssamarbete i övrigt. Sverige har lagt vikt på att aktivt utöva sitt ordförandeskap. Frågor som lyfts fram inom ministerrådets ram är sysselsättningen, omställningen till ett ekologiskt hållbart Norden och gränsregionala frågor med avseende på rörligheten inom Norden. Nordiska ministerrådet fastställde i november 1997 ministerrådets budget för år 1998. Budgeten uppgår till totalt 717 miljoner danska kronor. Sveriges andel av Nordiska ministerrådets budget för verksamhetsåret 1998 är 34,9 % enligt den fördelningsnyckel som tillämpas. Slutsatser I det budgetförslag som ministerrådet utarbetat för år 1999 uppgår budgeten till oförändrat 717 miljoner danska kronor. Sveriges andel av budgeten minskar till 34,1%. Områden som prioriteras är miljöfrågor, frågor som rör rörligheten i Norden, insatser för barn och unga, IT-frågor och folkligt kultursamarbete. Satsningarna på närområdet ökar markant, som ett led i ett utvidgat Östersjösamarbete. Nordiska ministerrådets budget för 1999 kommer, efter behandling i Nordiska rådet, att fastställas i november 1998. Då kommer också prisomräkning att ske. Som närmare redogjordes för i budgetpropositionen för år 1997 sker en justering av kostnaderna för studentutbyte i de nordiska länderna över Nordiska ministerrådets budget. Vanligtvis erlägger Sverige därmed en lägre avgift. Anslaget har beräknats till 290 miljoner kronor för budgetåret 1999. Beräkning av anslaget för 1999 tusental kronor Anslag 1998 274 300 Pris- och löneomräkning + 6 034 Valutakompensation + 9 704 Förslag 1999 290 043 B3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Tabell 4.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 18 512 1998 Anslag 24 400 Utgifts- prognos 22 000 1999 Förslag 26 300 2000 Beräknat 25 254 2001 Beräknat 25 504 OECD är ett samarbetsorgan för regeringarna i världens ledande industriländer till stöd för deras ekonomiska utveckling. I OECD:s stadga fastställs att OECD:s kompetensområde är ekonomisk analys i vid bemärkelse och främjande av internationell handel på multilateral icke-diskriminerande basis. OECD har under årens lopp successivt tillförts nya uppgifter så att organisationen idag täcker nästan alla samhällsområden. Den ursprungliga medlemskretsen utgjordes av 20 medlemmar, 18 europeiska länder samt USA och Canada. I början av 1990-talet inledde OECD en process som innebar vidgade relationer med omvärlden och en gradvis utökning av medlemskretsen. Det senaste tillkomna med-lemslandet är Sydkorea. OECD har idag 29 medlemmar. Samtidigt som OECD:s budget har ökat som en följd av en utvidgning av medlemskretsen har det varit en medveten politik att söka nedbringa den totala kostnaden för den ordinarie budgeten med 10% över en treårsperiod. Nedskärningsprocessen har inte löpt utan svårigheter. Ännu i september har inte enighet kunnat nås om 1998 års budget. Huvudorsakerna till att man inte kunnat enas om budgeten är att de större medlemsländerna önskar en revidering av den skala, framräknad på basis av BNP, enligt vilken samtliga medlemsländer bidrar till finansieringen. Utöver den egna budgeten administrerar OECD bidragen till vissa närstående internationella organ och aktiviteter. I anslaget inkluderas därför även Sveriges bidrag till det internationella energiprogrammet (International Energy Agency; IEA), Europeiska Transportministerkonferensen (European Conference of Ministers of Transport; ECMT), Centret för Utbildningsforskning (Centre for Educational Research and Innovation; CERI) samt olika specialprogram. Regeringens överväganden Resultatbedömning Svenska departement och myndigheter gör bedömningen att de får en mycket god utdelning av OECD-samarbetet. På flertalet områden är detta samarbete unikt och röner stor uppskattning. Under året kommer utöver det årliga ministerrådsmötet och högnivåmötet i DAC fyra möten med specialministrar att avhållas. Ett tydligt mått på den uppskattning OECD-verksamheten röner är det mycket stora mötesdeltagandet från departementet och myndigheter, ett deltagande som i strikta budgettider inför varje möte måste vägas mot sina kostnader. Slutsatser OECD:s budget löper under kalenderåret och fastställs i december. Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är dels utvecklingen av organisationens budget, dels valutakursförändringar. Beloppet betalas i franska franc. Med ledning av tillgängligt underlag har anslaget beräknats till 26,3 miljoner kronor för budgetåret 1999. Beräkning av anslaget för 1999 tusental kronor Anslag 1998 24 400 Pris- och löneomräkning + 545 Valutakompensation + 1 355 Förslag 1999 26 300 B4 Fredsfrämjande verksamhet Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 94 750 Anslags- sparande 51 263 1998 Anslag 143 409 Utgifts- prognos 105 000 1999 Förslag 146 333 2000 Beräknat 148 937 2001 Beräknat 151 330 Anslaget finansierar svensk medverkan i internationella fredsfrämjande insatser samt studier, seminarier och annan verksamhet inom området. Anslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet uppgick 1997 till 150,2 miljoner kronor. Cirka en tredjedel återstod som behållning vid utgången av året. Under 1998 har anslaget på 143,4 miljoner kronor hittills utnyttjats i planerad omfattning avseende pågående eller redan beslutade insatser. Anslaget har i övrigt, bl.a. med hänsyn till Sveriges nuvarande medlemskap i säkerhetsrådet, disponerats så att det ger regeringen visst handlingsutrymme för oförutsedda behov. Genom att regeringen i regleringsbrevet för 1998 beslutade att Försvarsmakten, utöver 49,5 miljoner kronor från anslaget B4, fick disponera också visst utrymme (37,3 miljoner kronor) av den ingående reservationen på äldreanslaget B9 för finansiering av redan pågående insatser, har ett relativt omfattande belopp kunnat reserveras för eventuellt nya/utökade missioner under anslagsposten B 4.6 Till regeringens disposition. Denna möjlighet till omfördelning mellan anslaget och äldreanslaget B9 kommer inte att finnas 1999. Beträffande äldreanslaget B9 Fredsbevarande verksamhet, var den ingående reservationen från budgetåret 1995/96 ca 166 miljoner kronor. Genom regeringsbeslut i december 1996 samt februari 1997 omfördes 18 resp 67,2 miljoner kronor till Försvarsmakten avseende kostnader under budgetåret 1995/96. I övrigt utnyttjades inte anslaget under 1997. Anslaget har, som redan nämnts, genom regleringsbrevet för 1998 belastats med 37,3 miljoner kronor som ställts till Försvarsmaktens disposition för finansiering av pågående insatser med militärobservatörer och poliser. I regeringsbeslut våren 1998 om svensk minröjningsinsats i Västsahara har anslaget härutöver belastats med 15 miljoner kronor. I nuläget bedöms anslaget inte komma att utnyttjas ytterligare under budgetåret 1998. Efterfrågan på svensk medverkan i internationella insatser styrs till tid och omfång av faktorer till största delen utanför vår egen kontroll. Anslagsförbrukningen är visserligen någorlunda förutsägbar vad gäller pågående missioner där Sverige redan medverkar. Däremot kan den fluktuera och är svårförutsägbar när det gäller nya insatser. Regeringens överväganden Resultatbedömning De mål som angavs i regleringsbrevet för 1998, uttryckta som anslagets del av effektmålet inom utgiftsområde 5, var att möjliggöra för Sverige att genom deltagande i fredsfrämjande insatser, i första hand inom ramen för FN och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, medverka till att stärka FN:s och OSSE:s möjligheter att bidra till regional konfliktlösning, skydd av mänskliga rättigheter samt humanitär verksamhet, att med bred geografisk spridning stödja konkreta fredsfrämjande insatser genom att på begäran av FN, enligt beslut av OSSE, EU eller annat mellanstatligt organ, ställa observatörer, civilpoliser m.fl. till förfogande för konfliktförebyggande, fredsbevarande och annan fredsfrämjande verksamhet inklusive sanktionsövervakning, planerings- och förhandlingsarbete eller övervakningsverksamhet (insatser med väpnad trupp finansieras över utgiftsområde 6), att verka för att synen på fredsfrämjande breddas, främja en bättre samverkan mellan alla relevanta komponenter och aktörer i internationella insatser och medverka till att frågor om förebyggande av konflikter ges större uppmärksamhet, att stödja studier, seminarier eller annan verksamhet inom området fredsfrämjande. Verksamhetsmålet uttrycktes i regleringsbrevet enligt följande: Personal som deltar i internationella fredsfrämjande insatser skall rekryteras, utbildas och utrustas så att de kan lösa de uppgifter som ålagts dem, oavsett var i världen uppgifterna utförs. Då finansieringsansvaret för insatser med väpnad trupp fr.o.m. 1997 övergick till utgiftsområde 6 har det fortsatta svenska deltagandet med militära enheter i Bosnien och Makedonien inte påverkat anslaget B4. Anslaget har möjliggjort för regeringen att under en period då Sverige också fortsatt är medlem i FN:s säkerhetsråd, visa ett bibehållet starkt engagemang i internationella fredsfrämjande insatser genom konkret deltagande med observatörer, poliser och experter i ett stort antal missioner med bred geografisk spridning. Sådan personal har deltagit i missioner i bl.a. Guatemala, Angola, Bosnien, Kroatien, Albanien, Indien-Pakistan, Georgien, Västsahara och i Mellanöstern. Totalt deltar Sverige f.n. med knappt 800 personer (militära och civila) i olika fredsfrämjande insatser. Det arbete som inleddes 1995 i syfte att öka FN:s kapacitet för snabba insatser genom att skapa en multinationell snabbinsatsstyrka till FN:s förfogande (SHIRBRIG) fortsätter och har nu samlat tio deltagarnationer, bland dem Sverige. Fr.o.m. 1998 finansieras de svenska officerare som ingår i planeringsstaben över utgiftsområde 6. Sverige har under våren aktivt medverkat i förberedelser och genomförande av det första FN-seminariet i sitt slag om en ökad framtida roll för civilpoliser i fredsfrämjande insatser. Seminariet var ett led i uppföljningen av det svenska initiativet i frågan i säkerhetsrådet under sommaren 1997. Sverige kommer under 1999 att fortsatt verka härför, bl.a. övervägs möjligheten att stödja länderna i Södra Afrika när det gäller att utveckla deras kapacitet på området. Sverige avser under 1999 i enlighet med rekommendationerna i utredningen om civilpoliser i internationell verksamhet (SOU 1997:104) öka sin kapacitet för deltagande med svenska poliser i internationella insatser. I sammanhanget kan noteras att huvudmannaskapet för svenska poliser i internationella insatser sannolikt kommer att överföras från Försvarsmakten till Rikspolisstyrelsen. Anslaget kommer vidare att utnyttjas för stöd till olika utbildningsinsatser inom området fredsfrämjande, dels i form av finansiering av utländska elevers deltagande i förberedande kurser för FN-tjänstgöring arrangerade av Sverige men också genom direkt stöd till internationella seminarier, konferenser och forskningsprojekt. Finansiellt stöd kan vidare lämnas till enskilda organisationer som bedriver verksamhet med anknytning till området. Slutsatser De mål som hänvisats till ovan kommer att vara vägledande för användande av anslaget också under 1999. Omfattningen av det svenska deltagandet i internationella insatser blir sannolikt oförändrat eller något större nästa år. Dessutom kommer arbetet med att i högre grad inrikta den fredsfrämjande verksamheten på konfliktförebyggande åtgärder att fortsätta, bl.a. genom det handlingsprogram för konfliktförebyggande verksamhet som nu tas fram. Sverige kommer vidare att under de närmaste tre åren att stödja ett projekt med syfte att etablera en mekanism för tidig information kring framväxande kriser och konflikter i Afrika. Mot bakgrund av ovanstående resonemang beräknas anslaget för 1999 till 146,3 miljoner kronor. I sammanhanget bör framhållas att efterfrågan på svensk såväl militär, polisiär som annan civil personal ökat från FN:s, OSSE:s, VEU:s, EU:s (ECMM) och andra organisationers sida. Finansiering av svensk medverkan i internationella fredsfrämjande insatser sker även genom utnyttjande av anslag inom utgiftsområde 6, Totalförsvar samt utgiftsområde 7, Internationellt bistånd. 5 Information om Sverige i utlandet 5.1 Omfattning Verksamhetsområdet Information om Sverige i utlandet omfattar 1) anslaget till Svenska institutet för att sprida kunskap om Sverige i utlandet och svara för utbyte med andra länder inom kultur, utbildning, forskning och samhällsliv i övrigt samt 2) anslaget till de svenska utlandsmyndigheterna för informations- och kulturutbytesverksamhet, pressverksamhet och intregrerade främjandeinsatser. Ändamålet med verksamheten är att skapa goodwill och förtroende för Sverige som samarbetspartner och därmed främja svenska intressen och bidra till tillväxt och sysselsättning. De svenska utlandsmyndigheterna utgör regeringens främsta instrument för att genomföra detta mål i enskilda länder. 5.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 65,3 60,6 60,4 66,7 66,6 65,5 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Målsättningarna för verksamheten bedöms ha uppfyllts väl. Verksamhetens övergripande mål och inriktning har legat fast. Kraven och förväntningarna har ökat betydligt under senare år. Genomförandet av informations- och kulturinsatser samt integrerade sverigefrämjande insatser i utlandet är starkt beroende av nationella och lokala samarbetspartners. Förändringar Den uppbyggnad av sverigefrämjandet inom Regeringskansliet och på utlandsmyndigheterna som påbörjats 1997 innebär att ett samlat tänkande och planerande har vuxit fram som gör att politisk, kommersiell, kulturell och vetenskaplig information kan samverka på ett nytt sätt. Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet har befäst sin roll som samarbetsforum för sverigefrämjande. Myndigheten Svenska institutet (SI) bildades den 1 januari 1998. Tidigare bedrevs verksamheten i stiftelseform. I instruktionen markeras den nya myndighetens roll att genom kulturutbyte, samhällsinformation och utbyte inom studier och forskning främja svenska intressen och bidra till tillväxt, sysselsättning och kulturell utveckling i Sverige. Detta innebär en utökad roll för Svenska institutet. För att leva upp till de ökade och nya kraven har SI genomfört en omorganisation som trädde i kraft den 1 april 1998. Därigenom har bl.a. bättre förutsättningar att tillgodose departementets önskemål om kapacitet för projektsamordning skapats. Prioriteringar Inom anslaget C1 Svenska institutet skall insatser i Västeuropa prioriteras, då behovet av information accentuerats genom medlemskapet i EU. Under anslaget C2 Övrig information om Sverige i utlandet skall insatser i Västeuropa, Nordamerika och vissa länder i Asien prioriteras. Informationen om Sverige i utlandet måste fortsätta att utvecklas för att möta nya behov och krav föranledda av omvärldsförändringar. Millenniumskiftet och Sveriges ordförandeskap i EU första halvåret 2001 är informationstillfällen att uppmärksamma redan 1999. Kulturens centrala roll i presentationen av Sverige i utlandet bör framhävas. 5.3 Resultatbedömning Bedömningen är att insatserna inom verksamhetsområdet har bidragit till att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder och till att göra utrikespolitiken till ett bättre instrument i näringspolitiken. 5.4 Revisionens iakttagelser Revisorerna har i revisionsberättelse den 31 mars 1998 beträffande Svenska institutet påpekat behovet av en omläggning av Svenska institutets redovisning för att tillgodose redovisningskraven för myndigheter. Riksrevisionsverket har granskat SI:s delårsrapport för första hälften av 1998 och konstaterat att rapporten uppfyller kraven på att ge en rättvisande bild av verksamhetens kostnader och inräkter och den ekonomiska ställningen. 5.5 Anslag C1 Svenska institutet Tabell 5.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 55 113 Anslags- sparande 124 1998 Anslag 50 748 Utgifts- prognos 50 400 1999 Förslag 51 826 2000 Beräknat 52 729 1 2001 Beräknat 53 628 2 1 Motsvarar 51 826 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 51 826 tkr i 1999 års prisnivå Anslaget, som är Svenska institutets huvudanslag, finansierar Sverigeinformation i olika former, kulturutbyte med andra länder, utbildnings- och forskningsutbyte (stipendier, stöd till svenskundervisning i utlandet) samt Svenska kulturhuset i Paris. Genomförandet av verksamheten sker i samverkan med bl.a. den svenska utrikesförvaltningen samt nationella och utländska samarbetsparter. Svenska institutet har därutöver anslag och uppdrag för biståndsrelaterade insatser i Central- och Östeuropa samt utvecklingsländer (utgifts- område 7), för uppdrag på utbildnings- och forskningsområdet (utgiftsområde 16. resp. utgiftsområde 14) och för insatser som rör internationellt kulturutbyte (utgiftsområde 17). Till detta kommer ett antal särskilda uppdrag. Den totala budgeten uppgick 1997 till ca 194,9 miljoner kronor, varav anslaget C1 utgjorde 55,2 miljoner. Regeringens överväganden Resultatbedömning Svenska institutets verksamhetsredovisning för budgetåret 1997 visar att antalet inkommande och behandlade ärenden med önskemål om stöd och service från Svenska institutet ökat. SI har dock inte kunnat ställa upp med resurser som motsvarar denna ökning; antalet utbytesprojekt och produktioner finansierade via SI:s huvudanslag C1, inom vilket Västeuropa skall prioriteras, har minskat. Inkomsterna från Sverigebokhandeln som institutet driver, visar en ökning om tolv procent. På grundval av årsredovisningen och den mer detaljerade verksamhetsredovisningen för 1997 är bedömningen att Svenska institutet 1997 väl uppfyllt sin del av effektmålet. Institutet har tillhandahållit en bred och saklig information om Sverige som svarat mot utländska målgruppers efterfrågan, upprätthållit en serviceroll gentemot de svenska utlandsmyndigheterna samt medverkat till utbyten inom kultur och samhällsliv samt utbildning och forskning. SI:s stöd i olika former till den akademiska svenskundervisningen vid universitet och högskolor i utlandet har gjort det möjligt för ett stort antal utländska studenter att lära sig svenska. De medel som SI fördelat till kulturellt utbyte har gått till kontaktresor och projektförberedelser som i många fall resulterat i konkret samarbete mellan svenska och utländska parter. Bedömningen är att SI:s insatser bidragit till att skapa förtroende och goodwill för Sverige som internationell samarbetspartner samt bidragit till ökat internationellt utbyte på väsentliga områden. Resultatbedömning av institutets övriga verksamhet finns under respektive utgiftsområde. Slutsatser För budgetåret 1999 föreslås ett oförändrat anslag plus pris- och löneomräkning och justering av premier för avtalsförsäkringar. Under utgiftsområde 24 har i den ekonomiska vårpropositionen 1998 (prop. 1997/98:150) för budgetåren 1999-2001 också avsatts medel för östersjöregionen, som kan användas för vissa främjande- och informationsinsatser, inklusive specifika personalförstärkningar, och som efter förslag från Utrikesdepartementet skulle kunna användas för SI:s verksamhet. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts med anledning av att en korrigering har gjorts av den justering som genomfördes av anslagen för år 1998 med anledning av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4). Beräkning av anslaget för 1999 tusental kronor Anslag 1998 50 748 Pris- och löneomräkning + 951 Justering av premier + 127 Förslag 1999 51 826 C2 Övrig information om Sverige i utlandet Tabell 5.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 10 138 Anslags- sparande 128 1998 Anslag 9 835 Utgifts- prognos 9 963 1999 Förslag 14 835 2000 Beräknat 13 835 2001 Beräknat 11 835 Anslaget används till att finansiera särskilda, av regeringen prioriterade, informations- och främjandeinsatser genom de svenska utlandsmyndigheterna. Det har använts även till journalistinbjudningar samt seminarier och visst person-utbyte. Insatser i Västeuropa, Nordamerika och Ostasien har prioriterats. Anslagsbehållningen vid bokslutet och reservationen om 128 000 kronor på ett s.k. äldreanslag avsåg medel som beslutats för informationssatsningar under 1997, men där en viss del av betalningarna sker 1998. Regeringens överväganden Resultatbedömning Kraven och förväntningarna på de svenska utlandsmyndigheterna att på olika vägar skapa goodwill och förtroende för Sverige har ökat markant de senaste två åren. Informations- och kulturutbytesverksamhet, pressaktiviteter samt integrerade sverigefrämjande aktiviteter har blivit allt viktigare för att presentera Sverige och skapa uppmärksamhet för vårt land i andra länder. I ett internationellt perspektiv kan konstateras att främjandefrågorna i bred bemärkelse har fått en väsentligt ökad roll inom många utrikesförvaltningar. Allt fler länder, inte minst de övriga EU-länderna, inser också den betydelse som informations- och kultursatsningar samt pressverksamhet har för att presentera landet liksom för att nå mer definierade mål. Sådana aktiviteter kan – utöver sina andra syften – fungera både som export- ochkulturfrämjare, ha en funktion som mötesplats för att skapa nätverk, bidra till opinionsbildning osv. Utifrån utlandsmyndigheternas rapportering av genomförda evenemang och aktiviteter är bedömningen att anslaget under 1997 fyllt sin del av effektmålet på ett utmärkt sätt. Den finansiering som anslagits har i många projekt runt om i världen utgjort en bas för samarbete med nationella och lokala samarbetspartners. På så sätt har de statliga medlen ofta genererat större insatser och kunnat resultera i viktiga Sverigepresentationer, bl.a. utställningar och evenemang i Storbritannien, Tyskland, Turkiet, Kanada, Japan och Sydafrika. Slutsatser Med anledning av regeringens satsning på Europafrågor i den ekonomiska vårpropositionen 1998 (prop. 1997/98:150) för budgetåren 1999-2001 föreslås anslaget tillföras 3 miljoner kronor budgetåret 1999 för Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet för att initiera eller medverka i särskilda samarbetsprojekt med inriktning på Europa mellan sverigefrämjandets huvudaktörer. För budgetåren 2000 och 2001 tillförs anslaget 2 miljoner kronor per år för samma ändamål. För budgetåren 1999 och 2000 tillförs anslaget 2 miljoner kronor per år för Sveriges bidrag till ett gemensamt nordiskt centrum, Scandinavia House i New York. Under utgiftsområde 24 har i vårpropositionen också avsatts medel för Östersjöregionen, som kan användas för vissa främjande- och informationsinsatser, inklusive specifika personalförstärkningar, enligt förslag från Utrikesdepartementet. Beräkning av anslaget för 1999 tusental kronor Anslag 1998 9 835 Överföring från anslaget A1 + 2000 Framtidsområdet Europeiskt samarbete + 3000 Förslag 1999 14 835 6 Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m. 6.1 Omfattning Målsättningarna för verksamhetsområdet är att främja information och forskning om nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt att tillförsäkra Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap vid förhandlingar om nedrustning och rustningskontroll samt vid internationellt samarbete för att motverka spridning av massförstörelsevapen. Inom ramen härför lämnas stöd till utredningar, seminarier, utgivande av publikationer m.m., organisationer och stiftelser för information och studier om global och europeisk säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), Försvarets forskningsanstalt (FOA), Utrikespolitiska Institutet (UI) och forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. 6.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 55,2 57,4 56,6 58,4 59,2 60,1 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Förhandlingarna i Genève om ett kontrollsystem för 1972 års konvention om förbud mot bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen har intensifierats under 1997 och första halvåret 1998. Sverige agerar pådrivande i förhandlingarna för att få till stånd ett effektivt kontrollsystem, bl.a. med tekniskt stöd från FOA. I Wien pågår sedan våren 1997 ett arbete för att förbereda ikraftträdandet för Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (provstoppsavtalet). Sverige leder genom företrädare för FOA arbetet för upprättande av ett kontrollsystem för fördraget. Under 1997 och första halvåret 1998 har Sverige i ökande utsträckning bidragit med FOA-expertis till FN:s säkerhetsråds särskilda kommission för eliminering av Iraks massförstörelsevapen (UNSCOM). Nedrustningskonferensen (CD) i Genève har i augusti i år beslutat att inleda förhandlingar om ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart material för vapenändamål. Avseende anslaget D1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området har ett anslagssparande skett under budgetåret 1997 bl.a. till följd av att ett äldreanslag i första hand tagits i anspråk. Förändringar Verksamhetens övergripande målsättningar och inriktning ligger fast. Några större förändringar har därför inte skett i verksamheten jämfört med närmast föregående budgetår. Stöd till olika projekt inom anslagsområdet Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området har dock ökat i omfattning innevarande budgetår. Prioriteringar Följande frågor avses särskilt prioriteras under budgetåret 1999: Förhandlingarna i Genève om ett kontrollsystem för konventionen om förbud mot biologiska vapen, vilka avses slutföras under året. Arbetet i CD rörande ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart material för vapenändamål. Uppbyggnad av ett svenskt nationellt datacenter för provstoppsavtalet. Upprätthållande av FOA:s tekniska och vetenskapliga kompetens för området nedrustning och icke-spridning av kärnvapen. Fortsatt tillhandahållande av svensk expertis till UNSCOM. Möjligheterna för SIPRI och UI att utöka externfinansieringen av sin verksamhet. 6.3 Resultatbedömning Sammantaget bedöms målsättningarna för verksamhetsområdet ha uppfyllts väl under budgetåret 1997 och första halvåret 1998. Främst är detta en kvalitativ bedömning av genomförda insatser. Verksamhetens art är överlag sådan att effekterna svårligen kan kvantifieras. Det kan dock konstateras att t.ex. FOA:s tekniska och vetenskapliga stöd till Utrikesdepartementet är en grundläggande förutsättning för att Sverige skall kunna spela en aktiv och pådrivande roll i internationella förhandlingar rörande nedrustnings- och icke- spridningsfrågor. 6.4 Revisionens iakttagelser Regeringen konstaterar att det vid granskning av SIPRI:s och UI:s bokslut och redovisning för budgetåret 1997 inte framkommit några anmärkningar som föranlett ytterligare åtgärder. 6.5 Anslag D1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området Tabell 6.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 141 Anslags- sparande 2 181 1998 Anslag 1 759 1 Utgifts- prognos 1 500 1999 Förslag 1 409 2000 Beräknat 2 259 2001 Beräknat 2 259 1 Till följd av förslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998 minskades anslaget med 500 tkr. Ändamålet med anslaget är att ge stöd till verksamhet som främjar svensk utrikespolitik, framför allt vad gäller nedrustnings- och säkerhetspolitik. Under budgetåret 1997 förelåg ett förhållandevis begränsat antal lämpliga projekt att stödja. Vidare utnyttjades i första hand medel från ett äldreanslag. Till följd härav kunde ett anslagssparande ske avseende anslaget D1. Dessa medel beräknas dock tas i anspråk under budgetåren 1998, 1999 och 2000. Resterande medel på äldreanslaget, 1,4 miljoner kronor, beräknas tas i anspråk under 1998 och 1999. Genom en tilläggsbudget har 500 000 kronor överförts från anslaget D1 till anslaget D4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet under 1998 för att möta ökade kostnader för tillhandahållande av svensk expertis - genom företrädare för FOA - till FN:s säkerhetsråds särskilda kommission för eliminering av Iraks massförstörelsevapen (UNSCOM). Regeringens överväganden Resultatinformation Projekt m.m. som finansierats inom anslaget har legat inom prioriterade områden för svensk utrikespolitik. Som exempel på bidrag som beslutats under innevarande budgetår kan nämnas stöd till internationella seminarier syftande till att främja universell anslutning till Ottawakonventionen om totalförbud mot antipersonella minor (truppminor) och till kemvapenkonventionen samt stöd till svenska och internationella projekt rörande problematiken med lätta vapen. Stöd har också utgått till seminarier rörande frågor om kärnvapennedrustning. Slutsatser Stöd åt utredningar, seminarier, utgivande av publikationer m.m. ger en flexibel möjlighet att genom anlitande av insatser utanför Utrikesdepartementet främja och informera om den svenska utrikespolitiken. Ändamålet med anslaget bedöms ha uppfyllts väl. Beräkning av anslaget för 1999 tusental kronor Anslag 1998 1 759 Återställande av engångsminskning i tilläggsbudget + 500 Överföring till anslaget D4 - 600 Överföring till anslaget D6 - 250 Förslag 1999 1 409 D2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling Tabell 6.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 8 860 Anslags- sparande 390 1998 Anslag 9 000 Utgifts- prognos 8 800 1999 Förslag 9 000 2000 Beräknat 9 000 2001 Beräknat 9 000 Ändamålet med anslaget är att genom stöd till organisationer och stiftelser främja studier och information om nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor. Regeringen beslutar, efter yttrande av en beredningsgrupp, om fördelning av medel från anslaget i enlighet med förordningen (1993:983) om statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, samt de ändringar som införts i denna genom förordning (1996:824). Bidrag lämnas till organisationer och stiftelser som organisationsstöd eller projektbidrag. Stödet omfattar ämnesområdena nedrustning och rustningskontroll, konflikthantering samt andra säkerhetspolitiska ämnen inom ramen för ett vidgat säkerhetspolitiskt synsätt. Outnyttjade medel som återbetalats i samband med slutredovisningar av tidigare beslutade projekt, 139 000 kronor, finns på ett särskilt äldreanslag och beräknas tas i anspråk under budgetåren 1998 och 1999. Regeringens överväganden Resultatinformation Stöd enligt förordningen utgick under budgetåret 1997 till tretton organisationer och 102 projekt. För budgetåret 1998 har fattats beslut om stöd till femton organisationer och 79 projekt. Slutsatser Regeringen finner det väsentligt att kunskap, intresse och engagemang för frågor som rör global och europeisk säkerhet stimuleras. Stödet till organisationer och stiftelser för detta ändamål fyller därför en viktig funktion. En förutsättning för att stöd skall lämnas är att det främjar verksamhet som är av allmänt intresse och har en god spridningseffekt. Sammantaget bedöms uppställda mål ha uppfyllts väl inom den givna budgetramen. Stödet bedöms ha haft god spridningseffekt. D3 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) Tabell 6.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 20 571 1998 Anslag 20 324 Utgifts- prognos 20 324 1999 Förslag 20 755 2000 Beräknat 21 107 2001 Beräknat 21 529 Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) har till ändamål att i enlighet med de grunder som riksdagen fastställt bedriva forskning i konflikt- och samarbetsfrågor. Syftet med forskningen är att ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av konflikter och för en stabil fred. Regeringens överväganden Resultatinformation Institutets forskning under budgetåret 1997 och första halvåret 1998 har främst inriktats på följande huvudområden: förebyggande av konflikter, konflikthantering och regional säkerhet, militärutgifter, vapenproduktion och vapenhandel samt massförstörelsevapen och internationell säkerhet. Inte minst det senaste årets utveckling har givit förnyad aktualitet åt icke-spridningsproblematiken, med konsekvenser bl.a. för Sydasien och Mellanöstern. SIPRI:s forskning åtnjuter ett högt internationellt anseende. Genom framför allt en omfattande publikationsverksamhet, men även genom anordnande av seminarier m.m. ges forskningsresultaten en god spridning. SIPRI har under året vidgat sitt finansieringsunderlag. Slutsatser SIPRI har väl uppfyllt uppställda mål för verksamheten. Med hänsyn till den på senare tid ökade betydelsen av SIPRI:s huvudområden bör SIPRI öka sin verksamet. Det är emellertid angeläget att institutet fortsatt verkar för att en ökande del av dess verksamhet kan finansieras från andra källor än statliga medel. SIPRI bör också i ökad grad kunna få tillgång till projektmedel från andra anslag. D4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet Tabell 6.5 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 12 002 Anslags- sparande 233 1998 Anslag 10 762 1 Utgifts- prognos 10 995 1999 Förslag 11 080 2000 Beräknat 10 662 2001 Beräknat 10 852 1 Varav 500 tkr i tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Ändamålet med anslaget är att tillföra Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap från Försvarets forskningsanstalt (FOA) vid förhandlingar om nedrustning, rustningsbegränsning, internationell säkerhet samt vid internationellt samarbete för att motverka spridning av massförstörelsevapen. Regeringens överväganden Resultatinformation I de internationella förhandlingarna i Genève om ett kontrollsystem för konventionen om förbud mot biologiska vapen agerar Sverige aktivt för att få till stånd ett så effektivt system som möjligt. Detta arbete möjliggörs bl.a. av det tekniska stöd som lämnas av FOA. I den förberedande kommissionen i Wien för provstoppsavtalets ikraftträdande leder Sverige genom företrädare för FOA arbetet för att upprätta ett kontrollsystem för avtalet. Under innevarande budgetår har FOA påbörjat upprättandet av ett svenskt nationellt datacenter för provstoppsavtalet. Häri ingår också att ansluta en station för mätning av luftburen radioaktivitet och en seismisk mätstation till avtalets internationella övervakningssystem. FOA har vidare inlett visst förberedande arbete inför internationella förhandlingar om ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart material för vapenändamål. För Sveriges deltagande i internationella exportkontrollarrangemang lämnar FOA fortlöpande tekniskt stöd. Genom företrädare för FOA har Sverige det senaste året i ökande utsträckning bidragit med expertis till FN:s särskilda kommission för eliminering av Iraks massförstörelsevapen (UNSCOM). För att möta de stigande kostnaderna härför har anslaget D4 tillförts 500 000 kronor genom 1998 års tilläggsbudget. Denna ökning har finansierats genom en motsvarande minskning av anslaget D1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området. För budgetåret 1999 beräknas 600 000 kronor behöva tas i anspråk för att täcka kostnader för Sveriges bidrag med expertis till UNSCOM. Slutsatser Verksamhetens mål bedöms ha uppfyllts väl. Tillgång på teknisk och vetenskaplig expertis är en nödvändighet för att Sverige på ett aktivt och trovärdigt sätt skall kunna delta i det internationella arbetet för nedrustning, rustningskontroll och främjande av internationell säkerhet. Under budgetåret 1999 kommer Sverige också att delta i förhandlingar i CD om ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart material för vapenändamål. Därvid aktualiseras tekniskt stöd från FOA till Utrikesdepartementet även på detta område. Beräkning av anslaget för 1999 tusental kronor Anslag 1998 10 762 Neddragning av engångsökning i tilläggsbudget - 500 Pris- och löneomräkning + 218 Överföring från anslaget D1 + 600 Förslag 1999 11 080 D5 Utrikespolitiska Institutet Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 10 112 1998 Anslag 10 004 Utgifts- prognos 10 004 1999 Förslag 10 216 2000 Beräknat 10 389 2001 Beräknat 10 597 Ändamålet med anslaget till Utrikespolitiska Institutet (UI) är att främja intresse för internationella frågor samt att öka kunskapen om detta ämne genom forskning och information till allmänheten. Regeringens överväganden Resultatinformation Utrikespolitiska Institutets verksamhet har under budgetåret 1997 och första halvåret 1998 främst bedrivits inom följande områden: Forskning inriktad på bl.a. kärnvapenrisker, mänskliga rättigheter, internationella förhandlingar och den säkerhetspolitiska situationen i Europa, Ryssland och runt Östersjön. Utbildning, program- och seminarieverksamhet. Utgivning av publikationer, däribland Världspolitikens dagsfrågor, Internationella Studier, Samhällsmagasinet Epok och Länder i fickformat. Effekterna av institutets verksamhet är svåra att mäta med bestämdhet. Det kan dock konstateras att UI bidrar med viktig och uppskattad information inom sitt verksamhetsområde, bl.a. genom den alltmer välbesökta programverksamheten. Likaså har institutets forskning tilldragit sig stort intresse; denna utgör basen för den breda informationsverksamhet institutet bedriver. Slutsatser Utrikespolitiska Institutets information genom publikationer, seminarier m.m. riktad till en bred svensk allmänhet fyller en viktig funktion genom att främja intresset och kunskapen för utrikespolitiska frågor. Institutet har väl uppfyllt målsättningarna för verksamheten. Det är dock av fortsatt stor vikt att institutet säkerställer en högre grad av extern finansiering för att minska beroendet av statliga medel. D6 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse Tabell 6.7 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 3 477 Anslags- sparande 120 1998 Anslag 5 524 Utgifts- prognos 5 000 1999 Förslag 5 891 2000 Beräknat 5 736 2001 Beräknat 5 851 Huvuddelen av medlen under anslaget finansierar ett särskilt säkerhetspolitiskt forskningsprogram vid Utrikespolitiska Institutet. Därutöver fördelar regeringen direkt stöd åt framför allt yngre forskare inom utrikes- och säkerhetspolitik från detta anslag. En del av medlen används också för forskning om europeisk säkerhet i samarbete med Försvarets forskningsanstalt eller andra uppdragstagare. Regeringens överväganden Resultatinformation Sammanlagt har ett 20-tal forskningsprojekt erhållit stöd, ofta som ett led i förberedelser för att söka mångdubbelt större anslag från Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Riksbanksfonden eller privata stiftelser. Därmed bidrar anslaget till att underlätta för forskare att inrikta större forskningsprojekt på frågor som är av särskild betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Vad gäller de medel som används för forskning om europeisk säkerhetspolitik i samarbete med Försvarets forskningsanstalt eller andra uppdragstagare har dessa främjat de i regleringsbrevet uppställda målen. Bl.a. har en av FOA:s tjänstemän tjänstgjort vid Utrikesdepartementet år 1998 och tematiska studier har presenterats. Samarbetet med FOA kommer att fortsätta med såväl regelbundna konsultationer som tjänsteutbyte och särskilda studier. Slutsatser Alla beviljade ansökningar syftar till att stimulera forskning om förutsättningarna att uppnå målen för vår utrikes- och säkerhetspolitik och om de sätt på vilka dessa mål kan främjas. Bedömningen är - på grundval av insända forskarrapporter och avrapportering i andra former - att forskningsanslaget under budgetåret 1997 väl uppfyllt målet för anslaget såväl vad gäller UI- forskningen som direktstöden. Det är angeläget att denna forskning bereds fortsatta verksamhetsmöjligheter. Behovet av inträngande studier om europeisk säkerhetspolitik är stort och i växande, varför anslaget föreslås tillföras 250 000 kronor år 1999 från anslaget D1. Beräkning av anslaget för 1999 tusental kronor Anslag 1998 5 524 Pris- och löneomräkning + 117 Omföring från anslaget D1 + 250 Förslag 1999 5 891 7 Övriga utrikespolitiska frågor 7.1 Omfattning I detta verksamhetsområde ingår anslagen för Inspektionen för strategiska produkter (ISP), Europainformation m.m. samt, fr.o.m. budgetåret 1999, Föreningen Norden, som tidigare budgeterats under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. 7.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 7.1Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 22,1 23,6 20,8 45,0 45,1 45,2 Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall ISP Verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har för 1997 redovisat ett underskott uppgående till 102 000 kronor. Orsaken till denna utveckling kan i första hand härledas till att myndigheten är nystartad och kostnader på IT-området. Europainformation Informationsverksamheten har under 1997 och första halvåret 1998 varit starkt inriktad på att informera den breda allmänheten om EU:s regeringskonferens och Amsterdamfördraget, som godkändes av riksdagen i april 1998. En klar majoritet av befolkningen känner i dag till Amsterdamfördraget. En reservation har funnits på anslaget sedan budgetåret 1995/96, dels på grund av organisatoriska förändringar, dels på grund av att den parlamentariska EU 96-kommittén bedrev en omfattande informationsverksamhet om EU:s regeringskonferens. Förändringar ISP Verksamhetens övergripande målsättningar och inriktning ligger fast. Några större förändringar har därför inte skett i verksamheten jämfört med närmast föregående budgetår. Europainformation Verksamhetens inriktning och målsättningar ligger fast. Proriteringar ISP ISP installerar under 1998 ett nytt ärendehanteringssystem. Under 1999 bör inkörningen av det nya systemet prioriteras liksom information till företag, myndigheter och allmänheten om den exportkontroll som myndigheten bedriver. Europainformation Under 1999 kommer verksamheten att intensifieras för att öka kunskaperna i Europafrågorna. Antalet mottagare av informationsmaterial bör öka. I detta arbete behöver den moderna tekniken utnyttjas i större utsträckning än hittills och även marknadsföring användas. Ytterligare en del av strävan att öka kunskaperna utgör det stöd i form av projektbidrag för informations- och kunskapshöjande insatser som kan ges till ideella organisationer och stiftelser. Regeringen kommer fortsatt att prioritera information om EU:s utvidgning och om reformarbetet i EU samt om EMU-frågan. 7.3 Resultatbedömning ISP Sammantaget bedöms målen för verksamhetsområdet i huvudsak ha uppfyllts under budgetåret 1997 och första halvåret 1998. Europainformation Det informationsarbete som bedrivits om EU:s regeringskonferens och om Amsterdamfördraget har i stort uppfyllt de mål som sattes upp för verksamheten. Kännedomen om Amsterdamfördraget har ökat. Antalet mottagare av regeringens information har ökat. 7.4 Revisionens iakttagelser ISP Regeringen konstaterar att det vid granskning av ISP:s bokslut och redovisning för budgetåret 1997 framkommit anmärkningar, vilket framgår under Regeringens överväganden. 7.5 Anslag E1 Inspektionen för strategiska produkter Tabell 7.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 13 659 Anslags- kredit 102 1998 Anslag 15 801 Utgifts- prognos 15 550 1999 Förslag 16 027 2000 Beräknat 16 209 1 2001 Beräknat 16 262 2 1 Motsvarar 15 927 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 15 727 tkr i 1999 års prisnivå Inspektionen för strategiska produkter (ISP) inrättades den 1 februari 1996 genom att Krigsmaterielinspektionen (KMI) inom Utrikesdepartementets handelsavdelning ombildades till en myndighet (prop. 1995/96:31, bet. 1995/96:UU3, rskr. 1995/96:93). ISP skall sköta tillsyn och annan kontroll enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1998:397) om strategiska produkter. Inspektionen skall också vara nationell myndighet enligt Sveriges åtaganden inom ramen för icke-spridning av kemiska vapen. Inspektionen prövar förvaltningsärenden om kontroll över krigsmateriel och varor med dubbla användningsområden. Inspektionen har till sitt förfogande dels det parlamentariskt sammansatta exportkontrollrådet (EKR), dels det teknisk- vetenskapliga rådet (TVR). Kostnaden för verksamheten täcks av avgifter som redovisas mot särskild inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiften tas ut av företag vars produkter omfattas av kontrollen över krigsmateriel och varor med dubbla användningsområden. Inspektionen har varit tvungen att utnyttja 102 000 kronor av anslagskrediten under 1997 för att klara sina ekonomiska åtaganden. Regeringens överväganden Resultatbedömning Såvitt kan bedömas har ISP säkerställt att exportkontrollens syften uppnåtts samt att Sveriges internationella åtaganden fullföljts inom ramen för ISP:s verksamhetsområde. De relativt stora arbetsbalanser m.m. som fanns för ett år sedan har undanröjts. Antalet beviljade utförseltillstånd på krigsmaterielsidan och värdet av dessa ökade kraftigt under 1997. Under första halvåret 1998 har värdet av beviljade utförseltillstånd dock minskat jämfört med motsvarande period under 1997. Samtidigt har flera ansökningar blivit allt mer komplicerade och kräver längre handläggningstid än förr. Till detta kommer ett stort antal tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel m.m. Antalet tillstånd avseende export av varor med dubbla användningsområden var i stort sett oförändrat jämfört med samma period under närmast föregående år. Eftersom ISP inrättades så sent som under budgetåret 1995/96 är det svårt att göra några kvantitativa jämförelser med tidigare år. Myndigheten har dock under ett intensivt uppbyggnadsskede på ett effektivt sätt kunnat sköta sina löpande åligganden av vilka tillståndsgivningen utgör myndighetens kärnverksamhet. I samband med övergången till en självständig myndighet har vissa problem bl.a. avseende datasystemet kunnat konstateras. Efter upphandling av ett nytt ärendehanteringssystem under 1998 förestår ett omfattande arbete med inkörning av detta under 1999. I syfte att förstärka myndighetens internationella kontaktnät, som är en viktig förutsättning för ett effektivt internationellt samarbete på exportkontrollområdet, har ISP inlett ett ökat besöksutbyte med främst länder i Västeuropa och Nordamerika. Under första halvåret 1998 har en omfattande hemsida gjorts tillgänglig på Internet, vilket representerar en ny möjlighet att sprida information till allmänheten. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser RRV har riktat invändningar mot ISP:s årsredovisning. Enligt RRV uppfyller ISP:s resultatredovisning för 1997 inte väsentliga återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet. Även på delårsrapporten för första halvåret 1998 har ISP fått en invändning. Vidare har RRV vid sin årliga ekonomisk-administrativa värdering, s.k. EA-värdering, givit ISP omdömet ej tillfredsställande. Regeringen ser allvarligt på denna kritik och har uppmanat ISP att snarast undanröja de konstaterade bristerna i myndighetens redovisning. Utvecklingen kommer noggrant att följas. Slutsatser Regeringen finner det väsentligt att ISP fortsätter att förstärka sin beredskap för att möta tidens krav på information om dels myndighetens tillståndsverksamhet, dels information till företag, andra myndigheter och allmänheten. Ett enigt konstitutionsutskott har ställt sig bakom önskemålet att ISP "förses med särskilda resurser för insatser avseende möjligheten att förse allmänheten med basinformation om krigsmaterielexporten". Mot denna bakgrund föreslås anslaget uppgå till 16 027 000 kronor budgetåret 1999. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts med anledning av att en korrigering har gjorts av den justering som genomfördes av anslagen för år 1998 med anledning av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4). Beräkning av anslaget för 1999 tusental kronor Anslag 1998 15 801 Pris- och löneomräkning + 199 Justering av premier + 27 Förslag 1999 16 027 E2 Europainformation m.m. Tabell 7.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 8 396 Anslags- sparande 404 1998 Anslag 7 800 Utgifts- prognos 5 204 1999 Förslag 21 800 2000 Beräknat 21 800 2001 Beräknat 21 800 Regeringskansliet bedriver sedan flera år genom Utrikesdepartementet en bred och saklig informationsverksamhet om den europeiska integrationen riktad till den svenska allmänheten. Det är en viktig del av den svenska öppenheten att medborgarna på ett enkelt sätt kan få information om den politik regeringen för i EU- arbetet. Verksamheten, som bl.a. består av dokumentation om svensk EU-politik och pågående förändringar inom EU-samarbetet, framtagande av publikationer och arrangerandet av seminarier och hearings, syftar till att öka kunskaperna om EU och den politik regeringen för i EU-samarbetet. Därigenom stimuleras även debatten om EU-frågorna. En reservation från budgetåret 1995/96 finns bl.a. på grund av organisatoriska förändringar 1995 kvar på anslaget. Reservationen har använts för information om regeringskonferensen 1996, som resulterade i Amsterdamfördraget. Under 1998 används den också för projektbidrag för informations- och kunskapshöjande insatser om EU, eftersom inga extra medel har anslagits för detta ändamål. Som ett led i regeringens besparingsåtgärder minskades anslaget för Europainformation m.m. år 1998 med en miljon kronor. Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen prioriterade under 1997 en omfattande informationsverksamhet om EU:s regeringskonferens och Amsterdamfördraget. Syftet var att informera om sakfrågorna och att stimulera debatten. Ett nyhetsbrev gavs ut och stora seminarier arrangerades. I samband med undertecknandet av Amsterdamfördraget genomfördes den breda informationssatsningen "Jag är nyfiken EU", som gav information om det nya fördraget i broschyrer, på kassett och på Internet. Informationssatsningen resulterade i ett dokumenterat ökat intresse och en ökad kännedom om EU och Amsterdamfördraget. Informationssatsningen kunde genomföras då det fanns en reservation på anslaget. Utgivningen av nyhetsbrevet har fortsatt under 1998 med en övergripande inriktning på regeringens EU-politik och aktuella EU-frågor. Intresset är stort och antalet prenumeranter ökar kontinuerligt bland såväl enskilda som organisationer, skolor, studieförbund, företag m.fl. Omkring 14 000 privatpersoner har tecknat sig för en prenumeration, vilket är en ökning från förra året med 4 000. Seminarieverksamheten fortsätter också under 1998. Populärversioner av skrivelser och utredningar produceras kontinuerligt och sprids i en bred krets. De faktapromemorior Regeringskansliet producerar om viktigare EU- förslag har under 1997 också gjorts tillgängliga för allmänheten. Under våren 1998 erbjöds vidare alla gymnasieskolor en film, där olika personer ger sina synpunkter på EU, och ett material avsett för grupparbeten, där hänvisningar finns till organisationer som är såväl positiva som kritiska till EU-samarbetet. Regeringen har under 1998 infört nya möjligheter för ideella organisationer och stiftelser att söka projektbidrag för informations- och kunskapshöjande insatser om EU. Projektbidragen är ytterligare ett sätt att försöka öka kunskaperna om EU och att därigenom stimulera debatten kring de europeiska framtidsfrågorna. Intresset bland organisationerna är mycket stort. Slutsatser Sverige är relativt ny som EU-medlem. Kunskaperna om vad EU-medlemskapet innebär behöver öka i vårt land. Kännedom om medlemskapets möjligheter är en förutsättning för att medlemskapet skall utnyttjas till fullo av såväl enskilda som företag och organisationer m.fl. Omfattande informationsinsatser om vad medlemskapet innebär kommer därför att krävas under flera år framöver. Ökade kunskaper kan också bidra till en ökad debatt om det framtida Europa, som det är angeläget att medborgarna deltar i. Anslaget för 1999 är beräknat så att regeringen skall kunna bedriva en mer aktiv informationsverksamhet till den svenska allmänheten, bestående av bl.a. seminarier, hearings, materialproduktion i olika former, en mer omfattande distribution samt marknadsföring. Det är angeläget att den nya tekniken utnyttjas i större omfattning än hittills. I den ekonomiska vårpropositionen avsattes särskilda medel för att öka kunskapen om Europapolitiken och dess möjligheter. Av dessa föreslås anslaget för Europainformation tillföras 14 miljoner kronor. Det ökade anslaget motiveras av behovet av ökad kunskap i Europafrågorna och om de rättigheter och skyldigheter medlemskapet ger. Ökade kunskaper är en förutsättning för att medlemskapet skall utnyttjas till fullo. Till de prioriterade frågorna hör informationsinsatser om EU:s utvidgning, om EU:s inre marknad, om EMU och de praktiska konsekvenserna i Sverige av att elva av EU:s femton medlemsländer ingår en valutaunion. Anslaget skall även användas till de projektbidrag för informations- och kunskapshöjande insatser om EU som började delas ut 1998, trots att inga medel då anslagits för detta. Anslaget kan även användas för information om Sverige som EU-land i andra EU-länder. Anslaget beräknas för år 2000 och 2001 uppgå till samma belopp som 1999. En ökad satsning på kunskapshöjande och intresseväckande informationsinsatser om Europafrågorna kräver ett långsiktigt arbete. Beräkning av anslaget för 1999 tusental kronor Anslag 1998 7 800 Framtidsområdet Europeiskt samarbete + 14 000 Förslag 1999 21 800 E3 Föreningen Norden Tabell 7.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 7 128 1 1998 Anslag 7 128 1 Utgifts- prognos 7 128 1 1999 Förslag 7 128 2000 Beräknat 7 128 2001 Beräknat 7 128 1 under utgiftsområde 17 Över anslaget utbetalas medel till Föreningen Nordens verksamhet. Anslaget uppgår budgetåret 1998 till 7,1 miljoner kronor. Anslaget till Föreningen Norden överförs från budgetåret 1999 från utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (Kultur- departementet) till utgiftsområde 5 (den nordiska samarbetsministerns ansvarsområde). Bakgrunden till denna ändring är att ett nära samarbete med frivilligorganisationer, där Föreningen Norden intar en särställning, är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet. Föreningen Norden bedriver en omfattande informationsverksamhet som kan utnyttjas för att göra det nordiska regeringssamarbetet mer känt. Från Föreningen Nordens sida har framförts att stödet till dess verksamhet bör bli en integrerad del av regeringens samlade insatser för nordiskt samarbete. Regeringens överväganden Föreningen Norden har i anslagsframställning för år 1999 begärt en uppräkning av anslaget till 7,8 miljoner kronor samt därutöver begärt särskilda medel till informationsverksamheten vid Arena Norden m.m. Regeringen anser att Föreningen Nordens verksamhet är värdefull och fyller en väsentlig funktion då det gäller att sprida information och ge det nordiska samarbetet en folklig förankring. Föreningen är också en central samarbetspartner vid genomförandet av samnordiska aktiviteter/program. Regeringen har under 1998 genom särskilda beslut beviljat stöd till informationsverksamheten vid Arena Norden med 1 miljon kronor. Behovet av ytterligare sådant stöd, liksom stöd till andra aktiviteter av betydelse för det nordiska samarbetet, kommer att prövas i särskild ordning. Anslaget har beräknats till 7,1 miljoner kronor för budgetåret 1999 Bilaga 5.1 Sveriges samlade bidrag till FN Bilaga 5.1 Sveriges samlade bidrag till FN Innehållsförteckning 5.1 Sveriges samlade bidrag till FN 49 5.1 Sveriges samlade bidrag till FN O= obligatoriskt bidrag F = frivilligt bidrag Myndighet FN-organisation Utfall 94/95 Utfall 95/96 Utfall 1997 O/F (18 mån.) Milj. kr Milj. kr Milj. kr 1. JUSTITIEDEPARTEMENTET WIPO 1,3 1,3 1,1 O 2. UTRIKESDEPARTEMENTET FN:s reguljära budget 100,2 89,0 93,5 O FN:s fredsbevarande operationer 247,6 245,0 92,8 O UNIDO 10,0 11,0 10,5 O Kemvapenkonventionen 1,2 2,7 5,7 O Övriga obligatoriska bidrag 0,2 0,9 2,5 O Fredsbevarande insatser 806,7 1 463,0 623,0 F Fred och återuppbyggnad 20,4 24,0 22,0 F Kvinnokonferensen i Peking 1,0 - - F DHA 3,7 5,0 - F GEF 264,0 117,6 151,0 F HABITAT 5,0 7,5 5,0 F IFAD 0,02 65,3 38,0 F ITC 7,5 8,0 5,0 F UNAIDS 10,0 20,0 25,0 F UNCDF 40,0 64,0 40,0 F UNCTAD 0,9 - - F UNDCP 46,5 56,0 32,0 F UNDP 573,0 920,0 460,0 F UNESCO 2,0 3,0 2,0 F UNFPA 140,0 232,0 116,0 F UNHCR 219,6 497,0 248,5 F UNICEF 350,0 566,0 283,0 F UNIFEM 5,0 8,0 5,0 F UNRWA 96,0 275,0 130,0 F Världsbanken/IDA 648,7 1 372,0 966,0 F WFP inkl. IEFR/PRO 270,0 434,0 200,0 F WHO/PSA 4,0 6,0 3,0 F WMU 18,4 27,0 - F UNEP (ny för 1997) 20,0 F Övrigt 39,4 26,1 34,0 F Sida FAO 100,8 39,0 46,0 F ” HABITAT 0,9 4,7 0,6 F ” IAEA 7,0 4,5 3,1 F ” ICTP 4,2 6,6 5,0 F ” ILO 19,1 20,0 20,0 F ” IMO 4,1 - - F Myndighet FN-organisation Utfall 94/95 Utfall 95/96 Utfall 1997 O/F (18 mån.) Milj. kr Milj. kr Milj. kr Sida ITC 6,2 7,7 2,9 F ” IUCN 16,4 48,3 33,5 F ” Mekong k 8,9 - 14,5 F ” UNDCP 1,7 1,7 1,9 F ” UNDESD 1,1 - - F ” UNDHA 31,2 42,6 45,0 F ” UNDP 119,2 297,0 264,0 F ” UNEP 5,0 10,4 3,3 F UNESCO 5,8 9,8 13,5 F ” UNESCO 5,8 9,8 13,5 ” UNFPA 3,0 0,5 9,0 F ” UNHCR 238,8 347,0 96,0 F ” UNICEF 538,9 469,0 340,0 F ” UNIDO 0,1 2,0 2,2 F ” UNIFEM 1,0 - 1,7 F ” UNOCHA 9,0 18,5 19,5 F ” UNRISD 5,0 8,2 5,3 F ” UNRWA 24,9 19,8 10,7 F ” UNSO 5,7 0,6 - F ” UNV 6,0 3,0 5 F ” Världsbanken/IDA 107,5 593,0 212,0 F ” WFP 65,8 85,0 62,0 F ” WHO/PSA 83,9 97,0 102,0 F ” WIPO 1,5 0,7 - F ” WMU 19,6 23,7 17,2 F " PAHO (ej inkl.. tidigare) 64,4 80,0 F ” Övrigt 131,5 90,0 62,1 F _______ _______ ______ 5 504,8 8 859,8 5 091,5 3. SOCIALDEPARTEMENTET WHO 32,6 67,1 38,4 O ” för rapportering om läkemedels- biverkning 2,6 3,9 2,6 O _____ _____ _____ 35,2 71,0 41,0 4. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTT IMO 1,2 1,5 1,5 O OTIF 2,3 0,6 1,3 O IRCA 0,02 0,02 - O Luftfartsverket ICAO 3,2 3,3 3,2 O Post- & Telestyrelsen ITU 18,6 24,6 13,8 O ” UPU 3,1 4,8 3,0 O SMHI 4,3 4,6 4,1 O _______ ______ ______ 32,8 39,4 26,9 5. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET UNESCO 33,9 33,3 33,1 O Myndighet FN-organisation Utfall 94/95 Utfall 95/96 Utfall 1997 O/F (18 mån.) Milj. kr Milj. kr Milj. kr 6. JORDBRUKSDEPARTEMENTET FAO 29,2 28,1 31,3 O 7. ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET ILO 21,1 23,1 20,5 O 8. NÄRINGSDEPARTEMENTET WIPO 3,6 3,6 3,1 O Internat. Studiegruppen för bly och zink 0,2 0,2 0,2 O Internat. Studiegruppen för nickel 0,2 0,2 0,2 O _______ ______ _____ 4,0 4,0 3,5 4,0 4,0 3,5 9. MILJÖDEPARTEMENTET Miljöfonden 22,0 20,0 20,0 F Övrigt - 4,2 3,1 F _____ _____ _____ 22,0 24,2 23,1 TOTALT SUMMA 5 684,3 9 084,2 5 272,0 Bilaga 5.2 Förteckning över Sveriges utlandsmynd igheter samt ackreditering ar för de Stockholmsb aserade ambassadöre rna Bilaga 5.2 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna Innehållsförteckning 5.2 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna 55 5.2 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna I. I. Beskickningar (sidoackrediteringar inom parentes) Abidjan (Lomé, Ouagadougou, Porto Novo) Addis Abeba (Djibouti, Asmara) Alger Amman Ankara (Baku) Athén Bagdad**) Bangkok (Rangoon, Vientiane, Phnom-Penh) Beirut*) Belgrad (Skopje) Bern (Vaduz) Bissau*) Bonn Brasilia Bryssel Budapest Buenos Aires (Asunción, Montevideo) Bukarest Canberra (Wellington) Caracas (Port of Spain, Georgetown, Paramaribo) Colombo*) Damaskus Dar es Salaam Dhaka Dublin Gaborone (Maseru) Guatemala (San Salvador, Tegucigalpa, Belmopan) Haag Hanoi Harare Havanna Heliga Stolen (San Marino) Helsingfors Islamabad Jakarta Kairo (Khartoum) Kiev (Chisinau) Kuala Lumpur Kuwait (Abu Dhabi, Doha, Manama) Köpenhamn Lagos (Accra) Lima (La Paz) Lissabon London Luanda (Sao Tomé) Lusaka (Lilongwe) Luxemburg Madrid (Andorra la Vella) Managua (San José, Panamá) Manila (Koror) Maputo (Mbabane) Mexico Moskva (Alma-Ata, Asjchabad, Bisjkek, Jerevan, Minsk, Tasjkent, Tbilisi, Dusjanbe) Nairobi (Bujumbura, Kampala, Kigali) New Delhi (Colombo, Kathmandu, Thimphu, Malé) Oslo Ottawa (Nassau) Paris Peking (Pyongyang***), Ulan Bator) Prag (Bratislava) Pretoria Rabat Reykjavik Riga Riyadh (Muscat, Sana) Rom (Tirana, Valletta) Santafé de Bogotá (Quito) Santiago de Chile Sarajevo Seoul Singapore (Bandar Seri Bagawan) Sofia Tallinn Teheran Tel Aviv (Nicosia) Tokyo (Majuro, Pohnpei) Tunis Vientiane*) Vilnius Warszawa Washington Wien (Ljubljana) Windhoek Zagreb II. Ambassadkansli Berlin III. Delegationer Sveriges ständiga representation vid Europeiska Unionen (EU) i Bryssel Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna i New York Sveriges ständiga representation vid de internationella organisationerna i Genève Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i Paris Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg Sveriges ständiga delegation vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Wien IV. Karriärkonsulat a) Generalkonsulat Gdansk Hamburg Hongkong (Macau) Istanbul Jerusalem Los Angeles New York S:t Petersburg Shanghai b) Konsulat Mariehamn V. Stockholmsbaserade ambassadörer De sex sändebuden har följande ackrediteringar: 1. Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazza- ville, (Folkrepubliken Kongo), Kinshasa***) (Demokratiska Republiken Kongo), Libreville (Gabon), Malabo (Ekvatorialguinea), Yaoundé (Kameroun), Bissau (Guinea-Bissau), Praia (Kap Verde), N’Djamena (Tschad). 2. Banjul (Gambia), Freetown (Sierra Leone), Monrovia (Liberia). 3. Bamako (Mali), Conakry (Republiken Guinea), Dakar (Senegal), Niamey (Niger), Nouakchott (Mauretanien), Tripoli (Libyen). 4. Antananarivo (Madagaskar), Mogadishu (Somalia), Moroni (Comorerna), Port Louis (Mauritius), Victoria (Seychellerna). 5. Basseterre (St Christopher och Nevis), Bridgetown (Barbados), Castries (St Lucia) Kingston (Jamaica), Kingstown (St Vincent och Grenadinerna), Port-au-Prince (Haiti), Roseau (Dominica), Santo Domingo (Dominikanska Republiken), St George’s (Grenada), St John’s (Antigua och Barbuda). 6. Apia (Västra Samoa), Nuku’alofa (Tonga), Suva (Fiji), Honiara (Salomonöarna), Port Moresby (Papua Nya Guinea), Port Vila (Vanuatu). *) Beskickningen förestås av en chargé d’affaires **) Beskickningen är tills vidare obemannad ***) Har utsänd personal PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 2 5 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 46 45 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 52 51 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 56 55