Post 5949 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1998/99:54 ·
Hämta Doc ·
Viss lagstiftning med anledning av uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Prop. 54
Regeringens proposition
1998/99:54
Viss lagstiftning med anledning av uppföljning av
myndigheters arbetsgivarpolitik
Prop.
1998/99:54
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 11 mars 1999.
Göran Persson
Britta Lejon
(Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ändring i 13 kap. 5 § sekretesslagen
(1980:100). Ändringen innebär att den sekretess som föreligger hos en
myndighet enligt första stycket denna paragraf eller enligt 6 kap. 5 §
överförs till regeringen när denna erhåller uppgiften i verksamhet som
avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik.
Ändringen föreslås träda ikraft den 1 juli 1999.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 4
3 Ärendet och dess beredning 5
4 Ändring i sekretesslagen 5
4.1 Bakgrund och gällande reglering 5
4.2 Utvidgning av sekretessen i 13 kap. 5 § sekretesslagen 7
5 Ikraftträdande 8
6 Konsekvensanalys 8
7 Författningskommentar 8
Bilaga 1 Promemorian Ändring i sekretesslagen (1980:100) 9
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över
promemorian Ändring i sekretesslagen (1980:100) 12
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag 13
Bilaga 4 Lagrådets yttrande 14
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 1999 15
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100).
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)1 skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
13 kap.
5 §
Erhåller myndighet i verksamhet, som avser sådan förhandling med
arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 5 §, från annan myndighet
uppgift som är sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos den
mottagande myndigheten.
Erhåller regeringen i verksam-
het som avser uppföljning av
myndigheters arbetsgivarpolitik
från annan myndighet uppgift som
är sekretessbelagd där enligt
första stycket eller enligt
6 kap. 5 §, gäller sekretessen även
hos regeringen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
3 Ärendet och dess beredning
Inom Regeringskansliet initierades under hösten 1998 frågan om möjlig-
heten att hos regeringen sekretessbelägga sådan uppgift som avses i
6 kap. 5 § sekretesslagen, när regeringen erhållit den i syfte att följa upp
myndigheternas arbetsgivarpolitik.
En promemoria med förslag till ändring av sekretesslagen (1980:100)
har därför upprättats inom Regeringskansliet. Promemorian finns i
bilaga 1.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de
remissinstanser som avgett yttrande finns i bilaga 2. Yttrandena finns
tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju1999/805/PP).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 18 februari 1999 att inhämta Lagrådets
yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 3.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet har lämnat förslaget utan
erinran.
Till Lagrådet har även remitterats förslag till ändring i lagen
(1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga. Vid den fortsatta
beredningen inom Regeringskansliet har framkommit att förslaget kräver
ytterligare överväganden. Regeringen avser att återkomma till riksdagen
under våren med närmare förslag i denna fråga.
Regeringen har i övrigt i propositionen gjort vissa förändringar av i
huvudsak redaktionell art i förhållande till lagrådsremissen.
4 Ändring i sekretesslagen
4.1 Bakgrund och gällande reglering
Bakgrund
De statliga myndigheterna har en mycket långtgående frihet att själva
besluta och agera i arbetsgivarpolitiska frågor, vilket har sin bakgrund i
den omfattande delegering som skett från regeringen till myndigheterna
de senaste 15 åren (prop. 1984/85:219 och prop. 1993/94:77). Denna
ordning förutsätter att det decentraliserade ansvaret fullt ut tas på den
nivå det delegerats till. För att fortlöpande kunna försäkra sig om att så
sker, och för att kunna följa det samlade utfallet av myndigheternas
arbetsgivarpolitik, har regeringen beslutat om en årligen återkommande
uppföljning av de statliga myndigheternas arbetsgivarpolitik. De
redovisningskrav som regeringen har riktat till myndigheterna fokuserar
på de fyra områden som ur ett övergripande perspektiv har särskild
strategisk betydelse för kompetensförsörjningen, nämligen åldersstruktur,
könsfördelning, personalrörlighet samt lönenivåer och löneutveckling.
De uppgifter som därigenom inhämtas ligger till grund för
Regeringskansliets löpande uppföljning av de enskilda myndigheterna
och för regeringens övergripande bedömningar vad gäller utvecklingen
av den statliga arbetsgivarpolitiken. Uppföljningen är således inte en
sådan tillsyn eller revision som avses i 13 kap. 1 § sekretesslagen.
Uppföljningen går till på så sätt att Arbetsgivarverket inhämtar statistik
på bl.a. löner hos myndigheterna under regeringen inför och vid
avtalsförhandlingarna. För att skydda dessa uppgifter från allmän insyn,
vilket kan vara till skada för staten som arbetsgivare vid
löneförhandlingar, ges i 6 kap. 5 § sekretesslagen en möjlighet att
sekretessbelägga uppgifterna. Paragrafen har ett rakt skaderekvisit och
det föreligger således en presumtion för offentlighet. Av 13 kap. 5 §
samma lag framgår att samma sekretess gäller för en uppgift som
överförs från en myndighet till en annan i verksamhet som rör fackliga
förhandlingar. Vid ungefär samma tidpunkt som uppgifterna inhämtas
överförs de till regeringen. Som anges ovan är syftet, enligt
regeringsdirektiv (regeringsbeslut 1997-11-27 och regeringsbeslut
1998-11-19), att göra uppföljningar av myndigheternas arbetsgivar-
politik, där framför allt lönestatistiken ingår som en viktig del. Syftet
med 6 kap. 5 § sekretesslagen är emellertid att tillförsäkra det allmänna
en likvärdig förhandlingsposition inför och vid fackliga förhandlingar.
Frågan är således hur man på bästa sätt kan överföra sekretessen till att
även gälla hos regeringen när denna erhåller uppgifter i sin uppföljande
verksamhet.
Gällande reglering
Bestämmelsen 6 kap. 5 § första stycket sekretesslagen är oförändrad se-
dan lagens tillkomst. Av paragrafen framgår att det krävs att uppgiften
tillkommit eller inhämtats till myndigheten för facklig förhandling eller
förberedelse för sådan förhandling för att lagrummet skall vara tillämp-
ligt. I enlighet med den i sekretesslagen allmänt gällande principen att
sekretess inte följer med när en uppgift överförs från en myndighet till en
annan (jfr prop. 1979/80:2, del A, s. 74 ff) såvida det inte är särskilt
föreskrivet, har en paragraf, 13 kap. 5 §, införts för att sekretessen skall
ha en vidare räckvidd än det s.k. primära sekretessområdet. I special-
motiveringen till sistnämnda paragraf anförs att t.ex. Statens arbetsgivar-
verk, nuvarande Arbetsgivarverket, kan få del av sekretessbelagda upp-
gifter från en annan myndighet vid förhandlingarna med en arbetstagar-
organisation. I ett sådant fall bör sekretessen överföras till Arbetsgivar-
verket (a. prop. s. 319).
4.2 Utvidgning av sekretessen i 13 kap. 5 § sekretess-
lagen
Regeringens förslag: Genom ett tillägg i 13 kap. 5 § sekretesslagen
(1980:100) skall sekretess gälla även hos regeringen för sådan uppgift
som regeringen erhåller från en annan myndighet i samband med
uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik, under förutsättning att
uppgiften är sekretessbelagd där enligt första stycket i denna paragraf
eller enligt 6 kap. 5 §.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom en har tillstyrkt
eller har inte haft någon erinran mot det remitterade förslaget.
Arbetsgivarverket har tillstyrkt att en ändring görs i den föreslagna
riktningen men anfört att det bör ske genom införande av en ny paragraf i
13 kap. sekretesslagen. Av den bör det explicit framgå att såväl sekretess
enligt 6 kap. 5 § som 13 kap. 5 § överförs till regeringen.
Skälen för regeringens förslag: Generellt eftersträvar regeringen
största möjliga öppenhet, för att möjliggöra jämförelser och
uppföljningar av lönestatistik och andra uppgifter från arbetsgivaren. Det
är inte minst viktigt i den aktuella diskussionen om könsdiskriminerande
löner. Det kan dock finnas vissa uppgifter som är belagda med sekretess
hos berörda myndigheter, bl.a. hos Arbetsgivarverket. Det måste anses
som rimligt att regeringen skall ha möjlighet att få tillgång till även
sådana uppgifter, för att fullfölja sin uppföljningsverksamhet, utan att
uppgifterna för den skull måste bli offentliga.
Det framstår som klart att nuvarande bestämmelser inte ger någon
möjlighet att hos regeringen sekretessbelägga uppgifter som inhämtas dit
i syfte att göra en uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik.
Sekretess hos regeringen får anses omfatta även Regeringskansliet.
Behovet av en sådan möjlighet framstår dock som stort för att inte det
allmännas ställning som förhandlingspart skall försämras. Det är inte
rimligt att regeringen mot bakgrund av detta förhållande skall vara
tvingad att göra överväganden om att inte fullfölja uppföljnings-
verksamheten. Sekretessbehovet gör sig i och för sig gällande med olika
styrka i skilda sammanhang. Regeringen finner, i ljuset av vad som
anförts, att de omnämnda paragraferna i sekretesslagen kommer att bli
verkningslösa som skydd för spridning av framför allt lönestatistik i
avtalssituationen, om regeringen samtidigt skall fullgöra uppföljnings-
verksamheten och ingen ändring görs i sekretesslagen. En ändring är
således påkallad.
Från och med budgetåret 1998 går uppföljningen till på så sätt att alla
uppgifter samlas hos Arbetsgivarverket för att sedan överlämnas till rege-
ringen. I vart fall vissa av de uppgifter som finns hos varje enskild
myndighet kan vara sådana att de redan där bör beläggas med sekretess
med stöd av 6 kap. 5 § sekretesslagen. Det framstår som klart att 6 kap.
5 § sekretesslagen, mot bakgrund av vad som angetts under special-
motiveringen till 13 kap. 5 § samma lag, i vart fall är avsedd att vara
tillämplig vid sådant överlämnande. Det innebär att den primära sekre-
tessen avser varje enskild myndighet och att den sekundära sekretessen
avser t.ex. Arbetsgivarverket. När det gäller en utvidgning av sekretessen
till regeringen så är det framför allt fråga om en utvidgning av den
sekundära sekretessen. Regeringen delar dock Arbetsgivarverkets upp-
fattning att såväl sekretess enligt 6 kap. 5 § som 13 kap. 5 § skall över-
föras, varför ändringen skall utformas utifrån de kraven. Det är dock
viktigt att påpeka att det inte är fråga om att sekretessbelägga en ny typ
av uppgifter.
Regeringens uppföljningsverksamhet kan åtminstone till viss del jäm-
föras med sådan tillsyn som anges i 13 kap. 1 § sekretesslagen, vilken har
placerats i kapitlet om överföring av sekretess. Det framstår mot den
bakgrunden som mest naturligt att göra en ändring i 13 kap. 5 §
sekretesslagen.
Ändringen bör utformas som ett tillägg i 13 kap. 5 § sekretesslagen
med det innehållet att sekretess skall gälla även hos regeringen för sådan
uppgift som regeringen erhåller från en annan myndighet i samband med
uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik, under förutsättning att
uppgiften är sekretessbelagd där enligt första stycket i denna paragraf
eller enligt 6 kap. 5 §.
5 Ikraftträdande
Ändringen i sekretesslagen (1980:100) föreslås träda i kraft den
1 juli 1999.
6 Konsekvensanalys
Ändringen i sekretesslagen (1980:100) medför inte några ekonomiska
konsekvenser.
7 Författningskommentar
13 kap. 5 §
Genom ändringen utvidgas området för överföring av sekretess till att i
vissa fall även avse regeringen. Om regeringen i verksamhet som avser
uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik erhåller uppgift från
annan myndighet och uppgiften där är sekretessbelagd enligt första
stycket i denna paragraf eller enligt 6 kap. 5 § gäller samma sekretess hos
regeringen.
Förslaget har tidigare behandlats i avsnitt 4.2.
Promemorian Ändring i sekretesslagen (1980:100)
Inledning
Arbetsgivarverket (Agv) inhämtar statistik på bl a löner hos myndighe-
terna under regeringen inför och vid avtalsförhandlingarna. För att
skydda dessa uppgifter från allmän insyn, vilket kan vara till skada för
staten som arbetsgivare vid löneförhandlingar, ges i 6 kap. 5 § sekretess-
lagen (SekrL) en möjlighet att sekretessbelägga uppgifterna. Paragrafen
har ett rakt skaderekvisit och det föreligger således en presumtion för
offentlighet. Av 13 kap. 5 § samma lag framgår att samma sekretess gäl-
ler för en uppgift som överförs från en myndighet till en annan i verk-
samhet som rör fackliga förhandlingar. Vid ungefär samma tidpunkt som
uppgifterna inhämtas överförs de till regeringen. Syftet är, enligt rege-
ringsdirektiv (regeringsbeslut 11-12, 1997-11-27 och regeringsbeslut 13,
1998-11-19), att göra uppföljningar av myndigheternas arbetsgivar-
politik, där framför allt lönestatistiken ingår som en viktig del. Uppfölj-
ningen är inte en sådan tillsyn eller revision som avses i 13 kap. 1 §
SekrL. Syftet med 6 kap. 5 § SekrL är emellertid att tillförsäkra det all-
männa en likvärdig förhandlingsposition inför och vid fackliga förhand-
lingar. Finansdepartementet har därvid initierat frågan om möjligheten att
sekretessbelägga uppgifterna hos regeringen när de överförs dit för sådan
uppföljning.
Bakgrund och gällande reglering
6 kap 5 § första stycket SekrL är oförändrad sedan lagens tillkomst. Av
paragrafen framgår att det krävs att uppgiften tillkommit eller inhämtats
till myndigheten för facklig förhandling eller förberedelse för sådan för-
handling för att lagrummet skall vara tillämpligt. I enlighet med den i
sekretesslagen allmänt gällande principen att sekretess inte följer med när
en uppgift överförs från en myndighet till en annan (jfr prop. 1979/80:2,
del A, sid. 74 ff) såvida det inte är särskilt föreskrivet, har en paragraf, 13
kap. 5 §, införts för att sekretessen skall ha en vidare räckvidd än det s.k.
primära sekretessområdet. I specialmotiveringen till sistnämnda paragraf
anförs att t ex Statens arbetsgivarverk, nuvarande Agv, kan få del av
sekretessbelagda uppgifter från en annan myndighet vid förhandlingarna
med en arbetstagarorganisation. I ett sådant fall bör sekretessen överföras
till Agv (a prop. sid 319).
Överväganden
Det framstår som klart att nuvarande bestämmelser inte ger någon möj-
lighet att hos regeringen sekretessbelägga uppgifterna som inhämtas dit i
syfte att göra en uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik. Sek-
retess hos regeringen får anses omfatta även Regeringskansliet. Behovet
av en sådan möjlighet framstår dock som stort för att inte det allmännas
ställning som förhandlingspart skall försämras. Det är inte rimligt att re-
geringen skall behöva göra överväganden om att inte fullfölja uppfölj-
ningsverksamheten, eftersom man bedömer att skadan av en utebliven
uppföljning är mindre än att det lönestatistiska materialet kommer till t
ex arbetstagarorganisationernas kännedom. Sekretessbehovet gör sig i
och för sig gällande med olika styrka i skilda sammanhang. Men i ljuset
av vad som framgår ovan kommer de omnämnda paragraferna i sekre-
tesslagen att bli verkningslösa som skydd för spridning av framför allt
lönestatistik i avtalssituationen, om regeringen samtidigt skall fullgöra
uppföljningsverksamheten och ingen ändring görs i sekretesslagen. En
ändring är således påkallad.
Den uppföljning som skedde från regeringens sida under budgetåret
1997 gick till på så sätt att såväl de enskilda myndigheterna som Agv
sände in statistikuppgifter till regeringen. Från och med budgetåret 1998
är avsikten att alla uppgifter skall samlas hos Agv för att sedan överläm-
nas till regeringen. I vart fall vissa av de uppgifter som finns hos varje
enskild myndighet kan vara sådana att de redan där bör beläggas med
sekretess. Det framstår som klart att 6 kap. 5 § SekrL, mot bakgrund av
vad som angetts under specialmotiveringen till 13 kap. 5 § samma lag, i
vart fall är avsedd att vara tillämplig vid sådant överlämnande. Det inne-
bär att den primära sekretessen avser varje enskild myndighet och att den
sekundära sekretessen avser t ex Agv. När det gäller en utvidgning av
sekretessen till regeringen så är det fråga om en utvidgning av den se-
kundära sekretessen. Regeringens uppföljningsverksamhet kan åtmins-
tone till viss del jämföras med sådan tillsyn som anges i 13 kap 1 §
SekrL, vilken har placerats i kapitlet om överföring av sekretess. Det
framstår mot den bakgrunden som mest naturligt att göra en ändring i 13
kap. 5 § SekrL istället för i 6 kap. 5 § eller i 11 kap. SekrL, vilket är al-
ternativen. Ändringen bör utformas som ett tillägg med det innehållet att
samma sak som gäller vid överföring till t ex Agv skall gälla även vid
överföring till regeringen, när denna erhåller uppgift i verksamhet som
avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik.
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) skall ha
följande lydelse.
5 § Erhåller myndighet i verk-
samhet, som avser sådan förhand-
ling med arbetstagarorganisation
som avses i 6 kap. 5 §, från annan
myndighet uppgift som är sekre-
tessbelagd där, gäller sekretessen
också hos den mottagande myn-
digheten.
5 § Erhåller myndighet i verk-
samhet, som avser sådan förhand-
ling med arbetstagarorganisation
som avses i 6 kap. 5 §, från annan
myndighet uppgift som är sekre-
tessbelagd där, gäller sekretessen
också hos den mottagande myn-
digheten.
Detsamma gäller när rege-
ringen erhåller uppgift i verksam-
het som avser uppföljning av myn-
digheters arbetsgivarpolitik.
---------------------------
Denna lag träder i kraft den...
Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig
över promemorian Ändring i sekretesslagen
(1980:100)
Efter remiss har yttrande inkommit från Riksdagens ombudsmän,
Justitiekanslern, Hovrätten för Övre Norrland, Arbetsgivarverket och
Kammarkollegiet.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)1 skall
ha följande lydelse.
13 kap.
5 §
Erhåller myndighet i verksamhet, som avser sådan förhandling med
arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 5 §, från annan myndighet
uppgift som är sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos den
mottagande myndigheten.
Erhåller regeringen i verksam-
het som avser uppföljning av
myndigheters arbetsgivarpolitik
från annan myndighet uppgift som
är sekretessbelagd där enligt
6 kap. 5 § eller 13 kap. 5 § första
stycket, gäller sekretessen även
hos regeringen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-03-03
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud
Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 18 februari 1999 (Justitiedepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att
överklaga,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren
Torbjörn Eklund och hovrättsassessorn Anders Heiborn.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 1999
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Ulvskog, Lindh, Klingvall,
Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson,
Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Lejon
Regeringen beslutar proposition 1998/99:54 Viss lagstiftning med
anledning av uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik.
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
Prop. 1998/99:54
11
1
Prop. 1998/99:54
Prop. 1998/99:54
Bilaga 1
Prop. 1998/99:54
Bilaga 1
Prop. 1998/99:54
Bilaga 5
11
Prop. 1998/99:54
Bilaga 2
15
Prop. 1998/99:54
Bilaga 3
Prop. 1998/99:54
Bilaga 4
Prop. 1998/99:54
Bilaga 5