Regeringskansliets rättsdatabaser

5 Inkomster 5 Inkomster Statsbudgetens inkomster består dels av skatter och avgifter, dels av övriga inkomster. Skatter och avgifter utgörs av inkomstskatter, socialavgifter, egendomsskatter samt skatt på varor och tjänster. De övriga inkomsterna utgörs främst av inkomster av statlig verksamhet, försäljningar av statlig egendom samt bidrag från EU. I tabell 5.1 redovisas hur statsbudgetens inkomster utvecklas under perioden 1997-2001. Tabell 5.1 Statsbudgetens inkomster Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 2001 Skatter m.m. 575,3 617,7 630,6 650,8 676,9 varav skatt på inkomst 109,8 111,2 118,1 107,0 115,0 varav socialavgifter och allmän pensionsavgift 193,4 209,3 227,2 239,8 249,9 varav skatt på varor och tjänster 228,2 239,9 242,1 251,1 260,6 Övriga inkomster 73,6 79,6 65,8 63,4 51,3 varav statens verksamhet 38,9 39,2 32,1 36,8 33,9 varav försåld egenom 15,8 22,4 15,0 9,0 0,0 Totala inkomster 648,9 697,3 696,4 714,2 728,2 Skatter m.m. 89% 89% 91% 91% 93% Övriga inkomster 11% 11% 9% 9% 7% De totala inkomsterna förväntas 1999 vara i stort sett oförändrade jämfört med 1998, för att därefter öka med cirka två procent per år. Den kraftiga ökningen av skatte- och avgiftsinkomsterna 1998 förklaras framför allt av stora fyllnadsinbetalningar avseende fysiska och juridiska personers inkomstskatt. Den höga nivån på inkomsterna från skatter och avgifter 1998 medför att ökningstakten avtar mellan 1998 och 1999. Utvecklingen de följande åren beror främst på hur inkomsterna av socialavgifter och mervärdesskatt förändras. Andelen övriga inkomster är förhållandevis hög för budgetåren 1997-2000 beroende på dels inkomster av statens verksamhet (inkomster av statens aktier), dels stora försäljningar. Statsbudgetens inkomster redovisas kassamässigt, vilket innebär att det är de skatter och avgifter som under budgetåret betalas in till staten som redovisas. På ett flertal inkomsttitlar redovisas skatteinkomster som kan avse flera år. Inkomsttiteln fysiska personers inkomstskatt redovisar till exempel budgetåret 1998 ett netto av inbetalda preliminärskatter avseende inkomståret 1998, kvarstående skatter avseende inkomståret 1996 och överskjutande skatter avseende inkomståret 1997. Prognosen för statsbudgetens inkomster måste därför utgå från respektive inkomstårs skatter (periodiserade skatter). Därefter tas hänsyn till de betalningsförskjutningar som sker mellan åren i form av fyllnadsinbetalningar, kvarstående och överskjutande skatter samt utbetalningar till kommunsektorn och ålderspensionssystemet I det följande redovisas först den offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserade skatter) och därefter inkomsterna på statsbudgeten (kassamässiga skatter). 5.1 Offentliga sektorns skatter – periodiserad redovisning Utvecklingen av skatterna är beroende av tillväxten i skattebaserna. Den viktigaste skattebasen vid uttag av skatt är ersättning för arbete, dvs. löner och inkomst av näringsverksamhet. Ersättning för arbete utgör skattebas för statlig och kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift samt arbetsgivaravgifter. I skattebasen för inkomstskatt ingår även skattepliktiga transfereringar, såsom pensioner samt ersättning vid arbetslöshet och sjukdom. Beräkningen av intäkternas utveckling baseras på den ekonomiska makrobild som finns redovisad i Bilaga 2, Svensk ekonomi. I beräkningarna har hänsyn tagits till de regelförändringar som beslutats efter vårpropositionen samt till de förslag som regeringen lägger fram i denna proposition (se kapitel 8). I tabell 5.2 redovisas de antaganden som har störst inverkan på skatteintäkterna samt förändringen i förhållande till vårpropositionen 1998. I tabell 5.7 finns en samlad redovisning av offentliga sektorns skatteintäkter för åren 1996- 2001. I beräkningarna har även hänsyn tagits till det preliminära taxeringsutfallet 1998, avseende 1997 års inkomster och skatter. Tabell 5.2 Antaganden och förändringar jämfört med vårpropositionen Utbetald lön och privat konsumtion: procent. Prisbasbelopp och skiktgräns: kronor. 1998 1999 2000 2001 Utbetald lön Skillnad mot vår- proposition 4,5 0,6 4,1 -0,3 4,7 -0,2 4,1 0,1 Privat konsumtion löpande priser Skillnad mot vår- proposition 3,5 -0,1 3,6 0,1 4,3 0 4,0 0 Prisbasbelopp Skillnad mot vår- proposition 36 400 0 36 400 -200 36 700 -300 37 300 -400 Skiktgräns Effekt av pensions- reformen Skillnad mot vår- proposition 213 100 0 0 219 300 1 800 -1 000 225 200 1 900 -1 700 233 700 2 000 -1 800 Statlig inkomstskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 25,9 29,2 31,4 27,3 30,3 31,1 Jämfört med 1996 beräknas inkomstskatten 1997 ha ökat med 3,3 miljarder kronor. År 1998 beräknas skatteintäkterna öka med 2,2 miljarder kronor för att därefter minska med 4,1 miljarder kronor 1999. De lägre intäkterna 1999 är bl.a. en följd av att inkomstgränsen för uttag av 25 procent statlig inkomstskatt flyttas från 245 000 kronor till 389 500 kronor. Som kompensation för bl.a. retroaktiva pensionsutbetalningar, föreslår regeringen att det fasta beloppet om 200 kronor i statlig inkomstskatt skall utgöra en kommunal inkomstskatt under inkomståret 1999 (se kapitel 8.4). Överföringen innebär att den statliga inkomstskatten minskar med 1,3 miljarder kronor under 1999, medan den kommunala inkomstskatten ökar med motsvarande belopp. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen beräknas inkomstskatten nu bli mellan 0,9 och 1,2 miljarder kronor högre för åren 1997–2001. Det gäller dock inte för år 1999 då skatteintäkten är 0,7 miljarder kronor lägre. Minskningen beror på den ovan nämnda överföringen från staten till kommunsektorn. Statlig skatt på kapitalinkomster Miljarder kronor Utfall Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 4,2 11,1 6,8 7,5 8,0 9,2 Den statliga nettoskatten på kapitalinkomster utgörs av summan av skatt på intäktsräntor, realisationsvinster m.m. och skattereduktion för utgiftsräntor. Nettoskatten beräknas ha ökat med 6,9 miljarder kronor mellan 1996 och 1997. Ökningen förklaras dels av högre realisationsvinster, vilka ökar skatteintäkterna med drygt 4 miljarder kronor, dels av lägre utgiftsräntor, vilka minskar skattereduktionen med knappt 3 miljarder kronor. De lägre intäkterna 1998 förklaras i huvudsak av att realisationsvinsterna antas bli lägre 1998 än 1997. Eftersom inkomster från realisationsvinster i regel varierar mycket kraftigt mellan olika år tillämpas i prognossammanhang en försiktighetsregel, vilken förklarar den lägre prognosen för 1998. De följande prognosåren antas skattereduktionerna minska något medan skatten på kapitalinkomster ökar svagt. I jämförelse med beräkningen till vårpropositionen har nettoskatten år 1997 reviderats upp med 8 miljarder kronor. Ökningen beror på en tidigare felaktig bedömning dels av realisationsvinsternas utveckling, dels av hur de nya lättnadsreglerna avseende skatt på utdelningar m.m. från onoterade aktiebolag utnyttjas. Realisationsvinsterna beräknas nu uppgå till 57 miljarder kronor avseende inkomståret 1997, medan de till vårpropositionen beräknades uppgå till 48 miljarder kronor. Skillnaden i skatt är knappt 3 miljarder kronor. Riksdagen har tidigare beslutat om lättnader i skatten på utdelning från onoterade bolag. Denna lättnad kostnadsberäknades till 3,2 miljarder kronor avseende inkomståret 1997. Reglerna ger dock även möjlighet att skjuta lättnadsbeloppet framåt, vilket innebär att utrymme som inte utnyttjas ett år kan sparas till kommande år. Det preliminära taxeringsutfallet pekar på att så har skett i relativt betydande omfattning. År 1998 beräknas nettoskatten på kapital öka med knappt 6 miljarder kronor. Även denna ökning beror på utnyttjandet av lättnadsreglerna och på hur realisationsvinsterna har utvecklats, men också på lägre skattereduktioner. Kommunal inkomstskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 284,1 292,4 302,7 314,3 325,0 337,7 Mellan 1996 och 1997 beräknas den kommunala inkomstskatten ha ökat med drygt 8 miljarder kronor. De ökade skatteintäkterna förklaras främst av att utbetalda löner har ökat. Även pensionerna har ökat något, medan sjuk- och arbetslöshetsersättningarna tillsammans är oförändrade. År 1998 beräknas skatteintäkterna öka med drygt 10 miljarder kronor. Även denna förändring förklaras av ökade utbetalningar av löner och något större pensionsutbetalningar. De följande prognosåren förväntas skatteintäkterna öka med mellan 10 och 13 miljarder kronor per år. År 1999 påverkas dock av att kommunerna tillgodoräknas det fasta beloppet om 200 kr i den statliga inkomstskatten. Den kommunala medelutdebiteringen, inklusive kyrkoutdebiteringen, antas uppgå till 31,65 procent under hela prognosperioden. Det preliminära taxeringsutfallet avseende inkomståret 1997 indikerar att kommuner och landsting under 1997 har erhållit för stora förskott, vilket kommer att medföra en negativ slutreglering om drygt 3 miljarder kronor år 1999. Med hänsyn tagen till den återbetalningsgaranti som regeringen utlovat i form av ett högre statsbidrag kommer effekten av den negativa slutregleringen att begränsas till cirka 0,5 miljarder kronor. År 2000 beräknas slutregleringen till 0,1 miljarder kronor. Till vårpropositionen beräknades kommunalskatterna till 291 miljarder kronor avseende 1997, vilket är 1,5 miljarder kronor lägre än i nuvarande beräkning. De högre skatteintäkterna beror i huvudsak på högre löneutbetalningar, pensioner och inkomster av näringsverksamhet. De kommunala skatteintäkterna beräknas bli högre även åren 1998 och 1999. Liksom tidigare finns orsaken i högre löneutbetalningar. Skattereduktioner m.m. Miljarder kronor Utfall Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 -0,5 -1,2 -1,9 -4,6 -1,2 -1,2 Den stora ökningen av skattereduktioner år 1999 förklaras av den föreslagna skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare (se kapitel 8.3). Kostnaden för skattereduktionen beräknas till 3,3 miljarder kronor. Under skattereduktioner redovisas även restitutioner m.m. Statlig inkomstskatt på företagsvinster Miljarder kronor Utfall Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 36,4 46,0 47,4 51,8 54,0 54,0 Prognosen för inkomstskatten 1997 baseras på det preliminära taxeringsutfallet 1998. Mellan 1996 och 1997 beräknas inkomstskatten ha ökat med 9,6 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen beror huvudsakligen på att den allmänna konjunkturuppgången i ekonomin antas leda till ökade vinster för företagen. Dessutom har företagens rätt att göra avsättningar till periodiseringsfonder begränsats från 25 till 20 procent av vinsten från och med inkomståret 1997. Begränsningen beräknas ha ökat skatteintäkterna med cirka 1,6 miljarder kronor. Inkomstskatten beräknas öka med 1,4 miljarder kronor mellan 1997 och 1998. Ekonomiska variabler som återspeglar konjunkturläget och företagens vinster. Dessa variabler – industriproduktionen, Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, räntan och kronkursen – har sammantaget utvecklats positivt under första halvåret 1998. Även information från delårsrapporter för de största bankerna och försäkringsbolagen visar en mindre vinstökning under första halvåret 1998. Inkomstskatten beräknas öka med ytterligare 4,4 miljarder kronor mellan 1998 och 1999. Ökningen beror främst på att tidigare avsättningar till periodiseringsfonder börjar återföras till beskattning från och med 1999. De underliggande företagsvinsterna antas dock ligga kvar på samma nivå som under 1998. Detta något försiktiga antagande ska ses mot bakgrund av de kraftiga vinstökningar som beräknas ske under åren 1997–1998. En mindre ökning av inkomstskatten beräknas ske under åren 2000– 2001. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen beräknas inkomstskatten nu bli 1,7 miljarder kronor högre för inkomståret 1997, medan den beräknas bli 3,1 respektive 1,5 miljarder kronor högre för inkomståren 1998 och 1999. Avkastningsskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 13,6 12,6 11,9 10,1 10,3 11,3 Avkastningsskatten på pensionsmedel minskar successivt under perioden 1996–1999. Skatteunderlaget utgörs av en schablonberäknad avkastning på ett kapitalunderlag som är beräknat utifrån avsatta pensionsmedel. Avkastningen utgörs av kapitalunderlaget vid inkomstårets ingång multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan för det kalenderår som närmast föregått inkomståret. Den genomsnittliga statslåneräntan har fallit successivt från 10,2 procent 1995 till beräknade 5,1 procent 1998. Detta i kombination med en relativt låg uppskrivning av kapitalunderlaget förklarar nedgången av skatteintäkterna. Under åren 2000–2001 förväntas avkastningsskatten öka något. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen är avkastningsskatten oförändrad åren 1997 och 1998, medan den 1999 är 0,9 miljarder kronor lägre. Socialavgifter exkl. allmän pensionsavgift Miljarder kronor Utfall Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 248,0 255,8 269,1 279,7 293,0 305,2 Socialavgifter tas ut som arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Arbetsgivaravgifter erläggs av arbetsgivaren och utgår på lön och förmåner som avser ersättning för arbete. Enskilda näringsidkare erlägger egenavgift på inkomst av aktiv näringsverksamhet. För arbetstagare och enskilda näringsidkare över 65 år samt på inkomst från passiv näringsverksamhet erläggs särskild löneskatt. År 1998 utgår arbetsgivaravgifterna med 33,03 procent, egenavgifterna med 31,25 procent och särskild löneskatt med 24,26 procent. Hur arbetsgivaravgifterna fördelas på de olika ingående avgifterna redovisas i avsnitt 5.2.5. Avgiftsuttaget för arbetsgivaravgifter år 1999 ökar med 0,03 procentenheter till 33,06 procent. Arbetsgivar- och egenavgifterna kan under vissa förutsättningar sättas ned. Sedan 1997 ges en generell nedsättning som uppgår till fem procent av avgiftsunderlaget, dock högst 42 600 kronor per år. I vissa delar av landet, främst Norrlands inland, är avgiften i vissa branscher nedsatt med åtta procentenheter. Arbetsgivaravgifterna beräknas 1998 uppgå till 249 miljarder kronor och därefter öka med mellan 10 och 12 miljarder kronor per år. Ökningen följer i stort utvecklingen av utbetalda löner. Egenavgifterna beräknas 1998 uppgå till 5,5 miljarder kronor och förväntas därefter öka med cirka 0,3 miljarder kronor per år. Den särskilda löneskatten beräknas 1998 uppgå till drygt 14 miljarder kronor, för att därefter öka med cirka 0,5 miljarder kronor per år. Olika typer av nedsättningar av avgiftsuttaget beräknas årligen minska intäkterna med drygt 3 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen är de totala intäkterna 2,9 miljarder kronor högre för 1998. De högre intäkterna förklaras av att lönesumman nu antas bli högre för 1997. Även 1999 beräknas intäkterna bli högre än vad som beräknades till vårpropositionen. Allmän pensionsavgift Miljarder kronor Utfall Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 37,5 46,5 56,2 58,7 60,6 62,5 Allmän pensionsavgift utgår med 6,95 procent på lön och skattepliktiga transfereringar (ej pensioner) och betalas av fysiska personer upp till 66 års ålder. Denna begränsning upphör vid årsskiftet för de personer som är födda 1938 eller senare. Avgiften tas inte ut på de delar av inkomsten som överstiger 7,5 gånger det förhöjda prisbasbeloppet (=278 250 kronor år 1998). Från och med 1999 höjs avgiftstaket till 8,06 av prisbasbeloppet, vilket motsvarar 299 832 kronor. Den högsta avgiften blir således 20 800 kronor. Avgiften är avdragsgill vid både den statliga och den kommunala taxeringen. Av ökningen mellan 1998 och 1999 beror cirka 1 miljard kronor på att avgiftstaket höjs från 7,5 till 8,06 av det förhöjda prisbasbeloppet. Under resterande prognosår ökar avgifterna med mellan 1,5 och 2 miljarder kronor per år och beräknas 2001 uppgå till drygt 62 miljarder kronor. Jämfört med vårpropositionen är intäkterna från avgiften 0,5 miljarder kronor högre år 1998. Ökningen förklaras av att utbetalda löner nu antas bli högre än i beräkningen till vårpropositionen. En viss ökning har skett även för år 1999. I beräkningen till vårpropositionen beaktades inte effekten av takhöjningen. Fastighetsskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 24,0 27,8 25,4 23,8 25,2 28,6 Under våren 1998 beslutade riksdagen om en sänkning av skatten på småhus och hyreshus (bostadsdelen). Skattesatsen sänktes från 1,7 till 1,5 procent av taxeringsvärdet och sänkningen gäller retroaktivt från den 1 januari 1998. Bruttokostnaden för sänkningen uppgår till 2,6 miljarder kronor. Skatteintäkterna minskar mellan 1998 och 1999, vilket beror dels på den beslutade skattesänkningen på elproduktionsanläggningars markvärde med 1,71 procentenheter från och med 1999, dels på den av regeringen föreslagna tillfälliga sänkningen av skattesatsen på hyrehus från 1,5 procent till 1,3 procent under 1999 (se kapitel 8.4). Bruttokostnaden för den tillfälliga sänkningen beräknas till 0,9 miljarder kronor. Fastighetsskatten beror utöver skattesatserna för de olika fastighetskategorierna på prisutvecklingen på fastigheter. Prognosen för fastighetsskatten baseras på ett antagande om fastighetsprisernas utveckling mellan de allmänna fastighetstaxeringarna vart sjätte år. Sedan beräkningen till vårpropositionen har prisutvecklingen på småhus varit fortsatt stark. Tabell 5.3 visar antagandena om prisutvecklingen i nuvarande beräkning jämfört med de antaganden som användes i beräkningarna till vårpropositionen och budgetpropositionen för 1998. Tabell 5.3 Prisutveckling på småhus Procent 1996-97 1997-98 1998-99 1996-99 Aktuell beräkning 6,8 8,2 1,5 17,3 Vårproposition 98 6,8 2,0 2,0 11,1 Budget- proposition för 98 4,0 2,0 2,0 8,2 Jämfört med beräkningen till vårpropositionen minskar fastighetsskatten 1998 och 1999 med 2,5 respektive 3,4 miljarder kronor. Den lägre skatteintäkten förklaras av de sänkta skattesatserna för bostäder. År 2000 beräknas fastighetsskatten minska med 4,9 miljarder kronor jämfört med vårpropositionen. Utöver de sänkta skattesatserna förklaras den minskade skatteintäkten detta år av att regeringen föreslår en förlängning av frysningen av den rullande fastighetstaxeringen till att avse även år 2000. Bruttokostnaden för denna frysning uppgår till 2,8 miljarder kronor. Förmögenhetsskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 5,1 5,7 5,8 6,1 6,1 6,9 Förmögenhetsskatten beräknas uppgå till 5,7 miljarder kronor 1997. Med tanke på de kraftiga svängningar som börskurserna uppvisar prognoseras förmögenhetsskatten försiktigt. Skatten ökar därför endast marginellt under åren 1998-2000. År 2001 beräknas däremot en kraftigare ökning till 6,9 miljarder kronor beroende på att frysningen av taxeringsvärdena på fastigheter då upphör. För 1997 är prognosen 1 miljard kronor högre än vid beräkningen till vårpropositionen. Nivåökningen påverkar intäkterna även de kommande prognosåren. Mervärdesskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 145,6 152,5 155,2 162,4 170,1 178,5 Mervärdesskatten beräknas under perioden 1999–2001 öka med 7–8 miljarder per år. Mervärdesskatten påverkas främst av privat konsumtion, men även av investeringar och förbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt. Undantaget innebär att den som omsätter en vara eller tjänst varken ska redovisa utgående skatt eller har avdrags- eller återbetalningsrätt för ingående skatt i verksamheten. Undantag från skatteplikt förekommer främst inom fastighetsområdet men tillämpas även i vissa fall för utbildning, sjukvård, banker och försäkringsbolag. Även kommunsektorns förbrukning och investeringar har inverkan på intäkterna. Under perioden 1998–2001 förväntas en genomsnittlig ökning av privat konsumtion i löpande priser med knappt fyra procent per år. Fördelningen av konsumtionen på olika varor och tjänster inom privat konsumtion är av central betydelse i beräkningen. Det finns ett nära samband mellan privat konsumtion och mervärdesskatt, men högre privat konsumtion kan ge minskade intäkter om konsumtionen till en allt större del omfattar lågbeskattade varor eller om turistnettot ökar. Sedan 1995 har andelen varor som beskattas med den högsta skattesatsen 25 procent ökat, vilket ger högre intäkter. Samtidigt har turistnettots andel av privat konsumtion ökat, vilket ger lägre intäkter. Nettot av dessa två faktorer innebär dock en ökning av intäkterna. År 1998 förväntas investeringarna öka med 4,8 procent. Åren 1999–2001 förväntas en årlig ökning av investeringarna med cirka 13 procent. Såväl kommunsektorns förbrukning och investeringar som förbrukning i företag med undantag från skatteplikt visar under hela perioden en svag ökning. Av tabell 5.4 framgår att uppskattningsvis 70 procent av mervärdesskatten härrör från privat konsumtion, medan investeringarna antas bidra med 11 procent. Under perioden sker endast en marginell förändring av andelarna. Andelen mervärdesskatt i investeringar ökar något, medan bidraget från kommunsektorn minskar i motsvarande mån. Tabell 5.4 Mervärdesskattens fördelning på olika sektorer Procent 1997 1998 1999 2000 2001 Privat konsumtion 70 70 70 69 69 Investeringar 11 11 12 13 14 Förbrukning 3 3 3 3 3 Kommunsektorn 16 15 15 15 14 Källa: Statistiska Centralbyrån och Finansdepartementet. På grund av avrundning summerar inte alltid delsummorna till hundra procent. Mervärdesskatten beräknas för år 1998 bli 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat till vårpropositionen. För perioden 1999–2001 beräknas intäkterna bli mellan 0,4 och 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat, vilket huvudsakligen förklaras av en lägre förbrukning i kommunsektorn. Energiskatt Miljarder kronor Utfall Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 45,8 47,1 49,6 50,3 50,8 52,1 Den enskilt största inkomsttiteln av skatter på varor och tjänster exklusive mervärdesskatt är skatt på energi, som 1998 svarar för 62 procent. Under inkomsttiteln energiskatt redovisas inte enbart energiskatt, utan även koldioxidskatt och svavelskatt. Under perioden 1999–2001 beräknas intäkterna från skatt på energi öka med 1,8 miljarder kronor. Ökningen fram till och med år 2001 avspeglar en viss ökad användning av oljor och kolbränslen samt att skattesatserna är indexerade. Fördelningen av intäkterna på olika skatte- och energislag framgår av tabell 5.5. Till övriga bränslen i tabell 5.5 hänförs bl.a. oljor och kolbränslen. Tabell 5.5 Intäkter från energiskatter Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 2001 Energiskatt 34,5 36,9 37,2 37,5 38,4 varav elektrisk kraft 8,8 11,0 10,9 10,9 11,1 bensin 19,5 19,3 19,6 19,8 20,1 övrigt 6,2 6,6 6,7 6,8 7,2 Koldioxidskatt 12,5 12,5 13,0 13,1 13,6 varav bensin 4,8 4,6 4,7 4,8 4,8 övrigt 7,7 7,9 8,3 8,4 8,8 Svavelskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Källa: Ekonomistyrningsverket och Finansdepartementet. På grund av avrundning summerar inte alltid delsummorna till totalsummorna. Energiskatten utgör nästan 75 procent av de totala skatterna på energi medan resterande del i huvudsak är koldioxidskatt. Av intäkterna från skatterna på energi utgör skatt på bensin knappt 50 procent, skatt på elektrisk kraft drygt 20 procent och skatt på övriga energislag cirka 30 procent. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen är skatteintäkterna lägre för samtliga år. Prognosen för skatt på energi 1998 har reviderats ned under året och är nu drygt 1,1 miljarder kronor lägre än vad som beräknades till vårpropositionen. Den största delen av minskningen förklaras av minskade intäkter från energi- och koldioxidskatt på bensin, eftersom bensinförbrukningen under innevarande år har fortsatt att minska. Under första halvåret 1998 minskade förbrukningen med drygt fyra procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den lägre volymen påverkar i synnerhet inkomsterna 1998, men även övriga år. Även intäkterna från skatt på oljeprodukter beräknas bli lägre under 1998 än vad som beräknades till vårpropositionen, vilket delvis förklaras av en minskad förbrukning p.g.a. en varm vinter. Ett lägre antagande om inflationstakten medför att indexeringen av skattesatserna ger något lägre intäkter. Avdragen beräknas dock vara något lägre än i föregående prognos, vilket har en viss motverkande effekt. Prognosen för skatt på elektrisk kraft är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare prognos. Skattekvoten Skattekvoten visar förhållandet mellan skatter och avgifter, som under ett visst år kommer in till det allmänna, och BNP. Skattekvoten beräknas enligt nationalräkenskapernas definition. En skattekvot beräknad på de periodiserade skatterna visar istället hur stor del av årets inkomster det allmänna tar i anspråk för skatter. Denna kvot förändras inte av när i tiden den skattskyldige väljer att betala sin skatt, vilket är fallet med den skattekvot som beräknas i enlighet med nationalräkenskapernas definition. Den periodiserade skattekvoten visar tydligare hur skatteuttaget förändras över tiden eftersom den inte påverkas av förändringar i betalningstidpunkter. Ett alternativt sätt att beräkna skattekvoten, framför allt när det gäller internationella jämförelser, är att exkludera skatter på offentliga transfereringar. Andelen skattepliktiga transfereringar varierar mycket mellan länderna inom OECD. Sverige tillhör den grupp länder som har en stor andel. Om skatten på offentliga transfereringar exkluderas kommer den uppmätta skattekvoten för Sveriges del att minska med i storleksordningen 4–5 procentenheter. Vid beräkning av skattekvoten skall även vissa avgifter, som inte redovisas på statsbudgeten, läggas till. Till dessa hör bland annat bankgarantiavgifter och avgifter till kärnbränslefonden. I tabell 5.6 redovisas skattekvoten för perioden 1996–2001 dels enligt nationalräkenskapernas definition, dels beräknat utifrån de periodiserade skatterna. Dessutom redovisas den periodiserade skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar och den frivilliga delen av kyrkoskatten. I samtliga nedan redovisade skattekvoter ingår de ovan nämnda avgifterna. Tabell 5.6 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad skattekvot Procent 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Skattekvot enl. NR 54,1 54,2 54,8 53,8 53,2 53,0 Periodiserad skattekvot 52,6 54,1 53,9 54,3 54,0 53,8 Periodiserad skattekvot exkl. skatt på trans- fereringar m.m. 47,5 49,0 48,9 49,4 49,2 49,1 Tabell 5.7 Offentliga sektorns skatteintäkter 1996-2001 Miljarder kronor Inkomstår 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Inkomstskatter 368,8 393,7 402,2 412,2 431,4 447,3 Personer 313,7 331,5 339,1 344,4 362,1 376,8 Statlig skatt 25,9 29,2 31,4 27,3 30,3 31,1 Skatt på kapital 4,2 11,1 6,8 7,5 8,0 9,2 Kommunal skatt 284,1 292,4 302,7 314,3 325,0 337,7 Skattereduktioner m.m. -0,5 -1,2 -1,9 -4,6 -1,2 -1,2 Bolag 49,5 57,6 58,5 61,8 64,6 65,5 Skatt på vinster 36,4 46,0 47,4 51,8 54,0 54,0 Avkastningsskatt 13,6 12,6 11,9 10,1 10,3 11,3 Skattereduktioner m.m. -0,5 -1,0 -0,9 -0,1 0,2 0,2 Övriga inkomstskatter 5,0 3,8 4,0 4,1 4,2 4,3 Socialavgifter 285,5 302,3 325,3 338,4 353,6 367,7 Arbetsgivaravgifter 230,6 237,5 249,3 259,2 271,4 282,6 Egenföretagaravgifter 5,8 5,7 5,5 5,8 6,2 6,6 Allmänna egenavgifter 37,5 46,5 56,2 58,7 60,6 62,5 Särskild löneskatt 11,6 12,6 14,2 14,7 15,4 16,0 Skatt på egendom 33,2 38 37,0 35,7 37,4 41,6 Fastighetsskatt 24,0 27,8 25,4 23,8 25,2 28,6 Förmögenhetsskatt 5,1 5,7 5,8 6,1 6,1 6,9 Arvs- och gåvoskatt 1,4 1,8 1,8 1,7 1,7 1,8 Stämpelskatt 2,7 2,6 3,9 4,2 4,3 4,4 Skatt på varor och tjänster 223,2 230,1 235,1 242,3 251,2 260,9 Mervärdesskatt 145,6 152,5 155,2 162,4 170,1 178,5 Tobaksskatt 7,3 7,5 7,2 6,5 6,4 6,4 Skatt på etylalkohol 5,0 4,7 4,6 4,5 4,4 4,4 Skatt på vin m.m. 3,3 3,1 3,2 3,3 3,3 3,3 Skatt på öl 3,3 2,0 2,1 2,1 2,1 2,1 Skatt på energi 45,8 47,1 49,6 50,3 50,8 52,1 Skatt på annonser och reklam 1,1 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 Fordonsskatt 5,5 6,2 6,1 6,1 6,2 6,3 Tullmedel 3,2 3,5 3,3 3,0 3,0 2,9 Övrigt 3,2 2,3 2,6 3,1 3,7 3,7 Offentliga sektorns skatteintäkter 910,1 963,3 998,9 1 026,7 1 073,0 1 116,9 varav Kommunalskatt 284,1 292,4 302,7 314,3 325,0 337,7 Avgifter till pensionssystemet m.m. 103,0 106,2 110,5 126,1 130,1 134,4 Statens periodiserade skatteintäkter 523,0 564,6 585,7 586,4 617,8 644,8 5.2 Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning Regeringens förslag: Beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1999 enligt bilaga 1 godkänns. 5.2.1 Nytt uppbördssystem och ändrad redovisning Från och med 1998 har systemen för uppbörd och redovisning ändrats. I det nya uppbördssystemet deklareras både innehållen källskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt på en gemensam skattedeklaration. De deklarerade skatterna debiteras ett avräkningskonto (skattekonto) tillsammans med företagens och de enskilda näringsidkarnas fördebiterade preliminärskatter, medan de skattskyldigas inbetalningar krediteras kontot. Om kontot redovisar ett överskott gottskrivs den skattskyldige en intäktsränta medan en kostnadsränta debiteras vid underskott på kontot. Skattemyndigheten stämmer av kontot vid varje månadsskifte då även betalningspåminnelser skickas ut i förekommande fall. På statsbudgeten redovisas både de debiterade skatterna och de betalningsdifferenser som uppstår när den skattskyldige har betalat in för lite eller för mycket jämfört med de skatter som har debiterats. Betalningsdifferenserna redovisas på en ny inkomsthuvudgrupp, 1600 Betalningsdifferenser. Den ändrade redovisningen innebär att de enskilda inkomsttitlarna ej blir strikt kassamässiga. Om en skattskyldig vid den årliga inkomsttaxeringen erhåller en kvarstående skatt redovisas denna på inkomsttiteln. I det gamla systemet gjordes redovisningen i stället mot inkomstiteln först i samband med inbetalningen av kvarskatten. För t.ex. juridiska personers inkomstskatt innebär detta att titeln gottskrivs kvarskatten i samband med debiteringen istället för som tidigare i samband med inbetalningen. Skillnaden mellan den inbetalda och den debiterade kvarskatten redovisas på Betalningsdifferenser. Tabell 5.8 visar hur redovisningen i det nu gällande systemet skiljer sig från redovisningen i det tidigare systemet. I exemplet antas att juridiska personer debiteras en kvarstående skatt om 800 vid 1999 års taxering. Kvarskatten antas betalas under våren år 2000. Tabell 5.8 Tidigare och gällande redovisning på inkomsttitlar Tidigare redovisning Gällande redovining 1999 2000 1999 2000 1121 Juridiska personers inkomstskatt 800 800 1600 Betalnings- differenser -800 800 Statsbudgeten totalt 0 800 0 800 Som framgår av tabellen är fördelningen mellan olika år av de totala inkomsterna på statsbudgeten oförändrad, medan redovisningen på enskilda titlar påverkas. Eftersom inkomsten bokförs på titeln i samband med debiteringen i den nya redovisningen, innebär det att inkomsterna på titeln är högre än i det gamla systemet. Detta får till följd att det blir svårt att jämföra enskilda titlar mot beräkningen till statsbudgeten för 1998, eftersom statsbudgeten då fastställdes enligt det gamla systemet. Det nya uppbördssystemet med räntor istället för avgifter kan även medföra ett ändrat betalningsbeteende hos de skattskyldiga. I det gamla systemet fanns inga skäl att göra en inbetalning av debiterade men ej inbetalda skatter mellan de tidpunkter då avgifterna höjdes. I det nya systemet räknas räntan per dag, vilket innebär att ju tidigare en inbetalning sker desto lägre blir kostnaden för den skattskyldige. 5.2.2 Skatteinkomster I tabell 5.9 redovisas skillnaden mellan statens skatteintäkter (periodiserade skatter) och statens skatteinkomster (kassamässiga skatter) för åren 1996-2001. I tabell 5.10 finns en mer detaljerad redovisning av de olika titlarnas inkomster för åren 1997–2001. Tabell 5.9 Statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster 1996–2001 Miljarder kronor Utfall Utfall/Prognos Prognos 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Statens periodiserade skatteintäkter 523,0 564,6 585,7 586,4 617,8 644,8 Tillkommande och avkortade skatter 0,1 0,5 0,1 0,5 0,5 0,5 Betalningsförskjutningar 5,0 -10,5 10,7 22,4 11,2 10,3 Kommunal utjämningsavgift 21,0 20,7 21,3 21,3 21,3 21,3 Skatter m.m. på statsbudgeten 549,1 575,3 617,7 630,6 650,8 676,9 Tabell 5.10 Statsbudgetens inkomster 1997-2001 Miljarder kronor Budgetår Utfall Prognos 1997 1998 1999 2000 2001 1000 Skatter m.m. 575,3 617,7 630,6 650,8 676,9 1100 Skatt på inkomst 109,8 111,2 118,1 107,0 115,0 varav 1111 Fysiska personers inkomstskatt 41,8 37,8 39,9 38,3 40,4 1121 Juridiska personers inkomstskatt 63,3 67,8 72,9 63,5 69,4 Övriga inkomstskatter 4,7 5,6 5,2 5,2 5,2 1200 Socialavgifter och allmänna egenavgifter 193,4 209,3 227,2 239,8 249,9 varav Inkomster 299,5 320,1 353,8 370,0 384,4 Utgifter (överföringar till AP-fonden) 106,1 110,8 126,6 130,2 134,5 1300 Skatt på egendom 23,3 34,9 39,5 37,3 36,0 varav 1310 Skatt på fast egendom 15,3 24,0 27,8 25,4 23,8 1320 Förmögenhetsskatt 3,6 5,1 5,7 5,8 6,1 1341 Stämpelskatt 2,6 3,9 4,2 4,3 4,4 Övriga egendomsskatter 1,8 1,8 1,7 1,7 1,8 1400 Skatt på varor och tjänster 228,2 239,9 242,1 251,1 260,6 varav 1411 Mervärdesskatt 150,3 160,3 162,6 170,2 178,4 1424 Tobaksskatt 7,7 7,2 6,5 6,4 6,4 1425 Alkoholskatt 9,9 9,8 9,8 9,8 9,8 1428 Energiskatt 46,9 49,4 50,2 50,8 52,0 1452 Annons- och reklamskatt 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 1460 Skatt på vägtrafik 6,2 6,1 6,1 6,2 6,3 1471 Tullmedel 3,5 3,3 3,0 3,0 2,9 Övriga skatter på varor och tjänster 2,5 2,6 2,8 3,7 3,7 1500 Utjämningsavgift 20,7 21,3 21,3 21,3 21,3 1600 Betalningsdifferenser 0 1,1 -17,5 -5,7 -5,9 2000 Inkomster av statens verksamhet 38,9 39,2 32,1 36,8 33,9 varav 2411 Inkomster av statens aktier 13,1 11,8 6,6 6,5 6,2 3000 Inkomster av försåld egendom 15,8 22,4 15,0 9,0 0,0 varav 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 15,7 22,3 15,0 9,0 0,0 4000 Återbetalning av lån 3,2 2,9 3,1 2,7 2,8 5000 Kalkylmässiga inkomster 6,8 5,2 5,3 5,3 5,3 6000 Bidrag m.m. från EU 8,2 9,7 10,2 9,6 9,3 7000 Extraordinära medel från EU 0,7 0,3 0,0 0,0 0,0 Statsbudgetens totala inkomster 648,9 697,3 696,4 714,2 728,2 Fysiska personers inkomstskatt Av tabell 5.10 framgår att de kassamässiga skatteinkomsterna från fysiska personer varierar relativt kraftigt mellan åren. En stor del av förklaringen ligger i de nya redovisningsprinciper som skattekontot medför. Enligt den nya redovisningen ökar inkomsterna med 2,1 miljarder kronor mellan 1998 och 1999. De underliggande kassamässiga inkomsterna minskar dock 1999 med 8,7 miljarder kronor. Detta förklaras av den ändrade skiktgränsen för statlig inkomstskatt, förslagen om skattereduktion och överförd statlig inkomstskatt samt att större delen av den sänkta fastighetsskatten påverkar titeln först 1999. År 2000 ökar de underliggande inkomsterna med 5,6 miljarder kronor. De ökade inkomsterna beror dels på att de tillfälliga skattesänkningarna år 1999 upphör, dels på att den sänkta fastighetsskatten enbart påverkar med enkel effekt detta år medan den 1998 påverkar med dubbel effekt, dvs. sänkningarna avseende både 1998 och 1999. Juridiska personers inkomstskatt Även juridiska personers kassamässiga inkomster påverkas i betydande grad av den nya redovisningen. Den i tabell 5.10 redovisade förändringen ger således en felaktig bild av den kassamässiga utvecklingen mellan åren. Om dessa effekter exkluderas minskar inkomsterna med 0,7 miljarder kronor mellan 1998 och 1999. Förklaringen är att företagen har gjort stora fyllnadsinbetalningar under våren 1998 avseende inkomståret 1997. Den tillfälliga sänkningen av fastighetsskatten på hyreshus under 1999 antas påverka inkomsterna först år 2000. Övriga inkomstskatter Övriga inkomstskatter utgörs av lotteriskatt, kupongskatt, ofördelbara inkomstskatter samt beskattning av tjänstegruppliv. Inkomsterna beräknas sammanlagt till 5,6 miljarder kronor 1998. Inkomsterna minskar till 5,2 miljarder kronor 1999, vilket förklaras av att ofördelbara inkomstskatter minskar till följd av övergången till skattekonto. Övriga skatteinkomster är i stort sett oförändrade under prognosperioden. Socialavgifter och allmän pensionsavgift Inkomsterna 1998 beräknas till drygt 320 miljarder kronor och utgifterna till 111 miljarder kronor. Utgifterna avser omföring av medel till ålderspensionssystmet och t.o.m. år 1998 delpensionsfonden. Nettoinkomsterna inom denna inkomsthuvudgrupp uppgår således till 209 miljarder kronor. Budgetåret 1999 beräknas nettoinkomsterna öka med cirka 18 miljarder kronor. Av ökningen förklaras 7,5 miljarder kronor av att delpensions- och arbetsskadeavgiften bruttoredovisas. Resterande ökning förklaras av lönesummans utveckling. De följande åren beräknas inkomsterna öka med 10– 12 miljarder kronor per år. Mervärdesskatt Även denna inkomsttitel påverkas av de nya redovisningsprinciper som skattekontot medför. Inkomsterna från mervärdesskatten beräknas för år 1998 uppgå till 160,3 miljarder kronor, varav bidraget från kommunsektorn beräknas till 24,1 miljarder kronor. En tidigareläggning av omföringar av mervärdesskatt från fysiska och juridiska personers inkomstskatt har höjt inkomsterna för 1998 med 4,8 miljarder kronor. Omföringarna, som hittills har gjorts i juni månad, kommer från och med i år att göras redan i december. Det innebär att omföringar avseende två år kommer att ske under 1998. År 1999 antas inkomsten från mervärdesskatt öka med en procent och under perioden 2000–2001 med knappt fem procent årligen. Skatt på tobak I enlighet med det förslag som presenterades i vårpropositionen sänktes skatten på cigaretter den 1 augusti 1998. Styckeskatten sänktes från 85 öre till 20 öre medan den del av skatten som är relaterad till detaljhandelspriset höjdes från 17,8 procent till 39,2 procent. Skattesänkningen har inneburit lägre priser på cigaretter, vilket har förbättrat förutsättningarna för en minskad konsumtion av obeskattade cigaretter. Inkomster från tobaksskatt beräknas uppgå till 7,2 miljarder kronor 1998, vilket innebär att prognosen är oförändrad jämfört med vårens prognos. För år 1999 antas inkomsterna minska till 6,5 miljarder kronor, för att därefter avta svagt i enlighet med en långsiktig trendmässig minskning av den totala tobakskonsumtionen. Skatt på alkohol Även prognosen för skatt på alkohol är oförändrad jämfört med föregående prognostillfälle. För 1998 beräknas de sammanlagda inkomsterna från alkoholskatterna uppgå till cirka 9,8 miljarder kronor. Spritkonsumtionen antas minska under prognosperioden. Konsumtionen av vin och öl antas däremot öka något vilket innebär att de sammanlagda inkomsterna från skatt på alkohol kommer att vara oförändrade under prognosperioden. Energiskatt Inkomsterna från de olika energi- och koldioxidskatterna beräknas år 1998 uppgå till 49,4 miljarder kronor. Under perioden 1999– 2001 beräknas inkomsterna från skatt på energi öka från 50,2 miljarder kronor till 52,0 miljarder kronor. Den under 1998 minskande bensinförbrukningen påverkar inte enbart inkomsterna innevarande år, utan även övriga prognosår. Detta motverkas bl.a. av en ökad förväntad användning av oljor som ökar inkomsterna under perioden. Indexeringen av skattesatserna ökar inkomsterna år 2000 och år 2001. Reklamskatt Inkomsterna från reklamskatten beräknas för år 1998 uppgå till 1,2 miljarder kronor. År 1999 beräknas inkomsterna till 1,1 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än i beräkningen till vårpropositionen. Förändringen förklaras av att riksdagen har beslutat att slopa reklamskatten för reklamtrycksaker fr.o.m. 1999, vilket varaktigt beräknas minska inkomsterna med 0,2 miljarder kronor. Tullmedel Tullmedlen beräknas för 1998 uppgå till 3,3 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat till vårpropositionen. Minskningen beror bl.a. på internationella överenskommelser inom tullområdet. Tullinkomsterna kommer av denna anledning även fortsättningsvis att minska under perioden 1999–2001. Övriga skatteinkomster Bland övriga titlar kan nämnas att inkomsterna från försäljningsskatt på motorfordon nu beräknas uppgå till 0,1 miljarder kronor för åren 1999–2001. Detta är en minskning med 0,1 miljarder kronor sedan vårpropositionen och förklaras av den per den 1 oktober 1998 avskaffade försäljningsskatten på tunga fordon. Utjämningsavgift Den kommunala utjämningsavgiften beräknas samtliga år uppgå till 21,3 miljarder kronor. Avgiften påverkar inte statsbudgetens saldo eftersom motsvarande belopp betalas från utgiftssidan. Betalningsdifferenser Det belopp som redovisas under inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser utgörs av restförda skatter, betalningsförskjutningar samt överbetalningar, se tabell 5.11. Inkomsterna beräknas till 1,1 miljarder kronor 1998 och utgörs av egna inbetalningar av preliminär skatt, avseende inkomståret 1998, som görs av fysiska personer. Budgetåret 1999 beräknas inkomsterna uppgå till netto minus 17,5 miljarder kronor. Av dessa utgörs 2,5 miljarder kronor av skatter som har restförts till kronofogdemyndigheten, medan resterande del är skatter som har debiterats, men ännu ej har betalats av de skattskyldiga. Av betalningsdifferensen avser 8,6 miljarder kronor fysiska personers inkomstskatt och 6,2 miljarder kronor juridiska personers inkomstskatt. Det stora differensen 1999 är av engångskaraktär och uppstår vid övergången från det gamla till det nya redovisningssystemet. År 2000 minskar beloppet till minus 5,7 miljarder kronor. Eftersom det nya uppbördssystemet innebär nya definitioner av kvarstående och överskjutande skatt kan prognosen för dessa avvika relativt mycket från utfallen i samband med 1999 års taxering. Även om så sker kommer dock inte statsbudgetens totala inkomster att förändras, eftersom den nya redovisningen endast medför omfördelningar mellan olika inkomsttitlar på statsbudgetens inkomstsida. Tabell 5.11 Betalningsdifferenser Miljarder kronor 1998 1999 2000 2001 Totalt 1,1 -17,5 -5,7 -5,9 varav restförda skatter -1,4 -2,5 -5,3 -5,1 varav betalnings- förskjutningar 2,5 -15,0 -0,4 -0,8 5.2.3 Övriga inkomster Övriga inkomster består av inkomster av statens verksamhet, inkomster av försåld egendom, återbetalning av lån, kalkylmässiga inkomster, bidrag från EU samt extraordinära medel från EU. Inkomsterna, som framgår av tabell 5.10, varierar relativt mycket under prognosåren beroende på olika stora försäljningar av statlig egendom. Den klart dominerande inkomsthuvudgruppen är inkomster av statens verksamhet. Inkomster av statens verksamhet Till inkomsttitlar med de största inkomsterna hör Riksbankens inlevererade överskott, överskott från spelverksamhet, aktieutdelningar, finansieringsavgift från arbetslöshetskassor, försäljningsinkomster och böter. Inkomsterna beräknas uppgå till 39,2 miljarder kronor 1998, vilket är i nivå med utfallet för 1997. Budgetåret 1999 minskar inkomsterna till 32,1 miljarder kronor vilket har flera orsaker. Riksbankens inlevererade överskott beräknas minska med 2 miljarder kronor till 7,3 miljarder kronor. Inkomster från statens aktier beräknas minska med 5,2 miljarder kronor till 6,6 miljarder kronor och inkomster från Banverket beräknas minska med 0,9 miljarder kronor. Skattetillägg och förseningsavgifter beräknas till 0,9 miljarder kronor. Dessa inkomster redovisades tidigare som en del av fysiska personers inkomstskatt. År 2000 ökar inkomsterna med 4,7 miljarder kronor till 36,8 miljarder kronor. Riksbankens inlevererade överskott beräknas öka med 3,6 miljarder kronor jämfört med år 1999. Räntor på skattekontot ökar med 1 miljard kronor och ersätter i princip den tidigare kvarskatteavgiften samt räntan på överskjutande skatt för fysiska och juridiska personer. År 2001 minskar inkomsterna med 2,9 miljarder kronor. Den största minskningen, 2,1 miljarder kronor, avser inleveranser från Riksbanken. Inkomster av försåld egendom Inkomster av försåld egendom utgörs av försäljningar av statens aktier och beräknas uppgå till 22,4 miljarder kronor 1998. Riksdagen har tidigare fattat beslut om att delpensionsfonden skall avskaffas. Fondkapitalet, som uppgår till 7,3 miljarder kronor, skall enligt beslut föras till statsbudgeten och redovisas år 1998 på inkomsttiteln 3312, Övriga inkomster av försåld egendom. Åren 1999– 2000 beräknas försäljningar ge inkomster på 15 respektive 9 miljarder kronor. Från och med budgetåret 2001 beräknas inga försäljningar ske. Återbetalning av lån Återbetalningar av lån utgörs till största delen av återbetalningar av studiemedel. De totala återbetalningarna beräknas uppgå till 2,9 miljarder kronor 1998 och till 3,1 miljarder kronor 1999. Budgetåren 2000–2001 beräknas betalningarna uppgå till 2,7 respektive 2,8 miljarder kronor. Kalkylmässiga inkomster Kalkylmässiga inkomster beräknas 1998 uppgå till 5,2 miljarder kronor och avser till största delen statliga pensionsavgifter. Andra stora inkomsttitlar är avskrivningar på fastigheter och komplementkostnader hos uppdragsmyndigheter. Inkomsterna är tämligen konstanta under hela prognosperioden. Bidrag från EU Bidrag från EU beräknas uppgå till 10,0 miljarder kronor 1998, varav 0,3 miljarder kronor avser infasningsrabatten. Budgetåret 1999 beräknas inkomsterna uppgå till 10,2 miljarder kronor. Åren 2000 och 2001 beräknas inkomsterna uppgå till 9,6 respektive 9,3 miljarder kronor. 5.2.4 Jämförelse med vårpropositionen I samtliga jämförelser med vårpropositionen i nedanstående avsnitt exkluderas effekten av den ändrade redovisningen (se avsnitt 5.2.1). I vårpropositionen beräknades skatteinkomsterna år 1998 uppgå till 607 miljarder kronor medan övriga inkomster beräknades uppgå till 79 miljarder kronor. Skatteinkomsterna beräknas nu uppgå till 618 miljarder kronor. Ökningen förklaras till största delen av högre inkomster från fysiska personers inkomstskatt och mervärdesskatt (se diagram 5.1). De ökade inkomsterna från mervärdesskatten förklaras dock av omföringar från fysiska och juridiska personers inkomstskatt. Även inkomster från juridiska personers inkomstskatt och från socialavgifter ökar, medan egendomsskatter och övriga skatter minskar. Diagram 5.1 Jämförelse med vårpropositionen Miljarder kronor År 1999 beräknas skatteinkomsterna uppgå till 631 miljarder kronor, vilket är oförändrat jämfört med beräkningen till vårpropositionen. Inkomster från juridiska personers inkomstskatt samt inkomster från socialavgifter och egendomsskatter ökar samtliga mellan åren 1998 och 1999. Inkomster från mervärdesskatt och övriga skatter minskar under motsvarande period. Det senare förklaras främst av lägre inkomster från skatt på energi. År 2000 beräknas skatteinkomsterna till 651 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor lägre än i beräkningen till vårpropositionen. Inkomster från fysiska personers inkomstskatt samt inkomster från socialavgifter ökar jämfört med 1999. Inkomster från juridiska personers inkomstskatt samt inkomster från egendomsskatter och mervärdesskatt minskar. Minskningen i inkomster från egendomsskatter avser den år 1998 sänkta fastighetsskatten, från 1,7 till 1,5 procent av taxeringsvärdet, för småhus och bostadsdelen i flerfamiljsfastigheter. Inkomster från övriga skatter minskar under år 2000. Orsaken är även här lägre förväntade inkomster från skatt på energi. 5.2.5 Socialavgifter - ändrad titelredovisning I samband med övergången till det nya pensionssystemet sker relativt omfattande förskjutningar i avgiftsuttaget mellan de olika arbetsgivaravgifterna. I tabell 5.12 redovisas avgifterna med respektive avgiftssats för 1998 och 1999. Motsvarande ändringar sker även för egenavgifterna. Som en följd av ändringarna görs ett antal titel- ändringar på statsbudgetens inkomstsida. De nya avgifterna redovisas på inkomsttitlarna 1212 Efterlevandepensionsavgift, 1222 Föräldraförsäkringsavgift och 1251 Ålderspensionsavgift, netto (namnändring från Tilläggspensionsavgift, netto). Dessutom ändras namnet på inkomsthuvudgruppen 1200 från Socialavgifter och allmänna egenavgifter till Socialavgifter och allmän pensionsavgift. Utöver dessa förändringar upphör inkomsttitlarna 1231 Barnomsorgsavgift, 1241 Utbildningsavgift samt 1451 Reseskatt. Eftersom lagen om särskild avgift för svavelhaltigt bränsle upphör vid utgången av 1998 (SFS 1998:946) så slopas även inkomsttiteln 1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle. Tabell 5.12 Socialavgifter 1998 och 1999 Procent 1998 1999 Arbetsgivaravgifter Folkpensionsavgift 6,83 Efterlevandepensionsavgift 1,70 Sjukförsäkringsavgift 7,90 7,50 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 Tilläggspensionsavgift 6,40 Ålderspensionsavgift 6,40 Allmän löneavgift 4,48 8,04 Delpensionsavgift 0,20 Lönegarantiavgift 0,25 Arbetarskydssavgift 0,17 Arbetsskadeavgift 1,38 1,38 Arbetsmarknadsavgift 5,42 5,84 Totalt 33,03 33,06 Egenavgifter Folkpensionsavgift 6,83 Efterlevandepensionsavgift 1,70 Sjukförsäkringsavgift 8,66 8,23 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 Tilläggspensionsavgift 6,40 Ålderspensionsavgift 6,40 Allmän löneavgift 4,48 8,04 Delpensionsavgift 0,20 Arbetsskadeavgift 1,38 1,38 Arbetsmarknadsavgift 3,30 3,30 Totalt 31,25 31,25 6 Utgifter åren 1999–2001 6 Utgifter åren 1999–2001 6.1 Takbegränsade utgifter 6.1.1 Ramar för utgiftsområden Regeringen presenterade i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden för åren 1999–2001. Riksdagen godkände förslaget (bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318). I detta kapitel presenterar regeringen en reviderad fördelning av utgifterna på utgiftsområden för åren 1999–2001. I bilaga 1 presenteras regeringens budgetförslag för budgetåret 1999 fördelat på utgiftsområden och anslag. Regeringens förslag: Utgifterna för 1999 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 6.1. Förändringar av anslagsbehållningar under 1999 beräknas enligt tabell 6.1. Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2000 och 2001 godkänns som riktlinje för regeringens budget- arbete. Utgifternas fördelning på utgiftsområden påverkas av en ändrad bedömning av den allmänna ekonomiska utvecklingen och av de nya förslag och politiska prioriteringar som redovisas i denna proposition (förslagen har sammanfattats i avsnitt 4.3). Beräkningarna tar också hänsyn till de förändringar av utgiftsramarna som föranleds av ålderspensionsreformen. Beräkningarna av fördelningen på utgiftsområden för åren 2000 och 2001 är baserade på nu kända förutsättningar vad avser den ekonomiska utvecklingen, volymutveckling och gällande regelsystem och skall betraktas som preliminära. Tekniska justeringar För åren 2000 och 2001 görs en preliminär beräkning av löne- och prisökningen på anslagen för förvaltningsändamål. Den preliminära beräkningen har, till skillnad från den definitiva, tidigare gjorts med hjälp av ett lönekostnadsindex som inte beaktat produktivitetsutvecklingen. Detta har nu korrigerats så att även den preliminära beräkningen tar hänsyn till produktivitetsutvecklingen. Som ett resultat av denna förändring har utgiftsområdesramarna justerats ned med sammantaget ca 700 miljoner kronor år 2000 och ca 1 800 miljoner kronor år 2001 jämfört med beräkningen i den ekonomiska vårpropositionen. De områden som främst berörs av korrigeringen är utgiftsområde 4 Rättsväsendet, utgiftsområde 6 Totalförsvar samt utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Nedjusteringarna innebär inte att berörda utgiftsområden tillförs mindre medel utan endast att den preliminära beräkningen av utgiftsområdesramarna nu bättre speglar den definitiva beräkningen. I budgetpropositionen för 1998 anmälde regeringen att en teknisk justering hade genomförts av de utgiftsområdesramar som omfattar anslag för förvaltningsändamål. Justeringen var föranledd av en av riksdagen tidigare beslutad förändring av finansieringen av avtalsförsäkringar på det statliga området (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU:1, rskr. 1996/97:53). I efterhand har regeringen konstaterat att ett fel i underlaget förelåg varför en korrigering nu har genomförts av berörda utgiftsområdesramar för år 1999. Korrigeringen innebär att berörda anslag ökas med sammanlagt 218 miljoner kronor. De ökade utgifterna täcks av motsvarande inkomster på inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter. Nya beräkningar tyder på att ytterligare justeringar kan bli nödvändiga. Slutlig avstämning kan dock göras först under år 1999. En slutlig justering av anslagen för förvaltningsändamål kan därför göras först inför år 2000. Justeringen av anslagen har ingen effekt på statsbudgetens saldo eftersom inkomsterna ökar i motsvarande grad. Däremot kommer utgiftstaken att behöva höjas. Höjningen orsakas enbart av transaktioner inom staten och är att betrakta som en teknisk justering. Ålderspensionsreformen påverkar utgifterna inom följande 11 utgiftsområden: 6 Totalförsvar, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studiestöd, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Ålderspensionsreformens effekter på dessa utgiftsområden redovisas utförligt i bilaga 3. Övriga förändringar Vid sidan av de ovan nämnda tekniska justeringarna av ramarna för vissa utgiftsområden förklaras nedan övriga större förändringar av utgiftsområdesramarna åren 1999–2001 i förhållande till beräkningarna i den ekonomiska vårpropositionen. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökar år 1999 med 200 miljoner kronor, vilket förklaras av att medel engångsvis tillförs polisväsendet. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg redovisas nu lägre utgifter åren 1999– 2001. Detta beror på att anslaget Bidrag till läkemedelsförmånen lagts på en nominellt oförändrad nivå över tiden i avvaktan på de förhandlingar om läkemedelsförmånen som för närvarande pågår med Landstingsförbundet. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas nu högre utgifter år 1999. Sjukskrivningarna har ökat under år 1998 vilket kan få effekter på utgifterna även år 1999. Osäkerheten kring sjukskrivningarna är emellertid mycket stor, varför regeringen noga kommer att följa utvecklingen. Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom beräknas nu högre utgifter åren 1999–2001. De högre utgifterna beror dels på regelförändringar inom bostadstillägget för pensionärer, vilket påverkar utgifterna samtliga år, dels på att pensionerna räknas upp med 100 procent av prisbasbeloppet från år 1999 i stället för, som tidigare, från år 2000. Utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn är nu betydligt högre än beräknat i den ekonomiska vårpropositionen. Detta beror dels på ökade utgifter för underhållsstöd år 1999, dels på den aviserade höjningen av de allmänna barnbidragen med 100 kronor år 2000 och ytterligare 100 kronor år 2001. Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv beräknas nu lägre utgifter än i den ekonomiska vårpropositionen vilket beror på att antalet deltagare i åtgärder nu beräknas vara mindre. Utgiftsökningen inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande förklaras av att Bostadskreditnämndens kostnader för att infria sina garantiåtaganden nu beräknas bli högre än i vårpropositionen. Inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling beräknas nu anslagen till en lägre nivå än i den ekonomiska vårpropositionen, främst till följd av en övergång till ett bemyndigandesystem avseende regionalpolitiska åtgärder. Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer beräknas lägre utgifter för bl.a. väginvesteringar och ersättningar till Statens järnvägar. Inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar beräknas nu en lägre anslagsnivå än i den ekonomiska vårpropositionen, särskilt för år 1999. Utgifterna beräknas emellertid inte minska i samma omfattning utan i stället bedöms en större andel av befintligt anslagssparande förbrukas. Utgifterna inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökar år 2001 till följd av den extra satsning som aviseras i denna proposition. Bedömningen av utgifterna under posten minskning av anslagsbehållningar har höjts med 2 miljarder kronor respektive år i förhållande till den ekonomiska vårpropositionen. Detta bedöms kunna rymma den högre förbrukning av sparade medel som kan förväntas inom exempelvis utgiftsområde 23. Tabell 6.1 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 1999-2001 Tusental kronor 1999, miljoner kronor 2000 - 2001 samt differenser mot den ekonomiska vårpropositionen Differens mot vårpropositionen 1999 2000 2001 1999 2000 2001 UO 1 Rikets styrelse 4 179 704 4 263 4 554 17 47 6 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1 705 333 1 484 1 581 -354 -524 -429 UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd 5 810 859 5 838 5 925 25 -26 -98 UO 4 Rättsväsendet 21 919 269 22 175 22 567 308 -34 -320 UO 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 2 871 318 2 895 2 931 -78 -52 -72 UO 6 Totalförsvar1 44 107 565 45 441 45 227 -160 -241 -487 UO 7 Internationellt bistånd 11 899 604 12 889 13 869 -103 -131 3 UO 8 Invandrare och flyktingar 4 324 184 4 234 4 454 -65 6 -13 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg1 24 012 459 24 471 24 765 -314 -1 440 -1 633 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp1 80 503 205 81 096 83 300 36 754 36 319 37 875 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom1 34 315 009 33 753 33 477 -28 393 -29 486 -30 359 UO 12 Ekonomisk trygghet för familj och barn1 39 896 045 42 581 45 622 5 116 7 078 9 335 UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet1 33 789 000 26 484 24 063 2 640 1 953 2 367 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv1 48 274 400 48 881 47 407 -249 -38 99 UO 15 Studiestöd1 22 447 075 23 741 25 354 584 790 934 UO 16 Utbildning och universitetsforskning1 29 030 747 30 405 31 869 -214 -52 -331 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid1 7 452 147 7 597 7 722 -47 -43 -59 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 20 463 080 17 300 13 702 962 657 107 UO 19 Regional utjämning och utveckling 2 742 897 2 675 3 337 -758 -479 -14 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 1 548 899 1 464 1 592 263 175 282 UO 21 Energi 1 681 490 1 440 1 715 -150 -152 147 UO 22 Kommunikationer 25 501 314 26 599 25 589 -543 -53 -1 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar1 11 973 865 13 154 13 168 -1 109 -11 -23 UO 24 Näringsliv 2 897 947 2 837 2 966 28 -15 71 UO 25 Allmänna bidrag till kommunerna 103 564 700 105 087 107 267 -553 -127 1 873 UO 26 Statsskuldsräntor m.m.1 84 560 000 77 000 72 180 -10 429 -4 567 -987 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 21 908 000 21 356 22 101 258 -655 -765 Minskning av anslagsbehållningar 5 000 000 4 000 3 000 2 000 2 000 2 000 Summa 698 380 115 691 141 691 302 5 435 10 900 19 507 Summa exkl. statsskuldsräntor 613 820 115 614 141 619 122 15 864 15 467 20 494 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 135 849 000 140 414 146 433 4 879 2 823 2 533 Takbegränsade utgifter 749 669 115 754 555 765 555 20 743 18 290 23 027 Budgeteringsmarginal2 3 330 885 6 445 20 445 -1 743 710 -4 027 Utgiftstak2 753 000 000 761 000 786 000 19 000 19 000 19 000 1 Utgiftsområdets ram påverkas av ålderspensionsreformen. 2 Differenser gentemot riksdagens beslut, dvs. hänsyn har tagits till riksdagens sänkning av utgiftstaket. 6.1.2 Budgeteringsmarginalen Budgeteringsmarginalen år 1999 beräknas nu vara lägre än vad som beräknades i den ekonomiska vårpropositionen, där marginalen beräknades till 6,1 miljarder kronor. I riksdagsbehandlingen av vårpropositionen sänktes utgiftstaket med 1 miljard kronor vilket innebar att budgeteringsmarginalen minskade till 5,1 miljarder kronor. Förslaget i denna proposition innebär att budgeteringsmarginalen år 1999 nu beräknas bli 3,3 miljarder kronor, dvs. ca 1,7 miljarder kronor lägre. Enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder om det finns risk för att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas. Regeringen kommer att noga följa utgifternas utveckling under 1999 och, om det bedöms som nödvändigt, vidta de åtgärder som krävs för att förhindra ett överskridande av utgiftstaket. 6.2 Beskrivning av utgiftsområden m.m. I följande avsnitt redovisas regeringens sammanfattande bedömning av utgiftsområdena. I tabellform redovisas utfallet för år 1997, anvisade medel för år 1998 (inklusive beslut på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen), beräknat utfall för år 1998, förslag till ram för år 1999 samt beräkningar för åren 2000 och 2001. Utfallsprognoserna för budgetåret 1998 avviker i vissa fall från anvisade medel på statsbudget. Detta beror bland annat på att anslagssparanden och reservationer tas i anspråk samt på förändrade antaganden om den ekonomiska utvecklingen. Väsentliga avvikelser kommenteras i avsnitt 7.2.2. För varje utgiftsområde redovisas de viktigaste målen liksom prioriterade verksamheter och eventuella omprioriteringar av medel. Vidare redovisas pensionsreformens effekter på förslagen till ramar under berörda utgiftsområden. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 3 910 3 977 4 380 4 180 4 263 4 554 Utgiftsområdet omfattar verksamheterna statschefen, riksdagen och dess myndigheter, regeringen m.m., centrala myndigheter samt mediefrågor. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 4 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder kronor till regeringen m.m., 1 miljard kronor till riksdagen och dess myndigheter samt 0,7 miljarder kronor till mediefrågor. Några övergripande mål för utgiftsområdet har inte beslutats på grund av att verksamheterna är så olikartade. Ett viktigt mål inom verksamhetsområdet mediefrågor är att staten skall stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter, garantera massmediernas oberoende samt säkerställa tillgängligheten till massmedierna. I syfte att stärka regeringens ledning och styrning av statsförvaltningen, öka kvaliteten i Regeringskansliets beredning av regeringsärenden samt för att förbereda och genomföra det svenska ordförandeskapet i EU år 2001 m.m. tillfördes utgiftsområdet efter förslag i 1998 års ekonomiska vårproposition 222 miljoner kronor för år 1999, 322 miljoner kronor för år 2000 och 547 miljoner kronor för år 2001. Övriga ökningar av ramen för utgiftsområdet åren 1999–2001 hänförs huvudsakligen till en teknisk justering av finansieringen av avtalsförsäkringar på det statliga området (ca 20 miljoner kronor) samt en ökning av riksdagens anslag (ca 1 miljon kronor). Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 4 180 miljoner kronor. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 2 504 2 041 2 069 1 705 1 484 1 581 Utgiftsområdet omfattar ett antal myndigheter, bl.a. Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska cenralbyrån, Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet, Statens fastighetsverk, Finansinspektionen och Premiepensionsmyndigheten. Vidare ingår kostnader för statsskuldens upplåning och låneförvaltning, vissa särskilda finansierings- och garantiåtaganden samt Riksdagens revisorer. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 2,0 miljarder kronor, varav 1,9 miljarder kronor till centrala myndigheter och nämnder, 170 miljoner kronor till tidsbegränsade åtgärder samt 17 miljoner kronor till Riksdagens revisorer. Viktiga mål för utgiftsområdet är att statsförvaltningen skall bedrivas effektivt och i det allmännas intresse. Statsfinanserna och statens egendom skall förvaltas och hanteras på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Officiell statistik och annan statlig statistik skall vara av god kvalitet. Myndigheterna skall erbjudas stöd av hög kvalitet. Det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd. Statens skuld, med undantag från den skuld som förvaltas av affärsverken, skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen beaktas. Minskningen av ramen för utgiftsområdet åren 1999-2001 hänförs huvudsakligen till att regeringen i denna proposition föreslår ett minskat anslag för Riksgäldskontorets kostnader för upplåning och låneförvaltning, ett minskat anslag för åtgärder för att stärka det finansiella systemet samt ett minskat anslag för avgiften för Stads-hypotekskassans grundfond. Utgiftsområdet har tillförts resurser för ett nytt anslag för kapitalökning i Nordiska investeringsbanken. Som en följd av det nya pensionssystemet har Premiepensionsmyndigheten inrättats under 1998. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 1 705 miljoner kronor. Utgiftsområde 3 Skatteförvaltningen och Tullverket Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 5 735 5 672 5 979 5 811 5 838 5 925 Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket och skattemyndigheterna (skatteförvaltningen) samt Tullverket. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 5,7 miljarder kronor varav 4,6 miljarder till skatteförvaltningen. Ett gemensamt mål för myndigheterna inom utgiftsområdet är att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt. Tullverket har vidare till uppgift att bl.a. kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Skatteförvaltningen ansvarar också för folkbokföring och fastighetstaxering. En prioriterad uppgift för skatteförvaltningen skall vara att effektivisera verksamheten genom bl.a. förbättring av IT-stödet, ändrat arbetssätt och kompetensutveckling. Träffsäkerheten i urvalet och kvaliteten i kontrollen skall utvecklas. Helhetssynen på kontroll och service genom hela beskattningsförfarandet, inklusive indrivningsarbetet, skall stärkas. Arbetet med att inrätta skattebrottsenheter skall slutföras så att de är i drift vid utgången av år 1999. Vad gäller Tullverket skall narkotikakontrollen ges fortsatt högsta prioritet. Vidare skall kontrollinsatserna mot illegal införsel av sprit och tobak ges hög prioritet. Regeringen lägger i övrigt stor vikt vid det omfattande omstruktureringsarbetet vilket bl.a. innefattar en ny organisationsstruktur samt övrigt förändringsarbete för att få en bättre kvalitet i arbetet och en effektivare verksamhet. Likaså är arbetet med förenklingar av regler och procedurer angeläget. Regeringen föreslår att Tullverket tillförs 34 miljoner kronor för punktskattekontroll från år 1999. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 5 811 miljoner kronor. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 21 160 21 030 21 493 21 919 22 175 22 567 Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, rättshjälpen, de allmänna advokatbyråerna, kriminalvården, exekutionsväsendet, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Rättsmedicinalverket och Gentekniknämnden. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 21 miljarder kronor, varav polisväsendet svarar för 11,5 miljarder kronor och kriminalvården för 3,4 miljarder kronor. Målet för rättsväsendet är att tillförsäkra den enskilde rättssäkerhet och rättstrygghet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Moderniseringen av rättsväsendet skall fortsätta och brottsoffrens ställning skall stärkas. Kampen mot våldsbrott, narkotikabrott och ekonomisk brottslighet skall prioriteras. Särskild uppmärksamhet skall ägnas den grova gränsöverskridande brottsligheten, den s.k. mc- relaterade brottsligheten, brott med rasistiska inslag, våld mot kvinnor och övergrepp mot barn. Det brottsförebyggande arbetet skall fortsatt utvecklas. Vardagsbrottsligheten skall förebyggas och bekämpas, främst genom en utbyggd närpolisverksamhet. Storstädernas problem skall mötas med särskilda insatser. Regeringen föreslår att utgiftsområdet tillförs 200 miljoner kronor fr.o.m. år 1999, 250 miljoner kronor år 2000 samt 300 miljoner kronor år 2001. Därutöver föreslås att polisorganisationen tillförs ett engångsbelopp på 200 miljoner kronor för år 1999 för att möta särskilda behov i storstäderna. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 21 919 miljoner kronor. Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 2 476 2 811 2 767 2 871 2 895 2 931 Utgiftsområdet omfattar förvaltningskostnader för Utrikesdepartementet och de 102 utlandsmyndigheterna, bidrag till vissa internationella organisationer, information om Sverige i utlandet, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt övriga utrikespolitiska frågor som bland annat omfattar strategisk exportkontroll och europainformation. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 2,8 miljarder kronor, varav ca 1,8 miljarder kronor till utrikesförvaltningen, 0,7 miljarder kronor till bidrag till internationella organisationer och 0,3 miljarder kronor till övrig verksamhet. Målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelse med andra länder. Bland de prioriterade verksamheterna för år 1999 finns ett utvidgat regionalt samarbete kring Östersjön, EU-samarbete och FN. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 2 871 miljoner kronor. Utgiftsområde 6 Totalförsvar Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 40 978 41 344 43 019 44 108 45 441 45 227 Utgiftsområdet omfattar totalförsvarsverksamhet, militärt försvar och civilt försvar. I utgiftsområdet ingår även den verksamhet som bedrivs av Kustbevakningen och av Statens räddningsverk. För år 1998 uppgår anvisade medel till 41,3 miljarder kronor, varav 37,4 miljarder kronor till det militära försvaret, 2,5 miljarder kronor till det civila försvaret och 1,4 miljarder kronor till övrig verksamhet. Till grund för den verksamhet som skall bedrivas inom totalförsvaret under perioden 1997-2001 ligger 1996 års totalförsvarsbeslut (prop 1996/97:FöU4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36). För militärt försvar gäller även de åtgärder som riksdagen beslutat för att bringa Försvarsmaktens ekonomi och verksamhet i balans (prop. 1997/98:84, bet. 1997/98:FöU11, rskr. 1997/98:268). Den fortsatta inriktningen av verksamheten inom utgiftsområdet påverkas av riksdagens ställningstaganden i samband med den säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1999. Regeringen har vid beräkningen av ramen för utgiftsområdet för åren 1999–2001 utgått från att vissa ytterligare förändringar görs inom området, bl.a. att anslaget Ersättning för kroppsskador från och med år 1999 överförs till utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Med anledning av ålderspensionsreformen föreslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 3,2 miljoner kronor år 1999, 3,3 miljoner kronor år 2000 och 3,4 miljoner kronor år 2001. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 44 108 miljoner kronor. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 12 139 11 434 11 521 11 900 12 889 13 869 Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete med u-länder och samarbete med länder i Central- och Östeuropa. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 11,4 miljarder kronor, varav 10,6 miljarder kronor till utvecklingssamarbete med u-länder och 0,8 miljarder kronor till samarbete med länder i Central- och Östeuropa. Det överordnade målet för Sveriges internationella utvecklingssamarbete är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Riksdagen har lagt fast sex biståndspolitiska mål: resurstillväxt, ekonomisk och politisk självständighet, ekonomisk och social utjämning, demokratisk samhällsutveckling, en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön samt jämställdhet mellan kvinnor och män. Samarbetet med central- och Östeuropa Målen för samarbetet med Central- och Östeuropa är att främja en säkerhetsgemenskap, fördjupa demokratins kultur, stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling samt att stödja en miljömässigt hållbar utveckling. Härtill har regeringen beslutat att allt samarbete skall genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. För samarbetet med Central- och Östeuropa har riksdagen beslutat om ett nytt treårigt samarbetsprogram för perioden 1999-2001 omfattande 800 miljoner kronor per år. Regeringen föreslår nu en något ändrad tidsprofil för anslagstilldelningen för programmet varför utgiftsområdet minskar med 50 miljoner kronor år 1999 och 2000 för att öka med 100 miljoner kronor år 2001 jämfört med regeringens ekonomiska vårproposition. Förändringen möjliggörs av att det inom samarbetsprogrammet finns stora reservationer. Utvecklingssamarbete med u-länder Regeringen föreslår också en ökning av biståndsramen med 100 miljoner kronor för år 1999 vilket innebär att biståndsramen motsvarar 0,705 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). I enlighet med regeringens vårproposition ökas biståndsramen år 2000 till 0,72 procent av BNI och år 2001 ökas den ytterligare till att motsvara 0,73 procent av BNI. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 11 900 miljoner kronor. Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 3 583 3 864 4 315 4 324 4 234 4 454 Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor om flyktingpolitik, invandringen till Sverige, mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige. Utgiftsområdet omfattar även integrationspolitik med frågor om invandrares introduktion i Sverige, insatser i utsatta bostadsområden, åtgärder mot etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism samt ersättning till kommunerna för flyktingmottagande. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 3,9 miljarder kronor, varav 1,8 miljarder till migrationspolitiken och 2,1 miljarder till integrationspolitiken. Migrationspolitikens mål är att i en värld präglad av ökad öppenhet, samverkan och utbyte på alla områden verka för att migration till och från vårt land kan ske i ordnade former, att värna asylrätten och att upprätthålla den reglerade invandringen. Detta skall ske på ett sätt som svarar mot kraven på öppenhet och utbyte samt präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens mänskliga rättigheter. Integrationspolitikens mål är lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund samt en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall kunna vara delaktiga i och medansvariga för. Ytterligare mål är att bryta den sociala och etniska segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika levnadsvillkor för storstädernas invånare. Inom migrationspolitiken prioriteras ansträngningar att förkorta vistelsetiderna för asylsökande, åtgärder för att främja frivillig återvandring och satsningar för att förbättra situationen för de utlänningar som tvingas lämna landet efter ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Inom integrationspolitiken prioriteras satsningar för att bryta den etniska segregationen och motverka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Prognoser och uppföljningar skall förbättras inom utgiftsområdet. De stora utgifterna inom utgiftsområdet avser mottagande av asylsökande och statlig ersättning till kommunerna för flyktingar och vissa andra invandrare. Under år 1998 har en ökning av antalet asylsökande främst från f.d. Jugoslavien och Irak kunnat noteras. Samtidigt har Förbundsrepubliken Jugoslavien vägrat låta sina egna medborgare återvända hem. Fler flyktingar och anhöriga än förväntat har fått uppehållstillstånd och tagits emot i kommunerna. Kostnaderna för flyktingmottagandet har därmed blivit större än beräknat. Denna utveckling väntas fortgå och kulminera under år 1998. I årets ekonomiska vårpropositionen föreslogs en treårig framtidssatsning för att skapa ett Sverige för alla. I propositionen Utveckling och rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet (prop. 1997/98:165) har regeringen föreslagit att huvuddelen av det resurstillskott som tillförs framtidsområdet Ett Sverige för alla bör användas för insatser i utsatta bostadsområden i storstadsregionerna. Stat och kommun bör teckna lokala utvecklingsavtal för de mest utsatta bostadsområdena i storstadsregionerna. En särskild storstadsdelegation skall tillsättas och få till uppgift att utveckla och samordna den nationella storstadspolitiken. De lokala utvecklingsavtalen skall tas fram i dialog med de berörda invånarna och andra aktörer i de aktuella bostadsområdena. En sådan demokratisk process tar tid och någon verksamhet kan inte påbörjas första halvåret 1999. Därför föreslår regeringen att framtidssatsningen förskjuts med ett halvår och att den i stället utsträcks till år 2002. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 4 324 miljoner kronor. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 24 218 22 754 23 087 24 012 24 471 24 765 Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälso- och sjukvård, social omsorg samt stöd till sektorsforskning. Statens utgifter utgör en mindre del av de samlade offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård och social omsorg. De största utgiftsposterna inom utgiftsområdet utgörs av bidrag för läkemedelsförmånen, kostnader för statlig assistansersättning samt tandvårdsstödet. Vidare ingår utgifter för flertalet myndigheter under Socialdepartementet, bidrag till organisationer samt olika slag av stimulans- och utvecklingsbidrag inom det sociala området. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 22,8 miljarder kronor, varav ca 16,4 miljarder kronor avser hälso- och sjukvård och 5,9 miljarder kronor avser social omsorg. Målen för utgiftsområdet är att trygga en god hälsa och goda levnadsvillkor, att se till att hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen bedrivs med god kvalitet och effektiv resursanvändning och tillgodoser den enskilde individens behov av vård, omsorg, stöd och service. Regeringen föreslår att utgiftsområdet tillförs 500 miljoner kronor fr.o.m. år 1999 i enlighet med riksdagens beslut om ett reformerat tandvårdsstöd (prop. 1997/98:112, bet. 1997/98:SoU25, rskr. 1997/98:289). Vidare föreslås att 300 miljoner kronor tillförs under perioden 1999–2001 för åtgärder inom äldrepolitikområdet. Efter förslag på tilläggsbudget 1 i 1998 års ekonomiska vårproposition införs ett tillfälligt bidrag för äldrebostäder m.m. uppgående till totalt 400 miljoner kronor, varav 250 miljoner kronor avser år 1998. För år 1999 föreslås en tillfällig förstärkning av anslaget Bilstöd till handikappade med 100 miljoner kronor. De hemlösas situation uppmärksammas. Ett treårigt projekt om 30 miljoner kronor föreslås för att underlätta för hemlösa att skaffa sig bostad. Anslaget Bidrag för läkemedelsförmånen föreslås budgeteras med nominellt oförändrat belopp för perioden 1999-2001 i avvaktan på en överenskommelse mellan staten och landstingen. Förslaget till ram innefattar därutöver ett antal mindre förändringar med anledning av propositionen Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnens rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182) samt propositionerna Vissa reformer av påföljdsystemet (prop. 1997/98:96, bet. 1997/98: JuU21, rskr. 1997/98:275) och Kvinnofrid (prop. 1997/98:55, bet. 1997/98:JuU13, rskr. 1997/98:250). Förslagen innebär en nettoökning av utgiftområdesramen med 14 miljoner kronor och påverkar även ramarna för utgiftsområdena 4 Rättsväsendet, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp samt 25 Allmänna bidrag till kommuner. Med anledning av ålderspensionsreformen föreslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 0,5 miljoner kronor år 1999, 0,5 miljoner kronor år 2000 och 0,5 miljoner kronor år 2001. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 24 012 miljoner kronor. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 35 591 37 192 38 686 80 503 81 096 83 300 Utgiftsområdet omfattar socialförsäkringsförmåner som lämnas vid ohälsa samt kostnader för socialförsäkringsadministrationen, dvs. Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Förmåner som lämnas vid ohälsa ges i form av dagersättningar såsom sjukpenning, rehabiliteringsersättning, närståendepenning samt vissa yrkesskadeersättningar. Därutöver ingår i utgiftsområdet folkpension och pensionstillskott i form förtidspension samt handikappersättning. Från och med år 1999 ingår utgifterna för ATP i form av förtidspension, arbetsskadeersättningar, kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer samt ersättning för kroppsskador. Vidare redovisas fr.o.m. år 1999 under särskilda anslag kostnaden för ålderspensionsavgifter beräknade på pensionsgrundade belopp avseende förtidspension och arbetsskadeersättningar m.m. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 37,2 miljarder kronor varav 4,9 miljarder kronor avser socialförsäkringens administration. Utgifterna för Allmän tilläggspension (ATP) i form av förtidspension samt utgifterna för arbetsskadeförsäkringen redovisas vid sidan av statsbudgeten år 1998. Anslaget Ersättning vid kroppskador redovisas år 1998 under utgiftsområde 6 Totalförsvar. Målen för utgiftsområdet är att ge ekonomisk trygghet för sjuka och funktionshindrade samt att socialförsäkringens administration garanterar effektivitet, rättssäkerhet och kompetens vid ärendehandläggning. I regeringens förslag till ram ingår förslaget om uppräkning av det reducerade basbeloppet till 100 procent vilket påverkar utgifterna för förtidspensioner år 1999 och framåt. Genom omföring av medel från anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. finansieras fr.o.m. år 1999 de i 1998 års ekonomiska vårproposition aviserade särskilda sysselsättningsinsatser för vissa förtidspensionärer under utgiftsområdet. Socialförsäkringens administration föreslås förstärkas år 1999 genom att 225 miljoner kronor under anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. tillfälligt får disponeras för administrationskostnader. För att underlätta genomförandet av det reformerade ålderspensionssystemet förstärks socialförsäkringens administration avseende kompetensutveckling och informationsinsatser genom att medel tillförs främst från AP-fonden. För att utveckla forskningen inom socialförsäkringen omförs medel inom utgiftsområdet till Riksförsäkringsverket. Med anledning av ålderspensionsreformen föreslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 35 618 miljoner kronor 1999, 35 354 miljoner kronor år 2000 och 37 849 miljoner kronor år 2001. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 80 503 miljoner kronor. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 63 134 62 701 62 658 34 315 33 753 33 477 Utgiftsområdet omfattar år 1998 folkpension i form av ålderspension och efterlevandepension till vuxna samt pensionstillskott till sådana pensioner samt därutöver bostadstillägg till pensionärer. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 62,7 miljarder kronor, varav ca 52,5 miljarder kronor till ålderspensioner, 0,6 miljarder kronor till efterlevandepension till vuxna och 9,6 miljarder kronor till bostadstillägg till pensionärer. Från och med år 1999 omfattar utgiftsområdet, bl.a. som en effekt av riksdagens beslut om det reformerade pensionssystemet, folkpension till ålderspensionärer som inte har rätt till tilläggspension, folkpension och tilläggspension i form av efterlevnadspension till vuxna, pensionstillskott till såväl ålderspension som efterlevandepension, bostadstillägg till pensionärer samt delpension. Målet för utgiftsområdet är att ge ekonomisk trygghet till äldre och efterlevande. Regeringen anser att det är av stor vikt att ge de äldre en ekonomisk trygghet som tillgodoser ett grundläggande konsumtionsbehov och tillgång till bostad med tillfredsställande standard. Flera utredningar pågår som berör utgiftsområdet bl.a. Efterlevandepensionsutredningen, utredningen av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer samt utredningen av den övergångsvisa garantipensionen. Regeringen föreslår i denna proposition att pensionerna för år 1999 skall beräknas utifrån prisbasbeloppet utan reduktion. Det innebär att återgången till att beräkna pensionerna utan reduktion tidigareläggs från år 2000 till år 1999. Regeringen föreslår vidare att den del av bostadskostnaden i intervallet 100–4 000 kronor per månad, som kan ersättas med bostadstillägg till pensionärer, höjs från 85 procent till 90 procent från och med 1 januari 1999. Regeringen föreslår också att kommunerna även under åren 1999–2000 får möjlighet att betala ut kommunalt kompletteringsbelopp till det statliga bostadstillägget. Med anledning av ålderspensionsreformen föreslås att ramen för utgiftsområdet minskas med 29 420 miljoner kronor år 1999, 29 833 miljoner kronor år 2000 och 30 593 miljoner kronor år 2001. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 34 315 miljoner kronor. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 32 602 35 814 35 888 39 896 42 581 45 622 Utgiftsområdet omfattar ekonomiskt stöd till barnfamiljer (förutom studiehjälp för gymnasie- studerande som återfinns under utgiftsområde 15 och bostadsbidragen som återfinns under utgiftsområde 18). Stöden utgörs av allmänna barnbidrag inkl. flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag, föräldraförsäkring inklusive havandeskapspenning, underhållsstöd, bidrag till kostnader för internationella adoptioner, folkpension i form av barnpension och vårdbidrag till funktionshindrade barn. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 35,8 miljarder kronor, varav 17,0 miljarder kronor till allmänna barnbidrag, 14,8 miljarder kronor till föräldraförsäkringen, 2,1 miljarder kronor till underhållsstöd, 0,02 miljarder kronor till kostnader för internationella adoptioner, 0,3 miljarder kronor till folkpension i form av barnpension och 1,6 miljarder kronor till vårdbidrag till funktionshindrade barn. Målen för utgiftsområdet är att utjämna levnadsvillkoren mellan familjer med och utan barn, att stödja föräldrarnas möjligheter att kombinera förvärvsarbete med föräldraskap samt att lämna särskilt ekonomiskt stöd till familjer i utsatta situationer. Regeringen avser att föreslå riksdagen en höjning av barnbidraget med 100 kronor per barn och månad från den 1 januari 2000 och ytterligare 100 kronor per barn och månad från den 1 januari 2001, till totalt 950 kronor per barn och månad. Flerbarnstilläggen räknas upp i motsvarande mån. Detta kommer att föreslås under förutsättning att de offentliga finanserna ger utrymme för en sådan åtgärd. En särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet har, i enlighet med vad som angavs i 1998 års ekonomiska vårproposition, analyserat regler och ekonomiskt utfall för underhållsstödet. Regeringen avser att fortsätta detta analysarbete och noga följa underhållsstödets kostnadsutveckling. I avvaktan på den slutliga utvärderingen av systemet föreslår regeringen att anslaget för underhållsstöd tillförs 427 miljoner kronor för år 1999. Med anledning av ålderspensionsreformen föreslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 4 754 miljoner kronor år 1999, 4 752 miljoner kronor år 2000 och 4 821 miljoner kronor år 2001. Vidare föreslås att det fr.o.m. år 1999 tas upp ett nytt anslag för finansiering av statlig ålderspensionsavgifter avseende pensionsrätt för barnår. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 39 896 miljoner kronor. Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 40 920 38 485 37 842 33 789 26 484 24 063 Utgiftsområdet omfattar verksamheterna bidrag till arbetslöshetsersättning samt bidrag till lönegarantiersättning. Från anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning täcks utgifterna även för åtgärderna tillfällig avgångsersättning, offentligt tillfälligt arbete (OTA), resursarbete (t.o.m. juni 1998), den s.k. aktivare användningen av arbetslöshetsersättningen samt generationsväxling. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 38,5 miljarder kronor, varav 36,4 miljarder kronor till arbetslöshetsersättning och drygt 2 miljarder kronor till lönegarantiersättning. Målet för utgiftsområdet är att underlätta och stimulera omställning och därigenom öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund infördes en ny lag om arbetslöshetsförsäkring den 1 januari 1998. Prioriterade frågor under år 1999 är aktivitet och omställning under arbetslöshet. En arbetsgrupp har tillsatts inom Regeringskansliet för att tillse att kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen effektiviseras. Vidare föreslås ett system för utfasning av den tillfälliga åtgärden offentligt tillfälligt arbete (OTA). Från och med år 1999 täcks utgifterna för åtgärden under utgiftsområde 14. Pågående projekt vid årets slut inom den s.k. aktivare användningen av arbetslöshetsersättningen föreslås få fortsätta till som längst t.o.m. den 30 september 1999. Utgiftsnivån påverkas primärt av den öppna arbetslösheten vad gäller utgifterna för arbetslöshetsersättningen och av antalet konkurser vad gäller utgifterna för lönegarantiersättningen. Den minskande arbetslösheten har medfört att utgifterna under utgiftsområdet sjunkit under det senaste året. Prognoserna för den öppna arbetslösheten har successivt reviderats ned. Till följd av detta jämte en ny beräkning av effekterna av höjda ersättningsnivåer i försäkringen och en reviderad anslagskonstruktion för lönegarantin har de beräknade utgifterna för utgiftsområdet reviderats ned i förhållande till beräkningen i budgetpropositionen för år 1998 med 1 683 miljoner kronor för år 1999, 303 miljoner kronor för år 2000 och med 1 548 miljoner kronor för år 2001. Från anslaget Bidrag till lönegarantiersättning betalas t.o.m. utgången av år 1998 räntor och amorteringar på den skuld som kvarstår i Riksgäldskontoret från lönegarantifonden. Regeringen kommer under innevarande år att besluta att skulden efter lönegarantifonden, som uppgick till drygt 900 miljoner kronor vid halvårsskiftet 1998, skall avskrivas vid årets utgång. I och med detta belastas anslaget fr.o.m. år 1999 endast av utgifter för lönegarantiersättning. Med anledning av ålderspensionsreformen föreslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 1 931 miljoner kronor 1999, 1 507 miljoner kronor år 2000 och 1 362 miljoner kronor år 2001. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 33 789 miljoner kronor. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 50 005 48 248 47 826 48 274 48 881 47 407 Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Arbetsmarknadsverket, Arbetarskyddsstyrelsen och ytterligare ett antal myndigheters förvaltning samt forskning och utveckling på arbetsmarknads- och arbetslivsområdet. Området omfattar även merkostnadsersättning till Samhall AB:s verksamhet, vissa utgifter för jämställdhetspolitiska frågor samt statliga arbetsgivarfrågor. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 48,2 miljarder kronor, varav ca 34,5 miljarder kronor till arbetsmarknad, 5,6 miljarder kronor till arbetslivsfrågor, 0,03 miljarder kronor till jämställdhetsfrågor och 8,1 miljarder kronor till statliga arbetsgivarfrågor. Uppgiften för arbetsmarknadspolitiken är att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, bryta de obalanser som finns på olika delarbetsmarknader, hjälpa personer med särskilda behov och förebygga permanent utslagning från arbetslivet. Målet för arbetslivspolitiken är att minska risker för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön sedd ur ett helhetsperspektiv. Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999 dels åtgärder för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och på så sätt bidra till en ökad sysselsättning, dels åtgärder för att förbättra effektiviteten och träffsäkerheten i stödformer som riktas till arbetshandikappade. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att se över styrning, uppföljning och utvärdering av arbetsmarknadspolitiken. Arbetsgruppen skall bl.a. se över de nuvarande verksamhetsmålen för Arbetsmarknadsverket (AMV). Att säkerställa en effektiv uppföljning av målen som medger utvärdering av de insatser som görs och ger underlag för omprövning är en angelägen uppgift. Det är också viktigt att se över vilka samverkansformer som bör finnas inom arbetsmarknadspolitiken framöver i syfte att säkerställa hög kvalitet i utförandet av de uppgifter som finns. Regeringen avser att se över volymkravet för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och återkomma med förslag i den ekonomiska vårpropositionen våren 1999. Budgetförslaget för utgiftsområdet bygger på de förslag regeringen aviserade i årets ekonomiska vårproposition. I syfte att motverka flaskhalsar på arbetsmarknaden och förstärka arbetsförmedlingarnas arbete med företagskontakter disponerar Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) 850 miljoner kronor för tillfälliga personalförstärkningarna vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut under innevarande budgetår. Regeringen föreslår att motsvarande medel avsätts även under år 1999. I takt med den förbättrade situationen på arbetsmarknaden bör dessa medel kunna reduceras i ett första steg år 2000 med 250 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen, som ett led i sin strävan att förenkla reglerna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärdena, ett införande av ett förstärkt försäkringsskydd för deltagarna i dessa åtgärder. I detta sammanhang föreslås även att arbetsplatsintroduktion och arbetslivsutveckling ersätts med ett enhetligt regelverk. Regeringen föreslår dessutom som led i en satsning på insatser för arbetshandikappade åtgärder för att förbättra deras situation på arbetsmarknaden. Med anledning av ålderspensionsreformen föreslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 761 miljoner kronor år 1999, 837 miljoner kronor år 2000 och 767 miljoner kronor år 2001. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 48 274 miljoner kronor. Utgiftsområde 15 Studiestöd Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 15 983 21 274 21 610 22 447 23 741 25 354 Utgiftsområdet omfattar utgifter för studiehjälp till gymnasiestuderande i form av studiebidrag, inackorderingstillägg m.m och studiemedel samt olika former av vuxenstudiestöd. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 21,3 miljarder kronor, varav studiemedel 10 miljarder kronor, särskilt utbildningsbidrag 6 miljarder kronor och särskilt vuxenstudiestöd (svux och svuxa) 2,3 miljarder kronor. Målen för utgiftsområdet är att studiestödet skall verka rekryterande och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildningen. Det skall dessutom ha en utjämnande verkan som främjar ökad social rättvisa. Prioriterat under budgetperioden 1999–2001 är en höjning av studiehjälpen med 100 kronor per månad från år 2000 och ytterligare 100 kronor från år 2001. Höjningen av studiehjälpen är en följd av att regeringen avser föreslå riksdagen en höjning av barnbidraget under förutsättning att de offentliga finanserna ger utrymme för en sådan åtgärd. Budgetförslaget för år 1999 utgår vidare från utbildningssatsningen inom vuxenutbildningen och den utbyggnad av högskolan som regeringen presenterade i budgetpropositionen för år 1998. Detta innebär bl.a. att volymen successivt ökar vad gäller studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt utbildningsbidrag. Med anledning av pensionsreformen har utgifterna under utgiftsområdet ökats med 600 miljoner kronor år 1999, 642 miljoner kronor år 2000 och 660 miljoner kronor år 2001. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 22 447 miljoner kronor. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 25 122 27 111 27 669 29 031 30 405 31 869 Utgiftsområdet omfattar skola och barnomsorg, vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, högskoleutbildning och forskning samt centrala myndigheter inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 27,1 miljarder kronor, varav ca 5,1 miljarder kronor till barnomsorg, skola och vuxenutbildning, 19,2 miljarder kronor till universitet och högskolor m.m., 0,5 miljarder kronor till högskolemyndigheter samt 2,2 miljarder kronor till nationella och internationella forskningsresurser. Inom barnomsorgen är de viktigaste målen att ge barn stöd och stimulans för sin utveckling samt att underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete eller studier med vård och ansvar för barn. Skolans mål är att alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden skall ha tillgång till en likvärdig utbildning. Målet för vuxenutbildningen är att överbrygga utbildningsklyftorna, medverka till arbetslivets förändring, bidra till full sysselsättning och tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade utbildningsmöjligheter. Universitet och högskolor har som sina viktigaste mål att erbjuda utbildning av hög och likvärdig kvalitet i alla delar av landet, bedriva forskning samt därigenom bidra till en regionalt balanserad utveckling. Regeringen fortsätter prioriteringen av arbetet med att stärka utbildningens kvalitet och att säkra likvärdigheten i skolan. Ett tiopunktsprogram med detta syfte föreslås genomföras. Ett program för IT i skolan genomförs till en kostnad av ca 1,5 miljarder kronor under perioden 1999 till 2001. Vidare avsätts medel för förstärkning av utbildningen för barn och ungdomar samt vuxna i storstadsregionerna. Den särskilda utbildningssatsningen Kunskapslyftet fortsätter med ytterligare 10 000 platser. En ytterligare satsning görs också på försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning som utökas från 8 800 platser under år 1998 till 12 000 platser från år 1999. Dessutom förlängs försöksverksamheten till och med år 2001. Högskolan skall fortsatt byggas ut. Utbyggnaden sker i hela landet. År 1999 tillförs 15 000 nya platser. Tyngdpunkten skall ligga inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. En nationell IT-satsning pågår inom högskoleområdet och biblioteksväsendet. Universitetsdatanätet Sunet föreslås förstärkas. Satsningen på forskning och utveckling fortsätter för att bidra till en hög kunskaps- och kompetensnivå i samhället. Med anledning av ålderspensionsreformen föreslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 28,2 miljoner kronor år 1999, 30,6 miljoner kronor år 2000 och 33,1 miljoner kronor år 2001. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 29 031 miljoner kronor. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 7 179 7 335 7 451 7 452 7 597 7 722 Utgiftsområdet omfattar kultur och medier, stöd till folkbildning, ungdomsfrågor samt folkrörelse- och idrottsfrågor. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 7,3 miljarder kronor, varav 4,2 miljarder kronor hänför sig till kultur och medier. De viktigaste målen på området är att värna yttrandefrihet, delaktighet i kulturlivet, främja kulturell mångfald och konstnärlig förnyelse, bevara och bruka kulturarvet, främja bildnings- strävanden och internationellt kulturutbyte, främja ungdomars delaktighet i samhällsutvecklingen samt främja idrottslig verksamhet. Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999 bl.a. fortsatta insatser för att litteraturen och läsandet skall stärkas, att konstnärers villkor skall förbättras samt för kulturarvets demokratiska funktion. Vidare görs en satsning på ett Sverige för alla samt på arkitektur, formgivning och design. Kulturen som utvecklingsfaktor samt film- och mediefrågorna lyfts fram. Besparingsåtgärder genomförs under år 1999 inom området för de centrala museerna eftersom de undantogs från detta under år 1998. Med anledning av ålderspensionsreformen föreslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 4,9 miljoner kronor per år under perioden 1999– 2001. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 7 452 miljoner kronor. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 30 891 22 902 22 637 20 463 17 300 13 702 Utgiftsområdet omfattar verksamheterna plan-, bygg- och bostadsväsendet, geotekniska frågor, länsstyrelserna och regionala självsstyrelseorgan, lantmäteriverksamhet samt stöd till ekologisk omställning och utveckling. För år 1998 uppgår de anvisade medlen enligt statsbudget till 22,9 miljarder kronor, varav 20,0 miljarder till plan-, bygg- och bostadsväsendet, 1,7 miljarder kronor till länsstyrelserna m.m. och 0,8 miljarder kronor till stöd till ekologisk omställning och utveckling. Målen för utgiftsområdet är att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar samt att bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vidare skall en ekologisk hållbarhet vara grund vid planering och byggande. Stöd till kommunerna för investeringsprogram skall öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle. Samhällsplaneringen skall vara sektorsövergripande. I propositionen Bostadspolitik för en hållbar utveckling lade regeringen under våren förslag till en långsiktig bostadspolitik (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98: BoU10, rskr. 1997/98:306). Prioriteringarna inom området är att Lantmäteriverket skall säkerställa ekonomisk, verksamhetsmässig och organisatorisk balans och en rationell fastighetsbildning. Vidare skall ett kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet bildas och lokaliseras till Umeå. En uppföljning av utvecklingen på det bostadssociala området skall ske. Utgifterna för räntebidrag fortsätter att minska främst beroende på att räntenivån varit lägre än tidigare antaganden. Utgifterna för kreditgarantier har däremot ökat dramatiskt under år 1998. Denna utveckling förväntas även under perioden 1999–2001 och beror bl.a. på att de ekonomiska problemen har underskattats i de bostadsrättsföreningar som inte ingått i Statens bostadskreditnämnds tidigare prognosunderlag. Ramen är justerad med anledning av detta. En omprioritering av resurser görs som innebär att vissa medel överförs från de lokala investerings- programmen till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 20 463 miljoner kronor. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 2 940 3 605 3 528 2 743 2 675 3 337 Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av regionalpolitiska företagsstöd och medel som länsstyrelserna, självstyrelseorganen och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) förfogar över för regional projektverksamhet samt en del av medfinansieringen av EG:s struktur- fondsprogram. Vidare ingår även medel för utbetalningar från EG:s regionalfond samt medel för Glesbygdsverket (GBV) och Statens institut för regionalforskning (SIR). För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudgeten till 3,6 miljarder kronor, varav ca 1,6 miljarder kronor på anslaget för regionalpolitiska åtgärder och 0,7 miljarder kronor för utbetalning från EG:s regionalfond. Målet för regionalpolitiken är att den skall skapa förutsättningar för uthållig ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Målet för utgiftsområdet är att verksamheten främst skall underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målet för regionalpolitiken. Utgiftsområdet benämns ofta den "lilla" regionalpolitiken. Den "stora" regionalpolitiken omfattar åtgärder med regionalpolitisk betydelse inom andra politikområden. Denna politik är av grundläggande betydelse för den regionala utvecklingen. Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999 arbetet med att öka samordningen av och effektiviteten i åtgärderna för utjämning och tillväxt i de regionalpolitiskt utsatta regionerna samt att förstärka de regionalpolitiska insatserna inom den ”stora” regionalpolitiken. Vidare prioriteras arbetet med en översyn av de nationella regionalpolitiska stödområdena, en parlamentarisk kommitté som skall lämna förslag om den framtida inriktningen och utformningen av den svenska regionalpolitiken samt inriktningen av EG:s strukturfondspolitik inför den nya programperioden år 2000–2006. Inom den regionala näringspolitiken prioriteras under år 1999 arbetet med de regionala tillväxtavtalen. Regeringens program på 500 miljoner kronor för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder skall fullföljas. Regeringen föreslår att nya anslag förs upp på statsbudgeten för år 1999 för att täcka dels ett kapitaltillskott till Norrlandsfonden på 200 miljoner kronor, dels en del av driften av ett kommunalt flygplatsbolag i Ljungbyhed på 3 miljoner kronor och slutligen åtaganden som ingåtts före år 1999 för vissa regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m. på 70 miljoner kronor. Regeringen föreslår även att ett nytt anslag för regionalpolitiska åtgärder på 950 miljoner kronor förs upp på statsbudgeten och att ett bemyndigandesystem införs för det nya anslaget. Det nuvarande anslaget för regionalpolitiska åtgärder blir därmed ett s.k. äldre anslag. Vidare föreslår regeringen att anslaget för landsbygdslån reduceras med sammanlagt 360 miljoner kronor bl.a. för att finansiera kapitaltillskottet till Norrlandsfonden. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 2 743 miljoner kronor. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 1 609 1 215 1 546 1 549 1 464 1 592 Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biologisk mångfald och naturvård, vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljö- och kretsloppsforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt internationellt miljösamarbete. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 1,2 miljarder kronor, varav 1 miljard kronor till miljövård och 0,2 miljarder till strålskydd och kärnsäkerhet. De övergripande målen inom utgiftsområdet är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser samt att skydda natur- och kulturlandskap. Till grund för det fortsatta miljöarbetet ligger de femton miljökvalitetsmål som redovisats i propositionen Svenska miljömål - Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145). En uppföljning av arbetet med att föra Sverige mot en ekologisk hållbarhet redovisas för riksdagen i en separat skrivelse (skr. 1998/99:5). Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999 införandet av miljöbalken, insatserna för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen för övervakning av organiska miljögifter i naturen, bevarandet av biologisk mångfald genom kraftigt ökat skydd av värdefulla naturområden, främst skogsområden samt sanering och återställning av förorenade områden. Regeringen föreslår en kraftig förstärkning av resurserna för skydd av naturområden, främst skogsområden, för att bevara den biologiska mångfalden. Resurserna föreslås öka med sammanlagt 660 miljoner kronor under perioden 1999–2001. Vidare föreslår regeringen ett nytt anslag för sanering och återställning av förorenade områden omfattande totalt 170 miljoner kronor för perioden 1999–2001. I enlighet med den ekonomiska vårpropositionen föreslås att en förstärkning för utgiftsområdet görs avseende dels miljöövervakning, dels den med näringslivet och staten samfinansierade forskningen som bedrivs via Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning för år 1999. Vidare föreslås engångsvis för år 1999 två nya anslag: Åtgärder för att rena Dalälven och Miljöinsatser i Östersjöregionen. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 1 549 miljoner kronor. Utgiftsområde 21 Energi Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 593 2 011 1 232 1 681 1 440 1 715 Utgiftsområdet omfattar insatser för omställning och utveckling av energisystemet samt insatser för att främja utvecklingen av effektiva energimarknader och en god försörjningsberedskap. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 2 miljarder kronor, varav ca 0,2 miljarder kronor till energisystemfrågor och 1,8 miljarder kronor till omställning och utveckling av energisystemet. De viktigaste målen inom utgiftsområdet är att på kort och lång sikt trygga tillgången till el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor för att främja en god ekonomisk och social utveckling i Sverige, att skapa villkor för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999 uppföljningen av det energipolitiska program som beslutats av riksdagen (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272). Satsningen uppgår till totalt drygt 9 miljarder kronor och löper fram t.o.m. år 2004. Merparten av åtgärderna avser insatser för att genom forskning, utveckling och demonstration kraftigt sänka kostnaderna för ny och effektivare teknik. Målet är att under de närmaste tio till femton åren öka el- och värmeproduktionen från förnybara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för energieffektivisering. Riksdagens energipolitiska beslut innebär att de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäcksverket skall ställas av. Bortfallet av el skall kompenseras genom effektivare energianvändning, elhushållning, konvertering från el samt tillförsel av el från andra energikällor. Under en femårsperiod lämnas investeringsbidrag till utbyggnad av el- och värmeproduktion samt till effektivisering och minskad användning av el i bostadssektorn. Energipolitiska insatser på klimatområdet genomförs. Beloppen som föreslås för år 1999 och som beräknas för år 2000 innebär en minskning med 150 miljoner kronor för vart och ett av åren i förhållande till de beräknade beloppen i budgetpropositionen för 1998. Orsaken till denna förändring är att för vissa anslag beräknas utbetalningarna koncentreras till den senare delen av den femåriga programperioden 1998– 2002. Anslagen beräknas höjas med motsvarande belopp för vart och ett av åren 2001 och 2002. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 1 681 miljoner kronor. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 24 467 24 096 25 705 25 501 26 599 25 589 Utgiftsområdet omfattar väghållning och banhållning, vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart, postbefordran, telekommunikationer och övergripande informationsteknikfrågor. I utgiftsområdet ingår också sektorsforskning och miljöfrågor. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 24,1 miljarder kronor, varav 21,5 miljarder kronor till väg och järnväg. Under 1998 antogs som ett nytt mål för transportpolitiken att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet består av delmålen: ett tillgängligt transportsystem, en hög transportkvalitet, en säker trafik, en god miljö och en positiv regional utveckling. Ett av de viktigaste målen för utgiftsområdet, förutom det transportpolitiska är, att bredda och stimulera användningen av informationsteknik på ett sätt som främjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning samt att betona vikten av att såväl kvinnors som mäns kompetens skall tas tillvara. Därutöver är målet att enskilda och myndigheter i landets olika delar skall ha tillgång till effektiva telekommunikationer samt att det skall finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet så att alla kan ta emot brev och paket. Inom utgiftsområdet prioriteras under 1999 åtgärder som skall bidra till ett ekologiskt hållbart transportsystem och bidra till att nollvisionen för trafiksäkerhet på sikt uppnås. Även åtgärder som bidrar till att trafiksystemet kan anpassas till funktionhindrades behov, tillväxt och sysselsättning i alla delar av landet samt hög transportkvalitet ges stor vikt. Åtgärder för att skapa en god tillgänglighet till en stabil och säker IT-infrastruktur, en säker omställning inför millennieskiftet och det fortsatta arbetet med en kraftfull och långsiktig IT-strategi prioriteras. Infrastrukturåtgärder genomförs enligt riktlinjerna i riksdagens beslut om infrastrukturpolitiken (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174). Regeringen avser att höja bidraget till sjöfarten om sjöarbetsmarknadens parter kommer överens om åtgärder som påtagligt förbättrar den svenska handelssjöfartens konkurrenskraft. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 25 501 miljoner kronor. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 10 866 13 726 12 702 11 974 13 154 13 168 Utgiftsområdet omfattar jordbruk och trädgårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och djurhälsovård, livsmedelskontroll, viss utbildning och forskning samt skogsnäring. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 13,7 miljarder kronor, varav 11,4 miljarder kronor till jordbruk och 1,2 miljarder kronor till forskning och utbildning. Huvuddelen av anvisade medel finansieras från EG-budgeten. Merparten av EG-stödet avser obligatoriska åtgärder såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade frivilliga stöd och ersättningar som förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa hör miljöersättningar, stöd till mindre gynnade områden och strukturstöd. De viktigaste målen för utgiftsområdet är att verka för en reformerad gemensam jordbruks- och fiskepolitik, att verka för en produktion av säkra livsmedel med hög kvalitet och att stärka konsumentperspektivet, att upprätthålla ett gott hälsotillstånd bland husdjuren, att värna natur- och kulturmiljön samt att utveckla en ekologiskt hållbar livsmedelsproduktion för ökad sysselsättning, regional balans och uthållig tillväxt. Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999 bl.a. en ny myndighet för ekonomiska analyser av jordbrukspolitiken samt exportfrämjande åtgärder. Vidare införs kompletterande utbildning för utländska veterinärer, inrättas en ny djurskyddsprofessur och genomförs en resursförstärkning för Sveriges lantbruksuniversitet. Därutöver prioriteras även ersättning för viltskador, arbetet med att förhindra antibiotikaresistens och EHEC-smitta, produktions- och miljörådgivning till skogsägarna, samt biotopskyddet inom skogsbruket. Minskningen av ramen jämfört med år 1998 föranleds av de stora anslagsbehållningar som finns inom utgiftsområdet och återspeglar således inte några besparingsåtgärder. Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1999 uppgå till 11 974 miljoner kronor. Utgiftsområde 24 Näringsliv Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 3 068 2 718 2 921 2 898 2 837 2 966 Utgiftsområdet omfattar verksamheterna näringspolitik, teknologisk infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk forskning och utveckling, utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande konsumentfrågor samt övriga åtaganden. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 2,7 miljarder kronor, varav ca 0,8 miljarder kronor till näringspolitik, ca 0,2 miljarder kronor till teknologisk infrastruktur, ca 0,1 miljarder kronor till konkurrensfrågor, ca 1,2 miljarder kronor till teknisk forskning och utveckling, ca 0,3 miljarder kronor till export och investeringsfrämjande och ca 0,1 miljarder kronor till konsumentfrågor. Några av de viktigaste målen inom utgiftsområdet är att förbättra förutsättningarna för företagande och entreprenörskap och att stärka drivkrafterna för ökad tillväxt och sysselsättning, att bidra till ökad kunskap och kompetens i näringslivet för att stimulera tillväxt och förnyelse, att konsumenterna skall ha en stark ställning på marknaden och att deras intresse tillgodoses, samt att bidra till en hållbar utveckling genom att utveckla sådana konsumtions- och produktionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön. Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999 bl.a. utökade instatser för att stimulera entrepre- nörskap och företagande, främst för ökad tillgång på s.k. såddkapital (50 miljoner kronor) och nya insatser för att stimulera den elektroniska handelns utveckling i Norden och för insatser för att underlätta för små och medelstora företag att nyttja IT-tekniken i sina exportverksamheter (10 miljoner kronor). Dessutom görs nya näringslivsinriktade satsningar i Östersjöregionen (150 miljoner kronor) och nya insatser för att öka de små och medelstora företagens handel med Europa (27 miljoner kronor). Regeringens satsningar för de kommande tre åren kommer även att prioritera arbetet med att skapa förutsättningar för nyetablering av företag och möjligheter för främst små och medelstora företag att växa samt att främja handeln i Östersjöregionen. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 2 898 miljoner kronor. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 87 330 97 319 96 829 103 565 105 087 107 267 Utgiftsområdet omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och landsting. För år 1998 uppgår de anvisade medlen enligt statsbudgeten till 97,3 miljarder kronor, varav 74,9 miljarder kronor till generellt statsbidrag, 21,3 miljarder kronor till statligt utjämningsbidrag och 1,1 miljarder kronor till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Målet för utgiftsområdet är att bidra till att skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna och landstingen att uppnå de nationella målen inom olika verksamheter. De ökade statsbidragen syftar till att ge kommunerna och landstingen förbättrade förutsättningar att satsa på en utvecklad och förbättrad skola, att minska väntetiderna i hälso- och sjukvården, att vidta betydande förbättringar inom äldreomsorgen och att samtidigt uppnå ekonomisk balans år 2000. Riksdagen har beslutat om tillskott till kommuner och landsting under åren 1997 och 1998 om sammanlagt 12 miljarder kronor. I budgetpropositionen för år 1998 aviserade regeringen en ytterligare höjning med 4 miljarder kronor för vardera åren 1999 och 2000. I denna proposition aviserar regeringen ett ytterligare tillskott med 2 miljarder kronor för år 2001. Beslutade och aviserade tillskott innebär i förhållande till 1996 års nivå således en höjning av statsbidragen med 22 miljarder kronor år 2001. Ett flertal kommunalekonomiska frågor är aktuella under kommande år, t.ex. utjämningssystemet för kommuner och landsting, generella statsbidrag och en sänkning av avgifter i barnomsorgen, till vilken denna resursökning kan utgöra en delfinansiering. Förutom det aviserade tillskottet påverkas ramen för utgiftsområdet för år 1999 av vissa regleringar av statliga åtgärder som har kommunalekonomiska effekter. Ramen påverkas också av en engångsvis ersättning till kommuner och landsting som uppgår till 2,6 miljarder kronor med anledning av den slutliga regleringen av 1997 års skatteinkomster. Kommuner och landsting har under senare tid fått kostnader som kan leda till att utrymmet för skola, vård och omsorg minskar. Ett exempel på sådana kostnader är de retroaktiva pensionsutbetalningarna som kommuner och landsting måste göra med anledning av Arbetsdomstolens dom om det kommunala pensionsavtalet. Regeringen föreslår därför att kommuner och landsting tillfälligt skall tillföras ytterligare skattemedel. Enligt gällande skatteregler betalar alla skattskyldiga med förvärvsinkomster ett fast belopp om 200 kronor i statlig inkomstskatt utöver den skatt som beror på inkomstens storlek. Regeringen föreslår att denna statliga inkomstskatt inkomståret 1999 överförs till kommuner och landsting. För de ökade kostnaderna och för övriga krav som ställts för år 1999 tillförs kommuner och landsting totalt 1,3 miljarder kronor i ytterligare skatteinkomster. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 103 565 miljoner kronor. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 98 367 109 125 107 847 84 560 77 000 72 180 Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntorna på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet statsskuldsräntor m.m. ingår inte under utgiftstaket. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 109,1 miljarder kronor, varav 108,4 miljarder kronor till statsskuldsräntor, 10,0 miljoner kronor till oförutsedda utgifter och 0,7 miljarder kronor till Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Från och med år 1999 är målet för statsskuldsförvaltningen att skulden skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. Ränteutgifternas storlek är beroende av ett flertal olika faktorer. Grundläggande är statsskuldens storlek, aktuella upplåningsbehov samt ränte- och valutakursutvecklingen. Dessa faktorer är avgörande för ränteutgifterna sett över en längre tidsperiod. Med anledning av ålderspensionsreformen föreslås att ramen för utgiftsområdet minskar 3 010 miljoner kronor år 1999 och 1 680 miljoner kronor år 2000 och att ramen höjs med 1 050 miljoner kronor år 2001. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 84 560 miljoner kronor. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Miljoner kronor Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 20 181 19 645 21 155 21 908 21 356 22 101 Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU- budgeten. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 19 645 miljoner kronor. Utgifterna för år 1999 beräknas enligt kommissionens budgetförslag. Avgiften kan under året förändras till följd av faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av EU- budgeten tidigare år, tilläggsbudgetar på gemenskapsnivå, valutakursutvecklingen samt andra korrigeringar av avgiften. Sveriges mål är att verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, att bidra till att närhetsprincipen tillämpas på budgetområdet samt att prioritera frågor såsom exempelvis uppföljning och kontroll. Förhandlingar om ett nytt finansiellt perspektiv sker inom ramen för Agenda 2000. Beslut om det nya finansiella perspektivet, som skall gälla åren 2000-2006, förväntas fattas senast i mars år 1999. Avgiften har reviderats i förhållande till de beräkningar som presenterades i den ekonomiska vårpropositionen för år 1998. Förändringarna föranleds av justering av antagandena för utvecklingen av tullar och importavgifter, men även av justering av antagandena för utveckling av mervärdesskattebas och bruttonationalinkomst samt med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag för år 1999. Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999 uppgå till 21 908 miljoner kronor. Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Miljoner kronor Utfall Beräknat Prognos Beräknat Beräknat 1997 1998 1998 1999 2000 2001 129 704 132 744 132 425 135 849 140 414 146 433 Vid sidan av statsbudgeten har fram till och med år 1998 redovisats den allmänna tilläggspensionen (ATP), delpensionen samt arbetsskadeförsäkringen. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 132,7 miljarder kronor, varav 126,1 miljarder kronor hänförs till ATP, 0,6 miljarder kronor till delpension samt 6,0 miljarder kronor till arbetsskadeförsäkringen. Den allmänna tilläggspensionen (ATP), delpensionen samt arbetsskadeförsäkringen redovisas fram till och med år 1998 som utgifter vid sidan av statsbudgeten. Från och med år 1999 redovisas utgifterna för delpension som anslag under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och utgifterna för arbetsskadeförsäkringen som anslag under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Förtids-, efterlevande- och barnpension i form av ATP redovisas fr.o.m. år 1999 under respektive folkpensionsanslag. Vid sidan av statsbudgeten kommer fr.o.m. år 1999 endast att redovisas utgifter för ålderspension i form av ATP samt ålderspension i form av folkpension till pensioner som uppbär ATP. Med anledning därav byter området namn till Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Regeringen föreslår i denna proposition att pensionerna för år 1999 skall beräknas utifrån prisbasbeloppet utan reduktion. Det innebär att återgången till att beräkna pensionerna utan reduktion tidigareläggs från år 2000 till år 1999. Utgifterna på området har med anledning av ålderspensionsreformen ökat med 4 554 miljoner kronor år 1999, 4 443 miljoner kronor år 2000 och 4 137 miljoner kronor år 2001. Ramen för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas för år 1999 till 135 849 miljoner kronor. 6.3 Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamhetens omfattning har beskrivits i regeringens skrivelse 1997/98:187 Uppföljning av budgetåret 1997 (kapitel 4). Som utlovats i budgetpropositionen för år 1998 redovisas nedan en budget för vissa avgiftsintäkter. Budgeten avser beräknade avgiftsintäkter som myndigheterna får disponera och omfattar därmed inte avgiftsintäkter från offentligrättslig verksamhet som betalas in på inkomsttitel. Budgeten omfattar inte heller de avgifter som myndigheterna får ta ut enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191), dvs. avgifter för tidskrifter, kursmaterial, uthyrning av lokaler etc. Tabell 6.2 Avgiftsintäkter som myndigheterna får disponera 1996 - 1999 Miljarder kronor (löpande priser) 1996 1997 1998 1999 36,8 40,3 41,1 37,4 Beloppen för 1998 och 1999 är ännu osäkra, men avgiftsintäkterna kan bedömas ligga på ungefär samma nivå under perioden. I följande tabell redovisas budgeterade avgiftsintäkter för 1999 per utgiftsområde. Tabell 6.3 Budget för vissa avgiftsintäkter år 1999 Miljoner kronor Intäkter från avgiftsbelagd verksamhet som disponeras av myndigheterna UO2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 755 UO3 Skatteförvaltning och uppbörd 266 UO4 Rättsväsendet 161 UO5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 1 UO6 Totalförsvar 26 692 UO7 Internationellt bistånd 10 UO8 Invandrare och flyktingar 4 UO9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 908 UO10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 148 UO14 Arbetsmarknad och arbetsliv 171 UO16 Utbildning och universitetsforskning 243 UO17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 195 UO18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 890 UO20 Allmän miljö- och naturvård 6 UO21 Energi 2 065 UO22 Kommunikationer 3 215 UO23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 1 057 UO24 Näringsliv 616 SUMMA 37 403 Större delen av avgiftsintäkterna inom utgiftsområde 6 avser Försvarets materialverks intäkter från uppdragsverksamhet (ca 22,2 miljarder kronor). Om avgifter som betalas mellan myndigheter elimineras minskar summan från 37,4 miljarder kronor till uppskattningsvis 10 miljarder kronor. Budget för avgiftsbelagd verksamhet redovisas också under berörda anslagsavsnitt. Där redovisas även avgifter som betalas in på inkomsttitel samt budgeterade kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten. Vidare görs under anslagsavsnitten en uppdelning av inkomster som myndigheterna disponerar på dels intäkter från offentligrättslig verksamhet, dels intäkter från uppdragsverksamhet. 6.4 Finansiering av investeringar och rörelsekapital Regeringens förslag: Regeringen får för budgetåret 1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet på högst 16,7 miljarder kronor. Vidare får regeringen för budgetåret 1999 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret på högst 14,5 miljarder kronor. För sjunde AP-fondstyrelsens verksamhet får regeringen för budgetåret 1999 dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten på högst 19 miljoner kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret på högst 24,5 miljoner kronor. Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall riksdagen årligen fastställa en total låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet (20 §). Vidare skall riksdagen årligen fastställa en total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörelsekapital (21 §). Lånebehov för 1999 I följande tabell redovisas för varje utgiftsområde upptagna lån per den 30 juni 1998, låneramar som regeringen tilldelat myndigheterna för innevarande budgetår och beräknat sammanlagt behov av låneramar för budgetåret 1999. Behovet avser den totala skuld som regeringen via myndigheterna högst får ha i Riksgäldskontoret under 1999. Tabell 6.4 Låneram för budgetåret 1999 Miljoner kronor Lån 1998 (30/6) Låneram 1998 Låneram 1999 UO1 Rikets styrelse 164 282 348 UO2 Samhällsekonomi och finans förvaltning 77 120 294 UO3 Skatteförvaltning och uppbörd 696 865 865 UO4 Rättsväsendet 1 673 2 692 2 599 UO5 Utrikesförvaltning och intern. samverkan 132 270 186 UO6 Totalförsvar 1 787 2 691 2 950 UO7 Internationellt bistånd 55 62 62 UO8 Invandrare och flyktingar 22 35 45 UO9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 109 205 120 UO10 Ekon. trygghet vid sjukdom och handikapp 425 1 170 1 437 UO14 Arbetsmarknad och arbetsliv 379 706 707 UO16 Utbildning och universitets- forskning 3 016 4 404 5 250 UO17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 203 372 358 UO18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning 265 337 372 UO19 Regional utjämning och utveckling 1 2 1 UO20 Allmän miljö- och naturvård 30 55 47 UO21 Energi 0 41 20 UO22 Kommunikationer 87 160 162 UO23 Jord- och skogsbruk, fiske 487 647 620 UO24 Näringsliv 108 221 149 För oförutsedda behov - 363 108 Summa 9 716 15 337 16 700 Regeringen beräknar således att det behövs en låneram på 16,7 miljarder kronor för budgetåret 1999. För att kunna möta oförutsedda behov kommer preliminärt 108 miljoner kronor inte att fördelas till myndigheterna. Myndigheternas totala skuld var ca 1,1 miljarder kronor större vid halvårsskiftet 1998 än vid samma tidpunkt ett år tidigare. Skillnaden mellan låneramar och upptagna lån minskade under samma period med ca 0,6 miljarder kronor. Regeringens förslag till bemyndigande för 1999 bygger på en, jämfört med tidigare år, noggrannare prövning av myndigheternas låneramar. Bakgrunden till detta är att omotiverat stora låneramar möjliggör investeringar som kan visa sig betungande att betala tillbaka. Inom utgiftsområde 1 har Regeringskansliet, genom Socialdepartementet, under år 1998 tillfälligt tagit upp ett lån för att finansiera köp av aktier i Apoteket AB (utgiftsområde 9 avsnitt 4.7 Övrig statlig verksamhet). Detta lån, som uppgår till 1,1 miljarder kronor, redovisas inte i tabell 6.4. Genom att beslutade låneramar inte kommer att utnyttjas fullt ut, ryms detta tillfälliga lån inom riksdagens bemyndigande. Ökningen inom utgiftsområde 2 beror till större delen på den nyinrättade Premiepensionsmyndigheten. Ökningen inom utgiftsområde 16 beror främst på att den permanenta utbyggnad som sker av högskolans grundutbildning och forskning kommer att innebära en ökad investeringsvolym. Flera byggnadsprojekt avslutas under budgetåret 1999 vilket kommer att kräva investeringar i inredning och utrustning utöver tidigare investeringsnivå. Dessutom tillkommer investeringsbehov bl.a. med anledning av vårdhögskolornas integrering i de statliga högskolorna. Av diagrammet nedan framgår att upptagna lån ökade kraftigt mellan 1993, då systemet infördes, och 1996. Ökningen har fortsatt mellan 1996 och 1998 om än i en betydligt långsammare takt. Diagram 6.1 Myndigheternas lån juni 1993 – juni 1998 Miljoner kronor Räntekontokreditbehov för 1999 Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar tillfälliga likviditetsunderskott i Riksgäldskontoret. Myndigheterna har för detta ändamål ett räntekonto med kredit. Myndigheternas räntekontokredit varierar men ligger normalt i intervallet 5-10 procent av myndighetens omslutning. Regeringens förslag till bemyndigande för 1999 bygger på en, jämfört med tidigare år, noggrannare prövning av myndigheternas kreditbehov. I följande tabell redovisas beräknat behov av kreditramar för 1999 per utgiftsområde. Tabell 6.5 Kreditram för budgetåret 1999 Miljoner kronor Kreditram 1998 Kreditram 1999 UO1 Rikets styrelse 321 252 UO2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 315 880 UO3 Skatteförvaltning och uppbörd 695 651 UO4 Rättsväsendet 1 783 1 885 UO5 Utrikesförvaltning och intern. samverkan 217 62 UO6 Totalförsvar 4 307 4 590 UO7 Internationellt bistånd 1 1 UO8 Invandrare och flyktingar 59 51 UO9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 278 243 UO10 Ekon. trygghet vid sjukdom och handikapp 559 400 UO14 Arbetsmarknad och arbetsliv 484 477 UO16 Utbildning och universitetsforskning 1 142 1 900 UO17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 155 144 UO18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning 273 462 UO19 Regional utjämning och utveckling 7 3 UO20 Allmän miljö- och naturvård 56 41 UO21 Energi 7 6 UO22 Kommunikationer 2 065 2 030 UO23 Jord- och skogsbruk, fiske 312 309 UO24 Näringsliv 179 113 Ej fördelat 156 0 SUMMA 13 400 14 500 Regeringen beräknar således att det behövs en räntekontokreditram på 14,5 miljarder kronor under budgetåret 1999. Eftersom flertalet myndigheter ligger med inlåning på räntekontot var den sammanlagda ställningen vid halvårsskiftet i år positivt (ca 22,5 miljarder kronor). De elva myndigheter som vid halvårsskiftet hade ett negativt saldo på räntekontot hade tillsammans en skuld på 5,6 miljarder kronor. Försvarets materialverk (FMV) stod för nästan hela skulden (5,4 miljarder kronor). Ökningen inom utgiftsområde 2 beror på den nyinrättade Premiepensionsmyndigheten. Ökningen inom utgiftsområde 18 beror på att Lantmäteriverkets statskapital avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1999. Verkets behov av rörelsekapital skall istället tillgodoses med en kredit på räntekontot. Sjunde AP-fondstyrelsen I det reformerade systemet för inkomstgrundad ålderspension finns en nyinrättad sjunde fond- styrelse inom Allmänna pensionsfonden. Denna skall förvalta en särskild fond, Premiesparfonden. I fonden skall ingå premiepensionsmedel för de försäkrade inom premiepensionssystemet som inte gör ett aktivt val av fondförvaltare. Kostnaderna för förvaltningen av Premiesparfonden skall tas ur de förvaltade medlen. Sjunde AP-fondstyrelsen kommer att få medel till verksamheten tidigast under senare delen av år 1999, när den första överföringen sker av medel till förvaltare inom premiepensionssystemet. För att täcka kostnaderna fram till denna tidpunkt bör sjunde fondstyrelsen, i likhet med vad som gällt under år 1998, ges möjlighet att erhålla lån och kredit i Riksgäldskontoret (jfr bet. 1997/98:SfU13). Övrig utlåning från Riksgäldskontoret Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten kan riksdagen för en viss myndighet eller för viss anskaffning besluta att finansieringen sker på annat sätt än genom ovan beskrivna låneram eller kreditram. Nedan presenteras en översikt av övriga låneramar i Riksgäldskontoret som föreslås i denna budgetproposition. Tabell 6.6 Övriga låneramar i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Ställning 1998 (30/6) Låneram 1999 Banverket 7 385 8 545 Fortifikationsverket 2 015 3 460 Luftfartsverket 1 501 5 5001 Sjöfartsverket 0 1101 Statens fastighetsverk 5 000 7 000 Statens järnvägar 0 9 200 Svenska kraftnät 500 2 000 Vägverket 1 632 2 969 Statliga bolag 4 270 17 195 Centrala studiestödsnämnden 65 406 83 200 FMV 18 915 30 000 Överstyrelsen för civilberedskap 0 535 Statens räddningsverk 0 1 177 Exportkreditnämnden 0 obegränsad RGK garantiverksamhet 0 obegränsad BKN garantiverksamhet 0 obegränsad Socialstyrelsen 0 556 RSV 643 obegränsad Jordbruksverket 202 5 500 1 Luftfartverkets, Sjöfartsverkets SJ:s och Svenska kraftnäts låneramar för 1999 anger verkens ramar både för upplåning (inkl. leasing) i och utanför Riksgäldskontoret. Förslagen till beslut om ramar återfinns inom respektive utgiftsområde. Ställningen per den 30 juni 1998 kan i vissa fall vara missvisande då variationen under året kan vara stor. Ett exempel är det särskilda räntekonto som Jordbruksverket har för förskottering av EU-medel. Utbetalningarna i slutet av året uppgår till flera miljarder kronor att jämföra med ställningen per den 30 juni på 202 miljoner kronor. Någon summering av de låneramar som föreslås för 1999 är ej meningsfull då vissa av krediterna är obegränsade. 6.5 Garantier Ett nytt sätt att hantera garantier i staten infördes 1997. Det nya förfarandet innebär att risken i varje garantiengagemang eller grupp av engagemang beräknas och utifrån detta bestäms en årlig avgift för garantin. Till den del avgifter inte erhålls från garantitagaren är det frågan om en statlig subvention. En sådan subvention skall belasta ett anslag. Förfarandet innebär att avgiftsintäkter, och i förekommande fall anslagsmedel, reserveras på ett konto -en garantireserv- i Riksgäldskontoret. Eventuella återvinningar tillförs garantireserven som finansierar infrianden, administration och andra utgifter. En obegränsad kredit kopplas till kontot. Detta sätt att hantera garantier infördes för nya garantier under 1997. Ett arbete med att införa förfarandet även för tidigare utställda garantier har påbörjats. Under 1998 har Riksgäldskontoret inlett ett arbete med att beräkna subventionsvärden för de äldre garantierna. Under 1999 kommer detta arbete att fortsätta. När beräkningen av subventionsvärden och den förlustrisk som finns i den gamla stocken av garantier har slutförts, bör detta värde sedan föras upp på anslag inom respektive utgiftsområde om inte avgiften för garantin kan höjas i motsvarande grad. Eftersom subventionsvärden och förlustrisker ännu inte har slutligt beräknats bör de anslag som finns uppförda på statsbudgeten för år 1998 för finansiering av infrianden av garantier finnas kvar även under år 1999. I regeringen skrivelse, Uppföljning av budgetåret 1997, kapitel 5 (skr. 1997/98:187), finns en redovisning av garantiverksamhetens omfattning under 1997. Regeringen bedömer att redovisningen av garantiverksamheten successivt kommer att förbättras när subventionsvärdena för de äldre garantierna har beräknats och de ansvariga myndigheternas erfarenheter av det nya sättet att hantera garantier har ökat. Riksgäldskontoret utreder också hanteringen av statens lån till näringslivet för att möjliggöra en ordning där lånen behandlas på samma sätt som garantier, dvs. risken värderas och prissätts. 6.6 Beställningsbemyndiganden Ett beställningsbemyndigande innebär att riksdagen bemyndigar regeringen att intill ett visst belopp och för ett visst ändamål beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter även under senare budgetår än det år statsbudgeten avser. Medel anvisas endast för det närmast förestående budgetåret, men riksdagen åtar sig genom bemyndigandet att under senare budgetår anvisa de medel som behövs. Vid de anslag och verksamheter där beställningsbemyndiganden begärs finns i årets budgetproposition tabeller med information om bland annat nya och infriade förpliktelser under år 1999. I nedanstående tabell görs en sammanfattning per utgiftsområde av de åtaganden och utfästelser som kräver beställningsbemyndiganden. I kolumnen Ingående förpliktelser 1999 redovisas de åtaganden staten beräknas ha i form av beställningar av varor och tjänster m.m. vid ingången av år 1999. I nästa kolumn anges de nya förpliktelser av denna typ som staten förväntas ikläda sig under år 1999. Kolumnen Infriade förpliktelser 1999 visar de gjorda förpliktelser som förväntas innebära utgifter under år 1999. Kolumnen Utestående förpliktelser 1999 utgör summan av ingående och nya förpliktelser minus infriade förpliktelser. I den sista kolumnen, Begärda bemyndiganden 1999, redovisas omfattningen av de beställningsbemyndiganden som regeringen begär i denna budgetproposition. Bemyndigandena innebär att riksdagen medger att regeringen får åta staten förpliktelser som innebär utgifter efter år 1999. Förpliktelserna innebär utgifter både år 2000 och åren därefter. Av sammanställningen framgår att regeringen begär bemyndiganden om totalt 151 miljarder kronor. I normalfallet överensstämmer de begärda bemyndigandena med omfattningen av de vid årets utgång beräknade utestående förpliktelserna. I några fall begär regeringen dock bemyndiganden på belopp som går utöver den förväntade summan av förpliktelserna. Detta gäller t.ex. det internationella utvecklingssamarbetet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, där bland annat ett bemyndigande om högst fem gånger landramen för programländer begärs schablonmässigt. Detta innebär att bemyndiganden om totalt 38 miljarder kronor begärs medan de faktiska förpliktelserna vid 1999 års utgång förväntas uppgå till 22 miljarder kronor. Utgiftsområde 6 Totalförsvar svarar för 60 procent av de totalt begärda bemyndigandena. De förpliktelser som avses ingås inom utgiftsområdet under år 1999 förväntas medföra utgifter till och med omkring år 2010. Den helt dominerande posten utgörs av beställningar av försvarsmateriel och annan utrustning till Försvarsmakten. Bemyndiganden knutna till flera forskningsrådsanslag utgör åtagandet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. För vissa myndigheter inom utgiftsområde 16 är det för närvarande svårt att göra en mer precis beräkning av utestående förpliktelser vid 1999 års slut. Tabell 6.7 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende år 1999 Miljoner kronor Utgiftsområde Ingående för- pliktelser 1999 Nya för- pliktelser 1999 Infriade för- pliktelser 1999 Utestående förpliktelser 1999 Begärda bemyndiganden 1999 UO2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0 50 0 50 50 UO6 Totalförsvar 97 902 13 479 20 305 91 076 91 076 UO7 Internationellt bistånd 17 773 15 012 10 301 22 484 37 998 UO9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 241 220 99 362 370 UO10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 0 9 0 9 9 UO14 Arbetsmarknad och arbetsliv 580 375 285 670 670 UO15 Studiestöd 1 23 22 2 2 UO16 Utbildning och universitetsforskning 1 153 1 492 1 093 1 552 3 075 UO17 Kultur, medier och trossamfund 20 328 292 56 60 UO18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 1 706 2 436 1 196 2 946 3 000 UO19 Regional utjämning och utveckling 903 2 885 950 2 838 2 838 UO20 Allmän miljö- och naturvård 80 120 80 120 120 UO21 Energi 633 4 048 1 329 3 352 3 352 UO22 Kommunikationer 484 282 318 448 500 UO23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 6 636 1 657 2 844 5 449 5 449 UO24 Näringsliv 2 112 1 254 1 350 2 016 2 100 Summa 130 224 43 670 40 464 133 430 150 669 Det pågår en dialog med berörda myndigheter i syfte att uppnå en ökad överensstämmelse mellan beräknade utestående förpliktelser och begärda bemyndiganden. För stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet begärs ett bemyndigande under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar görs utfästelser med anledning av olika stöd från Europeiska unionen. Under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen begär regeringen ett bemyndigande avseende åtaganden som följer av EU-budgeten. Åtagandebemyndiganden till följd av EU-budgeten svarar inte direkt mot egna medel, dvs. medlemsländernas avgifter ett visst år. Fördelningsnyckeln för finansieringen av budgeten kan dock användas som grov fördelning av åtagandet på medlemsländerna. Sveriges andel av det samlade bemyndigandet uppgår enligt en sådan fördelning till cirka 21,6 miljarder kronor. 6.7 Bemyndigande för ramanslag Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under budgetåret 1999 besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om 1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas, samt 2. överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen med riksdagens bemyndigande besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas. För de flesta ramanslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket budgetlagen. I allmänhet sätter regeringen krediten för anslag för förvaltningsändamål till 3 procent och för de flesta övriga ramanslag till 5 procent. I fråga om ramanslag för förvaltningsändamål är det nästan aldrig aktuellt att överskrida anslaget mer än vad som ryms inom den tillåtna högsta anslagskrediten. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av ramanslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kommer ytterligare medel att begäras på tilläggsbudget. I avvaktan på riksdagsbeslut om ytterligare medel kan likviditetsbehovet undantagsvis behöva klaras genom att regeringen tillfälligt utökar myndighetens kredit på räntekonto inom ramen för den av riksdagen beslutade samlade kreditramen. När det däremot gäller ramanslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU- relaterade utgifter, infriande av garantier samt oförutsedda utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om anslag på tilläggsbudget. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Om anslag på tilläggsbudget inte hinner anvisas bör regeringen bemyndigas att besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 6 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda, dvs. om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas. Regeringens avsikt är att om det är möjligt på närmaste tilläggsbudget efter det att ett överskridande medgivits föreslå förändringar av det berörda anslaget. Detta innebär att förändringen på tilläggsbudget ersätter det medgivna överskridandet. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder. I tabell 6.8 redovisas för vilka anslag som regeringen har medgivit överskridanden under år 1997. Tabell 6.8 Av regeringen medgivna överskridanden år 1997 Tusental kronor Anslag Budgeterat i statsbudget en 1997 Medgivet överskridande UO 4 Rättsväsendet F7 Diverse kostnader för rättsväsendet 24 2221 2 083 UO 8 Invandrare och flykt- ingar A2 Mottagande av asyl- sökande 922 000 10 600 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen A3 Mervärdesskattebaserad avgift 8 215 000 2 083 474 Totalt medgivna överskridanden 2 096 157 1 Inklusive 14 miljoner kronor på tilläggsbudget 2 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:36-47). Som framgår av tabellen medgav regeringen överskridanden på 3 anslag under budgetåret 1997. Det helt dominerande överskridandet utgörs av den mervärdesskattebaserade avgiften till EU. Övriga tre anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen underskreds emellertid med nära 2 miljarder kronor jämfört med totalt anvisade medel (dvs. efter den neddragning med nära 500 miljoner kronor som gjordes av anslaget för den BNI- relaterade avgiften i tilläggsbudget 1 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284)). Som framgår av regeringens skrivelse 1997/98:187 Uppföljning av budgetåret 1997 överskreds ramen för utgiftsområde 27 med 128 miljoner kronor. Överskridandet kommenteras närmare under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen i denna proposition. Överskridandet på det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet anvisade anslaget Diverse kostnader för rättsväsendet reglerades på tilläggs- budget hösten 1997 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU11, rskr. 36-47). På tilläggsbudget höjdes anslaget med totalt 14 miljoner kronor vilket finansierades genom en lika stor nedskärning av anslaget Rättshjälpskostnader inom samma utgiftsområde. Anledningen till överskridandet på det under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar anvisade anslaget Mottagande av asylsökande med 10,6 miljoner kronor är främst den komplicerade situationen i Förbundsrepubliken Jugoslavien. Ett stort antal jugoslaviska medborgare vägrades inresa i sitt hemland efter det att de fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd. De kom därför att stanna kvar i mottagandesystemet under betydligt längre tid än vad som beräknats i budgetpropositionen för 1997. Överskridandet finansierades genom en indragning på motsvarande belopp år 1998 från anslaget Statens invandrarverk under samma utgiftsområde. Under innevarande budgetår har regeringen medgivit ett överskridande på 322 miljoner kronor på det under utgiftsområde 22 Kommunikationer anvisade anslaget Transportstöd till Gotland. Regeringen avser att återkomma med en redovisning av finansieringen. Vidare har regeringen medgivit ett överskridande på 1 015 miljoner kronor på det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande anvisade anslaget Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet. Finansieringen av överskridandet på detta anslag redovisas i avsnittet om tilläggsbudget till statsbudgeten. Regeringen gör bedömningen att det även framdeles endast undantagsvis kommer att bli nödvändigt att utnyttja det begärda bemyndigandet. En redovisning av hur bemyndigandet har utnyttjats under år 1998 samt hur detta har finansierats kommer att lämnas till riksdagen. I anslutning till utgiftsområde 21 Energi samt utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. återkommer regeringen med förslag om bemyndiganden rörande överskridanden av vissa anslag. PROP. 1998/99:1 PROP. 1998/99:1 66 67 PROP. 1998/99:1 PROP. 1998/99:1 108 109 PROP. 1998/99:1 PROP. 1998/99:1 92 91