Regeringskansliets rättsdatabaser

2 Förslag till riksdagsbeslut 2 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för budgetåret 1999 1. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (avsnitt 1), 2. fastställer målet för sysselsättningen till att andelen sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år skall öka från 74 procent år 1997 till 80 procent år 2004 (avsnitt 1.5), 3. med anledning av ålderspensionsreformen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 1999 till 753 miljarder kronor, för år 2000 till 761 miljarder kronor, och för år 2001 till 786 miljarder kronor (avsnitt 4.1, tabell 4.1), 4. fastställer målet för budgetpolitiken om ett överskott i de offentliga finanserna till 2 procent av bruttonationalprodukten för år 2000 (avsnitt 4.1), 5. godkänner den reviderade beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1999- 2001(avsnitt 4.1, tabell 4.2), 6. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning (avsnitt 4.6.3), 7. godkänner beräkningen av förändringar av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för budgetåret 1999 samt beräkningen av överföring av medel från AP-fonden för budgetåret 1999 (avsnitt 4.6.3, tabell 4.15), 8. godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1999 (avsnitt 5.2 samt bilaga 1), 9. beslutar om fördelning av utgifterna för budgetåret 1999 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.1.1, tabell 6.1), 10. godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningarna för budgetåret 1999 (avsnitt 6.1.1, tabell 6.1), 11. godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2000 och 2001 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.1.1, tabell 6.1), 12. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett sammanlagt belopp av 16 700 000 000 kronor (avsnitt 6.4, tabell 6.4), 13. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett sammanlagt belopp av 14 500 000 000 kronor (avsnitt 6.4, tabell 6.5), 14. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 vad avser sjunde AP-fondstyrelsens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten på högst 19 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret på högst 24 500 000 kronor (avsnitt 6.4), 15. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas och om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 6.7), såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 16. bemyndigar regeringen att besluta om och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förvärva 49 procent av aktierna i A/O Dom Shvetsii (avsnitt 7.3.3), 17. godkänner att det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda ramanslaget A7 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. får belastas med kostnaderna för förvärvet av aktierna i A/O Dom Shvetsii och därmed uppkomna förvaltningskostnader (avsnitt 7.3.3), 18. godkänner att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget A9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning får belastas med vissa driftskostnader för statens betalningssystem (avsnitt 7.3.3), 19. bemyndigar regeringen att i fråga om det under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget A1 Försvarsmakten under år 1998 medge beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för denna materiel m.m. och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 88 918 200 000 kronor (avsnitt 7.3.7), 20. medger att personalramen för det svenska bidraget i SFOR utökas till högst 530 personer (avsnitt 7.3.7), 21. godkänner att Affärsverket svenska kraftnäts utgifter för verksamheten med dammsäkerhet får belasta det under utgiftsområde 6 Totalförsvar anvisade ramanslaget B10 Funktionen Energiförsörjning (avsnitt 7.3.7), 22. bemyndigar regeringen att i fråga om det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder beställa tjänster under år 1998 som medför utgifter under år 1999 om högst 55 000 000 kronor (avsnitt 7.3.10), 23. bemyndigar – med ändring av riksdagens tidigare beslut (prop. 1997/98:123, bet. 1997/98:TU5, rskr. 1997/98:213) – regeringen att dels begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för redan påbörjade, avslutade eller avbrutna projekt i Stockholms län till 3 000 000 000 kronor, dels låter Riksgäldskontoret utöka garantin för vid varje tidpunkt upplupna räntekostnader och prisökningen i samhället till 625 000 000 kronor (avsnitt 7.3.14), 24. godkänner vad regeringen förordar om inleverans av medel från Fonden för den mindre skeppsfarten (avsnitt 7.3.14), 25. godkänner vad regeringen förordar rörande Luftfartsverkets finansiella befogenheter (avsnitt 7.3.14), 26. bemyndigar regeringen att för ändamål som omfattas av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C2 Upphandling av samhällsåtaganden under år 1998 ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter om högst 230 000 000 kronor efter år 1998 (avsnitt 7.3.14), 27. bemyndigar regeringen att godkänna att Statens jordbruksverk får ha utestående förpliktelser avseende beställningsbemyndiganden vid 1998 års slut, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget B11 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket, som uppgår till högst 150 000 000 kronor (avsnitt 7.3.15), 28. bemyndigar regeringen att godkänna att Skogs- och jordbrukets forskningsråd får ha utestående förpliktelser avseende beställningsbemyndiganden vid 1998 års slut, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget G3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning, som uppgår till högst 160 000 000 kronor (avsnitt 7.3.15), 29. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i enlighet med specifikation i bifogade tabell, såvitt avser skattefrågor 30. antar regeringens förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, 31. antar regeringens förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m., 32. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag för budgetåret 1998 Tusental kronor Utgifts- område Anslags- nummer Belopp enligt statsbudgeten 1998 + TB1 1998 Förändring av ram/anslag Ny ram/ ny anslagsnivå 1 Rikets styrelse 3 976 700 + 18 693 3 995 393 C1 Regeringskansliet m.m., ramanslag 1 870 944 +18 693 1 889 637 C3 Allmänna val, ramanslag 217 400 +20 000 237 400 C4 Stöd till politiska partier, ramanslag 132 800 -20 000 112 800 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 041 414 0 2 041 414 A6 Finansinspektionen, ramanslag 110 875 +1 000 111 875 A8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag 83 769 - 1 000 82 769 3 Skatteförvaltning och uppbörd 5 672 254 + 14 148 5 686 402 A1 Riksskatteverket, ramanslag 352 304 -10 000 342 304 A2 Skattemyndigheterna, ramanslag 4 269 581 +17 588 4 287 169 A3 Tullverket, ramanslag 1 050 369 +6 560 1 056 929 4 Rättsväsendet 21 029 870 +90 730 21 120 600 A1 Polisorganisationen, ramanslag 10 956 709 +60 976 11 017 685 A2 Säkerhetspolisen, ramanslag 516 984 -15 000 501 984 C1 Domstolsväsendet m.m., ramanslag 2 979 279 +11 012 2 990 291 D1 Kriminalvården, ramanslag 3 372 090 +16 742 3 388 832 F7 Diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag 19 560 +15 000 34 560 F8 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar, ramanslag 8 356 +2 000 10 356 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 2 811 310 -600 2 810 710 B1 Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag 464 161 -600 463 561 6 Totalförsvar 41 343 865 -200 41 343 665 A1 Försvarsmakten, ramanslag 36 757 400 -207 136 36 550 264 A2 Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag 534 419 +207 136 741 555 B1 Funktionen Civil ledning, ramanslag 473 145 -200 472 945 8 Invandrare och flyktingar 3 863 934 +366 000 4 229 934 A1 Statens invandrarverk, ramanslag 452 402 +3 000 455 402 A2 Mottagande av asylsökande, ramanslag 773 650 +208 000 981 650 A3 Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag 313 289 -85 000 228 289 A5 Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag 60 295 -11 000 49 295 A6 Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag 83 210 -23 000 60 210 B1 Integrationsmyndigheten, ramanslag 40 487 -8 000 32 487 B2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden, ramanslag 189 763 -25 000 164 763 B3 Integrationsåtgärder, ramanslag 68 097 -10 000 58 097 B4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag 1 713 915 +324 000 2 037 915 B5 Hemutrustningslån, ramanslag 98 549 -7 000 91 549 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 35 813 561 0 35 813 561 A2 Föräldraförsäkring, ramanslag 14 759 000 -735 000 14 024 000 A3 Underhållsstöd, ramanslag 2 125 661 +735 000 2 860 661 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 48 247 952 -786 542 47 461 410 A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag 4 118 585 +13 458 4 132 043 A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag 21 649 793 -800 000 20 849 793 Tusental kronor Utgifts- område Anslags- nummer Belopp enligt statsbudgeten 1998 + TB1 1998 Förändring av ram/anslag Ny ram/ ny anslagsnivå 16 Utbildning och universitetsforskning 27 110 554 +135 530 27 246 084 A7 Specialskolor och resurscenter, ramanslag 418 943 +5 330 424 273 B45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag 350 984 +107 800 458 784 C3 Centrala studiestödsnämnden, ramanslag 313 924 +22 400 336 324 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 22 902 383 +289 454 23 191 837 A1 Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag 120 455 -17 000 103 455 A2 Räntebidrag m.m., ramanslag 12 100 000 -600 000 11 500 000 A4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, ramanslag 12 480 -2 000 10 480 A5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, ramanslag 1 500 000 +1 015 000 2 515 000 A8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag 60 000 -15 000 45 000 A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, ramanslag 12 000 -7 000 5 000 A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl., ramanslag 75 000 -75 000 0 C1 Länsstyrelserna m.m., ramanslag 1 646 481 -7 546 1 638 935 D2 Statens va-nämnd, ramanslag 5 349 -2 000 3 349 20 Allmän miljö- och naturvård 1 214 802 +25 000 1 239 802 A4 Investeringar och skötsel för naturvård, ramanslag 311 473 +25 000 336 473 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 13 725 623 +6 400 13 732 023 B16 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., ramanslag 80 000 -25 000 55 000 B17 Jordbrukets blockdatabas, ramanslag 17 000 +6 400 23 400 E5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag 91 500 +25 000 116 500 24 Näringsliv 2 718 180 0 2 718 180 E3 Exportkreditnämnden, ramanslag 47 400 -5 000 42 400 E4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag 11 663 +5 000 16 663 25 Allmänna bidrag till kommuner 97 318 700 -20 000 97 298 700 A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag 1 136 600 -20 000 1 116 600 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 19 645 000 0 19 645 000 A3 Mervärdesskattebaserad avgift, ramanslag 8 093 000 +993 000 9 086 000 A4 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, ramanslag 8 256 000 -993 000 7 263 000 Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget +138 613 3 Lagförslag 3 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 3.1 Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2000 års taxering Härigenom föreskrivs följande. 1 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet under hela beskattningsåret, har vid 2000 års taxering rätt till skattereduktion enligt 2 § på skattepliktiga förvärvsinkomster som utgör sådan inkomst av anställning eller sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor. Vid beräkning av inkomst som avses i första stycket skall inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. 2 § Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor när förvärvsinkomsten enligt 1 § uppgår till högst 135 000 kronor. Om inkomsten överstiger 135 000 kronor minskas skattereduktionen med 1,2 procent av den överskjutande inkomsten. Skattereduktionen får varken överstiga ett belopp motsvarande förvärvsinkomsten enligt 1 § multiplicerad med den kommunala skattesatsen eller den debiterade kommunala inkomstskatten. 3 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet endast under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts honom om han varit bosatt i landet under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken han varit bosatt här i landet. I övrigt gäller 1 och 2 §§ i tillämpliga delar. Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall bestämmelserna i 53 § 3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370) om taxering av dödsbo tillämpas på motsvarande sätt vid beräkning av skattereduktion. 4 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller i fråga om sådan skattereduktion som avses i 11 kap. 11 § skattebetalnings- lagen (1997:483) om inte annat är föreskrivet i denna lag. Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före annan skattereduktion. 5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalnings- lagen (1997:483), grundas på att den skattskyldige har rätt till skattereduktion enligt denna lag. 6 § Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997:483) skall om möjligt hänsyn tas till skattereduktion enligt denna lag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 3.2 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m. Härigenom föreskrivs följande. 1 § Vid 2000 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt. 2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting. En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten skall göras av skattemyndigheten i januari 1999 i samband med slutavräkningen av 1997 års kommunalskattemedel. Detta belopp skall fastställas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Utbetalning skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november 1998. En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år 2000 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutavräkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos regeringen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 3.3 Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:526) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall införas en ny punkt 4 av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4. I stället för det procenttal som föreskrivs i 3 § första stycket punkten b skall procenttalet vid 2000 års taxering utgöra 1,3. Har beskattningsåret påbörjats före den 1 januari 1999 tillämpas äldre regler för den del av beskattningsåret som infaller före denna tidpunkt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten 4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten I det följande redovisas regeringens förslag till mål för budgetpolitiken. Vidare redovisas förutsättningarna för beräkningarna av budgetförslaget inklusive en redovisning av ålderspensionsreformens effekter på statsbudgeten samt en bedömning av den offentliga sektorns finansiella sparande. Slutligen presenteras en bedömning av statsbudgetens och statsskuldens utveckling för perioden 1997– 2001. 4.1 Budgetpolitiska mål Regeringens förslag: Med anledning av ålders- pensionsreformen fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 1999 till 753 miljarder kronor, för år 2000 till 761 miljarder kronor och för år 2001 till 786 miljarder kronor. Målet om ett överskott i de offentliga finanserna fastställs till 2 procent av BNP för år 2000. Den reviderade beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1999–2001 godkänns. De budgetpolitiska målen innebär att statens utgifter skall rymmas inom beslutade utgiftstak och att de offentliga finanserna skall visa ett överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. 4.1.1 Utgiftstak Utgiftstaket för staten är fördelat på 26 utgiftsområden (nr 1–25 samt 27), ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, minskning av anslagsbehållningar samt en budgeteringsmarginal. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i utgiftstaket. Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten består från och med år 1999 av delsektorerna AP-fonden och premiepensionssystemet. Minskning av anslagsbehållningar ingår som en post under utgiftstaket, vilket innebär att den är medräknad i saldot både för statsbudgeten och för de offentliga finanserna. Budgeteringsmarginalen utgör skillnaden mellan utgiftstaket och summan av de utgifter som omfattas av utgiftstaket. Ett ianspråkstagande av budgeteringsmarginalen ökar därmed lånebehovet och minskar det offentliga finansiella sparandet. Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs av utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten och den beräknade utgiftsnivån för den kommunala sektorn. Summan av dessa två reduceras med interna transaktioner inom den offentliga sektorn. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten och godkänner en beräkning av de offentliga utgifterna. Utgiftstak för staten Regeringen presenterade i 1998 års ekonomiska vårproposition ett förslag till utgiftstak för år 2001. Riksdagen har fastställt utgiftstaket för staten och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 720 miljarder kronor för år 1998, 734 miljarder kronor för år 1999, 742 miljarder kronor för år 2000 och 767 miljarder kronor för år 2001 (prop. 1995/96:150, bet. 1995 /96:FiU10, rskr. 1995/96:314 och prop. 1997/98: 150 bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318). Regeringen föreslår nu att en teknisk justering görs av utgiftstaken åren 1999–2001. Ändringen av utgiftstaken föranleds uteslutande av den av riksdagen beslutade ålderspensionsreformen vars intjänanderegler m.m. träder i kraft 1999 (prop. 1997/98:151 och prop. 1997/98:152, bet. 1997/98:SfU:13, rskr. 1997/98:316). Revideringen föranledes av att det fr.o.m. år 1999 införs staliga ålderspensionsavgifter i det reformerade ålderspensionssystemet. För statsbudgeten innebär införandet av statliga ålderspensionsavgifter att utgifterna höjs. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 18,8 miljarder kronor år 1999, 18,7 miljarder kronor år 2000 och med 19,1 miljarder kronor år 2001 till följd av ålders-pensionsreformen (se även avsnitt 4.4 och bilaga 3). I enlighet med tidigare etablerad praxis att avrunda utgiftstaket till hela miljarder kronor (prop. 1995/96:150 s. 71 och prop. 1996/97:150 s. 102) föreslår regeringen att utgiftstaket revideras upp med 19 miljarder kronor per år åren 1999–2001. Tabell 4.1 Utgiftstak för staten 1999–2001 Miljarder kronor 1999 2000 2001 Nuvarande utgiftstak 734 742 767 Statliga ålderspensionsavgifter 19 19 19 Förslag till utgiftstak 753 761 786 De föreslagna höjningarna av utgiftstaken åren 1999–2001 innebär att statens och ålderspensionssystemets konsoliderade utgifter begränsas till samma nivå som utgiftstaket enligt nuvarande bestämmelser medger. Med undantag för denna tekniska justering ligger de fastställda utgiftstaken för åren 1998–2001 fast. Utgiftstak för den offentliga sektorn Utgiftstaket för den offentliga sektorn består av summan av det fastställda utgiftstaket för staten och den beräknade kommunala utgiftsnivån med avdrag för interna transaktioner mellan staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Riksdagen fastställde i ju- ni 1998 (bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318) beräkningen av den offentliga sektorns utgifter till 1 050 miljarder kronor för år 1999, 1 074 miljarder kronor för år 2000 och 1 114 miljarder kronor för år 2001. Utgiftstaket för den offentliga sektorn revideras nu i förhållande till de beräkningar som gjordes i den ekonomiska vårpropositionen. Detta beror till största delen på den reviderade beräkning av den kommunala konsumtionen som presenteras närmare i bilaga 2 Svensk ekonomi. De interna transaktionerna inom den offentliga sektorn utgjordes tidigare endast av transaktioner mellan staten och kommunsektorn, men från och med år 1999 måste avdrag även ske för transaktioner mellan statsbudgeten och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Det reformerade ålderspensionssystemet föranleder som tidigare nämnts en justering av utgiftstaket för staten, men eftersom ålderspensionsavgifterna förs från statsbudgeten till ålderspensionssystemet görs avdrag för denna transaktion vid beräkningen av utgiftstaket för den offentliga sektorn på samma sätt som för transaktionerna mellan staten och kommunerna. Av posten interna transaktioner år 1999 utgörs 161 miljarder kronor av transaktioner mellan staten och den kommunala sektorn och ca 19 miljarder kronor av transaktioner mellan statsbudgeten och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftstaket för den offentliga sektorn åren 1999–2001 beräknas till 1 050, 1 075 respektive 1 113 miljarder kronor. Tabell 4.2 Utgiftstak för den offentliga sektorn 1999-2001 Miljarder kronor 1999 2000 2001 Staten inkl. ålderspensionssystemet 753 761 786 Kommunerna 477 496 512 Interna transaktioner varav Stat - Kommun Statsbudget - Ålderspensionssystemet -180 -161 -19 -182 -163 -19 -185 -166 -19 Utgiftstak offentlig sektor 1 050 1 075 1 113 Procent av BNP 55,7 54,3 53,8 4.1.2 Överskott i de offentliga finanserna Utöver det budgetpolitiska målet att statens och ålderspensionssystemets utgifter skall rymmas inom det fastlagda utgiftstaket är målet om ett överskott i de offentliga finanserna centralt. De budgetpolitiska mål avseende de offentliga finanserna som regeringen tidigare föreslagit och som riksdagen ställt sig bakom för åren 1998– 2001 kan sammanfattas enligt följande: - De offentliga finanserna skall vara i balans år 1998 (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU 20, rskr. 1994/95:447). - På lång sikt skall de offentliga finanserna uppvisa ett överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP över en konjunkturcykel (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). - En gradvis anpassning mot det långsiktiga målet uppnås genom ett målsatt överskott på 0,5 procent av BNP år 1999, 1,5 procent av BNP år 2000 och 2 procent av BNP år 2001 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Om tillväxten av konjunkturmässiga skäl blir väsentligt högre skall kraven på överskott skärpas för att undvika en finanspolitik som förstärker konjunktursvängningarna. Den BNP-tillväxt som beräknas för åren 1998– 2000 i föreliggande proposition är högre än den tillväxt som beräknades i 1997 års ekonomiska vårproposition inför beslutet om målen för sparandet åren 1999–2000. Regeringen föreslår därför att målet för sparandet höjs från 1,5 till 2 procent av BNP år 2000. Genom denna åtgärd minskar den offentliga skuldbördan och därmed räntebördan för kommande generationer. Som en konsekvens av regeringens målsatta överskott beräknas den offentliga nettoskulden minska med minst 90 miljarder kronor till och med år 2001. 4.2 Samhällsekonomiska förutsättningar Vid beräkningen av den offentliga sektorns finanser, statsbudgetens inkomster och utgifter samt statens lånebehov är de antaganden som görs om den makroekonomiska utvecklingen av stor betydelse. De makroekonomiska förutsättningar som beräkningarna baserar sig på redovisas i sin helhet i bilaga 2 Svensk ekonomi. I tabell 4.3 anges några faktorer av särskild betydelse för de offentliga finanserna. Tabell 4.3 Makroekonomiska förutsättningar Värden från vårpropositionen anges inom parentes 1997 1998 1999 2000 2001 BNP1 1,8 (1,8) 3,0 (3,0) 3,0 (3,1) 3,2 (3,4) 2,6 (2,6) Prisbasbelopp2 36,3 (36,3) 36,4 (36,4) 36,4 (36,6) 36,7 (37,0) 37,3 (37,7) KPI1 0,9 (0,9) 0,5 (0,9) 0,7 (1,2) 1,7 (2,0) 2,0 (2,0) Privat konsumtion1 2,0 (2,0) 2,7 (2,3) 2,9 (2,5) 2,5 (2,2) 2,0 (2,0) Lönesumma1 4,0 (4,0) 4,5 (3,9) 4,1 (4,4) 4,7 (4,9) 4,1 (4,0) Arbetslöshet3 8,0 (8,0) 6,6 (6,7) 5,7 (5,7) 4,4 (4,4) 4,0 (4,0) Arbetsmark- nadspolitiska åtgärder3 4,3 (4,3) 3,9 (4,2) 3,9 (4,0) 3,8 (3,9) 3,5 (3,5) Ränta 5 år 5,8 (5,8) 4,8 (5,3) 4,7 (5,4) 4,9 (5,4) 5,0 (5,4) Ränta 6 månader 4,3 (4,3) 4,4 (4,6) 4,3 (4,6) 4,3 (4,6) 4,3 (4,6) 1 Årlig procentuell förändring 2 Tusentals kronor 3 Andel av arbetskraften I fasta priser beräknas BNP växa med ca 3 procent per år t.o.m. år 2001. Jämfört med bedömningen i den ekonomiska vårpropositionen innebär detta en marginell nedrevidering av tillväxten åren 1999 och 2000. I förhållande till antagandena i den ekonomiska vårpropositionen görs en nedrevidering av inflationen åren 1998–2000 vilket medför att prisbasbeloppet för åren 1999– 2001 blir lägre än vad som då antogs. Prisbasbeloppet påverkar främst statens och AP- fondens utgifter för basbelopps-anknutna transfereringar samt inkomsterna från fysiska personers inkomstskatt. I fasta priser beräknas den privata konsumtionen öka med 2 till 3 procent per år under de kommande åren, främst som en följd av en förbättring av situationen på arbetsmarknaden. I förhållande till bedömningen i den ekonomiska vårpropositionen beräknas tillväxten i den privata konsumtionen nu bli något lägre. I löpande priser förändras dock den privata konsumtionen i mindre grad eftersom konsumentpriserna antas bli lägre än i den ekonomiska vårpropositionen. Den privata konsumtionen utgör större delen av skattebasen för mervärdesskatten. Kombinationen av en ökad sysselsättning och en löneökningstakt på i genomsnitt ca 3 procent per år innebär att lönesumman beräknas öka med mellan 4 och 5 procent per år under perioden 1998–2001. Detta ökar statens inkomster från socialavgifter och fysiska personers inkomstskatt. Under de närmaste åren antas den snabba sysselsättningsuppgången leda till att den öppna arbetslösheten minskar till 4 procent i slutet av år 2000. De konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna beräknas då omfatta 3,5 procent av arbetskraften. Jämfört med vad som antogs i den ekonomiska vårpropositionen beräknas den öppna arbetslösheten och den del av arbetskraften som omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder nu bli sammantaget 0,4 procentenheter lägre år 1998. I förhållande till vad som angavs i den ekonomiska vårpropositionen beräknas de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna också minska något under åren 1999–2000. Dessa förändringar påverkar främst statens utgifter för arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. De korta och de långa marknadsräntorna väntas i stort sett bli oförändrade under de kommande tre åren, men är mellan 0,3 och 0,7 procentenheter lägre än vad som antogs i den ekonomiska vårpropositionen. Räntenivån påverkar bl.a. statsskuldsräntorna och utgifterna för räntebidrag och studiemedel. 4.3 Prioriteringar I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) presenterades förslag till åtgärder inom sex områden: Kunskap och kompetens, Delaktighet i informationssamhället, Hållbara Sverige -– ett föregångsland, Företagande, Europeiskt samarbete och Ett Sverige för alla. Därutöver föreslogs bland annat också att skolan, vård-en och omsorgen skulle tillföras ytterligare medel. I denna proposition föreslås ytterligare åtgärd- er inom områdena ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö. Dessa förslag redovisas i avsnitt 1.4 i denna volym. I tabell 4.4 finns en sammanfattning av effekterna på de offentliga finanserna av samtliga åtgärder som presenterades i den ekonomiska vårpropositionen och andra propositioner under året samt denna proposition. Samtliga åtgärder ingår i regeringens förslag till statsbudget för 1999 samt i beräkningen av utgifterna för år 2000 och 2001. Åtgärderna på skatteområdet ingår i beräkningarna av inkomsterna. Tabell 4.4 Utgiftsökningar och skattesänkningar1 Miljarder kronor 1999 2000 2001 Framtidsområden Kunskap och kompetens 1,0 1,1 1,5 Delaktighet i informationssamhället 0,4 0,6 0,8 Hållbara Sverige - ett föregångsland 0,2 0,4 2,5 Företagande 2 1,8 2,1 1,8 Europeiskt samarbete 1,0 1,0 1,2 Ett Sverige för alla 0,1 0,3 0,8 Summa framtids- områden 4,5 5,5 8,6 Övrigt Nytt skalsteg i inkomstskatten - 2,0 - 2,2 - 2,2 Skattereduktion 3,0 0,3 0,1 Fastighetsskatt, 1,7 % till 1,5 % 2,3 2,6 2,0 Fastighetsskatt, hyreshus, 1,5 % till 1,3 % - 0,6 1,1 Frysning av taxeringsvärden för 1999 och 2000 0,8 1,1 1,8 Bostadspolitisk proposition och byggstimulanser3 0,7 0,9 0,1 Tandvårdsförsäkring 0,5 0,5 0,5 Äldreproposition 0,5 0,3 0,3 Pensioner 3,0 3,1 3,2 Kommunsektorn 4,0 4,0 6,0 Barnbidrag, flerbarns- tillägg och studiebidrag - 2,5 4,9 BTP 0,7 0,7 0,7 Rättsväsendet 0,4 0,3 0,3 Bistånd 0,1 - 0,2 Övriga åtgärder 0,6 0,4 1,1 Summa övrigt 14,6 15,1 20,1 TOTALT 19,1 20,6 28,7 1. Ökade inkomster i beräkningen är angivna med negativt tecken. Inkomsterna är kassamässigt beräknade. Se vidare kap. 8. 2 Varav skattelättnad är 1,7 mdkr 1999, 2,0 mdkr 2000 och 1,7 mdkr 2001. 3 Varav skattelättnad (ROT) är 0,3 mdkr 1999 och 0,6 mdkr 2000. I kapitel 8 redovisas de nya förslagen på skatteområdet i detalj. Förslagen innebär att en skattereduktion införs för låg- och medelinkomsttagare med pensionsgrundande inkomst. Vidare föreslås att den statliga skatten om 200 kronor på förvärvsinkomster för fysiska personer tillfälligt skall överföras till kommunsektorn under 1999 (redovisas inte i ovanstående tabell eftersom förslaget inte påverkar den offentliga sektorns inkomster). Därutöver föreslås en sänkning av fastighetsskatten på bostadshyreshus från 1,5 procent av taxeringsvärdet till 1,3 procent 1999. I denna proposition föreslår regeringen att pensionerna under år 1999 skall beräknas utifrån prisbasbeloppet utan reduktion. Detta innebär att återgången till att beräkna pensionerna utan reduktion tidigareläggs från år 2000 till år 1999. Utgifterna beräknas med anledning av detta förslag öka med ca 3 miljarder kronor år 1999. Regeringen föreslår vidare att den del av bostadskostnaden i intervallet 100-4 000 kronor per månad och för vilken bostadstillägg till pensionärerna (BTP) kan utgå, höjs från 85 procent till 90 procent fr.o.m. 1 januari 1999. Utgifterna beräknas öka med ca 720 miljoner kronor per år med anledning av höjningen av bostadstillägget. Regeringen föreslår också i denna proposition att biståndsramen engångsvis höjs med 100 miljoner kronor för 1999. Detta innebär att anslagna medel för bistånd motsvarar totalt 0,705 procent av bruttonationalinkomsten. På miljöområdet föreslår regeringen bl.a. att 660 miljoner kronor anvisas under perioden 1999–2001 för skydd av naturområden, och främst skogsmark, i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Det föreslås också att totalt 170 miljoner kronor anvisas för sanering och återställning av förorenade områden för perioden 1999–2001. Åtgärderna på miljöområdet redovisas under framtidsområdet Hållbara Sverige – ett föregångsland (tabell 4.4). Regeringen aviserar också ett antal åtgärder för år 2000 och 2001 i denna proposition. Utöver de aviserade medelstillskott på 4 miljarder kronor i den ekonomiska vårpropositionen aviseras i denna proposition ett tillskott till kommunerna motsvarande 2 miljarder för 2001. I beräkningen för år 2000 och 2001 ingår också höjningar av barnbidraget och studiebidraget för gymnasie-studerande med 100 kronor per månad och barn år 2000 och ytterligare 100 kronor per månad och barn år 2001. Flerbarnstillägget avses räknas upp i motsvarande mån. I tabell 4.5 redovisas effekterna av förslagen i denna proposition jämfört med förslagen i den ekonomiska vårpropositionen och andra propositioner som presenterats under året. Sammantaget beräknas nu de takbegränsade utgifterna bli ca 1,9 miljarder kronor högre 1999 jämfört med beräkningen i vårpropositionen, exklusive de beräknade effekterna av det reformerade ålderspensionssystemet. Reformerna ryms inom ramen för de budgetpolitiska målen. Tabell 4.5 Fördelning på propositioner miljarder kronor 1999 2000 2001 Nya åtgärder i budgetpropositionen 5,3 4,8 10,7 varav utgiftsökningar skattesänkningar 2,3 3,0 3,2 1,6 8,1 2,6 Vårpropositionen och andra propositioner under året 13,8 15,8 18,0 varav utgiftsökningar skattesänkningar 10,6 3,2 12,3 3,5 16,1 1,9 TOTALT 19,1 20,6 28,7 4.4 Ålderspensionsreformen Riksdagen fattade i juni 1998 beslut om ett reformrat ålderspensionssystem (prop. 1997/98:151 och prop. 1997/98:152, bet. 1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315). Reformeringen av ålderspensionssystemet innebär bl.a. att offentliga ålderspensionsförmåner kommer att beräknas enligt nya regler såväl under intjänandetiden som under den tid då ålderspensionen betalas ut. Övergångsbestämmelserna är utformade på ett sådant sätt att de ålderspensioner som betalas ut under de närmaste åren med mycket begränsade undantag utgörs av pensioner beräknade enligt gällande folkpensions- och ATP-regler. Reformen påverkar därför inte den offentliga sektorns utgifter för ålderspension under perioden fram till och med år 2001. Genom att delpensions- och arbetsskadefon- derna upplösts och utgifterna inom dessa försäk- ringar fr.o.m. år 1999 redovisas på statsbudgeten utgörs socialförsäkringen vid sidan av statsbud- geten enbart av inkomstrelaterade ålders- pensioner. Av detta skäl ändras benämningen till åldespensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Motsvarande gäller för socialförsäkringssektorn i nationalräkenskapernas redovisning. Denna sektor delas upp i delsektorerna AP-fonden, respektive Premiepensionsmyndigheten. Ålderspensionsreformen medför från och med år 1999 betydande betalningsflöden mellan statsbudgeten, AP-fonden och premiepensionssystemet. Detta innebär att utgiftsområdesramarna och det statliga utgiftstaket liksom statens lånebehov och statsskulden påverkas av reformen. I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) beaktades inte effekterna av ålders- pensionsreformen. En preliminär bedömning av dessa lämnades dock i ett särskilt avsnitt (4.8). I föreliggande budgetproposition har däremot riksdagens beslut om nytt ålderspensionssystem fullt ut beaktats. Beslutet innebär bl.a. följande: - Det statliga utgiftstaket och utgiftsramarna för ett antal utgiftsområden justeras upp med hänsyn till att statliga ålderspensionsavgifter skall erläggas för sådana pensionsgrundande ersättningar som finansieras över statsbudge- ten, liksom för vissa s.k. pensionsgrundande belopp. Sammantaget beräknas de statliga ål- derspensionsavgifterna uppgå till ca 19 mil- jarder kronor per år. Det statliga utgiftstaket justeras därför upp. Vidare sker en teknisk uppjustering av utgiftsramarna för utgiftsområdena 6, 9–17 samt 23. Huvuddelen av avgifterna förs till Allmänna pensionsfonden. En mindre del, motsvarande premiepensionsrätten för berörda inkomster, förs till inlåning hos Riksgäldskontoret. - Finansieringsansvaret för folkpension i form av ålderspension till pensionärer som samti- digt har rätt till tilläggspension (ATP) i form av ålderspension förs över från statsbudgeten till AP-fonden. Detta föranleder en teknisk nedjustering av utgiftsramen för utgiftsområ- de 11. - Finansieringsansvaret för tilläggspension i form av förtids- och efterlevandepension överförs från AP-fonden till statsbudgeten. Detta föranleder en teknisk justering av utgiftsområdena 10, 11 och 12. - Den andel av influtna ålderspensionsavgifter som förs till tillfällig förvaltning hos Riks- gäldskontoret höjs. Denna andel är beräknad så att de medel som förs till den tillfälliga förvaltningen skall motsvara under året intjänad pensionsrätt för premiepension. Höjningen bidrar till att reducera statens lånebehov. - Under år 1999 skall medel motsvarande fastställd pensionsrätt för premiepension överföras till Premiepensionsmyndigheten för placering i värdepappersfonder. Dessa medel förs över från den tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret vilket innebär att statens lånebehov ökar i motsvarande grad. År 1999 sker överföring av medel avseende inkomståren 1995–97. Premiepensionsrätten för dessa år har uppskattats till 37 miljarder kronor. År 2000 sker överföringar av belopp motsvarande premiepensionsrätt avseende inkomståret 1998 och år 2001 avseende inkomståret 1999, då även premiepensionsdelen av den totala ålderspensionsrätten höjs. - Enligt riksdagens beslut skall det ske en överföring av medel från AP-fonden till sta- ten under åren 1999 och 2000. Syftet med denna överföring är att reducera den ökning av statens lånebehov som reformen annars leder till. Överföringen skall uppgå till 45 miljarder kronor år 1999 och ett lika stort belopp år 2000. Därefter skall det ske en engångsvis överföring av ett belopp som ännu inte fastställts, men som beräkningstekniskt har antagits uppgå till 235 miljarder kronor. Den omedelbara effekten på statens lånebehov blir dock mindre. - Inkomsttaket för uttag av allmän pensionsav- gift höjs. Dessa avgifter förs i sin helhet till Allmänna pensionsfonden. För att kompen- sera hushållen höjs samtidigt skiktgränsen för statlig inkomstskatt, vilket reducerar statens skatteinkomster. I bilaga 3 till denna proposition lämnas en mer utförlig redogörelse för ålderspensionsreformens finansiella effekter för statsbudgeten, ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten och den konsoliderade offentliga sektorn. Där redovisas även utgiftsramar och lånebehov exklusive effekter av pensionsreformen i jämförelse med vad som angavs i den ekonomiska vårpropositionen. Det reformerade ålderspensionssystemet kommer redovisningsmässigt i sin helhet att fö- ras till den offentliga sektorn, även vad gäller premiepensionsdelen. De transaktioner som an- givits ovan är därför betalningar inom den of- fentliga sektorn. Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande påverkas således inte. Däremot medför infasningen av det refor- merade ålderspensionssystemet att statsskulden och den konsoliderade bruttoskulden reduceras. Pensionsreformen är inte genomförd i sin hel- het genom riksdagens beslut. Bland annat åter- står att lösa frågan om formerna för avgiftsuttag och utformningen av garantipensionen för dem som är födda före 1938. Det innebär att det kan komma att ske ytterligare tekniska justeringar av utgiftstaket och utgiftsramarna för berörda ut- giftsområden under kalkylperioden. Statsbud- getens inkomster kommer även att påverkas av ett förändrat avgiftsuttag till ålderspensionssys- temet. I beräkningarna har dock antagits att de nu beslutade avgiftsnivåerna ligger fast under kalkylperioden. Tabell 4.6 Finansiella effekter av ålderspensionsreformen Miljarder kronor 1999 2000 2001 Statligt utgiftstak 19 19 19 Statens lånebehov -1,9 -22,1 -143,6 Statens finansiella sparande +1,8 +22,1 +214,6 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten -1,6 -21,9 -214,2 4.5 Den offentliga sektorns finanser De budgetpolitiska målen för det offentliga sparandet avser den konsoliderade offentliga sektorn. Målen är formulerade för den offentliga sektorns finansiella sparande som detta definieras i nationalräkenskaperna. Detta mått visar den förändring i den offentliga sektorns finansiella förmögenhet (tillgångar minus skulder) som beror på transaktioner. Vissa finansiella transaktioner som påverkar statens lånebehov, t.ex. försäljning av statliga aktier, inkluderas inte. Inte heller värdeförändringar på offentliga tillgångar eller skulder räknas in i det finansiella sparandet. I bilaga 2 Svensk ekonomi, lämnas en utförlig redogörelse för utvecklingen av de offentliga finanserna. Tabell 4.7 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 1998 1999 2000 2001 Staten 14,6 15,1 68,3 282,0 Statens lånebehov -12,0 -16,0 -63,1 -203,1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 23,3 -0,2 -28,0 -219,8 Kommunerna 0,2 6,5 6,1 6,7 Summa 38,1 21,3 46,4 68,9 Procent av BNP 2,1 1,1 2,3 3,3 Saldomål, mdkr 9,4 39,6 41,4 Procent av BNP 0,5 2,0 2,0 Källa: Finansdepartementet År 1998 beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande uppgå till 38,1 miljarder kronor vilket motsvarar 2,1 procent av BNP. Denna siffra påverkas dock av att AP-fondens inhemska fastighetsinnehav bolagiseras under året, vilket ger ett rent bokföringsmässigt bidrag till det finansiella sparandet. Frånräknat denna effekt beräknas sparandet uppgå till 23,1 miljarder kronor eller 1,3 procent av BNP. Målet om balans i de offentliga finanserna år 1998 uppnås således med bred marginal. Sedan år 1994 har därmed de offentliga finanserna förstärkts med 11,6 procent av BNP, varav 2,4 procentenheter mellan 1997 och 1998. Jämfört med den bedömning som gjordes i den ekonomiska vårpropositionen har prognosen för den offentliga sektorns finansiella sparande reviderats upp med ca 9 miljarder kronor, i huvudsak till följd av att årets skatteinkomster nu ser ut att bli högre än vad som tidigare beräknats. Prognosen innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande år 1999 ligger kvar på ungefär samma nivå som i år, justerat för bokföringsmässiga effekter. De samlade offentliga utgifterna exklusive räntor väntas stiga med 2 procent i reala termer, efter att ha minskat fyra år i rad med sammantaget 4 procent. Samtidigt hålls inkomstutvecklingen tillbaka av bl.a. vissa skattesänkningar. En minskande nettoskuld och lägre räntenivå medför att den offentliga sektorns räntenetto förbättras. Det finansiella överskottet nästa år beräknas till 21 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP, vilket är 12 miljarder kronor över målet om ett sparande på 0,5 procent av BNP. Under åren 2000 och 2001 stärks det offentliga sparandet enligt kalkylen och når ett överskott motsvarande 2,3 procent av BNP år 2000 och 3,3 procent av BNP år 2001. År 2000 ligger således det offentliga sparandet strax över det i denna proposition föreslagna budgetpolitiska målet, medan det av riksdagen tidigare fastställda budgetpolitiska målet för år 2001 överträffas med större marginal. Det finansiella sparandets fördelning mellan staten och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten påverkas under kalkylperioden av tillfälliga faktorer som har samband med ålderspensionsreformen (se avsnitt 4.4 och bilaga 3). Kommunsektorns bidrag till den offentliga sektorns finansiella sparande etableras från och med år 2000 på en nivå som är förenlig med de krav som från och med detta år ställs på ekonomisk balans i kommuner och landsting. 4.6 Statsbudgetens utveckling 1997- 2001 Statsbudgetens inkomster beräknas öka successivt under perioden 1997–2001. Utgifterna beräknas minska från och med 1998. Statens lånebehov minskar därför mellan åren 1997 och 2001. Från att ha behövt låna 6 miljarder kronor år 1997 kan staten amortera 203 miljarder kronor år 2001. I relation till BNP minskar både inkomsterna och utgifterna under perioden. Ålderspensionsreformen bidrar till lånebehovets kraftiga minskning. Även utan hänsyn till ålderspensionsreformens effekter på lånebehovet beräknas lånebehovet minska successivt under hela perioden, från 6 miljarder kronor 1997 till en amortering på 12 miljarder kronor 1998 och sedan till en amortering på 59 miljarder kronor 2001. Detta framgår av siffrorna inom parentes i tabell 4.8. Den statliga utgiftskvoten minskar väsentligt även när ålderspensionsreformens effekter exkluderas. I full funktion bidrar det reformerade ålders- pensionssystemet inte till en minskning av lånebehovet. Den största effekten av ålderspensionsreformen på lånebehovet är temporär och beror på de stora överföringar som görs av tillgångar från AP-fonden till Riksgäldskontoret under åren 1999–2001. Formerna för avgiftsuttag till ålderspensionssystemet är ännu inte fastställda. När detta görs kommer den avgiftsandel som förs till statsbudgeten att minska och den andel som förs till ålderspensionssystemet att öka. En intressant fråga är hur stort lånebehovet blir när pensionsreformen är fullt genomförd. I bilaga 3 beräknas ett s.k. underliggande lånebehov, dvs. det lånebehov som skulle ha uppkommit år 2001 om reformen inklusive överföringen slutförs den 31 december år 2000. Detta lånebehov beräknas till -7 miljarder kronor. (En detaljerad genomgång av pensionsreformens effekter återfinns i bilaga 3.) Tabell 4.8 Statens lånebehov 1997–2001 Exkl. ålderspensionsreformen anges inom parentes 1997 1998 1999 2000 2001 Miljarder kronor Inkomster (Inkomster) 648,9 697,3 696,4 (696,9) 714,2 (714,9) 728,2 (728,9) Utgifter1 (Utgifter) 655,1 685,3 680,4 (682,8) 651,0 (673,9) 525,1 (669,4) Lånebehov (Lånebehov) 6,2 -12,0 -16,0 (-14,1) -63,1 (-41,0) -203,1 (-59,5) Procent av BNP Inkomster (Inkomster) 37,3 38,5 36,9 (37,0) 36,1 (36,1) 35,2 (35,2) Utgifter (Utgifter) 37,7 37,8 36,1 (36,2) 32,9 (34,0) 25,4 (32,4) Lånebehov (Lånebehov) 0,4 -0,7 -0,8 (-0,7) -3,2 (-2,1) -9,8 (-2,9) 1 Utgifterna inkluderar anslagen inom samtliga utgiftsområden, minskning av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåningen, kassamässig korrigering samt finansiell överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret. 4.6.1 Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens totala inkomster beräknas öka med omkring 31 miljarder kronor under perioden 1998–2001. Det är framför allt ändrade antaganden om lönesummans och den privata konsumtionens utveckling som ligger till grund för ökningen. I relation till BNP beräknas emellertid statsbudgetens totala inkomster minska. Tabell 4.9 Statsbudgetens inkomster Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 2001 Skatter 575,3 617,7 630,6 650,8 676,9 Övriga inkomster 73,6 79,6 65,8 63,4 51,3 Totala inkomster 648,9 697,3 696,4 714,2 728,2 Procent av BNP Skatter 33,1 34,1 33,5 33,0 32,8 Totala inkomster 37,3 38,5 36,9 36,1 35,2 För budgetåret 1998 beräknas de totala inkomsterna uppgå till 697,3 miljarder kronor. Ökningen i förhållande till 1997 avser främst skatter och förklaras till största delen av ökade bolagsvinster och ökade realisationsvinster för fysiska personer avseende inkomståret 1997 vilket medför ökade fyllnadsinbetalningar år 1998. Även Övriga inkomster ökar under året bl.a. till följd av att delpensionsfondens behållning överförs till statsbudgetens inkomstsida. Skatteinkomsterna under perioden 1999–2001 följer i stort sett utvecklingen av lönesumman och privat konsumtion. Den lägre ökningstakten mellan år 1998 och år 1999 beror dels på regeringens förslag om skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare, dels på att det fasta beloppet om 200 kronor i statlig inkomstskatt för fysiska personer för år 1999 övergår till att utgöra en kommunal skatt. År 1999 påverkas även skatteinkomsterna av den beslutade sänkningen av fastighetsskatten från 1,7 procent till 1,5 procent och av att den tillfälliga värnskatten upphör. Diagram 4.1 Statsbudgetens inkomster justerat för redovisningstekniska förändringar Miljarder kronor I diagram 4.1 framgår att ökningen av inkomsterna från 1994 till 1996 till en del beror på redovisningstekniska förändringar. De viktigaste förändringarna är att utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkringen nettoredovisades t.o.m. 1994/95 och att systemet för kommunernas ingående mervärdesskatt nettoredovisades t.o.m. 1996. Förändringarna är endast redovisningsmässiga vilket innebär att statens lånebehov inte påverkats. 4.6.2 Statsbudgetens utgifter År 1997 uppgick statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor och Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning m.m. till 569,2 miljarder kronor. För år 2001 beräknas dessa utgifter uppgå till 619,1 miljarder kronor. Utgifterna på statsbudgeten exklusive statsskuldsräntor och RGK:s nettoutlåning m.m. beräknas således öka med ca 50 miljarder kronor mellan åren 1997 och 2001 (se tabell 4.10). I relation till BNP minskar dock dessa utgifter under samma period med nära tre procentenheter. Statsskuldsräntorna beräknas minska med omkring 26 miljarder kronor under prognosperioden. Riksgäldskontorets utlåning sker huvudsakligen till myndigheter som antingen skall finansiera delar av sin verksamhet genom lån i RGK eller behöver tillfälliga krediter. Myndigheterna har även möjlighet till inlåning i RGK. Affärsverken och vissa statliga bolag har också rätt att låna och placera medel i RGK. Slutligen placerar vissa statliga fonder medel på konto i RGK. Riksgäldskontorets nettoutlåning inkl. den kassamässiga korrigeringen och den finansiella överföringen från AP-fonden är negativ under under åren 1997–2001. Orsaken till detta är huvudsakligen den av riksdagen beslutade ålderspensionsreformen. Som en del av reformen kommer stora överföringar att göras av medel från AP-fonden till staten (RGK) åren 1999– 2001, vilket förklarar att posten RGK:s nettoutlåning m.m. är kraftigt negativ under slutet av beräkningsperioden. Kompletterad med den kassamässiga korrigeringsposten, RGK:s nettoutlåning och den finansiella överföringen från AP-fonden är skillnaden mellan statsbudgetens utgifter och inkomster lika med statens lånebehov. I relation till BNP beräknas statsbudgetens totala utgifter minska under perioden 1997–2001 med drygt 12 procentenheter. För budgetåret 1997 uppgick utgifterna till 655,1 miljarder kronor, medan de år 2001 beräknas till 525,1 miljarder kronor. Tabell 4.10 Statsbudgetens utgifter Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 2001 Utgifter exkl. statsskuldsräntor1 569,2 586,5 613,8 614,1 619,1 Statsskuldsräntor2 98,4 107,8 84,6 77,0 72,2 Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.3 -12,4 -9,0 -18,0 -40,1 -166,2 Summa utgifter 655,1 685,3 680,4 651,0 525,1 Procent av BNP 37,7 37,8 36,1 32,9 25,4 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar 2Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP-fonden till RGK. Den kassamässiga korrigeringen utgörs av skillnaden mellan å ena sidan statsbudgetens inkomster och utgifter och å andra sidan nettot av in- och utbetalningarna över statsverkets checkräkning. Utgifter exklusive statsskuldsräntor I relation till BNP beräknas statsbudgetens utgifter exkl. statsskuldsräntor (utgiftsområde 1–25 samt 27) minska från ca 33 procent år 1997 till ca 30 procent år 2001, se diagram 4.2. Utgiftskvoten minskar trots att ålderspensionsreformen medför att utgifterna på elva utgiftsområden ökar med totalt ca 14 miljarder kronor årligen perioden 1999–2001. Denna ökning av utgifterna motsvarar knappt 1 procent av BNP. För en detaljerad redovisning av ålderspensionsreformens effekter se bilaga 3. Diagram 4.2 Utgiftskvot, utgifter exkl. statsskuldsräntor Procent av BNP Under de senaste åren har redovisningsprinciperna för statsbudgetens utgifter förändrats. Utgifter som tidigare redovisades utanför statsbudgeten har lyfts in på budgeten och bruttoredovisningen har ökat i omfattning. Som exempel kan nämnas att sedan budgetåret 1995/96 bruttoredovisas föräldraförsäkring, sjukpenning och rehabilitering samt sjukvårdsförmåner. Från och med år 1999 redovisas arbetsskadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen på statsbudgeten, vilket innebär att statsbudgetens utgifter ökar med ca 6 miljarder kronor per år. De takbegränsade utgifterna påverkas dock inte. I diagram 4.2 redovisas statsbudgetens utgifter exkl. statsskuldsräntor rensade för större redovisningstekniska förändringar inklusive ålders-pensionsreformens finansiella effekter (s.k. justerad utgiftskvot). Genom att nuvarande redovisningsprinciper tillämpas över hela tidsperioden uppnås en högre grad av jämförbarhet mellan åren. Den justerade utgiftskvoten nådde sin högsta nivå under 1993. Denna höga nivån förklaras delvis av stora utgifter för bankstödet, vilket 1993 uppgick till knappt 42 miljarder kronor, eller ca 3 procent av BNP. Efter 1993 minskar utgiftskvoten kraftigt. Från och med 1995 beror den allt lägre utgiftskvoten till stor del på budgetsaneringen. Tendensen med en minskande utgiftskvot beräknas fortsätta under prognosperioden 1998–2001. Den justerade utgiftskvoten beräknas minska från ca 33 procent år 1997 till ca 29 procent år 2001. I tabell 4.11 redovisas utgifterna per utgiftsområde samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för åren 1997–2001. Utgifterna för tre utgiftsområden beräknas minska kraftigt under perioden 1997–2001. Den största utgiftsminskningen uppvisar utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Detta utgiftsområde minskar med ca 30 miljarder kronor. Orsaken till de lägre utgifterna är framför allt den omfördelning av finansieringsansvar som sker genom ålderspensionsreformen. Det andra utgiftsområdet med kraftigt minskade utgifter är utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Regeringens bedömning är att den öppna arbetslösheten kommer att uppgå till 4 procent vid slutet av år 2000. En sådan utveckling medför att utgifterna för arbetslöshetsersättningen minskar med ca 17 miljarder kronor mellan åren 1997 och 2001. Den tredje större utgiftsminskningen härrör från utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Under perioden 1997 till 2001 minskar utgifterna med omkring 17 miljarder kronor, framför allt beroende på att räntebidragen till bostäder sjunker som en följd av lägre räntor, reducerad bidragsandel samt ett förhållandevis lågt byggande. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ökar kraftigt under perioden 1997–2001. Merparten av utgiftsökningen, som uppgår till ca 48 miljarder kronor, förklaras av ålderspensionsreformen. Bland annat överförs finansieringsansvaret för tilläggspension i form av förtidspension från AP- fonden till utgiftsområdet. Denna överföring uppgår till omkring 25 miljarder kronor per år under perioden 1999–2001. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökar med ca 20 miljarder kronor mellan år 1997 och år 2001. Ökningen beror främst på de resurstillskott som riksdagen beslutat om för att värna kvaliteten i skola, vård och omsorg. Tabell 4.11 Statsbudgeten och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, utgifter 1997-2001 Miljarder kronor 1997 utfall 1998 prognos 1999 förslag 2000 beräknat 2001 beräknat UO 1 Rikets styrelse 3,9 4,4 4,2 4,3 4,6 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2,5 2,1 1,7 1,5 1,6 UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd 5,7 6,0 5,8 5,8 5,9 UO 4 Rättsväsendet 21,2 21,5 21,9 22,2 22,6 UO 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 2,5 2,8 2,9 2,9 2,9 UO 6 Totalförsvar 41,0 43,0 44,1 45,4 45,2 UO 7 Internationellt bistånd 12,1 11,5 11,9 12,9 13,9 UO 8 Invandrare och flyktingar 3,6 4,3 4,3 4,2 4,5 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 24,2 23,1 24,0 24,5 24,8 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 35,6 38,7 80,5 81,1 83,3 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 63,1 62,7 34,3 33,8 33,5 UO 12 Ekonomisk trygghet för familj och barn 32,6 35,9 39,9 42,6 45,6 UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 40,9 37,8 33,8 26,5 24,1 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 50,0 47,8 48,3 48,9 47,4 UO 15 Studiestöd 16,0 21,6 22,4 23,7 25,4 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 25,1 27,7 29,0 30,4 31,9 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 7,2 7,5 7,5 7,6 7,7 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 30,9 22,6 20,5 17,3 13,7 UO 19 Regional utjämning och utveckling 2,9 3,5 2,7 2,7 3,3 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 1,6 1,5 1,5 1,5 1,6 UO 21 Energi 0,6 1,2 1,7 1,4 1,7 UO 22 Kommunikationer 24,5 25,7 25,5 26,6 25,6 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 10,9 12,7 12,0 13,2 13,2 UO 24 Näringsliv 3,1 2,9 2,9 2,9 3,0 UO 25 Allmänna bidrag till kommunerna 87,3 96,8 103,6 105,1 107,3 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 98,4 107,8 84,6 77,0 72,2 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 20,2 21,2 21,9 21,4 22,1 Minskning av anslagsbehållningar 0,0 0,0 5,0 4,0 3,0 Summa (exkl. ålderspensionsreformen) 667,6 694,4 698,4 (687,1) 691,1 (678,5) 691,3 (675,3) Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor (exkl. ålderspensionsreformen) 569,2 586,5 613,8 (599,5) 614,1 (599,8) 619,1 (604,2) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (exkl. ålderspensionsreformen) 129,7 132,4 135,8 (131,3) 140,4 (136,0) 146,4 (142,3) Summa takbegränsade utgifter (exkl. ålderspensionsreformen) 698,9 718,9 749,7 (730,8) 754,6 (735,8) 765,6 (746,5) Budgeteringsmarginal (exkl. ålderspensionsreformen) 24,1 1,1 3,3 (3,2) 6,4 (6,2) 20,4 (20,5) Utgiftstak (exkl. ålderspensionsreformen) 723,0 720,0 753,0 (734,0) 761,0 (742,0) 786,0 (767,0) Statsskuldsräntor Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. utgör det enskilt största utgiftsområdet på statsbudgeten under år 1998. Utgiftsområdet omfattas inte av det statliga utgiftstaket. För 1998 beräknas statsskuldsräntorna uppgå till 108 miljarder kronor, vilket motsvarar 6 procent av BNP. Statsskuldsräntornas nivå påverkas framför allt av storleken på statsskulden, inhemska och utländska räntesatser samt växelkurser. Diagram 4.3 Statsskuldsräntor Procent av BNP Som framgår av diagram 4.3 steg ränteutgifterna som andel av BNP kraftigt under 1980-talets första hälft. År 1985 utgjorde ränteutgifternas andel av BNP närmare 9 procent. Under 1980– talets senare hälft minskade ränteutgifternas andel av BNP markant för att åter stiga 1993 och 1994. Därefter beräknas ränteutgifterna falla trendmässigt för att år 2001 uppgå till 72 miljarder kronor eller drygt 3 procent av BNP. Statsskuldsräntorna påverkas förutom av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser även av mer tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Dessa faktorer kan leda till stora variationer i ränteutgifterna utan att möjligheten att nå de budgetpolitiska målen påverkas. I volym 2, utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. finns en mer detaljerad beskrivning av de olika upplånings- och skuldförvaltningsteknikerna. Tabell 4.12 Statsskuldsräntor Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 2001 Räntor på lån i svenska kronor 82,5 73,7 69,5 64,5 55,6 Räntor på lån i utländsk valuta 23,9 24,1 20,2 18,3 15,2 Räntor på in- och utlåning -5,6 -3,6 -4,5 -4,0 -4,0 Över-/underkurser vid emission1 -1,7 -5,3 -7,0 -4,0 -2,3 Summa räntor 99,1 88,9 78,3 74,8 64,5 Valutaförluster/ vinster2 -3,6 5,4 -2,4 -4,4 -0,9 Kursförluster/vinster3 2,8 13,5 8,6 6,6 8,5 Övrigt 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa ränteutgifter 98,4 107,7 84,4 76,9 72,0 1Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret ger ut eller utökar befintliga benchmarklån då marknadsräntan vid emissionstillfället är lägre än kupongräntan. Underkurser vid emission uppstår vid motsatt förhållande. 2 Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller vinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. 3 Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. I statsbudgeten sker redovisningen av stats- skuldsräntorna utgiftsmässigt enligt tabell 4.12. I tabell 4.13 redovisas periodiserade ränteutgifter, exklusive valuta- och kursvinster/förluster fördelade över lånens löptid. En periodiserad redovisning ger en mer rättvisande bild av kostnaderna för statsskulden. Enligt den periodiserade redovisningen kommer räntekostnaden att sjunka trendmässigt under beräkningsperioden, för att år 2001 uppgå till 69 miljarder kronor. Tabell 4.13 Periodiserade ränteutgifter Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 2001 Summa räntor enligt tabell 4.12 99,1 88,9 78,3 74,8 64,5 Justering kursdifferenser vid emission -0,3 3,0 5,8 2,8 2,0 Justering noll- kupongräntor 1,5 2,8 1,6 2,8 2,3 Summa kostnads- justeringar 1,1 5,9 7,5 5,6 4,4 Summa beräknade räntekostnader 100,2 94,8 85,8 80,4 68,9 4.6.3 Statens lånebehov Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning. Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto för budgetåret 1999 samt överföring av medel från AP-fonden för budgetåret 1999 beräknas enligt tabell 4.15. Lånebehovet är skillnaden mellan statsbudgetens utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. och statsbudgetens inkomster. För åren 1999–2001 påverkas även statens lånebehov av posten Överföring från AP- fonden. Från att ha uppgått till 242 miljarder kronor 1993 har lånebehovet successivt minskat. År 1997 uppgick lånebehovet till 6 miljarder kronor. Under innevarande år beräknas staten amortera 12 miljarder kronor på statsskulden. Senast staten amorterade på statsskulden var budgetåret 1989/90. Lånebehovet påverkas, förutom av konjunkturutvecklingen och politiska beslut, även av engångshändelser och redovisningstekniska omläggningar. För att få en tydligare bild av lånebehovets underliggande utveckling redovisas ett justerat lånebehov i diagram 4.4 och tabell 4.14. Till och med år 1998 utgörs skillnaden mellan faktiskt och justerat lånebehov främst av försäljningar av statliga företag och omläggningen av uppbörden av mervärdesskatt åren 1995 och 1996 samt överföringen av kärnbränslefonden till Riksgäldskontoret. Skillnaden mellan det faktiska och det justerade lånebehovet var som störst 1996 då den uppgick till 74 miljarder kronor. För åren 1999-2001 beror skillnaderna även på effekterna av det reformerade ålderspensionssystemet. Diagram 4.4 Statens lånebehov Miljarder kronor För åren 1999 – 2001 beräknas överskotten successivt öka, både faktiskt och justerat. År 2000 uppgår skillnaden mellan faktiskt och justerat lånebehov till 29,2 miljarder kronor, varav pensionsreformen förklarar 22,2 miljarder kronor. För år 2001 förklarar ålderspensionsreformen hela skillnaden mellan faktiskt och justerat lånebehov. Skillnaden uppkommer främst till följd av att ett större belopp överförs från AP-fonden till Riksgäldskontoret. En detaljerad redovisning av ålderspensionsreformens effekter görs i bilaga 3. I tabell 4.15 redovisas vilka poster som ingår i beräkningen av statens lånebehov. Förutom saldot av statsbudgetens inkomster och utgifter finns en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 4.6.2). För åren 1999–2001 ingår även posten Överföring från AP-fonden. Tabell 4.14 Statens lånebehov faktiskt och justerat Miljarder kronor 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Faktiskt lånebehov 184,9 138,6 21,0 6,2 -12,0 -16,0 -63,1 -203,1 Justerat lånebehov 160,3 149,7 94,7 44,3 15,2 0,8 -33,9 -59,6 Differens justerat – faktiskt lånebehov -24,6 11,1 73,7 38,1 27,2 16,8 29,2 143,5 Tabell 4.15 Statens lånebehov och statsskulden Miljarder kronor 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Inkomster (exkl. ålderspensionsreformen) 465,7 600,5 648,9 697,3 696,4 (696,9) 714,2 (714,9) 728,2 (728,9) Utgifter exkl. statsskuldsräntor1 (exkl. ålderspensionsreformen) 513,4 559,2 569,2 586,5 613,8 (599,5) 614,1 (599,8) 619,1 (604,2) Statsskuldsräntor m.m2 (exkl. ålderspensionsreformen). 104,7 99,5 98,4 107,8 84,6 (87,6) 77,0 (78,7) 72,2 (71,1) Saldo exkl. Riksgäldskontorets nettoutlåning (exkl. ålderspensionsremformen) -152,4 -58,3 -18,6 3,0 -2,0 (9,8) 23,1 (36,4) 36,9 (53,6) Arbetsmarknadsfonden 86,7 Övrigt, netto -38,4 1,8 -2,0 Summa kassamässig korrigering -38,4 88,5 -2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tilläggspensionsavgift, avsättning i Riksgäldskontoret, inkl ränta (exkl. ålderspensionsreformen) -9,1 -10,5 -12,1 -13,5 -20,9 (-15,2) -18,5 (-15,5) -19,3 (-16,6) Utbetalning av premiepensionsmedel (exkl. ålderspensionsreformen) 37,0 (0,0) 12,5 (0,0) 18,1 (0,0) Arbetsmarknadsfonden 14,3 -86,7 Lönegarantifonden, inkl. ränta -0,4 -0,6 -0,7 -1,3 CSN, studielån 8,1 8,9 9,9 10,9 11,4 12,0 12,2 Kärnbränslefonden -19,1 -1,3 -0,2 -0,4 -0,7 -0,8 Insättningsgaranti -1,0 -2,1 -2,6 -2,6 -2,7 -2,8 Övrigt, netto 11,6 -16,8 -4,1 -2,3 2,5 2,3 2,0 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto (exkl. ålderspensionsreformen) 24,5 -125,8 -10,4 -9,0 27,0 (-4,3) 4,9 (-4,6) 9,4 (-6,0) Överföring från AP-fonden3 (exkl. ålderspensionsreformen) -45,0 (0,0) -45,0 (0,0) -175,6 (0,0) Lånebehov (exkl. ålderspensionsreformen) 138,6 21,0 6,2 -12,0 -16,0 (-14,1) -63,1 (-41,0) -203,1 (-59,5) Skulddispositioner m.m. -38,9 4,4 14,7 -15,6 -6,3 2,7 0,9 Statsskuldsförändring 99,6 25,4 20,9 -27,6 -22,3 -60,4 -202,2 Statsskuld vid årets slut (exkl. ålderspensionsreformen) 1 386,2 1 411,2 1 432,1 1 404,5 1 382,3 (1 384,1) 1 321,8 (1 345,8) 1 119,7 (1 287,2) Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte. 1Inklusive minskning av anslagsbehållningar 2 Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Total beräkningsteknisk överföring år 2001 235 miljarder kronor, varav 175,6 miljarder kronor är lånebehovspåverkande. Det lånebehovspåverkande beloppet år 2001 består av statspapper 118 miljarder kronor, bostadspapper 31 miljarder kronor, likvida medel 23 miljarder kronor samt kupongbetalningar på bostadsobligationer 3,6 miljarder kronor. 4.7 Statsskulden Statsskuldens utveckling bestäms huvudsakligen av lånebehovet. Statsskulden påverkas även av skulddispositioner som bl.a. omfattar valutaomvärderingar av den del av statsskulden som är i utländsk valuta. Genom den omfattande saneringen av statens finanser som genomförts under senare år stabiliserades statsskulden som andel av BNP redan 1995 då skuldkvoten uppgick till 84 procent av BNP. Vid 1997 års slut uppgick statsskulden till 1 432 miljarder kronor vilket motsvarar en skuldkvot på 82 procent av BNP. Till följd av prognostiserade överskott i statens finanser och överföringen från AP-fonden de kommande åren förväntas skulden minska med 312 miljarder kronor under åren 1998–2001. Vid utgången av år 2001 beräknas statsskulden uppgå till 1 120 miljarder kronor, vilket motsvarar en skuldkvot på 54 procent av BNP. I diagram 4.5 visas statsskuldens utveckling 1980–2001 i relation till BNP. Den kraftiga minskningen mellan åren 2000 och 2001 förklaras huvudsakligen av överföringar från AP- fonden i samband med ålderspensionsreformen. Även utan effekterna av ålderspensionsreformen minskar statsskulden väsentligt vilket framgår av i diagrammet. Diagram 4.5 Statsskuldens utveckling Procent av BNP PROP. 1998/99:1 PROP. 1998/99:1 34 39 PROP. 1998/99:1 PROP. 1998/99:1 46 45 PROP. 1998/99:1 PROP. 1998/99:1 62 63 PROP. 1998/99:1 PROP. 1998/99:1 116 115