Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1998/99:57 Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Jordanien Prop. 1998/99:57 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 februari 1999 Göran Persson Anna Lindh (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett Europa- Medelhavsavtal om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Jordanien å den andra. Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a. politisk dialog, frihandel samt ekonomiskt och socialt samarbete. Syftet med avtalet är bl.a. att inom ramen för EG:s nya Medelhavspolitik bidra till stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling i regionen. Genom avtalet inrättas vissa organ som skall övervaka avtalets tillämpning. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Ärendet och dess beredning 3 3 Bakgrund 3 3.1 Förhandlingarnas bakgrund 3 3.2 Den ekonomiska utvecklingen i Jordanien 4 3.3 EG:s och Sveriges handelsförbindelser med Jordanien 5 3.3.1 Handeln mellan EG och Jordanien 5 3.3.2 Handeln mellan Sverige och Jordanien 5 3.4 Jordaniens regionala, ekonomiska och handelspolitiska samarbete 5 4 Innehållet i avtalet 5 4.1 Ingressen 6 4.2 Syftet 6 4.3 Politisk dialog 6 4.4 Fri rörlighet för varor 7 4.5 Jordbruksprodukter 8 4.6 Gemensamma bestämmelser, undantag och skyddsåtgärder 8 4.7 Etableringsrätt och tjänster 9 4.8 Betalningar och kapitalrörelser 10 4.9 Konkurrensbestämmelser och andra ekonomiska bestämmelser 10 4.10 Ekonomiskt samarbete 11 4.11 Socialt och kulturellt samarbete 11 4.12 Ekonomiskt samarbete 12 4.13 Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser 12 5 Godkännande av avtalet 13 Bilaga Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Jordanien......................................................................15 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1999..............................................................................404 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan. 2 Ärendet och dess beredning I enlighet med beslut av Europeiska unionens råd den 8 juni 1995 inledde Europeiska kommissionen förhandlingar om ett nytt avtal mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Jordanien å den andra. Det nya avtalet skall ersätta samarbetsavtalet som ingicks mellan parterna år 1977. Förhandlingarna fördes av kommissionen i samråd med medlemsstaterna. Sverige deltog aktivt i arbetet. Synpunkter inhämtades från de närmast berörda myndigheterna, nämligen Kommerskollegium och Statens jordbruksverk. Förhandlingarna avslutades under hösten 1997 och avtalet undertecknades den 24 november 1997. Innan avtalet kan träda i kraft skall det godkännas av de avtalsslutande parterna. Avtalet i svensk text fogas som bilaga till propositionen. 3 Bakgrund 3.1 Förhandlingarnas bakgrund EG:s handelspolitik i förhållande till länderna kring Medelhavet har länge grundats på en kombination av associerings- och frihandelsavtal samt samarbetsavtal med ensidiga handelspreferenser. Avtalen har innehållit tre viktiga delar, nämligen upprättandet av bilaterala råd för samarbetet, handelsförmåner och särskilda protokoll för tekniskt och ekonomiskt samarbete vilka regelbundet har förnyats. Inom ramen för dessa protokoll har ramkrediter och biståndsmedel angivits. Krediterna kommer från Europeiska investeringsbanken och biståndsmedlen från EG:s budget. I oktober 1994 presenterade kommissionen riktlinjer för en fördjupad Medelhavsstrategi, vilka godkändes vid Europeiska rådets möte i Essen i december 1994. Strategin antogs av Europeiska rådet i april 1995. Medelhavsstrategin har fått sin slutliga utformning i den s.k. Barcelonadeklarationen, vilken antogs i Barcelona den 27-28 november 1995 av de femton EU-medlemsstaterna, de elva Medelhavsstaterna utanför unionen samt av den palestinska myndigheten. Deklarationen, som omfattar tre kapitel, syftar till ett samarbete som skall säkra fred och säkerhet samt politisk och social stabilitet i kombination med en positiv ekonomisk utveckling i Europa och i Medelhavsregionen. Det första kapitlet omfattar nya former för en fördjupad politisk dialog grundad på demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Det andra kapitlet behandlar frihandel, ekonomiskt samarbete och bistånd. Det tredje kapitlet avser samarbete på sociala och kulturella områden. Målsättningen är att ett frihandelsområde skall vara utbyggt till år 2010. Frihandelsområdet skall grundas på bilaterala avtal slutna mellan EG och följande Medelhavsländer/områden: Algeriet, Cypern, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Syrien, Tunisien och de palestinska territorierna. Dessa stater/områden skall även sinsemellan ingå frihandelsavtal. Inom ramen för tullunionen mellan EG och Turkiet inbegrips även Turkiet i detta frihandelsområde. Förutom frihandel rymmer de nya associeringsavtalen frågor om EG-bistånd för modernisering av Medelhavsländernas ekonomier, bekämpande av terrorism, organiserad brottslighet, narkotikasmuggling m.m. Hittills har Europa-Medelhavsavtal slutits med Tunisien (prop. 1995/96:34, bet. 1995/96:UU10, rskr. 1995/96:48), Israel (prop. 1995/96:185, bet. 1995/96:UU22, rskr. 1995/96:293) samt Marocko (prop. 1995/96:195, bet. 1996/97:UU3, rskr. 1996/97:25 och ett interimsavtal med Palestinska befrielseorganisationen (PLO) för den palestinska myndigheten på Västbanken och i Gaza (skr. 1997/98:74). Det är endast interimsavtalet mellan EG och PLO och avtalet med Tunisien som har trätt i kraft, vilket skedde den 1 juli 1997 respektive den 1 mars 1998. Förhandlingar med Egypten och Libanon har pågått sedan år 1996 men har ännu inte kunnat avslutas. Kommissionen har år 1997 inlett förhandlingar med Algeriet och år 1998 med Syrien. Beträffande övriga stater som deltar i den s.k. Barcelonaprocessen har EG och Turkiet sedan 1 januari 1996, som nämnts, en tullunion, och EG:s associeringsavtal med Cypern och Malta, vilka ingicks under 1970- talet, är ännu i kraft. Sverige eftersträvar att Medelhavsavtalen utformas så att en positiv ekonomisk utveckling möjliggörs i hela Medelhavsregionen. Detta förutsätter mer långtgående liberaliseringar på jordbruksområdet vilket vidare förutsätter harmoniserade ursprungsregler för att möjliggöra regionalt industriellt samarbete. Genom att de lokala marknaderna därigenom avsevärt skulle utvidgas skulle utländska investeringar öka, nödvändiga strukturrationaliseringar underlättas samt konkurrenskraften öka. Ekonomisk utveckling och regional integration i Nordafrika och Mellanöstern främjar social utveckling och bidrar till ökad stabilitet. 3.2 Den ekonomiska utvecklingen i Jordanien Sedan Gulfkriget (1990-91) har den jordanska ekonomin brottats med allvarliga problem. Iraksanktionerna har varit och är en bidragande faktor. Genom skuldsanering försöker dock landet få en bättre ekonomisk plattform och samtidigt sker en stegvis men långsam liberalisering av ekonomin. Tjänstesektorn är dominerande och svarar för två tredjedelar av landets bruttonationalinkomst. Jordanien är inte anslutet till Världshandelsorganisationen (WTO), men anslutningsförhandlingar pågår sedan några år tillbaka. 3.3 EG:s och Sveriges handelsförbindelser med Jordanien 3.3.1 Handeln mellan EG och Jordanien EG:s export till Jordanien uppgick år 1996 till 1 178 miljoner ecu, medan EG:s import från Jordanien endast uppgick till 171 miljoner ecu. EG har således ett stort överskott i sin handel. Av exportvärdet svarade jordbruksprodukter för 125 miljoner ecu. Värdet av importerade jordbruksprodukter från Jordanien uppgick till 10 miljoner ecu. 3.3.2 Handeln mellan Sverige och Jordanien Sveriges export till Jordanien uppgick år 1996 till 217 miljoner kronor och år 1997 till 212 miljoner kronor och bestod nästan uteslutande av verkstadsprodukter. Importen uppgick nämnda år till 3,5 miljoner kronor respektive 4 miljoner kronor. 3.4 Jordaniens regionala, ekonomiska och handelspolitiska samarbete Jordanien eftersträvar ett ökat regionalt ekonomiskt samarbete. Föreliggande avtal ger i sin nuvarande form endast utrymme för bilateral ursprungskumulation, dvs. mellan EU och Jordanien. Avtalet tillåter således inte regionalt industriellt samarbete inom ramen för den exportorienterade produktionen som ges tullfrihet på EU-marknaden. Sverige verkar för en revidering av avtalet på denna punkt. 4 Innehållet i avtalet Genom Europa-Medelhavsavtalet upprättas en associering mellan gemenskaperna och deras medlemsstater och Jordanien. Avtalet omfattar 107 artiklar indelade i åtta avdelningar med följande rubriker: politisk dialog (I), fri rörlighet för varor (II), etableringsrätt och tjänster (III), betalningar, kapitalrörelser och andra ekonomiska frågor (IV), ekonomiskt samarbete (V), socialt och kulturellt samarbete (VI), ekonomiskt samarbete (VII) och institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser (VIII). Avtalet omfattar även sju bilagor och fyra protokoll. Bilagorna, protokollen samt slutakten utgör en integrerad del av avtalet. I slutakten återfinns parternas gemensamma förklaringar och en skriftväxling mellan gemenskaperna och Jordanien. 4.1 Ingressen I avtalets ingress hänvisas bl.a. till de traditionella banden mellan parterna och önskan att stärka dessa och upprätta bestående förbindelser grundade på ömsesidighet, partnerskap och främjande av fortsatt integration parterna emellan. Vidare erinras om den betydelse som parterna fäster vid principerna i Förenta nationernas stadga, särskilt avseende respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna samt den politiska och ekonomiska friheten som utgör själva grunden för associeringen. Parterna säger sig vara medvetna om behovet av att förena sina ansträngningar för att stärka stabiliteten och den ekonomiska utvecklingen i regionen genom att uppmuntra till regionalt samarbete. De är övertygade om behovet av att stärka den sociala och ekonomiska moderniseringen i Jordanien i syfte att till fullo integrera landets ekonomi med världsekonomin. Vidare lyfts önskemålet fram om ett samarbete som stöds av en regelbunden dialog på de ekonomiska, vetenskapliga, tekniska, kulturella, audiovisuella och sociala områdena. Jordaniens åtagande att bedriva frihandel i enlighet med Allmänna tull och handelsavtalet (GATT) beaktas. 4.2 Syftet Artiklarna 1 och 2 En associering upprättas mellan gemenskaperna, deras medlemsstater och Jordanien med syfte att tillhandahålla en lämplig ram för politisk dialog, att gradvis liberalisera handeln med varor, tjänster och kapital, att främja utvecklingen av väl avvägda ekonomiska och sociala förbindelser mellan parterna, att förbättra levnads- och arbetsvillkoren och öka produktiviteten samt den ekonomiska stabiliteten, och att uppmuntra regionalt samarbete i syfte att befästa den fredliga samexistensen och den ekonomiska och politiska stabiliteten. En viktig beståndsdel av avtalet är att förbindelserna skall grundas på respekten för de demokratiska principerna och de grundläggande mänskliga rättigheterna. 4.3 Politisk dialog Artiklarna 3-5 Genom avtalet etableras en regelbunden politisk dialog mellan parterna för att utveckla en bättre ömsesidig förståelse och en ökad samstämmighet i internationella frågor samt för att öka den regionala säkerheten och stabiliteten. Dialogen skall föras dels på ministernivå, dels på högre tjänstemannanivå och genom utnyttjande av alla diplomatiska kanaler. Dialogen skall vidare föras med hjälp av alla andra medel som kan bidra till att dialogen utvecklas och intensifieras. En dialog skall också föras mellan Europaparlamentet och Jordaniens parlament. 4.4 Fri rörlighet för varor Artiklarna 6-13 Ett frihandelsområde skall gradvis upprättas under en övergångsperiod på högst tolv år. För industriprodukter får inga nya importtullar, inklusive tullar av fiskal karaktär, eller åtgärder med motsvarande verkan införas. Industriprodukter med ursprung i Jordanien importeras redan i dag till gemenskapen utan att drabbas av tullar eller åtgärder med motsvarande verkan. Avtalet hindrar dock inte parterna från att behålla en jordbruksrelaterad del, dvs. ett skydd för jordbruksråvaran i vissa livsmedel, vid import av produkter som för gemenskapens del finns angivna i bilaga I och för Jordaniens del i bilaga II till avtalet. För bearbetade jordbruksprodukter från gemenskapen som ingår i förteckningen i bilaga II till avtalet skall en gradvis tull- och avgiftsreduktion inledas fyra år efter avtalets ikraftträdande och vara sänkt till 50 procent av bastullsatsen efter åtta år. Jordanien skall vid avtalets ikraftträdande sänka varje tull eller avgift till 80 procent av bastullsatsen avseende de produkter som anges i förteckning A i bilaga III till avtalet och därefter skall en gradvis tullsänkning ske så att resterande tullar och avgifter har avskaffats efter fyra år. För ytterligare andra industriprodukter som finns upptagna i förteckning B i bilaga II till avtalet gäller en gradvis tull- och avgiftsreduktion från år fyra till år tolv, då resterande tullar och avgifter skall vara avskaffade. Avtalet ger dock Jordanien möjlighet att vidtaga undantagsåtgärder i form av höjda tullar under vissa omständigheter, nämligen när tillverkning av helt nya produkter startar i nyetablerade industrier eller för produkter i vissa sektorer som står inför betydande svårigheter, särskilt om dessa skulle vara av allvarlig social karaktär. De tullar som införs får inte medföra en höjning som överstiger 25 procent och de måste omfatta en fortsatt förmånlig behandling av gemenskapens produkter. Värdet av de produkter som omfattas av tullhöjningen får inte utgöra mer än 20 procent av det totala importvärdet av industrivaror från EU. Sådana tullar får uttas i högst fem år för en produkt, om inte associeringskommittén tillåter en längre period - dock längst till övergångsperiodens slut. Tullarna får dock inte införas om mer än fyra år förflutit efter avskaffandet av tidigare existerande tullar, kvantitativa restriktioner, avgifter och/eller åtgärder med motsvarande verkan för produkterna i fråga. I undantagsfall kan associeringskommittén ge tillstånd till förlängning på högst tre år utöver övergångsperioden på tolv år. Sverige har ett övergripande intresse att värna det multilaterala handelspolitiska systemet och fäster därför stor vikt vid WTO:s regler. I samband med antagandet av mandatet för förhandlingen mellan EG och Jordanien gjorde Sverige ett särskilt uttalande i rådet, som togs till rådsprotokollet, angående vikten av att associeringsavtalet utformas i enlighet med WTO:s regler om frihandelsavtal. I detta sammanhang betonade vi på svensk sida vikten av att övergångstiderna och reglerna för handeln med jordbruksprodukter i det slutliga avtalet står i överenstämmelse med WTO:s regelverk. 4.5 Jordbruksprodukter Artiklarna 14-17 Handelsutbytet med jordbruksprodukter skall gradvis liberaliseras. Bestämmelserna för handeln med dessa produkter återfinns i protokollen 1-2. Parterna skall fr.o.m. den 1 januari 2002 undersöka situationen för att fastställa ytterligare liberaliseringar som skall gälla fr.o.m. den 1 januari 2003. Associeringsrådet skall dessutom undersöka möjligheten att bevilja ytterligare koncessioner. Mot bakgrund av EG:s mycket restriktiva behandling av jordanska önskemål om blygsamma liberaliseringar avseende vissa jordbruksprodukter i associeringsavtalet, gjorde Sverige ett uttalande i anslutning till rådets godkännande av förhandlingsresultatet och beslut om undertecknande av avtalet. I uttalandet, som togs till rådsprotokollet, efterlystes en mer liberal behandling av jordanska jordbruksprodukter inom ramen för den förmånsbehandling som kan ges för den bilaterala handeln i avtalet. 4.6 Gemensamma bestämmelser, undantag och skyddsåtgärder Artiklarna 18-21 Enligt de gemensamma bestämmelserna i avtalet får inga nya kvantitativa restriktioner införas och redan existerande skall avskaffas vid avtalets ikraftträdande. Vid export mellan parterna får varken tullar, avgifter med motsvarande verkan, kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan tillämpas. Om ändringar sker i någon av parternas jordbrukspolitik finns det möjlighet att ändra reglerna i avtalet. Produkter som importeras från Jordanien får inte ges mer gynnsam behandling än vad som tillämpas mellan medlemsstaterna. Inga åtgärder av intern fiskal karaktär får vidtas om det innebär att varor med ursprung på den andra partens område diskriminieras i förhållande till likadana varor från den andra parten. Artikel 22 Upprätthållandet eller upprättandet av tullunioner, frihandelsområden eller ordningar för gränstrafikhandel hindras inte av avtalet så länge de inte ändrar handelsordningen som har fastställts i avtalet. Samråd mellan gemenskapen och Jordanien skall äga rum i associeringskommittén om avtal om upprättande av sådana tullunioner eller frihandelsområden. Artiklarna 23-29 Vid dumpning kan lämpliga åtgärder i enlighet med artikel VI i GATT vidtagas. Om en ökning av importen av en produkt orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada för tillverkare av liknande varor hos den importerande motparten kan denna vidta lämpliga åtgärder. Detsamma gäller om en ökning av importen av en viss vara orsakar allvarliga störningar i en ekonomisk sektor eller en allvarlig försämring av det ekonomiska läget i en region. Parterna får också vidta skyddsåtgärder om en vara som exporteras riskerar att vidareexporteras till ett land gentemot vilket den part som ursprungligen exporterade varan har exportbegränsningar eller om det exporterande landet riskerar en allvarlig brist av varan. Avtalet hindrar inte heller parterna från att tillämpa förbud eller restriktioner som motiveras av bl.a. hänsyn till allmän moral, ordning och säkerhet, skydd för människors och djurs hälsa och liv, bevarande av växter, skydd för vissa nationella kulturella tillgångar samt skydd för immaterialrättigheter. De ursprungsregler som gäller finns i protokoll 3. För klassificering av varor i handeln mellan parterna används den kombinerade nomenklaturen, dvs. den gemensamma tulltaxan. 4.7 Etableringsrätt och tjänster Artiklarna 30-47 Parterna skall på alla sätt bemöda sig om att undvika att vidta åtgärder som begränsar villkoren för etableringen av och verksamheten av varandras bolag i jämförelse med den situation som rådde dagen före undertecknandet av avtalet. I syfte att säkerställa en samordnad utveckling av transporter mellan parterna, anpassad till deras kommersiella behov, får villkoren för ömsesidigt tillträde till marknaden och tillhandahållande av tjänster rörande transport på väg, järnväg och inre vattenvägar och i tillämpliga fall lufttransport, regleras genom särskilda arrangemang som efter detta avtals ikraftträdande vid behov skall förhandlas fram mellan parterna. Vad beträffar sjötransport åtar sig parterna att på ett effektivt sätt tillämpa principen om obegränsat tillträde till den internationella marknaden och trafik på kommersiell grund. Parterna skall överväga upprättandet av ett "ekonomiskt integrationsavtal" enligt artikel V i Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS). Detta mål skall bli föremål för en första granskning av associeringsrådet senast fem år efter det att avtalet har trätt i kraft. 4.8 Betalningar och kapitalrörelser Artiklarna 48-52 Löpande betalningar som avser löpande transaktioner inom avtalets ramar skall vara befriade från alla restriktioner. Parterna skall samråda i syfte att uppnå fullständig liberalisering av kapitalrörelser så snart villkoren är uppfyllda. Skyddsåtgärder för löpande transaktioner får dock vidtas för en begränsad tidsperiod om någon av parterna har svårigheter eller allvarligt hotas av svårigheter med avseende på sin betalningsbalans. De åtgärder som vidtas skall stå i överensstämmelse med de villkor som fastställs inom GATT och inom artiklarna VIII och XIV i stadgan för Internationella valutafonden. 4.9 Konkurrensbestämmelser och andra ekonomiska bestämmelser Artiklarna 53-58 Enligt avtalet är konkurrensbegränsande avtal, missbruk av en dominerande ställning och konkurrenssnedvridande offentliga stödåtgärder inte förenliga med avtalets funktion, om handeln mellan gemenskapen och Jordanien kan påverkas. Undantag görs dock för offentliga stödåtgärder som har beviljats med stöd av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. Associeringsrådet skall anta nödvändiga regler inom fem år efter avtalets ikraftträdande. Under de första fem åren skall Jordanien betraktas som en region i vilken levnadsstandarden är förhållandevis låg eller allvarlig brist på sysselsättning råder. Stöd med syfte att främja den ekonomiska utvecklingen är därför tillåtet. Femårsperioden kan förlängas med fem år i taget efter beslut av associeringsrådet. Fem år efter avtalets ikraftträdande skall medlemsstaterna och Jordanien gradvis ha anpassat samtliga statliga handelsmonopol så att deras verksamhet inte bedrivs på ett diskriminerande sätt. Efter den tidpunkten får inte heller offentliga företag eller företag med särskilda rättigheter vidta eller bibehålla åtgärder som stör handeln mellan parterna. Ett effektivt skydd för immateriella, industriella och kommersiella rättigheter i enlighet med högsta internationella standard skall säkerställas åt parterna. Vad gäller den offentliga upphandlingen är målsättning att den gradvis skall liberaliseras. 4.10 Ekonomiskt samarbete Artiklarna 59-79 Parterna åtar sig att stärka sitt ekonomiska samarbete i enlighet med de övergripande målen i avtalet. Syftet med det ekonomiska samarbetet skall vara att stödja Jordaniens åtgärder för att åstadkomma en hållbar ekonomisk och social utveckling. Samarbetet skall särskilt inriktas på de sektorer som lider av inre svårigheter eller som påverkas negativt av den liberaliseringsprocess som omfattar den jordanska ekonomin, särskilt liberaliseringen av handeln mellan Jordanien och gemenskapen. Tillväxt och sysselsättningsskapande inriktning lyfts fram liksom samarbete som kan underlätta ett närmande mellan gemenskapen och Jordanien samt uppmuntra regionalt ekonomiskt samarbete. I det ekonomiska samarbetet skall bevarandet av miljön och den ekonomiska jämvikten beaktas. Genomförandet av det ekonomiska samarbetet skall ske genom en regelbunden ekonomisk dialog, regelbundet informationsutbyte, överföring av rådgivning, expertkunskap och utbildning, seminarier och s.k. workshops, administrativt och juridiskt bistånd samt genom uppmuntrande av samriskföretag. En rad områden lyfts fram i avtalet, nämligen regionalt samarbete, utbildning, vetenskapligt och tekniskt samarbete, miljö, industriellt samarbete, investeringar och främjande av investeringar, standardisering och bedömning av överensstämmelse, tillnärmning av lagstiftning, finansiella tjänster, jordbruk, transport, informationsinfrastruktur och telekommunikation, energi, turism, tullfrågor, samarbete inom statistikområdet, penningtvätt samt narkotikabekämpning. Avtalets protokoll 4 behandlar ömsesidigt bistånd mellan administrativa myndigheter i tullfrågor. I protokollet förbinder sig parterna att ge varandra administrativt bistånd för att förebygga, upptäcka och utreda överträdelser av tullagstiftningen vad gäller import, export och transitering av varor. Biståndet kan ges efter begäran och omfattar överlämnande av information. Biståndet omfattar dessutom bl.a. övervakning av personer, varurörelser och transportmedel. Information om misstänkt illegal verksamhet, nya medel och metoder samt varuslag som är föremål för smuggling skall däremot lämnas spontant. 4.11 Socialt och kulturellt samarbete Artiklarna 80-85 Parterna skall upprätta en regelbunden dialog om frågor av gemensamt intresse på det sociala området. Dialogen skall användas för att söka vägar och metoder för ytterligare framsteg i fråga om arbetskraftens rörlighet, lika behandling och social integration för jordanska medborgare och gemenskapsmedborgare som är lagligen bosatta i värdländerna. På det sociala området skall parterna prioritera åtgärder som minskar migrationstrycket genom sysselsättningsskapande åtgärder, återanpassning av personer som repatrieras, stärkande av kvinnors roll, utveckling och befästande av familjeplaneringsprogram, förbättring av trygghetssystemet, hälsovårdssystemet och levnadsvillkor i eftersatta, tätbefolkade områden samt genomförande av utbytes- och fritidsprogram för ungdomar. Den ömsesidiga kunskapen och förståelsen för varandras kulturer skall förbättras. I samarbetsåtgärder och samarbetsprogram skall särskild uppmärksamhet ägnas åt ungdomen, åt skriftliga och audiovisuella uttrycks- och kommunikationsmedel, samt åt frågor som har samband med skydd för kulturarvet och kulturspridning. 4.12 Ekonomiskt samarbete Artiklarna 86-89 I enlighet med avtalet skall ett ekonomiskt samarbete inledas med syfte att underlätta för Jordanien att uppfylla avtalets mål. Samarbetet skall, utöver det tidigare nämnda ekonomiska, sociala och kulturella samarbetet, också särskilt behandla: främjande av reformer för modernisering av ekonomin, förbättring av den ekonomiska infrastrukturen, främjande av privata investeringar och sysselsättningsskapande verksamhet. Hänsyn skall tas till konsekvenserna, särskilt för industrin, av genomförandet av ett frihandelsavtal samt till behovet av följdåtgärder inom de sociala sektorerna. Jordaniens strukturpolitik skall stödjas med syfte att återupprätta ekonomisk balans och skapa ett gynnsamt ekonomiskt klimat och samtidigt förbättra befolkningens sociala välfärd. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt utvecklingen av handeln och de finansiella förbindelserna. 4.13 Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser Artiklarna 89-97 Ett associeringsråd inrättas som skall sammanträda på ministernivå minst en gång om året. Associeringsrådet skall undersöka de problem som kommer upp inom ramen för avtalet och kan dessutom ta upp andra problem av gemensamt intresse. Det har befogenheter att fatta bindande beslut och kan avge rekommendationer i syfte att förverkliga avtalets mål. En associeringskommitté på tjänstemannanivå med uppgift att förvalta avtalet inrättas. Associeringsrådet kan delegera uppgifter till associeringskommittén. Envar av parterna kan hänskjuta alla tvister avseende tillämpningen eller tolkningen av associeringsavtalet till associeringsrådet. Om det inte är möjligt att avgöra tvisten kan skiljemän utses. Artiklarna 98-101 Artiklarna tar upp frågor som bl.a. rör parternas säkerhetsintressen, produktion och handel med krigsmateriel, icke-diskriminering och underlåtenhet att fullgöra åtaganden enligt avtalet. Artiklarna 102-107 Associeringsavtalet gäller för obestämd tid, med en uppsägningstid på sex månader. Det träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att alla parter har godkänt det. Det ersätter då samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Jordanien samt avtalet mellan medlemsstaterna i Europeiska kol- och stålgemenskapen och Jordanien, vilka undertecknades i Bryssel den 18 januari 1977. 5 Godkännande av avtalet Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Europa- Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan. Skälen för regeringens förslag: I avtalet är det Europeiska gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen (i avtalet kallade gemenskapen) och medlemsstaterna som är avtalsparter på den ena sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal. Europa-Medelhavsavtalet är ett associeringsavtal. Avtalet reglerar bl.a. frågor inom den gemensamma handelspolitikens område. Av artikel 113 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och EG-domstolens praxis framgår att Europeiska gemenskapens traktatkompetens inom den gemensamma handelspolitiken är exklusiv. Det nu aktuella avtalet reglerar emellertid också förhållanden som ligger utanför gemenskapernas kompetens och därmed inom ramen för medlemsstaternas kompetens (t.ex. politisk dialog, finansiellt samarbete samt brottsbekämpning). Medelhavsområdet har sedan Sveriges EU-inträde fått en ökad betydelse för vårt land. Gemenskapens Medelhavsstrategi syftar till att ge en ny dimension till relationerna med de icke-europeiska Medelhavsländerna och understödja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Målsättningen är att säkerställa en fredlig utveckling i Medelhavsområdet samt att främja stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling. Inom ramen för den nya Medelhavsstrategin är associeringsavtalet med Jordanien det femte avtal som sluts med ett icke-europeiskt Medelhavsland. Avtalet ger ramar för en politisk dialog, definierar ett brett spektrum av samarbetsområden och öppnar vägen för frihandel med industriprodukter. Avtalet möjliggör även en liberalisering av handeln med jordbruksprodukter. När det gäller handeln med jordbruksprodukter är Sveriges målsättning att Jordanien skall ges villkor för tillträde till EU:s marknad som inte är mindre fördelaktiga än de mest fördelaktiga villkor som tidigare erbjudits någon associeringspartner i Medelhavsområdet. Genom frihandelskomponenten i avtalet kommer ytterligare krav att ställas på Jordanien avseende landets pågående omstrukturering och modernisering av ekonomin. Associeringsavtalet utgör ytterligare ett steg på vägen mot ett utökat partnerskap mellan EU och länderna kring Medelhavets östra och södra strand, och syftar till att på ett positivt sätt fördjupa och utöka de europeisk-jordanska förbindelserna. Som också har redovisats tidigare (avsnitt 4.11) innehåller associeringsavtalet ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd mellan administrativa myndigheter i tullfrågor. Informationen som lämnas eller erhålls med stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara konfidentiell (artikel 10 i tullsamarbetsprotokollet). Enligt 9 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100, aktuell lydelse 1992:1775) gäller sekretess i dylik verksamhet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i den mån riksdagen har godkänt avtal om det med främmande stat eller mellanfolklig organisation. En anslutning till avtalet föranleder därför inte några lagändringar för Sveriges del när det gäller dessa frågor. Som har framgått av det föregående reglerar det nu aktuella Medelhavsavtalet med Jordanien också förhållanden som ligger utanför gemenskapens kompetens och därmed inom medlemsstaternas kompetens. Sålunda innehåller avtalet regler som innebär åtaganden för medlemsstaterna och därmed också för Sverige. Regeringen bedömer att de områden inom avtalet som ligger inom medlemsstaternas kompetens är av större vikt. Sekretess för ömsesidig information i tullsamarbete gäller ett ämne i vilket riksdagen skall besluta. Avtalet skall därför enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1999 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén Föredragande: statsrådet Lindh Regeringen beslutar proposition 1998/99:57 Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Jordanien. Prop. 1998/99:57 15 1