Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1998/99:12 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Albanien m.m. Prop. 1998/99:12 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Thomas Östros (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett dubbelbeskatt- ningsavtal mellan Sverige och Albanien och antar en lag om detta avtal. Det avses bli tillämpligt efter utgången av det år då avtalet träder i kraft. Vidare föreslås att uppräkningen av stater med vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning i 16 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ändras. Uppräkningen har betydelse för om delägare i utländsk juridisk person skall kunna beskattas löpande för den utländska juridiska personens inkomster. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Albanien 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 42 3 Ärendet och dess beredning 44 4 Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Albanien 44 4.1 Lagförslaget 44 4.2 Översiktligt om inkomstskattesystemet i Albanien 45 4.2.1 Bolagsbeskattning 45 4.2.2 Investeringsfrämjande åtgärder 45 4.2.3 Beskattning av fysiska personer 45 4.2.4 Källskatter 46 4.3 Dubbelbeskattningsavtalets innehåll 46 4.3.1 Avtalets tillämpningsområde 46 4.3.2 Definitioner m.m. 47 4.3.3 Avtalets beskattningsregler 48 4.4 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning 53 4.4.1 Allmänt 53 4.4.2 Skattebefrielse för utdelning från bolag i Albanien till svenskt bolag 54 4.5 Särskilda bestämmelser 54 4.6 Regler mot offshoreverksamhet m.m. 55 4.7 Slutbestämmelser 56 5 Ändring i lagen om statlig inkomstskatt 57 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1998 59 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner avtalet mellan Sverige och Albanien för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet, 2. antar regeringens förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Albanien, 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Albanien Härigenom föreskrivs följande. 1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet som Sverige och Albanien undertecknade den 26 mars 1998 skall gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat på engelska och dess innehåll framgår av bilaga till denna lag. 2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast om dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle före- ligga. 3 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet beskattas endast i Albanien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas a) i fråga om skatt på inkomst, på inkomst som förvärvas den 1 januari närmast efter den dag då avtalet träder i kraft eller senare, b) i fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet som taxeras andra kalenderåret efter det år då avtalet träder i kraft eller senare. Bilaga (Översättning) CONVENTION BETWEEN THE GOVERNMENT OF THE KINGDOM OF SWEDEN AND THE GOVERNMENT OF THE REPUBLIC OF ALBANIA FOR THE AVOIDANCE OF DOUBLE TAXATION WITH RESPECT TO TAXES ON INCOME AND ON CAPITAL AND FOR THE PREVENTION OF FISCAL EVASION The Government of the King- dom of Sweden and the Govern- ment of the Republic of Albania, desiring, for the purpose of further developing and facilitating their economic relations, to conclude a Convention for the avoidance of double taxation with respect to taxes on income and on capital and for the prevention of fiscal eva- sion, have agreed as follows: Article 1 Personal scope This Convention shall apply to persons who are residents of one or both of the Contracting States. Article 2 Taxes covered 1. The existing taxes to which the Convention shall apply are: a) in Albania: (i) the tax on the profits of juridical persons; (ii) the taxes of small business activities; (iii) the individual income tax; (iv) the tax on property; (hereinafter referred to as ”Albanian tax”); b) in Sweden: (i) the national income tax, in- cluding the withholding tax on dividends; (ii) the income tax on non- residents; (iii) the income tax on non- resident artistes and athle- tes; (iv) the municipal income tax; (v) the national capital tax; (hereinafter referred to as ”Swedish tax”). 2. The Convention shall apply also to any identical or sub- stantially similar taxes which are imposed after the date of signature of the Convention in addition to, or in place of, the taxes referred to in paragraph 1. The competent authorities of the Contracting States shall notify each other of any significant changes which have been made in their respective taxation laws. Article 3 General definitions 1. For the purposes of this Con- vention unless the context other- wise requires: a) the term ”Albania” means the Republic of Albania, and when used in a geographical sense means the territory of the Republic of Albania including territorial waters and air space over them as well as any area beyond the territorial seas of the Republic of Albania which, in accordance with international law and the laws of the Republic of Albania, is an area within which the Republic of Albania may exercise rights with respect to the seabed and subsoil and their natural resources; b) the term ”Sweden” means the Kingdom of Sweden and, when used in a geographical sense, includes the national territory, the territorial sea of Sweden as well as other maritime areas over which Sweden in accordance with inter- national law exercises sovereign rights or jurisdiction; c) the terms ”a Contracting State” and ”the other Contracting State” mean Albania or Sweden as the context requires; d) the term ”person” includes an individual, a company and any other body of persons; e) the term ”company” means any body corporate or any entity which is treated as a body corporate for tax purposes; f) the terms ”enterprise of a Contracting State” and ”enterprise of the other Contracting State” mean respectively an enterprise carried on by a resident of a Contracting State and an enterprise carried on by a resident of the other Contracting State; g) the term ”national” means: (i) any individual possessing the nationality of a Con- tracting State; (ii) any legal person, partner- ship or association deriving its status as such from the laws in force in a Con- tracting State; h) the term ”international traffic” means any transport by a ship or an aircraft operated by a resident of a Contracting State, except when the ship or aircraft is operated solely between places in the other Contracting State; i) the term ”competent authori- ty” means: (i) in the case of Albania, the Minister of Finance or his authorized representative; (ii) in the case of Sweden, the Minister of Finance, his authorized representative or the authority which is designated as a competent authority for the purposes of this Convention. 2. As regards the application of the Convention by a Contracting State, any term not defined therein shall, unless the context otherwise requires, have the meaning which it has under the law of that State concerning the taxes to which the Convention applies. Article 4 Resident 1. For the purposes of this Con- vention, the term ”resident of a Contracting State” means any person who, under the laws of that State, is liable to tax therein by reason of his domicile, residence, place of management or any other criterion of a similar nature, pro- vided, however, that: a) this term does not include any person who is liable to tax in that State in respect only of income from sources in that State; and b) in the case of a partnership this term applies only to the extent that the income derived by such partnership is subject to tax in that State as the income of a resident, either in its hands or in the hands of its partners. 2. Where by reason of the pro- visions of paragraph 1 an indivi- dual is a resident of both Con- tracting States, then his status shall be determined as follows: a) he shall be deemed to be a re- sident of the State in which he has a permanent home available to him; if he has a permanent home available to him in both States, he shall be deemed to be a resident of the State in which his personal and economic relations are closer (centre of vital interests); b) if the State in which he has his centre of vital interests cannot be determined, or if he has not a permanent home available to him in either State, he shall be deemed to be a resident of the State in which he has an habitual abode; c) if he has an habitual abode in both States or in neither of them, he shall be deemed to be a resident of the State of which he is a natio- nal; d) if he is a national of both States or of neither of them the competent authorities of the Con- tracting States shall settle the question by mutual agreement. 3. Where by reason of the provi- sions of paragraph 1 a person other than an individual is a resident of both Contracting States, then the competent authorities of the Con- tracting States shall seek to determine through mutual agree- ment the Contracting State of which the person shall be deemed to be a resident for the purpose of this Convention. Article 5 Permanent establishment 1. For the purposes of this Convention, the term ”permanent establishment” means a fixed place of business through which the business of an enterprise is wholly or partly carried on. 2. The term ”permanent estab- lishment” includes especially: a) a place of management; b) a branch; c) an office; d) a factory; e) a workshop; f) a mine, an oil or gas well, a quarry or any other place of extraction of natural resources; g) a building site, a construction, assembly or installation project or supervisory activities in con- nection therewith, but only where such site, project or activities continue for a period of more than nine months, within any 12-month period commencing or ending in the calendar year concerned; and h) the furnishing of services, including consultancy services, by an enterprise through employees or other personnel engaged by the enterprise for such purpose, but only where activities of that nature continue (for the same or a con- nected project) within a Con- tracting State for a period or periods aggregating more than nine months within any 12-month period, commencing or ending in the calendar year concerned. 3. Notwithstanding the pre- ceding provisions of this Article the term ”permanent establish- ment” shall be deemed not to include: a) the use of facilities solely for the purpose of storage or display of goods or merchandise belong- ing to the enterprise; b) the maintenance of a stock of goods or merchandise belonging to the enterprise solely for the pur- pose of storage or display; c) the maintenance of a stock of goods or merchandise belonging to the enterprise solely for the pur- pose of processing by another enterprise; d) the maintenance of a fixed place of business solely for the purpose of purchasing goods or merchandise or of collecting in- formation, for the enterprise; e) the maintenance of a fixed place of business solely for the purpose of carrying on, for the enterprise, any other activity of a preparatory or auxiliary character; f) the maintenance of a fixed place of business solely for any combination of activities men- tioned in sub-paragraphs a) to e), provided that the overall activity of the fixed place of business resulting from this combination is of a preparatory or auxiliary cha- racter. 4. Notwithstanding the provi- sions of paragraphs 1 and 2, where a person – other than an agent of an independent status to whom paragraph 5 applies – is acting in a Contracting State on behalf of an enterprise of the other Contracting State, that enterprise shall be deemed to have a permanent establishment in the first- mentioned State in respect of any activities which that person under- takes for the enterprise, if such a person has and habitually exer- cises in that State an authority to conclude contracts in the name of the enterprise, unless the activities of such person are limited to those mentioned in paragraph 3 which, if exercised through a fixed place of business, would not make this fixed place of business a per- manent establishment under the provisions of that paragraph. 5. An enterprise of a Contracting State shall not be deemed to have a permanent establishment in the other Contracting State merely because it carries on business in that other State through a broker, general commission agent or any other agent of an independent status, provided that such persons are acting in the ordinary course of their business. However, when the activities of such an agent are devoted wholly or almost wholly on behalf of that enterprise, he shall not be considered to be an agent of an independent status within the meaning of this paragraph. 6. The fact that a company which is a resident of a Con- tracting State controls or is con- trolled by a company which is a resident of the other Contracting State, or which carries on business in that other State (whether through a permanent establishment or otherwise), shall not of itself constitute either company a per- manent establishment of the other. Article 6 Income from immovable property 1. Income derived by a resident of a Contracting State from immovable property (including income from agriculture or forestry) situated in the other Contracting State may be taxed in that other State. 2. The term ”immovable pro- perty” shall have the meaning which it has under the law of the Contracting State in which the property in question is situated. The term shall in any case include property accessory to immovable property, livestock and equipment used in agriculture and forestry, rights to which the provisions of general law respecting landed pro- perty apply, buildings, usufruct of immovable property and rights to variable or fixed payments as con- sideration for the working of, or the right to work, mineral deposits, sources and other natural re- sources. Ships, boats and aircraft shall not be regarded as im- movable property. 3. The provisions of paragraph 1 shall apply to income derived from the direct use, letting, or use in any other form of immovable property. 4. The provisions of paragraphs 1 and 3 shall also apply to the income from immovable property of an enterprise and to income from immovable property used for the performance of independent personal services. Article 7 Business profits 1. The profits of an enterprise of a Contracting State shall be taxable only in that State unless the enterprise carries on business in the other Contracting State through a permanent establishment situated therein. If the enterprise carries on business as aforesaid, the profits of the enterprise may be taxed in the other State but only so much of them as is attributable to that permanent establishment. 2. Subject to the provisions of paragraph 3, where an enterprise of a Contracting State carries on business in the other Contracting State through a permanent establishment situated therein, there shall in each Contracting State be attributed to that per- manent establishment the profits which it might be expected to make if it were a distinct and separate enterprise engaged in the same or similar activities under the same or similar conditions and dealing wholly independently with the enterprise of which it is a per- manent establishment. 3. In the determination of the profits of a permanent establish- ment, there shall be allowed as deductions expenses which are in- curred for the purposes of the business of the permanent establishment, including executive and general administrative ex- penses so incurred, whether in the State in which the permanent establishment is situated or else- where. 4. Insofar as it has been customary in a Contracting State to determine the profits to be attri- buted to a permanent establish- ment on the basis of an apportionment of the total profits of the enterprise to its various parts, nothing in paragraph 2 shall preclude that Contracting State from determining the profits to be taxed by such an apportionment as may be customary; the method of apportionment adopted shall, how- ever, be such that the result shall be in accordance with the prin- ciples contained in this Article. 5. No profits shall be attributed to a permanent establishment by reason of the mere purchase by that permanent establishment of goods or merchandise for the enterprise. 6. For the purposes of the pre- ceding paragraphs, the profits to be attributed to the permanent establishment shall be determined by the same method year by year unless there is good and sufficient reason to the contrary. 7. Where profits include items of income which are dealt with separately in other Articles of this Convention, then the provisions of those Articles shall not be affected by the provisions of this Article. Article 8 International traffic 1. Profits of an enterprise of a Contracting State from the operation of ships or aircraft in international traffic shall be taxable only in that State. 2. With respect to profits derived by the air transport consortium Scandinavian Airlines System (SAS) the provisions of paragraph 1 shall apply only to such part of the profits as corresponds to the participation held in that consortium by SAS Sverige AB, the Swedish partner of Scandinavian Airlines System (SAS). 3. The provisions of paragraph 1 shall also apply to profits from the participation in a pool, a joint business or an international operating agency. Article 9 Associated enterprises 1. Where: a) an enterprise of a Contracting State participates directly or in- directly in the management, con- trol or capital of an enterprise of the other Contracting State, or b) the same persons participate directly or indirectly in the management, control or capital of an enterprise of a Contracting State and an enterprise of the other Contracting State, and in either case conditions are made or imposed between the two enterprises in their commercial or financial relations which differ from those which would be made between independent enterprises, then any profits which would have accrued to one of the enterprises, but, by reason of those condi- tions, have not so accrued, may be included in the profits of that enterprise and taxed accordingly. 2. Where a Contracting State includes in the profits of an enterprise of that State – and taxes accordingly – profits on which an enterprise of the other Contracting State has been charged to tax in that other State and the profits so included are profits which would have accrued to the enterprise of the first-mentioned State if the conditions made between the two enterprises had been those which would have been made between independent enterprises, then that other State shall make an appropriate adjustment to the amount of the tax charged therein on those profits. In determining such adjustments, due regard shall be had to the other provisions of this Convention and the competent authorities of the Contracting States shall if necessary consult each other. Article 10 Dividends 1. Dividends paid by a company which is a resident of a Con- tracting State to a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State. 2. However, such dividends may also be taxed in the Contracting State of which the company paying the dividends is a resident and according to the laws of that State, but if the recipient is the beneficial owner of the dividends the tax so charged shall not exceed: a) 5 per cent of the gross amount of the dividends if the beneficial owner is a company (other than a partnership) which holds directly at least 25 per cent of the capital of the company paying the dividends; b) 15 per cent of the gross amount of the dividends in all other cases. The competent authorities of the Contracting States may by mutual agreement settle the mode of application of these limitations. This paragraph shall not affect the taxation of the company in respect of the profits out of which the dividends are paid. 3. The term ”dividends” as used in this Article means income from shares of any kind, or other rights not being debt-claims, partici- pating in profits, as well as income from other corporate rights which is subjected to the same taxation treatment as income from shares by the laws of the State of which the company making the distribu- tion is a resident. 4. The provisions of paragraphs 1 and 2 shall not apply if the beneficial owner of the dividends, being a resident of a Contracting State, carries on business in the other Contracting State of which the company paying the dividends is a resident, through a permanent establishment situated therein, or performs in that other State inde- pendent personal services from a fixed base situated therein, and the holding in respect of which the dividends are paid is effectively connected with such permanent establishment or fixed base. In such case, the provisions of Article 7 or Article 14, as the case may be, shall apply. 5. Where a company which is a resident of a Contracting State derives profits or income from the other Contracting State, that other State may not impose any tax on the dividends paid by the com- pany, except insofar as such divi- dends are paid to a resident of that other State or insofar as the holding in respect of which the dividends are paid is effectively connected with a permanent establishment or a fixed base situated in that other State, nor subject the company’s undistri- buted profits to a tax on the company’s undistributed profits, even if the dividends paid or the undistributed profits consist wholly or partly of profits or income arising in such other State. Article 11 Interest 1. Interest arising in a Con- tracting State and paid to a resi- dent of the other Contracting State may be taxed in that other State. 2. However, such interest may also be taxed in the Contracting State in which it arises and according to the laws of that State, but, if the recipient is the bene- ficial owner of the interest the tax so charged shall not exceed 5 per cent of the gross amount of the interest. The competent authorities of the Contracting States may by mutual agreement settle the mode of application of this limitation. 3. The term ”interest” as used in this Article means income from debt-claims of every kind, whether or not secured by mortgage, and whether or not carrying a right to participate in the debtor’s profits, and in particular, income from government securities and income from bonds or debentures, in- cluding premiums and prizes attaching to such securities, bonds or debentures. Penalty charges for late payment shall not be regarded as interest for the purpose of this Article. 4. The provisions of paragraphs 1 and 2 shall not apply if the beneficial owner of the interest, being a resident of a Contracting State, carries on business in the other Contracting State in which the interest arises, through a permanent establishment situated therein, or performs in that other State independent personal servi- ces from a fixed base situated therein, and the debt-claim in respect of which the interest is paid is effectively connected with such permanent establishment or fixed base. In such cases the provisions of Article 7 or Article 14, as the case may be, shall apply. 5. Interest shall be deemed to arise in a Contracting State when the payer is that State itself, a political subdivision, a local authority or a resident of that State. Where, however, the person paying the interest, whether he is a resident of a Contracting State or not, has in a Contracting State a permanent establishment or a fixed base in connection with which the indebtedness on which the interest is paid was incurred and such interest is borne by such perma- nent establishment or fixed base, then such interest shall be deemed to arise in the State in which the permanent establishment or fixed base is situated. 6. Where by reason of a special relationship between the payer and the beneficial owner or between both of them and some other person, the amount of the interest, having regard to the debt-claim for which it is paid, exceeds the amount which would have been agreed upon by the payer and the beneficial owner in the absence of such relationship, the provisions of this Article shall apply only to the last-mentioned amount. In such case, the excess part of the payments shall remain taxable according to the laws of each Contracting State, due regard being had to the other provisions of this Convention. Article 12 Royalties 1. Royalties arising in a Con- tracting State and paid to a resi- dent of the other Contracting State may be taxed in that other State. 2. However, such royalties may also be taxed in the Contracting State in which they arise and according to the laws of that State, but if the recipient is the beneficial owner of the royalties, the tax so charged shall not exceed 5 per cent of the gross amount of the royalties. The competent authorities of the Contracting States may by mutual agreement settle the mode of application of this limitation. 3. The term ”royalties” as used in this Article means payments of any kind received as a considera- tion for the use of, or the right to use, any copyright of literary, artistic or scientific work including cinematograph films and films or tapes for radio or television broad- casting, any patent, trade mark, design or model, plan, secret formula or process, or for information concerning industrial, commercial or scientific experi- ence. 4. The provisions of paragraphs 1 and 2 shall not apply if the beneficial owner of the royalties, being a resident of a Contracting State, carries on business in the other Contracting State in which the royalties arise, through a per- manent establishment situated therein, or performs in that other State independent personal servi- ces from a fixed base situated therein, and the right or property in respect of which the royalties are paid is effectively connected with such permanent establish- ment or fixed base. In such cases the provisions of Article 7 or Article 14, as the case may be, shall apply. 5. Royalties shall be deemed to arise in a Contracting State when the payer is that State itself, a poli- tical subdivision, a local authority or a resident of that State. Where, however, the person paying the royalties, whether he is a resident of a Contracting State or not, has in a Contracting State a permanent establishment or a fixed base in connection with which the liability to pay the royalties was incurred, and such royalties are borne by such permanent establishment or fixed base, then such royalties shall be deemed to arise in the State in which the permanent establishment or fixed base is situated. 6. Where by reason of a special relationship between the payer and the beneficial owner or between both of them and some other person, the amount of the royal- ties, having regard to the use, right or information for which they are paid, exceeds the amount which would have been agreed upon by the payer and the beneficial owner in the absence of such relationship, the provisions of this Article shall apply only to the last-mentioned amount. In such case, the excess part of the payments shall remain taxable according to the laws of each Contracting State, due regard being had to the other provisions of this Convention. Article 13 Capital gains 1. Gains derived by a resident of a Contracting State from the alienation of immovable property, referred to in Article 6 and situated in the other Contracting State, or from alienation of shares in a com- pany the assets of which consist principally of such property, may be taxed in that other State. 2. Gains from the alienation of movable property forming part of the business property of a perma- nent establishment which an enterprise of a Contracting State has in the other Contracting State or of movable property pertaining to a fixed base available to a resi- dent of a Contracting State in the other Contracting State for the purpose of performing inde- pendent personal services, in- cluding such gains from the alienation of such a permanent establishment (alone or with the whole enterprise) or of such fixed base, may be taxed in that other State. 3. Gains of an enterprise of a Contracting State from the alie- nation of ships or aircraft operated in international traffic or movable property pertaining to the opera- tion of such ships or aircraft shall be taxable only in that Contracting State. With respect to gains derived by the air transport consortium Scandinavian Airlines System (SAS), the provisions of this paragraph shall apply only to such portion of the gains as corresponds to the participation held in that consortium by SAS Sverige AB, the Swedish partner of Scandi- navian Airlines System (SAS). 4. Gains from the alienation of any property other than that referred to in paragraphs 1, 2 and 3 shall be taxable only in the Con- tracting State of which the alie- nator is a resident. 5. Notwithstanding the provi- sions of paragraph 4, gains from the alienation of shares or other corporate rights derived by an individual who has been a resident of a Contracting State and who has become a resident of the other Contracting State, may be taxed in the first-mentioned State if the alienation of the shares or other corporate rights occur at any time during the ten years next following the date on which the individual has ceased to be a resident of the first-mentioned State. Article 14 Independent personal services 1. Income derived by an indi- vidual who is a resident of a Con- tracting State in respect of pro- fessional or other similar services of an independent character shall be taxable only in that State except in the following circumstances, when such income may also be taxed in the other Contracting State: a) if he has a fixed base regular- ly available to him in the other Contracting State for the purpose of performing his activities; in that case, only so much of the income as is attributable to that fixed base may be taxed in that other State; or b) if his stay in the other Con- tracting State is for a period or periods amounting to or exceeding in the aggregate 183 days in any 12-month period commencing or ending in the calendar year concerned; in that case, only so much of the income as is derived from his activities performed in that other State may be taxed in that other State. 2. The term ”professional servi- ces” includes especially inde- pendent scientific, literary, artistic, educational or teaching activities as well as the independent activi- ties of physicians, dentists, law- yers, engineers, architects and accountants. Article 15 Dependent personal services 1. Subject to the provisions of Articles 16, 18, 19 and 20, salaries, wages and other similar remuneration derived by a resident of a Contracting State in respect of an employment shall be taxable only in that State unless the employment is exercised in the other Contracting State. If the employment is so exercised, such remuneration as is derived there- from may be taxed in that other State. 2. Notwithstanding the provi- sions of paragraph 1, remuneration derived by a resident of a Con- tracting State in respect of an employment exercised in the other Contracting State shall be taxable only in the first-mentioned State if all the following conditions are met: a) the recipient is present in the other State for a period or periods not exceeding in the aggregate 183 days in any 12-month period com- mencing or ending in the calendar year concerned; b) the remuneration is paid by, or on behalf of, an employer who is not a resident of the other State; and c) the remuneration is not borne by a permanent establishment or a fixed base which the employer has in the other State. 3. Notwithstanding the pre- ceding provisions of this Article, remuneration derived in respect of an employment exercised aboard a ship or aircraft operated in inter- national traffic by an enterprise of a Contracting State may be taxed in that State. Where a resident of Sweden derives remuneration in respect of an employment exer- cised aboard an aircraft operated in international traffic by the air transport consortium Scandinavian Airlines System (SAS), such remuneration shall be taxable only in Sweden. Article 16 Directors’ fees Directors’ fees and other similar payments derived by a resident of a Contracting State in his capacity as a member of the board of directors or any similar organ of a company which is a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State. Article 17 Artistes and sportsmen 1. Notwithstanding the provi- sions of Articles 14 and 15, income derived by a resident of a Contracting State as an entertainer, such as a theatre, motion picture, radio or television artiste, or a musician, or as a sportsman, from his personal activities as such exercised in the other Contracting State, may be taxed in that other State. 2. Where income in respect of personal activities exercised by an entertainer or a sportsman in his capacity as such accrues not to the entertainer or sportsman himself but to another person, that income may, notwithstanding the provi- sions of Articles 7, 14 and 15, be taxed in the Contracting State in which the activities of the enter- tainer or sportsman are exercised. Article 18 Pensions, annuities and similar payments 1. Pensions and other similar re- muneration, disbursements under the Social Security legislation and annuities arising in a Contracting State and paid to a resident of the other Contracting State may be taxed in the first-mentioned Con- tracting State. 2. The term ”annuity” means a stated sum payable periodically at stated times during life or during a specified or ascertainable period of time under an obligation to make the payments in return for ade- quate and full consideration in money or money’s worth. Article 19 Government services 1. a) Remuneration, other than a pension, paid by a Contracting State or a political subdivision or a local authority thereof to an indi- vidual in respect of services rendered to that State or subdivi- sion or authority shall be taxable only in that State. b) However, such remuneration shall be taxable only in the other Contracting State if the services are rendered in that State and the individual is a resident of that State who: (i) is a national of that State; or (ii) did not become a resident of that State solely for the purpose of rendering the services. 2. The provisions of Articles 15 and 16 shall apply to remuneration in respect of services rendered in connection with a business carried on by a Contracting State or a poli- tical subdivision or a local authori- ty thereof. Article 20 Students and apprentices 1. Where a student or business apprentice who is or was im- mediately before visiting a Con- tracting State a resident of the other Contracting State and who is present in the first-mentioned State solely for the purpose of his edu- cation or training, any payments received for the purpose of his maintenance, education or training shall not be taxed in that State, provided that such payments arise from sources outside that State. 2. In respect of grants, scholar- ships and remuneration from employment not covered by para- graph 1, a student or business apprentice described in paragraph 1 shall, in addition, be entitled during such education or training to the same exemptions, reliefs or reductions in respect of taxes available to students or business apprentices who are residents of the State which he is visiting, provided that such student or business apprentice is present in that State for a period exceeding twelve consecutive months. Article 21 Other income 1. Items of income of a resident of a Contracting State, wherever arising, not dealt with in the fore- going Articles of this Convention shall be taxable only in that State. 2. The provisions of paragraph 1 shall not apply to income, other than income from immovable pro- perty as defined in paragraph 2 of Article 6, if the recipient of such income, being a resident of a Con- tracting State, carries on business in the other Contracting State through a permanent establishment situated therein, or performs in that other State independent per- sonal services from a fixed base situated therein, and the right or property in respect of which the income is paid is effectively connected with such permanent establishment or fixed base. In such case the provisions of Article 7 or Article 14, as the case may be, shall apply. 3. Notwithstanding the provi- sions of paragraphs 1 and 2, items of income of a resident of a Con- tracting State not dealt with in the foregoing Articles of this Con- vention and arising in the other Contracting State may also be taxed in that other State. Article 22 Capital 1. Capital represented by im- movable property referred to in Article 6, owned by a resident of a Contracting State and situated in the other Contracting State, may be taxed in that other State. 2. Capital represented by mov- able property forming part of the business property of a permanent establishment which an enterprise of a Contracting State has in the other Contracting State or by movable property pertaining to a fixed base available to a resident of a Contracting State in the other Contracting State for the purpose of performing independent perso- nal services, may be taxed in that other State. 3. Capital owned by an enter- prise of a Contracting State and represented by ships and aircraft operated in international traffic, and by movable property per- taining to the operation of such ships and aircraft, shall be taxable only in that State. With respect to capital owned by the air transport consortium Scandinavian Airlines System (SAS) this provision shall apply only to such part of the capital as corresponds to the participation held in that consortium by SAS Sverige AB, the Swedish partner of SAS. Article 23 Elimination of double taxation Double taxation shall be elimi- nated as follows: 1. In the case of Albania: a) Where a resident of Albania derives income or owns capital which, in accordance with the provisions of this Convention may be taxed in Sweden, Albania shall allow as a deduction from Alba- nian tax on the income of that resident an amount equal to the income tax paid in Sweden, and as a deduction from Albanian tax on the capital of that resident, an amount equal to the capital tax paid in Sweden. Such deduction shall not, how- ever, exceed that part of the Albanian tax as computed before the deduction is given, which is attributable, as the case may be, to the income or the capital which may be taxed in Sweden. b) Where in accordance with any provision of the Convention income derived or capital owned by a resident of Albania is exempt from tax in Albania, Albania may nevertheless, in calculating the amount of tax on the remaining income or capital of such resident, take into account the exempted income or capital. 2. In the case of Sweden: a) Where a resident of Sweden derives income which under the laws of Albania and in accordance with the provisions of this Con- vention may be taxed in Albania, Sweden shall allow – subject to the provisions of the law of Sweden concerning credit for foreign tax (as it may be amended from time to time without changing the general principle hereof) – as a deduction from the tax on such income, an amount equal to the Albanian tax paid in respect of such income. b) Where a resident of Sweden derives income which under the laws of Albania and in accordance with the provisions of this Convention, shall be taxable only in Albania, Sweden may, when determining the graduated rate of Swedish tax, take into account the income which shall be taxable only in Albania. c) Notwithstanding the provi- sions of sub-paragraph a) of this paragraph, dividends paid by a company which is a resident of Albania to a company which is a resident of Sweden shall be exempt from Swedish tax according to the provisions of Swedish law governing the exemption of tax on dividends paid to Swedish companies by subsidiaries abroad. d) For the purpose of sub-para- graph a) of this paragraph, the term ”Albanian tax paid” shall be deemed to include the tax of Albania which would have been paid but for any time-limited exemption or reduction of tax granted under incentive provisions contained in the laws of Albania designed to promote economic development to the extent that such exemption or reduction is granted for profits from pro- duction, industrial or manu- facturing activities, as well as from agriculture, forestry, fishing and tourism (including restaurants and hotels), provided that the activities have been carried out within Albania. For the purposes of sub- paragraph c) of this paragraph a tax of 15 per cent calculated on a Swedish tax base shall be con- sidered to have been paid for such activities, under those conditions mentioned in the previous sen- tence. e) The provisions of sub-para- graph d) shall apply for the first ten years during which this Con- vention is effective. This period may be extended by mutual agree- ment between the competent authorities. f) Where a resident of Sweden owns capital which, under the laws of Albania and in accordance with the provisions of this Convention, may be taxed in Albania, Sweden shall allow as a deduction from the tax on such capital an amount equal to the capital tax paid in Albania in respect of such capital. Such deduction shall not, however, exceed that part of the Swedish capital tax as computed before the deduction is given, which is attributable to the capital which may be taxed in Albania. Article 24 Non-discrimination 1. Nationals of a Contracting State shall not be subjected in the other Contracting State to any taxation or any requirement con- nected therewith, which is other or more burdensome than the taxation and connected require- ments to which nationals of that other State in the same circum- stances are or may be subjected. This provision shall, notwith- standing the provisions of Article 1, also apply to persons who are not residents of one or both of the Contracting States. 2. The taxation on a permanent establishment which an enterprise of a Contracting State has in the other Contracting State shall not be less favourably levied in that other State than the taxation levied on enterprises of that other State carrying on the same activities. This provision shall not be con- strued as obliging a Contracting State to grant to residents of the other Contracting State any per- sonal allowances, reliefs and reductions for taxation purposes on account of civil status or family responsibilities which it grants to its own residents. 3. Except where the provisions of paragraph 1 of Article 9, para- graph 6 of Article 11, or paragraph 6 of Article 12, apply, interest, royalties and other disbursements paid by an enterprise of a Contracting State to a resident of the other Contracting State shall, for the purpose of determining the taxable profits of such enterprise, be deductible under the same conditions as if they had been paid to a resident of the first-mentioned State. Similarly, any debts of an enterprise of a Contracting State to a resident of the other Contracting State shall, for the purpose of determining the taxable capital of such enterprise, be deductible under the same conditions as if they had been contracted to a resident of the first-mentioned State. 4. Enterprises of a Contracting State, the capital of which is wholly or partly owned or controlled, directly or indirectly, by one or more residents of the other Contracting State, shall not be subjected in the first-mentioned State to any taxation or any requirement connected therewith which is other or more burden- some than the taxation and con- nected requirements to which other similar enterprises of the first-mentioned State are or may be subjected. 5. The provisions of this Article shall, notwithstanding the provi- sions of Article 2, apply to taxes of every kind and description. How- ever, this paragraph does not apply to fees and other similar payments. Article 25 Mutual agreement procedure 1. Where a person considers that the actions of one or both of the Contracting States result or will result for him in taxation not in accordance with the provisions of this Convention, he may, irrespective of the remedies pro- vided by the domestic law of those States, present his case to the competent authority of the Con- tracting State of which he is a resident or, if his case comes under paragraph 1 of Article 24, to that of the Contracting States of which he is a national. The case must be presented within three years from the first notification of the action resulting in taxation not in accordance with the provisions of the Convention. 2. The competent authority shall endeavour, if the objection appears to it to be justified and if it is not itself able to arrive at a satisfactory solution, to resolve the case by mutual agreement with the competent authority of the other Contracting State, with a view to the avoidance of taxation which is not in accordance with the Con- vention. Any agreement reached shall be implemented notwith- standing any time limits in the domestic law of the Contracting States. 3. The competent authorities of the Contracting States shall endeavour to resolve by mutual agreement any difficulties or doubts arising as to the inter- pretation or application of the Convention. They may also con- sult together for the elimination of double taxation in cases not pro- vided for in the Convention. 4. The competent authorities of the Contracting States may com- municate with each other directly for the purpose of reaching an agreement in the sense of the pre- ceding paragraphs. Article 26 Exchange of information 1. The competent authorities of the Contracting States shall ex- change such information as is necessary for carrying out the provisions of this Convention or of the domestic laws of the Con- tracting States concerning taxes covered by the Convention insofar as the taxation thereunder is not contrary to the Convention. The exchange of information is not restricted by Article 1. Any in- formation received by a Con- tracting State shall be treated as secret in the same manner as information obtained under the domestic laws of that State and shall be disclosed only to persons or authorities (including courts and administrative bodies) involved in the assessment or collection of, the enforcement or prosecution in respect of, or the determination of appeals in relation to, the taxes covered by the Convention. Such persons or authorities shall use the information only for such pur- poses. They may disclose the in- formation in public court pro- ceedings or in judicial decisions. 2. In no case shall the provisions of paragraph 1 be construed so as to impose on a Contracting State the obligation: a) to carry out administrative measures at variance with the laws and administrative practice of that or of the other Contracting State; b) to supply information which is not obtainable under the laws or in the normal course of the admi- nistration of that or of the other Contracting State; c) to supply information which would disclose any trade, business, industrial, commercial or pro- fessional secret or trade process, or information, the disclosure of which would be contrary to public policy (ordre public). Article 27 Diplomatic agents and consular officers Nothing in this Convention shall affect the fiscal privileges of diplomatic agents and consular officers under the general rules of international law or under the provisions of special agreements. Article 28 Limitations on benefits Notwithstanding any provisions of this Convention, where: a) a company that is a resident of a Contracting State derives its income primarily from other States: (i) from activities such as banking, shipping, financ- ing or insurance or (ii) from being the head- quarters, co-ordination centre or similar entity providing administrative services or other support to a group of companies which carry on business primarily in other States; and b) except for the application of the method of elimination of double taxation normally applied by that State, such income would bear a significantly lower tax under the laws of that State than income from similar activities carried out within that State or from being the headquarters, co- ordination centre or similar entity providing administrative services or other support to a group of companies which carry on business in that State, as the case may be, the provisions of this Convention conferring an exemption or re- duction of tax shall not apply to the income of such company and to the dividends paid by such company. Article 29 Entry into force 1. This Convention shall be rati- fied in both Contracting States, and the instruments of ratification shall be exchanged at Tirana as soon as possible. 2. The Convention shall enter into force upon the exchange of instruments of ratification and its provisions shall have effect in respect of income derived or of capital owned on or after the first day of January of the calendar year following that of the entry into force of the Convention. Article 30 Termination This Convention shall remain in force until terminated by a Contracting State. Either Con- tracting State may terminate the Convention by giving written notice of termination, through diplomatic channels, at least six months before the end of any calendar year. In such event, the Convention shall cease to have effect in respect of income derived or on capital owned on or after the first day of January of the calendar year next following that in which the notice of termination is given. IN WITNESS WHEREOF, the undersigned, being duly authori- zed thereto, have signed this Con- vention. Done in duplicate at Stockholm this 26 day of March, 1998 in the English language. For the Government of the Kingdom of Sweden Lena Hjelm-Wallén For the Government of the Republic of Albania Paskal Milo AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH REPUBLIKEN ALBANIENS REGERING FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRANDE AV SKATTEFLYKT BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET Konungariket Sveriges regering och Republiken Albaniens regering som, i syfte att ytterligare utveckla och främja sina ekono- miska relationer, önskar ingå ett avtal för undvikande av dubbel- beskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet, har kommit överens om följande: Artikel 1 Personer på vilka avtalet tillämpas Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslu- tande stat eller i båda avtalsslu- tande staterna. Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet 1. De för närvarande utgående skatter på vilka detta avtal tilläm- pas är: a) i Albanien: 1) skatten på juridiska perso- ners vinst, 2) skatten på mindre affärs- verksamheter, 3) inkomstskatten för fysiska personer, och 4) skatten på förmögenhet, (i det följande benämnda ”albansk skatt”), b) i Sverige: 1) den statliga inkomst- skatten, kupongskatten däri inbegripen, 2) den särskilda inkomst- skatten för utomlands bo- satta, 3) den särskilda inkomst- skatten för utomlands bo- satta artister m.fl., 4) den kommunala inkomst- skatten, och 5) den statliga förmögenhets- skatten, (i det följande benämnda ”svensk skatt”). 2. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter underteck- nandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning. Artikel 3 Allmänna definitioner 1. Om inte sammanhanget för- anleder annat, har vid tillämp- ningen av detta avtal följande ut- tryck nedan angiven betydelse: a) ”Albanien” avser Republiken Albanien och avser när uttrycket används i geografisk betydelse, Republiken Albaniens territorium samt territorialvattnet och luft- rummet ovanför såväl som varje område utanför Republiken Alba- niens territorialvatten över vilka Republiken Albanien i överens- stämmelse med folkrättens regler och Republiken Albaniens lagar äger utöva rättigheter med avseende på havsbottnen och dess underlag samt deras naturtill- gångar; b) ”Sverige” avser Konungariket Sverige och innefattar, när ut- trycket används i geografisk bety- delse, Sveriges territorium, Sveriges territorialvatten och and- ra havsområden över vilka Sverige, i överensstämmelse med folkrättens regler, utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion; c) ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” avser Albanien och Sverige, bero- ende på sammanhanget; d) ”person” inbegriper fysisk person, bolag och annan person- sammanslutning; e) ”bolag” avser juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas som juridisk person; f) ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i den andra avtalsslutande staten” avser före- tag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten; g) ”medborgare” avser: 1) fysisk person som har med- borgarskap i en avtalsslu- tande stat, 2) juridisk person, handels- bolag eller annan samman- slutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat; h) ”internationell trafik” avser transport med skepp eller luft- fartyg som används av företag i en avtalsslutande stat utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten; i) ”behörig myndighet” avser: 1) i Albanien, finansministern eller dennes befullmäkti- gade ombud, 2) i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal. 2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas. Artikel 4 Hemvist 1. Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan lik- nande omständighet. a) Uttrycket inbegriper emeller- tid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat. b) Beträffande inkomst som för- värvas av handelsbolag, inbegriper uttrycket sådan person endast till den del dess inkomst beskattas i denna stat på samma sätt som inkomst som förvärvas av person med hemvist där, antingen hos handelsbolaget eller hos dess delägare. 2. Då på grund av bestämmel- serna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande sta- terna, bestäms hans hemvist på följande sätt: a) han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans för- fogande. Om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena); b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bo- stad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadig- varande vistas; c) om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare; d) om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är med- borgare i någon av dem, skall de behöriga myndigheterna i de av- talsslutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommel- se. 3. Då på grund av bestämmel- serna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, skall de behöriga myndigheterna genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra i vilken avtalsslutande stat denne person skall anses ha hemvist vid tillämpningen av detta avtal. Artikel 5 Fast driftställe 1. Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycket ”fast drift- ställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller del- vis bedrivs. 2. Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt: a) plats för företagsledning, b) filial, c) kontor, d) fabrik, e) verkstad, f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar, g) plats för byggnads-, anlägg- nings-, installations- eller monte- ringsverksamhet eller verksamhet som består av övervakning i an- slutning därtill, men endast om verksamheten pågår under en tids- period som överstiger nio månader under en tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under kalender- året i fråga, och h) tillhandahållandet av tjänster, inklusive konsulttjänster, av ett företag genom anställda eller annan personal som anlitats av företaget för sådant ändamål, men endast om verksamheten pågår (såvitt avser samma eller sammanhängande projekt) inom en avtalsslutande stat under en tids- period eller tidsperioder som sammanlagt överstiger nio måna- der under en tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under kalenderåret i fråga. 3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta: a) användningen av anordningar uteslutande för lagring eller utställning av företaget tillhöriga varor, b) innehavet av ett företaget till- hörigt varulager uteslutande för lagring eller utställning, c) innehavet av ett företaget till- hörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg, d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslu- tande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget, e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslu- tande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art, f) innehavet av en stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslu- tande för att kombinera verksam- heter som anges i punkterna a–e, under förutsättning att hela verk- samheten som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärs- verksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art. 4. Om en person – som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 5 tillämpas – är verk- sam i en avtalsslutande stat för ett företag i den andra avtalsslutande staten och i den förstnämnda staten har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag – utan hinder av bestäm- melserna i punkterna 1 och 2 – ha fast driftställe i denna stat be- träffande varje verksamhet som denna person bedriver för före- taget. Detta gäller dock inte om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 3 och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt. 5. Företag i en avtalsslutande stat anses inte ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan obero- ende representant, under förut- sättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverk- samhet. Om en sådan represen- tants verksamhet utövas uteslu- tande eller nästan uteslutande för företaget anses han inte vara en sådan oberoende representant som avses i denna punkt. 6. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtals- slutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra. Artikel 6 Inkomst av fast egendom 1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripet inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtals- slutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privat- rätten om fast egendom tillämpas, byggnader, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjan- det av eller rätten att nyttja mine- ralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom. 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvär- vas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan an- vändning av fast egendom. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör före- tag och på inkomst av fast egen- dom som används vid självständig yrkesutövning. Artikel 7 Inkomst av rörelse 1. Inkomst av rörelse, som före- tag i en avtalsslutande stat för- värvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast drift- ställe. Om företaget bedriver rörel- se på nyss angivet sätt, får före- tagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället. 2. Om företag i en avtals- slutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtals- slutande staten till det fasta drift- stället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha för- värvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket drift- stället hör. 3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbe- gripna utgifter för företagets led- ning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes. 4. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar be- stämmelserna i punkt 2 inte att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den för- delningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel. 5. Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anled- ningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för före- taget. 6. Vid tillämpningen av före- gående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta drift- stället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och till- räckliga skäl föranleder annat. 7. Ingår i inkomst av rörelse inkomst som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i denna artikel. Artikel 8 Internationell trafik 1. Inkomst, som förvärvas av ett företag i en avtalsslutande stat genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik, beskattas endast i denna stat. 2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av SAS Sverige AB, den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS). 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisa- tion. Artikel 9 Företag med intressegemenskap 1. I fall då a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande. Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansi- ella förbindelser avtalas eller före- skrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som skulle ha till- kommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och be- skattas i överensstämmelse där- med. 2. I fall då en avtalsslutande stat i inkomsten för ett företag i denna stat inräknar – och i överens- stämmelse därmed beskattar – inkomst, för vilken ett företag i den andra avtalsslutande staten be- skattas i denna andra stat samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den förstnämnda staten om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av var- andra oberoende företag, skall denna andra stat genomföra veder- börlig justering av det skattebe- lopp som påförts för inkomsten i denna stat. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndig- heterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid behov med var- andra. Artikel 10 Utdelning 1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat. 2. Utdelningen får emellertid be- skattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdel- ningen har hemvist, enligt lagstift- ningen i denna stat, men om mot- tagaren har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga: a) 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag), som direkt innehar minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital, b) 15 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskommelse om sättet att genomföra dessa begränsningar. Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas. 3. Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier av varje slag eller andra rättigheter som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behand- las på samma sätt som inkomst av aktier. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hem- vist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtals- slutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkes- verksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anord- ning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tilläm- pas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. 5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar in- komst från den andra avtals- slutande staten, får denna andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast drift- ställe eller stadigvarande anord- ning i denna andra stat, och inte heller beskatta bolagets icke utde- lade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat. Artikel 11 Ränta 1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får be- skattas i denna andra stat. 2. Räntan får emellertid be- skattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till räntan får skatten inte överstiga 5 procent av räntans bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning. 3. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säker- ställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gälde- närens vinst eller inte. Uttrycket avser särskilt inkomst av värde- papper som utfärdats av staten och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agio- belopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligatio- ner eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkes- verksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anord- ning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt sam- band med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmel- serna i artikel 7 respektive artikel 14. 5. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, politisk under- avdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadig- varande anordning i samband varmed den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns. 6. Då på grund av särskilda för- bindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda be- lopp. I sådant fall beskattas över- skjutande belopp enligt lagstift- ningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal. Artikel 12 Royalty 1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får be- skattas i denna andra stat. 2. Royaltyn får emellertid be- skattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till royaltyn, får skatten inte överstiga 5 procent av royaltyns bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning. 3. Med uttrycket ”royalty” för- stås i denna artikel varje slags betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av, eller för rätten att nyttja, upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller veten- skapligt verk, häri inbegripet bio- graffilm, och film eller band för radio- eller televisionsutsändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för upplysning om erfaren- hetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkes- verksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anord- ning, samt den rättighet eller egen- dom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den sta- digvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. 5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, politisk under- avdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadig- varande anordning i samband var- med skyldigheten att betala royal- tyn uppkommit, och royaltyn be- lastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den stat där det fasta driftstället eller den sta- digvarande anordningen finns. 6. Då på grund av särskilda för- bindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rättighet eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbeta- laren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestäm- melserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp en- ligt lagstiftningen i vardera avtals- slutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal. Artikel 13 Realisationsvinst 1. Vinst som person med hem- vist i en avtalsslutande stat för- värvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, eller på grund av överlåtelse av andelar i ett bolag vars tillgångar huvud- sakligen består av sådan egendom, får beskattas i denna andra stat. 2. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslu- tande stat har i den andra avtals- slutande staten, eller av lös egendom, hänförlig till stadigva- rande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtals- slutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela före- taget) eller av sådan stadigvarande anordning. 3. Vinst som företag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna stat. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas i fråga om vinst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av vinsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av SAS Sverige AB, den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS). 4. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1, 2 och 3 beskattas endast i den avtalsslu- tande stat där överlåtaren har hem- vist. 5. Vinst på grund av avyttring av andelar eller andra rättigheter i bolag, som förvärvas av en fysisk person som har haft hemvist i en avtalsslutande stat och fått hemvist i den andra avtalsslutande staten får – utan hinder av bestämmel- serna i punkt 4 – beskattas i den förstnämnda avtalsslutande staten om överlåtelsen av andelarna eller rättigheterna inträffar vid något tillfälle under de tio år som följer närmast efter det att personen upp- hört att ha hemvist i den först- nämnda staten. Artikel 14 Självständig yrkesutövning 1. Inkomst som en fysisk person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan liknande självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat, utom under följande omständigheter, då inkomsten också får beskattas i den andra avtalsslutande staten: a) om han i den andra avtalsslu- tande staten har en stadigvarande anordning som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten som är hänförlig till denna stadigvarande anordning beskattas i den andra avtalsslutande staten, eller b) om hans vistelse i den andra avtalsslutande staten varar under en tidsperiod eller tidsperioder som uppgår till eller överstiger 183 dagar under en tolvmånaders- period, som börjar eller slutar under kalenderåret i fråga; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten som härrör från hans verksamhet som utövats i denna andra stat beskattas i denna andra stat. 2. Uttrycket ”fritt yrke” inbegri- per särskilt självständig vetenskap- lig, litterär och konstnärlig verk- samhet, uppfostrings- och under- visningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, tandläkare, advokat, ingen- jör, arkitekt och revisor utövar. Artikel 15 Enskild tjänst 1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 , 19 och 20 föran- leder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslu- tande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där. 2. Utan hinder av bestämmel- serna i punkt 1 beskattas ersätt- ning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om samtliga följande villkor är uppfyllda: a) mottagaren vistas i den andra staten under tidsperiod eller tids- perioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under kalenderåret i fråga, b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, och c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande an- ordning som arbetsgivaren har i den andra staten. 3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete som utförs ombord på skepp eller luftfartyg, som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på luftfartyg som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas inkomsten endast i Sverige. Artikel 16 Styrelsearvode Styrelsearvode och annan lik- nande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Artikel 17 Artister och sportutövare 1. Utan hinder av bestämmel- serna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av underhållningsartist, såsom teater- eller filmskåde- spelare, radio- eller televisions- artist eller musiker, eller i egen- skap av sportutövare, beskattas i denna andra stat. 2. I fall då inkomst genom per- sonlig verksamhet, som underhåll- ningsartist eller sportutövare ut- övar i denna egenskap, inte till- faller underhållningsartisten eller sportutövaren själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artik- larna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där underhåll- ningsartisten eller sportutövaren utövar verksamheten. Artikel 18 Pension, livränta och liknande ersättning 1. Pension och annan liknande ersättning, utbetalning enligt soci- alförsäkringslagstiftningen och liv- ränta, vilka härrör från en avtals- slutande stat och betalas till person med hemvist i den andra avtals- slutande staten, får beskattas i den förstnämnda avtalsslutande staten. 2. Med uttrycket ”livränta” för- stås ett fastställt belopp, som utbetalas periodiskt på fastställda tider under en persons livstid eller under angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som ersättning för däremot fullt svarande vederlag i pengar eller pengars värde. Artikel 19 Offentlig tjänst 1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, en av dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, under- avdelnings eller myndighets tjänst, beskattas endast i denna stat. b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten i vilken den fysiska personen har hemvist, om arbetet utförs i denna stat och per- sonen i fråga: 1) är medborgare i denna stat, eller 2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet. 2. Bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 tillämpas på ersättning som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, en av dess politiska under- avdelningar eller lokala myndig- heter. Artikel 20 Studerande och affärspraktikanter 1. Studerande eller affärsprakti- kant, som har eller omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtals- slutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslu- tande för sin undervisning eller praktik, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller praktik, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna stat. 2. Sådan studerande eller affärs- praktikant som anges i punkt 1 skall, under tiden för sådan under- visning eller praktik, dessutom, i fråga om bidrag, stipendier och ersättning från anställning, vilka inte omfattas av punkt 1, vara be- rättigad till samma befrielse, lätt- nad och förmån vid beskattningen, som gäller för studerande eller affärspraktikanter med hemvist i den stat där han vistas under förutsättning att studenten eller affärspraktikanten vistas i denna stat under en period som över- stiger tolv på varandra följande månader. Artikel 21 Annan inkomst 1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oav- sett varifrån inkomsten härrör. 2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, om mottagaren av in- komsten har hemvist i en avtals- slutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkes- verksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anord- ning, samt den rättighet eller egen- dom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den sta- digvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. 3. Utan hinder av bestämmel- serna i punkterna 1 och 2 får in- komst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar som inte behandlas i föregående artiklar i detta avtal och som härrör från den andra avtalsslu- tande staten beskattas även i denna andra stat. Artikel 22 Förmögenhet 1. Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 6, vilken person med hem- vist i en avtalsslutande stat innehar och vilken är belägen i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat. 2. Förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av rörel- setillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslu- tande stat har i den andra avtals- slutande staten, eller av lös egen- dom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självstän- dig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 3. Förmögenhet som innehas av ett företag i en avtalsslutande stat som består av skepp och luftfartyg i internationell trafik samt av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp och luftfartyg beskattas endast i denna stat. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas beträffande förmögenhet som innehas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) endast i fråga om den del av förmögenheten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av SAS Sverige AB, den svenske delägaren i SAS. Artikel 23 Undanröjande av dubbelbeskattning Dubbelbeskattning skall undvi- kas på följande sätt: 1. I fråga om Albanien: a) Om person med hemvist i Albanien förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Sverige, skall Albanien från albansk skatt på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som erlagts i Sverige och från albansk skatt på förmögenheten avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhets- skatt som erlagts i Sverige. Sådan avräkning skall emellertid inte överstiga den del av den albanska skatten, beräknad före avräkning, som allt efter omstän- digheterna är hänförlig till den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i Sverige. b) Om person med hemvist i Albanien förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal är undantagen från beskattning i Albanien, får Albanien likväl vid bestämmandet av beloppet av skatten på denna persons åter- stående inkomst eller förmögenhet beakta den inkomst eller för- mögenhet som undantagits från beskattning. 2. I fråga om Sverige: a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt albansk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Alba- nien, skall Sverige – med be- aktande av bestämmelserna i svensk lagstiftning beträffande av- räkning av utländsk skatt (även i den lydelse de framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från den svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den albanska skatt som erlagts på inkomsten. b) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt albansk lagstiftning och bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Albanien, får Sverige – vid bestämmandet av svensk progressiv skatt – beakta sådan inkomst som beskattas endast i Albanien. c) Utan hinder av bestämmel- serna i a) i denna punkt är ut- delning från bolag med hemvist i Albanien till bolag med hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt enligt bestämmelserna i svensk lag om skattebefrielse för utdelning som erhålls av svenska bolag från dotterbolag utomlands. d) Vid tillämpningen av a) i denna punkt anses uttrycket ”den albanska skatt som erlagts” inne- fatta den albanska skatt som skulle ha erlagts men som inte erlagts eller erlagts med lägre belopp på grund av tidsbegränsade bestäm- melser om stimulansåtgärder i den albanska lagstiftning som är avsedd att främja ekonomisk utveckling i den mån sådan skattebefrielse eller skattereduk- tion beviljas för vinst från produktion, industriell verksamhet eller tillverkningsverksamhet eller från jordbruk, skogsbruk, fiske eller turistnäring (däri inbegripna restauranger och hotell), under förutsättning att verksamheterna utövats i Albanien. Vid tillämp- ningen av c) i denna punkt skall en skatt på 15 procent på ett svenskt beskattningsunderlag anses ha erlagts avseende nämnda verksam- heter, under de förutsättningar som anges i föregående mening. e) Bestämmelserna i d) skall tillämpas under de första tio åren som detta avtal tillämpas. Denna tidsperiod kan förlängas genom ömsesidig överenskommelse mel- lan de behöriga myndigheterna. f) Om en person med hemvist i Sverige innehar förmögenhet som enligt lagstiftningen i Albanien och i enlighet med bestämmel- serna i detta avtal får beskattas i Albanien, skall Sverige från skatten på denna persons för- mögenhet avräkna ett belopp mot- svarande den förmögenhetsskatt som betalats i Albanien på sådan förmögenhet. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den svenska förmögen- hetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den förmögenhet som får beskattas i Albanien. Artikel 24 Förbud mot diskriminering 1. Medborgare i en avtalsslu- tande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sam- manhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som med- borgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tilläm- pas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. 2. Beskattningen av fast drift- ställe, som företag i en avtalsslu- tande stat har i den andra avtals- slutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksam- het av samma slag. Denna bestäm- melse anses inte medföra skyldig- het för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskatt- ningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna staten. 3. Utom i de fall då bestämmel- serna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 6 eller artikel 12 punkt 6 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestäm- mandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den först- nämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtals- slutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämman- det av sådant företags beskatt- ningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten. 4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtals- slutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed samman- hängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed samman- hängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat. 5. Utan hinder av bestämmel- serna i artikel 2 tillämpas bestäm- melserna i denna artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet. Denna punkt tillämpas dock inte på avgifter och andra liknande be- talningar. Artikel 25 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse 1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda av- talsslutande staterna vidtagit åt- gärder som för honom medför eller kommer att medföra beskatt- ning som strider mot bestämmel- serna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rätts- ordning, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i den av- talsslutande stat där han har hem- vist eller, om fråga är om tillämp- ning av artikel 24 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är med- borgare. Saken skall läggas fram inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot be- stämmelserna i avtalet. 2. Om den behöriga myndig- heten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka avgöra saken genom ömsesidig överenskom- melse med den behöriga myndig- heten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskatt- ning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffats skall genomföras utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommel- se söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskatt- ning i fall som inte omfattas av avtalet. 4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med var- andra i syfte att träffa överens- kommelse i den mening som avses i föregående punkter. Artikel 26 Utbyte av upplysningar 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa be- stämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av avtalet, i den mån beskattningen enligt denna lag- stiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lag- stiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet dom- stolar och administrativa myndig- heter) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller överklagande i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplys- ningarna endast för sådana ända- mål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden. 2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtals- slutande stat eller i den andra av- talsslutande staten, b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ prax- is i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten, c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, indu- stri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public). Artikel 27 Medlemmar av diplomatisk beskickning och konsulat Bestämmelserna i detta avtal be- rör inte de privilegier vid beskatt- ningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser till- kommer medlemmar av diplomatisk beskickning eller konsulat. Artikel 28 Begränsning av förmåner Utan hinder av övriga bestäm- melser i detta avtal, om a) bolag med hemvist i en av- talsslutande stat förvärvar sina in- komster huvudsakligen från andra stater: 1) från aktiviteter sådana som bank-, sjöfarts-, finans- eller försäkringsverksam- het, eller 2) genom att vara huvudkon- tor, coordination centre eller liknande enhet som tillhandahåller administra- tiva eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse huvudsak- ligen i andra stater, och b) sådan inkomst, i andra fall än då tillämpning sker av den metod för att undvika dubbelbeskattning som normalt tillämpas av denna stat, beskattas påtagligt lägre enligt den statens lagstiftning än inkomst av liknande verksamhet som bedrivs inom denna stat eller inkomst från verksamhet som huvudkontor, coordination centre eller liknande enhet som tillhanda- håller administrativa eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse i denna stat, skall de bestämmelser i detta avtal som medger undantag från be- skattning eller reduktion av skatt inte tillämpas på inkomst som sådant bolag förvärvar och inte heller på utdelning som betalas av sådant bolag. Artikel 29 Ikraftträdande 1. Detta avtal skall ratificeras i båda avtalsslutande staterna och ratifikationshandlingarna skall ut- växlas i Tirana snarast möjligt. 2. Avtalet träder i kraft med utväxlingen av ratifikationshand- lingarna och dess bestämmelser tillämpas i fråga om inkomst som förvärvas eller förmögenhet som innehas den 1 januari det kalen- derår som närmast följer efter det år då avtalet träder i kraft eller senare. Artikel 30 Upphörande Detta avtal förblir i kraft till dess att det sägs upp av en avtals- slutande stat. Vardera avtalsslu- tande staten kan på diplomatisk väg, skriftligen säga upp avtalet genom underrättelse minst sex månader före utgången av något kalenderår. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla i fråga om inkomster som för- värvas eller förmögenhet som innehas den 1 januari det kalender- år som följer närmast efter det år då underrättelsen om uppsägning lämnas eller senare. Till bekräftelse härav, har undertecknade, därtill vederbör- ligen bemyndigade, undertecknat detta avtal. Som skedde i Stockholm den 26 mars 1998, i två exemplar på engelska språket. För Konungariket Sveriges regering Lena Hjelm-Wallén För Republiken Albaniens regering Paskal Milo 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom föreskrivs att 16 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 § 2 mom. Med utländsk juridisk person avses i denna lag association, som enligt lagstiftningen i den stat där den är hemmahörande kan förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter och föra talan inför domstolar och andra myndigheter och över vilkens förmögenhetsmassa de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga. Med utländskt bolag avses i denna lag utländsk juridisk person som i den stat där den är hemmahörande är föremål för beskattning som är likartad den som svenska aktiebolag är underkastade. Såsom utländskt bolag avses i denna lag också alltid utländsk juridisk person hemmahörande i någon av följande stater, med vilka Sverige har ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning, om den utländska juridiska perso- nen är en person på vilken avtalets regler om begränsning av beskatt- ningsrätten tillämpas och enligt avtalet har hemvist i denna stat: Amerikas Förenta Stater, Argen- tina, Bangladesh, Barbados, Bel- gien, Bolivia, Botswana, Brasilien, Bulgarien, Canada, Danmark, Egypten, Estland, Filippinerna, Finland, Frankrike, Gambia, Grek- land, Indien, Indonesien, Irland, Island, Israel, Italien, Jamaica, Japan, Kenya, Folkrepubliken Kina, Republiken Korea, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Marocko, Mauritius, Mexiko, Namibia, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Peru, Polen, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Singapore, Slovakiska Republiken, Sri Lanka, Stor- britannien och Nordirland, Syd- afrika, Tanzania, Tjeckiska Republiken, Trinidad och Tobago, Tunisien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern, Venezuela, Vietnam, Vitryssland, Zambia, Zimbabwe och Österrike samt övriga f.d. delrepubliker i Sovjetunionen. Såsom utländskt bolag avses i denna lag också alltid utländsk juridisk person hemmahörande i någon av följande stater, med vilka Sverige har ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning, om den utländska juridiska perso- nen är en person på vilken avtalets regler om begränsning av beskatt- ningsrätten tillämpas och enligt avtalet har hemvist i denna stat: Albanien, Amerikas Förenta Stater, Argentina, Bangladesh, Barbados, Belgien, Bolivia, Botswana, Brasilien, Bulgarien, Canada, Danmark, Egypten, Estland, Filippinerna, Finland, Frankrike, Gambia, Grekland, Indien, Indonesien, Irland, Island, Israel, Italien, Jamaica, Japan, Kazakstan, Kenya, Folkrepubliken Kina, Republiken Korea, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Makedonien, Malta, Marocko, Mauritius, Mexiko, Namibia, Nederländerna, Norge, Nya Zee- land, Pakistan, Peru, Polen, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Singapore, Slovakiska Republiken, Slovenien, Sri Lanka, Stor- britannien och Nordirland, Syd- afrika, Tanzania, Tjeckiska Republiken, Trinidad och Tobago, Tunisien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern, Venezuela, Vietnam, Vitryssland, Zambia, Zimbabwe och Österrike. Med utländskt bolag likställs, där ej annat uttryckligen stadgas, främmande stat samt utländsk menighet liksom dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte var bosatt eller stadigvarande vistades här i riket. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid 2000 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet. 2. Föreskrifterna i 16 § 2 mom. tredje stycket tillämpas dock såvitt avser Albanien från och med den 1 januari året efter det att dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Albanien träder i kraft. 3 Ärendet och dess beredning Förhandlingar med Albanien om ett dubbelbeskattningsavtal ägde rum i Tirana i november 1994. Ett avtalsutkast paraferades genom skriftväxling den 3 april och 2 maj 1996. Utkastet var upprättat på engelska. Texten har därefter översatts till svenska. Den engelska texten och den svenska översättningen har remitterats till Kammarrätten i Jönköping och Riks- skatteverket. Remissinstanserna har uttryckt önskemål om att vissa avtalsbestämmelser närmare förklaras i propositionen. Avtalet undertecknades i Stockholm den 26 mars 1998. Ett förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Albanien har upprättats inom Finansdepartementet. Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, har också upprättats inom Finansdepartementet. Lagrådet Såsom framgår av 2 § i den föreslagna lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Albanien skall avtalets beskattningsregler tillämpas endast i den mån de medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Ändringen i SIL är endast marginell. Regeringen anser på grund härav och på grund av förslagens beskaffenhet i övrigt att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats. 4 Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Albanien 4.1 Lagförslaget Lagförslaget består dels av paragraferna 1–3, dels av en bilaga som innehåller den överenskomna avtalstexten på engelska och en svensk översättning. I förslaget till lag föreskrivs att avtalet skall gälla som lag här i landet (1 § ). Vidare regleras där frågan om hur avtalets beskattningsregler skall tillämpas i förhållande till annan skattelag (2 §). Bestämmelsen innebär att beskattning inte kan ske på grund av avtalets regler. Endast om det i annan skattelag såsom kommunalskattelagen (1928:370), KL, SIL etc. föreskrivits en skattskyldighet kan beskattning komma i fråga. I fråga om inkomst som skall undantas från svensk skatt har Sverige enligt en progressionsregel i avtalet (art. 23 punkt 2 b) rätt att höja skatteuttaget på den skattskyldiges övriga inkomster. Av flera skäl, bl.a. förenkling av regelsystemet och för att minska arbetsbördan för skattemyndigheterna, avstår emellertid Sverige regelmässigt från att utnyttja denna möjlighet. Ytterligare ett skäl är att det bortfall av skatt som blir följden av en utebliven progressionsuppräkning är försumbar ur statsfinansiell synpunkt. Dessa skäl motiverar ett avstående av progressionsuppräkningen även i förhållande till Albanien. I 3 § föreskrivs därför att inkomst som enligt avtalet är undantagen från beskattning i Sverige inte skall tas med vid taxeringen. Något förord- nande om progressionsuppräkning har inte föreslagits i lagen. Sådan uppräkning skall därför inte ske. Enligt art. 29 träder avtalet i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt avtalet kommer att träda i kraft. I lagförslaget har därför föreslagits att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 4.2 Översiktligt om inkomstskattesystemet i Albanien 4.2.1 Bolagsbeskattning Den generella skattesatsen för bolag är 30 procent. Bolag inom turistsektorn beskattas med 40 procent och bolag som utvinner mineral- eller energitillgångar beskattas med 50 procent. Utländska investerare kan bedriva affärsverksamhet i handelsbolag, kommanditbolag eller aktiebolag i Albanien. De beskattas för vinst från ekonomisk aktivitet som bedrivs i Albanien. 4.2.2 Investeringsfrämjande åtgärder Vissa investeringsfrämjande åtgärder inom skatteområdet förekommer i Albanien. Bl.a. kan bolag som bedrivit sin verksamhet i Albanien i mer än tio år erhålla fyra års skattebefrielse och bolag som bedriver viss gynnad verksamhet i särskilda zoner för utveckling av turism kan erhålla fem års skattebefrielse. Det finns dock ingen särskild lagstiftning för utländska investerare utan de investeringsfrämjande åtgärderna är tillgängliga för alla bolag. 4.2.3 Beskattning av fysiska personer Fysiska personer som är bosatta i Albanien är skattskyldiga där för all inkomst oavsett varifrån den härrör. Fysiska personer som inte är bosatta i Albanien beskattas endast för inkomst som härrör från Albanien. Fysiska personer anses bosatta i Albanien om de vistas där mer än 183 dagar under ett beskattningsår. Skatten är progressiv och skattesatsen ligger i intervallet 5–20 procent. Inkomst av viss självständig verksamhet beskattas med en skattesats på 3–8 procent på bruttoinkomsten. Fysiska personer bosatta i Albanien medges avräkning för skatt erlagd i utlandet på utländsk inkomst. Avräkningsbeloppet får dock inte överstiga den albanska skatten på inkomsten. 4.2.4 Källskatter På utdelning, ränta och royalty som betalas till juridiska personer förekommer för närvarande inga källskatter. Detsamma gäller för utdelning och ränta som betalas till fysisk person. På royalty som betalas till fysisk person är källskattesatsen 5 procent (uppgifterna härrör från 1996). 4.3 Dubbelbeskattningsavtalets innehåll Avtalet ansluter nära till den modell som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderar för bilaterala dubbelbeskattningsavtal (”Model Tax Convention on Income and on Capital”, 1992). 4.3.1 Avtalets tillämpningsområde Art. 1 anger de personer som omfattas av avtalet. Enligt artikeln, som överensstämmer med motsvarande artikel i OECD:s modellavtal, skall avtalet tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. För att avtalet skall vara tillämpligt krävs dels att fråga är om sådan person som avses i art. 3 punkt 1 d eller e, dels att denna person i enlighet med bestämmelserna i art. 4 punkt 1 har hemvist i en avtalsslutande stat. På grund av dessa bestämmelser är avtalet endast tillämpligt i fråga om personer som enligt den interna lagstiftningen i en avtalsslutande stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper endast person som är obegränsat skattskyldig, dvs. en person som är skattskyldig för hela sin världsvida inkomst och inte person som är skattskyldig i Sverige endast för inkomst härifrån. Den skattskyldighet som avses i avtalet är inte någon formell eller symbolisk skattskyldighet. Skattskyldigheten skall i princip innebära en skyldighet att erlägga skatt enligt de reguljära inkomst- skattetabeller för olika inkomster som normalt tillämpas för personer som hör hemma i staten i fråga. Det är således inte tillräckligt att personen i fråga endast har en sådan anknytning till hemviststaten som normalt medför obegränsad skattskyldighet till t.ex. bolagsskatt. För att avtalet skall vara tillämpligt på inkomst som förvärvas av handelsbolag gäller vissa i art. 4 punkt 1 b angivna villkor. Ett handelsbolag som hör hemma i en av de avtalsslutande staterna är med tillämpning av den angivna bestämmelsen berättigat att erhålla ned- sättning av t.ex. kupongskatt på utdelning i källstaten i enlighet med reglerna i art. 10, till den del handelsbolagets inkomst är skattepliktig i hemviststaten på samma sätt som inkomst som tillfaller en person som har hemvist där. Det spelar därvid ingen roll om det är handelsbolaget eller dess delägare som är skattesubjekt. Har t.ex. ett handelsbolag som hör hemma i en av de avtalsslutande staterna tre delägare varav endast två har skatterättslig hemvist i samma stat som handelsbolaget i fråga medan den tredje hör hemma i en tredje stat, har handelsbolaget – om dess inkomster såsom i Sverige beskattas hos delägarna – rätt att erhålla de nedsättningar av källskatt som följer av avtalets regler beträffande två tredjedelar av den inkomst som uppbärs från den andra avtalsslutande staten. Art. 2 anger de skatter på vilka avtalet är tillämpligt. I punkt 1 räknas de för närvarande utgående skatterna upp som omfattas av avtalet. Det kan noteras att den statliga fastighetsskatten inte omfattas av avtalet. Dubbelbeskattning av t.ex. privatbostad som en i Sverige bosatt person innehar i Albanien kan dock undanröjas med tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, avräkningslagen. Av punkt 2 framgår att avtalet skall tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 1. 4.3.2 Definitioner m.m. Art. 3 innehåller definitioner av vissa uttryck som förekommer i avtalet. Innehållet i artikeln överensstämmer i huvudsak med motsvarande artikel i OECD:s modellavtal. När det gäller tolkning av dubbelbeskattningsavtal och då bl.a. den i art. 3 punkt 2 intagna bestämmelsen hänvisas till vad som anförts i propositionen om 1989 års dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna (prop. 1989/90:33 s. 42 f.). Här skall endast framhållas att Wienkonventionen om traktaträtten tar sikte på att vid tvist mellan parterna om avtalets innebörd tolka parternas, dvs. staternas, avsikt med en bestämmelse i ett visst avtal och inte att reglera förhållandet mellan skattskyldiga och staten. Dubbelbeskattningsavtalen skall i princip tolkas som annan svensk lagstiftning, dvs. enligt sin ordalydelse och med stöd av offentliga förarbeten. Art. 4 innehåller regler som avser att fastställa var en person skall anses ha hemvist vid tillämpningen av avtalet. Artikeln avviker något från OECD:s modellavtal. Förutom bestämmelsen om handelsbolag skall, i de fall annan person än fysisk person anses ha hemvist i båda avtalsslutande staterna (punkt 3), de behöriga myndigheterna genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra i vilken avtalsslutande stat denne person skall anses ha hemvist vid tillämpningen av avtalet. Hemvistreglerna i avtalet har inte någon betydelse för var en person skall anses vara bosatt enligt intern skattelagstiftning, utan såsom uttryckligen framgår av avtalstexten regleras endast frågan om hemvist vid tillämpningen av avtalet. Detta innebär att avtalets hemvistregler inte är avgörande för om man vid beskattningen i Sverige t.ex. skall ta ut kupongskatt eller inkomstskatt enligt SIL på utdelning som betalas från Sverige. Kupongskatt skall således inte tas ut på utdelning från ett svenskt bolag till en fysisk person som skatterättsligt är bosatt i Sverige enligt intern svensk skattelagstiftning, men som har hemvist i en annan stat enligt dubbelbeskattningsavtal. Reglerna i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning inverkar däremot på avtalets hemvistbegrepp. En förutsättning för att få hemvist i någon av de avtalsslutande staterna enligt avtalet är att personen i fråga anses bosatt enligt intern rätt i någon av de avtalsslutande staterna eller i båda. Punkt 2 reglerar dubbel bosättning för fysiska personer, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska regler för beskattning anses bosatt i Sverige och enligt reglerna för beskattning i Albanien anses bosatt där. Vid tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelse. En person som anses bosatt i såväl Sverige som i Albanien enligt resp. stats interna lagstiftning men som vid tillämpningen av avtalet anses ha hemvist i Albanien skall i fråga om de inkomster till vilka Sverige har beskattningsrätten enligt avtalet, vid taxeringen i Sverige beskattas enligt de regler som gäller för här bosatta, vilket medför rätt att erhålla t.ex. grundavdrag och allmänna avdrag. Art. 5 definierar fast driftställe. Artikeln överensstämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal. Det viktigaste undantaget utgör punkterna 2 g och h. Punkt 2 innehåller en uppräkning – på intet sätt uttömmande – av exempel, som vart och ett kan anses utgöra ett fast driftställe. Dessa exempel skall dock ses mot bakgrund av den allmänna definitionen i punkt 1. Detta innebär att de exempel som räknas upp i punkt 2 skall tolkas så att dessa platser för affärsverksamhet utgör fasta driftställen endast om de uppfyller villkoren i punkt 1. Punkterna 2 g och h är utformade enligt Förenta Nationernas modellavtal (United Nations Model Double Taxation Convention Between Developed and Developing Countries, 1980). Bestämmelsen om fast driftställe i svensk lagstiftning finns i punkt 3 av anvisningarna till 53 § KL. För att ett företag i Albanien skall kunna beskattas för inkomst av rörelse från fast driftställe i Sverige enligt art. 7 i avtalet krävs att företaget har fast driftställe såväl enligt intern svensk lagstiftning som enligt bestämmelserna i avtalet (jfr 2 § i den föreslagna lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Albanien). 4.3.3 Avtalets beskattningsregler Art. 6–22 innehåller avtalets regler om fördelning av beskattningsrätten till olika inkomster och tillgångar. Avtalets uppdelning i olika inkomster har endast betydelse för tillämpningen av avtalet och således inte vid bestämmandet av till vilket inkomstslag och vilken förvärvskälla inkomsten skall hänföras enligt svensk intern skattelagstiftning. När beskattningsrätten fördelats enligt avtalet sker beskattning i Sverige enligt svensk lagstiftning. Har rätten att beskatta viss inkomst i Sverige inskränkts genom avtalet måste denna begränsning iakttas. I de fall en inkomst eller tillgång ”får beskattas” i en avtalsslutande stat enligt bestämmelserna i art. 6–22, innebär detta naturligtvis inte att den andra staten fråntagits rätten att beskatta inkomsten eller tillgången i fråga. Beskattning får i sådant fall ske även i den andra staten, om det är möjligt enligt dess interna skattelagstiftning, men den dubbelbeskattning som uppkommer i sådant fall måste undanröjas. Hur detta genomförs framgår av art. 23. Inkomst av fast egendom får enligt art. 6 beskattas i den stat där egendomen är belägen. Artikeln överensstämmer med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal, bortsett från att definitionen av fast egendom uttryckligen omfattar även ”byggnader”. Bakgrunden till detta är att byggnad enligt svensk rätt i vissa fall är lös egendom. Vid tillämpningen av avtalet anses alltid byggnad som fast egendom och inkomst av sådan byggnad får beskattas här om byggnaden finns i Sverige även om inkomsttagaren har hemvist i Albanien. Enligt KL och SIL beskattas inkomst som härrör från fast egendom i vissa fall som inkomst av näringsverksamhet. Vid tillämpningen av avtalet bestäms dock rätten att beskatta inkomst av fastighet med utgångspunkt i art. 6. Detta hindrar inte Sverige från att beskatta inkomsten i inkomstslaget näringsverksamhet vid taxeringen här. Observera att artikeln endast behandlar situationen att en person med hemvist i en avtalsslutande stat har fast egendom belägen i den andra avtalsslutande staten. Inkomst av fast egendom som är belägen i den skattskyldiges hemviststat eller i en tredje stat behandlas i art. 21. Royalty från fast egendom eller för nyttjande av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång behandlas också som fast egendom vid tillämpningen av avtalet. Annan royalty beskattas enligt art. 12. Art. 7 innehåller regler om beskattning av rörelseinkomst. Sådan inkomst beskattas enligt huvudregeln i punkt 1 endast i den stat där företaget har hemvist. Om företaget bedriver rörelse från fast driftställe i den andra staten, får emellertid inkomst som är hänförlig till driftstället beskattas i denna andra stat. Begreppet ”fast driftställe” har definierats i art. 5 och avser att reglera när ett företag i en avtalsslutande stat skall anses ha sådan närvaro eller bedriva sådan verksamhet i den andra avtalsslutande staten att denna andra stat skall få beskatta en del av företagets rörelseinkomst. Bestämmelserna i art. 7 är identiska med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal. Om ett företag som hör hemma i Albanien bedriver rörelse i Sverige från fast driftställe här, skall vid inkomstberäkningen i första hand tillämpas svenska regler men beskattningen får inte stå i strid med bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtalet. Vid fördelningen av inkomster mellan fast driftställe och huvudkontor skall armlängdsprincipen användas, dvs. till det fasta driftstället skall hänföras den inkomst som detta driftställe skulle ha förvärvat om det hade varit ett helt fristående företag som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och avslutat affärer på normala marknadsmässiga villkor med det företag till vilket driftstället hör (punkt 2). Punkt 3 innehåller vissa regler för hur utgifter som uppkommit för ett fast driftställe skall behandlas. Därvid klargörs att t.ex. allmänna förvaltningskostnader för ett fast driftställe som uppkommit hos företagets huvudkontor är en utgift som får dras av hos det fasta driftstället. Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i andra artiklar i detta avtal regleras beskattningsrätten till dessa inkomster i dessa andra artiklar (punkt 7). Art. 8 behandlar beskattning av inkomst av rörelse från internationell trafik. Sådana inkomster beskattas enligt punkt 1 endast i den stat där det företag som bedriver verksamheten har hemvist. De särskilda reglerna för SAS i punkt 2 innebär att avtalet endast reglerar beskattningen av den del av SAS inkomst som är hänförlig till den svenske delägaren. Art. 9 innehåller regler om omräkning av inkomst vid obehörig vinstöverföring mellan företag med intressegemenskap. Artikeln överensstämmer med OECD:s modellavtal. De i punkt 1 angivna reglerna innebär inte någon begränsning av en avtalsslutande stats rätt att enligt intern lagstiftning vidta omräkning av ett företags resultat utan anger endast i vilka fall den i punkt 2 angivna justeringen är avsedd att göras. Art. 10 behandlar beskattningen av utdelning. Definitionen av uttrycket ”utdelning” som finns i punkt 3 överensstämmer i huvudsak med den i OECD:s modellavtal. Definitionen gäller endast vid tillämpningen av art. 10. Om uttrycket förekommer i andra artiklar kan det ha en annan innebörd. För att utdelning från bolag i Albanien skall vara skattefri för ett svenskt bolag enligt art. 23 punkt 2 c, krävs att fråga är om sådan inkomst som hänförs till utdelning enligt svensk skattelagstiftning. Art. 10 eller motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal kan således inte användas för att avgöra innebörden av uttrycket utdelning i andra sammanhang. Anledningen till att uttrycket definieras i art. 10 är att de betalningar beträffande vilka rätt föreligger att ta ut en källskatt enligt de i artikeln angivna skattesatserna måste kunna avgränsas från andra betalningar. Samma princip gäller även för ränta och royalty (se art. 11 och 12). Utdelning får enligt punkt 1 beskattas i den stat där mottagaren har hemvist. Enligt punkt 2 får utdelning även beskattas i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist men om mottagaren har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga 15 procent. Om den som har rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag) som direkt innehar minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital får skatten inte överstiga 5 procent. De nu redovisade begränsningarna i källstatens beskattningsrätt gäller som nämnts endast då ”mottagaren har rätt till utdelningen”. Av detta villkor, som även uppställs i fråga om ränta (art. 11 punkt 2) och royalty (art. 12 punkt 2), följer att den angivna begränsningen av skatten i källstaten inte gäller när en mellanhand, exempelvis en representant eller en ställföreträdare, sätts in mellan inkomsttagaren och utbetalaren. I vissa fall skall rätten att beskatta utdelningen fördelas med tillämpning av avtalets regler för beskattning av inkomst av rörelse eller av självständig yrkesutövning. Dessa fall anges i punkt 4. Punkt 5 innehåller förbud mot s.k. extra-territoriell beskattning av utdelning (beträffande detta slag av beskattning se punkterna 33–39 i kommentaren till art. 10 punkt 5 i OECD:s modellavtal). Art. 11 behandlar ränta. Enligt punkt 1 får ränta beskattas i den stat där mottagaren har hemvist. Vad som här avses med ränta framgår av punkt 3 (jfr vad som angetts beträffande utdelning under art. 10). Även källstaten får enligt punkt 2 beskatta räntan, men skatten får i sådant fall inte överstiga 5 procent av räntans bruttobelopp. Ränta som härrör från tredje stat eller som härrör från den avtalsslutande stat i vilken den som tar emot räntan har hemvist beskattas enligt art. 21 punkt 1 endast i hemviststaten. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte i de fall som avses i punkt 4, dvs. då räntan är hänförlig till fordran som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i den andra avtalsslutande staten. I sådant fall skall beskattningsrätten till räntan i stället fördelas med tillämpning av art. 7 resp. art. 14 som behandlar inkomst av rörelse resp. självständig yrkesutövning. Enligt svensk intern skattelagstiftning utgör såväl inkomst av rörelse som inkomst av självständig yrkesutövning i all- mänhet inkomst av näringsverksamhet. Den här beskrivna beskatt- ningsrätten för källstaten kan bli tillämplig i Sverige – i fråga om person som är begränsat skattskyldig enligt intern rätt – endast om räntan skall hänföras till intäkt av näringsverksamhet. Dessutom fordras att fast driftställe föreligger enligt svensk intern rätt eller att inkomsten hänför sig till här belägen fastighet (53 § 1 mom. KL och 6 § 1 mom. SIL). Royalty som avses i art. 12 och som härrör från en avtalsslutande stat (källstaten) och betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får enligt punkt 1 beskattas i denna andra stat. Definitionen av uttrycket ”royalty” omfattar i likhet med OECD:s modellavtal inte leasingavgifter och andra ersättningar för nyttjandet av eller för rätten att nyttja utrustning. Enligt punkt 2 får också källstaten ta ut skatt på royalty men denna skatt får inte överstiga 5 procent av royaltyns bruttobelopp om mottagaren har rätt till royaltyn. Från de redovisade bestämmelserna i punkterna 1 och 2 görs i punkt 4 undantag för sådana fall då den rättighet eller egendom för vilken royaltyn betalas har verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i den andra avtalsslutande staten. I sådant fall fördelas beskattningsrätten till royaltyn eller ersättningen mellan staterna med tillämpning av bestämmelserna i art. 7 resp. art. 14 som behandlar inkomst av rörelse resp. självständig yrkesutövning. Art. 13 behandlar beskattning av realisationsvinst. Bestämmelserna avviker i vissa avseenden från OECD:s modellavtal. Genom en särskild bestämmelse i punkt 1 likställs vinst vid försäljning av andelar i ett bolag, vars tillgångar huvudsakligen består av sådan fast egendom som avses i art. 6, med vinst vid överlåtelse av fast egendom. Vinst vid avyttring av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik resp. vinst vid avyttring av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg beskattas enligt punkt 3 endast i den stat där personen i fråga har hemvist. Beträffande SAS gäller punkt 3 endast den del av SAS inkomst som är hänförlig till den svenske delägaren. I punkt 5 finns en bestämmelse som möjliggör för Sverige att beskatta fysisk person med hemvist i Albanien för realisationsvinst på grund av avyttring av andelar eller andra rättigheter i bolag under tio år efter det att personen i fråga upphört att ha hemvist i Sverige. Enligt art. 14 beskattas inkomst som fysisk person förvärvar av fritt yrke eller annan självständig yrkesutövning i regel endast där utövaren har hemvist. Utövas verksamheten från en stadigvarande anordning i den andra staten som regelmässigt står till hans förfogande eller om hans vistelse i denna andra stat varar under en tidsperiod eller tidsperioder som uppgår till eller överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod får dock inkomsten även beskattas i denna andra stat. I sådana fall är dock beskattningen begränsad till den del av inkomsten som är hänförlig till den stadigvarande anordningen eller till verksamheten i den staten. Innebörden av uttrycket ”fritt yrke” belyses i punkt 2 med några typiska exempel. Denna uppräkning är endast exemplifierande. Det bör observeras att denna artikel behandlar ”fritt yrke eller annan självständig verksamhet”. Artikeln skall sålunda inte tillämpas när fråga är om anställning, t.ex. läkare som tjänstgör som anställd tjänsteläkare eller ingenjör som är anställd i ett av honom ägt aktiebolag. Artikeln är inte heller tillämplig på sådan självständig verksamhet som artister eller sportutövare bedriver, utan deras verksamhet omfattas av art. 17. Art. 15 behandlar beskattning av enskild tjänst. Punkt 1 innehåller en huvudregel enligt vilken sådan inkomst endast beskattas i inkomst- tagarens hemviststat. Detta gäller alltid då arbetet utförs i hemviststaten eller i en tredje stat. Enligt bestämmelsen får emellertid inkomsten beskattas i verksamhetsstaten om arbetet utförts i den andra avtals- slutande staten. Undantag från denna senare regel gäller vid viss kort- tidsanställning under de förutsättningar som anges i punkt 2. Om dessa villkor är uppfyllda sker beskattningen endast i inkomsttagarens hemvist- stat. I punkt 3 har intagits särskilda regler om beskattning av arbete ombord på skepp eller luftfartyg i internationell trafik. Inkomst vid anställning ombord beskattas i den stat där företaget som bedriver verksamheten har hemvist. Denna punkt innehåller också regler för anställda hos SAS. Beskattning av SAS-anställda med hemvist i Sverige som arbetar ombord på luftfartyg som används av SAS i internationell trafik sker enligt avtalet endast i Sverige. Styrelsearvoden och annan liknande ersättning får enligt art. 16 beskattas i den stat där bolaget som betalar arvodet eller ersättningen har hemvist. Beskattning av inkomster som artister och sportutövare uppbär genom sin personliga verksamhet regleras i art. 17. Artikeln överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal. Sådan inkomst får beskattas i den stat där verksamheten utövas (punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvats under utövande av fritt yrke eller i enskild tjänst. Enligt punkt 2 får inkomsten beskattas i den stat där artisten eller utövaren utövar verksamheten, även om ersättningen till- faller en annan person än artisten eller utövaren själv (t.ex. arbetsgivare hos vilken artisten eller sportutövaren är anställd). Enligt art. 18 får pension, livränta och liknande ersättning – oavsett om de betalas på grund av tidigare enskild eller offentlig tjänst – som betalas från en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas i utbetalarstaten. Detsamma gäller ersättning enligt socialförsäkringslagstiftning. Inkomst av offentlig tjänst – med undantag för pension – beskattas enligt art. 19 i regel endast i den stat som betalar ut ersättningen i fråga (punkt 1 a). Under vissa i punkt 1 b angivna förutsättningar beskattas dock sådan ersättning endast i inkomsttagarens hemviststat. Enligt punkt 2 beskattas i vissa fall ersättning av offentlig tjänst enligt reglerna i art. 15 och 16. Art. 20 innehåller regler för studerande och affärspraktikanter. Annan inkomst som inte behandlas särskilt i art. 6–20 regleras i art. 21. Sådan inkomst beskattas i regel endast i inkomsttagarens hemviststat. Finns källan i den andra avtalsslutande staten har dock denna stat rätt att beskatta inkomsten enligt punkt 3. Artikelns tillämpningsområde är inte begränsat till inkomst som härrör från en avtalsslutande stat, utan avser också inkomst från tredje stat. Detta innebär bl.a. att den kommer till användning vid konkurrens mellan flera dubbelbeskattningsavtal, se vidare kommentaren till art. 21 i OECD:s modellavtal. Observera att artikelns tillämpningsområde omfattar även vissa inkomster av de slag som tidigare nämnts i andra artiklar, t.ex. inkomst av fast egendom och ränta, i fall då inkomst härrör från en tredje stat eller härrör från den stat i vilken den skattskyldige har hemvist. Art. 22 behandlar förmögenhet. Förmögenhet som utgörs av fast egendom eller av lös egendom som utgör tillgång hänförlig till fast driftställe eller stadigvarande anordning får beskattas i den stat där den fasta egendomen resp. driftstället eller anordningen finns (punkterna 1 och 2). Tillgångar som utgörs av skepp eller luftfartyg m.m. som används i internationell trafik beskattas endast där företaget har hemvist. I fråga om förmögenhet som innehas av SAS tillämpas bestämmelserna i artikeln endast på den del av förmögenheten som motsvarar den svenske delägarens andel. Någon motsvarighet till punkt 4 i OECD:s modellavtal har inte tagits in i avtalet. Detta innebär att annan egendom än sådan som omfattas av punkterna 1–3 kan beskattas i resp. stat enligt intern lagstiftning. 4.4 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning 4.4.1 Allmänt Bestämmelserna om undanröjande av dubbelbeskattning finns i art.23. Sverige tillämpar enligt punkt 2 avräkning av skatt (”credit of tax”) som huvudmetod för att undvika dubbelbeskattning. Detsamma gäller för Albanien (punkt 1). Avräkningsmetoden innebär att en person med hemvist i den ena staten taxeras där även för sådan inkomst som enligt avtalet får beskattas i den andra staten. Den därvid beräknade skatten minskas därefter i princip med den skatt som enligt avtalet har tagits ut i den andra staten. Vid avräkning av utländsk skatt när inkomst tas till beskattning i Sverige tillämpas bestämmelserna i avräkningslagen. Därvid beräknas svensk inkomstskatt på inkomsten på vanligt sätt. I likhet med många andra avtal med länder som är mindre utvecklade än Sverige i industriellt hänseende innehåller detta avtal regler om avräkning i vissa fall i Sverige av högre belopp än som faktiskt erlagts i Albanien, s.k. matching credit. Avtalet innehåller även regler om att utdelning i vissa fall är skattefri i Sverige hos ett mottagande bolag trots att normala villkor för att erhålla skattebefrielse enligt SIL inte har uppfyllts (punkt 2 d). Bestämmelserna i punkt 2 d skall tillämpas under de tio första åren under vilket avtalet tillämpas (punkt 2 e). Efter utgången av denna tidsperiod kan de behöriga myndigheterna komma överens om att förlänga denna period. Förslag om sådan förlängning kommer, om sådan överenskommelse träffas, att föreläggas riksdagen för godkännande i överensstämmelse med vad riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk35 givit regeringen till känna (1988/89:SkU25). 4.4.2 Skattebefrielse för utdelning från bolag i Albanien till svenskt bolag Art. 23 punkt 2 c reglerar frågan om skattebefrielse i Sverige för utdelning från bolag i Albanien till svenskt bolag. Bestämmelsen hänvisar till de interna svenska reglerna om skattebefrielse för utdelning från utlandet i 7 § 8 mom. SIL. För att sådan utdelning skall vara undantagen från svensk skatt krävs dels att vissa villkor om ägandeförhållanden m.m. är uppfyllda, dels att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget underkastats är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett om inkomsten förvärvats av ett svenskt företag. Med ”jämförlig” avses en skatt på 15 procent beräknad på ett underlag beräknat enligt svenska regler för beskattning, se prop. 1990/91:107 s. 28 f. Vid tillämpningen av punkt 2 c anges i punkt 2 d att en skatt motsvarande 15 procent beräknat på ett svenskt underlag skall anses ha erlagts avseende vinster från vissa särskilt angivna verksamheter. 4.5 Särskilda bestämmelser I art. 24 finns bestämmelser om förbud mot diskriminering vid beskattningen i vissa fall. I punkt 1 anges att medborgare i en avtalsslutande stat inte skall bli mindre fördelaktigt behandlad i den andra avtalsslutande staten än en medborgare i denna andra stat blir behandlad under samma förhållanden. När det gäller uttrycket ”under samma förhållanden” har detta en central betydelse och avser skatt- skyldig som vid tillämpningen av allmänna lagar och föreskrifter på skatteområdet både rättsligt och faktiskt befinner sig i en likartad situation som den person som är medborgare i den andra staten. Om således en utländsk medborgare hävdar att han enligt bestämmelserna i denna punkt diskrimineras skall bedömningen av om så är fallet grunda sig på en jämförelse mellan hur en svensk medborgare skulle ha behandlats under i övrigt lika förhållanden. Endast om en svensk medborgare vid denna jämförelse skulle ha getts en fördelaktigare skatte- mässig behandling än den utländske medborgaren just på grund av medborgarskapet kan diskriminering föreligga enligt punkt 1. En här bosatt utländsk medborgare skall vid beskattningen behandlas på samma sätt som en här bosatt svensk medborgare dvs. enligt de regler som gäller för en obegränsat skattskyldig person. En i utlandet bosatt utländsk medborgare behandlas som en begränsat skattskyldig person på samma sätt som en i utlandet bosatt svensk medborgare. Punkt 4 förbjuder en avtalsslutande stat att ge företag mindre förmånlig behandling på grund av att dess kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras – direkt eller indirekt – av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten. Viktigt att observera såvitt avser denna bestämmelse är att den endast avser beskattningen av företaget som sådant och således inte omfattar beskattningen av de personer som äger eller kontrollerar företagets kapital. Bestämmelsens syfte är att tillförsäkra skattskyldiga med hemvist i samma stat lika behandling. Av punkt 5 framgår att dessa regler är tillämpliga på skatter av varje slag och beskaffenhet och inte endast på sådana som i övrigt omfattas av detta avtal. Detta innebär att bestämmelserna i denna artikel kan åberopas beträffande arvs- och gåvoskatt, mervärdesskatt, energiskatt etc. Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse regleras i art. 25 och bestämmelserna om utbyte av upplysningar finns i art. 26. I art. 27 finns vissa föreskrifter beträffande medlemmar av diplomatisk beskickning och konsulat. 4.6 Regler mot offshoreverksamhet m.m. Bestämmelserna i art. 28 är avsedda att förhindra att avtalsförmåner ges för offshoreverksamhet, coordination centres, huvudkontor eller liknande verksamhet, vars uppbyggnad huvudsakligen styrs av skatteskäl. Offshoreverksamhet m.m. är verksamhet som typiskt sett inte bedrivs av bolag som utövar näringsverksamhet i en avtalsslutande stat i egentlig mening, utan av bolag vars inkomster så gott som uteslutande härrör från verksamhet utanför en avtalsslutande stat. Bolagen är formellt bildade enligt en stats lagstiftning men registreras i allmänhet i speciella register och deras verksamhet begränsas ofta av särskilda regler. Oftast får endast personer som hör hemma i utlandet vara delägare i sådant bolag. Bolagen får normalt inte bedriva verksamhet på den inhemska marknaden i den stat där de är bildade. Avsikten är att bolagen endast skall bedriva sin verksamhet och konkurrera på marknader utanför staten i fråga. Skatt utgår i form av en fast årlig avgift eller med en mycket låg skattesats ofta på en helt schablonmässig bas. Den grundläggande tanken bakom tillhandahållandet av dessa speciella register och lagstiftning är att attrahera utländska investerare som bedriver den egentliga verksamheten någon annanstans att göra formella bolagsetableringar i denna andra stat. De utländska investerarna får härigenom ett instrument för att undgå skattskyldighet i de stater där de hör hemma. De typer av ”verksamhet” som är vanligast förekommande i detta sammanhang är internationell sjöfart, försäkrings- och finansverksamhet och annan liknande verksamhet som inte är bunden till någon speciell plats för verksam- hetens bedrivande. Staternas intresse av att få dessa utländska verksamheter knutna till den egna staten är dels skatteintäkterna, dels arbetstillfällena genom att bolagen för att erhålla registrering ibland tvingas anställa ett visst antal personer bosatta i staten. Ett annat slag av offshoreverksamhet som bestämmelserna avser att motverka är verksamhet i form av ”operational headquarters” och ”coordination centres” och liknande. Den verksamhet som bedrivs av dessa enheter är tillhandahållande av finansiella, administrativa eller andra tjänster åt bolag inom samma koncern. Ersättningen för dessa tjänster är avsedd att vara avdragsgill i utbetalarstaten och beskattas inte alls eller mycket lågt i mottagarlandet. Förfarandet har som viktigaste syfte att omvandla beskattningsbar inkomst i den egentliga verksamhetsstaten till låg- eller ickebeskattad inkomst i den stat där offshorebolaget är beläget. Dubbelbeskattningsavtal syftar bl.a. till att eliminera eller minska de skattehinder som finns för ett fritt utbyte av varor, kapital och tjänster. Genom regler för att undvika dubbelbeskattning, reducera hög beskattning på betalningar från källstaten (utdelning, ränta och royalty) samt förhindra diskriminerande beskattning kan avtalen på ett verksamt sätt bidra till ökade investeringar och ett ökat utbyte av varor och tjänster mellan de avtalsslutande staterna. Avtalen är däremot inte avsedda att användas som instrument för att med konstlade metoder åstadkomma total skattefrihet eller mycket låg skattebelastning för inkomster som rätteligen bör ingå i beskattningsunderlaget och beskattas i den avtalsslutande stat där investeraren är hör hemma. Flera medlemsstater i OECD har genom intern lagstiftning infört bestämmelser som tar udden av sådan verksamhet som redovisats i det föregående. Majoriteten av medlemsstaterna är liksom Sverige inte beredda att medge bolag som bedriver sådan verksamhet förmåner genom dubbelbeskattningsavtal. Någon särskild offshorelagstiftning finns inte i Albanien. Det finns inte heller något som för närvarande tyder på att Albanien avser att införa en sådan lagstiftning. Vid ingående av nya dubbelbeskattningsavtal är det emellertid svensk policy att införa särskilda spärregler som en gardering för eventuella ändringar i intern lagstiftning i de stater med vilka vi har dubbelbeskattningsavtal. Detta är särskilt angeläget eftersom ett dubbelbeskattningsavtal ofta är tillämpligt under en mycket lång tid. 4.7 Slutbestämmelser Art. 29 och 30 innehåller bestämmelser om avtalets ikraftträdande och upphörande. Enligt art. 29 träder avtalet i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna. Avtalet tillämpas i Sverige på inkomst och förmögenhet som förvärvas resp. innehas den 1 januari året närmast efter ikraftträdandet eller senare. 5 Ändring i lagen om statlig inkomstskatt I 16 § 2 mom. tredje stycket SIL föreskrivs att utländsk juridisk person som hör hemma i något av de stater som Sverige ingått dubbelbeskattningsavtal med och som finns med i uppräkningen i tredje stycket, skall behandlas som ett utländskt bolag vid tillämpningen av SIL. Detta gäller emellertid endast om den utländska juridiska personen uppfyller de villkor som gäller för att avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten skall tillämpas. Svensk delägare i utländsk juridisk person som hör hemma i något av de stater som finns angivna i tredje stycket skall normalt inte beskattas löpande för den utländska juridiska personens inkomster enligt reglerna i punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL. När dubbelbeskattningsavtal ingås med nya stater sker en prövning av resp. stats skattesystem. Det kan då bli aktuellt att ta med staten i uppräkningen i 16 § 2 mom. tredje stycket SIL. De stater som nu är aktuella att ta med i uppräkningen är i första hand Albanien, Kazakstan och Makedonien. Avtalet med Makedonien undertecknades den 17 februari 1998 och lagen finns i SFS 1998:258 (prop. 1997/98:135, bet. 1997/98:SkU 23, rskr. 1997/98:195). Förordningen om avtalets ikraftträdande beslutades av regeringen den 17 september i år och kommer inom kort att utfärdas i SFS. Avtalet trädde i kraft den 18 maj i år och tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1999. Avtalet med Kazakstan undertecknades den 19 mars 1997 och lagen finns i SFS 1997:919 (prop. 1997/98:32, bet. 1997/98:SkU12, rskr. 1997/98:34). Underrättelser enligt art. 28 i avtalet att de åtgärder vidtagits som krävs i resp. stat för att avtalet skall träda i kraft har nyligen utväxlats. Avtalet träder därför i kraft den 2 oktober 1998 och tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1999. Förordningen om avtalets ikraftträdande kommer därför att utfärdas inom kort. Eftersom avtalet med Albanien inte är i kraft har någon förordning inte utfärdats. Detta innebär att det i lagförslaget tagits in en särskild föreskrift om ikraftträdande såvitt avser Albanien (punkt 2). Sverige har ingått överenskommelser med Slovenien och Kroatien om att det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Jugoslavien undertecknade den 18 juni 1980 fortsättningsvis skall tillämpas i förhållande till dessa två stater (SÖ 1993:49 resp. SÖ 1998:6). Det föreslås därför att Slovenien och Kroatien också tas med i uppräkningen i 16 § 2 mom. tredje stycket SIL. Slutligen föreslås att hänvisningen till f.d. delrepubliker i Sovjetunionen tas bort från uppräkningen i 16 § 2 mom. tredje stycket SIL. Lagen (1982:708) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen upphävdes genom lag (1995:1340). Avtalet skulle dock tillämpas gentemot Ukraina och Kazakstan till dess att annat föreskrevs i författning om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och dessa båda stater. Sverige har därefter ingått dubbelbeskattningsavtal med såväl Ukraina som Kazakstan. Det finns således inte längre några stater gentemot vilka det tidigare dubbelbeskattningsavtalet med Sovjetunionen tillämpas. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1998 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist Föredragande: statsrådet Östros Regeringen beslutar proposition 1997/98:12 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Albanien m.m. Senaste lydelse 1995:1505. Prop. 1998/99:12 39 1