Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 5926 av 7212 träffar
Propositionsnummer · 1998/99:78 · Hämta Doc ·
Beräkning av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar m.m. Prop. 1998/99:78
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Prop. 78
Regeringens proposition 1998/99:78 Beräkning av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar m.m. Prop. 1998/99:78 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 4 mars 1999 Göran Persson Maj-Inger Klingvall (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas förslag till ändrade regler för hur den bidrags- skyldiges återbetalningsskyldighet inom underhållsstödssystemet skall beräknas. Förändringarna innebär att grundavdraget i systemet höjs till 72 000 kr samtidigt som de procentsatser som bestämmer återbetalnings- skyldighetens storlek höjs. Vidare föreslås bl.a. att hänsyn skall tas till realisationsförluster och avdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovs- avdrag vid byte av bostad vid beräkningen av det inkomstunderlag som används för bestämmande av återbetalningsskyldighet. Förslagen, som föreslås tillämpas i fråga om återbetalningsskyldighet för tid efter den 31 januari 2000, leder till en besparing på ca 160 miljoner kronor per år samt en förbättrad fördelningspolitisk profil. Samtliga återbetalnings- skyldiga som i dag finns i systemet kommer att omfattas av de nya reg- lerna. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om under- hållsstöd 3 3 Ärendet och dess beredning 6 4 Bakgrund 6 4.1 Inledning 6 4.2 Nuvarande bestämmelser 7 4.3 Riksförsäkringsverkets utvärdering 8 5 Underhållsstödsreformens kostnadskonsekvenser 8 5.1 Kostnadsutveckling för bidragsförskott åren 1988 – 1996 8 5.2 Besparingar i stödet till särlevande föräldrar åren 1995 – 1997 9 5.3 Förklaringar till kostnadsavvikelserna 10 6 Överväganden och förslag 12 6.1 Grundavdrag och procentsatser för återbetalnings- belopp 12 6.2 Beräkning av kapitalinkomster 15 6.3 Jämkning av återbetalningsskyldighet 16 6.4 Omprövning av återbetalningsbelopp 17 7 Ekonomiska effekter av förslagen 18 7.1 Underhållsstöd i februari 1999 18 7.2 Ekonomiska effekter för de bidragsskyldiga 21 7.3 Ekonomiska effekter för staten 25 8 Författningskommentar 26 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999 27 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd Härigenom föreskrivs att 24–26 och 30 §§ lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 24 § Återbetalningsskyldighet enligt 21 § skall för varje barn som har rätt till underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år. Beloppet skall motsvara det procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som anges i det följande. Vid bestämmandet av procenttalet skall hänsyn tas till samtliga barn för vilka den bidragsskyldige är underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken. Är den bidragsskyldige under- hållsskyldig enligt 7 kap. 1 § för- äldrabalken för ett, två eller tre barn utgör procenttalet tio, sex och en fjärdedels respektive fem pro- cent. Föreligger underhållsskyldig- het för fler än tre barn, skall procenttalet motsvara det tal som erhålls, om man dividerar summan av femton och antalet barn utöver tre med det totala antalet barn. Procenttalet bestäms till ett tal med högst två decimaler. Är den bidragsskyldige under- hållsskyldig enligt 7 kap. 1 § för- äldrabalken för ett, två eller tre barn utgör procenttalet fjorton, elva och en halv respektive tio procent. Föreligger underhålls- skyldighet för fler än tre barn skall procenttalet motsvara det tal som erhålls, om man dividerar summan av trettio och antalet barn utöver tre med det totala antalet barn. Procenttalet bestäms till ett tal med högst två decimaler. Återbetalningsskyldigheten för ett barn får aldrig överstiga vad som lämnas i underhållsstöd till barnet under den tid återbetalningsskyldig- heten avser. Om det belopp som skall betalas för ett barn under en månad slutar på öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. Om månadsbeloppet för ett barn blir lägre än 100 kronor, bortfaller återbetalningsskyldig- heten. 25 § Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet med det senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) och med utgångspunkt i 1. inkomst av tjänst enligt 34 § kommunalskattelagen (1928:370), 2. intäkt av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om stat- lig inkomstskatt, och 3. inkomst av näringsverksam- het enligt 25 § kommunalskatte- lagen justerad enligt andra stycket. Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet med det senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) och med utgångspunkt i 1. inkomst av tjänst enligt 34 § kommunalskattelagen (1928:370), 2. inkomst av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om stat- lig inkomstskatt, och 3. inkomst av näringsverksam- het enligt 25 § kommunalskatte- lagen justerad enligt andra stycket. Inkomsten av kapital enligt första stycket skall ökas med det belopp som den bidragsskyldiges inkomst av kapital har minskats genom avdrag, utom där 1. realisationsvinst har minskats med realisationsförlust som upp- kommit under beskattningsåret, eller 2. avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Inkomsten av näringsverksamhet skall ökas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har minskats genom avdrag för a) underskott från tidigare beskattningsår, b) utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, c) avsättning till periodiseringsfond, d) ökning av expansionsmedel, och minskas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har ökats genom a) återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond, och b) minskning av expansionsmedel. 26 §1 Till beloppen enligt 25 § skall läggas 1. studiemedel i form av studiebidrag, 2. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga för- mögenhet som överstiger 900 000 kronor. 1 Senaste lydelse 1997:1318. Det sålunda framräknade be- loppet skall minskas med 24 000 kronor och utgör därefter den in- komst som skall ligga till grund för beräkningen av återbetalnings- skyldigheten. Det sålunda framräknade be- loppet skall minskas med 72 000 kronor och utgör därefter den in- komst som skall ligga till grund för beräkningen av återbetalnings- skyldigheten. 30 § Återbetalningsskyldighet som fastställts enligt 24–28 §§ skall omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger och när grunden för tillämplig procentsats enligt 24 § ändras. Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan av den bidragsskyldige eller på initiativ av försäkringskassan, jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans be- dömning ändrats väsentligt. Be- stäms återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än vad den bi- dragsskyldige i enlighet med tidi- gare beslut betalat för samma tid, skall skillnaden och betald ränta som hänför sig till skillnadsbe- loppet betalas ut till den bidrags- skyldige. Bestäms återbetalnings- skyldigheten till högre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, skall den bidragsskyl- dige betala in skillnaden till för- säkringskassan. Återbetalningsbelopp som fast- ställts enligt 24–28 §§ skall om- prövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger och när grun- den för tillämplig procentsats en- ligt 24 § ändras. Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan av den bidragsskyldige eller på initiativ av försäkringskassan, jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans be- dömning ändrats väsentligt. Be- stäms återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än vad den bi- dragsskyldige i enlighet med tidi- gare beslut betalat för samma tid, skall skillnaden och betald ränta som hänför sig till skillnadsbe- loppet, om räntan uppgår till minst 100 kr, betalas ut till den bidrags- skyldige. Bestäms återbetalnings- skyldigheten till högre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, skall den bidragsskyl- dige betala in skillnaden till för- säkringskassan. Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas helt eller delvis om den bidragsskyldige bosatt sig utomlands. Denna lag träder i kraft den 1 november 1999 och tillämpas första gången i fråga om återbetalningsskyldighet som avser tid efter den 31 januari 2000. 3 Ärendet och dess beredning I regleringsbrevet för budgetåret 1997 gav regeringen Riksförsäkrings- verket (RFV) i uppdrag att utvärdera genomförandet av den reform om underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar, som trädde i kraft den 1 februari 1997. Uppdraget innebar bl.a. att RFV skulle göra en utvärde- ring av resultaten av genomförda insatser och föreslå eventuella åtgärder, som dessa resultat leder fram till. Verket avlämnade i augusti 1997 rap- porten Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar respektive under- hållsstöd till barn till särlevande föräldrar (RFV anser 1997:8), i januari 1998 rapporten Underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar – redo- visning vad avser systemets tillämpning (RFV anser 1998:2) och i april 1998 en slutredovisning av uppdraget i rapporten Underhållsstöd till barn – en utvärdering av det nya underhållsstödet (RFV anser 1998:3). Rap- porterna har remissbehandlats och en sammanställning av remissyttran- dena finns tillgänglig i Socialdepartementet (Dnr S98/2196/SF) Regeringen konstaterade under år 1997 att de förväntade besparingarna av reformen inte skulle komma att uppnås. En särskild arbetsgrupp till- sattes därför inom Regeringskansliet med uppgift att analysera regelsys- temet och det ekonomiska utfallet av underhållsstödet. Arbetsgruppen har samtidigt analyserat de förslag som lämnats av RFV samt de förslag som rör underhållsstöd som Utredningen för översyn av inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemen (IBIS) lämnat i betänkandet Förmån efter inkomst (SOU 1997:85). Förslagen har remissbehandlats och en sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (Dnr S97/4928/SF). Bestämmelserna i lagen (1996:1030) om underhållsstöd är sådana att Lagrådets yttrande normalt skall inhämtas, vilket också skedde i sam- band med att lagen infördes. De nu föreslagna ändringarna är dock av enkel beskaffenhet och Lagrådets yttrande behöver därför inte inhämtas. I ärendet har inkommit en skrivelse från Socialstyrelsen (Dnr S1999/725/ST) beträffande vissa konsekvenser för bidragsskyldiga för- äldrar. 4 Bakgrund 4.1 Inledning Barn har rätt till en nära och god kontakt med båda sina föräldrar även om dessa har valt att inte leva tillsammans. Detta är utgångspunkten i så- väl det familjerättsliga som det socialrättsliga regelsystemet. Underhålls- stöd är en hjälp från det allmänna och kan bidra till att minska eventuella konflikter mellan föräldrarna om barnets försörjning. Underhållsstödet har utformats så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina barn. Från flera utgångspunkter är det en fördel om den bidragsskyldige för- äldern betalar underhåll direkt till barnet. Detta betonades redan när underhållsstödssystemet infördes. Det är en viktig uppgift för försäk- ringskassorna att ge föräldrarna information om fördelarna med direkt- betalning och information om hur underhållsstödssystemet fungerar och vad som gäller för återbetalningsskyldighet och vid växelvis boende. Samhället har också ett bredare ansvar för att ge föräldrar i en separation rätt information, stöd och vägledning – detta ska också ske med utgångs- punkt från FN:s barnkonventions princip om barnens bästa. En annan utgångspunkt för det nya systemet var att det skulle utformas så att statens kostnader skulle minska. Det tidigare gällande bidragsför- skottets storlek var beroende av domar eller avtal om underhållsbidrag enligt föräldrabalkens regler, varför staten hade små möjligheter att styra kostnadsutvecklingen för bidraget. 4.2 Nuvarande bestämmelser Underhållsstödet infördes den 1 februari 1997 och ersatte bidragsförskott, förlängt bidragsförskott för studerande och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Det belopp som betalas ut är detsamma som gällde år 1994 i det tidigare bidragsförskottssystemet, dvs. 1 173 kronor per barn och månad. För barn som bor växelvis hos sina föräldrar kan stöd betalas ut som s.k. utfyllnadsbidrag. Om barnet, enligt den senaste taxeringen, har egna inkomster över 48 000 kronor per år, reduceras stödet. Den förälder som barnet inte bor tillsammans med (den bidragsskyl- dige) skall helt eller delvis betala tillbaka underhållsstödet till staten. Återbetalningsbeloppet beräknas som en viss procent av den bidragsskyl- diges inkomst enligt den senaste taxeringen, efter ett avdrag på 24 000 kronor. Procentsatsen varierar med det totala antalet barn som den bi- dragsskyldige är underhållsskyldig för. Återbetalningsskyldigheten är begränsad till den summa som betalas ut, dvs. i allmänhet 1 173 kronor per barn och månad. Omräkning av återbetalningsbelopp sker varje år per den 1 februari. Domar och avtal föräldrarna emellan om underhållsbidrag till barnet har betydelse för återbetalningsskyldigheten endast när den bi- dragsskyldige bor utomlands. Om den bidragsskyldige inte anser sig kunna betala det beslutade åter- betalningsbeloppet kan han eller hon ansöka om anstånd med betal- ningen. Anstånd kan beviljas helt eller delvis för att den bidragsskyldige skall få behålla vad som behövs för sitt eget och sin familjs underhåll. Beräkningen av detta belopp görs på samma sätt som vid kronofogde- myndighetens beräkning av förbehållsbelopp vid utmätning av lön enligt 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken. Anstånd kan också beviljas med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden. Om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges ekonomi, får försäkringskassan helt eller delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldigheten. För obetalda återbetalningsbelopp skall den bidragsskyldige erlägga ränta, som fastställs årligen av rege- ringen till en nivå som motsvarar statens utgifter för sin upplåning. Rän- tesatsen år 1999 har fastställts till 4,1 procent. Räntan är inte avdragsgill vid taxeringen. Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalningsbelopp och inte heller får anstånd med betalningen, överlämnas fordran till krono- fogdemyndigheten. Enligt 4 § indrivningsförordningen (1993:1229) skall en sådan fordran överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning senast två månader efter det att den skulle ha betalats. Genom en ändring i denna paragraf, som träder i kraft den 1 april 1999, kommer tiden för överlämnande till kronofogdemyndigheten avseende fordran på återbe- talningsskyldighet att kunna förlängas till fem månader, om det kan antas att den bidragsskyldige inom denna period kommer att slutbetala för- fallna återbetalningsbelopp. Ärenden om underhållsstöd handläggs av de allmänna försäkrings- kassorna. Bestämmelserna i AFL om omprövning, ändring och över- klagande av beslut tillämpas också i ärenden om underhållsstöd. Kostna- derna för underhållsstödet täcks av statsmedel i den mån stödet inte åter- betalas av de bidragsskyldiga. 4.3 Riksförsäkringsverkets utvärdering Riksförsäkringsverket (RFV) framför i rapporten Underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar – redovisning vad avser systemets tillämpning (RFV anser 1998:2) att de nya reglerna har påtagliga fördelar jämfört med de tidigare gällande reglerna för bidragsförskott. Som exempel nämns bl.a. att reglerna för hur återbetalningsskyldigheten skall fast- ställas är enkla om än schablonartade. Verket framför även att många bi- dragsskyldiga anser att återbetalningsbeloppen är orealistiskt höga vilket har medfört ett stort antal framställningar om omprövning, överklagan- den och ansökningar om anstånd. Enligt RFV:s bedömning har det nya systemet varit i gång för kort tid för att RFV redan nu ska föreslå några genomgripande förändringar av regelverket. Verket betonar också de svårigheter som finns med att få ett väl fungerande handläggarstöd med den nuvarande ADB-tekniken. RFV:s IT-resurser är till stora delar tagna i anspråk för att klara sekel- skiftesproblematiken och för att bygga ett nytt pensionssystem. RFV föreslår därför endast förändringar som bedöms kunna genomföras ge- nom marginella förändringar i ADB-systemet. Förslag som innebär större krav på förändringar anser verket bör genomföras senare. 5 Underhållsstödsreformens kostnadskonsekvenser 5.1 Kostnadsutveckling för bidragsförskott åren 1988 – 1996 Kostnaderna för statens stöd – bidragförskott/underhållsstöd – till sär- levande föräldrars barn är beroende av antalet barn i systemet och de be- lopp som de bidragsskyldiga föräldrarna betalar in till staten. Under åren 1988–1996 utvecklades kostnaderna för bidragsförskott enligt vad som framgår av nedanstående diagram. Diagram Utbetalt, debiterat och inbetalt belopp i bidragsförskottssystemet åren 1988 – 1996 Av diagrammet framgår att det utbetalda beloppet ökade med närmare två miljarder kronor under perioden. Det av de bidragsskyldiga inbetala- de beloppet ökade under samma period med ca 350 miljoner kronor. Statens nettokostnader för bidragsförskott ökade under perioden från 2 408 miljoner kronor år 1988 till 3 359 miljoner kronor år 1996, dvs. med 951 miljoner kronor. De ökade kostnaderna förklaras delvis av att antalet barn i systemet ökade, delvis av att inbetalade underhållsbidrag minskade i storlek i för- hållande till utbetalade bidragsförskott. Den begränsade ökningen av de inbetalda beloppen berodde till stor del på försäkringskassans begränsade möjligheter att agera för att få underhållsbidragsbeloppet höjt och av att barnet (boföräldern) normalt inte hade något eget ekonomiskt intresse av underhållsbidragets storlek om det inte kom att överstiga bidragsför- skottets belopp. 5.2 Besparingar i stödet till särlevande föräldrar åren 1995 – 1997 Som ett led i saneringen av statens finanser har förändringar i stödet till barn med särlevande föräldrar genomförts i flera steg. För att begränsa statens utgifter för bidragsförskottet slopades, i enlighet med förslag i den regeringens proposition Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. 1994/95:25), den tidigare kopplingen mellan bidragets storlek och basbeloppet. Bidraget, som t.o.m. år 1994 lämnades med ett belopp motsvarande 40 procent av basbeloppet, fastställdes fr.o.m. den 1 januari 1995 som ett krontal till det belopp som lämnades i bidrag år 1994, dvs. 1 173 kronor per barn och månad. Detta innebar att den automatiska uppräkningen av bidragsbeloppet slopades. Det andra steget var införandet av det nya underhållsstödssystemet år 1997. När arbetet med att reformera bidragsförskottssystemet påbörjades be- räknades statens utgifter för systemet öka till närmare 4,5 miljarder kronor år 1999 med de då gällande reglerna. I budgetpropositionen för år 1997 anvisades för underhållsstöd 2 411 miljoner kronor år 1997, 2 126 miljoner kronor år 1998 och 2 040 miljo- ner kronor år 1999. Under året visade det sig att resultatet av de beräk- ningar som gjordes i samband med att det nya systemet infördes inte skulle komma att stämma med utfallet. För att täcka det beräknade överskridandet tillfördes anslaget på tilläggsbudget för år 1997 ytterligare 589 miljoner kronor. I samband därmed beslutade regeringen att anslaget, i avvaktan på den utvärdering av reformen som RFV fått i uppdrag att göra, under åren 1998 – 2001 skulle justeras ned med ett ränteberäknat belopp på 170 miljoner kronor respektive år, vilket sammantaget motsvarar kostnaden för 1997 års överskridande. Utgifterna för underhållsstödssystemet uppgick år 1997 till 3 023 miljoner kronor, vilket innebar att anslaget överskreds med 612 miljoner kronor. Anslaget kom således att överskridas med ytterligare 23,5 miljo- ner kronor jämfört med tilläggsbudgeten. Dessa medel överfördes som en ingående skuld under budgetåret 1998. 5.3 Förklaringar till kostnadsavvikelserna De nya reglerna för underhållsstöd började gälla den 1 februari 1997. I prop. 1995/96:208 beräknades reformen för åren 1997, 1998 och 1999 innebära besparingar på 1 140, 1 535 respektive 1 800 miljoner kronor. Beräkningarna utgick från de förutsättningar som gällde år 1995, dvs. ett bättre sysselsättningsläge än vad som senare kom att gälla och innan be- slut tagits om sänkta ersättningsnivåer inom socialförsäkringssystemen, faktorer som påverkar de bidragsskyldigas återbetalningsförmåga. Vid utarbetandet av det nya systemet för underhållsstöd gjordes kost- nadsberäkningar som byggde på ett urval av de bidragsskyldiga, som då fanns i bidragsförskottssystemet. Registerdata om de bidragsskyldigas löneinkomster och antalet barn som uppbar bidragsförskott fanns till- gängliga. En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet har, i enlighet med vad som angavs i 1998 års vårproposition, analyserat regler och ekonomiskt utfall av underhållsstödet. Arbetsgruppen har vid sin analys av kostnads- konsekvenserna av reformen dragit följande slutsatser. Utgifterna för underhållsstöd påverkas både av antalet barn med underhållsstöd och det totala antalet barn den bidragsskyldige har. Ju fler barn en bidragsskyldig har desto lägre procentsats per barn gäller för återbetalningsskyldigheten. Vid de ursprungliga kostnadsberäkningarna saknades information om de bidragsskyldiga föräldrarnas totala antal barn. Med ledning av den senast tillgängliga Folk- och bostadsräkningen (FOB) från år 1990, fördelades därför slumpmässigt det totala antalet barn per bidragsskyldig. En jämförelse visar dock att det föreligger en avsevärd skillnad mellan det genomsnittliga antalet barn i samtliga familjer och bland återbetalningsskyldiga föräldrar. Enligt FOB hade 16 procent av alla familjer tre eller flera barn. Bland de bidragsskyldiga som finns i underhållsstödssystemet är emellertid andelen drygt 32 pro- cent. Man kan också konstatera att det faktiska antalet barn per bidrags- skyldig var 22 procent högre än det antal som kunde uppskattas med hjälp av FOB. Den sammanlagda effekten av att det totala antalet barn per återbetalningsskyldig och antalet barn som är berättigade till under- hållsstöd har underskattats kan uppskattas till mellan 300 och 400 miljoner kronor. Andra förklaringar till att utgifterna för underhållsstödet har blivit högre än tidigare förväntats är att fördelningen av socialförsäkrings- och pensionsinkomster vid beräkningen tilldelades de bidragsskyldiga slump- mässigt samt att dessa inkomster som en följd av saneringsprogrammet var överskattade. Effekterna av dessa faktorer kan uppskattas till mellan 150 och 200 miljoner kronor. Statens utgifter för underhållsstödet påverkas också av inbetalnings- graden, dvs. hur stor andel av debiterat belopp som de bidragsskyldiga betalar in. I de ursprungliga kalkylerna antogs att inbetalningsgraden skulle vara 80 procent av debiterat belopp. Utfallet för år 1997 var 77 procent, vilket innebar minskade intäkter om cirka 60 miljoner kronor. Den kraftiga ökningen av antalet barn med utfyllnadsbidrag vid växel- vis boende kunde inte förutses när systemet infördes. Vid växelvis bo- ende utgick tidigare inte något stöd från staten och det förelåg, och före- ligger inte heller nu, normalt någon skyldighet för någon av föräldrarna att betala underhållsbidrag. Det kan antas att personer som tidigare för- delat kostnaderna för barnen mellan sig utan att få bidrag från staten nu söker utfyllnadsbidrag. Antalet barn med växelvis boende har ökat från cirka 1 000, när systemet trädde i kraft i februari 1997, till drygt 10 800 i februari 1999. Statens kostnad för utfyllnadsbidrag vid växelvis boende uppskattas för närvarande till ca 60 miljoner kronor per år. Sammantaget visar analysen att kostnader på mellan 570 och 720 miljoner kronor inte gick att förutse när systemet utarbetades. Till detta kan läggas de 170 miljoner kronor som anslaget åren 1998–2001 har re- ducerats med för att finansiera överskridandet år 1997. Enligt arbetsgruppens prognoser kommer kostnaderna för underhålls- stödet att börja sjunka från år 2000, bl.a. som en följd av den förväntade inkomstutvecklingen, återställda ersättningsnivåer i socialförsäkringen och fler sysselsatta. 6 Överväganden och förslag 6.1 Grundavdrag och procentsatser för återbetalningsbelopp Regeringens förslag: Det grundavdrag som får göras vid beräkning av en bidragsskyldig förälders återbetalningsbelopp skall höjas från 24 000 kronor till 72 000 kronor. Samtidigt skall de procentsatser som bestämmer återbetalningsbeloppets storlek höjas. Procentsatsen skall vara 14 procent för ett barn, 11,5 procent per barn för två barn och 10 procent per barn för tre barn. Den totala procentsatsen skall öka med en procent för varje ytterligare barn utöver tre. Riksförsäkringsverkets bedömning: RFV har inte lämnat något för- slag till ändrade bestämmelser för grundavdragets eller procentsatsernas storlek. Verket framhåller emellertid att det är önskvärt att en justering av reglerna kommer till stånd, så att bidragsskyldiga med små inkomster kan befrias från återbetalningsskyldighet utan att behöva ansöka om anstånd med en ökad skuldbörda som följd. Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser att det nuvarande beräk- ningssättet snarast måste ändras så att framför allt bidragsskyldiga med inkomst på socialbidragsnivå får en reell möjlighet att fullgöra sina för- pliktelser utan att hamna i en skuldfälla. Liknande synpunkter framförs av Barnombudsmannen (BO) och Konsumentverket. Örebro läns all- männa försäkringskassa och Västmanlands läns allmänna försäkrings- kassa delar RFV:s uppfattning att det är önskvärt med en uppjustering av grundavdraget. Riksrevisionsverket (RRV) tillstyrker förslaget och anser att utgångspunkten för graden av en uppjustering bör vara att höjningen av procentsatserna kan finansiera en höjningen av grundavdraget. Lands- organisationen (LO) anser att en sådan höjning är angelägen och har uppfattningen att kostnaden för en sådan åtgärd till stor del finansieras av minskade socialbidragskostnader. Rättsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet vill erinra om det förslag som RRV lämnade i sitt remissvar över Ds 1996:2 om det nya underhållsstödet, där verket före- slog att grundavdraget borde vara 72 000 kronor samtidigt som procent- satserna skulle vara högre. Föreningen Söndagsbarn anser att den före- slagna höjningen av grundavdraget är otillräcklig och föreningen anser att fribeloppet bör vara 100 000 kronor. Statskontoret anser att ytterligare analyser av registerdata bör göras innan beslut fattas om ändrade regler om fribeloppets storlek. Gällande bestämmelser: Underhållsstöd betalas ut till boföräldern med högst 1 173 kronor per månad och barn. Den förälder som barnet inte bor tillsammans med (den bidragsskyldige) skall helt eller delvis be- tala tillbaka underhållsstödet till staten. Återbetalningsbeloppet beräknas som en viss procent av den bidragsskyldiges inkomst som räknats fram enligt 25 – 26 §§ lagen om underhållsstöd, efter ett avdrag på 24 000 kronor. Procentsatsen varierar med det totala antalet barn som den bi- dragsskyldige är underhållsskyldig för enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken. Återbetalningsskyldigheten är begränsad till det som betalas ut, dvs. i allmänhet 1 173 kronor per barn och månad. Omräkning av återbetal- ningsbelopp sker per den 1 februari varje år. Återbetalningsskyldigheten enligt nuvarande regler är 10 procent av inkomsten om föräldern är underhållsskyldig för ett barn, 6,25 procent per barn om föräldern är underhållsskyldig för två barn och 5 procent per barn, om föräldern är underhållsskyldig för tre barn. Den totala procent- satsen ökar därefter med en procent för varje ytterligare barn. Den bi- dragsskyldiges samtliga barn medräknas för beräkningen av återbetal- ningsbelopp. Sammanbor en förälder med två av sina barn och är bi- dragsskyldig för ytterligare ett barn är således procentsatsen för beräk- ning av återbetalningsbelopp för detta barn 5 procent. Skälen för regeringens förslag: Huvudprincipen är att alla föräldrar skall försörja sina barn oberoende om de lever tillsammans med dem eller inte. Enligt föräldrabalkens regler skall föräldrarna svara för underhåll till barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarna bor tillsammans med sitt barn underhåller de barnet genom att ge det mat, bostad, kläder etc. En förälder som inte bor tillsammans med barnet kan inte försörja barnet på det sättet. I stället är föräldern skyldig att betala underhållsbidrag till barnet. Detta gäller både om föräldern inte har vårdnaden om barnet och om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern. Lagen om underhållsstöd och dess bestämmelser om återbetalnings- skyldighet reglerar däremot i vilken utsträckning ett offentligt bidrag till ett barn med särlevande föräldrar skall återkrävas av den bidragsskyldige föräldern. I systemet har emellertid införts en möjlighet till reducerat återbetalningsbelopp för bidragsskyldiga med låga inkomster och/eller många barn. Regeringens främsta syfte med de här framlagda förslagen till höjt grundavdrag och justerade procentsatser är att systemet skall få en bättre fördelningspolitisk profil. Förslagen till ändrade regler bör också leda till en ökad uppfyllelse av de mål som presenterades i samband med in- förandet av dagens underhållsstödsystem. Utgångspunkten för det nya systemet för underhållsstöd var att för- sörjningsförmågan hos den förälder som barnet inte bor hos skulle tas i anspråk i större omfattning än vad som var fallet med de tidigare reg- lerna. Vidare framhölls vikten av att reglerna skulle vara enkla och tyd- liga så att föräldrarna själva i en given situation, t.ex. i samband med en skilsmässa, kan överblicka sina ekonomiska förpliktelser. Gällande bestämmelser kan emellertid ibland uppfattas som orimliga. Som exempel kan nämnas att en förälder med 6 250 kronor i månaden i bruttolön och ett barn får betala drygt fyrahundra kronor per månad i återbetalningsbelopp. Samtidigt skall en förälder med fem barn betala fullt återbetalningsbelopp först vid en månadsinkomst på ca 36 700 kr. Vid en bruttoinkomst på ca 26 000 kr i månaden lämnar staten ett bidrag med nära 400 kr/mån för vart och ett av de fem barnen, totalt 2 000 kronor per månad. Exemplet visar att utifrån fördelningspolitiska överväganden har underhållsstödssystemet varit mer gynnsamt för inkomsttagare med högre inkomster än för låginkomsttagare. Regeringen anser därför att systemet bör korrigeras vad gäller grundavdrag och procentsatser. De föreslagna förändringarna skall leda till att återbetalningsbeloppet minskar för dem med de lägsta inkomsterna, samtidigt som det ökar för dem med högre inkomster. Vidare måste bidragsskyldiga som har mer än ett barn med underhållsstöd återbetala detta i dess helhet vid lägre inkomster än i dagens system. Utgångspunkten vid valet av procentsats är att bidragsskyldiga som endast har ett barn inte i något fall skall få höjda återbetalningsbelopp. Grundavdragets storlek har valts så att så få föräldrar som möjligt, genom fullgörande av sin bidragsskyldighet hamnar under socialbidrags- norm. Enligt regeringens uppfattning är det lämpligt att grundavdraget fastställs till 72 000 kronor om året för att den enskilde skall ha rimlig möjlighet att fullgöra sin återbetalningsskyldighet och samtidigt ha en skälig levnadsnivå. De ändrade reglerna innebär att återbetalningsbeloppen för samtliga bidragsskyldiga för år 2000 kommer att beräknas utifrån de nu föreslagna reglerna. Marginaleffekter Huvudprincipen är att alla föräldrar skall försörja sina barn oberoende om de lever tillsammans med dem eller inte. I underhållsstödssystemet betalar staten ut bidrag till barnet vilket därefter återkrävs av den bidrags- skyldige föräldern. I systemet har emellertid införts en möjlighet till reducerat återbetalningsbelopp för bidragsskyldiga med låga inkomster och/eller många barn. Den förändring som regeringen nu föreslår är att höja grundavdraget från 24 000 till 72 000 kronor. Viktigt att notera är att höjningen av procentsatserna finansierar det ökade grundavdraget genom att förslaget till höjda procentsatser innebär att subventionen av återbetalning av underhållsstöd minskar för bidrags- skyldiga med två eller flera barn. Denna förändring innebär ett förbättrat skydd för bidragsskyldiga med de lägsta återbetalningsgrundande in- komsterna. Dessutom slipper de helt återbetalningar om inkomsten upp- går till högst 72 000 per år. Detta kan också leda till lägre administrativa kostnader för samhället. En viktig fråga som måste beaktas, inte minst med hänsyn till den en- skildes drivkrafter att arbeta, är om marginaleffekter kan uppstå i sam- band med ändringar i systemet för underhållsstöd. Ett av statens mål för underhållsstödet är att det skall återbetalas av den bidragsskyldige så långt det är möjligt. Att föräldern så långt möjligt ska bidra till sina barns försörjning gäller sammanboende föräldrar och bör också gälla särlevande föräldrar. I vissa fall, t.ex. vid studier, arbetslöshet eller långvarig sjukdom, kan en förälder sakna ekonomiska möjligheter att fullfölja sitt betalningsansvar gentemot staten. Staten medger i sådana fall att en bidragsskyldig kan få en viss subvention. Det naturliga är att barn som bor tillsammans med sina förälder också får del av föräldrarnas inkomstökning. Samma förhållande bör rimligtvis även gälla för det offentligrättsliga stödet till barn med särlevande föräld- rar. Regeringen anser mot bakgrund av det förda resonemanget att metoden med procentberäkning av återbetalningsbelopp i första hand skall ses som en subvention på återbetalning av underhållsstödet för bidrags- skyldiga med låg betalningsförmåga. Samtidigt kan procentberäkningen ses som en marginaleffekt. Denna kan dock betraktas som försvarbar i detta sammanhang. Det går inte att konstruera ett system som syftar till att även föräldrar med lägre inkomster skall ta ett större ekonomiskt an- svar för sina barn, utan att det uppstår vissa marginaleffekter. 6.2 Beräkning av kapitalinkomster Regeringens förslag: Vid beräkning av kapitalinkomster skall hänsyn tas till kvittningsgilla realisationsförluster och uppskovsavdrag vid byte av bostad. Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: RFV:s förslag tillstyrks av remissinstanserna. Bohusläns allmänna försäkringskassa anförde att även negativ ränteför- delning skall beaktas vid beräkningen av inkomst av kapital. Försäk- ringskasseförbundet (FKF) tillstyrker förslaget om att hänsyn skall tas till realisationsförluster. FKF efterlyser också en bestämmelse som eli- minerar risken för att samma realisationsvinst kan läggas till grund för återbetalningsskyldighet två olika år. Bakgrund: Utredningen för översyn av inkomstbegreppet inom bi- drags- och socialförsäkringssystemen (IBIS) konstaterade i sitt betänkan- de att inkomstbegreppet vid beräkning av återbetalningsskyldighet av underhållsstöd till stora delar överensstämde med inkomstbegreppet vid beräkning av bostadsbidrag. Ett undantag var dock behandlingen av ka- pitalinkomster. IBIS pekade på två skillnader i detta sammanhang. - Behandlingen av realisationsvinster/realisationsförluster. - Behandlingen av avdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Skälen för regeringens förslag: Enligt 25 § lagen om underhållsstöd skall inkomst av kapital enligt 3 § 1 mom lagen om statlig inkomstskatt (realisationsvinster) vara en del av beräkningsunderlaget. Någon bestäm- melse om att realisationsförluster skall räknas av finns dock inte. Både IBIS och Riksförsäkringsverket har belyst denna fråga i sina förslag och båda har föreslagit en ändring. Anledningen till detta är att på skatte- myndighetens deklarationsblankett nettoredovisas realisationsvinst, dvs. efter avdrag för eventuella realisationsförluster. Kvittningen görs på en särskild underbilaga eller, när det gäller värdepappersfonder, maskinellt på den förenklade självdeklarationen. Enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad kan en skattskyldig fysisk person, som redovisar en skattepliktig realisations- vinst vid försäljning av en bostad, under vissa förutsättningar medges ett uppskovsavdrag om han eller hon förvärvat eller avser att förvärva en ersättningsbostad. I sammanfattning innebär bestämmelserna att den som säljer en villa eller en bostadsrätt kan skjuta upp beskattning av realisationsvinst, om han eller hon köper en lika dyr eller dyrare bostad senast året efter för- säljningen och bosätter sig där. Är den nya bostaden billigare skjuts be- skattningen av en viss del av vinsten upp medan resterande del beskattas. Den obeskattade vinsten från ursprungsbostaden tas fram till beskattning när ersätttningsbostaden säljs. Frågan om huruvida kapitalinkomster skulle behandlas lika i bostads- bidrags- och underhållsstödssystemen behandlades i prop. 1995/96:208. Regeringen valde då medvetet att avvika från bostadsbidragssystemet. I propositionen (s.49) anfördes bl.a. följande. ”Med hänsyn till att en för- älders försörjningsansvar skall grundas efter förmåga utan hänsynstagan- de till andra åtaganden, och att systemet skall vara enkelt och förutsebart, bör i princip inte beaktas andra avdrag eller eventuella underskott under de två förstnämnda inkomstslagen (tjänst och kapital) än sådana som får göras vid beräkning av inkomst av tjänst. Bruttolön med avdrag för vid beskattningen medgivna avdrag i inkomstslaget tjänst (såsom resor till och från arbetet och resor i tjänsten), ränteintäkter etc får i detta sam- manhang anses vara ett bra mått för att beräkna den ekonomiska för- mågan. Det innebär t.ex. att avdrag mot realisationsvinst inte får göras för realisationsförluster.” Enligt regeringens uppfattning ligger det stora fördelar i att inkomst- underlaget för underhållsstöd och bostadsbidrag beräknas på likartat sätt, något som t.ex. Statskontoret påpekat i sitt remissvar. De argument för skillnaderna som var aktuella vid införandet av underhållsstödet är i och för sig fortfarande aktuella. En av grundtankarna när underhållsstödet infördes var dock att underlaget för procentberäkningen skulle vara lätt att få fram och att kontrollera. Det har emellertid visat sig att vissa av de nuvarande bestämmelserna medför stora problem för försäkringskassorna och skattemyndigheten. Ett sådant problem är att skattemyndighetens skatteregister, som försäk- ringskassan har direkttillgång till, redovisar realisationsvinst netto, dvs. efter gjord kvittning mot realisationsförlust. Detta innebär att kassan i varje ärende där realistationsvinst förekommer måste begära komplette- rande uppgifter från skattemyndigheten. För att kunna besvara dessa för- frågningar måste personalen vid skattemyndigheten manuellt gå igenom den aktuella deklarationen. Samma merarbete förekommer även vid upp- skovsavdrag vid byte av bostad. Regeringen föreslår därför att avdrag för realistationsförluster och upp- skovsavdrag vid byte av bostad skall beaktas vid beräkningen av återbe- talningsskyldighet. RFV gör bedömningen att de föreslagna regeländ- ringarna medför obetydliga kostnadsökningar. 6.3 Jämkning av återbetalningsskyldighet Regeringens förslag: Den ränteskillnad som enligt 30 § andra stycket lagen om underhållsstöd kan uppstå på grund av ändrat taxerings- beslut skall återbetalas till den bidragsskyldige endast om räntan upp- går till minst 100 kronor. Riksförsäkringsverkets förslag: Riksförsäkringsverket föreslår att återbetalning av den ränteskillnad som kan uppstå på grund av ändrat taxeringsbeslut tas bort i sin helhet. Remissinstanserna: Konsumentverket, LO, Föreningen Söndagsbarn och ett antal försäkringskassor tillstyrker förslaget. Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter förslaget och menar att det kan finnas fall där ränteskillnaden uppgår till betydande storlek. Kammarrätten föreslår i stället en beloppsgräns för när sådant belopp skall återbetalas. Försäk- ringskassan i Stockholm är tveksam till förslaget och anser att RFV borde ta fram en datarutin som underlättar återbetalning. Bakgrund: Enligt 30 § andra stycket lagen om underhållsstöd kan återbetalningsskyldighet jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt. Om åter- betalningsskyldigheten bestäms till ett lägre belopp än vad den bidrags- skyldige i enlighet med tidigare beslut betalat, skall skillnaden mellan beloppen och betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet betalas ut till den bidragsskyldige. Frågan om återbetalning av ränta enligt detta lagrum uppkommer endast när en omtaxering skett och den bidragsskyl- dige har beviljats anstånd med betalningen eller varit föremål för indriv- ning hos kronofogden. RFV menar att bestämmelsen om att ränteskillnaden avser små belopp som skall återbetalas och är administrativt krånglig. Verket föreslår därför att den skall tas bort. Skälen för regeringens förslag: RFV:s förslag om slopad återbetal- ning gäller generellt oavsett beloppets storlek. Regeringen delar RFV:s bedömning av att den aktuella bestämmelsen leder till administrativt krångel som inte står i rimlig proportion till beloppens storlek. Enligt regeringens mening bör dock ränteskillnaden återbetalas till den bidrags- skyldige om denna uppgår till mer än ett marginellt belopp. Regeringen ansluter sig således till de synpunkter som Kammarrätten i Stockholm framfört i sitt remissvar. Regeringen föreslår att den ränteskillnad som enligt 30 § andra stycket kan uppstå vid jämkning på grund av ändrat taxeringsbeslut skall utbetalas till den bidragsskyldige om den uppgår till minst 100 kr. 6.4 Omprövning av återbetalningsbelopp Regeringens förslag: Omprövning enligt 30 § första stycket lagen om underhållsstöd, när det finns ett beslut om ny taxering och när grun- den för tillämplig procentsats ändrats, skall ske endast i fråga om åter- betalningsskyldighetens storlek. Sådant omprövningsbeslut skall inte behöva delges. Bakgrund: Justitieombudsmannen (JO) överlämnade till regeringen en kopia av sitt beslut den 28 oktober 1998, dnr 1625–1998, och väckte samtidigt frågan om en författningsändring. JO hade med anledning av ett initiativärende mot Jämtlands läns allmänna försäkringskassa uppmärksammat att det var oklart hur 30 § lagen om underhållsstöd skulle tillämpas. Anledningen var att det i 30 § första stycket samma lag står att återbetalningsskyldigheten skall omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering finns eller när grunden för tillämplig procentsats enligt 24 § ändras. JO anförde att det kunde tolkas som om det var den bidragsskyldiges återbetalningsskyldighet som sådan som skulle prövas enligt 30 § och inte endast storleken på beloppet, något som enligt JO knappast hade varit lagstiftarens mening. Detta leder enligt JO vidare till att det var oklart om ett beslut enligt 30 § första stycket omfattas av kravet på delgivning av vissa beslut i 14 § andra stycket. Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar den uppfattning som JO gett uttryck för i sitt beslut. Regeringen anser därför att otydlig- heten i 30 § skall undanröjas så att det framgår att den omprövning som avses i 30 § rör återbetalningsbeloppets storlek och inte frågan om den bidragsskyldige överhuvudtaget är återbetalningsskyldig. Lydelsen bör därför ändras på så sätt att ordet återbetalningsskyldighet i 30 § första stycket ersätts med återbetalningsbelopp. Detta leder även till att det tyd- liggörs att beslut om ändrat återbetalningsbelopp inte omfattas av delgiv- ningskravet i 14 § andra stycket. 7 Ekonomiska effekter av förslagen 7.1 Underhållsstöd i februari 1999 I februari 1999 lämnades underhållsstöd till 345 818 barn. Av dessa hade 10 835 utfyllnadsbidrag vid växelvis boende och 27 821 hade andra typer av utfyllnadsbidrag. Utfyllnadsbidrag vid växelvis boende utgavs inte i det tidigare gällande bidragsförskottssystemet. Antalet barn med sådant bidrag har ökat kraftigt sedan det nya systemet trädde i kraft. Tabell 7.1 Antal barn i underhållsstödssystemet Januari 1997 December 1997 Februari 1999 Fullt underhållsstöd 305 174 (92%) 300 884 (90%) 307 162 (89%) Utfyllnadsbidrag vid växelvis boende 5 924 (2%) 10 835 (3%) Utfyllnadsbidrag – övriga 24 944 (8%) 27 064 (8%) 27 821 (8%) Totalt 330 118 (100 %) 333 872 (100 %) 345 818 (100 %) Tabell 7.1 visar att det, relativt sett, sker en förskjutning från fullt under- hållsstöd till utfyllnadsbidrag vid växelvis boende. Andelen utfyllnads- bidrag där den bidragsskyldige betalar sin andel direkt till boföräldern, är relativt konstant. I februari 1999 uppgick utgifterna för fullt underhållsstöd till 360 miljoner kronor och för utfyllnadsbidrag vid växelvis boende till 5,6 miljoner kronor. Utgifterna i övrigt för utfyllnadsbidrag uppgick till totalt 12,3 miljoner kronor. Det genomsnittliga beloppet som betalades ut vid växelvis boende var 512 kronor och för övriga utfyllnadsärenden 452 kronor per månad. I februari 1999 fanns det totalt 234 725 bidragsskyldiga i underhålls- stödssystemet. Av dessa var 32 538 (14 %) kvinnor och 202 187 (86 %) män. Av de bidragsskyldiga hade 32 275 endast en skuld, dvs. inget löpande ärende. Av samtliga bidragsskyldiga var 16 587 utlandsärenden för vilka det gäller delvis andra regler. Vid samma tidpunkt fanns det 170 210 bidragsskyldiga med ett fast- ställt återbetalningsbelopp på mellan 0 och 1 173 kronor per barn. I det följande ingår också de föräldrar som har ett återbetalningsbelopp fast- ställt till noll kronor. Fördelningen av dessa med hänsyn till antalet barn med underhållsstöd resp. totalt antal barn framgår av tabell 7.2. Tabell 7.2 Bidragsskyldiga med ett fastställt återbetalningsbelopp fördelade efter antal barn med underhållsstöd och totalt antal barn Totalt antal barn Antal barn med underhållsstöd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Andel % 1 53 957 0 0 0 0 0 0 0 0 53 957 32 2 24 923 35 699 0 0 0 0 0 0 0 60 622 36 3 14 258 9 695 11 894 0 0 0 0 0 0 35 847 21 4 4 734 3 776 2 306 3 076 0 0 0 0 0 13 892 8 5 1 232 1 020 674 525 753 0 0 0 0 4 204 2 6 284 262 183 150 131 168 0 0 0 1 178 1 7 63 53 48 39 40 47 54 0 0 344 0 8 14 14 13 14 12 10 10 12 0 99 0 9 6 4 6 3 1 4 6 2 3 35 0 10 3 4 0 0 1 6 1 3 1 19 0 11 3 1 1 1 0 1 0 0 0 7 0 12 0 1 1 0 1 1 0 0 1 5 0 13 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 Total 99 477 50 529 15 126 3 808 939 237 72 17 5 170 210 Andel % 58 30 9 2 1 0 0 0 0 Av tabellen framgår att 99 477 (58 %) av de bidragsskyldiga återbetalar underhållsstöd för endast ett barn. Av dessa har 53 957 endast ett barn och återbetalar underhållsstöd för detta. De som har två barn som de återbetalar underhållsstöd för är 50 529 (30 %). De som har två barn och återbetalar underhållsstöd för båda är 35 699, medan de som endast åter- betalar underhållsstöd för ett av totalt två barn är 24 923. Knappt 90 pro- cent är alltså återbetalningsskyldiga för ett eller två barn. Av de 170 210 bidragsskyldiga med ett fastställt återbetalningsbelopp var 23 240 kvinnor (14 %). Antalet bidragsskyldiga män var 146 970. Av tabell 7.3 framgår antalet bidragsskyldiga kvinnor respektive män fördelade på inkomstklasser. Tabell 7.3 Bidragsskyldiga kvinnor och män med ett fastställt återbetalnings- belopp fördelade efter återbetalningsgrundande inkomst i tusentals kr Inkomst 1000-tal kr Kvinnor Andel % Män Andel % Total Andel % 0 – 24 3 282 14 21 813 15 25 095 15 24 – 48 1 108 5 5 135 3 6 243 4 48 – 72 1 504 6 6 085 4 7 589 4 72 – 100 2 834 12 8 817 6 11 651 7 100 – 120 2 839 12 9 062 6 11 901 7 120 – 150 4 448 19 19 215 13 23 663 14 150 – 200 5 241 23 31 984 22 37 225 22 200 – 250 1 452 6 26 358 18 27 810 16 250 – 300 327 1 10 378 7 10 705 6 300 och över 205 1 8 123 6 8 328 5 Total 23 240 100 146 970 100 170 210 100 Andel % 14 86 100 Cirka 5 900 (25 %) av de bidragsskyldiga kvinnorna hade en återbetal- ningsgrundande inkomst som var lägre än 72 000 kronor per år. Mot- svarande andel för män var 22 procent. Totalt hade cirka 39 000 bidrags- skyldiga (23 %) en inkomst som var lägre än 72 000 kronor per år. Tabell 7.4 Antal bidragsskyldiga med ett fastställt återbetalningsbelopp för- delade efter återbetalningsgrundande inkomst i tusentals kr och antal barn med underhållsstöd Inkomst 1000-tal kr Antal barn med underhållsstöd 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 5+ barn Total Andel % 0 – 24 14 042 7 484 2 425 785 359 25 095 15 24 – 48 3 654 1 790 557 179 63 6 243 4 48 – 72 4 500 2 131 694 198 66 7 589 4 72 – 100 6 962 3 233 1 052 294 110 11 651 7 100 – 120 6 948 3 408 1 106 310 129 11 901 7 120 – 150 13 923 6 873 2 159 521 187 23 663 14 150 – 200 21 709 11 388 3 196 750 182 37 225 22 200 – 250 16 072 8 763 2 422 458 95 27 810 16 250 – 300 6 240 3 292 945 186 42 10 705 6 300 och över 5 427 2 167 570 127 37 8328 5 Total 99 477 50 529 15 117 3 808 1 270 170 201 Andel % 58 30 9 2 1 Av tabell 7.4 framgår bl.a. att drygt 20 000 (12 %) av de bidragsskyldiga har tre eller flera barn som de återbetalar underhållsstöd för. Cirka 9 000 bidragsskyldiga (5 %) som hade en inkomst som var högre än 150 000 kronor, var i februari 1999 återbetalningsskyldiga för tre eller fler barn. 7.2 Ekonomiska effekter för de bidragsskyldiga I tabell 7.5 redovisas de bidragsskyldiga efter vilka effekter de framlagda förslagen kommer att få. Grupp av bidragsskyldiga Antal (avrundade tal) Procent Bidragsskyldiga som inte påverkas av förslaget Bidragsskyldiga med en inkomst under 120 000 kronor/år som återbetalar 0 kr i nu- varande system 30 300 18 Bidragsskyldiga med ett barn och en inkomst överstigande 173 000 kr/år. Återbetalar fullt bidrag i nuvarande system. 39 600 23 Bidragsskyldiga med två eller flera barn och en inkomst som överstiger 250 000 kr/år. Återbetalar fullt bidrag i nuvarande system. 5 500 3 Bidragsskyldiga som får ett sänkt återbetalningsbelopp av förslaget Bidragsskyldiga med en inkomst under 120 000 kronor/år och som återbetalar bidrag i nuvarande system. 32 100 19 Bidragsskyldiga med två barn och en inkomst i intervallet 120 000 – 130 000 kr/år 2 000 1 Bidragsskyldiga med ett barn och en inkomst i intervallet 120 000 – 173 000 kr/år. 23 800 14 Bidragsskyldiga som får ett högre återbetalningsbelopp av förslaget Övriga bidragsskyldiga som samtliga har fler än ett barn totalt 36 900 22 Totalt 170 200 100 Av tabellen kan utläsas att drygt 75 000 (44 %) av de bidragsskyldiga inte berörs av de föreslagna ändringarna av grundavdrag och procentsat- ser. Det finns flera förklaringar till detta. Cirka 30 300 av dessa bidrags- skyldiga (18 %) har en så låg inkomst att återbetalningsbeloppet redan i nuvarande system har fastställts till noll kronor. Ytterligare 45 100 bi- dragsskyldiga (26 %) återbetalar med nuvarande system hela bidraget, d.v.s.1 173 kronor per barn. Cirka 57 900 bidragskyldiga får sänkta återbetalningsbelopp med de förslagna reglerna. Bland annat får 32 100 bidragstagare (19 %) som nu återbetalar underhållsstöd och som har inkomster under 120 000 kronor per år, sänkta återbetalningsbelopp. Slutligen framgår det av tabellen att cirka 36 900 bidragsskyldiga (22 %) kommer att få höjda återbetalningsbelopp. Samtliga av dessa har totalt mer än ett barn. Det kan i detta sammanhang vara intressant att göra jämförelser med vad som enligt socialtjänstlagen anses vara skälig levnadsstandard, oftast benämnd ”socialbidragsnormen” . Den s.k. riksnormen för en ensamstå- ende person under år 1998 är 2 888 kronor per månad. Därutöver till- kommer bl.a. kostnad för hyra. Den genomsnittliga hyran för en lägenhet bestående av ett rum och kök var i januari samma år 2 620 kronor per månad och 3 580 kronor per månad för en lägenhet på två rum och kök. Med nuvarande regler får en återbetalningsskyldig börja betala 100 kronor per barn och vid inkomster kring 33 000 kronor (1 barn) och 43 000 (2 barn). Med de föreslagna reglerna får en bidragsskyldig betala 100 kronor för ett barn vid inkomster strax över 80 000 kronor. (Se tabell 7.7) I tabell 7.6, som avser det nuvarande systemet, och tabell 7.7 som av- ser det nu föreslagna, redovisas de återbetalningsbelopp som beräknas vid olika barnantal och i olika inkomstlägen. Beloppen avser återbetal- ningsbeloppet per barn. Det bör observeras att det inte är exakta inkomst- gränser där förändringar inträffar som anges utan ungefärliga gränser som kan utläsas av tabellen. I tabell 7.6 kan t.ex. utläsas att i det nuvarande systemet får en bidrags- skyldig med en inkomst på 200 000 kronor och med fyra barn betala 587 kronor per månad om han/hon bor tillsammans med tre av barnen och är återbetalningsskyldig för ett. Är han/hon däremot återbetalningsskyldig för alla fyra barnen är återbetalningsskyldigheten 2 348 kronor per månad. Av tabellen framgår också vid vilken årsinkomst som en bidragsskyl- dig återbetalar hela bidraget vid olika barnantal. För ett barn är gränsen för helt återbetalningsbelopp cirka 165 000 kronor, för två barn cirka 249 000 kronor, för tre barn 305 000 kronor och för fyra barn cirka 376 000 kronor. Tabell 7.6 Återbetalningsbelopp per barn och månad efter totalt antal barn och inkomst. Nuvarande regler. Inkomst 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 36 000 100 0 0 0 43 200 160 100 0 0 48 000 200 125 100 0 54 000 250 156 125 100 80 600 472 295 236 189 82 450 487 304 244 195 84 000 500 313 250 200 87 500 529 331 265 212 100 000 633 396 317 253 120 000 800 500 400 320 130 000 883 552 442 353 140 000 967 604 483 387 150 000 1 050 656 525 420 160 000 1 133 708 567 453 164 800 1 173 733 587 469 170 000 1 173 760 608 487 180 000 1 173 813 650 520 190 000 1 173 865 692 553 200 000 1 173 917 733 587 225 000 1 173 1 047 838 670 249 300 1 173 1 173 939 751 250 000 1 173 1 173 942 753 275 000 1 173 1 173 1 046 837 300 000 1 173 1 173 1 150 920 305 600 1 173 1 173 1 173 939 325 000 1 173 1 173 1 173 1 003 375 900 1 173 1 173 1 173 1 173 I tabell 7.7 kan man på motsvarande sätt som i föregående exempel utläsa att i det föreslagna systemet får den bidragsskyldige med en inkomst på 200 000 kronor och med fyra barn betala 827 kronor per månad om han/hon bor tillsammans med tre av barnen och är återbetalningsskyldig för ett. Är han/hon däremot återbetalningsskyldig för alla fyra barnen är återbetalningsskyldigheten 3 308 kronor per månad. Tabell 7.7 Återbetalningsbelopp per barn och månad efter totalt antal barn och inkomst. Föreslagna regler Inkomst 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 36 000 0 0 0 0 43 200 0 0 0 0 48 000 0 0 0 0 54 000 0 0 0 0 80 600 100 0 0 0 82 450 122 100 0 0 84 000 140 115 100 0 87 500 181 149 129 100 100 000 327 268 233 181 120 000 560 460 400 310 130 000 677 556 483 375 140 000 793 652 567 439 150 000 910 748 650 504 160 000 1 027 843 733 568 164 800 1 083 889 773 599 170 000 1 143 939 817 633 180 000 1 173 1 035 900 698 190 000 1 173 1 131 983 762 200 000 1 173 1 173 1 067 827 225 000 1 173 1 173 1 173 988 249 300 1 173 1 173 1 173 1 145 250 000 1 173 1 173 1 173 1 150 275 000 1 173 1 173 1 173 1 173 300 000 1 173 1 173 1 173 1 173 305 600 1 173 1 173 1 173 1 173 325 000 1 173 1 173 1 173 1 173 375 900 1 173 1 173 1 173 1 173 Av tabell 7.8 kan man utläsa hur återbetalningsbeloppen kommer att för- ändras som en följd av de föreslagna ändringarna. I det tidigare exemplet med en bidragsskyldig med fyra barn och en inkomst på 200 000 kronor, blir förändringen ett höjt återbetalningsbelopp med 240 kronor per månad om föräldern är återbetalningsskyldig för ett av barnen och med 960 kronor om han/hon är återbetalningsskyldig för alla fyra. I exemplet att återbetalningsskyldigheten avser alla fyra barnen får den bidragsskyldige föräldern i det nya systemet betala totalt 39 700 kronor per år. Det totala bidraget som går till barnen är 56 300. Staten lämnar alltså i detta fall ett bidrag, som inte återkrävs, med 16 600 kronor. Med hjälp av tabell 7.4 kan man få en uppfattning om hur många som kan återfinnas i närheten av denna situation. I inkomstintervallet 150 000 – 200 000 kronor finns det totalt 750 personer som är bidragsskyldiga för fyra barn. Tabell 7.8 Återbetalningsbelopp per barn och månad efter totalt antal barn och inkomst. Skillnad mellan nuvarande och föreslaget system. Inkomst 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 36 000 –100 0 0 0 43 200 –160 –100 0 0 48 000 –200 –125 –100 0 54 000 –250 –156 –125 –100 80 600 –371 –295 –236 –189 82 450 –365 –204 –244 –195 84 000 –360 –198 –150 –200 87 500 –348 –182 –135 –112 100 000 –307 –128 –83 –73 120 000 –240 –40 0 –10 130 000 –207 4 42 21 140 000 –173 48 83 53 150 000 –140 91 125 84 160 000 –107 135 167 115 164 800 –90 156 187 130 170 000 –30 179 208 146 180 000 0 223 250 178 190 000 0 266 292 209 200 000 0 256 333 240 225 000 0 126 336 318 249 300 0 0 234 394 250 000 0 0 231 396 275 000 0 0 127 336 300 000 0 0 23 253 305 600 0 0 0 234 325 000 0 0 0 170 375 900 0 0 0 0 De nu föreslagna reglerna har valts så att den grupp bidragsskyldiga som endast har ett barn, och som återbetalar underhållsstöd för detta, inte i något fall får höjda återbetalningsbelopp. Däremot får, som framgår av tabellen, de enbarnsföräldrar som har inkomster i intervallet 36 000 – 170 000 kronor sänkta återbetalningsbelopp. Det framgår också att bi- dragsskyldiga med fler än ett barn får såväl sänkta som höjda återbetal- ningsbelopp. Tabellen visar att föräldrar som är bidragsskyldiga för två barn får sänkta återbetalningsbelopp i inkomstlägen under cirka 120 000 kronor och höjda återbetalningsbelopp i intervallet 120 000 – 225 000 kronor. Vid inkomster däröver återbetalar man redan med nuvarande system fullt bidrag. 7.3 Ekonomiska effekter för staten Ett av syftena med underhållsstödsreformen var att minska statens kost- nader för underhållsstödssystemet. De i det föregående redovisade för- slagen om en höjning av grundavdraget vid beräkning av återbetalnings- belopp från 24 000 till 72 000 kronor samt höjda procentsatser för be- stämmande av återbetalningsbeloppets storlek leder till en statsfinansiell besparing i storleksordningen 160 miljoner kronor per år. Därutöver leder förslagen till en förbättrad fördelningspolitisk träffsäkerhet. 8 Författningskommentar 24 § Ändringen innebär att de procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som bestämmer återbetalningsskyldighetens storlek per barn höjs. Ändringen har kommenterats i avsnitt 6.1. 25 § Ändringen innebär att beräkningen av det inkomstunderlag, som skall användas vid beräkning av återbetalningsskyldigheten, delvis förändras. Förändringen rör hur kapitalinkomster skall påverka återbetalningsskyl- digheten. Enligt nu gällande bestämmelser skall intäkt av kapital läggas till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten, dvs. hänsyn tas inte till avdrag i inkomstslaget kapital. Detta innebär att realisations- vinster räknas med i inkomstunderlaget medan vid taxeringen avdrags- gilla realisationsförluster och avdrag som gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad inte får dras av i underhållsstöds- sammanhang. Ändringen innebär att man vid beräkningen av återbetal- ningsskyldigheten, i likhet med vid taxeringen, skall ta hänsyn till dessa typer av avdrag. 26 § Ändringen innebär att det belopp som skall dras av från den enligt 25 och 26 §§ beräknade inkomstunderlaget innan återbetalningsskyldigheten skall fastställas ökas från 24 000 kr till 72 000 kr. Ändringen har kom- menterats i avsnitt 6.1. 30 § Ändringen i första stycket innebär att ordet återbetalningsskyldighet byts ut mot återbetalningsbelopp. Ändringen avser att tydliggöra att det är storleken på den bidragsskyldiges återbetalningsskyldighet som skall om- prövas enligt 30 § första stycket och inte återbetalningsskyldigheten som sådan. Av ändringen följer också att det tydliggörs att ett omprövnings- beslut avseende storleken av den bidragsskyldiges återbetalningsskyldig- het inte omfattas av delgivningskravet i 14 §. I tredje stycket införs en ny bestämmelse angående jämkning av åter- betalningsskyldighet. En bidragsskyldigs återbetalningsskyldighet kan jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt. Om återbetalningsskyldigheten bestäms till lägre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut har betalat för samma tid skall enligt nuvarande regler skillnaden och be- tald ränta som hänför sig till skuldbeloppet betalas ut till den bidrags- skyldige. Ändringen innebär att sådan ränta endast skall utbetalas till den bidragsskyldige om den uppgår till minst 100 kr. Ändringen kommente- ras närmare i avsnitt 6.3. Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén Föredragande: statsrådet Klingvall Regeringen beslutar proposition 1998/99:78 Beräkning av återbetalnings- skyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar m.m. En del av den enskildes socialbidragsnorm är gemensam för alla och beräknas enligt en för riket gällande norm (riksnorm) på grundval av Konsumentverkets konsumtions- och prisstudier. Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift. Beloppen för ingående konsumtionsposter justeras årligen. Riksnormen delas upp på olika hushållstyper och när det gäller barn i olika åldersintervall. Prop. 1998/99:78 2 1