Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 5992 av 7187 träffar
Propositionsnummer · 1998/99:1 · Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 1999
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 18 Förslag till statsbudget för 1999 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagförslag 7 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag 7 3 Inledning 9 3.1 Omfattning 9 3.2 Utgiftsutvecklingen 9 3.3 Resultatbedömning 10 3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området 10 3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området 10 3.3.3 Effekter av de statliga insatserna 11 3.3.4 Regeringens slutsatser 11 3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet 11 3.5 Skatteavvikelser 11 3.5.1 Skatteförmåner 12 3.5.2 Skattesanktioner 12 4 Plan-, bygg- och bostadsväsendet 15 4.1 Omfattning 15 4.2 Utgiftsutveckling 15 4.3 Resultatbedömning 16 4.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området 16 4.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området 17 4.3.3 Effekter av de statliga insatserna 18 4.3.4 Regeringens slutsatser 19 4.4 Revisionens iakttagelser 19 4.5 Anslag 19 A1 Boverket: Förvaltningskostnader 19 A2 Räntebidrag m.m. 21 A3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. 23 A4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader 24 A5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet 25 A6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader 27 A7 Byggforskning 28 A8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador 30 A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 31 A10 Bostadsbidrag 31 A11 Bonusränta för ungdomsbosparande 35 A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. 36 A13 Internationellt samarbete 37 5 Geoteknik 39 5.1 Omfattning 39 5.2 Revisionens iakttagelser 39 5.3 Anslag 39 B1 Geoteknik 39 6 Länsstyrelserna m.m. 43 6.1 Omfattning 43 6.2 Utgiftsutvecklingen 44 6.3 Anslag 44 C1 Länsstyrelserna m.m. 44 C2 Regionala självstyrelseorgan 49 7 Lantmäteriverksamhet m.m. 51 7.1 Omfattning 51 7.2 Utgiftsutvecklingen 51 7.3 Resultatbedömning 51 7.4 Revisionens iakttagelser 52 7.5 Anslag 52 D1 Lantmäteriverket 52 D2 Statens va-nämnd 55 8 Stöd till ekologisk omställning och utveckling 57 8.1 Omfattning 57 8.2 Utgiftsutveckling 57 8.3 Resultatbedömning 57 8.4 Anslag 58 E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet 58 E2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet 59 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 2. godkänner regeringens förslag dels om änd- rade regler för utbetalning av små bidrags- belopp, dels om sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus i enlighet med vad som förordas (anslagsavsnitt A2 Räntebidrag m.m.), 3. godkänner regeringens förslag i fråga om ram för bidrag till åtgärder mot radon i bo- städer i enlighet med vad som förordas (anslagsavsnitt A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder), 4. godkänner regeringens förslag om ändrade regler för beviljande av bidrag till bostäder för studenter m.fl. i enlighet med vad som förordas (anslagsavsnitt A12 Investerings- bidrag för anordnande av bostäder för stu- denter m.fl.), 5. bemyndigar regeringen att, i fråga om ram- anslaget E1 Stöd till lokala investerings- program för ekologisk hållbarhet, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under perioden åren 2000–2002. 6. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo- stadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp Belopp A1 Boverket: Förvaltningskostnader ramanslag 122 424 A2 Räntebidrag m.m. ramanslag 7 537 000 A3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. ramanslag 1 000 A4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader ramanslag 12 763 A5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ramanslag 3 000 000 A6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader ramanslag 23 229 A7 Byggforskning ramanslag 64 356 A8 Bidrag till Fonden för fukt och mögelskador ramanslag 40 000 A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder ramanslag 7 000 A10 Bostadsbidrag ramanslag 5 864 600 A11 Bonusränta för ungdomsbosparande ramanslag 6 000 A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl ramanslag 30 000 A13 Internationellt samarbete ramanslag 20 000 B1 Geoteknik ramanslag 23 012 C1 Länsstyrelserna m.m. ramanslag 1 757 893 C2 Regionala självstyrelseorgan obetecknat anslag 20 466 D1 Lantmäteriverket ramanslag 427 890 D2 Statens va-nämnd ramanslag 5 447 E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet ramanslag 1 495 000 E2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet ramanslag 5 000 Summa 20 463 080 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av näringsverk- samhet och inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och in- komst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, med de till- lägg och avdrag som anges i andra och tredje styckena samt 5 och 7 §§. Beloppet enligt första stycket skall ökas med 1. inkomst som på grund av bestämmelserna i 54 § första stycket f) kom- munalskattelagen eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte ingår i inkomst av näringsverksamhet, tjänst eller kapital, 2. studiemedel i form av studiebidrag, 3. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor per månad, 4. belopp varmed inkomst av nä- ringsverksamhet har minskats ge- nom avdrag för – avsättning till periodiseringsfond – ökning av expansionsmedel – utgift för egen pension intill ett belopp motsvarande ett halvt basbe- lopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring – underskott från tidigare beskatt- ningsår, och 5. belopp varmed inkomst av ka- pital har minskats genom avdrag, utom där – realisationsvinst har minskats med realistationsförlust uppkommen under beskattningsåret, – avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller – avdrag har gjorts för negativ räntefördelning. 4. belopp varmed inkomst av nä- ringsverksamhet har minskats ge- nom avdrag för – avsättning till periodiseringsfond – ökning av expansionsmedel – utgift för egen pension intill ett belopp motsvarande ett halvt pris- basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring – underskott från tidigare beskatt- ningsår, 5. belopp varmed inkomst av ka- pital har minskats genom avdrag, utom där – realisationsvinst har minskats med realistationsförlust uppkommen under beskattningsåret, – avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller – avdrag har gjorts för negativ räntefördelning, och 6. skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild in- komstskatt för utomlands bosatta. Beloppet enligt första stycket skall minskas med 1. belopp varmed inkomst kapital har ökats på grund av statligt räntebidrag för den bostad för vilken bostadsbidrag söks, och 2. belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har ökats genom – återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond – minskning av expansionsmedel. 7 § Om ett eller flera barn som avses i 10 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket har inkomst av kapital, skall till sökandens bidrags- grundande inkomst läggas till varje barns inkomst av kapital till den del in- komsten överstiger 1 000 kr. Vid beräkning av inkomst av ka- pital tillämpas 4 § andra stycket 6. Vid beräkning av inkomst av ka- pital tillämpas 4 § andra stycket 5. Tillägg enligt denna paragraf skall fördelas lika mellan makar. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Den nya bestämmelsen i 4 § andra stycket 6 skall dock inte tillämpas i fråga om bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 3 Inlednin 3.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bo- stadsväsendet, geotekniska frågor, länsstyrel- serna m.m., lantmäteriverksamhet m.m. samt stöd till ekologisk omställning och utveckling. 3.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 1 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 30 891 22 902 22 635 20 463 17 300 13 702 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Utgifterna för räntebidrag fortsätter att minska medan utgifterna för kreditgarantier har ökat dramatiskt under år 1998. Utvecklingen förvän- tas hålla i sig även under 1999–2001 och beror bl.a. på att de ekonomiska problemen har under- skattats i de bostadsrättsföreningar som inte in- gått i Statens bostadskreditnämnds tidigare pro- gnosunderlag. Utgifterna för bostadsbidrag som ökat kraf- tigt t.o.m. år 1995 har därefter minskat och bör- jar nu stabiliseras. Även antalet bidragstagare har minskat. Förändringar I propositionen Bostadspolitik för hållbar ut- veckling (prop. 1997/98:119) lade regeringen under våren fram förslag till en långsiktig bo- stadspolitik. Som en följd av regeringens förslag i propositionen har en särskild delegation inrät- tats för att fr.o.m. den 1 juli 1998 tillfälligtvis hantera frågor om stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet. Riksdagens beslut med anledning av propositionen innebär vidare bl.a. att ett investeringsbidrag införs fr.o.m. år 2000. Investeringsbidraget syftar till att främja ekologisk hållbarhet vid ny- och ombygg- nad av hyres- och bostadsrättshus i samman- hållna bostadsområden. Boverket har fått ett vidgat sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling. Verket har också i enlighet med förslag i miljöpropositionen (1997/98:145) fått i uppdrag att ta fram förslag på delmål och sektorsmål till de nationella mil- jökvalitetsmålen. Den 1 januari 1998 bildades Västra Götalands län genom sammanläggning av Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborgs län. Den försöksverksamhet med ändrad regional an- svarsfördelning som inleddes i Kalmar, Gotlands och Skåne län den 1 juli 1997 utvidgades den 1 januari 1998 på så sätt att självstyrelseorganen i dessa län övertog uppgiften från länsstyrelsen att besluta om fördelning av regionalpolitiska medel m.m. Den 1 januari 1999 utvidgas försöksverk- samheten till att omfatta även Västra Götalands län. Omstruktureringen inom det statliga lantmä- teriet fortsätter. Mål - Att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stiumulerande och trygg miljö inom ekolo- giskt hållbara ramar samt att bidra till jäm- lika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. - En ekologisk hållbarhet skall vara grund vid planering och byggande. - Att genom stöd till kommunerna för inves- teringsprogram öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle. - Att samhällsplaneringen skall vara sektors- övergripande. Prioriteringar En huvuduppgift för Lantmäteriverket blir att säkerställa ekonomisk, verksamhetsmässig och organisatorisk balans och en rationell fastighets- bildning. Ett kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet bildas inom ramen för anslaget för stöd till eko- logisk omställning och utveckling. Regeringen föreslår därför att riksdagen anvisar ett särskilt anslag i 1999 års budget för detta centrum, som skall ha formen av en egen myndighet och lokali- seras till Umeå. 3.3 Resultatbedömning 3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området Utgifterna för räntebidrag fortsätter att minska, framför allt på grund av lägre räntenivå. Utgif- terna för kreditgarantier ökar avsevärt på grund av en kraftig ökning av antalet skadeärenden fr.o.m. det sista kvartalet år 1997. Regeringens nuvarande bedömning är att denna utveckling håller i sig de närmaste åren. Utgifterna för bostadsbidrag som stigit kraf- tigt under 1990-talets första hälft har därefter minskat och börjar nu stabiliseras. År 1996 ut- betalades 8,4 miljarder kronor, medan utgifterna under år 1997 uppgick till 6,2 miljarder kronor. För år 1998 beräknas utgifterna till ca 5 860 mil- joner kronor. Stödet till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, som infördes i budgeten för år 1998, har mottagits med stort intresse och en- gagemang av kommunerna. I stort sett samtliga kommuner lämnade in intresseanmälan redan inför första beslutstillfället våren 1998. Flertalet kommuner har återkommit med intresseanmälan för nästa programperiod. Det statliga lantmäteriet har stora strukturella problem och det ekonomiska resultatet för år 1997 är mycket otillfredsställande. Den europeiska integrationen ställer nya krav på gränsöverskridande samverkan i samhällspla- neringen. Viktiga exempel är Öresunds-, Öster- sjö- och Nordsjösamarbetena. Städernas och storstadsregionernas problem och möjligheter uppmärksammas allt mer. Europaharmoniseringen av byggprodukter intensifieras och de första CE-märkta byggpro- dukterna finns nu på marknaden. 3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området Den försöksverksamhet med ändrad regional an- svarsfördelning som inleddes den 1 juli 1997 i Kalmar, Gotlands och Skåne län vidgas den 1 januari 1999 till att även omfatta Västra Göta- lands län, med undantag av uppgiften att besluta om fördelning av statsbidrag till regionala kul- turinstitutioner. I Västra Götalands län kommer det nya landstinget som bildas den 1 januari 1999 att utgöra självstyrelseorganet. I regeringens proposition Svenska miljömål - Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145) föreslås att en ny struktur för ar- betet med miljömål skall tillämpas. I propositio- nen föreslås ett begränsat antal nationella mil- jökvalitetsmål, bl.a. målet God bebyggd miljö, i arbetet för en ekologisk hållbar utveckling. Målet skall nås inom en generation och är av central betydelse för samhällsplaneringen. Boverket har fått regeringens uppdrag att föreslå delmål och åtgärdsstrategier för miljökvalitetsmålet. De na- tionella kvalitetsmålen skall, tillsammans med övriga nationella mål, vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. I det statliga handlingsprogrammet för arki- tektur, form och design som tagits fram har mål införts för detta politikområde. Skönhetsvärden ges ökad tyngd i det regelsystem som anger för- utsättningar för planering och byggande (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14. rskr. 1997/98: 225). Inom ramen för regeringens handlingspro- gram för att öka takten i omställningen av Sve- rige till ett ekologiskt hållbart samhälle har totalt 2 316 miljoner kronor beviljats i statsbidrag till 42 kommuners lokala investeringsprogram, varav 770 miljoner kronor avser investeringar under år 1998. Nästan 40 procent av bidragen har gått till investeringar i boende och byggande och en fjärdedel till energiprojekt. Regeringen har i den ekonomiska vårproposi- tionen (prop. 1997/98:150) presenterat en sär- skild satsning för att stimulera en ökad använd– ning av geografisk data och informationssystem (GIS) inom den offentliga sektorn. Programmet omfattar åren 1999–2001. 3.3.3 Effekter av de statliga insatserna De investeringar som staten stödjer genom statsbidragen till lokala investeringsprogram kommer att ge påtagliga miljöeffekter i form av bland annat minskade utsläpp av koldioxid och kväveoxider samt minskade utsläpp av närings- ämnen till vattendragen och effektivare resursan- vändning. De regler för bostadsbidrag som tillämpas fr.o.m. år 1997 har minskat utgifterna för bi- dragsgivningen med 2,2 miljarder kronor eller 26 procent. Även antalet bidragstagare har mins- kat på grund av de regeländringar som genom- förts. År 1996 lämnades bidrag till drygt 470 000 hushåll och år 1997 till ca 365 000 hushåll. Samma år uppnådde, med stöd av bostadsbidrag, ca 60 procent av antalet hushåll med hemmava- rande barn en utrymmesstandard som minst in- nebär att varje barn kan erbjudas ett eget rum. Det statliga engagemanget inom bostadsom- rådet skapar bl.a. förutsättningar för förbättrade kreditvillkor för låntagarna. Tillgången till digital landskapsinformation har ökat. Detta har bidragit till att skapa ett bättre och mer lättillgängligt beslutsunderlag för bl.a. samhällsplaneringsändamål, räddningstjänst- insatser, miljöövervakning, transportplanering samt försvarsmakten. 3.3.4 Regeringens slutsatser De kraftigt ökade förlusterna i kreditgarantisys- temet innebär nödvändiga omprioriteringar inom utgiftsområdet. Måluppfyllelsen i 1997 års system för bostads- bidrag har, vad avser hushållens utrymmesstan- dard, försämrats jämfört med föregående år, samtidigt som den fördelningspolitiska profilen skärps. Effekterna av det inkomstprövningssys- tem som infördes 1997 kan dock bedömas fullt ut först 1999, då slutliga uppgifter föreligger från taxeringen. Statskontoret har på regeringens uppdrag lämnat förslag till utformning av resultatredovis- ning i fråga om målet om ekologisk hållbarhet vid planering och byggande. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. 3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet En särskild delegation har inrättats för att fr.o.m. den 1 juli 1998 tillfälligt hantera frågor om stöd till kommuner med stora åtaganden inom bo- stadsområdet. Delegationen finansieras från ut- giftsområde 25. Riksdagen godkände år 1997 utformning av ett flerårigt program för ekologiskt och ekono- miskt uthålligt energisystem. I programmet ingår bidrag till vissa investeringar för att minska elan- vändningen i bostäder och vissa lokaler samt ombyggnad och anslutning av eluppvärmda byggnader till fjärrvärme. För perioden 1998– 2002 har sammanlagt 1 650 miljoner kronor av- satts för ändamålet. Stöden utbetalas från ut- giftsområde 21 Energi. 3.5 Skatteavvikelser Samhällets stöd inom utgiftsområde 18 Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande redovisas i huvudsak som anslag på statsbudge- tens utgiftssida. Vid sidan av de stöd som redovi- sas via anslag finns dock även stöd på statsbud- getens inkomst sida i form av olika särregler i skattelagstiftningen. Dessa stöd brukar beteck- nas som saldopåverkande skatteavvikelser. De kan t.ex. syfta till att påverka hushållens och fö- retagens inkomster eller priser. Skatteförmå- nerna kan vara motiverade av fördelningspoli- tiska eller andra skäl. Om en sådan fömån på budgetens inkomstsida avvecklas leder detta till en budgetförstärkning för den offentliga sek- torn. Skatteavvikelsernas storlek har beräknats med den s.k. utgiftsekvivalentmetoden. Metoden in- nebär att den nettoberäknade skatteavvikelsen är lika med storleken på den skattefria transferering som fullt ut kompenserar den skattskyldige för en eventuell avveckling av avvikelsen. Värdet på de aggregerade skatteavvikelserna bör tolkas med stor försiktighet. Nedan redovi- sas de skatteavvikelserna som är direkt hänför- bara till utgiftsområdet. Redovisningen avser de regler som gällde den 1 januari 1998. 3.5.1 Skatteförmåner Avkastning småhus Avkastning från eget hem behöver ej tas upp till beskattning. Däremot utgår fastighetsskatt med 1,5 procent av taxeringsvärdet. Skatteavvikelsen utgörs av skillnaden mellan skatten (30 procent) på räntan på fastighetens marknadsvärde och fastighetsskatten. Avkastning bostadsrätt Bostadsrättsföreningen skall årligen ta upp en intäkt om 3 procent av fastighetens taxerings- värde. Därutöver utgår fastighetsskatt på 1,5 pro- cent av taxeringsvärdet. Skatteavvikelsen utgörs av skillnaden mellan skatten (30 procent) på räntan på det sammanlagda marknadsvärdet av bostadsrätterna och den skatt som betalas. Reavinst på eget hem och bostadsrätt Endast halva reavinsten som eventuellt uppstår vid försäljning av eget hem och bostadsrätt tas upp till beskattning i inkomstslaget eget kapital. Reavinsten kan fr.o.m. den 8 september 1993 under vissa omständigheter också skjutas upp. Vid sidan av att bara halva reavinsten tas upp motsvarar skatteavvikelsen, vad avser möjlighe- ten till uppskov, en räntefri kredit. ROT-reduktioner Den 15 april 1996 återinfördes möjligheten att få skattereduktion på löneandelen av reparations och förbättringskostnader på hyreshus och eg- nahem. Till skillnad från år 1993 och år 1994 gäller reduktionen även för bostadsrättsinneha- vare. Möjligheter till ROT-reduktion skulle ha upphört den 31 december 1998 men i proposi- tion 1997/98:119 föreslås att perioden förlängs t.o.m. den 31 mars 1999 samt att storleken på den maximala skattereduktion som kan erhållas höjs. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306). Försäljning av tomtmark och byggnader Skatteavvikelsen gäller försäljning av tomtmark till icke-skattskyldiga och den obeskattade vinstmarginalen på byggnader som byggts i egen regi med uttagsbeskattning och som sålts vidare till icke skattskyldig person. Tidpunkt för inbetalning i byggnadsrörelse Redovisningsskyldigheten inträder två månader efter det att fastigheten har tagits i bruk. Skatte- avvikelsen avser räntan på skattekrediten. 3.5.2 Skattesanktioner Räntekostnader för bostadsrättsföreningar Avdragsrätten för räntor är begränsad och för ej överstiga den intäkt på 3 procent av taxerings- värdet som föreningen skall ta upp till beskatt- ning. Fastighetsskatt på hyreshus (bostadsdelen) Fastighetsskatten på hyreshusfastigheter (bo- stadsdelen) är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäk- terna), till den del den inte reducerar inkomst- skatten, en skatteavvikelse. Fastighetsskatt på lokaler Fastighetsskatten på lokaler är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av närings- verksamhet, utgör fastighetsskatten (som är av- dragsgill mot intäkterna), till den del den inte re- ducerar inkomstskatten, en avvikelse. Fastighets- skatten på lokaler infördes år 1996 som en delfi- nansiering av EU avgiften. Fastighetsskatt på industrienheter Fastighetsskatten på industrienheter är en ob- jektskatt som enbart träffar fasthetskapital. Ef- tersom intäkterna beskattas som inkomst av nä- ringsverksamhet (som är avdragsgill mot intäk- terna), till den del den inte reducerar inkomst- skatten, en avvikelse. Fastighetsskatten på in- dustrienheter infördes år 1996 som en delfinan- siering av EU-avgiften. Tabell 3.1 Miljarder kronor 1 1998 1999 Avkastning småhus 7,06 9,84 Avkastning bostadsrätt 2,29 2,98 Reavinst på eget hem och bo- stadsrätt 1,15 1,15 ROT-reduktioner 1,50 0,92 Försäljning av tomtmark och bygg- nader 0,10 0,10 Tidpunkt för inbetalning i bygg- nadsrörelse 0,13 0,17 Räntekostnader för bostadsrätts- föreningar - 2,24 - 2,29 Fastighetsskatt på hyreshus (bostadsdelen) - 3,49 - 3,66 Fastighetsskatt på lokaler - 2,45 - 2,54 Fastighetsskatt på industrienheter - 1,06 - 1,07 Summa 2,99 5,60 1 Positiva värden avser skatteförmån och negativa värden avser skattesanktio 4 Plan-, bygg- och bostadsväsendet 4.1 Omfattning Till verksamhetsområdet plan-, bygg- och bo- stadsväsendet hör utgifter för bl.a. räntebidrag, statliga kreditgarantier, bostadsbidrag, bygg- forskning och bidrag till fonden för fukt- och mögelskador samt förvaltningskostnader för myndigheterna Boverket, Statens bostadskredit- nämnd, Byggforskningsrådet och Fonden för fukt- och mögelskador. Antalet anställda vid myndigheterna uppgick den 31 december 1997 till totalt 266. 4.2 Utgiftsutveckling Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 1 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 28 560,7 19 999,1 19 839,9 16 728,4 12 547,2 9 455,9 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Utgifterna för räntebidrag blev nästan 2,6 miljar- der kronor lägre än det på statsbudgeten anvisade beloppet år 1997 och beräknas år 1998 bli ca 1,2 miljarder lägre än anvisat belopp. Utgifterna för garantiverksamheten vid Sta- tens bostadskreditnämnd blev 185 miljoner kro- nor lägre än det anvisade beloppet år 1997, men beräknas år 1998 bli ca 1 miljard kronor högre än anvisat belopp. Utgiftsökningen beror på att an- talet skadeärenden ökat kraftigt fr.o.m. det sista kvartalet år 1997. Utgifterna för bostadsbidrag, som stigit kraf- tigt under 1990-talets första hälft, har därefter minskat och börjar nu stabiliseras. Från och med år 1997 tillämpas nya regler för bostadsbidrag, som i första hand innebär ett nytt inkomstpröv- ningssystem. De nya reglerna för bostadsbidrag har medfört att utgifterna för bidragsgivningen minskat under år 1997 med 26 procent, dvs. med ca 2,2 miljarder kronor jämfört med år 1996. Förändringar Vissa reformer har beslutats med anledning av regeringens förslag i propositionen Bostadspoli- tik för hållbar utveckling (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306). Refor- merna innebär följande. - En särskild delegation skall fr.o.m den 1 juli 1998 tillfälligtvis hantera frågor om stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet. - Ett investeringsbidrag införs fr.o.m. år 2000 för merkostnader för investeringar som främjar ekologisk hållbarhet vid ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus i sammanhållna bostadsområden. - Räntebidraget avvecklas långsammare för nyproducerade hyres- och bostadsrättshus som har uppförts med stöd av 1992 års bi- dragsregler eller äldre regler. - Beräkningen av bidrags- och garantiunderla- gen för statens stöd till bostadsproduktion ändras fr.o.m. år 2000 så att underlaget blir mindre för små lägenheter och större för medelstora lägenheter. - En bostadssocial beredning med parlamen- tarisk sammansättning har tillsatts med upp- drag att följa utvecklingen på det bostads- sociala området och att föreslå åtgärder för att stödja särskilt utsatta grupper på bo- stadsmarknaden. Prioriteringar - Formerna för samhällsplaneringen på olika nivåer skall utvecklas så att de svarar mot ändrade samhällskrav. Nationella analyser av strukturella faktorer som påverkar den fy- siska samhällsplaneringen skall genomföras, bl.a. som underlag för det internationella planeringssamarbetet. - Delmål skall utvecklas för att främja bl.a. det övergripande miljökvalitetsmålet God be- byggd miljö, vilket t.ex. omfattar åtgärder som bidrar till att ny- och ombyggnader sker inom ekologiskt hållbara ramar. - Insatser skall göras för att främja en god kvalitetssäkring, så att dåliga inomhusmil- jöer så långt möjligt kan byggas bort. - Fortsatta insatser skall göras för att främja sänkta byggkostnader. - Utvecklingen på det bostadssociala området skall följas. 4.3 Resultatbedömning 4.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området Byggande och boende Byggsektorn har en betydande roll i användandet av samhällets samlade resurser. Såväl materialin- nehåll som mängden material som förbrukas år- ligen i sektorn gör den till en av de mest resurs- intensiva. Till detta skall även läggas den bety- dande mängd energiresurser som sektorn direkt förbrukar. Omfattande åtgärder för en ökad resurseffek- tivitet i byggandet och bebyggelsen måste vidtas. Ur ett svenskt perspektiv finns betydande natio- nella åtaganden från byggprocessens aktörer. Byggsektorns kretsloppsråd har i sin handlings- plan exempelvis åtagit sig att halvera byggsek- torns deponimängder till år 2000 räknat från 1990-talets mitt. Byggmaterialföretagen arbetar med att minska emissionerna från byggprodukter. Detta är sär- skilt viktigt beträffande de problem med emis- sioner som har negativ inverkan på inomhus- miljön. Arbetet med att minska emissionerna till inomhusluften omfattar inte bara materialpro- ducerande utan även planerande, utförande och förvaltande led. Frågor om kvalitet i byggandet har visat sig centrala när det gäller att åstad- komma ökade miljövinster, bättre inomhusmiljö och färre byggfel. Europaharmoniseringen av byggprodukter fortgår och de första CE-märkta byggproduk- terna finns på marknaden. I bostadsbeståndet finns ca 4,2 miljoner per- manenta bostäder. Bostadsstandarden i Sverige är i ett internationellt perspektiv hög och jämnt fördelad. Praktiskt taget alla bostäder har fullt modern utrustning. Trångboddhet i bemärkelsen att bostaden har mer än två boende per rum, kök och ett rum oräknade, är sällsynt. År 1993 var endast 3 procent av hushållen i hyres- och bostadsrätt trångbodda och trångboddheten i egnahem var nästan obefintlig. Den genomsnittliga bostads- ytan per person var 43 m2 år 1993. Bostadsmarknadsläget varierar stort mellan olika regioner i landet. Resultaten från Boverkets bostadsmarknadsenkät 1998 visar att i 20 av lan- dets kommuner råder bostadsbrist, främst i stor- stadsområden och på högskoleorter. Cirka 70 procent av kommunerna noterar ett mer eller mindre permanent bostadsöverskott. Enligt SCB fanns det den 1 mars 1998 drygt 62 000 lägenhe- ter som var lediga till uthyrning i allmännyttiga och privatägda fastigheter. Det motsvarar 4 procent av det aktuella beståndet. Merparten av de lediga lägenheterna finns i kommuner med mindre än 75 000 invånare. Bostadsbyggandet har varit mycket lågt de se- naste åren. Antalet påbörjade lägenheter har en- ligt SCB uppgått till i genomsnitt drygt 12 000 lägenheter årligen under åren 1993–1997. Hushållens kostnader för boendet ökade kraftigt i början av 1990-talet. Bostadskonsum- tionen som andel av disponibel inkomst har ökat och uppgick enligt nationalräkenskaperna år 1997 till i genomsnitt 31,5 procent. Motsvarande andel år 1990 var 24,7 procent. Under perioden 1991–1993 ökade bostadsutgifterna realt med i genomsnitt 8 procent i hyresrätt, 12 procent i bostadsrätt och med 1 procent i egnahem. Åren därefter ökade bostadsutgifterna något lång- sammare. Mellan åren 1993 och 1995 ökade bo- stadsutgiften realt med 3 procent i hyresrätt och med 1 procent i bostadsrätt. För egnahem mins- kade bostadsutgiften med i genomsnitt 4 procent. Även de senaste uppgifterna om hyror och bostadsrättsavgifter visar att bostadsutgifterna ökar i lugnare takt än tidigare. Ökningen av hy- ror och avgifter stannade i genomsnitt kring 1 procent från januari 1997 till januari 1998. Mellan januari 1995 och januari 1996 ökade de med 2–3 procent och mellan januari 1993 och ja- nuari 1994 var ökningen 4–6 procent. Länsstyrelsens arbete med bostadsadministration Under år 1997 var antalet bidragsbeslut betydligt lägre, ca en fjärdedel, jämfört med år 1996 bero- ende på att de tillfälliga bostadsstöden i princip upphörde. Ett mycket stort antal utbetalnings- och avslagsbeslut samt ca 15 000 ansökningar om bidrag till energisparande åtgärder (som gäller fr.o.m. 1998) krävde emellertid betydande resur- ser. Särskilda insatser har också gjorts för att skaffa kunskaper om ekologiskt byggande för att kunna bedöma ansökningar som berör åtgärder i samband med bl.a. kretsloppsmiljarden. Årsre- dovisningarna för år 1997 visar på att verksam- heten sköts på ett effektivt sätt i flertalet län. Samhällsplaneringen Utvecklingen präglas av en strävan att integrera miljö- och hushållningsfrågor i underlaget för beslut om mark- och vattenanvändningen samt om den byggda miljön. Särskilt påtaglig är denna strävan i arbetet med översiktsplaneringen på kommunnivå och den långsiktiga planeringen för kommunikationer och annan infrastruktur. Några viktiga tendenser i samhällsutveck- lingen - omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle, det framväxande internationella samar- betet samt ett ökat behov av regional överblick och samverkan - leder till att nya arbetsformer och metoder för samhällsplanering på olika ni- våer behöver utvecklas. Berörda statliga myndig- heter - främst Boverket och länsstyrelserna - har ett särskilt ansvar att stödja och aktivt medverka i en sådan utveckling av samhällsplaneringens former och arbetssätt. En viktig uppgift för myndigheterna är att medverka till att utveckla en bättre samverkan mellan kommuner i frågor med regional betydelse, t.ex. inom kommunika- tionsområdet. En annan uppgift är att verka för en sektorsövergripande helhetssyn i samhällspla- neringen. I det svenska rådslaget om Regional utveck- lingsplanering i ett europeiskt perspektiv (ESDP) efterlyser framför allt kommunerna en nationell diskussion om viktiga strukturella frå- gor. Insikten om nödvändigheten av att utveckla funktionellt sammanhållna regioner och ända- målsenliga arbetsformer aktualiserar också beho- vet av ett gränsöverskridande och transnationellt samarbete. Viktiga exempel är samarbetet inom Öresundsregionen och det nyligen inledda pro- gramarbetet för Östersjö- respektive Nordsjöre- gionen, som sker inom ramen för det s.k. INTERREG II C. Under de närmaste åren kommer det att ställas krav på nationella och re- gionala analyser som underlag för Sveriges med- verkan i EU-samarbetet. Städernas och stadsregionernas betydelse för ekonomisk tillväxt och utveckling uppmärk- sammas alltmer. I regeringens proposition Ut- veckling och rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet (prop. 1997/98:165) redovisas en nationell politik för storstadsregionerna Stock- holm, Göteborg och Malmö. I flera andra euro- peiska länder diskuteras också olika sätt att på nationell nivå hantera villkoren för utvecklingen av städer och tätortsregioner genom såväl gene- rella som riktade insatser. Utgångspunkten är genomgående att besluten skall fattas på lokal nivå så nära de berörda människorna som möj- ligt. Samtidigt betonas behovet av att utveckla en sammanhållen och tvärsektoriell stadspolitik i ett nationellt perspektiv. 4.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området Boverket har redovisat ett uppdrag som avser åt- gärder för förbättrad inomhusmiljö, kretslopps- tänkande i byggfrågor samt hälsodeklaration av bostäder. Inom ramen för detta uppdrag har ver- ket beviljat medel till flera demonstrations- och fullskaleprojekt som syftar till att ge goda exem- pel på miljö- och hälsoriktigt byggande. Vidare har flera forskningsprojekt påbörjats som en följd av uppdraget. Verket har också genomfört flera informationsinsatser inom området miljö- riktigt byggande under kampanjnamnet ”Bygg för hälsa och miljö”. Boverket har vidare utvärderat tillsyns- och kontrollsystemet enligt plan- och bygglagen samt effekterna av den förändrade byggregle- ringen. Boverket har också inventerat de kunskaper som finns om hur planering och utformning av bebyggelseområden och enskilda byggnader kan påverka brottsligheten. Ett arbete pågår nu med att förmedla dessa kunskaper till bl.a. kommuner samt bygg- och bostadsföretag. Byggkvalitetsutredningen har i betänkandet Byggkvalitet för framtiden (SOU 1997:177) re- dovisat förslag om effektiv resursanvändning i samband med uppförande, ombyggnad och un- derhåll av byggnader. Regeringen avser att redo- visa sina ställningstaganden i olika frågor som rör byggandet i en proposition senare under under år 1998. Byggkostnadsdelegationen (Dir. 1996:38) har slutfört en teknikupphandling avseende ny tek- nik för produktion av bostäder. Ett prototyphus uppförs nu i Gävle kommun och ytterligare två prototyphus beräknas komma att byggas i an- slutning till teknikupphandlingen. Byggforskningsrådet beviljade år 1997 totalt 145 miljoner kronor i forskningsbidrag, främst inom områdena Hållbar stadsutveckling och byggande, Staden som livsmiljö och Förbättrad inomhusmiljö. Rådet har härutöver på olika sätt informerat om forskningen och forskningsre- sultat samt medverkat i förberedelsearbetet inför EU:s femte ramprogram för forskning och ut- veckling. Länsstyrelserna fattade under år 1997 beslut om räntebidrag för nyproduktion av 9 415 lä- genheter samt för ombyggnad i 18 051 lägenhe- ter (i projekt med ett bidragsunderlag på minst 50 000 kr per lägenhet). Statens bostadskreditnämnd beslutade år 1997 om nya kreditgarantier i 824 ärenden med ett ga- ranterat belopp på totalt 1,6 miljarder kronor (hänförligt till resultatområdet Nya garantier). Av det garanterade beloppet avser nästan hälften nyproduktion av bostadsrättslägenheter och 23 procent nyproduktion av hyresrätter. Fr.o.m. år 1997 tillämpas ny lagstiftning för bostadsbidrag, som bl.a innebär ett nytt in- komstprövningssystem. Under år 1997 lämnades bostadsbidrag till ca 365 000 hushåll, vilket är en minskning jämfört med år 1996 då bidrag läm- nades till drygt 470 000 hushåll. År 1996 utbeta- lades 8,4 miljarder kronor, medan utgifterna un- der år 1997 uppgick till 6,2 miljarder kronor. För år 1998 beräknas utgifterna till ca 5,9 miljarder kronor. Vid slutet av år 1997 var sammanlagt 41 415 personer anslutna till ungdomsbosparandet, vil- ket innebär en minskning i jämförelse med år 1996 med cirka 6 000. Det samlade sparandet i ungdomsbospar uppgick den 31 december 1997 till sammanlagt knappt 214 miljoner kronor, vil- ket innebär en minskning med 33 miljoner kro- nor. Inom området samhällsplanering har arbetet vid Boverket under år 1997 fokuserats på det in- ternationella planeringssamarbetet och på upp- följning och utvärdering av den fysiska plane- ringen. Länsstyrelserna har intensifierat arbetet med att ta fram underlag för och förbättra kun- skaperna om mark- och vattenanvändningen till grund för kommunernas översiktsplanering. Ar- betet med att omarbeta översiktsplanerna har på- börjats i 150 kommuner. Boverket har vidare in- lett ett arbete om en hållbar stadsutveckling. Flera länsstyrelser har lagt särskild vikt vid att förbättra underlaget om riksintressen och om särskilt värdefulla områden. Samarbetet mellan länen har fördjupats och utvecklats. 4.3.3 Effekter av de statliga insatserna Boverkets informationsinsatser inom området miljöriktigt byggande har fått ett stort genom- slag och har bidragit till att bl.a. frågor om hälsa och miljö fått ökad uppmärksamhet hos aktö- rerna i byggande och förvaltning. Utvärderingen av tillsyns- och kontrollsyste- met enligt plan- och bygglagen visar att reformen kan bli en positiv kraft för kvalitetssäkring och en smidigare byggprocess. Det nya systemet har dock blivit administrativt betungande för mindre projekt. Verkets utvärdering av ändringarna i Bover- kets bygg- och konstruktionsregler som innebär en övergång till s.k. funktionsreglering visar att de bostäder som byggdes åren 1994 och 1995 har en sämre användbarhet för vissa grupper än de bostäder som byggdes under perioden före re- formen. Ändringarna i byggregleringen har emellertid också visat sig skapa nya möjligheter till variation, förnyelse och vitalisering. Räntebidraget motsvarar en minskning av ka- pitalkostnaderna år 1997 med ca 17 500 kronor för en nyproducerad lägenhet på 90 m2 vid nuva- rande räntenivå på 5,3 procent. Statliga kreditgarantier medför både ökad kre- dittillgänglighet och förbättrade kreditvillkor för låntagarna. Kreditinstitutens kostnader blir lägre då kravet på kapitaltäckning bortfaller för sådan utlåning som sker mot säkerhet i form av statlig kreditgaranti. Härigenom skapas förutsättningar för lägre kapitalkostnader för kredittagaren. År 1997 uppnådde, med stöd av bostadsbi- drag, ca 60 procent av antalet hushåll med hem- mavarande barn en utrymmesstandard, som minst innebär att varje barn kan erbjudas ett eget rum. Effekterna av myndigheternas arbete med att utveckla metoder och förmedla kunskaper i sam- hällsplaneringen är inte möjliga att på kort sikt avläsa. Boverkets enkät till bl.a. länsstyrelserna tyder dock på att verkets prioriteringar har varit relevanta och att insatserna varit av god kvalitet. Effekter av byggforskningen kan endast be- dömas på lång sikt. 4.3.4 Regeringens slutsatser De kraftigt ökade förlusterna inom kreditgaran- tisystemet leder till nödvändiga omprioriteringar inom utgiftsområdet och särskilt gäller detta plan-, bygg- och bostadsväsendet. De områden som berörs är byggforskningen, stödet till stu- dent- och ungdomsbostäder, bidragen till fukt- och mögelskadade småhus och till åtgärder mot radon i bostäder. Även räntebidraget till vissa underhålls- och förbättringsåtgärder, det s.k. RBF-stödet, berörs. Måluppfyllelsen i 1997 års system för bostads- bidrag har försämrats, vad avser hushållens ut- rymmesstandard, samtidigt som den fördel- ningspolitiska profilen har skärpts. 4.4 Revisionens iakttagelser RRV har gjort vissa invändningar i revisionsbe- rättelsen avseende Boverkets årsredovisning för år 1997 (se avsnitt 4.5, anslaget A1). Regeringen kommer att följa upp Boverkets åtgärder med anledning av RRV:s invändningar inom ramen för den reguljära dialogen med verket. Rege- ringen bedömer att några särskilda åtgärder här- utöver inte är påkallade. För övriga delar inom verksamhetsområdet har RRV inte lämnat några invändningar i revi- sionsberättelserna. RRV bedömer att Statens bostadskredit- nämnd uppfyller kriterierna för att internrevision skall inrättas (prop. 1994/95:100, bil. 1). RRV fö- reslår därför att BKN skall omfattas av bestäm- melserna i förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. Rege- ringen kommer att ta ställning till RRV:s förslag i denna del när resultatet av den uppföljning och analys av garantiverksamheten som regeringen avser att göra föreligger (se avsnitt 4.5, anslaget A5). 4.5 Anslag A1 Boverket: Förvaltningskostnader Tabell 4.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 138 677 Anslags- sparande 34 490 1998 Anslag 120 455 Utgifts- prognos 144 300 1999 Förslag 122 424 2000 Beräknat 124 243 1 2001 Beräknat 126 284 2 1 Motsvarar 122 065 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 122 065 tkr i 1999 års prisnivå Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt, fysisk planering, byggande och boende. Verket svarar också för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för finansie- ring av bostäder. Anslaget år 1998 innebär en nivåsänkning av resurserna för Boverkets förvaltningskostnader med ca 15 miljoner kronor på årsbasis, till följd av riksdagens beslut om besparingar på statlig konsumtion samt regeringens förslag till bud- getförstärkningar i 1995 års kompletteringspro- position (prop. 1994/95:100, bil.1, bet. 1994/95: FiU10, rskr. 1994/95:179 och prop. 1994/95:150 bil.1, bet. 1994/95:FiU29, rskr. 1994/95:459). Härtill kommer den anslagminskning på 17 miljoner kronor för år 1998 som regeringen föreslår i tilläggsbudgeten. Under år 1998 och år 1999 kommer anslagssparandet att tas i anspråk för att finansiera en successiv minskning av verksamhetens kostnader till den lägre resurs- nivån. Regeringens överväganden Resultatinformation Målen för Boverkets verksamhet var under år 1997 enhetlighet och effektivitet i tillämpningen av regler och stödsystem samt att verka för att den fysiska planeringen främjar en god hushåll- ning med mark- och vattenområden, en god be- byggelsmiljö och ett effektivt och hälsosamt byggande. Utmärkande för Boverkets verksamhet är att den i hög grad handlar om kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling. Typiska prestationer för sådan verksamhet är att informera och för- medla kunskap genom nyhetsbrev, allmänna råd, handböcker, kurser och konferenser samt genom olika former av samverkan med andra statliga myndigheter och kommuner. Andra exempel på prestationer är uppföljningar och utvärderingar. Kunskapsproduktionen är också en förutsättning för att verket skall kunna utföra typiska myndig- hetsuppgifter som att utfärda föreskrifter och att lämna remissyttranden. Målen om en god hus- hållning med mark- och vattenområden, god be- byggelsemiljö och ett effektivt och hälsosamt byggande måste i första hand nås genom aktö- rerna i samhällsplaneringen samt i byggande och förvaltning. De mest resurskrävande prestationerna under budgetåret 1997 var metodutveckling inom verk- samhetsområdet Hushållning med mark och vatten, byggd miljö och fysisk planering, EU-ar- bete inom verksamhetsområdet Byggande samt utbetalning av stöd och ärendehandläggning inom verksamhetsområdet Boende. Inom verksamhetsområdet Boende har målet om högst fem månaders handläggningstid för förvaltningsärenden inte uppnåtts under budget- året, vilket i hög grad beror på att ompriorite- ringar har måst göras till förmån för administra- tionen av de nya bidragen till energieffektivise- ringar. Vidare har åtgärder vidtagits för att an- passa datasystemen till de regelförändringar som beslutats i enlighet med vissa förslag i vårpropo- sitionen 1997. Andelen överklagade beslut varierar mellan olika typer av bidrag. Den högsta andelen över- klagade beslut under verksamhetsåret 1997 gällde stimulansbidrag till åtgärder för att förbättra in- omhusmiljön (56 procent) samt bidrag till in- stallation av ackumulatortank (29 procent). De totala kostnaderna för verksamheten minskade med 7 miljoner kronor till 167 miljo- ner kronor. Även avgiftsinkomsterna minskade – från 28 miljoner kronor år 1996 till 17 miljoner kronor år 1997 - på grund av att försäljningen av publikationer minskade och på grund av att an- talet ärenden i det s.k. nettoaviseringssystemet inom ramen för räntebidragsutbetalningarna minskade. Resultaten av de enkätundersökningar som verket gör bland viktiga avnämare till verkets tjänster och produkter - bl.a. länsstyrelserna - ty- der på att kvaliteten i verkets arbete utvecklas positivt. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser RRV anser att posten ”övriga lån” i balansräk- ningen inte är rättvisande, dels på grund av att ett lån som utbetalades under budgetåret 1997 inte har balanserats, dels på grund av att lånet inte har blivit föremål för s.k. värdereglering. RRV kon- staterar att det är ytterst svårt att göra en värde- reglering men rekommenderar ändå att en alter- nativ redovisningsmetod prövas. RRV påpekar vidare att årsredovisningen för år 1997 inte hade undertecknats av samtliga styrelseledamöter. RRV:s invändningar i revisionsberättelsen kommer att följas upp i den fortsatta dialogen med verket. Regeringen bedömer att några sär- skilda åtgärder härutöver inte är påkallade. Slutsatser Regeringen bedömer att Boverkets verksamhet har bedrivits i enlighet med de av regeringen fastlagda riktlinjerna och att verket har utfört de uppdrag och bedrivit de aktiviteter som följer av verksamhetsmålen. När det gäller verksamhetens inriktning de närmaste åren anser regeringen att verkets insatser inom områdena regional utveck- ling, stadsutveckling, ekologisk hållbarhet i pla- nering och byggande samt inomhusmiljö skall prioriteras. Anslaget för år 1999 har beräknats enligt föl- jande: Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 120 455 Pris- och löneomräkning 1 961 Justering av premier 8 Förslag 1999 122 424 Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts med anledning av att en korrigering har gjorts av den justering som genomfördes av anslagen för år 1998 med anledning av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området föränd- rades (se bilaga 1, avsnitt 4). A2 Räntebidrag m.m. Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 20 803 809 Anslags- sparande 360 000 1998 Anslag 12 100 000 Utgifts- prognos 10 842 000 1999 Förslag 7 537 000 2000 Beräknat 4 085 000 2001 Beräknat 1 981 000 De utgifter som belastar anslaget avser statliga räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder samt för vissa underhålls- och förbättringsåtgär- der i hyres- och bostadsrättshus. Anslaget dispo- neras vidare för ombyggnadsbidrag till äldrebo- städer och för bidrag till förvaltningsförluster, s.k. 33 §-ersättning, till kommuner. Regeringens överväganden Resultatinformation De mest betydelsefulla faktorerna för det statsfi- nansiella utfallet på anslaget är räntenivån och byggvolymen. Byggvolymen i sig påverkas av flera faktorer såsom ränteläge, utvecklingen av hushållens disponibla inkomster, arbetslöshet m.m. Utgifternas utveckling är således i hög grad beroende av den samhällsekonomiska utveck- lingen i stort. Budgetåret 1997 blev utgifterna 2 571 miljoner kronor lägre än det belopp som hade anvisats på statsbudgeten. För innevarande budgetår beräk- nas utgifterna bli ca 1 200 miljoner kronor lägre än det anvisade beloppet. Den lägre anslagsbe- lastningen beror framför allt på att räntenivån har varit lägre än de antaganden som gjordes i budgetpropositionerna för år 1997 och år 1998. I budgetpropositionen för år 1997 antogs sub- ventionsräntan i genomsnitt bli 8,0 procent un- der det första halvåret 1997 och 6,3 procent un- der det andra halvåret. Den faktiska subventions- räntan uppgick i genomsnitt till 6,43 procent re- spektive 6,25 procent under första respektive andra halvåret 1997. I budgetpropositionen för år 1998 antogs den genomsnittliga subventionsräntan bli 7,5 procent under det första halvåret och 6,5 procent under det andra halvåret 1998. Under det första halv- året var subventionsräntan i genomsnitt 5,42 procent. Räntenivån är den mest avgörande faktorn för utgiftsutvecklingen. Känslighetsanalyser visar att i nuvarande ärendestock medför en sänkning av subventionsräntan med 0,5 procentenheter att utgifterna minskar med ca 125 miljoner kronor på årsbasis. Bostadsproduktionen blev totalt något lägre år 1997 än vad som beräknades i budgetpropositio- nen för år 1998. Under år 1997 påbörjades nästan 11 300 lägenheter i nyproduktion och nästan 13 000 lägenheter i samband med ombyggnad. Detta innebär att antalet påbörjade lägenheter i nyproduktion blev drygt 1 000 fler än vad som beräknats, medan antalet påbörjade lägenheter i samband med ombyggnad endast blev hälften av vad som antagits. Utgifterna för räntebidrag be- räknas minska med ca 15 miljoner kronor per år, till följd av att antalet påbörjade lägenheter under år 1997 blev färre än vad som förväntats. De regelförändringar som genomförts efter riksdagens beslut (prop. 1996/97:1 utg.omr.18, bet. 1996/97:BoU1, rskr. 1996/97:92 och prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20 rskr. 1996/97:284) medför att utgifterna minskar med uppskattningsvis ca 180 miljoner kronor på års- basis under perioden år 1998–2000. Av denna ut- giftsminskning beror ca 50 miljoner kronor på att bidrag i småärenden inte längre betalas ut. Vi- dare medför de ändrade reglerna för beräkning av subventionsräntan - för den del av bidragsti- den som ligger före den första femårsperiodens början - att utgifterna minskar med uppskatt- ningsvis ca 5 miljoner kronor per år. Dessutom beräknas utgifterna minska med ytterligare 5 miljoner kronor år 1998 till följd av att ett pro- jekt aldrig anses påbörjat tidigare än två år före dagen då ansökan om utbetalning av bidrag kommer in till länsstyrelsen. De ändrade reglerna för det s.k. RBF-stödet (prop. 1997/98:1 utg.omr. 18, bet. 1997/98: BoU1, rskr. 1997/98:77) medför vidare att utgif- terna beräknas minska med ca 100 miljoner kronor år 1998. Den långsammare avvecklingen av räntebidra- get för de s.k. krisårgångarna enligt regeringens förslag i propositionen Bostadspolitik för hållbar utveckling (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98: BoU10, rskr. 1997/98:306) beräknas medföra att utgifterna ökar med ca 20 miljoner kronor år 1998 och med ca 320 miljoner kronor år 1999, i jämförelse med om reglerna inte hade förändrats. Regeringens förslag för år 1999 samt de be- räknade utgifterna för år 2000 och år 2001 base- ras härutöver på ett antagande om att subven- tionsräntan i genomsnitt blir 5,21 procent under andra halvåret 1998, 5,38 procent under första och 5,48 procent under det andra halvåret 1999. För åren 2000 och 2001 antas subventionsräntan i genomsnitt bli 5,50 procent respektive år. Den s.k. bopremien antas i genomsnitt vara 0,5 pro- cent under hela perioden. Regeringens förslag baseras vidare på en för- väntad bostadsproduktion enligt nedanstående tabell. Tabell 4.3 Antaganden om byggvolym antal påbörjade lägenheter1 År Nybyggnad Ombyggnad 1998 13 000 20 000 1999 17 000 25 000 2000 25 000 30 000 2001 30 000 30 000 1 När det gäller ombyggnader har endast projekt med ett bidragsunderlag på minst 50 000 kronor per lägenhet beaktats. Den ungefärliga fördelningen av utgifterna för räntebidrag på upplåtelseformer redovisas i ned- anstående tabell. Tabell 4.4 Beräknade utbetalningar av räntebidrag - förde- lat på ändamål och upplåtelseform Miljarder kronor (löpande priser) Ändamål 1998 1999 Nyproduktion Hyresrätt 3,9 2,8 Bostadsrätt 2,6 1,8 Äganderätt 0,3 0,2 Summa 6,8 4,8 Ombyggnad Hyresrätt 2,7 1,9 Bostadsrätt 0,8 0,5 Äganderätt 0,06 0,04 Summa 3,6 2,5 TOTALT 10,4 7,3 Räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt äldre regler svarar för ca 86 procent av ut- gifterna på anslaget år 1998. År 1999 beräknas denna andel uppgå till ca 83 procent. Av de totala utgifterna för räntebidrag avser ca 310 miljoner kronor år 1998 räntestöd vid för- bättring av hyres- och bostadsrättshus, s.k. RBF- stöd. Vidare beräknas ca 20 miljoner kronor per år utbetalas för bidrag till s.k. 33 §-ersättning till kommuner. Slutsatser Utgifterna för räntebidrag fortsätter att minska de närmaste åren om den nuvarande räntenivån består. På längre sikt kommer utgifterna dock att öka i takt med att nya bidragsärenden tillkom- mer. Förslag till ändrade regler Regeringens förslag: Bidragsgivningen upphör helt när den aktuella bidragsutbetalningen för första gången understiger ett belopp som mot- svarar 2 000 kronor per år. Bidragsandelen för statligt räntestöd för repa- ration och underhåll (RBF-stöd) sänks fr.o.m. år 1999 med fem procentenheter, dvs. från 15 till 10 procent. Skälen för regeringens förslag: En av de regel- förändringar som riksdagen beslutat om (prop. 1996/97:1 utg.omr. 18, bet. 1996/97:BoU1, rskr. 1996/97:92) innebär att mindre bidragsbelopp inte utbetalas fr.o.m. år 1997. De räntebidrags- former som omfattas av detta är dels räntebidrag enligt äldre bestämmelser, dvs. 1992 års regler eller äldre, dels det statliga räntestödet för repa- ration och underhåll (RBF-stöd), dels ränte- bidrag enligt 1993 års system. Regeringen utformade, med utgångspunkt i riksdagens beslut, bestämmelserna så att bi- dragsbelopp som understiger 2 000 kr per år och bidragsärende inte betalas ut. Bestämmelserna utformades vidare så att bidragsbortfallet inte skulle överstiga 2 000 kronor per lägenhet, i de fall när flera ärenden avseende samma fastighet eller lägenhet omfattas av besparingsåtgärden. Som en följd av denna utformning av regelsys- temet aviserar Boverket bidragsmottagarna även om bidragsbeloppet understiger beloppsgränsen för att bidragsmottagarna skall kunna räkna ihop de innehållna bidragen och i efterhand kunna an- söka om utbetalning av bidraget i de fall som detta överstiger 2 000 kronor per år och lägenhet. Boverkets uppföljning av effekterna av denna utformning av reglerna visar bl.a. att det endast förekom 24 fall där en sådan ansökan berättigade till utbetalning under budgetåret 1997 och att det i efterhand utbetalda bidragsbeloppet uppgick som högst till knappt 4 000 kronor för en enskild bidragsmottagare. Totalt utbetalades högst 96 000 kronor i efterhand avseende småärenden av detta slag. Av Boverkets uppföljning framgår vidare att de s.k. småärendena, totalt ca 50 000, förorsakar en betydande administrativ kostnad för aviseringar och databehandling, trots att bi- draget i flertalet fall inte betalas ut. År 1997 upp- gick de administrativa kostnaderna för dessa ärenden till ca 700 000 kronor. Härtill kommer den irritation som skapas av återkommande avi- seringar med besked om att bidragsbeloppet inte kommer att utbetalas. Mot bakgrund av de uppgifter Boverket redo- visat föreslår regeringen att de nuvarande reg- lerna för småärenden ändras. Bidragsgivningen bör således helt upphöra när den aktuella bi- dragsutbetalningen för första gången understiger ett belopp som motsvarar 2 000 kronor per år. Fortsatta aviseringar behöver därmed inte längre ske. Vidare bör möjligheten att i efterhand an- söka om utbetalning av innehållna bidrag, som sammanlagt för en fastighet eller lägenhet över- stiger 2 000 kronor per år, upphöra fr.o.m år 1999. Omprioriteringar inom utgiftsområdet är nödvändiga med anledning av den beräknade ut- giftsökningen på anslaget A5 Statens bostads- kreditnämnd: Garantiverksamhet, budgetåren 1999–2001. Av denna anledning föreslår rege- ringen att bidragsandelen för statligt räntestöd för reparation och underhåll (RBF) sänks med fem procentenheter. Den lägre bidragsandelen bör gälla bidrag som avser tiden efter den 1 januari 1999. Eftersom bidragsgivningen har upphört påverkar ändringen återstående utbe- talningar av redan beviljat räntestöd. Denna för- ändring av reglerna beräknas minska utgifterna med ca 75 miljoner kronor år 1999. Anslaget för år 1999 har sammanfattningsvis be- räknats enligt följande (effekterna av respektive förändring är i vissa fall uppskattningar): Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag år 1998 12 100 000 Lägre räntenivå - 3 153 000 Tilläggsbudget - 600 000 Upptrappning av garanterad ränta - 760 000 Lägre bostadsproduktion - 15 000 Långsammare avveckling för de s.k. krisår- gångarna 320 000 Ändrade regler enligt tidigare beslut (exkl. minskat RBF-stöd) - 180 000 Minskat RBF-stöd, från 20 till 15% - 100 000 Minskat RBF-stödet, från 15 till 10% -75 000 Förslag 1999 7 537 000 A3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 50 835 Anslags- sparande 43 498 1998 Anslag 8 000 Utgifts- prognos 9 400 1999 Förslag 1 000 2000 Beräknat 0 2001 Beräknat 0 De utgifter som belastar anslaget är återstående statliga åtaganden enligt ett antal stödformer som är under avveckling. Det gäller nybygg- nadsbidrag, bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad, statsbidrag till hyresrabatter, ung- domsbostadsstöd, investeringsbidrag för bo- stadsbyggande samt tilläggslån för vissa repara- tions- och ombyggnadsåtgärder i hyres- och bo- stadsrättshus. Anslagssparandet vid årets början beror framför allt på att utbetalningarna av det investe- ringsbidrag som infördes år 1991 blev avsevärt lägre än vad som förväntades vid tidpunkten för 1997 års budgetproposition. Regeringens överväganden Resultatinformation Huvuddelen av utgifterna år 1997 - ca 40 miljo- ner kronor - avsåg utbetalningar av det investe- ringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder som infördes år 1991. Riksdagen beslutade i samband med vårpropositionen år 1997 att ansö- kan om utbetalning av bidrag skall ha inkommit senast den 31 oktober 1997 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år utbetalades med nästan 10 miljo- ner kronor under år 1997. Vidare utbetalades 0,4 miljoner kronor i bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad. År 1999 beräknas ca 1 miljon kronor utbetalas för bidrag till bostadskostnader efter ombygg- nad. När det gäller övriga stödformer beräknas inga utbetalningar ske år 1999. Slutsatser Regeringen bedömer att statens åtaganden för dessa äldre stödformer kommer att vara helt av- vecklade efter år 1999, varför inga medel för detta ändamål behöver anvisas på statsbudgeten efter detta år. Anslaget för år 1999 har beräknats enligt föl- jande: Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 8 000 Minskat behov - 7 000 Anslag 1999 1 000 A4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader Tabell 4.6 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 12 809 Anslags- sparande 7 603 1998 Anslag 12 480 Utgifts- prognos 15 096 1999 Förslag 12 763 2000 Beräknat 12 989 1 2001 Beräknat 13 207 2 1 Motsvarar 12 763 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 12 763 tkr i 1999 års prisnivå Statens bostadskreditnämnd (BKN) lämnar kre- ditgarantier enligt förordningen (1991:1924) om statlig kreditgaranti för bostäder. Kreditgaranti kan även lämnas enligt förordningen (1993:1591) om statlig kreditgaranti för lån för omfördelning av ränteutgifter på lån till bostäder (s.k. omför- delningsgaranti). Kreditgaranti kan slutligen även lämnas med stöd av förordningen (1998:666) om statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet(se prop. 1997/98:119, bet. 1997/98: BoU10, rskr. 1997/98:306). Sistnämnda form av kreditgaranti är en ny uppgift för myndigheten som tillkommit under budgetåret 1998. Denna form av kreditgaranti - inklusive admi- nistrationskostnader - finansieras med medel från det under utgiftsområde 25 angivna anslaget för bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting Anslaget får användas för förvaltningskostna- der som är hänförliga till resultatområdet Äldre garantier. Regeringens överväganden Resultatinformation Målet för verksamheten är en effektivt funge- rande garantigivning för finansiering av bostäder. BKN:s verksamhet har även under budgetåret 1997 präglats av den ökade tillströmningen av skadeärenden. Under budgetåret inkom 922 ga- rantiärenden och 514 skadeärenden samt påbör- jades handläggningen av ca 300 regressärenden. Riksdagen beslutade på regeringens förslag i budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3, bet. 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53) en ny modell för hantering av stat- liga kreditgarantier. Den nya modellen innebär att avgifts- och anslagsmedel skall reserveras på konto hos Riksgäldskontoret. Till kontot skall föras eventuella återvinningar. Från kontot fi- nansieras infrianden av garantier, administration och andra utgifter. Regeringen bedömer att man inte nu bör genomföra den nya ordningen i sin helhet för äldre garantier utan att man tills vidare behåller särskilda anslag för förvaltningskostna- der och för resultatområdet Äldre garantier och att dessa utgifter inte skall belastas ett konto i Riksgäldskontoret. Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändringar i revisionsberättelsen avse- ende BKN:s årsredovisning för budgetåret 1997. RRV bedömer att Statens bostadskredit- nämnd uppfyller kriterierna för att internrevi- sion skall inrättas (prop. 1994/95:100, bil. 1). RRV föreslår därför att BKN skall omfattas av bestämmelserna i förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. Regeringen konstaterar att alla väsentliga för- valtningsbeslut i BKN hanteras av fem handläg- gare och två beslutande chefer. De beslutande chefernas funktion innefattar även intern kon- troll. Regeringen kommer att ta ställning till RRV:s förslag i denna del när resultatet av den uppföljning och analys av garantiverksamheten som regeringen avser att göra föreligger (se an- slaget A5). Slutsatser Regeringen bedömer att Statens bostadskredit- nämnd har uppfyllt de verksamhetsmål som föl- jer av regleringsbrevet när det gäller att, så långt regelverken medger detta, minimera kostnaderna för garantiförluster och administration. Verk- samhetens inriktning är styrd av de författningar som avser att tillgodose det övergripande målet för verksamheten, nämligen en väl fungerande och effektiv garantigivning för finansiering av bostadsbyggande. Regeringen anser att det är nödvändigt att kvaliteten i prognoserna avseende utgifterna för infriande av kreditgarantier förbättras avsevärt. BKN måste därför prioritera de insatser som krävs för att öka tillförlitligheten i dessa progno- ser. Vidare kommer BKN:s medverkan att krävas i den analys och uppföljning av garantiverksam- heten som regeringen avser att genomföra. Anslaget för år 1999 har beräknats enligt föl- jande: Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 12 480 Pris- och löneområkning 269 Justering av premier 14 Förslag 1999 12 763 Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts med anledning av att en korrigering har gjorts av den justering som genomfördes av anslagen för år 1998 med anledning av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området föränd- rades (se bilaga 1, avsnitt 4). A5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utgift 1 114 449 Anslags- sparande 185 551 1998 Anslag 1 500 000 Utgifts- prognos 2 700 000 1999 Förslag 3 000 000 2000 Beräknat 2 500 000 2001 Beräknat 1 500 000 Garantiverksamheten har delats in i två resultat- områden, Äldre garantier och Nya garantier. Med äldre garantier avses garantier utfärdade t.o.m. 1996 samt omfördelningsgarantier. Med nya garantier avses i princip garantier utfärdade fr.o.m. 1997 som inte avser omfördelning av ränteutgifter. Anslaget får användas för att täcka förluster till följd av statliga garantier för ny- och ombyggnad av bostäder inom resultatområdet Äldre garantier. Utgifterna för garantiförluster beräknas år 1998 överstiga det anvisade beloppet med 1 015 miljoner kronor. Även budgetåren 1999–2001 beräknas garantiförlusterna bli större än vad som tidigare beräknats. Enligt den senaste prognosen beräknas förlusterna bli ca 7 000 miljoner kronor för budgetåren 1999–2001, vilket är 2 900 miljo- ner kronor mer än vad som beräknades vid tid- punkten för budgetpropositionen år 1998. Av denna anledning avser regeringen att noga följa utgiftsutvecklingen och ta de initiativ till regel- förändringar och andra förändringar av verksam- heten som kan behövas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med 1999 års vårproposition med en redovisning av vid- tagna åtgärder och med eventuella förslag till åt- gärder som är av sådant slag att de behöver un- derställas riksdagen. Regeringens överväganden Resultatinformation Garantistocken uppgick vid utgången av juni 1997 till 24 346 miljoner kronor. Nytillskottet av garantier har fortsatt att minska. Garantistocken minskar också totalt sett och uppgick vid ut- gången av år 1997 till 23 729 miljoner kronor, varav 22 079 miljoner kronor avser Äldre garan- tier. De aktualiserade skadorna under budgetåret 1997 avsåg ett totalt garanterat belopp om 2 297 miljoner kronor, vilket är en ökning med 44 pro- cent i förhållande till motsvarande period 1996. Av de aktualiserade skadeärendena under bud- getåret 1997 står bostadsrätter för 82 procent av det garanterade beloppet, hyresrätter för 17 pro- cent och egnahem för 1 procent. Av de aktualise- rade skadeärendena utgjorde ackordsärenden 79 procent av det garanterade beloppet. Underskottet i garantiverksamheten uppgick t.o.m. budgetåret 1997 till 3 084 miljoner kronor. För budgetåret 1998 beräknar BKN att under- skottet uppgår till 2 700 miljoner kronor. Inkomsterna från garantiavgifter för ny- och ombyggnad, vilka tas ut årligen med 0,5 procent av garanterat belopp, uppgick budgetåret 1997 till drygt 110 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsterna uppgå till 95 miljoner kronor. Efter beslut av riksdagen med anledning av re- geringens proposition Bostadspolitik för hållbar utveckling (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98: BoU10, rskr. 1997/98:306) har det tillkommit ett ytterligare resultatområde som närmast är att hänföra till äldre garantier, nämligen kredit- garanti för avlösen av kommunal borgen. Infrianden och administration för sådana garan- tier finansieras emellertid med medel från ansla- get för bidrag till särskilda insatser i vissa kom- muner och landsting under utgiftsområde 25. Budget för avgiftsbelagd verksamhet I enlighet med riksdagens beslut om den nya modellen för garantiverksamhet skall finansie- ringen av resultatområdet Nya garantier ske helt utanför statsbudgeten fr.o.m. år 1998. Detta re- sultatområde skall finansieras genom avgifter som skall täcka både garantiverksamheten och förvaltningskostnaderna. I tabellerna nedan re- dovisas budget för de två resultatområdena. Tabell 4.8 Resultatområde Äldre garantier Miljoner kronor Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Kost- nads- teckning Utfall 1997 110 1 114 - 1 004 10 % Prognos 1998 95 2 795 -2 700 3 % Beräknat 1999 80 3 000 - 2 920 3 % ´Beräknat 2000 70 2 500 -2 430 3 % Beräknat 2001 60 1 500 - 2 440 4 % Tabell 4.9 Resultatområde Nya garantier Miljoner kronor Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Kostnads- teckning Utfall 1997 4,4 4,4 Prognos 1998 12 2,5 9,5 406 % Beräknat 1999 19 18,2 0,8 104 % ´Beräknat 2000 27 32,1 -5,1 85 % Beräknat 2001 38 47,2 -9,2 81 % Slutsatser Som framgår av redovisningen ovan beräknas statens utgifter för garantiförluster bli drygt 1 miljard kronor högre under budgetåret 1998 än vad som anvisats på statsbudgeten. Regeringen föreslår därför i tilläggsbudget att anslaget tillförs medel till täckande av överskridandet. Regeringen avser vidare - som ovan nämnts - att noga följa utgiftsutvecklingen samt att ta de initiativ till regelförändringar och andra föränd- ringar av verksamheten som kan behövas. En ut- gångspunkt för detta arbete blir att hitta vägar att minska statens förluster så långt möjligt, t.ex. genom avgiftshöjningar. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med 1999 års ekonomiska vårproposition med en redovis- ning av vidtagna åtgärder och med eventuella förslag om åtgärder som är av sådant slag att de behöver underställas riksdagen. Anslaget för år 1999 har beräknats enligt följande och med beaktande av den reviderade prognosen över utgifterna för garantiförsluster: Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 1 500 000 Anpassning till ändrad ut- giftsprognos 1 500 000 Förslag 1999 3 000 000 A6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 22 311 Anslags- sparande 565 1998 Anslag 22 779 Utgifts- prognos 23 344 1999 Förslag 23 229 2000 Beräknat 23 653 1 2001 Beräknat 23 998 2 1 Motsvarar 23 229 tkr i 1999 års prisnivå 1 Motsvarar 23 229 tkr i 1999 års prisnivå Byggforskningsrådet (BFR) har samordnings- ansvaret för forskning och utveckling som berör byggnader, anläggningar och den byggda miljön. Det innefattar också forskning och utveckling inom energi- och miljöteknik för en bättre byggd miljö. Regeringens överväganden Resultatinformation Målen för det stöd BFR lämnar till satsningar på forskning och utveckling är att främja den byggda miljöns kvalitet, kostnadseffektivitet och långsiktiga hållbarhet. BFR:s administrativa verksamhet omfattar planering, initiering och samordning av FoU-in- satser och experimentbyggande, internationellt samarbete, informationsinsatser samt handlägg- ning av projektansökningar. BFR har fortsatt sitt arbete med att effektivisera sin administration. Bl.a. har nya rutiner för löpande uppföljning av projekt och resultat utvecklats. En ökande del av de administrativa resurserna används för interna- tionellt samarbete. Det gäller framför allt insatser för det växande EU-samarbetet och EU:s kom- mande femte ramprogram för forskning, särskilt nyckelområdet ”The City of Tomorrow”. Av kansliets resurser bedöms 10–15 procent använ- das för internationellt samarbete. Under år 1997 har 624 ansökningar om totalt 723,7 miljoner kronor registrerats hos BFR. Jämförbara siffror för 1996 är 766 ansökningar om totalt 570,9 miljoner kronor. Medelvärdet per ansökan har ökat från 0,74 miljoner kronor år 1996 till 1,16 miljoner kronor år 1997. Cirka 20 procent av inkomna ansökningar under 1997 har beviljats till ett totalt belopp av 145,8 miljo- ner kronor. Information om forskning och forskningsre- sultat sker genom flera kanaler: tidningen Bygg- forskningen och tidningen Swedish Building Research, konferenser/seminarier och press- konferenser. Slutsatser Regeringen bedömer att BFR:s verksamhet har bedrivits i enlighet med de av regeringen fast- lagda riktlinjerna och att rådet har utfört de upp- drag och bedrivit de aktiviteter som följer av verksamhetsmålen. Regeringen anser dock att en ny struktur bör skapas för finansiering och beställning av plan-, bygg- och bostadsforskning. Statens medverkan bör koncentreras till långsiktiga FoU-insatser inom områden av samhällsintresse. Ansvaret för sådan forskning som ligger inom byggbran- schens intresseområden bör därför främst finan- sierias av branschens egna beställarorgan. Rege- ringen avser att redovisa förslag till riktlinjer för det framtida stödet till byggforskningen och de organisatoriska effekterna härav i en proposition om olika frågor som rör byggandet senare under år 1998. Anslaget för år 1999 har beräknats enligt föl- jande: Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 22 779 Pris- och löneomräkning 436 Justering av premier 14 Förslag 1999 23 229 Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts med anledning av att en korrigering har gjorts av den justering som genomfördes av anslagen för år 1998 med anledning av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området föränd- rades (se bilaga 1, avsnitt 4). A7 Byggforskning Tabell 4.11 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 129 179 Anslags- sparande 50 017 1998 Anslag 164 430 Utgifts- prognos 172 600 1999 Förslag 64 356 2000 Beräknat 69 114 2001 Beräknat 70 436 De utgifter som belastar anslaget är bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete inom markan- vändnings-, byggnads-, anläggnings- och förvalt- ningsområdena samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om bidrag för experimentbyggande m.m. Medlen fördelas av BFR. Anslaget får också disponeras för kostnader i anslutning till den teknikupphandling m.m. som Byggkostnadsdelegationen enligt sitt uppdrag har genomfört. Upp till 10 miljoner kronor får användas för detta ändamål år 1998. Regeringens överväganden Resultatinformation De medel som BFR anvisar skall användas till forskning och utveckling kring den byggda mil- jön samt därtill direkt hörande information om forskningen resultat. Samverkan i och samfinasi- ering av BFR:s forskning och utveckling sker genom stöd till enskilda projekt och genom sam- arbetsavtal med ett antal aktörsgrupper i plan-, bygg- och bostadssektorn. För år 1997 uppgick den externa finansieringen till 181 miljoner kro- nor. Under 1997 har BFR:s forskningsstödjande verksamhet varit indelad i två huvudprogram; Bebyggelsen och Byggnaden. Verksamheten har i allt väsentligt följt uppgjorda planer och priori- teringar. Forsknings- och utvecklingsprojekt med inriktning mot hållbar utveckling och där miljöhänsyn särskilt beaktats har ökat under året. Strategiska satsningar har initierats under året genom utlysning av insatsprogrammen Staden som livsmiljö, Den hållbara staden och Det sunda huset. Den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid universitet och högskolor har fortsatt. Andelen av BFR:s medel som går till högskolan har ökat något jämfört med föregående år och ligger nu på 63 procent. Antalet utexaminerade doktorer och licentiater i BFR-finansierade forsknings- miljöer har ökat. BFR har strävat efter att ge stöd till större samlade projektområden där olika in- stitutioner och högskolor samverkat tillsam- mans med näringslivet. Byggkostnadsdelegationen slutförde under vå- ren 1998 den teknikupphandling som inleddes hösten 1996. En utvärdering av de prototyphus som uppförs i anslutning till teknikupphand- lingen skall skall genomföras under år 1999, vil- ket kommer att medföra vissa kostnader som fi- nansieras via byggforskningsanslaget. Tekniska högskolan i Stockholm kommer att svara för ut- värderingen. Slutsatser Regeringen bedömer att aktörerna inom plan-, bygg- och bostadssektorn i högre grad än tidi- gare tar ansvar för sin egen kunskapsförsörjning. BFR:s arbete med samfinansiering visar att så är fallet. Statens medverkan bör i fortsättningen be- gränsas till FoU-insatser när det gäller frågor av särskilt samhällsintresse. Med hänsyn härtill och för att tillgodose behovet av omprioriteringar (jfr. avsnitt 4.3.4) bör statens bidrag till bygg- forskning därför minska med 100 miljoner kro- nor per år fr.o.m. år 1999. Neddragningen för- väntas medföra att vissa forskningsområden måste omprövas. Regeringen avser att redovisa förslag till rikt- linjer för det framtida stödet till byggforsk- ningen och de organisatoriska effekterna av dessa i en proposition om olika frågor som rör byg- gandet senare under år 1998. I enlighet med regeringens redovisning i bud- getpropositionen för år 1997 beräknas upp till 10 miljoner kronor av anslaget disponeras för kostnader för teknikupphandlingen m.m. som Byggkostnadsdelegationen enligt sitt uppdrag har genomfört. En del av dessa medel – 560 000 kronor – avses tas i anspråk för att finansiera projektet Teknisk framsyn inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslaget för år 1999 har beräknats enligt föl- jande: Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 164 430 Pris- och löneområkning 486 Omprioritering - 100 000 Omfördelning till UO 24 - 560 Förslag 1999 varav Byggkostnadsdelegationen 64 356 9 440 Bemyndiganden och ekonomiska förpliktelser Regeringen har för budgetåret 1998 av riksdagen bemyndigats att låta staten ta på sig förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som inne- bär åtaganden för flera budgetår. Med hänsyn till att statens bidrag till byggforskningen minskar betydligt fr.o.m. år 1999 – och att regeringen av- ser att redovisa nya riktlinjer för det framtida stödet till byggforskningen i en proposition om olika frågor som rör byggandet senare under år 1998 – bör tidigare beslutade bemyndiganden nu inte utvidgas. De bemyndiganden avseende bud- getåren 1999–2001 som riksdagen redan beslutat om bör däremot kunna utnyttjas för beslut även under år 1999. Tabell 4.12 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Tusental kronor 1997 utfall 1998 prognos 1999 beräknat 2000 beräknat 2001 – beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 37 363 60 963 43 801 25 000 22 000 Nya förpliktelser 159 200 160 005 61 000 34 000 0 Infriade förpliktelser* 162 596 176 167 79 801 37 000 22 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 60 963 43 801 25 000 22 000 0 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 101 000 101 000 61 000 37 000 22 000 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. A8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador Tabell 4.13 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 43 500 Anslags- sparande 16 500 1998 Anslag 60 000 Utgifts- prognos 55 000 1999 Förslag 40 000 2000 Beräknat 40 000 2001 Beräknat 40 000 De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till kostnader för att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem. Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel. Bidragsbestämmelserna finns i förord- ningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus, m.m. Vidare får anslaget belastas med utgifter för kansli- och ut- redningskostnader. De mest betydelsefulla faktorerna för utgif- ternas utveckling är förknippade med gällande bestämmelser för beräkning av husägarens själv- risk. Denna påverkas av det skadade husets ålder och det låneutrymme som finns tillgängligt i fas- tigheten. Som regel är självrisken högre ju äldre huset är. Målet för bidragsverksamheten är att mot- verka ohälsa till följd av fukt- och mögelskador i egnahem. Regeringens överväganden Resultatinformation Bidrag utbetalades under år 1997 med totalt 28,8 miljoner kronor – varav 4,7 miljoner kronor har utgjort förhöjt bidrag enligt 6 a § i fondförord- ningen – och det genomsnittliga bidragsbeloppet uppgick till 80 000 kronor Detta är en ökning i jämförelse med år 1996 då bidrag utbetalades med 8,6 miljoner kronor och det genomsnittliga bidraget var 72 000 kronor. Ökningen av det ge- nomsnittliga bidragsbeloppet antas bero på att antalet ansökningar som avser skador i kryp- grunder har ökat och att sådana är jämförelsevis dyra att åtgärda. Av fondens verksamhetsberättelse framgår bl.a. att slutligt beslut om bidrag fattades i 346 ärenden, medan hela 712 ärenden avskrevs. Det stora antalet avskrivna ärenden beror på att sö- kanden återkallar sin ansökan på grund av svårig- heter att finansiera självrisken. Kostnaderna för löner, lokaler och för Kam- markollegiets service uppgick till 5,2 miljoner kronor. Slutsatser De nuvarande bidragsreglerna innebär höga självrisker, vilket i många fall leder till avslag eller till att ärendena avskrivs. Detta bidrar till att fler fastighetsägare i stället väljer att väcka talan vid domstol. En annan konsekvens av gällande regler är att behövliga åtgärder inte genomförs eller utförs på ett felaktigt sätt, till förfång för kvalitet och resultat. Denna problematik har behandlats av Bygg- kvalitetsutredningen (SOU 1997:177). Utred- ningen har därför föreslagit att reglerna bör för- bättras under en period av fyra år och att stödet därefter bör upphöra. Förslaget innebär att sta- tens utgifter skulle öka budgetåren 1999 – 2001. Regeringen bedömer att det inte är möjligt att göra några omprioriteringar inom utgiftsområdet för att finansiera reformer som medför ökade ut- gifter. Omprioriteringar inom utgiftsområdet är nödvändiga på grund av den beräknade utgifts- ökningen på anslaget A5 Statens bostadskredit- nämnd: Garantiverksamhet. Anslaget bör mot denna bakgrund minska. Regeringen föreslår att 40 miljoner kronor anvisas år 1999 för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador. Anslaget för år 1999 har beräknats enligt föl- jande: Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 60 000 Omprioritering -20 000 Förslag 1999 40 000 A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder Tabell 4.14 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 8 332 Anslags- sparande 3 668 1998 Anslag 12 000 Utgifts- prognos 8 700 1999 Förslag 7 000 2000 Beräknat 7 000 2001 Beräknat 7 000 De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder mot radon i småhus. Bidrag lämnas om radongashalten i huset överstiger det gränsvärde som Socialstyrelsen anger som godtagbart från hälsosynpunkt. Bidraget beviljas av Boverket. Bi- dragsbestämmelserna finns i förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Den mest betydelsefulla faktorn för utgifter- nas utveckling är småhusägarnas intresse av att genom mätning av radongashalten i sina bostäder klarlägga radonsituationen och att vid radonfö- rekomst över gränsvärdet ansöka om bidrag för att vidta åtgärder. Regeringens överväganden Resultatinformation Under budgetåret 1997 beviljades 805 bidrag. Det genomsnittliga bidragsbeloppet var drygt 10 000 kronor. Boverkets utvärdering av effekterna av bidra- get till åtgärder mot radon i egnahem visar att vidtagna åtgärder medfört att radongashalten har sjunkit avsevärt i de fastigheter som har radonsa- nerats. I 88 procent av de fastigheter som sanera- des under åren 1995 och 1996 sjönk radongas- halten till en nivå som understiger gränsvärdet för sanitär olägenhet. Verket bedömer dock att radonsanering sker i för liten omfattning och att informationsinsatserna bör förbättras samt att bidraget bör tidsbegränsas för att stimulera till att takten för radonsanering ökar. Vidare bör bi- drag till mätningar av radonhalten i hyres- och bostadsrättshus övervägas. Slutsatser Regeringen bedömer att det inte är möjligt att göra några omprioriteringar inom utgiftsområdet för att finansiera reformer som medför ökade ut- gifter. Regeringens förslag: Bidragsgivningen till åtgärder mot radon i bostäder begränsas i fortsättningen av en årlig ram. För budgetåret 1999 bestäms denna ram till 7 miljoner kronor. Skälen för regeringens förslag: Ompriorite- ringar inom utgiftsområdet är nödvändiga på grund av den beräknade utgiftsökningen på an- slaget A5 Statens bostadskreditnämnd: Garanti- verksamhet. Anslaget bör mot denna bakgrund minska och bidragsgivningen i fortsättningen begränsas av en ram. Regeringen föreslår att 7 miljoner kronor anvisas för år 1999 och att bidrag till åtgärder mot radon i bostäder får läm- nas inom denna ram under år 1999. Anslaget för år 1999 har beräknats enligt föl- jande: Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 12 000 Omprioritering -5 000 Förslag 1999 7 000 A10 Bostadsbidrag Tabell 4.15 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 6 195 053 Anslags- sparande - 260 053 1998 Anslag 5 919 600 Utgifts- prognos 5 860 000 1999 Förslag 5 864 600 2000 Beräknat 5 657 700 2001 Beräknat 5 686 000 Anslaget disponeras för bostadsbidrag till barn- familjer och ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn. Bestämmelser om bostadsbidrag finns i la- gen (1993:737) om bostadsbidrag och bostads- bidragsförordningen (1993:739). Målet för bostadsbidragen är att ge ekono- miskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Bidragen utgör också en viktig del av det ekonomiska fa- miljestödet (utgiftsområde 12). Detta stöd syftar främst till att ge en ekonomisk trygghet för barnfamiljer under den tid de har en stor försörj- ningsbörda. Utgifterna för bostadsbidrag är starkt beroen- de av inkomst-, boendekostnads- och arbetslös- hetsutvecklingen och därmed av den samhälls- ekonomiska utvecklingen i stort. Under budgetåret 1997 uppgick utgifterna för bostadsbidrag till drygt 6 195 miljoner kronor. Det innebär att anslaget för detta år överskreds med 260 miljoner kronor eller 4,4 procent. Av- vikelsen, som ligger inom ramen för anvisad an- slagskredit, beror bl.a. på svårigheter att bedöma verkningarna av de omfattande regeländringar som trädde i kraft vid årsskiftet 1996/97. Jämfört med år 1996 minskade utgifterna under år 1997 – på grund av beslutade regeländringar – med to- talt 2 180 miljoner kronor eller 26 procent. För innevarande budgetår (1998) beräknas utgifterna till ca 5 860 miljoner kronor, jämfört med anslaget på 5 919,6 miljoner kronor. Administrationen av bostadsbidragen sköts av de allmänna försäkringskassorna. Riksförsäk- ringsverket (RFV) har som central förvaltnings- myndighet ansvar för tillsyn, uppföljning och ut- värdering av bostadsbidragen. Försäkringskas- sornas respektive RFV:s anslag tillhör utgiftsom- råde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Regeringens överväganden Resultatinformation Utgifterna för bostadsbidrag, som stigit kraftigt under 1990-talets första hälft, har genom riks- dagens beslut (prop. 1994/95:100 bil. 6, bet. 1994/95:BoU14, rskr. 1994/95:312 och prop. 1995/96:186, bet. 1995/96:BoU11, rskr. 1995/96: 229) om ändrat bidragssystem åren 1996 och 1997 minskat successivt och börjar nu stabilise- ras. Även antalet bidragstagare har minskat och börjar stabiliseras. Vidtagna regeländringar har samverkat så att det framförallt är hushåll med högre eller relativt sett högre inkomster och rymliga bostäder som förlorat eller fått lägre bidrag. Tabell 4.16 Totala utgifter för bostadsbidrag (löpande pri- ser, mkr/år) samt antal hushåll med bostadsbidrag (1000- tal) i maj respektive år, 1990-1998 År Utgift Antal hushåll 1990 3 142 1 1991 5 065 328 1992 5 928 360 1993 7 164 441 1994 8 669 538 1995 9 221 576 1996 8 373 471 1997 6 195 365 1998 5 860 2 338 Källa: Boverket, RFV 1 Statistik finns ej 2 Beräknad De totala utgifterna för bostadsbidrag minskade mellan åren 1995 och 1997 från 9 221 till 6 195 miljoner kronor i löpande priser, en minskning med 3 026 miljoner kronor eller 33 procent. För år 1998 beräknas utgifterna till ca 5 860 miljoner kronor, fem procent lägre jämfört med föregå- ende år. Även prognosen för närmast följande budgetår pekar, vid oförändrat regelsystem, på sjunkande utgifter. Under perioden maj 1995 till maj 1997 minsk- ade antalet bidragstagare med drygt 210 000 eller 37 procent. Hushåll med sammanboende föräld- rar minskade mest, gruppens antal har under pe- rioden i det närmaste halverats. I maj 1998 läm- nades bostadsbidrag till 338 000 hushåll, varav 283 000 barnfamiljer och 55 000 hushåll utan barn. Det innebär att ca 28 procent av det totala antalet hushåll med barn erhåller bostadsbidrag detta år. Drygt 65 procent av de hushåll med hemmavarande barn som erhåller bostadsbidrag består numera av ensamstående föräldrar. Av dem är 90 procent kvinnor. Av hushåll med bo- stadsbidrag utan barn består drygt 90 procent av ensamstående. Knappt 70 procent av dem är stu- derande. Bland ensamstående ungdomar är bi- dragshushållen mycket jämnt fördelade mellan kvinnor och män (52 respektive 48 procent). Tabell 4.17 Hushåll med bostadsbidrag 1995–1998, maj månad (1000-tal) 1995 1996 1997 1998 Hushåll med hem- mavarande barn – gifta/samboende 193,3 173,9 105,5 85,5 – ensamstående 191,9 187,9 174,8 170,9 Hushåll med enbart umgängesrättsbarn 42,5 41,3 29,0 26,9 Hushåll utan barn – ungdomar 90,4 67,7 56,1 54,5 – andra 58,1 – – – Samtliga 576,2 470,8 365,5 337,8 Källa: RFV En bostads utrymmesstandard har preciserats i form av olika standardnormer. Den mest gene- rösa av dem innebär att varje barn kan erbjudas ett eget rum. Nedan redovisas i vissa kategorier uppgifter för år 1997 avseende antalet hushåll med bostadsbidrag, genomsnittlig boendekost- nad med respektive utan bidrag och genom- snittlig preliminär bidragsgrundande inkomst. Dessutom framgår hur stor andel av dessa hus- håll som uppfyller nämnda intentioner om ut- rymmesstandard. Inom parentes anges, beträf- fande utrymmesstandard, förändringen i pro- centenheter från år 1996. Tabell 4.18 Antal hushåll med bostadsbidrag samt genomsnittlig boendekostnad, genomsnittlig utrymmesstandard och ge- nomsnittlig preliminär bidragsgrundande inkomst, år 1997 Hushåll med hemma- varande barn Antal Genomsnittlig boendekostnad (kr/mån) Genomsnittlig utrymmes standard, med bidrag (%) Genomsnittlig preliminär bi- dragsgrun- dande inkomst (kr/år) Utan stöd 1 Med stöd Under norm Enligt norm Över norm Ensamstående 174 807 4 698 2 918 35 (+4) 50 (+/–0) 15 (–4) 122 962 – 1 barn 91 758 4 390 2 986 18 (+2) 63 (+4) 19 (–6) 123 575 – 2 barn 59 399 4 901 2 924 47 (+3) 41 (+/–0) 12 (–3) 127 281 – 3+ barn 23 650 5 382 2 635 76 (+9) 19 (–14) 5 (+5) 109 736 – kvinnor 156 401 4 711 2 880 37 (+4) 50 (–1) 13(–3) 119 920 – män 18 406 4 589 3 235 25 (+5) 46 (+4) 29 (–9) 148 806 Gifta/samboende 105 544 5 133 3 658 51 (+15) 35 (–11) 14 (–4) 151 128 – 1 barn 23 550 4 568 3 362 17 (+3) 60 (+9) 23 (–12) 111 714 – 2 barn 37 551 5 072 3 678 47 (+13) 38 (+1) 15 (–14) 150 135 – 3+ barn 44 443 5 484 3 799 72 (+24) 20 (–32) 8 (+8) 172 853 Källa: RFV 1 Före ytbegränsning År 1997 uppnådde, med stöd av bostadsbidrag, 60 procent av antalet hushåll med hemmavarande barn en utrymmesstandard, som minst innebär att varje barn kan erbjudas ett eget rum. Motsva- rande andel år 1996 var 70 procent. Andelen hushåll med utrymmesstandard under norm har ökat mer för gifta/samboende än för ensamstå- ende. Bland de senare bor män rymligare än kvinnor, såväl under år 1996 som under år 1997. Ju fler barn som finns i familjen, desto större är andelen hushåll med utrymmesstandard under norm. Andelen flerbarnsfamiljer med bostadsyta under norm har ökat kraftigast för hushåll med två sammanboende vuxna. Den genomsnittliga bidragsgrundande in- komsten för ensamstående föräldrar är i stort sett oförändrad mellan åren 1996 och 1997, ca 120 000 kronor per år. I maj 1997 hade 24 pro- cent av männen och 45 procent av kvinnorna i ensamstående hushåll med hemmavarande barn en årsinkomst under denna nivå. Drygt 16 pro- cent av dem saknade bidragsgrundande inkomst. En förändring mot lägre genomsnittlig inkomst är, oavsett antalet barn i familjen, mycket märk- bar för samboende föräldrar (– ca 30 000 kronor per år). I maj 1997 hade 46 procent av samboen- de hushåll med hemmavarande barn en bidrags- grundande inkomst under 150 000 kronor per år. I regleringsbrevet för budgetåret 1997 har re- geringen gett RFV i uppdrag att utvärdera ge- nomförandet av de nya reglerna för bostadsbi- drag som trädde i kraft vid årsskiftet 1996/97. Verket har i två rapporter - Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar respektive under- hållsstöd till barn till särlevande föräldrar (RFV anser 1997:8) och Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar, redovisning vad avser systemets tillämpning (RFV anser 1998:1) - lämnat redo- visning till regeringen i frågan. Utvärderingen anger att reformeringen av bostadsbidragen har fungerat tillfredsställande. Enligt RFV:s uppfatt- ning har de nya bestämmelserna påtagliga förde- lar jämfört med tidigare regler. Till exempel gör det nya inkomstprövningssystemet det möjligt att förbättra kontrollen och förebygga överut- nyttjande. Det nya inkomstbegreppet med en starkare anknytning till skattelagstiftningen och en bidragsgrundande inkomst som skall fördelas lika på kalenderårets månader, har förenklat handläggningen på försäkringskassorna. Rege- ringen har även, i nämnda regleringsbrev, gett RFV i uppdrag att utvärdera effekter och resultat av de nya bestämmelserna. Systemet med preliminärt och slutligt bostadsbidrag skall bely- sas särskilt. Verkets uppdrag i denna del skall slutredovisas senast den 1 september1999. De totala administrationskostnaderna för bo- stadsbidrag uppgick år 1997 till 482 miljoner kronor, en minskning på grund av mindre ären- devolym med 15 procent jämfört med föregåen- de år. Den totala administrationskostnaden (styckkostnaden) per beslut ökade dock från 450 till 601 kronor, eller 34 procent. Detta förklaras bl.a. med att varje nytt ärende, till följd av de re- geländringar som genomförts inför år 1997, krävt en mer omfattande utredning än tidigare. Administrationskostnadernas andel av de totala försäkringskostnaderna ökade från 6,8 procent år 1996 till 7,8 procent år 1997, eller med 14,7 pro- cent. Slutsatser De redovisade resultaten tyder på att målupp- fyllelsen i 1997 års system har, vad avser hus- hållens utrymmesstandard, försämrats i jämfö- relse med föregående år, samtidigt som den för- delningspolitiska profilen har stärkts. De effekter som följer av det inkomstprövningssystem med preliminära och slutliga bidrag, som infördes år 1997, kan dock bedömas fullt ut först då slutliga uppgifter föreligger från taxeringen (våren 1999). Som angetts i det föregående skall RFV, på regeringens uppdrag, redovisa effekter och re- sultat av det nya systemet senast den 1 sep- tember 1999. RFV har i Budgetunderlag 1999–2001 beräk- nat medelsbehovet för anslaget Bostadsbidrag under budgetåret 1999 till 5 835 800 000 kronor. Regeringen delar verkets bedömning. Omräknat med aktuell antagandebild beräknas medelsbe- hovet för budgetåret 1999 till 5 864 600 000 kro- nor. För budgetåren 2000 och 2001 beräknas medelsbehovet till 5 657 700 000 kronor respek- tive 5 686 000 000 kronor. Därvid har hänsyn ta- gits till följande förslag till regeländring. Förslag till lagändring Det särskilda bidraget till personer med svensk pension bosatta utomlands Regeringens förslag: Bidragsgrundande inkomst skall ökas med skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstäm- mer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) har med anledning av regeringens upp- drag att utvärdera genomförandet av 1997 års be- stämmelser för bostadsbidrag även redovisat vissa förslag till ändringar i dessa bestämmelser (RFV anser 1998:1). Verkets rapport har remiss- behandlats. Följande instanser har beretts tillfälle att yttra sig: Domstolsverket, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Västernorrlands län, So- cialstyrelsen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Centrala studiestödsnämnden, Boverket, Konsumentverket, Ungdomsstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, Försäkringskasse- förbundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostads- företag, Sveriges Förenade Studentkårer och Försäkringsanställdas förbund. De instanser som inkommit med yttrande har tillstyrkt eller har inga invändningar mot förslaget. Därutöver har särskilt yttrande inkommit från Försäkrings- kassan i Stockholms län, som anser att det sär- skilda bidraget bör ingå i den del av bostads- bidraget som beror av antalet barn och hushållets boendekostnader. Skälen för regeringens förslag: Med stöd av artikel 78 förordning (EEG) nr. 1408/71 kan en person som uppbär svensk pension i utlandet be- rättigas till den del av bostadsbidraget som ut- görs av det särskilda bidraget, vilket lämnas obe- roende av bostadskostnadens storlek. Denna förmån definieras enligt förordningen som fa- miljebidrag, vilket medför att en ansökan om pension alltid samtidigt är en ansökan om famil- jebidrag. De regler för behovsprövning av bo- stadsbidrag som gäller fr.o.m. år 1997, med pre- liminära bidrag som slutligt avstäms mot taxerad inkomst, innebär betydande problem i dessa ärenden. Försäkringskassans utredningar om hushållens inkomst- och förmögenhetsförhål- landen ger osäkra resultat, trots tidskrävande in- satser. Vidare är en avstämning av det prelimi- nära bostadsbidraget mot taxerad inkomst i praktiken inte möjlig att göra. Det finns i dag ca 50 ärenden där det särskilda bidraget betalas ut till personer med svensk pension bosatta i utlan- det. I ytterligare ca 1000 ärenden per år prövas rätten till bidraget. I lagen (1993:737) om bo- stadsbidrag bör införas bestämmelser som när- mare reglerar beräkningen av bidragsgrundande inkomst i dessa ärenden. De ändrade bestämmel- serna bör träda i kraft den 1 januari 1999. Rege- ringen bedömer att de kostnadskonsekvenser som följer av förslaget är av smärre art och därför inte föranleder någon justering av anslaget. I anslutning till den nu föreslagna ändringen bör hänvisningen i 7 § andra stycket lagen om bostadsbidrag till 4 § andra stycket 6 ändras till 4 § andra stycket 5 samma lag. Denna ändring är enbart en korrigering av nuvarande oriktiga refe- rens och innebär inte någon ändring i sak. A11 Bonusränta för ungdomsbosparande Tabell 4.19 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 4 432 1998 Anslag 4 400 1 Utgifts- prognos 4 500 1999 Förslag 6 000 2000 Beräknat 7 500 2001 Beräknat 8 000 1 Varav 1 400 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998. År 1988 beslutade statsmakterna att ett speciellt ungdomsbosparande skulle inrättas (prop. 1987/88:150 bil. 3, bet. 1987/88 FiU21, rskr. 1987/88:395). Lagen (1988:846) om ungdoms- bosparande trädde i kraft i december 1988. Lagen innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år kan påbörja ett sparande i vissa banker eller sparkas- sor som kan fortgå till och med det år spararen fyller 28 år. Riksgäldskontoret fastställer en mi- nimiränta. När kontoinnehavaren har sparat un- der tre år och det sparade kapitalet uppgår till minst 5 000 kronor, blir kontoinnehavaren be- rättigad till en årlig bonusränta på 3 procent från den tidpunkt sparandet började. Den som sparar har rätt att låna upp till tre gånger det sparade beloppet, dock efter sedvanlig kreditprövning. Det finns inga krav på att sparandet skall använ- das till att köpa bostad. Bonusräntan bekostas av staten och betalas ut då kontoinnehavaren begär det eller när lån erhålles. När bonusräntan betalas ut upphör kontots anslutning till ungdoms- bosparandet. Regeringens överväganden Resultatinformation Under de första åren efter introduktionen 1988 växte intresset att spara i ungdomsbospar konti- nuerligt. Fram till början av 1992 ökade antalet sparare. Under 1992 nådde sparformen sin största omfattning med drygt 50 000 anslutna sparare. Under de följande åren pendlade antalet sparare mellan 45 000 och 50 000. Sedan mitten av 1996 har antalet sparare minskat. Under 1997 minskade antalet sparare med cirka 6 000 och vid årets slut var sammanlagt 41 415 personer an- slutna till ungdomsbosparandet. Det samlade sparandet i ungdomsbospar minskade med 33 miljoner kronor under 1997 och uppgick den 31 december 1997 till sammanlagda knappt 214 miljoner kronor. Ungdomsbosparkonton er- bjuds för närvarande av tre banker och Riksbyg- gens Sparkassa. Som mest har åtta banker och sparkassor varit anslutna. Slutsatser Aktuella beräkningar pekar på betydligt högre uttag ur denna sparform under de kommande åren och därmed större utbetalningar av bonus- ränta än vad som tidigare antagits. Regeringen föreslår därför att ytterligare tre miljoner kronor anvisas anslaget 1999 jämfört med beräknat i budgetpropositionen för 1998. Anslaget för år 2000 har beräknats till 7,5 miljoner kronor. A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. Tabell 4.20 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Anslag 75 000 1 Utgifts- prognos 0 2 1999 Förslag 30 000 2000 Beräknat 0 2001 Beräknat 0 1 Varav 75 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998. 2 Utbetalningarna under 1997 och 1998 sker från anslaget A2 Arbetsmarknadspolitis- ka åtgärder inom utgiftsområde 14. De utgifter som belastar anslaget avser utgifter för investeringsbidrag enligt förordningen (1996:1371) om statligt investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. Bi- drag lämnas för projekt som påbörjas under pe- rioden den 1 oktober 1996 – den 31 december 1999. Den totala ramen för ändamålet uppgår till 300 miljoner kronor. Bidraget utbetalas under år 1998 även från tionde huvudtitelns reservations- anslag 1995/96 A2 Arbetsmarknadspolitiska åt- gärder. Bidragskretsen har efter det att bidraget inför- des vidgats i enlighet med regeringens förslag i tilläggsbudget för år 1998, så att bidrag även läm- nas för anordnande av nya ungdomsbostäder (prop. 1997/98:150, bet. FiU:27, rskr. 1997/98: 317). Vidare begränsas bidraget inte längre till bostäder på eller i anslutning till orter där det finns universitet eller högskola. Regeringens överväganden Resultatinformation Länsstyrelserna hade per den 31 augusti 1998 be- viljat investeringsbidrag med totalt 100 miljoner kronor, fördelat på 108 ärenden. De beviljade bi- dragen avser en produktion av drygt 4 000 lägen- heter. Det totala antalet inkomna ansökningar avser drygt 7 000 lägenheter, varav ca 2 000 lä- genheter kan komma att byggas i Östergötlands län. Under år 1998 beräknas 70 miljoner kronor utbetalas. Dessa utgifter finansieras med reserve- rade medel på anslaget A2 Arbetsmarknadspoli- tiska åtgärder inom utgiftsområde 14. Slutsatser Regeringens förslag: Reglerna för beviljande av bidrag till anordnande av bostäder till studenter m.fl. ändras på så sätt att en förutsättning för bi- drag är att ansökan har kommit in till länsstyrel- sen senast den 12 oktober 1998. Skälen för regeringens förslag: Regeringen konstaterar att intresset för investeringsbidrag till student- och ungdomsbostäder är svagt. Inga nya ansökningar registrerades hos länsstyrelserna i september månad. Med hänsyn härtill och för att tillgodose behovet av omprioriteringar (jfr. avsnitt 4.3.4) föreslår regeringen att bidragsgiv- ningen för detta ändamål avvecklas. Bidrag bör därför inte beviljas när det gäller ansökningar som inkommit till länsstyrelsen efter den 12 oktober 1998. Regeringen bedömer att 30 miljoner kronor behöver anvisas för investeringsbidrag för an- ordnande av bostäder till studenter m.fl. år 1999 för återstående utbetalningar av beviljade bidrag. För tiden därefter bedöms inga ytterligare medel behöva anvisas. A13 Internationellt samarbete Tabell 4.21 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1999 Förslag 20 000 2000 Beräknat 20 000 2001 Beräknat 0 Anslaget är nytt för budgetåret 1999. Under år 1998 har vissa utgifter i samband med det inter- nationella samarbetet inom bygg- och bostads- området finansierats med medel på anslaget A2 Räntebidrag m.m., enligt riksdagens beslut i samband med budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.2, bet. 1997/98:BoU1, rskr. 1997/98:77). Med stöd av riksdagens beslut har regeringen ställt 13 miljo- ner kronor till EUBO-kommitténs (dir. 1996:104) förfogande för sitt arbete med förbe- redelserna för en europeisk bostadsmässa i Sve- rige år 2001. Regeringens överväganden Sveriges medlemsskap i EU innebär att behov uppkommer av statliga insatser för att finansiera deltagandet i samarbetet inom unionen eller i särskilda samarbetsprojekt. Detta gäller även för Östersjösamarbetet och FN-samarbetet, t.ex. Habitat II, FN:s andra världskonferens om bo- ende och bebyggelse. Sedan något år pågår ett förberedelsearbete för en europeisk bostads- mässa i Sverige år 2001. För att finansiera kost- naderna för Sveriges deltagande i det internatio- nella samarbetet på plan-, bygg- och bostadsom- rådet bör ett särskilt anslag inrättas. En europeisk bostadsmässa Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 1997/98:1) för år 1998, anmält för riksdagen att en särskild utredare tillkallats med uppgift att aktivt och i samarbete med byggsektorns aktörer arbeta för att en europeisk bostadsmässa ge- nomförs. I direktiven (dir.1996:104) erinras om Sveriges strävanden att vara en pådrivande internationell kraft och ett föregångsland vad gäller att skapa en ekologiskt hållbar utveckling. En sådan ut- veckling berör den framtida utformningen av bebyggelse och stadsutveckling samt den redan befintliga byggda miljön. Det är också angeläget att genom ökad konkurrens på byggmarknaden få lägre bygg- och boendekostnader. En europe- isk bostadsmässa skulle vidare vara en möjlighet att skynda på genomförandet av byggproduktdi- rektivet. Avsikten är att en europeisk bostadsmässa skall kunna visa upp goda exempel på hur bygg- nader och byggda miljöer kan anpassas till en kretsloppsanpassad hållbar utveckling med be- aktande också av de väsentliga tekniska egen- skapskraven i byggproduktdirektivet. Demon- strationsprojekt skall kunna uppföras som redo- visar effekterna av genomförandet av byggpro- duktdirektivet, liksom projekt som visar skillna- der och likheter i byggnadskulturer mellan de eu- ropeiska regionerna. Mässan skall därmed kunna bidra till en utveckling mot en europeisk syn på byggsektorn. Malmö stad har träffat avtal med en mäss- arrangör om att anordna en bostadsmässa år 2001 i Malmö. Bostadsmässan sammanfaller del- vis i tiden med det svenska ordförandeskapet i EU. I utredarens direktiv ingår att undersöka möjligheterna att finansiera och genomföra en europeisk bostadsmässa i Malmö. Regeringen anser det angeläget att en EU- bomässa med den angivna inriktningen kommer till stånd. Staten bör därför ställa medel till för- fogande inom en ram av totalt 30 miljoner kro- nor för bidrag till vissa gemensamma kostnader i samband med mässarrangemangen, t.ex. mäss- hallar och utställningar m.m. De kostnader det här är fråga om att finansiera med statliga bidrag avser således inte uppförandet av bostadshus och normala investeringar i infrastruktur m.m. Som villkor för ett statligt bidrag bör gälla dels att mässan genomförs, dels att näringslivet och EU vardera för samma ändamål bidrar med minst lika stort belopp som staten. Medlen kommer att behöva utbetalas under de tre närmaste budget- åren. Det bör ankomma på regeringen att före- skriva de närmare villkor som skall gälla för ut- betalning av medel till mässarrangören. 5 Geoteknik 5.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar Statens geotek- niska institut (SGI). Institutet är en upp- dragsmyndighet och har ett sektorsövergripande geotekniskt ansvar. Detta innebär att SGI skall upprätthålla och utveckla kunskap inom området samt tillhandahålla geoteknisk kunskap och råd- givning till statliga myndigheter med ansvar för olika områden med koppling till miljö, in- frastruktur, fysisk planering och byggande samt till branschens övriga aktörer. Institutet har ett särskilt ansvar för ras- och skredfrågor. Verksamhetsvolymen för år 1997 uppgick till ca 58 miljoner kronor och vid slutet av året fanns 77 personer anställda vid institutet. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall SGI:s verksamhet år 1997 har karakteriserats av att - fokuseringen på forskning och teknikut- veckling har ökat, - den forskning som delfinansierats av EU har ökat, - raset i Sysslebäck och skredet i Vagnhärad har krävt omfattande resurser. Det ekonomiska utfallet för år 1997 visar ett överskott om ca 500 000 kronor trots att verk- samhetsvolymen under året varit något liten i förhållande till institutets fasta kostnader Prioriteringar Inför år 1999 är det viktigt att SGI:s myndighets- roll inom ras- och skredområdet stärks och vida- reutvecklas inom nuvarande huvudområden samt att en särskild delegation för ökad myndighets- samverkan i ras-och skredfrågor inrättas. Det är vidare viktigt att den eftersläpning inom områ- dena kvalitetsvärdering och riskvärdering som skett under år 1997 hämtas igen. 5.2 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverkets (RRV:s) revisionsberät- telse för år 1997 avseende granskningen av årsre- dovisningen, underliggande redovisning och led- ningens förvaltning innehåller inte några an- märkningar. Den ekonomiadministrativa värdering som utförts av RRV avseende räkenskapsåret 1997 har resulterat i värderingen AA, vilket innebär att omdömet Fullt tillfredsställande har avgivits. 5.3 Anslag B1 Geoteknik Tabell 5.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 21 067 Anslags- sparande 2 422 1998 Anslag 22 555 Utgifts- prognos 24 000 1999 Förslag 23 012 2000 Beräknat 23 418 2001 Beräknat 23 788 En jämförelse mellan budget och utfall för bud- getåret 1997 visar att anslagsförbrukningen un- derstiger tillgängliga medel med ca 2,4 miljoner kronor. Anslagssparandet förklaras huvudsakli- gen av att den särskilda satsning som planerades inom FoU-området år 1997 inte kunde fullföljas p.g.a. att inträffade ras och skred under året för- brukade stora delar av de personella resurserna. SGI planerar att under de kommande två åren ta igen den eftersläpning som detta förorsakat. För år 1998 pekar SGI:s prognos på ett underskri- dande av tillgängliga medel med ca 1 miljon kro- nor. Regeringens överväganden Resultatinformation SGI:s verksamhet består av myndighetsuppgifter samt uppdragsverksamhet. Myndighetsuppgif- terna finansieras via anslag och utgörs av verk- samhetsgrenarna Säkerhet och kvalitet och Till- lämpad forskning och kunskapsuppbyggnad. Uppdragsverksamheten indelas i verksamhets- grenarna Teknikutveckling och kunskapsför- medling samt Rådgivning. SGI redovisar i årsredovisningen för år 1997 en omsättning på 58,3 miljoner kronor, varav intäkter av uppdrag uppgår till ca 37,2 miljoner kronor (64%). Verksamhetens totala resultat vi- sar ett mindre överskott. När det gäller de kon- sumtionsbesparingar som av riksdagen ålades myndigheterna fr.o.m. budgetåret 1995/96 t.o.m. budgetåret 1997 så har SGI för regeringen redo- visat att nya upphandlingsavtal avseende lokal- hyra, lokalvård och hyra av kopieringsmaskiner genomförts under 1996 och 1997. Dessa har re- sulterat i besparingar på ca 25, 20 respektive 15 procent. I syfte att öka kostnadsmedvetandet och erhålla ett effektivare lokalutnyttjande samt bättre prioriteringar av investeringar har man även infört interndebiteringar av hyror, avskriv- ningar och kalkylmässiga räntor på avdelnings- nivå. Inom myndighetsverksamheten har arbetet under året till stor del inriktats på att biträda räddningstjänsten vid skredet i Vagnhärad, ras och översvämning i Sysslebäck, skred i Björke- torp i Marks kommun samt vid befarade skred i Munkedal och vid avloppsreningsverket i Vagn- härad. I sin skredförebyggande verksamhet har SGI koncentrerat arbetet till Göta älvdalen, där instituet bl.a. utfört rörelsemätningar, gjort en skredriskanalys samt medverkat i länsstyrelser- nas behandling av plan och byggärenden. På grund av de betydande personella insatser som under året krävts i samband med utryckningar vid ras och skred har den satsning inom FoU- området på riskvärdering och kvalitetsvärdering som beslutades inför år 1997 haft betydligt mindre omfattning än planerat. Den utökade myndighetsverksamheten har medfört att medel fått lov att överföras från verksamhetsområdet Tillämpad forskning och kunskapsuppbyggnad till området Säkerhet och kvalitet. Inom SGI:s uppdragsverksamhet har forsk- ning och teknikutveckling bedrivits i enlighet med uppdrag från statliga myndigheter och bran- schen i övrigt. Bl.a. kan nämnas ett projekt som genomförs i samverkan med Vägverket och vars syfte är att ta fram en modell för användning av GIS (geografiska informationssystem) i vägpla- nering. SGI har under året även bedrivit ett ökande antal projekt inom ramen för EU:s forskningsprogram. FoU-resultaten kommer till användning framför allt hos myndigheter, be- ställare och utförare av olika mark- och grund- läggningsarbeten. Lägre markbyggnadskostnader erhålls genom att jordmaterial kan utnyttjas ef- fektivare, lös jord göras bärkraftig genom för- stärkning samtidigt som onödigt höga säker- hetsmarginaler kan undvikas. Ökad säkerhet uppnås genom mer tillförlitliga undersöknings- och dimensioneringsmetoder. Förbättrad miljö erhålls genom metoder för skydd av mark och grundvatten samt metoder för hantering av avfall och förorenad mark. När det gäller institutets roll som rådgivare har denna verksamhet haft en nära koppling till forskningen och i flera projekt har institutet tillsammans med olika aktörer de- monstrerat ny teknik eller nya metoder. I en skrivelse till regeringen i slutet av år 1996 föreslog den s.k. Skredkommissionen att en de- legation skulle inrättas för fortsatt samverkan och arbete i ras- och skredfrågor efter det att kommissionen avslutat sin verksamhet detta år. Denna fråga belyses i ett regeringsuppdrag avse- ende SGI:s framtida myndighetsroll som insti- tutet redovisade i slutet av år 1997. Uppdraget omfattade att ta fram ett fördjupat underlag om behovet och konsekvenserna av en utökad myn- dighetsroll för SGI inom området ras och skred. SGI:s nuvarande myndighetsuppgifter omfattar i huvudsak övervakning av stabiliteten i Göta älv- dalen, remissbehandling av planärenden i tidigare Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län, be- dömningar av ansökningar om statsbidrag till fö- rebyggande åtgärder för ras och skred samt bi- stånd till räddningstjänsten i akuta ras- och skredsituationer. Det är regeringens uppfattning att SGI:s myndighetsroll även fortsättningsvis skall begränsas till dessa huvudområden. När det gäller remissbehandling av planärenden bör dock denna utökas till att omfatta hela det nya Västra Götalands län. Det konstateras vidare att de psy- kiska och materiella skador som t.ex. skreden i Vagnhärad och Sysslebäck åstadkommit tydligt påminner om betydelsen av att samhället arbetar för att vidta de åtgärder som är möjliga för att fö- rebygga liknande framtida händelser. Regeringen anser därför att det är angeläget att SGI:s roll som sakkunnigorgan i ras- och skredfrågor stärks och vidareutvecklas för att samhällets be- hov inom området skall kunna tillgodoses. Rege- ringen föreslår i anslutning till detta att en sär- skild delegation för ökad myndighetssamverkan i ras- och skredfrågor skall inrättas och knytas till SGI. Delegationen bör i första hand vara ett kontakt- och samverkansorgan för de myndig- heter som på olika sätt är involverade i ras- och skredfrågor. Huvuduppgiften bör vara att sam- ordna myndigheternas agerande i dessa frågor. Deltagare i delegationen och delegationens upp- gifter bör närmare klargöras i samråd med be- rörda myndigheter. Deltagandet förutsätts rym- mas i de medverkande organisationernas ordina- rie verksamhet och anslag. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.2 Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt -kost- nad) Utfall 1997 37 247 37 172 75 (varav tjänsteexport) Prognos 1998 37 000 35 500 1 500 (varav tjänsteexport) Budget 1999 40 000 40 000 0 (varav tjänsteexport) Slutsatser Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att SGI helt eller till största del uppnått de verksam- hetsmål som åsatts för år 1997. Måluppfyllelsen är generellt sett större inom uppdragsverksam- heten än inom myndighetsverksamheten. Detta beror till stor del på att omföring av resurser har fått lov att göras inom och mellan myndighets- grenarna Säkerhet och kvalitet och Tillämpad forskning och kunskapsuppbyggnad. Inom verk- samhetsgrenen Säkerhet och kvalitet har omfatt- ningen av förebyggande åtgärder ökat kraftigt genom stora insatser för Räddningsverket och ökad medverkan i räddningstjänstärenden vid inträffade ras och skred. Detta har medfört att medel fått lov att överföras från verksamhetsom- rådet Tillämpad forskning och kunskapsupp- byggnad med en lägre insatsnivå inom detta om- råde till följd. Inför år 1999 är det viktigt att SGI:s myndighetsroll inom ras- och skredområ- det stärks och vidareutvecklas samt att en sär- skild delegation för ökad myndighetssamverkan i ras- och skredfrågor inrättas. Det är vidare vik- tigt att den eftersläpning inom områdena kvali- tetsvärdering och riskvärdering som skett under år 1997 hämtas igen. Anslaget för år 1999 har beräknats enligt föl- jande: Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 22 555 Pris- och löneområkning 457 Justering av premier 0 Förslag 1999 23 012 Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts med anledning av att en korrigering har gjorts av den justering som genomfördes av anslagen för år 1998 med anledning av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området föränd- rades (se bilaga 1, avsnitt 4). 6 Länsstyrelserna m.m. 6.1 Omfattning Verksamhetsområdet Länsstyrelserna m.m. om- fattar anslaget C1 Länsstyrelserna m.m. och an- slaget C2 Regionala självstyrelseorgan. Länsstyrelsernas övergripande mål är att länen skall utvecklas på ett sådant sätt att de nationella målen får genomslag, samtidigt som hänsyn tas till olika regionala förhållanden och förutsätt- ningar. Länsstyrelserna har en bred verksamhet som omfattar flertalet politikområden. Verksamheten återfinns inom följande verksamhetsgrenar: 1. Regionalekonomi och näringslivsutveckling (Regionalekonomi; utgiftsområde 19, Kon- kurrensfrämjande; utgiftsområde 24, Ut- bildningsfrågor; utgiftsområde 16) 2. Kommunikationer (utgiftsområde 22) 3. Lantbruk (utgiftsområde 23) 4. Rennäring (utgiftsområde 23) 5. Fiske (utgiftsområde 23) 6. Livsmedelskontroll, djurskydd och all- männa veterinära frågor (utgiftsområde 23) 7. Naturvård och miljöskydd (utgiftsområde 20) 8. Planväsende och hushållning med naturre- surser (utgiftsområde 18) 9. Kulturmiljö (utgiftsområde 17) 10. Social omvårdnad (utgiftsområde 9) 11. Civilt försvar och räddningstjänst (utgifts- område 6) 12. Bostadsfinansiering (utgiftsområde 18) 13. Jämställdhet (utgiftsområde 14) 14. Allmän förvaltning (utgiftsområde 18) Till verksamhetsgrenen allmän förvaltning hör ärenden som inte kan föras till någon annan verksamhetsgren, såsom registrering av stiftelser, lönegarantiärenden, jakt- och viltvårdsärenden, lotteriärenden etc. En försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning inleddes den 1 juli 1997 i Kal- mar, Gotlands och Skåne län. Den 1 januari 1999 inleds en liknande försöksverksamhet i Västra Götalands län, vilket bildades den 1 januari 1998. Försöksverksamheten avslutas vid utgången av år 2002 (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77). Syftet är att utveckla former för en fördjupad demokratisk förankring av det regio- nala utvecklingsarbetet. I Skåne län och Kalmar län är regionförbun- den självstyrelseorgan. I Skåne län övertar det nybildande landstinget ansvaret för försöksverk- samheten den 1 januari 1999. På Gotland har kommunen tagit över ansvaret och i Västra Gö- talands län kommer det nya landstinget, vilket bildas den 1 januari 1999, att utgöra självstyrelse- organ. Försöket innebär att det regionala självstyrel- seorganet i vart och ett av nämnda län från och med den 1 juli 1997 – i Västra Götalands län från och med den 1 januari 1999 – från länsstyrelserna tagit över det regionala utvecklingsansvaret, an- svaret för frågor om länsplaner för regional transportinfrastruktur samt beslutanderätten över användningen av regionalpolitiska medel och andra utvecklingsmedel. I Kalmar, Gotlands och Skåne län har självsty- relseorganen även fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens Kulturråd övertagit befogenheten att be- sluta om fördelningen av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner. 6.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 1 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 1 778,2 1 659,2 1 722,7 1 778,4 1 789,4 1 807,6 1 Inklusive beslut till följd av tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 6.3 Anslag C1 Länsstyrelserna m.m. Tabell 6.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 1 778 248 Anslags- sparande 122 497 1998 Anslag 1 646 481 1 Utgifts- prognos 1 710 000 1999 Förslag 1 757 893 2000 Beräknat 1 768 915 2 2001 Beräknat 1 787 148 3 1 Varav 450 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998. 2 Motsvarar 1 737 220 tkr i 1999 års prisnivå 3 Motsvarar 1 729 720 tkr i 1999 års prisnivå Regeringens överväganden Resultatinformation En analys av anslags- och nettoutgiftsutveck- lingen på ramanslaget visar att länsstyrelsernas anslagsförbrukning åren 1996 och 1997 översteg tilldelat anslag för verksamheten. Länsstyrelserna har klarat sina uppgifter genom att de kunnat ta i anspråk ett anslagssparande. Några länsstyrelser har dock varit tvungna att utnyttja an- slagskrediten under år 1997. Totalt hade länssty- relserna vid utgången av år 1997 ett ackumulerat anslagssparande om cirka 122 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 7 procent av tilldelat an- slag. Trenden är dock vikande för andra året i rad. Prognosen för år 1998 pekar mot att det ac- kumulerade anslagssparandet kommer att minska ytterligare till omkring 59 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 3 procent av tilldelat anslag. Den vikande trenden beräknas fortsätta även under år 1999. Personalkostnadernas andel av respektive läns- styrelses rampost varierar mellan 58 och 74 pro- cent. Vid ingången av år 1998 var knappt 4 000 personer anställda vid länsstyrelserna, varav en tredjedel hade en storstadslänsstyrelse som ar- betsgivare. Andelen projektanställda var cirka 500. Könsfördelningen bland personalen var rela- tivt jämn. Cirka 53 procent av de anställda har någon form av eftergymnasial utbildning. De se- naste årens krav på besparingar har medfört att åldersstrukturen förändrats. En analys visar att i genomsnitt 12 procent av länsstyrelsernas perso- nal är under 35 år. En fjärdedel av personalen torde komma att avgå med pension inom en tio- årsperiod Diagram 6.1 Ramanslagets fördelning på verksamhetsgrenar 1995/96–1997 (totalt samtliga länsstyrelser) 10=regek, 12=kommunikationer, 14=lantbruk, 15=rennäring, 16=fiske, 17=livsmedel/djurskydd/veterinär, 18=naturvård/miljö, 19=planväsende/ hushållning med naturresurser, 20=kultur, 21=social omvårdnad, 22=civilt försvar/räddn, 23=bostadsfinans, 30=jämställdhet, 24=allmän förvaltning Besparingskraven på länsstyrelserna har under år 1997 lett till vissa omprioriteringar i verk- samheten. Dessa varierar mellan länsstyrelserna beroende på olika förhållanden och förutsätt- ningar i länen. En samlad bedömning visar att resurserna inom verksamhetsgrenarna Lantbruk samt Regionalekonomi och näringslivsutveckling har prioriterats, särskilt vad gäller handläggningen av olika EU-stöd. Besparingskraven har medfört att resurserna för tillsyn, uppföljning och utvärdering inom bl.a. miljöområdet, social omvårdnad, civilt försvar och räddningstjänst har minskat ytterligare. Ett minskat administrativt stöd till handläggare har bl.a. resulterat i längre handläggningstider. Regeringen ser allvarligt på att länsstyrelsernas viktiga uppgift med tillsyn, uppföljning och utvärdering har nedprioriterats. Regeringen redovisar nedan åtgärder för att förstärka sådana uppgifter. Utöver de mål som i regleringsbrev för år 1997 formulerats inom respektive verksamhets- gren gällde vissa generella mål för länsstyrelser- nas verksamhet. Regeringen bedömer att resul- tatet i förhållande till dessa mål i stort sett är tillfredsställande. Länsstyrelserna har således i enlighet med regleringsbrevet i hög grad prio- riterat insatser för ökad tillväxt och sysselsätt- ning. Utvecklingen av det sektorsövergripande arbetet fortsätter, liksom när det gäller utveck- ling av formerna för samarbete mellan länssty- relserna. I huvudsak uppvisar länsstyrelserna ett tillfredsställande resultat också när det gäller jämställdhetsåtgärder. Vad gäller formerna för uppföljning och utvärdering kan konstateras att utvecklingsbehovet fortfarande är stort. Länsstyrelserna redovisar för varje verksam- hetsgren en bedömning av tillståndet i länet vid början av året. Vidare redovisas prioriteringar, viktigare insatser och en bedömning av resulta- tet av insatserna. Redovisningarna har i hög grad utvecklats sedan föregående år. Regeringens samlade bedömning är att läns- styrelserna gjort viktiga insatser för att förbättra tillståndet inom så gott som samtliga verksamhetsgrenar. Den närmare bedömningen av länsstyrelser- nas resultat inom de olika verksamhetsgrenarna redovisas i budgetpropositionen under respek- tive utgiftsområde. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 6.2 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får dispo- neras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1997 271 942 132 130 2 Prognos 1998 197 000 130 130 0 Budget 1999 225 000 130 130 0 Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser Revisionsinvändning Länsstyrelsen i Västernorrlands län har av Riks- revisionsverket, RRV, erhållit revisionsberät- telse med invändning. RRV invänder mot led- ningens förvaltning, då länsstyrelsen i flera fall inte följt gällande förordningar och reglerings- brev i samband med stödgivning inom regional- ekonomisk verksamhet. Länsstyrelsen har i skrivelse till regeringen redovisat de åtgärder som myndigheten vidtagit med anledning av kritik som RRV tidigare framfört. Bland annat har en omorganisation genomförts och en ny arbetsordning införts. Den nu aktuella invänd- ningen avser enligt länsstyrelsen sådana beslut som hänför sig till tiden innan länsstyrelsen vidtog sina åtgärder. Regeringen har inhämtat att länsstyrelsen nu även inrättar en controller- funktion knuten till länsledningen. Regeringen bedömer att länsstyrelsen har vidtagit åtgärder för att påpekade brister skall kunna undanröjas. Regeringen anser dock att det finns anledning för länsstyrelsen att följa upp de vidtagna åtgärderna för att försäkra sig om att de får genomslag och effekt i myndig- heten. Regeringen kommer att följa upp läns- styrelsens åtgärder inom ramen för den regul- jära dialogen med myndigheten. RRVs årliga rapport Enligt förordningen (1995:686) om intern revi- sion vid statliga myndigheter m.fl. skall intern- revision finnas vid länsstyrelserna i Stockholms, Skåne, Västra Götalands och Norrbottens län. RRV föreslår i den årliga rapporten till rege- ringen att internrevision inrättas vid ytterligare två länsstyrelser, Länsstyrelsen i Västernorr- lands län och Länsstyrelsen i Gotlands län. Länsstyrelsen i Gotlands län omfattas av en för- söksverksamhet med vidgad samordnad läns- förvaltning som pågår t.o.m. år 2002. Innan er- farenheter redovisas från de myndigheter som nu har internrevision samt från försöksverk- samheten på Gotland, avser regeringen inte fö- reslå någon ytterligare utvidgning. Länsstyrelserna skall enligt stiftelselagen (1994:1220) registrera och utöva tillsyn över stiftelser. RRV föreslår åtgärder för snabbare registrering av stiftelser. Regeringen kan, efter att ha inhämtat uppgifter från länsstyrelserna, konstatera att handläggningstider och ärende- balanser varierar mellan olika länsstyrelser. Re- geringen följer noga den fortsatta utvecklingen. Utvecklingsfrågor Vid Inrikesdepartementet drivs ett utvecklings- arbete som syftar till att förbättra regeringens styrning och uppföljning av länsstyrelsernas verksamhet samt till att öka kompetensen vid länsstyrelserna. Bland insatserna för att för- bättra styrning och uppföljning kan nämnas en kartläggning av den samlade styrningen av läns- styrelserna, främst från de centrala myndighe- terna inom de olika verksamhetsgrenarna. Vi- dare är utveckling av resultatinformationen från länsstyrelserna en prioriterad uppgift. Principer för en enhetlig redovisning av verksamhet och ekonomi har tagits fram. Formerna för och in- nehållet i myndighetsdialogen har vidareut- vecklats. Som stöd för utvecklingsarbetet har ett särskilt utvecklingsråd bildats. Samverkan och samordning inom Rege- ringskansliet när det gäller styrning och upp- följning av länsstyrelsernas verksamhet har ut- vecklats ytterligare, vilket bl.a. har lett till en ut- veckling av regleringsbrevet samt till en förbätt- rad resultatanalys och resultatbedömning. Ett uppdrag har getts till Statskontoret om länsstyrelsernas deponeringsverksamhet. Upp- draget har redovisats i promemorian Länsstyrelsernas framtida deponeringsverksamhet (1998-07-29). Statskontoret gör bedömningen att verksamheten i stort bedrivs effektivt. Genom inrättande av vissa gemensamma stödfunktio- ner kan enligt Statskontoret effektiviserings- möjligheter tillvaratas. Statskontorets förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Slutsatser Med anledning av riksdagens beslut (prop. 1996/97:108, bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228) om ändrad regional ansvarsfördel- ning i Västra Götalands län fr.o.m. den 1 januari 1999 föreslår regeringen att 7,4 miljoner kronor överförs från anslaget C1 Länsstyrelserna m.m. till anslaget C2 Regionala självstyrelseorgan. Resursöverföringen motsvarar länsstyrelsens kostnader för de uppgifter som det nybildade landstinget i Västra Götalands län skall ta över från länsstyrelsen. Försöksverksamheten om- fattar det regionala utvecklingsansvaret, beslut om fördelning av regionalpolitiska medel och andra utvecklingsmedel samt ansvaret för frågor om länsplaner för regional transportin- frastruktur. Till följd av sammanläggningen av Länssty- relserna i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs samt Älvsborgs län till Länsstyrelsen i Västra Götalands län beräknas anslaget minska med 10 miljoner kronor. Sedan den 1 januari 1998 genomförs en för- söksverksamhet med vidgad samordnad länsför- valtning i Gotlands län, som bland annat om- fattar länsarbetsnämndens verksamhetsansvar. Förvaltningsmedel till Länsstyrelsen i Gotlands län för denna verksamhet fördelas av Arbets- marknadsstyrelsen under utgiftsområde 14, an- slaget A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltnings- kostnader. Riksdagen har efter förslag i regeringens proposition Miljöbalk (prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20, rskr. 1998:278) beslutat om införande av en miljöbalk. Balken, som träder i kraft den 1 januari 1999, innebär nya och ut- ökade uppgifter för länsstyrelserna. För dessa uppgifter beräknas länsstyrelserna tillföras 25 miljoner kronor. Prövning av tillstånd för mil- jöfarlig verksamhet kommer att ske vid sär- skilda miljöprövningsdelegationer vid länssty- relserna. För särskilda kostnader i samband med införande av miljöprövningsdelegationerna beräknas länsstyrelserna tillföras 7 miljoner kronor för år 1999. Regeringen har i den ekonomiska vårpropo- sitionen (prop. 1997/98:150 utg.omr. 18, bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:319) presenterat en förstärkning av länsstyrelsernas miljötillsyn. För år 1999 beräknas 10 miljoner kronor tillfö- ras länsstyrelseanslaget och från och med år 2000 beräknas ytterligare 5 miljoner kronor tillföras länsstyrelserna för detta ändamål. Riksdagen har beslutat (prop. 1997/98:113, bet. 1997/98:SoU24, rskr. 1997/98:307) för- stärka tillsynen över vården av äldre och funk- tionshindrade. För länsstyrelsernas uppgifter härmed beräknas länsstyrelseanslaget tillföras 14,2 miljoner kronor. Regeringen har i den ekonomiska vårpropo- sitionen (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98: FiU20, rskr. 1997/98:319) presenterat en sats- ning med särskilda medel för att stimulera en ökad användning av geografiska data och infor- mationssystem (GIS) inom den offentliga sek- torn, se avsnitt Inledning till utgiftsområde 18. Programmet omfattar bl.a. en utbildningssats- ning för länsstyrelser och kommuner. För år 1999 beräknas 7 miljoner kronor, för år 2000 beräknas 6 miljoner och för år 2001 8,5 miljo- ner kronor. Regeringen avser att senare besluta om utbildningens närmare inriktning och den fortsatta hanteringen. I övrigt beskrivs pro- grammet under verksamhetsområde Lantmä- teri- och fastighetsdataverksamhet m.m. I den nya körkortslagen (1998:488), som i hu- vudsak trädde i kraft den 1 oktober 1998, berörs länsstyrelserna arbets- och resursmässigt främst av de nya reglerna om - krav på godkänd handledare vid privat öv- ningskörning, - att körkortsbehörigheten för tung lastbil och buss begränsas att gälla så att körkortsinnehavaren vart tionde år från 45 års ålder måste visa att han eller hon uppfyller de medicinska kraven, - ändringar i forumreglerna, som innebär att körkortsärenden beslutas i det län man är folkbokförd. Till följd av dessa förändringar beräknas läns- styrelserna för 1999 tilldelas 9 miljoner kronor avseende perioden 1 oktober 1998 till 31 de- cember 1999. Regeringen avser att följa verk- samheten för att kunna fastställa länsstyrelser- nas resursbehov efterföljande år. Den 1 juni 1998 bildades det nya Integra- tionsverket med uppgift att se till att de av riks- dagen beslutade målen för integrationspolitiken uppnås (prop. 1997/98:16, bet. 1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68). För att bidra till att integra- tionspolitiken förs ut och förankras i stor- stadslänen föreslår regeringen att länsstyrel- serna i Stockholms, Skåne och Västra Göta- lands län ges en kompletterande roll och uppgift. Regeringen beräknar att totalt 5 miljo- ner kronor skall föras från utgiftsområde 8, an- slaget B1 Integrationsmyndigheten till utgifts- område 18, anslaget C1 Länsstyrelserna m.m. Integrationsverket kan också finansiera olika projekt i andra län. Regeringen gav i oktober 1997 landshövdingarna i uppdrag att ge förslag till hur länsstyrelserna skall kunna bidra till att de integrationspolitiska målen uppnås. I sina redovisningar har flera länsstyrelser, bl.a. Läns- styrelsen i Östergötlands län, presenterat in- tressanta projektidéer. Riksdagen har fattat beslut om ny lag om allmän kameraövervakning (prop. 1997/98:64, bet. 1997/98:JuU14, rskr. 1997/98:170), vilken innebär nya uppgifter för länsstyrelserna. Läns- styrelseanslaget beräknas för detta ändamål tillföras 3 miljoner kronor. Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste- ring gjorts av anslaget med 22,4 miljoner kro- nor. Justeringen har genomförts med anledning av att en korrigering har gjorts av den justering som genomfördes för år 1998 med anledning av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4). Mot denna bakgrund beräknas anslaget till 1 757 893 000 kronor. Länsstyrelseanslaget för år 1999 har beräknats enligt följande: Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 1 646 481 varav engångsvis på tilläggsbudget för 1998 450 Tekniska justeringar: Lokaljustering –4 150 Pris- och löneomräkning 31 903 Justering av premier 22 454 Överföringar till länsstyrelseanslaget: Förstärkt tillsyn över vården av äldre och funktions- hindrade 14 200 Förstärkt miljötillsyn 10 000 Miljöbalk 25 000 Miljöprövningsdelegationer 7 000 GIS 7 000 Ny körkortslag 9 000 Integrationspolitiken 5 000 Kameraövervakning 3 000 Överföringar från länsstyrelseanslaget Neddragning Länsstyrelsen i Västra Götalands län –10 000 Överföring till självstyrelseorganet i Västra Göta- lands län –7 400 Del av pris-och löneomräkning till C2 –386 Överföring av medel till Riksarkivet för vissa läns- styrelsers arkiv –760 Förslag 1999 1 757 893 För riksdagens kännedom redovisas den för- delning som regeringen senare avser att besluta, om riksdagen godkänner medelsberäkningen för anslaget C1 Länsstyrelserna m.m. Tabell 6.3 Ramanslagets fördelning på ramposter 1999 Tusental kronor Länsstyrelse rampost Stockholms län 185 730 Uppsala län 58 430 Södermanlands län 58 180 Östergötlands län 75 380 Jönköpings län 65 740 Kronobergs län 54 220 Kalmar län 57 390 Gotlands län 37 580 Blekinge län 48 510 Skåne län 166 500 Hallands län 57 810 Västra Götalands län 248 820 Värmlands län 69 130 Örebro län 63 900 Västmanlands län 59 840 Dalarnas län 71 740 Gävleborgs län 66 860 Västernorrlands län 74 890 Jämtlands län 60 520 Västerbottens län 76 110 Norrbottens län 93 650 Utvecklingsinsatser m.m. 6 963 Summa 1 757 893 C2 Regionala självstyrelseorgan Tabell 6.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1998 Anslag 12 680 Utgifts- prognos 12 680 1999 Förslag 20 466 2000 Beräknat 20 466 2001 Beräknat 20 466 Den försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning mellan stat och kommun som inleddes den 1 juli 1997 i Kalmar, Gotlands och Skåne län vidgas den 1 januari 1999 till att även omfatta Västra Götalands län, med un- dantag för uppgiften att besluta om fördel- ningen av statsbidrag för regionala kulturinsti- tutioner. Försöksverksamheten avslutas vid ut- gången av år 2002 (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77). I Kalmar och Skåne län har regionförbund bildats som regio- nala självstyrelseorgan och på Gotland utgör kommunen sådant organ. I Skåne län övertar det nybildade landstinget ansvaret för försöks- verksamheten den 1 januari 1999. I Västra Gö- talands län kommer det nya landstinget, som bildas den 1 januari 1999, att utgöra självstyrel- seorgan. Regeringen beräknar att 7,4 miljoner kronor förs från Länsstyrelsen i Västra Götalands län till det nybildade landstinget för uppgifter som skall tas över. Regeringen har tillkallat en parlamentarisk kommitté, PARK, med uppgift att dels följa upp och utvärdera försöksverksamheten, dels utforma vissa förslag om den framtida regionala organisationen (dir. 1997:80). Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag senast den 1 oktober 2000. I den del av uppdraget som avser generella överväganden om den statliga länsförvaltningens struktur och uppgifter skall en delredovisning ske den 31 december 1998. Slutsatser Regeringen föreslår att medel motsvarande 7,8 miljoner kronor, varav 386 000 kronor utgör del av pris- och löneomräkning, förs från ansla- get C1 Länsstyrelserna m.m. till anslaget C2 Regionala självstyrelseorgan. Mot denna bakgrund beräknas anslaget till 20 466 000 kronor. 7 Lantmäteriverksamhet m.m. 7.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar det statliga lant- mäteriet och Statens va-nämnd. Den 31 december 1997 var cirka 2 700 perso- ner anställda inom det statliga lantmäteriet och 7 personer vid Va-nämnden. 7.2 Utgiftsutvecklingen Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 530,9 421,5 408,8 433,3 440,3 444,4 Statens utgifter inom verksamhetsområdet avser huvudsakligen fasta kostnader (personal och lo- kaler) samt kostnader för utrustning. Föreslagen ramdisposition innebär i huvudsak realt oföränd- rade anslag. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Omställningsarbetet inom den statliga lantmäte- riverksamheten har fortsatt under år 1997 och 1998 genom rationaliseringar och organisatoriska förändringar. Vid utgången av år 1998 är om- ställningsarbetet i allt väsentligt genomfört. Den avgiftsfinansierade verksamheten inom det statliga lantmäteriet visar ett negativt resultat för år 1997. Även den verksamhet som finansie- ras med anslag redovisar underskott. Det sam- manlagda underskottet uppgår till 126 miljoner kronor. Under år 1998 förväntas verksamheten kunna redovisa ett positivt resultat. Förändringar En ny arbetsprocess med modernt IT-stöd införs successivt i fastighetsbildningsverksamheten. Den nya processen skall vid utgången av år 1998 tillämpas av alla statliga lantmäterimyndigheter. Prioriteringar En huvuduppgift för Lantmäteriverket under år 1999 är att säkerställa ekonomisk, verksamhets- mässig och organisatorisk balans inom myndig- heten. En annan viktig uppgift är att fortsätta ar- betet med att rationalisera fastighetsbildnings- verksamheten i syfte att nå uppställda mål om kortare handläggningstider och minskade kost- nader. 7.3 Resultatbedömning Tillståndet och utvecklingen inom området Den omstrukturering av den statliga lantmäteri- verksamheten som inleddes i mitten av 1990-ta- let har fortsatt under år 1997. En ny arbetsmeto- dik för rationalisering av fastighetsbildningspro- cessen införs successivt och skall vid utgången av år 1998 omfatta hela landet. Utvecklingen av IT- stödet har dock försenats med cirka ett år bero- ende på framför allt tekniska svårigheter. Kost- naderna för att genomföra den nya arbetsproces- sen har därigenom blivit avsevärt högre än be- räknat. Förändringarna syftar till att skapa en mera kostnadseffektiv fastighetsbildning med kortare handläggningstider till gagn för såväl en- skilda sakägare som för samhället i stort. Arbetet med att utveckla försörjningen med landskaps- och fastighetsinformation har fortsatt. Tillströmningen av mål till Statens va-nämnd är i stort sett oförändrad. Effekter av de statliga insatserna Insatserna inom informationsförsörjningsområ- det har skapat ett bättre och mera tillgängligt be- slutsunderlag inom såväl offentlig som privat sektor. Informationen används bl.a. för sam- hällsplaneringsändamål, räddningstjänstinsatser, miljöövervakning, transportplanering, kredit- marknads-, fastighets- och försäkringssektorn samt för försvaret. Till följd av att informationen tillhandahålls i digital form har förutsättningar skapats för en mer rationell ärendehantering inom olika samhällssektorer. Informationen kan vidare kombineras med digital information från andra källor och är grundläggande för analyser i s.k. geografiska informationssystem (GIS). Tillgången till inte minst digital landskapsin- formation har ökat. Under året har bl.a. länssty- relserna fått tillgång till den ekonomiska kartan i digital form. Informationen används också i ökande utsträckning inom den privata sektorn, bl.a. inom kraftindustrin, skogsnäringen, jord- bruket och åkerinäringen. Regeringens slutsatser Regeringen bedömer att utvecklingen på områ- det landskaps- och fastighetsinformation varit tillfredsställande och att statens insatser har haft en positiv effekt. Inom fastighetsbildningen ska- pas förutsättningar för ökad effektivitet och to- talt sett lägre kostnader. Regeringen konstaterar samtidigt att det ekonomiska resultatet under år 1997 varit otillfredsställande. Utvecklingen av kostnaderna för IT-stödet inom fastighetsbild- ningen liksom kostnaderna för den pågående omställningen av verksamheten kräver fortsatt uppmärksamhet. 7.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte gjort några invänd- ningar i revisionsberättelsen avseende Lantmäte- riverkets årsredovisning för år 1997. Riksrevi- sionsverket har dock i en särskild revisionspro- memoria ställd till Lantmäteriverket bl.a. påtalat behovet av en utförligare analys av orsakerna till det ekonomiska resultatet år 1997. Regeringen har därefter gett Ekonomistyrningsverket i upp- drag att i samråd med Lantmäteriverket göra en sådan analys. Uppdraget redovisades den 15 september 1998. Regeringen kommer inom ra- men för den reguljära dialogen med Lantmäteri- verket att följa upp verkets åtgärder med anled- ning av den ekonomiska situationen och Eko- nomistyrningsverkets rapport. Riksrevisionsverket har inte heller gjort några invändningar i revisionsberättelsen avseende Va- nämndens årsredovisning för år 1997. 7.5 Anslag D1 Lantmäteriverket Tabell 7.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 525 882 Anslags- sparande - 36 936 1998 Anslag 416 174 Utgifts- prognos 403 500 1999 Förslag 427 890 2000 Beräknat 434 775 1 2001 Beräknat 438 774 2 1 Motsvarar 427 022 tkr i 1999 års prisnivå. 2 Motsvarar 424 522 tkr i 1999 års prisnivå. Lantmäteriverket är central förvaltningsmyndig- het för frågor om fastighetsindelning och grundläggande landskaps- och fastighetsinfor- mation. Lantmäteriverket är chefsmyndighet för lantmäterimyndigheterna i länen. Den statliga lantmäteriorganisationen omfat- tar tre huvudverksamheter: Fastighetsbildning, Informationsförsörjning och Uppdragsverksam- het. Lantmäteriverkets uppdragsverksamhet, som skall hållas organisatoriskt och ekonomiskt åtskild från myndigheten i övrigt, bedrivs under namnet Metria. Tjänsteexport inom verksam- hetsområdet bedrivs av det av staten helägda bo- laget Swedesurvey AB, som i stor utsträckning anlitar personal från det statliga lantmäteriet. Lantmäteriverkets omsättning uppgick år 1997 till 1 490 miljoner kronor. För år 1997 redovisar Lantmäteriverket en överförbrukning av anslaget med 52 miljoner kronor, vilket innebär att såväl tidigare anslags- sparande som den beviljade förhöjda anslagskre- diten tagits i anspråk. Bakgrunden är främst de höga kostnaderna för det pågående omställnings- arbetet. Förändringsarbetet kommenteras när- mare i det följande. Prognosen för år 1998 visar att största delen av omställningskostnaderna nu avvecklats och att en amortering av ianspråkta- gen kredit kan påbörjas under innevarande bud- getår. Regeringens överväganden Resultatinformation De övergripande målen för det statliga lantmäte- riet är att verka för en ändamålsenlig fastig- hetsindelning och en effektiv försörjning med grundläggande landskaps- och fastighetsinfor- mation. Landskaps- och fastighetsinformationen skall tillhandahållas i den form, standard och aktualitet som tillgodoser angelägna samhällsbe- hov. Lantmäteriverkets verksamhet har i huvudsak bedrivits i enlighet med de fastlagda riktlinjerna. Inom fastighetsbildningsområdet har verkets ar- bete med att integrera fastighetsregistreringen i fastighetsbildningen samt med att sänka kostna- derna och minska handläggningstiderna intensi- fierats, bl.a. genom introduktionen av en ny ar- betsprocess för fastighetsbildningen och utveck- ling av ett modernt IT-stöd. Introduktionen av IT-stödet har dock försenats och några mer på- tagliga resultat vad avser förkortade handlägg- ningstider och lägre kostnader har - med hänsyn till den korta tid den nya arbetsprocessen kunnat prövas - ännu inte kunnat påvisas. Inom infor- mationsförsörjningen har utvecklingsinsatser gjorts för att i olika former integrera landskaps- och fastighetsinformationen. Vidare har åtgärder vidtagits i syfte att effektivisera verksamheten, bl.a. genom att handla upp vissa delar av produk- tionen av landskapsinformationen i konkurrens. I övrigt fortskrider verksamheten på informa- tionsförsörjningsområdet planenligt och i hu- vudsak i enlighet med uppställda mål. Samtidigt kan konstateras att Lantmäteriver- ket som helhet har haft stora strukturella pro- blem och det ekonomiska resultatet för år 1997 är otillfredsställande (-126 mkr). Huvuddelen av underskottet härrör från de avgiftsfinansierade verksamheterna, dvs. förrättningsverksamheten (-67 mkr) och den uppdragsverksamhet som be- drivs under namnet Metria (-31,5 mkr). Även de anslagsfinansierade resultatområdena fastighets- registrering och tillsyn/stöd inom verksamhets- området fastighetsbildning uppvisar underskott (-13,5 mkr respektive -19,0 mkr). Inom infor- mationsförsörjningsområdet visar resultatområ- dena fastighetsregister och grundläggande geo- grafisk information, GGI, underskott (-4,0 mkr respektive -13,1 mkr). Den avgiftsfinansierade verksamheten inom informationsförsörjningen visar däremot överskott. Orsakerna till det negativa utfallet är bl.a. för- seningar och fördyringar i samband med infö- rande av den nya arbetsprocessen i fastighets- bildningen samt minskad efterfrågan på Lant- mäteriverkets tjänster, framför allt inom den av verket bedrivna uppdragsverksamheten. Sam- mantaget har detta lett till ekonomisk obalans och en betydande övertalighet. Av underskottet år 1997 svarar omställningskostnaderna, i huvud- sak uppsägningslöner, för 96 miljoner kronor el- ler 75%. De uppgifter som redovisas i Lantmäteriver- kets budgetunderlag visar dock att de ekono- miska obalanserna kan elimineras under år 1999. I den delårsrapport som Lantmäteriverket re- dovisade den 1 augusti 1998 redovisar verket för första gången sedan den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 1996 ett positivt halv- årsresultat. Kostnaderna har minskat med 90 miljoner kronor jämfört med motsvarande tidpunkt förra året. Trots det positiva resultatet framgår av rapporten att det återstår ett omfat- tande arbete under andra halvåret 1998 och under år 1999 för att ett tillfredsställande resultat skall uppnås. Omsättningen har minskat jämfört med första halvåret 1997 beroende på dels minskade anslag, dels minskad omsättning i den avgiftsfinansierade verksamheten. Framför allt visar förrättningsverksamheten ett fortsatt svagt resultat. Efterfrågan på fastighetsinformation är också mindre än förväntat. Avgiftsbelagd verksamhet bedrivs inom om- rådena fastighetsbildning, landskaps- och fastig- hetsinformation samt uppdragsverksamhet (Metria). Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 7.2 Avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Offentlig-rätts- lig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1997 246 239 559 523 600 659 - 41 136 Prognos 1998 245 000 590 000 603 000 - 13 000 Budget 1999 250 000 604 000 572 000 32 000 Tabell 7.3 Uppdragsverksamhet (Metria) Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt -kost- nad) Utfall 1997 292 119 325 170 - 33 051 (varav tjänsteexport) 36 411 38 945 - 2 534 Prognos 1998 280 000 274 000 6 000 (varav tjänsteexport) 40 000 40 000 0 Budget 1999 300 000 282 000 18 000 (varav tjänsteexport) 50 000 47 000 3 000 Den samlade avgiftsbelagda verksamhetens andel av den totala budgetomslutningen beräknas för år 1998 uppgå till knappt 70 procent. Under- skottet i den avgiftsbelagda verksamheten var drygt 74 miljoner kronor under år 1997. Enligt prognosen för år 1998 förbättras nu resultatet, dock med ett fortsatt underskott på cirka 7 miljoner kronor. Orsaken är det fortsatta om- ställningsarbetet och kostnader för den nya ar- betsprocessen i fastighetsbildningen, som också i viss utsträckning kommer att belasta resultatet under år 1999. Åtgärder vidtas nu så att finansiell balans kan uppnås vid utgången av år 1999. Slutsatser Regeringen bedömer att de mål som lagts fast för verksamheten i huvudsak har uppnåtts, trots de rationaliseringar och organisatoriska föränd- ringar som genomförts. Den ekonomiska situa- tionen inom det statliga lantmäteriet kräver emellertid fortsatt uppmärksamhet. De åtgärder som har vidtagits kommenteras närmare i det följande. Det är enligt regeringens mening angeläget att arbetet med styrning, uppföljning och redovis- ning fullföljs och intensifieras. I sammanhanget bör också nämnas den i samband med beslutet om den nya lantmäteriorganisationen fastlagda principen om ökad avgiftsfinansiering. Rege- ringen har gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att redovisa förslag till avgiftssystem och finansieringslösning för den statliga lantmä- teriverksamheten i framtiden. Uppdraget skall redovisas den 15 oktober 1998. Verksamhetens inriktning föreslås i huvudsak oförändrad för år 1999. Huvuduppgiften under år 1999 är att uppnå ekonomisk balans inom hela det statliga lantmäteriet. Regeringen har i den ekonomiska vårproposi- tionen (prop. 1997/98:150 utg.omr. 18) presen- terat en särskild satsning för att stimulera en ökad användning av geografiska data och infor- mationssystem (GIS) inom den offentliga sek- torn. En utbildningssatsning riktas till länsstyrel- ser och kommuner. Vidare görs en satsning på standardisering av geografiska data och på Sveri- ges nationalatlas. Regeringen anser att Sveriges nationalatlas är en betydande tillgång för kun- skapsspridning om Sverige och att den digitala versionen av atlasen nu bör vidareutvecklas med sikte på att förmedla information via Internet. För detta ändamål tillförs anslaget 2,5 miljoner kronor för år 1999 och motsvarande belopp be- räknas för år 2000. För standardiseringsarbetet tillförs anslaget 500 000 kronor per år i tre år. Från anslaget förs 450 000 kronor över till ut- giftsområde 19 Regional utveckling och utjäm- ning för att finansiera vissa kostnader för Nordregio (Nordiskt center för regional utveck- ling och planläggning). Mot denna bakgrund beräknas anslaget för Lantmäteriverket till 427 890 000 kronor. Anslaget för år 1999 har beräknats enligt föl- jande: Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 416 174 Pris- och löneomräkning 8 152 Justering av premier 1 882 Reform 3 000 Teknisk justering - 868 Överföring till UO 19 - 450 Förslag 1999 427 890 Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts med anledning av att en korrigering har gjorts av den justering som genomfördes av anslagen för år 1998 med anledning av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området föränd- rades (se bilaga 1, avsnitt 4). Det kapital som Lantmäteriverket disponerar för finansiering av omsättningstillgångar i den avgiftsfinansierade verksamheten avvecklas den 1 januari 1999. Övrig information Lantmäteriverket har haft i uppdrag att den 1 mars och den 1 augusti 1998 redovisa läget i omställningsarbetet och vilka åtgärder som vidtas för att uppnå finansiell balans. Av Lantmäteriverkets redovisning framgår bl.a. följande. Det omfattande omstrukturerings- arbetet inom det statliga lantmäteriet har nu på- gått i drygt två och ett halvt år och inneburit stora rationaliseringar och successivt minskade kostnader. Före omorganisationen, dvs. sam- manslagningen av Centralnämnden för fastig- hetsdata och Statens lantmäteriverk den 1 januari 1996, hade de båda myndigheterna tillsammans drygt 3 000 anställda. I samband med omorgani- sationen reducerades personalstyrkan med cirka 150 personer. Därefter har antalet anställda redu- cerats etappvis. Antalet anställda uppgår för när- varande till 2 485, varav cirka 400 är under upp- sägning. Den dimensionering som verket bedö- mer som optimal omfattar cirka 1900 årsarbets- krafter. I slutet av år 1999 kommer enligt verket personalstyrkan att ligga på den nivån. Förändringsarbetet omfattar också organisa- tion och arbetssätt. Centralmyndigheten i Gävle och verkets uppdragsverksamhet (Metria) har varit föremål för översyn. Även lokalbehovet har setts över och hyreskostnaderna har reducerats väsentligt. Detta har medfört att organisationen genomgått mycket genomgripande förändringar i förhållande till den myndighetsorganisation som trädde i kraft den 1 januari 1996. Arbetet med den nya arbetsprocessen inom fastighets- bildningen, bl.a. omfattande modernt IT-stöd, har forcerats och skall vid utgången av år 1998 tillämpas vid alla statliga lantmäterimyndigheter i landet. Som framgår av den tidigare redovisningen har Lantmäteriverket redovisat ett betydande under- skott år 1997. Även för år 1996 redovisades ett negativt utfall. Underskotten hänför sig i allt vä- sentligt till kostnader för uppsägningslöner i samband med omstruktureringen och fördy- ringar i samband med införande av den nya ar- betsprocessen i fastighetsbildningen. Ett underliggande problem är en vikande efterfrågan på vissa av Lantmäteriverkets avgiftsfinansierade tjänster. Antalet slutförda förrättningar har också minskat, vilket lett till ytterligare minskade in- täkter. I syfte att underlätta omställningen har Lantmäteriverket under år 1997 och 1998 haft tillgång till en förhöjd anslagskredit. Verket har också under den tiden befriats från att skriva upp det av verket disponerade avkastningspliktiga ka- pitalet för finansiering av omsättningstillgångar i den avgiftsfinansierade verksamheten, s.k. stats- kapital. Avgifterna för fastighetsinformation har höjts. Lantmäteriverket anser att rationaliserings-, utvecklings- och omstruktureringsarbetet leder till att finansiell balans i verksamheten kan upp- nås vid utgången av år 1999. Med finansiell ba- lans avses att de ackumulerade underskotten inom den avgiftsfinansierade verksamheten eli- mineras samt att beviljad anslagskredit i huvud- sak är amorterad. Regeringen bedömer att vid- tagna åtgärder skapar goda förutsättningar för att finansiell balans skall uppnås under år 1999. Som redan framgått följer regeringen noga utveck- lingen vad gäller omstruktureringsarbetet och kostnaderna för detta. D2 Statens va-nämnd Tabell 7.4 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall 4 971 Anslags- sparande 2 203 1998 Anslag 5 349 Utgifts- prognos 5 300 1999 Förslag 5 447 2000 Beräknat 5 546 1 2001 Beräknat 5 628 2 1 Motsvarar 5 447 tkr i 1999 års prisnivå. 2 Motsvarar 5 447 tkr i 1999 års prisnivå. Statens va-nämnd handlägger mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsan- läggningar samt enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem. Regeringens överväganden Resultatinformation Det mål som gäller för Statens va-nämnd är att handläggningstiden under budgetåret 1997 skall minskas så att 75% av målen avgörs inom 12 må- nader och resterande del inom 18 månader. Detta skall ske genom fortsatt rationalisering och regelförenkling. Regeringen bedömer att Va-nämnden i allt vä- sentligt uppfyllt målen för verksamheten och även i övrigt bedrivit verksamheten på ett till- fredsställande sätt. Verksamhetens inriktning och omfattning föreslås oförändrad för år 1999. Slutsatser Mot denna bakgrund beräknar regeringen ansla- get för Statens va-nämnd till 5 447 000 kronor. Anslaget för år 1999 har beräknats enligt föl- jande: Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 5 349 Pris- och löneomräkning 105 Justering av premier - 7 Förslag 1999 5 447 Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts med anledning av att en korrigering har gjorts av den justering som genomfördes av anslagen för år 1998 med anledning av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området föränd- rades (se bilaga 1, avsnitt 4). 8 Stöd till ekologisk omställning och utveckling 8.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar stöd enligt för- ordningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället, inklusive administra- tion, uppföljning och kunskapsspridning i an- slutning till programmet. Detta statsbidragssys- tem har till syfte att öka takten i den ekologiska omställningen av samhället och inleddes år 1998. Från och med budgetåret 1999 tillkommer ett kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet som planeras starta den 1 januari 1999. 8.2 Utgiftsutveckling Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 1 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 800 640 1 500 2 500 1 970 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 8.3 Resultatbedömning Sveriges kommuner, ofta i samarbete med lokala företag och organisationer, har visat stort in- tresse för stödet till lokala investeringsprogram. Nästan alla kommuner har utarbetat egna inves- teringsprogram för ekologisk hållbarhet, vilket i sig är en stor framgång och ett viktigt steg på vä- gen mot en ekologisk omställning och utveckling av Sverige. Under våren 1998 har totalt 2 316 miljoner kronor beviljats i statsbidrag till 42 kommuners lokala investeringsprogram. 770 miljoner kronor avser investeringar under år 1998. Nästan 40 pro- cent av bidragen har gått till investeringar i bo- ende och byggande och en fjärdedel till energi- projekt. För övrigt stöds många åtgärder som gäller marksanering, vatten- och naturvård och mer miljövänliga transporter. De lokala investeringsprogram som beviljats stöd för åren 1998–2000 bedöms komma att ge påtagliga effekter på miljön, i form av bl.a. mins- kad belastning på miljön och effektivare re- sursanvändning. Investeringarna kommer dess- utom att leda till nya arbetstillfällen, framför allt i bygg- och anläggningssektorn. Totalt beräknas de åtgärder som beviljats stöd leda till en ökning av sysselsättningen med cirka 8 000 årsarbeten. Regeringen avser att årligen rapportera till riksdagen med början i budgetpropositionen för år 2000. Rapportering kommer bl.a. att ske med utgångspunkt från de årliga verksamhetsrappor- ter som inlämnas av de kommuner som beviljats bidrag. Riksrevisionsverket har fått i uppdrag att un- der 1999 göra en första uppföljning av stödets effekter. Regeringen drar dock redan nu slutsat- sen att stödet bör vidgas till att också kunna omfatta sådana allergisanerande åtgärder i bebyg- gelsen som genomförs i samband med de om- byggnadsåtgärder som regelverket för närvarande ger möjlighet att stödja. Allergiframkallande inomhusmiljöer står inte i överensstämmelse med en hållbar utveckling och det är därför angeläget att ekonomiska möjligheter till allergisanering införs. Planerade förändringar i förordningen skall notifieras hos Europeiska kommissionen. Sanering av mark och vatten kan ges stöd inom ramen för de lokala investeringsprogram- men. Regeringen föreslår därutöver ett nytt anslag (utgiftsområde 20, anslag A4) för ge- nomförande av särskilt angelägna åtgärder för sanering av mark eller vatten, framför allt i kommuner som inte beviljas stöd till sina lokala investeringsprogram. Det krävs resurser för att administrera stödet till lokala investeringsprogram och för att sprida information och kunskaper till kommunerna och på andra sätt stödja dem i deras arbete med att utveckla, utforma och genomföra lokala investe- ringsprogram. Regeringen har därför givit Miljö- vårdsberedningen i uppdrag att förbereda bildan- det av ett kunskapscentrum för ekologisk håll- barhet. Erfarenheter från pågående projekt skall tas tillvara och förmedlas till kommuner och andra aktörer. Det nya kunskapscentret har till syfte att sammanställa och sprida denna kunskap. Därutöver finns ett behov av insatser från Rege- ringskansliet när det gäller uppföljning, administ- ration, informations- och erfarenhetsspridning. Länsstyrelserna ersätts för sina kostnader för administration, samråd och utvärdering i sam- band med lokala investeringsprogram. Sek- torsmyndigheterna ersätts för uppdraget att vid behov bistå med yttranden över åtgärder inom respektive myndighets verksamhetsområde. Därtill ställer efterbehandlingsprojekten krav på insatser från Naturvårdsverket. Det samlade be- hovet av medel för administration o.dyl. minskar jämfört med år 1998, bl.a. som en följd av att medel till kunskapscentrum läggs i särskilt an- slag. Under år 1999 får högst 20 miljoner kronor av anslaget E1 användas för administration, in- formation, erfarenhetsspridning, uppföljning re- laterat till de lokala investeringsprogrammen. Bi- drag till lokalt utvecklingsarbete bör i begränsad omfattning kunna lämnas från detta anslag, som ett led i arbetet med att vidareutveckla lokala in- vesteringsprogram. För år 1999 bör 3,5 miljoner kronor avsättas för detta ändamål. 8.4 Anslag E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet Tabell 8.1 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall Anslags- sparande 1998 Anslag 800 000 Utgifts- prognos 640 000 1999 Förslag 1 495 000 2000 Beräknat 2 495 000 2001 Beräknat 1 965 000 Stödet till lokala investeringsprogram beslutades av riksdagen i enlighet med budgetpropositionen för 1998. Regeringen erhöll därmed ett bemyn- digande av riksdagen att fatta beslut som tar i an- språk 1 000 miljoner kronor per år av de beräk- nade anslagen för år 1999 respektive år 2000. Re- geringen har under våren 1998 beslutat om bi- drag motsvarande 2 314 miljoner kronor för in- vesteringsprogram för tidsperioden 1998–2000. Vidare har 3,5 miljoner kronor beviljats som stöd till lokalt utvecklingsarbete. Budgetpropositio- nen för år 1998 tog upp beräknade anslagsnivåer för åren 1999 och 2000 med 1 800 respektive 2 800 miljoner kronor. I den ekonomiska vår- propositionen för år 1998 aviserades stödet ut- ökas med 2 000 miljoner kronor för år 2000. Re- geringen gör nu en omprövning av vissa medel till andra områden inom utgiftsområde 20 All- män miljö- och naturvård. Dessutom reduceras anslaget med anledning av att ett nytt kunskaps- centrum skapas. Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Av det bemyndigande som riksdagen gett rege- ringen i budgeten för 1998 har regeringen ut- nyttjat 863 av 1 000 miljoner kronor för 1999 och 687 av 1 000 miljoner kronor för 2000. Riksdagen bör ge regeringen i bemyndigande att under 1999 fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 miljarder kronor under perioden år 2000–2002. Tabell 8.2 Bemyndiganden Tusental kronor 1997 utfall 1998 prognos 1999 beräknat 2000 beräknat 2001 – beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 0 1 706 000 Nya förpliktelser 2 316 000 2 436 000 Infriade förpliktelser* 610 000 1 196 000 1 190 000 1 756 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 1 706 000 2 946 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 2 000 000 3 000 000 * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. E2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet Tabell 8.3 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1997 Utfall Anslags- sparande 1998 Anslag 0 Utgifts- prognos 1999 Förslag 5 000 2000 Beräknat 5 089 2001 Beräknat 5 172 Ett kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet skall enligt 1998 års budget bildas inom ramen för de medel som beräknats för stöd till ekolo- gisk omställning och utveckling. Centret skall fungera som en samlings- och spridningspunkt för kunskaper, forskningsrön, idéer och erfarenheter kring ekologisk hållbar- het, såväl nationellt som internationellt. Det skall stimulera kontakterna mellan kommuner, orga- nisationer, företag, investerare, forskare, högskolor/universitet, myndigheter och andra aktörer som söker eller som kan bidra med kun- skap och erfarenheter inom området. Centrets viktigaste uppgift skall vara att på ett aktivt sätt stödja kommunerna i arbetet med att ta fram och genomföra lokala investeringsprog- ram för ekologisk hållbarhet samt att sprida erfa- renheter från dessa program. Centret skall ha formen av en egen myndighet och lokaliseras till Umeå. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett särskilt ramanslag i 1999 års budget för detta centrum. Finansieringen under perioden 1999– 2001, uppgående till ca 5 miljoner kronor per år, bör ske genom att anslaget E1 Stöd till lokala in- vesteringsprogram för ekologisk hållbarhet minskas med motsvarande belopp. Regional utjämning och utveckling 19 Förslag till statsbudget för 1999 Regional utjämning och utveckling Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 63 2 Regional utjämning och utveckling 65 2.1 Omfattning 65 2.2 Utgiftsutvecklingen 65 2.3 Resultatbedömning 70 2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området 70 2.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området 71 2.3.3 Effekter av statliga insatser 71 2.3.4 Regeringens slutsatser 73 2.4 Resultatinformation 73 2.4.1 Resultatinformation för år 1997 uppdelad på beslutsfattare 75 2.4.2 Resultatinformation för år 1997 uppdelad på åtgärder 79 2.4.3 Resultatinformation för vissa övriga åtgärder under 1998 91 2.4.4 Resultatinformation för åtgärder utanför utgiftsområdet under 1997 92 2.4.5 Revisionens iakttagelser 94 2.5 Anslag 94 A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder 94 A2 Landsbygdslån 98 A3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken 99 A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter 99 A5 Transportbidrag 100 A6 Glesbygdsverket 100 A7 Statens institut för regionalforskning 101 A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden 102 A9 Kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlandsfonden 103 A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed 104 A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m. 104 9 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, åta staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 688 miljoner kronor under åren 2000 – 2005 (anslag A1, avsnitt 2.5), 2. bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget A8 Europeiska regio- nala utvecklingsfonden, åta staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 150 miljoner kronor under åren 2000 – 2001 (anslag A8, avsnitt 2.5), 3. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder ramanslag 950 000 A2 Landsbygdslån ramanslag 30 000 A3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken ramanslag 11 000 A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter ramanslag 320 000 A5 Transportbidrag ramanslag 345 000 A6 Glesbygdsverket ramanslag 23 857 A7 Statens institut för regionalforskning ramanslag 8 040 A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden ramanslag 782 000 A9 Kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlandsfonden obetecknat anslag 200 000 A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed reservationsanslag 3 000 A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m. reservationsanslag 70 000 Summa 2 742 897 10 Regional utjämning och utveckling 10.1 Omfattnin Utgiftsområdet omfattar medel till bl.a. olika former av regionalpolitiska företagsstöd. Vidare ingår medel som länsstyrelserna och i vissa län regionala självstyrelseorgan samt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) förfogar över för projektverksamhet samt medel till en del av medfinansieringen av EG:s strukturfondsprogram. Utgiftsområdet omfattar även utbetalningar från EG:s regionalfond som delfinansierar EG:s bidrag till strukturfondsprogrammen. Därutöver ingår Glesbygdsverket (GBV) och Statens institut för regionalforskning (SIR). Det sammanlagda återflödet av medel från EG:s strukturfonder för regionalpolitiskt inriktade åtgärder beräknas för programperioden 1995 – 1999 komma att uppgå till ca 5,8 miljarder kronor. Utgiftsområdet brukar benämnas den ”lilla” regionalpolitiken. Med den ”stora” regionalpolitiken avses åtgärder med regionalpolitisk betydelse inom andra utgiftsområden. Åtgärderna inom dessa andra utgiftsområden är sammantagna mer betydelsefulla för den regionala utvecklingen än den ”lilla” regionalpolitiken. 10.2 Utgiftsutvecklingen Miljoner kronor (löpande priser) Utfall 1997 Anslag 1998 1 Utgifts- prognos 1998 Förslag anslag 1999 Beräknat anslag 2000 Beräknat anslag 2001 2 940 3 605 3 528 2 743 2 675 3 337 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Sammanlagda reservationer och anslagssparande uppgick till ca 3 798 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1997. Utgiftsprognosen för budgetåret 1998 inkluderar 946 miljoner kronor för tionde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 upptagna äldreanslag C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. samt det under samma huvudtitel för budgetåret 1994/95 upptagna reservationsanslaget C6 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. Regeringen bedömde i den ekonomiska vårpropositionen att verksamheten inom utgiftsområdet skulle kunna genomföras inom en medelsram av 3 501 miljoner kronor för år 1999. De viktigaste föreslagna förändringarna i förhållande till den föreslagna ramen i den ekonomiska vårpropositionen anges i följande tabell. Miljoner kronor Anslag Förändring Belopp A1 Allmänna regionalpolitiska Nedräkning av - 738 åtgärder beräknad anslagsnivå Överföring till UO 24 - 15 Överföring från UO 16 och 1,57 UO 18 A2 Landsbygdslån Minskat resursbehov - 80 A10 Flygplatsbolag i Nytt anslag 3 Ljungbyhed A11 Regionalpolitiska infra- Nytt anslag 70 strukturprojekt m.m. Regeringen förslår att det till det nya anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder kopplas ett bemyndigande. Anslaget bör därför under en övergångsperiod uppgå till ett lägre belopp jämfört med de preliminära anslagsnivåer som angavs i budgetpropositionen för 1998 (för en närmare beskrivning se avsnitt 2.5, anslaget A1). Regeringen föreslår en neddragning av anslaget A2 Landsbygdslån med 80 miljoner kronor (för en närmare beskrivning se avsnitt 2.5, anslaget A9). Regeringen föreslår att det görs en överföring från UO 6 Totalförsvar på 3 miljoner kronor till det nya anslaget A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed . Regeringen föreslår även att ett nytt anslag A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m. tas upp för att framförallt finansiera redan beslutade projekt i de regionalpolitiskt prioriterade områdena som tidigare finansierades av det under tionde huvudtiteln för budgetåret 1994/95 upptagna anslaget C6 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. Anslag C6 disponeras från och med år 1999 inte av regeringen. Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1999 till 2 743 miljoner kronor, och beräknas för år 2000 till 2 675 miljoner kronor och för år 2001 till 3 337 miljoner kronor. Differensen mellan den föreslagna ramen i den ekonomiska vårpropositionen och det nya förslaget beskrivs närmare under respektive anslag i avsnitt 2.5. Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall Olika former av regionalpolitiska företagsstöd i samband med investeringar, inkl. tillfälligt småföretagsstöd, beräknas enligt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bidra till drygt 9 400 nya arbetstillfällen inom främst de regionalpolitiskt prioriterade regionerna under budgetåret 1997. Genomsnittlig subvention per arbetstillfälle uppgår till ca 115 000 kr. Investeringar i storleksordningen 5 miljarder kronor har delfinansierats med dessa stöd. Härutöver har sysselsättningsbidrag beviljats på uppskattningsvis 275 miljoner kronor som enligt NUTEK beräknas ha medverkat till ca 2 200 nya arbetstillfällen år 1996. Driftstöd i form av nedsatta socialavgifter och transportbidrag har enligt regeringens bedömning bidragit till att upprätthålla sysselsättningen i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna. Förändringar Riksdagens har beslutat om en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77) fr.o.m. budgetåret 1998. Regionala självstyrelseorgan i Kalmar, Gotlands och Skåne län har bl.a. övertagit ansvaret för att utarbeta regionala utvecklingsstrategier och huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärdsmedel som länsstyrelser disponerar i övriga län. I Västra Götalands län inleds motsvarande försöksverksamhet den 1 januari 1999. Två nya ändamål finansieras fr.o.m. budgetåret 1998 med medel från anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder. Det är sysselsättningsbidrag och småföretagsstöd. Riksdagen har beslutat om ett antal förändringar i företagsstöden i samband med propositionen Regional tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204). Enligt riksdagsbeslutet kan även s.k. såddfinansiering finansieras med medel från anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder. Dessa beskrivs närmare efter rutan. Mål Målen för regionalpolitiken är att den skall skapa förutsättningar för uthållig ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket1. För att nå de målen måste åtgärder vidtas inom många olika utgiftsområden. Målet för utgiftsområde 19 är att verksamheten främst skall underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitiken2. Prioriteringar Det är av särskild betydelse att öka samordningen av och effektiviteten i åtgärderna för utjämning och tillväxt i de regionalpolitiskt utsatta regionerna. Det är även nödvändigt att förstärka de regionalpolitiska åtgärderna inom den ”stora” regionalpolitiken, bl.a. genom en ökad helhetssyn mellan olika sektorer. Under 1999 prioriteras arbetet med översyn av de nationella regionalpolitiska stödområdena och med en parlamentarisk kommitté som skall lämna förslag om den framtida inriktningen och utformningen av den svenska regionalpolitiken. Dessutom prioriteras arbetet med inriktningen av EG:s strukturfondspolitik inför nästa programperiod åren 2000 – 2006 samt med uppdraget till de centrala fondförvaltande myndigheterna att för innevarande period göra en översyn för att utveckla arbetsformer och administrativa rutiner för strukturfondsprogrammen. Arbetet med det särskilda programmet på 500 miljoner kronor för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder skall fullföljas under år 1999. Den regionala näringspolitiken skall utvecklas. Regionala tillväxtavtal som tar sin utgångspunkt i varje regions specifika förutsättningar, skall bidra till att näringslivsfrämjande åtgärder inom olika politikområden samordnas. Därmed kan den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen öka. Medel inom utgiftsområde 19 utgör en del av de resurser som kan samordnas via avtalen. Att medverka till att regionerna utarbetar tillväxtavtal är ett prioriterat område under år 1999. 1) Beslutades av riksdagen våren 1995. 2) Beslutades av riksdagen hösten 1997. Förändringar Förändringar av företagsstöden Riksdagen har beslutat om bl.a. följande förändringar i företagsstöden i samband med propositionen Regional tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204). Regionala utvecklingslån skall upphöra den 31 december 1998. Motsvarande lånebehov skall istället tillgodoses av bl.a. ALMI Företagspartner AB och Stiftelsen Norrlandsfonden. För att inte minska möjligheterna att erhålla lånefinansiering av regionalpolitiskt angelägna projekt i norrlandslänen kommer Norrlandsfondens kapital att förstärkas genom ett kapitaltillskott på 200 miljoner kronor. Branscherna jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske samt annan personlig service skall fr.o.m. den 1 januari 1999 inte ingå i systemet med nedsättning av socialavgifter. Transportbidraget utvidgas till att även omfatta transportkostnader med fartyg till annan hamn på betydande avstånd från ursprungshamnen. Bidrag för landtransporter till hamnar skall även kunna lämnas för transporter till hamnar i grannländer. För transport av oförädlade trävaror skall stöd lämnas upp till en viss volym per helår i transportbidragszonerna 2 och 4. Däremot lämnas bidrag för förädlade trävaror utan begränsning. För att reducera statens utgifter skall zon 1 upphöra och kravet på lägsta transportavstånd höjas från 251 till 401 km. Förändringarna planeras träda i kraft den 1 januari 1999 under förutsättning att Europeiska kommissionen godkänner dem. Regional näringspolitik och regionala tillväxtavtal Regionala tillväxtavtal är det bärande instrumentet för att genomföra en regional näringspolitik. Syftet är att bättre ta tillvara lokala och regionala förutsättningar för näringslivsutveckling och att bättre samordna skilda politikområden som verkar för att öka möjligheterna för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Målet för den regionala näringspolitiken är att utifrån de förutsättningar som finns i varje region stimulera en hållbar ekonomisk utveckling som kan bidra till fler och växande företag och därmed ökad sysselsättning för både kvinnor och män (målet beslutades av riksdagen våren 1998). Samtliga länsstyrelser och självstyrelseorgan har accepterat regeringens erbjudande i maj 1998 att utarbeta regionala tillväxtavtal. Genom avtalen skall statliga och andra aktörers tillväxtfrämjande resurser samordnas. Ett omfattande arbete pågår för närvarande runt om i landet med att ta fram de uppföljningsbara handlingsprogram som skall ligga till grund för avtalen. I sammanhanget har regeringen erbjudit regionerna att lämna förslag till förändringar i de regelverk som styr användningen av statliga medel. Syftet är att åstadkomma större flexibilitet och behovsanpassning av de utvecklingsresurser som ställs till regionernas förfogande. Näringslivets medverkan i utformningen av tillväxtavtalen är väsentlig. Samspelet mellan det utbud som samhället erbjuder och företagens efterfrågan på kompetensförsörjning, rådgivning, m.m. är av stor betydelse för att skapa goda förutsättningar för näringslivet. De första tillväxtavtalen avses träda ikraft år 2000. Prioriteringar Regeringen har beslutat att tillkalla en särskild utredare för de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen under nästa programperiod åren 2000 – 2006. Utredaren skall redovisa förslag till dels former för hur de nya programmen skall tas fram, dels organisation för att genomföra programmen. Regeringen har även utsett en särskild utredare som skall lämna förslag till inriktningen av nya mål 3 m.m. för kommande programperiod. Regeringen har vidare lämnat ett uppdrag till de centrala fondförvaltande myndigheterna att för innevarande period göra en översyn för att utveckla arbetsformer och administrativa rutiner. Med utgångspunkt i det samlade reformpaket som Europeiska kommissionen överlämnade till ministerrådet i mars 1998 pågår nu rådsförhandlingar om utformandet av strukturfondspolitiken efter år 1999 när nuvarande programperiod löpt ut. Sverige stöder inriktningen i förslagen som bl.a. utmärks av geografisk koncentration, ökad betoning av kraven på möjlighet till insyn, förenkling, effektivitet, uppföljning och finansiell kontroll, ökad tydlighet i ansvar och roller samt medverkan till en hållbar utveckling. Bl.a. föreslås ansvaret för genomförandet av strukturfondsprogrammen mer renodlat bli ett ansvar för respektive medlemsstat med gemenskapsorganen som ansvariga för regler och övergripande riktlinjer samt för uppföljning och utvärdering. Sverige fäster i de pågående förhandlingarna stort avseende vid strävan att åstadkomma ett rättvist utfall. Regeringen anser det inte motiverat att Sverige nu skall tillhöra de främsta nettobetalarna inom unionen och vill därför, inom ramen för en i förhållande till kommissionens förslag påtagligt minskad strukturfondsbudget, åstadkomma ett relativt sett större återflöde av medel än för närvarande. Ett av uttrycken för detta är att regeringen vill hävda den befolkningsmässiga täckningen i de geografiskt avgränsade målen (idag 24 % av landets befolkning) och endast acceptera mycket begränsade bortfall av strukturfondsområden. För hela unionen föreslås strukturfondstäckningen minskas från dagens 51 % ned till ett intervall om 35 – 40 % av befolkningen (strukturfondsområden definieras i proposition Regional tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62)). En annan viktig fråga för regeringen är att få ett gleshetskriterium inskrivet i den generella strukturfondsförordningen. Ett sådant kriterium skulle på ett bättre sätt säkerställa Sveriges framtida delaktighet i det nya mål 1. Information om nationella stödområden och regionalt utvecklingsstöd i strukturomvandlings- området Nationella stödområden När regeringen bedömer vilka områden som bör inplaceras i de långsiktiga stödområdena 1 och 2 studeras en rad olika kvantitativa och kvalitativa problemkriterier (stödområden definieras i propositionen 1997/98:62 Regional tillväxt – för arbete och välfärd). Bland de kvantitativa kriterierna återfinns långsiktig befolkningsutveckling, befolkningstäthet, andel äldre invånare, långsiktig total sysselsättningsutveckling, den lokala arbetsmarknadsregionens storlek, andel egna företagare, andel sysselsatta inom offentlig sektor, sysselsättningsgrad bland kvinnor respektive män, andel lågutbildade, bruttoregionprodukt per capita, skattekraft samt totala statliga utgifter per capita. Bland mer kvalitativa kriterier märks bl.a. avstånd till marknader, klimat och geografiskt läge i förhållande till gällande stödområden. Dessa kriterier analyseras på kommunnivå och inom 108 lokala arbetsmarknadsregioner. En analys enligt ovannämnda kriterier som nyligen gjorts av regeringen visar att det inte föreligger tillräckliga motiv att föreslå riksdagen förändring av den nu gällande stödområdesindelningen. I samband med nästa års budgetproposition avses dock hela den gällande stödområdesavgränsningen, både nationella stödområden och EG:s strukturomvandlingsområden, att bli föremål för en översyn eftersom Europeiska kommissionens godkännande av Sveriges nuvarande stödområden endast gäller t.o.m. år 1999. Regionalt utvecklingsstöd i strukturomvandlingsområdet De svenska nationella stödområdena har godkänts av den Europeiska kommissionen i form av ett gleshetsområde och ett strukturomvandlingsområde. Under 1997 förhandlade regeringen med Europeiska kommissionen om utformningen av strukturomvandlingsområdet för perioden 1998 – 1999. Resultatet blev att området utökades med Arboga kommun. Det nu gällande strukturomvandlingsområdet består av delar av stödområde 2 samt delar av det tillfälliga stödområdet. Följande kommuner och delar av kommuner ingår: Tabell 2.1 Stödområde 2 Gävleborgs län Hofors kommun Dalarnas län Avesta, Ludvika och Smedjebackens kommuner Västmanlands län Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner Örebro län Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner Värmlands län Filipstads, Hagfors och Munkfors kommuner Tillfälliga stödområdet Västmanlands län Arboga och Hallstahammars kommuner Örebro län Degerfors och Karlskoga kommuner samt Guldsmedshyttans och Ramsbergs för- samlingar i Lindesbergs kommun Värmlands län Storfors och Kristinehamns kommuner Västra Götalands län Karlsborgs kommun Blekinge län Olofströms och Ronneby kommuner Kalmar län Högsby, Hultfreds, Vimmerby och Västerviks kommuner Östergötlands län Valdemarsviks kommun Kommissionen inledde också en granskning av villkoren för regionalt utvecklingsstöd i samma område eftersom EG:s riktlinjer för bl.a. regionalpolitisk stödgivning har förändrats sedan Efta:s övervakningsmyndighet (ESA) godkände stödformen. I avvaktan på kommissionens prövning utfärdade regeringen förordning (1998:95) om begränsning av stödgivning inom EG:s strukturomvandlingsområde. Enligt förordningen är beslut om regionalt utvecklingsstöd i strukturomvandlingsområdet gällande endast om och i den omfattning kommissionen godkänner den förordning som gäller för stödet. Kommissionens prövning avslutades i juni 1998 och medförde vissa ändringar i stödgivningen. Sverige har anpassat stödformen till kommissionens beslut genom att utfärda förordning (1998:995) om regionalpolitiskt företagsstöd inom EG:s strukturomvandlingsområde. Förordningen trädde i kraft den 15 augusti 1998. Samtidigt upphävdes förordningen om begränsning av stödgivning inom samma område. I korthet innebär förändringarna av stödgivningen följande. Stöd får inte lämnas till marknadsföring eftersom det enligt kommissionen är en driftskostnad som företagen själva skall bära. Däremot får stöd lämnas till informationskampanjer och kunskapsspridning till små och medelstora företag. Stöd får inte heller lämnas till produktutveckling. Däremot får stöd lämnas till forskning och utveckling för verksamhet som avser utveckling före det konkurrensutsatta stadiet. Med detta avses överföring av industriella forskningsresultat till en plan för nya, ändrade eller förbättrade varor, processer eller tjänster. Stöd kan även fortsättningsvis lämnas till utbildning, men endast i den utsträckning den omfattas av kommissionens detaljerade definition av allmän respektive särskild utbildning. Definitionen framgår av ovan nämnda förordning. 10.3 Resultatbedömning Avsnittet inleds med en övergripande beskrivning av bl.a. regeringens bedömning av hur målet för utgiftsområdet har uppfyllts. Avsnittet därefter (avsnitt 2.4) inleds med en resultatinformation av den verksamhet som bedrivs av länsstyrelserna, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Glesbygdsverket och Statens institut för regionalforskning. Därefter ges en mer ingående resultatinformation för år 1997 uppdelad på olika åtgärder. Detta följs av en resultatinformation för vissa åtgärder under år 1998. Avsnittet avslutas med en resultatredovisning för åtgärder utanför utgiftsområdet under år 1997. 10.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området Det tidiga 1990–talets svaga ekonomiska utveckling i Sverige, kombinerad med de senaste årens nödvändiga budgetsanering, har verkat i centraliserande riktning. Tillsammans med bl.a. utvecklingen inom den alltmer internationaliserade ekonomin, som leder till ökad strukturomvandlingstakt, utsätter detta näringslivet i många små och medelstora orter för ökade påfrestningar. Analyser av såväl befolknings- som sysselsättningsutvecklingen under 1990–talet visar att den varit ogynnsam i stora delar av landet. Minskad nettoinvandring och sjunkande födelsetal har för landet som helhet inneburit en allt mindre befolkningsökning. Samtidigt har en omflyttning skett mellan regioner. Särskilt framträdande är den kraftiga utflyttningen av yngre personer från skogslänen till storstadsregionerna. Kvinnor i yngre åldersgrupper flyttar från skogslänen i något större omfattning än män. De senaste årens kraftiga befolkningsminskning inom regionalpolitiskt prioriterade områden dvs. de nationella stödområdena 1 och 2 samt tillfälliga stödområden och EG:s strukturfondsområden är enligt regeringen av sådan omfattning att den är ett allvarligt hot mot en balanserad regional utveckling och möjligheten att uppnå regeringens regionalpolitiska mål. Mot bakgrund av bl.a. dessa utvecklingstendenser och andra mer långsiktiga faktorer i många av de regionalpolitiskt prioriterade områdena såsom befolkningstäthet, storlek på lokal arbetsmarknad, geografiskt läge m.m. bedömer regeringen att den mer långsiktiga regionalpolitiska problembilden är förhållandevis oförändrad. Detta innebär att det är samma områden som under lång tid haft den mest ogynnsamma utvecklingen. Därför är det fortfarande betydelsefullt att särskilda regionalpolitiska insatser riktas till de regionalpolitiskt prioriterade områdena (för ett utförligt resonemang se propositionen Regional tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62)). 10.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området De regionalpolitiska företagsstöden har främst fördelats till små och medelstora företag som är under tillväxt, både omsättnings- och sysselsättningsmässigt. En stor del av den regionala projektverksamheten och strukturfondsprogrammen har varit inriktade på åtgärder för att förbättra företagsklimatet, den ekonomiska tillväxten och nyföretagandet. Den Europeiska Gemenskapens strukturfonder har sedan Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen kommit att tillföra stora områden i landet viktiga regionalpolitiska resurser. EG:s strukturfonder förstärktes inför innevarande programperiod (1994 – 1999) bl.a. för att motverka de regionala obalanser inom unionen som bl.a. skapandet av den inre marknaden bedöms kunna medföra. Som regeringen och riksdagen på senare tid betonat är det inte i första hand åtgärder inom ramen för utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling, som är avgörande för den regionala utvecklingen. Detta utgiftsområde är ett av de mindre i statsbudgeten och regionalpolitiska hänsynstaganden inom andra utgiftsområden är sammantaget mer betydelsefulla för den regionala utvecklingen. Därför måste det i första hand inom ramen för den ”stora” regionalpolitiken utarbetas lösningar som kännetecknas av ett regionalpolitiskt helhetsperspektiv. Detta kan t.ex. gälla insatser inom närings- och arbetsmarknadspolitiken, utbildnings- och forskningssatsningar samt investeringar i infrastruktur. Riksdagen har konstaterat att en felaktig grundsyn på regionala frågor inom viktiga samhällssektorer inte kan justeras med regionalpolitiska stöd. Exempel på områden som på ett avgörande sätt har bidragit positivt till den regionala utvecklingen är kommunikationssektorn och utbildningsväsendet. Verksamheterna inom dessa sektorer har varit av väsentlig betydelse för såväl den regionala balansen som den ekonomiska tillväxten i hela landet under perioden. Ett annat exempel på viktiga åtgärder inom den ”stora” regionalpolitiken är det statliga bidrags- och utjämningssystemet i kommunsektorn. Samtidigt har regeringen bl.a. i propositionen Regional tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62) påpekat bristen på helhetssyn när nya organisationsstrukturer utformas i den statliga sektorn vilket dels har inverkat negativt på den geografiska fördelningen av sysselsättningen, dels försvårat möjligheterna till en väl fungerande regional samordning. 10.3.3 Effekter av statliga insatser Olika former av regionalpolitiska företagsstöd i samband med investeringar, inkl. tillfälligt småföretagsstöd, beräknas enligt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bidra till ca 9 400 nya arbetstillfällen inom främst de regionalpolitiskt prioriterade regionerna under budgetåret 1997. Genomsnittlig subvention per arbetstillfälle uppgår till ca 115 000 kr. Investeringar i storleksordningen 5 miljarder kronor har delfinansierats med dessa stöd. Härutöver har sysselsättningsbidrag beviljats på uppskattningsvis 275 miljoner kronor som enligt NUTEK beräknas ha medverkat till ca 2 200 nya arbetstillfällen år 1996. Driftstöd i form av nedsatta socialavgifter och transportbidrag har enligt regeringens bedömning bidragit till att upprätthålla sysselsättningen i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna. Vid de utvärderingar av strukturfondsprogrammen som redovisades hösten 1997 för halva programperioden har i stort sett samtliga utvärderare för målen 2, 5 och 6 bedömt att programmen i stor utsträckning motsvarar den problembild som respektive region uppvisar. Vidare bedömer utvärderarna att programmens huvudinriktning bör hållas intakt. Beträffande strukturfondsprogrammens effekter anger utvärderarna att det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser. En mer sammanfattande bedömning av programmens effekter avses lämnas i en slutlig programutvärdering som kommer att redovisas efter programperiodens slut. I det fortsatta utvärderingsarbetet kommer vissa tematiska studier att göras. Regeringens utvecklingsarbete Det finns svårigheter med den typ av kvantitativa resultatmått som nu främst används vid analyser av verksamhetens måluppfyllnad för företagsstöden. Sysselsättningsökningen i stödföretag är således inte synonymt med den sysselsättningstillväxt ett visst stöd beräknas ha bidragit till. Det finns en rad olika omgivningsfaktorer som kan ha påverkat företagen och därmed inverkat på deras benägenhet att anställa ytterligare personal. Regeringen har således konstaterat att det råder bristande kunskap om de regionalpolitiska stödens effekter, både på företagsnivå och på en samhällelig nivå. Regeringen har därför tillsatt flera utredningar och gett uppdrag till olika aktörer för att i framtiden få ett bättre beslutsunderlag. De uppföljningsmått som för närvarande används för företagsstöden är framförallt antalet nya arbetstillfällen (årsarbetskrafter) som de beräknas bidra till, den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle samt antalet nya arbetstillfällen till kvinnor respektive män. Målen för företagsstöden är, förutom att skapa sysselsättning, att bidra till ökad ekonomisk tillväxt i stödföretagen. Regeringen har inget uppföljningsmått för detta, men det pågår ett utvecklingsarbete av den uppföljning som görs av vissa företagsstöd. Avsikten är att undersöka om stödens tillväxtgenererande aspekter kan vara ett kompletterande sätt att mäta deras effekter. Regeringen har givit NUTEK i uppdrag att göra en uppföljning av måttet bidrag per ny årsarbetskraft och lämna förslag på alternativa/kompletterande mått som på ett bra sätt illustrerar hur stöden främjar tillväxt i stödföretagen. NUTEK har redovisat sitt arbete i rapporten ”Analys av resultatmått”. Enligt riksdagens beslut skall minst 40 procent av förväntade nya arbetstillfällen till följd av beviljade regionala utvecklingsbidrag och sysselsättningsbidrag tillfalla vartdera könet. Detta mål har under en följd av år inte uppnåtts. Regeringen har därför givit NUTEK i uppdrag att närmare analysera möjligheterna att uppnå detta könskvoteringsvillkor. NUTEK skall vidare analysera hur antalet kvinnor inom traditionellt mansdominerade branscher men också antalet män i kvinnodominerade branscher kan öka inom det regionalpolitiska stödområdet. Regeringen har vidare beslutat att låta utvärdera vilka tillväxt- och sysselsättningseffekter stödformen nedsättning av socialavgifter har på näringslivet i berörda regioner. Utvärderingen skall vidare belysa stödformens effektivitet jämfört med övriga regionalpolitiska stödformer riktade till näringslivet i dessa områden. Regeringen har tidigare konstaterat att det även råder bristande kunskaper om transportmarknaden i stödområden och dess villkor. Därför avser regeringen att utvärdera transportbidraget och initiera fortsatta studier av transportmarknaden i stödområden. NUTEK skall göra en utvärdering av innehåll och utfall av länsstyrelsernas regionala projektverksamhet under budgetåren 1990/91 – 1997. En parlamentariskt sammansatt kommitté avses tillkallas inom kort med uppgift att lämna förslag om den framtida inriktningen och utformningen av den svenska regionalpolitiken. Kommittén skall bl.a. analysera regionalpolitikens hittillsvarande effekter och lämna förslag till mål för den framtida regionalpolitiken. 10.3.4 Regeringens slutsatser Regeringen bedömer att verksamheten inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling under 1997 har bidragit till en positiv utveckling av näringslivet, särskilt i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Denna bedömning grundar sig bl.a. på den uppföljning som NUTEK för närvarande gör av företagsstöden dvs. det antal nya arbetstillfällen (årsarbetskrafter) som företagsstöden beräknas bidra till och den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle. Regeringen bedömer att ett fortsatt utvecklingsarbete, bl.a. inom ramen för de uppdrag som regeringen har givit till olika aktörer kommer att underlätta den framtida resultatbedömningen av de regionalpolitiska insatserna. Länsstyrelsernas, självstyrelseorganens och Närings- och teknikutvecklingsverkets utvecklingsarbete kommer också att bidra positivt till detta. Den parlamentariska kommitténs arbete, förslag och slutsatser kommer vidare att vara ett viktigt beslutsunderlag vid utformningen av den framtida regionalpolitiken. 10.4 Resultatinformation I sammanställningen nedan återfinns en förteckning över de åtgärder som redovisas i denna resultatinformation och som bedrevs under år 1997 och 1998 inom utgiftsområdet samt i vissa fall utanför utgiftsområdet. Av sammanställningen framgår även med vilka anslag åtgärden finansieras, beslutande myndighet och vilket geografiskt område åtgärden avser. Tabell 2.2 Åtgärder som finansieras av anslag inom utgiftsområde 19 samt vissa andra utgiftsområden under år 1997 Åtgärd Finansieras av anslag Beslutsfattare Geografisk omfattning Central projektverksamhet C6, C2 och A11, 2 NUTEK och regeringen Regionalpolitiskt prioriterade områden Regional projektverksamhet C2 och A1 Länsstyrelserna Hela landet med tyngdpunkt på regionalpolitiskt prioriterade områden EG:s strukturfonder A9 Beslutsgrupper m.fl. Målområde 2, 5b och 6 samt vissa gemenskapsinitiativ Regionalt utvecklingsbidrag C1, C2 och A13 Länsstyrelserna, NUTEK Stödområde 1 och 2 samt till- och regeringen fälliga stödområden Regionalt utvecklingslån C2 och A2 Länsstyrelserna och NUTEK Stödområde 1 och 2 samt tillfälliga stödområden Landsbygdsstöd C2 och A1 Länsstyrelserna Gles- och landsbygd enligt länsstyrelsernas avgränsning Stöd till kommersiell service C2 och A1 Länsstyrelserna Gles- och landsbygd enligt länsstyrelsernas avgränsning Täckande av förluster på grund av A3 Glesbygdsverket Gles- och landsbygd kreditgarantier inom regional- politiken Nedsatta socialavgifter A4 Riksförsäkringsverket Stödområde 1 och del av stöd- område 2 Sysselsättningsbidrag A5 NUTEK och länsstyrelserna Stödområde 1 och 2 Transportbidrag A6 NUTEK Transportbidragszonerna Glesbygdsverket A7 Glesbygdsverket Statens institut för regionalforskning A8 Statens institut för regional- forskning Särskilda regionala åtgärder för A2 och A16 4, 5 Länsstyrelserna Hela landet regional utveckling och tillväxt Stiftelsen Norrlandsfonden Självfinansierade Stiftelsen Norrlandsfonden Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län 1 Tionde huvudtitelns anslag C6 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m., budgetåret 1994/95. 2 Tionde huvudtitelns anslag C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m., budgetåret 1995/96. 3 Tionde huvudtitelns anslag C1 Lokaliseringsbidrag, m.m., budgetåret 1995/96. 4 Tionde huvudtitelns anslag A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder: Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt, anslagsposten 4, budgetåret 1995/96. 5 Tolfte huvudtitelns anslag A16 Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt, budgetåret 1995/96. Tabell 2.3 Åtgärder som finansieras av anslag inom utgiftsområde 19 under år 1998 Åtgärd Finansieras av anslag Beslutsfattare Geografi Utgifter för lokalisering av statliga A9 Regeringen Söderhamns kommun arbetstillfällen till Söderhamn Program för regional närings- A1 Regeringen Hela landet med tyngdpunkt på politik och särskilda regional- regionalpolitiskt prioriterade om- politiska projekt råden Principerna bakom och inplaceringen av kommuner eller delar av kommuner i stödområdena 1 och 2 och tillfälliga stödområden finns beskrivna i propositionen Regional tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62). I samma proposition framgår även vilka delar av landet som ingår i transportbidragszoner, nationella stödområden och EG:s strukturfondsområden. Fr.o.m. år 1998 finansieras sysselsättningsbidraget via anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder vilket får till följd att anslaget för transportbidraget byter beteckning från A6 Transportbidrag till A5 Transportbidrag. Därmed byter anslaget A7 Glesbygdsverket beteckning till A6 Glesbygdsverket, anslaget A8 Statens institut för regionalforskning till A7 Statens institut för regionalforskning och anslaget A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden till A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden. Ett nytt anslag A9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn inrättades år 1998. 10.4.1 Resultatinformation för år 1997 uppdelad på beslutsfattare Länsstyrelserna Länsstyrelsernas arbete grundar sig på en långsiktig sektorsövergripande utvecklingsstrategi för länen som inriktas mot utvecklingen av det lokala näringslivet, uthållig tillväxt, ökad sysselsättning och inomregional balans. Arbetet med dessa länsstrategier har genomförts på ett ambitiöst sätt med bred uppslutning i länen. Betoningen har legat på ett processinriktat arbetssätt och samverkan mellan länens aktörer. Innehållsmässigt är länsstrategierna relativt likartade och är en spegelbild av dagens dominerande föreställningar om vad som är viktigt för ekonomisk tillväxt, flexibilitet, kompetensutveckling, internationalisering, miljöhänsyn och samverkan. Strategiarbetet har givit de regionala aktörerna ett forum som uppmuntrar till en diskussion och en hantering av långsiktiga frågor. En svaghet är att de flesta länen inte har tagit fram någon särskild analys som grund för strategiarbetet. Analys och underlagsmaterial har ofta istället handlat om att de regionala aktörerna har diskuterat sig fram till en beskrivning av länet utifrån de kunskaper som redan finns. De analyser som tagits fram är ofta problemorienterade istället för mer möjlighetsorienterade. Länsstyrelserna beslutade under budgetåret 1997 om framförallt stöd för sammanlagt drygt 1 450 miljoner kronor med medel från anslagen C2 och A1 samt med stöd av bemyndiganden. Fördelningen mellan huvudändamålen var följande (inom parentes anges fördelning för budgetåret 1995/96 beräknat på en 12– månadersperiod). Tabell 2.4 Länsstyrelsens fördelning mellan huvudändamål 1997 Miljoner kronor Ändamål Belopp Procentuell fördelning Regionala utvecklingsbidrag 318 21 (308) (22) Landsbygdsstöd och stöd till 426 29 kommersiell service (449) (32) Regionalpolitisk projektverksamhet 300 20 (243) (17) Medfinansiering av strukturfonds- 408 28 program (376) (27) Uppföljning och utvärdering 13 1 (16) (1) Vissa utgifter för beslutsgrupper 12 1 knutna till strukturfondsprogram (ej aktuellt) (-) Tabell 2.5 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och landsbygdsstöd under 1997 Stöd Antal arbets- Beviljade Invest. Andel ny- Beräknad syssel- Andel Genomnittlig ställen medel kostn. startade sättningsökning kvinnor subvention/ (mkr) (mkr) företag arb.tillfälle (tkr) Regionalt utvecklingsstöd1 232 358 1 243 9 % 1 623 32 % 178 Landsbygdsstöd2 2 991 402 1 574 34 % 4 743 27 % 68 1 Dvs. regionalt utvecklingsbidrag och regionalt utvecklingslån. 2 Dvs. landsbygdsbidrag och regionalt utvecklingslån. Källa: NUTEK. Det regionala utvecklingsstödet beräknas enligt NUTEK bidra till ca 1 600 nya arbetstillfällen. Genomsnittliga subventionen per arbetstillfälle (i stödområde 1, 2 och i tillfälliga stödområden) var 178 000 kr vilket är ett lägre belopp än budgetåret 1995/96, 194 000 kr. Därmed har länsstyrelserna i stort sätt nått upp till regeringens mål som var 160 000 kr. Landsbygdsstödet beräknas enligt NUTEK bidra till ca 4 700 nya arbetstillfällen. Det genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle (i glesbygdsområde, stödområde 1, 2 och i tillfälliga stödområden) var 68 000 kr vilket är en minskning jämfört med budgetåret 1995/96, 108 000 kr. Därmed har länsstyrelserna uppnått regeringens mål som var 180 000 kr. Länsstyrelserna har med hjälp av bl.a. stöd till kommersiell service bidragit till att upprätthålla en god servicenivå i gles- och landsbygd. Länsstyrelserna har genom sin regionala projektverksamhet givit stöd till ett brett spektrum av näringslivsfrämjande aktiviteter. Länsstyrelserna har under budgetåret 1997 varit en viktig aktör för att medfinansiera och genomföra olika strukturfondsprojekt. Eftersom de olika strukturfondsprojekten utvärderas av externa utvärderare sker ingen särredovisning av länsstyrelsernas bidrag i de olika strukturfondsprojekten. Länsstyrelserna har dessutom under budgetåret 1997 medverkat till bl.a. viktiga regionala investeringar genom småföretagsstödet som finansierats med medel från framförallt anslaget A16 Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt. Eftersom detta är medel som inte har anvisats inom utgiftsområdet sker en separat resultatredovisning i avsnitt 2.4.4. Slutsatser Länsstyrelsernas arbete med länsstrategierna har på ett positivt sätt bidragit till att samla de regionala aktörerna i länen för att förankra strategierna i länen. Detta arbete förväntas leda till att länen får en mer samordnad strategi för utvecklingsarbetet och därmed bör de regionala aktörerna bl.a. utnyttja sina resurser mer effektivt. En svaghet är att de flesta län inte har tagit fram någon särskild analys till grund för strategiarbetet. Strategierna behandlar sällan möjligheterna de olika länen har i ett framtidsperspektiv. Även kopplingen mellan analys och strategier behöver utvecklas. Bättre underlag behövs t.ex. för bedömningar av miljö- och hushållningsfrågornas betydelse för den regionala utvecklingen. Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle för regionalt utvecklingsstöd och lokaliseringsstöd är lägre än regeringens mål. Länsstyrelserna har därmed på ett tillfredsställande sätt uppnått regeringens mål. Enligt regeringens bedömning är länsstyrelsernas prioriteringar mellan de olika ändamålen väl avvägda och de har bidragit till att uppnå målen för verksamheten. Närings- och teknikutvecklingsverket Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) huvudsakliga medel för den regionala utvecklingsverksamheten var under budgetåret 1997, förutom medel för förvaltningskostnader: – 150 miljoner kronor för regionala utvecklingsbidrag, – 50 miljoner kronor för regionala utvecklingslån, – 235 miljoner kronor för sysselsättningsbidrag (disponerades tillsammans med berörda länsstyrelser), – 384 miljoner kronor för transportbidrag, samt – 30 miljoner kronor för regionalpolitisk projektverksamhet. NUTEK:s verksamhet redovisas i tre resultat- områden: Regional och lokal näringslivsutveckling, EG:s strukturfonder och Regionalt företagsstöd (NUTEK:s övriga verksamheter redovisas under UO 24 Näringsliv). Regional och lokal näringslivsutveckling Verksamheten skall främja utvecklingen av den regionala näringspolitiken och framtagande av metoder för regionalt strategi- och programarbete. Verket skall även genom utbildning m.m. stödja länsstyrelserna i deras program- och projektarbete, samordna insamling och spridning av erfarenheter av länsstyrelsernas stödgivning, strategi- och programarbete och projektverksamhet. NUTEK har under budgetåret 1997 bl.a. arbetat med: – Kunskapsuppbyggnad och spridning, uppföljning och annan projektverksamhet. Utvecklingen av det nya analys- och prognossystemet har fortsatt enligt planerna. NUTEK:s analys av förutsättningarna för regional utveckling, det s.k. STRUT–uppdraget, har redovisats till regeringen i flera rapporter. Verket har även sammanställt och kommenterat länens s.k. landshövdingerapporter samt aktivt deltagit som stödresurs vid framställning av fördjupade program i sju försökslän som ett av underlagen till regeringens proposition Regional tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62). Ett nytt datasystem för att följa upp länsstyrelsernas projektverksamhet har utvecklats. – Lokal näringspolitik. NUTEK har bedrivit vissa förberedande aktiviteter. I Dorotea kommun har på regeringens uppdrag en systemanalys genomförts, som ligger till grund för ett lokalt utvecklingsarbete. – Kompetensutveckling och teknikspridning. NUTEK har bl.a. startat ett tvåårigt projekt med syfte att öka kunskapen om utnyttjandet av modern informationsteknologi för regional utveckling och småföretag. – Regionala utvecklingskonsortier. NUTEK genomför på regeringens uppdrag ett utvecklingsprogram med 22 företagskonsortier. Syftet är att konsortierna skall dra nytta av högskolors och industriforskningsinstituts tjänster och med hjälp av dessa stärka utvecklingen av 140 små och medelstora företag i stödområdena. – ResursCentra för kvinnor. Under året har NUTEK fortsatt uppbyggnaden av det nationella resurscentrumet för kvinnor (NRC). Antalet lokala och regionala resurs- centra i landet har ökat från 59 till 120. EG:s strukturfonder NUTEK har fondansvar för den europeiska regionala utvecklingsfonden, vilket bl.a. innebär att utbetala medel. Verket är även sekretariat åt övervakningskommittéerna för målen 2 och 6 samt vissa gemenskapsinitiativ. NUTEK svarar även för den samordnade avrapporteringen av genomförandet av samtliga strukturfonder till regeringen. NUTEK har under 1998 fortsatt arbetet med att samordna och förenkla de administrativa rutinerna för utbetalning m.m. Utifrån förslag i en rapport från Riksrevisionsverket har NUTEK arbetat med att samordna och förenkla olika rutiner bl.a. beslutsunderlag i databasen STINS och samordning av olika rutiner för samtliga fonder. Arbetet kommer att rapporteras till regeringen under hösten 1998. NUTEK och EG–kommissionen kommer under hösten 1998 att anordna en konferens i syfte att öka kunskapen om hur ett strukturfondsprogram avslutas. Regionalpolitiskt företagsstöd De regionalpolitiska företagsstöden i stödområdena skall främst medverka till att åstadkomma nya varaktiga arbetstillfällen genom att stimulera nyetableringar av företag samt nyanställningar inom befintliga företag. NUTEK har under budgetåret 1997 handlagt ansökningar om regionalt utvecklingsstöd, transportbidrag och sysselsättningsbidrag. NUTEK har även utbildat och hållit seminarier för stödhandläggare vid länsstyrelserna. För att förbättra kontrollen av beviljade företagsstöd har en kontrollantinstruktion för ekonomiska kontroller fastställts. Tabell 2.6 Beviljat regionalt utvecklingsstöd under 1997 Stöd Antal arbets- Beviljade Invest. Beräknad Varav Genomsnittl. ställen medel kostnad sysselsättn. andel subvention/ (mkr) (mkr) ökning kvinnor arb.tillfälle (tkr) Regionalt utvecklingsstöd 61 233 1 382 1 216 37 % 192 Källa: NUTEK. NUTEK och regeringen beviljade regionalt utvecklingsstöd med ca 230 miljoner kronor under budgetåret 1997, vilket är en ökning jämfört med budgetåret 1995/96, då motsvarande belopp var 140 miljoner kronor (beräknat på en 12–månadersperiod). Med hjälp av regionalt utvecklingsstöd beräknas investeringar på ca 1,4 miljarder kronor ha genomförts under budgetåret. Sysselsättningsökningen i stödföretagen beräknas till ca 1 200 personer. Beviljat transportbidrag uppgick enligt NUTEK till ca 350 miljoner kronor budgetåret 1997 och beviljat sysselsättningsbidrag, inkl. beslut av länsstyrelserna, uppgick till 275 miljoner kronor. Slutsatser Närings- och teknikutvecklingsverket har utgjort en viktig resurs vid utvecklingen av den regionala näringspolitiken. NUTEK har arbetat med att sprida kunskaper och bygga upp kompetensen hos olika aktörer som arbetar med regionala utvecklingsfrågor. Olika former av stöd till företag i de regionalpolitisk prioriterade områdena har enligt regeringen bidragit till att skapa många nya arbetstillfällen. Därmed har verket på ett tillfredsställande sätt uppfyllt regeringens mål för verksamheten. Regeringen anser vidare att datasystemet STINS och den nationella databasen måste utvecklas och förbättras. Detta utvecklingsbehov har även identifierats av NUTEK. Glesbygdsverket Glesbygdsverket (GBV) svarar för myndighetsfrågor rörande gles- och landsbygdsutveckling och skall medverka till att förbättra levnadsförhållandena och utvecklingsmöjligheterna för gles- och landsbygdsbefolkningen. Tyngdpunkten i detta arbete skall ligga i skogslänens inre delar samt i skärgårdarna. Verket skall utveckla sin roll som central sektorssamordnare genom att bl.a. aktivt följa och bevaka genomförandet av olika åtgärder i glesbygden. GBV skall vidare svara för sekretariatsuppgifter åt övervakningskommittéer för EG–kommissionens strukturfondsprogram för mål 5b och för kommissionens gemenskapsinitiativ LEADER II. Glesbygdsverket har under år 1997 bl.a. haft en kontinuerlig samverkan och dialog med statliga verk, myndigheter och organisationer som på olika sätt arbetar med regional utveckling eller vars verksamhet har stor betydelse för den regionala och lokala utvecklingen. GBV har också utarbetat ett program för småskalig landsbygdsturism, ett nationellt strategiskt handlingsprogram för skärgården samt ett antal publikationer och böcker. På regeringens uppdrag har verket vidare under budgetåret tagit fram underlag för propositionen Regional tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62). I samverkan med Forskningsrådsnämnden, Statens institut för regionalforskning samt Skogs- och jordbrukets forskningsfond har verket utvecklat ett forskningsprogram rörande landsbygd och landsbygdsutveckling. I egenskap av central myndighet har Glesbygdsverket medverkat i en lång rad samverkansgrupper, projektarbeten m.m. i syfte att utveckla och underlätta genomförandet av de svenska strukturfondsprogrammen. Verkets insatser i det svenska LEADER II–programmet har under verksamhetsåret i stort koncentrerats på att understödja genomförandet och tillsammans med Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva har verket haft i uppdrag att svara för det svenska s.k. LEADER–nätverket. Glesbygdsverket skall bl.a. medverka till att de särskilda behov som kvinnor boende i lands- och glesbygd beaktas och detta har bl.a. skett genom att det aktivt deltagit i ledningen av Nationellt resurscentrum för kvinnor och dess uppbyggnadsarbete. Slutsatser Med utgångspunkt från ovan redovisade insatser och resultat bedöms verket på ett tillfredsställande sätt ha uppnått riksdagens och regeringens mål för verksamheten. Med utgångspunkt i Glesbygdsverkets redovisning och förslag i den fördjupade prövningen som verket lämnat avser regeringen att föra en dialog med verket om en ytterligare precisering av verkets uppgifter. Statens institut för regionalforskning Statens institut för regionalforskning (SIR) hade under budgetåret 1997 bl.a. till uppgift att genomföra en tredjedel av ett forskningsprogram om konsekvenserna av EU–medlemsskapet ur ett regionalt perspektiv samt att genomföra en tredjedel av ett program som avser de regionala utvecklingsprocesserna ur ett könsperspektiv. Arbetet med forskningsprogrammen är något försenat men regeringen bedömer att detta kommer att kunna kompenseras under år 1998. SIR hade även till uppgift att, tillsammans med Forskningsrådsnämnden och Glesbygdsverket, ta fram ett forskningsprogram om landsbygdsutveckling. Detta uppdrag är slutfört. SIR hade även till uppgift att sprida resultat och kunskaper om den forskning som SIR initierar och genomför. Slutsatser Genom den forskning som SIR har bedrivit och den spridning av forskningsresultat som skett under budgetåret har enligt regeringen olika aktörers kunskaper om regionalpolitiska frågor ökat. SIR bedöms därmed på ett tillfredsställande sätt ha uppnått riksdagens och regeringens mål med verksamheten. 10.4.2 Resultatinformation för år 1997 uppdelad på åtgärder Central projektverksamhet För central projektverksamhet har på senare år bl.a. använts medel från anslagen C6 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. Bland de större pågående projekten finns ett forsknings- och utvecklingsprogram som löper under perioden 1995 – 1999. Regeringen har avsatt 170 miljoner kronor till NUTEK för att stödja regionala utvecklingskonsortier som består av små och medelstora företag inom regionalpolitiskt prioriterade områden. Målet med projektet är att företagen i samarbete skall öka sin kompetens och teknologiska kapacitet samt att skapa nya länkar mellan små och stora företag, forskningsinstitut och högskolor. Detta skall i förlängningen leda till ökad ekonomisk tillväxt och sysselsättning. NUTEK inbjöd företag och organisationer att utforma idéer till projekt. Regeringen antog NUTEK:s förslag om ett program som innefattade 22 företagsgrupper med sammanlagt 240 företag. Grupperna har etablerat nätverk i vilka högskolor och industriforskningsinstitut ingår. Dessutom har ett antal större företag, till vilka småföretagen ofta är underleverantörer, engagerats. De större företagen tillhandahåller specifik teknik eller kompetens som är viktig för att genomföra projekten. I en första utvärdering 1997 av projektresultaten konstateras bl.a. att försöksverksamheten är ett nytt sätt att främja mindre företags utvecklingskraft. Den generella slutsatsen är att resultaten hittills pekar på att stöd via konsortier i många avseenden ger större effektivitet är konventionellt utvecklingsstöd till företag. Enligt många av de deltagande företagarna från konsortierna har samarbetet med högskolorna inneburit en ny dimension i verksamheten. En slutlig utvärdering kommer att ske efter programperiodens slut. Härutöver har regeringen och NUTEK bedrivit central projektverksamhet med medel från anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder. Bland större regionalpolitiska projekt som regeringen beslutat om kan nämnas medel till ALMI Företagspartner AB, Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Sveriges Exportråd och Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. En viktig insats för kvinnor inom regionalpolitiken har varit NUTEK:s arbete med nationellt resurscentra för kvinnor (NRC) samt lokala och regionala resurscentra för kvinnor. NRC samordnar och stödjer uppbyggnaden av lokala och regionala resurscentra i landet. Det sker genom bl.a. rådgivning, utbildning samt stöd till forskning och utveckling. NRC har enligt NUTEK bidragit till att satsningarna på lokala resurscentra ökat och att bl.a. antalet kvinnor som startar egna företag har ökat. NRC har också stimulerat till samverkan med kvinnliga affärsrådgivare och andra aktörer med uppgift att stimulera till bl.a. ökat företagande. Slutsatser Genom den centrala projektverksamhet som NUTEK och regeringen har bedrivit har viktiga regionalpolitiska projekt genomförts som bl.a. har stimulerat näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Regeringen anser vidare att forsknings- och utvecklingsprogrammet hittills har varit framgångsrikt men avser att återkomma med en slutlig bedömning efter programperiodens slut. Regional projektverksamhet Länsstyrelserna har från de medel de disponerar för regionalpolitiska åtgärder möjlighet att, förutom till företagsstöd, bevilja medel till andra projekt som skall gynna den regionala utvecklingen. Budgetåret 1997 fattade länsstyrelserna således beslut om totalt ca 300 miljoner kronor till regional projektverksamhet. Länsstyrelserna lämnar med sina medel för projektverksamhet stöd till vitt skilda aktiviteter i form av bl.a. utredningar (t.ex. om lokala förutsättningar och hinder för utveckling), försöksverksamhet (t.ex. i nätverk, vid teknikcentra och högskolor) och informationsinsatser (t.ex. turismkampanjer och mässor). Länsstyrelserna har med projektverksamheten i samverkan med andra aktörer byggt upp resurser för att åstadkomma en regional näringslivsutveckling. Projektverksamheten skall grundas på en långsiktig strategi och inriktas mot ekonomisk tillväxt och inomregional balans. Även om projektverksamheten inte innefattar direkt stöd till enskilda företag inriktas en stor del av verksamheten på att skapa en god miljö för näringslivet. Medlen används även till att stimulera nyföretagande och företagsförnyelse. Utmärkande för verksamheten är också det stora antalet deltagande aktörer, vilket är ett av syftena med verksamheten. Tabell 2.7 Beviljade medel för regional projektverksamhet under budgetåren 1994/95, 1995/96 och 1997 Miljoner kronor Län 1994/95 1995/96 1995/96 1997 (18 mån) (12 mån)1 Stockholm 6,1 11,3 7,5 3,8 Uppsala 15,0 2,9 1,9 1,8 Södermanland 13,3 14,8 9,8 12,0 Östergötland 8,5 6,2 4,1 3,2 Jönköping 9,6 8,7 5,7 8,8 Kronoberg 10,4 3,0 2,0 1,8 Kalmar 15,5 13,7 9,0 6,5 Gotland 15,5 3,0 2,0 2,2 Blekinge 9,3 11,5 7,6 6,9 Skåne 21,2 17,8 11,8 9,9 Halland 6,1 7,0 4,6 4,4 Göteborgs och Bohus 15,1 8,5 5,6 7,3 Älvsborg 10,6 12,8 8,4 18,9 Skaraborg 9,6 10,6 7,0 8,2 Värmland 28,9 26,6 17,6 19,0 Örebro 16,8 22,9 15,1 17,0 Västmanland 19,4 6,1 4,0 8,6 Dalarna 39,6 17,6 11,6 16,2 Gävleborg 26,8 23,0 15,2 11,5 Västernorrland 47,5 34,8 23,0 22,6 Jämtland 45,3 34,2 22,6 17,9 Västerbotten 39,0 43,9 29,0 57,1 Norrbotten 73,5 24,3 16,0 35,9 Summa 502,6 365,2 241,1 301,3 1 Beräknat på en 12–månadersperiod. Källa: NUTEK. Projektverksamheten ökade i omfattning under budgetåret 1997 i jämförelse med budgetåret 1995/96 (beräknat på en 12–månadersperiod) från 241 till 301 miljoner kronor. De nordliga länen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten svarade under budgetåret 1997 för 44 % av den totala projektverksamheten jämfört med 38 % under budgetåret 1995/96. Projektverksamheten var under budgetåret 1997 av störst omfattning i Västerbottens län, ca 57 miljoner kronor och minst i Uppsala och Kronobergs län, ca 2 miljoner kronor vardera. Tabell 2.8 Länsstyrelsernas regionala projektverksamhet fördelad på sakområden/ändamål under budgetåren 1994/95, 1995/96 och 1997 Miljoner kronor Sakområden/ 1994/95 1995/96 1995/96 1997 programområden (18 mån) (12 mån)1 Industrin 74,6 71,9 47,5 11,8 Privata tjänster 22,4 15,3 10,1 2,5 Jord- och skogsbruk 23,2 7,7 5,1 9,3 Energi 6,7 7,7 5,1 4,9 Kommunikationer 29,4 14,6 9,6 36,7 Handel 8,7 4,6 3,0 1,1 Turism 57,2 30,3 20,0 22,1 Utbildning 76,7 43,7 28,8 39,2 Forskning och utveckling 57,6 41,3 27,3 24,1 Teknikspridning 17,3 19,8 13,1 2,8 Jämställdhet 28,5 24,7 16,3 23,0 Sektorssamordning 44,0 35,7 23,6 17,8 Övrig offentlig 19,0 25,4 16,8 10,1 förvaltning Kultur 37,0 22,5 14,8 20,8 Nya områden och ändamål Näringslivsutveckling 47,6 Information/Marknadsföring 7,6 Miljö 3,8 Samverkansprojekt 5,1 Internationella projekt 6,6 Ospecificerat/Övrigt 4,2 Summa 502,3 365,2 241,1 301,3 1 Beräknat på en 12–månadersperiod. Källa: NUTEK. Under budgetåret 1997 har medlen främst används till projekt inom sakområdena näringslivsutveckling, ca 48 miljoner kronor, utbildning, ca 39 miljoner kronor samt kommunikationer, ca 37 miljoner kronor. På grund av bl.a. projektverksamhetens vitt skilda karaktär och deras ofta indirekta effekter på den regionala utvecklingen är det svårt att utvärdera verksamheten. Metoder för att följa upp och utvärdera verksamheten behöver utvecklas. Bl.a. genom ett nytt administrativt systemet hos NUTEK skall det ges bättre möjlighet att i framtiden följa upp enskilda projekt och utvärdera projektverksamheten. I syfte att dels redovisa effekterna av verksamheten, dels möjliggöra en förbättring av verksamheten har regeringen givit NUTEK i uppdrag att göra en utvärdering av innehåll och utfall av verksamheten under budgetåren 1990/91 – 1997. Slutsatser Genom den vidare- eller nyutveckling som planeras för datasystemet och det uppdrag som regeringen har givit till NUTEK kommer regeringen i framtiden lättare kunna redovisa effekterna av verksamheten. EG:s strukturfonder Sverige omfattas sedan år 1995 av EG:s gemensamma regional- och strukturpolitik. Det innebär att Sverige för perioden 1995 – 1999 tillförs sammanlagt 1,42 miljarder ECU eller ca 12 miljarder kronor från EG:s strukturfonder. Medlen indexuppräknas varje år. Dessa medel skall användas för åtgärder i vissa regioner inom målen 2, 5b och 6, för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom målen 3 och 4 och för vissa åtgärder i jordbruks- och fiskerisektorerna inom mål 5a samt för de s.k. gemenskapsinitiativ och för pilotprojekt. Tabell 2.9 Tilldelade medel från strukturfonderna, medel intecknade genom beslut och utbetalade medel per målområde och gemenskapsinitiativ Målområde och Medel från struktur- Beslutade medel Utbet. medel Gemenskapsinitiativ fonderna april 1998 juni 1998 1995-1999 mkr % av ram % av ram Mål 2 1 406 64 17 Mål 5b 1 275 54 16 Mål 6 2 581 53 23 Mål 3 3 096 81 49 Mål 4 1 568 56 25 Mål 5a jordbruk 963 60 52 Mål 5a fiske 356 58 38 Interreg II A 343 43 8 Övriga gemenskaps- 700 61 16 initiativ Totalt 12 288 63 31 Källa: Bearbetat material från NUTEK. Omräkningskurs från ecu – 8,50 kr. Beslutsläget för mål 3 avser juli 1998. Av tabellen framgår att fram till april 1998 hade 63 % (53 % oktober 1997) av strukturfondsmedlen intecknats genom beslut om stöd till olika projekt. Under år 1998 har programmen i målen 5b och 6 tilldelats ytterligare resurser genom omfördelning av medel från 5a. Den nationella offentliga medfinansieringen för beslutade projekt uppgår till ca 11 miljarder kronor för perioden 1995 – april 1998. EG– finansieringen uppgår till ca 7,7 miljarder kr. Besluten beräknas medföra privat finansiering med ca 7,6 miljarder kronor. Totalt beräknas besluten således medföra åtgärder för ca 26 miljarder kronor. Nivån på utbetalningarna är lägre eftersom medel till projekt endast kan utbetalas efter redovisning av upparbetade kostnader. I juni 1998 hade 3,7 miljarder kronor betalats ut från strukturfonderna till de enskilda projekten, vilket motsvarar 31 % (20 % december 1997) av medlen för hela programperioden. Störst andel, 42 %, har betalats ut till projekt inom de horisontella målen, dvs. målen 3, 4 och 5a. En redogörelse för respektive fond lämnas också under dels Närings- och handelsdepartementets anslag A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden inom utgiftsområde 19, dels under Arbetsmarknadsdepartementets anslag A4 Europeiska socialfonden inom utgiftsområde 14, dels under Jordbruksdepartementets anslag avseende jordbruks- och fiskefonderna inom utgiftsområde 23. För de geografiskt avgränsade målen 2, 5b och 6 inriktas åtgärderna främst på att förbättra företagsklimatet, tillväxten och nyföretagandet. Med denna inriktning av programmen är bl.a. tillkomsten av nya arbetstillfällen en viktig indikator. De geografiskt avgränsade målen skall enligt målsättningarna i respektive program bidra till att skapa nya eller bevara sammanlagt ca 40 000 arbetstillfällen. De projekt som hittills beslutats om förväntas, enligt uppgifter som redovisats i ansökningarna om stöd, bidra till att skapa nya eller bevara 39 000 arbetstillfällen. De projekt som har slutredovisats bedöms ha bidragit till att skapa eller bevara ca 9 000 arbetstillfällen. Strukturfondsprogrammen utvärderas dels vid halvtid, dels vid programmets slut. Vid de utvärderingar som redovisades vid halvtid hösten 1997 ansåg utvärderarna att det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser om programmets effekter. En mer sammanfattande bedömning av programmens effekter kommer att lämnas i den slutliga programutvärderingen som avses upphandlas av respektive övervakningskommitté och redovisas efter programperiodens slut. För målen 3 och 4 samt gemenskapsinitiativen Adapt och Employment kommer utvärderingar att redovisas under 1999. Regionalt utvecklingsstöd Regionalt utvecklingsstöd skall främja ekonomisk tillväxt och en samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet. Stödet lämnas till företag som bedöms få en tillfredsställande lönsamhet och ge de anställda varaktig sysselsättning. Regionalt utvecklingsstöd (regionalt utvecklingsbidrag och regionalt utvecklingslån) beviljas i samband med ”hårda” (t.ex. byggnader och maskiner) och ”mjuka” investeringar (t.ex. patent och licenser) i stödområde 1 med högst 70 % av godkänt stödunderlag och i övriga områden (tillfälligt stödområde och stödområde 2) med högst 50 % av godkänt stödunderlag. Följande redovisning avser stöd beviljade av både länsstyrelserna, NUTEK och regeringen. Under budgetåret 1997 beviljades 291 arbetsställen stöd. 94 % av dessa var små och medelstora företag, dvs. hade mellan 0–199 anställda. Det sammanlagda stödbeloppet uppgick till 618 miljoner kronor, varav 519 miljoner kronor i regionalt utvecklingsbidrag, drygt 99 miljoner kronor i regionalt utvecklingslån och 8,5 miljoner kronor i villkorslån. Den totala investeringskostnaden för stödprojekten var ca 2,6 miljarder kronor. Investeringarna beräknas sammanlagt bidra till ca 2 800 nya arbetstillfällen varav 34 % för kvinnor. Riktlinjer för stödet var att minst 40 % av antalet nya arbetstillfällen skulle avse vartdera könet (SFS 1990:642). Könskvoteringsvillkoret har under de flesta år inte uppfyllts. NUTEK har således redovisat att andelen nya arbetstillfällen som tillfallit kvinnor i de företag som beviljats regionalt utvecklingsstöd under flertal år har uppgått till en lägre nivå än det fastställda målet. Regeringen har därför gett NUTEK i uppdrag att närmare analysera möjligheterna att uppnå könskvoteringsvillkoret samt hur antalet kvinnor i traditionellt mansdominerade branscher kan öka inom det regionalpolitiska stödområdet. NUTEK skall även lämna förslag till åtgärder för att uppnå dessa mål. Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle år 1997 beräknas till 186 000 kr. Detta framgår av följande tabell, i vilken utfallet under budgetåren 1991/92 – 1997 redovisas. Tabell 2.10 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och utvecklingsbidrag av länsstyrelserna, NUTEK och regeringen under budgetåren 1991/92-1997 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1995/96 1997 (18 mån) (12 mån)1 Antal arbetsställen 589 538 769 665 537 358 291 Beviljat stöd (mkr) Regionalt utvecklingsbidrag 2 252,5 259,5 439,8 500,0 610,2 407 519,0 3 Regionalt utvecklingslån 3 - 43,1 124,7 103,3 141,0 94 99,4 Utvecklingsbidrag 392,6 170,7 227,7 202,3 122,0 81 - Summa 645,1 473,3 792,2 805,6 873,2 558 618,44 Beräknad sysselsättningsökning 3 386 2 473 3 865 3 883 3 763 2 508 2 835 (antal) varav andel kvinnor 38 % 30 % 32 % 35 % 33 % 33 % 34 % Subvention per nytt arbets- tillfälle (tkr) 178 174 170 181 189 189 186 1 Beräknat på en 12–månadersperiod. 2 Före 1997 lokaliseringsbidrag. 3 Före 1997 lokaliseringslån 4 8,5 miljoner kronor i villkorslån, totalt ca 627 miljoner kronor. Källa: NUTEK Tabell 2.11 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och utvecklingsbidrag av länsstyrelserna, NUTEK och regeringen under budgetåret 1997, fördelat på län Län Antal arbets- Inv.kostnad Regionalt Regionalt Villkorslån Beräknad Varav Genomsnittl. ställen (mkr) utv.bidrag utv.lån (mkr) syssels.ökn. andel subvention/ (mkr) (mkr) totalt kvinnor % arb.tillf. (tkr) Östergötland 1 1,6 0,3 0,5 3 33 100,0 Kalmar 13 159,1 23,4 1,9 139 30 168,3 Blekinge 10 101,9 15,0 5 111 35 135,1 Älvsborg 4 29,2 4,5 30 43 150,0 Skaraborg 7 10,6 1,6 0,2 16 19 100,0 Värmland 38 508,7 70,0 1,2 336 32 208,3 Örebro 23 306,6 50,3 4,5 371 28 135,6 Västmanland 3 76,1 13,3 72 46 184,7 Dalarna 17 201 43,3 1,8 107 32 404,7 Gävleborg 22 163,9 30,2 1,6 148 28 204,1 Västernorrland 31 218,4 49,9 29,3 3 276 39 191,7 Jämtland 46 366,4 96,2 13,2 599 37 160,6 Västerbotten 27 146,3 30,3 20,7 252 32 120,2 Norrbotten 49 334,9 90,7 19,5 5,5 374 35 257,2 Summa 291 2 625 519,01 99,4 8,5 2 835 34 186,1 Källa: NUTEK. Under budgetåret 1997 ingick 14 län helt eller delvis i stödområde. Delar av Sverige är indelat i stödområde 1 och 2, samt tillfälligt stödområde. Huvuddelen av stödområdena ligger i landets norra delar. Företag i de fyra nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland, erhöll drygt 52 % av utvecklingsbidragen och nästan 83 % av de regionala utvecklingslånen. Tillsammans med de övriga tre skogslänen (Värmland, Dalarna och Gävleborg) har företag i dessa sju län tillsammans erhållit 79 % av bidragen och 88 % av lånen. Tabell 2.12 Genomsnittliga subventionen per förväntad ny årsarbetskraft för utvecklingsbidraget 1997 Tusental kronor Regeringens mål Utfall1 I stödområde 1 samt i de 200 225 delar av stödområde 2 och i de tillfälliga stödområden där högre bidrag än normalt kan lämnas I övriga delar av stödområde 2 150 165 I övriga delar av tillfälliga stödområden 125 110 1 Källa: NUTEK Av ovanstående tabell framgår att regeringens mål endast uppnåtts i ett område; i övriga delar av tillfälliga stödområden. I övriga områden ligger utfallet för 1997 nära de av regeringen fastställda målen. Slutsatser Regionalt utvecklingsstöd har bidragit till att ett stort antal nya arbetstillfällen beräknas tillkomma i regionalpolitiska stödområden. Regeringens mål har i princip uppnåtts genom att utfallet, vad avser genomsnittlig subvention per förväntad ny årsarbetskraft, ligger i linje med de mål som fastställts. Landsbygdsstöd Landsbygdsstödet skall delfinansiera investeringar i små och medelstora företag, för att främja sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Landsbygdsstödet består av dels landsbygdsbidrag, dels landsbygdslån. Den 1 juli 1994 infördes landsbygdsstöd som bl.a. ersatte det tidigare glesbygdsstödet samt mindre lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Samtidigt infördes utöver glesbygdsområden även landsbygdsområden som stödberättigade områden med lägre maximal stödnivå än i glesbygdsområden. I glesbygdsområden är stödnivån högst 50 % och i landsbygdsområden är stödnivån högst 20 % av godkänt stödunderlag. I de regionalpolitiska stödområdena innebar det nya landsbygdsstödet att fler verksamheter i centralorterna blev stödberättigade, t.ex. lokal service. Tabell 2.13 Beviljat landsbygdsstöd under budgetåret 1997, fördelat på län Län Antal Inv.kostnad Lands- Lands- Mikro- Konsult- Regionalt Beräknad Varav Genomsnittl. arbets- totalt bygdsstöd1 bygds- stöd check utv.lån syssels.ökn. andel subvention/ ställen (mkr) (mkr) bidrag (mkr) (mkr) (mkr) totalt kvinnor % arb.tillf. (tkr) (mkr) Stockholm 26 23,9 2,8 2,7 0,1 0,0 30 50 94 Uppsala 1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 100 10 Södermanland 12 2,1 0,5 0,4 0,0 0,0 19 53 24 Östergötland 89 56,5 9,9 9,1 0,1 0,8 162 40 61 Jönköping 33 10,4 1,9 1,8 0,1 0,0 42 29 46 Kronoberg 131 69,8 9,3 8,4 0,8 0,1 155 25 60 Kalmar 176 123,2 23,1 21,2 0,4 0,6 1,0 330 29 67 Gotland 27 14,0 3,1 3,1 0,0 0,0 23 39 135 Blekinge 102 76,1 17,8 15,2 0,1 2,6 228 28 78 Halland 19 2,7 0,7 0,6 0,1 0,0 20 60 34 Göteborg o Bohus 83 50,7 8,4 8,3 0,0 0,1 127 34 66 Älvsborg 67 59,8 9,2 8,8 0,1 0,4 192 17 48 Skaraborg 25 4,0 0,7 0,6 0,1 0,0 0,1 22 68 29 Värmland 102 51,5 13,6 13,3 0,0 0,3 193 24 70 Örebro 174 97,1 23,2 19,2 1,5 2,5 586 16 40 Västmanland 107 53,7 10,7 9,1 1,1 0,5 117 29 92 Dalarna 338 231,0 44,8 41,0 1,7 1,7 0,4 394 32 11 Gävleborg 335 147,7 35,9 32,2 0,7 3,1 552 39 65 Västernorrland 269 116,2 34,9 27,6 2,2 0,0 5,1 293 37 102 Jämtland 284 108,1 42,4 40,6 1,3 0,4 0,1 281 39 150 Västerbotten 349 173,8 57,6 55,3 0,7 2,1 9,7 603 16 95 Norrbotten 242 102,0 41,0 40,1 0,8 0,1 371 32 110 Summa2 2 991 1 574,3 391,5 358,4 11,9 15,3 16,3 4 741 27 68 1 Dvs. landsbygdsbidrag, mikrostöd, konsultcheck och regionalt utvecklingslån. Stöd till kommersiell service ingår inte. 2 En eftersläpning har skett i registreringen av beviljade stöd. Vid utgivandet av NUTEK:s rapport uppgick totalt landsbygdsstöd exkl. kommersiell service till 402,6 mkr (jmfr 401,9). Berörda län är bl.a. Kronoberg, Södermanland och Västernorrland. För Skåne län hade ingen registrering skett vid rapportens publicering. Länsstyrelserna har totalt beviljat landsbygdsstöd till knappt 3 000 arbetsställen. Ca 34 % var nystartade företag. Av det totala antalet företag var ca 30 % kvinnliga företagare. Landsbygdsstödet kommer enligt länsstyrelsernas beräkningar att bidra till ca 4 700 nya arbetstillfällen. I genomsnitt beräknas 27 % av de nya arbetstillfällena gå till kvinnor. Utfallet för 1997 visar att den genomsnittliga subventionen per förväntad ny årsarbetskraft för landsbygdsbidraget uppgick till 68 000 kr. Regeringens mål var att den genomsnittliga subventionen per förväntad ny årsarbetskraft skulle uppgå till högst 180 000 kr. Tabell 2.14 Genomsnittliga subventionen per förväntad ny årsarbetskraft för landsbygdsbidraget 1997 Tusental kronor Regeringens mål Utfall1 I glesbygdsområde 250 98 I övriga delar av stödområde 1 200 94 samt i de delar av stödområde 2 och i de tillfälliga stödområdena där högre bidrag än normalt lämnas I övriga delar av stödområde 2 150 59 samt i landsbygdsområde I övriga delar av tillfälligt stöd- 125 56 område samt i övriga delar av 1 Källa: NUTEK I ovanstående tabell framgår det att utfallet för år 1997 ligger väsentligt lägre än de värden regeringen angivit. Slutsatser Enligt regeringens bedömning har landsbygdsstödet bidragit till att många nya arbetstillfällen tillkommit i glesbygds- och landsbygdsområden. Regeringens mål har uppnåtts genom att subventionen per nytt arbetstillfälle 1997 är lägre än det av regeringen fastställda genomsnittliga bidraget per förväntad ny årsarbetskraft. Stöd till kommersiell service Stöd till kommersiell service lämnas för att upprätthålla en tillfredsställande försörjning med dagligvaror och drivmedel i glesbygder. Stöd till kommersiell service kan lämnas för investeringar, som servicebidrag för att upprätthålla en viss servicenivå i glesbygd samt hemsändningsbidrag. Hemsändningsbidraget skall underlätta hemsändningen av varor i glesbygd där avståndet är betydande mellan butik och boende. Om det är av särskild betydelse för konsumenterna kan stöd beviljas även till fackhandelsservice och varubussar. Tabell 2.15 Beviljat stöd till kommersiell service under budgetåren 1992/93–1997 Miljoner kronor Budgetår 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1995/96 1997 (18 mån) (12 mån)1 Antal ärenden 342 393 706 699 466 505 (investeringsbidrag samt servicebidrag) Investeringsbidrag 21,5 28,1 54,8 43,5 29 31,4 Servicebidrag 11,1 10,5 19,5 21,5 14,3 12,7 Hemsändningsbidrag 5,5 5,7 5,9 9,5 6,3 4,3 Summa 38,1 44,3 80,2 74,5 49,7 48,4 1 Beräknat på en 12–månadersperiod. Källa: NUTEK. Under den första hälften av 1990–talet låg det statliga stödet till kommersiell service på nivån 40 – 45 miljoner kronor per år. Budgetåret 1994/95 ökade stödvolymen till drygt 80 miljoner kronor som en följd av möjligheten att lämna upp till 85 % i avskrivningslån till investeringar som genomförs för att uppfylla krav som har ålagts verksamheten genom föreskrifter i lag eller i förordning. Denna form av stöd har använts för att underlätta för butiker och bensinstationer att ersätta miljöfarliga köldmedia i kyl- och frysanläggningar samt för att förse bensinanläggningar med utrustning för bensingasåtervinning. Till sådana investeringar beviljades under budgetåren 1994/95, 1995/96 och 1997 ca 28, 13 och 16 miljoner kronor. Under 1997 beviljades totalt 369 stycken ansökningar om investeringsbidrag vilket innebär en ökning med 56 stycken jämfört med föregående tolvmånadersperiod. Antalet beviljade ärenden som helt eller delvis avsåg investeringar för freonavveckling och/eller bensingasåtervinning ökade från 165 till 226 stycken beräknat på årsbasis. Jämfört med föregående tolvmånadersperiod har antalet ärenden och stödvolymen vad avser servicebidrag minskat med 10 procent. Som jämförelse kan noteras att de dagligvarubutiker som beviljades servicebidrag hade en avsevärt lägre omsättning än de butiker som beviljats investeringsbidrag 3,9 respektive 6,3 miljoner kronor per år. Det statliga hemsändningsbidraget uppgick det senaste budgetåret till ca 4,3 miljoner kronor vilket motsvarade 37 % av kommunernas subventioner av varuhemsändning till hushåll i glesbygd. Stöd till kommersiell service har, enligt Konsumentverket, bidragit till att bevara butiker som är särskilt viktiga för hushållens dagligvaruförsörjning på landsbygden och i glesbygd. Sedan 1993, då det statliga stödet till kommersiell service introducerades fram till idag, har stöd till dagligvaruförsörjningen beviljats till företag på totalt 1 400 orter. Dessa beslut har grundat sig på att kommuner och länsstyrelser bedömt att de berörda butikernas finansiella ställning varit sådan att det varit nödvändigt med statligt stöd för att försäkra en rimlig varuförsörjning för konsumenterna. Av de berörda orterna hade vid utgången av 1997 totalt 1 031 stycken (74 %) fortfarande kvar en fungerande dagligvaruförsörjning. Nya stödmöjligheter har tillkommit inom stöd till kommersiell service fr.o.m. 1 januari 1998. Avskrivningslånet har namnändrats till investeringsbidrag. Investeringsbidraget kan nu lämnas med högst 85 % av utgifterna för vissa investeringar i dagligvarubutiker och drivmedelsanläggningar som har ett väl utbyggt utbud av grundläggande servicefunktioner. Servicebidrag kan även lämnas med högst 200 000 kr till nämnda verksamheter. Investeringsbidraget kan även lämnas med högst 50 % av utgifterna för vissa utbildningsåtgärder för butiksägare och anställda. Det tidigare investeringlånet har upphört och ersatts med landsbygdslån. Hemsändningsbidraget har förbättrats bl.a. genom att det fortsättningsvis skall kunna lämnas med högst 30 kr per hushåll och inköpstillfälle förutsatt att respektive kommun bidrar med ett minst lika stort belopp. I särskilda fall kan bidraget nu uppgå till högst 45 kr. Slutsatser Regeringens bedömning är att länsstyrelserna med hjälp av bl.a. stöd till kommersiell service bidragit till att upprätthålla servicenivån i gles- och landsbygd. Nedsatta socialavgifter Nedsatta socialavgifter medges i vissa näringsgrenar i stödområde 1 och i de nordliga delarna av stödområde 2. Syftet med stödet är att delvis kompensera företagen för permanent bestående merkostnader på grund av det geografiska läget, såsom långa avstånd, gleshet, små närmarknader och ogynnsamt klimat. För närvarande är nedsättningen åtta procentenheter. Fr.o.m. 1 januari 1999 är näringsgrenarna jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt, fiske samt annan personlig service inte längre nedsättningsberättigade. Effekterna av bidragsformen nedsatta socialavgifter är för närvarande svåra att mäta eftersom bl.a. rapporteringen är bristfällig. Regeringen har gett Riksskatteverket (RSV) i uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att man med hjälp av skattemyndigheterna regelbundet skall kunna följa upp nedsättningen av socialavgifter med avseende på ekonomisk, geografisk och branschvis fördelning. I en delrapportering av uppdraget angav RSV bl.a. att en sådan uppföljning torde kunna genomföras fr.o.m. år 1999. Diskussioner om bidragsformen pågår fortfarande med Europeiska kommissionen som ännu inte har godkänt den. Regeringen har därför beslutat att låta utvärdera vilka avståndsberoende merkostnader tjänsteföretagen har i dessa regioner. Utvärderingen skall vidare belysa de tillväxt- och sysselsättningseffekter stödformen nedsatta socialavgifter har på näringslivet samt stödformens effektivitet jämfört med övriga regionalpolitiska stödformer riktade till näringslivet i dessa regioner. Slutsatser Genom det utvecklingsarbete som Riksskatteverket bedriver samt genom den av regeringen initierade utvärderingen kommer regeringen att få en bättre uppfattning om stödets effekter. Sysselsättningsbidrag Sysselsättningsbidraget skall täcka en del av de merkostnader som uppkommer när ett företag etableras eller utökar sin personalstyrka. Bidrag kan för närvarande lämnas med maximalt 200 000 kr per nytt helårsarbetstillfälle i stödområde 1 och med maximalt 120 000 kr i stödområde 2 och utbetalas i efterskott per kalenderår under en femårsperiod med maximibelopp som redovisas i tabellen nedan. Tabell 2.16 Bidragets fördelning över en femårsperiod Stödområde 1 Stödområde 2 (kr)1 (kr)1 Förstaårsbidrag 60 000 40 000 Fortsatt bidrag för andra året 50 000 30 000 tredje året 40 000 25 000 fjärde året 30 000 15 000 femte året 20 000 10 000 Summa 200 000 120 000 1 Summorna är maximibelopp. För att få den sammanlagda stödsumman måste företagen behålla det ökade antalet årsarbetskrafter under hela perioden. Vid varje beslut om sysselsättningsbidrag skall det prövas om stödet är nödvändigt för att åstadkomma den avsedda sysselsättningsökningen samt, i förekommande fall, om stödets storlek. Av tabellen nedan framgår beviljat sysselsättningsbidrag för åren 1993 – 1997 fördelat på arbetsställen, årsarbetskrafter samt beviljat belopp. Sysselsättningsbidrag har under år 1997 beviljats för kvalifikationsåret 1996 med uppskattningsvis 275 miljoner kronor som, enligt NUTEK, beräknas ha bidragit till ca 8 100 nya arbetstillfällen. Tabell 2.17 Beviljat sysselsättningsbidrag 1993 – 1997 Kvalifikationsår 1993 1994 1995 1996 1997 1 Antal arbetsställen 1 225 1 319 1 434 1 347 1 010 Antal årsarbetskrafter 5 099 6 235 8 432 8 122 5 726 varav förstaårsbidrag 910 2 099 2 742 2 185 1 128 Totalt beviljat belopp 153,6 204,3 273,8 275,4 182,0 1 Handläggningen av ansökningarna för sysselsättningsbidrag avseende kvalifikationsåret 1997 är ännu inte avslutad, varför siffrorna för år 1997 kommer att öka. Källa: NUTEK. Den länsvisa fördelningen av beviljat belopp och andelar arbetstillfällen för kvinnor åren 1996 och 1997 framgår av tabellen nedan. Som villkor för att sysselsättningsbidrag skall beviljas gäller att minst 40 % av de nya arbetstillfällena fördelas till vartdera könet. Detta mål har hittills inte nåtts. Regeringen har gett NUTEK i uppdrag att närmare analysera frågan. Tabell 2.18 Länsvis fördelning av sysselsättningsbidraget 1996 och 1997 Län 1996 Andel 19971 Andel kvinnor kvinnor % % Älvsborg 16,1 21,1 5,3 28,5 Värmland 28,7 23,4 19,5 26,5 Örebro 6,3 18,0 7,0 23,3 Västmanland 7,0 32,3 4,2 21,1 Dalarna 28,8 27,6 13,4 16,0 Gävleborg 13,9 13,5 10,4 23,9 Västernorrland 20,8 31,2 11,1 31,3 Jämtland 52,2 35,5 40,8 32,3 Västerbotten 49,3 29,3 34,4 26,5 Norrbotten 52,2 34,8 35,9 32,1 Summa 275,4 26,8 182,0 26,1 1 Handläggningen av ansökningarna för sysselsättningsbidrag avseende kvalifikationsåret 1997 är ännu inte avslutad, varför siffrorna avseende beviljade belopp för år 1997 kommer att öka. Procentsiffrorna avseende andel kvinnor år 1997 är inte heller definitiva. Källa: NUTEK. NUTEK:s utvärdering hösten 1993 (R 1993:43 och 44) och fortlöpande resultatuppföljningar visar bl.a. att sysselsättningsbidraget bidrar till en positiv utveckling av sysselsättningen inom näringslivet i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Särskilt stor betydelse har bidraget vid etablering eller expansion av personalintensiva företag med jämförelsevis låga investeringskostnader. Slutsatser Regeringen bedömer att sysselsättningsbidraget bidrar till en positiv utveckling av näringslivet i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Transportbidrag Transportbidraget skall främja en samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet. Transportbidrag lämnas till gods som har genomgått eller kommer att genomgå betydande bearbetning. Bidragets storlek bestäms av transportavstånd samt transportbidragszon. Endast transporter i yrkesmässig trafik på väg eller järnväg är bidragsberättigade. Under 1997 beviljades ca 350 miljoner kronor i transportbidrag i hela landet, vilket är en minskning i jämförelse med 1996. Minskningen mellan åren beror huvudsakligen på att Volvo Lastvagnar AB:s ansökan ännu inte är behandlad av NUTEK. Innestående bidrag kommer att betalas ut under innevarande budgetår då Europeiska kommissionen godkände detta i mars 1998. Tabell 2.19 Beviljat transportbidrag för åren 1994-1997 fördelat på län Miljoner kronor Län 1994 1995 1996 1997 Dalarna 9,5 6,3 2,4 6,9 Värmland 9,4 9,6 7,8 2,1 Gävleborg 12,1 13,5 12,3 10,4 Västernorrland 38,6 45,5 46,6 42,6 Jämtland 38,9 47,6 47,2 47,9 Norrbotten 91,4 102,1 106,9 129,8 Västerbotten 141,4 159,2 151,7 111,8 Summa 341,3 383,8 374,9 351,6 Källa: NUTEK. Den i särklass största delen av transportbidraget lämnas till företag inom trävarutillverkningsindustrin. Övriga näringsgrenar som mottar betydande delar är metallvaruindustrin, kemisk industri, övrig verkstadsindustri och transport-medelsindustrin. Eftersom branschindelningen har förändrats, vilket försvårar jämförelser med tidigare år, redovisas endast utfallet för 1996 och 1997. Tabell 2.20 Beviljat transportbidrag för år 1996 och 1997 fördelat på näringsgrenar Miljoner kronor Näringsgren 1996 1997 Jord, skog och fiske 3,7 4,2 Utvinning av mineral 0,0 0,0 Livsmedel 29,1 28,2 Textil/beklädnad 1,5 1,5 Trävarutillverkning 147,0 147,1 Pappersvaruindustri 4,2 4,2 Kemisk industri 43,6 39,5 Jord- och stenvaruindustri 9,6 9,0 Metallvaruindustri 53,5 52,9 Övrig verkstadsindustri 36,5 36,4 Transportmedelsindustri 36,6 20,9 Övrig tillverkning 6,0 7,7 Övriga branscher 3,6 0,0 Summa 374,9 351,6 Källa: NUTEK. Regeringens mål är att handläggningstiden för majoriteten av transportbidragsärendena skall vara kortare än två månader. Målet är i stort sett uppfyllt då handläggningstiden för 48 % av ärendena har varit kortare än två månader. Slutsatser Syftet med transportbidraget är formulerat på ett sådant sätt att det är mycket svårt att utvärdera effekterna av bidraget. I propositionen Regional tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62) föreslog regeringen att syftet skall preciseras till ”att kompensera för kostnadsnackdelar till följd av bl.a. transportavstånd, låg befolkningstäthet och bristande infrastruktur samt att stimulera till höjd förädlingsgrad i transportbidragsområdets näringsliv”. Regeringen avser också att utvärdera transportbidraget och initiera fortsatta studier av transportmarknaden i transportbidragszonerna. Stiftelsen Norrlandsfonden Stiftelsen Norrlandsfonden har till ändamål att genom finansiering främja främst små och medelstora företags utveckling i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt från och med mitten av år 1995 även i Gävleborgs län. Särskild uppmärksamhet skall ägnas företag i Norrbottens län och i inlandskommunerna. Norrlandsfonden skall finansiera etablering, utveckling och expansion av näringslivet inom sitt verksamhetsområde. Fonden kan också ta initiativ till och, i begränsad omfattning, finansiera utredningar, infrastrukturella investeringar och forskning av betydelse för näringslivet inom sitt verksamhetsområde. Eventuella ändringar i stiftelsens stadgar fastställs av regeringen efter förslag av fondens styrelse. Norrlandsfonden kan erbjuda företagen i huvudsak tre former av finansiering: lån, villkorslån (lån med villkorlig återbetalningsskyldighet) och garantier. Sifferuppgifter inom parentes avser år 1996. Under 1997 beviljade fonden krediter till 66 (75) företag med totalt 109,2 (154,2) miljoner kronor. Av låntagarna var 40 företag nya kunder för fonden. Företag kan få lån för att investera i anläggningar, att utveckla produkter samt för marknadsinsatser. Dessutom kan lån lämnas för att trygga företagets behov av rörelsekapital. Under 1997 beviljade fonden 52 (62) lån till ett totalt belopp av 93,2 (122,3) miljoner kronor. Villkorslån lämnas bl.a. till företag som investerar i nya produkter eller nya marknader. Gemensamt för dessa lån är att investeringen är särskilt angelägen för företagets expansion och är förenad med hög risk. Syftet med ett villkorslån är att reducera en del av företagens risktagande. Under 1997 har 9 (11) företag fått villkorslån till ett belopp av totalt 8,1 (14,0) miljoner kronor. Norrlandsfondens garantier avser normalt enskilda affärsuppgörelser. I praktiken betyder det att fonden garanterar förskott och åtaganden som kundföretag tagit på sig. Under 1997 har fonden beviljat 8 (12) sådana garantier på totalt 7,9 (17,9) miljoner kronor. Norrlandsfondens utlåning under år 1997 beräknas leda till investeringar på ca 500 miljoner kronor hos kundföretagen. Norrlandsfondens egna kapital uppgick den 31 december 1997 till ca 649 miljoner kronor och vinsten för verksamhetsåret 1997 var ca 30 miljoner kronor. Slutsatser Norrlandsfondens verksamhet är enligt regeringen av betydelse för näringslivet i de län där verksamheten bedrivs. Nya investeringar har med hjälp av Norrlandsfonden blivit möjliga att genomföra. 10.4.3 Resultatinformation för vissa övriga åtgärder under 1998 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn Riksdagen har beslutat att verksamheten vid Hälsinge flygflottilj, F15, i Söderhamn skall läggas ned senast den 1 januari 1999 (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU04, rskr. 1996/97:109-112). Med hänsyn till de negativa konsekvenser nedläggningen innebär för sysselsättningen i kommunen har regeringen bl.a. beslutat att lokalisera 350 statliga arbetstillfällen till Söderhamn. För att klara de extra kostnaderna för dessa etableringar har regeringen under 1997 använt 25 miljoner kronor av arbetsmarknadspolitiska medel. För budgetåret 1998 finns för detta ändamål anslaget A9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn inom utgiftsområde 19 på 75 miljoner kronor. Regeringen tillkallade i oktober 1996 en särskild utredare som bl.a. hade till uppgift att utarbeta förslag till vilka statliga verksamheter som kunde lokaliseras till Söderhamn och att medverka vid genomförandet av beslutade lokaliseringar. Kommittén har slutredovisat sitt uppdrag i juni 1998. Etableringar av statliga verksamheter som har genomförts eller planeras framgår av följande tabell. Tabell 2.21 Myndighet Verksamhet Antal anställda Patent- och registreringsverket Varumärkesavd. 74 Skogsvårdsstyrelsen 19 för Gävleborg/Dalarna Arbetsmarknadsstyrelsen Kund- och marknads- 15 undersökningar Teleinformation 20 Ekonomiredovisning 5 avseende API Länsarbetsnämnderna Arkiv 15 Riksförsäkringsverket Yrkesskadeenheten 27 IT-verksamhet inför 30 milleniumomställningen Svenska EU-Programkontoret Vägledningscentral för 6 EU:s mål 4-stöd Jordbruksverket Registrering av nötboskap 12 Riksskatteverket Telefonväxel 19 Servicenhet för uppgifts- 11 lämnande Statens pensionsverk Uppdatering av pensionsdata 45 i personakter Rådet för arbetslivsforskning Projektverksamhet lokaliserad 10 Arbetslivsinstitutet till Söderhamn Premiepensionsmyndigheten Kundservice 50 I rapporten redovisas vidare de övriga insatser som gjorts inom ramen för kommitténs arbete. I oktober 1996 beslutade regeringen att höja bidragsnivån för regionalt utvecklingsstöd från 20 % till 35 % till företag i Söderhamns kommun. Detta har bidragit till att antalet företag som beviljats stöd har ökat kraftigt. Enligt länsstyrelsens bedömning har detta bidragit till att skapa ca 200 nya arbetstillfällen. Kommittén har också tagit initiativ till en diskussion om kommunens framtida arbete med näringslivsfrågor. Kommunen genomför nu en omorganisation av näringslivsarbetet och arbetar vidare med ett strategiskt handlingsprogram för den framtida näringslivsutvecklingen. Slutsatser Etableringar av olika verksamheter kommer att ge ett väsentligt tillskott av arbetstillfällen i Söderhamn. Tillsammans med övriga insatser som gjorts har en grund lagts för Söderhamns framtida näringslivsutveckling. Program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder Riksdagen beslöt under hösten 1997 att bemyndiga regeringen att disponera högst 500 miljoner kronor inom ramen för anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder för att genomföra ett program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder (prop. 1997/98:1, avsnitt 5, bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/97:46). Som en övergripande riktlinje för programmet har gällt att den sammantagna geografiska fördelningen av medlen inom programmet i stort bör avspegla fördelningen av de medel som omfördelats från olika län för detta ändamål. Vidare har särskilt beaktats möjligheterna att använda medlen som medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram samt åtgärdernas positiva inverkan på den ekonomiska tillväxten. Ambitionen har härutöver bl.a. varit att programmet skall medverka till att realisera åtgärder som på grund av begränsade medel annars inte kommit till stånd och att det skall innehålla insatser som lämpligen initieras på central nivå. Områden som har varit särskilt prioriterade har bland annat varit insatser för att öka små företags export, för att öka utländska företags investeringar i Sverige och för att öka näringslivets kompetens, t.ex. genom användning av modern informationsteknik. Beslut har fattats för i stort sett hela det disponerade beloppet och programmet genomförs för närvarande över hela landet, men med tyngdpunkten i regionalpolitiskt prioriterade områden. I propositionen Regional tillväxt – för arbete och välfärd, (prop. 1997/98:62) angavs bl.a. att regeringen avser att använda 50 miljoner kronor för utveckling av distansutbildning baserad på modern informationsteknik samt 30 miljoner kronor för projekt som stärker kulturell utveckling och infrastruktur, främst i de regionalpolitiska stödområdena. Bland andra stora projekt som beslutats kan nämnas: 36 miljoner kronor till exportutveckling för småföretag genom förstärkning av s.k. Exportcentra i regionalpolitiskt prioriterade områden. 30 miljoner kronor till Delegationen för utländska investeringar i Sverige, ISA, för att intensifiera sina ansträngningar i branscher som är särskilt intressanta från regionalpolitisk synpunkt samt för att förstärka regionala och lokala organs mottagningskapacitet för utländska investeringar. Vidare har Sveriges Verkstadsindustrier Service AB beviljats närmare 30 miljoner kronor för att genom modern informationsteknik utveckla ett system som hjälper företag att hitta lösningar på tekniska problem i den dagliga verksamheten samt 20 miljoner kronor till tolv s.k. LAG–grupper vilka inom ramen för EG:s strukturfondsprogram bedriver gles- och landsbygdsutveckling i olika delar av landet. Sammanlagt har ett femtiotal projekt initierats med hjälp av dessa medel. Förutom nyss nämnda åtgärder har insatserna bl.a. inriktats mot att stärka turistnäringen i främst norra Sverige, genomföra ett mindre antal strategiska infrastrukturprojekt i samma område, åtgärder för glesbygd och skärgård, kompetensutveckling med modern informationsteknik samt åtgärder för kvinnor och invandrare. Medlen har vidare i stor utsträckning använts som svensk offentlig medfinansiering av strukturfondsprojekt. De närmare effekterna av programmet kommer att successivt utvärderas så att erfarenheter av denna typ av program kan tas till vara. 10.4.4 Resultatinformation för åtgärder utanför utgiftsområdet under 1997 Stora regionalpolitiken Som regeringen och riksdagen på senare tid ytterligare betonat är det inte i första hand åtgärder inom ramen för utgiftsområde 19 (”lilla” regionalpolitiken) som är avgörande för den regionala utvecklingen. Regionalpolitiska hänsynstaganden inom andra utgiftsområden är sammanlagt mer betydelsefulla för den regionala utvecklingen. En mycket viktig uppgift för statsmakterna är att se till att de regionalpolitiska aspekterna beaktas inom olika utgiftsområden. Exempel på områden som på ett avgörande sätt bidrar positivt till den regionala utvecklingen är kommunikationssektorn och utbildningsväsendet. Verksamheterna inom dessa sektorer har varit av väsentlig betydelse för såväl den regionala balansen som den ekonomiska tillväxten i hela landet. Ett annat exempel på viktiga åtgärder inom den ”stora” regionalpolitiken är det statliga bidrags- och utjämningssystemet i kommunsektorn. Regeringens bedömning är dock att det är nödvändigt att förstärka de regionalpolitiska insatserna inom den ”stora” regionalpolitiken. Utvecklingen inom de utsatta regionerna kan kräva en ökad helhetssyn inom ytterligare sektorer. Brister i helhetssynen vid t.ex. utformningen av nya organisationsstrukturer inom statliga verksamheter medför att besparingseffekten inom en enskild sektor kan motverkas av ökade utgifter inom andra sektorer. Regeringen har vid flera tillfällen, bl.a. i propositionen Regional tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62), pekat på den statliga verksamhetens betydelse för den regionala utvecklingen. Samtidigt har regeringen påpekat bristen på helhetssyn när nya organisationsstrukturer utformas i den statliga sektorn vilket, dels har inverkat negativt på den geografiska fördelningen av sysselsättningen, dels försvårat möjligheterna till en väl fungerande regional samordning. Regeringen avser därför bl.a. att se över förordningen om regionalt utvecklingsarbete och fortlöpande se till att det finns tillgång till uppdaterad information om förändringar i den statliga förvaltningen. De myndigheter som är organiserade regionalt och/eller lokalt bör därför i en högre grad än idag kontinuerligt rapportera planerade och genomförda organisatoriska förändringar. Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt Våren 1994 beslutade riksdagen att 800 miljoner kronor av medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder (anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder: Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt) skulle överföras till länsstyrelserna för mer långsiktiga åtgärder. Medlen skulle fördelas med utgångspunkt från såväl arbetslöshetssituationen som den regional- politiska problembilden. De olika åtgärderna avsågs bidra till förbättrad inomregional balans och sysselsättningsökning i hela landet. Medlen fick användas till tillfälligt småföretagsstöd (ett 15-procentigt investeringsstöd), konsultcheckar (som kan täcka upp till 50 % av företagets utgifter för en mindre extern konsultinsats) och andra företagsinriktade åtgärder. Riksdagen beslutade under våren 1995 om ett nytt program med samma huvudinriktning omfattande 40 miljoner kronor (från ovan nämnda anslag) för budgetåret 1995/96. Regeringen har senare beslutat att icke ianspråktagna medel får användas för nya åtgärder efter budgetårens utgång intill den 31 december 1996 respektive den 31 december 1997. Riksdagen beslutade vidare sommaren 1996, med anledning av proposition 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, finansiering m.m. (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) att anvisa medel från anslaget A16 Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt. Målet för detta program är att öka sysselsättningen genom att stödja småföretag. I skilda beslut har regeringen av dessa medel tilldelat länsstyrelserna resurser för bl.a. verksamhet med tillfälligt småföretagsstöd under åren 1996 – 1998. NUTEK redovisar att under perioden den 1 juli 1994 – den 30 juni 1995 beviljades totalt ca 620 miljoner kronor i tillfälligt småföretagsstöd, konsultcheckar och projekt till företag i samtliga län. Sysselsättningsökningen per den 30 juni 1995 uppges till ca 5 700 arbetstillfällen, varav ca 22 % för kvinnor. För perioden den 1 juli 1995 – den 31 december 1996 har enligt NUTEK:s redovisning ca 520 miljoner kronor beviljats för motsvarande ändamål i samtliga län. Den beräknade sysselsättningsökningen i dessa företag uppgår till drygt 8 000 arbetstillfällen, varav ca 32 % för kvinnor. För perioden den 1 januari 1997 – den 31 december 1997 har enligt NUTEK:s redovisning ca 170 miljoner kronor beviljats för motsvarande ändamål i samtliga län. I detta belopp ingår då också medel från anslaget A16. Den beräknade sysselsättningsökningen i dessa företag uppgår till ca 1 900, varav ca 32 % för kvinnor. Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle beräknas uppgå till ca 90 000 kr, vilket är bättre än regeringens mål som var 150 000 kr. Småföretagsstöd (dvs. endast investeringsstöd) har under 1997 beviljats till drygt 500 företag. Tabell 2.22 Beviljat småföretagsstöd, konsultcheckar och bidrag till projektverksamhet under budgetåren 1994/95, 1995/96 och 1997 Miljoner kronor Budgetår Småföre- Konsult- Projekt- Totalt tagsstöd checkar bidrag 1994/95 311,3 130,5 178,4 620,2 1995/96 (18 mån) 261,2 132,9 122,4 516,5 1995/96 (12 mån)1 174,1 88,6 81,6 344,3 1997 108,9 57,0 5,5 171,4 Summa 681,4 320,4 306,3 1 308,1 1 Beräknat på en 12–månadersperiod. Av tabellen framgår att ca hälften av totalt beviljade medel för budgetåren 1994/95, 1995/96 och 1997 använts till småföretagsstöd, knappt en fjärdedel till konsultcheckar och knappt en fjärdedel till projekt. För att genomföra en utvärdering har NUTEK engagerat ett fristående forskningsorgan, Nordlandsforskning i Bodö. NUTEK konstaterar utifrån genomförda utvärderingar (bl.a. Nordlandsforsknings rapporter ”Sysselsättnings-vekst gjennom småföretaksutvikling”, NUTEK 1995:47, 1997:50 och 1997:82) att verksamheten med tillfälligt småföretagsstöd, konsultcheckar och andra företagsinriktade projekt har haft betydande positiva effekter. Företag som fått stöd från programmet har haft en hög bruttosysselsättningstillväxt. Enligt Nordlandsforskning är det svårt att uppskatta nettosysselsättningstillväxten i företagen (dvs. när man försökt exkludera effekterna av andra sysselsättningsstimulerande faktorer i företagets omvärld, t.ex. generellt förbättrade exportmöjligheter). Baserat på de analyser de har gjort uppskattas emellertid nettosysselsättningstillväxten till att ligga omkring 20 % av bruttosysselsättningstillväxten. Nordlandsforskning understryker också utvecklingsinriktningen i detta program och att tillväxt i sysselsättning bara är en av flera effekter som stödet har haft. Företagen har också investerat, utvecklat nya marknader och produkter samt fått ny kompetens. Länsstyrelsen har också fått prova nya sätt att arbeta med näringslivsutveckling. Konsultcheckarna har inneburit ett mycket bra stöd till de mindre företagen som har haft stor nytta av den expertkompetens som anlitade konsulter har bidragit med. Projektverksamheten har varit inriktad mot främst marknads- och kompetensutveckling hos småföretag. Slutsatser Regeringen bedömer att verksamheten med framförallt småföretagsstöd och konsultcheckar har haft positiva effekter i hela landet. 10.4.5 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte lämnat några invändningar i revisionsberättelserna eller framfört andra principiellt viktiga frågor som rör utgiftsområdet. 10.5 Anslag A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder Tabell 2.23 Tusental kronor 1999 Förslag 950 000 1 2000 Beräknat 1 300 000 2001 Beräknat 1 610 000 1 Nytt anslag. Från och med budgetåret 1997 har anslagen C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. slagits samman till ett nytt anslag A1 Regionalpolitiska åtgärder. Anslagen disponerades av länsstyrelserna, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och regeringen. Ett nytt anslag A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder inrättas från och med år 1999. Till det nya anslaget kopplas ett bemyndigande (se vidare avsnittet Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser). Innevarande års anslag A1 Regionalpolitiska åtgärder blir därmed ett äldreanslag fr.o.m. år 1999. Miljoner kronor Anslag Utfall Anslagssparande/ Anslag Utgifts- 1997 reservationer 1998 prognos 1997 1998 A1 Regional- 271 1 060 1 598 1 015 politiska åtgärder C1 Lokaliserings- 160 599 0 145 bidrag m.m. C2 Regionala ut- 971 1 076 0 770 vecklingsinsatser m.m. Summa 1 402 2 735 1 598 1 930 Det totala utfallet för 1997 uppgick till 1 402 miljoner kronor, vilket inkluderar anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder samt reservationer på äldreanslagen C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. Anslagssparandet för 1997 uppgick totalt till 2 735 miljoner kronor, vilket inkluderar anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder samt äldreanslagen C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. Anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder uppgick till 1 598 miljoner kronor budgetåret 1998. Utgiftsprognosen för 1998 uppgår totalt till 1 930 miljoner kronor, vilket inkluderar anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder samt äldreanslagen C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. En anledning till att utgiftsprognosen inte är högre är att de åtaganden som staten gjort gentemot stödmottagare i många fall sträcker sig över ett flertal år. Utbetalning av medel till ett projekt sker i många fall flera år senare efter att beslutet fattats. Riksdagen godkände i oktober 1997 att regeringen får använda högst 500 miljoner kronor av anslaget för att genomföra ett program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder. Från och med budgetåret 1998 ingår ett nytt ändamål under detta anslag: sysselsättningsbidrag. Det ger vissa länsstyrelser möjlighet att fatta beslut om sysselsättningsbidrag enligt nya bestämmelser. Med stöd av bemyndiganden får länsstyrelserna, NUTEK och regeringen besluta om bidrag enligt nya bestämmelser inom en ram av 250 miljoner kronor år 1998. För budgetåret 1998 har reserverats 342 miljoner kronor för utbetalningar av beslut om sysselsättningsbidrag enligt äldre bestämmelser. Inget nytt lån till privata regionala investmentbolag har beviljats eller utbetalats under budgetåret 1997. Utestående sådana lån uppgick till 20 miljoner kronor per den 31 december 1997. Regeringens överväganden Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor under åren 1998, 1999 och 2000 (bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:46). Detta bemyndigande förde regeringen vidare till länsstyrelserna under hösten 1997. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att under 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 1 000 miljoner kronor under åren 1999, 2000 och 2001 (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317). Av detta bemyndigande har regeringen dels avsatt sammanlagt 250 miljoner kronor för beslut om sysselsättningsbidrag, dels fördelat 225 miljoner kronor till länsstyrelserna, Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet i Skåne län, dels fördelat ytterligare 400 miljoner kronor i form av bemyndiganden till länsstyrelserna, Regionförbundet i Kalmar län, Gotlands kommun och Regionförbundet i Skåne län. Regeringen föreslår att ett bemyndigandesystem införs på anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder från och med år 1999. Syftet med bemyndigandet är bl.a. att förbättra förutsättningarna för att långsiktigt kunna planera användningen av regionalpolitiska medel, att kunna utnyttja anslaget på ett effektivare sätt, att undvika stora anslagssparanden på anslaget samt att förbättra uppföljningen och prognoserna inom området. För att underlätta övergången till ett bemyndigandesystem föreslår regeringen att ett nytt anslag A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder inrättas. Innevarande års anslag A1 Regionalpolitiska åtgärder blir därmed ett äldreanslag fr.o.m. år 1999. Till det nya anslaget kopplas ett bemyndigande på 1 688 miljoner kronor under åren 2000 – 2005. Åtaganden som är gjorda med stöd av bemyndiganden åren 1997 – 1998 ianspråktar utrymme under bemyndiganderamen för år 2000 – 2005. Åtaganden gjorda före år 1999 med stöd av anslagen A1 Regionalpolitiska åtgärder, C1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. skall täckas av anslagssparanden och reservationer på dessa äldreanslag. Anslaget bör då under en övergångsperiod uppgå till ett lägre belopp jämfört med de preliminära belopp för 1999 – 2000 som angavs i budgetpropositionen för 1998. Tabell 2.25 Miljoner kronor 1997 utfall 1998 prognos 1999 beräknat 20002 beräknat 2001 3– beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 0 384 903 1 688 1 688 Nya förpliktelser 384 715 1 735 1 300 1 532 Infriade förpliktelser1 0 226 950 1 300 1 610 Utestående förpliktelser vid årets slut 384 903 1 688 1 688 1 610 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 500 1000 1 688 1 688 1 610 1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. 2 Bemyndiganderam för åren 2001-2006. 3 bemyndiganderam för åren 2002-2007. Anslagets ändamål Enligt regeringens bedömning i propositionen Regional tillväxt – för arbete och välfärd finns det behov av ökade resurser för riskfylld finansiering av unga teknikföretag, sk. såddfinansiering (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204). Riksdagen har i behandlingen av regeringens förslag beslutat att såddfinansiering skall vara ett nytt ändamål inom anslaget. Övriga ändamål kvarstår sedan föregående år. Regeringen föreslår att medel från detta anslag fortsättningsvis anvisas till följande ändamål: – regionala utvecklingsbidrag, – lån till privata regionala investmentbolag, – landsbygdsbidrag, – stöd till kommersiell service, – småföretagsstöd, – sysselsättningsbidrag, – såddfinansiering, – regional och central projektverksamhet, – medfinansiering av strukturfondsprogram, – vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram m.m., – uppföljning och utvärdering, samt – viss central utvecklingsverksamhet m.m. Åtgärderna kan bl.a. rikta sig till privata, kooperativa och statliga företag samt i vissa fall affärsverk, uppdragsmyndigheter, ideella organisationer och kommuner. Intensifieringen av arbetet med EG:s strukturfonder innebär att svensk medfinansiering av dessa projekt kan väntas ta i anspråk en allt större del av anslaget. Huvuddelen av anslaget beräknas komma att användas av länsstyrelserna, eller i vissa fall självstyrelseorganen, för dels olika former av företagsstöd, dels medfinansiering av strukturfondsprogram. Försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning Med anledning av riksdagens beslut om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning har Regionförbundet i Kalmar län, Gotlands kommun och Regionförbundet i Skåne län fr.o.m. budgetåret 1998 bl.a. övertagit ansvaret för att utarbeta regionala utvecklingsstrategier och hanteringen av huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärdsmedel som berörda länsstyrelser disponerar i nuvarande system (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77). Denna försöksverksamhet skall pågå t.o.m. den 31 december år 2002. Självstyrelseorganet i Västra Götalands län skall fr.o.m. den 1 januari 1999 bl.a. ta över ansvaret för att utarbeta regionala utvecklingsstrategier och huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärdsmedel som länsstyrelsen i Västra Götalands län disponerar i nuvarande system. Fr.o.m. den 1 januari 1999 utgör de nybildade Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting självstyrelseorganen i respektive län (prop. 1996/97:108, bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228). Avsikten är att självstyrelseorganen i berörda län skall få disponera medlen enligt samma riktlinjer som gäller för länsstyrelserna. Huvuddelen av de medel regeringen fördelar till respektive län skall enligt riksdagens beslut i tillämpliga delar tillföras självstyrelseorganet för följande av de ändamål som angivits ovan: – regionala utvecklingsbidrag, – landsbygdsbidrag, – stöd till kommersiell service, – småföretagsstöd, – såddfinansiering, – regional projektverksamhet, – medfinansiering av strukturfondsprogram, – vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram m.m., samt – uppföljning och utvärdering. För ändamålet regional projektverksamhet bör även länsstyrelserna i berörda län tilldelas vissa medel för att kunna bedriva projekt för t.ex. statlig samordning för ekonomisk tillväxt – regional näringspolitik – samt för servicelösningar i glesbygd och vissa jämställdhetsprojekt. Berörda länsstyrelser får, inom ramen för angivna ändamål, även använda medlen till att medfinansiera projekt inom EG:s strukturfondsprogram. För ändamålet uppföljning och utvärdering bör bl.a. självstyrelseorganen disponera vissa medel för uppföljning av enskilda projekt. Således bör även länsstyrelserna i berörda län disponera vissa medel från anslaget. Regeringen och Närings- och teknikutvecklings- verkets disposition av medlen, m.m. En viss del av anslaget föreslås liksom för närvarande disponeras av NUTEK och regeringen för bl.a. viss central utvecklingsverksamhet m.m. Regeringen förslås även disponera vissa medel för att täcka en del av utgifterna för de lokaler som det samnordiska forskningsorganet inom regionalpolitiken, Nordregio disponerar. Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter som behövs. Vid fördelningen av medel mellan länen bör som hittills de regionala problemens svårighetsgrad utgöra den huvudsakliga fördelningsnyckeln med särskilt beaktande av medfinansieringsbehovet av åtgärder inom strukturfondsprogrammen samt beräknat behov av medel för ändamålet sysselsättningsbidrag. Beräkning av anslaget för år 1999 Beräkning av anslaget för år 1999 Tusental kronor Anslag 1998 1 597 517 Omfördelning från anslaget A4 81 000 Överföring från UO16 1 150 Överföring från UO18 450 Överföring till anslaget E2 UO 24 - 8000 Överföring till anslaget E4 UO 24 - 7 000 Reducering av anslagsnivå i samband med - 738 117 ett bemyndigandesystem Övrigt 23 000 Förslag 1999 950 000 Regeringen föreslår att det fr.o.m. år 1999 görs en omfördelning av medel från anslaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter på 90 miljoner kronor. Av medlen föreslås 9 miljoner kronor tillföras anslaget A5 Transportbidrag och 81 miljoner kronor anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder. Motivet till omfördelningen är att riksdagen antog regeringens förslag att systemet med nedsättning av socialavgifter som stöd till näringslivet behålls med den förändringen att vissa branscher skall upphöra att vara nedsättningsberättigade fr.o.m. den 1 januari 1999 (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204). Detta kommer enligt regeringens beräkningar att leda till en besparing på anslaget med 90 miljoner kronor. Enligt regeringens utgiftsprognos för anslaget A5 Transportbidrag behövs det ett tillskott på 9 miljoner kronor. Anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder föreslås således dels tillföras 81 miljoner kronor enligt ovan, dels 1 150 000 kr från UO 16 Utbildning och universitetsforskning, dels 450 000 kr från UO 18 Samhällsplanering från dessa utgiftsområden som en del av Nordregios hyreskostnader. Regeringen föreslår att det görs en överföring på 15 miljoner kronor från A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, till UO 24 Näringsliv, närmare bestämt 8 miljoner kronor till anslaget E2 Exportfrämjande verksamhet och 7 miljoner kronor till anslaget E4 Investeringsfrämjande. Anledningen till detta är att dessa belopp på senare år anslagits till Sveriges Exportråd respektive Delegationen för utländska investeringar i Sverige för särskilda regionalpolitiska insatser. Dessa myndigheter har även fortsättningsvis viktiga regionalpolitiska uppgifter men regeringen bedömer att det blir lättare att planera verksamheten vid dessa myndigheter om medel överförs till dessa anslag permanent för sådana uppgifter. Regeringen föreslår även att det görs en reducering av anslagsnivån på 738 117 000 kronor i samband med att ett bemyndigandesystem införs. Slutsatser Anslaget föreslås för budgetåret 1999 uppgå till 950 miljoner kronor. A2 Landsbygdslån Tabell 2.26 Tusental kronor 1997 Utfall 80 513 Anslags- sparande 309 487 1998 Anslag 390 000 Utgifts- prognos 70 000 1999 Förslag 30 000 2000 Beräknat 30 000 2001 Beräknat 110 000 Anslaget disponeras för landsbygdslån som beviljas av länsstyrelserna och självstyrelseorganen. Räntor, avbetalningar och andra återbetalningar på lånen tillförs inkomsttitlarna 2324 Ränteinkomster av lokaliseringslån och 4139 Återbetalning av lokaliseringslån. Anslaget disponeras också för regionala utvecklingslån som beviljas av berörda länsstyrelser och självstyrelseorgan, NUTEK och regeringen vad gäller ansökningar som inkommit senast den 31 december 1998 samt för utbetalningar av tidigare beviljade regionala utvecklingslån. Under sistnämnda budgetår utbetalades 80,5 miljoner kronor i lokaliseringslån. I räntor och amorteringar inbetalades 22,5 respektive 47,8 miljoner kronor. Utestående fordringar på regionala utvecklingslån och lokaliseringslån inkl. räntor uppgick den 31 december 1997 till 551,8 miljoner kronor. Riksdagen har vid behandlingen av regeringens förslag i propositionen ”Regional tillväxt – för arbete och välfärd” (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204) beslutat att stödformen regionalt utvecklingslån skall upphöra fr.o.m. den 1 januari 1999. Istället skall kreditbehovet tillgodoses främst genom lån från Stiftelsen Norrlandsfonden och ALMI Företagspartner AB. För att detta skall bli möjligt krävs enligt regeringens bedömning att Norrlandsfondens kapital förstärks genom ett kapitaltillskott på 280 miljoner kronor. 80 miljoner kronor avräknas och avser Stiftelsen Norrlandsfondens inbetalning till staten 1996 och 1997. Därmed uppgår anslaget A9 Kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlandsfonden till 200 miljoner kronor. Mot ersättning till staten skall utestående lånefordringar avseende lokaliseringslån och regionala utvecklingslån överföras till Norrlandsfonden. Kapitaltillskottet till Norrlandsfonden finansieras genom en permanent minskning av anslaget A2 Landsbygdslån med 280 miljoner kronor. Därtill kommer anslaget att ytterligare reduceras med 80 miljoner kronor, dels med anledning av den låga efterfrågan på den regionala låneverksamheten, dels med anledning av det stora anslagssparandet. Medelsbehovet kommer att tillgodoses genom att utnyttja anslagssparandet. Regeringens överväganden Regeringen bedömer att anslaget för år 1999 skall reduceras med 280 miljoner kronor som en följd av att Norrlandsfonden genom kapitaltillskott ges förutsättning att möta en ökad efterfrågan på dess lån för att kompensera avskaffandet av regionalt utvecklingslån. Därutöver kommer anslaget att ytterligare reduceras med 80 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget skall uppgå till 30 miljoner kronor för budgetåret 1999. Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 390 000 Minskat resursbehov -360 000 1 Förslag 1999 30 000 1 200 miljoner kronor överförs till anslaget A9 Kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlandsfonden. Därutöver avräknas 80 miljoner kronor som avser Stiftelsen Norrlandsfondens inbetalning till staten 1996 och 1997. Därtill reduceras anslaget med ytterligare 80 miljoner kronor. A3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regional- politiken Tabell 2.27 Tusental kronor 1997 Utfall 10 474 Anslags- sparande 2 526 1998 Anslag 12 000 Utgifts- prognos 12 000 1999 Förslag 11 000 2000 Beräknat 10 000 2001 Beräknat 9 000 Anslaget disponeras av Riksgäldskontoret. Systemet med kreditgarantier inom regionalpolitiken upphörde 1 januari 1997, och ersattes med landsbygdslån. Riksgäldskontoret förvaltar sedan den 1 januari 1998 samtliga kreditgarantier. Från anslaget betalas utgifter för att infria statliga garantier enligt ett antal äldre förordningar och enligt den nu gällande förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service. Under de senaste budgetåren har utgifterna på anslaget utvecklats enligt följande sammanställning: Tabell 2.28 Budgetår Utgift (mkr) 1991/92 15,6 1992/93 15,3 1993/94 12,8 1994/95 10,0 1995/96 (18 mån) 18,4 1995/96 (12 mån) 1 12,1 1997 10,5 1 Beräknat på en 12–månadersperiod. Den utestående volymen kreditgarantier minskade under år 1997 med 25 miljoner kronor från 91 miljoner till 66 miljoner kronor. Av minskningen berodde 14 miljoner kronor på infrianden och resterande 11 miljoner kronor på att lånen lösts på förfallodagen eller i förtid utan att staten behövt infria dem. Infrianden på 14 miljoner kronor fördelar sig enligt följande; under 1997 infriades s.k. kreditgarantier av länsstyrelserna och Glesbygdsverket för ca 10,5 miljoner kronor. Dessutom har Riksgäldskontoret betalat knappt 3,7 miljoner kronor för sådana infrianden som länsstyrelserna förskotterat under 1997, men där länsstyrelserna inte före årsskiftet 1997/98 hunnit fakturera Glesbygdsverket, som haft tillgång till anslaget. I stället har Riksgäldskontoret under 1998 fått ersätta länsstyrelserna för deras förskott genom att belasta anslaget A3 med dessa 3,7 miljoner kronor. Totalt infriades således kreditgarantier för 14,2 miljoner kronor under 1997. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget skall uppgå till 11 miljoner kronor för budgetåret 1999. Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 12 000 Minskat resursbehov - 1 000 Förslag 1999 11 000 A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter Tabell 2.29 Tusental kronor 1997 Utfall 401 925 Anslags- sparande 18 075 1998 Anslag 415 000 Utgifts- prognos 420 000 1999 Förslag 320 000 2000 Beräknat 340 000 2001 Beräknat 400 000 Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket (RFV) för att täcka bortfall av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Enligt denna lag skall den procentsats, efter vilken arbetsgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas ned t.o.m. utgiftsåret 2000 för verksamheter inom vissa näringsgrenar inom stödområde 1 och nordliga delarna av stödområde 2. Nedsättningen är åtta procentenheter. Diskussioner om bidragsformen pågår fortfarande med Europeiska kommissionen som ännu inte har godkänt den. Regeringen har därför beslutat att låta utvärdera vilka avståndsberoende merkostnader tjänsteföretagen har i dessa regioner. Utvärderingen skall vidare belysa de tillväxt- och sysselsättningseffekter stödformen nedsatta socialavgifter har på näringslivet samt stödformens effektivitet jämfört med övriga regionalpolitiska stödformer riktade till näringslivet i dessa regioner. Riksdagen har i behandlingen av regeringens förslag i propositionen Regional tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204) beslutat att vissa näringsgrenar inte skall vara stödberättigade fr.o.m. den 1 januari 1999. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget skall uppgå till 320 miljoner kronor för 1999. Beloppet sammanfaller med RFV:s beräkning av medelsbehovet för 1999. Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 415 000 Minskat resursbehov 1 - 90 000 Nedgång enligt konsekvensberäkning - 5 000 Förslag 1999 320 000 1 Överföring av dels 81 000 tkr till anslaget A1, dels 9 000 tkr till anslaget A5. A5 Transportbidrag Tabell 2.30 Tusental kronor 1997 Utfall 351 537 Anslags- sparande 32 463 1998 Anslag 336 000 Utgifts- prognos 359 000 1999 Förslag 345 000 2000 Beräknat 345 000 2001 Beräknat 336 000 Anslaget disponeras av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), för transportbidrag enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportbidrag. Europeiska kommissionen har i början av detta år beslutat att Volvo Lastvagnar AB:s innehållna bidrag får betalas ut. Det medför att utgiftsprognosen för 1998 är högre än vad som tidigare prognostiserats. Regeringens överväganden Regeringen föreslår, med hänsyn till den fortsatta utvecklingen inom transportsektorn och NUTEK:s bedömning av konjunkturen, att anslaget skall uppgå till 345 miljoner kronor. Från anslaget A4 Ersättning för nedsättning av sociala avgifter föreslås 9 miljoner kronor omfördelas. Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 336 000 Omfördelning från anslaget A4 9 000 Förslag 1999 345 000 A6 Glesbygdsverket Tabell 2.31 Tusental kronor 1997 Utfall 24 573 Anslags- sparande 4 193 1998 Anslag 23 393 Utgifts- prognos 25 000 1999 Förslag 23 857 2000 Beräknat 24 278 1 2001 Beräknat 24 697 2 1 Motsvarar 23 857 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 23 857 tkr i 1999 års prisnivå Anslaget disponeras av Glesbygdsverket. Anslagssparandet beror bl.a. på att vissa projekt har kommit igång senare än beräknat. Det övergripande målet för Glesbygdsverket är att främst genom påverkan på olika samhällssektorer verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen med tyngdpunkten i skogs-länens inre delar samt i skärgårdsområdena. Verket har en viktig roll som samordnare av gles- och landsbygdsinsatser. Glesbygdsverket skall vidare svara för sekretariatsuppgifter åt övervakningskommittéer för EG–kommissio- nens strukturfondsprogram för mål 5b och gemenskapsinitiativ Leader II. För en resultatredovisning se avsnitt 2.4.1. Regeringens överväganden För år 1999 föreslås ett ramanslag för Glesbygdsverket på 23 857 000 kr. De övergripande målen skall kvarstå, men inom ramen för föreslagna resurser avser regeringen att i dialog med Glesbygdsverket ytterligare precisera verkets uppgifter och verksamhetsmål. Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 23 393 Pris- och löneomräkning 424 Justering av premier 40 Förslag 1999 23 857 A7 Statens institut för regional- forskning Tabell 2.32 Tusental kronor 1997 Utfall 6 368 Anslags- sparande 2 200 1998 Anslag 7 943 Utgifts- prognos 6 738 1999 Förslag 8 040 2000 Beräknat 8 177 1 2001 Beräknat 8 336 2 1 Motsvarar 8 040 tkr i 1999 års prisnivå 2 Motsvarar 8 040 tkr i 1999 års prisnivå Anslaget disponeras av Statens institut för regionalforskning (SIR). SIR:s övergripande mål är att dels verka för att stimulera och utveckla forskning om regional utveckling, dels se till att forskningsresultaten, kunskaperna och erfarenheterna därav sprids och blir tillgängliga för olika intressenter. Institutet inledde under budgetåret 1997 ett nytt forskningsprogram. Programmet har kommit igång senare än beräknat vilket har medverkat till ett relativt högt anslagssparande. För en resultatredovisning se avsnitt 2.4.1. Regeringens överväganden För år 1999 föreslås ett ramanslag för Statens institut för regionalforskning på 8 040 000 kr. De övergripande målen med verksamheten skall kvarstå. Beräkning av anslaget för 1999 Tusental kronor Anslag 1998 7 943 Pris- och löneomräkning 107 Justering av premier - 10 Förslag 1999 8 040 A8 Europeiska regionala utveck- lingsfonden Tabell 2.33 Tusental kronor 1997 Utfall 352 113 Anslags- sparande 562 887 1998 Anslag 748 000 Utgifts- prognos 610 000 1999 Förslag 782 000 2000 Beräknat 612 000 2001 Beräknat 839 000 Anslaget disponeras av NUTEK och vissa länsstyrelser för utbetalningar från EG:s regionalfond. Regionalfonden är en av EG:s fyra fonder som delfinansierar 23 strukturfondsprogram inom målen 2, 5b och 6 samt vissa av de s.k. gemenskapsinitiativen. Utbetalningar kan ske efter att en beslutsgrupp fattat beslut och att upparbetade kostnader i de enskilda projekten redovisats. Avvikelsen mellan budget och utfall år 1997 beror bl.a. på att EG–kommissionen beslutade om de olika strukturfondsprogrammen vid olika tidpunkter, från slutet av år 1995 och fram till hösten 1996. Detta medförde att arbetet med att genomföra programmen kom igång senare än beräknat. Tillsammans med initiala problem i en ny genomförandeorganisation har det inneburit att beloppet för beslutade medel inte har nått tidigare beräknad nivå och därmed har utbetalningarna från anslaget skjutits framåt i tiden. Innevarande programperiod löper för Sveriges del från år 1995 t.o.m. år 1999. Anslaget motsvaras av inkomsttitel 6311 på statsbudgetens inkomstsida. Inbetalningarna från EG–kommissionen sker genom att förskott lämnas förutom de sista 20 procenten som lämnas i efterskott vid slutredovisning av de olika programmen. De sista inbetalningarna från EG–kommissionen beräknas ske under åren 2002 och 2003. De sista utbetalningarna från anslaget beräknas ske under år 2001. Genom att EG–kommissionen gör sina utbetalningar i ecu kan en valutakursdifferens uppstå. Utbetalningarna från EG:s övriga strukturfonder redovisas dels under ett anslag för socialfonden inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, dels under ett anslag avseende jordbruks- och fiskefonderna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. En total sammanställning har redovisats under avsnittet 2.4.2. I samband med halvtidsavstämningar under hösten 1997 har berörda övervakningskommittéer beslutat föreslå EG– kommissionen vissa ändringar i strukturfondsprogrammen för att bl.a. underlätta medfinansieringen och genomförandet av programmen. EG–kommissionen har under sommaren godkänt förslagen till förändringar i målen 2, 5b och 6. Dessa förändringar innebär att takten i genomförandet kan komma att öka. På förslag av regeringen har EG– kommissionen vidare omfördelat ca 477 miljoner kronor. Dessa har inte tagits i anspråk inom mål 5a (jordbruks- och fiskefonderna) och fördelats på de olika fonderna inom programmen för målen 5b och 6. För vissa strukturfondsprogram, som haft en s.k. halvtidsavstämning, har en indexuppräkning av EG–medlen skett. Totalt har därmed den beräknade ramen för anslaget avseende perioden 1995 – 1999 ökat med ca 433 miljoner kronor till ca 3 564 miljoner kronor. Även under år 1999 kommer en indexuppräkning att ske. Fram till maj månad 1998 har beslutsgrupperna för målen 2, 5b och 6 samt för berörda gemenskapsinitiativ intecknat ca 57 % av den uppjusterade ramen för anslaget. Beslut om stöd till de enskilda projekten kan fattas t.o.m. den 31 december 1999. Enligt de prognoser över kommande beslut som gjorts av respektive beslutsgrupp kommer anslaget att bli intecknat under 1999. Regeringens överväganden Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser Regeringen föreslår att det från och med år 1999 införs ett bemyndigande för anslaget A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det innebär att utbetalande myndigheter får göra åtaganden som medför framtida utgifter inom den totala ram för den innevarande programperioden 1995 – 1999 som beräknas för EG-medlen. Syftet är att anpassa anslaget till ett långsiktigt planerande för de beslutande myndigheterna enligt de intentioner som ligger till grund för EG:s fleråriga strukturfondsprogram. För närvarande kan den totala ramen för den regionala fonden beräknas till ca 3 564 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta om åtaganden som innebär utgifter om högst vad som beräknas falla ut år 2000 – 2001. Åtagandet beräknas till 1 150 miljoner kronor. Inga bemyndiganden har tidigare givits på området. Tabell 2.34 Tusental kronor 1999 beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 0 Nya förpliktelser 1 150 000 Infriade förpliktelser 0 Utestående förpliktelser vid årets slut 1 150 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 1 150 000 Slutsatser Regeringen bedömer att genomförandet av de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen – målen 2, 5b och 6 samt vissa gemenskapsinitiativ – har utvecklats väl. De gjorda utvärderingarna i halvtid av programperioden för målen 2, 5b och 6 visar på att programmens inriktning motsvarar den problembild som respektive region uppvisar och att programmens huvudinriktning bör hållas intakt. Mot bakgrund av de förändringar av programmen som gjorts i halvtid och med fortsatta andra förändringar bedömer regeringen att medlen kommer att intecknas till fullo. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 782 miljoner kronor för budgetåret 1999. För budgetåren 2000 och 2001 beräknas utgifterna under anslaget till 612 miljoner kronor respektive 839 miljoner kronor. I beräkningen har hänsyn också tagits till den nya programperioden för strukturfonderna. A9 Kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlandsfonden Tabell 2.35 Tusental kronor 1999 Förslag 200 000 1 2000 Beräknat 0 2001 Beräknat 0 1 Nytt anslag Anslaget disponeras av regeringen för ett kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlandsfonden.Regeringens överväganden Riksdagen har beslutat att stödformen regionalt utvecklingslån, som för närvarande beviljas av berörda länsstyrelser och självstyrelseorgan, NUTEK och regeringen enligt bestämmelserna i förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd, skall upphöra (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204). Efter den 31 december 1998 upphör möjligheten att ansöka om regionalt utvecklingslån och motsvarande lånebehov får istället tillgodoses av bl.a. ALMI Företagspartner AB vad gäller samtliga berörda län och därutöver Stiftelsen Norrlandsfonden vad gäller de fem norrlandslänen. För att detta skall bli möjligt behöver Stiftelsen Norrlandsfondens kapital förstärkas. Behovet av kapitalförstärkning i nuläget har beräknats till 280 miljoner kronor. Kapitaltillskottet föreslås finansieras genom en minskning av anslaget A2 Landsbygdslån med motsvarande belopp. Riksdagen har vidare beslutat att de inbetalningar till staten av Norrlandsfondens kapital, 40 miljoner kronor avseende vardera åren 1996 och 1997, som Norrlandsfonden ännu inte fullgjort, ska anses fullgjorda genom att beloppen avräknas från det ovan berörda kapitaltillskottet på 280 miljoner kronor. Därmed blir det kapitaltillskott som föreslås tillföras Norrlandsfonden netto 200 miljoner kronor. Slutsatser Genom ett kapitaltillskott på 200 miljoner kronor till stiftelsen Norrlandsfonden ges Norrlandsfonden förutsättningar att möta en ökad efterfrågan på fondens lån, som kan uppstå eftersom stödformen regionalt utvecklingslån skall upphöra A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed Tabell 2.36 Tusental kronor 1999 Förslag 3 000 1 2000 Beräknat 6 000 2001 Beräknat 0 1 Nytt anslag Anslaget avses disponeras av regeringen för finansiering av delar av driften av ett flygplatsbolag i Ljungbyhed. Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år. Regeringens överväganden Klippans kommun har i skrivelser till regeringen hemställt om statlig medverkan under fem år för fortsatt drift av ett flygplatsbolag på F5 i Ljungbyhed. Regeringen bedömer behovet av statliga insatser till 6 miljoner kronor per år under åren 1998, 1999 och år 2000. Regeringen har i beslut hösten 1998 beviljat Klippans kommun sammanlagt 6 miljoner kronor för delfinansiering av flygplatsbolaget i Ljungbyhed för 1998, samt därutöver 3 miljoner kronor för utbetalning 1999. För år 1999 föreslås ett reservationsanslag för nämnda ändamål på 3 miljoner kronor som finansieras genom att 3 miljoner kronor överförs från UO 6 Totalförsvar. För år 2000 beräknas behovet av statliga insatser till 6 miljoner kronor som finansieras genom 3 miljoner kronor från UO 6 och UO 19 vardera. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för år 2000 om fortsatt statlig medverkan. A11 Regionalpolitiska infrastruktur- projekt m.m. Tabell 2.37 Tusental kronor 1999 Förslag 70 000 1 2000 Beräknat 0 2001 Beräknat 0 1 Nytt anslag. Anslaget skall disponeras av Närings- och teknikutvecklingsverket och regeringen. Anslaget skall användas till att dels fullfölja utvecklingsprogram för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden samt vissa enskilda utvecklingsprogram, dels delfinansiera en förlängning av landningsbanan vid Luleå/Kallax flygplats. Åtgärderna finansierades tidigare från bl.a. tionde huvudtitelns anslag 1994/95 C6 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. Utfallet för 1997 uppgick till 65 miljoner kronor och reservationerna uppgick till 141 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 1998 uppgår till 30,8 miljoner kronor. Detta anslag disponeras från och med år 1999 inte av regeringen. Anslaget A11 skall endast användas till att finansiera åtaganden som har gjorts fram till den 31 december 1998. Av de pågående projekten inom utvecklingsprogrammet för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden kan bl.a. nämnas ett forsknings- och utvecklingsprogram som löper under perioden 1995 – 1999. Programmet skall stödja regionala utvecklingskonsortier bestående av små och medelstora företag inom regionalpolitiskt prioriterade områden (för en resultatredovisning se avsnitt 2.4.2, Central projektverksamhet). Regeringens överväganden För år 1999 föreslås ett reservationsanslag för nämnda ändamål på 70 000 000 kr. Senaste lydelse 1997:571. Senaste lydelse 1996:441. Förvaltningskostnader och förluster minskat med räntenetto PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 2 7 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 8 59 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 59 9 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 12 13 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 32 33 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 38 37 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 40 41 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 48 49 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 56 55 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 60 59 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 62 63 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 96 95 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 18 104 103