Post 5773 av 7215 träffar
Propositionsnummer ·
1999/00:63 ·
Hämta Doc ·
Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Prop. 63
Regeringens proposition
1999/2000:63
Godkännande av avtal om ersättning i samband med
stängning av Barsebäcksverket, m.m.
Prop.
1999/2000:63
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 17 februari 2000
Göran Persson
Björn Rosengren
(Näringsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Enligt lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling har
tillståndshavare och fastighetsägare rätt till ersättning från staten om
rätten till reaktordrift upphör enligt den lagen. Ersättningen bestäms av
domstol enligt expropriationsrättsliga principer såvida parterna inte
själva kommer överens om ersättning. I denna proposition föreslås att
riksdagen godkänner de åtaganden för staten som följer av det avtal om
ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket som den 30
november 1999 träffats mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB.
I propositionen behandlas även vissa skattefrågor som kan uppkomma
vid en kärnkraftsavveckling enligt lagen om kärnkraftens avveckling.
Förslag lämnas till en lag om särskilda bestämmelser vid kärnkrafts-
avveckling. Förslaget innebär att ersättning som staten betalar ut för
framtida inkomstbortfall skall vara skattefri om ersättningen beräknats
netto efter inkomstskatt. De omstruktureringar av berörda företag som
görs på grund av ett avtal om avveckling skall inte föranleda några
inkomstskattekonsekvenser. Om en fastighet överlåts skall förvärvet inte
utlösa stämpelskatt. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000 och till-
lämpas på händelser som inträffat den 1 januari 1999 eller senare.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Författningsförslag 4
2.1 Förslag till lag om särskilda skattebestämmelser vid
kärnkraftsavveckling 4
3 Ärendet och dess beredning 8
4 Allmän bakgrund till regeringens förslag 10
4.1 1997 års energipolitiska beslut 10
4.2 Stängningen av Barsebäcksverket 10
4.3 Stängningens påverkan på elmarknaden 12
4.4 Det energipolitiska omställningsprogrammet 13
4.5 Statens kostnader för ersättningen, m.m. 13
5 Avtal om ersättning till reaktorns ägare 15
5.1 Förhandlingarna om avtalet 15
5.2 Innehållet i avtalet mellan Staten, Sydkraft AB och
Vattenfall AB i sammandrag 16
5.3 Bedömning av avtalet 23
5.4 Statens ersättningskostnader för avställningen av reaktor
B1 till följd av avtalet 24
6 Skattefrågor vid kärnkraftsavveckling 27
6.1 Ersättning för framtida inkomstbortfall, m.m. 27
6.2 Försäljning av elkraft 30
6.3 Omstrukturering på grund av beslut om avveckling av en
kärnkraftsreaktor 32
6.4 Stämpelskatt 35
6.5 En särskild lag med skattebestämmelser vid
kärnkraftsavveckling 35
6.6 Övriga frågor 36
6.6.1 Koncernbidragsdispens 36
6.6.2 Mervärdesskattekonsekvenser 37
7 Offentlig-finansiella konsekvenser 38
7.1 Effekter som påverkar statens framtida skatteintäkter 38
7.2 Effekter som inte påverkar statens framtida skatteintäkter 39
8 Författningskommentar 41
8.1 Förslaget till lag om särskilda skattebestämmelser vid
kärnkraftsavveckling 41
Bilaga 1 Avtal om ersättning i samband med stängning av
Barsebäcksverket 47
Bilaga 2 Promemorians lagförslag 89
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag 92
Bilaga 4 Lagrådets yttrande 96
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 2000 99
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
dels godkänner de åtaganden för staten som följer av det avtal om
ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket som fogats
till propositionen som bilaga 1, samt bemyndigar regeringen att vidta de
åtgärder som behövs för att tillvarata statens intressen vid avtalets
genomförande och tillämpning,
dels antar regeringens förslag till lag om särskilda skattebestämmelser
vid kärnkraftsavveckling.
2 Författningsförslag
2.1 Förslag till lag om särskilda skattebestämmelser vid
kärnkraftsavveckling
Härigenom föreskrivs följande.
Innehåll
1 § I denna lag finns särskilda bestämmelser om beskattningen vid av-
veckling av kärnkraft vid tillämpning av
– inkomstskattelagen (1999:1229), och
– lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Definitioner
2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse
och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Skattefria ersättningar
Ersättning för framtida inkomstbortfall
3 § Ersättning för framtida inkomstbortfall som ett företag får enligt la-
gen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling eller på grund av avtal med
staten om avveckling av kärnkraft skall inte tas upp som intäkt.
Första stycket gäller bara om ersättningen beräknats netto efter in-
komstskatt.
4 § Ersättning för ökade utgifter för skatt eller för tidigarelagda skatte-
kostnader som ett företag får på grund av ett sådant avtal som avses i 3 §
skall, i sådana fall som avses i 3 § andra stycket, inte tas upp som intäkt.
Beskattningen av tillgångar som omfattas av ersättningen
5 § En utgift som får anses ha beaktats vid beräkning av ersättning enligt
3 § får inte dras av vare sig omedelbart eller genom värdeminsknings-
avdrag. I fråga om inventarier, byggnader och markanläggningar skall
det skattemässiga värdet i sådana fall anses vara noll.
6 § I fråga om kapitaltillgångar vars värde får anses ha beaktats vid
beräkning av ersättning enligt 3 § skall omkostnadsbeloppet anses vara
noll.
7 § Lagertillgångar vars värde får anses ha beaktats vid beräkning av
ersättning enligt 3 § skall anses nedskrivna med ett belopp som
motsvarar det skattemässiga värdet på dessa tillgångar.
Ersättning för framtida utgifter
8 § Ersättning för framtida utgifter som ett företag får på grund av ett så-
dant avtal som avses i 3 § första stycket får tas upp som intäkt det be-
skattningsår då ersättningen betalas ut.
Överlåtelse av elkraft
9 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § första
stycket överlåter elkraft till ett pris som understiger marknadsvärdet,
skall inte bestämmelserna om uttagsbeskattning i 22 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229) eller bestämmelserna om
underprisöverlåtelser i 23 kap. samma lag tillämpas.
Överlåtelser m.m. av andra tillgångar
En tillgång som inte hänför sig till den avvecklade reaktorn
10 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § första
stycket överlåter en tillgång, som inte hänför sig till den avvecklade reak-
torn och som inte är elkraft, eller upplåter nyttjanderätten till en sådan
tillgång, gäller bestämmelserna i 11–18 §§.
Om det är fråga om ett andelsbyte eller en koncernintern andels-
avyttring, skall det omkostnadsbelopp som skulle ha använts för de över-
låtna andelarna anses som anskaffningsutgift för de mottagna andelarna.
Första och andra styckena tillämpas bara om det överlåtande och det
förvärvande företaget – eller i fråga om upplåtelse av en nyttjanderätt,
upplåtaren och nyttjanderättshavaren – begär det.
Beskattningen hos det överlåtande företaget
11 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar skall det överlåtande före-
taget i stället för ersättningen ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.
Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga
inventarier, skall en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.
12 § Kapitalvinster eller kapitalförluster som uppkommer hos det över-
låtande företaget skall inte tas upp respektive får inte dras av.
13 § Om en fastighet som är kapitaltillgång överlåts, skall värdeminsk-
ningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)
inte återföras.
Beskattningen hos det förvärvande företaget
14 § Det förvärvande företaget skall anses ha anskaffat andra tillgångar
än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det som det överlåtande
företaget skall ta upp enligt 11 §.
I fråga om kapitaltillgångar inträder det förvärvande företaget i det
överlåtande företagets skattemässiga situation.
Beskattningen hos det upplåtande företaget
15 § Det upplåtande företaget skall i stället för ersättningen ta upp de
skattemässiga värdena på de tillgångar som omfattas av upplåtelsen som
intäkt och omedelbart göra avdrag för de skattemässiga värdena.
Beskattningen hos nyttjanderättshavaren
16 § Om ett företag får en nyttjanderätt skall företaget anses ha anskaffat
tillgångarna för motsvarande belopp som upplåtaren skall ta upp enligt
15 §. Företaget får dra av utgiften för nyttjanderätten i form av värde-
minskningsavdrag enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för de tillgång-
ar nyttjanderätten avser.
Avdrag för värdeminskning
17 § Om en tillgång överlåts, får värdeminskningsavdragen enligt be-
stämmelserna om inventarier i 18 kap. 13–22 §§, om byggnader i 19 kap.
4–7 §§ och om markanläggningar i 20 kap. 4-8 §§ inkomstskattelagen
(1999:1229) göras av det överlåtande företaget i stället för det förvär-
vande företaget för hela det beskattningsår då överlåtelsen sker.
Avsättningar
18 § Om det överlåtande företaget har gjort avdrag för framtida utgifter
som hänför sig till det som överlåtits, skall avdragen inte återföras hos
det överlåtande företaget utan hos det förvärvande företaget.
En tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn
19 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § första
stycket överlåter en tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn
skall överlåtaren inte ta upp någon intäkt. Förvärvaren inträder i den
tidigare ägarens skattemässiga situation.
Räkenskapsenlig avskrivning
20 § Om det skattemässiga värdet är högre än värdet enligt balans-
räkningen, skall vid tillämpning av bestämmelserna i 18 kap. 13–22 §§
inkomstskattelagen (1999:1229), skillnadsbeloppet dras av enligt bestäm-
melserna i andra stycket.
Avdrag får göras med högst 30 procent av skillnadsbeloppet under det
första beskattningsåret och därefter med högst 30 procent per år beräknat
på det oavskrivna beloppet. Avdrag får dock alltid göras med så stort
belopp att det oavskrivna beloppet inte överstiger skillnadsbeloppet
minskat med en årlig avskrivning med 20 procent.
Stämpelskatt
21 § Om fast egendom eller tomträtt förvärvas på grund av ett sådant av-
tal som avses i 3 §, är förvärvet inte skattepliktigt enligt lagen (1984:404)
om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på händelser
som inträffat den 1 januari 1999 eller senare.
2. Skall till följd av bestämmelserna i lagen (1999:1230) om ikraft-
trädande av inkomstskattelagen (1999:1229) inkomstskattelagen inte til-
lämpas gäller lagen vid tillämpning av
– den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),
– den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
– den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser
till underpris,
– den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten, och
– den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner.
3 Ärendet och dess beredning
Med stöd av lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling beslutade re-
geringen den 5 februari 1998 (N98/108) att rätten att driva kärnkrafts-
reaktorn Barsebäck 1 för att utvinna kärnenergi skulle upphöra vid ut-
gången av juni 1998. Sedan reaktorns ägare, bolaget Barsebäck Kraft
AB, hos regeringsrätten ansökt om rättsprövning av regeringens beslut
och yrkat att beslutet skulle upphävas, förordnade regeringsrätten den 14
maj 1998 att regeringens beslut tills vidare inte skulle gälla. I sin dom
den 16 juni 1999 förklarade regeringsrätten att regeringens beslut skulle
stå fast, dock att rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 inte
skulle upphöra förrän vid utgången av november 1999. Efter
regeringsrättens dom fortsatte redan tidigare inledda förhandlingar
mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB om ett avtal om ersättning
i samband med en stängning av Barsebäcksverket. Ett sådant avtal
träffades, med förbehåll för parternas slutliga godkännande, den 30
november 1999. Den 1 december 1999 hade reaktorn Barsebäck 1
upphört att leverera el till kraftnätet.
Riksdagen har i den ekonomiska vårpropositionen 1998
(prop.1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) tidigare be-
myndigat regeringen med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1 att,
som underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra för
staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter
som kan erfordras i samband med en överenskommelse om ersättning i
form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar
över. Under förhandlingarna med ägaren till Barsebäcksverket framkom
dock redan i inledningsskedet att de två reaktorerna i Barsebäcksverket är
så starkt tekniskt sammanflätade i anläggningen att det inte är görligt att
ta fram helt separata kalkyler för respektive reaktor i olika situationer.
Det avtal som nu förhandlats fram har därför utformats så att dess
regelverk kan tillämpas även på Barsebäck 2, om och när den reaktorn
ställs av med stöd av lagen om kärnkraftens avveckling. På grund därav
anser regeringen att den direkta tillämpligheten av det nu träffade avtalets
regelverk även på Barsebäck 2 innebär att det nämnda bemyndigandet
från riksdagen inte kan anses omfatta detta avtal.
Avtalet fogas till propositionen som bilaga 1. Regeringen föreslår att
riksdagen godkänner statens åtaganden enligt avtalet.
Ett beslut att avveckla ett kärnkraftverk med stöd av lagen om kärn-
kraftens avveckling kan aktualisera vissa skattefrågor. Det gäller dels
skattefrågor som rör ersättningar som staten betalar för avvecklingen,
dels den skattemässiga behandlingen av sådana omstruktureringar av be-
rörda företag som föranleds av avvecklingsbeslutet. En överlåtelse av en
fastighet kan t.ex. aktualisera inkomstskatt, stämpelskatt och mervärdes-
skatt. Inom Finansdepartementet har upprättats promemorian Särskilda
bestämmelser vid förtida kärnkraftsavveckling. I promemorian behandlas
skattefrågorna som kan uppkomma på grund av en avveckling av kärn-
kraft med stöd av lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling.
I bilaga 2 finns promemorians lagförslag. Promemorian har remitterats
till Riksskatteverket, Industriförbundet, Sydkraft AB och Vattenfall AB.
Promemorian och remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsären-
det (dnr Fi2000/16). I propositionen tas de frågor upp som behandlas i
promemorian.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 27 januari 2000 att inhämta Lagrådets yttrande
över lagförslaget som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga
4.
Lagrådet tar upp frågan om lagförslagets förenlighet med grundlagen
och anför att ett grundläggande krav på en författningsbestämmelse är att
den är generell. Lagrådet redogör för motiven till regeringsformen (prop.
1973:90 s. 203 f.) och rättsfallet RÅ80 1:92 som gällde vissa ändringar i
lagen om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst och kommu-
nalskattelagen, Lex Kockum. Mot denna bakgrund konstaterar Lagrådet
att det inte strider mot förbudet mot lagstiftning för enskilda fall om en
lag tillkommit i syfte att reglera ett visst enstaka fall och i praktiken
endast kommer att tillämpas på detta fall, förutsatt att lagen har en gene-
rell utformning. Lagrådet finner mot bakgrund av att det i den föreslagna
lagen inte finns någon bestämmelse som berör det ifrågavarande, kon-
kreta avtalet, avser ett visst föremål (t.ex. en viss kärnkraftsreaktor) eller
riktar sig till en viss fysisk eller juridisk person, att den föreslagna lagen
uppfyller de krav på generell utformning som vid tillkomsten av rege-
ringsformen ansågs skola gälla.
Lagrådets synpunkter i övrigt behandlas i författningskommentarerna
till de berörda paragraferna. Regeringen har i propositionen följt Lag-
rådets förslag. Vidare har redaktionella justeringar gjorts jämfört med det
remitterade förslaget.
4 Allmän bakgrund till regeringens förslag
4.1 1997 års energipolitiska beslut
Regeringen inbjöd våren 1996 riksdagspartierna till överläggningar i
syfte att skapa ett underlag för långsiktigt hållbara beslut om energipoliti-
ken. Överläggningarna slutfördes den 4 februari 1997 med en överens-
kommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet
om riktlinjer för energipolitiken. Våren 1997 godkände riksdagen (prop.
1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) regeringens förslag
till en energipolitisk inriktning som beträffande kärnkraften bl.a. angav
följande.
"Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga
tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga
villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv energi-
användning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg
negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställ-
ningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god
ekonomisk och social utveckling i Sverige. Omställningen av energi-
systemet är ett led i Sveriges strävan att vara ett föregångsland när det
gäller att skapa en ekologiskt hållbar utveckling. Energiöverenskom-
melsen innebär att de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck skall ställas
av. Förslag till lagstiftning om kärnkraftens avveckling kommer att före-
läggas riksdagen under år 1997. Bortfallet av el skall kompenseras
genom effektivare energianvändning, konvertering samt hushållning med
och tillförsel av el från andra energikällor. Stängningen av den första
reaktorn skall i huvudsak kompenseras genom en minskad användning av
el i fjärrvärmesystemet. Ett villkor för avställningen av den andra
reaktorn är att bortfallet av elproduktion kan kompenseras. Något årtal då
den sista kärnkraftsreaktorn tas ur drift bör inte fastställas. Härigenom
ges tillräckligt lång tid för omställningen av energisystemet."
Vidare föreslogs och beslutades ett omställningsprogram omfattande
ett antal åtgärder för minskad energiförbrukning, utveckling av ny elpro-
duktionsteknik, m.m. En ny myndighet, Statens energimyndighet, inrätta-
des den 1 januari 1998. Till energimyndigheten fördes merparten av
myndighetsfunktionerna på energiområdet och myndigheten fick vidare
ansvaret att verkställa huvuddelen av omställningsåtgärderna och att
samordna omställningsarbetet.
4.2 Stängningen av Barsebäcksverket
I enlighet med den energiöverenskommelse som låg till grund för riks-
dagens beslut våren 1997 om energipolitikens inriktning, som bl.a. inne-
bar att de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck skulle ställas av, den
första reaktorn senast den 1 juli 1998 och den andra senast den
1 juli 2001, påbörjade regeringen åtgärder för genomförandet av riks-
dagsbeslutet.
Kort efter riksdagens beslut våren 1997 om energipolitikens inriktning
utsåg staten en förhandlingsman med uppgift att söka en förhandlings-
lösning för avställningen av Barsebäcksverkets reaktorer. Av de inledan-
de förhandlingskontakter som statens förhandlare hade med Barsebäcks
ägare framgick dock att förhandlingar om själva stängningen av reak-
torerna då inte var möjliga och att förhandlingskontakterna kunde be-
gränsas till frågan om ersättning vid en stängning. Genom lagen
(1997:1320) om kärnkraftens avveckling, som trädde i kraft den 1 januari
1998, gavs regeringen möjlighet att besluta att rätten att med stöd av
tillstånd enligt kärntekniklagen driva en kärnkraftsreaktor för att utvinna
kärnenergi skulle upphöra vid en viss tidpunkt.
Den 5 februari 1998 beslutade regeringen med stöd av den nya lagen
att rätten att driva reaktorn Barsebäck 1 för att utvinna kärnenergi skulle
upphöra vid utgången av juni 1998. Med anledning av regeringsrättens
rättsprövning av regeringens beslut uppsköts reaktorns stängning. Sedan
regeringsrätten i dom den 16 juni 1999 förklarat att regeringens beslut
skulle stå fast och verkställas före utgången av november 1999, stängdes
Barsebäck 1 den 30 november 1999.
Bortfallet av el vid avställning av kärnreaktorer skall enligt riksdags-
beslutet våren 1997 om energipolitikens inriktning kompenseras genom
effektivare energianvändning, konvertering samt hushållning med och
tillförsel av el från andra energikällor. Avställningen av den första
reaktorn i Barsebäck skulle i huvudsak kompenseras genom en minskad
användning av el i fjärrvärmesystemet. För en avställning av den andra
reaktorn ställdes dock villkoret att bortfallet av elproduktion kan kom-
penseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av
el. Vid sin behandling av regeringens förslag avseende avställningen av
reaktorerna betonade näringsutskottet (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) att riksdagen, innan en stängning av
den andra reaktorn kan genomföras, bör ges möjlighet att pröva att förut-
sättningen för stängningen av kärnkraftsreaktorn är uppfylld. För när-
varande pågår en process för framtagning av erforderligt beslutsunderlag
inför regeringens bedömning av förutsättningarna för att som avsett
stänga Barsebäck 2 senast den 1 juli 2001. Regeringens avsikt är att
underställa riksdagen detta ärende i budgetpropositionen för 2001.
Personalförsörjningen
En fråga som tidigt aktualiserades efter riksdagens beslut våren 1997 om
energipolitikens inriktning var behovet att upprätthålla Barsebäcks-
verkets tillgång till kompetent personal, trots den osäkerhet som under en
tid oundvikligen skulle råda kring verksamheten.
Redan i februari 1997 gavs tillsvidareanställda arbetstagare i Barse-
bäcksverket av Barsebäck Kraft AB en skriftlig anställningsgaranti som
oavsett förändringar i verksamheten skulle gälla till utgången av år 2001.
I regeringens proposition (1996/97:84) En uthållig energiförsörjning
angavs att berörda myndigheter tillsammans med arbetsgivaren och
personalorganisationerna i god tid före verkets slutliga nedläggning
borde överväga de särskilda åtgärder som kunde behöva vidtas för perso-
nalen. Den nämnda anställningsgarantin utökades senare till att gälla för
en rullande femårsperiod som löper t.o.m. år 2004.
Denna femåriga anställningsgaranti innebär att personalfrågorna på
kort sikt bedöms ha fått en tillfredsställande lösning. Personalens utveck-
lingsmöjligheter samt Barsebäcksverkets kompetensbehov i ett längre
tidsperspektiv motiverar dock fortsatt uppmärksamhet. Näringsdeparte-
mentet och berörda myndigheter kommer att i samråd med företaget och
personalorganisationerna nära följa utvecklingen vad gäller verkets till-
gång till kompetent personal. Den kostnad som nämnda anställnings-
garanti medför inräknas i de merkostnader för driften för vilka staten
förutsätts ge ersättning i enlighet med det avtal som närmare beskrivs i
avsnittet 5 Avtal rörande ersättning till reaktorns ägare.
4.3 Stängningens påverkan på elmarknaden
Vid upprepade tillfällen, senast vid det energipolitiska beslutet våren
1997 (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272), har
statsmakterna slagit fast uppfattningen att en säker tillgång till el till ett
rimligt pris är en viktig förutsättning för den svenska industrins interna-
tionella konkurrenskraft och att energipolitiken skall utformas så att den-
na förutsättning bevaras. Det finns, utom i fall av tvingande säkerhets-
skäl, inom de energipolitiska målsättningarna inte utrymme för beslut om
reaktoravställningar som skulle leda till stora negativa effekter på vare
sig miljön, industrins internationella konkurrenskraft eller ytterst syssel-
sättning och välfärd i landet.
Den väsentligaste frågan när det gäller påverkan på andra samhällsom-
råden vid en avställning av kärnkraftsreaktorer är således vilken inverkan
avställningen kan antas få på miljön och på elpriserna. Den energipolitis-
ka inriktningen anger klart att på sikt skall bortfallet av el från kärnreak-
torer ersättas med effektivisering av elanvändningen, konvertering till
förnybara energislag samt miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik.
Ett omfattande omställningsprogram skall bidra till att dessa förutsätt-
ningar föreligger efterhand som kärnkraftsavvecklingen fortskrider.
Vad gäller Barsebäck 1 gjordes, i samband med regeringens beslut den
5 februari 1998 om avställning, bedömningen att åtgärden kunde vidtas
utan att mera långsiktiga resultat från omställningsprogrammen behövde
avvaktas, detta med hänsyn till dels den begränsade andel av elproduk-
tionen som kommit från Barsebäck 1 sett till den svenska och nordiska
elmarknadens totala produktionskapacitet, dels att åtminstone vissa av
energisparåtgärderna kunde antas få ett relativt snabbt genomslag.
Regeringens avsikt är att i budgetpropositionen för 2001 underställa
riksdagen frågan om avställning av reaktorn Barsebäck 2. Frågan om en
sådan avställnings inverkan på elpriserna blir då av stor vikt för rege-
ringens bedömning av frågan.
4.4 Det energipolitiska omställningsprogrammet
Det energipolitiska beslutet våren 1997 (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) innebar att ett omfattande omställ-
ningsprogram för energisektorn fastställdes, med Statens energimyndig-
het som huvudansvarig för genomförandet.
År 1999 genomfördes en utvärdering av det första verksamhetsåret
inom programmet. Denna utvärdering bidrog till att regeringen föreslog
att insatserna för minskad elanvändning skulle ges en ny inriktning. Bi-
draget till eleffektminskande åtgärder avskaffades och regeringen avser
att presentera sitt förslag till ny inriktning för verksamheten i budgetpro-
positionen för 2001.
Under våren 2000 kommer en ny utvärdering av det energipolitiska
programmet att genomföras. Resultaten från denna utvärdering kommer
att ingå i beslutsunderlaget inför det ställningstagande till frågan om
stängning av den andra reaktorn i Barsebäcksverket som regeringen kom-
mer att förelägga riksdagen i höstens budgetproposition.
4.5 Statens kostnader för ersättningen, m.m.
Enligt lagen om kärnkraftens avveckling har reaktorägaren rätt till ersätt-
ning för den förlust stängningen medför. I det energipolitiska beslutet
våren 1997 angavs att förhandlingar skulle upptas med Sydkraft AB om
stängningen av reaktorerna i Barsebäck. Förhandlingarna inleddes strax
därefter och avslutades med att ett avtal kunde träffas mellan parterna
Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB den 30 november 1999.
Detta avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcks-
verket reglerar hur ersättningen skall bestämmas. Om inget avtal träffats
skulle i stället ersättningen ha bestämts genom ett domstolsförfarande
enligt lagen om kärnkraftens avveckling med tillämpning av principer för
ersättning i huvudsak enligt expropriationslagen (1972:719).
Genom att träffa en frivillig överenskommelse om ersättningen har re-
geringen uppnått en för både staten och reaktorägaren förmånlig lösning
där ersättningen i huvudsak ges i form av tillgång till elproduktionskapa-
citet i Ringhalsverkets kärnreaktorer. Härigenom har ägaren till Barse-
bäcksverket erhållit ersättande elkraft motsvarande den marknadsandel
som han i egenskap av elproducent sedan tidigare haft på elmarknaden
och därmed möjlighet att fortsätta leverera som förut. Vidare har denna
lösning bl.a. fördelen att tidigare rådande konkurrensförhållanden på
elmarknaden för Sydkraft AB såsom elproducent i praktiken inte ändras
väsentligt genom avställningen av Barsebäck 1. Eftersom avtalet utfor-
mats så att ersättningsreglerna skall tillämpas även vid en stängning av
Barsebäck 2 så innebär avtalet att dessa fördelar gäller för stängning av
hela Barsebäcksverket. Enligt regeringens uppfattning bör den stabilitet
och förutsebarhet som avtalet innebär för elmarknadens aktörer väga
tungt vid en bedömning av avtalets för- och eventuella nackdelar jämfört
med en tvångsvis bestämd ersättning.
Statens kostnader för ersättningen kan indelas i dels direkta utbetal-
ningar föranledda av avtalet, dels i avtalet fastställda uteblivna framtida
inbetalningar från Vattenfall AB samt dels de direkta och indirekta effek-
ter som avställningen av reaktorerna får för bl.a. statens skatteintäkter.
De av avtalet föranledda ekonomiska effekterna redovisas närmare under
avsnittet 5.4 Statens utgifter till följd av avtalet och beräknade skatte-
effekter under avsnittet 7 Offentlig-finansiella konsekvenser.
Skatteeffekter och andra indirekta effekter, som uppstår oavsett om
ersättningsavtal träffas eller inte, är dock svårbedömbara i den meningen
att den slutliga nettoeffekten bl.a. beror på hur stor ersättningsproduktion
som kommer att ske i Sverige, samt hur elpriserna m.m. påverkas av
omställningen av energisystemet.
Som framgår av avsnittet 5.4 så innebär avtalet att utbetalningar av
statsmedel skall ske för de belopp som avser främst fördyringar av
driften i hela Barsebäcksverket. Regeringen har sedan tidigare riksdagens
bemyndigande (prop.1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr.
1997/98:317) att överskrida ramanslaget B11 Ersättning för avveckling
av en reaktor i Barsebäcksverket om det behövs därför att ett
riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet (1 miljon kronor) inte
hinner inväntas. Förutsatt riksdagens godkännande skulle en tillämpning
av avtalet medföra stora utbetalningar redan till sommaren år 2000.
Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen i sitt förslag till
tilläggsbudget för år 2000 i den ekonomiska vårpropositionen angående
lämplig anslagskonstruktion och finansieringen av dessa utgifter.
5 Avtal om ersättning till reaktorns ägare
Regeringens förslag: De åtaganden för staten som följer av avtalet
om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket god-
känns. Regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder som behövs för
att tillvarata statens intressen vid avtalets genomförande och tillämp-
ning.
5.1 Förhandlingarna om avtalet
I enlighet med riksdagens ställningstagande till den energipolitiska pro-
positionen En uthållig energiförsörjning (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12, rskr. 272) inleddes år 1997 förhandlingar med ägaren till
Barsebäcksverket om stängning av de båda reaktorerna samt om ersätt-
ningsfrågan i samband därmed.
Regeringen förordnade i maj 1997 en statlig förhandlare för detta upp-
drag, f.d. generaldirektören Kaj Janérus. Till sitt förfogande fick han juri-
disk, ekonomisk och kärnteknisk expertis som rådgivare i arbetet. För-
handlarens första kontakter med företrädare för Sydkraft AB (Sydkraft)
ägde rum under juni 1997. Det visade sig ganska snart att Sydkraft vid
denna tidpunkt inte var villigt att förhandla om stängning av någon
reaktor. Förhandlarens kontakter med bolaget koncentrerades därför till
frågan om ersättning till reaktorägaren vid en stängning.
Lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling (avvecklingslagen) ger
regeringen rätt att återkalla driftstillståndet för kärnkraftsreaktorer. Om
så sker har tillståndshavaren och ägaren till den fastighet som har använts
för reaktordrift enligt 5 § avvecklingslagen rätt till ersättning av staten
för förlusten, enligt vad som anges i lagens 6 och 7 §§. Vid bestämmande
av ersättningen skall enligt 6 § avvecklingslagen 4 kap.
expropriationslagen (1972:719) tillämpas, i den mån avvikande
bestämmelser inte finns i avvecklingslagen. För ersättningens
bestämmande gäller enligt avvecklingslagen två särskilda förutsättningar.
Det skall antas att priset på högspänd el i Sverige inte ändras mer än vad
som skulle ha skett om kärnkraftsreaktorn inte hade tagits ur drift. Vidare
skall det antas att reaktorns drifttid inte är längre än 40 år.
Att förhandlingar skall föras mellan staten och tillståndshavaren om er-
sättningen har varit lagstiftarens utgångspunkt. Lagen ger parterna möj-
lighet överenskomma att ersättningen kan utgå även i annan form än
pengar. Om parterna inte kan enas om ersättningsfrågan kan den slutligen
avgöras genom ett domstolsförfarande liknande expropriationsmål.
Under förhandlarens inledande kontakter år 1997 framkom att Sydkraft
ställde följande förutsättningar för en överenskommelse om ersättning.
Barsebäcksverket med de båda reaktorerna Barsebäck 1 och 2 (B1 re-
spektive B2) skulle betraktas som en enhet och en överenskommelse
skulle därför reglera förhållandena avseende båda reaktorerna, såväl vid
avveckling av B1 som vid avveckling av B2. Vidare skulle Sydkraftskon-
cernen kompenseras fullt ut i form av äganderätt till samma elproduk-
tionskapacitet som avvecklas i Barsebäcksverket och till samma produk-
tionskostnad och miljöpåverkan jämte full ersättning för uppkomna mer-
kostnader.
De av Sydkraft framförda förutsättningarna bedömdes inte direkt strida
mot den inriktning av förhandlingar som regeringen framfört i proposi-
tionen En uthållig energiförsörjning eller mot riktlinjerna för ersättning
enligt avvecklingslagen. Eftersom statens förhandlare inte disponerade
över anläggningar för elproduktion, vände han sig i början av år 1998,
efter samråd med näringsministern, till Vattenfall AB (Vattenfall) med en
förfrågan huruvida företaget var berett diskutera att mot ersättning
överlåta egen produktionskapacitet motsvarande Barsebäcksverkets
kapacitet till Sydkraft. Efter viss betänketid svarade Vattenfall
förhandlaren att man var beredd diskutera att på affärsmässiga villkor
överlåta äganderätten till sådan produktionskapacitet.
Efter detta besked inleddes under år 1998 ett intensivt förhandlingsar-
bete. Sålunda har staten och Sydkraft förhandlat om bl.a. villkoren för en
uppgörelse om ersättning avseende reaktorerna B1 och B2. Vattenfall har
förhandlat med staten om att på marknadsmässiga villkor överlåta
andelar av Ringhals kärnkraftverk till Sydkraft för att kompensera
Sydkraft för stängningen av reaktor B1 och B 2. Slutligen har Vattenfall
och Sydkraft förhandlat om bildandet, ledningen och skötseln av en
gemensamt ägd koncern för produktion av kraft vid Barsebäcks- och
Ringhalsverken. Förhandlingsarbetet ledde fram till ett principförslag
under senhösten 1998. Därefter avbröts förhandlingarna i december 1998
i avvaktan på Regeringsrättens ställningstagande till Sydkrafts talan.
Förhandlingarna mellan parterna återupptogs i oktober 1999.
Principförslaget från år 1998 bearbetades då vidare och en särskild
översyn och uppdatering gjordes av ingående ekonomiska
förutsättningar. Arbetet ledde fram till ett ramavtal med åtföljande
bilagor och underavtal mellan parternas förhandlare av den 30 november
1999, fortsättningsvis benämnt Avtalet. Produktionen vid reaktor B1
upphörde den 1 december 1999.
5.2 Innehållet i avtalet mellan Staten, Sydkraft AB och
Vattenfall AB i sammandrag
Syftet med Avtalet är att reglera på vilket sätt Sydkraft AB skall kom-
penseras av staten för stängning av de båda kärnkraftsreaktorerna i Bar-
sebäcks kärnkraftverk, B1 och B2, med stöd av avvecklingslagen.
Vattenfall har förklarat sig berett att på affärsmässiga villkor medverka
genom att lämna Sydkraft ersättning i form av kraftproduktion som mot-
svarar bortfallet vid stängning av såväl reaktor B1 som B2. Staten och
Vattenfall har kommit överens om att Sydkraft skall erhålla ersättning i
form av en andel i Ringhals kärnkraftverk vid stängning av B1 respektive
B2 samt om ersättning till Vattenfall för den andel i Ringhals som bola-
get överlåter till Sydkraft.
Överenskommelsen i Avtalet mellan Staten, Sydkraft och Vattenfall
kan beskrivas på följande sätt. Barsebäck Kraft AB (BKAB) äger Barse-
bäcks kärnkraftverk och dess två reaktorer B1 och B2 samt de fastigheter
på vilka dessa är belägna. Dessa fastigheter överlåts på tillträdesdagen till
Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget (SVKAB), som är ensam ägare till
BKAB och ett helägt dotterbolag till Sydkraft. SVKAB överlåter samma
dag i sin tur nyttjanderätten till reaktor B2 till BKAB för ett vederlag
som motsvarar köpeskillingen för de fastigheter på vilka reaktorerna B1–
B2 är belägna. På uppdrag av SVKAB ombesörjer BKAB avställnings-
och servicedrift av reaktor B1.
Vattenfall har tidigare under år 1999 överlåtit de fyra reaktorerna i
Ringhals kärnkraftverk R1–R4 med tillhörande fastigheter till ett helägt
dotterbolag, Ringhals AB (RAB). SVKAB överlåter på tillträdesdagen
aktierna i BKAB till RAB såsom apportegendom. Sydkraft och
Vattenfall sammanför därmed produktionen i Barsebäcksverket och
Ringshalsverket i en gemensamt ägd koncern. Sydkrafts tillskott till den
gemensamma koncernen består dels av kraft producerad i reaktor B2,
dels av de belopp som staten betalar som ersättning till BKAB för att
kraftproduktionen vid B1 upphör. Vattenfalls tillskott till den
gemensamma koncernen består av reaktorerna R1-R4 jämte den kraft
som produceras där. Enligt avtal mellan bolagen skall de erhålla
kraftleveranser från den gemensamma koncernen i proportion till
aktieinnehavet. Sydkrafts ägarandel i den gemensamma koncernen
uppgår till 25,8 %. Genom denna ägarandel får Sydkraft över tiden lika
stora kraftleveranser från den gemensamma koncernen som man hade
fått från Barsebäcksverket om B1 inte hade stängts. Vattenfalls ägarandel
i den gemensamma koncernen uppgår till 74,2 %, vilket innebär att
Vattenfall får mindre framtida kraftleveranser från den gemensamma
koncernen än man hade fått från Ringshalsverket om detta drivits vidare
som ett av Vattenfall helägt kraftverk. De minskade leveranserna till
Vattenfall motsvarar i princip den leveranskapacitet som bortfallit i
samband med B1:s stängning. Vid en senare stängning av reaktor B2
med stöd av avvecklingslagen ökar Sydkrafts andel av den gemensamma
koncernen enligt samma princip.
De berörda företagen står härefter i följande inbördes relation till var-
andra.
Ersättning för den stängda reaktorn B1
Sydkraftkoncernen erhåller som ersättning för minskad produktionskapa-
citet av kraft till följd av stängningen av B1 en ägarandel i RAB-
koncernen om 25,8 %. Ägarandelen ger Sydkraftkoncernen tillgång till
motsvarande kraftvolym över tiden som BKAB bedöms ha producerat
om B1 hade kunnat drivas under sammanlagt 40 år. Sydkraftkoncernens
kostnader för den kraft man erhåller från RAB-koncernen beräknas mot-
svara kostnaderna för motsvarande produktion i BKAB om B1 drivits
vidare t.o.m. 40 års drifttid, med beaktande av en årlig kompensationser-
sättning för produktionskostnadsskillnader som Sydkraftkoncernen skall
erlägga till Vattenfall enligt nedan. Sammantaget får Sydkraftkoncernen
således genom ägarandelen i RAB-koncernen tillgång till samma kraft-
volym till samma kostnad som man skulle ha erhållit från BKAB om re-
aktor B1 hade drivits vidare t.o.m. 40 års drifttid.
Storleken på Vattenfalls ersättning för den ägarandel som bolaget av-
står i RAB är resultatet av de förhandlingar som förts mellan parterna
dels om värdet på reaktorerna i RAB-koncernen, dels avseende produk-
tionskostnadsskillnader mellan Ringhals- och Barsebäcksverken. Den
sammanlagda ersättningen består av ett av staten utfärdat skuldebrev,
SVKAB:s betalningar till RAB av produktionskostnadsskillnaden samt
en ägarandel om 74,2 % i reaktor B2. Staten utfärdar skuldebrevet som
överlämnas till BKAB, men Vattenfall kan enligt Avtalet tillgodogöra sig
hela värdet av skuldebrevet.
Utgångspunkt för förhandlingarna om värdet på reaktorerna har varit
en real kassaflödesvärdering efter inkomstskatt om 28 % för de reaktorer
som ingår i RAB-koncernen, d.v.s. reaktorerna R1-R4 i Ringhalsverket
och reaktor B2 i Barsebäcksverket. Kassaflödet har beräknats utifrån an-
tagandet att reaktorerna har 40 års drifttid med beaktande av följande
huvudfaktorer.
Som kalkylränta efter beräknad inkomstskatt har använts en långfristig
riskfri realränta (svenska statens realränteobligation, lån 3001) med ett
tillägg om 2,5 procentenheter.
De antaganden om elprisutvecklingen som har legat till grund för be-
räkningen utgår från att elpriset ökar från 17 öre/kWh år 2000 till
26 öre/kWh år 2015. Ökningen är 0,5 öre/kWh per år t.o.m. 2003. Under
perioden 2003 till 2007 antas prisökningen vara 1-2,5 öre per år, följt av
konstanta priser under åren 2007-2011 samt 26 öre/kWh åren 2012-15.
Bedömningar av reaktorernas sannolika framtida lastfaktor, d.v.s. fak-
tiska produktionsförmåga, produktionskostnader samt investeringsbehov
har skett på grundval av tekniska och ekonomiska analyser och utvärde-
ringar av reaktorerna B1-B2 och R1-R4 som genomförts av oberoende
expertis som stått till förhandlarens förfogande tillsammans med företa-
gens specialister.
Analyserna av lastfaktor, produktionskostnader och investeringsbehov
har även legat till grund för tidigare nämnda förhandlingar om ersättning
för produktionskostnadsskillnader.
Statens skuldebrev om 2 639 miljoner kronor löper med ränta och skall
amorteras genom fyra delbetalningar under åren 2000–2003. Skulde-
brevsbeloppet är bestämt netto efter inkomstskatt om 28 %. Parterna har
beaktat såväl avskrivningar som den inkomstskatt som skulle ha utgått på
de inkomster som hade uppkommit om reaktorerna hade drivits t.o.m.
40 års drifttid.
Ersättning för merkostnader för singeldrift respektive avvecklings- och
servicedrift
BKAB kompenseras av staten med årliga på förhand bestämda kontant-
belopp för merkostnader för singeldrift av reaktor B2 respektive avställ-
nings- och servicedrift av reaktor B1, enligt underbilagor 2 och 3 till bi-
laga 1 i avtalet.
Ersättningen till BKAB för singeldrift av reaktor B2 motsvarar i hu-
vudsak uppskattade merkostnader för uteblivna samordningsmöjligheter
av drift, underhåll och administration samt vissa gemensamma anlägg-
ningar, som kommer att uppstå på grund av stängningen av B1. Singel-
driftsersättningen utgår med årliga på förhand bestämda belopp, längst
fram till och med den 30 juni år 2017, eller tills dess att verksamheten
vid B2 stängs om så sker tidigare. Nuvärdet av de årliga kontantbeloppen
har beräknats till 2 200 miljoner kronor, förutsatt att driften vid B2 inte
stängs före angivet datum.
BKAB får vidare via SVKAB ersättning från staten för merkostnader
avseende avställnings- och servicedrift av reaktor B1 fr.o.m. avräknings-
dagen t.o.m. den 30 juni 2015 enligt punkt 9.1 i Avtalet med underbilaga
3 till Bilaga 1. Med avställningsdrift avses den del av avvecklings-
perioden då kärnbränsle finns kvar i kraftverket och med servicedrift den
period då kärnbränslet avlägsnats. På grund av att B1 stängts nu i stället
för efter 40 års drift bedöms avvecklingsperioden fram tills dess att
reaktorn är riven av flera skäl komma att bli avsevärt förlängd. Ersätt-
ningen för avställnings- och servicedrift motsvarar i huvudsak upp-
skattade merkostnader som följd av den förlängda och tidigarelagda
avvecklingsperioden. Nuvärdet av de årliga kontantbeloppen har
beräknats till 1 100 miljoner kronor. Vid beräkningarna av ersättningen
för merkostnaderna har antagits att ersättning från Kärnavfallsfonden inte
kommer att utgå för att täcka nämnda kostnader.
Om och när reaktor B2 stängs till följd av ett politiskt beslut upphör
ersättningen för singeldrift av denna reaktor. Rätt till ersättning för
avställnings- och servicedrift av B2 tillkommer i stället och bestäms
enligt samma beräkningsmetodik som tillämpats för reaktor B1. Härvid
skall dock särskilt beaktas att kostnaderna blir lägre på grund av sam-
ordning med avställnings- och servicedriften av reaktor B1.
Samtliga ersättningar för merkostnader avseende singeldrift samt av-
ställnings- och servicedrift skall omräknas med nettoprisindex från och
med avräkningsdagen i Avtalet.
Skillnader i produktionskostnader
Genom sitt aktieinnehav respektive drift- och uttagsavtal äger Vattenfall
AB och SVKAB rätt att till självkostnadspris erhålla kraftleveranser från
RAB. Med hänsyn till att normalproduktionskostnaderna per kWh är
högre för reaktorerna B1–B2 än för reaktorerna R1–R4 skall SVKAB till
RAB betala 113 miljoner kronor per år utöver självkostnad för den kraft
som levereras. Vattenfall skall betala motsvarande belopp mindre än
självkostnad för den kraft som RAB levererar till Vattenfall. Därmed
kompenseras Vattenfall med ett årligt belopp motsvarande den högre
självkostnaden för produktionen i Barsebäcksverket jämfört med Ring-
halsverket.
Företagens rättigheter och skyldigheter
Företagen har reglerat rättigheter och skyldigheter sig emellan dels i Av-
talet, dels i konsortialavtal och därmed sammanhängande avtal mellan
SVKAB och Vattenfall avseende RAB-koncernen.
SVKAB skall enligt Avtalets punkt 6 ensamt svara för och bekosta av-
gifter och fondering enligt lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. samt avveckling och
rivning av reaktorerna B1-B2. Vattenfall skall ha motsvarande ansvar för
reaktorerna R1-R4.
Skattefrågor i Avtalet
I Avtalets punkt 7.1 anges att parterna är överens om att Vattenfall, Syd-
kraft, SVKAB, RAB och BKAB inte skall åsamkas större utgifter för
skatt än vad bolagen skulle ha haft om transaktionerna enligt avtalen inte
hade genomförts. Parterna är också överens om att angivna bolag inte
skall åtnjuta en lägre skatt för utgifter på grund av transaktionerna enligt
avtalen. Staten skall enligt dessa riktlinjer kompensera angivna bolag för
ökade utgifter och tidigarelagda kostnader för skatt.
I punkt 7.2 anges att ett genomförande av de transaktioner som om-
nämns i eller är en följd av avtalen kan medföra att angivna bolag åsam-
kas ökade utgifter eller tidigarelagda kostnader för skatt. Parterna har i en
bilaga till ramavtalet gemensamt identifierat möjliga skatteutgifter
(bilaga 3). I denna bilaga anges följande tänkbara skatteutgifter.
1) Inkomstskatt för ersättning till BKAB för inkomstbortfall,
2) kapitalvinstbeskattning hos Vattenfall om aktier i RAB löses in för
ett högre belopp än anskaffningsvärdet (blir aktuellt vid eventuell ned-
läggning av B2),
3) stämpelskatt för SVKAB:s förvärv av reaktorfastigheterna,
4) inkomstskatt om värdet på SVKAB:s ersättning för nyttjanderätten
anses överstiga bolagets anskaffningsvärde (det skattemässiga värdet),
5) kapitalvinstbeskattning hos BKAB om överlåtelsen av reaktorfastig-
heterna kan anses ha skett i utbyte mot nyttjanderätten och fastigheterna
därvid anses avyttrade för ett pris som motsvarar marknadsvärdet av
nyttjanderätten,
6) tidigareläggning av skattekostnader om den nyttjanderätt BKAB
förvärvar från SVKAB inte berättigar till fullt värdeminskningsavdrag,
7) eventuell kapitalvinstbeskattning hos SVKAB när uppskovsbeloppet
avseende aktiebytet skall tas upp som intäkt,
8) skatteutgifter för SVKAB, Vattenfall, BKAB och RAB om dispens
från koncernbidagsvillkoren inte medges fr.o.m. år 2000,
9) eventuell utgående mervärdesskatt på ersättningarna och på försälj-
ningspriset på inventarier samt en skyldighet att återbetala avdragen in-
gående skatt på om-, till- och nybyggnation,
10) vissa transaktioner enligt avtalen, t.ex. försäljning av kraft till un-
derpris, kan föranleda uttagsbeskattning samt
11) tidigareläggning av kostnader för inkomstskatt hos Vattenfall om
de belopp som Sydkraft betalar utöver självkostnaden för el från RAB
skulle diskonteras till nuvärde.
I punkt 7.3 i ramavtalet anges att om angivna bolag åsamkas ökade ut-
gifter eller tidigarelagda kostnader för skatt enligt bilaga 3 skall staten
kompensera respektive bolag härför. Om angivna bolag åsamkas andra
ökade eller tidigarelagda kostnader för skatt än de som anges i bilagan
skall staten kompensera respektive bolag härför endast om det inte är
möjligt och rimligt för bolaget att undvika, minska eller senarelägga
dessa utgifter eller kostnader och om dessa inte heller rimligtvis kunnat
förutses av någon av parterna.
I punkt 7.4 sägs vidare att krav på ersättning får, om staten inte medger
kravet, framställas inom tre månader efter det att alla möjligheter till dis-
penser uttömts och sedan skatt fastställts i högsta instans.
Skattefrågorna behandlas närmare i kapitel 6 nedan.
Konsekvenser vid stängning av reaktor B2
Om och när reaktor B2 stängs till följd av ett politiskt beslut har SVKAB
rätt, och fram t.o.m. år 2010 skyldighet att öka sin ägarandel i och där-
med sina kraftleveranser från RAB, enligt Avtalets punkt 8 samt bilagor
4-7. Storleken på SVKAB:s ökade ägarandel är beroende av vid vilken
tidpunkt en stängning av B2 sker, och faller över tiden fram till år 2017.
Om stängningen t.ex. sker under de närmaste åren ökar ägarandelen cirka
fyra procentenheter. Om SVKAB utövar sin optionsrätt kommer en
stängning av reaktor B2 att ekonomiskt och leveransmässigt drabba
Vattenfall, i likhet med vad som gällde vid stängningen av B1. Vattenfall
har enligt Avtalet rätt till ersättning för sin minskade ägarandel i RAB
samt för sin indirekt förlorade andel av produktionskapaciteten i reaktor
B2. Om SVKAB inte utövar sin optionsrätt till ökad ägarandel i RAB,
skall BKAB via SVKAB erhålla ersättning motsvarande värdet av den
minskade produktionskapaciteten i reaktor B2. Storleken av ersättningen
till Vattenfall och i förekommande fall till BKAB skall fastställas med
utgångspunkt från samma grundläggande värderingsprinciper som tilläm-
pats i samband med stängningen av reaktor B1.
Om reaktor B2 direkt eller indirekt stängs genom beslut eller föreskrift
av tillsynsmyndigheterna SKI eller SSI kan detta under vissa speciella
omständigheter enligt avtalets punkt 8.6 samt bilaga 7 anses ha orsakats
av beslutet att stänga reaktor B1 enligt avvecklingslagen. Under sådana
omständigheter skall ersättning lämnas på motsvarande sätt som om re-
aktor B2 stängts till följd av ett politiskt beslut.
Återkallelse av rättsprocesser
Sydkraft och dess dotterbolag har åtagit sig att återkalla samtliga rätts-
processer avseende besluten om stängning av reaktor B1 samt att inte
heller inleda några rättsprocesser avseende stängning av reaktorerna B1-
B2. Sydkraft skall vidare verka för att dess aktieägare inte inleder några
motsvarande rättsprocesser. Sydkrafts aktieägare PreussenElektra AG
och Statkraft har i brev bekräftat att man inte avser att inleda några såda-
na rättsprocesser om Avtalet träder i kraft.
Villkor för Avtalet
Avtalet förutsätter för sin giltighet bl.a. att det har godkänts av Sydkrafts
styrelse och bolagsstämma samt av Vattenfalls styrelse, vilket har skett.
Vidare förutsätts att ansökan om samtliga tillstånd enligt kärntekniklagen
har lämnats till berörda myndigheter samt att godkännande i berörda
delar har erhållits av bl.a. Malmö tingsrätt enligt avvecklingslagen,
Konkurrensverket enligt konkurrenslagen (1993:20), och att regeringen
för statens del slutgiltigt har godkänt de avtal i vilka staten är part.
Senast fem dagar efter det att samtliga villkor är uppfyllda skall parter-
na bekräfta detta förhållande (Bekräftelsedagen). Inom 30 dagar efter
denna dag skall parternas mellanhavanden på Tillträdesdagen regleras i
enlighet med Avtalet, som om dessa varit i kraft sedan Avräkningsdagen,
som är den 1 december år 1999.
Interimsavtalet
Mellan staten, Vattenfall och Sydkraft träffades den 12 november 1999
ett annat avtal (Interimsavtalet), som syftade till att tillförsäkra Sydkraft
kraftleveranser från Vattenfall, som kompensation för bortfallet från re-
aktor B1 från och med dess stängning till dess att Avtalet trätt i kraft.
Parterna avsåg därigenom undvika att Sydkraft skulle tvingas att vid
Malmö tingsrätt ansöka om förskott av ersättning från staten i enlighet
med avvecklingslagen.
Regeringen godkände för statens del Interimsavtalet genom beslut den
3 december 1999, med stöd av det tidigare erhållna bemyndigandet från
riksdagen (prop.1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) om
att få träffa och genomföra för staten bindande avtal om ersättning.
Ersättningen till Vattenfall för dessa elleveranser skall enligt Interims-
avtalet regleras på följande sätt. Om Avtalet träder i kraft skall ersätt-
ningen regleras som om Avtalet hade trätt i kraft på Tillträdesdagen.
Sydkraft svarar då för kostnaderna för elleveranserna i enlighet med till-
lämpliga bestämmelser i Avtalet.
Skulle Avtalet inte träda i kraft skall staten ersätta Vattenfall för leve-
ranserna enligt Interimsavtalets föreskrifter. Denna ersättning behandlas
då som ett förskott på ersättningen till Sydkraft enligt avvecklingslagen.
Om Avtalet inte trätt i kraft senast den 30 juni år 2000 äger endera parten
säga upp det med 30 dagars uppsägningstid.
5.3 Bedömning av avtalet
När driftstillståndet för en kärnkraftsreaktor återkallas enligt avveck-
lingslagen har tillståndshavaren och fastighetsägaren rätt till ersättning av
staten för förlusten. Lagen ger parterna möjlighet överenskomma om
ersättningen. Om parterna inte kan enas i ersättningsfrågan kan den slut-
ligen avgöras genom ett domstolsförfarande liknande expropriationsmål.
I trepartiöverenskommelsen liksom propositionen En uthållig energi-
försörjning förordades att staten skulle förhandla med ägaren till Barse-
bäcksverket om stängning av verkets båda reaktorer samt om ersätt-
ningsfrågan i samband därmed. Förhandlingsvägen förordades främst
därför att den bedömdes snabbare kunna leda till resultat som låg i de be-
rörda parternas gemensamma intresse än en formell tillämpning av av-
vecklingslagen med åtföljande domstolsförfarande.
I efterhand kan konstateras att förhandlingarna inte har medfört att
stängningen av reaktor B1 har kunnat genomföras snabbare. Däremot
innebär det mellan parterna träffade Avtalet rörande ersättningsfrågorna
att dessa kan regleras snabbare i anslutning till stängningen, med
minskad osäkerhet som följd för de berörda. Om parterna inte hade varit
överens om ersättningsfrågorna i samband med stängningen av reaktor
B1, hade en domstolsprocess rörande ersättningen följt därefter, vilken
kunde ha blivit långvarig. Den osäkerhet rörande ersättningen som hade
blivit följden därav kunde ha skadat parterna.
En avgörande fråga vid bedömningen av förhandlingsresultatet i ersätt-
ningsfrågan är givetvis om detta är skäligt såväl för staten som för övriga
parter. Som riktmärke för en sådan bedömning skulle ett hypotetiskt re-
sultat av en domstolsprocess i ersättningsfrågan kunna tjäna, med beak-
tande även av det tillkommande värde som ligger i att en
domstolsprocess med åtföljande osäkerhet och kostnader för de
inblandade parterna har kunnat undvikas. Det kan dock konstateras att
resultatet av en tänkt domstolsprocess inte direkt kan uppskattas och
konkretiseras i ekonomiska termer, utan att man främst har att utgå från
bedömningar av de principer för värdering som finns i tillämpliga lagar.
Till förhandlarens riktlinjer har hört att söka nå en överenskommelse i
ersättningsfrågan som ligger inom ramen för de totala kostnader för sta-
ten som kunde ha blivit resultatet av en domstolsprocess. Enligt regering-
ens bedömning uppfyller Avtalet detta krav.
Ett alternativt sätt att värdera statens ersättning enligt avtalet är att re-
latera det och dess ingående komponenter till riktmärken på marknaden
och marknadsmässiga bedömningar. Några sådana exempel kan här
nämnas.
Genom avtalet erhåller inte Sydkraft direkt ekonomisk ersättning för
förlusten av reaktorn B1, utan en motsvarande produktionsresurs från
Vattenfall i form av 25,8 procents ägarandel i RAB. Som ersättning för
den överlåtna ägarandelen erhåller Vattenfall dels 2 639 miljoner kronor
av staten, dels årliga kompensationsbelopp om 113 miljoner kronor av
Sydkraft för produktionskostnadsskillnader samt slutligen 74,2 procents
ägarandel i reaktorn B2. Den sammanlagda ersättningen som tillfaller
Vattenfall uppgår till ca 5,7 miljarder kronor, vilket kan uppskattas
motsvara ett värde av 0,80-0,85 kr/kWh för Ringhalsverket. Den bakom-
liggande, implicita värderingen av Barsebäcksverket torde vara icke
obetydligt lägre, vilket återspeglas i överenskommelsen om årlig ersätt-
ning från Sydkraft till Vattenfall för produktionskostnadsskillnader.
Dessa värdeuppskattningar kan jämföras med bedömningar av de senast
kända överlåtelserna av andelar i kärn-kraftverk som skedde 1997 i
Forsmark, vid vilka köpeskillingarna har uppskattats till 0,93 kr/kWh. De
lägre värderingarna som Avtalet baserats på kan bl.a. ses som en följd av
lägre elpriser och elprisförväntningar.
Avtalet är baserat på bedömningar av bl.a. elpriser samt produktions-
kostnader, produktionsförmåga och investeringsbehov i sex kärnkrafts-
reaktorer under perioden fram till år 2017. Det ligger i sakens natur att
sådana bedömningar är komplexa, förenade med osäkerhet och därmed
kan ifrågasättas. Vid alla värderingar av produktionstillgångar måste
dock sådana överväganden göras av berörda parter.
Bedömningar om ökade elpriser på längre sikt är i dagsläget vanliga.
Statens energimyndighet (STEM) har bland andra nyligen givit uttryck
för sådana bedömningar i samband med en rapport till klimatkommittén
(dir. 1998:40).
Bedömningarna av produktionskostnader, produktionsförmåga och in-
vesteringsbehov har skett efter gemensamma analyser av en expertgrupp,
i vilken förhandlaren och företagen varit företrädda. Därmed torde dessa
frågor ha genomlysts och behandlats på ett sakligt och balanserat sätt.
För staten har det varit en viktig principfråga att förhandlingen om
Vattenfalls medverkan i uppgörelsen om ersättning till Sydkraft har förts
på affärsmässiga grunder. Om så inte hade varit fallet, hade Vattenfalls
ställning och därmed statens intressen som ägare till Vattenfall allvarligt
kunnat skadas.
Det har även varit viktigt för staten att Sydkraft har behandlats skäligt,
så att företaget och dess konkurrenssituation inte påverkas. Enligt uppgift
har Sydkraft anlitat en utomstående part för att göra en oberoende be-
dömning av Avtalets inverkan på företaget. Resultatet av denna bedöm-
ning är enligt uppgift att Avtalet inte negativt påverkar företaget.
5.4 Statens ersättningskostnader för avställningen av
reaktor B1 till följd av avtalet
De ekonomiska ersättningar som staten enligt Avtalet skall lämna till det
av Sydkraft och Vattenfall gemensamt ägda BKAB till följd av stäng-
ningen av reaktor B1 leder till de kostnader för staten under perioden
2000-2017 som framgår av nedanstående tabell.
Med Skuldebrev B1 avses i tabellen det skuldebrev avseende ersättning
för reaktor B1 som Vattenfall förutsätts erhålla som dellikvid för avstådd
ägarandel i RAB och som avräknas från utdelningen till ägaren staten
under åren 2000-2003. Kostnaden för staten består således i att
motsvarande utdelningsbelopp inte inlevereras till staten. Med Singeldrift
B2 avses ersättning för de merkostnader som belastar driften av B2 när
B1 genom avställningen upphör att bidra till täckandet av vissa
gemensamma kostnader. Med Servicedrift B1 avses ersättning för mer-
kostnader för att hålla B1 i ett vänteläge inför slutlig avveckling och
rivning under betydligt längre tid än som skulle varit fallet om reaktorn
ställts av först efter 40 års drift. De olika kostnadskomponenterna i
tabellen redovisas närmare under avsnittet 5.2 Innehållet i avtalet mellan
Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB.
Statens ersättningskostnader för avställningen av reaktor B1 till följd
av avtalet (mkr, prisläge december 1999)
År
Skuldebrev B1
Singeldrift B2
Servicedrift B1
2000
660
182
248
2001
660
208
129
2002
660
208
128
2003
659
208
117
2004
207
82
2005
216
81
2006
214
81
2007
180
80
2008
178
79
2009
178
79
2010
178
78
2011
179
77
2012
180
77
2013
181
73
2014
182
73
2015
174
36
2016
166
2017
83
Det bör observeras att de kostnader som redovisas i tabellen enbart avser
ersättningskostnaderna för avställningen av reaktor B1. I det energipoli-
tiska beslutet våren 1997 (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.
1996/97:272) angavs att reaktor B2 skulle ställas av senast den 1 juli
2001, under förutsättning bl.a. att bortfallet av elproduktion kan kom-
penseras. Regeringen avser att redovisa denna fråga för riksdagen i
budgetpropositionen för 2001. Vad gäller statens kostnader enligt Avtalet
skulle ett beslut om avställning av reaktor B2 innebära ytterligare ersätt-
ningskostnader för staten i form av avtalad ersättning, som fastställs efter
en förhandling baserad på de utgångspunkter som anges i Avtalet.
Principiellt kommer statens kostnader vid avställning av B2 att omfatta
dels ersättning till Vattenfall för att bolaget avstår ytterligare en ägar-
andel i RAB till Sydkraft samt för värdet av Vattenfalls egen andel i
produktionen från B2, dels en ersättning till SVKAB avseende mer-
kostnader för avställnings- och servicedrift av B2. Samtidigt minskar
dock statens kostnader genom att ersättning för singeldrift av B2 upphör.
Som redovisas i avsnittet 7 Offentlig-finansiella konsekvenser uppstår
vid en avställning av en reaktor även ett antal skatteeffekter, av vilka
vissa innebär en kostnad för staten i form av bortfallna skatteintäkter som
skulle ha inbetalats vid fortsatt drift. Som framgår av avsnitt 7 beräknas
ett skattebortfall för år 2000 om sammanlagt 210 miljoner kronor, som
följd av stängningen av B1. Under de antagna förutsättningarna beräknas
det årliga skattebortfallet till ungefär samma belopp under perioden.
Skatteeffekter och andra indirekta effekter, som uppstår oavsett om
ersättningsavtal träffas eller inte, är dock svårbedömbara i den meningen
att den slutliga nettoeffekten bl.a. beror på hur stor ersättningsproduktion
som kommer att ske i Sverige, samt hur elpriserna m.m. påverkas av
omställningen av energisystemet.
6 Skattefrågor vid kärnkraftsavveckling
6.1 Ersättning för framtida inkomstbortfall, m.m.
Regeringens förslag: Ersättning från staten för inkomstbortfall i sam-
band med kärnkraftsavveckling med stöd av lagen (1997:1320) om
kärnkraftens avveckling skall vara skattefri. Avdrag medges inte vare
sig direkt eller i form av värdeminskningsavdrag för utgifter som hän-
för sig till en nedlagd reaktor om utgifterna får anses ha beaktats vid
beräkningen av ersättningen.
Ersättning som betalas för framtida utgifter får tas upp till
beskattning allt eftersom beloppen betalas ut i stället för att det
nuvärdesberäknade beloppet tas upp som intäkt.
Promemorians förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-
ringens förslag, bortsett från att det inte finns någon bestämmelse om
ersättning för framtida utgifter.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i princip inget att invända
mot förslaget. Industriförbundet anser att de skäl som åberopas i prome-
morian inte har en sådan tyngd att vanliga skatteregler skall överges.
Enligt förbundet kan det likväl finnas skäl att låta ersättningen vara
skattefri om de normala principerna skulle kunna leda till ytterligare
kostnader för parterna bl.a. på grund av komplexiteten i ärendet.
Vattenfall AB anför att det bör tas in en paragraf efter den föreslagna 2 §
varav skall framgå att parterna enligt lagstiftning eller avtal inte skall
åsamkas större utgifter för skatt än vad bolagen skulle ha haft om
transaktionerna enligt lag eller avtal inte hade genomförts. Vattenfall AB
anser att det kopplade området kan medföra att ersättning för framtida
utgifter – enligt avtalet ersättning för singeldrift respektive avvecklings-
och servicedrift – skall tas upp till kapitaliserat belopp den dag
ersättningen kan anses känd och att någon avsättning inte får göras.
Riksskatteverket anför att det för tydlighets skull borde framgå av
lagtexten att räntan på ersättningen inte omfattas av skattefriheten.
Vidare förutsätter verket att det av avtalet går att utläsa vilka utgifter som
kan anses omfattas av ersättningen.
Bakgrunden till regeringens förslag: Ett beslut om avveckling av en
kärnkraftsreaktor innebär ett stort ingrepp i verksamheten för de företag
som är tillståndshavare och ägare av den avvecklade reaktorn. En stäng-
ning av en reaktor med stöd av lagen (1997:1320) om kärnkraftens av-
veckling (avvecklingslagen) är ett intrång som i princip jämställs med
expropriation. Såsom nämnts i avsnitt 5.1. har ett företag som drabbas av
intrånget rätt till ersättning som beräknas enligt expropriationsrättsliga
principer. I avvecklingslagen anges hur ersättningen skall beräknas och
en hänvisning görs till 4 kap. expropriationslagen (1972:719) varav fram-
går att för en fastighet som exproprieras i sin helhet, skall löseskilling,
enligt huvudregeln, betalas med belopp som motsvarar fastighetens
marknadsvärde. Marknadsvärdet för en reaktorfastighet kan anses
utgöras av nuvärdet av de sammanlagda kassaflödena som hade kommit
företaget till godo om kärnkraftsreaktorn producerat kärnenergi under
den tid som motsvarar dess kvarstående ekonomiska livslängd. På de
inkomster som företaget hade haft på grund av reaktordriften hade
företaget betalat inkomstskatt. Företaget hade vid beräkningen av
resultatet i inkomstslaget näringsverksamhet haft rätt att göra avdrag för
de utgifter som hänfört sig till driften.
Expropriation är en sådan överlåtelse som omfattas av avyttringsbe-
greppet i 44 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) och 24 § 2
mom. första stycket den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt, (SIL). Ersättning som utgår vid en expropriation är skattepliktig
om den ersätter en skattepliktig inkomst.
Av 31 kap. 5 § IL (2 § andra stycket den upphävda lagen (1990:663)
om ersättningsfonder) framgår att avdrag får göras för belopp som sätts
av till ersättningsfond om skattepliktig ersättning erhållits för inventarier,
byggnader och markanläggningar eller för mark i samband med att en
fastighet har tagits i anspråk genom expropriation eller ett liknande
förfarande. En avsättning till en ersättningsfond innebär inte en definitiv
skattelättnad. När fonden tas i anspråk utgör inte det ianspråktagna
beloppet skattepliktig intäkt. Å andra sidan får den skattskyldige inte
avdrag för den utgift för vilken fonden tagits i anspråk. Vid ianspråk-
tagande för avskrivning gäller i stället att avskrivningsunderlaget
minskas med det ianspråktagna beloppet. En ersättningsfond skall
återföras till beskattning om den inte tagits i anspråk för investeringar
och dylikt senast under det beskattningsår för vilket taxering sker under
det tredje taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till.
Skattemyndigheten får medge att fonden behålls till och med det
beskattningsår för vilket taxering sker under det sjätte taxeringsåret efter
det taxeringsår som avdraget hänför till. Om avdraget skall återföras skall
ett särskilt tillägg om 30 procent av det återförda beloppet tas upp som
intäkt.
Skälen för regeringens förslag: När ersättning bestäms för stängning
av en reaktor på grund av ett avvecklingsbeslut, tas hänsyn till i vilken
utsträckning ersättningen kommer att beskattas i ägarens näringsverk-
samhet.
I vår inkomstskattelagstiftning finns inga särskilda regler om skatte-
frihet för expropriations- och liknande ersättningar. Det finns normalt
inte heller skäl att behandla ersättningar av detta slag annorlunda än
andra ersättningar vid skador och liknande oförutsedda händelser. Detta
talar för att en ersättning som betalas ut på grund av att en kärnkraftsan-
läggning, eller del av den, stängs på grund av ett avvecklingsbeslut inte
bör behandlas på annorlunda sätt vid beskattningen.
Ett beslut att stänga en kärnkraftsreaktor är i flera avseenden en unik
företeelse. En sådan stängning av en kärnkraftsreaktor beslutas av rege-
ringen. En stängning innebär ett stort ingrepp för de företag som drabbas.
Att investera i en ny reaktor är för företaget inte möjligt. Företaget har
förvisso möjligheter att sätta av belopp till ersättningsfond. Huruvida en
fond kan tas i anspråk under den angivna tre- eller sexårsperioden är
emellertid ovisst.
Om ersättningen för stängningen beräknats brutto finns det naturligtvis
inte skäl att behandla den förmånligare skattemässigt än andra expropri-
ationsersättningar. Har ersättningen däremot beräknats netto efter in-
komstskatt förhåller det sig annorlunda. Om ersättningen för framtida in-
komstbortfall i sådana fall är skattepliktig för mottagaren blir ersätt-
ningen som staten skall betala i motsvarande utsträckning högre (jfr
punkt 7.2 i avtalet) medan företaget får återbetala skillnadsbeloppet till
staten i form av skatt. Om ersättningen skall tas upp till beskattning inne-
bär det att det kommer att dröja flera år innan det slutliga ersättnings-
beloppet och den slutliga kostnaden för staten kan fastställas. Storleken
på skatten är som nämnts bl.a. beroende av i vilken utsträckning er-
sättningsfonder har kunnat tas i anspråk. Vidare måste staten bevaka att
skatten som inräknats i den utgivna ersättningen faktiskt betalats.
Vid en sammantagen bedömning talar därför det mesta för att en er-
sättning som betalas för att kompensera inkomstbortfallet för att en re-
aktor stängs och som beräknats netto bör vara skattefri och i möjligaste
mån motsvara den slutliga ersättningen från staten. Skattefriheten bör
dock inte omfatta ränta som utgår på den fastställda ersättningen. Riks-
skatteverket anser att det för tydlighets skull bör framgå av lagtexten att
räntan inte är skattefri. Lagtexten i den föreslagna 3 § omfattar bara
ersättning för framtida inkomstbortfall. Enligt regeringens bedömning
kan bestämmelsen inte tolkas så att ränta på ersättningen omfattas av
paragrafen. En sådan bestämmelse som Riksskatteverket föreslår behövs
alltså inte.
Om staten på grund av avtalet är skyldig att kompensera för en
skatteutgift i företaget bör däremot den ersättningen vara skattefri. Som
skatteutgift skall också räknas kostnadsränta vid anstånd enligt 19 kap.
6 § skattebetalningslagen (1997:483). Vattenfall AB har anfört att
bestämmelsen i 4 § om att ersättning för skatt inte skall tas upp som
intäkt kan missförstås. Om ersättningen för stängningen räknats brutto
kan bestämmelsen tolkas så att ersättningen skall vara skattefri till den
del den avser kompensation för skatt. Förslaget i 4 § har förtydligats så
att det klart framgår att skattekompensationen bara är skattefri om er-
sättningen för framtida inkomstbortfall beräknats netto efter skatt.
Om ersättningen beräknas netto efter skatt är det sannolikt att det vid
beräkningen tas hänsyn, förutom till förlorade framtida inkomster, också
till att företaget skulle ha haft rätt till avdrag för utgifter som hänför sig
till den avvecklade reaktorn. Så har också skett i avtalet om stängningen
av Barsebäck. Vid inkomstbeskattningen bör företaget som får ersätt-
ningen i sådana fall inte få göra avdrag för utgifter som hänför sig till den
avvecklade reaktorn om de har beaktats vid beräkningen av ersättningen.
Det gäller såväl direkt avdragsgilla utgifter som sådana som skall dras av
genom värdeminskningsavdrag. Det skattemässiga värdet för inventarier
vilkas värde har beaktats vid beräkningen är sålunda noll. Motsvarande
gäller byggnader och markanläggningar. För kapitaltillgångar vars värde
beaktats vid beräkningen skall omkostnadsbeloppet anses vara noll. Före-
taget som får ersättningen skall varken ta upp eller dra av en kapitalvinst
respektive kapitalförlust. Om lagertillgångar beaktats vid beräkningen av
ersättningen skall lagret anses vara nedskrivet med ett belopp som mot-
svarar det skattemässiga värdet på dessa tillgångar.
Om en tillgång som omfattas av ersättningen däremot avyttras efter
avstängningen blir hela ersättningen på grund av avyttringen skatte-
pliktig. Detta bör dock inte gälla om tillgången som får anses ersatts
överlåts på grund av avtalet. I sådana fall bör överlåtelsen kunna ske utan
skattekonsekvenser.
Riksskatteverket anför att det måste framgå av avtalet vilka utgifter
som omfattas av ersättningen. Det är knappast möjligt att i ett ramavtal ta
in detaljerade uppgifter om bokförda och kvarvarande skattemässiga
värden på olika tillgångar. Regeringen utgår ifrån att det utifrån upp-
rättade avtal inkl. underavtal och räkenskaper går att avgöra vilka till-
gångar som kan anses ha beaktats vid fastställandet av ersättningen.
När det gäller de årliga på förhand bestämda ersättningar som staten
betalar för singeldrift av B2 respektive avvecklingsdrift av B1 gör rege-
ringen följande bedömning. De årligt på förhand bestämda ersättningarna
som staten betalar för singeldrift av B2 respektive avvecklingsdrift av B1
motsvarar vissa konkreta merutgifter. Merutgifterna är avdragsgilla
enligt allmänna regler det år de uppkommer men det kan diskuteras hur
ersättningarna skall behandlas skattemässigt.
Överskott eller underskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknas
enligt bokföringsmässiga grunder. En inkomst skall tas upp som intäkt
och en utgift dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig
till enligt god redovisningssed om inte annat följer av IL eller av en
annan lag.
I 29 kap. IL finns bestämmelser om näringsbidrag som lämnas från
staten till en näringsidkare. Enligt dessa regler har den skattskyldige en
möjlighet att ta upp intäkten till beskattning samma år som de kostnader
som ersättningen avser att täcka uppkommer. Om man ser på en upp-
görelse av det slag som nu är i fråga ur ett helhetsperspektiv kan det te
sig främmande att betrakta ersättningar för framtida merutgifter i form av
avvecklingskostnader och singeldrift som näringsbidrag. Skilda synsätt
är möjliga och dessa kan sträcka sig från att ersättningarna utgör aktie-
ägartillskott och därför inte är skattepliktiga till att det nuvärdesbe-
räknade beloppet av samtliga framtida ersättningar skall intäktsföras
omedelbart. För att undanröja varje osäkerhet bör en uttrycklig regel
införas där det framgår att ersättningarna får tas upp som intäkt det år de
betalas ut.
6.2 Försäljning av elkraft
Regeringens förslag: Om ett företag på grund av ett avtal om
avveckling av kärnkraftverk skall sälja elkraft till ett pris som under-
stiger marknadsvärdet eller produktionskostnaden, skall uttagsbe-
skattning inte ske.
Promemorians förslag: Några särskilda regler vid överlåtelse av
elkraft till underpris finns inte i promemorians förslag.
Remissinstanserna: Vattenfall AB föreslår att en särskild regel tas in
av vilken det framgår att uttagsbeskattning inte skall ske även om elkraft
säljs till ett pris som understiger produktionskostnaden.
Skälen för regeringens förslag: Enligt praxis drivs kärnkraftsverken i
Sverige i produktionsbolag utan egentligt vinstsyfte. I stället får ägarna
förvärva elkraften till självkostnadspris i förhållande till sina ägarandelar.
Överlåtelse av elkraft till självkostnadspris kan bara ske om företagen
kan lämna koncernbidrag med skatterättslig verkan. En förutsättning för
koncernbidrag är att moderbolaget äger minst 90 procent av andelarna i
dotterföretaget. Vidare krävs bl.a. att andelarna ägts under hela beskatt-
ningsåret. Ett flertal kärnkraftverk ägs av flera delägare vilket innebär att
koncernbidragsreglerna inte är tillämpliga. För att underlätta en samver-
kan inom näringslivet infördes år 1972 en dispensregel i 2 § 3 mom. SIL
(35 kap. 8 § IL) som ger möjlighet att lämna koncernbidrag även om
förutsättningarna inte är uppfyllda. Dispensregeln är i första hand avsedd
att göra det möjligt att medge undantag från 90-procents ägande men kan
också tillämpas om koncernbidragsförhållandet inte bestått under hela
beskattningsåret.
I det nu aktuella avtalet kommer ägarna av Ringhals AB att betala
olika pris för kraften. SVKAB betalar RAB-koncernens självkostnadspris
plus 113 miljoner kronor per år medan Vattenfall betalar 113 miljoner
kronor mindre än självkostnadspriset per år. Prisskillnaden beror bl.a. på
att det är billigare att producera kraft i Ringhalsreaktorerna än i Barse-
bäcksreaktorerna. Avtalet förutsätter att regeringen medger företagen
koncernbidragsdispens.
Vattenfall AB har uppmärksammat att en dispens inte helt neutraliserar
skatteeffekterna i de aktuella fallet. I RAB uppkommer en vinst på
113 miljoner kronor per år på grund av att Sydkraft betalar självkostnads-
priset plus 113 miljoner kronor. Koncernbidrag utgör en förmögen-
hetsöverföring och en koncernbidragsdispens är därför inte ett lämpligt
medel att eliminera vinsten. Vattenfall AB har vidare anfört att
lagförslaget inte behandlar frågan om den riktade ersättningen kan
komma att bedömas som en skattepliktig intäkt för Vattenfall AB såsom
för ersättning för aktier i RAB eller på annan grund.
Skillnaden i pris skulle kunna ses som en anskaffningsutgift för ande-
larna som SVKAB erhåller i RAB genom andelsbytet och inte som en
driftskostnad. Avdrag skulle i sådant fall först komma i fråga när ande-
larna avyttras. Vattenfall skulle å andra sidan beskattas för det kapitalise-
rade värdet vid avyttringstillfället. Några beskattningskonsekvenser
skulle dock inte uppkomma om regeringens förslag i nästa avsnitt ge-
nomförs enligt vilket överlåtelser som sker på grund av ett avtal om av-
veckling i princip inte skall medföra några inkomstskattekonsekvenser.
Enligt regeringens mening finns det inte skäl att vid beskattningen
vägra SVKAB avdrag för det avtalade priset för kraften såsom för
driftskostnad. Regeringen anser att det är rimligt att om ett företag på
grund av ett avtal om avveckling av kärnkraftverk säljer eller köper kraft
till ett pris som avviker från marknadsvärdet skall beskattning ske med
utgångspunkt i det avtalade priset. En dispens skulle visserligen medföra
att RAB inte skall uttagsbeskattas för försäljningen av kraft till underpris
till vattenfall AB. Såsom konstaterats utgör en koncernbidragsdispens
inte någon lösning för att motverka att vissa skatteeffekter uppkommer i
RAB. Regeringen föreslår därför att det i lag införs en bestämmelse om
att försäljning av kraft till ett pris som understiger marknadsvärdet i
enlighet med ett avtal om avveckling av kärnkraftverk inte skall för-
anleda uttagsbeskattning. Det innebär för de nu aktuella företagen att det
inte uppstår några skattekonsekvenser på grund av prissättningen. Rege-
ringen anser däremot inte att det behövs någon regel som anger att en
sådan prissättning inte skall anses utgöra ersättning för avyttring av
aktier.
6.3 Omstrukturering på grund av beslut om avveckling
av en kärnkraftsreaktor
Regeringens förslag: Överlåtelser av tillgångar eller upplåtelse av
nyttjanderätt som betingas av ett beslut om avveckling av en reaktor
skall inte föranleda några inkomstskattekonsekvenser.
Promemorians förslag: Överenstämmer i huvudsak med regeringens
förslag, bortsett från att bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning
inte finns med.
Remissinstanserna: Industriförbundet ifrågasätter behovet av sär-
skilda regler, jfr vad förbundet anfört under avsnitt 6.1. Riksskatteverket
ifrågasätter om det inte, såväl materiellt som hanteringsmässigt, skulle
vara lämpligare att avdrag för framtida utgifter återförs hos det företag
som gjort avsättningen i stället för hos det köpande företaget. Sydkraft
AB och Vattenfall AB anser att det är korrekt att det upplåtande företaget
skall ta upp det skattemässiga värdet som intäkt men anför att företaget
samtidigt måste ha rätt att dra av samma belopp. I annat fall uppkommer
en betydande skattepliktig vinst hos upplåtaren. Vattenfall AB föreslår att
de i ramavtalet ingående parterna tillförsäkras rätt att använda sig av
räkenskapsenlig avskrivning trots att det skattemässiga värdet på inventa-
rierna i vissa fall kommer att avvika ifrån det bokförda värdet. Bolaget
anför att frågan om differens mellan tillgångarnas bokförda värde och
skattemässiga värde togs upp av Lagrådet i dess yttrande över förslagen i
prop. 1998/99:15 utan att något svar lämnades. Enligt Vattenfall AB är
det vidare oklart om de föreslagna reglerna får tillämpas av annan skatt-
skyldig än den vars reaktor avvecklas.
Skälen för regeringens förslag: Såsom tidigare konstaterats får ett
avvecklingsbeslut av en reaktor stora konsekvenser för verksamheten i
det företag och den koncern som bedrivit den avvecklade reaktorn. Det är
därför sannolikt att avvecklingsbeslutet påkallar omfattande omstrukture-
ringar inte bara i den koncern som innehar reaktorn utan även i andra
koncerner som omfattas av ett avtal om avveckling. Av avtalet mellan
Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB framgår att vissa omstrukture-
ringar måste göras för att verksamheten skall kunna bedrivas vidare på
det sätt parterna kommit överens om. Enligt avtalet skall vissa över-
låtelser av tillgångar ske mellan olika företag, en nyttjanderätt skall
upplåtas, ett andelsbyte skall äga rum och inlösen av andelar kan komma
att ske. Sannolikt torde omstruktureringar aktualiseras även vid andra
eventuella överenskommelser om avveckling av kärnkraft.
År 1998 infördes nya regler för omstrukturering och beskattning.
Utgångspunkten var att skattereglerna inte skall motverka omstrukture-
ringar inom näringslivet. Bestämmelserna togs in i de sedermera i sam-
band med antagandet av den nya inkomstskattelagen upphävda lagarna
(1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris respektive
(1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhets-
överlåtelser. Bestämmelserna finns nu i 23, 37 och 38 kap. IL.
Vid utformningen av bestämmelserna gjordes en avvägning så att
obehöriga skatteförmåner inte skall möjliggöras. För att undvika obehö-
riga skatteförmåner ställs i lagstiftningen vid överlåtelser av tillgångar
dels vissa krav på överlåtare och förvärvare, dels förutsätts det att vissa i
lagstiftningen angivna villkor är uppfyllda. Om dessa är uppfyllda kan
omstruktureringar i näringslivet i regel ske utan omedelbara inkomst-
skattekonsekvenser. Såsom reglerna är utformade är det möjligt att
överlåtelser och andra åtgärder som föranleds av ett beslut om avveckling
av en kärnkraftsreaktor, och som är nödvändiga för den fortsatta verk-
samheten i koncernen, inte kommer att omfattas av de nya reglerna om
omstruktureringar och beskattning. Det finns dock inga skäl till att en
omstrukturering i samband med en kärnkraftsavveckling inte skall om-
fattas av de förmånliga reglerna. Om en skatteförmån skulle te sig alltför
förmånlig kan staten ta hänsyn till detta när ersättningen för inkomst-
bortfallet fastställs. Tillgångar skall sålunda kunna överlåtas till skatte-
mässiga värden även om förutsättningarna i dagens lagstiftning inte är
uppfyllda. I fråga om kapitaltillgångar skall förvärvaren kunna inträda i
den tidigare ägarens skattemässiga situation. Säljaren bör i sådana fall
inte ta upp en kapitalvinst eller dra av en kapitalförlust.
Om det säljande företaget gjort en avsättning för framtida utgifter som
hänför sig till den överlåtna tillgången bör avdraget återföras i det
köpande företaget. I annat fall uppkommer en intäkt hos säljaren som
denne inte kan kvitta mot en ny avsättning.
I den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten (UBA) och i den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov
med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner (KÖL) reglera-
des beskattningen vid överlåtelser av andelar. Reglerna finns nu i 25 kap.
6–27 §§ och 49 kap. IL. Vid ett andelsbyte och vid överlåtelse av
näringsbetingade andelar inom koncernen beräknas kapitalvinsten enligt
allmänna regler. Om förutsättningarna är uppfyllda medges uppskov med
beskattningen hos säljaren. Uppskovsbeloppet tas upp till beskattning när
de mottagna andelarna avyttras respektive andelarna lämnar koncernen.
Bestämmelserna om uppskov i UBA och KÖL tillämpas bara om säljaren
begär det. I annat fall beräknas och beskattas kapitalvinsten enligt
vanliga regler.
Enligt avtalet mellan Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB kommer
ett andelsbyte att ske. BKAB skall först överlåta Barsebäcksverket till
SVKAB för en köpeskilling motsvarande de överlåtna tillgångarnas
skattemässiga värden i BKAB. Därefter skall SVKAB upplåta nyttjande-
rätten till reaktor B2 till BKAB för en ersättning motsvarande ersätt-
ningen för hela Barsebäcksverket. Slutligen skall SVKAB genom en
apportemission överlåta aktierna i BKAB till Ringhals AB.
Såsom nämnts är det angeläget att ersättningen för avvecklingen av en
reaktor kan slutligt fastställas så snart som möjligt. Görs ett andelsbyte
på grund av avstängningsbeslutet kommer ersättningen inte att kunna
fastställas slutligt innan uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning.
Motsvarande gäller vid överlåtelse av näringsbetingade andelar inom
koncernen. Det är därför rimligt att överlåtelser av andelar inom kon-
cernen eller ett andelsbyte som är en följd av avvecklingsbeslutet inte
omfattas av reglerna i UBA och KÖL (25 kap. 6–27 §§ och 49 kap. IL). I
stället bör gälla att de mottagna andelarna anses anskaffade för ett belopp
som motsvarar de överlåtna andelarnas omkostnadsbelopp.
Upplåtelse av en nyttjanderätt som enbart beror på avtalet bör inte
heller föranleda några inkomstskattekonsekvenser. Innan omstrukture-
ringen i det nu aktuella fallet, var BKAB ägare till reaktorerna och hade
avskrivningsrätten till B2. Avtalet innebär att BKAB alltjämt har nytt-
janderätten till B2 och kommer att svara för produktionen av kraft i B2. I
avskrivningshänseende bör BKAB betraktas som ägare till den. Bolaget
bör därför ha rätt att skriva av tillgångarna enligt vanliga regler i skatte-
lagstiftningen. När SVKAB upplåter nyttjanderätten bör SVKAB
behandlas som om bolaget hade överlåtit tillgångarna som hänför sig till
B2 till underpris och därför ta upp ett belopp som motsvarar de skatte-
mässiga värdena som intäkt. Bolaget bör samtidigt få dra av de kvar-
varande skattemässiga värdena.
Regeringen föreslår att det införs särskilda regler för omstruktureringar
på grund av avtal om avveckling av kärnkraftverk som möjliggör över-
låtelser, upplåtelser och andelsbyten utan att några skattekonsekvenser
uppkommer. De särskilda reglerna bör inte bara gälla för det företag som
innehar reaktorn som skall avvecklas utan alla företag som omfattas av
avtalet.
Vattenfall AB föreslår att det klargörs i lagtexten att företagen har rätt
att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning trots att de bokförda och skatte-
mässiga värdena inte överensstämmer. För att räkenskapsenlig avskriv-
ning skall få tillämpas krävs att avskrivningen motsvarar avskrivningen i
årsredovisningen eller årsbokslutet. Normalt brukar företagen justera
avskrivningarna genom en bokslutsdisposition i bokslutet. Högre krav på
överensstämmelse krävs inte. För de fall diskrepansen beror på att de
bokförda värdena är lägre än de skattemässiga, föreslår regeringen att det
införs en bestämmelse enligt vilken företagen har rätt att tillämpa
räkenskapsenlig avskrivning om avskrivningarna i deklarationen och i
bokföringen inte överensstämmer därför att företaget tillämpat be-
stämmelserna i den föreslagna lagen. Skillnaden mellan det bokförda-
och det skattemässiga värdet skall få dras av enligt samma principer som
gäller för räkenskapsenlig avskrivning.
6.4 Stämpelskatt
Regeringens förslag: Förvärvas fast egendom eller tomträtt som ett
led i en kärnkraftsavveckling är förvärvet fritt från stämpelskatt.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Sydkraft AB anför att lagtexten inte omfattar för-
värv av den reaktorfastighet som skall avvecklas.
Skälen för regeringens förslag: Förvärv av fast egendom och tomträtt
är skattepliktiga enligt 4 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in-
skrivningsmyndigheter. Om förvärvaren är en juridisk person utgår skatt
med tre procent av köpeskillingen eller – om det är högre – taxerings-
värdet. Förvärvas fast egendom från ett koncernföretag medges uppskov
med beskattningen och stämpelskatt betalas först om koncernförhållandet
mellan överlåtaren och förvärvaren upphör.
Ett undantag från stämpelskatt bör införas vid förvärv av en fastighet i
samband med kärnkraftsavveckling. Undantaget bör tas in i den före-
slagna lagen med särskilda skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling.
Lagtexten har justerats så att den även omfattar den avvecklade reaktor-
fastigheten.
6.5 En särskild lag med skattebestämmelser vid
kärnkraftsavveckling
Regeringens förslag: De särskilda skattebestämmelserna vid avveck-
ling av kärnkraftverk skall tas in i en särskild lag.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Har inte yttrat sig i frågan.
Skälen för regeringens förslag: IL trädde i kraft den 1 januari 2000. I
IL har de flesta inkomstskattelagar arbetats in, förutom KL och SIL,
ytterligare 33 andra inkomstskattelagar. De inarbetade lagarna har upp-
hävts vid årsskiftet. Avsikten är att inkomstskattereglerna i fortsättningen
i princip skall vara samlade i IL. I IL har dock inte alla lagar arbetats in
som behandlar kommunal och statlig inkomstskatt. Av prop. 1999/2000:2
del 1 s. 482 framgår att det har gjorts vissa undantag. Bland undantagen
nämns ”lagar av speciell karaktär”. De särskilda reglerna för beskatt-
ningen vid avveckling av kärnkraftverk är också av sådan speciell karak-
tär att de bör tas in i en särskild lag, lagen om särskilda skattebestämmel-
ser vid kärnkraftsavveckling.
Inkomstskattelagen tillämpas första gången vid 2002 års taxering. En-
ligt lagen (1999:1230) om ikraftträdandelagen av inkomstskattelagen
(1999:1229) skall de upphävda lagarna tillämpas vid 2001 och tidigare
års taxeringar. Det innebär att vid dessa taxeringar gäller bestämmelserna
i den nu föreslagna lagen vid tillämpning av
– den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),
– den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
– den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser
till underpris,
– den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten, och
– den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner.
6.6 Övriga frågor
6.6.1 Koncernbidragsdispens
Som framgått förutsätter avtalet att regeringen lämnar koncernbidrags-
dispens för bidrag mellan SVKAB och RAB samt mellan Vattenfall och
RAB. Bestämmelser om koncernbidrag finns i 35 kap. IL (tidigare 2 § 3
mom. SIL). Enligt dessa bestämmelser kan ett koncernbidrag – såvitt nu
är aktuellt – lämnas från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller
från ett sådant företag till moderföretaget eller till annat helägt dotter-
företag hos moderföretaget. Med helägt avses att moderföretaget äger
mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i dotterbolaget. Koncern-
bidraget anses som avdragsgill kostnad för givaren och skattepliktig
intäkt för mottagaren. Som förutsättning för avdragsrätt gäller bl.a. att så-
väl givare som mottagare redovisar bidraget öppet i självdeklarationen
till samma års taxering och att dotterföretaget varit helägt under hela
beskattningsåret.
Genom lagstiftning 1972 infördes en dispensregel. Enligt denna kan
regeringen medge dispens från bl.a. kravet på att dotterföretaget skall
vara helägt. En dispens förutsätter att företagen är i intressegemenskap
och att verksamheten är av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk
synpunkt. Enligt förarbetena är dispensmöjligheten avsedd för stora sam-
verkansprojekt mellan två eller flera privata intressenter eller mellan
staten och privata intressenter. Som exempel på verksamheter av väsent-
lig samhällsekonomisk betydelse nämns kraftförsörjningen, bränsleför-
sörjningen, kommunikationer och försvar (prop. 1972:13). 1972 års
lagstiftning tillkom främst för att möjliggöra en svensk kärnkrafts-
utbyggnad.
Verksamheten i RAB är av väsentlig betydelse för energiförsörjningen.
Kärnkraftverken Forsmark och Oskarshamn, vilka ägs av Forsmarks
Kraftgrupp AB respektive OKG AB, har båda en vid ägarkrets som har
haft dispens alltsedan kraftverken uppfördes. Dispensen möjliggör att de
delägande företagen kan tillgodogöra sig elkraften till självkostnadspris. I
avsnitt 6.2 har regeringen föreslagit att ett företag som på grund av ett
avtal om avveckling av kärnkraftverk säljer elkraft till underpris, inte
skall uttagsbeskattas. Förslaget innebär visserligen att behovet av dispens
minskar för de nu aktuella företagen. Vattenfall AB har i sitt remiss-
yttrande föreslagit att det lagstiftas om att det i dessa fall finns förutsätt-
ningar för regeringen att medge dispens. Regeringen anser inte att en
sådan lagstiftning behövs eftersom gällande regler gör det möjligt för
regeringen att ge dispens för bidrag mellan SVKAB och RAB respektive
mellan Vattenfall AB och RAB. Regeringen avser också att utnyttja
denna möjlighet.
6.6.2 Mervärdesskattekonsekvenser
I promemorian föreslogs inga särskilda mervärdesskatteregler. Vattenfall
AB och Sydkraft AB har i sina remissyttranden ansett att det vore önsk-
värt med en lagreglering som i enlighet med avtalet undanröjer mer-
värdesskattekonsekvenserna, men har vid senare kontakter med Finans-
departementet uppgett att en förtida dispens skulle vara tillräckligt för att
uppnå samma syfte. Riksskatteverket delar uppfattningen att mervärdes-
skattekonsekvenserna bör undanröjas genom ett dispensförfarande. Ver-
ket anser att beslutet om dispens, på grund av frågans principiella bety-
delse och sakens natur, bör fattas av regeringen.
Mervärdesskattekonsekvenserna är svårbedömbara och går inte helt
att förutsäga. Fastighetsöverlåtelserna kan dock komma att föranleda
skyldighet för BKAB att betala utgående skatt på de inventarier som
ingår i överlåtelsen. Överlåtelse av inventarier är endast undantagen från
skatteplikt om tillgångarna överlåts i samband med att verksamhet
överlåts och förvärvaren bedriver skattepliktig verksamhet. Vidare kan
fastighetsöverlåtelsen komma att leda till skyldighet att jämka ingående
skatt på om-, till- och nybyggnation som företagits av BKAB. Frågan om
sådan jämkning skall ske i de fall då fastigheten kan anses ingå i en
verksamhetsöverlåtelse är för närvarande föremål för rättslig prövning.
Även i dessa fall kan det få betydelse för bedömningen om förvärvaren
bedriver skattepliktig verksamhet eller ej. Vidare måste skattemyndig-
heterna bedöma huruvida de aktuella ersättningarna är att anse som
ersättning för tillhandahållande av varor eller tjänster och därmed
omfattas av mervärdesskatt. Mervärdesskattekonsekvenserna bör undan-
röjas genom tillämpning av bestämmelsen i 13 kap. 1 § skattebetalnings-
lagen (1997:483) som ger regeringen en möjlighet att befria en skatt-
skyldig från skyldigheten att betala mervärdesskatt. Regeringen avser att
meddela bolagen denna dispens innan de transaktioner företas varigenom
avtalet fullföljs.
7 Offentlig-finansiella konsekvenser
Utöver statens direkta kostnader för ersättning enligt Avtalet, som redo-
visas under avsnitt 5.4, uppstår bl.a. skattemässiga effekter till följd av
avställningen av reaktor B1.
Sett ur ett skatteperspektiv får avvecklingen av ett kärnkraftverk två
typer av konsekvenser. För det första reduceras de framtida skattein-
täkterna. Det beror på att elproduktionen reduceras och därför minskar
underlaget för bolagsskatt och produktionsskatt. För det andra nödvän-
diggör avvecklingen vissa transaktioner som annars inte skulle ägt rum.
De transaktionerna föreslås bli skattefria men det påverkar inte budgetens
saldo eftersom staten normalt sett inte skulle haft skatteintäkterna.
Nedan beskrivs de effekter som påverkar statens skatteintäkter och
därefter kommenteras översiktligt de transaktioner som blir skattefria
enligt förslag i propositionen. Beskrivningen visar bl.a. de skatteintäkts-
minskningar som uppstår när produktionen i reaktor B1 bortfaller men
omfattar inte vilka skatteintäktsökningar som kan komma att uppstå,
exempelvis om en elproduktionsökning sker i andra kraftanläggningar i
landet.
7.1 Effekter som påverkar statens framtida skatteintäkter
Det är omöjligt att göra en fullständig bedömning av de statsfinansiella
effekterna, dvs. ändringar i statens skatteintäkter som uppkommer som
en följd av stängningen av B1. Det är till exempel möjligt att elpriset på
den svenska marknaden, och därmed elförbrukningen, påverkas på lång
sikt. Det skulle i så fall påverka intäkterna både på punktskatte- och mer-
värdesskatteområdet. Någon bedömning av ett sådant scenario har dock
inte gjorts och några andra effekter på mervärdesskatteområdet bedöms
inte uppkomma. Bedömningarna nedan begränsas till konsekvenserna på
bolagsskatte- och punktskatteområdet.
Bortfall av bolagsskatt
Om reaktorn B1 inte avvecklats skulle den enligt parternas beräkningar
löpande ha genererat vinster under de återstående 17 åren. Dessa vinster
skulle ha beskattats löpande och den nuvärdeberäknade skatteintäkten
skulle ha blivit cirka 1 miljard kronor. Det är summan av dessa vinster
efter skatt som utgör ett av ersättningsbeloppen från staten till BKAB.
Ersättningen uppgår till 2,64 miljarder kronor. De fem första årens effek-
ter och den varaktiga kostnaden, mätt som räntan på det nuvärdebe-
räknade beloppet, redovisas i tabellen nedan.
Bortfall av den särskilda skatten på elektrisk kraft från kärnkraftverk
Skatten utgår med 2,7 öre per kWh på den el som produceras i de
svenska kärnkraftverken. Denna skattebas minskar i och med att B1
avvecklas. Produktionsminskningen beräknas resultera i ett skattebortfall
på cirka 117 miljoner kronor per år, vilket med en återstående livslängd
på 17 år motsvarar ett nuvärde på 1,39 miljarder kronor. Varaktigt
beräknas den årliga effekten på statsbudgeten till 70 miljoner kronor.
Denna effekt påverkar enbart de offentliga finanserna och ingår ej i
beräkningen av ersättningen till Sydkraft. Vid inkomstberäkningen i
budgetpropositionen för år 2000 har denna effekt beaktats.
Statsfinansiella kostnader på grund av avvecklingen av Barsebäck 1
(i mkr)
2000
2001
2002
2003
2004
Varaktig effekt
Bolagsskatt
93
93
93
93
93
51
Punktskatt
117
117
117
117
117
70
Summa
210
210
210
210
210
121
I tabellen redovisas de periodiserade effekterna för åren 2000–2004. På
grund av uppbördsförfarandet blir den kassamässiga effekten på punkt-
skatten en tolftedel mindre år 2000. Kassamässigt blir effekterna på
bolagsskatteintäkterna desamma som ovan fast med ett års fördröjning.
7.2 Effekter som inte påverkar statens framtida
skatteintäkter
Enligt redovisningen ovan uppkommer flera situationer där skatteintäk-
terna skulle ha påverkats i frånvaro av den lagstiftning som föreslås i
denna proposition. Det rör främst bolagsskatten men i ett fall även stäm-
pelskatten. Det uppstår dock, som konstaterats ovan, ingen statsfinansiell
effekt i dessa fall.
Vid försäljningen av registerfastigheter, som i det här fallet från BKAB
till SVKAB, skall i vanliga fall stämpelskatt utgå. Enligt förslaget skall
dock transaktionen inte vara skattepliktig.
Vid försäljningen av registerfastigheterna från BKAB till SVKAB
uppkommer frågan om vilket företag som skall ha rätt till avskrivning på
det skattemässiga värdet. Ur statsfinansiell synpunkt spelar det endast
roll om affären påverkar bolagens möjligheter att reducera de
beskattningsbara vinsterna. Det är rimligt att anta att avskrivningarna
kommer att kunna utnyttjas oberoende av vilket av bolagen som får
tillgång till dem. Därmed påverkas inte skatteintäkterna.
Avtalet förutsätter att man får koncernbidragsdispens. Att exakt upp-
skatta hur en dispens kommer att påverka bolagsskatteintäkterna är omöj-
ligt. Det är dock troligt att företagen i fråga kommer att gå med vinst
framöver och att dispenserna därför inte påverkar skatteintäkterna.
Ersättningen för singel- och servicedrift skall möta verkliga kostnader
de år då de uppstår och kommer därför att betalas ut löpande under 17 år.
Någon skattemässig vinst beräknas inte uppkomma. Även om BKAB
redovisningsmässigt skulle ta upp hela intäkten första året skulle man i
gengäld få göra avsättningar för framtida kostnader och på så vis elimi-
nera den möjliga tidsförskjutningen och den skatteeffekt detta skulle få.
På grund av avvecklingen betalar staten ut 2 640 miljoner kronor under
fyra år. Med hänsyn till att det skattemässiga värdet uppgår till
240 miljoner kronor skulle i frånvaro av förslagen i propositionen en
skattepliktig vinst på 2 400 miljoner kronor uppkomma.
8 Författningskommentar
8.1 Förslaget till lag om särskilda skattebestämmelser
vid kärnkraftsavveckling
Innehåll
1 §
Paragrafen anger att lagen innehåller kompletterande regler till inkomst-
skattelagen (1999:1229, IL) och lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter.
Definitioner
2 §
I denna lag har termer och uttryck i fråga om inkomstbeskattningen
samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen
(1999:1229) även om den upphävda kommunalskattelagen (1928:370)
eller den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall tilläm-
pas, se avsnitt 6.5. Det innebär att om en term i IL inte förekommer i de
upphävda lagarna får man använda den bestämmelsen i de upphävda
lagarna som motsvarar den företeelse som termen i IL står för. Vad som
avses med t.ex. kapitaltillgångar framgår av 25 kap. 3 § IL.
I fråga om stämpelskatt har termer och uttryck samma betydelse som i
lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Skattefria ersättningar
Ersättning för framtida inkomstbortfall
3 och 4 §§
Ersättning som staten lämnar i kompensation för framtida
inkomstbortfall är skattefri om ersättningen betalas ut enligt lagen
(1997:1320) om kärnkraftens avveckling eller ett avtal med staten om
avveckling av kärnkraft. Ränta på ersättningen omfattas däremot inte av
skattefriheten. Bestämmelserna gäller bara om ersättningen beräknats
netto efter skatt. Hur ersättningen beräknats när det gäller avvecklingen
av Barsebäck 1 har närmare redovisats i avsnitt 5.2.
Om staten betalar ut ersättning för ökade utgifter för skatt eller
tidigarelagda skattekostnader skall den ersättningen vara skattefri. Detta
gäller bara om ersättningen för stängningen av en kärnkraftsreaktor
beräknats netto, dvs. med avdrag för beräknad inkomstskatt. Med utgift
för skatt skall även förstås kostnadsränta vid anstånd.
Beskattningen av tillgångar som omfattas av ersättningen
5–7 §§
Ersättningen för avvecklingen av Barsebäck 1 har beräknats utifrån den
förlust av framtida kassaflöden som Barsebäck Kraft AB åsamkas till
följd av att reaktor Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999. Det
belopp som framräknats är skillnaden mellan beräknade intäkter och
produktionskostnader efter inkomstskatt.
Vid fastställandet av ersättningen har sålunda hänsyn tagits till att
utgifter för inventarier m.m. är avdragsgilla vid beskattningen. Ett bolag
skall därför inte ha rätt att dra av dessa utgifter mot andra inkomster.
Detta gäller bara utgifter som hänför sig till tiden efter den faktiska
avräkningsdagen. Det är bara sådana utgifter som får anses ha beaktats
vid beräkningen av ersättningen. Fram till avräkningstidpunkten har
företaget naturligtvis rätt att dra av utgifter enligt vanliga regler.
Av 5 § framgår att utgifter som hänför sig till en avvecklad reaktor
inte får dras av omedelbart eller genom värdeminskningsavdrag. Det
innebär att det skattemässiga värdet för inventarier, markanläggningar
och byggnader skall anses vara noll.
För kapitaltillgångar såsom marken som tas i anspråk för den avveck-
lade reaktorn är omkostnadsbeloppet enligt förslaget till 6 § noll.
Om det är fråga om lagertillgångar som har beaktats vid beräkningen
av ersättningen, skall lagret enligt förslaget i 7 § anses vara nedskrivet
med ett belopp som motsvarar de skattemässiga värdena på de tillgångar
som omfattats av ersättningen.
Lagrådet anser att lagtexten i paragraferna bör förtydligas. I den före-
slagna lagtexten anges som förutsättning att en utgift, en kapitaltillgång
eller en lagertillgång skall ha ersatts genom avtalet om ersättning enligt
3 §. Lagrådet anför att den nämnda ersättningen avser emellertid ersätt-
ning för framtida inkomstbortfall vid vars beräkning de nämnda för-
hållandena beaktats. Enligt Lagrådet bör detta komma till uttryck i lag-
texten. Regeringen har med anledning av vad Lagrådet anfört formulerat
om bestämmelserna.
Ersättning för framtida utgifter
8 §
Om ersättning utgår för att täcka utgifter, skall ersättningen beskattas.
Detta gäller i det nu aktuella fallet bl.a. ersättning för singeldrift och er-
sättning för service på den avvecklade reaktorn.
Det kan i vissa fall vara oklart vid vilken tidpunkt en ersättning för
framtida utgifter skall tas upp till beskattning. Några särskilda beskatt-
ningstidpunktsbestämmelser finns inte för sådana ersättningar. Det inne-
bär att ersättningen skall tas upp som intäkt det beskattningsår som de
hänför sig till enligt god redovisningssed. Oavsett hur en sådan ersättning
skall behandlas i bokföringen bör ersättningen vid beskattningen få tas
upp som intäkt löpande allteftersom beloppen betalas ut.
Av allmänna regler följer att företaget skall dra av kostnaderna allt
eftersom de uppkommer.
Överlåtelse av elkraft
9 §
Bestämmelsen innebär att om elkraft i enlighet med ett sådant avtal som
nu är i fråga säljs till ett pris som över- eller understiger produktions-
kostnaden skall, oavsett uttagsbeskattningsreglerna, den överenskomna
prissättningen godtas vid beskattningen.
Överlåtelser m.m. av andra tillgångar
En tillgång som inte hänför sig till den avvecklade reaktorn
10 §
När en reaktor stängs på grund av att rätten att ha en reaktor i drift upp-
hör kan det innebära att koncernen måste struktureras om för den fort-
satta verksamheten. I det nu aktuella fallet kommer äganderätten till
registerfastigheterna och reaktorerna att flyttas från Barsebäck Kraft AB
till dess moderföretag som därefter upplåter nyttjanderätten till till-
gångarna till Barsebäck Kraft AB. Moderföretaget kommer därefter att
tillskjuta aktierna i Barsebäck Kraft AB som apportegendom till Ringhals
AB, som ägs av Vattenfall AB, mot betalning i nyemitterade aktier i
Ringhals AB. Omstruktureringen är en följd av avtalet och nödvändig för
att avtalet mellan parterna skall kunna fullföljas. En sådan omstrukture-
ring skall inte medföra några inkomstskattekonsekvenser om de skatt-
skyldiga begär det.
Om det är andelar som överlåts och ersättningen består av
nyemitterade andelar i det köpande företaget anses de mottagna
andelarna vara anskaffade för det omkostnadsbelopp som gällde för de
överlåtna andelarna. Regeln har utformats på samma sätt som
strukturregeln i 27 § 4 mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt i dess lydelse intill utgången av år 1998, se SFS 1997:439.
Beskattningen hos det säljande företaget
11–13 §§
Bestämmelserna om hur överlåtelsen skall behandlas hos det säljande
företaget har formulerats med reglerna om verksamhetsöverlåtelser i
38 kap. 9–12 §§ IL som förebild. Paragraferna har placerats i den ordning
som Lagrådet föreslagit. Bestämmelserna innebär att för andra tillgångar
än kapitaltillgångar skall det säljande företaget ta upp de skattemässiga
värdena som intäkt i stället för ersättningen. Kapitalvinster och kapital-
förluster som uppkommer hos det säljande företaget skall inte tas upp.
Om det är en fastighet som är kapitaltillgång som överlåts skall värde-
minskningsavdrag m.m. inte återföras.
Beskattningen hos det förvärvande företaget
14 §
Bestämmelserna om det förvärvande företaget har formulerats med
38 kap. 14 § IL som förebild. Paragrafen har placerats här i enlighet med
Lagrådets förslag. I fråga om inventarier och lagergångar skall det
köpande företaget anses ha anskaffat tillgångarna till samma värde som
säljaren skall ta upp som intäkt. När det gäller kapitaltillgångar skall det
förvärvade företaget inträda i det överlåtande företagets skattemässiga
situation.
Beskattningen hos det upplåtande företaget
15 §
Om det är en nyttjanderätt till en tillgång som upplåts skall i stället för
ersättningen ett belopp som motsvarar de skattemässiga värdena på de
tillgångar som nyttjanderätten avser tas upp som intäkt. Företaget får
göra avdrag med motsvarande belopp.
Beskattningen hos nyttjanderättshavaren
16 §
Får företaget en nyttjanderätt till inventarier m.m. skall företaget behand-
las som ägare till tillgångarna. Företaget skall anses ha förvärvat dem för
ett belopp som motsvarar deras skattemässiga värde. Företaget får göra
avdrag för värdeminskning enligt vanliga skatteregler.
Paragrafen har placerats här i enlighet med Lagrådets förslag.
Avdrag för värdeminskning
17 §
Av bestämmelserna framgår att det överlåtande företaget får göra avdrag
för värdeminskning på inventarier, byggnader och markanläggningar för
hela överlåtelseåret i stället för det förvärvande företaget. Det skatte-
mässiga värdet blir i motsvarande utsträckning lägre. Paragrafen som var
placerad som 14 § i lagrådsremissen har flyttats på förslag av Lagrådet.
Avsättningar
18 §
I paragrafen anges att det förvärvande företaget skall återföra avdrag för
framtida utgifter som överlåtaren gjort avseende överlåtna tillgångar. Om
flera överlåtelser sker på grund av avtalet skall den senaste förvärvaren
återföra avdragen. Paragrafen som var placerad som 19 § i lagråds-
remissen har flyttats på förslag av Lagrådet.
En tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn
19 §
Om företaget på grund av avtalet om avveckling överlåter en tillgång
som hänför sig till den avvecklade raktorn och tillgångens skattemässiga
värde eller omkostnadsbelopp därför är noll, skall ersättningen inte tas
upp som intäkt hos överlåtaren. I stället inträder förvärvaren i över-
låtarens skattemässiga situation. Det skattemässiga värdet eller omkost-
nadsbeloppet skall därför vara noll även hos förvärvaren.
Paragrafen som var placerad som 18 § i lagrådsremissen har flyttats på
förslag av Lagrådet. Lagrådet anför att bestämmelserna i denna paragraf
hänför sig till skillnad fån de övriga paragraferna till den avvecklade re-
aktorn. Paragrafen har därför placeras sist i avsnittet om överlåtelse av
andra tillgångar.
Räkenskapsenlig avskrivning
20 §
Av paragrafen framgår att ett företag inte förlorar rätten till räkenskaps-
enlig avskrivning om avskrivningarna på inventarierna i bokslutet och
deklarationen inte överensstämmer på grund av att företaget har tillämpat
bestämmelserna i denna lag. Mellanskillnaden skall dras av enligt samma
metod som gäller för räkenskapsenlig avskrivning.
Bestämmelserna har förtydligats i förhållande till förslaget i lagråds-
remissen. Paragrafen tar bara sikte på det fallet att skillnaden mellan av-
skrivningarna i bokföringen och deklarationen beror på att det skatte-
mässiga värdet på inventarierna är högre än värdet enligt balansräk-
ningen. Bestämmelserna har också kommenterats i avsnitt 6.3.
Stämpelskatt
21 §
Om en reaktorfastighet förvärvas som ett led i en kärnkraftsavveckling är
förvärvet fritt från stämpelskatt.
Ikraftträdande och övergångsfrågor
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000 tillämpas på händelser som
inträffat redan den 1 januari 1999 eller senare. I övergångsbestämmel-
serna anges att avseende tiden innan IL börjar tillämpas gäller lagen vid
tillämpning av de upphävda skattelagarna. Det är fråga om
– den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),
– den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
– den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser
till underpris,
– den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten, och
– den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner.
Den föreslagna lagstiftningen skall tillämpas på händelser som inträffat
innan lagstiftningen har trätt i kraft. De föreslagna reglerna leder till att
skattebelastningen för företagen i fråga blir lägre än enligt generella
regler. En retroaktiv tillämpning kommer därför inte i konflikt med för-
budet mot retroaktiv skattelagstiftning i 2 kap. 10 § regeringsformen.
Avtal om ersättning i samband med stängning av
Barsebäcksverket
slu
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om särskilda skatteregler vid
kärnkraftsavveckling
Härigenom föreskrivs följande.
Tillämpningsområde
1 § I denna lag finns särskilda bestämmelser om beskattningen vid av-
veckling av kärnkraft vid tillämpning av
– den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),
– den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
– lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
och
– inkomstskattelagen (1999:1229).
Definitioner m.m.
2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse
och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Ersättning som betalas ut av staten
3 § Ersättning för framtida inkomstbortfall som ett företag får enligt la-
gen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling eller på grund av avtal med
staten om avveckling av kärnkraft skall inte tas upp som intäkt.
Första stycket gäller bara om ersättningen beräknats netto efter in-
komstskatt.
4 § Ersättning som ett företag får för ökade utgifter för skatt eller för tidi-
garelagda skattekostnader på grund av ett sådant avtal som avses i 3 §
skall inte tas upp.
5 § En utgift vilken kan anses ha ersatts enligt 3 § får varken dras av
omedelbart eller genom värdeminskningsavdrag.
6 § I fråga om kapitaltillgångar vilka kan anses ha ersatts enligt 3 §, skall
omkostnadsbeloppet anses vara noll.
7 § Lagertillgångar vilka kan anses ha ersatts enligt 3 §, skall anses ned-
skrivna med ett belopp som motsvarar ersättningen.
Överlåtelser m.m. av tillgångar
Villkor m.m.
8 § Om den skattskyldige på grund av ett avtal som avses i 3 § överlåter
en tillgång som inte hänför sig till den avvecklade reaktorn eller upplåter
nyttjanderätten till en sådan tillgång, gäller bestämmelserna i 10–16 §§.
Om det är andelar som överlåts och utgörs ersättningen av nyemittera-
de andelar i det köpande företaget, skall som anskaffningsutgift för de
mottagna andelarna anses det omkostnadsbelopp som gällde för de över-
låtna andelarna.
Första och andra stycket gäller bara om den skattskyldige begär det.
9 § Om bestämmelserna i 8 § andra stycket skall tillämpas på ett andels-
byte eller en koncernintern andelsavyttring gäller inte bestämmelserna i
den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten eller den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med be-
skattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner.
Beskattningen hos det säljande företaget
10 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar skall det säljande företaget i
stället för ersättningen ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.
Om inventarier som avyttras är bara en del av säljarens samtliga in-
ventarier, skall en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.
11 § Kapitalvinster eller kapitalförluster som uppkommer hos det säljan-
de företaget skall inte tas upp respektive får inte dras av.
12 § Värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. inkomstskattela-
gen (1999:1229) för en avyttrad näringsfastighet som är kapitaltillgång
skall inte återföras.
Beskattningen hos det upplåtande företaget
13 § Det upplåtande företaget skall ta upp det skattemässiga värdet på
tillgångarna som omfattas av upplåtelsen som intäkt.
Beskattningen hos det köpande företaget
14 § Det köpande företaget skall anses ha anskaffat andra förvärvade till-
gångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som
det säljande företaget skall ta upp enligt 10 §.
I fråga om kapitaltillgångar inträder det köpande företaget i det säljan-
de företagets skattemässiga situation.
15 § Om ett företag erhållit en nyttjanderätt får företaget dra av utgiften
för nyttjanderätten i form av värdeminskningsavdrag enligt bestämmel-
serna i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) och inkomst-
skattelagen (1999:1229) för de tillgångar nyttjanderätten avser.
Tillgångarna anses ha anskaffats för motsvarande belopp som upplåtaren
skall ta upp enligt 11 §.
Avsättningar
16 § Om det säljande företaget har gjort avdrag för framtida utgifter som
hänför sig till det som avyttras, skall avdragen inte återföras hos det säl-
jande företaget utan hos det köpande företaget.
Stämpelskatt
17 § Om en sådan överlåtelse som avses i 8 § omfattar fast egendom eller
tomträtt är förvärvet inte skattepliktigt enligt 4 § lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
__________________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas första gången vid
2000 års taxering. I fråga om stämpelskatt gäller bestämmelserna på för-
värv som skett den 1 januari 2000 eller senare.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om särskilda skattebestämmelser vid
kärnkraftsavveckling
Härigenom föreskrivs följande.
Innehåll
1 § I denna lag finns särskilda bestämmelser om beskattningen vid av-
veckling av kärnkraft vid tillämpning av
– inkomstskattelagen (1999:1229), och
– lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Definitioner m.m.
2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse
och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Skattefria ersättningar
Ersättning för framtida inkomstbortfall
3 § Ersättning som ett företag får för framtida inkomstbortfall enligt la-
gen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling eller på grund av avtal med
staten om avveckling av kärnkraft skall inte tas upp som intäkt.
Första stycket gäller bara om ersättningen beräknats netto efter in-
komstskatt.
4 § Ersättning som ett företag får för ökade utgifter för skatt eller för
tidigarelagda skattekostnader på grund av ett sådant avtal som avses i 3 §
skall, i sådana fall som avses i 3 § andra stycket, inte tas upp som intäkt.
Beskattningen av tillgångar som omfattas av ersättningen
5 § En utgift som kan anses ha ersatts enligt 3 § får varken dras av ome-
delbart eller genom värdeminskningsavdrag. I fråga om inventarier,
byggnader och markanläggningar skall det skattemässiga värdet i sådana
fall anses vara noll.
6 § I fråga om kapitaltillgångar som kan anses ha ersatts enligt 3 §, skall
omkostnadsbeloppet anses vara noll.
7 § Lagertillgångar som kan anses ha ersatts enligt 3 §, skall anses ned-
skrivna med ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet på dessa
tillgångar.
Ersättning för framtida utgifter
8 § Ersättning som ett företag får för framtida utgifter på grund av ett
sådant avtal som avses i 3 § får tas upp som intäkt det beskattningsår då
ersättningen betalas ut.
Överlåtelse av elkraft
9 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § överlåter
elkraft till ett pris som understiger marknadsvärdet, skall inte bestämmel-
serna om uttagsbeskattning i 22 kap. inkomstskattelagen (1999:1299)
eller bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. inkomstskatte-
lagen tillämpas.
Överlåtelser m.m. av andra tillgångar
En tillgång som inte hänför sig till den avvecklade reaktorn
10 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § överlåter
en annan tillgång än elkraft och om tillgången inte hänför sig till den av-
vecklade reaktorn eller upplåter nyttjanderätten till en sådan tillgång,
gäller bestämmelserna i 11–18 §§.
Om det är andelar som överlåts, skall det omkostnadsbelopp som
skulle ha använts för de överlåtna andelarna anses som anskaffningsutgift
för de mottagna andelarna.
Första och andra styckena skall tillämpas bara om det överlåtande och
det förvärvande företaget begär det. Om det är fråga om upplåtelse av en
nyttjanderätt skall i stället upplåtaren och nyttjanderättshavaren begära
det.
Beskattningen hos det överlåtande företaget
11 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar skall det överlåtande före-
taget i stället för ersättningen ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.
Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga in-
ventarier, skall en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.
12 § Kapitalvinster eller kapitalförluster som uppkommer hos det över-
låtande företaget skall inte tas upp respektive får inte dras av.
13 § Om en fastighet som är kapitaltillgång överlåts, skall värdeminsk-
ningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)
inte återföras.
14 § Om en tillgång överlåts, får värdeminskningsavdragen enligt be-
stämmelserna om inventarier i 18. kap 13–22 §§, om byggnader i 19 kap.
4–7 §§ och om markanläggningar i 20 kap. 11 § inkomstskattelagen
(1999:1229) göras av det överlåtande företaget i stället för det för-
värvande företaget för hela beskattningsåret då överlåtelsen sker.
Beskattningen hos det upplåtande företaget
15 § Det upplåtande företaget skall i stället för ersättningen ta upp de
skattemässiga värdena på tillgångarna som omfattas av upplåtelsen som
intäkt och omedelbart göra avdrag för de skattemässiga värdena.
Beskattningen hos det förvärvande företaget
16 § Det förvärvande företaget skall anses ha anskaffat andra tillgångar
än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det som det överlåtande
företaget skall ta upp enligt 11 §.
I fråga om kapitaltillgångar inträder det förvärvande företaget i det
överlåtande företagets skattemässiga situation.
Beskattningen hos nyttjanderättshavaren
17 § Om ett företag får en nyttjanderätt skall företaget anses ha anskaffat
tillgångarna för motsvarande belopp som upplåtaren skall ta upp enligt
15 §. Företaget får dra av utgiften för nyttjanderätten i form av värde-
minskningsavdrag enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för de tillgång-
ar nyttjanderätten avser.
En tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn
18 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § överlåter
en tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn skall överlåtaren
inte ta upp någon intäkt. Förvärvaren inträder i den tidigare ägarens
skattemässiga situation.
Avsättningar
19 § Om det överlåtande företaget har gjort avdrag för framtida utgifter
som hänför sig till det som överlåtits, skall avdragen inte återföras hos
det överlåtande företaget utan hos det förvärvande företaget.
Räkenskapsenlig avskrivning
20 § Ett företag förlorar inte rätten att tillämpa bestämmelserna om rä-
kenskapsenlig avskrivning om företaget tillämpat bestämmelserna i den-
na lag på inventarier och avskrivningarna i bokföringen och deklaratio-
nen därför inte överensstämmer. Skillnadsbeloppet skall dras av enligt
bestämmelserna i andra stycket.
Avdrag får göras med högst 30 procent av skillnadsbeloppet under det
första beskattningsåret och därefter med högst 30 procent per år beräknat
på det oavskrivna beloppet. Avdrag får dock alltid ske med så stort be-
lopp att det oavskrivna beloppet inte överstiger skillnadsbeloppet minskat
med en årlig avskrivning med 20 procent.
Stämpelskatt
21 § Om fast egendom eller tomträtt förvärvas på grund av ett sådant av-
tal som avses i 3 §, är förvärvet – med undantag för vad som annars gäl-
ler enligt 4 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndig-
heter – inte skattepliktigt.
__________________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på händelser som
inträffat den 1 januari 1999 eller senare.
Skall till följd av bestämmelserna i lagen (1999:1230) om i ikraftträ-
dande av inkomstskattelagen (1999:1229) inkomstskattelagen inte tilläm-
pas gäller lagen vid tillämpning av
– den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),
– den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
– den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser
till underpris,
– den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten, och
– den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner.
Lagrådets yttrande
Lagrådet
Protokoll vid sammanträde 2000-02-04
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif
Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 27 januari 2000 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
särskilda skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av sakkunniga Anita Saldén
Enérus.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Bakgrunden till den föreslagna lagen är ett avtal om på vilket sätt
Sydkraft AB skall kompenseras av staten för en stängning av de två
kärnkraftsreaktorerna i Barsebäcks kärnkraftverk. Överenskommelsen
har ingåtts mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB. Ett villkor i
ramavtalet är att de berörda bolagen och vissa av deras dotterbolag inte
skall åsamkas större utgifter för skatt än vad bolagen skulle ha haft om
transaktionerna enligt avtalen inte hade genomförts. Parterna har i en
bilaga till ramavtalet gemensamt angett möjliga skatteutgifter. I ram-
avtalet anges att om bolagen åsamkas ökade utgifter eller tidigarelagda
kostnader för skatt enligt bilagan staten skall kompensera respektive
bolag härför. Om bolagen skulle åsamkas andra ökade eller tidigarelagda
kostnader för skatt än dem som anges i bilagan, skall staten kompensera
respektive bolag härför endast om det inte är möjligt och rimligt för
bolaget att undvika, minska eller senarelägga dessa utgifter eller kost-
nader och om dessa inte heller rimligtvis kunnat förutses av någon av
parterna.
Den föreslagna lagen är avsedd att möjliggöra för staten att uppfylla
sina åtaganden enligt den ingångna överenskommelsen och kan på så sätt
sägas utgöra en del av avtalet. Flertalet bestämmelser har en bakgrund i
överenskommelsen och motiveras i lagrådsremissen också genom hän-
visningar till denna. Lagen kommer materiellt sett, såvitt nu kan be-
dömas, att vara tillämplig på en enda konkret affärsuppgörelse och
kommer kanske aldrig att passa in på andra framtida överenskommelser i
samband med stängningar av kärnkraftsreaktorer.
Ett grundläggande krav på en författningsbestämmelse är att bestäm-
melsen skall vara generell. Av motiven till regeringsformen (prop.
1973:90 s. 203 f.) framgår att kravets närmare innebörd är att lagen skall
ha en generell utformning, vilket dock sägs inte hindra att föreskrifter i
praktiken blir tillämpliga endast i fråga om ett enstaka fall. Enligt
motiven får en lag anses uppfylla kravet på generell utformning om den
exempelvis avser situationer av ett visst slag eller vissa typer av hand-
lingssätt eller om den riktar sig till eller på annat sätt berör en i allmänna
termer bestämd krets av personer.
Regeringsrätten har i rättsfallet RÅ80 1:92 funnit att vissa ändringar i
lagen om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst och kom-
munalskattelagen, "Lex Kockum", varit generella med hänsyn till regler-
nas ordalydelse och det i motiven klart uttalade syftet om en generellt
gällande lagstiftning.
Som framgår av motiven och det anmärkta rättsfallet, saknar det
betydelse om en lag tillkommit i syfte att reglera ett visst enstaka fall och
i praktiken kommer att tillämpas endast på detta fall, förutsatt att lagen
har en generell utformning. Förbudet mot lagstiftning för enskilda fall
kan med andra ord sägas ha en formell innebörd. Se härom Strömberg,
Normgivningsmakten enligt 1974 års regerinsgform, 2 u. 1989, s. 34 f.
Det förslag till lagtext som överlämnats till Lagrådet för yttrande har
genomgående en allmängiltig innebörd. Det finns således inte någon
bestämmelse som berör det ifrågavarande, konkreta avtalet, avser ett
visst föremål (t.ex. en viss kärnkraftsreaktor) eller riktar sig till en viss
fysisk eller juridisk person. Om en överenskommelse med samma
innebörd som den nu aktuella skulle träffas i framtiden, kommer lagen
antagligen att kunna tillämpas även här. Sammanfattningsvis finner
Lagrådet att den föreslagna lagen uppfyller de krav på en generell
utformning som vid tillkomsten av regeringsformen avsågs skola gälla.
5–7 §§
I bestämmelserna anges som förutsättning att en utgift, en kapitaltillgång
eller en lagertillgång skall ha ersatts genom avtalet om ersättning enligt
3 §. Den nämnda ersättningen avser emellertid ersättning för inkomst-
bortfall vid vars beräkning de nämnda förhållandena beaktats, och detta
bör komma till uttryck i lagtexten.
11–19 §§
Paragraferna disponeras lämpligen så att bestämmelserna om överlåtelse
av tillgångar som inte än hänförliga till den avvecklade reaktorn (11 - 13
och 16 §§) förs samman som 11 - 14 §§ och följs av bestämmelserna om
upplåtelse av nyttjanderätt till sådana tillgångar (15 och 17 §§) som 15
och 16 §§. Därefter bör 14 § följa som 17 § med rubriken Avdrag för
värdeminskning. Slutligen bör 19 § placeras före 18 §; sistnämnda
bestämmelse hänför sig nämligen till skillnad från de övriga till den
avvecklade reaktorn. Hänvisningen i 10 § till 11 - 18 §§ skall därvid inte
ändras.
20 §
Bestämmelsen om att skillnaden mellan avskrivningarna i bokföringen
och i deklarationen skall dras av bör avse endast det fallet att det skatte-
mässiga värdet är högre än värdet enligt balansräkningen. Under före-
dragningen i Lagrådet har framkommit att paragrafens första stycke bör
få följande lydelse: "Om det skattemässiga värdet är högre än värdet
enligt balansräkningen skall, vid tillämpning av bestämmelserna i 18 kap.
13-22 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), skillnadsbeloppet dras av
enligt bestämmelserna i andra stycket". Lagrådet har ingen erinran mot
denna lydelse.
Övergångsbestämmelserna
Såvitt Lagrådet kan överblicka, följer inte av den föreslagna lagen någon
utvidgad skatt- och avgiftsskyldighet. Det förbud mot retroaktivt ut-
tagande av skatt eller statlig avgift som finns i 2 kap. 10 § andra stycket
regeringsformen torde därför inte vara tillämpligt på lagen. Således möter
det inte något grundlagsmässigt hinder att i övergångsbestämmelserna
föreskriva att lagen tillämpas på händelser som inträffat den 1 januari
1999 eller senare.
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 2000
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow,
Klingvall, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon,
Lövdén, Ringholm
Föredragande: statsrådet Rosengren
Regeringen beslutar proposition 1999/2000:63 Godkännande av avtal om
ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.
Hänsyn har redan tagits till detta skattebortfall i prognosen för statens skatteintäkter.
Prop. 1999/2000:63
4
1
Prop. 1999/2000:63
100
100
46
100
100
100
88
100
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
91
100
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 2
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 2
95
100
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 3
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 3
98
100
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 4
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 4
100
100
Prop. 1999/2000:63
Prop. 1999/2000:63