Regeringskansliets rättsdatabaser

Prop. 1998/99:142 Regeringens proposition 1998/99:142 Femprocentsregeln för försäkringsföretag och banker Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Prop. 1998/99:142 Stockholm den 23 juni 1999 Göran Persson Bosse Ringholm (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att den s.k. femprocentsregeln, som begränsar finansiella företags rätt att förvärva aktier i ett enskilt bolag, slopas för försäkringsbolag och understödsföreningar. Detta är en anpassning till EG-rätten. Det föreslås också följdändringar på skatteområdet till de tidigare i år reformerade försäkringsrörelsereglerna samt en mindre justering i över- gångsbestämmelserna till den reformen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext 5 2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 7 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar 9 2.4 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) 10 2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 11 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 14 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel 16 2.8 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 18 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 19 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om förmögenhetsskatt 21 3 Ärendet och dess beredning 22 4 Bakgrund 24 5 Femprocentsregeln på försäkringsområdet 27 6 Femprocentsregeln för banker 30 7 Vissa lagtekniska justeringar 33 8 Författningskommentar 34 8.1 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 34 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 35 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar 35 8.4 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) 35 8.5 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 36 8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 36 8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel 37 8.8 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 37 8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 37 8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:323) om förmögenhetsskatt 38 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Försäkringsrörelse i förändring 3 (SOU 1995:87) 39 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över promemorian Reformerade försäkringsrörelseregler (Ds 1998:45) 40 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över Banklagskommitténs delbetänkande Reglering och tillsyn av banker och kreditmarknadsföretag (SOU 1998:160) vad gäller avsnitten 9.5.4 (Ytterligare om innehav av aktier) och 11.2.5 (Innehav av aktier och andelar). 41 Bilaga 4 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen om femprocentsregeln för försäkringsföretag och banker 42 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 juni 1999 43 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 2. lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelse- lagen (1982:713), 3. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar, 4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), 5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 7. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen- sionsmedel, 8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 9. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 10. lag om ändring i lagen (1997:323) om förmögenhetsskatt. 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713) dels att 7 kap. 17 § skall upphöra att gälla, dels att 7 kap. 10 a § samt 19 kap. 10 och 13 §§ skall ha följande ly- delse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 10 a § Aktier och andelar i dotterföretag får användas för skuldtäckning om dotterföretaget 1. har till uppgift att direkt eller indirekt äga tillgångar som avses i 10 § första stycket, 2. är ett publikt försäkringsak- tiebolag eller 2. är ett publikt försäkringsak- tiebolag, 3. är ett sådant finansiellt före- tag som avses i 17 a §, om företa- get är ett publikt aktiebolag. 3. är ett publikt bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepap- persbolag eller fondbolag, eller 4. är ett utländskt företag av det slag som anges i 2 eller 3. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 10 b och 10 c §§ skall de till- gångar som tillhör ett dotterföretag som anges i första stycket 1 behand- las som om tillgångarna ägts direkt av försäkringsbolaget. För att aktier och andelar i dotterföretag som har till uppgift att äga tillgångar som avses i 10 § första stycket 13 eller 14, skall få användas för skuldtäckning, skall byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade. 19 kap. 10 § Skyldigheten enligt 3 och 9 §§ att lämna upplysningar och hålla till- gångar och handlingar tillgängliga för granskning gäller även för 1. styrelsen och verkställande direktören eller motsvarande organ i fö- retag vars verksamhet uteslutande skall vara att biträda försäkringsbolag eller som försäkringsbolag har ett bestämmande inflytande i, 2. ordförande och verkställande direktör eller motsvarande befatt- ningshavare i skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller i annat lik- nande organ, som biträder ett försäkringsbolag samt 3. styrelsen och verkställande direktör i ett aktiebolag, om det med bolagets samtycke föreskri- vits en sådan skyldighet som vill- kor för medgivande att inneha ak- tier i bolaget enligt 7 kap. 17 §. 3. styrelsen och verkställande direktör i ett aktiebolag, om Fi- nansinspektionen med bolagets samtycke föreskrivit en sådan skyldighet. 13 § Finansinspektionens beslut att överlämna ett ärende till regeringen för prövning får inte överklagas. Finansinspektionens beslut en- ligt 2 kap. 3 §, 2 a kap. 2, 3, 5 och 6 §§, 7 kap. 17 a §, 15 a kap. 13 och 22 §§ samt 2 § och 11 § åt- tonde stycket detta kapitel får överklagas hos kammarrätten. Finansinspektionens beslut en- ligt 2 kap. 3 §, 2 a kap. 2, 3, 5 och 6 §§, 15 a kap. 13 och 22 §§ samt 2 § och 11 § åttonde stycket detta kapitel får överklagas hos kam- marrätten. Andra beslut som inspektionen meddelar enligt denna lag får överkla- gas hos länsrätten. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av länsrättens avgörande. Inspektionen får bestämma att ett beslut om föreläggande eller om verksamhetens drivande enligt 11 § sjunde stycket skall gälla omedelbart. Om överklagande av vissa beslut finns bestämmelser i 20 kap. 7 §. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713) dels att 7 kap. 17 a § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:600) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla, dels att punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i nämnda lag skall utgå, dels att nuvarande punkterna 7–9 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i nämnda lag skall betecknas 6–8, dels att 1 kap. 3 § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:600) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att punkterna 2 och 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 § Ett försäkringsbolag får inte driva annan rörelse än försäkringsrörelse, om det inte finns särskilda skäl för det. Rörelse som avses i 2 kap. 3 b § (direkt livförsäkringsrörelse) får fö- renas endast med direkt skadeförsäkringsrörelse som avses i 2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2 samt med rörelse avseende återförsäkring (indirekt försäkring) av försäkring enligt någon av dessa klasser och av livförsäkring, om inte annat följer av tredje stycket. Utöver vad som följer av andra stycket får direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse bedrivas i samma försäkringsbolag, om så- dan verksamhet samtidigt bedrevs vid tidpunkten för undertecknandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, den 2 maj 1992. Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som bedrivs i samma försäkringsbolag enligt andra eller tredje stycket skall hållas åt- skilda hos bolaget. Särskilda bestämmelser finns i 5 kap. 1 § om försäkringsbolagets upplåning samt i 7 kap. 17 och 17 a §§ om innehav av aktier och andelar i vissa företag. Särskilda bestämmelser finns i 5 kap. 1 § om försäkringsbolagets upplåning. 2. Försäkringsbolag, som inte omfattas av lagen om livförsäk- ringar med anknytning till värde- pappersfonder och som beviljats koncession före ikraftträdandet, får år 2000 och 2001 tillämpa äldre föreskrifter i 7 kap. 1–6 och 8 §§ samt 12 kap. 2, och 5–8 §§. För ett försäkringsbolag som tillämpar sådana äldre bestämmelser gäller även äldre föreskrifter i 1 kap. 10 §, 2 kap. 5 § första stycket 8, 9 och 16, 7 kap. 8 a, 9, 14 och 15 §§, 8 kap. 8 §, 9 kap. 18 och 20 §§, 12 kap. 9 §, 16 kap. 1 och 3 §§, 19 kap. 5 och 11 §§ samt 20 kap. 4 §. Äldre föreskrifter i 7 kap. 17 a och 22 §§ skall fortfa- rande tillämpas på livförsäkrings- bolag som innehar återbäringsme- del med stöd av denna punkt. Bo- laget skall inte tillämpa den nya 12 kap. 14 §. 2. Försäkringsbolag, som inte omfattas av lagen om livförsäk- ringar med anknytning till värde- pappersfonder och som beviljats koncession före ikraftträdandet, får år 2000 och 2001 tillämpa äldre föreskrifter i 7 kap. 1–6 och 8 §§ samt 12 kap. 2 och 5–8 §§. För ett försäkringsbolag som tillämpar sådana äldre bestämmelser gäller även äldre föreskrifter i 1 kap. 10 §, 2 kap. 5 § första stycket 8, 9 och 16, 7 kap. 8 a, 9, 14 och 15 §§, 8 kap. 8 §, 9 kap. 18 och 20 §§, 12 kap. 9 §, 16 kap. 1 och 3 §§, 19 kap. 5 och 11 §§ samt 20 kap. 4 §. Äldre föreskrifter i 7 kap. 22 § skall fortfarande till- lämpas på livförsäkringsbolag som innehar återbäringsmedel med stöd av denna punkt. Bolaget skall inte tillämpa den nya 12 kap. 14 §. 4. För ömsesidiga försäkrings- bolag som registrerats före ikraft- trädandet gäller äldre föreskrifter i 1 kap. 7 §, 7 kap. 24 §, 13 kap. och 14 kap. 14 § till dess att sådana bestämmelser i bolagsordningen som avses i de nya föreskrifterna i 2 kap. 5 § första stycket 14 regi- strerats. En bolagsordning med sådana bestämmelser skall vara registrerad senast vid utgången av år 2001. 4. För ömsesidiga försäkrings- bolag som registrerats före ikraft- trädandet gäller äldre föreskrifter i 1 kap. 7 §, 7 kap. 24 § och 13 kap. till dess att sådana bestämmelser i bolagsordningen som avses i de nya föreskrifterna i 2 kap. 5 § första stycket 14 kan göras gäl- lande mot delägarna enligt 9 kap. 18 §. Äldre föreskrifter i 14 kap. 14 § gäller till dess att sådana bestämmelser som avses i 2 kap. 5 § första stycket 16 registrerats. En bolagsordning med sådana be- stämmelser som avses i denna punkt skall vara registrerad senast vid utgången av år 2001. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1972:262) om understödsföre- ningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. 2.4 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 15 a § bankrörelselagen (1987:617)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 15 a § En bank får inom en ram som motsvarar trettio procent av kapitalbasen förvärva aktier utöver vad som sägs i 4, 6, 6 a och 8 §§ samt bevilja kre- diter med sådana villkor som avses i 14 och 15 §§. Sådana innehav och åtaganden i ett enskilt företag får sammanlagt uppgå till högst fem pro- cent av ramen. Om banken ingår i en koncern, gäller begränsningarna i första stycket för varje företag i koncernen utom försäkringsföretag och sådana dotter- företag till försäkringsföretag som inte driver någon form av finansiell verksamhet. Ett aktieinnehav enligt första stycket får inte utan Finansinspek- tionens medgivande motsvara mer än fem procent av röstetalet för samtliga aktier i aktiebolaget. Om banken ingår i en koncern, gäller denna begränsning koncernens sammanlagda innehav. Vid beräk- ningen av koncernens innehav skall dock, intill ett innehav mot- svarande fem procent av röstetalet i bolaget, bortses från aktier som innehas av försäkringsföretag i koncernen eller av dotterföretag till försäkringsföretagen. Ett aktieinnehav enligt första stycket får inte utan Finansinspek- tionens medgivande motsvara mer än fem procent av röstetalet för samtliga aktier i aktiebolaget. Om banken ingår i en koncern, gäller denna begränsning koncernens sammanlagda innehav. Vid beräk- ningen av koncernens innehav skall dock bortses från aktier som innehas av försäkringsföretag i koncernen eller av dotterföretag till försäkringsföretagen. Om någon av gränserna i denna paragraf efter förvärvet kommer att överskridas, skall innehavet eller åtagandet avvecklas i motsvarande mån så snart det är lämpligt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom föreskrivs att punkterna 20 b, 20 d och 20 e av anvisning- arna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anvisningarna till 23 § 20 b.1 Arbetsgivares kostnader för att trygga utfästelse om pension till en arbetstagare – genom avsättning till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., – genom avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring eller i förening med kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti, – genom betalning av premie för pensionsförsäkring, skall dras av i den utsträckning som anges i punkterna 20 c–e. En pensionsutfästelse skall beaktas endast om en försäkring för utfäs- telsen skulle ha varit en sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §. Med avsättning i balansräkning avses särskild redovisning av pen- sionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryg- gande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag. Kostnader för sådan höjning av pensionsreserven avseende tidi- gare med avdragsrätt tryggade pensionsutfästelser som följer av tillämpade försäkringstekniska grunder eller som följer av indexe- ring eller annan värdesäkring av utfästelserna, skall dras av i den utsträckning som anges i punkt 20 e. Kostnader för sådan höjning av pensionsreserven avseende tidi- gare med avdragsrätt tryggade pensionsutfästelser som följer av tillämpade försäkringstekniska beräkningsgrunder eller som följer av indexering eller annan värde- säkring av utfästelserna, skall dras av i den utsträckning som anges i punkt 20 e. 20 d.2 Avdrag, för kostnader som avses i punkt 20 b första stycket och som föranleds av ändring i pensionsavtal eller av nytt pensionsavtal vid förtida avgång från anställning eller av att pensionsutfästelserna är otill- räckligt tryggade, får, i annat fall än som avses i punkt 20 f tredje stycket, medges med ett belopp som svarar mot kostnaden för avtalad pension, dock i fråga om 1. ålderspension, som skall betalas för tid före 65 års ålder, högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för ålderspension under den avta- lade tiden med – 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 basbelopp, – 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 bas- belopp, och – 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 bas- belopp, 2. ålderspension, som skall betalas från tidigast 65 års ålder, högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för livsvarig ålderspension från den avtalade pensionstidpunkten med – 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 basbelopp, – 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 bas- belopp, och – 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 bas- belopp. Ger pensionsavtalet rätt till ålderspension enligt första stycket 2 utöver 20 procent av den lön som inte överstiger 7,5 basbelopp, får avdrag göras högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för att uppnå avtalad pensionsnivå, om den överskjutande pensionen är avsedd att ersätta tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. I fråga om försäkring, som avses i lagen (1989:1079) om livförsäk- ringar med anknytning till värde- pappersfonder och andra avgifts- baserade utfästelser, får avdrag enligt första stycket avseende ål- derspension göras högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för att genom annan pensionsför- säkring än sådan som avses i nämnda lag uppnå i första stycket 1 och 2 angivna förmånsnivåer. I fråga om försäkring, som avses i 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:713) och andra avgiftsbase- rade utfästelser, får avdrag enligt första stycket avseende ålderspen- sion göras högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för att genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i nämnda lag uppnå i första stycket 1 och 2 angivna förmånsnivåer. Avdragsrätt enligt första stycket 1 och 2 förutsätter full intjänandetid. Med full intjänandetid avses full intjänandetid enligt pensionsavtalet, dock lägst 30 år, förutsatt att avtalet för full pension kräver fortsatt intjä- nande under anställningen fram till den avtalade pensionstidpunkten. Om pensionsavtalet anger annan intjänandetid för full pension eller om pen- sionsavtalet saknar bestämmelse om intjänandetid, avses med full intjä- nandetid en tid av sammanlagt lägst 30 år fram till den avtalade pen- sionstidpunkten. Vid beräkning av intjänandetiden skall såväl arbetstaga- rens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren som anställningstid hos annan arbetsgivare medräknas. Om pensionsrätten inte är fullt intjä- nad minskas avdragsrätten i den utsträckning som motsvarar bristen i intjänande. När avdraget för kostnad för avtalad ålderspension beräknas, skall vär- det av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har tryggats av arbetsgivare under beskattningsåret eller tidigare i de tryggandeformer som anges i punkt 20 b första stycket. Värdet av ålderspension för tid före 65 års ålder skall räknas av från avdrag enligt första stycket 1. Vär- det av ålderspension från tidigast 65 års ålder skall räknas av från avdrag enligt första stycket 2. Kostnad för premie för sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 andra stycket sista meningen av anvisningarna till 31 § dras av enligt första stycket, dock högst med belopp som motsvarar de i 1 och 2 an- givna förmånsnivåerna beräknade med hänsyn till den anställdes senaste lön. Med lön och basbelopp avses i denna anvisningspunkt detsamma som i punkt 20 c andra stycket. 20 e. Avdrag för kostnader för att trygga pensionsutfästelser en- ligt punkt 20 b genom avsättning till pensionsstiftelse eller i balans- räkning får inte göras med högre belopp för varje pensionsberätti- gad än vad som svarar mot pen- sionsreserven avseende med av- dragsrätt tryggad pensionsutfäs- telse. Pensionsreserven skall be- räknas enligt de grunder som an- ges i pensionsavtalet. Beräkningen skall dock inte ske med lägre rän- teantagande än som följer av de försäkringstekniska grunder som avses i 3 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 20 e. Avdrag för kostnader för att trygga pensionsutfästelser en- ligt punkt 20 b genom avsättning till pensionsstiftelse eller i balans- räkning får inte göras med högre belopp för varje pensionsberätti- gad än vad som svarar mot pen- sionsreserven avseende med av- dragsrätt tryggad pensionsutfäs- telse. Pensionsreserven skall be- räknas enligt de grunder som an- ges i pensionsavtalet. Beräkningen skall dock inte ske med lägre rän- teantagande än som följer av 3 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. För tryggande genom avsättning till pensionsstiftelse får avdrag göras för vad som sätts av, dock högst med belopp som krävs för att stiftelsens förmögenhet skall motsvara pensionsreserven för utfästelser som avses i första stycket. Stiftelsens förmögenhet skall tas upp till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget vid ingången eller utgången av beskattningsåret enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen- sionsmedel. För tryggande genom avsättning i balansräkning får avdrag göras högst med belopp som motsvarar ökningen av pensionsreserven för sådana ut- fästelser som avses i första stycket från det föregående beskattningsårets utgång till beskattningsårets utgång. Om arbetsgivaren har tryggat pensionsutfästelse enligt punkt 20 b ge- nom pensionsförsäkring får avdrag inte göras med högre belopp än vad som motsvarar premien. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom föreskrivs att 2 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt skall ha följande lydelse. 2 § 6 mom.1 Med livförsäkringsföretag avses 1. livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (1982:713), samt 2. utländska försäkringsföretag som driver livförsäkringsrörelse här i landet med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige. Med skadeförsäkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än liv- försäkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit försäkrings- rörelse i Sverige, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som företa- get drivit här från fast driftställe. Livförsäkringsföretag frikallas från skattskyldighet enligt denna lag för dels den del av nettointäkten som är hänförlig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, dels influtna premier. Undantaget från skattskyldighet gäller dock inte den del av nettointäkten eller premierna som är hänförlig till försäkringar som i redovisningshän- seende tas upp som grupplivförsäkringar eller sjuk- och olycksfallsför- säkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen. Avdrag får inte göras för kost- nader som är hänförliga till intäkter som är fria från skatt enligt detta moment. Att särskilda bestämmelser gäller vid beskattning av livförsäkringsfö- retag följer av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt ska- deförsäkringsföretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen. Det- samma gäller för livförsäkringsföretag till den del nettointäkten är hän- förlig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupp- livförsäkringar eller sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäk- ringsrörelselagen. Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som avses i före- gående stycke, får från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkost- nader, som avses i 23 § kommunalskattelagen, för avgifter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller sammanslutning och som avser att understödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka faller inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen, för ökning av försäk- ringstekniska avsättningar för egen räkning, för ökning av säkerhetsre- serv samt för utbetald återbäring och verkställd premieåterbetalning. Med försäkringstekniska avsätt- ningar för egen räkning förstås sådana avsättningar enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörel- selagen (1982:713) (premiereserv, avsättning för oreglerade skador, tilldelad återbäring och utjäm- ningsavsättning för kreditförsäk- ring) minskade med värdet av åter- försäkringsgivares ansvarighet. Med försäkringstekniska avsätt- ningar för egen räkning förstås sådana avsättningar enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörel- selagen (1982:713) (ej intjänade premier och kvardröjande risker, livförsäkringsavsättning, oreglerade skador, garanterad och villkorad återbäring, utjämnings- avsättning för kreditförsäkring och fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagaren bär place- ringsrisken) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansva- righet. Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag får re- dovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av Finansinspektionen fastställd normalplan. Minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning, av säkerhetsreserv, av regleringsfond för trafikförsäkring och minskning av utjämningsfond skall anses som intäkt. Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedel- bar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare. Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäk- ringsföretag drivit här i riket. Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeför- säkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier. Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt sätt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering. Äldre bestämmelser gäller för försäkringar som meddelas av försäkringsbolag som tillämpar punkten 2 av övergångsbe- stämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713). 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel skall ha följande lydelse. 3 §1 Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra–åttonde styckena, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1–4 utgörs kapitalun- derlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av be- skattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige be- drivna försäkringsrörelsen. Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket skall bortses från den del av tillgångar och skulder som 1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning, 2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grun- der som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorga- nisationer, 3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller 4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkrings- klass enligt 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 ut- görs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomsttaxeringen. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 ut- görs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hän- förliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 ut- görs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt sjunde och åttonde styckena. Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska grunder beräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplu- pen andel i livförsäkringsrörel- sens överskott. Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska beräkningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livför- säkringsrörelsens överskott. I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 skall endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst. Vid tillämpning av tredje stycket 1 skall tillgångar som svarar mot konsolideringsfond enligt 12 kap. 9 § försäkringsrörelselagen anses förvaltade för försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2.8 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § (1994:200) mervärdesskattelagen skall ha följande lydelse. 3 kap. 10 §1 Från skatteplikt undantas omsättning av försäkringstjänster. Med försäkringstjänster förstås 1. tjänster vars tillhandahållande utgör försäkringsrörelse enligt för- säkringsrörelselagen (1982:713), enligt lagen (1989:1079) om liv- försäkringar med anknytning till värdepappersfonder eller enligt lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige, och 1. tjänster vars tillhandahållande utgör försäkringsrörelse enligt för- säkringsrörelselagen (1982:713) eller enligt lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verk- samhet i Sverige, och 2. tjänster som tillhandahålls av försäkringsmäklare eller andra för- medlare av försäkringar och som avser försäkringar. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt Härigenom föreskrivs att punkten D i 23 § lagen (1941:416) om arvs- skatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse. 23 §1 D. För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån upp- skattas till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått. Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som utgår under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt kapital- värde. Är rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek, beräknas kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III. Om livränta på grund av försäk- ring skall utgå så länge någon är i livet, dock längst under viss tid, eller skall börja utgå framdeles, beräknas värdet efter försäkrings- tekniska grunder med iakttagande av föreskrifterna i denna paragraf. Där rättighet, som belastar viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet ut- göra fem procent av det penning- värde, vartill egendomen uppskat- tats, dock att, där rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke kan be- stämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad som prövas skäligt. Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som utgår under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt kapital- värde. Är rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek, beräknas kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III. Om livränta på grund av försäk- ring skall utgå så länge någon är i livet, dock längst under viss tid, eller skall börja utgå framdeles, beräknas värdet enligt försäk- ringstekniska beräkningsgrunder med iakttagande av föreskrifterna i denna paragraf. Där rättighet, som belastar viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra fem procent av det penningvärde, vartill egendo- men uppskattats, dock att, där rät- tighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss an- givna grund, detta uppskattas efter vad som prövas skäligt. Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar. Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapita värde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oföränd- rad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om förmögenhetsskatt Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1997:323) om förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse. 15 § Livförsäkring tas upp till sitt på försäkringstekniska grunder be- räknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i liv- försäkringsrörelsens överskott. Livförsäkring tas upp till sitt på försäkringstekniska beräknings- grunder framräknade återköps- värde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkrings- rörelsens överskott. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 3 Ärendet och dess beredning I detta ärende behandlas den s.k. femprocentsregeln för försäkringsföre- tag och banker. Regeln innebär att finansiella företag inte utan tillstånd kan äga en större andel i ett aktiebolag än som svarar mot fem procent av rösterna i det bolaget. Regeln har behandlats i flera utrednings- och promemorie- förslag. På försäkringsområdet behandlades den senast i Försäkrings- utredningens slutbetänkande Försäkringsrörelse i förändring 3 (SOU 1995:87) och år 1998 i departementspromemorian Reformerade försäk- ringsrörelseregler (Ds 1998:45). Genom beslut den 1 juni 1995 tillkallade regeringen en kommitté med uppdrag att utreda behovet av ändringar i det regelverk som styr framför allt bankers och andra kreditinstituts verksamhet. Kommittén har antagit namnet Banklagskommittén. I januari 1999 lade kommittén fram del- betänkandet Reglering och tillsyn av banker och kreditmarknadsföretag (SOU 1998:160). I betänkandet finns förslag som innebär att fempro- centsregeln för banker tas bort. Försäkringsutredningens slutbetänkande och promemorian har remiss- behandlats. Även Banklagskommitténs betänkande har remitterats i här aktuell del. I bilagorna 1–3 finns förteckningar över de remissinstanser som har yttrat sig. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdeparte- mentet (dnr Fi1991/4130, Fi1995/5071 och Fi1999/377). Femprocentsfrågan har också tagits upp i regeringens proposition om ändrade försäkringsrörelseregler, som nyligen har behandlats i riksdagen (prop. 1998/99:87, bet. 1998/99:FiU28 och rskr. 1998/99:227). Med an- ledning av att dom inte hade meddelats av EG-domstolen i ett pågående mål om femprocentsregelns förenlighet med gemenskapsrätten och att Banklagskommittén först nyligen redovisat sitt ställningstagande till ägarbegränsningen på banksidan valde regeringen att inte föreslå några förändringar av femprocentsregeln i propositionen. Den 20 april i år meddelade EG-domstolen dom i målet. I detta ärende föreslås också en mindre justering i övergångsbestäm- melserna till de i vår beslutade ändringarna i försäkringsrörelselagstift- ningen. Dessutom föreslås vissa följdändringar av teknisk karaktär i skattelagstiftningen med anledning av de nya rörelsereglerna. Vid bered- ningen har Riksskatteverket och Sveriges Försäkringsförbund beretts tillfälle att lämna synpunkter på dessa tillägg. Lagrådet Regeringen beslutade den 3 juni 1999 att inhämta Lagrådets yttrande över förslagen till 1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 2. lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelse- lagen (1982:713), 3. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar samt 4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617). Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Yttrandet finns intaget i bilaga 4. Ändringarna i punkten 4 av övergångsbestämmelserna till de nya för- säkringsrörelsereglerna och följdändringarna på skatteområdet har inte granskats av Lagrådet. Ändringarna är av enklare beskaffenhet och Lag- rådets hörande i dessa delar har därför inte ansetts nödvändigt. 4 Bakgrund Femprocentsregeln på försäkringsområdet På försäkringsområdet infördes femprocentsregeln år 1948 i samband med att en lag om försäkringsrörelse antogs. Det motiv som då anfördes för regeln var att försäkringsbolagen inte skulle skaffa sig ett alltför stort inflytande i företag utanför försäkringssektorn. Femprocentsregeln och förbudet mot drivande av annan rörelse än försäkringsrörelse i försäk- ringsbolag har därefter behandlats av ett flertal utredningar. Försäkringsutredningen fann i sitt första delbetänkande Försäkringsrö- relse i förändring 1 (SOU 1991:89) att femprocentsregeln stred mot EG:s bestämmelser, i varje fall i fråga om försäkringsbolagens fria medel, dvs. medel utöver dem som motsvarar de försäkringstekniska skulderna. Ett avskaffande av regeln skulle, enligt utredningen, emellertid medföra att försäkringsbolagen fick så stor frihet att förfoga över återbäringsmedlen att det inte ens övergångsvis var acceptabelt. Utredningen föreslog där- för, som en provisorisk lösning, att större delen av återbäringsfonden skulle redovisas som en försäkringsteknisk skuld, med en motsvarande minskning av det ”fria” placeringsutrymmet som följd. Med oförändrade placeringsregler skulle minskningen av det fria pla- ceringsutrymmet tvinga försäkringsbolagen att avveckla stora innehav av främst aktier. För att undvika sådana konsekvenser lade utredningen fram förslag till nya placeringsregler som grundades på EG-kommissionens förslag till tredje generationens försäkringsdirektiv. Försäkringsutredningen ansåg vidare att det inte var motiverat att be- hålla femprocentsregeln för medel som motsvarar de försäkringstekniska skulderna. Enligt utredningen kunde således femprocentsregeln upphävas i sin helhet och ersättas av rena riskspridningsregler grundade på kom- missionens direktivförslag. Utredningen konstaterade att även särregeln i 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen (1982:713), FRL, för förvärv av finansiella företag kunde avskaffas (branschglidningsregeln). Försäkringsutredningen fann det inte heller lämpligt att ersätta fempro- centsregeln med en begränsningsregel som är inriktad på att försäkrings- bolagen inte får ha ett bestämmande inflytande i enskilda företag. Som nämnts byggde utredningens förslag på EG-kommissionens för- slag till direktiv. De slutligt antagna direktivens placeringsbestämmelser avvek dock från förslagets. Av den anledningen uppdrog regeringen åt en särskild utredare att föreslå nya placeringsbestämmelser för försäkrings- bolag. Uppdraget redovisades i promemorian Placeringsregler för försäk- ringsbolag (Ds 1993:57). Försäkringsutredningens förslag behandlades i prop. 1992/93:257 Ändrad lagstiftning för försäkringsverksamhet med anledning av EES- avtalet. Promemorian om placeringsregler för försäkringsbolagen var då ännu inte färdigställd. Något förslag om EG-harmoniserade placerings- regler lades därför inte fram i propositionen. Det konstaterades att försla- get om utvidgning av de försäkringstekniska skulderna och ett slopande av femprocentsregeln också borde övervägas senare. Vid genomförandet av tredje generationens försäkringsdirektiv kon- staterade regeringen att ägarfrågan mer var en fråga om vilken verksam- het ett bolag skall få bedriva än en fråga om riskspridning. Regeringen ansåg samtidigt att femprocentsregeln inte borde tas bort utan att samti- digt ersättas med regler som närmare preciserar vilken verksamhet ett försäkringsbolag får bedriva i det nu aktuella hänseendet. Dessutom till- lades att ett genomförande av Försäkringsutredningens slutbetänkande kunde komma att medföra en väsentlig utvidgning av de försäkringstek- niska skulderna. Därmed skulle riskspridningsreglerna träffa en större mängd tillgångar än förut. Om femprocentsregeln avskaffades dessför- innan skulle det kunna medföra omställningsproblem och även begränsa lagstiftarens möjlighet att genomföra önskvärda reformeringar av reg- lerna om försäkringstekniska skulder. Regeringen var således inte beredd att då föreslå ett slopande av femprocentsregeln. Det konstaterades vidare att även särregeln avseende förvärv i andra finansiella företag var nöd- vändig att behålla (prop. 1994/95:184 s. 205). I sitt slutbetänkande Försäkringsrörelse i förändring 3 gjorde försäk- ringsutredningen bedömningen att femprocentsregeln och branschglid- ningsregeln kunde tas bort utan att någon annan ägarbegränsning inför- des. Utredningen ansåg att gällande och föreslagna placerings- och värderingsregler gav tillfredsställande möjligheter att ingripa mot investeringar i strid mot försäkringstagarnas intressen (SOU 1995:87). I en promemoria om reformerade försäkringsrörelseregler upprättad inom Finansdepartementet utvecklades Försäkringsutredningens förslag ytterligare (Ds 1998:45; försäkringsrörelsepromemorian). I promemorian föreslogs att femprocentsregeln skulle ändras. I stället för den befintliga begränsningen för försäkringsbolag att inneha större andel av ett aktie- bolag än fem procent av rösterna föreslogs att begränsningarna skulle gälla aktier eller andelar i en juridisk person som försäkringsbolaget ut- övade ett betydande inflytande över och som utgjorde ett led i en varaktig förbindelse mellan bolaget och den juridiska personen (s.k. intresse- företags- eller organisationsaktiespärr). Samtidigt föreslogs en be- stämmelse om att Finansinspektionens medgivande till undantag från begränsningen skulle förutsätta att innehavet hade en naturlig anknytning till försäkringsrörelsen. Femprocentsregeln har slutligen behandlats i prop. 1998/99:87 Änd- rade försäkringsrörelseregler. Propositionen, som lämnades till riksdagen i mars i år, innehåller inte något förslag till ändring av femprocents- regeln. Däremot uttalas att regeln inte har en lämplig utformning samt att en kommande ändring bör utformas mot bakgrund av bl.a. EG-rätten och ett ställningstagande till motsvarande reglering för banker. Vidare sägs att en ändring kan ge förbättrade möjligheter till riskkapital för små till- växtföretag samtidigt som försäkringsbolagen får bättre placeringsmöj- ligheter och möjligheter att konkurrera med utländska försäkringsföretag där motsvarande snäva begränsningar är ovanliga. I propositionen före- slås endast en teknisk justering i branschglidningsreglerna. EG-domstolen har i dom den 20 april 1999 (mål C-241/97) prövat femprocentsregelns förenlighet med EG-rätten. I domen konstateras att aktuella direktivbestämmelser på försäkringsområdet utgör ett hinder för tillämpningen av en nationell rättsregel motsvarande den svenska femprocentsregeln. Vidare konstateras att direktivbestämmelserna har s.k. direkt effekt, dvs. att de kan åberopas direkt av enskilda vid natio- nella domstolar eller myndigheter. En nationell rättsregel som strider mot direktivbestämmelserna får inte tillämpas. Bankers innehav av aktier och andelar Av bankrörelselagen (1987:617) framgår i vilken omfattning banker får inneha aktier och andelar i andra företag. Där föreskrivs att en bank får förvärva aktier eller andelar i ett företag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt som är avsedd för att erhålla lo- kaler för verksamheten eller tillgodose därmed sammanhängande behov (2 kap. 4 §). En bank får också förvärva aktier för att skydda en fordran (2 kap. 8 §). Dessutom tillåts s.k. organisationsförvärv, dvs. förvärv av aktier eller andelar som ett led i organisationen av bankens verksamhet. Således får en bank efter tillstånd av Finansinspektionen, eller i förekommande fall regeringen, förvärva aktier eller andelar i ett svenskt eller utländskt bank- företag eller i ett svenskt eller utländskt företag, vars ändamål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna (2 kap. 6 §). En bank får vidare förvärva organisationsaktier i försäkringsföretag (2 kap. 6 a §). Utöver förvärv av aktier för de ändamål som nu nämnts får en bank förvärva s.k. placeringsaktier. Det kan vara fråga om placeringar i såväl börsnoterade som onoterade aktier. Innehavens storlek begränsas emel- lertid såväl i förhållande till bankens kapitalstyrka som till röststyrkan i målbolaget. Enligt 2 kap. 15 a § får en banks innehav av placeringsaktier (och kre- diter med efterställningsklausul eller med förbehåll om vinstandel) mot- svara högst 1,5 procent av kapitalbasen i ett enskilt företag och högst 30 procent av kapitalbasen totalt. Om banken ingår i en koncern, gäller dessa begränsningar för varje företag i koncernen utom försäkringsföre- tag och sådana dotterföretag till försäkringsföretag som inte driver någon form av finansiell verksamhet. Därutöver gäller att en banks innehav av placeringsaktier inte utan Finansinspektionens medgivande får motsvara mer än fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Detta är den s.k. femprocentsregeln för banker. Om en bank ingår i en koncern, gäller denna begränsning koncernens sammanlagda innehav. Vid beräk- ningen av koncernens innehav skall det dock, intill ett innehav motsva- rande fem procent av röstetalet i bolaget, bortses från aktier som innehas av försäkringsföretag i koncernen eller av dotterföretag till försäkrings- företagen. Möjligheten för en bank att förvärva s.k. placeringsaktier tillkom år 1991. Dessförinnan hade banker endast fått förvärva aktier i organisa- tionssyfte. I förarbetena till ändringarna refererades till den grundläg- gande princip som varit vägledande för banklagstiftningen, nämligen att kreditgivning och ägande skall hållas isär. Principen att banker skall ägna sig åt kreditgivning och vara oberoende i denna roll ansågs alltjämt gälla, även om således en mindre öppning för aktieplaceringar genomfördes (prop. 1990/91:154 s. 56 ff). 5 Femprocentsregeln på försäkringsområdet Regeringens förslag: Nuvarande begränsningar för försäkringsbolag och understödsföreningar att – utan Finansinspektionens medgivande – inneha en större andel av ett allmänt aktiebolag än fem procent av rösterna slopas. Som en följdändring avskaffas även de s.k. branschglidningsreglerna med begränsningar för försäkringsbolags innehav i andra finansiella företag. Försäkringsutredningens förslag överensstämmer med regeringens. Försäkringsrörelsepromemorians förslag: I promemorian anges att femprocentsregeln inte har en lämplig utformning. Det föreslås att inne- hav av organisationsaktier i andra än finansiella företag skall kräva sär- skilt tillstånd. Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser har till- styrkt Försäkringsutredningens förslag eller lämnat det utan erinran. Bankföreningen har anfört att ändringen förutsätter motsvarande änd- ringar för banker. Finansinspektionen har anfört att förslaget öppnar för att en främmande rörelse drivs i dotterbolag och att någon annan be- gränsning i så fall bör övervägas. Inställningen till försäkringsrörelsepromemorians förslag har varit blandad. Advokatsamfundet har tillstyrkt promemorians förslag. Riksban- ken och Försäkringsförbundet har ansett att alla kvantitativa restriktioner för innehav i icke-finansiella och finansiella företag bör tas bort. Försäk- ringsmannaförbundet och Företagarnas riksorganisation har ifrågasatt intresseföretagsspärren med hänvisning till andra länders regler. Hovrät- ten för Västra Sverige och Banklagskommittén har ifrågasatt begräns- ningens förenlighet med EG-rätten. Enligt kommittén borde rimligen en begränsning kopplad till annat än röstvärdet vara effektivare men skulle sannolikt strida mot direktivet. Finansinspektionen har befarat att det kan uppstå tillämpningssvårigheter, eftersom det i vissa fall kan vara svårt att kontrollera om det rör sig om kapitalplacerings- eller organisationsaktier. Skälen för regeringens förslag: EG-domstolen har prövat frågan om femprocentsregelns begränsningar för försäkringsföretags aktieinnehav i ett enskilt bolag är förenliga med gemenskapsrätten. I domen konstateras att femprocentsregeln strider mot EG:s försäkringsdirektiv såvitt gäller försäkringsföretagens investeringar av s.k. fria medel. Dessutom konsta- teras att de tillämpliga direktivbestämmelserna – som säger att medlems- staterna inte får fastställa några regler för försäkringsföretagens val av tillgångar som motsvarar de fria medlen – har direkt effekt. Detta innebär att bestämmelserna redan i dag kan åberopas direkt inför nationella dom- stolar och myndigheter och att femprocentsregeln därmed i praktiken har mist sin betydelse på försäkringsområdet. Regeringen har redan tidigare förklarat att femprocentsregeln har fått en olämplig utformning (prop. 1998/99:87 s. 257 f.). Det har dock ansetts att en ändring bör göras först efter domstolens avgörande. Det kan nu konstateras att femprocentsbegränsningen inte kan kvarstå i fråga om försäkringsföretagens fria medel. Dessa medel omfattas inte heller i övrigt av särskilda placeringsregler till skillnad från de tillgångar som utnyttjas för att täcka åtagandena mot försäkringstagarna, s.k. skuldtäckningstillgångar. I svenska livförsäkringsbolag ger nuvarande regler och teknik för han- tering av överskott påtagligt stora fria medel. Placeringsreglerna gäller således i dag inte för tillgångar som bl.a. svarar mot livförsäkringsbola- gens återbäringsfond trots att fondmedlen är avsedda för försäkringsta- garna. Med de ändrade försäkringsrörelseregler som föreslagits gälla fr.o.m. år 2000 kommer utrymmet för fria medel att minska. I livförsäkringsbo- lag som får rätt att lämna utdelning till aktieägarna kommer dessa medel att begränsas avsevärt. För befintliga livförsäkringsbolag gäller begräns- ningen om de omvandlas från icke utdelande bolag till utdelande bolag. För de tillgångar som utnyttjas för skuldtäckning gäller ett allmänt krav på riskspridning och matchning. Det innebär bl.a. att sådana place- ringstillgångar skall väljas vars avkastning är anpassad till utbetalnin- garna från försäkringarna. Stor vikt läggs vid en spridning av placerings- risken på olika tillgångar. Det är också viktigt att tillgångarna har till- räcklig likviditet. Dessutom finns en rad detaljerade placeringsregler som anger t.ex. gränser för den del av skuldtäckningsbeloppet som får mot- svaras av en enskild investering (enhandsbegränsningar). Andelen aktier som placeras i samma bolag får inte överstiga fem procent av skuldtäck- ningsbeloppet. Det finns också ett bemyndigande för Finansinspektionen att inom ramen för de restriktioner som lagts fast i lag meddela ytterli- gare föreskrifter om lämplig riskspridning. Därmed ges inspektionen rätt att utforma mer förfinade placeringsregler och att fastställa lägre pro- centgränser än de som angetts i lag. Dessa regler är tillräckliga som be- stämmelser för riskspridningen. En femprocentsregel som enbart täcker skuldtäckningsmedel torde över huvud taget få en mycket begränsad ef- fekt. Det framstår därför inte som meningsfullt att behålla nuvarande femprocentsbegränsning enbart för skuldtäckningstillgångar. Fempro- centsregeln bör således slopas även i fråga om andra tillgångar än fria medel. I de nyligen redovisade förslagen till en försäkringsrörelsereform finns en allmän rörelseregel för försäkringsbolagen som tar sikte på finansiell stabilitet (1 kap. 1 a § FRL). I regeln slås fast att försäkringsrörelse skall bedrivas med en tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot försäkringstagarna tryggas (stabilitetsprincipen). Denna regel gäller även för investeringar av fria medel. Finansinspektionen har redan i dag möjlighet att ingripa i ett enskilt tillsynsärende och kräva solvens utöver den lagreglerade miniminivån om förhållandena i det enskilda bolaget motiverar detta. Den föreslagna stabilitetsregeln ger ett bättre stöd för sådana beslut. För att ett försäkringsbolag skall kunna fullgöra sina åtaganden mot försäkringstagarna måste bolaget ha en tillräcklig soliditet i meningen långfristig betalningsförmåga som ofta mäts i förhållandet mellan eget och främmande kapital. Bolaget måste även ha en tillräcklig likviditet. Även lämnade garantier och andra ställda säkerheter och åtaganden gen- temot koncern- och intresseföretag måste beaktas i en sådan bedömning av den finansiella stabiliteten. I EG-domstolens dom understryks att en annan verksamhet än försäk- ringsverksamhet i ett dotterbolag till försäkringsföretaget i sig inte med- för att gränsen för försäkringsrörelse överskrids. Gränsen för förbjuden försäkringsfrämmande verksamhet i ett försäkringsföretag är inte tydlig. Bedömningen kan bl.a. variera över tiden och gränsdragningen får avgö- ras i det enskilda fallet vid koncessionsprövningen och i tillsynsverksam- heten. Regeringen kan i sammanhanget erinra om den möjlighet Fi- nansinspektionen har att för tillsynen kräva rapporter från försäkrings- företagen om t.ex. större aktieinnehav i ett enskilt bolag. Ett slopande av femprocentsregeln föranleder även ett avskaffande av den s.k. branschglidningsregeln som reglerar innehav i andra finansiella företag. Detta innebär inte någon inskränkning i nuvarande rätt för för- säkringsbolag att äga banker o.d. De bestämmelser som innehåller femprocentsregeln och branschglid- ningsregeln, dvs. 7 kap. 17 och 17 a §§ FRL samt 25 § lagen (1972:272) om understödsföreningar, bör följaktligen upphävas. Dessutom bör följdändringar ske i 7 kap. 10 a § samt 19 kap. 10 och 13 §§ FRL. Femprocentsregeln för försäkringsföretagen har praktiska konsekven- ser i huvudsak för kapitalplaceringar i små företag. Dagens ordning hind- rar förvärv av större minoritetsposter i små och medelstora tillväxtföretag och försämrar därigenom kapitalförsörjningen för dessa företag. Rege- ringens förslag underlättar således riskkapitalförsörjningen. Förslagen påverkar inte statens budget. 6 Femprocentsregeln för banker Regeringens förslag: Vid tillämpningen av femprocentsregeln för banker på koncerner i vilken en bank ingår skall det helt bortses från aktier som innehas av försäkringsföretag eller av dotterföretag till försäkringsföretagen. Regeringens bedömning: Några andra ändringar när det gäller femprocentsregeln för banker görs inte nu. Banklagskommitténs förslag: Kommitténs förslag innebär att ut- rymmet för banker att inneha aktier utsträcks till den övre gräns som gäller enligt EG:s regler på bankområdet. Förslaget innebär samtidigt att femprocentsregeln – dvs. den regel som föreskriver att en banks innehav av s.k. placeringsaktier inte får motsvara mer än fem procent av röstetalet för samtliga aktier i ett enskilt bolag – tas bort. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har inte kunna skönja några tungt vägande invändningar mot förslaget men har menat att en slutlig utvärdering av förslaget förutsätter ett ingående studium av kom- mitténs förslag i övriga delar. Finansinspektionen har avstyrkt att försla- get genomförs innan Banklagskommitténs betänkande i övriga delar har slutbehandlats. Kooperativa förbundet har varit tveksam till lämpligheten av att tillåta att banker engagerar sig ytterligare i icke-finansiell verk- samhet eftersom det kan skapa problem med opartiskheten vid kreditbe- dömningen av konkurrerande verksamhet. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Som har nämnts i bakgrundsavsnittet begränsas bankernas innehav av aktier i förhållande till såväl bankens kapitalbas som till röststyrkan i målbolaget. Utöver vad som följer av femprocentsregeln begränsas alltså en banks innehav av aktier och vissa krediter i förhållande till dess kapitalbas till 1,5 procent i ett enskilt företag och 30 procent totalt. Dessa regler är strängare än de som följer av artikel 12 i rådets andra direktiv 89/646/EEG av den 15 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar om rät- ten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, samt med ändring av direktiv 77/780/EEG (det s.k. andra banksamordningsdirektivet). Det är emellertid tillåtet för medlemsstaterna att införa strängare regler än de som föreskrivs i direktivet. I ett avseende påverkar femprocentsregeln för banker även försäkrings- företagens innehav av aktier i andra företag. Om en bank ingår i en kon- cern, får nämligen enligt bestämmelsen i 2 kap. 15 a § bankrörelselagen inte heller koncernens samlade innehav överstiga fem procent av rösterna i ett enskilt företag. Vid beräkningen av koncernens innehav skall det dock, intill ett innehav motsvarande fem procent av röstetalet i bolaget, bortses från aktier som innehas av försäkringsföretag i koncernen eller av dotterföretag till försäkringsföretagen. Det betyder att om en bank och ett försäkringsföretag ingår i samma koncern får koncernens sammanlagda innehav inte överstiga 10 procent av rösterna i ett enskilt företag. Regeln skall ses mot bakgrund av den femprocentsregel som sedan länge gällt för försäkringsföretagen. Den angivna regeln innehåller alltså indirekt en begränsning av försäk- ringsföretagens ägande av aktier. I avvaktan på ett ställningstagande till Banklagskommitténs förslag bör regeln justeras för att anpassas till den slopade femprocentsregleringen på försäkringsområdet. Regeln bör ut- formas så att det bortses helt från aktier som innehas av försäkringsföre- tag och deras dotterföretag. När femprocentsregeln upphävs för såväl de enskilda försäkringsföre- tagen som för de försäkringsföretag som ingår i en bankkoncern upp- kommer naturligtvis frågan om inte även femprocentsregeln för banker har spelat ut sin roll. Det måste emellertid i det sammanhanget beaktas att de risker som är förknippade med bankverksamhet skiljer sig från dem som följer med försäkringsverksamhet, varför andra överväganden kan behöva göras. För bankerna tillkommer dessutom att femprocents- regeln endast utgör en del av en riskbegränsningsregel som också behandlar innehavens storlek i förhållande till bankens kapitalstyrka. Banklagskommittén har nu föreslagit att bankernas möjlighet att in neha aktier i andra företag utvidgas till samma nivåer som de som följer av andra banksamordningsdirektivet. Detta innebär att en bank inte får ha ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i ett enskilt företag som motsvarar mer än 15 procent av bankens kapitalbas och att en banks sammanlagda kvalificerade innehav inte får uppgå till mer än 60 procent av kapitalbasen. Innehav som inte är kvalificerade omfattas emellertid inte av dessa regler. Ett innehav är kvalificerat om det representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller rösterna eller annars möjliggör ett vä- sentligt inflytande över ledningen av företaget. Kommitténs förslag inne- bär samtidigt att femprocentsregeln – dvs. den regel som föreskriver att en banks innehav av s.k. placeringsaktier inte får motsvara mer än fem procent av röstetalet för samtliga aktier i ett enskilt bolag – tas bort. Aktieinnehaven betraktas härvid av Banklagskommittén ur perspekti- vet vad som kan vara till men för stabiliteten i banksystemet. Kommittén konstaterar bl.a. att gällande regler om kapitaltäckning och stora expone- ringar tillsammans med ett svenskt införlivande av reglerna i artikel 12 i det andra banksamordningdirektivet är tillräckligt för att tillgodose såväl soliditets- som genomlysningsaspekterna vad gäller bankens innehav av aktier och andelar. Denna bedömning vilar i sin tur på förutsättningen att de av kommittén föreslagna allmänna rörelsereglerna genomförs. Vad avser femprocentsregeln konstaterar kommittén bl.a. att den passar dåligt med den av kommittén föreslagna regleringen och att de skyddsintressen som kommitténs arbete bygger på inte motiverar att den behålls i lag- stiftningen. Som framgått är kommitténs förslag om utvidgade möjligheter för banker att förvärva och inneha aktier sammankopplat med de nya grund- läggande rörelseregler som kommittén föreslår i delbetänkandet och som bygger på principerna om soliditet, genomlysbarhet och riskkontroll. Det finns således ett intimt samband mellan dessa förslag. Regeringen be- dömer det som otillfredsställande att nu – innan remissvaren på betän- kandet i sin helhet finns till hands – bryta ut frågan om bankers innehav av aktier från sitt sammanhang och behandla den isolerat från kommit- téns förslag i övrigt. Det framstår som vanskligt att i det här läget göra en tillförlitlig bedömning av hur ett ställningstagande till kommitténs sam- mantagna förslag kan komma att påverka femprocentsregelns existens eller eventuella ändrade utformning. Frågan om storleken av bankers in nehav av placeringsaktier i enskilda företag bör därför anstå i avvaktan på en behandling av Banklagskommitténs delbetänkande i sin helhet. För bankkoncerner där försäkringsföretag ingår innebär de tidigare re dovisade förslagen att koncernens samlade aktieinnehav i enskilda icke-finansiella företag kan överstiga motsvarande innehav i bankkon- cerner utan försäkringsföretag. Visserligen finns redan en sådan skillnad i dag men den blir nu större. Det kan mot den bakgrunden verka inkon- sekvent att inte också ta ställning till huruvida femprocentsregeln över huvud taget skall tillämpas på en koncern i vilken en bank ingår. Rege- ringen finner det emellertid lämpligast att överväga även denna fråga i samband med beredningen av Banklagskommitténs betänkande. De änd- ringar som görs i banklagstiftningen bör därför begränsas till vad som är nödvändigt med hänsyn till EG-domstolens dom. 7 Vissa lagtekniska justeringar Regeringen föreslår i denna proposition också vissa ändringar i skatte- reglerna som en följd av den av riksdagen nyligen beslutade försäkrings- rörelsereformen. Ändringarna som kommenteras i författningskommen- taren beaktar bl.a. att fondförsäkringslagen inarbetats i försäkrings- rörelselagen. I skattereglerna klargörs också att en konsolideringsfond som enligt bolagsordningen kan användas för återbäring skall beskattas som försäkringstagarnas medel enligt lagen om avkastningsskatt. Dessutom föreslås en mindre justering i övergångsbestämmelserna till de nyss antagna reformerade försäkringsrörelsereglerna. Ändringen rör uttaxering hos delägarna i ett ömsesidigt försäkringsbolag. Registreringen utgör i allmänhet den tidpunkt från vilken en ändring av bolagsordningen kan verkställas (9 kap. 17 § FRL). När det gäller villkor om uttaxering i bolagsordningen finns dock särskilda regler som slår fast att de nya villkoren om uttaxering kan göras gällande först ett år efter registreringen om inte samtliga delägare har biträtt beslutet (9 kap. 18 § FRL). En ändring bör därför göras som innebär att tillämpligheten av äldre uttaxeringsvillkor knyts till tidpunkten då nya villkor i bolagsordningen kan göras gällande och inte till registreringen. 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 7 kap. 10 a § Paragrafen behandlar användningen av aktier och andelar i ett dotterbo- lag för skuldtäckning. En ändring föreslås i andra stycket till följd av upphävandet av 7 kap. 17 a § FRL. Någon ändring i sak är dock inte avsedd. Finansiella hol- dingbolag faller in under punkten 1 i första stycket i paragrafen. 7 kap. 17 § I paragrafen återfinns i dag femprocentsregeln för ägande i andra än fi- nansiella företag. Som angetts i avsnitt 5 i den allmänna motiveringen har regeln redan i praktiken mist sin betydelse till följd av EG-domstolens dom. Några övergångsbestämmelser har därför inte ansetts behövliga när bestämmelsen nu föreslås bli upphävd. 19 kap. 10 § Genom paragrafen har Finansinspektionens inspektionsverksamhet ut- sträckts på så sätt att inspektionen kan inhämta uppgifter direkt hos de i paragrafen närmare angivna organen. Finansinspektionens möjligheter att företa inspektioner har också utsträckts till aktiebolag i vilka försäkrings- bolag innehar större aktieposter. I det senare fallet har inspektionen kun- nat förena ett medgivande enligt 7 kap. 17 § FRL att inneha aktier i ett aktiebolag med villkor att bolaget skall lämna inspektionen upplysningar samt hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning. Med anledning av upphävandet av 7 kap. 17 § FRL föreslås att be- stämmelsen i andra stycket 3 ändras. Genom ändringen ges Finans- inspektionen fortfarande möjlighet att med aktiebolagets samtycke före- skriva en skyldighet för bolagets styrelse eller verkställande direktör att lämna upplysningar och hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning. En sådan skyldighet kan dock inte längre utgöra ett villkor för försäkringsbolagets rätt att inneha aktier i bolaget. I stället måste skyldigheten enbart grundas på aktiebolagets samtycke. Bestämmelsen torde framför allt få betydelse när aktiebolag innehar betydande aktiein- nehav i andra bolag. 19 kap. 13 § En ändring har gjorts i paragrafens andra stycke till följd av förslaget om att 7 kap. 17 a § FRL skall upphävas. 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 1 kap. 3 § I paragrafens femte stycke, som infördes genom prop. 1998/99:87 och som ännu inte har trätt i kraft, hänvisas till bestämmelserna om upplåning och om gränserna för innehav i vissa företag. Med anledning av att det nu föreslås att bestämmelserna om dessa gränser upphävs har en justering gjorts i paragrafen. 7 kap. 17 a § I paragrafen finns i dag den s.k. branschglidningsregeln. Som angetts i avsnitt 5 i den allmänna motiveringen innebär ett avskaffande av denna regel inte någon inskränkning i nuvarande rätt för försäkringsbolag att äga banker o.d. Övergångsbestämmelser En följdändring har gjorts i punkt 2 i övergångsbestämmelserna. Efter- som 7 kap. 17 a § FRL föreslås bli upphävd faller motiven för punkt 6 i övergångsbestämmelserna, som därför skall utgå. Till följd av detta skall punkterna 7–9 i stället betecknas 6–8. Punkten 4 av övergångsbestämmelserna har justerats för att beakta att ett delägaransvar i vissa fall kan göras gällande först ett år efter det att ett villkor om uttaxering ändrats (jfr 9 kap. 18 § FRL). Äldre regler i lag eller bolagsordning om uttaxering skall enligt den ändrade föreskriften i sådana fall gälla fram tills dess. Om samtliga delägare samtycker till be- slutet kan däremot de nya reglerna i detta fall blir gällande omedelbart från registreringen. 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar 25 § Paragrafen innehåller en femprocentsregel för understödsföreningar. Som angetts i den allmänna motiveringen, avsnitt 5, måste även denna femprocentsregel upphävas som en anpassning till gemenskapsrätten. 8.4 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) 2 kap. 15 a § Paragrafen behandlas i avsnitt 6. Av tredje stycket framgår att vid tillämpning av femprocentsregeln på koncernnivå skall det bortses från samtliga aktier som innehas av försäk- ringsföretag i koncernen eller av dotterföretag till försäkringsföretagen. Om en bank ingår i vad som enligt lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag utgör en finansiell företagsgrupp, kan emellertid aktier som innehas av ett dotter- företag till ett försäkringsföretag komma att omfattas av femprocents- regeln i den förevarande paragrafen. Detta framgår av en bestämmelse i 6 kap. 4 § i den nämnda lagen. En förutsättning är att dotterföretaget kan anses ingå i samma finansiella företagsgrupp som banken (se 6 kap. 1 och 2 §§ nämnda lag). Försäkringsföretag omfattas inte av bestämmel- serna om finansiella företagsgrupper. 8.5 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen Ändringen i punkten 20 d är en följd av att bestämmelserna i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder (fondförsäkringslagen) inarbetats i försäkringsrörelselagen. Hänvis- ningen till fondförsäkringslagen har ersatts av en hänvisning till den försäkringsklass som avser fondförsäkring. Ändringen innebär ingen saklig ändring men bestämmelsen kan fortsättningsvis få betydelse även för traditionella livförsäkringsbolag eftersom förbudet att meddela fond- försäkringar i samma juridiska person som meddelar konventionell livförsäkring tagits bort. Ändringarna i punkterna 20 b och 20 e är en redaktionell anpassning till den förändrade betydelsen av försäkringstekniska grunder och slopan- det av själva termen i de nyligen genomförda ändringarna i försäkrings- rörelselagstiftningen. Den redaktionella justeringen i skattereglerna har ingen materiell innebörd för beskattningen. 8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 2 § 6 mom. De nya termerna för försäkringstekniska avsättningar i 7 kap. 1 § FRL förs in i sjunde stycket. Paragrafens tredje och femte stycke skiljer ut vad som blir föremål för avkastningsskatt och vad som överskottsbeskattas enligt de vanliga inkomstskattereglerna. I fråga om den nya termen ”fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagaren bär placeringsrisken” kan det anmärkas att den gruppliv-, sjuk- och olycksfallsförsäkrings- verksamhet som inkomstbeskattas mer sällan torde ske i fond- försäkringsform i dag. 8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel 3 § Ändringen i sjunde stycket är av samma slag som gjorts i punkterna 20 b och 20 e av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen. Det nya nionde stycket beaktar att livförsäkringsbolag enligt de nya rö- relsereglerna skall redovisa en konsolideringsfond för överskottsmedel enligt 12 kap. 9 § FRL. De nya bestämmelserna om bl.a. återbäring och konsolideringsfond ersätter den äldre ordningen med återbäringsmedel från och med den 1 januari 2000 med vissa övergångsbestämmelser för äldre bolag. Genom det nya stycket tydliggörs att medel i konsolideringsfonden skall ingå i underlaget för avkastningsskatt, i den utsträckning fonden får användas för återbäring till försäkringstagaren, vilket förutsätter bestäm- melser i bolagsordningen (jfr prop. 1998/99:87 s. 208). 8.8 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 3 kap. 10 § Fondförsäkringslagen upphävs från och med den 1 januari 2000. Hänvis- ningen dit i 10 § föreslås därför bli slopad. Det föreskrivs ingen över- gångsbestämmelse till ändringen, eftersom försäkringsrörelsereglerna för en fondförsäkringsverksamhet fullt ut regleras i försäkringsrörelselagen fr.o.m. år 2000. 8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 23 § punkt D En redaktionell ändring har föreslagits som en anpassning till utmönstringen av termen försäkringstekniska grunder i försäkringsrörelse-reglerna. 8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:323) om förmögenhetsskatt 15 § I paragrafen har en redaktionell ändring av tidigare nämnt slag föresla- gits. Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Försäkringsrörelse i förändring 3 (SOU 1995:87) Sveriges riksbank, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Bokförings- nämnden, Kommerskollegium, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Konsumentverket, Konkurrensverket, Riksskatteverket, Redovisnings- kommittén, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska aktuarieföreningen, Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd, Trafikförsäkringsföre- ningen, Svenska Bankföreningen, Stadshypotek AB, Sveriges allmänna hypoteksbank, Allmänna pensionsfonden första-tredje fondstyrelserna, Finansbolagens förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Tjänstemän- nens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorgani- sation (SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Indu- striförbund, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges advokatsam- fund, Svenska Revisorssamfundet (SRS), Sveriges Livförsäkringsföre- ningars Riksförbund, Sveriges Ackordscentral, Konkursförvaltarkolle- giernas förening, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiefrämjandet, Värdepapperscentralen (VPC), Motorförarnas Helnykterhetsförbund, Motormännens Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Pressens Pen- sionskassa, Försäkringsbranschens pensionskassa, Sparinstitutens pen- sionskassa, Konsumentkooperationens pensionskassa, Sveriges Köp- mannaförbunds pensionskassa, Försäkringstjänstemannaförbundet, Arkitekternas pensionskassa, Fondbolagens förening. Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över promemorian Reformerade försäkringsrörelseregler (Ds 1998:45) Sveriges riksbank, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Göte- borg, Marknadsdomstolen, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Kon- kurrensverket, Konsumentverket, Banklagskommittén, Sveriges Försäk- ringsförbund, Trafikförsäkringsföreningen, Svenska aktuarieföreningen, Försäkringsjuridiska föreningen, Konsumenternas försäkringsbyrå, Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening, Svenska Revisorsamfundet (SRS), Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Sveriges advokatsamfund, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska Arbetsgivareföre- ningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Privattjänstemannakartellen (PTK), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Försäkringstjänstemannaförbundet, Sockenbolagens Riksförbund. Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över Banklagskommitténs delbetänkande Reglering och tillsyn av banker och kreditmarknadsföretag (SOU 1998:160) vad gäller avsnitten 9.5.4 (Ytterligare om innehav av aktier) och 11.2.5 (Innehav av aktier och andelar). Sveriges riksbank, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Mark- nadsdomstolen, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Insättnings- garantinämnden, Riksskatteverket, Konkurrensverket, Konsument- verket, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Allmänna reklama- tionsnämnden, Svenska Bankföreningen, Sveriges Försäkringsför- bund, Fristående Sparbankers Riksförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges advokatsamfund, Företagarnas Riksorganisation, Finansbo- lagens Förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Kooperativa för- bundet (KF), Postgirot Bank AB (publ), Tjänstemännens Centralor- ganisation (TCO). Lagrådets yttrande över lagrådsremissen om femprocentsregeln för försäkringsföretag och banker LAGRCDET Utdrag ur protokoll vid sammantr@de 1999-06-10 N@rvarande: f.d. justitierDdet Staffan V@ngby, justitierDdet Gertrud Lennander, regeringsrDdet Kjerstin Nordborg. Enligt en lagrDdsremiss den 3 juni 1999 (Finansdepartementet) har rege- ringen beslutat inh@mta LagrDdets yttrande `ver f`rslag till 1. lag om @ndring i f`rs@kringsr`relselagen (1982:713), 2. lag om @ndring i lagen (1999:600) om @ndring i f`rs@kringsr`relse- lagen (1982:713), 3. lag om @ndring i lagen (1972:262) om underst`dsf`reningar, 4. lag om @ndring i bankr`relselagen (1987:617). F`rslagen har inf`r LagrDdet f`redragits av hovr@ttsassessorn Katarina Holmberg. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 juni 1999 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm Föredragande: Bosse Ringholm Regeringen beslutar proposition 1998/99:142 Femprocentsregeln för försäkringsföretag och banker Lagen omtryckt 1995:1567. Senaste lydelse 1999:225. 1 Lagen omtryckt 1996:1001. 1 Senaste lydelse 1998:328. 2 Senaste lydelse 1998:1666. Senaste lydelse 1998:328. 1 Senaste lydelse 1998:299. 1 Senaste lydelse 1998:332. 1 Senaste lydelse 1998:300. 1 Senaste lydelse 1986:1198. Prop. 1998/99:142 1 21 39 23 Prop. 1998/99:142 Bilaga 1 Prop. 1998/99:142 Bilaga 2 40 Bilaga 3 Prop. 1998/99:142 Bilaga 4 42 Prop. 1998/99:142 Bilaga 3 41 Prop. 1998/99:142 43 1 Prop. 1998/99:142 44 1